Flickors utbildning i Afrika 2012 (1 MB, pdf)

Flickors utbildning i Afrika
Ämne & Termin: Projektarbete 2011/2012
Namn & Klass: Vesta Valestany N3C
Handledare: Anders Jonsson
Innehållsförteckning
FLICKORS UTBILDNING I AFRIKA
3
SYFTE, METOD OCH MATERIAL
3
KÄLLKRITIK
3
BESKRIVNING
4
FAKTORER
7
VÅLD
DISKRIMINERING PÅ GRUND AV TRADITIONER OCH PRIORITERINGAR
HÄLSA
TIDIGA ÄKTENSKAP OCH GRAVIDITETER
BRISTANDE TILLGÅNG TILL VATTEN OCH HYGIEN
KONFLIKTER OCH NATURKATASTROFER
TRAFFICKING
ANALYS
7
7
8
8
9
9
10
11
KÄLLOR OCH REFERENSER
16
Flickors utbildning i Afrika
Syfte, metod och material
Syftet med denna uppsats är att beskriva hur det ser ut med utbildningen för flickor i Afrika
söder om Sahara. Utgångspunkten för projektarbetet är millennium målet 2. Dessutom är
syftet att ta upp faktorer som hindrar flickor att gå i skolan samt analysera vilka åtgärder
som måste vidtas för att millenniemålet ska uppnås och hur effektiva dessa åtgärder är.
Följade uppsats innehåller en beskrivande inledningsdel, en grundläggande faktadel och en
avslutande analysdel. Under mitt projektarbete använde jag mig med en metod av inläsning
av artiklar, bloggar och åsikter. Analysdelen innehåller även mina egna intryck och
värderingar. Dessa intryck och värderingar har jag inte bara fått under arbetsprocessen utan
även under och efter resan ner till Zambia, Afrika.
Källkritik
Källorna jag har använt mig av är internetbaserade artiklar, bloggar och egna observationer.
När det gäller ett ämne som är kopplat till hållbar utveckling, är det viktigt att granska
källorna noggrant. Det finns mycket information på nätet, i böcker och diverse media.
Ämnen som handlar om utveckling innehåller statistik som kan vara opålitliga, felaktiga eller
ofullständiga. Utveckling är svårt att mäta eftersom den inte är konstant, innehåller
mörkertal och kan inte bara förändras dag för dag utan timme för timme.
För att undvika statistikfel så mycket som möjligt använde jag mig av källor som världskända
organisationer som t.ex. Världsbanken eller UNICEF. Dessa organisationer bedriver ständigt
en verksamhet i länder som är i behov av extern hjälp. De uppdaterar sina siffror ständigt.
Om man fortfarande är tveksam på källorna, kan man jämföra siffrorna och fakta mellan
dessa organisationer och se om de skiljer sig mycket mellan åt.
BESKRIVNING
En mänsklig rättighet säger att var och en har rätt till utbildning, som ska vara kostnadsfri
och obligatorisk på de elementära och grundläggande stadierna.1Alla har rätt till utbildning!
Rätten till utbildningen fastställs i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. I princip har
alla länder i världen skrivit under deklarationen.
För bland annat att åstadkomma denna rättighet har man infört ett antal millennium mål.
Syftet med millennium målen är att minska fattigdomen bland befolkningen och se till att
den befolkningen får en bättre tillvaro samt en bättre framtid. Millennium målet 2 lyder att
2015 ska alla barn få möjligheten att få en grundutbildning. Fram till dess ska man öka
antalet barn inskrivna i grundskolan, andel elever som skrivs in i årskurs 1 och som
fullföljer det sista året av grundskolan och andel läs- och skrivkunniga i åldern 15-24 år.
Startår för jämförelser över tid är 1990.2 År 2000 lovade världens ledare att se till att lika
många flickor som pojkar skulle börja skolan till år 2005. Många regeringar lovade också att
alla barn ska ha möjlighet att genomgå fullständig grundskoleutbildning tills 2015. Som det
ser ut nu kommer man missa målen med 15-20 år.
Figur A
1
2
http://www.pmu.se/objfiles/1/0804grafik_-143712596.pdf (Lind, Noomi, 2008)
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2011K03_TI_02_A05TI1103.pdf
(Nyman, Anna, Välfärdsstatistik, 2011)
Det som är glädjande är att
andelen barn som är inskrivna i
grundskolan idag ökat jämfört
med t.ex. år 1991 (jämför andel
barn som går färdigt skolan 1991
och 2008 i Figur A).
Världen är på god väg att uppfylla
millenniemålet med grundskola
för alla, men situationen är
fortfarande svår, framförallt i
Afrika Söder om Sahara.
Fortfarande står ännu 30 procent
av barnen utanför
utbildningssystemet i Afrika söder
om Sahara.3 Dessutom är det
långt ifrån alla barn som är
inskrivna i skolan som faktiskt går
dit, och ännu färre tar sig genom
hela grundskolan. Enligt
beräkningar har 32 miljoner barn i
Afrika söder om Sahara idag ingen
möjlighet att få gå i skolan alls. (
för procentantal i specifika länder
se Fig. E) Majoriteten av dessa
barn är flickor. 4
3
4
http://www.missionskyrkan.se/upload/18431/20_milleniemalen.pdf (2008, maj)
http://www.missionskyrkan.se/upload/18431/20_milleniemalen.pdf (2008, maj)
Åren 2000-2006 gick bara 60 procent flickor klart primärskolan och 22 procent gick klart
sekundärskolan. 5 Störst obalans råder på landsbygden och i de fattigaste familjerna och
hushållen.
Fattiga familjer har ofta inte råd att skicka alla barnen till skolan. Bland annat måste man i
många länder betala både avgifter och skoluniformer. I det läget väljer många att satsa de
pengar som finns på pojkarnas skolgång. Flickorna får istället arbeta i hemmet. Problemet
visar sig till exempel i statistiken över läskunnighet. I de fattiga länderna saknar 14 procent
av flickorna i åldern
15-24 år läs- och
skrivkunnighet medan
motsvarande siffra för
pojkarna i samma ålder
är 9 procent.
En positiv progress är
att andelen flickor som
går i läroanstalten ökat
avsevärt under senaste
åren. Att flickor får gå
klart skolan har inte
bara en positiv verkan
på deras egna liv, utan
påverkar enligt klara
undersökningar hela
samhället i positiv riktning. Ett extra utbildningsår ökar flickornas framtida inkomst med
mellan 10 och 20 procent.6
Att siffran ser ut som de gör måste ha flera orsaker. Vad är det som gör att flickor inte kan gå
i skolan och vilka faktorer påverkar deras rätt till en utbildning?
5
6
http://www.pmu.se/objfiles/1/0804grafik_-143712596.pdf (Lind, Noomi, 2008)
http://www.pmu.se/objfiles/1/0804grafik_-143712596.pdf (Lind, Noomi, 2008)
FAKTORER
Våld
Våld är en av de främsta orsakerna till att flickor inte går i skolan. I många skolor i världen
blir flickor regelmässigt utsatta för våld. Våldet tar sig många olika uttryck som till exempel i
våldtäkt, sexuella trakasserier, hot, förtryck och mobbning. Alla flickor är i riskzonen, oavsett
ålder eller etnicitet. Våldet leder till förlorat självförtroende, depression, risk för självmord,
oönskade graviditeter, hiv-infektioner och rädsla för att bli offer. Det finns flera rapporter
om detta från olika världsorganisationer. En av de organisationerna som har gjort en
undersökning är Action Aid. Det visade sig att flickor möter våld i och runtom skolan i
omkring tolv länder i Afrika och den visade även att våldet är det främsta motivet som gör
att flickor hoppar av skolan. 7
Diskriminering på grund av traditioner och prioriteringar
En av de nyckelorsakerna varför så få flickor får gå i skolan är diskriminering på grund av
traditioner och principer. Det handlar mycket om kulturella värderingar och traditioner som
sträcker sig långt bak i historien. Det kan handla om att man inte kan se flickor och kvinnor
att ta andra roller förutom husligt arbete, som att ta hand om småsyskon, städa, laga mat
eller hämta vatten.
De flesta familjer tycker att det inte är värt att ”investera” i sina döttrar eftersom de ändå
kommer att gifta sig tidigt och flytta till sina nya familjer. Efter att de har gift sig, anser
föräldrarna att döttrarna inte kommer kunna “bidra” med något till sina ”barndomsfamiljer”.
Detta gör att det anses att det är onödigt att spendera pengar, tid och krafter på döttrarna.
Som det nämnts ovan har man sen långt tillbaka i de afrikanska länderna alltid prioriterat
sönerna. I dessa länder är utbildningen dyr och familjer som inte har råd att låta sina barn
att gå i skolan, ger förtur till sönerna. Döttrarna får däremot stanna hemma och hjälpa till
med hushållsarbetet.
7
http://www.actionaid.se/omraden/afrika/zambia/ (svensk insamlingskontroll)
Man prioriterar inte bara flickor när det gäller utbildning utan även i andra sammanhang
också. En flicka ammas ofta under kortare period än en pojke och får även mindre
omvårdnad. I många fattiga länder vaccineras pojkar i större utsträckning än flickor.
Eftersom pojkar anses mer värda än flickor får döttrarna inte heller samma tillgång till mat,
sjukvård och omsorg, som sönerna. Risken för att dö är alltså större för flickorna än för
pojkarna.
Hälsa
Rapporter från olika håll i världen visar att en högre andel flickor än pojkar är undernärda.8
Främst beror detta på som tidigare nämnt på deras lägre ställning/ prioritering i familjen.
Om det finns mat hemma t.ex. så är det männen och sönerna som ska bli mätta först.
En annan hälsorisk för unga kvinnor och flickor är hiv/ aids. I många länder är det just de som
är mest sensitiva. Mer än 60 procent av alla unga människor som lever med hiv i världen idag
är kvinnor. I Afrika, söder om Sahara, är den siffran nästan 70 procent.9 Kvinnor smittas av
biologiska skäl lättare av hiv-viruset än män. Flickor och unga kvinnor är allra mest utsatta
eftersom de ofta utsätts för sexuellt våld och tvång och ofta inte har möjlighet att säga nej
till sex eller kräva att preventivmedel används. Unga kvinnor har också sämre kunskaper om
hiv och aids än de unga männen. På många platser, i Afrika, är det vanligt att tonårsflickor
har en äldre så kallad ”Sugar Daddy” som förser dem med pengar i utbyte mot sex, något
som bidrar till hivspridningen. Inte sällan har manliga lärare liknande förhållanden med
kvinnliga elever.
Tidiga äktenskap och graviditeter
I södra och centrala Afrika gifts många flickor bort i mycket tidig ålder. Det är 43 procent
som gifter sig eller blir bortgifta innan 18 års ålder. Ett jämförelsetal är 10 till 25 procent av
pojkar i samma åldersgrupp. Flickor som blir bortgifta eller gifta i tidig ålder, får fler barn och
löper därmed större risk för sjukdomar eller dödsfall i samband med graviditet. 10
http://unicef.se/fakta/diskriminering-av-flickor (UNICEF, 2012)
http://unicef.se/fakta/diskriminering-av-flickor (UNICEF, 2012)
10 http://www.fn.se/PageFiles/14110/1-11%20Flickors%20rättigheter.pdf (Andrews,
8
9
Anna Lena, UNICEF, UNFPA, PLAN, 2012)
Liksom barnäktenskapen minskar andelen tonårsgraviditeter i alla regioner i världen,
förutom i Afrika söder om Sahara. Ändå står tonårsflickor för tio procent av alla förlossningar
i världen. För flickor mellan 15 och 19 år är den vanligaste dödsorsaken relaterad till
graviditet. Barn till unga flickor under 18 år föds för tidigt och är mycket små. Detta gör att
deras chanser till överlevnad och till ett hälsosamt liv är mycket små. Barnadödligheten för
barn under ett år är 60 procent större när mamman är yngre än 18 år, jämfört med om
mamman är över 19 år.
Varje år föder 14 miljoner flickor mellan 15 och 19 år barn. 70 000 av dem dör av
förlossningskomplikationer som ofta hänger samman med att deras kroppar inte är
färdigutvecklade. Många andra tonårsflickor dör i samband med osäkra aborter.
Bristande tillgång till vatten och hygien
Bristen på skoltoaletter och medför särskilda problem för flickor, eftersom det gör att många
undviker att gå till skolan, särskilt i samband med menstruation, och att de hoppar av från
skolan i förtid. Hygien på skoltoaletterna är också ett problem, då det är lätt att bli smittad
av sjukdomar. Utöver detta har många hem varken toaletter eller badrum. När flickor är
hemma tvingas de ofta ge sig ut nattetid i fälten eller skogarna, eller till offentliga toaletter,
något som ofta är både pressande och farligt.
En av flickors och unga kvinnors uppgift i hemmet är att hämta rent vatten. Detta kan ta
flera timmer, eftersom det kan handla om långa distanser. En sådan syssla kan hindra dem
till studier. Den tiden kunde de lika gärna ägna åt skolarbete eller åt en liknande verksamhet.
Konflikter och naturkatastrofer
Katastrofer och konflikter drabbar alltid fattiga unga kvinnor och flickor hårdast, eftersom de
alltid är mest utsatta och minst inflytelserika. I det kaos som uppstår i krig och katastrofer
ökar alltid våldet mot flickor och kvinnor allmänt. I krig kidnappas många flickor och unga
kvinnor av väpnade grupper och används som barnsoldater eller som sex- och hushållsslavar.
I krigen i bland annat Kongo och Sudan har väpnade styrkor satt i system att våldta flickor
och kvinnor som ett sätt att knäcka samhällen psykiskt, skrämma människor till lydnad och
förödmjuka fiender. De risker som flickor utsätts för i en väpnad konflikt gör att många
föräldrar förbjuder sina döttrar att röra sig fritt i samhället eller att ens lämna hemmet,
vilket visserligen innebär ökad trygghet, men samtidigt medför att de till exempel inte kan gå
i skolan.
Klimatförändringar som orsakar översvämningar eller torka är också värst för fattiga unga
kvinnor och flickor som oftast har ansvaret för matförsörjningen genom lokalt jordbruk
hemma eller djurhushållning. 11 Utöver detta råder ofta kaos efter naturkatastrofer och
familjer har splittrats. Detta utnyttjas av kriminella till att röva bort ensamma barn och
ungdomar till trafficking. 12
Trafficking
Den vanligaste formen av trafficking – människohandel – är sexuellt utnyttjande. 79 procent
av all trafficking handlar om sexuell exploatering och dess offer är nästan uteslutande flickor
och unga kvinnor. De som lyckas fly och återvända till sin hemort möter ofta en tuff
verklighet. På grund av skam och skvaller blir de ofta socialt utstötta, både av sin familj och
av samhället i stort. Risken är därför stor att de hamnar i prostitution eller annan
exploatering. Flickor är generellt sett mer utsatta för våld och sexuella övergrepp än pojkar.
Det innebär att flickor specifikt som lever på gatan är extremt utsatta. 30 miljoner flickor
lever idag som gatubarn runt om i världen. I Etiopien uppger 95 procent av flickorna som bor
på gatan att de utnyttjats sexuellt.
En orsak till att unga tjejer utnyttjas beror på att de är lättare att förtrycka än vuxna. En del
betraktar flickor, som objekt utan några som helst rättigheter. De flesta sexköpare är också
män vilket gör flickor mer utsatta.
11
12
http://www.actionaid.se/omraden/katastrofer/ (svensk insamlingskontroll)
http://www.fn.se/PageFiles/14110/1-11%20Flickors%20rättigheter.pdf (Andrews,
Anna Lena, UNICEF, UNFPA, PLAN, 2012)
ANALYS
Vilka åtgärder ska vidtas för att millenniemålet ska nås? Är dessa åtgärder hållbara?
Det finns flera åtgärder som kan öka flickors skolgång. Ofta är de åtgärder som krävs för att
öka flickornas skolgång kända och relativt enkla. De flesta insatser kostar pengar. Den mest
självklara åtgärden är att man ska investera i utbildning. Utbildning är något som lönar sig i
längden. Flera studier, från bland annat Världsbanken slår fast att "det allra mest effektiva
sättet att bekämpa fattigdom är att utbilda flickor och kvinnor".
En flicka med utbildning har större möjligheter att få ett högre betalt arbete och därmed
kunna försörja sig själv. Dessutom föder en utbildad flicka färre barn, är medveten om
riskerna och löper därmed 50 procents mindre risk att drabbas av hiv eller andra sjukdomar.
Om flickor får tillgång till utbildning leder det till att de gifter sig senare, får barn senare, får
färre barn och har med sin utbildning en annan kunskap, självförtroende och status som
hjälper dem att styra mer över sina egna liv. Att utbilda flickor ger dock inte enbart
individuella fördelar utan kommer på längre sikt att ge kvinnor högre status i samhället och
minska befolkningsökningen.
För att kunna införa den ovannämnda åtgärden, måste man se till att familjen har råd att
betala döttrarnas utbildning. Ett stort problem är man prioriterar sönerna framför döttrarna.
Därför vill man slopa skolavgifter och skoluniformer. Man kanske har råd att betala
skolavgifter och skoluniformer, men då är det pojkarna som i första hand som får den
möjligheten. Flickorna tänker man på i sista hand och därför har familjen oftast inte längre
råd att betala döttrarnas skolavgifter och skoluniformer. Detta har man redan gjort i
Burundi, Etiopien, Ghana, Kenya, Malawi, Moçambique, Tanzania och Uganda. Bara i Ghana
ökade antalet barn som gick i skolan med drygt en miljon på bara ett år efter att skolavgiften
försvann.13
http://www.gavle.se/PageFiles/13920/MDG%20artikelserien%20till%20kommuner
%20(2).pdf (FN-förbundet, UNA- Sweden)
13
Annat problem som är av samma orsak när det gäller prioritering av pojkar i familjerna är att
de flesta flickorna är undernärda. För att flickor ska kunna koncentrera sig på sina studier,
klara sig i skolan måste de få mat och näringsmineraler. Därför ska man införa gratis
skolluncher. Detta minskar föräldrarnas försörjningsbörda och ökar flickornas chanser till
bättre studier.
En av de viktigaste aspekterna är att öka flickors säkerhet i skolan och på vägen till och från
skolan så att de inte riskerar att utsättas för övergrepp. Man kan möjligtvis ha skolbussar
som skjutsar flickor säkert hem eller låta dem bo på skolan och istället höja säkerheten på
skolan. Utöver detta ska flickor få separata toaletter. Många överfall sker just på
skolområden. Det kan vara av både elever eller lärare på skolan. Lärare eller elever som
utnyttjar flickor ska straffas.
Många har t.ex. inte råd att betala resan till och från skolan. Något man kan satsa på för att
flickor ska slippa en lång väg till och från skolan är lokala lärcentra. Man ska etablera flera
lokala skolor. Då kommer klassrummen att fyllas med fler flickor. Frågan om bristen på
lärare kommer att lösas. Fler elever kommer att utbildas, oron om att utbildas till lärare för
att det finns för få arbetsplatser kommer att minskas.
En dotter kan ofta gå i moderns spår. Mödrar som giftes bort tidigt och har kanske inte fått
möjligheten att få gå i skolan, borde få gå en grundläggande utbildning. Ju högre utbildad en
kvinna är desto fler år går hennes barn i skola. Kvinnor som har gått i skola och som har
inflytande över de beslut som fattas inom familjen, får också barn som är friskare, och som
går i skola i högre utsträckning än andra barn. Jämställdhet mellan könen ger direkt positiva
resultat när det gäller barns överlevnad och utveckling. Det finns en stark koppling mellan
jämställdhet och barns hälsa och utveckling. När kvinnor får mer att säga till om, får det
också en positiv effekt för barns rättigheter. Kvinnors möjlighet att kontrollera sitt eget liv
och fatta beslut påverkar starkt barns näringsintag, hälsa och utbildning. I familjer där
kvinnan har ett starkt inflytande, är nämligen de resurser som avsätts för barnen betydligt
större än i familjer där kvinnan har en svagare ställning.
Om män och kvinnor hade samma inflytande i hemmet skulle antalet underviktiga barn
under tre års ålder minska. I länder söder om Sahara i Afrika, skulle 1,7 miljoner barn få
tillräckligt att äta. 14
Äktenskap innan 18 år borde förbjudas. Många flickor gifts bort innan de har hunnit fylla 18
år. De föder barn och får inte chansen att gå i skolan. Utan utbildning tvingas de jobba för
att kunna försörja familjen. Dessutom ska alla skolor ha sexualundervisning med fokus på
kön och maktrelationer. Många flickor saknar den kunskapen och vet inte hur de ska hantera
vissa situationer där de hamnar i trubbel och problem. 15
Alla dessa åtgärder ökar chanserna för flickor och kvinnor till en bättre tillvaro. Det är alltså
viktigt att flickor får tillgång till utbildning inte bara för att de idag är underrepresenterade
både i grundskola och högre utbildning utan också för att det ger så fantastiska effekter när
flickor får utbildning. Åtgärderna beror på och går in i varandra. För att nytt system ska
fungerade, måste man ändra på hela det gamla systemet. Ett system kan baseras på
samhällsnormer, värderingar och traditioner. Det är inte så enkelt att ändra ett helt samhälle
som har sina egna traditioner och/eller samhällssyn. Ett exempel är övergrepp. För att
antalet övergrepp ska minska måste hela samhället ändra sin syn på männens position i
samhället. I första hand accepterar kvinnorna att övergrepp inträffar. De har inte så mycket
att säga till om. Som ovan nämnt måste kvinnorna i första hand vara mer jämställda med
männen så att de åtminstone vågar/ har rätten att säga något. Även lagstiftningen måste
förstärkas. Återigen grundläggs lagstiftningen på samhällsynen. Vilka är det som stiftar
lagarna? Männen! Det blir en cirkel. Hur får man fler kvinnor i maktpositionerna? Man
utbildar dem!
En annan aspekt som baseras på samhällsyner och traditioner är hur kvinnor behandlas i
hemmen. Visst, i skolan behandlar man flickor och pojkar någorlunda jämställt. Men att man
14
http://www.millenniemalen.nu/blir-varlden-battre/framsteg-som-gjorts/fler-barn-gar-i-
skolan/ (UNICEF: The State of the World's Children. 2006)
http://www.millenniemalen.nu/blir-varlden-battre/framsteg-som-gjorts/fler-barn-gari-skolan/ (UNDP, FN:s globala utvecklingsprogram, 2012)
15
har den kvinnoförtryckande synen beror på vilka värderingar man kommer med hemifrån.
Det jag menar med att åtgärderna går in i varandra är att även i det här exemplet ska
kvinnor ha mer att säga till om. Den jämställdheten får de av en genomgången utbildning.
Det handlar om att visa fördelarna med att gå i skolan och berätta att om deras dotter får en
utbildning kan hon försörja sig själv. För att få en långvarig förändring är det viktigt att
samarbeta med nyckelpersoner i samhället, till exempel religiösa ledare. När budskapet
kommer från dem får det större genomslag.16
I flera länder Söder om Sahara, är arbetslösheten väldigt hög. Den beror inte på att det är för
få utbildade utan att det inte finns några jobb. I Zambia i synnerhet är arbetslösheten väldigt
hög pga. bland annat fackliga organisationer.17 21, 4 procent mellan 15-24 år är
arbetslösa.18 Många välutbildade väljer därför att lämna landet. Andra väljer att inte utbilda
sig för att chanserna att hitta ett jobb är små. De kan lika gärna hitta ett annat jobb utan att
utbilda sig. Återigen är det en ändring på samhällsystemet som krävs.
Å andra sidan behöver man inte göra hastiga och stora ändringar på en gång som att ändra
traditioner och samhällssyn. Sådant kommer med tiden, generation efter generation. Man
kan börja med betydligt mindre reformer. Att förbättra tillgången på rent vatten är
betydelsefullt. Detta kan man åstadkomma genom att till exempel bygga lokala brunnar.
Detta innebär en avgörande förbättring. Lokala brunnar sparar många timmar i veckan för
många flickor och unga kvinnor.
Bättre hygienen på skoltoaletterna skulle inte bara förbättra flickornas tillvaro samt minska
risken för sjukdomar. Inte bara hygien utan även preventivmedel och sexualkunskap skulle
reducera antalet dödsfall av sjukdomar. Dessa åtgärder är kanske minimala jämfört med de
större problemen, men dessa åtgärder är definitivt hållbara och betydelsefulla för många
16
http://plansverige.org/nyheter/utbildning-förhindrar-barnäktenskap (Emanuelsson, Anette,
2011-10-14)
17
18
http://www.lotcobistand.org/zambia#/4534 (Kjel. Kempe,2012, januari)
http://www.globalis.se/Laender/Zambia/(show)/indicators/(indicator)/445 (FN-
förbundet, UNA- Sweden)
unga kvinnor och flickor.
Även vi i Sverige kan arbeta för att uppfylla Millenniemålet 2. Ett sätt är genom kommunala
samarbeten och utbyten. Många svenska kommuner samarbetar redan internationellt kring
frågor gällande flickors utbildning. Det utbildningssystemet vi har i Sverige idag bygger på
välfärd och ett lokalt engagemang, vilket är fundamentalt för en positiv utveckling i alla
samhällen. Därför förutsätter en hållbar utveckling kunskapsutbyte och samarbete mellan
kommuner i rika och fattiga delar av världen.
Genom skolsamarbeten och utbyten kan svenska kommuner och andra rika länder bidra till
att höja kvaliteten i partnerskolor i fattiga länder. Gemensamt kan till exempel den svenska
kommunen och partnerkommunen arbeta med att lösa de problem och hinder som bidrar
till att många flickor inte går i skolan alls och att andra flickor inte fullföljer sin skolgång.
Ett konkret exempel är att etablera, grunda flera och nya lokala lärcentra. Inte bara för
flickor har en för lång väg till skolan utan för att alla ska få möjligheten att få gå i skolan. På
det sättet får alla flickor en säker väg till skolan och det tar mindre tid att färdas till skolan. 19
Slutligen kan man säga att man har kommit en bra bit på vägen för nå millenniemålet 2. Det
är mycket som måste uträttas och de åtgärder man vill införa är hållbara. Det gäller inte bara
på individuell nivå utan även samhällsnivå. Det blir ett mer jämställt samhälle, ökar landets
tillväxt, höjer levnadsstandarden, stärker demokratin och freden. Kunskap och utbildning
minskar antalet giftermål och barn, vilket minskar populationstillväxten.20
Svårigheterna uppstår när man försöker göra något åt en sak och inser att även andra saker
måste uträttas för att något ska kunna fungera. Det är inte lätt att ändra samhällssyn,
makthavare eller traditioner. Det är en process som komplicerad och tidskrävande. Sen
1990, då millenniemålen sattes upp, har man gjort framsteg och man kan idag se många
förändringar när det gäller flickors utbildning i Afrika, söder om Sahara. Flickors tillvaro har
blivit betydligt bättre och kommer definitivt bli ännu bättre i framtiden.
19
http://plansverige.org/nyheter/utbildning-förhindrar-barnäktenskap (Emanuelsson, Anette,
2011-10-14)
20
http://www.pmu.se/objfiles/1/0804grafik_-143712596.pdf (Lind, Noomi, 2008)
Källor och Referenser
Actionaid
http://www.actionaid.se/omraden/utbildning/flickor/ (svensk Insamlingskontroll)
http://www.actionaid.se/omraden/afrika/zambia/ (svensk Insamlingskontroll)
http://www.actionaid.se/omraden/katastrofer/ (svensk insamlingskontroll)
Biståndsnämnden
http://www.lotcobistand.org/zambia#/4534, (Kjel. Kempe,2012, januari)
Globalis
http://www.globalis.se/Laender/Zambia/(show)/indicators/(indicator)/445 (FNförbundet, UNA- Sweden)
FN:s Millennium mål
http://www.millenniemalen.nu/blir-varlden-battre/framsteg-som-gjorts/fler-barn-gar-iskolan/ (UNDP, FN:s globala utvecklingsprogram, 2012)
http://www.fn.se/PageFiles/14110/1-11%20Flickors%20rättigheter.pdf (Andrews, Anna
Lena, UNICEF, UNFPA, PLAN, 2012)
http://www.millenniemalen.nu/blir-varlden-battre/framsteg-som-gjorts/fler-barn-gar-iskolan/ (UNICEF: The State of the World's Children. 2006)
Missionskyrkan
http://www.missionskyrkan.se/upload/18431/20_milleniemalen.pdf (2008, maj)
Plansverige
http://plansverige.org/nyheter/utbildning-förhindrar-barnäktenskap (Emanuelsson, Anette,
2011-10-14)
http://www.gavle.se/PageFiles/13920/MDG%20artikelserien%20till%20kommunerna%20(2).
pdf
PMU
http://www.pmu.se/objfiles/1/0804grafik_-143712596.pdf (Lind, Noomi, 2008)
SCB
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2011K03_TI_02_A05TI1103.pdf
(Nyman, Anna, Välfärdsstatistik, 2011)
Twiga
http://www.twiga.se/sv/utbildning
Unicef
http://unicef.se/fakta/diskriminering-av-flickor (UNICEF, 2012)
Världsbanken