Vårdprogram Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor och

Metodboken
I :C:611(39)
(39)
Vårdprogram
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor och missbruk
Gäller för:
Godkänd av:
Utarbetad av:
Revisionsansvarig:
Barnhälsovården
Barn- och ungdomsmedicin
Kvinnosjukvården
Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
Ing-Marie Knutsson
verksamhetschef Allmänmedicin
Processledare:
Hans Kleine, Psykiatriska
öppenvården
Socialtjänsten Karlstad Kommun:
Brita Andersson
Anna Mellring
Ann-Sofie Nordenberg
Psykiatrin:
Hans Kleine
Edward Smith
Kvinnosjukvården:
Agneta Hansson
Jens Hareide
Gunilla Wadsten
Gunilla Wikman
Mödrahälsovårdsenheten:
Margareta Alsterdahl
Margareta Goop
Ingela Larsson
Barnhälsovårdsenheten:
Christina Gillå
Mödrahälsovårdsöverläkare
Utgåva:
Giltighetstid:
Reviderad:
1
2010-01-01 dock längst t o m 2012-12-31
Utgåva 1: 2011-01-01
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som har, eller lever med person som
har, riskbruk/missbruk av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa läkemedel som är
skadliga för fostret/barnet.
I dokumentet används ”alkohol och droger” för: alkohol, nikotin, narkotika samt vissa läkemedel
A - Inledning
Vår utgångspunkt
• Alkohol, nikotin, narkotika samt vissa läkemedel är skadliga för fostret/barnet.
•
Det växande fostret behöver en ren miljö, fri från alkohol och droger som kan skada
fostrets utveckling och framtid.
•
Det växande barnet behöver en trygg uppväxt utan förekomst av missbruk av alkohol och
droger i sin närmiljö
Våra mål
• Skapa bästa förutsättningar för det växande fostret genom att hela graviditeten är fri från
alkohol samt andra droger.
•
Snabbt omhändertagande av gravida kvinnor med drogbruk eller riskfylld
alkoholkonsumtion med målsättning att minska riskerna för fostret.
•
Bra och effektiv preventivmedelsrådgivning till kvinnor i fertil ålder som har
riskbruk/missbruk av alkohol och droger.
Vårdprogram
2 (39)
Våra medel för att nå målen finns i:
• En ökad kunskap hos alla i organisationen om alkohol och drogers egenskaper och
verkningar
•
Ett aktivt arbete när det gäller att upptäcka alkohol eller drogproblem hos föräldrarna.
•
Effektiva rutiner för att ta hand om gravida med alkohol och drogproblem.
•
En bra samverkan med mellan vårdgivare/ansvariga i inom LiV och kommunen.
Observera!
• Graviditet och bruk av alkohol och droger är alltid ett AKUT ärende .
•
Information om alkohol eller drogproblem hos gravida SKA alltid föras vidare i
organisationen för fortsatt handläggning.
•
Samordningsansvarig SKA alltid utses. Den som först kommer i kontakt med ärendet har
ansvar att ordna ett första samordningsmöte.
•
Sekretesslagarna är inget hinder för att följa upp eller samordna insatserna. Se sid 12.
Uppmärksamma eventuell förekomst av missbruk av alkohol och droger i barnets närmiljö.
B – Innehåll
Preventivmedel:
•
•
•
Kvinna med riskbruk alkohol/droger utan preventivmedel
Kvinna med missbruk och/eller beroende alkohol/droger utan preventivmedel
Kvinna utan preventivmedel med riskfylld alkohol/drogkonsumtion i hemmet/närmiljön
Gravid kvinna:
•
•
Gravid kvinna med alkohol och drogproblem som funderar på eller vill göra abort
Gravid kvinna med:
– riskbruk alkohol/droger
– missbruk/beroende alkohol/droger
– missbruk/beroende alkohol/droger i hemmet/närmiljön
Förlossning och eftervård:
• Förlossning där kvinnan är berusad/drogpåverkad
• Nyförlöst mamma med misstanke om missbruk alkohol/droger
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
•
3 (39)
Nyfödd med misstanke om abstinenssymtom
Anvisning:
I dokumentet finns allmänna anvisningar som gäller för alla som kommer i kontakt med en
gravid kvinna. Om specifika anvisningar finns beroende på vårdgivare är detta angivet med:
S: för Socialtjänst
B: för Barnmorskemottagningen.
Är man varken socialtjänst eller barnmorskemottagning gäller samtliga anvisningar.
Preventivmedel
Kvinna med riskbruk alkohol/droger utan preventivmedel
•
•
•
•
•
Diskutera/klarlägg nivå av alkohol konsumtion (Audit sid 32 )
Kartlägg bruk av läkemedel och andra droger (Dudit sid 33)
Samtal kring behov av preventivmedel
S: Hjälp till att boka tid på barnmorskemottagningen (BMM) för
preventivmedelsrådgivning.
B + S: Erbjud insats för livsstilsförändring (använd motiverande samtal)
Länk till Motiverande samtal
Kvinna med missbruk/beroende av alkohol/droger utan preventivmedel
•
•
•
•
•
•
Motiverande samtal kring vikten av ett säkert preventivmedel
Diskutera kring vikten av att få behandling avseende alkohol och drogproblemen.
S: Hjälp till att boka tid på barnmorskemottagningen (BMM) för
preventivmedelsrådgivning.
Se till att kvinnan kommer till rådgivningen
B: Hjälp till att boka tid hos socialtjänsten för behandlingsinsats missbruk
Stödja kvinnan att ta kontakt med socialtjänsten.
Kvinna utan preventivmedel med riskfylld alkohol/drogkonsumtion i hemmet/närmiljön
•
•
•
•
•
Diskutera kvinnans eget bruk av alkohol och droger/läkemedel (Audit/Dudit sid 32-35)
Finns behov av preventivmedel?
S: Ordna vid behov kontakt med BMM för preventivmedelsrådgivning.
Informera om anhörigstöd, familjerådgivningen. Länk till Familjerådgivningen
B: Informera om anhörigstöd, familjerådgivningen. Länk till Familjerådgivningen
Gravid kvinna
Gravid kvinna med alkohol/drogproblem - funderar på eller vill göra abort
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
4 (39)
•
S: Se till att den abortsökande får kontakt med en av länets abortmottagningar
•
(Gyn.mottagningen på Centralsjukhuset i Karlstad, Gyn.mottagningen i Arvika,
Kristinehamn, Säffle eller Torsby.)
Följ med på ett gemensamt möte (Ingen remiss krävs och som abortsökande har man rätt att söka sig
till vilken abortmottaning som helst i Sverige)
•
•
•
•
•
Erbjud behandlings- eller stödinsatser.
B: Erbjud kontakt med socialtjänsten för stöd/behandling
Om patienten inte vill ha kontakt med socialtjänst för stöd/behandling: Behåll kontakten
med patienten för eventuell åtgärd.
Om patienten beslutar att inte genomföra abort: Informera BMM och se till att en
uppföljande kontakt kommer till stånd.
Erbjuda sig följa med på ett gemensamt möte med socialtjänsten.
Gravid kvinna med riskbruk alkohol/droger - vill fortsätta graviditeten
•
•
•
•
•
•
Kartlägg alkohol och drogkonsumtionen (Audit/Dudit sid 32-35)
Motiverande samtal med kvinnan om riskerna med alkohol och droger under graviditet.
Uppmana kvinnan att inte dricka alkohol eller använda droger och erbjud hjälp.
Länk till: Motiverande samtal
S: Kontakta BMM och boka tid för ett gemensamt möte snarast.
B: Kontakta socialtjänsten och boka tid för ett gemensamt möte snarast.
Om kvinnan uteblir ska man aktivt försöka kontakta henne
Överrapportera om kvinnan byter BMM
Gravid kvinna med missbruk/ beroende av alkohol/droger - vill fortsätta graviditeten
AKUT ÄRENDE!!
• B: Kartlägg alkohol och drogkonsumtionen
• Kontakta handläggare Socialtjänsten för ett gemensamt möte.
• Ta ställning till behovet av en akut inläggning/insats (LVM- anmälan?)
• Tidig kontakt med spec-MVC för gemensam planering av graviditeten och uppföljning
inför/efter förlossning. Avisering förlossning samt barnkliniken.
• Utse sinsemellan vem som har samordningsansvaret för samtliga resurser. Detta ska
framgå av journalen.
• Följ upp under graviditeten (samtyckesformulär, strukturerad uppföljning, regelbundna
samordningsmöten)
• Om kvinnan uteblir ska man aktivt försöka kontakta henne och samråda med
socialtjänsten
• Överrapportera genom muntlig kontakt om kvinnan byter BMM
• Kopia av handlingarna som barnmorskan har SKA skickas över.
• Namn på uppföljande kontakt ska anges i egna handlingarna
• Kontakt med BVC ska tas FÖRE förlossningen, helst genom ett ”överlämningsmöte”
med både BMM samt BVC närvarande
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
5 (39)
•
Om möjligt se till att samma BMM/BVC följer upp kvinnan både under graviditet samt
efter förlossning.
•
•
S: Kartlägg alkohol och drogkonsumtionen
Ta ställning till behovet av en akut inläggning på sjukhus eller placering i
behandlingshem (frivillig eller med LVM)
Kontakta BMM och boka tid för ett gemensamt möte.
Utse sinsemellan vem som har samordningsansvaret för samtliga resurser. Detta ska
framgå av akten.
Följ upp under graviditeten (kontrollera nykterhet samt drogfrihet)
Planera för uppföljning för barnet inför/efter förlossning.
•
•
•
•
Om kvinnan uteblir:
• Fortsatt ansvar för uppföljning
• Om kvinnan uteblir ska man aktivt försöka kontakta henne och samråda med
BMM
Om kvinnan flyttar från kommunen:
• Kontakt med socialtjänst i nästa kommun för överrapportering
S+B: Den kontakt som får kunskap om flytt etc. informerar de andra inblandade vårdgivarna.
Gravid kvinna med missbruk/ beroende i hemmet eller närmiljön
•
•
•
•
•
B: Kartlägg kvinnans eget bruk av alkohol/droger
•
•
•
•
S: Kartlägg kvinnans eget bruk av alkohol/droger
Se till att socialtjänsten får information
Följ basprogrammet med eventuellt extra psykosocialt stöd
Informera om anhörigstöd. Länk till Karlstad kommun – Anhörigskola
Rapport till BVC
Se till att BMM får information
Informera om anhörigstöd mm Länk till Karlstad kommun – Anhörigskola
Planera för uppföljning av familjen inför/efter förlossning.
Förlossning och eftervård
Förlossning där kvinnan är berusad/drogpåverkad
Förlossning med misstanke om missbruk hos kvinnan
•
•
•
•
Barnläkare och obstetriker informeras
Förlossning på sedvanligt sätt i samråd med barnkliniken
I samråd med barnkliniken anmälan till socialtjänsten – länk till Socialtjänsten
Eftervård på kvinnoklinikens eftervårdavdelning rekommenderas
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
6 (39)
Förlossning med misstanke om missbruk hos kvinnan
•
Säkra navelsträngsblod samt barnets urin i samband med förlossningen
Nyförlöst mamma med misstanke om missbruk
Misstankar:
• Ställ adekvata frågor och erbjud kontakt med kurator
• Anonymt samråd med socialtjänsten vid behov
Misstankar/Fakta:
• Kuratorskontakt
• Anmälan till socialtjänsten – länk till Socialtjänsten
Nyfödd med misstanke om abstinenssymtom
•
•
•
Kontakt med barnläkare och barnklinik
Säkra blod/urinprov för specifik provtagning
Anmälan till socialtjänsten genom barnkliniken
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
7 (39)
Bilagor
1. Resurser
2. Lagar och föreskrifter, sekretessregler
3. Definition riskbruk, missbruk, beroende
4. Råd inför samtalet
5. Allmänna fakta om alkohol
6. Allmänna fakta om narkotika och läkemedel
7. Hur påverkar alkohol fostret
8. Hur påverkar narkotika och vissa läkemedel fostret
9. Neonatal abstinenssyndrom
10. Provtagning : rutiner/ analyser
11. Skattningsformulär
12. Källförteckning och litteratur
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
8 (39)
1. Resurser
Barnmorskemottagning (BMM) + Specialmödravården (spec-MVC)
BMM finns i varje kommun och tillhör organisatoriskt allmänmedicin. Barnmorskan skall
erbjuda mottagning för rådgivning, förskrivning, utprovning och insättning av preventivmedel,
samt ge information och samtal om samlevnadsfrågor. Hon ansvarar även för gynekologisk
cellprovtagning samt hälsoövervakning av normal graviditet fram till tolv veckor efter
förlossningen. Tjänsten är kostnadsfri.
Spec-MVC är en del av kvinnosjukvårdens obstetriska enhet, och ansvarar för kontroll och
uppföljning av komplicerade och avvikande graviditeter.
Vid känt eller misstänkt missbruk i samband med graviditet, vilar det medicinska ansvaret för
graviditeten på spec-MVC. Tidig kontakt bör etableras mellan kvinnans hem-BMM, sociala
handläggare och spec-MVC.
BVC
Finns i varje kommun och tillhör organisatoriskt allmänmedicin. Barnhälsovård är ett erbjudande
från hälso- och sjukvården till föräldrar med barn 0 – 6 år. Barnhälsovården arbetar för att främja
barns hälsa, trygghet och utveckling. Detta kan uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt
föräldraskap, för att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn och att
uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Särskilt angeläget är att
identifiera barn som far illa, eller riskerar att fara illa och att i samarbete med andra vårdgivare
och myndigheter se till att de får den hjälp de behöver.
MHV/BHV psykologer
Mödra- och barnhälsovårdspsykolog finns knuten till varje BMM och BVC.
I psykologens arbetsuppgifter ingår regelbunden konsultation/handledning till personalen på
BMM/BVC samt direkta kontakter med blivande föräldrar och/eller deras barn i form av
behandlingsarbete. Dessutom ingår fortbildning till personalen samt samverkan med socialtjänst,
skola och vårdgrannar.
Stöd till anhöriga
Den med missbruksproblem eller beroendeproblematik tar ofta stor plats i sin familj eller i
relationen. Även om det finns en stabil vuxen i familjen så uppstår allvarliga brister i familjens
sätt att fungera och barns utveckling äventyras.
Självhjälpsgrupper för anhöriga finns i form av Alanonmöten, information finns på:
http://www.al-anon.se
I en del kommuner finns gruppverksamheter och/eller möjlighet till enskilda samtal både för barn
och vuxna som är anhöriga till någon som har ett missbruk eller beroende.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
9 (39)
I Karlstad finns Hopptornet som är en gruppverksamhet för barn till personer med
missbruk/beroende. Anhörigskolan vänder sig till vuxna i Karlstad kommun som lever
tillsammans eller har levt tillsammans med någon med missbruk eller beroende.
Bägge verksamheterna finns inom Arbetsmarknads och socialförvaltningen i Karlstad kommun
och nås genom kommunens växel, 054 – 29 50 00.
Barn och Ungdomspsykiatrin
Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten är en specialistresurs inom hälso- och
sjukvården. Målsättningen är att känna igen, bota, lindra och förebygga psykisk sjukdom och
störning, som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Upptagningsområdet är
Värmlands län och vi arbetar med barn och ungdomar från 0 till 18 år samt deras familjer.
För ungdomar från 16 till 25 år har vi ett samarbete med vuxenpsykiatrin.
•
Tidsbeställning, rådgivning telefon 054 - 61 83 01.
Kommunens socialtjänst
I varje kommun verkar socialtjänsten, där man tar emot ansökningar och anmälningar gällande
barn, ungdomar och vuxna i olika sakfrågor. Varje kommun har ett eget ansvar för hur
socialtjänstens organisation är uppbyggd. I större kommuner delar man oftast upp i olika
områden på olika avdelningar. I mindre kommuner har man oftast alla områden under ett och
samma kontor.
För att komma fram till socialtjänsten om man inte har direktnummer ringer man till
kommunens växel.
När det gäller en gravid kvinna i en större kommun finns det oftast fler handläggare som kan
ansvara för henne. Hon har rätt till att söka vård och behandling för sitt missbruk,
försörjningsstöd och hon har också rätt att söka stöd i föräldrarollen under och efter
graviditeten. Ju tidigare socialtjänsten kan bistå en blivande mamma desto bättre
förutsättningar är det för att kunna stötta henne på bästa sätt.
Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för bl a. barn och unga, personer med missbruk/beroende
och brottsoffer.
Psykiatriska beroendeenheten i Karlstad
Psykiatriska beroendeenheten ligger under psykiatriska öppenvården i Karlstad och är inriktad
mot behandling av beroende och missbruk hos vuxna med samtidig psykiatrisk sjukdom.
Alkoholmissbruk sköts framför allt i primärvården.
Motsvarande verksamheter finns, om än i mindre skala, på division psykiatris övriga
öppenvårdsmottagningar (Arvika, Kristinehamn, Torsby/Hagfors och Säffle).
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
10 (39)
Behandling av beroende och missbruk och annan psykiatrisk sjuklighet sker parallellt. Många
patienter på psykiatriska beroendeenheten har, samtidigt med missbruket, bipolär sjukdom,
ADHD, personlighetsstörningar och psykossjukdomar. Hela psykiatrins sjukdomsspektrum
förekommer. Inom verksamheten sköts också substitutionsbehandling mot opiatberoende.
För flertalet patienter finns ett nära samarbete med kommunerna i upptagningsområdet
(Karlstad, Kil, Grums och Hammarö).
Beroendecentrum Värmland
I samarbete mellan landstinget och kommunerna i Värmland drivs Beroendecentrum Värmland
i Kristinehamn - Länk till Beroendecentrum. Beroendecentrum tar emot patienter som har både
missbruksproblem och psykisk ohälsa. Landstinget och länets alla kommuner driver
verksamheten tillsammans.
Patienterna läggs in på beroendecentrum för abstinensbehandling, medicinsk och social
bedömning och för utredning och motivation.
Det handlar om frivillig vård och planerad inläggning. Inskriven blir personen efter kontakt
med socialtjänsten i sin kommun. Beroendecentrum har 12 vårdplatser.
2. Lagar och föreskrifter, sekretessregler
Socialtjänstlag (2001:453)
5 kap. 9 §
Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård
som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd
med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs.
11 kap 1+ 2 § Socialtjänstens allmänna utredningsskyldighet.
Utredningen sker med den enskildes samtycke. Vad gäller personer under 18 år kan
utredningen ske även utan vårdnadshavarens samtycke.
14 kap. Anmälan om missförhållanden
1 § Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver
ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och
kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får
kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns
skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan
anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven
enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild
verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För
familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
11 (39)
De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till
socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller
utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.
Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga
att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns
behov av skydd.
HSL (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen
1 § Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda
och behandla sjukdomar och skador.
2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela
befolkningen.
Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges
företräde till vården.
2 a § Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta
innebär att den skall särskilt
1. Vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och
behandlingen.
2. Vara lätt tillgänglig
3. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
4. Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.
Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med
patienten.
Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531)
2 kap
1 a § Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall i frågor som rör barn som far illa
eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som
berörs.
2 § Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva
nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
Att göra en anmälan:
• Man kan göra en anmälan både muntligt eller skriftligt till socialtjänsten.
• Den som har anmälningsskyldighet kan inte vara anonym. En muntlig anmälan från en
myndighet bör kompletteras skriftligen.
• Viktigt att man är tydlig med att man vill anmäla sin oro för patienten/klienten. Den
som tar emot anmälan är skyldig att se till att den sedan kommer till rätt enhet inom
socialförvaltningen.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
•
12 (39)
Man kan begära en bekräftelse på att anmälan har är emottagen för att vara på den säkra
sidan.
Patientdatalagen (2008:355)
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag tillämpas vid vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och
sjukvården. I lagen finns också bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal.
Lagen gäller i tillämpliga delar även uppgifter om avlidna personer.
Lagens syfte
2 § Informationshantering inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den
tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet.
Personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att patienters och övriga
registrerades integritet respekteras.
Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång
till dem.
Sekretesslagen (1980:100)
14 kap.2 § Bestämmelser om vissa begränsningar i sekretessen och om förbehåll
I sekretesslagen finns en bestämmelse som reglerar möjligheten att lämna uppgifter i
situationer då det inte föreligger uppgiftsskyldighet:
Graviditet och sekretesslagen
Sekretess enligt 7 kap 1 § och 4 § första och tredje styckena, hindrar inte att uppgift om
enskild, som inte fyllt 18 år eller som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga
lösningsmedel, eller närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården
och socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs för att den enskilde skall få
nödvändig vård, behandling, eller annat stöd.
Detsamma gäller i fråga om lämnande av uppgifter om en gravid kvinna eller närstående till
henne, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Lag
(2004:508)
Graviditet och sekretess
Utan hinder från sekretesslagen kan uppgifter om (misstänkt) missbruk hos en gravid kvinna
lämnas ut till socialförvaltningen. Först och främst skall man alltid försöka få
patientens/klientens medgivande.
LVM (1988:870) Lag om vård av missbrukare i vissa fall.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
13 (39)
Tvångslag som komplement till Socialtjänstlagen
Utredning inleds utan samtycke från den enskilde om förutsättningarna i LVM är uppfyllda.
För att tvångsvård skall komma i fråga krävs att missbrukaren är i behov av vård och att
vårdbehovet inte kan tillgodoses på frivillig väg samt att personen i fråga till följd av sitt
missbruk:
• Utsätter sin fysiska och psykiska hälsa för allvarlig fara
• Löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv
• Kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller närstående.
Anmälningsskyldighet jml 6 § LVM finns för myndigheter som regelbundet kommer i
kontakt med missbrukare. Dessa myndigheter har också uppgiftsskyldighet gentemot
socialnämnden.
Läkares anmälningsplikt jml 6 § LVM gäller om läkaren inte kan bereda den enskilde vård
genom egen försorg eller i övrigt inom hälso-och sjukvården.
Läkaren är skyldig att lämna uppgifter till socialtjänsten om vårdbehov finns och den
enskilde inte kan beredas vård genom läkarens egen försorg.
Graviditet och LVM:
Moderns egna vårdbehov är allena avgörande om LVM kan tillämpas. Graviditeten och ett
skyddsbehov av fostret är inget skäl i sig för LVM 1.
1
SoU 2004:3 samt 2004/05: SoU:15
LVU (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Tvångslag som komplement till Socialtjänstlagen för barn och ungdomar upp till 18(-20) år
2 § Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt
utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk
för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406).
3 § Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig
risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller
något annat socialt nedbrytande beteende.
Omedelbart omhändertagande
6 § Socialnämnden får besluta att den som är under 20 år omedelbart skall omhändertas, om
1. det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av denna lag, och
2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller
utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder
hindras.
Om socialnämndens beslut om omhändertagande inte kan avvaktas, får nämndens ordförande
eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat besluta om omhändertagande.
Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.
När socialnämnden har ansökt om vård med stöd av lagen, får även rätten besluta att den
unge omedelbart skall omhändertas.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
14 (39)
Graviditet och LVU:
LVU kan inte användas för fostret då fostret inte är en juridisk person i lagens mening.
LPT (1991:1128) Lag om psykiatrisk tvångsvård
För att sluten psykiatrisk tvångsvård skall bli aktuellt krävs det att personen lider av en
allvarlig psykisk störning och att det finns ett oundgängligt behov av psykiatrisk
dygnetruntvård (alltså inläggning på psykiatrisk avdelning) samt att personen motsätter sig
vården (att vården inte kan ges frivilligt). Det finns också så kallad öppen psykiatrisk
tvångsvård då patienten behöver iaktta vissa villkor (till exempel ta emot medicin eller att
inte använda droger) för att kunna vistas utanför sluten psykiatrisk avdelning.
Med allvarlig psykisk störning menas framförallt psykoser men i vissa fall även svåra
personlighetsstörningar och djupa depressioner. Missbruk, även med svåra kroppsliga
konsekvenser och uppenbar fara för en graviditet, är inte i sig skäl för psykiatrisk
tvångsvård. Däremot kan drogutlösta psykoser, alkoholdelirium och även akut drogpåverkan
med förvirring och beteendestörning uppfylla kriterierna.
Om en person har en allvarlig psykisk störning, exempelvis en drogutlöst psykos, krävs
dessutom att personen har behov av sluten psykiatrisk dygnetruntvård för att man skall kunna
använda LPT. Om personen med drogutlöst psykos samtidigt är gravid ökar behovet av
dygnetruntvård och därmed ökar möjligheten att använda sig av LPT.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
15 (39)
Samtycke
Härmed ger undertecknad
.................................................................personnummer......................................-.....................
tillåtelse att ansvarig behandlare inom hälso- och sjukvården (läkare/sjuksköterska/barnmorska) samt
vederbörande handläggare/behandlingskonsulent inom socialtjänsten genomför samrådsmöten där
sekretessbelagda uppgifter nödvändiga för handläggning av mitt ärende kan diskuteras fritt.
Överenskommelse gäller ömsesidig dvs. att uppgifter hos sjukvården kan lämnas till vederbörande
handläggare/behandlingskonsulent inom socialtjänsten samt vice versa.
I övrigt gäller bestämmelser enligt sekretesslagen.
Överenskommelsen gäller tills vidare, dock längst ett år, eller fram tills undertecknad återkallar
överenskommelsen genom skriftlig begäran enligt nedan.
Datum..................................................................gäller tom........................................................
Namnteckning..................................................................
Namnförtydligande......................................................................................
___________________________________________________________________________
Härmed återkallar jag ovannämnd överenskommelse
Datum...........................................................................
Namnteckning ..............................................................
Namnförtydligande ......................................................
________________________________________________________________________
Handlingen kopieras i 2 exemplar. Originalet förvaras i journalarkiv sjukvården, en kopia i akten hos
sociala myndigheterna, en kopia till klienten/patienten. Överenskommelsen ska även journalföras.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
16 (39)
3. Definition riskbruk, missbruk, beroende
Riskbruk:
Med begreppet riskbruk menas en alkoholkonsumtion som signifikant ökar risken för
somatiska och psykiska skador.
9 standardglas/vecka för kvinnor och 14 för män anges som gräns för riskbruk. Mindre
mängder behöver inte vara riskfritt. Individuell känslighet måste beaktas.
Berusningsdrickande (även vid enstaka tillfällen) är riskbruk.
Det är okänt om det finns riskfria nivåer av alkoholintag under graviditet och
rekommendationen är att helt avstå från alkohol, varför allt drickande under graviditet bör
betraktas som riskbruk.
Medicinska diagnoser
Inom sjukvården används väldefinierade beskrivningar av olika sjukdomstillstånd.
Diagnossystem som används är International Classification of Diseases (ICD) samt Diagnostic
and Statistic Manual (DSM)
Enligt diagnossystemet DSM-IV-TR finns följande beskrivningar för missbruk och beroende
(något förkortade):
Missbruk:
Missbruk av en drog enligt DSM-IV innebär ett (…) substans(drog)missbruk som leder till
klinisk signifikant funktionsnedsättning eller lidande. Minst ett av följande kriterier ska vara
uppfyllt, upprepat eller varaktigt, under en och samma tolvmånadersperiod.
1. Upprepad droganvändning som leder till att personen misslyckas att fullgöra sina
skyldigheter på arbetet, skolan eller i hemmet.
2. Upprepad användning av drogen i situationer som medför risk för fysisk skada.
Exempelvis vid bilkörning eller arbete med maskiner.
3. Upprepade kontakter med rättvisan som en följd av droganvändningen
4. Fortsatt droganvändning trots ständiga eller återkommande sociala eller
mellanmänskliga problem
Symtomen ska dock aldrig ha uppfyllt kriterierna för beroende av denna substans
Beroende
Beroende av en drog enligt DSM-IV innebär ett (…) substans(drog)missbruk som leder till klinisk signifikant
funktionsnedsättning eller lidande. Minst tre av följande kriterier ska vara uppfyllda under
loppet av en och samma tolvmånadersperiod.
1. Toleransökning, som kommer i uttryck i antingen behov av
A större dos av drogen för att få samma effekt (ökning med minst 50 %) eller
B påtaglig minskad effekt vid intag av samma dos.
2. Abstinens, som visar sig i antingen
A för drogen specifika abstinenssymtom när tillförseln avbryts, eller
B intag av drogen eller liknande drog för att lindra eller ta bort dessa symtom.
3. Intag av drogen i större mängder eller under längre tid än vad som avsågs
4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska eller kontrollera intaget.
5. Betydande del av livet ägnas år att skaffa drogen, konsumera den och återhämta sig från
användning av den.
6. Viktiga aktiviteter (socialt, yrkesmässigt och på fritiden) överges eller minskas på grund av
droganvändningen.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
17 (39)
7. Fortsatt användning av drogen trots vetskap om att den orsakat eller förvärrat kroppsliga eller
psykiska besvär.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
18 (39)
4. Råd inför samtalet om alkohol och drogbruk.
Allmänt:
Om man ska prata om livsstilsfrågor inklusive alkohol är det viktigt att man kan göra detta i
lugn och ro. Det gäller att ha en öppen dialog där patienten/klienten ska känna sig trygg.
Bemötandet ska inte vara dömande eller ifrågasättande men empatiskt och undersökande. En
metod är att använda sig av öppna frågor, dvs. frågor som inte bara kan besvaras med ja eller
nej. För att få rätt information är det även viktigt att ställa uppföljande frågor som tex; ”Vad
menar du med……”
” Hur tänker du kring…..”
Det är även viktigt att man som intervjuare vet vad man pratar om. Det vill säga att man har
faktakunskap. Detta gör att man som intervjuare vet vilka frågor man ska ställa och det blir
lättare för patienten/klienten att svara mer ärligt.
Motiverande samtal
Motiverande samtal är en samtalsmetod som ursprungligen utvecklades inom den
specialiserade beroendevården i USA och England av den amerikanske psykologen William R.
Miller och hans engelska kollega Stephen Rollnick. Teorierna växte fram som en reaktion på
den vanliga konfrontativa modellen i denna typ av arbete.
Olika långa samtal
Kort rådgivning är en variant på cirka fem minuter. Där är behovet av medicinsk information
uttalat och avsikten framförallt att erbjuda information om hälsorisker och att starta en
förändringsprocess.
Förändringsinriktad rådgivning är ett litet längre samtal, 15-30 minuter, som ger större
möjligheter att öka patientens motivation.
Vad går det ut på?
Grundläggande och gemensamt i sättet att arbeta är det empatiska och patientcentrerade
förhållningssättet. En viktig utgångspunkt är att bedöma patientens beredskap till förändring av
sitt problembeteende och anpassa sättet att samtala med patienten utifrån detta.
Information om motiverande samtal finns på Folkhälsoinstitutets hemsida (http://www.fhi.se/).
I Mödrahälsovårdens metodbok finns "Vårdrutin Hälsosamtal" och "Vårdrutin Screening för
alkohol" som ger råd om samtalet på BMM.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
19 (39)
5. Allmänna fakta om alkohol
Alkoholinformation
Så fungerar alkohol
Alkohol tränger lätt in i människokroppen. Etanolmolekylen är liten och svagt laddad och tar
sig lätt fram genom alla membraner och cellgränser. Detta gäller även hjärnan och placentan.
För de som dricker alkohol förändras sinnesintrycken till det centrala nervsystemet. Hjärnans
sätt att vid rus bearbeta sinnesintrycken upplevs ofta som positivt upp till en viss mängd.
Hjärnan och levern anpassar sig dock till alkoholen. Toleransen blir högre, man får dricka mer
för att få ut den effekt man förväntar sig, om man ligger högt i sin konsumtion. Alkoholens
skadeeffekter blir man dock aldrig tolerant emot.
Att avgöra om en person är alkoholpåverkad kan vara svårt. Olika människor når varierande
berusningsgrad av samma mängd alkohol. Alkoholvanan spelar in, trötthet och graden av
koncentration likaså.
Orsak till alkoholberoende
Det råder ingen total enighet i synen på alkoholberoendets uppkomst och orsaker. Av vissa
betraktas alkoholberoendet som en sjukdom medan andra tror på sociala faktorer.
Oavsett vilken syn man har, är det så att bruk kan leda till missbruk och beroende.
Bruk
Under efterkrigstiden har konsumtionen av starksprit minskat för båda könen. Samtidigt har
männens konsumtion alltmer förskjutits mot den nu dominerande ölkonsumtionen medan
kvinnorna dricker vin. Männen når sin högsta konsumtionsnivå i åldern 25-29 år och kvinnorna
i ålder 20-24. Därefter minskar alkoholintaget successivt för båda könen. I samtliga
åldersgrupper dricker männen i genomsnitt mer än kvinnorna. Skillnader mellan män och
kvinnor är nu dock endast några procentenheter 2
Kvinnors totala alkoholkonsumtion har ökat under efterkrigstiden. Bland annat har andelen
kvinnor som aldrig druckit alkohol under sin livstid successivt minskat och närmat sig männens
nivå.
De allra flesta som dricker alkohol gör det med positiva förtecken.
Man tycker om effekten av alkohol. Det är ett socialt smörjmedel, man mår bra, hamnar i nuet
osv. Man måste ha kommit långt i sin dryckeskarriär för att dricka av andra orsaker.
Riskbruk
Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger.
Liksom missbruk (se nedan) kan man tas ur dt själv eller med kortare
stödinsatser/interventioner. Forskningen visar att medvetandegörandet är viktigt. Av tio
personer som efter screening har erbjudits kort alkoholintervention (råd och motivation till
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
20 (39)
minskade alkoholvanor) upphör en person helt eller minska till riskfri nivå. (SBU-rapporten
augusti 2001).
Missbruk
Konsumtionen är så hög under längre eller kortare perioder att man i ett längre perspektiv tar
skada. Man kan ta sig ur ett missbruk själv och återgå till ett sundare bruk.
2
Individuella skydds- och skadeeffekter av alkohol 1997 medicinska forskningsrådet.
Ingen människa går genom livet utan att hamna i kriser.
Under de här svackorna bär man med sig de eventuella positiva erfarenheterna av sitt
alkoholbruk och det är inget ovanligt, dramatiskt eller sjukligt att man då kan öka sin
konsumtion. Det är tvärtom ganska vanligt. De flesta tar sig ur alkoholmissbruket av egen kraft
eller med hjälp av andra.
Anledningarna till att man återgår till en mindre farlig nivå kan variera:
• Semestern är slut
• Krisen ebbar ut,
• Man märker att man mår lite sämre och sänker på grund av detta sin konsumtion
• Partnern, arbetskamraten eller någon annan reagerar på hur mycket man dricker
• Man läser en artikel, ser ett TV-program eller något annat som ger ökad kunskap om
alkohol och dess verkan
• Hälsokontroll eller besök inom sjukvården
Beroende
Efter ett långvarigt missbruk glider en del människor över i ett beroende. Det kan komma smygande och omärkligt men plötsligt är beroendet där. Har man fastnat i ett beroende behöver
man påtryckningar, hjälp och stöd utifrån för att komma ur detta.
Alkoholen är då helt enkelt starkare än individen själv, det hjälper inte att komma med ”stark
vilja” eller ”bättre karaktär”, man måste komma till någon form av behandling. För att ta sig ur
ett beroende är det total nykterhet som gäller. Alla alkoholberoende har gått vägen över bruk,
riskbruk och missbruk.
Kön och alkohol
Männens drickande har en tendens att vara mera socialt accepterad. För kvinnor har det varit
skamligt att dricka vilket kan leda till att det döljs mera. Detta gör att hög konsumtion hos
kvinnor ibland kan vara svårare att upptäcka.
Vad gäller skadeeffekter av alkohol finns det inte många könsskillnader. Ett undantag är slaganfall som är överrepresenterade bland högkonsumerande unga män 3.
Kvinnor får dock en högre promillehalt än män vid samma mängd alkoholintag. Detta gör att
kvinnor som dricker lika mycket som män utsetts för en högre skaderisk. Orsaken till detta är
dels att kvinnor av enkla fysiska skäl (mer fettvävnad i kroppen jämfört med män) får en högre
promillehalt, dels att förbränningen i levern sker långsammare.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
21 (39)
Graviditet och alkohol
Alkohol som en gravid kvinna intar går över till fostret. Fostret får minst lika hög promillehalt
och blir lika berusad som modern. Fostret förbränner alkoholen långsamt. Vid alkoholkonsumtion kan fosterskador uppstå i form av tillväxthämning med låg födelsevikt. I allvarliga fall
kan alkoholintaget leda till utvecklingsstörning och förändringar i ansiktsskelettet. (se bilaga 7)
3
Individuell skydds- och skadeffekter av alkohol 1997 medicinska forskningsrådet
Standardglas
Ett sätt att kunna beräkna och jämföra alkoholkonsumtion är att använda sig av begreppet
standardglas:
Nedanstående mängder innehåller lika mängd alkohol motsvarande:
Ett standardglas = 12 gram 100 % alkohol
ca 66 cl lättöl
45 cl folköl
33 cl starköl/cider
15 cl vin
8 cl starkvin
4 cl starksprit
Varje standardglas ovan tar ca 1,5 till 2 timmar att förbränna
Förbränning av alkohol
En person som väger ca 70 kg och har en måttlig konsumtion av alkohol förbränner mellan sex
och åtta gram alkohol per timme.
Detta motsvarar ca ½ standardglas. Det är en tumregel och ingenting annat. Variationerna från
individ till individ kan vara mycket stora.
Exempel:
En stor stark 5,5 % (50 cl)
För en man på 75 kilo tar det 2 timmar och 10 minuter,
För en kvinna på 65 kilo tar det 3,5 timmar.
En flaska vin 11 % (75 cl)
För en man på 75 kilo tar det ca 8,5 timmar
För en kvinna på 65 kilo tar det ca 11,5 timmar
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
22 (39)
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
23 (39)
Påverkan på hälsan
Vid vilka nivåer påverkas hälsan hos vuxna män och kvinnor?
Nedanstående nivåer är bara riktmärken. För den enskilde kan även en låg konsumtion innebära
en hög risk. Vid graviditet får fostret alltid lika promille halt som modern. Rekommendationen är
därför att undvika alkoholintag under graviditet.
Det som anses vara riskfritt är ½ standardglas per dag eller 3,5 standardglas i veckan.
Veckokonsumtion i antal standardglas
Låg risk:
Kvinna upp till 9 glas
Ökande risk:
Kvinna 10- 25 glas
Skadlig nivå:
Kvinna mer än 25 glas
Man upp till 14 glas
Man 15-35 glas
Man mer än 35 glas
Små mängder varje dag blir mycket på ett år:
1 flaska lättöl/dag blir
9 st. 75 cl starksprit
1 burk folköl/dag blir
20 st. 75 cl starksprit
1 burk starköl/dag blir
29 st. 75 cl starksprit
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
24 (39)
6. Allmänna fakta om narkotika och lugnande medel
Lugnande medel
Narkotikamissbruk
Hur upptäcker man narkotikamissbruk
De vanligaste narkotiska preparaten
•
hasch
•
amfetamin eller kokain
•
heroin
•
nya droger
Narkotiska preparat och lugnande medel
Lugnande medel
Bensodiazepiner har beroendeframkallande egenskaper. Missbruk med användning av
preparaten förekommer. Vanligast är dock att beroendet uppstått i samband med ordinarie
behandling. Preparaten har också oönskade biverkningar.
Med beroende avses att patienten inte kan sluta med användningen på grund av abstinensbesvär
(reboundbesvär) eller psykiskt beroende.
Med missbruk i medicinsk bemärkelse avses allmänt en okontrollerad användning, höga doser,
synbar påverkan, nedsatt omdöme och minnesstörningar. Renodlat missbruk tycks vara relativt
sällsynt om man definierar det så att det innebär ökad tolerans och därmed dosökning.
Bensodiazepiner förekommer ofta i samband med så kallat blandmissbruk. Det är till exempel
vanligt att man kombinerar alkohol och bensodiazepiner. På senare tid har särskilt Rohypnol
förekommit som missbruksmedel för att förstärka effekten av annan narkotika och av alkohol.
Läkare förskriver ofta bensodiazepiner vid avgiftning av alkoholmissbrukare. Missbrukare
använder själva ofta bensodiazepiner för att dämpa besvär vid abstinens.
Bensodiazepiner kan ge upphov till beroende även i terapeutiska doser. Det kan till en början
vara mycket svårt att skilja symptomen orsakade av preparatet från de symptom patienten hade
innan behandlingen inleddes. 4
Ca två procent av svenska befolkningen använder lugnande medel varje dag 5 (med viss
övervikt för kvinnor). Dessa medel kan vara beroendeframkallande och missbrukas.
Dessa läkemedel förskrivs ofta av läkare med anledning av att det finns ett sjukdomstillstånd
med bland annat ångest. Även vid depressioner är det vanligt att man under en tid medicinerar
med dessa preparat. Under denna behandling bör man undvika intag av alkohol.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
4
25 (39)
CAN faktablad, 5 CAN drogutvecklingen i Sverige Rapport 2000
Narkotikamissbruk
Under 70–talet visade skolundersökningar i årskurs 9 6 att ca 14 % av eleverna någon gång
hade missbrukat narkotika. Under 80– 90 – talet sjönk denna siffra till 3–4 %.
Sedan skedde återigen en ökning och 2001 svarade 10 % av pojkarna och 9 % av flickorna att
dem använt narkotika.
Siffrorna bland dem som mönstrade var på 70-talet: 17 %, 1988, 6 % och 2001, 18 %.
Under 2000 uppgav ca 5 % av ungdomar i gruppen 16–24 år att de använt narkotika under de
senaste 12 månaderna, ca 1 % hade ett aktuellt missbruk.
Av samtliga vuxna (15-75 år) har 12 % prövat narkotika någon gång.
Medelåldern för tungt (=dagligt) missbruk var år 1998, 35 år.
De vanligaste preparaten är fortfarande hasch eller cannabis. Ungdomsundersökningar visar att
ca 60 % enbart har använt cannabis medan 5-10 % enbart använt annan narkotika än cannabis
(mest ecstasy och amfetamin)
Under de senaste åren har det dock skett en viss förändring till mer sofistikerat blandmissbruk
av cannabis, amfetamin samt ecstasy. Droger intas av framförallt yngre i samband med helgfestandet.
Missbruket av heroin har ökat både som injektionsmissbruk samt genom inhalation. Man har
även kunnat konstatera ett ökat missbruk av andra droger med beroendeframkallande
egenskaper som t ex. dopningspreparat.
Tillgängligheten av de olika narkotiska preparaten är stor och inte begränsad till större orter i
länet.
Missbruket av droger förekommer i nästan alla åldrar. Detta visar sig bland annat i den
narkotikarelaterade dödsstatistiken där även personer som är 50 år och äldre förekommer.
Hur upptäcker man narkotikamissbruk
Narkotikamissbruket kan leda till olika typer av symtom och tecken. Humöret kan påverkas,
koncentrationen kan försämras och vid injektionsmissbruk kan de noteras stickmärken på
kroppen (oftast i armvecken). Vissa narkotika påverkar även pupillstorleken.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
26 (39)
6 CAN drogutvecklingen i Sverige Rapport 2000
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
27 (39)
De vanligaste narkotiska preparaten
Hasch
Framställs av kåda från hampväxten (Cannabis Sativa). Även marijuana framställs ur denna
växt. Samlingsnamnet för preparaten är Cannabis.
Man kan röka, dricka och äta cannabis. Vanligast är att röka. Cannabis ger en känsla av
upprymdhet. Beroende på sinnesstämning kan effekten skifta mellan en fnittrig hämningslöshet
och en inåtvänd tystnad. Ruset varar vanligen 2-3 timmar och följs av en ”baksmälla” med
trötthet och dåligt minne. Under ruset ökar pulsen, hyn kan bli flammig och ögonen blir röda
med glänsande blick.
Intag av cannabis kan leda till en förändrad uppfattning av tid, rum och avstånd. Det kan leda
till minskad självkritik och sviktande omdöme.
Cannabis ger långsammare reflexer och reaktionsförmåga. Det kan även ge koncentrations- och
minnessvårigheter. Vid höga enstaka doser kan den som använder cannabis hamna i ett
förvirringstillstånd. Vid regelbundet bruk blir koncentrations- och/eller minnesstörningen mer
utpräglad.
Cannabis
Kroppsliga tecken
•
•
•
•
•
•
Stora utvidgade eller normala pupiller
Blodsprängda ögonvitor
Oförmåga att korsa ögonen
Hastig puls, förhöjt blodtryck
Torrhet i munnen
Illamående med uppkastningar
Psykiska tecken
•
•
•
•
Minnesstörningar
Svårigheter att hålla tråden
Förlångsammat tidsuppfattning
Upprymdhet
Cannabis är fettlösligt. Detta innebär att det bland annat lagras i hjärnan. Utsöndringen ur
kroppen tar lång tid. Urinprovet kan vara positiv under flera veckor efter enstaka intag. Röker
man cannabis ca en gång i veckan (t ex på helgen) har man ständigt cannabis i kroppen med
risk för påverkan.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
28 (39)
Amfetamin
Är ett syntetiskt framställt centralstimulerande medel. Ämnen ur denna grupp har tidigare
använts som läkemedel i behandling av bland annat överviktiga samt vid trötthet. Idag används
dessa vid behandling av narkolepsi och DAMP/ADHD.
Amfetamin kan injiceras men under de senaste åren har intag genom mun och näsa ökat i
frekvens. Toleransutveckling är vanlig.
Amfetamin har en centralstimulerande effekt vilket leder till att intag ger en känsla av att vara
alert, vaken och ha en skärpt sinnesförmåga. Det leder även till minskad aptit och viktnedgång.
Pulsen ökar och kan bli oregelbunden. Pupillerna blir stora. Omdömet kan påverkas.
Rastlöshet, oro samt muskelryckningar kan förekomma. Vid höga doser eller långvarigt bruk
kan det uppträda mer allvarliga symtom i form av koncentrationssvårigheter och förvirringstillstånd med bland annat misstänksamhet, förföljelseidéer och aggressivitet.
Kokain
Är ett centralstimulerande medel som framställs ur bladen av kokabusken. Symtomen vid
missbruk är i stort sett lika som vid amfetamin. Då preparatet ofta snusas förekommer ofta
skador i slemhinnor i näsan. I Värmland förekommer kokain mindre ofta än amfetamin.
Symtom vid påverkan/bruk
Kroppsliga tecken
•
•
•
•
•
•
•
•
Kraftigt vidgade pupiller
Hastig oregelbunden puls
Svettningar, förhöjd kroppstemperatur
Muntorrhet
Rastlöshet, svårigheter att sitta stilla
Ändrat kroppsmotorik
Avmagring
Injektionsmärken
Psykiska tecken
•
•
•
•
•
Nervighet
Retlighet
Oro ångest
Tankeflykt
Förvirring
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
29 (39)
Heroin
Framställs ur opievallmo som det sista produktionsledet via de närbesläktade preparaten opium
och morfin. Samtliga dessa opiater har en lugnande och avslappnande effekt och hämmar
aktiviteten i det centrala nervsystemet.
Heroin och morfin kan injiceras, rökas, snusas och ätas. I Sverige förekommer både intag
genom injektion och inhalation (rökning).
Alla opiater är stark beroendeframkallande och ger snabb toleransökning. Många som börjar
med rökning av heroin går till slut över till injektionsmissbruk. Vid injektionsmissbruk kan
man ofta se stickmärken och tecken på lokala infektioner och blödningar. Antalet
injektionsmissbrukare av heroin har ökat kraftigt under de senaste åren.
Berusningseffekten, 10–15 minuter efter ”kicken”, beskrivs av den vana missbrukaren som att
man är i psykisk balans. Effekten av heroin varar i ca 2 – 4 timmar.
Den som är akut påverkad av heroin kan vara trött och slö med en mycket långsam puls och
andning. Överdos kan leda till döden genom andningsförlamning. Pupillerna är mycket små
(knappnålshuvudstorlek).
Opiatpåverkan
Kroppsliga tecken:
• Små pupiller och stirrande blick
• Hängande ögonlock
• Långsam puls och blodtryck
• Eventuellt illamående och kräkningar
• Svårigheter att stå på benen
• Låg släpig röst, sluddrande taI
• Injektionsmärken
Psykiska tecken:
• Likgiltighet, sömnighet, coma
• Kontaktsvårigheter
Abstinensbesvären hos den som är beroende av heroin är kraftiga oroskänslor, svettningar och
sömnsvårigheter. För att lindra dessa används ofta andra opiater på grund av deras korstolerans.
Det kan då röra sig om läkemedel som innehåller bland annat metadon, dextropropoxifen,
buprenorfin (Subutex) och kodein eller andra syntetiska opiater.
Missbruket kräver mycket pengar vilket ofta leder till kriminalitet.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
Opiat abstinens
30 (39)
•
•
•
•
Stora pupiller, dubbelseende, svårt att fixera blicken
Oro ångest rastlöshet
Svettningar
Influensaliknande symtom: rinnande näsa, ökad
salivutsöndring, nysanfall, gåshud
• Diarré
• Smärtor
• Hög puls blodtryck
”Nyare” droger
Vissa kända droger som LSD samt hallucinogena svampar har tillsammans med nyare droger
som Ecstasy på senare tid förekommit i samhället. Dessa droger används ofta av yngre i samband med helgfirande. De flesta anser därför att de inte har ett missbruk utan upplever att de
har kontroll över bruket.
Intag av Ecstasy, LSD och svampar kan ge upphov till förvirringstillstånd. Den akuta effekten
försvinner oftast inom 1–3 dygn. Men ibland kan symtomen vara längre kvarstående med oro,
ångest och sömnsvårigheter. Ecstasy har även en central-stimulerande effekt och kan därmed
även ge symtom som vid amfetaminmissbruk.
GHB ger en effekt som liknar lugnande medel eller alkohol med välbefinnande, minskade hämningar och dåsighet. Intag kan vid samtidigt bruk av andra narkotika eller alkohol leda till
dödsfall.
Androgena anabola steroider är kemiska varianter av manligt könshormon (testosteron). Bruk
av dessa preparat sker i olika idrottssammanhang både på elit och på motionsnivå. På senare år
har man även uppmärksammat missbruk utanför idrotten. Bruk av dessa medel kan vid sidan av
ökad muskelmassa, viktuppgång samt allvarlig leverpåverkan leda till personlighetsförändring
med irritation, humörsvängningar och aggressiva utbrott. Alkoholintag kan redan här i
begränsade mängder ge aggressiva impulsutbrott. Allvarlig acne förekommer. Preparaten finns
både i tablettform samt som ampuller för injektion. Ofta finns det ett sidomissbruk av tillväxthormon och amfetamin.
För mera information läs hemsidorna för
Svenska narkotikapolisföreningen www.snpf.org
Drog sidor lund www.droginfo.com
Centralförbundet för alkohol och droger CAN www.can.se
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
31 (39)
7. Hur påverkar alkohol fostret
FETALT ALKOHOLSYNDROM (FAS)
FAS är den medicinska diagnosen på barn, som skadats av alkohol under graviditeten och som
uppfyller vissa fastställda diagnoskriterier.
FAE, fetala alkoholeffekter, är beteckningen på ett tillstånd, där barn skadats av alkohol under
graviditeten men saknar avvikande ansiktsanatomi.
Alkoholmissbruk under graviditeten ökar riskerna för att barnet skall födas med skador.
Det är inte klart hur många barn som föds årligen i Sverige med FAS. Enligt SOU 1998:154
uppskattas det minst 50 till ca 100 barn per år med FAS och 100-200 barn med FAE.
Det finns ett samband mellan mängden alkohol och skadornas omfattning. Ju mer alkohol desto
svårare skador och ju längre tid av graviditeten missbruket har pågått desto större omfattning
på skadorna. Skadorna är livslånga och kan endast i liten omfattning habiliteras.
FAS karakteriseras av förändringar och missbildningar inom olika områden:
– avvikelser i kranium-ansikte
– tillväxtavvikelser
– avvikelser i hjärnans funktion och struktur
– missbildningar
Symptom
Alkohol under graviditeten kan alltså ge skador på många av kroppens organ hos ett barn.
Alkoholmissbruk under tidig graviditet ökar risken för missbildningar.
Alkoholmissbruk under resten av graviditeten påverkar tillväxt och den allvarligaste skadan
är försämrad tillväxt och utveckling av hjärnan med försämrade hjärnfunktioner som följd.
Barn som föds med FAS karaktäriseras av låg födelsevikt, litet huvudomfång, korta
ögonspringor med stort avstånd mellan ögonen. De har platt ansikte, kort uppåt stående näsa
och avsaknad av eller brist på läppröd del av överläppen.
Alla kännetecken finns inte alltid och det kan vara svårt att känna igen ett nyfött barn med
FAS.
Det nyfödda barnet är ofta irritabelt, äter och sover dåligt och är överkänsligt för olika former
av stimuli. Dessa symptom kan vara svårtolkade och missförstås, om man saknar anamnes på
alkoholmissbruk hos modern.
Fysiska förändringar
Enligt ovan avvikande utseende i ansikte och huvudform
Missbildningar:
Bl.a. ökad risk för:
Hjärtmissbildningar
Njurmissbildningar
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
32 (39)
Skelettavvikelser
Hjärnan
Många av symptomen vid FAS är beteendemässiga med hyperaktivitet,
koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, dåligt närminne, bristande logisk förmåga,
bristande tids- och rumsuppfattning, försämrad motorik och balans, svårigheter att se
konsekvenser, svårigheter att överblick helheter etc.
Hos mindre barn är det oftast hyperaktiviteten som är mest framträdande.
Med tiden blir de intellektuella bristerna mer tydliga.
Bristerna i sociala färdigheter blir tydligare i takt med stigande ålder och större krav.
Med modern teknik har man alltmer också kunnat se hur olika områden av hjärnan har
utvecklats sämre hos barn med alkoholskador.
Behandling-Slutsats
Den enda effektiva behandlingen av FAS är att upptäcka och vidtaga åtgärder för att förhindra,
att fostrets utsätts för alkohol under graviditeten.
8. Hur påverkar narkotika och vissa läkemedel fostret
Cannabis:
Regelbundet intag av cannabis under graviditet en gång i månaden eller mer kan ge
prematuritet, lägre födelsevikt och missbildningar som t ex skelning och närsynthet. Vid
födelsen kan barnet visa vissa abstinenssymtom, t ex tremor som kan kvarstå i mer än 30 dagar.
Amfetamin:
Konsekvenser under graviditet beror i stor utsträckning på mammans dåliga hälsotillstånd. Det
är vanligt med prematur förlossning, tillväxthämning och ökad risk för missbildningar. Barnet
kan vid födelsen visa abstinenssymtom i form av tremor, extrem slöhet och
uppfödningssvårigheter.
Kokain:
Konsekvenser för barnet är tillväxthämning, mikrocephali, urogenitala missbildningar och
hjärnblödningar. Det är 3-7 gånger så vanligt med plötsligt spädbarnsdöd bland barn vars
mödrar missbrukar kokain under graviditeten.
Barnet kan vid födelsen uppvisa abstinenssymtom som t ex tremor, kramper och
uppfödningssvårigheter.
Opiater samt (överdosering) värktabletter:
Konsekvenser för barnet är prematur förlossning samt tillväxthämning.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
33 (39)
Barnet kan vid förlossningen uppvisa symtom som t ex tremor, hyperaktivitet, kräkningar,
diarré, andningssvårigheter, sömnsvårigheter samt uppfödningssvårigheter.
Hallucinogener:
Det finns inga moderna forskningsresultat som visar hur dessa droger påverkar fostret och det
nyfödda barnet.
Bensodiazepiner:
Om fostret utsätts för högre doser än de terapeutiska finns risk för abstinens hos det nyfödda
barnet med hypertonicitet, tremor, diarré, svettningar och kramper. 7
9. Neonatal abstinenssyndrom
Neonatal abstinens NAS:
Neonatal abstinens uppträder som följd av understimulering av receptorer i hjärnan, vars antal
ökar när nervcellerna exponeras för centralstimulerande droger under fosterlivet.
Den viktigaste drogen som orsakar NAS är opioider och särskilt Metadon. Barn som
exponeras för nikotin, cannabis, amfetamin, kokain samt lugnande eller antidepressiva droger
intrauterint riskerar också att utveckla abstinens efter födelsen och bör därför observeras
noggrant. Detta kan ske även på BB/patienthotell där mor och barn kan vara tillsammans under
förutsättning att det ej föreligger kontraindikation såsom fortsatt missbruk.
Utredning:
Urinprov från barnet för ”drog screening” tas. Överväg utredning för andra ev. diagnoser
såsom infektion, elektrolytrubbning, hypoglukemi, CNS skada.
”Drog screening” bör tas vid oklara symptom, där annan förklaring ej hittats även om något
missbruk hos modern ej är känt.
Symptom:
Abstinensen leder till ökad vakenhet, stört sömnmönster med korta sömnintervaller, ökad
irritabilitet, förhöjd muskeltonus, svårtröstbarhet och skrikighet.
Näst vanliga symptom är uppfödningssvårigheter. Övriga symptom är kräkningar, diarréer samt
temperaturregleringsstörningar.
I svåraste fall uppstår generaliserade kramper hos barnet.
Symptomen kan vara mycket varierande och komma från ett flertal organ och funktioner.
För att bedöma graden av abstinens används en Neonatal abstinensskala.
Omvårdnad:
Barn med symptom på abstinens skall vårdas i en lugn, tyst omgivning fri från överstimulering.
Vid lättare abstinens avtar symptomen inom några dagar.
7
Socialstyrelsen. Alkohol och narkotika under graviditet, Fritzes, 1993. SOS rapport 1993:11
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
34 (39)
Behandling:
Vid svårare abstinens behöver omvårdnad kombineras med specifik farmakoterapi,
Neonatal Abstinens Bedömningsskalan används från 2 timmars ålder.
Hög poäng bör föranleda farmakologisk behandling.
10. Rutiner provtagning.
Syftet vid provtagningen är att ta reda på om den undersökte personen har avvikande prover
som kan tyda på alkohol/narkotika konsumtion.
Ett provsvar kan ha juridiska konsekvenser. Därför är det viktigt att provtagning sker så att
varje steg i processen är säker. Detta innebär att provtagningen ska ske på ett sådant sätt att
men är säker på att det är patientens kroppsvätska som hamnar i provtagningsrören.
Detta innebär att:
Identiteten ska vara känd.
Vid urinprovstagning innebär detta att man måste övervaka kissproceduren. Detta kan ske
genom att observera via one-way screen eller genom att vara närvarande i
provtagningsrummet.
Det ska inte finnas en möjlighet att blanda ut urinen med kran/toavatten.
Rent praktiskt gäller följande
Inga väskor/jackor/tjocka tröjor/kläder på ism provtagningen.
Observera provtagningen, inget onödigt fumlande med händerna mellan benen.
Minsta mängd urin 2 dl. Temperatur kollas med tempsticka.
Vilka analyser?
Alkohol:
Utandningsluft i alkometer.
S etanol
S CDT, GT, Asat/Alat
(i framtiden u ethanol, 5HTOL)
Läkemedel:
s eller u analys av specifik substans
Narkotika:
standard batteri
1. u amfetamin (amfetamin + extacy)
2. u benso
3. u opiater (heroin, kodein morfin opium)
4. u cannabis
Tillägg vb. av u kokain, u/s GHB, u buprenorfin (subutex/suboxon) u LSD
(u anabola steroider)
11. Skattningsformulär
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
35 (39)
Audit (kartläggning alkohol) – se sid 32
Dudit (kartläggning narkotika) – se sid 33-34
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
36 (39)
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
37 (39)
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
38 (39)
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31
Vårdprogram
39 (39)
12. Källförteckning och litteratur
Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn - länk till Socialstyrelsen
Lagboken på nätet - www.notisum.se
Svenska narkotikapolisföreningen - www.snpf.org
Droginformation, Lund - www.droginfo.com
Centralförbundet för alkohol och droger CAN - www.can.se
Missbruk och beroende - länk Socialstyrelsen
Nationella riktlinjer vid missbruk och beroende länk till Socialstyrelsen
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor som
har/lever med person som har riskbruk/missbruk
av alkohol, nikotin, narkotika samt vissa
läkemedel som är skadliga för fostret/barnet.
Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovården,
Kvinnosjukvården, Mödrahälsovården
Psykiatrin
Socialtjänsten
2010-01-01---2012-12-31