Så trodde man förr

o
a
orr
Tv- och radioserie
om naturvetenskapens
historia från antiken
i l vara dagar.
Så trodde man förr
Hösten 1971 sände TRU Tellus, en
serie om jorden, vattnet och luften. Det
var början på en naturvetenskaplig
orientering som nu får sin fortsättning
med Så trodde man förr.
Så trodde man förr är en tv- och radioserie om naturvetenskapernas historia från antiken fram till 1800-talets
teknologiska och industriella revolution.
Så trodde man förr är ideernas histona.
En berättelse om människans strävan
att förstå och behärska naturen. Om
människotankens slingrande väg mot en
allt "riktigare" världsbild. Den ger oss
inte bara kunskap om det förgångna
utan också större möjlighet att förstå
vår egen tid. Serien omfattar fem tvprogram, fem radioprogram och det här
häftet. Varje program är en avslutad
berättelse. Det är lämpligt att först se på
tv och sedan lyssna på radio, eftersom
radioprogrammen är fördjupningar i
ämnet. Häftet kan vara bra att titta i
både före och efter programmen.
Innehåll
Kapitel I
Kapitel 2
Kapitel 3
Kapitel 4
Redaktion: J an Jonason, Kerstin Gustafsson, Per Larsson,
Susanne Stenberg, Ann-Katrin Tideström
Teckningar och omslag: Sten Hilton Layout: John
Falk
Redaktör: Rosa Norrman
Produktion: © TRU, Fack, lS2 71 Stocksund. Tel. OS/S5 04 20
Distribution: Utbildningsförlaget, Fack, 10422 Stockholm 22.
Tel. OS/54 1020
Tryckeri: SRA, Stockholm 1973
ISBN: 91-47-00696-X
Filmkopior i färg av de fyra första tv-programmen kan hyras eller köpas från
Utbildningsförlaget. Programmen kan också finnas som filmkopior eller
videoband på A V-centraler.
2
REDAN DE GAMLA
GREKERNA Naturvetenskapens
födelse och utveckling under den
grekiska kulturens 1000-åriga
storhetstid.
ARISTOTELES
JORDEN OCH SOLEN
BYTER PLATS
Människans uppfattning om jorden
och dess plats i universum.
GALILEI
DE VISES STEN
Människans sökande efter ett
"urämne", en materia, som allting
består av.
BERZELIUS
3
8
9
16
17
NATURENFÄREN
22
HISTORIA
Människan grubblar över livet, över
jordklotets och människosläktets
23
ålder. H on upptäcker tiden.
DARWIN
Ordfläta
Testa Dig sjä-lv
Personregister
Lästips
29
30
30
31
31
Lösning till "Testa Dig själv" x. Xo
x. 1. x. 2. x. 2.
Lösning till "Ordfläta"
);})u;}w!l;}dx3: 'sr Wl~PP!J 'id WRl)S 'n
psso.:[ 'n u~Mna '11 u;}UO~n)!A~lD '01
Wl;})S!W;})jTV '6 l;}sd~lT:I 'S U;}PlO[ °L
U;}'PUI '9 )js~l)u;}:Jo'I;}H 'S );}UW~lIl 'v
U;}WO)V 'f U;}U~W ·z S;}I;})O)S~lV °1
M
Redan de gamla
grekerna
änniskan har en historia på närmare två
miljoner år. Den första människan av modern typ,
homo sapiens, framträdde emellertid så sent som
för ca 40000 år sedan. Hon levde på bär, frukter
och rötter och på att jaga och fiska.
Omkring år 5000 f.Kr. lärde sig människorna att
bruka jorden. De blev bofasta, samlades i byar och
så småningom i städer, där de bl.a. bedrev
köpenskap och hantverk. De mäktigaste rikena
uppstod ofta på de bördiga slätterna längs stora
floder.
Mesopotamien, landet
mellan floderna Eufrat och
Tigris, var det första
område på jorden som
utvecklade en högkultur.
Andra tidiga civilisationer
uppstod längs Nilen i Afrika,
längs Indus i Indien och i
Kina.
Egyptierna gjorde stora framsteg inom
geometrin. Agorna behövde styckas vid
arvsskiften, och flodernas årliga
översvämningar gjorde det nödvändigt att
gång på gång mäta upp åkrarna.
Babylon och Egypten
De låga lerslätterna kring Eufrats och Tigris'
nedre lopp anses vara den västerländska
civilisationens ursprungsland. Där utvecklade
sumererna på 3000-talet LKr. en blomstrande
kultur. ~ uppfann kilskriften, lärde sig att smälta
och gjuta metaller, uppfann plogen, hjulet och
skeppet. De tämjde djur och anlade avancerade
system för konstbevattning.
Den klara och glittrande natthimlen i Babylon och
Egypten drog människornas uppmärksamhet till
himlakropparnas rörelser. Astronomin blev den
första
verkliga
naturvetenskapen.
Man
konstruerade kalendrar över årstiderna för att
kunna planera sådd och skörd. Man indelade året i
tolv månader och införde sjudagarsveckan.
Babylonierna kunde förutsäga sol- och
månförmörkelser, och de beräknade årets längd
med ett fel av bara 41/2 minut.
3
B
'\
De första mynten präglades p/l
GOO-talet f.K r. i Mindre Asien som
en följd av det ökade handelsutbytet
i östra M edelhavsomr/ldet.
"
"
)
"
Pythagoras och hans lärjungar utvecklade matematiken som vetenskap. De
intresserade sig särskilt för sambandet mellan matematik och musik, t.ex.
förh/lllandet mellan en strängs längd och tonhöjd.
4
abylonier och egyptier hade tagit ett första
steg mot vetenskapen. De utförde en mängd
noggranna observationer och mätningar och
nådde anmärkningsvärda kunskaper i astronomi,
geometri och medicin. Men de spekulerade inte
över de yttersta orsakerna till naturfenomenen, de
drog inte några vetenskapliga slutsatser av det
imponerande kunskapsmaterialet. Det var här
grekerna tog vid.
Jonien
Det var i Jonien, dvs. i sydvästra delen av
nuvarande Turkiet, som de första naturfilosoferna
framträdde. Varför just i Jonien? Orsakerna var
många. Grekerna hade på 600-talet f.Kr. byggt
upp ett omfattande välde kring östra Medelhavet.
De var ett sjöfarande folk, och Jonien upplevde en
ekonomisk blomstring med sitt centrala läge och
sina goda hamnar. Man hade lärt sig smälta järn;
och vapen och verktyg av järn blev tillgängliga
för nästan alla. Samhällsskicket var i viss mening
demokratiskt. Inte för slavar och kvinnor, som
utförde det mesta arbetet, men för den rika
köpmannaklassen där styrelsen utövades genom
diskussion
och
övertalning.
De
första
naturfilosoferna kom ur denna överklass som inte
behövde bekymra sig om livets nödtorft utan
kunde ägna sin tid åt att diskutera och spekulera
över olika fenomen i naturen, över "de stora
sammanhangen".
fattade den som en cylinder svävande fritt l
umversum.
De första som ansåg att jorden var klotformig var
troligen pythagoreerna på 500talet f.Kr.
Pythagoras såg jorden som en sfär som
tillsammans med planeterna kretsade i perfekta
cirklar kring en centraleid, vilket gav natt och
dag.
Pythagoreerna
räknade
med
tio
himlakroppar, som under sina kretslopp avgav
olika toner. Dessa toner bildade "sfärernas
musik", som endast särskilt invigda kunde höra.
Anaximandros tänkte sig
jorden som en cylinder inuti
en sfär med stjärnor och
planeter.
Antikens naturfilosofer grubblade främst över tre
problem: 1. Jordens form och storlek och dess
plats i universum. 2. Om det fanns någon materia
som allting bestod av, något "urämne". 3. Livets
gåta.
Världsbilden
Sokrates och hans lärjunge
Platon var två av de ledande
filosoferna under antiken.
De första joniska naturfilosoferna framträdde i
Miletos på 600-talet f.Kr. Thales ansåg att jorden
var en platt skiva som flöt på vattnet, medan
Anaximandros upp-
Andra grekiska filosofer som Platon och
Aristoteles byggde vidare på detta system. De
placerade jorden i universums mitt, därefter i
ordningsföljd de övriga elementen vatten, luft och
eld. Så följde den himmelska regionen, som
uppfylldes av etern och i vilken planeterna och
stjärnorna utgjorde förtätningar. Planeterna rörde
sig i gudomliga, cirkelformade banor runt jorden.
Längst ut fanns firmamentet, där fixstjärnorna
hade sitt fäste. Man tänkte sig alltså universum
som en väldig sfär, ett klotformigt rum, dvs. ett
universum med begränsad utsträckning.
Omkring 4CO f.Kr. hade man allmän t accepterat
att jorden var rund, och Eratosthenes från
Alexandria beräknade jordens omkrets med stor
noggrannhet.
c; t
Eratosthenes upptäckte att solstrålarna vid
en viss tidpunkt föll lodrätt i Syene i södra
Egypten och att de samtidigt lutade 7° i
Alexandria. 7° är ungefär 1 50 av ett varv
(360°) och sträckan Syene-Alexandria är
alltså J/50 av jordens omkrets.
Han visste sträckan mellan städerna,
multiplicerade med 50 och fick på så sätt
jordens omkrets.
5
karna fann emellertid en tillfredsställande
förklaring till detta. De tänkte sig att varje
planet rörde sig i en liten, "egen" cirkel, en s.k.
epicykel. Medelpunkten i denna epicykel rörde
sig sedan i en större cirkel runt jorden.
Med hjälp av denna teori lyckades man rädda
bilden
med
de
perfekta,
gudomliga
cirkelrörelserna. För att förklara de olika
planeternas egenheter på himlavalvet fordrades
det dock en alltmer komplicerad härva av
sfärer, cirklar och epicykler. K var i centrum
låg i alla fall jorden, den enda fasta punkten i
universum kring vilken allt rörde sig.
Den antika uppfattningen om jorden och dess
plats i universum sammanfattades av
astronomen och geografen Ptolemaios, som
levde i Alexandria på 100-talet e.Kr. Han
samlade tidens astronomiska vetande i sin
berömda Almagest (Den stora sammanfattningen). Den bild han gav av världsalltet var
alltså den geocentriska, med jorden i centrum.
"Almagest"
blev
det
astronomiska
standardverket under hela medeltiden, ända
fram till Kopernikus på 1500-talet. Man talar
därför ofta om den ptolemaiska världsbilden.
Den ptolemaiska världsbilden
var geocentrisk, dvs. den hade
jorden i centrum.
De olika planeterna
hade var sin sfär.
Planeternas avvikelser från
cirkelbanan förklarade man
med hjälp av epicykler.
Planeterna gick i små
"egna" cirklar på sin väg
runt jorden.
E
f ter Alexander den stores död (323
f.Kr.) delades det grekiska riket mellan hans
generaler. Aristoteles' berömda bibliotek
flyttades till Alexandria i Egypten. Här uppstod
ett nytt kultUi'ellt centrum, och här nådde den
grekiska vetenskapen sin höjdpunkt.
J(tolemaios' världsbild
Den klassiska uppfattningen av världsalltet var
att planeterna rörde sig i gudomliga cirkelbanor
runt jorden. Men noggranna observationer
visade att himlakropparnas banor knappast var
några perfekta cirklar. Ibland kunde man se på
himlen hur planeterna faktiskt gick bakåt i förhållande till fixstjärnorna. De antika tän-
6
ELD
sommar
gul galla
vår
JORD
höst svart
blod
galla
LUFT
\
/
VATTEN
Empedokles' lära om de fyra elementen
jord, vatten, luft och eld vidareutvecklades
under antiken.
De fyra kroppsvätskorna passades in i mönstret
liksom !irstiderna och temperamenten.
Hos sangvinikern dominerade blodet,
hos melankolikern den svarta gallan.
Aven de olika kroppsdelarna, smakerna
och människans !ildrar fick sin
bestämda plats.
T
hales var den förste av de antika naturfilosoferna som försökte ge en samlad bild
av jorden och dess plats i universum. Han hade
också en teori om vad allting bestod av.
vinter slem
Urämnet
Sangvinisk
Melankolisk
Va tten förekom i naturen i tre olika former fast, flytande och gasform. Thales ansåg därför
att allting bestod av vatten. En annan tänkare
från Miletos, Anaximenes, menade att allt
bestod av luft i olika förtätade eller förtunnade
former. Herakleitos från Efesos hävdade att
elden var urämnet. På 400-talet f.Kr. framlade
Empedokles från Sicilien sin elementlära. Det
fanns fyra ursprungliga element, som genom
blandning kunde ge alla existerande ämnen. De
fyra elementen var jord, vatten, luft och eld.
Aristoteles tog upp elementläran och
dä~igenom kom den att behärska hela
medeltidens syn på matenen.
Livet
Den här bilden visar
medeltidens syn pli den
antika vetenskapen.
Str!ikkvartetten symboliserar
harmonin mellan Platons,
Aristoteles', Calenos' och
Hippokrates' läror.
En harmoni som knappast
existerade i verkligheten,
men som man ända in pli
1500-talet sökte p!ivisa.
Läkekonsten stod högt i antiken. På 400talet
f.Kr. bildades kring Hippokrates på ön Kos i
Jonien den hippokratiska läkarskolan. Läkarna
var praktiker, de studerade och behandlade
kroppsliga funktioner som andning och
matsmältning. Galenos ansåg att kroppen
behärskades av fyra kroppsvätskor, som när de
kom i obalans, medförde olika sjukdomar.
Aven Galenos gällde som en auktoritet långt in
på 1500talet.
7
Aristoteles
Människan
Däggdjur}
Valar
Reptiler
Fiskar
J
Insekter
Mollusker
Högre växter
Lägre växter
Själlösa ting
H ögst på Naturens stege
placerar Aristoteles
människan, i botten
de själlösa tingen, däremellan
växter och djur.
Före Aristoteles kände man till 100
djurformer. Aristoteles finner och
klassificerar ytterligare 420. Enligt
traditionen hade han god hjälp
av sin hustru.
8
Ordet filosofi betyder kärlek till visheten.
Filosofins begynnelse är människors undran,
säger Aristoteles, hon utsträcker sitt frågande från
det näraliggande till allt större ting.
Aristoteles' eget liv är en ständig strävan efter
ökat vetande, och han blev också i ordets sannaste
mening polyhistor, dvs. djupt lärd inom en mängd
områden. Han studerar hönsäggets utveckling och
bläckfiskens fortplantning. Han undersöker tragedins väsen och olika statsformers föroch
nackdelar. Han förklarar himlakropparnas rörelser
och skriver om "själen" hos växter, djur och
människor. Han beskriver tingen i världen som en
oupplöslig enhet av form och materia, där den
rena formen är det absolut högsta. Han grubblar
över det högsta goda: lyckan, i självförverkligande och harmoni. Han samlar och
systematiserar antikens vetande. Hans favoritämne är biologi, men han gör också
grundläggande insatser i vetenskaper som fysik,
logik, meteorologi och samhällslära. De flesta av
Aristoteles' skrifter har gått förlorade, men en del
av hans föreläsningar finns bevarade. Den
islamitiska kulturens ledande filosofer och
naturforskare betraktade Aristoteles som "den
förste läraren", och via dem blir han på 1200-talet
på allvar känd i Västeuropa. Sedan hans filosofi
stämts av mot det kristna dogmsystemet, upphöjs
han av katolska kyrkan till ofelbar auktoritet och
blir "Kristi föregångare i världsliga ting" och "alla
goda konsters ständige diktator". Hans inflytande
skall visa sig både inspirerande och ödesdigert.
Jorden ocb solen
byter plats
Under m edelt id en va T astronomm den hogsl
-udrderade av alta naturueterule aper,
Behovet av etc ordnat tid- oeb kalendcrvasen
gav astronomin en fora nkring i den
praktiska -uerkligbeten, Som en !alid
av de betydande k unsk aperna j astronomi
IMide ett intmsiot in tresse for astrologi.
T ron pa stjiirnornas inJlytande
pa miinniskans liv vaT stor,
o
K arsan visa r de viktigaste plat ser oeb personer
sam ndmns i dei har kapill rt.
A
rhundradena efrer Krisrus rdd de den
grek iska vetenskapen sin hojdpunkt j
Alexandria. Romarn a daremot agnade sig
mest at at t admin ist rera sin valdiga ri k e.
Det blev araberna sa m sku lle bevara och
utvid ga den grckisk a ve tenskapen.
Araberna bevarar anti k ens
Iard om
Fa 600~ta let e.Kr. [ramtradde Mu hammed
med en oy religion. Det arabis ka valdet
bredde ut sig i Mindre Asien, Persien,
Nordafrika och Span icn. Under ledning av
de maktiga oeh lards kaliferna i Bagd ad
cversattes gre kernas fi losofiska oe h narurvetenskapliga arbeten till arabiska. Dessutom info gades Iardo rn fr1n perser, ind ier
oe h kineser, Den arabiska ku lruren va r
anda fra m till l COC-talet vida cvcrlagsen
den kr istna.
Mot sluter av l COO-ta let bcrjade k riste nhe ten visa storrc intrcssc fOr ara bisk lardom. De gamla grek iska verken ove rsattes
nu fdn arabiskan rilllatinet, vasterlanders
Hrda sprfk. D et va r framsr via Spanien
oeh Sicilien som de tta kulr urflode kom.
9
D
en b ild av varld salltet scm galldc
under m ede h iden var den sc m tec kn ats av
Ptolemaios i Alexandria pl1 00·talet e.Kr.
Jord en va r et t klot i universum s eent rum
oe h ru nt jorden cirk lade planetern a.
Kyrkans makt
Ptolemaios
Katolska k yrkan dominer ade under rncdclrid en kult ur och vetenska p i vasre rlan det.
Det var i kyrkan och klostrcn som undervisn ingen bedrevs, och de fiesta larda man
var pr-aster eller rnunka r. Kyrkans sprfk,
[atinet, blev oe ks1 de lard as sprfk oeh der
officie lla sprlk som ralades av diplomateoeh sandebud.
Nar de antika Forfattar na Iterupprackrcs
i Vasreu ropa bcrraktades de till en bar jan
m ed misstro - de var ju hedningar. Men
tack yare framst1 ende ky rkliga filosofer,
som t.cx. Thomas av Aquino. lyckades
m an forena d en an rika filosofin med den
sauna, kristna [ara n. Aris toreles h ade talat
om en evig oe h oforanderlig varld ovan for ma nen oeh en fc randcrlig oeh of ullsrandig varld under mlnen oc h p a jordcn.
Darutanfor fanns fixsrjarno rn a oc h ytterst
den "forstc roraren" eller Gud.
Ra ngordningen av him lak ropparna rank re
m an sig under medel riden galla aven jordisk a far hlllanden. Inom k yrkan [anns
oversr pf vcn, darunder kardinaler, p raste r oe h langst ner folk er. Inom det varldsliga livet slg man en liknande hierarki med
kejsaren oe h de clika smHurstarna som
hel l un dersftarna i scranga t yglar.
Astronomin var und er medeltiden
den fornams ta naturuetensleapen, Omkring
ar IJ75 skriver en nalurvelare:
" Det tillkommer varje friborrn ocb begavad
manniska att ka nna till elemensem anral
ocb ardning och himlak ropp arnas rorelse."
10
Ptolemaios le'/,lde i Alexandria
pll too-ut« e.Kr. Han tlar sin tids
framsu aHronom ocb feog raf. oeh hans
varJdsbild gal de som den ralta
under ett ocb etc halvt arfustnde,
An uorre auktorittl ficle Ptolemaios
nar katolska kyrkan godtog hans tearier.
Bilden otlan ar fran HOO-taln
och forestaller Kosmos (v arJdsalltet)
m ed Kristes och apostlarna.
U
nder anriken och rnedeltidcn utvecklades ast ro no mi och gcografi jamsides.
Ast ronomiska ku nskaper var nodvand iga
for att b estamma en arts geografiska lage
och for at t ku nna rita kartor. Hippark os
(160- 125 f.Kr.) i Alexandri a bestamdc
tiger fo r en mangd plarser
jord yran,
och han infcrde begreppen langdgrad och
breddgrad. Prolemaios konstruerade en
va rldskarta sam byggde pI Hipparkos' observationer. Under medelt iden Ircrfanns
en p to lemaioskarta sam vac kre stor beun d ran. Den va r vida overlagsen europeernas kartor, och moo u tgf ngspun kr fran
Prolemaios' skri fte r konstruerade man oya
varldskarror, "peolernaioskartor", sam anvan des Ungt in pa 1500-talet.
pa
Araberna byggdt -uidere pJ
grekernas astTonomiska
kunnandl'. De seglair ut pJ
In diska oceenen.
For art mata stjarnhojden
oeh bestamma positionen
konst ruerade de bl.a.
ast rolabiei.
PJ ptolemaioskartorna bested den ka nda
varlden av Europa. Afrika oeh Asien.
Bast kande man till Medelhavsomr&det
och det bIN.! oeksJ mest noggrant
Jtergivet pa kartorna.
11
N,,:<lO.,V, (""'.", .....
r-__.::
" 'h"";",::',::'__~
G
rekiska n aturfilosofer som Pyth agor as och Aristo teles h ade gett sin bcsk rivning av universum s byggnad . Ptolem aios
full st:indigade bilden oc h blev en auk to ritet un der 1500 I r.
~pernikus
Kopernikus foddes ar 1473.
Han VaT prase ocb ville
inte ge sig in i nagon
strid med katolska kyrkan.
lnte forran han lag pa sin
dodsbadd ar 1543 gav han
UI sitt stora verk.
Dec fc rsta steger mot en mod ern varldsbild togs genom Kopernikus. H ans missno je med Ptcle rnaio s' system bcrodd e
fr amfor alit pa att h an ansag det sa tilltrasslar. Kopernikus ville visa att solens,
rrdnens oc h pl anetern as rorelser bildad e
ett system a v lik formiga cirkelrorelser, oc h
h an ville gora dec ut an Ptolcm aios' nodlosningar i form av ota liga epic yk ler oc h
sfarer. Han provade ett hdiocentriskt system, dvs . med solen i centrum, och det
ver kade sam am han kommir pa den gen iala losningen.
Men i forrsarrn ingen gick det in rc lika bra.
Inn an Kapern ikus va r fard ig mcd sin vcrk
innehcll der lika ma nga konstigheter sam
Ptolcrnaios'. Sa sent sam 1r 1600 fanns der
bara en h andfull overtvgade kopern ikancr.
en av dem var Galilei.
[ centrum av Kopernik us' unioersem
[anns solen, darutanfor planetern a
i sina banor, Forst Merkurius och Venus,
sa iorden med manen ocb daruta nfor Mars,
Jupiter och Saturnus. Alla deHa himlakroppar
var synliga med blotta ogat och hade
-uarit kanda anda sedan antiken.
Dec viktigaste var art Kopernikus slog fast
att [arden pJ ett dyg n roterar ett
varv kring sin axel och art den pa ett ar
gar ett varv kring solen.
Det grundlaggande [elet med Kopemikus'
tecri uar all han holl fast uid
de "gudomliga" cirkelrorelsema.
Det har tramiltet fran omkring ar 1500
sy mbolisere r hur mann iskan . nyfiken ocb
med nyforvarvade kunskap er, tranger
genom st;:irnevalve t och blickar UI
mot odndl igheten ,
12
A
geo~
r aberna var me deltidens [ramsta
grafer saval teoreriskr som p rakt isk t. H ela
den da kan da va rlden genomkorsades av
ara biska upprackrs resan de, de seglade ut pa
Indiska oceancn oeh nfdde anda t ill Kina.
De stora upptackterna
T resniuet fran ar 1493 snsar spanjo rernas ank om st till Amrrika . Pa nagra
Syd- och Centrala merika. A z tek ernas ocb
inleaindianernas hogk ultu rer jamn ades bokst avlige n med marken ,
f& artionJen utforskades
Fantasifigurer ur gammal
resesleildring. Beratelser
om invanarna i nyupptackta
lande r gick fran mun till
mun, ocb resultatet blev
dessa ver klig heHframmande
monster.
Spa nien oeh Portugal blev alit stark are
som sjomakter . Colu m bus seglade pa
spanskt uppdrag vasterut oeh nfdde Amerika ar 1492 . Porrugisen Vasco da Gama
fan n ar 1498 sjcvagen runt Afrika till
Indien . Dessa resor, sam var borjan till
d en eu ropeiska kolonisationen, fick stor
ekonomisk och kulturell betydelse. Europ as sjcmak ter lade under sig handeln med
andra kontinenter. Skeppen fran Afrika,
Ind ien och Amerika fylldes med guld, silver, tyger och elfenben. Marx sk river om
derma tid:
"Upprackren av guld- oeh silverfyndigheter i A merik a, urrorningen och [orslavandet av den intodda befolkningen, sam Ievandc begravdes i gruvorna, den begynnande erovringen och utplundringen av
Ostindien, Afrikas forvandling ti ll en jaktmark for handel med negerslavar - alit
dena k an berecknas som den kapitalis tisk a
produk tionsperiodens morgonrodnad."
R ikedom arn a strommadc till Europa, oeh
kopmannaklasscn fiek alit storre inflytande. N arurforsk ar na rvingades losa en rad
nya problem. Man behovde storrc oeh
snabbare fartyg, batrrc meroder an bestamrn a posirioncn ti ll hays oeh a t t bestamm a den exakta tiden for ebb oeh flod.
Bcho ver av metaller, [r amst sam betalningsmcdcl, okade och gruvdrifcen urvecklades t ill en storindustri. I gruvorna behovdes ocksf effekrivarc pump-, hiss- oeh
veri til ationsan ordn ingar.
Dcssa prak risk a behov ledde till en intensiv forskning [ramfor alit inorn astronomin, opriken oc h rnek anik en. Den vfldsumma ekonomisk a uevccklingcn ha de den
allra secrsra berydelse fOf den naturvctcn skapliga rcvolutionen p a 16CO-t alet. Man
kan oeksa iaktta hur vetenska pens centrum foljer floder av ka piral fran Norditalicn
t sco-raler, over Nederlanderna
[or an sa srrdningom via England och den
industriella revolutionen na USA pa 1800t aler.
pa
13
K
opern ikus' reori om uni versum s
byggnad blev aldrig allm anr ved erragen .
Der system han Is radkcrn var u ng efar lika
inveck lar sa m Prolem aios', oc h det sku lle
behovas millen sam Galilei oc h Kepler for
art inse dess beryd else. Under d e fclj andc
Irrio ndena sam lades mat eria l och argumen t, oc h marken fo rbe reddes fOr de om va lvningar sa m skulle komma.
U
o
Teckningen aT av Ga liiris
rgm penna. Hans
observauoner av
solf/iickarna lag till
grund for teorin om
solens rotation.
d ec lan gsta morarberade kyrkans man
oc h Aristoteles' anh angare tanken pa ett
heliocent risk t vaeldssysrern. N ar ti de n antligen va r magen for ett erk ann ande, var
de t in te lang re Kopernikus' teori sa m v ar
ak t uell.
/.
oc~Kepler
Dansken Tycho Brahc va r det senare 15CCtale rs fr am ste astronom .
on Ven i O re-
Brahe
Pa
Galilei
~\
I
Galil ei rillverkade en kika re och ku nde
med de n go ra en rad epo kgorande obscr varioner. Han upptackte att Virn ergaran
bested av t usentals "n ya" stjatnor, han
upprackre atr mjinen inre var jamn och slat
utan hade be rg oeh dalar, han observerade
art solen h ade [lackar oc h at t Jupiter h ade
fyra m.ina r som uppenbarligen passeradc
rakr igenom Prolernaios' kr israllsfar. Til l
slut slog han fast att Venus visar [aser precis sam marten, och art d en cirklar runt
jorden.
Alia dessa obscrvationer sroddc Ga lilei i
n-on pa err heliacenrriskr un iversum , dvs.
med solen i centrum. H an fcrfakrade sina
Is ikrer med sfdan k raft oeh iver at t kyrkan till slut sag sig t vu ngen art Forbjuda
honom lara ut sin tecri.
sun d ut fo rde ha n under 20 ar en im ponerande mangd astronomiska ob ser vationcr,
som overrraf fade alit ridigare i noggrannhe r. De sista ar en av sin levn ad rillbringade han i Prag m ed rysken Kepler sam Jarjunge. Brahe var i forsta hand ob serva ro r.
H an kunde in re dra de rat ta slutsatserna
av sin va rdefulla observationsmaterial. Det
behovdes ett snillc som Kep ler for art
bringa reda i det hela. Na r Brahe dog ar
1601 fiek Kepler overta dee omfattande observarionsrnarerialer oeh der va r ur dena
som han ti ll slut lyckadcs rakna fr am sin
reva lut ionerande teo ri,
Planeth anorn a va r ellipser med solen i cna
brannpun kten. H ela komplexer me d cirklar och epicykler sopades bert fOr alltid.
Keplers arbete omfattar 20 massiva volymer, och den moda h an lagr ner pa sin a
berak ningar ar fullkomligt hapnadsvackande. H an sager: "Om ni finner den a arbctc svart och trottsamr art folja, beklaga
mig, ry jag h ar upprepat dessa bcrakningar
70 ganger, oeh jag h ar agnat fern ar at denna te or i fo r Ma rs,"
Planet
Tycho Brabe ulforde )
sma obseruationer fran J
~ Uranienborg pa on Ve n.!
, H an behandlade sinal
r 'undersatar" sa illa att l
han lvingades liimna ;
Danmark oeh bosiitta )
sig j Prag. ,
14
------- ~~
Ke pler upptackre ate planerbanorna var
ellip ser med solen i ene brannpunkren.
Plan et en ror sig hastigast na r den aT
nara solen . En tankt lin je mel/an
Jolen oeh planeren weper under Jam ma tid
aveT Jika stora ytor av el/ipJt?n.
Pa uckningen aT, fOr tydlighets Jk ull ,
efli psformen Qv erd ,iv en .
A ntikens naturfilosofer korn ald rig med
olgan M.llba r fc rklari ng till var/or pla neterna cirk lade ru nt jorden; Kopern ik us
kund e inte fo rkla ra v ar/Or de cir klade runt
solen, och Kepler kunde inte forklara uarjor de rord e sig i ellipser runt solen. Dee
vat Newton sam ko rn med forkla ringen.
Newton
Newton anses at! mJnga
tiara den storsU fysikern
genom tiderna. Han foddes
ar 1642, ocb innan han fyllt
I Newtons me kanik at dec inte langre cirke lrorelsen, utan den likformiga, rarlinjiga
rorelsen sam at den naturliga. En avvikel-
25 hade han gjo,t una
viktiga5te upptackter.
Pa 1700-talet foretogs mJn~a geografiska
/orskningsJarder. De "vita tlii,karna" pJ
varldskartan biro allt fane oeh mindre.
se fr[n cleona rorelse ka n endast Istadkommas geno m inve rka n av en k raf t . H an antog att alia k roppar pf verkad e var andra
genom en gravitation eller tyngdkraft.
Manen eirklar runt jorden pa grund av
jordens drag ningskraft, farms in re den sa
sku lle mknen forrsana i en rarlinjig bana
bort fran jorden. Alia pla ncrernas rorelser
fork larades pa samrna san. Newton harledde Keplers ellipriska planetbanor ur
gravieationslagen, han beraknade solens
och pla neternas massor, jordklotets avplanning vid polerna oeh teorin for ebb
och Hod.
Tyvarr var dec inre rrdnga som kunde begripa Newtons arbere. H an utformade der
geometriskt for art gora bevisen svara,
"for att slippa plfgas av sma halvlarda
matematjker". Forst err srycke in pa 1700talet bo rjade Newtons berydelse mera allmant inses i internationella faekkretsar. Da
blev hans anseende d arernot desro srorre.
H an hade givit en ti lifredsstallande och
slutg iltig fcrk lari ng av himl akropparnas
rorelser. De n yup p rack ra naturlagarna
gallde shil pa jorden som i universum.
Komplettering arnas drh u nd rade
Under forsta half ten av 1700-ta let Itergick
utvecklingsrakren till der mer normala.
Visserligen gjordes berydande framsreg,
framfor alit inom kemin cch geologin,
men det kan inre jarnforas med den v3.ldsamma intellektuclla aktiviteten pa I6CCtaler, I700-talet domincrades av den
stromning som kal las Upplysningen, och
sorn hade sin ursprung i Prankrikc. Fornuft och verenskap sku lle skapa en ny och
upplyst manniska. Tiden fiek sitt uttryek i
den franska encyklopedin, som utkom i 21
volymer mellan ar 1751 och 1765 under
ledning av Diderot.
Verenskapliga sallskap bildadcs som stimulerade forskningen och fcrsokte sprida lardom ti ll allmanhcren. Geografiska expeditioner sandes ut, inte for att som pa
I500~talet uppracka, utan for att vetenskapligt urforska. Man samlade in vaxrer,
djur oeh mineral som togs hem for undersokning oeh klassifieering. Man upptackrc
Australien oeh urforskade kontinenternas
inrc. Kort sagt, man stravade cfter att fullstandiga bilden av jordklorer.
15
Galilei
N
Galilei upptacker j sut
"mark/iga syngfds" aU
fy riJ mana,. kretsar kring
Ju piter. Kopemikus' teon
om jorden.1 bana Tunt sole.'!
far stiid,
ar Galile i foddes va r Aristo telcs fo rtfara nde den store au kroriteren, och jor den
allrjarru univ ersums centrum. G alilei ifrlg asatter Arist oteles' laror oc h urlorskar
u niversum. Med honom vaxer den oya
varldsbilden Cram. I "Stjamornas budbarare" skildrar han vad ingen fo rut sen:
Vintergata ns stja rn vim rnel, ]upiters rnan ar, solens Ilacka r. H ans iakttagelser Stader Kopern iku s' tearier oc h hou r Bibelns
oc h Arisrotelcs' lar or . T ro ts kyrkan s varningar u rvecklar Galile i sina ran kegknga r
om un ive rsum i Iysand e skrifrer. Slutli gcn
sta lls h an infer in kvisitic nen. Vetenskapsman nen ar besegr ad - m en in re h ans sanrungar,
Galilei V3.r inre ba ra ast ro nom. Inom m ekan iken var h an banbry tarc. H ans srudier
av kroppars ro relser ligger till grund for
den modems d yn amiken oeh Newtons
varldsbild.
Ga lilci tar sjalv rcd a p1 h ur verk ligheten
ar besk affad . Han noj cr sig in rc med att 1;;\
till de gamla auktoriteterna, utan ger experime nt oeh observa tion en cen tral stall ning i sin fors kn ing. H armed skapar han
en n y oe h Fruktbar m eto d for verenskapsmannen at t arbeta cfter.
L
r
~LJ
16
rs
V .V!
,) ump r ibINf halT"" , An/Off!" hr~';_J~igf/. .
____ __~ __.Y. DC . X LL:._=-
Galiiei s "Dialog om -uiirtdssysremen"
forbjods av inkvisitionen.
tiUlsid an
Aristoteles, Ptolemaios oeh K apernik us,
foretriidarna for den gamla oeh den nya
varldsbilden.
~.
De vises sten
0.
;
:
•
';
Grekiskt krukmakeri fran
JOO-taler J.Kr. Fram till
senmedeltiden foregicks o/ta
vetenskapliga framsteg
av redan existerande hantverk
oeh tek nologi.
I jakten p!1 "de vises sren", ~om skulle
omvandla oiidla metaller till guld, blev
alkemi~teTTla~ laboratorieutrustning
A
ristotelcs h ade h avda r, art clementon
kunde f6r vand las i varan dra, oc h att "lagre" substanser kunde for vandlas i "hogrc"
oeh adlare. Under n ar m arc 2000 £r forsokre man sedan fra msealla gu ld oeh andra
adla metaller av olika amnen, inte minst ur
kvicksilver. Kemist ernas fcregfngarc un der aldre tider brukar kallas alkemist er
och deras verksamhet alkemi (fdn arabiskans al kim ija).
De vises sten
Nufortiden kan man j
karnreaktorer forverkliga
alkemisternas drorn,
K vicksilver (H g)
ovrrgar genom besk;utning
med neutroner (n) till
guld (A u). Pormeln anger etr
modernt uitt att med crt
enleelt symbolsprak
uttrycka hur reaktionen
gar till. Det bor
tiWiggas att det har sattel
att framstiilla guM inte aT
nagon lysande alfiir.
De arabiska alkemisterna var ofta likarc.
De Forde rned sig de rrdngrydiga formlerna for elementens fOrvan dling ti ll Spanien,
dar de sogs upp i den gryende vasterlandska medelridskulruren. Fdn I 200-talet t ill
alkemiepokens slut p£ I600-talet kom sokandet efter "de vises sten" at t spcla star
roll. Man t rodde att de nn a mys tiska oeh
u nderbara materia kunde anvandas for an
f rarnst alla adla metaller och bland mycket
annat ocksf be t a sju kdornar oc h Iorlanga
liver. De medeltida alkemisterna m enadc
a tt metallerna i olika p rop orrion er besclr
alltmer auancerad och fantasifull.
av tva "vasen": kvieksilver oeh svavel.
Denna enk la uppfanning om matericns
samrnansat tning blev sa smfningom alltmer kornplicerad, och alkemin trangdcs
undan av den nyktra kernin, Alkemisterna
hade emeller rid kunnat gore en hel del
upprackrer och uppfinningar av praktisk
betydelse. D e ha de, visserl igen slumprnassigr, [r ams rallr bade svavel- oe h salpctersyra, kali- och nat ronlut och en mangel
rnetallsaltcr. Dessutom hade laboratorieutrusmingen genom deras arbetc utvccklats
och Ibrbattrats.
Dct kunde cmcllert id ha sina sidor att 'lara
alkem isr. Det var vanligr at t de ansralldes
'lid ho ven for ate battra p£ furstarnas finanser , Dar giek de ofta vfldsamma eden
till motes. Om de misslyck ades, eller om
guldet visade sig 'lara falsk t, straffades de
naturligtvis hart. Oeh " lyckadcs" en alkemist med sin omcjliga uppgift - det var
fak riskr inte alltid mojligt i dessa rider att
skilja pa falsk oe h ak ra 'l ara - h ande det
atr han under rorrvr rvingades avs ldja formeln for " de vises sten" och sedan dodades
for at t inr e h emligheten skulle sp ridas.
17
Nar
gr eke rna "uppfarm" atomen skapa dcs en av grundbegrepp en fOr den moderna naucrvet enskap en . Vi kan saga uppfan n, cftcrsom arombegreppet rillkom me r
sam fcl id av logisk spekulation an genom
sysrematisk iak ttagelsc och experiment.
.~
...
~
•
.~ ,~
,
I::, II
utvecklingen pI arormeorins omrfd c. I
sraller for tomrummet havdade Ari sror eles
tanken pa en eter. D enn a et er sku lle van
oforanderlig och utgcra den substans som
d e himmelska tingen ar sk apade .IV.
Den nara na g tv husenari ga alkemisriska
period en narm ade sig sin slut, n ar Paracelsus pa 150o-talet borjade bereda lakem edel med kemiska met od er , Men and a
levd e han kvar i alkemisternas fO resta llnin g och trodde at t var lden var uppbyggd
.I V de tre principerna kvicksilver, svavel
och salt. van Helmont, som levd e pa 1600taler, forkastade inre bara dessa t re "vasen" , uran ock sf antikens [y ra element:
jord, vatten, luft och eld.
Flogistonteorin
Under harian a'll 1600-talet gjordes flera forsiik att undl'T$oka lu/tem natuT.
Otto von Guericke pumpade Juften ur tva ihJIIga halvklot a'll brons,
de "magdeburgska halvklottn". Pa grund a'll den yure lufum tryck pa
halvkloum «tsidcr kunde inte ens Iva fYTJpann dra isar demo Han kunde
ocksJ bestamma Jufum tathet {densitet],
En ge!sma nne n Robert Boyle kan bcrrak tas
som gru ndare .IV kemin sa m vetensk ap .
H an introducer ade under and ra halften
.IV 1600·talet en n y arbenmetod, som i lik her rned Galileis gick ut pa foru tsanni ngs16s fors kning. Fan hade man forst ta nkr
och seda n til lampa r sina rankar pl verklighere n. N u sku lle man for st se noga efter
h ur verk ligheten var beskaffad oc h seda n
tank a ut allmangiltiga te arier. Arisroreles
Materiens och tomrummets
problem
Ca 400 f.K r. Irarnforde Demokritos tankar om err absolur tomt rum. Dena vacuum fOrsag han sedan med m ateria i form
av odclbara atomer. Genom kombinationer .IV en rrdngfald atomer kundc olika
amncn bildas, som delvis fyllde detta rum.
Han sager sjalv: "Vi sager son, vi sager
birrcrt, vi sager varmt, vi sager katlr, men
i verkligbercn existerar inge nting annat an
aromer och tom rum."
Fore Demok riros h ade Empedokles forkunnar art ett fha l enkla element [or-made
all materia. Dcssa element var jord, vatten, lufr och eld. Arisroreles anslot sig t ill
Empedokles' teener cch mot Demokritos
in vander han: "Vacuum kan inte cxisrcra,
darfor att i vacuum maste alia kroppar
falla med summa hastighet, vilket ar omojligt." Sddana godtyckliga pascaenden parade med reser om elementforvandling
kunde genom Aristoteles' stora aukwritet
U fritt spelrum oeh ham made for lang tid
Mikroskopet ar ett
exempeL pa den nya
tidens teknologi.
Det avslojade "den Lilla
varLden" precis sam
teleskopet avslOjat
"den store varlden".
StJeciellt utnyetjades
det I borjan for
undtrsokningar inom
det biologiska omradet.
(
18
/
pa experiment. I sjalva ver ket var den en
fortsanning pa Dem okriros' oeh Boyles arberen. Dalton stal lde ocksa upp en atomvikrsrabell sam Bcrzelius vidareutvecklade.
Genom forfinade ana lysmeroder gay Berzelius aromteorin oe h de kemiska reaktionslagarna bin dande vcrklighersforanknng.
Materiefor sk ningen ha de startat med de
joniska naturfilosafernas speku larioner pa
SOO-talet LKr. I mer an 2000 ar hade man
bronars med t ill synes olosliga problem.
Nu antligen kunde man tala am en mod ern verenskap grundad pa systematiska
iakttagelser och fcrutsagelscr om utfallet
av experiment.
Lavoisier kunde rned den har
anordnmgen jramst:illa rent
syre ur kvicksilveroxid.
Han [ann all syre kunde
:mderhJlla jorbranning och
au det gick art andas,
H drigenom hade han
vederlagt jlogistonteorin.
hade forklarar att eldens "element" fr igjordes vid ett arnnes forbran ni ng. I barjan av I 700-ta let formulerade man den
s.k. f1ogistonteorin. Nar ett amnc, t .cx.
rr-a, brinner avger det eld och rok oeh forvandlas t ill aska. Det mystiska "el damncc"
ka llades flogisron (av grekiska phlox =
flamma). Vad som forbryllade kemisrerna
var att forbranningsresterna Iaktiskt vagdc
mer an de ursprungliga amnena tillsammans, detra trots art de dessurom avgivir
flogisron. Lavoisier, som i slutet av 1700taler var varldens ledande kemist, kunde
konstatera art den brinnande k roppen ingar en kemisk forening med syre fran luften. Det f6rklarade varfor forbranningsresterna vagde mer an de ursprungliga am nena. H a n bevisadc ocksd experimentellt
lagen om massans konstans, som inncbar
art surnmoma av de rcagcrande amnenas
massor fore oeh cfter en kemisk reaktion a r
lika.
Kemisterna bbrjar vaga
I slutcr av I7eO-talet var tiden mogen fer
en syntes av verander inom marerieforskningen. Aromreorin fick fler oeh fler anhangarc. Man borjade inse att der fanns
rrdnga olika sorters atomer, oeh att de hade olika massor oeh egenskaper. Vagen
blev ett av kemisternas viktigaste hjalpmede!' Dalton kunde i horjan av I8CO-talet
formulera en atomteori sam var grundad
R
orelsens p roblem h ade sysselsatt den
mansk liga tanken sedan urrninnes rider.
Ibland gick spekulationerna egendomliga
vagar, Parmenides h avdadc omkring 500
LKr. att all rorelse var synvilla, oeh att i
vcrkligheten allring var ororligt.
Varfor ror den sig?
Aristoteles byggde hela sin naturfilosofi pa
forandringen sorn ndgonring sam finns inneboendc i all saval dod sam levande mat eria. Fdrandringcn gar i riktning mot ctt
fdrurbesramr mal - som nar dec av hdnsagger blir en kyekling. Pa samma san resoncrar han am rorelsc i rummer oeh pastar ar t rorelsen mdste orsak as av a t t varje
foremn srravar cfter att uppna sin "naturliga Ort", som nar en sten faller till marken, eller nar roken fran en eld stigcr mot
skyn. Han kandc till accelerationen, dvs.
art [ar ten has den fallande stenen Forandrades. Darvid tog han med i ber ak ningcn
hu r start morscInd det medium gor i vilket kroppen faller. Om dena medium inte
gjorde rdgoe morstdnd ails skulle kroppens
hastigher bli oandligr star, en slut sats som
Arisroreles finner orirniig , och harav drar
han en annan lika arimlig slutsats, namligen att tomrum eller vacuum inre kan exist er a. Den kasrade stenen utgjordc en knepigt mellanfall. Aristoteles tankre sig emellertid att det bildades virvelrorelser i luf ten bakom stenen, som skot den framfQr
sig tills "virvelkrahen" tog slut, oeh stenen
sjonk mat sin naturliga art.
19
Hur ror den sig?
Galilei uisade all man
kunde deia upp rbrelsen i
tva mot -uarandra vinkrlrata
komponenter,
Med h;alp av en trara nna
kunde Galilei studera
accelererad oeh likformig
rorelse. Tidem« mdtte
han genom att vaga vatten
sam i en fin st rale
sprutade ur en hehJllare
under des att k ulan rullade.
Han fann art kulan fran
stiUastJende forflyttade
sig vagstraekor som var
proportionella mot
kvadraterna
pJ rulhiderna.
Pa den horisontella deien
av riinnan rorde sig kulan
med likformig hastightt,
dvs . forflyttade sig lika
straekor under lika tider .
Den ari st oteliska rorclselaran stod sig langt
in i rnedeltiden. Buridan och O resme d iskuteradc pa BOO-talet andring av ro relse,
d vs. acceler ation, m en d era s viktig aste insats var an ersan a vir velrcrelserna m ed
im pet us. En k asrad kropp fors £ramat av
en levande kraft, impe tus , sam sa smanin gom avta r, precis sam nar en uppvarrnd
k ro pp svalnar.
Mot slutet av 1500·talet va r dee t id for
Ga lilei an rrada in pa scen en. H an bringsde ordning i begrepp sam ha sti gh et, accclerat ion och ro relse. Han [ork larade h ur
kasrrorelsen ku nd e upplosas i tva, samtidig t ver kande , komponenter, en vcrrik al
oe h en horison tell. U ta n art pa rdgot san
vara den Forsee sam arberade experi menrellr, ut arb etade han en ny verenskapsreori, som t ill stor del srode r sig pa experiment. Vad Gali lei i sjalv a verket Is tadkom
var an beskriva hur ro relsen ar beskaff ad
oeh den a genom an anvanda en m aterna-
riskt sprfk.
Fare GaliJei forestallde m an sig gama
en ka st- eller pro;ektilbana pJ det
har uiset, Det sam dreo fram projektilen
va t en innebornde kraft, im petus,
som hade overforH fran krutladdningen.
Pro;ektilen rorde sig hela tiden ratlinjigt,
forst uppat, tills impetus tog slut,
sedan foll den rakt ned.
t lonslagen. - Jorden h ar ju ofandigr myc-
c; h:il!£1 ~f;m
.,,=:--
(,;:::--
f"I!.<IIlIl~
Inn
'"
Newton
~---~
mt
r;
m 2.
6 '"'r ';"
N ewtons grav ita tion slag.
Kraften som v erkar mel/an
tva kroppar uttryck s
med form elsprJk pJ det
har satte t.
20
Isaac Newton (1642-1727) blcv den som
fullfO ljde oeh kornplenerade Galileis arbeteo Med en anta] fundamenta la lagar och
hyporeser lade h an grunden till mekaniken
och d arm cd ti ll den modern a fysiken.
Dea na me ka nik ger b1.a. orsakcrna till
kroppars rorelse i for halla nde ti ll varandra. Ett exempel ar gravitat ionslagen. En
kropp, t.ex. en sten, har mass;t, d vs. v;td vi
afta brukar kall a for tyngd. Newton an tog
;tn tva krappar dras till varandra med en
k raft som blir storre ju storre kropparnas
massor ar . Men kraften avtar h ast igt med
;tvstandet mellan krapp;trna.
Om man star pa jorden och M iler en sten
i h and en kanner man hu r den pressas ned
mOt jorden. I sjalva verket pav er kar stene n och jorden va ran d ra med Iika starka
men motrik t ade krafter. Den a ar gravita-
ket storre m assa an srenen. Det gar art om
ma n slapper stenen kommer krafren an
satta de n i ro relse ned mot jarden och inte
rvarr om !
Om man M iler stenen scilla sa paverk ar
m an ju [aktiskt ste nen med en kraft u nderifrfn,
att d en inte faller ned. D en
upphrikt ade krafren ar lib stor som de n
neddtrikrade d ragnin gsk raften f ran jorden .
Den a ar Newtons tred]e lag.
Om handens k raf t au undcrstodia stcnen
ar sro r re an den nedhriktade kraften skulIe srenen borja rora sig uppat, ja, de n skulle till och med accelerera. Dena ar Newtons andra lag.
Om vi israllet kastar ivag stcnen at sid an
och later den glida ivag f r-ik rionstrirr p£
en ha risontellt un derlag kommer den an
fortsa ua med oforandrad fart t ills nagot
tar emot. (I det har fallet kommer den an
folja jordyuns krokning.) Dena ar N ewtons fCi rsta lag. Med Newtons mekanik Jag
vagen oppen fOr en va ldsam utveckling av
naturvetenskapern a. Den h ade ocks£ stor
betydelse for t eknologi n och for den begynnandc industrialismen. Det var fOrst
omkring
1900 som Einst ein ku nde ifragasatta N ew tons ta nkebyggnad.
sa
ar
E
lektricirer och ma gnet ism va r sam fenomen ridigt k anda. Thales kund c [ ramstalla gnidningsclekt ricitee med hj alp av
barnsren oc h kattskinn . Men ha n fo rmldde inte dra rdgra slutsarscr om berydelscn
av att stenen drog till sig latta fo rerrdl,
r.ex. dun. - Magn etkom passen kom i
b ruk i Kina pa Joe-taler e.Kr. oeh i Europa k ring 1r 1200.
Newton iruresserade sig
inte bara for mekanik
utan arksa for optik,
H an oisade bl.a. att
det 'Vila sollieset i ett
prisme bron j regnbJgens
aUa farger.
. 'J; '. Elektromagnetismen
I ytterligare 500 lr betraktades bade elek -
Under en demonstration infor ett lart
siiJ/skap fono kte Onttd fJ kompasmJlen
att sviinga na, han sliippte strom genom
ledningen - men misslyckades. Skandalen
vaT nara, men na, alla oar i lard med
att lamna laka/en scad plots/igt
sammanhanget klart for honom. Han
orienterade ledningstrJden j en annan
riktning oeh den vantade effek ten intriidde.
n-icirer oeh magnetism narmast som kuriosa. Nagot meningsfullt samban d mc llan
dem kunde inte konsta teras forran O rsted
ar 1820 [orband pole rna i ett batteri med
en led ningsu-Id oc h placerade en kom passn al bredvid. Nar han slappte pl strommen
avvek ko mp assr dlen fra n nord-sydlagee,
och sambandet mel1an elektricitet oeh
magnetism var bcvisat. Men annu :arersto d
d en korrekta tolkningen av det ra oe h liknande experiment. Problemet togs upp a v
Faraday scm inforde beg reppen elektriskt
oe h mag netiskt fait . Han upprackre oeksa
at t magnetiska fait som va rier ade i sty rka
gay upphov till elektriska strommar i en
ledning som befann sig i m agnerfahec.
Darmed var steger inte lkagr till de elek triska generaro rer na oc h motorerna.
Pa dct reoretiska omrfdet kunde Maxwell
mot sluret av 180D-ta let sammanfarra fcnomen scm elektriciret, magnetism, och
ljus till tcorin om clek trodynamiken. Denna elektrodvnarnik ar en larobyggnad h elt
Fristkende fdn den newronska mekan ikcn.
Men man mcnadc att dcssa bfda teorier
til1sammans skul1e racka til1 for en besk rivning av alia i naturen forekommande fcnomen. Alit scm nu Itcrstod var detaljsrudier, men fOraningar om 19CC-talets
ornvalvningar inom natu rvercnskapcn saknades anda inte: "Der som harstammar ur
erfa renheten kan allti d korrigeras av erfaren heten ."
Ver kan av ell ma gnetis k t
faIt bli r syn/ig om man
placerar en stavmagnet
und er ret papp er sam iiT
best rott m ed jiirnfilspan.
Sp/ine n ordn-sr sig rfter de
mag netiske k rajt lm jerna .
21
Berzelius
D etva
storsta i den svenska vctenskapens hisroria ar Berzelius och Linne. Lik heterna mellan dern ar rrdnga. Linne beskriver och ordnar va r ldens vaxt- oeh
djurarter. Bcrzelius idemifierar rrd nga av
de gr undam nen sam bygger upp all m at eria. Linne skapar ordning oeh red a i boraniken. Berzelius infer fasta normer och arbersmctoder inom den unga oe h kaotiska
kcmin och rnciliggor dess enorrna urveckling under 1800-ulet.
Ecru/ius arbetade lange under ynerst primitiva fiirhallanden . Teckningen
forestaller trt arbetJbord orh en diskanordning som han sjalv tillverkat.
I.
ens Jacob Berzelius f. lr
177 i Ostergotland. Professor
i medicin och farmaci, kemist.
fter medicinsrudier i Uppsala
kom Berzelius till Stockholm,
dar han vigde sitt liv
kemin,
sam han gav matematisk stadga
cch giorde till en modern vet nskap. Adlad, ordensbehangd
och vcrdad dog Berzelius !r
1848.
I
'-
at
. '"
'~''''''
:.. , .." ,,..
J ... ,~ ... /0"'. ~ ""," ••• l ..
Berzelius var prastson fdn Vaversunda i
Dsrergcrland. Han blev tidigt foraldralos
och fick kampa mot fanigdom oeh lik-
Oversr medeltidens tecleen
for bly oeh planeten
Saturnus. 1 mitten blyoxid
med Daltons tecken.
Underst blyoxid med
Berzelius ' tecken.
22
gihighet. I skolan ansags han som "en yngling av rveeydigt hopp". Drygt rio ar senarc blcv han professor vid Karolinska Institutet och medlem i Kungl. Vercnskapsakadcmin.
Bcrzclius agnadc all sin tid at kcmin. Den
uppgift han ragir pa sig, an urrcda matericns struk tur, de kemiska grundamnenas
cgcnskapcr oeh de lagar som foren ar dcrn
till sammansatta kroppar, var nasra n andlos. Men redan ar 1818 ku ndc ha n prescntcra atomvikterna for 44 av de 49 grundarn nen man da kande till. Den a jarrearbcrc
h ar bctccknats scm det vikrigaste i kcmins
h istoria. Bakom der Jag cxakra analyser av
nastan 2 000 kemiska foreni ngar, en modosarm precisionsarbct e dag cfrcr d ag i rio
ar. Sina Forskningsresulrar publiccrade Berzclius i sin stora "Larobok i den allmanna
Kemien", sam blev norrngivande for varldens kcmistcr. Har hemma urbildade han,
ofta i bostadcn dar kokct tjanade scm laboratoriurn, de n nya gcnerarioncn forskare
som skullc fora ha ns verk vidare.
Ber zelius gay ocksa kem in ett n ytt sprak.
Tidigarc h ade man berecknar de kcmiska
subsranserna med klump iga syrnboler arvda fran alkemisrerna och med rottcr i antikens stjarnbilder. Flera system h ade konstruer ats av Berzelius' foregf ngare, bl.a.
Lavoisier oe h Dal ton. Men inget fu ngerade
nllfrcdssrallande. Berzelius inforde prakr.iska boksravsbeteck ningar sam snabbr
anamm ades i den vetenskapliga varldcn.
Ingen svensk vere nska psman h ar under sin
livstid crhfllit sa rrdnga arcbctygclscr som
Berzelius. H an borjade sin bana i "en
mark skrubb me d en spisel". Vid sin dod
var han mcdlem i 84 utlandska larda sallsk ap oeh en cen rralgesralr i svens kr kul rurliv.
N aturenf dr en historia
Manniskan
DJtggdjur
Valar
Rt-ptik-r
Fi~kar
Aris toteles ords ude alit
levande i en graderad skala.
Fran sjii/Josa ting over
allt hogrf for mer av lio
och med manniskan sam
skaprlsens krona.
lnsekter
Mnlluske r
Hogre vaxter
Uigll" vaxter
Spll~
Img
De
anti k a n ar urfilosof er na grubblade
rnyc ker over liver och dess olika yctringar
i naturen, over sjalva levanders princip.
Tidi gt skilde man pI olika slags liv: manniskornas, djurens oe h vaxternas liv. Man
spekulerade kring fodelsc, vaxt, dod och
arfrlighet, kring and ningen , blodets och
sinnenas r oll.
Lakekonst en stod hogt ha s grckerna mcd
foretradare sam Hippok rares och Galenos.
Naturens stege
Aristoteles var fOrst och fr amst biolog.
oeh han sysslade st andigr med vaxandcts
p roblem . H an ansag an allring i natur-en
hade en ideal form sam det stravadc au
upp rd. H an studerade [roets groende, oppnade agg och observerade kycklingens utveckling. Alia former av liv indelade han
i N atu rcns srege som trappvis stracktc sig
fran de sjallosa tingen, aver olika former
av vaxrcr och djur, upp till rnanniskan.
Inom de olika trappstegen kunde han tanka sig en utveckling, men inte mellan deru.
har skriver h an:
"Nast efrer de livlosa cingen kommer pa
de n upphgaende skalan vaxtern a, och dessa skiljer sig fdn varandra i fdga am livskraft; sflunda au vaxn-iker, korr sagt, p.1
samma gang sam det saknar ' Iiv', am man
jamfor det med djuren, dock ager en hel
mangd 'Iiv', am det jamfores med andra
kroppar. Bland vaxrerna [inner man se~
dan en kontinuerlig serie av former sam
leder upp till djurriket. I haver lever exempelvis vissa ring am vilka man inter kan
saga sakert huruvida de ar djur cllcr vaxte r, En del av dessa ring ar fast roradc och
dar i flera fall, om de skars loss, Lex.
svampar oeh havsancmoner ... p £ samma
san finn er man langs hela skalan av djurfo r mer art dcras livskrafr oeh farmaga au
forflyrra sig stcgras mer oc h mer."
Sa
I
Under antiken och medelsiden trodde
man sig kunna se ert samband mellan
den store varlden, Makrokosmos, ocb
den hila -uarlden, Mikrokosmos, dos.
mel/an «nioersscm och mdnnistean,
Djurkretsens colo stjarnbilder antogs
pawrka var sitt av kroppens organ.
Med utgangspunkt fran den stjiirnbild
man var [odd i, kunde man utiasa sin ode.
Dena tankar har teet kvar iinda In j
vara dagar . Veckopressens horosk op
har ju manga trogn a lasare.
2J
P
£ 600-ta let enades de arabisktalandc
folken under den muhammedanska religionen. N BOC-talet strackre sig det arabiska valder fran Adamen i vaster till
Ind us i ester, f d n Sarna rkand i norr till
Zanzibar i seder. Bagdad blev s[ smfningom den larda varldens centrum, Alexandria forlorade i berydelse.
Avicenna
Bestiarier oeh ortabocker
De antik a skrifrem a som genom araberna
nadde Europa omkring ar 1000 stimulerade intresser for livers olika ynringar.
Djurlivets alia fan tastiska varelser beskrevs
i ornsorgsfullt iIIustrcrade bestiarier. Vaxtriket fick sin motsvarighet i de s.k. crt abd ckerna med tonvikt pa vaxternas rnedicinska anvandning.
Bland de larda i Persico [anns Avicenna
(980 -1037). Han var vat forrrogen med
de gre kiska filosoferna och anslot nara till
Platen och Aristoteles. Han skrev en srort
medicinskt verk, sam urgick fran Aristoreles och Galenos, och sam blev rongivande for medicinens urveckling under hela
mcdeltidcn. Avicenna fcrdc ocksf fram
geologiska asikter sam var radikala annu
800 ar senate. H an skriver: "Bergen uppsdr torhanda genom tva olika o rsaker.
Antingen ar de resultat av an jordens yta
vraks upph, sa som kan ske un der t .ex. en
vfldsarn jordbavning, eller ocksf har de
bildats darigenom an vatrnet sokr sig nya
vagar oeh grave ur dalarna, enar skikten
ar av olika slag, nagra mjuka oeh andra
hdrda .. . Det mhte ta rvas en mycket Hng
tidrymd for att alia sfdana forandringar
skall hinna ske, en tidrymd varunder bergen sjalva kan minska nagot i storlek."
Bibelns auktoritet
1 bestiarierna beskrros
de stora apoma sam rtt
slags mansk/iga oardser.
24
Medeltidens syn pa naturen var kyrkans
syn. Gud hade skapat jordcn oeh alia levande vasen. Nlgon urveckling i egentlig
mening existerade inte. Sa sarskilt lang tid
Itersrod inte heller fOr manniskan.
Olika versioner av varldsallrets hisroria
var i omlopp, mest spridd kanske den av
Ju lius Africanus. Han tolkade Gamla tesramentets kronologi sa an den motsvar ade en "varldsvccka", dar varje dag varade
i lOCO ar. De sex forsea dagarna rackre tiden fran skapelsen till Kristi Iterkomst.
Tidcn dareher var alltsa den sista dagcn,
de sisra 1 000 Iren. Darav myten om dee
1 COO-higa riket.
Kyrkans aukroriret sane under hela medelriden en effekriv sparr for speku lanoner om en annorlunda tidsskala an den
bibliska. Det fanns inger spelrum for nagon utvecklingstanke eller fOr en naturens
historia.
Araberna byggde oidare pa den grekiska
lakekonsten. Bilden ar ur en arabisk
medicinsk text fran iooo.ia«.
Unioersi tetsund eroi sningen
under medeltiden praglades
av en blind tro pa antikens
larde. Projessorn i medicin
laste crt aosnitt ur
Galenos' larobok i anatoml
medan en assistent skar
i lieei, Stamde det inte
sa v ar dec sne rarr jei pa
like t an i Ge len os' skr ijte r.
Au G alenos hade ut jort
sine dissek tioner pa apor
gjo rde inte sak en bau re.
K
yrkan utovade under medeltiden sin
makr over ve tenskapen genom att ha sa
gott sam ensamratt pa all teoretisk urbildning. De fiesta larda var peaster, och for
den grundlaggande utbildningen fanns tva
skolformer, klosrerskolorna och katedral-
skolorna.
Universiteten
Den hogrc undcrvisningen och de stora
larosrriderna agde rum vid univcrsit cteu .
I Salerno i It alien hade det sedan 900-talet
funnits en medicinsk hogskola pa grcki skarabisk grund. Vid 100D-talet s mitt upp stod de forsta egendiga universitcren - i
Bologna och Paris, nagot senare i O xfo rd,
Cambridge och Padua, [o r att cnd asr n am na de [ramsta. Ursprungligen vcrkadc universiteten i kyrkans hagn, men sa smaningom kom flera av dem att
sin a egna
vagar. I Bologna sruder-adc man [r amst juri dik, i Paris filosofi och teologi, i Pad ua
medicin. For art fa en fullgod ur bild ning
borde man alltsa lasa vid flera universite t.
Nigra sprIksvarigherer existeradc in t c, dec
larda sprdket val' cverallr latiner.
Den [r amsra vcrcnskapen V3r tcologin,
kyrkans lara. Filosofin fungerade som en
"hjalpverenskap" at reologin. Inom filosofin ingick da dct mesta av vad vi idag ka llar natur vetenskap.
Man sru derade de antika filosoferna och
ifd.gasatte yttcrst sallan deras laror. Aristoteles inom fysiken, Ptolemaios inom
astronomin och Galenos ino m med icin en
var de storsta namnen.
ga
Den [d rste som pa en
avgorande sau brat mot
Ge lenos v ar Andreas
V esa!ju,. Han bleo
p roiessor i Padua vid 2J
ars !ilder, ocb han ut jorde
Sla!V sina di neluioner.
1J43 , da han var 29 ar,
publ icerade han sin
epok gorande verk "O m
den manskliga kropp ens
byggnad'', Samma ar
gav Kopernileus ur
"Om hlml asja rernas
e ret slopp", T v a oerk
som reuolutionerade
mannisleans syn pa
Mi kroko, mos och
Mak rok osmos.
25
I Bibeln nod att jorden
skapats omkring
4000 ar fore K risne.
K y rkam auk toritet hind rade
lange tankar om en hogre
alder hos iorden och
mdnnisiean, Syndaflod en
fiek forklara fore komst en
av fossil och landytam
skiftande former.
R
en assanscn bcrccknar den "pfn ynfod else" av den am ika kulruren, sam agde
rum i Europa (kanske [rams r i Iralien) un der 1400- oeh 1500-ta let. Tankar am en
urveckling mot hogre livsformer oeh en
battre varld ha de inte n ~gon gro gr und
under renassansen . Lfng t bo rta i h ist oriens
dimmer skymtade den an tika kulrurens
hojd er, omojliga att n~ m en agn ade att
beundra oeh i mcjligaste m~ n efterl ikna.
Mella n antike n och r en assansen sag man
en svac ka, 1 00 0 ar av mc rke r, fo rfall och
barbari. Intc tydde detta p ~ rdgon ut veck ling, m an ka nde snara re n ~got av un derg~ngssta mning.
Fossilen
Fossil av vattendjur
hirtades langt upp i Alpema
ccb forvirrade jorskarna.
En del amag art Gud skapat
dem "for art pryda iordens
dolda delar",
26
l
Enligt Bibeln var Gud alhings upphov.
Alia nojde sig cmellert id in re med a t t Uta
skapelseakren forklara allting. Sarskilt var
d ct fossilen som var sv fra att passa in i
bilde n. Ma n s~ g tydliga avrryc k av d ju r
oc h vaxrer i olik a be rgsform atio ner, och
d et rnarkligaste var att m an sag fossil av
havsdjur och h avsvaxt er l ~n g t in p ~ land ,
ja anda up p i Alp erna. Dena sokte m an
forklar a med att dessa dju r oc h vaxrer val'
lamningar fr~n den srora synda floden sorn
skoljr over jor den. Andra ansag att Gud
skap at fossilen for art dekorera jord ens
dolda delar, precis som blommorna p ryder dess yta. Lionardo da Vinci drag emc llerrid red an omkring ar 1500 den slu tsatsen att Alperna en gang hade eackts av
h ay.
Robert Hooke, som var samtida med
N ewton, presenr erade en teor i ar 1668 da r
han na rrnad e sig san n inge n. H an p asted
atr jor dyta n sedan sk apelsen gen o m gj rt
stora fo randringar. jordbavnin gar och
vulka nutbro t t had e m oblerat om ord entligr, bergsked jor hade bildars, och ha y oe h
land hade vaxlar under t idernas lapp. Und er dessa k arasrrofer hade ma nga arter
omkommit, oeh darfor kunde vi finn a fossil av d jur och vaxrer som nu var urdod a.
Hooke anryddc ocksf art d ec va r rankbart
art civilisa tioner m ed en hogr e kulrur an
var pa dena san gart und er .
Jordens alder var ca 6 oeo ar , d et framgiek
klart av Bibeln . Oa fann s det knappast
p lats for alia dessa k arasrrofer och syn daflod er sa m Forkla ring till bl .a. fossilen och
landytans form er . Jo rd ens hi storia var
starkr fo rk nippad med m armisk ans hisroria, som ma n ka nde ganska val. Problemet var at t olika gamla skrifrer, som nastan gick tillb ak a till skapelsen 4 COO LKr.,
inte gay belagg for ni gra katasrrofreorier,
Buffon lade [rem en teori om bur
jorden bildats. Pa en sent stadium
bade jordytan rdmnat ocb A merik a skilts
fran Gamla fJarlden.
J orden blir ald re
Det svfraste stege r var taget; jord en var
ald re an rnann iskan, de kunde in te ha ska pats samtidigt. Om jorden ku nde vara
70 000 ~ r s~ va r de t ju in rc ota nkbarr att
den i seallee kunde vara bra myckee aldre.
De e gallde nu art ta reda p~ dess ver kliga
alder.
Geologin visar vagen
I
nte fOrdin vid mi tten av 1700-talet var
m an beredd art skilja jordens Ildcr fdn
manniskoslakrers. Buffon presenrerade d£
en reori om jordens uppkomst oeh utvcckling i sex epoker. 1. Jorden ar glddande. 2.
Den svalnar och bergen bildas. 3. Vatten
tacker jorden oeh de lagrade bergarterna
bildas. 4. Land borjar {ramtrada. 5. De
forsta djuren. 6. Gamla och Nya varlden
skiljs at, och ma nniskan framrradc r.
Den ti d d ee borde ta for jordklorer art
stelna och svalna berak nade Buffon till
70 000 lr. Efter ytterliga re 70 ceo £r skulIe jorden ha blivit s~ kall att n~got liv inre
langrc kunde existera.
Det uppflammande inrresse t fo r geolog i
h ad e fort fr am en rad nya fakta. T iden
var mogen for rdgon en kel princip efter
viiken de kun d e samordnas. Engelsrnannen Hutton formu lera de vid sluter av
1l00-talet den s.k. ak tu alitetsprineipen,
som inom geolog in blev lika betydelsefull
som D ar w ins reorie r inom biologin . Den
innebar art "clet nar var ande ar nyckeln t ill
det forflutna". Han vagrade art accep ters
en llng r ad syndafloder oe h karasrrofer
som fO rklaring till jordytans utseende. I
staller pfstod han att de processer som p~­
g~r i nuet ar fullt rillrackliga sam forklaring, bara man inser vilken oandlige Hng
tid de haft till forfogande. Vatten, vind
oe h is, kyla oeh varrne h ar under armiljonernas lopp brutit ner de valdigasre
bergskcdjcr.
H utt ons ideer slog inte igeeom omedelbart, utan genom formedling av hans
landsman Lyell, som 1830-33 gay ur
"Geologins principer", der rnest inflyrelserika geo logiska arbcrc sam n£gonsin
skrivits.
AKTUALITETSPRINCIPEN
"Vet niirvarande iir nyckeln
till det fOrflutna."
27
Linne oer IlOO-talets
U pplYSningstiden ka rakrariserades bl.a.
av en rnangd vetenskapliga expcditioncr
och upprackter av oya vaxt- och djurarter , Svcnsken Linne urforde
I730-talet
ett klassificeringsa rbete av alia levand e ar rcr, sam gjordc honom ryktbar over hela
varlden. Han rroddc inte pa n agon utvcckling mellan arterna, m en hans arbctc
kom anda ar t urgora grunden for den
kommande biologiska forskningen. Han
sade bl.a. art han int e skulle haft n agot
emot en hogre I lder hos jorden , bar-a d ec
inr e hade stridit mot Den H eliga Skrift.
fr ams ce svemkr naturtlrtare.
Hans klanif jef!Ting av
alia leuande organismer
v aT en fo rutsiittning
pa
for bi%gins -uidare
utv eck ling. Som
Apollo, till hoger pa bilden,
av tiicker han den beslijjade
Flora, v iix trik ets gudinna.
D arwin
Under de 100 aren me llan 1750 oeh 1850
vande sig manniskan allrrner vid ranken pa
att jorden var myeket gamrnal. Det frarnkom oeksa en rad sk ild a teorier om Iivets
ursprung och ueveckling. Tiden var rnogcn
for en fcrlosandc princip och dec bl cv
Darwin sam pr-csenterade den,
Darwin va r stark t paverkad av Lyells gco logiska ur vecklingsideer och av den engelska samhallsverarcn Malt hus' t eser om
befolkningsokningen, som i sin for lang ning pekade fram mot "kampen for ti llvaron" och "dcr n at url iga urvalet", Darwin insamlade en mangd fakta under en
jordenrunr-resa ombord pa Beagle, Han
agnade vid hemkomsten ett 20-ta l lr at
art bearbeta sin material och gay ar 1859
ut sin berornda bok "O m artemas uppkomst".
Darwin lick aT 1831 som
22*arin g cbense n au
fOlia med Beagle pJ en
viirldsomsegljn g. Ha n
gjo rde en m iill [{d
ge%giska ocb bi e /v gisk a
olueruationer, som han
bearbetade anda fram till
aT 185 9 d J hun publiceTade
sin beromda bok om
artemas upp ko msl .
- - . ;;;--- ......
28
. . .'. ;" .'"!.'.
Darwin
U t vecklingstanken urg1r ifr£n att alla
levande organismcr under armiljonernas
lopp urvecklars ur ctt end a gemensamt,
primitivt livsfro. De olika arrerna uppsdr
i samband med "kampen for tillvaron", de
individer som ar bast anpassade till en viss
miljo over-lever oeh forokas. Naturcn grnomfor skoningslost en gallring och foridling fdin generation till generation. Om
dec oftast ar de "barrre" individerna sorn
overlever sa leder detta till en urveckling
mot alit hogre former av liv.
Pa Galapagosoama
upptacker Darwin flera
olika finktyprr,
vaT
ocb
en an passad till sin
specieiia milja.
ar
Striderna kring darunnismen
rasadr ocksJ j pressen.
Pa manga karikatyrer
framstalldes Darwin sam
manskligherens apliknande
stamiader,
ombord p1 Beagle, med de
Sina fern
rrdnga strapatsr-ik a expedition ern a djupt
in i frammandc kontinenter, har Darwin
skildrat i sin forrfar ande mycker lasvarda
bok "En narurforsk ares rcsa omkring jorden". Med en enorm mangd obcarbctat
material och nya tankar herkommer han
till England "vimmelkantig av gladje och
Forvirring". Darmcd ar den ytrrc dramatiken i Darwins liv slut. Han bosatter sig i
en srilla by i Kent. Dar skriver han en av
de mest bccydandc bockcrna i mansk lighetens historia, och dar ser han sin va rids berornmelse vaxa, utan art bry sig spcciellr
mycker om det. Etter stor tvekan hade
Darwin gift sig. Han Frukrade att akrenskapet skulle innebara "ett fruktansvart
sloseri med tid". Men den stdrsta tidsforlusten i Darwins liv blev inte akrenskapet,
utan den svb-a sjukdom som gjorde honom oformogen att iigna sig h vcrcnskapen annat an korta stunder h g1ngen.
Dessemellan spelar han tric-tr ac med husn-un, snusar och Hiser missromaner sorn
mhte slura lyckligt.
Darwin namnde avsikrligt ingenting om
manniskans harvtamning i site mcsr beromda verk "Om artemas uppkomst". Men
han blev and1 "beskylld" fOr att ha utpekat apan som manskligbetens stamfadcr.
Denna felaktiga tolkning av hans reorier
har levt kvar Hngr in i vara dagar. Darwin
fcrsrod att hans urvecklingslara sku lie bli
angripen, redan i forvag ville han bemora
kritiken. Tflrnodigr "samlar han fakta och
rnal Iagar", prover sina ideer genom praktiska experiment (bl.a. duvavel och frospridning), urbyrer r ankar med andra verenskapsman och forsoker varva dem for
sin sak. Darwin sjalv var ingen stridens
man; kampen for hans lara fordes av rrogna anhangar e. "Karlek till vetensk apen, en
god portion verensk aplig fantasi och sunt
fornuft" ar med Darwins egna ord nyckeln till hans framghig.
29
ORDFLATA
I I I
1
S
TESTA DIG SJALV
I I I I I I I
2
L
I I I
3
IT
I I I I
4
I
5
I I I I
0
I I I I I I I I
6
I I
D
I I I
7
I I I
D
I I
R I I I I I
8
E
I II I I I I
9
I I I I 1M
I I I I I I I
10
I I
11 I I
I I I
A
I I I I I I II I I
N
J:j
12
F
I I II I
13
I I I
0
I
14
I I
R
I I I I I I
15
I I I I
R
I I I I II I
I. 2000-h ig au ktoritet
2. En av anti ke ns sju "planet cr "
3. "Uppfann" Demo kriros
4. Va r vattnct en lig t Thales
5. Med solen i mitten
6. Sokre m an i vaster
7. 6COO ar enligt Bibeln
8. Keplers planetbanor
9. Soktc cftcr "de vises sten"
10. Ph er ka des Newton av
11. Skrcv "Om ar-temas uppkomsr"
12. "Prydde jordens dolda dclar"
13. Ph er k ar magneten
14. Var "gudomliga" cnligr antikens ta nk ar c
15. Gav Galilei en ce ntral plats j fors kningen
Rat t lcsning pa sid. 2.
30
R inga in ratt svar,
Den ratra ripsrad cn hittar D u
pa sid. 2.
1. Vad mena s med en heliocentrisk va r ldshild?
1. Jor den i univcrsums m it t
x. Solen i universums m itt
2. Solen och )orden ci rklar kring ur nversurns mitt
2. Vern pastod fo rst att all materia ar uppby ggd av at omer oc h t omrum ?
1. A r istotelcs
x. D cmok riros
2. D alton
3. Antikens filo sofer ansag att
av universum Hg
1. solen
x, jordcn
2. rrdncn
cent r um
at
4. Vilke n antik filosof g;tv na mo
de
va r ldska rt or sa m an vandes under 1400oc b 1500- ta let ?
1. Prolcmaios
x. Aristoteles
2. Kopernikus
5. Vern upptackte at t solen ha r Hackar
oc h mdne n ber g?
1. Newton
x. Galilei
2. A riseoeclcs
6. 1500-talsalk emisten Par acel sus ansag att
all m ateria va r uppbyggd a v rre " pr inciper"
1. jord, vattcn och cld
x. guld, kvicksilver oc h svavc]
2. kvicksilvcr, svavel oc h salt
7. Vad m cna des med det 1000-ar iga riket ?
1. Den grekiska kulturens blomstringst id
x. Tiden fran Kr isti herkomst till jordens uodcrgdng
2. O Ct arabiska valders storhetstid
8. Med upplysnin gst id en menas
I. tiden for de [onis ka narurfilosofernas frarr uradande
x. den tid d3. den an tika kulturen areruppcackres i vasrer-landet
2. "Fornuftcts Irhund radc" dvs. 1700taler i Vast europa
Personregister
LASTIPS
Africanus 24
A naximandros 5
Anaximenes 7
Aristoreles 7,8, 17,19,23
Avicenna 24
Berzelius 22
Boyle 18, 19
Brahc 14
Am bjbrnsson, R . & Elzinga, A. Tr adit ion och
Buffon 27
Buridan 20
Columbus 13
Da lton 19
Darwin 28,29
Demokriros 18
Diderot 15
Empedok les 7, 18
Eratosthenes 5
Faraday 21
Galenos 7
Galilei 14,16,20
Guericke, von 19
Helman t, van 18
H cr akl eit os 7
Hcnrik Sjofararcn 13
Hipparkos 11
Hippokrates 7
Hooke 19,26
Hurron 27
Kopernikus 12
Kepler 14
Lavoisier 19
Lionardo da Vinci 26
Linne 28
Lyell 27
Malthus 28
Marx 13
Maxwell 21
Newton 15,20
Oresme 20
Par acclsus 18
Parmenides 19
Plat on 5
Ptolemaios 6,10,11
P y t hago r as 5
Thales 5,7,2 1
Thomas av Aquino 10
Vasco d a Gama 13
Vesa!ius 25
Drsted 21
revolution. Stockholm : Cavefc rs, 1969 . 377
sid. Capris: 25:50 kr.
Historisk besk rivning av den europeiska va rldsbilderu utveeklin g m ed utgangspunkt i de eeonom iska oeh soeiala fo rhallande na.
Aspeli n, G . Ur rnedelridens t ank evarld. Sto ck holm: Pan, 1971. 87 sid. C apris: 9 :50 kr.
Lartlast ber. utelse am de tankar oeh idier sam
p"aglade m ede/tid smiinniskan .
Bixby, W. Gal ilei cc h N ewton. Malmo : Allh em, 1966. 152 sid. Capris : 23 :50 kr .
Popular framstiiJ/ning am de tva natu rvetare
sam kans ke betytt mest jOr den moderna
oarldsbild en, framviixt. Rik t illustrerad,
"Butt erfie ld, H . Den moderna naturverenskapen s gryn ing 1l00-1800. Stoc kholm : N atur
och kul tur, 1965. 224 sid. C ap ris: 18:2 0 kr .
N at uroetensteapen under 500 ar m ed tonvikt p!i
1600-talets naturvetens kapliga rev olut ion.
"Drachmann, A. G. Ant ike ns teknik. Stockho lm : Prisma, 1965. 143 sid. Capris: 9:50 k r.
Liten pocket am baruv erk , rek nik och indust ri
under antiken .
Lund , E. & Pih l, M. & S10k, J. Europas id ehi storia. Stock holm: Wah lst rom och Wid strand, 1967 . 312 sid. C apris: 14:50 kr.
Fdn gslande ski ldring av d en vasterlandska idehino riens grunddrag.
*McKenz ie, A. E. E. Veten skapens sto ra Ir arnsteg. Lu nd : Aldus, 1963. 356 sid. Cap ris: 13:75
kr .
I nnehJllsrik pocket: om nat eruetenskape ns histori a med tonv ik t pa tiden ejte r 1500.
Peder sen, O. Medeltidens varldsbild. St ock holm: Wah lstrom och W idst ran d, 196 2. 91 sid.
Ca p-is : 10 :05 kr,
Kortfatta d oeh fiittlast ov ersik r over astro nomin und er medeltiden, dess bakgrund och k onsek-uense r.
Sand blad , H . Ni cola us Copernic us. Stock h olm : N atu r oc h kul tur, 1962 . 90 sid. Capris:
8:75 kr.
Lattlasr biografj om C opernicus. Det ccpe mikansk a varldssystemets uttormning, dec m otstand dec motte oeh den "sl utliga" seger.
Sand stro m, A. E. Pra n T hales t ill Einstein.
Stockholm: Aldus, 1971. 213 sid. Capris: 21 :30
h.
*Eco, U. & Zorzoli, G. B. Uppfinn ingarnas
hlsroeia. Stockholm : Naru r och kult ur, 196 1.
359 sid. Ca p -is : 109 :50 kr.
Rik t illustrerad oversikt av uppfinningarnas
historia fran elden, hjulet, batrn ow. fram till
datorer ccb ryrndraleeter, Bra sam uppslagsbo k.
Eriksson, G. & Fr'an gsrnvr, T. Idehistoriens
hu vudlinjer . Stockholm: Wah lst rom oc h W idstrand, 1971. 186 sid. Capris : 25 :75 kr.
Lii/tlast oversi kt av ide~ oeh lardomsbiuorien
fran antileen fram till v!ira dagar. Liimp lig som
introduktion i am net,
"Fa rring ton, B. Grek isk vetenskap. Stockholm:
Prisma, 1965.282 sid . Ca pr is: 16:4 0 kr.
Fyllig framstallning av den Krekiska vetenskapen fran GOO-raler f. Kr. till lOO-talet e.Kr.
(fran Thales till Ptolemaios). M!inga intressanta eitat ur de antika texterna .
Gerholm, T. R . & Magnusson , S. Ide och sam halle. Stockholm: Utbildni ngsforlaget, 1969 .
496 sid. Capris: 38: 65 kr.
Rikt illustrerad ove rsikt av idehistorien. Innehallsrik, men nJgor tu ng.
*Lind rot h, S. Charles D arw in . Stockholm:
Aldus, 1963. 130 sid. Capris: 6: 50 kr.
En unde rhalla nde oeh engagerande bok am
Darwin oeh hans ver k.
Lindroth, S. Epoker och m anniskor . StOck·
holm: Wahlstrom oeh Widstrand, 1972. 238
sid. Capris : 20 k r.
En rad livfulla berattelser som be/yse r enskilda
epoker oeh 'l)eunskapliga insatser av srorre betydelse.
Utoecklingslinjer inom [vsileen fran Thales'
teori om vattnet som afltings uremne till nutidens kuns kap am antipartiki ar,
"T oulmin , S. & Goodfield. J. Mate ricns ar k it ckt ur. Stoc khol m : Na ru r och ku lrur, 196 4.
407 sid. Capris: 39 :50 kr-.
Mareriefilosofins uto eck ling, dv s. [ysi leens, ke·
m ins, biologins oeh medicinens idihiuoria.
"Tou lmi n , S. & Goodfield. J. Man ni skan up pticker tiden. Stockholm : N arur och kultur,
1966. 316 sid. Capris : 39 :50 kr.
En beskrivning av hur en histo risk kansla vii xer
fram hos miinniskorna. Jordklotet or h de leva nde organismerna far en historia. Utveeklingstankens seger.
*Tou lm in , S. & Goodfield, J. U n ivers um s
byggn ad. Stockholm: Natu r och kult ur, 196 3.
258 sid. Ca pris: 25:50 kr.
Modernt standardverk om den astronomiska
varldsbildens urvee kli ng genom 2500 ar.
Dcssutom kan D u lasa om naturvetenskapens
utveckling i de storst a svenska uppslagsverken
och i t.ex. Van Kulturarv och Europas K ult urhisto ria. Pa biblio teken kan D u fa tips am fler
backer.
O BS De angivna priserna ar ungefarliga.
*-markt a backer finns int e Eingre an kopa i
bok han deln, men man kan U na dem pa bibliotek .
31
Sa trodde man [orr ar ideernas historia,
En berattelse om manniskans stravan an forsra
och beharska naturcn, Om rnanniskotankens
slingrande vag mot en alit "riktigarc"
varldsbild, Den ger oss inte bara kunskap om
det forgangna uran ocks1 storre rnojlighet
an forsra var egen tid.
Pris('a·t/~ inkl.moms
1"'8
91 " 7-()(lb%-X