Varukonstruktion väv
Transcription
Varukonstruktion väv
Varukonstruktion väv Anders Kärrman Figurer och skisser är gjorda av Anders Kärrman och Evy Rydin Analysbladet i avsnittet om vävnadsanalys är utformat i samarbetet med Bruno Sjöberg. Filerna IPV_teo och IPV_vav finns att ladda ner från: http://www.textilesupport.se under fliken verktyg VARUKONSTRUKTION VÄV, 5:a upplagan 2007 ISBN 91-974400-1-9 Textile Support Scandinavia HB www.textilesupport.se Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ Innehåll sida Inledning 3 GARNBERÄKNINGAR 4 Garnnummer 4 Tvinnummer 9 Fiberdiameter 14 Garndiameter 17 Snodd 18 VÄVNADSBERÄKNINGAR 21 Bredd 21 Längd 23 Trådtäthet och krympning 25 Skednummer 26 Garnåtgång 29 Vikt 30 Täckfaktor 32 Lister för vävning i vävmaskin och vävstol 35 Produktionsberäkning 36 Vävnadsanalys, steg för steg 37 Analysblad 42 Vävnadsgeometri 43 Transformering med proportionell täckfaktor 53 Symmetrisk färgordning 62 Övningsuppgifter till transformering med prop. täckfaktor 73 Facit 75 2 Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ INLEDNING För att fullständigt kunna beskriva en vävd behöver man känna till ett antal parametrar som bestämmer varans kvalitet. I vävprocessen finns det tre huvudparametrar som man kan påverka: 1. Garn 2. Täthet 3. Bindning Garn kan varieras i varp och väft beroende på garntyp, fiber/fiberblandning, struktur och grovlek. Garnet har oftast störst inverkan på en vävnadskvalitet. Täthet, d v s antalet trådar/cm i varp och väft, kan varieras efter kvadratisk-, rektangulär- eller poplininställning för olika typer av kvaliteter. Bindning kan varieras med olika k-värde för olika fasthet, med olika utseende som t ex diagonaler med kypertbindningar, eller strukturer med strukturbindningar som våffel- eller småmönstrade kräppbindningar. Beroende på valet av bindning kan man åstadkomma enkla eller dubbla lager väv. Vid konstruktion av en vävkvalitet med väljs värden för de tre huvudparametrarna. De i sin tur ger värden för ett antal följdparametrar. Dessa kommer att påverkas så fort någonting i huvuddelen ändras. Följdparametrarna är: bredd och längd, vikt och täckfaktor. Huvudparametrarna med dess följdparametrar är direkt avgörande för priset på varan. Innan produkten är färdig tillkommer den inverkan som efterbearbetning har på varan. 3 Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ Här följer en översikt med parametrar som påverkar en vävkvalitet: Garn fiberslag/fiberblandning, garngrovlek, enkelt/tvinnat, effektgarn - kvadratisk inställning Täthet - rektangulär inställning antal trådar/cm, trådar/tum i varp o väft - poplin inställning Bindning - samma täthet - samma garnnummer - samma inarbetning - högre täthet i ena systemet - olika garnnummer - högre inarbetning i ena systemet - dubbel så hög täthet i ena systemet - olika garnnummer - maximal inarbetning i ena systemet och minimal (ingen) i det andra enkel/dubbelväv, struktur, ”mönster” ⇓ Dimension längd och bredd Vikt kvadratmetervikt (g/m2), löpmetervikt (g/m) Täckfaktor förhållandet mellan garn och mellanrum på en tygyta ⇓ Pris 4 1,0 - 0,75 tät 0,75 - 0,50 medeltät 0,50 gles Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ GARNBERÄKNINGAR GARNNUMMER För att på ett smidigt sätt kunna ange ett garns grovlek använder man sig av garnnummer som baseras på två olika system. Längdnummer, där längden av ett garn anges i förhållande till dess vikt. Viktnummer, där vikten anges i förhållande till en förutbestämd längd. Problemet med garnnummer är att det förekommer en mängd olika system beroende på var man befinner sig i världen och vilken typ av material som garnet är tillverkat av. För att försöka bringa lite ordning har man bestämt sig för att det ska finnas ett standardgarnnummer och det är viktnumret tex. Detta gör att tex används i de flesta forsknings- och testningssammanhang men av tradition finns de andra garnnumreringssystemen kvar av hos garntillverkare och garnförsäljare. Det är därför mycket viktigt att vara tydlig och ange både garnnummersystem och garnnummer för att undvika missförstånd. Det är också viktigt att behärska omräkning mellan olika garnnummersystem för att snabbt kunna skapa sig en uppfattning om en garnkvalitet. Vid kvalitetsberäkningar och vävnadsanalyser kan det vara en fördel att istället för standardgarnnumret tex använda sig av längdnumret Nm, metriskt nummer, eftersom det ofta ger enklare siffror att räkna med. Därför grundar sig alla beräkningar i detta kompendium på Nm. När sedan beräkningar för en kvalitet är gjorda kan man enkelt omvandla garnnumren till tex. Vissa speciella garner, som monofilament i syntet, kan anges i diametermått istället för med ett traditionellt garnnummer, eftersom garnet har en stabil form och inte deformeras nämnvärt under produktion. Garndiameter för ett garn i naturfiber måste räknas fram, eftersom det är omöjligt att mäta den diameter som utgörs av mängder av sammanspunna fibrer. Här följer definitionerna och omräkningarna på de olika systemen med utgångspunkt från Nm. A. Längdnummer (längd / vikt) 1. Nm, metriskt nummer 2. Ne, engelskt nummer Metriskt nummer, Nm definieras som längd genom vikt beräknad i meter och gram. Nm = l m 5 Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ l = längd, m m = massa, g Nm = Metriskt nummer, m/g Engelskt nummer, Ne, finns i flera varianter beroende på vilket material man räknar på. Definitionen är längd genom vikt beräknad på ett antal yard (yds) per pound (lb). Engelskt bomullsnummer, Ne1 är det mest använda utav Ne-numren. Ne1 beräknas på 840 yards/pound och ger vid omräkning till meter och gram omräkningstalet 1,693 som praktiskt avrundas till 1,7 eftersom 1 yard (1 yd) = 0,9144 m och 1 pound (1 lb) = 453,6 g. Omräkningen från yard/pound till meter/gram visas i formeln: 840 ⋅ 0,9144 = 1,693 453,6 Detta ger följande omvandlingsformel för Nm och Ne1: Nm = 1,7 ⋅ Ne1 Engelskt lin- hampa och jutenummer, Ne2 beräknas på 300 yards / pound och ger vid omräkning till Nm omräkningstalet: 300 ⋅ 0,9144 = 0,605 453,6 som avrundas till 0,6 och då ger följande omräkningsformel: Nm = 0,6 ⋅ Ne2 Engelskt ull- och kamgarnsnummer, Ne3, beräknas på 560 yards / pound och ger vid omräkning till Nm omräkningstalet: 560 ⋅ 0,9144 = 1,129 453,6 som avrundas till 1,13 och då ger följande omräkningsformel: Nm = 1,13 ⋅ Ne3 6 Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ B. Viktnummer (vikt / längd) 1. tex, textile 2. dtex, decitextile 3. den, denier tex definieras som vikt genom längd tex = m l m = vikten i gram l = längden i 1000 meter Omvandlingen mellan tex och Nm blir då Nm = 1000 tex dtex definieras som är vikt genom längd dtex = m l m = vikten i gram l = längden i 10 000 meter Omvandlingen mellan dtex och Nm blir då 10 000 dtex Detta garnnummer används t ex till mikrofibrer som innehåller många mycket tunna fibrer. Nm = denier definieras som vikt genom längd där den = m = vikten i gram l = längden i 9000 meter Omvandlingen mellan den och Nm blir då Nm = 9000 den denier används ofta till silke och konstsilke. 7 m l Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ Skillnaden mellan själva numreringssystemet för längdnummer och viktnummer kan sammanfattas på följande sätt. • Ett högre nummer för garn uttryckt i längdnummer är ett finare garn och skrivs oftast med stor bokstav först och siffran efter (Nm 20, Ne1 20). • Ett högre nummer för garn uttryckt i viktnummer är ett grövre garn och skrivs oftast med siffran först och liten bokstav efter (20 tex, 20 den). Sammanfattande omräkningstabell Nm Nm = Ne l m Ne = tex l m Nm = 1,7 ⋅ Ne1 Dtex denier tex = m l dtex = m l den = m l Nm = 1000 tex Nm = 10 000 dtex Nm = 9000 den Nm = 0,6 ⋅ Ne2 Nm = 1,13 ⋅ Ne3 8 Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ Övningsuppgifter till garnnummer: a Ett garn med längden 340 meter väger 17 gram. Räkna ut garnnumret uttryckt i Nm, Ne1, Ne2, Ne3, tex, dtex och den. b En garnhärva med vikten 2 hg innehåller 3000 meter garn. Beräkna garnets metriska nummer, Nm. c Ett Nm 24 garn har längden 7200 m. Beräkna garnets vikt. d Hur många meter innehåller en garnhärva som väger 2,5 hg? Garnets Nm är 12. e Vilket Nm har ett garn av längden 4000 yards då vikten är 0,5 pound? f Vilket engelskt bomullsnummer, Ne1, motsvarar Nm 36? g Vilket silkenummer, den, motsvarar det engelska lingarnsnumret Ne2 20? h Vilket engelskt kamgarnsnummer, Ne3, motsvarar 25 tex? i Hur många meter Ne2 20 garn behövs för att det ska ha samma vikt som 8000 meter 125 den silke? j Hur många kg bomullsgarn Ne1 10 behövs för att det ska ha samma längd som 40 kg av ett 40 tex garn? k Med vilken konstant ska man multiplicera Ne1 för att få garnnumret uttryckt i Ne2? 9 Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ TVINNUMMER Genom att slättvinna får man ett starkare och grövre garn. Man kan också tvinna för att uppnå en speciell struktur eller färgeffekt vid effekttvinning. Båda tvinningstyperna har inverkan på garnnumret. SLÄTTVINNING Ett slättvinnat garn är oftast två till fyra enkelgarner som tvinnats ihop med samma enkelgarnnummer och samma intvinning. För att kunna ange grovleken finns två olika metoder: handelsnummer, eller nominellt nummer, och effektivt tvinnummer. Handelsnumret är det enklaste och vanligaste sättet att ange grovlek på ett slättvinnat garn. Om man handlar med garn är det uteslutande handelsnummer som anges. Vid vävberäkningar används handelsnumret eftersom tvinnat garn beräknas som om det var ett enkelgarn. Två exempel på beräkning av handelsnummer: Två stycken enkelgarner med Nm 20 tvinnas ihop till ett tvåtrådigt garn. Numret på det tvinnade garnet skrivs då som: Nm 20/2 eller Nm 2/20 där 20 = enkelgarnummer och 2 = antal trådar. Nm 20/2 motsvarar Nm 10 som enkelgarnnummer eftersom /tecknet fungerar som divisionstecken för längdnumrerade garner. Två stycken enkelgarner med 20 tex tvinnas ihop till ett tvåtrådigt garn. Numret på det tvinnade garnet skrivs då som: 20/2 tex eller 2/20 tex där 20 = enkelgarnummer och 2 = antal trådar. 20/2 tex motsvarar 40 tex som enkelgarnnummer eftersom /tecknet fungerar som multiplikationstecken för viktnumrerade garner. Det effektiva tvinnumret tar till skillnad från handelsnumret hänsyn till intvinningen och är därmed exaktare. Effektivt tvinnummer betecknas med index T (NmT, texT). Formeln blir: NmT = Nm ⋅ i n i = intvinning n = antal enkelgarner NmT = effektivt tvinnummer, m/g För att räkna ut intvinningen, i, jämför man längden av ett sträckt enkelgarn, ls, med det tvinnade garnets längd, lt l lt i= t ls ls i 10 Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ Här följer ett exempel på beräkning av effektivt tvinnummer: Två stycken Nm 30 garner tvinnas ihop. Längderna ls = 100m och lt = 90m. Beräkna handelsnumret och det effektiva tvinnumret. Handelsnumret blir Nm 15 eftersom 30/2 = 15 För att beräkna det effektiva tvinnumret måste först intvinningen beräknas i= 90 = 0,9 100 därefter kan siffrorna sättas in i formeln NmT = 30 ⋅ 0,9 = 13,5 2 och det effektiva tvinnumret blir då NmT 13,5. 11 Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ EFFEKTTVINNING För att kunna få fram ett garnummer till effekttvinnade garner anger man det effektiva tvinnumret. I effektgarn förekommer många olika garner med olika garnnummer och intvinning. Formeln blir här något mera komplicerad. När man ska räkna ut ett nummer för ett effekttvinnat garn är viktnummer att föredra för formeln blir enklare. Härledningen för NmT blir följande: Antag att tre enkelgarner med olika garnnummer och intvinning ska tvinnas ihop. Varje garn har tre värden; Nm, l och i. Det färdiga garnet får ett NmT och ett lT. Antag tvinnad längd, för att få heltal är lT = 100m att föredra. Då blir den sträckta längden för enkelgarnerna: l1 = 100 i1 l2 = 100 i2 l3 = Nm1 Nm2 l1 l2 i1 i2 100 i3 Nm3 l3 i3 NmT lT Vikten (massan) för varje enkelgarn blir då: Nm1 = 100 l1 l ⇒ m1 = 1 ⇒ m1 = Nm1 ⋅ i1 Nm1 m1 Vikten för det tvinnade garnet är enkelgarnernas sammanlagda vikt: NmT = 100 lT = mtot m1 + m 2 + m 3 Detta ger den slutgiltiga formeln: NmT = 100 100 100 100 + + Nm1 ⋅ i1 Nm 2 ⋅ i 2 Nm 3 ⋅ i 3 mtot= total garnvikt vid effekttvinning i kg Motsvarande formel för texT blir enklare om man antar lT till 1000 m. Eftersom definitionen för tex är vikten i gram delat med längden 1000 m kommer längderna att ta ut varandra och inte finnas med i formeln. Härledning av samma modell som för NmT ger formlerna: tex1 tex2 tex3 + + i1 i2 i3 den1 den2 den3 + + denT = i1 i2 i3 texT = 12 Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ Övningsuppgifter till effekttvinning: a Följande garner ska tvinnas ihop till ett effektgarn: Nm1 10 med i1 = 0,95 Nm2 20 med i2 = 0,9 Nm3 30 med i3 = 0,85 Beräkna NmT och texT. b Vilket NmT erhålls då följande garner tvinnas: Ne1 40, intvinning 8% 250 den, intvinning 3% Ne3 40, intvinning 10% c Vilket denT erhålls då ett 150 den silke med intvinning 4% tvinnas med ett 90 den silke med intvinning 10%? 13 Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ GARNÅTGÅNG VID EFFEKTTVINNING För att beräkna vikten för varje enkelgarn i ett effekttvinnat garn med bestämd vikt jämför man de olika garnernas längder. Det tvinnade garnets totala längd är följande: l T = l1 ⋅ i1 = l 2 ⋅ i 2 = l 3 ⋅ i 3 Enkelgarnnumren är: Nm1 = l1 ⇒ l1 = m1 ⋅ Nm1 m1 Effektiva tvinnumret är: NmT = lT ⇒ l T = mTOT ⋅ NmT mTOT Tillsammans ger de följande formel: mtot ⋅ NmT = m1 ⋅ Nm1 ⋅ i1 = m 2 ⋅ Nm 2 ⋅ i 2 = m 3 ⋅ Nm 3 ⋅ i 3 ..... m1, m2, m3 .... anges i kg. Övningsuppgifter till garnåtgång: a. Hur många kg av varje sorts enkelgarn behövs för att framställa 100 kg effekttvinnat garn, NmT 5, om Nm1 10 har I1 = 5%, Nm2 20 har I2 = 10% och Nm3 30 har I3 = 15% ? b. Man vill framställa 40 kg tvinnat garn genom att tvinna ihop följande garner: Nm 50, intvinning 10% 150 den, intvinning 20% Ne1 20, intvinning 10% Beräkna NmT och garnåtgången i kg av varje sort. c. Man vill framställa 80 kg effekttvinnat garn genom att tvinna följande garner: Ne1 30 (I = 10%), Ne3 40 (I = 5%) och Nm 40 (I = 10%). Beräkna NmT och garnåtgången i kg av varje sort. 14 Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ FIBERDIAMETER För att teoretiskt kunna skapa sig en bild av en vävd kvalitet måste vissa antaganden göras. När det gäller fibrer och garner antar man att de är cylindriska och homogena vilket inte alltid överensstämmer med verkligheten. En beräkningsmodell baserad på dessa förhållanden brukar stämma ganska väl med verkligheten trots att många osäkra faktorer spelar in, speciellt i kvaliteter som innehåller naturfibrer. Fiberdiametern i sig är oftast inte så intressant som garndiametern men eftersom vi antar att både en fiber och ett garn är en homogen cylinder kan vi använda samma härledning. För att härleda fiberdiametern måste vi först definiera basytan volymen och vikten. Basytan, Bf, blir: π ⋅ df2 [ cm2 ] Bf = 4 Volymen,Vf, blir: π ⋅ df2 ⋅ l = l = [ cm3 ] ⋅ V f Bf 4 l ρ Vikten, mf, blir: π ⋅ df2 ⋅ l ⋅ ρ = = [g] ⋅ ρ mf V f 4 df df = fiberdiameter, cm l = fiberlängd, cm ρ = densitet, g/cm3 Fiberns nummer i Nm uttryckt i cm/g blir: l 1 ⋅ [ cm/g ] Nmf = mf 100 Slår man ihop fibervikt och fibernummer får man formeln för fiberdiametern, df l 1 Nm = = ⇒ 2 2 π ⋅ df ⋅ 100 ⋅ l ⋅ ρ π ⋅ df ⋅ 100 ⋅ ρ 4 4 2 [ cm ] df = π ⋅ Nm ⋅ 100 ⋅ ρ 2 [ mm ] df = π ⋅ Nm ⋅ ρ 15 Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ För att kunna använda formeln och få rimliga värden kan man multiplicera med en faktor 1000 och få fiberdiametern uttryckt i mikrometer (10-6 meter). Formeln blir då mera praktisk att använda. df = 2000 π ⋅ Nm ⋅ ρ df = fiberdiameter, µm (10-6 m) Nm = fibernummer, m/g ρ = fiberdensitet, g/cm3 Fiberns densitet är en viktig faktor i dessa sammanhang och här följer en tabell på olika fibrers densitet. densitet, g/cm3 Fiber Glasfiber 2,5 Fluorfiber 2,2 Bomull, hampa, jute, kupro, lin, modal, viskos, rami 1,5 Polyester 1,38 Acetat, natursilke, triacetat, ull 1,3 Elastan 1,2 Akryl 1,17 Polyamid 6 1,14 Polypropen 0,91 16 Varukonstruktion väv ___________________________________________________________________________ Övningsuppgifter till fiberdiameter: a. En polyamidfiber (nylon) 6 den har densiteten 1,14. Beräkna d i µm. b. En viskosfiber har d=18 µm. Beräkna fiberns nummer i denier. c. En bomullsfiber har Nm 3600. Beräkna medeldiametern i µm. d. En polyamidfiber ska ha samma diameter som en viskosfiber 6 den Beräkna polyamidfiberns nummer i denier. 17 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ GARNDIAMETER Samma princip gäller för att ta fram garndiametern som för fiberdiametern. Ett problem uppstår dock när det gäller att bestämma ett garns densitet. När det gäller naturfibrer är de spunna av ett antal fibrer som kan variera något på olika ställen i garnet. En garnkvalitet i bomull kan också innehålla olika mycket luft beroende på hur hård snodd garnet har. Det är alltså skillnaden i porositet som ställer till problem vid bestämmande av densitet. Därför är konstanterna i formeln hopslagna med densiteten och ger en s k garnkonstant som betecknas med c. c= 2 Π ⋅ρ Formeln för garndiameter blir: 1 [ mm ] dg = c ⋅ Nm Vid beräkning av t ex täckfaktorn används formeln med cm som enhet. dg = 1 10 ⋅ c ⋅ Nm [ cm ] dg = garndiameter, cm ρ = densitet, g/cm3 c = garnkonstant För porösa garner används följande riktvärden för c Bomullsgarn Lingarn Ull, kamgarn Ull, kardgarn = 0,9 = 0,85 = 0,85 = 0,75 I det flesta syntetgarnskvaliteterna kan man räkna med maximala c=1,0 , d v s att garnet är homogent. Övningsuppgifter till garndiameter: a. Vilken diameter har ett bomullsgarn Nm 25? b. Beräkna diametern för ett bomullsgarn Ne1 12 i mm. 18 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ SNODD Det finns två riktningar för att åstadkomma snodd i ett garn. Z-snodd (högersnodd) eller S-snodd (vänstersnodd). För att kunna definiera ett garn med lös eller hård snodd räknar man antalet snoddvarv per meter. Snodden kan variera mellan 50 - 3000 snoddvarv/meter men ligger vanligast mellan 300 1000 för vävgarner och upp till 300 för trikågarner. Garner med hög snodd, över 1000 snoddvarv/m, kan vara kräppgarner och de har ofta översnodd, så hög snodd att garnet deformeras eller vrider ihop sig så att det upplevs som ojämnt. På grund av översnodden blir ett kräppgarn mer elastiskt än ett vanligt vävgarn. För att få samma egenskaper mellan två olika grova garner bör de ha samma snoddvinkel d v s vinkeln som skruvlinjen bildar emot centrumlinjen i garnet. För att härleda formeln för snoddstorlek antas att garnet har formen av en cylinder och att cylindern innehåller ett snoddvarv. Därefter vecklas mantelytan ut vilket ger två rätvinkliga trianglar. Hypotenusans storlek är okänd men vinkeln som bildas mot den närliggande kateten är snoddvinkeln och betecknas med β. Den närliggande kateten är 1/n eftersom n = snoddvarv/längdenhet. Omkretsen på cylindern är lika med den motstående kateten, d v s π⋅ d (cm). π⋅d = π⋅d⋅n 1 n tan β ⇒ n= π⋅d π⋅d tan β = 1/n β Eftersom en härledning av garndiametern är känd kan den slås ihop med formeln för snoddvarv/längdenhet. dg n= tan β ⋅ 10 ⋅ c ⋅ Nm π tan β ⋅ 10 ⋅ c α= π α = snoddkoefficienten 19 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Här följer de praktiskt användbara formlerna för snoddvarv / längdenhet: nm = αm ⋅ Nm ne = α e1 ⋅ N e1 ne = α e 2 ⋅ N e 2 ne = α e3 ⋅ N e 3 nm = snodd i antal snoddvarv/meter ne = snodd i antal snoddvarv/tum αm = snoddkoefficient, metriskt αe = snoddkoefficient, tum Observera att αm och αe1 , αe2 , αe3 inte är direkt jämförbara. I αe1 , αe2 , αe3 ingår också omräkning mellan yard och tum. Övningsuppgifter till snodd: a. Ett Nm 25 garn har 500 snoddvarv/meter. Vilket Ne1 bör ett bomullsgarn med 18 varv/tum ha för att vara lika hårdsnott? b. Ett bomullsgarn Nm 34 är spunnet med 64 varv/dm. Beräkna snoddkoefficienten för Ne1 och Nm. c. Ett kamgarn är spunnet med α = 3 (tum och Ne3) och 18 varv/tum. Beräkna kamgarnets Nm. d. Ett garn är spunnet med 98 varv/dm. Vilket Ne1 har garnet, då det är lika hårdsnott som ett Nm 64 garn med 24 varv/tum? e. Ett garn är spunnet med 80 varv/dm och har snoddkoefficienten 3,8 (tum och Ne1). Beräkna garnets Nm. 20 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ VÄVNADSBERÄKNINGAR Detta avsnitt behandlar parametrarna bredd, längd, täthet, inarbetning, vikt och täckfaktor. För att smidigt kunna använda alla begrepp finns det förkortningar som bygger på att stor bokstav avser färdig väv och liten bokstav avser råväv eller varp. Finns k med betyder det att beteckningen gäller varp (från tyskans kette), finns s med gäller beteckningen väft (från tyskans schuss). BREDD En vävnad kan ha tre olika bredder under tillverkningsprocessen: Skedbredd, bsked avståndet mellan de två yttersta trådarna i varpen. Råbredd, brå tygets bredd i vävstolen/maskinen (spänningslöst). Färdigbredd, bfärdig tygets bredd efter beredning. Bredderna anges i cm eller möjligtvis i tum. 21 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ I cm gäller att: skedbredd - råbredd = invävning, iv råbredd - färdigbredd = beredningskrympning, ib skedbredd – färdigbredd = inarbetning, i som ger följande samband: invävning + beredningskrympning = inarbetning I står för krympningen i procent och i för krympningen i decimalform. För omräkning mellan I och i används samma formel som för intvinning Vid analys av en färdig vara är det svårt att fastställa hur stor invävningen och beredningskrympningen är, men den totala krympningen, d v s inarbetningen, kan man få fram. För de olika bredderna och krympningarna gäller följande: b Invävning i väft i sv = rå b sked Beredningskrympning i väft i sb = Inarbetning i väft i s = b färdig b rå b färdig b sked Formeln för inarbetning i väft är den som kommer att användas mest vid vävnadsanalys. Övningsuppgift till bredd: En vara har: Skedbredd =165 cm Råbredd =155 cm Färdigbredd =150 cm Beräkna väftens invävning, beredningskrympning och inarbetning uttryckt i procent. 22 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ LÄNGD En vara kan ha fyra olika längder under tillverkningsprocessen: Färdiglängd, lfärdig den slutgiltiga längden efter beredning. Rålängd, lrå tygets längd i vävstolen/maskinen (spänningslöst). Varplängd, lvarp längden varp som blir tyg. Total varplängd, lvarp tot den totala längden varp som krävs för att kunna inreda eller knyta d v s varplängd plus spill som kallas drum eller efsing I cm gäller att: varplängd - färdiglängd = inarbetning, i rålängd - färdiglängd = beredningskrympning, ib varplängd - rålängd = invävning, iv som ger följande samband: invävning + beredningskrympning = inarbetning Den totala varplängden blir intressant först när det gäller produktion och därför kommer den inte att behandlas mer i fortsättningen. När man har räknat fram en kvalitet och bestämt varplängden lägger man helt enkelt till drum, ca 3 meter i maskinsammanhang, och detta görs bara en gång på varje varpbom. 23 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ För de olika längderna och krympningarna gäller följande: l Invävning i varp ikv = rå l varp Beredningskrympning i varp ikb = Inarbetning i varp ik = lfärdig lrå lfärdig l varp Formlerna för inarbetning och beredningskrympning är de som kommer att användas mest vid vävnadsanalys. Övningsuppgifter till längd: a. En vara ska ha färdiglängd = 100 m. Beredningskrympningen, Ikb = 5% och invävningen, Ikv = 10 %. Beräkna rålängd, varplängd, inarbetning och total varplängd med drum på 3 m. b. En färdigvara är 100 m lång och 148 cm bred. Beräkna: Varplängd, om inarbetningen = 9%. Rålängd, om beredningskrympningen = 5%. Skedbredd, om inarbetningen = 10%. Råbredd, om beredningskrympningen = 5%. 24 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ TRÅDTÄTHET OCH KRYMPNING Trådtäthet anges oftast i trådar/cm eller möjligtvis i trådar/tum. De uträknade tätheterna och krympningarna är intressantast vid vävnadsanalys och varukonstruktion. Tk = Trådtäthet i varp i färdig vara Ts = Trådtäthet i väft i färdig vara tk = Trådtäthet i varp i skeden (eller på varpbommen) ts = Trådtäthet i väft i vävmaskin/vävstol (efter skedanslaget) Ik = Inarbetningsprocent i varp i färdig vara Is = Inarbetningsprocent i väft i färdig vara ik = Inarbetning i varp i färdig vara is = Inarbetning i väft i färdig vara ikb = Beredningskrympning i varp Av detta följer ett mycket användbart samband för beräkning av totalt antal varptrådar i en väv: nk tot = Tk ⋅ bfärdig = t k ⋅ bsked och av det följer sambandet för inarbetning i väft: is = t k b färdig = Tk bsked För inarbetning och beredningskrympning i varp gäller: ts ikb = Ts lfärdig i k = l v där lv = en varptråds längd i väven, ls = en varptråds sträckta längd ik = l var p ls När man räknar trådtäthet i färdig vara mäter man en sträcka på två till fem cm och räknar trådarna eller använder en lupp med gradering i bottenplattan. Sedan delar man antalet trådar med antalet cm man räknat på. När man räknar ts är det viktigt att man inte räknar för nära tygkanten framför skeden för där är spänningen för stor. Räkna helst på spänningslöst tyg efter sandbommen. I vissa varor som inte kräver någon beredning är invävning = inarbetning. Detta kan gälla t ex mattor eller teknisk textil. 25 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ SKEDNUMMER Eftersom man använder olika skedar till olika typer av varor finns det numreringssystem för att definiera olika skedar. En sked består av tänder (rör) där varptrådarna träs igenom och där varptätheten bestäms beroende på vilken sked och hur många trådar/tand man valt. Skednumret utgår ifrån hur många tänder det finns/längdenhet. Det vanligaste systemet är SM, metriskt skednummer, men även SE, engelskt skednummer, kan förekomma. Definitionen för SM är antal tänder/dm och för SE antal tänder/2 tum. Det metriska numret kommer att användas i kommande beräkningar. För beräkning av SM gäller: SM = t k ⋅ 10 nk tand nk tand = antal trådar per tand De vanligaste skednumren ligger mellan SM 20-120 men fina skedar för t ex foder eller siden förekommer upp till SM 200. När man beställer en sked finns det i allmänhet skedar på varje heltal i de vanligaste intervallerna. Man kan också specialbeställa skedar med en decimal, t ex SM 110,7. Val av sked och antal trådar per tand beror helt på varan som ska vävas. Till en grov vara krävs en grov sked för att få rätt täthet i varp. Man skulle kunna ha en grov sked även för en fin vara men då skulle man behöva trä många trådar i samma tand och det ger väldigt kraftiga skedränder eller felaktig struktur i varan. Om man ska väva en ny kvalitet kan man börja och räkna på en tråd per tand och sedan gå vidare. När man vill skriva ett skednummer och antal trådar per tand kan man göra det på följande sätt: SM 100/2 vilket betyder att en väv skall vävas med en sked SM 100 och skedas 2 med 2 trådar/tand. Exempel på beräkning för framtagning av ett lämpligt skednummer: En bomullsvara med tk = 20 tr/cm ska vävas. 1 tr/tand ger SM 200 vilket är en för fin sked för en normal bomullskvalitet. 2 tr/tand ger SM 100 som är att bra alternativ. 3 tr/tand ger SM 66,67 och ett val mellan SM 66 eller 67 och ger exakt rätt täthet. 4 tr/tand ger SM 50 som är ett bra alternativ. SM 100/2 eller SM 50/4 är två alternativ för att väva denna bomullsvara, vilket ska man välja? I detta fall spelar det inte så stor roll men det finns tre parametrar att ta hänsyn till vid val av antal trådar/tand: 26 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ 1. Bindning - antal trådar/tand bör vara jämnt delbart med bindningens rapporttal för att underlätta vid skedning och solvning. 2. Färgordning i varp - antalet trådar i ränderna bör vara jämnt delbart med antalet trådar/tand för att underlätta vid skedning och vid lagning av brustna varptrådar. 3. Garngrovlek - trådarna i samma tand måste kunna passera varandra vid skälbyte och knutar måste kunna passera igenom. Övningsuppgifter till skednummer: a. Totala trådantalet är 2640 tr, färdigbredden 120 cm, inarbetningen i väft, Is=10% och skedning med 2 tr/tand. Beräkna: Skedbredd Skednummer b. Till en varp som är 130 cm (skedbredd) används en sked SM 90/2. Den färdiga varan ska ha en varptäthet av 20 tr/cm. Beräkna: Inarbetningen i väft, Is Varpens totala trådantal Färdigbredden c. En vara är vävd med SM 48/4. Totala trådtalet i varpen är 3300 tr. Is=12%. Beräkna: Skedbredden Antal trådar i sked/dm Färdigbredden Tr/cm i färdig vara, Tk 27 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ d. Totala trådantalet för en varp är 3360 tr. Skedbredd = 160 cm Inarbetning i väft = 20% och antal tr/tand = 3. Beräkna: Skednr Tk (tr/cm i färdig vara) e. Skednummer 90 med 3 tr/tand, Tk = 30 tr/cm, skedbredd = 160 cm. Beräkna: Totala trådantalet Inarbetning i väft f. En väv är tillverkad med SM 60/4. Totalt antal trådar i varp är 3600. Inarbetning = 12% i väft. Beräkna: Tr/cm i färdig vara, Tk Färdigbredd 28 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ GARNÅTGÅNG För att kunna beräkna den totala garnåtgången (oftast i kg) beräknar man: Garnåtgång i varp, Gåk (kg) Garnåtgång i väft, Gås (kg) och summerar dem till den totala garnåtgången: Garnåtgång totalt, Gåtot (kg) enligt formeln Gå tot = Gå k + Gå s Garnåtgång i varp beräknas genom att ta antalet varptrådar gånger längden av de sträckta trådarna, varplängden, och dela med garnnumret, uttryckt i Nm, och 1000 för att få enheten i kg. Det ger formeln: Gå k = ntr ⋅ l varp Nmk ⋅ 1000 ntr = antalet trådar som kan beräknas på samtliga varptrådar eller delas upp i antalet trådar i varje färg eller kvalitet. Garnåtgång i väft beräknas genom att ta varje sträckt inslag, skedbredden, gånger de antal inslag som finns på en cm i den färdiga varan, Ts gånger tygets längd, färdiglängd. Sedan delar man med garnnumret, uttryckt i Nm, och 1000 för att få vikten i kg. Det ger formeln: Gå s = bsked ⋅ Ts ⋅ lfärdig x (⋅ ) y Nms ⋅ 1000 Om vikten ska delas upp i varje färg eller kvalitet gäller att x = är antalet inslag i en färg eller kvalitet. y = totala antalet inslag i mönsterrapporten. 29 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ VIKT Det finns två sätt att definiera vikten på en vävd vara: Kvadratmetervikt, Kvmv (g/m2) Löpmetervikt, Lpmv (g/m) Kvadratmetervikten är den sammanlagda vikten av varp- och väftgarnerna på en yta av 1 m2 i en vara med inarbetningar i varp och väft inräknade och beräknas enligt formeln: K vmv = T ⋅ 100 Tk ⋅ 100 + s Nm k ⋅ i k Nm s ⋅ i s Löpmetervikten kan användas om man alltid utgår ifrån samma bredd på tyget. Eftersom man då alltid tillverkar eller köper/säljer metervara på en viss bredd kan det vara enklare att ange vikten i löpmeter. Ofta används då någon standardbredd som t ex 90, 120, 150 eller 180 cm. Formeln för löpmetervikt är Lpmv = K vmv ⋅ bfärdig och om inte färdigbredden framgår måste den anges. Övningsuppgifter till vikt: a En 150 cm bred vara är vävd med: Tk=22 tr/cm Ik= 8% Nmk=18 Ts=20 tr/cm Is= 10% Nms=16 Beräkna Kvmv och Lpmv 30 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ b En väv har följande inställning: Varp: Tk=22 tr/cm Ik=7% Ne1 42/3 Väft: Ts=20 tr/cm Is=8% Ne2 28 Skedbredd=168 cm. Beräkna Kvmv och Lpmv c En varas vikt är 200 g/m². Garnummer i varp är Nm 36/2 och i väft Nm 24/2. Inarbetningen i varp är 9% och i väft 5%. Varptätheten är dubbelt så hög som väfttätheten. Beräkna tätheterna och skednummer om skedningen är 2 tr/tand. d En varas råvikt ska vara 450 g/m² Varpens vikt utgör 55% av hela vikten. Vilken sked bör användas om bindningen är 4-skaftad Batavia? Vilken skottäthet, Ts, fordras? Nmk=20/2 Ik=8%. Nms=10 Is=5%. e En 130 cm bred ylleväv består av Nm 40/2 i varp och Nm 30/2 i väft. Tk=20 tr/cm Ts=15 tr/cm Ik=10% Beräkna: Löpmetervikt, Lpmv Skednummer Skedbredd f Vad väger 150 m av följande väv? Varp: 200/2 den, Tk=30 tr/cm, Ik=10% Väft: Nm 20, Ts=24 tr/cm, Is=15% Bredd 120 cm. 31 Is=15% skedning 3 tr/tand. Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ TÄCKFAKTOR För att få en total uppfattning om hur tät eller gles en vara är, är det inte tillräckligt att bara ange trådtätheten och garngrovleken i varp och väft. Som mått på den totala varan brukar man ange täckfaktorn, V. Den anger hur stor del av en yta som täcks av garn och hur mycket som är luft i procent eller i decimalform. Härledningen av täckfaktorn bygger på varptrådarnas plus väfttrådarnas täckfaktor. dk 1cm Tk Täckfaktorn i varp blir: vk = Tk ⋅ dk ⋅ 1 vk = dk = 1 10 ⋅ c ⋅ Nmk Tk 10 ⋅ c ⋅ Nmk 1cm ds Ts Täckfaktorn i väft blir: vs = Ts ⋅ ds ⋅ 1 vs = ds = 1 10 ⋅ c ⋅ Nms Ts 10 ⋅ c ⋅ Nms 32 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Om vi lägger ihop vk och vs får vi ett för högt värde eftersom trådsystemen överlappar varandra i varje korsning mellan varp och väft. Därför måste vi räkna bort överlappningen som blir: dk ⋅ ds ⋅ Tk ⋅ Ts = vk ⋅ vs dk ds Ts Tk Formeln för den totala täckfaktorn,V blir: V = vk + vs - vk ⋅ vs vk = Tk ⋅ dk vs = Ts ⋅ ds Den totala täckfaktorn kan maximalt få värdet 1,0. Då tangerar trådarna varandra och varan är helt tät. I många kvaliteter är det omöjligt att praktiskt åstadkomma en sådan vara. För en vara i tvåskaft med samma täthet i varp och väft är den maximala täckfaktorn V = 0,82. Vid poplininställning, d v s varor med dubbelt så hög täthet i ena riktningen kan man komma mycket nära täckfaktorn V = 1,0. För dubbla vävnader räknar man enbart täckfaktorn i enkellagret. Värden för täckfaktor Mycket tät väv Tät väv Medeltät väv Gles väv Mycket gles väv V = 1,0 - 0,9 V = 0,9 - 0,8 V = 0,8 - 0,6 V = 0,6 - 0,5 V = 0,4 - 0,3 Eftersom många faktorer som material, täthet och bindning spelar in är detta inga exakta värden. Om två varor i olika material och bindningar har V = 0,85 kan den ena upplevas mycket tät och den andra tät eller kanske medeltät och därför räcker det med att ha en översiktlig uppfattning om täckfaktorn: Tät väv Medeltät väv Gles väv V = 1,0 - 0,75 V = 0,75 - 0,50 V = 0,50 33 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Övningsuppgifter till täckfaktor: a En vara är vävd med: Tk=22 tr/cm Ts=20 tr/cm Nmk 25 Nms 16 c=0,9 c=0,9 Beräkna täckfaktorn. b En vara är vävd med: Tk=18 tr/cm Ts=16 tr/cm Nmk 17 Nms 14 c=0,85 c=0,85 Beräkna täckfaktorn. c En analys av en väv har gett följande värden: Varp: Nm 24 Tk=20 tr/cm Ik=7% Väft: Nm 20 Ts=16 tr/cm Is=10%. Vävbredd=80 cm och skedning 3 tr/tand. Beräkna: kvadratmetervikten, Kvmv, löpmetervikten, Lpmv, skednummer, täckfaktorn (c=0,85) d En 120 cm bred väv ska tillverkas. Varp: Ne1 40/2 Tk=34 tr/cm Ik=10% Väft: Ne3 60/2 Ts=18 tr/cm Is=5% Skedning: 3 tr/tand Beräkna löpmetervikten, Lpmv, skednummer, täckfaktorn (c=0,9) e Beräkna täckfaktorn för övningsuppgifterna a respektive c - f i avsnittet om vikt a, c, d, e har c = 0,9 f har c = 0,85 34 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ LISTER FÖR VÄVNING I VÄVMASKIN Vid vävning i vävmaskin går bindningen över tygets fulla bredd. För att de yttersta trådarna inte ska glida ur den färdiga väven kan de hållas av extra trådar eller slingertrådar. Här finns alltså inga lister att ta hänsyn till. Lister vid vävning med vävmaskin kan åstadkommas med hjälp av invikare. Då bildas en ca 15 mm bred kant i tyget. För att invikningen ska fungera måste de två yttersta trådarna binda i tvåskaft för hålla fast den invikta trådändan. Till resten av listtrådarna använder man en listbindning som ofta är varprips 2/2. Om bindningen i tyget är en satin eller en liknande bindning med högt k-värde kan man använda varprips 3/3. Det finns även andra specialbindningar för detta ändamål. Eftersom en extra väfttrådsända viks in vid varje inslag kommer listen att få dubbelt så hög väfttäthet som resten av väven. För att kompensera detta kan man sänka varptätheten i listen med ca 30%. Figuren till höger visar ett exempel på en väv i batavia med list för invikning i varprips 2/2 LISTER FÖR VÄVNING I VÄVSTOL Vid vävnings i vävstol är listernas bredd ca 1 cm och vävs ofta i varprips 2/2 eller liknande bindning. Det är viktigt att listbindningen byter skäl på den sidan som väfttråden vänder. Detta kan man t ex åstadkomma genom att förskjuta listerna i förhållande till varandra, se figuren till höger. 35 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ PRODUKTIONSBERÄKNING Maskinkapacitet beräknas antingen i skott/min eller inslagsmeter/min Produktion av väv beräknas i: m/tim eller m2/tim För att räkna ut hur stor produktion en maskin har blir formeln P= n ts P = produktion, m/tim n = maskinkapacitet, skott/min ts = väfttäthet i råväv, skott/cm Ovanstående formel ger produktionen i cm/min. Den tar inte heller hänsyn till att maskinen kan stanna vid t ex trådbrott. För att även få in den parametern kan man lägga till η = verkningsgrad. η= utnyttjad produktion maximal produktion Den slutgiltiga formeln för produktionen i m/tim blir: n ⋅ 60 ⋅ η t s ⋅ 100 Ett exempel på produktionsberäkning: P= En maskin har en kapacitet på 450 skott/min. En vara med väfttäheten 20 tr/cm vävs under förhållanden då verkningsgraden är 0,80. Produktionsberäkningen ger 10,8 m/tim enlig uträkningen: P= 450 ⋅ 60 ⋅ 0,8 = 10,8m / tim 20 ⋅ 100 36 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ VÄVNADSANALYS, steg för steg Här följer en modell för hur man kan gå tillväga vid en fullständig vävnadsanalys av en vara. Modellen bygger på att man metodiskt går igenom analysprovet och fyller i de värden man kommer fram till på ett analysblad. Värdena kan sedan omsättas till en mer produktionsbaserad vävsedel, med en detaljerad uträkning och beskrivning av t ex varpning och solvning. Förklaringar till analysblad: 1. Varuslag: varutyp eller varunamn som möbeltyg, bomullstyg, kostymtyg etc. Komposition: ange varans komposition i procent, t ex 85/15-Ull/PA, 100% BOM 50/50-PES/Viskos. 2. Färdiglängd: för att få lätthanterliga siffror räknar man på 100 m och då är det också lätt att multiplicera upp värdena om man ska använda analysen till produktionsbaserad vävsedel. 3. Färdigbredd: någon standardbredd, oftast 150 cm, exklusive lister. 4. Garnnummer: bestäms genom att man mäter provbiten, tar ut ett antal trådar, lägger ihop längden och väger dem. Notera garnnumret i Nm med 1 decimal eftersom alla beräkningar är baserade på metriskt nummer. Ange garnnummer i varp och väft. Tag också reda på garnkonstanten, c, och notera den. 5. Bindning, solvning, mönsterkedja: ska ritas in med både lister och varans bindning. Solvningen bör göras så enkel som möjligt med listerna solvade på egna skaft med början på skaft nr 1. Mönsterkedjan ritas in så en rapport av bindningen samt lister kommer med. En rapport av färgordning i varp och väft ritas in separat. Skall analysbladet vara underlag för produktion måste man ta hänsyn till ev symmetrisk färgordning i varpen. Listerna på analysbladet ska anpassas för vävning i vävmaskin med invikare om inget annat anges. 6. Trådtäthet i varp, färdig vara, Tk: räkna trådarna i varp med hjälp av lupp eller med blotta ögat på minst två cm och ange trådtätheten i tr/cm med 1 decimal. 7. Inarbetning i väft, färdig vara, is: mät och notera provbitens bredd, lt, ta ut en väfttråd och mät den genom att sträcka den på en linjal och notera värdet för sträckt längd, ls. Dividera lt med ls till inarbetningen i decimalform med 2 decimaler. 8. Trådtätheten i skeden, tk: räknas fram med formeln t k = Tk ⋅ is som avrundas till 1 decimal. 9. Trådar/tand i skeden, nk tand: bestäm antal trådar/tand enligt punkterna i avsnittet om skednummer. 37 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ 10. Skednummer, SM: skednumret räknas ut med hänsyn till hur många trådar/tand man valt och anges per 10 cm. Om uträkningen ger ett decimaltal måste man avrunda till närmaste heltal. SM = tk ⋅ 10 nk tand Detta innebär att uträkningarna för tk och is kanske inte stämmer längre. Därför måste man räkna baklänges och korrigera tk och is med hänsyn till det skednummer man valt. tk = t nk tan d ⋅ SM och sedan is med: is = k 10 Tk Radera aldrig ut ändringarna på analysbladet utan sätt ett streck över det tal som inte gäller och skriv in det som skall användas. 11. Skedbredd, bsked: beräknas enligt formeln: bsked = b färdig is och avrundas till 1 decimal. Observera att 2 x 1,5 cm ska läggas till för listerna. 12. Antal tänder i skeden, ntand: eftersom beräkningarna baseras på vävning i vävmaskin och invikta lister måste hela skeden utnyttjas, d v s skedlängden = skedbredden. Utgå från totala antalet tänder i skeden som räknas ut på följande sätt: ntan d = b sked ⋅ SM avrunda till närmaste heltal 10 13. Antal tänder för listerna: eftersom totala antalet tänder i skeden är känt kan det antal tänder som går åt till listerna beräknas. De invikta listerna blir 15 mm på varje sida. Uträkningen för en list blir: Antal tänder i skeden/cm x listbredden 1,5 cm (avrunda till närmaste heltal) 14. Antal trådar/tand i listerna: för invikta lister gäller det att sänka trådtätheten med ca 30 %, d v s i en vara som vävs med 2 trådar/tand ska listen skedas med 1 tråd/tand. I en vara med 4 trådar/tand kan listen skedas med 3 tr/tand. Detta är generella siffror i produktionen får man pröva sig fram. 15. Antal tänder för väven: ntand – antal tänder för listerna 38 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ 16. Totalt antal varptrådar, nk tot: beräknas genom att summera antalet trådar i väv och lister. Om inte hänsyn till lister behöver tas, kan varpens totala trådtal beräknas genom att multiplicera trådtätheten med bredden. nk tot = Tk ⋅ bfärdig = t k ⋅ bsked 17. Trådtäthet i väft, färdig vara, Ts: räkna trådarna i väft med hjälp av lupp eller med blotta ögat på minst två cm och ange trådtätheten i tr/cm med 1 decimal. 18. Inarbetning i varp, färdigvara, iv: mät och notera varpens längd i väven, lv, ta ut en varptråd och mät den genom att sträcka den på en linjal och notera värdet för sträckt längd, ls. Dividera lv med ls och inarbetningen erhålls i decimalform, avrundas till 2 decimaler: i k = lv ls 19. Trådtäthet i vävmaskin/stol, råvara, ts: räknas fram med formeln t s = Ts ⋅ ik och avrundas till 1 decimal. 20. Beredningskrympning, ikb: ur provbiten kan man inte få fram den krympning som uppstår i beredningen, därför måste ett värde antas. Krympning 3%, d v s ikb = 0,97 är ett generellt standardvärde. Detta värde behövs ej i uträkningen. lfärdig 21. Varplängd, lvarp: beräknas enligt formeln l var p = och avrundas uppåt till helt ik metertal och 3 meter läggs till för drum (efsing). 22. Varpordning: fyll i 1 rapport av färgordningen i varp och summera antalet trådar av varje färg i slutet av varje rad. 23. Totala antalet trådar i en varprapport: summera antalet trådar i de olika färgerna. 24. 25. Antalet färgrapporter i varp: antalet varptrådar innanför listerna skall delas med antalet trådar/rapport. Oftast blir det inte ett helt antal rapporter och därför fyller man först i antalet hela rapporter och räknar sedan ut hur många resterande trådar man får efter sista rapporten och fyller i dem på punkt 25. Om analysen ligger till grund för en produktionsberäkning, måste man ta hänsyn till ev symmetrisk färgordning. 26. Väftordning: fyll i en rapport av färgordningen i väft och summera antalet trådar av varje färg i slutet av varje rad. 27. Totala antalet trådar i en väftrapport: summera antalet trådar i de olika färgerna. 28. Garnåtgång i varp, Gåk: fyll först i antal trådar/färg i en rapport, antal hela rapporter samt ev antal resttrådar och summera. Garnåtgången beräknas på varje färg så summan av trådarna sätts in som ntr i formeln för garnåtgång: 39 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Gå k = ntr ⋅ l varp [kg] avrundas till 2 decimaler Nmk ⋅ 1000 Garnåtgången för listerna räknas ut separat. När garnåtgången av alla färger och listerna är uträknade summeras de och fylls i på raden för Gåk. 29. Garnåtgång i väft: beräknas med följande formel: bsked ⋅ Ts ⋅ lfärdig x (⋅ ) där x = är antalet trådar i en färg och y = antalet trådar i y Nms ⋅ 1000 rapporten och avrundas till 2 decimaler. Observera att 3 cm ska läggas till bsked för de invikta listerna och 12 cm för spill. När garnåtgången av alla färger är uträknad summeras de och fylls i på raden för Gås. Gå s = 30. Total garnåtgång: beräknas genom att summera garnåtgången i varp och väft enligt formeln Gå tot = Gå k + Gå s . 31. Kvadratmetervikt, Kvmv: beräknas enligt formeln: K vmv = T ⋅ 100 Tk ⋅ 100 + s Nm k ⋅ i k Nm s ⋅ i s och avrundas till närmaste heltal. 32. Löpmetervikt, Lpmv: beräknas enligt formeln: Lpmv = K vmv ⋅ bfärdig och avrundas till närmaste heltal. Bredden ska anges i meter. 33. Täckfaktor, V: beräknas enligt formeln: V = vk + vs - vk ⋅ vs och avrundas till 2 decimaler. För att beräkna vk och vs måste garndiametrarna i varp respektive väft beräknas och sedan multiplicera med Tk respektive Ts enligt följande formler: vk = Tk 10 ⋅ c ⋅ Nmk vs = Ts 10 ⋅ c ⋅ Nms 40 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ ANALYSBLAD 1. Varuslag: 2. Färdig längd, lfärd: 3. Färdig bredd, bfärd: Komposition: m cm 4. Garnnummer varp: Garnkonstant, c: 5. Bindning, solvning, mönsterkedja: Garnnummer väft: Garnkonstant, c: 6. Trådtäthet i varp, färdig vara, Tk: 7. Inarbetning i väft, is: 8. Trådtäthet i sked, tk: 9. Trådar/tand, nk tand: 10. Skednummer, SM: 11. Skedbredd, bsked: 12. Totalt antal tänder, ntand: 13. Antal tänder för list: x2 = 15. Antal tänder för vara: 16. Totalt antal trådar, nk tot: 17. Trådtäthet i väft, färdig vara, Ts: 18. Inarbetning i varp, ik: 19. Trådtäthet i väft i stol, ts: 20. Beredningskrympning, ikb: 21. Varplängd, lvarp: tr/cm tr/cm cm 14. Antal tr/tand: Antal tr/tand: tr/cm tr/cm m 41 = = = tr tr tr Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ 22. Varpordning: A B C D E 23. Antal tr/rapport: 25. Resttrådar utom list: = = = = = tr/rapp 24. Antal rapporter: 26. Väftordning: A B C x= x= x= D E x= x= 27. Antal tr/rapport, y: tr/rapp 28. Garnåtgång varp: A. ntr nrapp = rest Totalt: tr = kg B. ntr nrapp = rest Totalt: tr = kg C. ntr nrapp = rest Totalt: tr = kg D. ntr nrapp = rest Totalt: tr = kg E. ntr nrapp = rest Totalt: tr = kg List ntr x2 Totalt: tr = kg Total garnåtgång i varp (Gåk) kg 29. Garnåtgång väft: A. B. C. D. E. Total garnåtgång i väft (Gås) kg kg kg kg kg kg 30. Total garnåtgång (Gåk + Gås) kg 31. Kvadratmetervikt (Kvmv): g/m2 32. Löpmetervikt (Lpmv): g/m 33. Täckfaktor (V): 42 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ VÄVNADSGEOMETRI Vävnadsgeometri är en matematisk modell för att förutbestämma en vävd varas parametrar genom bestämning och beräkning av: • trådtätheter • inarbetningar • täckfaktor Med vävnadsgeometrin kan man teoretiskt räkna fram dessa värden ur en väv genom att titta på bindningens tvärsnitt. Dock görs vissa generaliseringar eftersom antar att all garntvärsnitt är homogena och cirkulära. INSTÄLLNINGAR Man skiljer i vävsammanhang på tre olika typer av inställningar: • KVADRATISK INSTÄLLNING: där trådtätheter, inarbetningar och garnnummer är samma i varp och väft. • POPLININSTÄLLNING: där det ena trådsystemet, oftast varp, har dubbelt så hög trådtäthet som det andra. Det medför att inarbetningen blir maximal i det täta och i stort sett lika med noll i det glesa trådsystemet. Garnnumren i varp och väft kan också variera. • REKTANGULÄR INSTÄLLNING: trådtätheter, inarbetningar och garnnummer varierar i varp och väft. Ofta med något högre varptäthet än väfttäthet som ger högre inarbetning i varp än i väft. 43 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Vid geometriska beräkningar används oftast kvadratisk inställning som sedan kan ändras om till rektangulär- eller poplininställning med en procentuell omfördelning mellan värdena i varp och väft. För att kunna göra en geometrisk vävberäkning krävs det att man räknar på en maximalinställning d v s att trådarna i väven är så sammanpressade att de tangerar varandra och att det då inte finns något mellanrum mellan dem. Den teoretiska maximalinställningen är i stort sett omöjlig att uppnå i verkligheten. Om den skulle gå att producera skulle den ge ett helt stelt tyg som skulle vara oanvändbart. Efter praktiskt vävförsök och erfarenhet visar det sig att för de flesta kvaliteter gäller följande: Normalinställning för vävd vara ligger någonstans mellan 85% - 60% där nivån avgörs av erfarenhet och i annat fall sätts till 75%. Värdet kallas IPT, invävningsprocent beräknad på trådtätheten. Här följer fyra exempel av vävgeometriska beräkningar för trådtäthet, inarbetning och täckfaktor. Utgångspunkten är att alla trådar är helt geometriska och har ett cirkulärt tvärsnitt. Vid beräkningen utgår man ifrån kvadratisk maxinställning. 44 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Vävnadsgeometrisk beräkning av tvåskaft Figuren visar ett snitt i en kvadratiskt inställd vävnad i tvåskaft med teoretisk maximalinställning. Detta innebär att trådarnas centrumpunkter kommer att ligga på samma avstånd från varandra i hela väven. Vid teoretisk maximalinställning gäller att centrumavståndet mellan två trådar = 2d (med d avses garndiameter). Beräkning av trådtäthet med formeln: Figuren visar att en rätvinklig triangel bildas I snittet som har: • hypotenusan = 2d • vertikala katetern = d • horisontala katetern = x Beräkning av x med Pytagoras sats: 45 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Insättning I formeln för trådtäthet vid teoretisk maxinställning ger: Faktorn 5,77 kallas för trådtäthetskoefficient. Beräkning av inarbetning med formeln: 46 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Längderna är baserade på en bindningsrapport. Beräkning av lv: Beräkning av ls görs genom att dela upp sträckan i fyra cirkelsegment där bågen för varje segment beräknas med formeln: Radien r i formeln för bågen blir i vävsnittet r + r = d. Insättning i formeln för imax : Beräkning av täckfaktor vk = vs i en kvadratiskt inställd vara Den totala täckfaktorn blir: 47 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Vävnadsgeometrisk beräkning av batavia 2 Figuren visar ett snitt i en kvadratiskt inställd vävnad i batavia, K—— med teoretisk maximalinställning. 2 Beräkning av trådtäthet: Insättning i i formeln T=1/a ger: Trådtäthetskoefficienten blir 7,32 att jämföra med 5,77 för tvåskaft. 48 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Beräkning av inarbetning: i = lv/ls Beräkning av lv Beräkning av ls: Beräkning av täckfaktor: 49 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Vävnadsgeometrisk beräkning av tvåskaft i poplininställning Genom att skjuta ihop trådarna i det ena trådsystemet (oftast varp) så mycket att tätheten blir dubbelt så hög som i det andra trådsystemet. Inställningen gör att trådarna i det glesare trådsystemet blir nästan helt raka och att det andra trådsystemet dominerar både rät- och avigsida. Tvåskaft, väftsnitt Tvåskaft, varpsnitt Trådtäthet i varp: Trådtäthet i väft: 50 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Inarbetning i varp: Inarbetning i väft: Täckfaktor i varp och väft: Total täckfaktor: 51 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Tabell för sambandet mellan Tmax Imax och Vmax k-värde koeff (Tmax) I max (%) V max 1,00 1,13 1,17 1,25 1,33 1,50 5,77 6,00 6,15 6,25 6,45 6,74 17,00 16,20 15,80 15,50 15,30 13,80 0,820 0,840 0,850 0,860 0,870 0,890 1,67 1,75 6,90 7,20 13,20 12,80 0,905 0,910 2,00 2,25 7,32 7,50 11,70 10,80 0,930 0,940 2,50 3,00 7,75 8,10 10,00 8,80 0,945 0,968 3,50 4,00 4,50 5,00 8,30 8,45 8,50 8,55 7,80 7,00 6,60 6,40 0,975 0,980 0,982 0,983 52 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ INLEDNING TILL TRANSFORMERING För att i förväg få en uppfattning om en vävd kvalitet och med geometriska beräkningar kunna få värden för t ex täthet för val av viss garngrovlek och bindning presenteras i detta material en klassisk beräkningsmodell baserad på vävgeometri. Denna modell kan hjälpa till att få ett bra värde på parametrarna för en vävd kvalitet endast med teoretiska värden. Resultatet bör sedan provvävas i liten eller stor skala för att kontrollera hur resultatet med framförallt material och garn blir i verkligheten. Beräkningsmodellen transformering med proportionell täckfaktor går ut på att genom att välja ett garnnummer och en bindning få fram tätheter, täckfaktor, tygvikt mm för en s k Originalväv (som betecknas med siffran 1). Denna Originalväv kan sedan transformeras (omräknas) till en motsvarande väv med samma egenskaper s k Ny väv (som betecknas med siffran 2). Denna beräkning presenteras manuellt utförd eller elektroniskt beräknad med hjälp av ett databasprogram. Programmet finns i två varianter: IPV - teoretisk beräkning, där man utgår ifrån helt teoretiska värden för garn och bindning IPV - väv beräkning, där man utgår ifrån en existerande vävnad Poängteras bör att beräkningsmodellen har vissa svagheter eftersom garnet i en teoretisk beräkning är homogent och har cirkulärt tvärsnitt. Även materialkrympning som kan förekomma hos naturmaterial är en parameter som inte kan beräknas exakt teoretiskt. Trots detta ger beräkningsmodellerna mycket bra riktvärden för de allra flesta vävnaderna och vara ett mycket värdefullt instrument för produktutveckling eller analys av vävkvaliteter. Inställning För att underlätta transformeringsberäkningar görs det i kvadratisk inställning. Många vävda produkter är producerade i rektangulär inställning p g a rent ekonomiska och produktionsmässiga skäl. Om en vara med en bestämd kvadratmetervikt ska produceras är det fördelaktigt att öka tätheten i varp och minska den i väft eftersom produktionshastigheten ökar. Vid beräkningar mellan olika inställningar ökas eller minskas tätheten i varp och väft lika mycket. Detta utrycks med ± x %. Exempel En kvadratiskt inställd vara har 20tr/cm och 8% inarbetning. Vad blir motsvarande rektangulärt inställda vara om varpen ska vara 10% tätare än väften d v s ± 5% med samma garnnummer? Tk Ts Ik Is = 20 x 1,05 = 21 tr/cm = 20 x 0,95 = 19 tr/cm = 8 x 1,05 = 8,4 % = 8 x 0,95 = 7,6 % 53 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Det innebär att om varptätheten i en inställning ökas minskar inarbetningen i väft. I extremfallet poplininställning där varptätheten är dubbelt så hög som väfttätheten blir inarbetning i väft noll procent. Vid transformeringsberäkningar där Originalväven (1) har rektangulär inställning görs en omräkning till en motsvarande kvadratisk inställning innan själva transformeringsberäkningen utförs. De förhållande i procent som råder mellan rektangulär och kvadratisk inställning för Originalväv (1) ska vara det samma som mellan kvadratisk och rektangulär inställning för Ny väv (2). Här följer en schematisk skiss för sammanhanget: Tk1 Ts1 Originalväv (1) V1 T1 ±x% T2 V2 Tk2 Ny väv (2) Ts2 54 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Manuell beräkning för transformering med proportionell täckfaktor 55 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ 56 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ 57 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Datorstödd beräkning för transformering med proportionell täckfaktor IPV – teoretisk används när alla värden för originalväven antas 58 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Förklaringar till insättning av värden i IPV_teo Värdena i rutorna är ett exempel där en kvadratisk inställd vara i tvåskaft med bomullsgarn Nm 20 har beräknats och sedan transformerats till motsvarande väv i batavia. Originalväv (1): a. Garnnummer måste anges som enkelgarnsnummer i Nm. b. Garnkonstanten tas från tabell, finns nere till höger på kalkylbladet, eller sätts till 1,0 om fibermaterialet är okänt. c. K-värdet beräknas genom k=R/g där: R=bindningens rapporttal g=antal genombrott en varptråd gör i bindningsrapport se avsnittet Vävens kapacitet i Bindningslära. K-värdet kan endast beräknas för enkla bindningar. För strukturbindningar där trådarna i bindningsrapporten har olika k-värden beräknas ett medelvärde. d. IPT är ett erfarenhetsvärde som sätts till 0,75 (värdet kan variera från 0,85 och nedåt). e. Värdena hämtas i tabellen eller tas fram med en vävgeometrisk beräkning, se tidigare avsnitt i Varukonstruktion väv. f. För omräkning till rektangulär inställning. Värdet ska sättas in i decimalform. Ex omräkning till rektangulär inställning ± 8% sätts in som 1,08 och 0,92. Vid kvadratisk inställning ska värdet vara 1 annars ges inget värde för kvadratmetervikt. Resultat (1): I kolumnen till höger kommer nu resultaten för originalväven (1) att visas. Så fort en ändring görs av värdena i originalväven (1) justeras resultatet. Värdena T1norm, V1norm och IPV används av programmet för att räkna fram Ny väv (2) medan resterande resultat endast är en redovisning av Originalväv(1). Ny väv (2): a-f Fylls i på motsvarande sätt som Originalväv (1) a-f. Resultat (2): I kolumnen till höger kommer nu resultaten för Ny väv (2) att visas. Så fort en ändring görs av värdena i Originalväven (1) eller Ny väv (2) justeras resultatet. 59 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ IPV – väv används när alla värden för originalväven analyseras fram ur ett tygprov. 60 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Förklaringar till insättning av värden i IPV_vav Värdena i rutorna är ett exempel där resultatet av en vävnadsanalys av kvadratisk inställd vara i tvåskaft med bomullsgarn Nm 20 har beräknats och sedan transformerats till motsvarande väv i batavia. Originalväv (1): a. Garnnummer analyseras fram ut tygprovet och måste anges som enkelgarnsnummer i Nm. b. Garnkonstanten tas från tabell eller sätts till 1,0 om fibermaterialet är okänt. c. IPT är ett erfarnhetsvärde som sätts till 0,75 (värdet kan variera från 0,85 och nedåt). I denna beräkningsmodell påverkar IPT endast inarbetningen. IPT sätts till ett värde så att Ik1 och Ik2 stämmer så väl som möjligt med de värden som kan analyseras fram ur tygprovet. d. Varptätheten i tygprovet analyseras och angives i antal trådar/cm. Förhållandet för rektangulär inställning anges direkt i rutan till höger. e. Väfttätheten i tygprovet analyseras och angives i antal trådar/cm. Förhållandet för rektangulär inställning anges direkt i rutan till höger. f. K-värdet räknats fram efter analys av bindningen i tygprovet. Värdet i rutan påverkar inte beräkningen av Ny väv (2) utan fungerar bara som stöd för framtagning av rätt värden ur tabellen. g. Värdena för Imax och Vmax hämtas ur tabellen och påverkar beräkningen. Resultat (1): I kolumnen till höger kommer nu resultaten för originalväven (1) att visas. Så fort en ändring görs av värdena i originalväven (1) justeras resultatet. Värdet T1norm visar kvadratisk inställning för Originalväv (1). IPV används av programmet för att räkna fram Ny väv (2) medan resterande resultat endast är en redovisning av Originalväv(1). Inarbetning i varp beräknas med hjälp Imax och kan justeras med IPT-värdet. Ny väv (2): a. b. Garnnummer för den nya varan anges. Om garnnumret ändras i förhållande till originalet kommer täthet och kvadratmetervikt att ändras men täckfaktor och inarbetningar kommer att kvarstå eftersom de är baserade på omräkningen från Originalväv (1). Se ovan f. De k-värde bindningen i den nya väven ska ha anges. Värdet i rutan påverkar inte beräkningen utan fungerar bara som stöd för framtagning av rätt värden ur tabellen. g. Värden från tabellen sätts in med utgångspunkt för de k-värde som valts för den nya väven. Resultat (2): I kolumnen till höger kommer nu resultaten för Ny väv (2) att visas. Så fort en ändring görs av värdena i Originalväven (1) eller Ny väv (2) justeras resultatet. Tk2, Ts2, Ik2 och Is2 är baserade på rektangulär inställning för Originalväv (1). 61 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Symmetrisk färgordning När en varpmönstrad vävd vara ska produceras bör mönstret eller färgrapporten placeras så att tyget har samma mönster i båda kanterna. För en gardinvara eller ett tyg för konfektion där tyget ska läggas och skäras är detta speciellt viktig. Här följer ett system baserat på tre regler som fungerar för många typer av mönster men det kan också ibland vara nödvändigt att göra denna anpassning för hand. Man utgår ifrån antal rapporter i ett mönster genom att dividera totala antalet varptrådar med antal trådar i en rapport och sedan räkan ut hur många hela rapporter och hur många de resterande trådarna efter den sista hela rapporten blir: nrapp = nk tot nk rapp nrest = n k tot − n rapp ⋅ n k rapp nrapp = antal färgrapporter nk tot = totalt antal varptrådar nk rapp= antal trådar i en färgrapport nrest =antal resttrådar Exempel på beräkning av symmetrisk färgordning med regel 1 En varp innehåller 7560 trådar och har följande färgordning : a b c 320 4 8 4 16 8 8 8 4 4 62 / 384 tr/rapp Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ a b c 294 28 4 8 4 16 8 8 8 4 264 / 4 x19 rest Symmetriskt anpassad rapport: Symmetrisk färgordning: Exempel på beräkning av symmetrisk färgordning med regel 2 En varp innehåller 7568 trådar och har följande färgordning: a b c d 172 20 20 10 / 238tr/rapp 10 6 63 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ a b c d 62 110 20 20 10 62 / 62 20 10 20 10 6 10 6 x31 rest Symmetriskt anpassad rapport: Symmetrisk färgordning: 64 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Exempel på beräkning av symmetrisk färgordning med regel 3 En varp innehåller 6468 trådar och har följande färgordning: a b c 108 32 36 18 32 / 244tr/rapp 18 65 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Symmetriskt anpassad rapport: Symmetrisk färgordning: 66 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Beräkningsexempel: Transformering med proportionell täckfaktor 67 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ 68 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ 69 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ 70 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ 71 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Den symmetriska färgordningen blir: A B 8 C D 88 88 28 20 20 / 8 8 20 12 x18 rest 72 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Övningsuppgifter till transformering med proportionell täckfaktor 1. En vävd vara i 2 3 K―————— Z 2 2 har följande inställning: IPT = 75% Nm 24 med c = 0,9 bfärdig = 150 cm Färgordning i varp och väft: A 72 B 24 C 24 16 D 16 / 160 tr 8 Transformera till en ny väv i batavia med samma garnnummer som originalet med proportionell täckfaktor. Gör om den nya väven till rektangulär inställning ± 8%. Redovisa värden för den nya inställningen, kvadratmetervikt, skedbredd, skednummer och symmetrisk färgordning. 2. En vävd vara i 1 K ――— Z 2 har följande inställning: IPT = 75% Nm 18 med c = 0,85 bfärdig = 150 cm 73 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Färgordning i varp och väft: A 102 B 12 C 12 18 D 18 / 186 tr 24 Transformera till en ny väv i batavia med samma garnnummer som originalet med proportionell täckfaktor. Gör om den nya väven till rektangulär inställning ± 5%. Redovisa värden för den nya inställningen, kvadratmetervikt och symmetrisk färgordning. 3. En vävd vara i tvåskaft har följande inställning: IPT = 80% Nm 18 med c = 0,85 bfärdig = 150 cm Färgordning i varp och väft: A B C D 102 12 12 18 18 / 186 tr 24 Transformera till en ny väv i batavia med samma garnnummer som originalet med proportionell täckfaktor. Gör om den nya väven till rektangulär inställning ± 6%. Redovisa värden för den nya inställningen, kvadratmetervikt, skednummer och symmetrisk färgordning. 74 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ FACIT GARNBERÄKNINGAR GARNNUMMER a Ne1 11,8 Ne2 33,3 Ne3 17,7 50 tex 500 dtex 450 den b Nm 15 c 300 g d 3000 m e Nm 16,1 f Ne1 21,2 g 750 den h Ne3 35,4 i 1333 m j 58,8 kg k 2,83 SLÄTTVINNING a. NmT 16,3 b. Ne1 22,5 EFFEKTTVINNING a. NmT 5,0 200 texT b. NmT 14,5 c. 256 denT GARNÅTGÅNG EFFEKTTVINNING a. m1=52,6 kg m2=27,8 kg m3=19,6 kg b. NmT 13,2 m1=11,73 kg m2=11,00 kg m3=17,25 kg c. NmT 13,7 m1=23,89 kg m2=25,54 kg m3=30,47 kg FIBERDIAMETER a df=27,3 µm b 3,44 den c d df=15,4 µm 4,56 den GARNDIAMETR a dg=0,222 mm b dg=0,246 mm SNODD a Ne1 29,5 b αe1=3,64 αm=109,8 c Nm 40,7 d Ne1 40,7 e Nm 48,6 VÄVNADSBERÄKNINGAR BREDD a Isv=6,1% Isb=3,2% Is=9,1% LÄNGD a lrå=105,2 m l varp=117,3 m lvarp tot =120,0 m Ik=14,5% b lvarp=109,9 m lrå=105,3 m bsked=164,4 cm brå=155,8 cm SKEDNUMMER a bsked=133,3 cm SM 99/2 b Is=10% nk tot=2340 tr bfärdig=117 cm c bsked=171,9 cm 192 tr 75 d e f bfärdig=151,3 cm Tk=21,8 tr/cm SM 70/3 Tk=26,3 tr/cm nk tot=4320 tr is=0,9 Tk=27,3 tr/cm bfärdig=131,9 cm VIKT a Kvmv=271,8 g/m2 b Lpmv=407,6g/m c Kvmv=228,8 g/m2 Lpmv= 353,7 g/m d Tk=19 tr/cm Ts=9,5 tr/cm SM 90/2 e SM 54 Ts=19,2 tr/cm f Lpmv=297,4 g/m SM 57/3 bsked=153 cm g mtot=52,0 kg TÄCKFAKTOR a V=0,78 b V=0,76 c Kvmv=178,5 g/m2 Lpmv=142,8 g/m SM 60/3 V=0,70 d Lpmv=200,4 g/m SM 108/3 V=0,77 e a. V=0,82 b. V=0,79 c. V=0,65 d. V=0,94 e. V=0,71 f. V=0,91 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ 1.Tk2 = 26,3 tr/cm Ts2 = 22,4 tr/cm Ik2 = 9,6% Is2 = 8,2 % Kvmv = 222,9 g/m2 bsked = 163,4 cm SM 60/4 Regel 3: A B C D 76 2 76 26 24 16 16 2 2 / 8 x23 rest 2.Tk2 = 20,5 tr/cm Ts2 = 18,6 tr/cm Ik2 = 9,1% Is2 = 8,3 % Kvmv = 238 g/m2 Regel 2: A B C D 36 80 12 36 12 20 36 12 20 / 12 20 20 28 28 x13 rest 3.Tk2 = 21,6 tr/cm Ts2 = 19,1 tr/cm Ik2 = 9,5% Is2 = 8,5 % Kvmv = 248,6 g/m2 SM 50/4 eller SM 100/2 Regel 1: A B C D 124 4 16 120 16 24 24 / 32 x13 rest 76 Varukonstruktion väv ____________________________________________________________________________ Bilagor: Tabell och regler för symmetrisk färgordning 77