Varukonstruktion väv

Transcription

Varukonstruktion väv
Varukonstruktion väv
Anders Kärrman
Figurer och skisser är gjorda av Anders Kärrman och Evy Rydin
Analysbladet i avsnittet om vävnadsanalys är utformat i samarbetet med Bruno Sjöberg.
Filerna IPV_teo och IPV_vav finns att ladda ner från:
http://www.textilesupport.se
under fliken verktyg
VARUKONSTRUKTION VÄV, 5:a upplagan 2007
ISBN 91-974400-1-9
Textile Support Scandinavia HB
www.textilesupport.se
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
Innehåll
sida
Inledning
3
GARNBERÄKNINGAR
4
Garnnummer
4
Tvinnummer
9
Fiberdiameter
14
Garndiameter
17
Snodd
18
VÄVNADSBERÄKNINGAR
21
Bredd
21
Längd
23
Trådtäthet och krympning
25
Skednummer
26
Garnåtgång
29
Vikt
30
Täckfaktor
32
Lister för vävning i vävmaskin och vävstol
35
Produktionsberäkning
36
Vävnadsanalys, steg för steg
37
Analysblad
42
Vävnadsgeometri
43
Transformering med proportionell täckfaktor
53
Symmetrisk färgordning
62
Övningsuppgifter till transformering med prop. täckfaktor
73
Facit
75
2
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
INLEDNING
För att fullständigt kunna beskriva en vävd behöver man känna till ett antal
parametrar som bestämmer varans kvalitet. I vävprocessen finns det tre huvudparametrar som man kan påverka:
1. Garn
2. Täthet
3. Bindning
Garn kan varieras i varp och väft beroende på garntyp, fiber/fiberblandning, struktur
och grovlek. Garnet har oftast störst inverkan på en vävnadskvalitet.
Täthet, d v s antalet trådar/cm i varp och väft, kan varieras efter kvadratisk-, rektangulär- eller poplininställning för olika typer av kvaliteter.
Bindning kan varieras med olika k-värde för olika fasthet, med olika utseende som t
ex diagonaler med kypertbindningar, eller strukturer med strukturbindningar som
våffel- eller småmönstrade kräppbindningar. Beroende på valet av bindning kan man
åstadkomma enkla eller dubbla lager väv.
Vid konstruktion av en vävkvalitet med väljs värden för de tre huvudparametrarna. De
i sin tur ger värden för ett antal följdparametrar. Dessa kommer att påverkas så fort
någonting i huvuddelen ändras. Följdparametrarna är: bredd och längd, vikt och
täckfaktor. Huvudparametrarna med dess följdparametrar är direkt avgörande för
priset på varan.
Innan produkten är färdig tillkommer den inverkan som efterbearbetning har på
varan.
3
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
Här följer en översikt med parametrar som påverkar en vävkvalitet:
Garn
fiberslag/fiberblandning, garngrovlek,
enkelt/tvinnat, effektgarn
- kvadratisk
inställning
Täthet
- rektangulär
inställning
antal trådar/cm, trådar/tum i
varp o väft
- poplin
inställning
Bindning
- samma täthet
- samma garnnummer
- samma inarbetning
- högre täthet i ena systemet
- olika garnnummer
- högre inarbetning i ena
systemet
- dubbel så hög täthet i ena
systemet
- olika garnnummer
- maximal inarbetning i ena
systemet och minimal (ingen)
i det andra
enkel/dubbelväv, struktur, ”mönster”
⇓
Dimension längd och bredd
Vikt
kvadratmetervikt (g/m2), löpmetervikt (g/m)
Täckfaktor
förhållandet mellan garn och mellanrum på
en tygyta
⇓
Pris
4
1,0 - 0,75 tät
0,75 - 0,50 medeltät
0,50 gles
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
GARNBERÄKNINGAR
GARNNUMMER
För att på ett smidigt sätt kunna ange ett garns grovlek använder man sig av
garnnummer som baseras på två olika system.
Längdnummer, där längden av ett garn anges i förhållande till dess vikt.
Viktnummer, där vikten anges i förhållande till en förutbestämd längd.
Problemet med garnnummer är att det förekommer en mängd olika system beroende
på var man befinner sig i världen och vilken typ av material som garnet är tillverkat
av. För att försöka bringa lite ordning har man bestämt sig för att det ska finnas ett
standardgarnnummer och det är viktnumret tex. Detta gör att tex används i de flesta
forsknings- och testningssammanhang men av tradition finns de andra
garnnumreringssystemen kvar av hos garntillverkare och garnförsäljare. Det är
därför mycket viktigt att vara tydlig och ange både garnnummersystem och
garnnummer för att undvika missförstånd. Det är också viktigt att behärska
omräkning mellan olika garnnummersystem för att snabbt kunna skapa sig en
uppfattning om en garnkvalitet.
Vid kvalitetsberäkningar och vävnadsanalyser kan det vara en fördel att istället för
standardgarnnumret tex använda sig av längdnumret Nm, metriskt nummer, eftersom
det ofta ger enklare siffror att räkna med. Därför grundar sig alla beräkningar i detta
kompendium på Nm. När sedan beräkningar för en kvalitet är gjorda kan man enkelt
omvandla garnnumren till tex.
Vissa speciella garner, som monofilament i syntet, kan anges i diametermått istället
för med ett traditionellt garnnummer, eftersom garnet har en stabil form och inte
deformeras nämnvärt under produktion. Garndiameter för ett garn i naturfiber måste
räknas fram, eftersom det är omöjligt att mäta den diameter som utgörs av mängder
av sammanspunna fibrer. Här följer definitionerna och omräkningarna på de olika
systemen med utgångspunkt från Nm.
A. Längdnummer (längd / vikt)
1. Nm, metriskt nummer
2. Ne, engelskt nummer
Metriskt nummer, Nm definieras som längd genom vikt beräknad i meter och gram.
Nm =
l
m
5
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
l = längd, m
m = massa, g
Nm = Metriskt nummer, m/g
Engelskt nummer, Ne, finns i flera varianter beroende på vilket material man räknar
på. Definitionen är längd genom vikt beräknad på ett antal yard (yds) per pound (lb).
Engelskt bomullsnummer, Ne1 är det mest använda utav Ne-numren. Ne1
beräknas på 840 yards/pound och ger vid omräkning till meter och gram
omräkningstalet 1,693 som praktiskt avrundas till 1,7 eftersom 1 yard (1 yd) = 0,9144
m och 1 pound (1 lb) = 453,6 g. Omräkningen från yard/pound till meter/gram visas i
formeln:
840 ⋅ 0,9144
= 1,693
453,6
Detta ger följande omvandlingsformel för Nm och Ne1:
Nm = 1,7 ⋅ Ne1
Engelskt lin- hampa och jutenummer, Ne2 beräknas på 300 yards / pound och ger
vid omräkning till Nm omräkningstalet:
300 ⋅ 0,9144
= 0,605
453,6
som avrundas till 0,6 och då ger följande omräkningsformel:
Nm = 0,6 ⋅ Ne2
Engelskt ull- och kamgarnsnummer, Ne3, beräknas på 560 yards / pound och ger
vid omräkning till Nm omräkningstalet:
560 ⋅ 0,9144
= 1,129
453,6
som avrundas till 1,13 och då ger följande omräkningsformel:
Nm = 1,13 ⋅ Ne3
6
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
B. Viktnummer (vikt / längd)
1. tex, textile
2. dtex, decitextile
3. den, denier
tex definieras som vikt genom längd tex =
m
l
m = vikten i gram
l = längden i 1000 meter
Omvandlingen mellan tex och Nm blir då
Nm =
1000
tex
dtex definieras som är vikt genom längd dtex =
m
l
m = vikten i gram
l = längden i 10 000 meter
Omvandlingen mellan dtex och Nm blir då
10 000
dtex
Detta garnnummer används t ex till mikrofibrer som innehåller många mycket tunna
fibrer.
Nm =
denier definieras som vikt genom längd där den =
m = vikten i gram
l = längden i 9000 meter
Omvandlingen mellan den och Nm blir då
Nm =
9000
den
denier används ofta till silke och konstsilke.
7
m
l
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
Skillnaden mellan själva numreringssystemet för längdnummer och viktnummer kan
sammanfattas på följande sätt.
•
Ett högre nummer för garn uttryckt i längdnummer är ett finare garn och skrivs
oftast med stor bokstav först och siffran efter (Nm 20, Ne1 20).
•
Ett högre nummer för garn uttryckt i viktnummer är ett grövre garn och skrivs
oftast med siffran först och liten bokstav efter (20 tex, 20 den).
Sammanfattande omräkningstabell
Nm
Nm =
Ne
l
m
Ne =
tex
l
m
Nm = 1,7 ⋅ Ne1
Dtex
denier
tex =
m
l
dtex =
m
l
den =
m
l
Nm =
1000
tex
Nm =
10 000
dtex
Nm =
9000
den
Nm = 0,6 ⋅ Ne2
Nm = 1,13 ⋅ Ne3
8
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
Övningsuppgifter till garnnummer:
a Ett garn med längden 340 meter väger 17 gram. Räkna ut garnnumret
uttryckt i Nm, Ne1, Ne2, Ne3, tex, dtex och den.
b En garnhärva med vikten 2 hg innehåller 3000 meter garn.
Beräkna garnets metriska nummer, Nm.
c Ett Nm 24 garn har längden 7200 m. Beräkna garnets vikt.
d Hur många meter innehåller en garnhärva som väger 2,5 hg?
Garnets Nm är 12.
e Vilket Nm har ett garn av längden 4000 yards då vikten är 0,5 pound?
f
Vilket engelskt bomullsnummer, Ne1, motsvarar Nm 36?
g Vilket silkenummer, den, motsvarar det engelska lingarnsnumret Ne2 20?
h Vilket engelskt kamgarnsnummer, Ne3, motsvarar 25 tex?
i
Hur många meter Ne2 20 garn behövs för att det ska ha samma vikt som 8000
meter 125 den silke?
j
Hur många kg bomullsgarn Ne1 10 behövs för att det ska ha samma längd som
40 kg av ett 40 tex garn?
k Med vilken konstant ska man multiplicera Ne1 för att få garnnumret uttryckt i Ne2?
9
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
TVINNUMMER
Genom att slättvinna får man ett starkare och grövre garn. Man kan också tvinna för
att uppnå en speciell struktur eller färgeffekt vid effekttvinning. Båda tvinningstyperna
har inverkan på garnnumret.
SLÄTTVINNING
Ett slättvinnat garn är oftast två till fyra enkelgarner som tvinnats ihop med samma
enkelgarnnummer och samma intvinning. För att kunna ange grovleken finns två
olika metoder: handelsnummer, eller nominellt nummer, och effektivt tvinnummer.
Handelsnumret är det enklaste och vanligaste sättet att ange grovlek på ett slättvinnat garn. Om man handlar med garn är det uteslutande handelsnummer som anges.
Vid vävberäkningar används handelsnumret eftersom tvinnat garn beräknas som om
det var ett enkelgarn.
Två exempel på beräkning av handelsnummer:
Två stycken enkelgarner med Nm 20 tvinnas ihop till ett tvåtrådigt garn. Numret på
det tvinnade garnet skrivs då som: Nm 20/2 eller Nm 2/20 där 20 = enkelgarnummer
och 2 = antal trådar. Nm 20/2 motsvarar Nm 10 som enkelgarnnummer eftersom /tecknet fungerar som divisionstecken för längdnumrerade garner.
Två stycken enkelgarner med 20 tex tvinnas ihop till ett tvåtrådigt garn. Numret på
det tvinnade garnet skrivs då som: 20/2 tex eller 2/20 tex där 20 = enkelgarnummer
och 2 = antal trådar. 20/2 tex motsvarar 40 tex som enkelgarnnummer eftersom /tecknet fungerar som multiplikationstecken för viktnumrerade garner.
Det effektiva tvinnumret tar till skillnad från handelsnumret hänsyn till intvinningen
och är därmed exaktare. Effektivt tvinnummer betecknas med index T (NmT, texT).
Formeln blir:
NmT =
Nm ⋅ i
n
i = intvinning
n = antal enkelgarner
NmT = effektivt tvinnummer, m/g
För att räkna ut intvinningen, i, jämför man längden av ett sträckt enkelgarn, ls, med
det tvinnade garnets längd, lt
l
lt
i= t
ls
ls
i
10
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
Här följer ett exempel på beräkning av effektivt tvinnummer:
Två stycken Nm 30 garner tvinnas ihop. Längderna ls = 100m och lt = 90m.
Beräkna handelsnumret och det effektiva tvinnumret.
Handelsnumret blir Nm 15 eftersom 30/2 = 15
För att beräkna det effektiva tvinnumret måste först intvinningen beräknas
i=
90
= 0,9
100
därefter kan siffrorna sättas in i formeln
NmT =
30 ⋅ 0,9
= 13,5
2
och det effektiva tvinnumret blir då NmT 13,5.
11
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
EFFEKTTVINNING
För att kunna få fram ett garnummer till effekttvinnade garner anger man det effektiva
tvinnumret. I effektgarn förekommer många olika garner med olika garnnummer och
intvinning. Formeln blir här något mera komplicerad. När man ska räkna ut ett
nummer för ett effekttvinnat garn är viktnummer att föredra för formeln blir enklare.
Härledningen för NmT blir följande:
Antag att tre enkelgarner med olika garnnummer och intvinning ska tvinnas ihop.
Varje garn har tre värden; Nm, l och i.
Det färdiga garnet får ett NmT och ett lT.
Antag tvinnad längd, för att få heltal är lT = 100m att föredra.
Då blir den sträckta längden för
enkelgarnerna:
l1 =
100
i1
l2 =
100
i2
l3 =
Nm1 Nm2
l1
l2
i1
i2
100
i3
Nm3
l3
i3
NmT
lT
Vikten (massan) för varje enkelgarn blir då:
Nm1 =
100
l1
l
⇒ m1 = 1 ⇒ m1 =
Nm1 ⋅ i1
Nm1
m1
Vikten för det tvinnade garnet är enkelgarnernas sammanlagda vikt:
NmT =
100
lT
=
mtot m1 + m 2 + m 3
Detta ger den slutgiltiga formeln:
NmT =
100
100
100
100
+
+
Nm1 ⋅ i1 Nm 2 ⋅ i 2 Nm 3 ⋅ i 3
mtot= total garnvikt vid effekttvinning i kg
Motsvarande formel för texT blir enklare om man antar lT till 1000 m. Eftersom
definitionen för tex är vikten i gram delat med längden 1000 m kommer längderna att
ta ut varandra och inte finnas med i formeln. Härledning av samma modell som för
NmT ger formlerna:
tex1 tex2 tex3
+
+
i1
i2
i3
den1 den2 den3
+
+
denT =
i1
i2
i3
texT =
12
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
Övningsuppgifter till effekttvinning:
a Följande garner ska tvinnas ihop till ett effektgarn:
Nm1 10 med i1 = 0,95
Nm2 20 med i2 = 0,9
Nm3 30 med i3 = 0,85
Beräkna NmT och texT.
b Vilket NmT erhålls då följande garner tvinnas:
Ne1 40, intvinning 8%
250 den, intvinning 3%
Ne3 40, intvinning 10%
c Vilket denT erhålls då ett 150 den silke med intvinning 4% tvinnas med ett 90 den
silke med intvinning 10%?
13
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
GARNÅTGÅNG VID EFFEKTTVINNING
För att beräkna vikten för varje enkelgarn i ett effekttvinnat garn med bestämd vikt
jämför man de olika garnernas längder.
Det tvinnade garnets totala längd är följande:
l T = l1 ⋅ i1 = l 2 ⋅ i 2 = l 3 ⋅ i 3
Enkelgarnnumren är:
Nm1 =
l1
⇒ l1 = m1 ⋅ Nm1
m1
Effektiva tvinnumret är:
NmT =
lT
⇒ l T = mTOT ⋅ NmT
mTOT
Tillsammans ger de följande formel:
mtot ⋅ NmT = m1 ⋅ Nm1 ⋅ i1 = m 2 ⋅ Nm 2 ⋅ i 2 = m 3 ⋅ Nm 3 ⋅ i 3 .....
m1, m2, m3 .... anges i kg.
Övningsuppgifter till garnåtgång:
a. Hur många kg av varje sorts enkelgarn behövs för att framställa 100 kg
effekttvinnat garn, NmT 5, om Nm1 10 har I1 = 5%, Nm2 20 har I2 = 10% och Nm3
30 har I3 = 15% ?
b. Man vill framställa 40 kg tvinnat garn genom att tvinna ihop följande garner:
Nm 50, intvinning 10%
150 den, intvinning 20%
Ne1 20, intvinning 10%
Beräkna NmT och garnåtgången i kg av varje sort.
c. Man vill framställa 80 kg effekttvinnat garn genom att tvinna följande garner:
Ne1 30 (I = 10%), Ne3 40 (I = 5%) och Nm 40 (I = 10%).
Beräkna NmT och garnåtgången i kg av varje sort.
14
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
FIBERDIAMETER
För att teoretiskt kunna skapa sig en bild av en vävd kvalitet måste vissa antaganden
göras. När det gäller fibrer och garner antar man att de är cylindriska och homogena
vilket inte alltid överensstämmer med verkligheten. En beräkningsmodell baserad på
dessa förhållanden brukar stämma ganska väl med verkligheten trots att många
osäkra faktorer spelar in, speciellt i kvaliteter som innehåller naturfibrer.
Fiberdiametern i sig är oftast inte så intressant som garndiametern men eftersom vi
antar att både en fiber och ett garn är en homogen cylinder kan vi använda samma
härledning.
För att härleda fiberdiametern måste vi först definiera basytan volymen och vikten.
Basytan, Bf, blir:
π ⋅ df2
[ cm2 ]
Bf =
4
Volymen,Vf, blir:
π ⋅ df2 ⋅ l
=
l
=
[ cm3 ]
⋅
V f Bf
4
l
ρ
Vikten, mf, blir:
π ⋅ df2 ⋅ l ⋅ ρ
=
=
[g]
⋅
ρ
mf V f
4
df
df = fiberdiameter, cm
l = fiberlängd, cm
ρ = densitet, g/cm3
Fiberns nummer i Nm uttryckt i cm/g blir:
l
1
⋅
[ cm/g ]
Nmf =
mf 100
Slår man ihop fibervikt och fibernummer får man formeln för fiberdiametern, df
l
1
Nm =
=
⇒
2
2
π ⋅ df ⋅ 100 ⋅ l ⋅ ρ
π ⋅ df ⋅ 100 ⋅ ρ
4
4
2
[ cm ]
df =
π ⋅ Nm ⋅ 100 ⋅ ρ
2
[ mm ]
df =
π ⋅ Nm ⋅ ρ
15
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
För att kunna använda formeln och få rimliga värden kan man multiplicera med en
faktor 1000 och få fiberdiametern uttryckt i mikrometer (10-6 meter). Formeln blir då
mera praktisk att använda.
df =
2000
π ⋅ Nm ⋅ ρ
df = fiberdiameter, µm (10-6 m)
Nm = fibernummer, m/g
ρ = fiberdensitet, g/cm3
Fiberns densitet är en viktig faktor i dessa sammanhang och här följer en tabell på
olika fibrers densitet.
densitet, g/cm3
Fiber
Glasfiber
2,5
Fluorfiber
2,2
Bomull, hampa, jute, kupro, lin, modal, viskos, rami
1,5
Polyester
1,38
Acetat, natursilke, triacetat, ull
1,3
Elastan
1,2
Akryl
1,17
Polyamid 6
1,14
Polypropen
0,91
16
Varukonstruktion väv
___________________________________________________________________________
Övningsuppgifter till fiberdiameter:
a. En polyamidfiber (nylon) 6 den har densiteten 1,14. Beräkna d i µm.
b. En viskosfiber har d=18 µm. Beräkna fiberns nummer i denier.
c. En bomullsfiber har Nm 3600. Beräkna medeldiametern i µm.
d. En polyamidfiber ska ha samma diameter som en viskosfiber 6 den
Beräkna polyamidfiberns nummer i denier.
17
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
GARNDIAMETER
Samma princip gäller för att ta fram garndiametern som för fiberdiametern. Ett problem
uppstår dock när det gäller att bestämma ett garns densitet. När det gäller naturfibrer
är de spunna av ett antal fibrer som kan variera något på olika ställen i garnet. En
garnkvalitet i bomull kan också innehålla olika mycket luft beroende på hur hård snodd
garnet har. Det är alltså skillnaden i porositet som ställer till problem vid bestämmande
av densitet. Därför är konstanterna i formeln hopslagna med densiteten och ger en s k
garnkonstant som betecknas med c.
c=
2
Π ⋅ρ
Formeln för garndiameter blir:
1
[ mm ]
dg =
c ⋅ Nm
Vid beräkning av t ex täckfaktorn används formeln med cm som enhet.
dg =
1
10 ⋅ c ⋅ Nm
[ cm ]
dg = garndiameter, cm
ρ = densitet, g/cm3
c = garnkonstant
För porösa garner används följande riktvärden för c
Bomullsgarn
Lingarn
Ull, kamgarn
Ull, kardgarn
= 0,9
= 0,85
= 0,85
= 0,75
I det flesta syntetgarnskvaliteterna kan man räkna med maximala c=1,0 , d v s att
garnet är homogent.
Övningsuppgifter till garndiameter:
a. Vilken diameter har ett bomullsgarn Nm 25?
b. Beräkna diametern för ett bomullsgarn Ne1 12 i mm.
18
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
SNODD
Det finns två riktningar för att åstadkomma snodd i
ett garn. Z-snodd (högersnodd) eller S-snodd
(vänstersnodd).
För att kunna definiera ett garn med lös eller hård
snodd räknar man antalet snoddvarv per meter.
Snodden kan variera mellan 50 - 3000
snoddvarv/meter men ligger vanligast mellan 300 1000 för vävgarner och upp till 300 för trikågarner.
Garner med hög snodd, över 1000 snoddvarv/m,
kan vara kräppgarner och de har ofta översnodd, så
hög snodd att garnet deformeras eller vrider ihop sig så att det upplevs som ojämnt.
På grund av översnodden blir ett kräppgarn mer elastiskt än ett vanligt vävgarn.
För att få samma egenskaper mellan två olika grova garner bör de ha samma
snoddvinkel d v s vinkeln som skruvlinjen bildar emot centrumlinjen i garnet.
För att härleda formeln för snoddstorlek antas att garnet har formen av en cylinder och
att cylindern innehåller ett snoddvarv. Därefter vecklas mantelytan ut vilket ger två
rätvinkliga trianglar. Hypotenusans storlek är okänd men vinkeln som bildas mot den
närliggande kateten är snoddvinkeln och betecknas med β. Den närliggande kateten
är 1/n eftersom n = snoddvarv/längdenhet. Omkretsen på cylindern är lika med den
motstående kateten, d v s π⋅ d (cm).
π⋅d
= π⋅d⋅n
1
n
tan β
⇒ n=
π⋅d
π⋅d
tan β =
1/n
β
Eftersom en härledning av
garndiametern är känd kan den slås
ihop med formeln för
snoddvarv/längdenhet.
dg
n=
tan β ⋅ 10 ⋅ c ⋅ Nm
π
tan β ⋅ 10 ⋅ c
α=
π
α = snoddkoefficienten
19
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Här följer de praktiskt användbara formlerna för snoddvarv / längdenhet:
nm = αm ⋅ Nm
ne = α e1 ⋅ N e1
ne = α e 2 ⋅ N e 2
ne = α e3 ⋅ N e 3
nm = snodd i antal snoddvarv/meter
ne = snodd i antal snoddvarv/tum
αm = snoddkoefficient, metriskt
αe = snoddkoefficient, tum
Observera att αm och αe1 , αe2 , αe3 inte är direkt jämförbara.
I αe1 , αe2 , αe3 ingår också omräkning mellan yard och tum.
Övningsuppgifter till snodd:
a.
Ett Nm 25 garn har 500 snoddvarv/meter.
Vilket Ne1 bör ett bomullsgarn med 18 varv/tum ha för att vara lika hårdsnott?
b.
Ett bomullsgarn Nm 34 är spunnet med 64 varv/dm.
Beräkna snoddkoefficienten för Ne1 och Nm.
c.
Ett kamgarn är spunnet med α = 3 (tum och Ne3) och 18 varv/tum.
Beräkna kamgarnets Nm.
d.
Ett garn är spunnet med 98 varv/dm. Vilket Ne1 har garnet, då det är lika
hårdsnott som ett Nm 64 garn med 24 varv/tum?
e.
Ett garn är spunnet med 80 varv/dm och har snoddkoefficienten 3,8 (tum och
Ne1).
Beräkna garnets Nm.
20
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
VÄVNADSBERÄKNINGAR
Detta avsnitt behandlar parametrarna bredd, längd, täthet, inarbetning, vikt och
täckfaktor.
För att smidigt kunna använda alla begrepp finns det förkortningar som bygger på att
stor bokstav avser färdig väv och liten bokstav avser råväv eller varp. Finns k med
betyder det att beteckningen gäller varp (från tyskans kette), finns s med gäller
beteckningen väft (från tyskans schuss).
BREDD
En vävnad kan ha tre olika bredder under tillverkningsprocessen:
Skedbredd, bsked
avståndet mellan de två yttersta trådarna i varpen.
Råbredd, brå
tygets bredd i vävstolen/maskinen (spänningslöst).
Färdigbredd, bfärdig
tygets bredd efter beredning.
Bredderna anges i cm eller möjligtvis i tum.
21
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
I cm gäller att:
skedbredd - råbredd = invävning, iv
råbredd - färdigbredd = beredningskrympning, ib
skedbredd – färdigbredd = inarbetning, i
som ger följande samband:
invävning + beredningskrympning = inarbetning
I står för krympningen i procent och i för krympningen i decimalform. För omräkning
mellan I och i används samma formel som för intvinning
Vid analys av en färdig vara är det svårt att fastställa hur stor invävningen och
beredningskrympningen är, men den totala krympningen, d v s inarbetningen, kan
man få fram. För de olika bredderna och krympningarna gäller följande:
b
Invävning i väft i sv = rå
b sked
Beredningskrympning i väft i sb =
Inarbetning i väft i s =
b färdig
b rå
b färdig
b sked
Formeln för inarbetning i väft är den som kommer att användas mest vid
vävnadsanalys.
Övningsuppgift till bredd:
En vara har:
Skedbredd =165 cm
Råbredd
=155 cm
Färdigbredd =150 cm
Beräkna väftens invävning, beredningskrympning och inarbetning uttryckt i procent.
22
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
LÄNGD
En vara kan ha fyra olika längder under tillverkningsprocessen:
Färdiglängd, lfärdig
den slutgiltiga längden efter beredning.
Rålängd, lrå
tygets längd i vävstolen/maskinen (spänningslöst).
Varplängd, lvarp
längden varp som blir tyg.
Total varplängd, lvarp tot den totala längden varp som krävs för att kunna
inreda eller knyta d v s varplängd plus spill
som kallas drum eller efsing
I cm gäller att:
varplängd - färdiglängd = inarbetning, i
rålängd - färdiglängd = beredningskrympning, ib
varplängd - rålängd = invävning, iv
som ger följande samband:
invävning + beredningskrympning = inarbetning
Den totala varplängden blir intressant först när det gäller produktion och därför
kommer den inte att behandlas mer i fortsättningen. När man har räknat fram en
kvalitet och bestämt varplängden lägger man helt enkelt till drum, ca 3 meter i
maskinsammanhang, och detta görs bara en gång på varje varpbom.
23
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
För de olika längderna och krympningarna gäller följande:
l
Invävning i varp ikv = rå
l varp
Beredningskrympning i varp ikb =
Inarbetning i varp ik =
lfärdig
lrå
lfärdig
l varp
Formlerna för inarbetning och beredningskrympning är de som kommer att användas
mest vid vävnadsanalys.
Övningsuppgifter till längd:
a. En vara ska ha färdiglängd = 100 m.
Beredningskrympningen, Ikb = 5%
och invävningen, Ikv = 10 %.
Beräkna rålängd, varplängd, inarbetning och total varplängd med drum på 3 m.
b. En färdigvara är 100 m lång och 148 cm bred.
Beräkna:
Varplängd, om inarbetningen = 9%.
Rålängd, om beredningskrympningen = 5%.
Skedbredd, om inarbetningen = 10%.
Råbredd, om beredningskrympningen = 5%.
24
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
TRÅDTÄTHET OCH KRYMPNING
Trådtäthet anges oftast i trådar/cm eller möjligtvis i trådar/tum. De uträknade
tätheterna och krympningarna är intressantast vid vävnadsanalys och varukonstruktion.
Tk
= Trådtäthet i varp i färdig vara
Ts
= Trådtäthet i väft i färdig vara
tk
= Trådtäthet i varp i skeden (eller på varpbommen)
ts
= Trådtäthet i väft i vävmaskin/vävstol (efter skedanslaget)
Ik
= Inarbetningsprocent i varp i färdig vara
Is
= Inarbetningsprocent i väft i färdig vara
ik
= Inarbetning i varp i färdig vara
is
= Inarbetning i väft i färdig vara
ikb
= Beredningskrympning i varp
Av detta följer ett mycket användbart samband för beräkning av totalt antal varptrådar i
en väv:
nk tot = Tk ⋅ bfärdig = t k ⋅ bsked
och av det följer sambandet för inarbetning i väft:
is =
t k b färdig
=
Tk bsked
För inarbetning och beredningskrympning i varp gäller:
ts
ikb =
Ts
lfärdig
i k = l v där lv = en varptråds längd i väven, ls = en varptråds sträckta längd
ik =
l var p
ls
När man räknar trådtäthet i färdig vara mäter man en sträcka på två till fem cm och
räknar trådarna eller använder en lupp med gradering i bottenplattan. Sedan delar
man antalet trådar med antalet cm man räknat på. När man räknar ts är det viktigt att
man inte räknar för nära tygkanten framför skeden för där är spänningen för stor.
Räkna helst på spänningslöst tyg efter sandbommen. I vissa varor som inte kräver
någon beredning är invävning = inarbetning. Detta kan gälla t ex mattor eller teknisk
textil.
25
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
SKEDNUMMER
Eftersom man använder olika skedar till olika typer av varor finns det
numreringssystem för att definiera olika skedar. En sked består av tänder (rör) där
varptrådarna träs igenom och där varptätheten bestäms beroende på vilken sked och
hur många trådar/tand man valt.
Skednumret utgår ifrån hur många tänder det finns/längdenhet. Det vanligaste
systemet är SM, metriskt skednummer, men även SE, engelskt skednummer, kan
förekomma. Definitionen för SM är antal tänder/dm och för SE antal tänder/2 tum. Det
metriska numret kommer att användas i kommande beräkningar.
För beräkning av SM gäller:
SM =
t k ⋅ 10
nk tand
nk tand = antal trådar per tand
De vanligaste skednumren ligger mellan SM 20-120 men fina skedar för t ex foder
eller siden förekommer upp till SM 200. När man beställer en sked finns det i
allmänhet skedar på varje heltal i de vanligaste intervallerna. Man kan också
specialbeställa skedar med en decimal, t ex SM 110,7.
Val av sked och antal trådar per tand beror helt på varan som ska vävas. Till en grov
vara krävs en grov sked för att få rätt täthet i varp. Man skulle kunna ha en grov sked
även för en fin vara men då skulle man behöva trä många trådar i samma tand och det
ger väldigt kraftiga skedränder eller felaktig struktur i varan. Om man ska väva en ny
kvalitet kan man börja och räkna på en tråd per tand och sedan gå vidare. När man vill
skriva ett skednummer och antal trådar per tand kan man göra det på följande sätt:
SM 100/2 vilket betyder att en väv skall vävas med en sked SM 100 och skedas 2 med
2 trådar/tand.
Exempel på beräkning för framtagning av ett lämpligt skednummer:
En bomullsvara med tk = 20 tr/cm ska vävas.
1 tr/tand ger SM 200 vilket är en för fin sked för en normal bomullskvalitet.
2 tr/tand ger SM 100 som är att bra alternativ.
3 tr/tand ger SM 66,67 och ett val mellan SM 66 eller 67 och ger exakt rätt täthet.
4 tr/tand ger SM 50 som är ett bra alternativ.
SM 100/2 eller SM 50/4 är två alternativ för att väva denna bomullsvara, vilket ska
man välja? I detta fall spelar det inte så stor roll men det finns tre parametrar att ta
hänsyn till vid val av antal trådar/tand:
26
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
1. Bindning - antal trådar/tand bör vara jämnt delbart med bindningens rapporttal
för att underlätta vid skedning och solvning.
2. Färgordning i varp - antalet trådar i ränderna bör vara jämnt delbart med antalet
trådar/tand för att underlätta vid skedning och vid lagning av brustna varptrådar.
3. Garngrovlek - trådarna i samma tand måste kunna passera varandra vid
skälbyte och knutar måste kunna passera igenom.
Övningsuppgifter till skednummer:
a.
Totala trådantalet är 2640 tr, färdigbredden 120 cm, inarbetningen i väft, Is=10%
och skedning med 2 tr/tand.
Beräkna:
Skedbredd
Skednummer
b.
Till en varp som är 130 cm (skedbredd) används en sked SM 90/2. Den färdiga
varan ska ha en varptäthet av 20 tr/cm.
Beräkna:
Inarbetningen i väft, Is
Varpens totala trådantal
Färdigbredden
c.
En vara är vävd med SM 48/4. Totala trådtalet i varpen är 3300 tr. Is=12%.
Beräkna:
Skedbredden
Antal trådar i sked/dm
Färdigbredden
Tr/cm i färdig vara, Tk
27
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
d.
Totala trådantalet för en varp är 3360 tr. Skedbredd = 160 cm
Inarbetning i väft = 20% och antal tr/tand = 3.
Beräkna:
Skednr
Tk (tr/cm i färdig vara)
e.
Skednummer 90 med 3 tr/tand, Tk = 30 tr/cm, skedbredd = 160 cm.
Beräkna:
Totala trådantalet
Inarbetning i väft
f.
En väv är tillverkad med SM 60/4. Totalt antal trådar i varp är 3600. Inarbetning
= 12% i väft.
Beräkna:
Tr/cm i färdig vara, Tk
Färdigbredd
28
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
GARNÅTGÅNG
För att kunna beräkna den totala garnåtgången (oftast i kg) beräknar man:
Garnåtgång i varp, Gåk (kg)
Garnåtgång i väft, Gås (kg)
och summerar dem till den totala garnåtgången:
Garnåtgång totalt, Gåtot (kg) enligt formeln Gå tot = Gå k + Gå s
Garnåtgång i varp beräknas genom att ta antalet
varptrådar gånger längden av de sträckta trådarna, varplängden, och dela med garnnumret, uttryckt i Nm, och
1000 för att få enheten i kg.
Det ger formeln:
Gå k =
ntr ⋅ l varp
Nmk ⋅ 1000
ntr = antalet trådar som kan beräknas på samtliga
varptrådar eller delas upp i antalet trådar i varje färg eller
kvalitet.
Garnåtgång i väft beräknas genom att ta varje sträckt
inslag, skedbredden, gånger de antal inslag som finns på en cm i den färdiga varan, Ts
gånger tygets längd, färdiglängd. Sedan delar man med garnnumret, uttryckt i Nm, och
1000 för att få vikten i kg.
Det ger formeln:
Gå s =
bsked ⋅ Ts ⋅ lfärdig x
(⋅ )
y
Nms ⋅ 1000
Om vikten ska delas upp i varje färg eller kvalitet
gäller att
x = är antalet inslag i en färg eller kvalitet.
y = totala antalet inslag i mönsterrapporten.
29
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
VIKT
Det finns två sätt att definiera vikten på en vävd vara:
Kvadratmetervikt, Kvmv (g/m2)
Löpmetervikt, Lpmv (g/m)
Kvadratmetervikten är den sammanlagda vikten av varp- och väftgarnerna på en yta
av 1 m2 i en vara med inarbetningar i varp och väft inräknade och beräknas enligt
formeln:
K vmv =
T ⋅ 100
Tk ⋅ 100
+ s
Nm k ⋅ i k Nm s ⋅ i s
Löpmetervikten kan användas om man alltid utgår ifrån samma bredd på tyget.
Eftersom man då alltid tillverkar eller köper/säljer metervara på en viss bredd kan det
vara enklare att ange vikten i löpmeter. Ofta används då någon standardbredd som t
ex 90, 120, 150 eller 180 cm.
Formeln för löpmetervikt är
Lpmv = K vmv ⋅ bfärdig
och om inte färdigbredden framgår måste den anges.
Övningsuppgifter till vikt:
a En 150 cm bred vara är vävd med:
Tk=22 tr/cm
Ik= 8%
Nmk=18
Ts=20 tr/cm
Is= 10%
Nms=16
Beräkna Kvmv och Lpmv
30
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
b
En väv har följande inställning:
Varp: Tk=22 tr/cm Ik=7%
Ne1 42/3
Väft: Ts=20 tr/cm Is=8%
Ne2 28
Skedbredd=168 cm.
Beräkna Kvmv och Lpmv
c
En varas vikt är 200 g/m².
Garnummer i varp är Nm 36/2 och i väft Nm 24/2.
Inarbetningen i varp är 9% och i väft 5%.
Varptätheten är dubbelt så hög som väfttätheten.
Beräkna tätheterna och skednummer om skedningen är 2 tr/tand.
d En varas råvikt ska vara 450 g/m²
Varpens vikt utgör 55% av hela vikten.
Vilken sked bör användas om bindningen är 4-skaftad Batavia?
Vilken skottäthet, Ts, fordras?
Nmk=20/2
Ik=8%.
Nms=10
Is=5%.
e En 130 cm bred ylleväv består av Nm 40/2 i varp och Nm 30/2 i väft.
Tk=20 tr/cm
Ts=15 tr/cm
Ik=10%
Beräkna:
Löpmetervikt, Lpmv
Skednummer
Skedbredd
f
Vad väger 150 m av följande väv?
Varp: 200/2 den, Tk=30 tr/cm, Ik=10%
Väft: Nm 20, Ts=24 tr/cm, Is=15%
Bredd 120 cm.
31
Is=15%
skedning 3 tr/tand.
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
TÄCKFAKTOR
För att få en total uppfattning om hur tät eller gles en vara är, är det inte tillräckligt att
bara ange trådtätheten och garngrovleken i varp och väft. Som mått på den totala
varan brukar man ange täckfaktorn, V. Den anger hur stor del av en yta som täcks av
garn och hur mycket som är luft i procent eller i decimalform. Härledningen av
täckfaktorn bygger på varptrådarnas plus väfttrådarnas täckfaktor.
dk
1cm
Tk
Täckfaktorn i varp blir:
vk = Tk ⋅ dk ⋅ 1
vk =
dk =
1
10 ⋅ c ⋅ Nmk
Tk
10 ⋅ c ⋅ Nmk
1cm
ds
Ts
Täckfaktorn i väft blir:
vs = Ts ⋅ ds ⋅ 1
vs =
ds =
1
10 ⋅ c ⋅ Nms
Ts
10 ⋅ c ⋅ Nms
32
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Om vi lägger ihop vk och vs får vi ett för högt värde eftersom trådsystemen överlappar
varandra i varje korsning mellan varp och väft. Därför måste vi räkna bort
överlappningen som blir:
dk ⋅ ds ⋅ Tk ⋅ Ts = vk ⋅ vs
dk
ds
Ts
Tk
Formeln för den totala täckfaktorn,V blir:
V = vk + vs - vk ⋅ vs
vk = Tk ⋅ dk vs = Ts ⋅ ds
Den totala täckfaktorn kan maximalt få värdet 1,0. Då tangerar trådarna varandra och
varan är helt tät. I många kvaliteter är det omöjligt att praktiskt åstadkomma en sådan
vara. För en vara i tvåskaft med samma täthet i varp och väft är den maximala
täckfaktorn V = 0,82. Vid poplininställning, d v s varor med dubbelt så hög täthet i ena
riktningen kan man komma mycket nära täckfaktorn V = 1,0. För dubbla vävnader
räknar man enbart täckfaktorn i enkellagret.
Värden för täckfaktor
Mycket tät väv
Tät väv
Medeltät väv
Gles väv
Mycket gles väv
V = 1,0 - 0,9
V = 0,9 - 0,8
V = 0,8 - 0,6
V = 0,6 - 0,5
V = 0,4 - 0,3
Eftersom många faktorer som material, täthet och bindning spelar in är detta inga
exakta värden. Om två varor i olika material och bindningar har V = 0,85 kan den ena
upplevas mycket tät och den andra tät eller kanske medeltät och därför räcker det med
att ha en översiktlig uppfattning om täckfaktorn:
Tät väv
Medeltät väv
Gles väv
V = 1,0 - 0,75
V = 0,75 - 0,50
V = 0,50
33
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Övningsuppgifter till täckfaktor:
a En vara är vävd med:
Tk=22 tr/cm
Ts=20 tr/cm
Nmk 25
Nms 16
c=0,9
c=0,9
Beräkna täckfaktorn.
b En vara är vävd med:
Tk=18 tr/cm
Ts=16 tr/cm
Nmk 17
Nms 14
c=0,85
c=0,85
Beräkna täckfaktorn.
c
En analys av en väv har gett följande värden:
Varp:
Nm 24
Tk=20 tr/cm
Ik=7%
Väft:
Nm 20
Ts=16 tr/cm
Is=10%.
Vävbredd=80 cm och skedning 3 tr/tand.
Beräkna:
kvadratmetervikten, Kvmv, löpmetervikten, Lpmv, skednummer, täckfaktorn (c=0,85)
d En 120 cm bred väv ska tillverkas.
Varp:
Ne1 40/2
Tk=34 tr/cm
Ik=10%
Väft:
Ne3 60/2
Ts=18 tr/cm
Is=5%
Skedning: 3 tr/tand
Beräkna
löpmetervikten, Lpmv, skednummer, täckfaktorn (c=0,9)
e Beräkna täckfaktorn för övningsuppgifterna a respektive c - f i avsnittet om vikt
a, c, d, e har c = 0,9
f har c = 0,85
34
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
LISTER FÖR VÄVNING I VÄVMASKIN
Vid vävning i vävmaskin går bindningen över tygets fulla bredd. För att de yttersta
trådarna inte ska glida ur den färdiga väven kan de hållas av extra trådar eller
slingertrådar. Här finns alltså inga lister att ta hänsyn till.
Lister vid vävning med vävmaskin kan åstadkommas med hjälp av invikare. Då bildas
en ca 15 mm bred kant i tyget. För att invikningen ska fungera måste de två yttersta
trådarna binda i tvåskaft för hålla fast den invikta trådändan. Till resten av listtrådarna
använder man en listbindning som ofta är varprips 2/2.
Om bindningen i tyget är en satin eller en
liknande bindning med högt k-värde kan
man använda varprips 3/3. Det finns även
andra specialbindningar för detta ändamål.
Eftersom en extra väfttrådsända viks in vid
varje inslag kommer listen att få dubbelt så
hög väfttäthet som resten av väven. För att
kompensera detta kan man sänka
varptätheten i listen med ca 30%. Figuren
till höger visar ett
exempel på en väv i batavia med list för
invikning i varprips 2/2
LISTER FÖR VÄVNING I VÄVSTOL
Vid vävnings i vävstol är listernas bredd ca 1
cm och vävs ofta i varprips 2/2 eller liknande
bindning.
Det är viktigt att listbindningen byter skäl på
den sidan som väfttråden vänder. Detta kan
man t ex åstadkomma genom att förskjuta
listerna i förhållande till varandra, se figuren
till höger.
35
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
PRODUKTIONSBERÄKNING
Maskinkapacitet beräknas antingen i
skott/min eller inslagsmeter/min
Produktion av väv beräknas i:
m/tim eller m2/tim
För att räkna ut hur stor produktion en maskin har blir formeln
P=
n
ts
P = produktion, m/tim
n = maskinkapacitet, skott/min
ts = väfttäthet i råväv, skott/cm
Ovanstående formel ger produktionen i cm/min. Den tar inte heller hänsyn till att
maskinen kan stanna vid t ex trådbrott. För att även få in den parametern kan man
lägga till η = verkningsgrad.
η=
utnyttjad produktion
maximal produktion
Den slutgiltiga formeln för produktionen i m/tim blir:
n ⋅ 60 ⋅ η
t s ⋅ 100
Ett exempel på produktionsberäkning:
P=
En maskin har en kapacitet på 450 skott/min. En vara med väfttäheten 20 tr/cm vävs
under förhållanden då verkningsgraden är 0,80. Produktionsberäkningen ger 10,8
m/tim enlig uträkningen:
P=
450 ⋅ 60 ⋅ 0,8
= 10,8m / tim
20 ⋅ 100
36
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
VÄVNADSANALYS, steg för steg
Här följer en modell för hur man kan gå tillväga vid en fullständig vävnadsanalys av en
vara. Modellen bygger på att man metodiskt går igenom analysprovet och fyller i de
värden man kommer fram till på ett analysblad. Värdena kan sedan omsättas till en
mer produktionsbaserad vävsedel, med en detaljerad uträkning och beskrivning av t
ex varpning och solvning.
Förklaringar till analysblad:
1. Varuslag: varutyp eller varunamn som möbeltyg, bomullstyg, kostymtyg etc.
Komposition: ange varans komposition i procent, t ex 85/15-Ull/PA, 100% BOM
50/50-PES/Viskos.
2. Färdiglängd: för att få lätthanterliga siffror räknar man på 100 m och då är det
också lätt att multiplicera upp värdena om man ska använda analysen till
produktionsbaserad vävsedel.
3. Färdigbredd: någon standardbredd, oftast 150 cm, exklusive lister.
4. Garnnummer: bestäms genom att man mäter provbiten, tar ut ett antal trådar,
lägger ihop längden och väger dem. Notera garnnumret i Nm med 1 decimal
eftersom alla beräkningar är baserade på metriskt nummer. Ange garnnummer i
varp och väft. Tag också reda på garnkonstanten, c, och notera den.
5. Bindning, solvning, mönsterkedja: ska ritas in med både lister och varans
bindning. Solvningen bör göras så enkel som möjligt med listerna solvade på
egna skaft med början på skaft nr 1. Mönsterkedjan ritas in så en rapport av
bindningen samt lister kommer med. En rapport av färgordning i varp och väft
ritas in separat. Skall analysbladet vara underlag för produktion måste man ta
hänsyn till ev symmetrisk färgordning i varpen. Listerna på analysbladet ska
anpassas för vävning i vävmaskin med invikare om inget annat anges.
6. Trådtäthet i varp, färdig vara, Tk: räkna trådarna i varp med hjälp av lupp eller
med blotta ögat på minst två cm och ange trådtätheten i tr/cm med 1 decimal.
7. Inarbetning i väft, färdig vara, is: mät och notera provbitens bredd, lt, ta ut en
väfttråd och mät den genom att sträcka den på en linjal och notera värdet för
sträckt längd, ls. Dividera lt med ls till inarbetningen i decimalform med 2
decimaler.
8. Trådtätheten i skeden, tk: räknas fram med formeln t k = Tk ⋅ is som avrundas till
1 decimal.
9. Trådar/tand i skeden, nk tand: bestäm antal trådar/tand enligt punkterna i avsnittet
om skednummer.
37
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
10. Skednummer, SM: skednumret räknas ut med hänsyn till hur många trådar/tand
man valt och anges per 10 cm. Om uträkningen ger ett decimaltal måste man
avrunda till närmaste heltal.
SM =
tk ⋅ 10
nk tand
Detta innebär att uträkningarna för tk och is kanske inte stämmer längre. Därför
måste man räkna baklänges och korrigera tk och is med hänsyn till det
skednummer man valt.
tk =
t
nk tan d ⋅ SM
och sedan is med: is = k
10
Tk
Radera aldrig ut ändringarna på analysbladet utan sätt ett streck över det tal som
inte gäller och skriv in det som skall användas.
11. Skedbredd, bsked: beräknas enligt formeln: bsked =
b färdig
is
och avrundas till 1
decimal.
Observera att 2 x 1,5 cm ska läggas till för listerna.
12. Antal tänder i skeden, ntand: eftersom beräkningarna baseras på vävning i
vävmaskin och invikta lister måste hela skeden utnyttjas, d v s skedlängden =
skedbredden.
Utgå från totala antalet tänder i skeden som räknas ut på följande sätt:
ntan d =
b sked ⋅ SM
avrunda till närmaste heltal
10
13. Antal tänder för listerna: eftersom totala antalet tänder i skeden är känt kan det
antal tänder som går åt till listerna beräknas. De invikta listerna blir 15 mm på
varje sida. Uträkningen för en list blir:
Antal tänder i skeden/cm x listbredden 1,5 cm (avrunda till närmaste heltal)
14. Antal trådar/tand i listerna: för invikta lister gäller det att sänka trådtätheten med
ca 30 %, d v s i en vara som vävs med 2 trådar/tand ska listen skedas med 1
tråd/tand. I en vara med 4 trådar/tand kan listen skedas med 3 tr/tand. Detta är
generella siffror i produktionen får man pröva sig fram.
15. Antal tänder för väven:
ntand – antal tänder för listerna
38
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
16. Totalt antal varptrådar, nk tot: beräknas genom att summera antalet trådar i väv
och lister. Om inte hänsyn till lister behöver tas, kan varpens totala trådtal
beräknas genom att multiplicera trådtätheten med bredden.
nk tot = Tk ⋅ bfärdig = t k ⋅ bsked
17. Trådtäthet i väft, färdig vara, Ts: räkna trådarna i väft med hjälp av lupp eller
med blotta ögat på minst två cm och ange trådtätheten i tr/cm med 1 decimal.
18. Inarbetning i varp, färdigvara, iv: mät och notera varpens längd i väven, lv, ta ut
en varptråd och mät den genom att sträcka den på en linjal och notera värdet för
sträckt längd, ls. Dividera lv med ls och inarbetningen erhålls i decimalform,
avrundas till 2 decimaler:
i k = lv
ls
19. Trådtäthet i vävmaskin/stol, råvara, ts: räknas fram med formeln t s = Ts ⋅ ik och
avrundas till 1 decimal.
20. Beredningskrympning, ikb: ur provbiten kan man inte få fram den krympning
som uppstår i beredningen, därför måste ett värde antas. Krympning 3%, d v s ikb
= 0,97 är ett generellt standardvärde. Detta värde behövs ej i uträkningen.
lfärdig
21. Varplängd, lvarp: beräknas enligt formeln l var p =
och avrundas uppåt till helt
ik
metertal och 3 meter läggs till för drum (efsing).
22. Varpordning: fyll i 1 rapport av färgordningen i varp och summera antalet trådar
av varje färg i slutet av varje rad.
23. Totala antalet trådar i en varprapport: summera antalet trådar i de olika
färgerna.
24. 25. Antalet färgrapporter i varp: antalet varptrådar innanför listerna skall delas
med antalet trådar/rapport. Oftast blir det inte ett helt antal rapporter och därför
fyller man först i antalet hela rapporter och räknar sedan ut hur många resterande
trådar man får efter sista rapporten och fyller i dem på punkt 25. Om analysen
ligger till grund för en produktionsberäkning, måste man ta hänsyn till ev
symmetrisk färgordning.
26. Väftordning: fyll i en rapport av färgordningen i väft och summera antalet trådar av
varje färg i slutet av varje rad.
27. Totala antalet trådar i en väftrapport: summera antalet trådar i de olika färgerna.
28. Garnåtgång i varp, Gåk: fyll först i antal trådar/färg i en rapport, antal hela
rapporter samt ev antal resttrådar och summera. Garnåtgången beräknas på varje
färg så summan av trådarna sätts in som ntr i formeln för garnåtgång:
39
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Gå k =
ntr ⋅ l varp
[kg] avrundas till 2 decimaler
Nmk ⋅ 1000
Garnåtgången för listerna räknas ut separat. När garnåtgången av alla färger och
listerna är uträknade summeras de och fylls i på raden för Gåk.
29. Garnåtgång i väft: beräknas med följande formel:
bsked ⋅ Ts ⋅ lfärdig x
(⋅ ) där x = är antalet trådar i en färg och y = antalet trådar i
y
Nms ⋅ 1000
rapporten och avrundas till 2 decimaler. Observera att 3 cm ska läggas till bsked för
de invikta listerna och 12 cm för spill. När garnåtgången av alla färger är uträknad
summeras de och fylls i på raden för Gås.
Gå s =
30. Total garnåtgång: beräknas genom att summera garnåtgången i varp och väft
enligt formeln Gå tot = Gå k + Gå s .
31. Kvadratmetervikt, Kvmv: beräknas enligt formeln:
K vmv =
T ⋅ 100
Tk ⋅ 100
+ s
Nm k ⋅ i k Nm s ⋅ i s
och avrundas till närmaste heltal.
32. Löpmetervikt, Lpmv: beräknas enligt formeln:
Lpmv = K vmv ⋅ bfärdig och avrundas till närmaste heltal. Bredden ska anges i meter.
33. Täckfaktor, V: beräknas enligt formeln:
V = vk + vs - vk ⋅ vs och avrundas till 2 decimaler.
För att beräkna vk och vs måste garndiametrarna i varp respektive väft beräknas
och sedan multiplicera med Tk respektive Ts enligt följande formler:
vk =
Tk
10 ⋅ c ⋅ Nmk
vs =
Ts
10 ⋅ c ⋅ Nms
40
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
ANALYSBLAD
1. Varuslag:
2. Färdig längd, lfärd:
3. Färdig bredd, bfärd:
Komposition:
m
cm
4. Garnnummer varp:
Garnkonstant, c:
5. Bindning, solvning, mönsterkedja:
Garnnummer väft:
Garnkonstant, c:
6. Trådtäthet i varp, färdig vara, Tk:
7. Inarbetning i väft, is:
8. Trådtäthet i sked, tk:
9. Trådar/tand, nk tand:
10. Skednummer, SM:
11. Skedbredd, bsked:
12. Totalt antal tänder, ntand:
13. Antal tänder för list:
x2 =
15. Antal tänder för vara:
16. Totalt antal trådar, nk tot:
17. Trådtäthet i väft, färdig vara, Ts:
18. Inarbetning i varp, ik:
19. Trådtäthet i väft i stol, ts:
20. Beredningskrympning, ikb:
21. Varplängd, lvarp:
tr/cm
tr/cm
cm
14. Antal tr/tand:
Antal tr/tand:
tr/cm
tr/cm
m
41
=
=
=
tr
tr
tr
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
22. Varpordning:
A
B
C
D
E
23. Antal
tr/rapport:
25. Resttrådar utom list:
=
=
=
=
=
tr/rapp
24. Antal rapporter:
26. Väftordning:
A
B
C
x=
x=
x=
D
E
x=
x=
27. Antal tr/rapport, y:
tr/rapp
28. Garnåtgång varp:
A. ntr
nrapp
=
rest
Totalt:
tr =
kg
B. ntr
nrapp
=
rest
Totalt:
tr =
kg
C. ntr
nrapp
=
rest
Totalt:
tr =
kg
D. ntr
nrapp
=
rest
Totalt:
tr =
kg
E. ntr
nrapp
=
rest
Totalt:
tr =
kg
List ntr
x2
Totalt:
tr =
kg
Total garnåtgång i varp (Gåk)
kg
29. Garnåtgång väft:
A.
B.
C.
D.
E.
Total garnåtgång i väft (Gås)
kg
kg
kg
kg
kg
kg
30. Total garnåtgång (Gåk + Gås)
kg
31. Kvadratmetervikt (Kvmv):
g/m2
32. Löpmetervikt (Lpmv):
g/m
33. Täckfaktor (V):
42
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
VÄVNADSGEOMETRI
Vävnadsgeometri är en matematisk modell för att förutbestämma en vävd varas
parametrar genom bestämning och beräkning av:
•
trådtätheter
•
inarbetningar
•
täckfaktor
Med vävnadsgeometrin kan man teoretiskt räkna fram dessa värden ur en väv genom
att titta på bindningens tvärsnitt. Dock görs vissa generaliseringar eftersom antar att all
garntvärsnitt är homogena och cirkulära.
INSTÄLLNINGAR
Man skiljer i vävsammanhang på tre olika typer av inställningar:
•
KVADRATISK INSTÄLLNING: där trådtätheter, inarbetningar och garnnummer är
samma i varp och väft.
•
POPLININSTÄLLNING: där det ena trådsystemet, oftast varp, har dubbelt så hög
trådtäthet som det andra. Det medför att inarbetningen blir maximal i det täta och i
stort sett lika med noll i det glesa trådsystemet. Garnnumren i varp och väft kan
också variera.
•
REKTANGULÄR INSTÄLLNING: trådtätheter, inarbetningar och garnnummer
varierar i varp och väft. Ofta med något högre varptäthet än väfttäthet som ger
högre inarbetning i varp än i väft.
43
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Vid geometriska beräkningar används oftast kvadratisk inställning som sedan kan
ändras om till rektangulär- eller poplininställning med en procentuell omfördelning
mellan värdena i varp och väft.
För att kunna göra en geometrisk vävberäkning krävs det att man räknar på en
maximalinställning d v s att trådarna i väven är så sammanpressade att de tangerar
varandra och att det då inte finns något mellanrum mellan dem. Den teoretiska
maximalinställningen är i stort sett omöjlig att uppnå i verkligheten. Om den skulle gå
att producera skulle den ge ett helt stelt tyg som skulle vara oanvändbart. Efter
praktiskt vävförsök och erfarenhet visar det sig att för de flesta kvaliteter gäller
följande:
Normalinställning för vävd vara ligger någonstans mellan 85% - 60% där nivån avgörs
av erfarenhet och i annat fall sätts till 75%. Värdet kallas IPT, invävningsprocent
beräknad på trådtätheten.
Här följer fyra exempel av vävgeometriska beräkningar för trådtäthet, inarbetning och
täckfaktor. Utgångspunkten är att alla trådar är helt geometriska och har ett cirkulärt
tvärsnitt. Vid beräkningen utgår man ifrån kvadratisk maxinställning.
44
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Vävnadsgeometrisk beräkning av tvåskaft
Figuren visar ett snitt i en kvadratiskt inställd vävnad i tvåskaft med teoretisk
maximalinställning. Detta innebär att trådarnas centrumpunkter kommer att ligga på
samma avstånd från varandra i hela väven. Vid teoretisk maximalinställning gäller att
centrumavståndet mellan två trådar = 2d (med d avses garndiameter).
Beräkning av trådtäthet med formeln:
Figuren visar att en rätvinklig triangel bildas I
snittet som har:
• hypotenusan = 2d
• vertikala katetern = d
• horisontala katetern = x
Beräkning av x med Pytagoras sats:
45
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Insättning I formeln för trådtäthet vid teoretisk maxinställning ger:
Faktorn 5,77 kallas för trådtäthetskoefficient.
Beräkning av inarbetning med formeln:
46
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Längderna är baserade på en bindningsrapport.
Beräkning av lv:
Beräkning av ls görs genom att dela upp sträckan i fyra cirkelsegment där bågen för varje
segment beräknas med formeln:
Radien r i formeln för bågen blir i vävsnittet r + r = d.
Insättning i formeln för imax :
Beräkning av täckfaktor
vk = vs i en kvadratiskt inställd vara
Den totala täckfaktorn blir:
47
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Vävnadsgeometrisk beräkning av batavia
2
Figuren visar ett snitt i en kvadratiskt inställd vävnad i batavia, K—— med teoretisk
maximalinställning.
2
Beräkning av trådtäthet:
Insättning i i formeln T=1/a ger:
Trådtäthetskoefficienten blir 7,32 att jämföra med 5,77 för tvåskaft.
48
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Beräkning av inarbetning: i = lv/ls
Beräkning av lv
Beräkning av ls:
Beräkning av täckfaktor:
49
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Vävnadsgeometrisk beräkning av tvåskaft i poplininställning
Genom att skjuta ihop trådarna i det ena trådsystemet (oftast varp) så mycket att
tätheten blir dubbelt så hög som i det andra trådsystemet. Inställningen gör att
trådarna i det glesare trådsystemet blir nästan helt raka och att det andra trådsystemet
dominerar både rät- och avigsida.
Tvåskaft, väftsnitt
Tvåskaft, varpsnitt
Trådtäthet i varp:
Trådtäthet i väft:
50
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Inarbetning i varp:
Inarbetning i väft:
Täckfaktor i varp och väft:
Total täckfaktor:
51
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Tabell för sambandet mellan Tmax Imax och Vmax
k-värde
koeff (Tmax) I max (%)
V max
1,00
1,13
1,17
1,25
1,33
1,50
5,77
6,00
6,15
6,25
6,45
6,74
17,00
16,20
15,80
15,50
15,30
13,80
0,820
0,840
0,850
0,860
0,870
0,890
1,67
1,75
6,90
7,20
13,20
12,80
0,905
0,910
2,00
2,25
7,32
7,50
11,70
10,80
0,930
0,940
2,50
3,00
7,75
8,10
10,00
8,80
0,945
0,968
3,50
4,00
4,50
5,00
8,30
8,45
8,50
8,55
7,80
7,00
6,60
6,40
0,975
0,980
0,982
0,983
52
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
INLEDNING TILL TRANSFORMERING
För att i förväg få en uppfattning om en vävd kvalitet och med geometriska
beräkningar kunna få värden för t ex täthet för val av viss garngrovlek och bindning
presenteras i detta material en klassisk beräkningsmodell baserad på vävgeometri.
Denna modell kan hjälpa till att få ett bra värde på parametrarna för en vävd kvalitet
endast med teoretiska värden. Resultatet bör sedan provvävas i liten eller stor skala
för att kontrollera hur resultatet med framförallt material och garn blir i verkligheten.
Beräkningsmodellen transformering med proportionell täckfaktor går ut på att genom
att välja ett garnnummer och en bindning få fram tätheter, täckfaktor, tygvikt mm för en
s k Originalväv (som betecknas med siffran 1). Denna Originalväv kan sedan
transformeras (omräknas) till en motsvarande väv med samma egenskaper s k Ny väv
(som betecknas med siffran 2).
Denna beräkning presenteras manuellt utförd eller elektroniskt beräknad med hjälp av
ett databasprogram. Programmet finns i två varianter:
IPV - teoretisk beräkning,
där man utgår ifrån helt teoretiska värden för garn och bindning
IPV - väv beräkning,
där man utgår ifrån en existerande vävnad
Poängteras bör att beräkningsmodellen har vissa svagheter eftersom garnet i en
teoretisk beräkning är homogent och har cirkulärt tvärsnitt. Även materialkrympning
som kan förekomma hos naturmaterial är en parameter som inte kan beräknas exakt
teoretiskt. Trots detta ger beräkningsmodellerna mycket bra riktvärden för de allra
flesta vävnaderna och vara ett mycket värdefullt instrument för produktutveckling eller
analys av vävkvaliteter.
Inställning
För att underlätta transformeringsberäkningar görs det i kvadratisk inställning. Många
vävda produkter är producerade i rektangulär inställning p g a rent ekonomiska och
produktionsmässiga skäl. Om en vara med en bestämd kvadratmetervikt ska
produceras är det fördelaktigt att öka tätheten i varp och minska den i väft eftersom
produktionshastigheten ökar. Vid beräkningar mellan olika inställningar ökas eller
minskas tätheten i varp och väft lika mycket. Detta utrycks med ± x %.
Exempel
En kvadratiskt inställd vara har 20tr/cm och 8% inarbetning. Vad blir motsvarande
rektangulärt inställda vara om varpen ska vara 10% tätare än väften d v s ± 5% med
samma garnnummer?
Tk
Ts
Ik
Is
= 20 x 1,05 = 21 tr/cm
= 20 x 0,95 = 19 tr/cm
= 8 x 1,05 = 8,4 %
= 8 x 0,95 = 7,6 %
53
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Det innebär att om varptätheten i en inställning ökas minskar inarbetningen i väft. I
extremfallet poplininställning där varptätheten är dubbelt så hög som väfttätheten blir
inarbetning i väft noll procent.
Vid transformeringsberäkningar där Originalväven (1) har rektangulär inställning görs
en omräkning till en motsvarande kvadratisk inställning innan själva transformeringsberäkningen utförs. De förhållande i procent som råder mellan rektangulär och
kvadratisk inställning för Originalväv (1) ska vara det samma som mellan kvadratisk
och rektangulär inställning för Ny väv (2). Här följer en schematisk skiss för
sammanhanget:
Tk1
Ts1
Originalväv (1)
V1
T1
±x%
T2
V2
Tk2
Ny väv (2)
Ts2
54
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Manuell beräkning för transformering med proportionell täckfaktor
55
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
56
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
57
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Datorstödd beräkning för transformering med proportionell täckfaktor
IPV – teoretisk används när alla värden för originalväven antas
58
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Förklaringar till insättning av värden i IPV_teo
Värdena i rutorna är ett exempel där en kvadratisk inställd vara i tvåskaft med
bomullsgarn Nm 20 har beräknats och sedan transformerats till motsvarande väv i
batavia.
Originalväv (1):
a.
Garnnummer måste anges som enkelgarnsnummer i Nm.
b.
Garnkonstanten tas från tabell, finns nere till höger på kalkylbladet, eller sätts till 1,0 om
fibermaterialet är okänt.
c.
K-värdet beräknas genom k=R/g där:
R=bindningens rapporttal
g=antal genombrott en varptråd gör i bindningsrapport
se avsnittet Vävens kapacitet i Bindningslära.
K-värdet kan endast beräknas för enkla bindningar. För strukturbindningar där trådarna i
bindningsrapporten har olika k-värden beräknas ett medelvärde.
d.
IPT är ett erfarenhetsvärde som sätts till 0,75 (värdet kan variera från 0,85 och nedåt).
e.
Värdena hämtas i tabellen eller tas fram med en vävgeometrisk beräkning, se tidigare avsnitt i
Varukonstruktion väv.
f.
För omräkning till rektangulär inställning. Värdet ska sättas in i decimalform. Ex omräkning till
rektangulär inställning ± 8% sätts in som 1,08 och 0,92. Vid kvadratisk inställning ska värdet
vara 1 annars ges inget värde för kvadratmetervikt.
Resultat (1):
I kolumnen till höger kommer nu resultaten för originalväven (1) att visas. Så fort en ändring
görs av värdena i originalväven (1) justeras resultatet.
Värdena T1norm, V1norm och IPV används av programmet för att räkna fram Ny väv (2) medan
resterande resultat endast är en redovisning av Originalväv(1).
Ny väv (2):
a-f
Fylls i på motsvarande sätt som Originalväv (1) a-f.
Resultat (2):
I kolumnen till höger kommer nu resultaten för Ny väv (2) att visas. Så fort en ändring görs av
värdena i Originalväven (1) eller Ny väv (2) justeras resultatet.
59
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
IPV – väv används när alla värden för originalväven analyseras fram ur ett tygprov.
60
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Förklaringar till insättning av värden i IPV_vav
Värdena i rutorna är ett exempel där resultatet av en vävnadsanalys av kvadratisk
inställd vara i tvåskaft med bomullsgarn Nm 20 har beräknats och sedan
transformerats till motsvarande väv i batavia.
Originalväv (1):
a.
Garnnummer analyseras fram ut tygprovet och måste anges som enkelgarnsnummer i Nm.
b.
Garnkonstanten tas från tabell eller sätts till 1,0 om fibermaterialet är okänt.
c.
IPT är ett erfarnhetsvärde som sätts till 0,75 (värdet kan variera från 0,85 och nedåt). I denna
beräkningsmodell påverkar IPT endast inarbetningen. IPT sätts till ett värde så att Ik1 och Ik2
stämmer så väl som möjligt med de värden som kan analyseras fram ur tygprovet.
d.
Varptätheten i tygprovet analyseras och angives i antal trådar/cm. Förhållandet för
rektangulär inställning anges direkt i rutan till höger.
e.
Väfttätheten i tygprovet analyseras och angives i antal trådar/cm. Förhållandet för rektangulär
inställning anges direkt i rutan till höger.
f.
K-värdet räknats fram efter analys av bindningen i tygprovet. Värdet i rutan påverkar inte
beräkningen av Ny väv (2) utan fungerar bara som stöd för framtagning av rätt värden ur
tabellen.
g.
Värdena för Imax och Vmax hämtas ur tabellen och påverkar beräkningen.
Resultat (1):
I kolumnen till höger kommer nu resultaten för originalväven (1) att visas. Så fort en ändring
görs av värdena i originalväven (1) justeras resultatet.
Värdet T1norm visar kvadratisk inställning för Originalväv (1). IPV används av programmet för
att räkna fram Ny väv (2) medan resterande resultat endast är en redovisning av
Originalväv(1). Inarbetning i varp beräknas med hjälp Imax och kan justeras med IPT-värdet.
Ny väv (2):
a.
b.
Garnnummer för den nya varan anges. Om garnnumret ändras i förhållande till originalet
kommer täthet och kvadratmetervikt att ändras men täckfaktor och inarbetningar kommer att
kvarstå eftersom de är baserade på omräkningen från Originalväv (1).
Se ovan
f.
De k-värde bindningen i den nya väven ska ha anges. Värdet i rutan påverkar inte
beräkningen utan fungerar bara som stöd för framtagning av rätt värden ur tabellen.
g.
Värden från tabellen sätts in med utgångspunkt för de k-värde som valts för den nya väven.
Resultat (2):
I kolumnen till höger kommer nu resultaten för Ny väv (2) att visas. Så fort en ändring görs av
värdena i Originalväven (1) eller Ny väv (2) justeras resultatet.
Tk2, Ts2, Ik2 och Is2 är baserade på rektangulär inställning för Originalväv (1).
61
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Symmetrisk färgordning
När en varpmönstrad vävd vara ska produceras bör mönstret eller färgrapporten
placeras så att tyget har samma mönster i båda kanterna. För en gardinvara eller ett
tyg för konfektion där tyget ska läggas och skäras är detta speciellt viktig.
Här följer ett system baserat på tre regler som fungerar för många typer av mönster
men det kan också ibland vara nödvändigt att göra denna anpassning för hand.
Man utgår ifrån antal rapporter i ett mönster genom att dividera totala antalet
varptrådar med antal trådar i en rapport och sedan räkan ut hur många hela rapporter
och hur många de resterande trådarna efter den sista hela rapporten blir:
nrapp =
nk tot
nk rapp
nrest = n k tot − n rapp ⋅ n k rapp
nrapp = antal färgrapporter
nk tot = totalt antal varptrådar
nk rapp= antal trådar i en färgrapport
nrest =antal resttrådar
Exempel på beräkning av symmetrisk färgordning med regel 1
En varp innehåller 7560 trådar och har följande färgordning :
a
b
c
320
4
8
4
16
8
8
8
4
4
62
/ 384 tr/rapp
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
a
b
c
294
28
4
8
4
16
8
8
8
4
264
/
4
x19
rest
Symmetriskt anpassad rapport:
Symmetrisk färgordning:
Exempel på beräkning av symmetrisk färgordning med regel 2
En varp innehåller 7568 trådar och har följande färgordning:
a
b
c
d
172
20
20
10
/ 238tr/rapp
10
6
63
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
a
b
c
d
62
110
20
20
10
62
/
62
20
10
20
10
6
10
6
x31
rest
Symmetriskt anpassad rapport:
Symmetrisk färgordning:
64
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Exempel på beräkning av symmetrisk färgordning med regel 3
En varp innehåller 6468 trådar och har följande färgordning:
a
b
c
108
32
36
18
32
/ 244tr/rapp
18
65
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Symmetriskt anpassad rapport:
Symmetrisk färgordning:
66
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Beräkningsexempel:
Transformering med proportionell täckfaktor
67
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
68
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
69
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
70
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
71
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Den symmetriska färgordningen blir:
A
B 8
C
D
88
88
28
20
20
/
8
8
20
12
x18
rest
72
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Övningsuppgifter till transformering med proportionell täckfaktor
1. En vävd vara i
2
3
K―————— Z
2
2
har följande inställning:
IPT = 75%
Nm 24 med c = 0,9
bfärdig = 150 cm
Färgordning i varp och väft:
A
72
B
24
C
24
16
D
16
/ 160 tr
8
Transformera till en ny väv i batavia med samma garnnummer som originalet
med proportionell täckfaktor. Gör om den nya väven till rektangulär inställning
± 8%.
Redovisa värden för den nya inställningen, kvadratmetervikt, skedbredd,
skednummer och symmetrisk färgordning.
2. En vävd vara i
1
K ――— Z
2
har följande inställning:
IPT = 75%
Nm 18 med c = 0,85
bfärdig = 150 cm
73
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Färgordning i varp och väft:
A
102
B
12
C
12
18
D
18
/ 186 tr
24
Transformera till en ny väv i batavia med samma garnnummer som originalet
med proportionell täckfaktor. Gör om den nya väven till rektangulär inställning
± 5%.
Redovisa värden för den nya inställningen, kvadratmetervikt och symmetrisk
färgordning.
3. En vävd vara i tvåskaft har följande inställning:
IPT = 80%
Nm 18 med c = 0,85
bfärdig = 150 cm
Färgordning i varp och väft:
A
B
C
D
102
12
12
18
18
/ 186 tr
24
Transformera till en ny väv i batavia med samma garnnummer som originalet
med proportionell täckfaktor. Gör om den nya väven till rektangulär inställning
± 6%.
Redovisa värden för den nya inställningen, kvadratmetervikt, skednummer och
symmetrisk färgordning.
74
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
FACIT
GARNBERÄKNINGAR
GARNNUMMER
a Ne1 11,8
Ne2 33,3
Ne3 17,7
50 tex
500 dtex
450 den
b Nm 15
c 300 g
d 3000 m
e Nm 16,1
f Ne1 21,2
g 750 den
h Ne3 35,4
i 1333 m
j 58,8 kg
k 2,83
SLÄTTVINNING
a. NmT 16,3
b. Ne1 22,5
EFFEKTTVINNING
a. NmT 5,0
200 texT
b. NmT 14,5
c. 256 denT
GARNÅTGÅNG
EFFEKTTVINNING
a. m1=52,6 kg
m2=27,8 kg
m3=19,6 kg
b. NmT 13,2
m1=11,73 kg
m2=11,00 kg
m3=17,25 kg
c. NmT 13,7
m1=23,89 kg
m2=25,54 kg
m3=30,47 kg
FIBERDIAMETER
a df=27,3 µm
b 3,44 den
c
d
df=15,4 µm
4,56 den
GARNDIAMETR
a dg=0,222 mm
b dg=0,246 mm
SNODD
a Ne1 29,5
b αe1=3,64
αm=109,8
c Nm 40,7
d Ne1 40,7
e Nm 48,6
VÄVNADSBERÄKNINGAR
BREDD
a Isv=6,1%
Isb=3,2%
Is=9,1%
LÄNGD
a lrå=105,2 m
l varp=117,3 m
lvarp tot =120,0 m
Ik=14,5%
b lvarp=109,9 m
lrå=105,3 m
bsked=164,4 cm
brå=155,8 cm
SKEDNUMMER
a bsked=133,3 cm
SM 99/2
b Is=10%
nk tot=2340 tr
bfärdig=117 cm
c bsked=171,9 cm
192 tr
75
d
e
f
bfärdig=151,3 cm
Tk=21,8 tr/cm
SM 70/3
Tk=26,3 tr/cm
nk tot=4320 tr
is=0,9
Tk=27,3 tr/cm
bfärdig=131,9 cm
VIKT
a Kvmv=271,8 g/m2
b Lpmv=407,6g/m
c Kvmv=228,8 g/m2
Lpmv= 353,7 g/m
d Tk=19 tr/cm
Ts=9,5 tr/cm
SM 90/2
e SM 54
Ts=19,2 tr/cm
f Lpmv=297,4 g/m
SM 57/3
bsked=153 cm
g mtot=52,0 kg
TÄCKFAKTOR
a V=0,78
b V=0,76
c Kvmv=178,5 g/m2
Lpmv=142,8 g/m
SM 60/3
V=0,70
d Lpmv=200,4 g/m
SM 108/3
V=0,77
e a. V=0,82
b. V=0,79
c. V=0,65
d. V=0,94
e. V=0,71
f. V=0,91
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
1.Tk2 = 26,3 tr/cm
Ts2 = 22,4 tr/cm
Ik2 = 9,6%
Is2 = 8,2 %
Kvmv = 222,9 g/m2
bsked = 163,4 cm
SM 60/4
Regel 3:
A
B
C
D
76
2
76
26
24
16
16
2
2
/
8
x23
rest
2.Tk2 = 20,5 tr/cm
Ts2 = 18,6 tr/cm
Ik2 = 9,1%
Is2 = 8,3 %
Kvmv = 238 g/m2
Regel 2:
A
B
C
D
36
80
12
36
12
20
36
12
20
/
12
20
20
28
28
x13
rest
3.Tk2 = 21,6 tr/cm
Ts2 = 19,1 tr/cm
Ik2 = 9,5%
Is2 = 8,5 %
Kvmv = 248,6 g/m2
SM 50/4 eller SM 100/2
Regel 1:
A
B
C
D
124
4
16
120
16
24
24
/
32
x13
rest
76
Varukonstruktion väv
____________________________________________________________________________
Bilagor: Tabell och regler för symmetrisk färgordning
77

Similar documents