docGestaltningsstrategin, pressutgåva december 2013 (PDF)
download 
Report Transcription
Gestaltningsstrategin, pressutgåva december 2013 (PDF)
2013-12-17 PRESSUTGÅVA Nya Karolinska Solna Gestaltningsstrategi Exteriör och landskap Interiör Gestaltningsstrategin är framtagen av White Tengbom Team i samarbete med Stockholms läns landsting och Skanska Healthcare. Bilder av White Tengbom Team där ej annat anges. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 0.1Syfte 5 1.EXTERIÖR 7 .0Övergripande .1Gestaltningskoncept 8 10 1.1 U1/U4 Vårdbyggnad .1 Fasad mot söder - Hagaplan .2 Dubbelglasfasad och boxar .3 Fasad mot norr - Akademiska stråket .4 Fasad mot väster - Solnavägen .5 Fasad mot öster - Anna Steckséns gata .6 Fasad mot Gävlegatan .7Förbindelsegångar .8 Inre gårdar .9 Tak och helikopterplatta 12 12 14 16 18 19 20 21 22 23 1.2 U2:2-3 Forskningsbyggnad .1Fasader 24 24 1.3 U2:9 Behandlingsbyggnad .1Fasader 26 26 1.4 U3/U6 Teknik- och parkeringsbyggnad .1Fasader 28 28 1.5Landskap .1Övergripande .2Huvudentrén .3 Akademiska stråket .4Gårdar .5Växter .6 Hårdgjorda ytor .7Markkompletteringar .8 Lekterapins gård 30 30 31 32 34 36 37 38 40 2.INTERIÖR 41 .0Övergripande .1Gestaltningskoncept .2 Kulör- och materialteman 42 43 44 2.1 Publika miljöer .1Entréhall .2 Gångstråk, plan 4 .3Entréer .4 Receptioner vid entrélägen .5 Väntlounger och hisshallar .6Trappor .7Restauranger .8Infotek .9 Kommersiella miljöer .10 Garageentréer, plan 2 .11 Publika WC 46 46 47 48 49 50 51 52 53 53 54 55 2.2 Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer .1 Kulör- och materialkoncept i kärnor .2Vårdrumsenhet .3Intensivvårdsenhet .4 Mottagning och dagvård .5 Tunga behandlingsrum (operation, bild och funktion, stålning) .6Akutmottagning .7Väntrum .8 Receptioner och infodiskar 56 56 58 59 60 61 62 63 63 2.3Personalmiljöer 64 .1 Administration (kontor, expedition, samtalsrum) 64 .2 Personalrum och pausrum med pentry 65 .3Omklädningsrum 65 2.4Utbildningsmiljöer .1Konferenscenter .2 Aula, föreläsningssalar och konferensrum .3Lab .4 Informella mötesplatser 66 66 67 68 69 2.5 Enskilda miljöer .1Andaktsrum .2Visningsrum 70 70 70 2.6 .1 71 71 Teknikbyggnad (U3) och Parkeringhus (U6) Kulörer och material 2.7Detaljer .1 Dörrar och glaspartier .2 Kontrastmarkeringar och insynsskydd .3Påkörningsskydd .4Akustik 72 72 73 74 75 4.BELYSNING 76 5. 78 KONSTNÄRLIG GESTALTNING 6.SKYLTNING Nya Karolinska Solna 80 3 GESTALTNINGSSTRATEGI 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 0.1Syfte Nya Karolinska Solna (NKS) är projektnamnet på det nya sjukhuset som är under uppbyggnad vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Det blir ett nytt och toppmodernt sjukhus som kommer att bedriva högspecialiserad sjukvård samt forskning och utbildning av högsta kvalitet. Det nya sjukhuset planeras öppna för den första patienten under 2016 och vara helt klart 2017. Gestaltningsstrategin har genomförts i samverkan med SLL med utgångspunkt från de dokument som låg till grund för upphandlingen (2010-04-23). De olika koncepten har utvecklats utifrån kontraktets ramar i Bilaga 5B. Syftet med Gestaltningsstrategin är att säkerställa en miljö som utifrån ett helhetsperspektiv beaktar alla de kliniska, funktionella och arkitektoniska krav som ställs på ett toppmodernt sjukhus. NKS PROJEKTMÅL 2 “Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värden både inom och i anslutning till sjukhuset” ORIENTERING ATAN VISIONSG U3 TEKNIK- OCH FÖRSÖRJNINGSBYGGNAD Gestaltningsstrategin utgör ett stöd i projekteringen såväl som guideline för framtida förändringar. Den täcker beskrivningar av exteriör, landskap och interiör. Belysnings-, konst- och skyltprogrammet beskrivs översiktligt. LAB-KVARTER U6 PARKERINGSBYGGNAD SJUKHUSPARKEN Samtliga bilder, illustrationer och referenser har tagits fram under processen som stöd för beskrivningen av miljöerna och underlag för beslut. Dessa överensstämmer inte alltid med slutgiltig utformning. N EGSGATA FRAMST ANNA NUVARANDE THORAX U2:3 FORSKNINGSBYGGNAD Samtliga koncept har tagits fram med stöd från sakkunniga inom såväl tillgänglighetsfrågor som miljöfrågor. U2:9 BEHANDLINGSBYGGNAD AKADEMISKA PARKEN U1:2 U1:3 AKADEMISKA STRÅKET HUVUDBYGGNAD VÅRD U1:4 U4:2 GEN AVÄ GÄVLEGATAN U4:1 SOLN Gestaltningsstrategin tar avstamp i NKS projektmål som strävar efter att skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värden såväl inom vård och forskning som miljöer i den omgivande stadsmiljön. AKADEMISKA TORGET NS GATA STECKSÉ U2:2 U1:5 U1:6 HUVUDBYGGNAD VÅRD EUGENIAVÄGEN (U7 GARAGE) HAGAPLAN Norr Nya Karolinska Solna Större entréer 5 GESTALTNINGSSTRATEGI 1.EXTERIÖR 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Exteriör och landskap Vårdbyggnadens söderfasad med huvudentré 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1EXTERIÖR .0Övergripande KVARTERSSTRUKTUR ”Sjukhuset och dess verksamheter skall ges en prioriterad och tydlig roll i staden” En uttalad intention bakom sjukhusets grundstruktur är anpassning till den omgivande stadens kvarters- och gatustruktur. Anläggningen skall på ett så naturligt sätt som möjligt inpassas i staden utan att skapa barriäreffekter. Det normala stadslivet skall inte upphöra inom sjukhusområdet för att ersättas av slutna husvolymer. Tvärtom skall ett öppet kommunikativt förhållande eftersträvas mellan sjukhuset och den omgivande staden. U3 U6 AN U2:3 EXPANSION KSÉNS G U2:2 STEC ANNA EGSGAT FRAMST U1:3 U1:4 U1:5 U1:6 N ÄGE NAV SOL GÄVLEGATAN U1:2 ATA U2:9 Den nu planerade bebyggelsen utgör en första utbyggnadsfas för NKS. Den antagna detaljplanen medger framtida utbyggnad för vård, forskning och teknik. För framtida behov finns således expansionsutrymmen öster om Gävlegatan och Anna Steckséns gata. Dessa byggrätter är planerade som en naturlig utvidgning av NKS, inom ramen för stadsdelens övergripande kvartersstruktur. EUGENIAVÄGEN Situationsplan Kvarter 8 Expansion Nya Karolinska Solna Gatustruktur Grönt stråk 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Fotomontage med det framtida sjukhuset i Hagastaden. Nya Karolinska Solna 9 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.0Övergripande .1Gestaltningskoncept NKS:s 6 projektmål har varit vägledande för anläggningens gestaltningskoncept. • Integration av vård, forskning och utbildning • Sjukhuset skall ges en prioriterad roll i staden • Attraktiva och mänskliga miljöer • Effektiva vårdprocesser med patienten i fokus • Generalitet och flexibilitet • Hållbarhet Vägledande principer vid materialval och detaljutformning har varit att skapa en modern, tidlös arkitektur i en ”ljus” skandinavisk tradition präglad av: • Enkelhet, pragmatism • Autenticitet, äkthet • Beständighet – material som åldras med bibehållen värdighet • Skärpa – tydlighet i detaljutformning och materialmöten Vård- och forskningsbyggnaderna består av fyra konceptuella element – sockel, mantel, kärnor och länkar. Indelningen är huvudsakligen funktionellt betingad men är också en viktig aspekt ur stadsbyggnadsperspektiv. Elementen bryter ner den stora anläggningen i avläsbara delar vilket underlättar förståelsen för byggnadernas funktion och orienteringen i stadsrummet. KÄRNOR Kärnor benämns de husvolymer som växer upp över manteln. Kärnorna tillför en egen skaldimension till anläggningen som mäter sig med exempelvis Hötorgs skraporna. Kärnorna är indragna 6-7 meter från mantel fasaden vilket gör att deras närvaro i gaturummet främst kommer att ge avtryck på större betraktelseavstånd. Kärnorna innehåller i huvudsak vård och forskning. Mot den omgivande staden bekläds kärnorna med ljusa glaserade klinkerskivor som ger ett distinkt, blankt ytskikt. Den skimrande ytan speglar i vissa vinklar himmels reflexer till omgivande torg och gator och ger på avstånd sjukhuset en fräsch, modern och tidlös identitet. Mot anläggningens innergårdar bekläds kärnorna med vitpigmenterade betongelement gjutna i en matrisform. U2:2 U2:3 U2:9 U4:1 U1:2 U1:3 U4:2 U1:4 U1:5 Utblick 10 Nya Karolinska Solna U1:6 Inre gård 2013-12-17 PRESSUTGÅVA MANTEL Manteln – en transparent glasstruktur i fyra våningar – är ett centralt element i anläggningens övergripande gestaltning. Genom ett utkragande fasadliv mot Eugeniavägen/ Hagaplan och Solnavägen definierar manteln byggnadshöjd och proportioner som ansluter till den omgivande bebyggelsens skala. Förskjutningar och indragna partier i manteln skapar därtill en rytm i fasaderna mot Eugeniavägen och Akademiska stråket vilket tydliggör anläggningens inpassning till stadens kvartersstruktur. U2:2 U2:3 U2:9 U4:1 U1:2 U1:3 U4:2 U1:4 U1:5 U1:6 LÄNKAR Länkarna är centrala komponenter i hela anläggningens kommunikationssystem. De sammanbinder vårdkärnorna i horisontalplanet och sörjer samtidigt för vårdblockets vertikala transportsystem med tillhörande hisshallar. Länkarnas fasader görs så transparenta som energikraven til�låter, vilket gör att hisshallarna erbjuder värdefulla utblickar mot den omgivande staden och understödjer orienterbarheten i anläggningen. På motsvarande sätt tydliggörs – omvänt, från staden sett – hela anläggningens publika transportsystem. Ambitionen är också att länkarna skall berika de inre gårdarna mellan kärnorna med dagsljus och utblickar. Indraget fasadparti U2:2 U2:3 U2:9 SOCKEL Vård- och forskningsbyggnaderna bärs visuellt upp av en sockel i en till två våningar. Sockeln utgör byggnadernas möte med mark och utförs i största möjliga mån uppglasad för ge ett öppet, kommunikativt förhållande till omgivande torg och gator. Socklarna är beklädda med svart tegel, natursten eller betong. U4:1 U1:2 U1:3 Nya Karolinska Solna U4:2 U1:4 U1:5 U1:6 11 1.1 U1/U4 Vårdbyggnad .1 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Fasad mot söder - Hagaplan Från Hagaplan är sjukhusets gestaltnings koncept med sockel, mantel, kärnor och länkar väl artikulerat. Det huvudsakliga transportsystemet tydliggörs med uppglasade hisstorn mellan vårdblockens vita kärnor. Ovanför de viktigare entréerna öppnas manteln i tre våningar höga, sammanhängande urbana ”fönster” med lounger utanför hisshallarna på respektive våningsplan. Redan här läggs en grund för en intuitiv förståelse för sjukhusets flödesstruktur. NKS unika läge i en framväxande innerstad skapar speciella förutsättningar. Å ena sidan blir sjukhuset mycket tillgängligt – på sikt med möjlighet till egen tunnelbanestation. Närheten till innerstaden med hela dess kultur- och serviceutbud kommer sannolikt också att vara en mycket stark konkurrensfördel i rekrytering av personal och specialistkompetens. Samtidigt tvingar innerstadsläget med sina fysiska begränsningar fram ett optimalt markutnyttjande, för NKS del innebärande en mycket kompakt struktur. Sjukhuset tillsammans med den omgivande Hagastaden kommer att tillföra en ny skala till den traditionella stenstaden. Från torget uppträder de två nedersta våningarna som ett samlat sockelmotiv. Manteln vilar på inskjutna ”boxar” som ges en särskild tyngd och materialitet med väggar av svart tegel. Boxarna vänder sig med publika funktioner (service och handel) mot Hagaplan och integrerar därmed sjukhusets entréplan i den omgivande stadsväven. Manteln tillsammans med sockelvåningarna utgör ett mot torget framskjutet fondmotiv. Mantelns takfot ansluter till den traditionella stenstadens skala. Fasaden mot Hagaplan är anläggningens huvudfasad. Med torget i söder uppstår en öppen plats från vilken hela sjukhuset kan upplevas på lite större distans. Det sydvästra hörnet med huvudentrén mot Solnavägen kan sannolikt även komma att upplevas på ännu större avstånd som fond i Torsgatans gaturum. Ovanför och indraget från torgfasaden reser sig vårdblockens kärnor i en egen skala. Kärnorna bekläds med ljusa klinker plattor och gavlarna lättas visuellt upp med ett balkongmotiv i soligt sydvästläge. Klinkerplattorna är glaserade vilket ger en speglande effekt som skall ge de högresta volymerna ett skimrande uttryck. Balkongerna bekläds invändigt med en kompositskiva med ett koppartonat ytskikt av lackerad aluminium, vilket tillsammans med mantelns solskyddsgardiner skall ge en varm kontrast till de övriga, mer kliniskt rena materialen (stål, glas och klinker). Materialnyckel 1 Glaserad keramik/klinker 2Fasadtegel 4 Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminiumplåt 5 Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminiumplåt 6 Glaslister av stål, lackerade stålprofiler 7 Paneler av perforerad aluminiumplåt (solavskärmning) 9Klarglas 10Fasadglas 12 Rostfritt stål 15 Fasadelement med ytskikt av plåt 10 4 16Betongelement 15 10 1 9 9 10 5 4 4 SOLNAVÄGEN 9 4 1 7 2 12 9 10 HUVUDENTRÉ 6 12 Nya Karolinska Solna 16 2013-12-17 PRESSUTGÅVA ANNA STECKSÉNS GATA GÄVLEGATAN Söderfasaden sedd från torget ÖSTRA ENTRÉN Nya Karolinska Solna 13 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.1 U1/U4 Vårdbyggnad .2 Dubbelglasfasad och boxar DUBBELGLASFASAD Mantelbyggnaden som omsveper vårdblocket består i söder och väster av en dubbelglasfasad. I dessa lägen är den infallande solstrålningens effekt som störst vilket medför krav på effektiv, automatisk solavskärmning. Solavskärmningen skall för att hindra oönskade värmelaster ske utanför klimatskärmen. Samtidigt måste utvändig solavskärmning skyddas mot snö-, regn- och vindlaster. För att säkerställa driftstrygghet har här således skapats ett extra glasskikt, utanför den egentliga klimatskärmen. Manteln får därmed ett dis- Fasad mot söder och väster tinkt yttre glasskikt med våningshöga element endast åtskilda av horisontella band av naturanodiserad aluminiumplåt. Plåtbanden tjänar symboliskt som bjälklagsmarkeringar vilket förtydligar byggnadens skala. Mantelns tunna yttre glasskikt ger byggnaden en distinkt elegans och ökar skenbart byggnadens eftersträvade transparens mot Hagaplan och Solnavägen. Den mellanliggande solavskärmningen utförs i en kopparskimrande plastväv som i sitt viloläge täcker av de täta delarna i den inre fasadväggen. Solskyddsgardinen medver- Dubbelglasfasad 14 kar till att ge mantelfasaden en varm kontrast till glas- och stålkonstruktionerna. Mantelfasaden mot söder rytmiseras med indrag ovanför de tre viktiga entréerna. De bakomliggande hisshallarna sammanbinds här till ett sammanhängande rum i tre våningar. Rumsligt skall detta sammanhang förstärkas ytterligare mot torget med väl samordnade val av inre tak- och väggbeklädnader samt konstnärliggestaltning och belysning. Fasadsnitt Princip sektion Nya Karolinska Solna Sektion 700 Plansnitt genom box 1 800 Elevation 2 500 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Plan 7 42,64 Plan 6 37,73 2 500 700 2 500 3 200 700 Glaserat tegel 3 200 700 Plan 8 47,55 2 100 2 500 Plan 5 32,82 2 100 3 200 2 300 Plan 4 27,91 900 Boxarna bekläds utvändigt med svart tegel som ger en behaglig och vänlig yta i marknära sammanhang – en varm vägg för väntande att luta sig mot i vårsolen. Invändigt förordas en ljus träpanel i väggar och tak. Boxarna förses med solavskärmning i form av skjutbara paneler i korrugerad och perforerad aluminium i kopparton. 3 200 För att ge anläggningen ett tydligt och kommunikativt förhållande till Eugeniavägen och Hagaplan rytmiseras sockelvåningarnas glasfasader med inskjutna ”tegelboxar”. Boxarna är avsedda att inrymma lokaler med service och handel som hör sjukhuset, torget och staden till. Boxarnas placering inramar och förtydligar de tre viktiga entréerna mot gatan och torget – huvudentrén i väster, restaurangentrén i mitten och östra entrén. Sektionssnitt bredvid box 700 Elevation box 400 BOXAR Fasadsnitt genom mantel Söderfasaden med boxar mot torget Nya Karolinska Solna 15 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.1 U1/U4 Vårdbyggnad .3 Fasad mot norr ‑ Akademiska stråket 15 10 4 1 GÄVLEGATAN 10 9 9 ANNA STECKSÉNS GATA 5 4 9 9 4 10a 10a 4 4 4 2 10c ENTRÉ FÖRLOSSNING 14 Vårdbyggnadens fasader mot norr följer i huvudsak samma övergripande materialoch gestaltningsprinciper som mot söder. Norrläget gör dock de fysiska förutsättningarna beträffande värmelaster från solstrålning väsentligt annorlunda. Mantelfasaderna mot norr behöver ingen utvändig solavskärmning och fasaden utförs därför som en traditionell curtain-wall-fasad. De stora våningshöjderna medför, trots höga fönsterpartier, stora täta delar i fasaden. För att balansera den långsträckta mantelns storskalighet skapas en omväxlande rytm av skiftande bröstningshöjder. Täta bröstningar bekläds växelvis med naturanodiserad aluminiumplåt och screen tryckta fasadglas. Norrfasadens entrévåning ansluter i hela sin sträckning till Akademiska stråket. Entrévåningens glaspartier, som här är en våning höga, ligger indragna från mantelbyggandens fasadliv. En utvändig pelar arkad uppstår härigenom parallellt med hela vårdblockets norra inre fördelningsstråk. Avsikten är att skapa ett spännande rumsligt samspel mellan fördel ningsstråket och landskapsrummet utanför. Kärnornas långsidor får i sockelvåningens arkad en symbolisk förläng ning i murskivor beklädda med svart tegel. I arkaderna ligger entréerna från stråket inskjutna som skimrande boxar, beklädda med screentryckt glas. 16 Materialnyckel 1 Glaserad keramik/klinker 2Fasadtegel 4 Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminiumplåt 5 Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminiumplåt 9Klarglas 10Fasadglas 10a Fasadglas med ljusgrått bandraster i påtryck 10c Fasadglas med ljust påtryck (punktraster) 14 Lackerad plåt 15 Fasadelement med ytskikt av plåt Entré från Akademiska stråket Nya Karolinska Solna SOLNAVÄGEN 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Perforering Exteriör väggar U4:1, U4:2 AKADEMISKA STRÅKET Perforerade aluminiumplattor Fibercementskiva lackerad i grön nyans Trästomme Sektion Elevation, sockel med spaljé AKADEMISKA STRÅKETS UNDERBYGGNAD U4 Akademiska stråket förbinder i ett sammanhängande plan den befintliga sjukhusparken med KI:s campusområde väster om Solnavägen. Mellan forskningsbyggnaden och behandlingsbyggnaden uppträder stråket från marknivån vid nuvarande thoraxbyggnaden (N-huset) som en underbyggd terrass. Med syfte att rumsligt knyta ihop det övre anlagda parkrummet med den nedre naturmarken utförs en spaljékonstruktion utanför U4:s klimatskärm. Den inre egentliga fasaden beklädes med infärgat gröna fibercementskivor. Utanför denna fasad ställs en lutande spaljékonstruktion med stomme av träreglar och beklädnad av lackerade plåtkassetter av varierande perforeringsgrad. Plåtkassetterna tjänstgör i givna lägen som klätterstöd för växtlighet, i andra lägen som insynsskydd eller bländskydd. Spaljén avslutas uppåt som en inklädd barriär mot stråket. Norrfasaden och sockelvåningen sedd från parkeringen Nya Karolinska Solna 17 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.1 U1/U4 Vårdbyggnad .4 Fasad mot väster - Solnavägen 1 9 10 9 4 1 2 Fasaden mot Solnavägen följer i huvudsak samma gestaltningsprinciper som fasaden mot Hagaplan. En tydlig skillnad är dock att kärnan visar sin långsida mot gatan. Den översta mantelvåningen är här också indragen till en terrass mot vårdkärnan. Terrassen accentueras i gaturummet med en skarp utskjutande takskärm vars undersida av aluminiumplåt är avsedd att under kvällstid belysas underifrån. 9 1 10 6 EUGENIAVÄGEN AKADEMISKA STRÅKET 4 16 2 Materialnyckel 1 Glaserad keramik/klinker 2Fasadtegel 4 Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminiumplåt 9Klarglas 10Fasadglas 16Betongelement Den indragna sockelvåningen (manteln kragar ut över tomtgräns) glasas in i två våningar. I entréplanet förbereds för butiks entréer mot Solnavägen. Boxen i fasadens sydvästra hörn är reserverad för en framtida tunnelbanestation. Dess västra gavel är en tät tegelskiva lämplig för skyltning exempelvis med sjukhusets emblem/logotyp. I fasadens norra ände ansluter en gångbro över Solnavägen. Gångbron blir en samfällighet mellan NKS och KI. KI har uppdraget och gestaltning är på en översiktlig nivå samordnad med NKS:s projektering. Brofästet övergår på NKS-sidan i Akademiska stråket och utgör likaså takkonstruktion till NKS:s aula. 18 Fasad mot Solnavägen Nya Karolinska Solna 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.1 U1/U4 Vårdbyggnad .5 Fasad mot öster - Anna Steckséns gata För framtiden redovisar detaljplanen byggrätter för en expansion av vårdkvarteren österut mot Hälsingegatan. Situationen vid Anna Steckséns gata kommer då att bli analog med Gävlegatans inneslutna rum. Tillsvidare gäller dock att hela vårdkvarteret här ”gör halt” och östfasaden bildar fond mot sjukhusparken. I gatuplanet ligger en av anläggningens viktigasteentréer– akutmottagningen. Akutens särskilda betydelse för anläggningen accentueras i fasadgestaltningen med ett sammanhängande skärmtak och en sammanhållande röd signalfärg på alla byggkomponenter ner till gatunivå. Glaset mot akuten ges en konstnärlig gestaltning. Materialnyckel Östra fasaden med akutens entréer 1 4 Glaserad keramik/klinker Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminiumplåt 9 Klarglas (* konstnärlig gestaltnig) 10Fasadglas 10a Fasadglas med ljusgrått bandraster i påtryck 10bFasadglas 15 Fasadelement med ytskikt av plåt 4 15 1 9 4 EUGENIAVÄGEN 9 AKADEMISKA STRÅKET 10 10a 10 9 4 4 9* AMBULANS 10b Nya Karolinska Solna AKUTENTRÉ AKUTENTRÉ BARN 19 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.1 U1/U4 Vårdbyggnad .6 Fasad mot Gävlegatan Materialnyckel 1 1a 1b 1c 2 4 Glaserad keramik/klinker Glaserad keramik/klinker Glaserad keramik/klinker Glaserad keramik/klinker Fasadtegel, glaserat Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminiumplåt 9Klarglas 14 Lackerad plåt 15 Fasadelement med ytskikt av plåt 16Betongelement 15 4 1 1a 4 4 1b 4 14 1c 9 4 4 2 EUGENIAVÄGEN AKADEMISKA STRÅKET 9 16 Gävlegatans genombrott i vårdbyggnaden utgör en gestaltningsmässig utmaning. Gatan är en betydelsefull länk i anläggningens anpassning till den omgivande stadens kvartersstruktur och gatunät. Vårdblocketsinfrastruktur för patientflöden måste samtidigt hållas intakt vilket medför att gatan i kvarterets norra och södra ände blir överbyggd av förbindelsegångar från plan 4 och uppåt. Härigenom uppstår ett inneslutet gaturum med begränsad visuell kontakt med såväl Hagaplan som Akademiska stråket. Mellan förbindelsegångarna växer vårdkärnorna obrutet till sin fulla höjd. En förtoning av fasadernas klinkerplattor föreslås därför i olika gröna nyanser med syfte att addera en konstfull dimension till denna dramatiska vertikalitet. Förbindelse gångarnas fasader görs så transparenta som energikraven tillåter. Gångarnas undersidor beklädes med sandwichelement med ytskikt av naturanodiserad aluminium. Gävlegatan sedd norrut, mellan U1:4 och U1:5 20 Nya Karolinska Solna 1.1 2013-12-17 PRESSUTGÅVA U1/U4 Vårdbyggnad .7Förbindelsegångar En av de viktigaste uppgifterna för NKS är att tillvarata det unika läget och skapa en höggradig integration mellan vård, forsk ning och utbildning. En effektiv integration understöds bland annat av goda kommunikationer, närhet och orienterbarhet. Där förutsättningarna så kräver kommer därför ett antal förbindelsegångar att byggas mellan verksamheterna inom anläggningen. Den övergripande ambitionen är att ge förbindelsegångarna en så lätt, luftig, transparent och spänstig gestaltning som möjligt. Förutsättningarna varierar dock beroende på om förbindelsen är av klinisk funktion eller mer publik. Mellan forskningskvarteren och vårdkvarteren på ömse sidor av Akademiska stråket kommer ett antal förbindelsegångar att anläggas med publika funktionskrav. Gångarna kan då utföras mer transparentavilket är av stor betydelse för stråkets vistelse kvalitéer. Gångarna kommer också indirekt att bidra till att förtydliga gestaltningsprinciperna för Akademiska stråket med indelning i landskapsrum av olika karaktär och tempi. Behandlingsbyggnaden kommer att knytas samman med vårdbyggnaden via två förbindelsegångar över östra delen av Akademiska stråket. Förbindelsegång över Akademiska stråket mellan U1 och U2. Inom vårdkvarteren ges förutsättningar för ett antal förbindelsegångar som säkerställer effektiva patientflöden mellan verksamheter i olika kärnor. Dessa förbindelser utgör en del av den kliniska verksamheten och måste behandlas härefter. Önskemål om luftighet och transparens får här delvis ge vika för insynskydd/patientintegritet. Undersida av gångbroar inom vårdkvarteret utförs med lackerad stålplåt. Forskningsbyggnaden förbereds vidare för en framtida förbindelse (utanför SHP:s uppdrag) över Solnavägen med KI:s nya Biomedicinska kvarter. Förbindelsegång över inre gård mellan U1:3 och U1:4 Nya Karolinska Solna 21 1.1 U1/U4 Vårdbyggnad .8 Inre gårdar 2013-12-17 PRESSUTGÅVA En stor del av vårdkvarterets fasader vänder sig mot inre, kringbyggda gårdar. Merparten av vårdrummen har fönster mot dessa innergårdar. Från patientens perspektiv utgör gårdarna ett väsentligt blickfång och utformningen av dessa gårdsmiljöer är därför av särskild betydelse. Beroende av de omgivande kärnornas våningsantal liksom gårdsbjälklagets nivå får de tre gårdarna inom vårdkvarteren olika ljus- och gestaltningsförutsättningar. För att skapa optimala ljusförhållanden bekläds gårdsfasaderna med ljusa vitpigmenterade betongelement. Elementen gjuts i form mot en gummimatris som ger en distinkt, slät yta i veckad form. Veckningen ger ytan ett berikande skugg- och ljusspel och de utvinklade fjällen fungerar lite som ljusfångare. Elementen utförs som bärande sandwichelement utan horisontella skarvar. Elementens längder är avpassade efter stommodulen. Gårdsfönstren uppträder som sammanhållna fönsterband. Stränga krav på reduktion av helikopterbuller medför en speciell ljudfälla i form av en glasvitrin framför de ordinarie fönstren. De egentliga fönstren blir härigenom skyddade från nederbörd och vind och kan därför utföras med ytskikt av sibirisk lärk, lika insida. Fönster banden får en rytmisk indelning genom den bakomliggande stommen som accentueras med en indragen avtäckningsskiva lackerad i kopparmetallisk ton. Fönsterband mot vårdrum sett från innergård Gårdarna avgränsas i norr och söder av sammanbindande förbindelsegångar och hisshallar – s.k. länkar. Länkarna utförs optimalt transparenta, dels för att i största möjliga mån tillföra dagsljus men också för att erbjuda värdefulla utblickar. Hiss schakten utförs i ”structural glazing” med en slät utsida utan glaslister. Den bakomliggande stålstommen målas kulört för att ge gårdsrummet ett visuellt blickfång. Täta bjälklagsavtäckningar i glasfasaden utförs med målade fasadglas. Hissmaskinrum bekläds med släta sandwichelement av natur anodiserad aluminium. Fasadsnitt genom sandwichvägg av betong med matrisgjutet fasadelement 22 Foto från testgjutningen av fasadelement Nya Karolinska Solna Gård mellan U1:2 och U1:3 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.1 U1/U4 Vårdbyggnad .9 Tak och helikopterplatta Mantelbyggnadens tak utgör ett påtagligt blickfång från stora delar av vårdblockets övre våningar. Dessa takytor beläggs med hänsyn till detta med ”gröna tak” bestående av sedumväxter. Sedumväxternautgör även fördröjningsmagasin för avrinning av regnvatten. Vårdkärnornas översta våningar består av en indragen teknikvåning för bland annat ventilation. Teknikvåningens fasader bekläds med fasadelement med ytskikt av plåt. Takytor runt teknikutrymmen grusas. Genom teknikvåningarna ”skär” ett ljus schakt vars syfte är att föra ner dagsljus till vårdavdelningarnas kärnzon. Schakten kröns av glastak. Forsk ningsbyggnadens kärntak bekläds med en grafitgrå takduk. Den högsta vårdkärnan, U1:5, har en helikopterplatta av betong. Plattan har i kärnans fasadliv en bärande stomme av lackerade stålramar. Utkragningen mellan teknikvåningens fasadplan och kärnans fasadplan utgörs av ett skyddsnät av wire. Taköversikt U1 och U2 med sedumbelagda, takduksbeklädda och grusade takytor Helikopterplattan på hus U1:5 Nya Karolinska Solna 23 1.2 U2:2-3 Forskningsbyggnad 2013-12-17 PRESSUTGÅVA .1Fasader En av de starkaste drivkrafterna bakom NKS-projektet är integrationspotentialen mellan forskning, vård och utbildning. Integrationskonceptet är därför en viktig aspekt i den yttre gestaltningen. Mot Solna vägen bildar forsknings- och vårdbygg naderna en ensemble som flankerar Akademiska stråket och dess förlängning över Solnavägen. Byggnadernas gestaltnings principer är snarlika men inte identiska. Släktskapet och samhörigheten är uppenbar men forskningsbyggnaden särskiljer sig likväl markant. Materialmässigt följer de samma koncept men forskningsbyggnaden har en större öppenhet och transparens vilket gör dess verksamheter med sina interiörer till mer verksamma komponenter i uttrycket mot Solnavägen. Så är exempelvis utbildningen med sin foajé i entréplanet fullt exponerad med stora glaspartier från golv till tak mot Solnavägen. Solnavägen faller vidare undan en dryg meter varför byggnaden får en växande sockel norrut. Sockeln ligger indragen bakom en hög pelararkad och som en naturlig fortsättning på studentfoajéernas mörka stengolv bekläds sockeln utvändigt med ett svart tegel. Längst norrut avslutas sockelfasaden med en tät vägg beklädd med svart tegel. Denna väggskiva utgör en pendang till en mot svarande avslutning av vårdbyggnaden mot söder. Dessa mörka skivor ramar in hela ensemblen mot Solnavägen. Forskningsbyggnadens nordvästra sida sedd från Solnavägen 2 1 BEF. THORAX 1 Till skillnad från vårdbyggnaden innehål ler manteln i forskningsbyggnaden verksamheter som kan orienteras friare mot fasad, vilket gör det möjligt att öka dubbelfasadens transparens med sänkta bröstningar mot Solnavägen. Detta gäller särskilt i plan 5 (mantelns nedre våning) där en framtida gångförbindelse över Solnavägen till KI:s forskningskvarter förbereds. Dubbelglasfasaden förses med guldtonade solskyddsgardiner, lika de i vårdbyggnaden. Två ljusgårdar med glastak ökar dagsljustillgången för mantelns arbetsplatser. FASAD MOT ÖSTER 1 9 9 4 4 9 10 FRAMSTEGSGATAN 9 4 9 10 9 2 24 Nya Karolinska Solna 9 FASAD MOT VÄSTER - SOLNAVÄGEN 2 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Forskningsbyggnadens kärnor ligger mer tillbakadragna från fasadliv än motsvarande i vårdblocket. Härmed kommer manteln med sin takaltan och dess kraftfulla takskärm att tydligt definiera skalan i övergången mot den kvarliggande bostadsbebyggelse norr om Framstegsgatan. Vid forskningsbyggnadens hörn mot Solna vägen uppstår en av anläggningens viktigaste och vitalaste punkter. Akademiska stråket sträcker sig å ena sidan med en broförbindelse över Solnavägen och skapar en naturlig länk till Karolinska Institutet. På den andra sidan – närmast forskningsbyggnaden – länkas Akademiska stråket med en spatiös trappförbindelse till Solnavägen. Inskjuten i denna trappa ligger entrén till ett konferenscentrum i plan 3. Forskningsbyggnadens huvudentré med foajé ligger på plan 4 mot Akademiska torget. Forskningsbyggnadens södra fasad och huvudentré sedd från Akademiska torget 1 10 9 4 4 9 9 4 10 9 2 FASAD MOT SÖDER - AKADEMISKA TORGET Materialnyckel 4 1 10 10 9 9 4 4 10 SOLNAVÄGEN BEF. THORAX 1 Glaserad keramik/klinker 2Fasadtegel 4 Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminiumplåt 9Klarglas 10Fasadglas 16Betongelement 9 10 4 10 9 16 Nya Karolinska Solna 2 FASAD MOT NORR 25 1.3 U2:9 Behandlingsbyggnad 2013-12-17 PRESSUTGÅVA .1Fasader Behandlingsbyggnaden har ett strategiskt betydelsefullt läge vid Akademiska stråkets övergång till Sjukhusparken. Stråkets identitet och funktion stärks väsentligt av det spänningsfält som skapas mellan entrétorgen i respektive ände – Sjukhusparken och Solnavägen. Den sju våningar höga byggnaden ligger i ett sluttande markplan där nivåskillnaden tas upp av Akademiska stråkets terrass. Basen utgör en förlängning av underbyggnaden U:4 och hålls visuellt samman med en lutande spaljéfasad (se sid 17), vilken skapar ett rumsligt samband mellan Akademiska stråkets två nivåer. I detta underplan är behandlingsbyggnaden invändigt sammanlänkad med huvudbyggnadens plan 3 (U1). Två förbindelsegångar över Akademiska stråket kopplar samman vårdoch behandlingsbyggnaderna högre upp. I behandlingsbyggnaden finns verksamheter för strålningsbehanding med acceleratorer och brachy-terapi samt en HBOenhet (tryckkammare). Högst upp ligger fyra våningsplan med ca 80 vårdplatser för slutenvård. Byggnaden har två huvudsakliga entréer; en separat entré från norr för strålningsverksamheten och en entré från Akademiska stråket i söder för husets övriga vårdverksamhet. I entréplanet från Akademiska stråket finns mottagning och dagvård, provtagningsenhet samt ett café. Ett utanpåliggande uppglasat trapphus tydliggör den södra entrén och ger god orienterbarhet med utblickar längs Akademiska stråket. Det exteriöra uttrycket följer i stort sjukhusets övergripande gestaltningskoncept med återkommande material, såsom vit glaserad klinker, kompositpaneler med ytskikt av lackerad aluminium och fasadglas. Byggnaden är dock en solitär i en annan skala än det stora vårdblocket, vilket medför intressanta variationer i fasadgestaltningen. Långsidorna mot norr och söder utgörs, i likhet med den motstående huvudbyggnadens mantel, av fönsterbandsfasader med bjälklagsmarkeringar av aluminiumkassetter, men här med inramade fönsterband av glaserad klinker. Takterasser och en pergola framför de indragna fläktrummen ger en lätthet åt byggnaden och en möjlighet att på ett elegant sätt integrera funktionen för fasadtvätt . Behandlingsbyggnaden sedd från Akademiska stråket, väster 5 5 5 3 8 6 7 7 6 10 6 9 FASAD MOT SÖDER FASAD MOT NORR 5 1 8 6 3 4 26 1 3 Nya Karolinska Solna 6 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 5 6 FASAD MOT ÖSTER 3 3 6 1 6 2 3 7 Materialnyckel 1 Glaserad keramik/klinker (skivor) 2 Glaserad keramik/klinker/aluminium (stavar) el. motsv. 3 Kompositskiva med ytskikt av lackerad aluminium 4 Lackerad perforerad plåt 1 5 Fasadelement med ytskikt av lackerad plåt 6Klarglas 7Fasadglas 8 Fasadglas med screentryck 9 Sockel av natursten 10 Lackerat stål 9 FASAD MOT VÄSTER 5 6 3 2 6 3 6 3 4 Gavlarna utgör viktiga blickfång som fond i Akademiska stråket från väster och mot Sjukhusparken sedd från öster. Fasaderna bryts här upp av varmt koppartonade aluminiumkassetter och stora glaspartier som exponerar de innanförvarande trapphalarna. Ett transparent raster av klinkerstavar (eller motsvarande) framför glaspartierna tillför vacker ljusföring och tjänstgör som bländskydd mot starkt solljus. Nattetid silas ljus från trapphallarna ut genom rastret och ger ett välkomnande intryck. 5 Nattvy mot behandlingsbyggnaden från nordväst Nya Karolinska Solna 27 1.4 U3/U6 Teknik- och parkeringsbyggnad 2013-12-17 PRESSUTGÅVA .1Fasader Teknikbyggnaden U3, utgör tillsammans med parkeringsbyggnaden U6, ett eget kvarter med egna förutsättningar i områdets norra del. Teknikbyggnaden svarar för anläggningens tekniska försörjning av kraft, reservkraft, värme, media etc. Parkerings byggnaden svarar utöver parkering för godshantering och miljöcentral. Sammantaget innehåller teknikkvarteret verksamheter som är helt väsensskilda från vård och forskning. Det rumsliga sammanhanget för teknikkvarteret är också helt annorlunda. Till större delen omges kvarteret av befintlig bebyggelse präglad av puts och tegel. Sammantaget ger detta starka argument för ett mer rustikt arkitektoniskt koncept. Teknikbyggnaden med sitt övervägande tekniska innehåll har, för att i möjligaste mån bidra till gatans stadsmässighet, organiserats så att arbetsplatser och andra ”befolkade” utrymmen orienteras mot Gävlegatan. Den högresta volymen har i övrigt mest slutna ytor och helhetsintrycket är närmast monolitsikt. Detta har också varit utgångspunkt för det övergripande gestaltningskonceptetdär materialverkan blir avgörande för helheten. Teknikbyggnaden och dess yttre komponenter är därför beklädda eller utförda i rosttrögt stål (Corten). Stålet har speciella, mycket karaktärsskapande oxidationsegenskaper vilka efter hand ger materialet en skyddande roströd hinna. Oxidationen är en naturlig process som gör att varje enskild plåtkassett får sin egen valör, vilket ger helheten vackra schatteringar – att jämföra handslaget tegel med maskintegel. Det roströda stålet är tänkt att samspela med den omgivande befintliga tegelbebyggelsens materialitet och bilda en vacker fond mot resterna av oljebergets vegetation. Mot lastgården i norr har teknikbyggnaden en svartmålad sockel av betongelement. Parkeringsbyggnaden består av öppna parkeringsdäck ovanpå en tät sockel bakom vilken anläggningens miljöcentral döljer sig. Parkeringsdäcken är en prefab konstruktion i betong. Betongen målas vit på insidan och är obehandlad på utsidan. Betongelementen bekläds på utsidan med våningshöga stående lameller av härdat formgjutet råglas. Glaset har en grönskimrande ton som effektfull skall kontrastera mot teknikbyggnadens roströda ton. Glas lamellerna varvas med luftspalter för ventilation. I det förkortningsperspektiv som gatan medför kommer dock fasaden att upplevas som en grön hinna. Glasfasaden kommer också att bidra till att himmelsljus reflekteras ner till den i detta avsnitt trånga gatusektionen. För att berika gaturummet och fotgängarmiljön har miljöstationens tätasockel mot Gävlegatan respektive Fram stegs gatan ”öronmärkts” för konstnärlig utsmyckning i form av kakelmosaik. Mot den befintliga bostadsbebyggelsen i väster möter parkeringsbyggnaden naturmark. Dessa gynnsamma förutsättningar tillvaratas med en naturlig växtvägg. Framför betongfasaden spänns ett metallnät mellan stålprofiler som stöd för städsegröna klätterväxter. 13 8a 16 FASAD MOT NORR - VISIONSGATAN 16 13 11 11 8a 16 FASAD MOT SÖDER - FRAMSTEGSGATAN 28 Nya Karolinska Solna 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Materialnyckel 3 Målad fasadskiva 8a Sträckmetall, galvaniserad 8b Metallnät, galvaniserat 11Lamellglas 13 Rosttrögt stål 16 Betongelement (målat) 3 3 11 13 16 FASAD MOT ÖSTER - GÄVLEGATAN 16 3 8b 13 11 8a FASAD MOT VÄSTER Nya Karolinska Solna 29 1.5Landskap 2013-12-17 PRESSUTGÅVA .1Övergripande Gestaltningen av den yttre miljö ska er bjuda rika upplevelsevärden. Dagsljus och grönska har en läkande och helande effekt och stor omsorg läggs på utformning, material och färg i sjukhusområdets hela exteriör. Målet är en sund, säker och vacker miljö där vegetation är ett viktigt inslag. Akademiska torget, delar av Akademiska stråket, lekterapins gård, gård 1-4 samt östra entrén är föremål för konstnärlig gestaltning i samspel med landskapsgestaltningen. AN TA ÉNS GA GÅRD 5 STECKS GÅRD 4 ANNA EGSGAT FRAMST AKADEMISKA STRÅKET GÅRD 3 GÄVLEGATAN GÅRD 2 GÅRD 1 GEN AVÄ SOLN EUGENIAVÄGEN Planutsnitt Planöversikt med grönska 30 Nya Karolinska Solna 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.5Landskap .2Huvudentrén Huvudentrén ligger intill torget som binder samman Karolinska med Hagastaden. Platsen utgör ett nav för kollektivtrafiken i området. Vid huvudentrén finns angöring för taxi. Besöksparkering sker i garaget under torget. Mellan torget och huvudentrén finns ett generöst signalreglerat övergångsställe. Huvudentrén accentueras med markbeläggning av natursten. Längs gatan planteras träd som ger skön skugga varma sommardagar. Sittplatser ordnas vid entréer. På torget planeras väderskyddade cykelparkeringar. Trädplantering vid huvudentrén Planutsnitt vid huvudentrén Nya Karolinska Solna 31 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.5Landskap Akademiska stråket ANNA STECKSÉNS GATA GÄVLEGATAN .3 ENTRÉ FÖRLOSSNING Akademiska stråket är universitets sjuk husets gröna lunga. Det öst-västliga stråket förbinder sjukhusparken med KI:s campusområde via en bred bro över Solnavägen. Med utgångspunkt från fasadens indelning skapas olika karaktärer där hårdgjorda ytor växlas med planteringar av olika karaktär. Västra delen av Akademiska stråket utgörs av Akademiska torget, en mötesplats för människor som kommer från KI-sidan, sjukhuset, forskningsbyggnaden och från Solnavägen. Torget utformas med en lekfull och livlig karaktär som stödjer rörelser och möten. Sittplatser föreslås dels i de goda sollägena, dels under den centralt placerade trädgruppen. Den lutande fasaden framför sockelbygg naden U4 övergår i överkant till att bli balustrad mot Akademiska stråket. Längs balustraden ordnas sittplatser omväxlande med planteringar. Fotgängare och cyklister som rör sig längs stråket skiljs från varandra med markering i marken. Akademiska stråket avslutas i öster med en platsbildning utanför entrén till förlossningen. Den centrala ytan utformas som en grön yta med plats för utluftstorn från under liggande verksamheter. Cykelstråket från Akademiska stråket övergår här i blandtrafik. 32 Vy mot Akademiska stråket Nya Karolinska Solna SOLNAVÄGEN 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Sektion mot söder genom Akademiska stråket Planvy Akademiska stråket, västra delen Planvy Akademiska stråket, östra delen (ej uppdaterad med vriden U2:9) Nya Karolinska Solna 33 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.5Landskap .4Gårdar GÅRD 1 Allmänt utformas innergårdarna så att de ska vara möjliga för vistelse. Därmed finns en flexibilitet där man efter framtida behov kan avgöra om en gård ska vara publik eller bara tittgård. Träd och perenner väljs med utgångspunkt från att de ska vara skugg- och torktåliga. Gård 1 ligger på plan 6 mellan byggnad U1:2 och U1:3. Längs fasaderna ligger lanterniner som ger ljus ner i entréhallen. Planteringsytan samlas centralt på gården för att ge vegetationen största möjliga jordvolym. Ett trädskikt föreslås för att skapa lä på marken under träden. Ett vari erat skikt av perenner och marktäckare täcker ytan under träden. Genom planteringen föreslås ett trädäck med ett par sittplatser. Gången genom planteringen och sittplatserna inbjuder i tanken till vistelse. På övriga gångytor föreslås betongplattor. Gård 1 Planvy gård 1 Skira gräs föreslås i soliga lägen GÅRD 2 Gård 2, mellan U1:3 och U1:4, är delad i två delar. Den nedre delen ligger på plan 3 och den övre på plan 5. Den nedre delen ligger utanför restaurangen och utformas som en utesevering med en planteringsyta. På gårdsgolvet föreslås ett trädäck. I planteringen föreslås mindre träd och marktäckare. Denna del av gården är mycket skuggig. Den övre delen liknar gård 1 med lanterniner längs fasaden. Gården får en liknande utformning med en centralt placerad planteringsyta. Planteringen föreslås utformas med träd och underplantering av perenner och marktäckare. På gångytorna föreslås betongplattor. Skuggtålig undervegetation Planvy gård 2 Exempel på uteservering och vegetation i upphöjda lådor 34 Nya Karolinska Solna 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 5 4 GÅRD 3 1 Gård 3 ligger mellan U1:5 och U1:6 på plan 5. Tre träd i en centralt placerad och något upphöjd grusyta föreslås. Ett ljust grusmaterial föreslås för att gården ska upplevas som ljus. På övrig mark föreslås betongplattor. Gångytan kring den upphöjda planteringen är tillgänglig för rullator och rullstol om det skulle bli aktuellt att göra gården publik. 2 3 Exempel på träd i hårdgjord yta GÅRD 4 Gård 4 ligger i forskningsbygganden mellan del U2:2 och U2:3. Under gården ligger en cyklotron vars tak trycker upp bjälklaget så att gården delas i två delar. Den övre delen ligger på plan 3 medan den nedre ligger i nivå med plan 2. Höjdskillnaden tas upp i två slänter med mellanligg ande plan yta, samt två trapplopp. Centralt på gården ligger ett utluftstorn. På gården föreslås planteringar med skugg tålig undervegetation. Planvy gård 3 Skuggtålig undervegetation Planvy gård 4 GÅRD 5 Gård 5 ligger mellan forskningsbyggnaden och nuvarande thoraxbyggnaden och är öppen mot Framstegsgatan. Gården är den enda som ligger på mark och inte på bjälklag. På gården föreslås strikta, lite upphöjda planteringar som ger gården karaktären av parktorg. I den mest soliga delen vid Framstegsgatan finns möjlighet att sitta. På gården står en mindre byggnad som är utrymningsväg från forskningsbyggnaden. Upphöjda planteringsytor kan variera i höjd och form Planvy gård 5 Nya Karolinska Solna 35 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.5Landskap .5Växter Större delen av planteringarna ligger på bjälklag vilket innebär en begräns ning i jordvolymen. Dessutom är många av lägena skuggiga. Växterna som före slås måste vara robusta och tåliga sam tidigt som det ska finnas en variation i form och färg över hela året. Vinteraspekten kan uppnås genom att välja växter med intres sant bark, till färg eller struktur, eller med fina kvarvarande blomställningar och blad. Växterna ska inte vara allergiframkallande eller starkt doftande. Vegetationen väljs så att något intressant finns alla delar av året. Vinterståndare Gatuträd i vacker höstfärg Exempel på träd med färgstark bark Perenner under trädskikt 36 Nya Karolinska Solna 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.6Landskap .6 Hårdgjorda ytor Generell utformning av hårdgjorda ytor är asfalt på körytor och parkeringar, kantsten av granit och grå betongplattor på trotto arer. På Akademiska torget och framför huvudentrén läggs natursten. Akademiska stråket och övriga gångytor som inte är trottoarer beläggs med betongmarksten. På gårdar kan även grus och trä förekomma. Kör- och gångytor utformas så de är tillgängliga för alla samtidigt som de kan skötas på ett rationellt sätt, är attraktiva för ögat och åldras med behag. Markmaterial väljs med färgkontrast för att underlätta för personer med nedsatt syn. Ledstråk med taktila plattor läggs ut så att synskadade kan orientera sig från t.ex. busshållplatser till entréer eller längs Akade miska stråket. Alla markmaterial väljs med hänsyn till framkomlighet med andra funktionshinder, t.ex. rullstolsburna. Taktila plattor i granit Exempel på blandning av form, färg och struktur för att skilja olika ytor åt TRAPPOR OCH MURAR Trappor utformas generellt som naturstens trappor. Betongtrappor förekommer i mer undanskymda lägen. De flesta murarna är stödmurar i betong. En stående randig matris föreslås för att ge murarna ökad detaljeringsgrad. På platser där många människor rör sig höjs kvalitetsnivån på murarna till naturstensmurar. Stentrappa Nya Karolinska Solna Blockstensmur 37 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.5Landskap .7Markkompletteringar PERGOLA OCH SPALJÉER På Akademiska stråket föreslås en överstor pergola av limträ. Pergolan står på en del av bjälklaget där det endast finns små planteringsdjup, men tillräckliga för klätter växter. Spaljéer av träribbor föreslås på bullerskärm och mur vid nuvarande thoraxbyggnaden. RÄCKEN OCH STAKET Exempel pergola Spaljé Lackat räcke Papperskorgar (Finbin City, Plastic Omium) Cykelpollare (Urban, Vetstre) Cykelställ (Delta, Cyklos) Räcken och staket föreslås generellt med rörprofil som lackas. Utanför lekterapin och vid östra entrén förslås unika staket som stärker platsernas identitet. PAPPERSKORGAR Både större och mindre papperskorgar föreslås. De bör hämtas ur samma produkt familj för att hålla ihop intrycket. CYKELSTÄLL Generellt föreslås cykelpollare. På platser där cyklar måste snedparkeras föreslås sneda cykelställ med fastlåsnings möjlighet. 38 Nya Karolinska Solna 2013-12-17 PRESSUTGÅVA STAMSKYDD, MARKGALLER OCH PLANTERINGSSKÄRL Markgaller och stamskydd föreslås där träd står i gatumiljö. Där vegetation måste kunna flyttas föreslås planteringar i kärl. Stamskydd (Trädskydd, JOM) Planteringskärl (Kungsan Krukken, GH FORM) Parasoll (Inumbrina, Extremis) Utemöbler (Parco, Nola) BÄNKAR OCH BORD De möbler som föreslås ska vara vara robustaoch tåliga samtidigt som de ska uttryckakvalitet med väl genomarbetade detaljer. Generellt lackas ståldetaljer. Ett basprogram med soffor, bänkar, bord och stolar föreslås (bildexempel). Basprogrammet kompletteras med mer uttrycksfulla och iden titetsskapande möbler på vissa platser som Akademiska torget och längs balustradenpå Akademiska stråket. På uteserveringarna föreslås lösa möbler kompletterade med parasoll. Särskilt på den nedre delen av gård 2 är det angeläget att skapa ett ”tak” som ger ett mer intimt rum. Exempel på föreslagna utemöbler (Parkfåtölj Courage och sittbänk Galleri, City Miljö Möbler) Nya Karolinska Solna 39 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 1.5Landskap .8 Lekterapins gård Lekterapins gård har direktaccess genom en dörr till verksamhetens lokaler i U1 samt från en grind i Akademiska stråket. ”Golvet” utgörs av ett trädäck med en möblering av sittbänkar, vattenlek, sandade ytor, sittmöbler, lekbänkar med växtlådor och trädplanteringar. Redskapsförrådet ges en karaktär som samspelar med miljön. Den allmänna belysningen utgörs av två högre stolpar. Lekredskap (Richter Spielgeräte, Stiliom AB) Sittmöbler i PVC-fritt kompositmaterial. (Loop, Out-sider) Lekterapins gård utformas som en motorikbana med olika spännande lekredskap i samspel med konstnärlig gestalning. 40 Nya Karolinska Solna GESTALTNINGSSTRATEGI 2.INTERIÖR 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Interiör Vårdrum slutenvård 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 2INTERIÖR .0Övergripande FÄRGTEMA NATUR - inspirationsbilder. Den inre miljöns kulörer skall upplevas som välkommande, omhändertagande, ibland uppfriskande och uppmuntrande, ibland mera nedtonade och lugnande. INRE MILJÖ Den inre miljön är tänkt att förstärka den yttre gestaltningens konceptbärande idéer om ett humant sjukhus som utstrålar en bärare av kunskap, forskning och utbild ning i framkant. Den inre miljön skall upp levas som välkommande och trygg med ett professionellt omhändertagande och patienten i fokus. Material och kulörer på fasta inredningsdelar och ytskikt som tex golv, väggar, undertak och glaspartier är valda utifrån ett kvalitetsmässigt hållbarhetsperspektiv och med ett anslag av ljus modern skandinavisk design. Detaljer, materialmöten och anslutningar skall vara väl studerade och omsorgsfullt utförda. God orienterbarhet och tillgänglighet för alla som vistas inom anläggningen beaktas vid gestaltning av miljön. Disponering av ytor, val av material, färgsättning, skyltning och belysning stödjer detta. Den invändiga gestaltningen är tänkt att tillföra struktur, textur och värme i form av bearbetade ytor till den utvändigt strama, svala arkitekturen. Exempel på bearbetade ytor är träpaneler i ljus ask, stengolv, frostad folie i mönster på glaspartier samt målade ytor enligt kulörtema. Den konstnärliga gestaltningen kompletterar kulör- och materialkonceptet, gärna med inspiration från naturteman och årstidsväxlingen. BYGGNADSSTRUKTUR Den övergripande strukturen bygger på ett enkelt koncept av byggdelar som kopplas till varandra – kärnor, mantel och länkar. Dessa delar har i huvudsak olika funktioner och kan definieras med övergripande gestaltningskoncept. Kärnor Kärnorna utgör de höga byggnadsvolymerna som inrymmer “kärnverksamheter” i form av behandlings-, laboratorie-, forsknings/utbildnings- och teknikfaciliteter. Miljöerna präglas av omsorg utifrån ett besöks- och brukarperspektiv. Materialen är robusta, tåliga och funktionella med extra fokus på tillgänglighet, hygien och andra kliniska krav såsom akustik, ljus, fukt och strålning. Varje kärna identifieras interiört med egen kulörkod i syfte att stärka de enskilda byggnadernas identitet. 42 Nya Karolinska Solna 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 2.0Övergripande .1Gestaltningskoncept Mantel Kärnorna omsluts av transparenta byggnadsvolymer, mantlar, som knyter samman de olika byggnadsdelarna funktionsmässigt och visuellt. Mant larna inrymmer i huvudsak administrativa miljöer, med undantag av förekommande inlag av lättare behandling som dagvård- och mottagningsverksamhet. Interiören i den norra manteln tar avstamp i en grön färgskala som fångar parkkaraktären i närmiljön. Den södra manteln mot torget kodas med ett varmt kulörspektra i olika nyanser av gult. Forskningsbyggnadens mantel har sin egen karaktär där ljusa golv står i kontrast mot de mörka labkärnornas väggar. Länkar Länkarna är i huvudsak publika miljöer som kopplar ihop kärnorna och utgörs av öppna rum i anslutning till hisshallar och kommunikationer. Dessa publika miljöer präglas av samma karaktär som entréoch restaurangmiljöerna, liksom delar av utbildnings- och konferensmil jöerna på plan 3. Materialen är tidlösa och neutrala med inslag av ljusa träslag, naturstensgolv och glaspartier i mörklackerat stål. I forskningsbyggnaden gestaltas länkarna som färgstarka nav vilket avspeglas i golv, trappa och undertak. Kärna Mantel TEKNIKBYGGNAD (U3) Länkar P-HUS (U6) FORSKININGSBYGGNAD (U2) BEHANDLINGSBYGGNAD (U2:9) AKADEMISKA STRÅKET (U4) HUVUDBYGGNAD VÅRD (U1) GARAGE (U7) KULÖR- OCH MATERIALKONCEPT BYGGNADSSTRUKTUR. Nya Karolinska Solna omfattar 330 000 m² nybyggnad fördelat påfem kvarter; 1. Huvudbyggnad vård (U1), 2. Forskningsbyggnad (U2) 3. Behandlingsbyggnad (U2:9) 4. Akademiska stråket (U4) 5. Teknik- och p-husbyggnad (U3/U6) 6. Garage (U7) KULÖRKONCEPT. De verksamhetsspecifika miljöerna kodas med ett kulörkoncept som särskiljer de olika byggnaderna sinsemellan. Konceptet får sitt tydligaste genomslag i golven - en yta som är mest befriad från tekniska installationer. De publika miljöerna i entréhallar, fördelningsstråk samt hisshallar präglas av hög arkitektonisk kvalitet med beständiga naturmaterial som förmedlar visionen för projektet, dvs högklassig skandinavisk arkitektur. Karaktären är tidlös och inordnar sig i en skandinavisk tradition. De dominerande materialen är stål, glas och natursten. Kvarteren särskiljs interiört genom olika kulörkoncept. Kulören utgör tillsammans med material, skyltning, ljussättning och konstnärlig utsmyckning ett viktigt verktyg för att stärka orienterbarheten i det stora byggnadskomplexet. Kulören får sitt tydligaste genomslag i golven, en yta med minst installationer. Forsknings byggnadens kulörkoncept ges en mer färgstark och innovativ karaktär. DAGSLJUS OCH UTBLICKAR. Den kompakta strukturen ställer extra höga krav på att inbyggda kvaliteter som utblickar och siktlinjer säkerställs. Nya Karolinska Solna 43 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 2.0Övergripande .2 Kulör- och materialteman Gestaltningsprogrammet för interiören beskrivs via ”panåer” där material för golv och väggar redovisas i relation till de olika naturteman som utgjort inspiration för materialval och kulörsättning. PUBLIKA MILJÖER De publika miljöerna präglas av tidlösa naturmaterial som sten, trä, glas, stål och betong. Entréhallen VÅRDMILJÖER Då väggarna i vårdmiljöer ofta fylls av apparatur och utrustning hålls de vita och neutrala. Golvmattan blir den huvudsakliga kulörkällan i korridorerna. Nischer in till vårdrum ges en avvikande kulör vilken återkommer i en svagare ton inne på vårdrummets fondvägg. Mindre nischer i korridorer såsom arbetsstationer, väntplatser och Just-in-time-nischer markeras med accentfärg. Korridormiljö i vårdbyggnaden FORSKNINGSBYGGNADEN Den interiöra gestaltningen i forskningsbyggnaden skiljer sig från det mer jordnära kulörspektrat i U1. Dess gestaltning utgår ifrån ett antal ledord som “välkomnande intryck, främjande av socialt utbyte, kreativ karaktär, ungdomligt/livligt, visuellöppenhet/synlighet, slitstarkt, varierat, kulör starkt, sunda och vackra material, flexibi litet i byggnad och installationer”. 44 Kontorsmiljö i forskningsbyggnaden Nya Karolinska Solna 2013-12-17 PRESSUTGÅVA målad betong perforerad träpanel ljudabsorbenter UNDERTAK betongelement med relief panel träpanel glaserat tegel cementmosaik INSPIRATIONSBILDER natursten GOLV koppar rostfritt stål glas VÄGG kakel RWC vårdrum vårdrum karm dörr accent korridor nisch GOLV - plastmatta (PVC-fri) INSPIRATIONSBILDER VÄGG accent accent plastmatta plastmatta målad betong betongelement med relief cementmosaik plastmatta INSPIRATIONSBILDER GOLV Nya Karolinska Solna panel dörr VÄGG 45 2.1 Publika miljöer 2013-12-17 PRESSUTGÅVA .1Entréhall Entréhallen är sjukhusets mest publika och centrala rum. Hallen är en naturlig förlängning av torget utanför och leder besökaren vidare upp till Akademiska Stråket samt upp till fördelningsstråken på plan 4. Den tre våningar höga hallen är välkomnande, representativ och överblickbar. Dagsljus släpps in via taklanterniner från ovanliggande gård. Entréhallens väggar är en förlängning av de omgivande kärnornas gårdsfasader och har likadana ljusa betongelement. Vertikala och fristående trälameller monterade på långsidornas bjälklagskanter ger ett omhändertaget och varmt intryck. Golvet är belagt med grå natursten i fallande längder. Trappans glasräcken förstärks med en kopparlist i överkant och handledare i massivt ljust trä. Gallerigångarnas räcken har en överkant i koppar som kan fungera som ledstång. Väggar som angränsar till entréhallen har beklädnader av ljudabsorberande paneler i trä eller kulör. Huvudnumret i entréhallen utgörs av den centrala trappan – en viktig informell mötesplats. Trappan byggs upp kring ett luftschakt som är föremål för konstnärlig gestaltning. Entréhallen i U1 Sektion genom entréhallen, mot öster MATERIAL Golv: Grå natursten i fallande längder Sockel: Sten lika golv Väggar: Ljusa fiberbetongelement Träfanerade perforerade paneler i angränsande miljöer G S Tak: Nedpendlade ljudbafflar samt kompletterande vita absorbenter Övrigt: Räcken av glas med kopparlist Trälameller i tre träslag Rostfria påkörningsskydd på pelare Schaktvägg för uteluftsintag förbereds för konstnärlig gestaltning 46 Nya Karolinska Solna V T Ö V V Ö Ö 2.1 Publika miljöer .2 Gångstråk, plan 4 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Huvudstråken på fördelningsplanet (plan 4) ligger i mantlarna. Dessa aktiva korridorer kommer vara fulla av liv och rörelse med besökare som söker sig vidare i byggnaden. Korridorerna erbjuder ett spännande mötesmiljö med varierade utblickar mot innergårdar och torg. I de transparenta passagerna mellan huskropparna mot söder ligger även bekväma lounger som erbjuder en lugn och avslappnad miljö. Golven är belagda med sten lika entréplan. Väggar målas vita och utgör underlag för konstnärlig gestaltning. De vita undertaken utgörs av absorbenter med infälld belysning i både gångstråk och hisslounger. Publikt stråk i södra manteln Sektion genom entréhallen, mot väster. Norra och Södra fördelningsstråken inringade MATERIAL G: S: V: T: Grå natursten i fallande längder Sten lika golv Målad gips/betong - plats för konstnärlig gestaltning Vägg mot box svart tegel lika fasad Insida box träfanerad perforerad panel Vita linjära fällbara absorbenter Undertak box träfanerad perforerad panel Nya Karolinska Solna G S V T V V 47 2.1 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Publika miljöer .3Entréer De publika entréerna annonserar sig tyd ligt från gatan. Indragna höga glaspartier tillsammans med skyltning och god belysning skapar en välkomnande miljö. Väl utvecklade och säkra karuselldörrar i de mest besöksfrekventa lägena sörjer för ett gott inomhusklimat och lägre energiförbrukning. Entrémattor är infällda i golvet. Östra entrén ges extra omsorg avseende konstnärlig gestaltning. 5 4 3 2 1 2 3 4 Entré konferenscenter (U4) 4 Huvudentré Forskningsbyggnad (U2) 4 3 3 5 2 3 5 2 3 2 2 1 1 Entré från Akademiska stråket (U1) Entré förlossning (U1) Entré akuten (U1:6) 1 2 1 1 2 4 Huvudentré (U1) 2 1 3 3 3 4 4 Entré restaurang (U1) GOLVMATERIAL 1: Grå natursten 2:Absorptionsmatta 3:Torkmatta 4:Skrapgaller 5:Cementmosaik 3 Orienteringsfigur 48 Nya Karolinska Solna Entré östra (U1:6) 1 2 4 5 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 2.1 Publika miljöer .4 Receptioner vid entrélägen Receptionernas gestaltning är välkomnande, lättidentifierad och funktionell. Den präglas både av omsorg kring god arbetsmiljö för personalen och utgör en mötesplats mellan patient/besökare och personal. Diskarna är öppet utformade och glasas endast vid kassor för säkerhet vid kontanthantering. De olika höjderna anpassas till behov för såväl stående som sittande besökare. De publika diskarna är i kompositmaterial vilket säkrar en hållbar, hygienisk och estetiskt miljö. Inslaget av trä i under tak och fondvägg ger en varm karaktär. Akustiken är anpassad för samtal av mer privat karaktär. Golvmaterialet (natursten/ cementmosaik/plastmatta) dras upp på diskens sockel för att skapa en harmonisk enhet. Nyanser i samma material säkerställer kontrastkraven. Huvudreceptionen har en strategisk placering i entréhallen Reception vid entré till U2 MATERIAL G: Grå natursten /ljus cementmosaik/ plastmatta, beroende på läge S: Mörk diabas/cementmosaik/ G plastmatta. V: Träfanerad panel Panel i kulör i U2 T: Träfanerad perforerad panel Perforerad panel i kulör i U2 Ö: Informationsdisk i ljust komposit- G material. Entré U2 disk i kulört kompositmaterial. Receptionsdisk i behandlingsbyggnaden S V S G Nya Karolinska Solna Receptionsdisk i akutmottagningen S T V T V Ö Ö 49 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 2.1 Publika miljöer .5 Väntlounger och hisshallar I södra manteln på plan 5-8 fungerar hisshallarna som väntlonger inför besök på mottagnings- och undersökningsavdelningar. De ljusa och generösa rummen erbjuder utsikt över staden. Miljön är ombonad med väggar klädda med ljudabsorberande ljusa träpaneler. Golven är belagda med natursten lika entréplan. Hisslounge i södra manteln (U1) PERSONHISS U1 HISSKORGAR exempel PERSONHISS U2 SÄNGHISS U1 Asklaminat på vägg Dörrparti i rostfritt Högtryckslaminat på vägg Naturstensgolv Tak av vitlackerad plåt Cementmosaik MATERIAL hisshallar G: Grå natursten i fallande längder S: Sten lika golv V: Träfanerade perforerade paneler Träfanérade paneler i vinterträdgård T: Vita linjära fällbara absorbenter Ö: Räcke av glas med rostfri list Hissfronter i rostfritt stål med kontrastmarkering av natursten 50 G S Nya Karolinska Solna Gummimatta Högtryckslaminat på vägg V T V V Ö 2.1 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Publika miljöer .6Trappor De fyra huvudtrapporna i de publika entréhallarna ges extra stor omsorg, då de utgör såväl fokuspunkter för informella möten som arkitektoniskt viktiga rumsliga element. Trapporna är i ljus cementmosaik. Glasräcken förses med en täcklist av koppar (U1) alt rostfritt stål (U2). De allmänna kommunikationstrapporna i kärnändarna utgör viktiga interna nav för både personal och besökare, samt fungerar som utrymningstrappor. Trapphusen är uppglasade mot korridorerna och ges en konstnärlig gestaltning på de höga fondväggarna med tillhörande miljöbelysning – allt för att göra miljöerna attraktiva och uppmuntra till användning. Interntrapporna är placerade där det finns ett extra stort behov av effektiva kopplingar mellan olika verksamheter och ges följaktligen en funktionell och mer pragmatisk utformning. Utrymningstrapporna, sekundära trappor för i huvudsak brandutrymning, har stan dardutformning. Luftschakt vid huvudtrappan i entréhallen ges en konstnärlig gestaltning. Alla trappor har konsekvent av tillgänglighetsskäl trapplopp där första och sista plan steget markeras med kontrasterande färg i hela dess bredd. Allmän kommunikationstrappa i U1. Den allmänna kommunikationstrappan i U2 bekläds på insidan med plastmatta. MATERIAL Huvudtrappor: Ljus cementmosaik med mörk kontrast Glasräcke med kopparlist, handledare i trä Allm k-trappor: Ljus cementmosaik med mörk kontrast (U3/U6 tvärtom) Gummi/plastmatta i U2 spiraltrappa Lackerat stålräcke, handledare i rostfritt Interntrappor: Stål/ ljus cementmosaik Räcke och handledare i rostfritt/ lackerat/ varmförzinkat stål Utrymn trappor: Betong Räcke och handledare i målat stål Trapphusen synliggörs från korridorer. Trapplopp Räcken och handledare i trappa Nya Karolinska Solna 51 2.1 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Publika miljöer .7Restauranger Restaurangen är en del av den publika miljön på entréplanet. Det två våningar höga rummet med sidoljus kopplar till innergården. Det akustiskt dämpande undertaket består av vita nedpendlade mjuka absorbenter i stort format. Armaturer placeras mellan plattorna. Det är möjligt att gå ut och äta på gården. Restaurangmiljöer plan 3. Möbler visas endast som exempel, de ingår ej strategin och kan komma att ha annan utformning. Entréhall Kafé Foodcourt Matsal Tvärsektion genom entré- och restauranghall MATERIAL G: Grå natursten i fallande längder Trägolv i gästmatsalar S: Lika golv V: Träfanerade/kulörta perforerade paneler T: Vita demonterbara mjuka absorbenter i restaurang Mörka absorbenter i kafé, grill och foodcourt Ö: Rostfria påkörningsskydd på pelare G S Nya Karolinska Solna T V G S 52 V Ö T 2.1 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Publika miljöer .8Infotek Infoteket är tänkt att användas av studenter, patienter, besökare och personal. Det ska vara en dämpad, trivsam miljö för studier och avkoppling. Infoteket ska vara utformat för informationssökning i datorer, men det ska också finnas plats för bekväm läsning av böcker och tidskrifter. När Infoteket är öppet finns en bibliotekarie i den egna informationsdisken. Infoteket står i ett öppet, nära förhållande till entréhallen och ska kännas välkomnande. En stor bildskärm på väggen, som syns från entréhallen, informerar och välkomnar. Även efter stängningsdags ska en helglasad skjutvägg göra rummets funktion synlig. Infoteket ligger i anslutning till entréhallen MATERIAL Infotek G: S: V: T: Grå natursten i fallande längder Sten lika golv Målade i neutral kulör Mörka absorbenter .9 Kommersiella miljöer G S V T De kommersiella lokalerna fyller en viktig funktion i att uppfylla målen om “sjukhuset i staden” och “attraktiva miljöer.” Miljöernas kvalitet, såväl arkitektoniska som funktionella, är viktiga i ambitionen att representera ett utåtriktat förhållningssätt till närmiljön. Transparens och öppenhet är ledord i strävan att skapa en social mötesplats som förmedlar såväl trygghet som aktivitet. Gestaltningen föreslås inordnas i en strategi som samordnas med konceptet för de publika miljöerna. Ytorna definieras idag som kommersiella ytor/råytor och förbereds för den kommande hyresgästanpassningen. INFOTEK Plan 3 Viktiga kommersiella lägen mot torg och entrémiljöer Nya Karolinska Solna 53 2.1 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Publika miljöer .10 Garageentréer, plan 2 Garage under mark, plan 2 Garageentré Bilburna patienter, besökare och personal angör sjukhuset från garaget under torget. Härifrån tar man sig med hiss eller trappor vidare upp i huset. En stark gul kulör markerar arkaden längsmed fasadstråket i vilken de uppglasade entréerna är belägna. Garage under mark, plan 2 MATERIAL entréer / hisshallar G: V: T: 54 Infärgat massagolv Ljus cementmosaik i passage till trapphus G S Skrapmatta, torkmatta Betongväggar och pelare målade Gula fasadelement/plåtkasetter längsmed fasadstråk Vita linjära fällbara absorbenter Träullsplattor i kulör V T V T T G G G V Nya Karolinska Solna 2.1 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Publika miljöer .11 Publika WC Publika WC helkaklas från golv till tak. Kontrastverkan uppnås med kakel kulören som står i kontrast mot det vita sanitetsporslinet. Golven beläggs med natursten i U1/U2/U2:9, samt klinker i U3/U6 och akuten. Publika WC i kliniska miljöer beläggs med plastmatta (exempelvis WC i korridorer). Lägen för publika WC i U1 och U2 plan 3 Kulörta mattor och kakel i U1 på plan 4-12 Principläge i U1 plan 4-12 Natursten och grått kakel i U1 och U2 på plan 3 MATERIAL G: S: V: T: Grå natursten på plan 3 i U1 och U2 Mörkgrå klinker i U3/U6 Ljus cementmosaik i akuten och U2 plan 4-5 Övriga plan plastmatta i kulör Lika golv Kakel i två kulörer Vitt fast gipstak Spegel infälld i en kakelrad G S V G S G V V T G S V G S V G S V G S V WC i korridorer plan 4-12 har golv enligt husets kulörtema Nya Karolinska Solna 55 2.2 Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer .1 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Kulör- och materialkoncept i kärnor BEHANDLINGSMILJÖER Principen för kulörsättning och material i behandlingsmiljöerna är uppbyggt på ett koncept med olika nyanser i respektive kärna. Koncepten är inspirerade utifrån naturteman och årstidsväxlingar. Miljön är i det stora hela ljus med vita väggar och undertak. Korridorer ges en rytmisk upplevelse med sina förrumsnischer på rad, vilka betonas ytterligare med en avvikande kulör. Specifika fondväggar och förvaringsnischer ges en starkare accentkulör. korridor hisshall vårdavdelning Rummen som vetter mot fasad ges en ljusare golvkulör för att stärka dagsljuset, liksom golven i södra och norra manteln. VÅRDAVDELNING BARN OCH UNGDOMAR Behandlingsmiljöer, inklusive vårdrummet, för barn och ungdomar ges en specifik karaktär genom konstnärlig gestaltning och lös inredning som kan uppskattas av flera åldersgrupper. vårdavdelning hisshall korridor KORRIDORER Korridorerna i norra och södra manteln kopplar samman kärnorna. I dessa stråk går AGV-trafik (automatiserade truckar) och golven beläggs därför med tåligt massagolv i kulör enligt kärnans kulörkoncept. Utsnitt vårdavdelning plan 5-12 i byggnad 150/160 Vårdrumsnisch betonas med avvikande kulör Korridormiljö med färgstark golvkulör KULÖRKONCEPT kärnbyggnaderna i U1: 1: 2: 3: 4: 5: 56 Hus 120 Hus 130 Hus 140 Hus 150 Hus 160 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 Nya Karolinska Solna 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Utsnitt slutensvårdsavdelning Korridor i lekterapin MATERIAL behandlingsmiljöer Glaspartier i trä mot ljusschakt i mittkärna G: Plastmatta i kulör enligt kulörkoncept Massagolv i AGV-trafikerade korridorer och nischer infärgat lika omgivande golvkulör S: Uppvikt plastmatta/massa lika golv V:Vitmålade Nischer mot vårdrum i kulör enligt kulörkoncept Små nischer och fondväggar målade i accentkulör T: Vita fällbara absorbenter i korridorer Perforerade gipsplattor i vårdrumsnischer Ö: Frostad folie i mönster som insynsskydd på glas Påkörningsskydd i skivmaterial i kulör lika vägg Dörrar till vårdrum i askmönstrat högtryckslaminat G S V Ö Accentkulör på fondvägg i arbetsstation Ö Ö Kulörtema hus U150 V Ö Nya Karolinska Solna T T 57 2.2 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer .2Vårdrumsenhet ENPATIENTRUMMET Vårdrummen har en luftig karaktär med en enkel och modern utformning. Gestaltningen förmedlar omtanke kring vårdmiljön för både patienten, anhöriga och personal. Belysningen är varierad med olika ljuskällor och ljudmiljön väl omhändertagen. Ytskikt och material ska vara lätta att hålla rena. Den eftersträvade skandinaviska karaktären förmedlas genom inslaget av ljusa träslag i fasadens generösa glaspartier, gavelväggens fond samt dörrbladen mot korridor och hygienrum. Väggar och tak går i vitt med avbrott för en ljus nyans på fondväggen enligt husets kulörtema. Utrustningen kring tvätt stället monteras på ett stänkskydd av skiv material, vars kulör harmoniserar med fondväggen. Den inbyggda gavelväggen integrerar både tekniska och kliniska funktioner som vårdpanel, belysning, skåp för patienttillhörigheter och förbrukningsmaterial. Med denna lösning får patientsängen en naturlig placering i en nisch vilket skapar en rumslighet samt en tekniskt nedtonad miljö. Patientrummet i ljusa kulörer och inslag av ask HYGIENRUM Hygienrummet har helkaklade väggar i en kulör som skapar kontrast mellan sanitetsporslin och vägg. Kulören återkopplar till husets temakulör på golv. Undertaken utgörs av vitmålade fasta gipstak med infälld belysning. Sakvaror är vita och hyllplan i rostfritt stål. Samma kulörer och material gäller för övriga WC och RWC i kliniska miljöer. Kulör på fondvägg och stänkskydd Hygienrum med kulört kakel MATERIAL RWC/dusch och hygienrum G: S: V: T: Ö: 58 Ljus halkfri plastmatta Uppvikt plastmatta Kakel i två kulörer Vitt fast gipstak Fast inredning, sanitetsporslin och produkter vita Duschvägg i glas med frostad del Spegel infälld i en kakelrad över handfat Rostfria hyllor Dörrblad med askmönstrat laminat Nya Karolinska Solna G S V Ö Hygienrum hus 160 V T Ö 2.2 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer .3Intensivvårdsenhet INTENSIVVÅRSRUMMET Samtliga intensivvårdsrum är enpatient rum. Övervakningen sker i själva patient rummet. Den intilliggande arbetsstationen utgör administrativ arbetsmiljö för samtal, dokumentation och informella möten. Förrådsnischer, genomräckningsskåp och annan förvaring kopplas till stationen. Nischen med arbetsstationerna målas i en avvikande kulör för att ytterligare förstärka rumskänslan i relation till de vita korridorerna. Kulören följer de enskilda kärnornas koncept från lavendel till himmelsblått och lindblomsgrönt. Denna kulör återkommer som tema i vårdrummet, i ytterligare en ljusare nyans, exempelvis på väggar och stänkskivan vid tvättställ. Hygienrummet utformas lika slutenvårdens RWC. Här finns även ett genomräckningsskåp för smutstvätt och avfall. Utsnitt IVA-enhet med arbetsstation Fondväggen beklädes med skivmaterial enligt kulörkoncept. Arbetsstationen målas i en avvikande kulör mot korridorens vita väggar MATERIAL vårdrum G: Ljus plastmatta S: Uppvikt plastmatta V:Vitmålade Fondvägg motstående säng i kulör enligt kulörkoncept T: Vita demonterbara absorbenter Ö: Påkörningsskydd vid säng i askmönstrat högtryckslaminat (ej IVA) Stänkskydd bakom handfat i kulört skivmaterial Fönstersnickerier i ljust trä Eventuella accenter i kulör enligt kulörkoncept Dörrblad med askmönstrat laminat/uppglasade Nya Karolinska Solna G S V Ö Vårdrum hus U160 V T Ö Ö 59 AR 2.2 Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer .4 Mottagning och dagvård 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Mottagningar och dagvårdsavdelningar ligger i huvudsak i kärnan mot Solnavägen, i södra manteln samt i behandlingsbyggnaden. Miljöerna inordnar sig i respektive byggnads gestaltningskoncept avseende kulör och material, med ljusa golv längs med fasadstråk och mättade färger i kärnan. 6_P004_2A Dagvårdsenhet i hus U1:2 AXIONOMETRI TYPRUM 1:50 (651C) Dagvårdsplatser, södra manteln plan 7 MÅLAD HÖGBLANK YTA (VÅTRUMSMÅLNING) Mellanväggar i dagvårdsavdelning C-C Mottagningsrum med fönster mot innergård UTSNITT 1:200 MATERIAL G: Plastmatta i kulör enligt kulörkoncept Ljus plastmatta i mottagningsrum mot fasad S: Uppvikt plastmatta G S V:Vitmålade Fondväggar, mellanväggar och nischer målade enligt kulörkoncept T Vita fällbara absorbenter i korridorer Vita demonterbara absorbenter i övriga rum och passager Ö: Påkörningsskydd i skivmaterial i kulör lika vägg Stänkskydd bakom handfat i kulört skivmaterial G S Dörrar till mottagningsrum i askmönstrat högtryckslaminat Frostad folie som insynsskydd där så krävs 60 Nya Karolinska Solna V Ö V Ö V T Ö V Ö 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 2.2 Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer .5 Tunga behandlingsrum (operation, bild och funktion, stålning) Tunga behandlingsrum som exempelvis operation, bild- och funktion samt strålningsmiljöer utformas med fokus på patient- och arbetsmiljöperspektivet. Gestaltningen ska stödja såväl patientens välbefinnande som den kliniska funktionen. Strålningsmiljöerna gestaltas med ett kulör- och materialkoncept som samspelar med konstnärlig gestaltning. P 7_G005_1A 6_P004_1A Illustration strålbehandlingsrum med möjlig placering av konstnärlig gestaltning OP 6_P004_2A 6_P002_1A 6_P004_1A Sängplatser i pre-/post-op barn, norra manteln plan 6 TYPRUM 1:50 (212A-3) MÅLAD YTA (VÅTRUMSMÅLNING) PRE/POST_OP DAGVÅRD C-C (FASAD) Sektion, sängplats i pre-/post-op Operationssal och uppdukningsrum MATERIAL G: Plastmatta i kulör enligt kulörkoncept S: Uppvikt plastmatta V:Vitmålade G S Träfanerade paneler i strålningsrum T: Vita fällbara absorbenter i korridorer Vita demonterbara absorbenter i övriga rum och passager Ö: Stänkskydd bakom handfat i kulört skivmaterial Dörrar med laminat enl kulörkoncept (OP) U-TAKSHÖJD I KÄRNAN MÅLAD YTA (VÅTRUMSMÅLNING) C-C (KÄRNA) 10 INTERIÖR VIK-/SKÄRMVÄGGAR Nya Karolinska Solna G V T Ö V V Ö V Ö 12-06-20 61 2.2 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer .6Akutmottagning Akutens väntrum för barn Akutmottagningen har separata väntrum för vuxna och barn. Den gemen samma receptionen ligger väl synligt. Rummet gestaltas med ett kulör- och material koncept som samspelar med en konstnärlig gestaltning, liksom den lösa inredningen. Receptionsdisken gestaltas enligt det publikakonceptet, dvs diskens material utförs i kompositmaterial, fondväggar och undertak av akustikpanel i ask. Golv mattan dras upp på diskens front. Akutens reception MATERIAL G: Plastmatta i kulör Ljus cementmosaik i entrézon S: Uppvikt plastmatta/ cementmosaik lika golv V:Vitmålade Fondväggar och nischer målade i accentkulörer T: Vita linjära fällbara absorbenter i entrézon Vita demonterbara absorbenter i övriga rum och passager 62 Nya Karolinska Solna G S T V G S V V 2.2 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Patientnära och verksamhetsspecifika miljöer .7Väntrum Väntrummens utformning inordnas i grundkonceptet avseende material och kulör. Lös inredning och konstnärlig gestaltning föreslås ge rummen olika karaktär, vilket är viktigt även för orienterbar heten. Väntrum för barn föreslås en specifik barn- och ungdomsprofil. Exempel väntrum Exempel väntrum MATERIAL G: Plastmatta i kulör alt. ljus plastmatta beroende på läge S: Uppvikt plastmatta V:Vitmålade Fondväggar målade enligt kulörkoncept T: Vita demonterbara absorbenter .8 G S G S V T V Receptioner och infodiskar Miljön präglas av högt personalflöde med arbetsuppgifter som bl a omfattar information för patienter. Infodiskarna kan utgöra fast arbetsplats för personal. Gestaltningen tillgodoser tillgänglighetskrav för olika funktionshindrade. Del av disk är anpassad för sittande. Receptionsdiskar utförs i kompositmaterial. Golvmattan dras upp på diskens fronter för att skapa en rumsligt sammanhängande helhet med intilliggande korridorer. Fondväggen utgörs av askfanerad panel. Reception dagvård Infodisk vårdavdelning MATERIAL G: Plastmatta i kulör enligt kulörkoncept S: Uppvikt plastmatta V:Vitmålade Träfanerad panel på fondvägg T: Vita perforerade gipsplattor Ö: Diskens sockel i mörk plastmatta Informationsdisk i kompositmaterial G S Nya Karolinska Solna G S V T Ö V Ö 63 2.3Personalmiljöer .1 Administration (kontor, expedition, samtalsrum) 2013-12-17 PRESSUTGÅVA De administrativa miljöerna i mantlarna inordnas i kulör- och materialkonceptet. Till skillnad från kärnbyggnaderna utgörs golvmaterialet av ljus plastmatta, för att stärka den ljusa och transparenta karaktären. Väggarna målas i mer färgstarka kulörer; gröna toner i norra manteln mot Akademiska Stråket och gula nyanser mot Hagaplan i den södra manteln. Forskningsbyggnadens ljusa golv står i kontrast mot de mörka väggarna. Mantelmiljö i U2 Norra manteln U1 med gröna accentkulörer Södra manteln U1 med gula accentkulörer MATERIAL kontor/administration/expedition G: S: V: T: Ö: 64 Ljus plastmatta Uppvikt plastmatta alt träsockel Målade i kulör enligt kulörtema Vita demonterbara absorbenter Dörrar i ljust trä Glaspartier med aluminiumlister Dörrar i svart trä i U2 manteln Frostad folie som insynsskydd på glas Eventuella accenter i kulör enligt kulörkoncept G S V Ö Ö T V Ö Ö Nya Karolinska Solna 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 2.3Personalmiljöer .2 Personalrum och pausrum med pentry Stora generösa personalrum är placerade i de norra mantlarna (både U1 och U2) med utblickar mot parkmiljöer. Här möts forskare, kliniker och studenter i gemensamma pausytor. Pentryenheterna skall vara både estetiska och funktionella med ljusa skåp och vitvaror. Golvmattor i mantlarna är ljusa. Kulörkonceptets accentfärger implementeras på bänksskivor och stänkskydd i laminat. Skåpen har lutande tak alternativt påbyggnad upp till undertak. Mindre pausrum med tillhörande pentry ligger verksamhetsnära och bygger på samma kulöroch materialkoncept. Exempel kulörer och material i pentryn MATERIAL personalrum / pentry G: Ljus plastmatta S: Uppvikt plastmatta V:Vitmålade Fondväggar målas enligt kulörkoncept T: Vita demonterbara absorbenter Ö: Pentry med vita skåpsluckor Bänkskivor av högtryckslaminat Diskbänk i rostfritt Stänkskydd bakom diskbänk i kulör enligt koncept G S V T Ö V Ö Ö V Ö G S .3Omklädningsrum Att möta omklädningen tidigt på morgonen eller sent på kvällen skall kännas fräscht och välkomnande, överblickbart och tryggt. Det gula golvet i korridorerna förmedlar en varm känsla som också kompletteras med konstnärlig gestaltning. Ett färgstarkt sänkt tak annonserar omklädningsrummens entréer, vilka i U1 förses med s.k. “speedgates” för god säkerhet. Kläder upphämtas dagligen i intilliggande klädhanteringsrum, som även hanterar förbrukade textilier. Golv i omklädningsrum är i klinker och väggarna vitmålade. Klinker utgör även stänksskydd mot väggen vid de rostfria tvättställen. Akustiken är dämpad genom mjuka absorbenter i tak. Den sobra färgsättningen utgör en neutral plattform för lös inredning som i huvudsak består av klädskåp och sittbänkar i ett förslagsvis färgrikt kulörspektra. Omklädningsrum Entréer till omklädningen annonseras med färgstarka undertak. MATERIAL omklädningsrum G:Klinker S:Klinker V:Vitmålade Helkaklade duschutrymmen Klinker vid tvättställ T: Vita demonterbara absorbenter Undertak av perforerad gips i stark kulör vid entré i korridor Nya Karolinska Solna G S V V T Ö 65 2.4Utbildningsmiljöer 2013-12-17 PRESSUTGÅVA .1Konferenscenter Översikt golvmaterial i konferenscenter, plan 3 Föreläsning Case study Konferens Konferens Case study Konferens Konferens KONFERENSENTRÉ Aula Föreläsning Konferens ENTRÉHALL HUVUDENTRÈ 66 Nya Karolinska Solna 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 2.4Utbildningsmiljöer .2 Aula, föreläsningssalar och konferensrum Konferenscentret ligger centralt och i anslutning till entréhallen, samt med en egen separat entré från Solnavägen. Huvudentrénsstengolv fortsätter även in här. Väggar och gradänger har ytskikt av trä. Fondvägg och draperi är föremål för konstnärlig gestaltning. Aulan med sina gradänger i trä MATERIAL aula/case-study/ föreläsningssalar/konferensrum G: Ljust trägolv Grå natursten kring aulan S: Trä/sten lika golv V:Vitmålade Släta och perforerade paneler med träfanér/kulör T: Perforerade paneler med träfanér/kulör Vita linjära fällbara absorbenter Vita demonterbara absorbenter Ö: Gradänger i trä Handledare av trä Glasat räcke med kopparlist (aula) Kontrastmarkering på glasparti mot aulan Case study-sal (inredning endast exempel) MATERIAL konferensrum i kärnan U2 GMatta S Träsockel /målad V Målade enligt kulörkoncept Perforerade paneler (trä/lackerade) för akustisk dämpning T Vita demonterbara absorbenter G S G S V Ö T V Ö G S T V V V Nya Karolinska Solna 67 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 2.4Utbildningsmiljöer .3Lab FORSKNINGSBYGGNADEN Forskningsbyggnaden (U2) ges en egen identitet inom anläggningen genom en tydlig nyansering av såväl interiör som exteriör, samtidigt som behovet av en sammanhållen helhet beaktas. Forskningsbyggnaden har generellt en mer färgstark miljö än behandlingsmiljöerna. Byggnaden ska vara välkomnande till sin karaktär och präglas av kreativitet och visuell öppenhet. För att främja det sociala utbytet ska tillgången på informella mötesplatser vara god och rörelsemönstret kännas naturligt. Forskningsbyggnaden ska upplevas som den självklara länken mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Den som rör sig genom byggnaden bjuds på en varierad upplevelse som är stimulerande men som även syftar till att underlätta orienterbarheten. Den mångkulturella forsknings- och studentmiljön ges en tydlig skandinavisk inramning, med sunda, slitstarka och vackra material. Forskningsbyggnadens olika delar (laboratorier, skrivplatser, mötesplatser mm) utformas med tydliga skillnader inom ett sammanhållande koncept. Uppglasad labmiljö med mattor i varierande kulörer. Laboratorier utformas med god överblickbarhet i form av glasade väggar och inredning som inte skymmer. Material och kulörer på byggnads- och inredningsdelar görs ljusa med accenter på valda ställen. Närhet mellan skrivplats och labmiljö Exempel på vita dörr- och glaspartier i kärnan MATERIAL labmiljö G:Plastmatta S: Uppvikt plastmatta V: Målade enligt kulörkoncept T: Vita demonterbara absorbenter Ö: Vita dörrarpartier / glaspartier med aluminiumlist 68 Nya Karolinska Solna G S V G S V V T Ö 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 2.4Utbildningsmiljöer .4 Informella mötesplatser En viktig framgångsfaktor för innovativa utvecklingsmiljöer är dess utbud av informella mötesplatser. Forskningsbyggnaden erbjuder ett flertal sådana platser. Miljön ska uppmuntra till samtal och upplevas inbjudande och tillåtande. Kulör, material och belysning varieras för att åstadkomma detta. Informell mötesplats i konferenscenter (plan 3, U2) Entrémiljö i forskningsbyggnaden, plan 4 (bild ej uppdaterad med nytt entréläge) MATERIAL G: Grå natursten på plan 3 Ljus cementmosaik plan 4 och 5 S: Lika golv V:Vitmålade Fondväggar i kulör enligt kulörkoncept Svarta perforerade paneler T: Vita linjära absorbenter Ö: Dörrar med asklaminerade dörrblad G S G S Nya Karolinska Solna V V V T Ö 69 2.5 Enskilda miljöer 2013-12-17 PRESSUTGÅVA .1Andaktsrum ANDAKTSRUM En enhet för stillhet och kontemplation. Miljön är neutral och uppbyggd av ett antal olika rum – andaktsrum, bönerum och ett förrum till dessa. Den arkitektoniska utformningen sker i samspel med konstnärlig gestaltning. Materialen är naturliga med stengolv och väggar med akustiskt dämpande träpaneler i ask. Andaktsrummet är värdigt utformat och kan anpassas för mindre sällskap och samlingar upp mot 20 personer. Bönerummet är tillgängligt för alla trosinriktningar och ges en mer intim karaktär för enskild begrundan. Tvagningsrummet med fotbad utformas i samspel med konstnärlig gestaltning. 4 1. Väntrum i anslutning till andaktsrum 3 5 1 2 Skiss till gestaltning. 1. Entrérum/väntrum, 2. Tvagningsrum, 3. Bönerum, 4. Andaktsrum MATERIAL andaktsrum G: S: V: T: Ljus cementmosaik Cementmosaik lika golv Perforerade träpaneler Vitmålas/förbereds för konstnärlig gestaltning Perforerade träpaneler G S V T V .2Visningsrum VISNINGSRUM Materialen är naturliga med ljus cementmosaik på golvet. Väggar och tak kläs med akustiskt dämpande ribbor av ljus ask. Konstnärlig gestaltning föreslås på såväl väggar som glaspartier. Lös inredning inordnas i detta gestaltningskoncept. Viss lös inredning kommer att vara konstverk. MATERIAL visningssrum G: Ljus cementmosaik S: Cementmosaik lika golv V:Träribbor Vitmålas/förbereds för konstnärlig gestaltning T: Träribbor med ovanliggande Förslag till gestaltning med väggpartier för konstnärlig gestaltning absorbent för akustisk dämpning G S 70 Nya Karolinska Solna V T V 2.6 Teknikbyggnad (U3) och Parkeringhus (U6) .1 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Kulörer och material TEKNIKBYGGNADEN (U3) Den industriella och rustika karaktären återspeglas i interiören. Materialen är pragmatiska och funktionella i syfte att stödja såväl den tunga verksamheten som personalens välbefinnande. Den rosttröga stålplåten, betong, natursten, glas och stål präglar de publika miljöerna. Kulör- och materialkonceptet inspireras från naturens nyanser. Dörr- och glaspartier i mörkgrått och mattor i en blågrå nyans. I de mörka och tuffa miljöerna i omlastningscentralen föreslås en varmgul ton på massagolvet för att ge en sammanhållen rumslig karaktär i en tuff logistikmiljö. PARKERINGSHUSET (U6) Parkeringshusets interiör vitmålas för att på bästa sätt ta vara på ljuset från glasfasaden, allt för att skapa en trygg miljö med enkelt underhåll. Även den konstnärliga gestaltningen av sockelvåningen bidrar till detta exteriört. Hisstornen färgsätts enligt kulörkoncept med ljusblå, vita och svarta väggskivor. Entrémiljö teknikbyggnaden massagolv väggskivor betong plastmatta asfalt målad betong rosttrögt stål trä cementmosaik natursten GOLV rostfritt stål VÄGG Moodboards, kulörer och material Containerhall, U6. Nya Karolinska Solna Omlastningscentral för AGV, U6. 71 2.7Detaljer .1 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Dörrar och glaspartier För att tillgodose behovet av dagsljus ställs höga krav på placering och utformning av invändiga glas- och dörrpartier. Mått och detaljer är uppbyggda kring ett standardiseringstänk. Materialen är tåliga och ändamålsenliga. PUBLIKA MILJÖER exempel PUBLIKA MILJÖER I publika miljöer och korridorer är glaspartier och dörrar i mörklackerat stål. De stora uppställda branddörrarna till hiss hallar (U1) är trälaminerade. Övriga dörrar till supportrum som miljörum, teknikrum etc har vita dörrblad och karmar i samma kulör som vägg. Dörr till lounge Branddörr i korridor / hisshall BEHANDLINGSMILJÖER I vårdmiljöer är dörrkarmar och glaspartier mörklackerade för att tillgodose kontrastkrav för patienter med nedsatt syn. Glaspartierna utgår från ett modulsystem med ett 700 mm brett standardparti. För att främja orienterbarheten och åtskillnad mellan professionella och patientrelaterade funktioner varierar materialen i dörrbladen. I patientrum, såsom vårdrum och mottagningsrum, har dörrarna ett högtrycks laminat i ask. Dörrar till rum med tekniska och kliniska supportfunktioner, såsom förråd, har dörrblad klädda med vitt högtryckslaminat. Dörrbladen i tunga behandlingsmiljöer, såsom operation, anpassas efter det aktuella husets kulörkoncept. Dörr till kärna/avdelning Entré till administration/ Glasparti mot trapphus norra manteln BEHANDLINGSMILJÖER exempel Mottagningsrum Vårdrum RWC, hygienrum Support- och Arbetsstation teknikrum PROFESSIONELLA MILJÖER Sjukhusbyggnadens administrativa mantelmiljöer har dörrpartier i ask och glaspartier med aluminiumlister. Miljöerna är mer öppna och uppglasade med kontors karaktär i förhållande till med de kliniska miljöerna i kärnan. Forskningsbyggnadens labkärnor (U2) har en större mängd glaspartier för att skapa visuell och social kontakt mellan olika funktioner, vilket är viktigt i innovativa utvecklingsmiljöer. Glaspartier i kärnan är ljusa och vitlackerade i kontrast mot mantlarnas kontorsmiljöer med svarta träpartier. Uppdukningsrum, op Dörrbladen till operation och DT-rum enligt kulörkoncept PROFESSIONELLA MILJÖER exempel Mantel U1 /administration, konferensrum, personalrum mötesrum etc, samt U3 72 Kärna U2 /lab, renrum etc Nya Karolinska Solna Mantel U2 /kontor, ex expedition (alt vita) 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 2.7Detaljer .2 Kontrastmarkeringar och insynsskydd I miljöer som kräver kontrastmarkering eller har krav på insynsskydd förses glasen med en neutral frostad film eller ett grafiskt mönster. Markeringen fästs på glasen efter inbyggnad och dess utbredning och utformning kommer att fastställas med hjälp av sakkunnig. Förslag på mönster, publika miljöer I publika miljöer med stora glaspartier föreslås ett neutralt mönster av ljusa och mörka rektanglar som konstrastmarkering. Aulans glasparti med rutmönster. Förslag på mönster, U2 I forskningsbyggnaden U2 föreslås en kontrastmarkering /insynsskydd med ett eget grafisk “post-it” mönster, alternativt varumärkesanpassat. Förslag på mönster i U2 Verksamhetsmiljöer och administration U1 I de kliniska och administrativa miljöerna i U1 utgörs insynsskydd av frostad folie. Frostad folie i kliniska och administrativa miljöer Nya Karolinska Solna 73 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 2.7Detaljer .3Påkörningsskydd Vårdens utsatta miljöer kräver extra omsorg avseende påkörningsskydd. För att tillgodose både funktionella och estetiska aspekter föreslås följande koncept: VÄGGSKYDD KORRIDOR Skivmaterial i akryl föreslås i korridorer med sängtransporter. Kulören anpassas till väggkulör. Hörnskydden är en del av samma system avseende material och struktur. Både väggskivor och hörnskydd direktlimmas mot vägg. Skivmaterial i korridorer, kulör enligt färgtema Vita hörnskydd i akryl (ej uppdaterad illustration) GAVELVÄGG Vårdrummets gavelvägg bekläds med högtryckslaminat med askmönster för att motverka skador på väggen. I övriga rum med vårdpanel bekläds väggen under vårdpanelen med en akrylskiva lika korridor. Gavelvägg i asklaminat i vårdrum PELARE I publika miljöer (entréhall, lounger) skyddas pelare med ett band av rostfritt stål monterad på distans. I mer robusta miljöer som ambulanshall och garage förslås påkörningsskydd av enklare/robustare karaktär såsom varmförzinkad stålplåt, Kohlswabalk samt fristående pollare. Även hörnskydd av rostfritt stål kan förekomma i dessa miljöer. Rostfria band på pelare i publika miljöer 74 Nya Karolinska Solna Pollare och hörnskydd i rostfritt, lackerat alt varmförzinkat stål, Kohlswabalk samt avbärarlister i polyeten i mer robusta miljöer. 2013-12-17 PRESSUTGÅVA 2.7Detaljer .4Akustik Den akustiska miljön säkerställs genom rätt val av undertak och väggskikt. Bra akustik ger en trygg och lugn miljö, vilket påskyndar patienternas tillfrisknande och reducerar stress hos personalen. Målet är att skapa en god och ändamålsenlig ljudmiljö i hela anläggningen. Samtidigt finns i vård- och labmiljöer hårda hygienkrav där ytskikten måste tåla exempelvis dammsugning, våtavtorkning, desinficering eller trycktvätt. I det kliniska miljöerna har man därför valt olika typer av ljudabsorberande mjuka undertaksplattor som är damm- och smutsavvisande, demonterbara och lätta att hålla rena. I publika miljöer kring entréer, konferenscentrum och hisshallar föreslås en undertakstyp med bärverk som är synligt i längsgående riktning. I dessa miljöer (exempelvis receptioner) kompletteras även väggar och undertak med perforerade paneler (trä eller lackerade). Linjära absorbenter på dolt bärverk Perforerade paneler Demonterbara absorbenter Hängande ljudbafflar i entréhall Fällbara absorbenter på dolt bärverk Perforerade paneler på vägg i U2 Den akustiska miljön i entréhallen säkerställs genom nedpendlade ljudbafflar samt vinkelställda trälameller på bjälklagskanterna (se sid 46). I de kliniska miljöerna tillgodoses de akustiska kraven genom mjuka absorptionsplattor med synligt bärverk. Nya Karolinska Solna 75 4.BELYSNING 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Se även separat dokument, 1.16 Belysningsprogram LJUSPLANERING MED MÄNNISKAN I CENTRUM Belysningens övergripande mål är att erbjuda patienter en funktionell ljusmiljö där omtanke, trygghet och orienterbarhet är ledorden. I vårdrummen där patienter vistas under flertalet av dygnets timmar, planeras belysningen med extra stor omsorg. I dessa rum är det av stor vikt att ljusmiljön kan förändras efter behov och önskemål, både för patienten och för personal. I alla delar av projektet prioriteras lösningar som ger lägsta möjliga energianvändning för att minska både miljömässiga och ekonomiska konsekvenser, av onödig eller överdriven energianvändning. Detta uppnås utan avkall på ljuskvaliteten. För att minska belysningens elanvändning utnyttjas dagsljus i största möjliga grad och genom tillämpning av dagsljusstyrning där det är möjligt. Samtliga belysningsarmaturer och ljuskällor skall väljas så att optimal livslängd, energieffektivitet och minimal miljöbelastning uppnås. Huvudentréns reception får en belysning som är både funktionell och välkomnande för besökaren. 76 Vårdrummets belysning ska ge ett funktionellt ljus och en trivsam miljö. Belysningen i vårdkorridorer planeras så att den inte är bländande för sängliggande patienter. Nya Karolinska Solna Case study-salarna får belysning med scenarier för olika funktioner, såsom bildvisning, föreläsning och studier. 2013-12-17 PRESSUTGÅVA UTOMHUSMILJÖER Belysningen utomhus skall vara både funktionell och karaktärsskapande. Där flera trafikantsslag möts är det extra viktigt att se och att synas. Den exteriöra ljussättningen är samordnad med den omgivande stadens belysning. Ljussättningen på gårdar och Akademiska stråket syftar till att förstärka karaktärer och skapa attraktiva utblickar inifrån byggnaderna och goda ljusmiljöer för dem som vistas utomhus. Den interiöra belysningen kommer även i hög grad upplevas utifrån genom den transparenta fasaden. Entréer, lounger och hisschakt belyses så att de bidrar till god orienterbarhet och trygghet för besökarna då de närmar sig byggnaderna kvällstid. Illustrerad belysningsplan (situationsplan ej uppdaterad med vridning av U2:9) Den interiöra belysningen kommer upplevas utifrån genom den transparenta fasaden. Nya Karolinska Solna 77 5. KONSTNÄRLIG GESTALTNING 2013-12-17 PRESSUTGÅVA För utförliga specifikationer - se konstfunktionsprogram, KFP. Ett konstprogram ligger till grund för den konstnärliga utsmyckningen. SLL har av tradition lagt stor vikt vid satsning på konstnärlig utsmyckning i sjukhusmiljö vilket bidrar till hälsa och tillfrisknande enligt forskning. Konsten på NKS ska bidra till att skapa en visuellt attraktiv miljö som förhöjer byggnadernas inre och yttre, dagtid såväl som kvällstid. Den konstnärliga gestaltningen tillför omtanke och lekfullhet till sjukhusets miljöer, ger karaktär och underlättar orientering. Konsten omfattar både fast konst, integrerad i byggnader, och lös konst som är demonterbar och flexibel, såsom målningar, designobjekt och mindre skulpturer. För den fasta konsten har ett antal platser definierats och olika konstnärer bjuds in genom parallella uppdrag. Konstnärlig gestaltning på fasad U6 Exteriört finns konst exempelvis i olika lägen längs Akademiska stråket, på innergårdar mellan kärnbyggnader, på lekterapins gård och på parkeringshusets fasad. Akutens entré förbreds för ett omfattande glaskonsverk längsmed hela fasaden. I de publika inomhusmiljöerna tillförs konst i entré hallen, entréer från Akademiska stråket, Norra och Södra stråken, lounger och konferenscenter. Östra entrén, som även utgör nattentré, är ett rum i två plan där golv, väggar och pelare kan utgöra grund för konstnärlig gestaltning. I de kliniska miljöerna fokuseras den konst närliga gestaltningen till väntrum och rum där patienten vistas under längre tid. Även ljusschakten i vårdkärnorna i U1 får konst, tex i form av ljusprojektioner. De allmänna kommunikationstrapporna förbereds med fondväggar för konst i samtliga vilplan, för att uppmuntra till användning. Sterilcentralens tillförs konst i kakel, emalj och laminat. Glaskonst på akutens entréparti Konsten i garagearkaden lyfter miljön Personalens miljöer ges en konstnärlig gestaltning längsmed korridorväggar på plan 2 i U1 samt i ljusschakten i U2. Personalrum och pausrum förses med lös konst. Andaktsrum och visningsrum gestaltas konstnärligt med stor omsorg och fokus på taktila material med en lugn och rogivande karaktär. 78 Konst lyfter miljön i ljusschakten. Nya Karolinska Solna 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Konsten ska förstärka entréhallens dignitet och luftiga karaktär och skapa en att raktiv miljö. Luftschaktet utgör en dominerande vy och gestaltas konstnärligt med digital konst, objekt eller ljus. Sittmöbeln i entréns centrum integreras med skulp turala objekt som ska fungera som välkomnande och identitetsskapade element. I aulan i U1:2 getsaltas det stora draperiet och den bakomliggande väggen konstnärligt. Det blir ett tydligt och visuellt övertygande signum för aulan, synligt såväl inifrån som utifrån Solnavägen. Draperiet och väggen förstärker aulans profil som ett ledande centrum för medicinsk forskning och utveckling. De putsade betongväggarna i Södra fördelningsstråket på plan 4 gestaltas konstnärligt exempelvis med laminat, relief, måleri eller muralteknik. De putsade betongväggarna som löper längs med Norra fördelningsstråket, plan 4, kan till viss del ses utifrån Akademiska stråket och ska förstärka idén om samspel mellan inne och ute. I stråkets entrémiljöer finns även lös konst. Nya Karolinska Solna 79 6.SKYLTNING 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Se även separat dokument 1.17 Skyltprogram Skyltarna och orienteringssystemet utformas med avsikten att uppnå bästa möjliga orienterbarhet och hållbarhet. Den robusta grundstrukturen sammanbinder alla entréer och fördelningsstråk. Skyltprogrammet är utvecklat för att klara de förändringar som denna typ av miljö utsätts för, såsom omlokaliseringar och nya benämningar. Information som ofta ändras, på exempelvis informationstavlor och registerskyltar, uppdateras enkelt då de är tryckta på utbytbara ark. Taktila skyltar för personer med nedsatt syn samordnas med ledstråk. Profilskylt på fasad Karolinska Universitetssjukhusets logotyp. Profilskylt huvudentré Huvudentrén och östra entrén skyltas väl synligt. Innanför huvudentrén finns en bemannad reception dagtid, övrig tid hänvisas till östra entrén (hus 160). Entréskylt Entréer där besökare och patienter skall gå in skyltas med gatunummer och gatunamn. Informationstavla Informationstavlor sitter i de punkter utomhus där besökaren/patienten angör området samt utanför entréer. Innanför de större entréerna och längs kommunikationsstråk finns informationstavlor. Hänvisningsskylt Förutom gängse trafik- och gatuskyltning förekommer hänvisningsskyltning utomhus. Skyltarna har lysande information. KAROLINSKA Kommersiell skyltning bekostas av hyresgästen. 3 Fasadutsnitt med exempel på skylttyper Information A Eugeniavägen 3 Akutmottagning Huvudentré Parkering Hänvisningsskylt 80 HISS Entréskylt Nya Karolinska Solna Informationstavla 2013-12-17 PRESSUTGÅVA Hänvisningsskylt inomhus Från entréerna skyltas till alla målpunkter. I fördelningsstråket på plan 4 i U1 skyltas till målpunkter, huvud entré och utgång. På plan 4 skyltas även tvärförbindelserna mellan Södra och Norra stråket. Södra stråket Norra stråket A B C D E F D E F UTGÅNG Huvudentré Södra stråket A Södra stråket D E Norra stråket Reception Exempel hänvisningsskyltar Målpunktsskylt och Registerskylt Målpunkten skyltas vid de hissar och de trappor som är första ”målet”. Vid dessa finns en registerskylt där besökaren kan läsa på vilket våningsplan verksamheten finns. Den informationen finns även inuti hissen. A B PLAN 8 6 PLAN 5 PLAN 4 Södra stråket PLAN Målpunktsskylt PLAN 3 Huvudentré PLAN 2 Parkering A PLAN 6 Våningsplansskyltar Registerskylt Entrébeteckning och Verksamhetskylt Uppe på våningsplanet finns entrébeteckningar utanför de båda ”entréerna” in till byggnadskropparna. Verksamhetsentréer skyltas vid sin ingång. Inne i verksamheten kan hänvisningsskyltning till exempelvis väntrum och reception krävas. Rumsskyltar utanför dörrarna visar rumsfunktionen. Funktionsskyltar visar vägen till viktiga servicefunktioner såsom toaletter, miljöstationer etc. Medicinmottagning Medicinmottagning B63 A3 Hänvisningsskylt verksamhet Entrébeteckning byggnad Verksamhetsskylt Bild- och funktionsmedicin A B Funktionsskyltar A6 A5 A4 21 Rumsskyltar Kulörer för skyltar Nya Karolinska Solna 81
