Vilhelmina kommun kartlägger språk-, läs

Språket
Vilhelmina kommun
Grundskolans handlingsplan för att:
Förebygga – upptäcka - möta
språk-, läs- och skrivsvårigheter
Beslutad 2009-08-20
Reviderad september 2013
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Syfte
3
Inledning
3
Kartläggning förskola – år 9
5
Förklaringar
9
Att arbeta vidare efter genomfört test
11
Schema över kommunens kartläggning
Bil 1
Förteckning över diagnosmaterial och litteratur
Bil 2
2
Vilhelmina kommuns kartläggning gällande språk-, läs- och skrivutveckling från
förskola till och med år 9
SYFTE
Vårt syfte med en handlingsplan för språkutveckling är att:

visa på några språkutvecklande arbetssätt

tidigt upptäcka och följa de barn/elever som behöver stöd för att utveckla sin språk-, läs- och
skrivförmåga

visa hur vi regelbundet arbetar för att hitta de barn som behöver stöd i sin språkliga
utveckling
INLEDNING
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala,
läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till
sin språkliga förmåga.” (Lgr11).
”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar
människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.”
(Lgr11 - kursplan för ämnet svenska).
Språkets betydelse
Språkutveckling, kunskapsutveckling och identitetsutveckling går hand i hand och är livslånga
processer. Att lära sig läsa, skriva och utveckla språket är viktigt inte bara för att tillägna sig
kunskaper i skolan utan också för att det är en biljett in i samhället. Samhället ställer allt högre krav
på språklig förmåga samt en skicklighet i att läsa och skriva. Språklig förmåga ökar också individens
möjlighet att påverka sin omgivning för ökad rättvisa, demokrati och jämställdhet.
Språkutveckling
När barnet är tre till fyra år är grunden lagd för den språkliga kompetensen, det vill säga barnet kan
uttala de flesta ord rätt. Grammatiken fungerar och barnet har ett flytande tal. Barnet kan samtala och
göra sig förstådd, men använder sig av kroppsspråket när orden inte räcker till. Ordförrådet utvecklas
tillsammans med den sociala kompetensen och byggs ut under hela livet.
Det arbete som läggs ned i form av medveten träning med språklekar och ramsor redan i förskolan är
av stor vikt för det enskilda barnets språkutveckling. Därefter ska barnet lära sig en ny kunskap, läsa
och skriva. Barnet ska koppla samman ljud och bokstav och sätta ihop bokstäver till ord – ett nytt
sätt att ta till sig språket.
Fram till år tre kan de flesta elever följa kunskapsförmedlingen i alla ämnen, men efter år tre blir
texterna i läromedlen språkmässigt svårare och mera ämnesspecifika. Utan tillräckligt språk klarar
eleverna inte sitt skolarbete.
Arbetssätt
Det finns många metoder för att arbeta språkutvecklande, men något som ständigt återkommer är
vikten av att samtala kring text och bild. Några strategier för att underlätta förståelsen är att:






kunna knyta an till egna erfarenheter
identifiera huvudbudskapet,
sammanfatta innehållet
se orsakssamband
göra förutsägelser om vad som ska komma härnäst
dra slutsatser och generalisera
3


associera till andra texter de läst eller skrivit
kritiskt granska texters form och innehåll
Sådana strategier, att skapa inre bilder och ett rikt ordförråd hjälper eleven att förstå. Det finns bra
litteratur att använda sig av om man behöver stöd i detta arbete. Se till exempel Den meningsfulla
språkväven av Rigmor Lindö, Tankens Mosaik av Susanne Zimmerman eller Böcker inom oss av
Aidan Chambers.
Även faktatexter behöver bearbetas för att öka förståelsen. Eleverna behöver förberedas genom att
samtal förs om texten och svåra ord förklaras. I Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse
finns ett kapitel som behandlar just hur läraren kan förbereda eleverna att möta en faktatext med
rubriker, underrubriker, faktarutor och bilder. I böckerna Läsning av faktatexter - från läsprocess till
lärprocess av Elisabeth Arnbak och Vägar till läsförståelse av Monica Reichenberg ges exempel på
hur man kan ge eleverna aktiv vägledning i hur de ska ta till sig innehållet i faktatexter.
Genrepedagogik syftar till att ge eleverna en medvetenhet om hur språket fungerar i olika
sammanhang och att stegvis stötta eleverna att utveckla både sitt vardagsspråk och ett effektivt
skolspråk. Det handlar om att tillsammans hitta strukturen i språket och att lära sig att olika texter
har olika syften. I skolan används huvudsakligen sex olika textgenrer: argumenterande text,
förklarande text, beskrivande text, narrativ text, återgivande text, samt instruerande text.
Genrepedagogiken bygger på ett arbete i fyra steg:
 bygga upp kunskap
 studera texter inom genren för att få kunskap
 skriva en gemensam text
 skriva en egen text
Till exempel är genrepedagogiken ett utmärkt redskap att använda när eleverna ska skriva
faktatexter. Det gäller då både att lära sig om ämnet ifråga och att lära sig hur en faktatext byggs
upp. Fas ett handlar då om vilka ord och begrepp i texten som behöver förklaras och arbetas vidare
med för att eleverna till fullo ska förstå vad de betyder. Det handlar också om att eleverna tänker
efter vad de redan vet och att man tar reda på så mycket som möjligt om ämnet. Vidare behöver
eleverna se vilka ord som kan vara typiska att använda i en text av den typen. I fas två tittar man på
olika faktatexter i ämnet och jämför vad som skiljer dem åt. Fas tre handlar om ”modellande”,
läraren skriver tillsammans med klassen en faktatext om ämnet så att eleverna får en modell för hur
texten kan se ut. Slutligen skriver eleverna en text på egen hand. Modellen tar tid att arbeta sig
igenom, men vinsten är att eleverna både lär sig om ämnet, ämnesspråket och att producera en egen
text på en högre nivå En närmare beskrivning av cirkelmodellen finns i böckerna Låt språket bära
och Stärk språket stärk lärandet (se litteraturlista).
4
Kartläggning sker enligt följande:
Förskola
När
5 års ålder
Vad
SIT
Språkligt Impressivt Test
Vem
Specialpedagog
Arbetsgång:
 Specialpedagog i förskolan kartlägger alla barn med SIT.
 Vid oro kring språkutvecklingen kontaktas föräldrar och berörd personal.
 Åtgärdsprogram upprättas vid behov för arbetet i förskolan.
 Om vidare utredning behövs kontaktar föräldrar BVC för remiss till logoped.
Specialpedagog informerar personal och specialpedagog i förskoleklass om resultatet av
kartläggningen under förutsättning att föräldrar ger sitt medgivande och vid behov görs ytterligare
kartläggning.
Specialpedagog i förskolan informerar specialpedagog/personal i förskoleklass om kartläggning
under förutsättning att föräldrar ger sitt medgivande.
Förskoleklass
När
Vad
Vem
Januari
April/maj
Vad kan du höra? DEL1
Vad kan du höra? DEL2
Förskollärare
Februari
LUS
Förskollärare
Arbetsgång:
 Specialteamet inom Gru fskl-6 ansvarar för beställning och distribution av screeningmaterial
till förskollärare som genomför och rättar.
 Specialteamet sammanställer resultaten av screeningarna.
 Specialteamet och förskollärare analyserar och diskuterar resultaten samt kommande insatser.
 Vid behov genomför specialteamet utförligare test för att kartlägga vilka faktorer som hindrar
eleven i språkutvecklingen. Information som anses värdefull för mottagande klasslärare i år 1
överlämnas vid en elevvårdskonferens.
I vissa fall skrivs en ansökan till specialteamet för vidare uppföljning.
Under våren hålls överlämnandekonferens där förskollärare och mottagande lärare deltar.
År 1
När
Vad
Vem
September
Oktober
Februari
Maj
Fonolek
LUS
LUS
Diktamen nonsensord (2 ljud)
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
5
År 2
När
Vad
Vem
September
Oktober
Februari
DLSBas
LUS
LUS
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
År 3
När
Vad
Vem
Oktober
Klasslärare
Oktober
Februari
Våren
DLS för klasserna 2 och 3*
*Läsförståelse, Ordförståelse och
Rättstavning
LUS
LUS
Nationella prov
När
Vad
Vem
Oktober
Januari
LUS
DLS för skolår 4-6 Läshastighet
DLS för skolår 4-6 Rättstavning 1
LUS
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
År 4
Februari
Klasslärare
År 5
När
Vad
Vem
Oktober
Februari
Februari
LUS
LUS
DLS för skolår 4-6 Läsförståelse
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
År 6
När
Vad
Vem
Oktober
Februari
Våren
LUS
LUS
Nationella prov
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
Arbetsgång:
 Specialteamet inom Gru fskl-6 ansvarar för beställning och distribution av screeningmaterial
till klasslärare som genomför och rättar.
 Specialteamet sammanställer resultaten av screeningarna.
 Klasslärare ansvarar för genomförandet och rättning av nationella prov.
 Specialteamet och klasslärare analyserar och diskuterar resultaten samt kommande insatser.
 Vid behov genomför specialteamet utförligare test för att kartlägga vilka faktorer som hindrar
eleven i sin läs-, skriv- och språkutveckling. I vissa fall skrivs en ansökan till specialteamet
för vidare uppföljning.
 Vid individuella insatser och när elev ej uppnått mål upprättas åtgärdsprogram.
6
Under våren i år 3 och vid byte av lärarpersonal, hålls överlämnandekonferens där klasslärare och
mottagande lärare deltar.
LUS - läsutvecklingsschema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som vi använder oss av för att
följa elevernas läsutveckling.
Varje termin gör klasslärarna en bedömning av var varje elev befinner sig i sin läsutveckling och
noterar detta i ett speciellt läsutvecklingsprotokoll.
Skolbibliotekarien gör en sammanställning av alla läsutvecklingsprotokoll.
Överlämning sker mellan år 6 och år 7.
År 7-9
Diagnoserna ska fungera både som kartläggning av läsförmåga och som utgångspunkt i
undervisningen.
Handlingsplanen utvärderas och revideras varje år.
År 7
När
Vad
Vem
Höst
Diagnostiskt material i svenska
och svenska som andraspråk år 6-9
Faktatext ur Fina fakta
Klassläraren
Vår
Diagnostiskt material i svenska
Svenskläraren
och svenska som andra språk år 6-9
Skönlitterär text Ingenting att skratta åt (CD)
År 8
När
Höst
Vår
Vad
Diagnostiskt material i svenska
och svenska som andra språk år 6-9
Faktatext HipHop
Skönlitterär text Kante
Vem
Svenskläraren
År 9
När
Höst
Vad
Diagnostiskt material i svenska
och svenska som andra språk år 6-9
Brev WWF Bildanalys Bildsidan
Vem
Svenskläraren
Vid behov kan läraren fylla på med eget material, och vid bedömning använda sig av matrisen i
Språket på väg del II.
Alla svensklärare och specialpedagoger/speciallärare sätter sig in i Språket på väg del I och II samt
Språkutveckling.
7
Arbetsgång:
 Skolenhetens ämnesansvariga i svenska ansvarar för beställning och distribution av
diagnosmaterial till svensklärarna.
 Svensklärarna genomför och rättar diagnoserna.
 Vecka när diagnoserna genomförs i respektive årskurs bestäms gemensamt av svensklärarna
 Specialpedagog/speciallärare eller svensklärare analyserar och diskuterar resultaten samt
kommande insatser. Rektor deltar/informeras.
 Vid behov genomför specialpedagog utförligare kvalitativa test (LOGOS) för att kartlägga
vilka faktorer som hindrar eleven i läs- och skrivutvecklingen.
 Åtgärdsprogram upprättas för elever som inte når målen.
 Vid misstanke om specifika läs- och skrivsvårigheter konsulteras logoped/skolpsykolog.
Föräldrar, klasslärare, specialpedagog och rektor deltar vid konsultationen.
Resultaten av observationer/kartläggning tas upp i språkgruppen vid en utvärderingsträff under
vårterminen. Resultaten av kartläggningen tas i beaktande vid fördelning av områdets
specialpedagogiska resurser.
8
FÖRKLARINGAR
År 1
FONOLEK:
Bedömning av språklig medvetenhet. FONOLEK är ett grupptest som under lekfulla former och på
kort tid bedömer den fonologiska medvetenheten. Testet kan även användas för bedömning av
enskilda elever. FONOLEK kan användas från 6 år och uppåt. Det förutsätter att man arbetat
strukturerat med språklekar. Testet består av tre delprov med sex uppgifter i varje delprov.
Delproven består av:
1. Ljudsegmentering
2. Lyssna ut initialt ljud.
3. Ljudsyntes (att dra samman ljud till ett ord ).
LUS:
LUS är en förkortning för läsutvecklingsschema. Det är ett instrument för att ta reda på hur långt
eleven nått i sin läsutveckling. Den beskriver en läsutvecklingsprocess etappvis och bedömningen
grundas på vad barnen väljer att läsa.
LUS ingår i alla årskurser.
Diktamen nonsensord (2 ljud):
Bedömning av ljudsäkerhet. Testet består av 24 ord.
(Det är bra om eleverna innan testet fått prova på att skriva nonsensord, så att det inte är helt okänt
för dem).
År 2
DLSBas:
DLSbas omfattar tre delprov: Läslust, Läsning (fem minuter) och Skrivning (sju minuter). Läslust
omfattar tio uppgifter som berör elevernas inställning till läsning ur olika aspekter. Läsning omfattar
20 uppgifter (meningar) sammanvävda till en liten berättelse. Till varje läst uppgift finns fem bilder
och eleverna ska markera den bild som bäst kan kopplas samman med den lästa uppgiften. Skrivning
består av en bild som eleverna ska skriva och berätta till. Bilden hör samman med den berättelse som
de läst i delprovet Läsning.
År 3
DLS för skolår 2 och 3:
DLS för klasserna 2 och 3 omfattar sju delprov för år 3: Ordförståelse, Rättstavning, Läsförståelse,
Bokstavsordning, Skriva meningar, Hitta meningar och Min läsning och skrivning.
Följande tre delprov görs:
Ordförståelse undersöker förståelsen av 20 ord: adjektiv, substantiv, verb och adverb. Det är ett
flervalsprov med fyra valmöjligheter till varje uppgift. Orden är valda så att de representerar vanligt
förekommande ord i texter för barn i åldrarna 9–10 år.
Rättstavning undersöker elevens förmåga att stava 20 ord rätt. Orden är valda så att de företrädesvis
prövar ljudenligt stavade ord. För att underlätta ordförståelsen presenteras diktamensordet i en
sammanhängande berättelse
Läsförståelse består av en sammanhängande berättelse för tystläsning omfattande 17 flervalsfrågor
med fyra svarsalternativ på textinnehållet. Delprovet är tidsbegränsat till 30 minuter.
9
DLS för skolår 4-6 omfattar fyra delprov: Rättstavning, Ordförståelse, Läshastighet och
Läsförståelse.
År 4
Följande två delprov görs i år 4:
DLS Läshastighet
Detta är ett lästest som kollar läshastighet. Texten ”Draken i månskenet” skall läsas under 6 minuter
och läsförståelsen ingår när man väljer rätt ord bland 3 alternativ. Testet består av 35 uppgifter.
DLS Rättstavning 1
Delprovet Rättstavning består av 36 uppgifter som representerar olika moment inom
stavningsmetodiken. En kvalitativ analys av den enskilde elevens stavningsförmåga utvärderas med
en särskild analystabell.
År 5
Följande delprov görs i år 5:
DLS Läsförståelse
Detta består av 4 texter med 41 flervalsuppgifter samt 3 frågor med öppna svar som rätt besvarade
ger två poäng var. Testet görs vid två tillfällen med 30 minuter vid varje.
ATT ARBETA VIDARE EFTER GENOMFÖRT TEST
Till denna handlingsplan finns ”verktygslådor” kopplade. I dessa finns konkret material för eleven,
dataprogram, elevlitteratur samt litteratur för pedagogen. Detta material ska vara ett stöd för
pedagogen när en elev får problem med läsinlärningen.
Efter genomförda tester och när resultatet visar att elever behöver ytterligare träning kan
nedanstående sidhänvisningar vara till hjälp.
Fonolek:
Bornholmsmodellen
Avkodning år 2 - 4:
Träna LÄSHASTIGHET, Skellefteå 2011
LUS:
Läsa, se boktips s.154 i Nya Lusboken
http://www.bonnierutbildning.se/m2/Forskola--grundskola-F-6/Svenska---skonlitteratur/Svenska-skonlitteratur/Lusguiden2/
Skolbiblioteket Volgsjö
Läsförståelse
s. 115-120 i Den meningsfulla språkväven
s. 33-36 i Förebygg och åtgärda…
s. 70-81 i Vägar till läsförståelse
s. 81-116 i Läsning av faktatexter
10
DLS:
För att arbeta mer med rättstavning se s164-273 i Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter
För att arbete mer med läsförståelse sid 95 i Vägar till läsförståelse
sid 122 i Läsning av faktatexter
11
Schema över kommunens kartläggning
Förteckning över diagnosmaterial och litteratur
Bil 1
Bil 2
12
Bilaga 1
Schema över Vilhelmina kommuns kartläggning av elevers språk-, läs- och skrivutveckling
Hösten
F-klass
Fonolek
DLS Bas
DLS för klass 3:
Läsförståelse, Ordförståelse, Rättstavning
LUS
Läsdiagnos fakta
Läsdiagnos
Läsdiagnos
År 1
sep
År 2
År 3
År 4
År 5
År 6
okt
okt
okt
År 7
År 8
År 9
sep
okt
okt
okt
okt
hösten
hösten
hösten
Våren
Vad kan du höra? DEL 1
DLS för skolår 4-6:
Läshastighet, Rättst 1
DLS Läsförståelse
LUS
Nationella prov
Vad kan du höra?DEL 2
Diktamen nonord 2 ljud
Läsdiagnos skönlitt. text
F-klass
jan
År 1
År 2
År 3
År 4
år 5
År 6
År 7
År 8
År 9
jan
feb
feb
feb
feb
våren
feb
feb
feb
feb
våren
våren
apr/maj
maj
våren
13
Bilaga 2
Screeningmaterial
Nya SIT, Språkligt Impressivt Test för barn, Hellqvist, B.(1989) Pedagogisk Design
Bornholmsmodellen, Lundberg, I.(2007) Natur & Kultur
Fonolek, Hemmingsson I. (LPC i Östersund)
KTI, Kontrollerad teckningsiakttagelse, Björk K., Lindman B.
Kvalitativa diagnoser, Ljudsäkerhet, Johansson M-G
Diagnostiskt material i svenska och svenska som andraspråk år 6-9. Skolverket
DLSbas, Järpsten, B.(2004) Hogrefe Psykologiförlaget AB
DLS för klasserna 2 och 3, Järpsten, B.(2003) Hogrefe Psykologiförlaget AB
DLS för skolår 4-6, Järpsten, B. Taube, K.(2010) Hogrefe Psykologiförlaget AB
Nationella prov för år 3, Skolverket
Nationella prov för år 6, Skolverket
Nationella prov för år 9. Skolverket
Nya LUSboken, Allard, B. Askeljung, M. Sundblad, B.(2001) Bonnierutbildning
Nya LUSboken komplement, Allard, B. Askeljung, M.(2003) Bonnierutbildning
Vad kan du höra? Renström, U-B. Serholt Läromedel
Litteraturlista
Arnbak, Elisabeth (2010). Läsning av faktatexter - från läsprocess till lärprocess. Natur & Kultur
Chambers, Aidan (1998). Böcker inom oss –om boksamtal. Raben & Sjögren
Druid-Glentow, Birgit (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Natur och Kultur
Gibbons, Pauline (2009). Stärk språket – stärk lärandet. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB
Johansson,Britt & Sandell,Anniqa (2010). Låt språket bära. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB
Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkvägen. Studentlitteratur AB
Reichenberg, M (2008). Vägar till läsförståelse. Natur och Kultur
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur och Kultur
Zimmerman, Susanne & O Keene, Ellen (2003). Tankens mosaik. Bokförlaget Daidalos
14