Minnesanteckningar från extra föräldraråd 120220

Minnesanteckningar från extra föräldraråd 120220
(15 föräldrar närvarade vid mötet)
Föräldraföreningen har bjudit in till ett extra föräldraråd med anledning av den mindre smickrande
tidningsartikel som lokaltidningen nyligen publicerade.
Göran inledde mötet med att förklara ägandeförhållanden för Norrvikens skola.
Göran Bergström och Agneta Bergström är ensamma ägare av Delfinina AB som i sin tur äger
Norrvikens Friskola AB, det bolag som driver Norrvikens Skola. Fastigheten Ejdern ägs direkt av
Delfinina AB eftersom kommunen beviljat lov att bedriva skola där under en tidsbegränsad period
av 3 år initialt. Delfinina AB äger en tredjedel (kommer att öka till 50 %) av Prinet AB, det bolag
som förser Norrvikens skola, och många andra skolor och företag, med den licenskostnadsfria
dataplattformen.
För ett par veckor sedan blev Agneta uppringd av en journalist som undrade hur det kom sig att
Norrvikens skola kunde göra stora vinster samtidigt som de redovisade i princip usla studieresultat?
I detta påstående finns det nu två saker att reda ut:
Gör Norrvikens skola stora vinster, och vad händer i så fall med vinsten?
Har Norrvikens skolas elever dåliga resultat?
Gällande studieresultaten (tar det först, då det känns mest angeläget att reda ut).
I slutet av december blev skolan tillfrågad om de ville redovisa elevernas betyg för höstterminen
2011 (något som inte är obligatoriskt för friskolor). Skolan valde att redovisa betygen. Tyvärr blev
inte alla elevbetyg redovisade på grund av ett missförstånd, vilket gjorde att det såg ut som om
skolans elever hade väldigt låga meritvärden. Varför reagerade ingen på kommunen?? är en fråga
alla naturligtvis ställer sig.
Hur som helst, dessa felaktiga siffror presenterades på kommunens hemsida, vilka journalisten
uppenbarligen hade tagit del av.
I dagsläget finns nu en ursäkt på kommunens hemsida där de förklarar att de publicerat felaktiga
meritvärden. Det korrekta meritvärdet för Norrvikens skola ska vara 219,9 poäng, vilket ger
skolan en 6:e plats om man jämför med alla kommunala skolor och de friskolor som redovisat
betygsresultat i Sollentuna kommun.
Andel elever som gick ut med godkända betyg i alla ämnen var förra året 97,5%.
Göran redovisade även siffror för hur många elever som under HT-11 nått målen i alla ämnen,
87,3% hamnar man på där, vilket ger en 5:e plats i kommunen.
Antal avgångselever som var behöriga till högskoleförberedande gymnasieprogram var 96,2% (en
4:e plats bland kommunens samtliga skolor).
Lärartätheten på Norrvikens skola är 7,1 elever per undervisande lärare (vilket ger en plats bland
den bästa tredjedelen) och andelen manliga lärare uppgår till 33,6% (bland de fyra bästa).
Summa summarum: Norrvikens skolas elever visar på goda studieresultat! I slutet av detta
dokument finns tabeller som visar mer exakt hur skolan ligger till.
Gällande skolans vinster så redovisades följande:
I artikeln nämns både utdelningar och koncernbidrag. Merparten av detta, 6,4 miljoner kronor, har
gått från dotterbolaget Norrvikens Friskola AB till moderbolaget Delfinina AB för att där i
huvudsak finansiera inköp och ombyggnad av Ejdern. Inköp av fastigheter måste ske med
beskattade pengar eftersom själva köpet inte är avdragsgillt. Delfinina AB kommer därför i år att
betala vinstskatt med 882.562 kronor och skolan betalar 149.289 kronor enligt årsredovisningen,
dvs sammanlagt över en miljon kronor i vinstskatt till staten.
Norrvikens Skola har lyckligtvis en god ekonomi och har med egna medel lyckats finansiera en
uppbyggnad av högstadiet med till exempel en helt ny hemkunskapssal, byggt om köket så att
eleverna kan få nylagad mat varje dag, installerat trådlöst nätverk i alla husen, köpt datorer till alla
högstadieelever (och beslutat om läsplattor till Förskoleklassen vilka beräknas delas ut efter
sportlovet) och till samtliga lärare (vilket inte alla kommunala skolor lyckats med) och försett
samtliga klassrum med digitala whiteboards.
Den goda ekonomin ger också en viss fallhöjd om elevantalet plötsligt skulle svikta. Kassan är
normalt som störst efter att månadens skolpeng kommit men innan löneutbetalningarna.
Kassabehållningen på dagen för mötet var drygt 7,7 miljoner kronor, vilket ger utrymme för
upprustning av vissa delar av lokalerna (trots att det egentligen är kommunens uppgift eftersom
skolan bara är hyresgäst). Vi har fortsatt öka lärartätheten ytterligare under detta läsår och vi ska
bygga upp ett bra skolbibliotek. Ägarna, Agneta o Göran, är mycket måna om att skolan ska
fortleva i egen regi och har tackat nej till ett generöst erbjudande att sälja skolan under föregående
år.
Göran redovisade också sin totala ersättning från skolan och från moderbolaget (lön och utdelning
sammantaget) och visade att kostnaden för verksamheten var lägre avseende honom än för flera
kommunala rektorer i Sollentuna kommun. Han var också övertygad om att han dessutom lagt ner
betydligt mer arbete på skolan än många rektorer gjort.
Nedan följer en redovisning för Görans skriftliga svar på journalistens i förväg mejlade frågor, ni
får utifrån dessa fakta själva bedöma sanningshalten i lokaltidningens artikel...
Hur har skolan kunnat göra så stora vinster?
Vi har varit väldigt duktiga på att spara på onödiga kostnader och göra bra upphandlingar. Vi har
också arbetat mer än vi någonsin gjort tidigare och under t ex det första året arbetade vi i stort sett
varenda helg med vaktmästarsysslor mm förutom att bygga upp hela verksamheten. Vi har
expanderat från drygt trehundra elever till nästan femhundra. Vid expansion finns en automatisk
lönsamhetsökning i det att skolpeng betalas från och med 1 juli medan nyanställda lärare får lön
från och med terminsstart. När ökningen upphör eller elevantalet minskar försvinner detta eller blir
en minuspost i resultaträkningen. Vi investerade i ett nytt tillagningskök och säljer mat till tre andra
skolor och vi är delägare i ett databolag som sparar stora summor åt skolan varje år. Det är svårt
för oss att bedöma varför de kommunala skolorna har så höga kostnader, men vi är mycket
effektiva och noggranna i våra upphandlingar. Vi har ju också haft möjlighet att ha insyn i samma
skola i kommunal regi och vi fann stora förbättringsområden.
Agneta Bergström säger att ni återinvesterar vinsterna i verksamheten. Men enligt
årsredovisningar har ni också kunnat ta ut stora summor ur företaget de senaste två åren. Det
handlar om över 10 miljoner kronor i utdelningar, koncernbidrag och löner/pensioner till
styrelse och vd. Vad är förklaringen?
En förklaring är att du verkar blanda äpplen och päron eftersom det finns ett moderbolag som tagit
emot koncernbidrag. Koncernbidrag, vilket torde stå för nästan hälften av det belopp du skriver
(annars förstår jag inte hur du kommit fram till siffran) är inte vinst som tagits ut. Moderbolaget
äger till exempel en av skolbyggnaderna. Det som vi som ägare tagit ut under den femårsperiod vi
har förberett och haft hand om verksamheten är inte mer än rimligt i förhållande till arbetsinsatsen.
Hela styrelsen har varit anställd i bolaget och är därmed inkluderad i styrelsens ersättningar i
resultaträkningen. Alltså inte bara ägarna.
Vi har återinvesterat mycket av det överskott som kunnat uppbringas och med dessa kunnat bygga
ett tillagningskök så att eleverna alltid får nylagad mat, vi har byggt en ny hemkunskapssal och vi
har kunnat ge alla högstadieelever en "egen" dator, en så kallad laptop. Sollentuna kommun
arbetar på att alla lärare ska få en egen dator, något som våra lärare haft från första stund
tillsammans med alla högstadieelever. Vi har också precis beslutat införskaffa så kallade läsplattor
till alla barn i förskoleklassen. Målet är att inom kort ha en dator per elev, det som brukar kallas 11. Sedan flera år är samtliga våra klassrum utrustade med så kallade digitala whiteboards
Agneta Bergström säger att ni har hög lärartäthet och bra kvalitet. Men enligt skolverket är
lärartätheten något under snittet för Sollentuna och mertivärdet för högstadieelever är bland
de sämsta i kommunen. Vad är förklaringen?
Sollentuna kommun har presenterat ett felaktigt och alldeles för lågt värde både vad gäller
vårterminen 2011 och nu senast betygen för höstterminen 2011. De felaktiga värdena har drabbat
oss med negativ publicitet och vi för en ingående dialog med kommunen för att detta inte ska kunna
upprepas i fortsättningen. Det rätta meritvärdet togs förhoppningsvis upp i Barn- och
Ungdomsnämnden igår och såvitt vi kan se ligger vi på sjätte plats bland alla skolor i Sollentuna
som redovisat sina siffror. Vi har dessutom allra bäst resultat bland alla redovisade skolor i
Sollentuna när det gäller andelen elever som nått målen i samtliga ämnen (97,5 %) och 100 % av
våra elever som gick ut årskurs nio i våras var behöriga till en gymnasieplats!
Jag har inte sett några generella siffror för lärartätheten och kan därför inte kommenterade det,
men jag ser att vi har lika många vuxna anställda per elev som i andra skolor (knappt 8 elever per
anställd vuxen) och samma lärartäthet som skolan hade när den var i kommunal regi. Dessutom
visar forskning (John Hattie: "visible learning, a synthesis of over 800 meta-analyses relating to
achievement") som även finns på svenska hos SKL, att lärartätheten har mindre betydelse i
förhållande till att de lärare man har är duktiga. Vi har lagt stor vikt vid att ha mycket duktiga och
kompetenta lärare.
Tycker du att det generellt är rimligt att man kan göra stora privata vinster på en
skattefinansierad verksamhet om kvaliteten bibehålls?
Under förutsättning att man håller tillräcklig kvalitet ser jag ingen skillnad på vinster som
uppkommer i skolan genom undervisning jämfört med skattepengar som används till att bygga
skolor, asfaltera, ploga vägar eller köpa IT-tjänster för skattepengar. Eller varför inte JAS-plan!
Vem vill att SAAB inte ska gå med vinst?
Jag är mer fundersam över att de kommunala skolorna inte är kostnadseffektiva, vilket onödigt
drabbar kommuninvånarna genom onödigt höga skatter. Om alla skolor var lika effektiva borde
skolpengen, och i förlängningen skatterna, kunna sänkas eller pengarna användas till en ännu
högre kvalitet.
Vid protokollet
Jennie Grusell
Tabeller:
Skola
Sollentuna
1 musikklasser
2 Vittra i Sollentuna
3 Gärdesskolan
4 Helenelundsskolan
5 Sofielundsskolan
6 Norrvikens skola
7 Runbacka skolor
8 Silverdal
9 Edsbergsskolan
10 Häggviksskolan
11 Gillbo skola
12 Hertig Karl
Sollentuna
13 international
Skola
Meritvärde hösten 2011
selektiv
249,9 intagning
237,2
235,9
234,7
225,4
219,9
217,5
216,0
215,6
210,5
205,8
199,5
197,7
Andel som nått alla mål
1 Sollentuna
musikklasser
2 Gärdesskolan
3 Helenelundsskolan
4 Vittra i Sollentuna
5 Norrvikens skola
6 Runbacka skolor
7 Edsbergsskolan
8 Sofielundsskolan
9 Gillbo skola
10 Silverdal
11 Hertig Karl
12 Häggviksskolan
13 Sollentuna
international
Skola
1 Sollentuna
musikklasser
2 Gärdesskolan
3 Helenelundsskolan
4 Norrvikens skola
5 Runbacka skolor
6 Edsbergsskolan
96,8 selektiv
intagning
95,0
93,0
91,7
87,3
84,1
83,5
81,5
80,0
76,9
75,5
74,5
57,7
Andel behöriga till
högskoleförberedande
gymnasieprogram
100,0 selektiv
intagning
98,3
97,4
96,2
93,2
92,7
7 Hertig Karl
8 Gillbo skola
9 Silverdal
10 Häggviksskolan
11 Vittra i Sollentuna
12 Sofielundsskolan
13 Sollentuna
international
Skola
90,0
89,3
88,5
88,2
86,1
85,2
65,4
Andel godkända i sv, sas,
eng, ma
1 Sollentuna
musikklasser
2 Gärdesskolan
3 Helenelundsskolan
4 Vittra i Sollentuna
5 Norrvikens skola
6 Runbacka skolor
7 Edsbergsskolan
8 Hertig Karl
9 Gillbo skola
10 Silverdal
11 Häggviksskolan
12 Sofielundsskolan
13 Sollentuna
international
100,0 selektiv
intagning
98,3
97,4
97,2
96,2
93,2
92,7
90,0
89,3
88,5
88,2
85,2
65,4
Samtliga skolor exkl
special o särskolor mm
1 Futuraskolan
2 Skälbyskolan
3 Mikaelsskolan
4 Sollentuna International
5 Rälsenskolan Viby
6 Trollholmen
7 Stallets skola
8 Helenelundsskolan
9 Norrvikens skola
10 Sollentuna Musikklasser
11 Töjnaskolan
12 Gillboskolan
13 Runan
14 Vittra vid Rösjötorp
15 Vaxmoraskolan
16 Kokalite
17 Kärrdalsskolan
Andel manliga
lärare
2,7
8,0
21,4
29,7
0,0
21,0
0,0
19,6
33,6
23,4
1,9
36,0
21,3
0,0
6,8
0,0
3,9
Lärartäthet
11,9
10,6
9,4
8,1
7,7
7,5
7,5
7,2
7,1
7,1
7,0
6,8
6,8
6,8
6,7
6,7
6,6
18 Vibyskolan
19 Eriksbergsskolan
20 Hetig karl
21 Gärdesskolan
22 Tegelhagsskolan
23 Häggviksskolan
24 Vittra i Sollentuna
25 Rälsen
26 Silverbäckens skola
27 Anneroskolan
33,8
16,5
23,6
17,3
15,8
33,7
31,8
17,9
0,0
0,0
ovägt genomsnitt
Investeringar gjorda i Norrvikens Skola
Hemkunskapssal
Tillagningskök
Digitala whiteboards
Trådlöst nätverk
Elevdatorer (nu även till Förskoleklassen)
Lärardatorer
Inköp Ejdern
Ombyggnation Ejdern
6,5
6,2
6,0
6,0
6,0
5,6
5,3
5,0
3,1
2,2
6,6