Bedömning åk 1.pdf

Transcription

Bedömning åk 1.pdf
Malmö stad
S:t Petri skola
2011-09-25
Peter Pripp, delprojektledare Extens/Dexter
Fastställt av utbildningsdirektör Matz Nilsson 2011-­‐09-­‐20 Bedömning åk 1
Enligt tidigare beslut gäller att elever i årskurs 1 ska ges skriftliga omdömen av
formativ karaktär. En arbetsgrupp för att ta fram nya omdömen har skapats.
Arbetsgruppen har bestått av Edward Jensinger (rektor PAG), Ida Ihd (rektor AFG),
Christer Månsson (rektor NSG), Rita Winberg (bitr rektor SP), Peter Pripp (bitr rektor
SP), Linda Forslund (speciallärare SP), Eva Henriksson-Garatea (lärare SP) och Maria
Brännström (lärare SP). Pga stark tidspress blev representationen från SP väl stor.
Christer Månsson och Ida Ihd har dock lyft diverse frågeställningar med lärare på
respektive skola. Till arbetsgruppen har Lars Thelander (bitr rektor HE) bidragit med
underlag.
Arbetsgruppen har haft följande uppdrag
• skapa ett bedömningsinstrument för terminsbedömning, bedömning inför
utvecklingssamtal samt bedömning vid pedagogisk kartläggning
• bedömningen ska till sin karaktär skilja sig från dagens OTP, TP och GP
• bedömningen ska fånga kvalitativa skillnader i elevers kunskaper i förhållande
till ämnets syfte, utan att vara betygsliknande
• bedömningen ska kunna hanteras av befintligt IT-stöd (Extens/Dexter)
bedömning åk 1.doc
Kvalitativa skillnader bedöms enligt följande:
• Ännu ej visat tillräckliga kunskaper (betraktas även som en varning för F)
• Visat översiktliga kunskaper med visst handlag
• Visat utförliga kunskaper med gott handlag
• Visat utförliga och nyanserade kunskaper med mycket gott handlag
Till den kvalitativa bedömningen fogas skrivfälten Grund för bedömning och
Insatser för att utveckla kunskaper och handlag.
Till skrivfältet Grund för bedömning hämtar läraren kunskapskraven för de delar av
kursen som gåtts igenom fram till tidpunkten för bedömning. Vid bedömningstillfället
har följaktligen inte hela kursen tagits upp. Därför vilar bedömningen endast på de
hittills genomgångna delarna i kursens centrala innehåll. Det finns en tydlig relation
mellan mål för kursen, kursens centrala innehåll och kunskapskraven i kursen. Målen är
ämnesspecifika och beskriver de kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att
utveckla genom undervisningen i ämnet. Det centrala innehållet i en kurs motiveras av
målen samtidigt som det finns kopplingar mellan kunskapskraven och kursens centrala
innehåll. Kunskapskraven konkretiserar vad som ska betygsättas i kursen. Därför är
kunskapskraven viktiga att använda i bedömningen.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
S:t Petri skola
Fersens väg 1. Box 17050
200 10 MALMÖ
Tel. 040-34 94 00
Org.nr. 212000-1124
[email protected]
www.malmo.se
2 (3) I skrivfältet Insatser för att utveckla kunskaper och handlag beskrivs vad eleven
kan göra för att nå en kvalitativ högre nivå av kunskap. Texten ska vara framåtsyftande
och ha ett formativt perspektiv. I samma fält beskrivs även det stöd som läraren
kommer att ge eleven. Enligt Lpf 94 har läraren ansvar för att ge stöd. Det stödet ingår
i lärarens tjänst.
Skrivfälten är inte obligatoriska att använda under läsåret 11/12. Detta för att skolorna
har kommit olika långt i att förbereda lärarna på att ge skriftliga omdömen. Läsåret
12/13 ska skrivfälten användas av alla skolor.
Den bedömning som läraren gör får inte vara en prognos om eventuella framtida
kunskaper. Bedömningen avser hittills visade kunskaper i kursen. Bedömningen är inte
att betrakta som ett betyg. Betyg ska skolan/läraren endast tala om när kursens
undervisning är avslutad.
För att underlätta för lärarna och för att öka möjligheten för likvärdig bedömning bör
bedömningsmatriser användas, där kunskapskraven utgör grunden. Ett uppdrag till
ämnesplanegrupperna är nödvändigt.
Kortfattad beskrivning bedömningsmatris:
Till vänster i matrisen skrivs målen in som konkretiserar vad i syftet som ska
betygsättas i den aktuella kursen. I rutorna till höger i matrisen beskrivs
kunskapskraven kortfattat. Det är viktigt att målen finns med i texten för
kunskapskraven. Nedan ges ett exempel för kursen Historia 1b och ett av
historieämnets mål – kunskaper om förändringsprocesser. I de tre nivåerna för
bedömning, vilka presenteras här, används samma kunskapsuttryck (översiktligt,
utförligt samt utförligt och nyanserat) som i möjligaste mån brukas i samtliga
gymnasieskolans kurser. Kunskapsuttrycken förtydligar även progressionen.
Det framgår att det finns en koppling mellan de tre nivåerna och kunskapskraven för
betygen E, C och A. Trots att det finns risk att lärare och elever ser de tre nivåerna
som omskrivningar av faktiska betyg väljer arbetsgruppen ändå att använda det
professionella språk som Skolverket använder i ämnesplanerna. Det blir skolans och
lärarnas uppgift att vara tydliga med att det är fråga om en bedömning av hittills visade
kunskaper
E
Förändringsprocesser
Visat översiktliga
kunskaper med visst
handlag
Eleven kan översiktligt
redogöra för
förändringsprocesser,
händelser och personer i
historien samt deras
orsaker och
konsekvenser.
D
C
B
Visat utförliga kunskaper med
gott handlag
Alla E-kraven
och flertalet Ckrav.
Eleven kan utförligt redogöra
för förändringsprocesser,
händelser och personer i
historien, deras orsaker och
konsekvenser samt olika
tolkningar av dessa. Eleven
jämför de olika tolkningarna
och väljer en av dem samt
motiverar sitt val.
Alla C-kraven
och flertalet
A-krav.
Kortfattad beskrivning av IT-stödet:
Det skoladministrativa systemet Extens/Dexter, som ersätter ELIT, har stöd för
bedömning av den kvalitativa skillnaden i elevens kunskap. Likaså finns det skrivfält.
Dock finns det produkter på marknaden som avsevärt skulle underlätta lärares arbete
A
Visat utförliga och nyanserade
kunskaper med mycket gott
handlag
Eleven kan utförligt och
nyanserat redogöra för
förändringsprocesser,
händelser och personer i
historien, deras orsaker och
konsekvenser för olika
tolkningar av dem. Eleven
jämför de olika tolkningarna
och väljer en samt motiverar
nyanserat sitt val.
3 (3) med den löpande bedömningen/responsen till eleverna samtidigt som styrning mot
nationella styrdokument och bra dokumentation finns med. I upphandlingen av ELITs
ersättare fanns sådana krav inte med. I Extens/Dexter blir det tyvärr en extra moment
för lärarna. De måste arrangera två webbläsarfönster bredvid varandra med Dexter i
det vänstra fönstret och matrisen i det högra. Text markeras i matrisen och dras in i
skrivfälten. Instruktion för detta kommer att finnas i handledningen för hur lärarna
arbetar med bedömning åk 1.
IST har utvecklat en produkt som heter Stöd för lärande (finns i demoversion
preliminärt i oktober 2011). Bland andra är Norrköping testpilot av den produkten.
PODB Infomentor är en annan leverantör som har en produkt som kan vara
intressant. Dock är det en klar fördel att använda ISTs produkt då den fungerar utan
krav på särskild integration mot huvudsystemet Extens.
Utbildningsförvaltningen undersöker möjligheten att genomföra en upphandling av ett
IT-stöd som möjliggör att processen nationella mål – lokal planering –
arbetsområden/uppgifter – inlämning/registrering av elevers arbete i processform –
bedömning/respons samt dokumentation kan samlas på ett ställe.