Fördjupning Maktspelet
Transcription
Fördjupning Maktspelet
Lärarhandledning d) Maktspelet Kort sammanfattning om innehållet: Maktspelet innehåller flera montrar som beskriver brons-, järnålder och medeltidens människors maktyttringar och skapade förändringar i Vänerlandskapet 220 Introduktion till Maktspelet Beskrivning och fakta Bilden visar ”döden spelar schack”, av Albertus Pictor – kyrkomålare från 1400- talet. Bilden kommer från Täby kyrka i Uppland. Makt och symboler var återkommande företeelser under förhistorien och medeltiden (liksom idag). Men hur makten visades såg olika ut och naturligtvis också hur symbolerna utformades och användes. Gemensamt för tidsperioderna (brons-, järnålder och medeltid) är att de består av hierarkiskt uppbyggda samhällen där över- och underordning fanns. I samhällena fanns också behov av att lägga under 1 sig makt och oroligheter var återkommande. Runt Vänerland utvecklas symboler i form av hällristningar, gravläggningar och senare även borgar och kyrkor. Observera och diskutera: Har någon av eleverna sett hällristningar? Vad finns det för likheter idag? Graffiti? Vad för symboler använder vi oss utav idag för att manifestera att man innehar makt? Vad finns det för skrytbyggen idag? 230 Brons, klimat och sol På väggen sitter kopior av bronssköldar (keramik och plast). I monitorn visas ett reportage om de 17 bronssköldar som 1985 upptäcktes av en lantbrukare på Kållandsö. De är för Sverige ett unikt fynd. Varför de har blivit nedlagda och av vem går endast att spekulera runt, men en tolkning är, eftersom att de är för tunna för att ha använts i krig, att de har använts i ett religiöst sammanhang där dåtidens präster offrade sköldarna till gudarna. Se dioramat och berättelsen intill om bronsåldern. Kanske lades sköldarna i viken som offer för gynnsammare väder? (Se även 240 Golvmonter 1) Beskrivning och fakta Bronsåldern (1800 f.kr. – 500 f.kr) är en period då klimatet förändras. Pollenanalyser visar att klimatet är några grader varmare under bronsåldern. Detta påverkar levnadssättet och näringarna. Bronset var en prestigevara som användes för att visa makt och i religiösa sammanhang. Det är också då som människor i större utsträckning börjar bosätta sig vid Vänern, främst vid Vänerns norra och västra vattenområden, men också längst ut på Värmlandsnäs, på Kålland och Kållandsö. Med sina båtar som nu blivit betydligt större och mer stabila vågar de sig också allt längre ut på Vänerns vatten. I Värmland på Värmlandsnäs har ett stort fynd gjorts av bronssvärd, armringar m.m. av brons. Föremålen är alla nedlagda på en plats som anses ha varit våtmark under bronsåldern. Brons är en legering av 90% koppar och 10% tenn - ingen av dessa metaller bröts vid denna tid i Sverige. Brons importerades av Europas dåtida elit med vilken man måste ha haft täta kontakter. Vid Vänern finns flera tydliga exempel på dessa kontakter: hällristningar vid Flyhov visar skepp vilket tyder på handel. (Bronsålderns hällristningar 2 föreställer ofta skepp av medelhavstyp och mycket tyder på ett livligt utbyte med etrusker, folk i det som idag heter Italien). Under bronsåldern utvecklas ett symbolspråk som är gemensamt för stora delar av Europa. Symboler i form av solhjul, skepp och människofigurer är återkommande. Förmodligen var närheten till vatten; både hav och sjöar mycket viktig. De kommunikativt belägna hällristningsområdena kan ha fungerat som viktiga maritima portar, transitzoner och hållpunkter för vägarna till havs och fungerat som säsongsvisa samlingsplatser för olika slags sociala, rituella och praktiska handlingar. Bronsålderns människor har haft solen som en av sina stora symboler, avbildad i alla tänkbara sammanhang, på hällristningar och kultföremål av brons, på vapen och smycken – men även på vanliga bruksföremål. Under bronsåldern byggs också monument i form av stora rösen ensamliggande, ofta vattennära på krön. De fungerade som riktmärken i landskapet. Ett sådant röse är Skalunda högen som är Västergötlands största hög med sina 7 m, 65 m runt om. På Värmlandsnäs i Värmland finns en rad långrösen som också ingår i samma symbolspråk; stora monument som är synliga i landskapet. Observera och diskutera: Fundera kring vad vi har för gemensamma symboler idag. Har kompisgänget gemensamma symboler? Har landet man bor i gemensamma symboler? Finns det internationella symboler? 240 Golvmonter 1 – Bronssköldarnas historia Monter i golvet: innehåller lerblocket som sköldarna grävdes fram ur. Beskrivning och fakta Man tror att sköldarna kan ha använts i kult varvid de offrades i den grunda viken till gudarna. Motsvarighet finns närmast i Mellaneuropa, Österrike. Man har också hittat liknande sköldar i assyriska palats vilket antyder om att människorna var i kontakt med omvärlden. Undersökningar gjorda i samband med fyndet av sköldarna visar att Kållands landskap under bronsåldern präglades av kärr, sund och vikar, öppna fuktiga ängsmarker, sumpskogar, vattensjuka odlingsytor och skuggiga lövskogar. Stora delar av nuvarande Västergötland var 3 täckta av ädellövskog. 600 f Kr förändras klimatet och temperaturen sjunker. Kylan tvingade folket att bygga stallar för djuren att vistas i vintertid. På så vis blir det också enklare att samla gödsel och jordbruket ändrar karaktär och rationaliseras. Klimatförändringen drev folk att söka sig till nya områden vilket också påverkade naturen. Befolkningen i Sverige var vid denna tid ännu liten, enligt uppskattning rör det sig om långt under hundra tusen. Det blev också viktigare att hävda rätten till marken och jorden och att kontrollera handelsutbyte och kommunikationer. Närheten till vattnet vara av stor betydelse för vardagsekonomin såväl som för det sociala och politiska maktspelet i samhällets topp. Observera och diskutera: På vilket sätt kan man se det politiska spelet i samhället idag? Kan man se en förändring på grund av klimatproblematiken vi står inför idag? Vad finns det för sociala spel, vilka äger vad och hur ser det ut? 225 Järnet och drakguldet Monter: Glaspärlor, del av kniv, del av kam, nitar, spikar – funna i gravar i Sunnerby. Fynden är från slutet av järnåldern. Bildspel i golvet: av utgrävning av medeltida grav i Sankta Katharinas kapell, Sunnerby Diorama över en gravfästelse likt den i Sunnerby Beskrivning och fakta: Järnåldern brukar man säga varade från 500 f.kr till 1050 e.kr. Järnåldern delas upp i äldre och yngre järnålder. Till äldre järnålder hör förromersk och romersk järnålder och till yngre järnålder hör vendeltid och vikingatid. Under järnåldern sker stora och omvälvande samhällsförändringar, befolkningen växte och det var ibland orostider där folkvandringar skedde samt att omfattande krigsbyten offrades i mossarna till gudarna. Vi har ännu inga säkert daterade fynd av Vänerskepp från denna tid, men helt säkert fanns de här. Under järnåldern fanns en begynnande järnexport men också handel med fjärran länder. På Kållandsö, Sunnerby, har man hittat en gård från vendel/vikingatid (600-1050 e.kr) och i lerjorden har man grävt fram bronsspännen, pärlor och tidiga handelsvaror från Bysans och Samarkand. Befolkningen ökade och satte allt fler avtryck i landskapet, såväl på land som under 4 vattnet. Odaterade fasta fiskeredskap och möjliga hamnanläggningar har hittats från denna långsträckta period. Ovan jord utgör runstenar och gravhögar minnesmärken. Skvaltkvarnen tas i bruk, liksom årdern av järn som var en lättare föregångare till plogen. Till skillnad från en plog vänder årdern inte jorden. Istället ristas marken kors och tvärs för att jorden ska bli lucker och bra att odla i. Detta resulterade i ytterligare effektiviseringar av jordbruket. Man odlade framför allt råg, vete och korn, men även havre, lin, kål, bondbönor och ärtor. Gravar av monumental karaktär har genom historien använts som en symbol för makt. Att bygga en storhög krävde att den som lät uppföra högen kunde samla människor under sig som ställde upp med manskraft i själva byggnationen. Under järnåldern utövades makt på det personliga planet och genom allianser på olika samhällsnivåer. Det räckte inte att den som skulle begravas i storhögen haft hög social status och en ledande position i samhället, även den som lät uppföra gravhögen var tvungen att ha förmågan att överta den ledande samhällsställningen. Själva gravbyggandet är därför också en maktdemonstration. I Vänerbygden finns endast ett fåtal storhögar från järnåldern och tydligt är att det var få förunnat att få ett stort gravmonument rest över sig. Detta tillsammans med de rika gravgåvor som man finner i storhögar gör att forskare menar att det var den ledande eliten, så som kungar, drottningar och hövdingar, som blev begravda i denna typ av gravar. De monumentala gravarnas placering i landskapet vittnar därför om var den ledande eliten bodde och var verksam. Gravar av detta slag tillsammans med stora gravfält och runstenar är de fornlämningar synliga ovan mark som för oss idag kan berätta om maktens landskap drygt 1000 år efter det att de uppfördes. (Se Dioramat och läs berättelsen om händelsen.) Utgrävning av Kungshögen i Sunnerby. Arkeologer från Vänermuseet arbetar med att gräva ut en monumental storhög från 600-talet e Kr kallad Kungshögen. Kungshögen är ca 20 meter i diameter och ligger på ett gravfält invid Ullersund i Sunnerby på Kållandsö i Vänern. Endast en mycket liten del av högen har ännu undersökts, men graven visar redan på ett mycket komplext och intressant innehåll. Stora gravhögar av det slag som Kungshögen utgör är normalt inte föremål för arkeologiska utgrävningar i dagens Sverige. 100 år av 5 grävlingaktivitet i högen avgjorde dock saken och det var nödvändigt att företa en undersökning av den nu innan grävlingarna grävt sönder hela graven. Utgrävningarna av Kungshögen erbjuder därför en unik möjlighet att idag med egna ögon få se hur en sådan grav ser ut inuti! I Kungshögen har de kremerade resterna efter en vuxen individ påträffats i centralgraven. Med sig har denna person fått bland annat en exklusiv importerad glasbägare samt massiva djuroffer av hästar, hundar, kor, gris och får. Gravmonumentet i sig tillsammans med de offer och gåvor den döde fått vid begravningen tyder på att det är en mycket högt uppsatt person, kanske till och med en kung som gravens namn indikerar, som fått denna monumentala hög rest över sig. I högens jordmantel har lämningar efter flera begravningar påträffats. Det rör sig då om brända människoben, djuroffer och gravgåvor så som glaspärlor och en spelpjäs. Det är ännu oklart när dessa människor begravdes i högen. Troligen blev vissa detta redan då högen byggdes medan andra möjligen blev begravda i den långt efter det att högen var färdigbyggd. Inledningsvis misstänkte arkeologerna att den döde begravts på ett skepp, då hundratals nitliknande föremål påträffades i centralgraven. Det har nu emellertid framkommit nya fakta kring dessa föremål som gör att dessa måste analyseras vidare innan det går att säga något säkert kring förekomsten av ett skepp i graven. Kungshögen erbjuder dock, med eller utan skepp, fantastiska möjligheter att studera hur det övre samhällsskiktet i Vänerområdet under 600-talet var en del i den vendeltida kultursfären, en kultursfär som fram tills nu främst förknippats med Uppland och Mälardalen. Detta var en kultursfär som sträckte sig utanför nuvarande Sveriges gränser och vi har genom Kungshögen möjlighet att studera de internationella kontakter och utbyten människorna i Vänerområdet hade för 1400 år sedan. Vänermuseets arkeologer förväntar sig också att Kungshögen och dess innehåll ska sprida ljus över bakgrunden till den politiska och ekonomiska betydelse Västergötland som en av flera aktörer hade fram genom vikingatid och tidig medeltid i en tid då Sverige som rike blev till. Fakta om Sunnerby För ca 1400 år sedan etablerades en boplats på Kållandsö vid Ullersunds norra strand i Vänern. Platsen lämpade sig för fiske och jordbruk och här fanns resurser för bland annat järnproduktion. Ett överflöd kunde omsättas i prestigevaror och med tiden blev boplatsen en storgård och så småningom växte även en by fram, 6 Sunnerby. Sunnerby blev under yngre järnålder en centralplats med lokal och regional betydelse som baserades på hantverk och produktion, handel och distribution. Förutom resurstillgångar var de goda kommunikationsmöjligheterna som Ullersunds och Vänerns vatten gav av stor vikt för centralplatsens existens. Mot slutet av yngre järnålder övergavs det hedniska gravfältet invid boplatsen och så småningom uppfördes en kyrka i sten med en kristen begravningsplats. Denna bild av Sunnerby har vuxit fram under de sex år som Sunnerbyprojektet bedrivit forskning i området. Efterhand som forskningen i Sunnerby framskridit har frågorna väckts om hur järnåldersbebyggelsen utvecklats till den medeltida byn och hur och när kristendomen avlöste den gamla hedniska religionen. Mellan 2004-2007 pågick en arkeologisk utgrävning av Sunnerbys medeltida kyrka med tillhörande kyrkogård. Kyrkan revs i början av 1700-talet och är idag inte synlig ovan mark. Under förra årets utgrävning lokaliserades kyrkan och dess storlek fastställdes. Flera gravar har påträffats både inne i kyrkan och strax utanför kyrkoväggarna Människorna som levde i Sunnerby var bönder, fiskare och jägare. Förutom fynd från det vardagliga hushållet har också exklusivare föremål påträffats som delar av en spännbuckla, guldfolie- och glaspärlor, arabiska silvermynt m.m. Flera av fynden är mycket ovanliga. Tillsammans förmedlar de en bild av en rik boplats, en storgård. Båten till dödsriket Många forskare menar idag att järnåldersmänniskorna trodde att de döda behövde båt för att ta sig till dödsriket, att de seglade dit. Detta är en föreställning som går tillbaka till åtminstone tidig bronsålder, det vill säga 1500-talet f. Kr. Då en människa gravlades i en storhög var detta troligen en händelse som krävde lång förberedelse och som samlade många människor. När en ledare dog finns en risk för att oroligheter kunde bryta ut. Flera människor kanske var intresserade av att bli efterträdare till den döde. Den som låter uppföra en storhög visade därför att han eller hon är den som har folket med sig. Själva begravningstillfället är också en social händelse där troligen alla i ledande position både när och fjärran deltog för att befästa gamla eller skapa nya allianser. Storhögar finns spridda runt om i Norden, men skeppsbegravningar känner vi endast till i ett fåtal fall. Under järnålder var de ritualer som ägde rum vid begravningarna till för att säkerställa den dödes resa till dödsriket. Det var också viktigt, om inte viktigare, att belysa livet och 7 evigheten, den sociala och den ideologiska ordningen i livet. Hur samhället var ordnat och de levandes trosföreställningar bekräftades genom ritualerna. I gravarnas berättelser finner man genomgående den långa historien som människan bara ett kort ögonblick är en del av i själva livet. Den döde reste till evigheten i dödsriket, men genom att begravas med sina förfäder i beständiga traditionsbundna monument såsom en gravhög och genom de levandes handlingar vid begravningen möts dåtid, nutid och framtid i en manifestation för livet. Observera och diskutera: Dioraman och berättelsen handlar om den tänkbara begravningen i Sunnerby. Fundera kring hur en begravning gick till, varför gravgåvor? Varför kremering? Varför begravdes djur som tillsammans med den döde/döda, vilka var mer på begravningen? Hur går en begravning till idag? Vilka är likheterna/skillnaderna. 270 Kristendomen, Skara stift och de första kyrkorna Monter: Vikingatida mynt från Lurö, Värmland. Funna på boplats från vikingatiden intill kyrkoruin från medeltid. Textilplomb från 1500talet. Funnet intill kyrkoruinen. Montrer: Madonna skulptur från Traneberg, förmodligen medeltida. Bilder i golvet: Medeltida väggmålningar från Södra råda kyrka (nu nedbrunnen), Gullspång Diorama: Beskriver miljön utanför en medeltida kyrka. Dioraman tillsammans med berättelsen intill handlar om en kyrkomiljö under medeltiden där predikan, färger i kyrkan, skulpturer, latinet, lukter, sociala skiktningarna, stimmet och miljön på kyrkbacken finns med. Beskrivning och fakta Medeltiden och kyrkorna (1050-1523) Kristendomen kom troligtvis till området runt Vänern väster ifrån och anses ha skett runt 900-1000-talet. Forskare har länge pratat om kvinnornas roll i att vara de som först såg fördelarna med religionsskiftet. Den nya religionen gav kvinnan möjlighet att som individ ta större plats men även en bättre möjlighet för barnen att överleva. I början av kristendomen anses samhället ha varit mer individinriktat medan det under årens lopp utvecklades ett mer kollektivt synsätt, där familjen som grupp blev allt mer viktig. De 8 första kyrkorna byggdes förmodligen av inflytelserika släkter som gårdskyrkor medan under medeltiden förändrades detta till byggandet av gemensamma kyrkor för en bygd. Kyrkorna blev monument för makt, ekonomi och sociala skiktningar. I kyrkorna användes olika symboler där madonnaskulpturerna får en framträdande plats. Mariakulten anses vara kopplad till kvinnor och där det långt fram i historisk tid finns formler och magier på ett vardagligt sätt integrerat med Mariakulten. Runt Vänern finns ett antal medeltida kyrkor. Flera av dagens kyrkor har kvar delar av en medeltida kyrka eller står på rester av medeltida kyrkor. En av de mest kända kyrkorna i Vänerland var Södra Råda kyrka som brann ner 2001. Södra Råda kyrka innehöll en rad väggmålningar som visar tro, symbolspråk samt berättelser om medeltida uppfattningar. Även Hammarö kyrka på Hammarö i Värmland innehåller medeltida målningar. En av de mest kända kyrkorna i Vänerlandet är Husaby kyrka. Här finns berättelsen om hur Olof Skötkonung lät döpa sig. Genom att bygga biskopsborgen så nära kyrkan visades också kyrkans betydelse under medeltid. Lurö kyrka är en annan kyrka med traditioner runt sig. Ute på ön Lurö i Vänern fanns under medeltid en kyrka. Här har undersökningar visat på en medeltida kyrka men platsen har en historik som går ännu längre tillbaka i tiden men som också fortsatte fram i historien. Här har hittats vikingatida mynt samt en textilplomb från 1500-talet som båda visar på långväga kontakter med nuvarande Europa och att platsen de hittades på varit mycket betydelsefull. Observera och diskutera: Diskutera vilka fördelar resp. nackdelar det fanns med kristendomens intåg till Sverige? Vilka anammade kristendomen först? Varför hade man så många väggmålningar i kyrkorna förr? Hur har kristendomen präglat det Svenska samhället? Kan man idag se rester av medeltida lämningar? Vart? Vad berättar de Vikingatida mynten från Lurö, eller Textilplomben från 1500-talet? 9 280 Golvmonter 2 – Kvinnan Golvmonter: Skelett av kvinna. Beskrivning och fakta Skelettet av kvinnan är utgrävd från prästgårdens trädgård intill Husaby kyrka. Skelettet är daterat från 1000-talet och därför samtida med Olof Skötkonung. Man vet inte varför hon dog vid 25 år ålder, men det kan ha varit i barnsäng eller av någon annan farsot som härjade. Observera och diskutera: Titta på skelettet av kvinnan från Husaby. Längd, tänder, höfter, säger det något om livet hon levde? Vem kan hon ha varit? 290 Borgar, härskare och strategier Monter: Kniv från Husaby – troligen medeltid Runt Vänerområdet sker Kuber med serieteckning: Engelbrektsupproret under 1400-talet. Engelbrektsupproret börjar i Dalarna och breder ut sig över landet. Slutligen omkring år 1434 brinner borgarna runt Vänern och idag finns endast ruinerna kvar. I utställningen finns berättelsen om Engelbrektsfejden och människornas uppror mot makten. Serieteckning av Gunna Grähs föreställande Engelbrektsfejden och hur Dalaborg brändes. Beskrivning och fakta I hela Sverige byggs under medeltiden borgar. De byggs av stormän/kvinnor och användes sedan som borgar för att kontrollera land och men också för att ta in skatter. Detta skedde också runt Vänern. Borgarna, precis som kyrkorna var en del i de politiska spel som skedde under medeltiden. Spelet handlar om makt, prestige, ekonomi och sociala strukturer. Flera av borgarna var starkt kopplade till vapenmakt och kontroll över områden. Borgarnas sociala struktur var också olika i sin uppbyggnad och avgjorde vilka som befann sig på borgen. Borgarna kring Vänern är Amneholm vid Gullspång, Saxholmen vid Kristinehamn, Edsholm vid Grums, Dalaborg i Melleruds kommun, Husaby borgen vid Götene. De två borgarna Saxholmen i Kristinehamn och biskopsborgen Husaby skiljer sig. Saxholmen var en privatborg som byggdes på 1100-1200talet och beboddes av ett helt hushåll. Det finns vardagsföremål funna men också några vapen. Husabyborgen uppfördes troligtvis på 1480talet av biskop Brynolf Gerlachsson i Skara. Borgen byggdes som en 10 försvarsanläggning och föremålen som är funna där visar på krigiska aktiviteter. 300 Golvmonter 3 – Medeltida spår Monter i golvet: Sländtrissor, bryne och skopa av täljsten från borgen Saxholmen utanför Kristinehamn. Från 1100-1200 – talen. Förgyllt beslag, ring av brons, ringnål, spelpjäser och textilplomb funna på borgen Saxholmen utanför Kristinehamn. Från 1100-1200-talen. Beskrivning och fakta Borgen Saxholmen är belägen på en liten ö utanför Kummelön i Kristinehamnsområdet och undersöktes av arkeologer på 1990-talet. Det visade sig då att borgen var byggd på 1100-1200-talet. På borgen har ett helt hushåll bott bestående av kvinnor, män, barn, tjänare och förmodligen har man också haft djur på ön. Borgen består av flera byggnader, murar och ett torn som kallas kastal. På borgen har olika verksamheter skett så som sömnad, matlagning, fiske m.m. med andra ord ett vanligt hushåll under medeltiden, men av någon anledning har man valt en plats med skydd från omvärlden. I borgen har det hittats släkten Brobergs vapensköld på ett litet beslag. Släkten Broberg var en av de rika och inflytelserika släkterna i Sverige under tidig medeltid och en tolkning är att det är denna släkt som har byggt och använt sig av Saxholmen. 310 Vapen Säkerhetsmontern: Bronskam från Husaby från medeltid. Armborst från Västergötland från 1500-tal. Tegel från Husaby med vapenmärke på från medeltid. Del av ringbrynja av järn från medeltid. Yxa av järn från Husaby borgen. Beskrivning och fakta Vapen av olika slag var viktiga under medeltiden. Det var tider då det skedde förändringar av kungamakten men också då Sverige blev till ett enat rike. Danskar, norrmän och svenskar slogs om makten och olika kungar hade olika allianser. Kungamaktens försök att stärka sin makt kan ses i byggandet av borgarna men det behövdes också ett försvar i form av vapen och rustningar. Observera och diskutera: Fundera kring varför borgarna byggdes, i vilket sammanhang och av vem? Hur användes de och vilka levde på borgen? Varför brändes borgarna ned? 11 320 Spela ett parti schack om Vänerlands tillgångar Schackspel. Pjäserna är formade som borgar, kyrkor m.m. från Vänerområdet. Sitt gärna och spela ett parti. Kartan visar Vänern med dess omnejd. Beskrivning och fakta Runt Vänern med tyngdvikt vid de nordliga skogsområdena upp mot Bergslagen påverkas landskapet alltmer av den ökande järnframställningen. Till järnframställning fodras träkol - vilket med tiden leder till omfattande skogsavverkningar. Mängder av järn, men också timmer och tjära flottades och fraktades ut på de många vattendragen i norr. Samhällets specialisering tilltog, och i utbyte mot timmer och ved skeppas säd från slättlandskapen i söder. Man har länge trott att Vänern var väldigt lite trafikerad före 1600talets stora uppsving av järn- och timmerexport, men marinarkeologisk forskning bedriven vid Vänermuseet har visat att det är fel. En viktig tidigare handelsvara som bevisligen har transporterats på Vänern är också kalk och sandsten. Under medeltiden som även är kallad kristnandets tid, blev Skara stiftsstad för både Västergötland, Dalsland och Värmland. Kyrkor uppfördes, i stort antal i Västergötland men naturligtvis också på andra sidan sjön, och till dessa användes oftast just kalk och sandsten. Man har fastställt att kyrkor i Dalsland är byggda av sandsten från Kinnekulle, och bl.a. i Blombergs hamn nedanför Kinnekulle ligger på 10 meters djup medeltida skepp använda för kalktransport. Även kyrkobesökarna antog den farofyllda färden över Vänern (Dalbosjön) för att besöka kyrkor på Kålland för vigsel, dop och begravningar, innan Dalslands kyrkor byggdes. Kalkbränningen på Kinnekulle har avsatt sina tydliga spår i landskapet: alunskifferbrott, kalkstensbrott och kalkugnar ända från tidig medeltid fram till intensifieringen under 1800-talet. Att Vänern sågs som en viktig transportled kan vi också förstå av Gustav Vasas tidiga visioner om att knyta samman Mälaren, Hjälmaren och Vättern med Vänern för att på så vis skapa en vattenväg tvärs över riket. (Svea kanal) Man ska ha i minne att Göta älv under långa tider varit Sveriges enda utpost mot Västerhavet, och som sådan betydelsefull under danskarnas periodvis stränga tullkrav för utskeppning via Öresund. Vasas visioner förverkligades bara delvis och det var först på 1800-talet som slussarna och kanalerna för Göta kanal byggdes färdigt. Gustav Vasa uppdrog emellertid åt kanslisekreterare Rasmus Ludvigsson att genomföra en ordentlig 12 utredning gällande Vänerns naturliga hamnar och andra förutsättningar för sjöfart. Tack vare denna utredning har vi idag tillgång till en samlad information om såväl hamnar som fiskerättigheter. Att Vänerfisket tidigt hade ett högt värde, förstår vi inte bara av att Olaus Magnus på tidigt 1500-tal nämner fisket som en av Vänerns viktigaste näringar, och då i synnerhet laxfisket, utan också av de historiska dokument som berör handel med fiskerättigheter. Dessa var ofta knutna till stormännen och kyrkan. Som exempel bytte Varnhems kloster 1496 ut en del av sina fiskerättigheter på Lurö, ön i Vänerns mitt, till biskopen i Skara. I Västgötalagen regleras fisket mellan parterna, strandägarna, och diverse straffsatser påbjuds vid förseelser. Men man får anta att tjuvfiske ändå förekom när hungern satte in. För Vänerbygdens bondebefolkning och för jordlösa har fisket alltid varit en nödlina i tider av torka och svält. Jordeböckerna från 1540-talet är en annan källa till kunskap om fiskets stora betydelse som näringsgren. Den fiskande befolkningen fick vid den här tiden bl.a. betala sin skatt i saltad sil - dvs. siklöja. Observera och diskutera: Fundera kring hur vattenvägarna används idag? Vad är det för typ av transporter som går på Vänern, har det skett någon förändring? Vilka varor är värdefulla idag? 13