Minnesanteckningar från Högskoleverkets informatörskonferens 2010

Minnesanteckningar från Högskoleverkets
informatörskonferens 2010
Utbildning på en global arena
Sofia Strömberg, rektor Berghs School of Communication
Sofia lyfte fram två viktiga utmaningar för alla universitet och högskolor: internationalisering och digital närvaro.
Berghs och internationalisering
• Berghs satsar mycket på att stärka det internationella samarbetet. Man har
numera samarbete med några utländska universitet som har skapat en speciell
”fil” för Berghs studenter. Studenterna läser sin första termin på Berghs och
fortsätter därefter studierna utomlands till en bachelor. Berghs har också flera
internationella partners som erbjuder praktikplatser för studenterna.
• För att synas på den internationella arenan har Berghs börja medverka i internationella tävlingar inom kommunikation. År 2009 utsågs de till världens
bästa kommunikationsskola på en tävling i Cannes. För andra året i rad är
dessutom studenter från Berghs nominerade i den amerikanska reklamtävlingen One Show. Berghs har skapat webbplatsen ”Tour One Show” där de
nominerade studenterna ska blogga under resan.
• Berghs studenter har också deltagit i ett internationellt projekt på uppdrag av
Svenska institutet. Det gick ut på att marknadsföra Sverige i Mumbai.
• Sofia pekade också på att allt fler utställare från hela världen deltar på arbetsmarknadsdagarna. För några år sedan dominerade de svenska byråerna.
• Berghs internationaliseringsarbete har börjat leda till affärer – de populäraste
kurserna ska inom kort starta i Helsingfors.
Berghs och digital närvaro
• På Berghs finns nästan bara frilansande lärare som är ”ute i branschen”. Sofia
menar att sociala medier är en förutsättning för att hålla ihop hela nätverket
av lärare, studenter och partners. Sociala medier gör det enkelt och effektivt.
Alla studenter har sin egen sida på Berghs webbplats där de presenterar sig
själva och sina projektarbeten. Många blir kontaktade av arbetsgivare.
http://www.berghs.se/674/sv/Vara_studenter
• I januari livesände Berghs för första gången informationsmötet om arbetsprov. Detta gav fler möjlighet att vara med, som inte kunde komma
till Stockholm. http://www.berghs.se/1739
• Bloggen ”Tour One Show”, som nämns ovan, kan följas här:
http://touroneshow.berghs.se/
Sofias bästa tips: Tänk på att allting kommunicerar och låt dig inte hämmas!
Hur påverkas svensk högre utbildning av
vårens reformer?
Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister
Tobias Krantz började med att måla upp en bild av den värld som Sverige och
Europa kommer att befinna sig i om 25 år. Då finns en ny global medelklass på
en miljard individer. 90 procent av dem lever i före detta u-länder som Indien
och Kina, samma länder som nu storsatsar på utbildning och forskning. Redan
idag är Sverige utsatt för låglönekonkurrens inom industriell produktion. Den
konkurrensen fortsätter med kunskap och forskning.
”Sverige har tre vägar att välja på. Första vägen är lägre löner – uteslutet, andra
vägen är att montera ner miljökraven – uteslutet. Tredje vägen är att verkligen
satsa på utbildning och då menar jag hela utbildningskedjan från de yngsta,
över akademin och spetsforskning och till det livslånga lärandet. En fri akademi
är nödvändig för att kunna gå den tredje vägen och då handlar det om satsningar på tre områden; kunskap, kvalitet och akademisk frihet. Kvaliteten i undervisningen måste förbättras. Det behövs ett större mått av frihet. Högskolorna
måste själva få bestämma mer vad som är möjligt att göra, till exempel skriva
spännande avtal med andra länder.”
Fyra åtgärder som genomförts är förändrat styrelseskick, storsatsning på forskning, avskaffat kårobligatorium och nya kvalitetskriterier. I vår har förändringsarbetet gått vidare med autonomi, större möjlighet att ta emot donationer, större flexibilitet för lärare och beslutet om studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Den sistnämnda reformen försvarade Tobias Krantz med att många
andra länder har studieavgifter, att Sverige ska konkurrera med kvalitet och med
satsningen på ett riktat stipendiesystem.
Omläggningen innebär också att det blir en satsning på 500–600 miljoner kronor för att stärka kvaliteten. En satsning som ska gå till de med goda utbildningsresultat.
Ditt bästa jag
Fredrik Skavlan
Fredrik Skavlan presenterade sig som misslyckad konstnär och journalist. Det är
som värd för en egen pratshow i norsk och svensk teve som han blivit känd.
Som bra filmmusik – funka men inte märkas
En bra intervjuare märks inte, menade Skavlan. ”Syftet med pratshowen är inte
att det är jag som ska glänsa”, sa han och jämförde med äventyrare som föreläser
om toppar de bestigit. Skavlan menade att hans uppgift är att ”hitta den andres
topp”. Det handlar om att sätta igång ett samtal, lyssna och ”skapa ögonblick”.
Att få den man intervjuar att känna sig som en Stjärna.
Prioritera situationen framför den egna prestationen
Om utgångspunkten är att ”skapa bra teve” måste man kunna prioritera situationen framför sin egen prestation, sa Skavlan. Som exempel på denna förmåga
visade han en sekvens ur ett av sina teveprogram där en upprymd Robbie Williams över utfrågningen av de andra gästerna under flera minuter. Skavlan konstaterar att den intervjun ironiskt nog är den enskilda intervju som han själv fått
allra mest beröm för, trots att han själv knappt ställde en fråga.
Bekräfta och lyssna
Alla har ett legitimt behov av att bli sedda och bekräftade. Att lyckas som intervjuare bottnar i att förstå vikten av det sociala spelet. Det gäller att ”möta människor i ögonhöjd”, helt enkelt ta sin roll på allvar. Vikten av ett uppmärksamt
bemötande är något som framgångsrika försäljare känner till.
Akta dig för:
• fåfänga och rigid planering (distraherar från det som händer i nuet)
• dålig förberedelse (ger frågor styrda av fördomar, istället för kunskap)
• kontrollmani (hindrar samtalet från att finna nya, intressanta vägar).
Utveckla:
• närvaro och förmåga att ta in situationen
• följdfrågor som håller intervjupersonen och publiken kvar i ”berättelsen”
• öppenhet för att låta dig överraskas (ingen människa är bara det man tror).
Fredrik Skavlan passade också på att bjuda in fler representanter från akademien
till sin pratshow. ”Det är för kändisarna som folk ser programmet, men det är
forskarna de pratar om efteråt!” Tips kan mejlas till: [email protected].
Att utvärdera informationsinsatser
Annelie Helmersdotter Eriksson, Faugert & Co Utvärdering AB/
Technopolis Group
Vad är utvärdering? Och hur skiljer sig utvärdering från uppföljning? Vilken
form fungerar bäst för mig och mitt arbete? Det var några av frågorna som diskuterades på seminariet.
Skillnaden mellan utvärdering och uppföljning är att en uppföljning inte innehåller någon analys eller försök till vidare förståelse. Uppföljningsdata går till
exempel ut på att svara på frågan Hur många? medan utvärderingsdata svarar på
frågan Varför? Detta är viktigt att ha i minnet så att man inte försöker göra en
utvärdering av uppföljningsdata eller tvärt om.
Annelie gick igenom några av de frågor som kan besvaras genom en utvärdering:
• Hur gick det?
• Vad blev resultatet?
• Vad blev effekten?
• Varför blev det så?
• Vad har vi åstadkommit?
• Kunde vi ha gjort annorlunda?
En utvärdering baseras på empiri och ska ge input till beslut och policyer.
Man utvärderar alltid mot vissa kriterier – därför är det bra att veta vad man
velat uppnå med det som ska utvärderas. Det går att formulera mål så sent som
när det är dags att utvärdera, men det är givetvis bäst att ha målen klara för sig
innan man genomför projektet. Det är även viktigt att tänka över vilka projekt
som man vill utvärdera – alla kanske inte behöver utvärderas varje år.
Efter föredragningen diskuterades i bikupor om vad vi skulle kunna använda
utvärderingar till. Två funderingar kom ut av detta:
1. Vad händer egentligen med de kursutvärderingar som samlas in rutinmässigt
på lärosätena?
2. Många lärosäten har utbildningar inom utvärderingsdisciplinen och därmed
lokal kompetens inom området. Kan vi ta hjälp av den kompetensen när vi
ska utvärdera?
Hur syns Sveriges universitet och
högskolor internationellt?
Helena Åberg, Göteborgs universitet
Hur kan man göra för att på ett bättre sätt synas internationellt som universitet
eller högskola i Sverige idag? Göteborgs universitet har tagit ett steg framåt på
den resan och delade med sig av sina erfarenheter. Seminariet behandlade
främst hur man kan arbeta med nyhetsflöden, vilka nyheter som bör/kan översättas och vilka internationella webbplatser för forskningsnyheter som finns där
det kan vara strategiskt viktigt att synas.
Universitetet startade sitt arbete med att se över den engelska webbplatsen och
se till att den hade ett innehåll och ett utseende som svarade mot det som finns
på den svenska.
Därefter satte de igång ett strategiskt arbete, bland annat med hjälp av Expertsvar, där de byggde upp en struktur för att välja ut, översätta och publicera relevanta nyheter både på den engelska delen av gu.se och olika internationella
webbplatser för forskningsnyheter, sådana webbplatser som vetenskapsjournalister använder. Tydligt här var att det inte självklart är samma nyheter som kan
publiceras internationellt som publiceras på den svenska delen av gu.se.
Universitetet har följt upp arbetet och de ser en markant ökning av antalet publiceringar på de webbplatser de bearbetat.
Sociala medier – vad är nyttan för oss?
Brit Stakson, kommunikationskonsult, JMW
I mitten av 90-talet så trodde inte medierna på att internet skulle få något betydande inflytande över våra liv. Samma sak ansåg de traditionella medierna om
Facebook för två år sedan. IDG skrev att användarna flydde det sociala mediet.
Idag har svenska Facebook 3,4 miljoner användare. Med twitterflödena sker
något nytt med Melodifestivalen eller vanliga debattprogram.
De sociala medierna har alltså blivit en möjlighet för oss som arbetar med information att möta målgruppen/erna på ett närmare plan. Man behöver olika
förhållningssätt till olika medier, men ändå se till att de interagerar. Brit tycker
inte man ska gömma sig bakom alias eller annat utan så mycket som möjligt
jobba under eget namn.
Det gäller att hitta situationer där man kan nyttja det sociala mediet för att
addera värde till det som redan diskuteras eller är i ”nyhetsfloden”.
”Ett exempel är när airbus 320 nödlandar i Hudsonfloden 2009 så fyllde US
Air Force på med artiklar: Kapten Sullenberger fick sin utbildning hos oss.”
Brit noterade också i sitt föredrag att användarna har sin egen valideringskultur.
Vissa saker blir otroligt stora medan annat värderas lågt.
Sociala medier kan användas som kitt. För studenter handlar det om attraktion,
ansökan, studietid och sen alumni. Man ska hela tiden arbeta med sökoptimering. Se till att tagga för varje enskild post till exempel vid länkdelning för att
lämna feta digitala fotavtryck.
Bilderna till Brits presentation finns att ladda hem från:
http://www.slideshare.net/BritStakston/hsv-infokonferens
”KTH på insidan” levandegör
ingenjörsrollen
Annifrid Pålsson, KTH studentrekrytering, och
Johan Helander, PR-konsult vid Familjen STHLM AB
Kännedomen om Kungl. Tekniska högskolan är inte problemet. Den ligger på
97 procent i Mälarområdet. Problemet är bilden av vad det är att studera till
ingenjör på KTH – ”hemligt”, asocialt, långt från verkligheten – enligt fokusgruppsundersökningar.
Svaret blev att visa vad som faktiskt händer i de 300 skrubbarna där projektarbete pågår. Besökarna på webbplatsen KTH på insidan fick rösta på sina favoriter. I en samtidig tråd fick kändisar frågan ”Vad gör en ingenjör?”, som lades ut
på youtube för viral spridning. Till exempel fick Kissie, en av de ledande modebloggarna, frågan och hennes följare är mestadels tjejer 13–17 år. Andra var
Alex Schulman och Robert Laul. Ett annat spår var tre kändisar som fick göra
var sitt konstverk som sedan såldes på öppet hus-dagen.
Kampanjen våren 2010 var andra delen i satsningen. Man hade ändrat på flera
saker från år ett till år två. Bland annat så ändrades namnet från ”painsidan” till
den nya adressen insidan.kth.se. Antalet projekt minskades från tolv till åtta.
Även om kampanjen pågår samtidigt som det börjar bli dags att anmäla sig till
utbildning inför kommande höst, så är det svårt att se något samband mellan
KTH på insidan och antalet anmälningar. Istället får man se på kampanjen på
ett annat sätt.
”Kampanjen 2010 slog rekord och det interna engagemanget var stort. Vi fick
till exempel ett 40-tal artiklar och blogginlägg”, konstaterade Johan Helander.
Se”Vad gör en ingenjör?” på YouTube och webbplatsen www.insidan.kth.se.
Våga vara viktig som webbredaktör
Fredrik Wackå
Fredrik Wackå är journalist i grunden men fastnade för webben och gick en
webbredaktörsutbildning. Han är nu egen företagare som webbrådgivare och
har bland annat skrivit ”Webbredaktörens handbok”.
Fredrik Wackå sa inledningsvis att ”vi har kommit in i ett skede där vi förväntar
oss mycket av webben.” Han menar att det handlar om att fånga upp vad som
behövs. ”Hata information. Att skriva för webben är att skriva för att få effekt.
Vi skriver inte för att informera vem som helst.” Det han säger är att
webbredaktören inte bara ska ”lägga ut information”, utan fundera över vilken
information besökaren vill ha och ge fördjupning och andra funktioner som
kan hjälpa besökaren. ”Hemligheten bakom ett gott webbredaktörskap är att
hjälpa läsaren att få rätt sak att hända.” Webbredaktören ska arbeta med att
göra något begripligt och förståeligt. Och man ska tänka på vad sidan ska användas till. Det gäller också att veta vilken/vem som är målgruppen för sidan.
”Vi skriver aldrig för alla. Målgruppen ’alla’ är en katastrof.”
Han menar också att statstisik över ”sidvisningar” inte säger något om vi verkligen uppnått det vi syftade till. Han tar upp exempel på intervjuer som ska väcka
intresse för utbildningar inom kemi och fysik men som saknar länk eller funktion på de sidorna för att hitta själva utbildningarna. ”Vad ska då läsaren göra
med informationen?”, frågade Fredrik Wackå. ”Om vi i stället kan säga till institutionen för fysik att 650 personer hittat till utbildningen via intervjun, så är
det ett bättre mått på att folk skickats rätt.”
Slutligen gick han helt kort in på något han kallar ”omvandling” som i korthet
går ut på att få besökaren att göra en aktiv handling. Det är taget från kommersiella sajter där man vill få någon att köpa en produkt. Men Fredrik Wackå
menar att det kan överföras även till informationssajter. ”Ni ska få någon att ha
ett intresse, till exempel teckna ett nyhetsbrev. Då blir vi viktiga genom att hjälpa läsaren.”
Länkar: Gratis e-bok för webbredaktörer ”Webbredaktörens ABC”
http://www.wpr.se/radgivning/abc/
http://www.wpr.se/
Twitter @wacka
Skriv effektiva webbtexter!
Maria Sundin
Maria Sundin är språkkonsult och driver företaget Textfixarna. Hon har skrivit
böckerna: Webb för unga, Lättläst – så funkar det, Tillgängliga webbplatser i
praktiken samt Klarspråk i skriftliga omdömen.
Maria Sundin började med att säga att hon tycker att alla skribenter vid myndigheter är byråkrater. ”Även om ni kanske inte själva tycker att ni är det.” Sedan replikerade hon mot Fredrik Wackå genom att ta upp att CSN fått priset
Klarspråkskristallen för att det är Sveriges mest tillgängliga webbplats. Och att
det fick det för att det är en webbplats för ALLA.
Hennes föredrag handlade om rubriker och ingresser. Det finns de som har
svårt för att läsa. Enligt ALS, en undersökning, så ska 25 procent av alla vuxna
svenskar ha svårt att läsa igenom en nyhetsartikel och förstå den. Siffran för de i
åldrarna 55–65 är 50 procent. Och för ungdomar upp till 25 år är det 20 procent som har lässvårigheter. Alltså är det viktigt att skriva bra rubriker och ingresser som ger en bra förståelse av innehållet. De underlättar både för de som
skumläser eller ”plöjer” igenom en text.
Det är bättre med längre rubriker än korta och innehållslösa sådana.
Rubriker som: Bakgrund, Metod, Analys är ”fullständigt meningslösa”. Det är
bra att ha nyckelord (substantiv) i rubriker och att använda aktiva verb.
Exempel från hsv.se: Sjuksköterskeutbildningar förlorar examensrätt.
Sedan tog hon upp en viktig journalistisk princip, nämligen att en ”puff” inte
ska vara skriven med samma text som i ingressen för det man puffar för. Det
gäller alltså att variera sig för att behålla läsarens intresse.
Länkar:
Språkpris till CSN
http://www.csn.se/2.174/1.5445
Klarspråk, regeringskansliets språksida
http://www.sweden.gov.se/sb/d/2518
Maria Sundins konsultföretag Textfixarna
http://www.textfixarna.se/index.asp?id=vi.html
Omvärldsdialog och engagemang, ODE/
Samverkan och nytta i SLU-tappning
Anders Sahlman, Ulf Danielsson och Kristoffer Gunnartz
Tina Zethraeus och Johan Schnürer
Omvärldsdialog och engagemang, ODE
Den första delen av seminariet handlade om projektet Omvärldsdialog och
engagemang, ODE. Seminariet hölls av Anders Sahlman, tidigare projektledare
för ODE vid Vetenskap & Allmänhet, Ulf Danielsson, forskare, och Kristoffer
Gunnartz, vetenskapsjournalist.
ODE syftar till att stödja forskare i att föra ut forskningen och att kommunicera
med det omgivande samhället. Projektet drivs av Kungl. Vetenskapsakademien,
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Vetenskapsrådet och Vetenskap & Allmänhet. Projektet startades 2008
med flera utgångspunkter. Vinsterna är många för forskare som kommunicerar
med omvärlden. ”Forskarna vill kommunicera mer, men de behöver stöd,
resurser och incitament”, sa Sahlman. Han nämnde också ökade krav på samspelet mellan forskarna och samhället, både internationellt och från forskningsfinansiärer i Sverige. Sahlman menade att den nidbild av forskaren som finns
behöver tvättas bort. ”Vi vill locka in unga i forskningen. Det finns ett stort
behov av återväxt och rekrytering av studenter och doktorander”, sa han.
I höstas hölls ett välbesökt och mycket uppskattat ODE-seminarium. Ett
hundratal forskningsledare möttes i rundbordsdiskussioner med inlägg av
framstående forskare. Tillsammans kom seminariedeltagarna fram till tre
slutsatser:
• Forskningen själv vinner på omvärldsdialog.
• Forskarna vill göra mer, men behöver stöd, resurser och incitament.
• Vem som tar ansvaret – forskaren, universitetet eller staten – behöver klargöras.
ODE-projektet har nu gått in i en ny fas. Nya seminarier hålls i september via
Unilink, i november på Umeå universitet och i vår på Lunds universitet.
På www.v-a.se/ode finns mycket av projektmaterialet att ladda ned. Där finns
till exempel trycksaker, seminariereferat, video på talarnas inlägg och uppföljningsintervjuer. Där kan man även ladda ned en handledning för hur man
lägger upp ett ODE-seminarium.
Ulf Danielsson var en av de forskare som var med på ODE-seminariet. Han
menade att drivkraften till att kommunicera inte är att göra sig förtjänt av
forskningsmedel. I stället handlar det om en inställning, till exempel att som
forskare få synas och att universiteten visar stolthet över det arbete som utförs. ”Vi forskare är rebeller. För mig handlar kommunicerandet om lusten
och att lära mig mer genom att försöka föra ut det jag gör.” Danielsson menade att det idag är accepterat att föra ut forskningen. ”Jag ser hur det successivt förändras. Att kommunicera forskningen är inget som bara går att
skriva in i några statuter. Det är en process, en attitydförändring som måste
komma underifrån.”
Han underströk att forskarna behöver stöd i att kommunicera. Tidigare har
det till stor del byggt på den enskilde forskarens engagemang. ”Det behövs
stöd från systemet i stort – både praktiskt och ekonomiskt. Det kan till exempel vara att få hjälp från journalister och informatörer. Närheten i stödet
är viktig”, menade Danielsson. Han sa att ansvaret måste finnas lite överallt
– det behöver inte ligga på alla forskare och ska inte tvingas på de forskare
som inte vill.
Nästa talare tog upp kopplingen mellan forskningskommunikation och
pengar. ”Kostar omvärldskommunikation tid och pengar? Eller är det kanske
tvärtom – att kommunikationen genererar pengar”, frågade vetenskapsjournalisten Kristoffer Gunnartz retoriskt. Forskningskommunikationen kan
leda till genomslag i media, något som i sin tur kan ge mer pengar, menade
han. Och kanske även högre kvalitet i forskningen. Gunnartz lyfte också
forskningskommunikationen som en viktig demokrati- och moralfråga.
Forskarna har en naturlig plats att uttala sig i media. Han gav några exempel
på aktuella händelser där forskarna naturligt kan ta sig utrymme: askan som
slagit ut flygtrafiken i Europa och det oanvända svininfluensavaccinet som
Sverige köpt in. ”Det betyder mycket att forskarna är med och höjer sin röst
för att påverka samhället”, sa han. Gunnartz har nyligen gett ut boken Prata
som folk, Einstein där han bland annat behandlar incitamenten för forskare
att kommunicera sina resultat.
Samverkan och nytta i SLU-tappning
Del två av föredragspasset handlade om forskningens nytta och samverkan med
samhället i stort. Informationschef Tina Zethraeus och vice rektor för samverkan Johan Schnürer berättade hur Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) gjort för
att stärka samverkansuppdraget.
SLU:s satsning på samverkan skedde efter att man som första universitet i landet gjort en nyttoutvärdering. I utvärderingen, Kvalitet och nytta, utvärderade
man inte bara den vetenskapliga kvaliteten utan också nyttan intressenterna
haft av SLU:s forskningsrön och analyser. Nästan 2 000 forskare grillades med
självvärderingar, externa bedömare, djupintervjuer och internat. Frågorna fokuserade på vad forskarna åstadkommit och vad de vill åstadkomma. Resultatet
innehöll både ris och ros och gav viktiga slutsatser för framtida utvärderingar.
Enligt utvärderingen var den vetenskapliga kvaliteten hög i forskningen. Relevansen och genomslaget var ännu högre. De vetenskapligt starkaste grupperna
visade sig också ha den starkaste relevansen och det största genomslaget. Utvärderingen gav SLU ett antal punkter man bör utveckla. En generell iakttagelse
var att väl mycket av fokus låg på att beskriva problemen. Även lösningsförslag
borde finnas med.
”Det handlar inte om att informera om sin forskning utan att vara i dialog med
det omgivande samhället”, menade Schnürer. ”SLU är öppet, men i det tysta.
Vi har problem med att forskarna inte lyfter fram SLU”, sa han vidare. Schnürer menade också att omvärldsbevakningen kunde bli bättre. Som drivkrafter
för SLU och forskarna pekade Schnürer på de globala utmaningarna, företeelser
som kommer att ställa oerhörda krav på samhället framöver med sina produktions- och miljökonsekvenser:
• befolkningsökning
• livsmedelkris
• pandemier
• klimatförändringar.
Schnürer menade att universiteten och högskolorna behövs i samhällsdebatten
för att visa att det redan finns många svar på de svåra frågorna. Forskningen
måste ha en balans mellan reflektionen och den praktiska nyttan av resultaten
och analyserna, sa han. I SLU:s verksamhetsidé ingår att kommunicera forskningsresultatet.
Zethraeus menade vi i Sverige har mycket goda förutsättningar. ”Resten av
Europa är avundsjuka på att vi har den tredje uppgiften inskriven i vårt uppdrag”, sa hon. För att öka interaktion med det omgivande samhället har SLU
tagit flera steg: inrättat samverkansnämnder, utlyst ett 20-tal samverkanstjänster, anställt en vice rektor för samverkansuppgiften. Samverkan har också integrerats i all forskning och utveckling. Zethraeus visade på andra åtgärder för att
öka kontakten med omvärlden:
• SLU har skapat en stor samverkansportal (www.extension.org).
• SLU ska lansera en ny webb i juni som ska vara interaktiv och ”dra in” allmänheten (www.slu.se).
• SLU driver kunskapsträdgårdar.
• SLU deltar på flera öppna webbplatser (t.ex. fenologinätverket, artdataportalen och Future forest).
• SLU har en heltidsanställd forskare som besvarar lyssnarfrågor i Odla i P1.