Billingsmetoden – ett alternativ för kvinnor i Sverige?

Transcription

Billingsmetoden – ett alternativ för kvinnor i Sverige?
GÖTEBORGS UNIVERSITET
PSYKLOGISKA INSTITUTIONEN
Billingsmetoden – ett alternativ för kvinnor i Sverige?
Hur skyddar sig kvinnor vid samlag som inte använder p-piller/spiral eller
kondom/pessar och skulle Billingsmetoden kunna vara ett alternativ för dem?
Författare:
Anette Nilsson
Fördjupningsarbete 7,5poäng
Psykologi, klinisk sexologi,
Fortsättningskurs ett, 30 HP.
Vårterminen 2010.
Handledare: Lars-Gösta Dahlöf
Sammanfattning
Många kvinnor i Sverige har inte hittat något preventivmedel som passar dem och kan
därmed hamna i en situation, där risken för ofrivillig graviditet ökar. Syftet med
studien var att se hur de kvinnor som uteslutit de konventionella
preventivmedelsmetoderna (hormoner, spiral och sterilisering) skyddade sig mot
graviditet, samt om de hade kunskap om när de var fruktsamma under menscykeln. Det
underliggande syftet till dessa frågor var att se om Billingsmetoden skulle kunna vara
ett alternativ för dessa kvinnor. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning med
några öppna frågor i semistrukturerad form. Målgruppen var kvinnor i åldern 23-45 år.
I studien framkom att de flesta kvinnor som hade valt de icke konventionella
preventivmetoderna använde en blandning av kondom, avbrutet samalg och ”säkra
perioder. De utsätter sig för stora risker då kunskapen var låg om när de var
fruktsamma under sin menscykel. Störst risk tar de kvinnor som har en kortare eller
längre menscykel. Alla de kvinnor som använder sig av avbrutet samlag och säkra
perioder skulle ha en säkrare preventivmetod med Billingsmetoden.
Nyckelord: fruktsam period, säkra perioder, avbrutet samlag, Billingsmetoden
Innehåll
Inledning ................................................................................................................................... 1!
Bakgrund................................................................................................................................... 1!
Preventivmedelsanvändningen för kvinnor i Sverige. ...................................................... 1!
Beskrivning av Billingsmetoden.......................................................................................... 3!
Forskning kring Billingsmetoden ....................................................................................... 3!
Syfte och frågeställningar ........................................................................................................ 5!
Syfte ....................................................................................................................................... 5!
Frågeställningar för att närma sig detta syfte: .................................................................. 5!
Begreppsdefinitioner ................................................................................................................ 5!
Fruktsamma perioden.......................................................................................................... 5!
Billingsmetoden .................................................................................................................... 5!
Avbrutet samlag ................................................................................................................... 5!
Säkra perioder ...................................................................................................................... 5!
Konventionella och icke konventionella preventivmetoder ............................................. 5!
Metod......................................................................................................................................... 6!
Design .................................................................................................................................... 6!
Respondenter ........................................................................................................................ 6!
Datainsamlingsmetod/Instrument ...................................................................................... 6!
Dataanalys............................................................................................................................. 7!
Resultat...................................................................................................................................... 8!
Erfarenhet av tidigare ”konventionella preventivmedel”. ............................................... 8!
Aktuell ”icke konventionell” preventivmedelsmetod...................................................... 10!
Orsak till val av aktuell ”icke konventionell preventivmetod”...................................... 13!
Menscykelns längd och kunskap om fruktsamma dagar. .............................................. 15!
Diskussion ............................................................................................................................... 17!
Metoddiskussion ................................................................................................................. 17!
Resultatdiskussion.............................................................................................................. 18!
Slutdiskussion ..................................................................................................................... 20!
Referenser ............................................................................................................................... 20!
!"#$%"&"'(
Nästan en fjärdedel av de fruktsamma kvinnorna i Sverige har uteslutit hormoner och spiral
och är också tveksamma till kondom eller pessar(Sex i Sverige 1998). Kvar som
preventivmetod blir då ofta avbrutet samlag och ”säkra perioder”, två metoder som kan vara
mycket riskfyllda, speciellt om kunskapen om när graviditet kan uppnås under menscykeln är
bristfällig.
I min studie ville jag ta reda på hur de kvinnor som inte använde sig av de konventionella
preventivmedelsmetoderna (hormoner, spiral och sterilisering) skyddade sig mot graviditet
och om de hade kunskap om när de var fruktsamma under menscykeln. Det sistnämnda
frågade jag för att få en uppfattning om hur stora risker kvinnor tar när de använder sig av
avbrutet samlag eller ”säkra perioder” och om Billingsmetoden skulle kunna vara ett
alternativ för dessa kvinnor. Målgruppen var kvinnor mellan 23-45 år och jag använde mig av
en kvantitativ enkätundersökning med några öppna frågor i semistrukturerad form.
)*+',-"%(
I bakgrunden tas följande upp, forskning om preventivmedelsanvändning i Sverige med fokus
på den bristande preventivmedelsanvändningen och stigande abortsiffror, Pearl Index för
olika preventivmedel och slutligen beskrivs Billingsmetoden och forskning kopplat till den.
Preventivmedelsanvändningen för kvinnor i Sverige.
En nationell populationsundersökning genomfördes 1995-1996 av Statens folkhälsoinsitut
tillsammans med RFSU för att kartlägga svenskarnas sexualvanor. Undersökningen visade
att 25 % av kvinnor i fruktsam ålder i Sverige inte använde något preventivmedel vid det
senaste samlaget. Avbrutet samlag och ”säkra perioder” var de vanligaste förkommande
metoderna i den här gruppen.
Förekomst av graviditetsskydd vid det senaste samlaget, exkluderat de som har en pågående
respektive önskar graviditet.
Åldersgrupp
Inget
kondom
hormoner
spiral
sterilisering
18-24
16 %
22 %
56 %
3%
2%
25-34
36 %
19 %
29 %
13 %
3%
35-49
34 %
15 %
13 %
23 %
15 %
I åldersgruppen 18-24 år var det 16 %, i gruppen 25-34 år var 36 % och i gruppen 35-49 år
var det 34 % som inte använde något preventivmedel vid det senaste samlaget. (Sex i Sverige
1996)
1
Osäker preventivmedelsanvändning – ökade abortsiffror
Det finns en koppling mellan otillräcklig eller osäker preventivmedelsanvändning och ökade
abortsiffror. År 2000 genomfördes en enkätundersökning på abortmottagningar på drygt 500
kvinnor i Örebro, Uppsala och Västerås. Studien visade att drygt en tredjedel av kvinnorna
inte hade använt någon metod alls och att ytterligare drygt en tredjedel hade litat till osäkra
metoder såsom avbrutet samlag (24 %) eller säkra perioder (12 %). Bland de kvinnor som
försökt använda preventivmedel var ”kondomhaveri vanligast (22 %) medan 15 % uppgav att
de använt sig av p-piller eller mini-piller vid tidpunkten för befruktning. Den vanligaste
orsaken till att kvinnorna inte hade använt sig av preventivmedel var att de inte hade trott sig
kunna bli gravida just då, eller att de ”tog risken”. 43 % av kvinnorna hade genomgått en
abort tidigare. (Larsson et al 2000)
Vid en annan undersökning av Anneli Kero 2001, fann man att ungefär hälften av de
abortsökande kvinnorna inte hade använt något preventivmedel vid konceptionstillfället.
Vanliga skäl till att kvinnorna inte försökte förhindra graviditet var att de trodde att de var i en
säker period, den sexuella lusten fick ta överhand eller att man chansade. (Tanja Tydén 2005)
Antalet aborter i Sverige har sedan 1975 pendlat mellan 30.000 och 38.000 per år. Det
innebär att var fjärde känd graviditet avslutas med abort och att varannan svensk kvinna i
genomsnitt gör en abort under sin livstid. Forskning visar att en stor del av aborterna görs i
stabila parförhållanden och att 40 % av aborterna görs av kvinnor som är över 30 år. (Anneli
Kero, 2001)
Den totala risken för graviditet vid ett oskyddat samlag är 6-7 %, och vid tidpunkten för
ägglossning i genomsnitt 20 %. Det finns många möjligheter att undvika oönskad graviditet.
Den enskilda individen väljer själv preventivmedel och det är rådgivarens roll att med sin
kunskap hjälpa till att hitta den bästa metoden. (läkemedelsverket 2005)
Pearl Index – mäter säkerheten hos ett preventivmedel.
Pearl Index är ett statistiskt mått som används för att benämna säkerheten hos ett
preventivmedel. Det beskriver hur det statistiskt sett är möjligt att en graviditet inträffar under
ett år hos 100 kvinnor som använder metoden. Om en av dessa 100 kvinnor blir gravid under
detta år motsvarar Pearl Index 1. PI kan relateras till metodfel och användarfel, det senare är
beroende av brukaren. Man brukar redovisa två siffror. Ett index för typisk användning där
man se på hur användningen ser ut i verkligheten och ett index för perfekt användning där
metoden används vid varje samlag på ett korrekt sätt. Olika preventivmetoder har olika
säkerhet och därmed olika Pearl Index. Följande preventivmetoder har respektive Pearl Index:
Kombinerade p-piller 0.5 % - 1.5 %
Hormon-spiral: 0.2 % - 0.6 %
Koppar-spiral: 0.7 % - 1.0 %
Kondom: 2 % - 15 %
Avbrutet samlag: 16 % - 30 %
Säkra perioder 2 % - 20 % (Ellis,2007)
2
Beskrivning av Billingsmetoden.
Billingsmetoden bygger på kunskapen att kvinnan är fruktsam under vissa dagar under
menscykeln och att hon kan lära sig känna igen vilka dagar dessa är. All den information hon
behöver för att kontrollera sin fruktsamhet får hon från sitt eget livmoderhalssekret. Metoden
kan användas för att undvika graviditet eller omvänt för att uppnå en graviditet.
Vid slidans öppning, där de inre blygdläpparna möts, finns en mycket känslig slemhinna. Här
känns tydligast om sekretet är fruktsamt eller ofruktsamt. På liknande sätt som våra läppar kan
rapporttera till medvetandet om när vi fuktar dem så kan slemhinnan i detta område tala om
när den blir fuktig. När sekretet är ofruktsamt känner kvinnan en sträv och torr känsla i slidan.
När sekretet blir fruktsamt, ökar mängden av sekret så att kvinnan fläckar trosorna och hon
känner en hal och fuktig känsla i slidan. Om kvinnan känner på sekretet mellan två fingrar
skiljer sekreten sig åt. Det ofruktsamma sekretet låter sig inte tänjas mellan fingrarna utan
brister snabbt och det känns klibbigt och strävt. Det fruktsamma sekretet låter sig tänjas
mellan fingrarna, är genomskinligt, liknar rå äggvita och känns halt.
Enligt reglerna för användande av Billingsmetoden gäller ”varannandagsregeln”, samlag
varannan kväll, från mensperiodens slut och fram till att fruktsamt sekret observeras. Under
perioden med fruktsamt sekret och ytterligare tre dagar efter ägglossningsdagen ska kvinnan
inte ha samlag. Därefter kan hon ha samlag hur ofta hon vill fram till nästa mens. (Billings
1991) (Odeblad 1995)
Många undrar hur parets sexliv kan fungera under de fruktsamma dagarna eftersom många
kvinnor har som mest lust just under dessa dagar. Metoden ger tillfällen till att upptäcka att
vaginalt samlag inte är det enda spontana och njutbara sättet att ha sex på. När man praktiserar
Billingsmetoden blir man också tvungen att kommunicera och genom detta samspel kan också
mannen och kvinnan komma närmare varandra och relationen stärkas.
Forskning kring Billingsmetoden
Billingsmetoden utarbetades på 1960-talet av paret Billings i Australien. De utvecklade
metoden genom att de lät hundratals kvinnor notera vilken typ av sekret som dagligen
utsöndrades under deras menscykel. De fann att det fanns ett standardmönster när det gällde
livmoderhalssekretet och att kvinnorna kunde avgöra när de gick in i sin fruktsamma period
genom att känna och se på sekretet. Paret Billings samarbetade med hormonforskaren James
Brown, som analyserade hormonhalten i blodet för att beräkna säkerheten hos metoden. Han
mätte östrogen- och progesteronnivåerna i blodet parallellt med att kvinnorna utförde sina
observationer av livmoderhalssekretet. Han drog slutsatsen att kvinnornas sekretsignaler var
ett säkert tecken på fruktsamhet eller ofruktsamhet. (Billings 1991)
Professor Erik Odeblad vid Umeå universitet har bidragit till den vetenskapliga grunden för
Billingsmetoden genom sin forskning av livmoderhalssekretet. 1974 identifierade Odeblad det
ofruktsamma sekretet, grindsekretet och de två fruktsamma sekreten, som han kallade
låsningssekretet och det spermaledande sekretet. Toppsekretet, det sekretet som dyker upp på
ägglossningsdagen identifierade han 1991.
3
Det finns en studie gjord på kvinnor/par som använt sig av Billingsmetoden i Sverige av
Kristina Palmer i Göteborg 2004. Hon följde 30 par under 18 månader som använde sig av
Billingsmetoden . Av de 30 kvinnorna blev 3 stycken gravida. Ett par gjorde medvetet avsteg
från reglerna då de önskade graviditet. Ett annat par hade använt sig av kondom/avbrutet
samlag under dagar med fruktsamt sekret och hade därmed tullat på reglerna. Den tredje
kvinnan uppger att hon hade svårigheter att tolka sitt sekret och Kristina Palmer klassade
graviditeten som instruktionsrelaterad. I studien var det ingen kvinna som blev oförklarligt
gravid. Bland dem som höll sig strikt till Billingsmetoden och följde reglerna, och därmed
inte hade samlag under de fruktsamma dagarna, var det ingen som blev gravid. Studien är
dock för liten för att ha någon signifikant relevans. (Palmer 2004)
WHO gjorde en studie 1978. Enligt den studien hade Billingsmetoden en säkerhet på 97,2 %.
Otillräcklig eller bristfällig instruktion bar skulden i vissa fall till oplanerad graviditet men i
de flesta fall berodde graviditeterna på att paren inte hade följt reglerna utan haft samlag
under den fruktsamma perioden. Oförklarlig andelen graviditeter var 0,5 %, det vill säga
samma säkerhet som kombinerade p-piller. (WHO, 1981)
I en studie från Rom av Dr Capella 1995,som inkluderade 3017 kvinnor, blev endast tre
kvinnor oförklarligt gravida, vilket gav en säkerhet på 0,2 %. Fyrtioen av kvinnorna blev
gravida på grund av användarfel, vilket gav en säkerhet på 3,1 % i hela gruppen. (Capella et
al,1998)
En jämförande studie mellan Billingsmetoden och kopparspiralen, Tcu 220c utfördes i Kina
på 1654 kvinnor av Qian et al 1999. Resultatet av studien visade att i Billingsgruppen blev 0,5
% gravida, alla användarrelaterat. I gruppen kvinnor som använde kopparspiral blev 2 %
gravida.(Qian et al,1999)
4
./01$(234(0,5'$617##"&"'*,(
Syfte
Syftet med studien var att ta reda på om Billingsmetoden skulle kunna vara ett alternativ för
de kvinnor i Sverige som idag använder sig av avbrutet samlag eller ”säkra perioder.
Frågeställningar för att närma sig detta syfte:
•
•
Hur skyddar sig de kvinnor mot graviditet som inte använder sig av de konventionella
preventivmedelsmetoderna; hormoner, spiral, sterilisering?
Vet kvinnorna om när de är fruktsamma under sin menscykel?
)$',$886%$0&"&1&2"$,(
Jag har här valt att samla och beskriva de begrepp som är viktiga för studien.
Fruktsamma perioden
Kvinnor är fruktsamma under vissa dagar i menscykeln. Hur många dagar de är fruktsamma
är individuellt och beroende av bland annat ålder och antal tidigare graviditeter. Huvudregeln
är att en kvinna är fruktsam på ägglossningsdagen samt 5 dagar innan och tre dagar efter.
Billingsmetoden
Billingsmetoden grundar sig på att kvinnan utsöndrar ett fruktsamt sekret under de dagar hon
kan bli gravid. Detta sekret bildas i livmoderhalskanalen och ändras efter ett karakteristiskt
mönster mellan menstruationerna. Om en kvinna lär sig känna igen detta mönster kan hon lära
sig känna igen när hon är fruktsam och ofruktsam.
Avbrutet samlag
Avbrutet samlag går ut på att mannen drar ut penisen ur slidan strax innan utlösning. Det
kommer dock en liten mängd vätska innan utlösning(försatsen eller de klara dropparna) som
kan innehålla spermier. Spermier kan också hamna nära slidöppningen och därifrån leta sig in
i slidan. Metoden ställer stora krav på mannens förmåga att kontrollera sin utlösning
Säkra perioder
Säkra perioder innebär att samlag undviks de dagar som kvinnan är fruktsam . Metoden
förutsätter att tidpunkten för ägglossning kan fastställas. Ägglossningsdagen inträffar oftast
14 plus/minus 2 dagar före nästa mens och kan fastställas först efter det att kvinnan fått sin
mens.
Konventionella och icke konventionella preventivmetoder
Konventionella metoder; menar jag här hormoner, spiral och sterilisering.
Icke konventionella metoder menar jag här kondom, pessar, Billingsmetoden, avbrutet samlag
och ”säkra perioder”.
5
9$12%(
Design
Forskningsdesignen i studien var en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag
med flera öppna frågor i semistrukturerad form. Det var en pilotstudie, vilket innebar en
förberedande och begränsande undersökning i syfte att pröva, utvärdera och vidareutveckla en
datainsamlingsmetod som sedan skulle kunna utföras på samma eller liknande sätt men i
större skala (Nyberg, 2000).
Respondenter
Urvalet utgjordes av 53 respondenter, kvinnor i åldern 23-45 år som slumässigt besökte en
cellprovsmottagning på en barnmorskemottagning. Den nedre gränsen på 23 år sattes då
cellprovsmottagningen riktar sig till kvinnor mellan 23-60 år. I studien exkluderades högre
ålder än 45 då det förmodas att fruktsamheten avtar betydligt efter 40 års ålder.
Kvinnorna som besökte cellprovsmottagningen erbjöds att delta i studien och de som valde
att ingå svarade sedermera på enkäten. Urvalet var ett slags bekvämlighetsurval från en
rampopulation. I detta fall var rampopulationen de kvinnor i åldern 23-45 år som besökte
cellprovsmottagningen och var i behov av preventivmedel men inte använde hormoner, spiral
eller var steriliserade. Från rampopulationen drogs således ett ”stickprov”, de kvinnor som
valde att svara på enkäten.
Fyra barnmorskemottagningar kontaktades och alla fyra valde att delta i studien. Målet var att
få ett ”stickprov” på minst 50 enkäter. De 53 enkäter som först var ifyllda på de fyra olika
barnmorskemottagningarna fick ingå i studien. Uppdelningen från de olika
barnmorskemottagningarna blev följande; 16 enkäter från Lundby, 22 enkäter från
Kungshöjd, 7 enkäter från Linné och 8 enkäter från Majorna.
Datainsamlingsmetod/Instrument
På enkäten sattes en ”förstasida” (bilaga 1) med frågor för att sortera ut de kvinnor som
använde sig av de konventionella preventivmedelsmetoderna (hormoner och spiral). Vidare
sorterades de kvinnor ut som var steriliserade, försökte bli eller var gravida, endast hade sex
med kvinnor, hade passerat klimakteriet eller var inne i en period där de inte var sexuellt
aktiva. De kvinnor som inte tillhörde någon av nämnda grupper tillbads att fortsätta fylla i
själva enkäten.
En enkät(bilaga 2) utarbetades utifrån studiens syfte och frågeställningar.
Enkäten innehöll totalt åtta frågor, de flesta frågor var fasta men med flervalsalternativ medan
några frågor var mer öppna i semistrukturerad form.
Kvinnorna tillfrågades om ålder och tidigare eventuellt val av preventivmedelsmetod i form
av hormoner eller spiral och varför de valt att sluta med metoden. Därefter tillfrågades de om
aktuellt val av preventivmetoder, hur ofta de använde sig av den/dem och hur nöjda de var
med den/dem. Slutligen tillfrågades de om menscykelns längd och om de kunde ringa in vilka
dagar i menscykeln som de var fruktsamma.
6
Enkäten pilottestades genom att 5 kvinnor fick svara på enkäten. Kvinnorna hade inte några
svårigheter med att fylla i svaren på frågorna på själva enkäten men några mindre justeringar
gjordes på utformningen av ”utsorteringsfrågorna” för att minska missförstånd.
Precis 100 enkäter sorterades bort enligt utsortering; använde hormoner eller spiral, var
steriliserade, försökte bli gravid eller var gravida, hade endast sex med kvinnor, hade passerat
klimakteriet eller var inte sexuellt aktiva.
Dataanalys.
Enkätdata matades in och analyserades i statistikprogrammet SPSS (Statistical Packages for
the Social Sciences).
Fyra enkäter togs bort innan inmatningen då kvinnorna uppgav att de inte var i behov av
preventivmedel. I tre av fallen var deras partner steriliserad och det fjärde fallet var en kvinna
som försökt att bli gravid under lång tid men inte uppnått graviditet.
En enkät, nr 46 matades först in men togs sedan bort då kvinnan uttryckte att hon inte
skyddade sig för att hon planerade en graviditet. Denna enkät skulle ha sorterats ut från
början.
7
:$6-#1*1(
De 53 kvinnor som medverkade i denna studie var i åldern 23-45 år och deras medelålder var
32 år.
Resultaten kommer att delas in och presenteras under följande fyra rubriker.
•
•
•
•
Erfarenhet av tidigare konventionella preventivmedel och orsak till att kvinnan inte
fortsatt att använda det eller dem.
Aktuell icke konventionell preventivmetod och hur ofta den eller de metoder som
används.
Orsak till val av aktuell icke konventionell preventivmetod och hur nöjd kvinnan är
med den eller de metoder som används.
Menscykelns längd och kunskap om fruktsamma dagar.
;,0*,$"4$1(*<(1&%&'*,$(=+2"<$"1&2"$##*(8,$<$"1&<>$%$#=?(
Erfarenhet av tidigare ”konventionella preventivmedel” och orsak till att kvinnan inte fortsatt
att använda det eller dem.
På frågan om de tidigare använt något eller några preventivmedel var det 9 kvinnor (17 %)
som inte ringade in något alternativ. Dessa 9 kvinnor svarade inte heller på följdfrågan om
varför de inte fortsatt att använda preventivmedlet.
43 kvinnor (81 %) hade ringat in att de använt någon form av hormoner (p-piller, mini-piller,
p-stav, p-ring, p-plåster, p-spruta eller hormonspiral). Sex kvinnor (11 %) hade använt
kopparspiral.
Den vanligaste orsaken till att kvinnorna slutade med hormoner eller spiral var biverkningar,
följt av planering av graviditet, att de inte hade behov och därefter missnöje/motstånd mot
preventivmedel. Svaren på varför kvinnorna slutade med tidigare använt preventivmedel har
delats upp i följande fem kategorier.
•
•
•
•
•
”biverkningar”
”planerar graviditet inom snar framtid eller har nyligen varit gravid”
”inte behov”
”motstånd mot preventivmedel”
”kontraindicerat”
Varje kategori beskrivs nedan var för sig och styrks sedan med citat.
Kategori ”biverkningar”.
20 kvinnor (38 %) hamnade under ovanstående kategori. Kvinnorna hade använt hormoner
och/eller spiral tidigare och uppgav att de fått biverkningar. Kvinnorna svarade att
biverkningarna var orsaken till att de inte längre använde hormoner eller spiral. Här följer
några citat för att förtydliga.
8
”Jag tyckte inte om hur hormoner påverkad mig/bieffekterna”.
”Blir konstig av hormoner och fick infektion av spiralen”.
”P-piller- migrän , Mini-piller -regelbundna frekventa blödningar, p-ring lokalt obehag
t.ex. sveda, kopparspiral – blödningar o smärta”.
”Förhöjt blodtryck. Sen kändes det inte lika bra i kroppen kunde inte känna mig själv lika
bra”.
Kategori ”planerar graviditet inom snar framtid eller har nyligen varit gravid.
8 kvinnor (15 %) hamnade under ovanstående kategori. Här följer några citat för att visa på
hur kvinnorna tänkte när de slutade med hormonerna.
”Har planer på att försöka bli gravid och vill först ”rensa” kroppen på hormonerna”.
”Vill avvakta till efter jag fött mitt andra barn(om några år om allt går som planerat)”.
Kategori ”inte behov”.
7 kvinnor ((13 %) hamnade under ovanstående kategori. Kvinnorna hade olika orsaker till att
inte ha något behov av preventivmedel. Fyra av de sju kvinnorna angav att orsaken var att de
inte hade någon fast partner. Här följer några citat för att visa på de olika orsakerna kvinnorna
angav till att inte ha behov av preventivmedel.
”Ej fast partner och har ej sex regelbundet”.
”För att jag inte har ett fast förhållande”.
”Tyckte inte det behövdes längre hade ätit dem i ca 7 år”.
Kategori ”motstånd mot hormoner”.
6 kvinnor (11 %) hamnade under ovanstående kategori. Kvinnorna hade inte erfarenhet av
några biverkningar av preventivmedel men uttryckte en ovilja till att utsätta sig för hormoner.
Här följer några citat för att förtydliga.
”Tyckte inte att det kändes bra att fortsätta längre med hormoner”.
”Vet inte, känns inte naturligt”.
”Jag vill helst inte äta hormoner ”händer det så händer det” – principen”.
Kategori ”kontraindicerat med östrogen”
2 kvinnor (4 %) uppgav medicinska orsaker till att de inte använde preventivmedel. I båda
fallen gällde det blodproppar.
”Det finns proppar i familjen”.
”För att jag fick propp i huvudet i början av 90-talet”.
9
@+1-$##(=&3+$(+2"<$"1&2"$##=(8,$<$"1&<>$%$#6>$12%?(
Aktuell ”icke konventionell” preventivmedelsmetod och hur ofta den eller de metoder
används.
På frågan om hur kvinnorna skyddade sig mot graviditet svarade samtliga 53 kvinnor.
De flesta kvinnor använde kondom följt av avbrutet samlag och säkra perioder på en delad
andra plats. De flesta kvinnorna använde sig av en blandmetod, där de blandade kondom,
avbrutet samlag och ”säkra perioder”. 3 kvinnor (6 %) använde sig av Billingsmetoden.
Kondom
41 kvinnor (77 %) uppgav att de använde kondom. 8 kvinnor (15 %) svarade att de
endast använde kondom som preventivmedel.
33 kvinnor (62 %) använde kondom tillsammans med någon annan metod.
6 kvinnor (11 %) använde kondom och ”säkra perioder”.
5 kvinnor (9 %) använde kondom och avbrutet samlag.
18 kvinnor (34 %) använde kondom, tillsammans med ”säkra perioder och avbrutet samlag
Resterande 4 kvinnor (8 %) använde sig av en blandning av kondom, avbrutet samlag, ”säkra
perioder”, Billings metoden och ingenting alls.
10
Avbrutet samlag
32 kvinnor (60 %) uppgav att de använde avbrutet samlag. 3 kvinnor (6 %) svarade att de
endast använde avbrutet samlag som preventivmetod.
29 kvinnor (54 %) använde avbrutet samlag tillsammans med någon annan metod.
5 kvinnor (9 %) använde avbrutet samlag och kondom.
4 kvinnor (8 %) använde” avbrutet och ”säkra perioder”.
18 kvinnor (34 %) använde avbrutet samlag tillsammans med kondom och ”säkra perioder”.
Resterande 2 kvinnor (4 %) använde sig av en blandning av avbrutet samlag, kondom och
ingenting alls.
11
”Säkra perioder”
32 kvinnor (60 %) uppgav att de använde ”säkra perioder”. 1 kvinna (2 %) använde endast
”säkra perioder” som preventivmetod.
31 kvinnor(58 %) använde ”säkra perioder” tillsammans med en annan metod.
6 kvinnor (11 %) använde ”säkra perioder” och kondom.
4 kvinnor(8 %) använde ”säkra perioder” och avbrutet samlag.
18 kvinnor (34 %) använde ”säkra perioder” tillsammans med kondom och avbrutet samlag.
Resterande 3 kvinnor (6 %) använde sig av en blandning av ”säkra perioder”, kondom,
Billingsmetoden och ingenting alls.
Billingsmetoden
3 kvinnor (6 %) uppgav att de använde Billingsmetoden.
1 kvinna (2 %) svarade att hon endast använde Billingsmetoden. 1 kvinna (2 %) använde
Billingsmetoden och kondom.1 kvinna (2 %) använde Billingsmetoden tillsammans med
kondom och ”säkra perioder”.
Inga kvinnor uppgav att de använde pessar.
På frågan om hur ofta preventivmetoden användes på en skala från 0-10 svarade samtliga
kvinnor. Det vanligaste var att kvinnorna använde kondom (6,7 ), tätt följt av avbrutet samlag
(6,6) och sedan ”säkra perioder” (4,7) . Kvinnorna (3 stycken) som använde Billingsmetoden
svarade 8,3 på en skala 0-10.
12
A,6*+(1&##(<*#(*<(*+1-$##(=&3+$(+2"<$"1&2"$##(8,$<$"1&<>$12%=?(
Orsak till val av aktuell ”icke konventionell preventivmetod” och hur nöjd kvinnan är med
den eller de metoder som används.
Svaren på orsak till val av preventivmetod eller preventivmetoder delades in i följande fyra
olika kategorier.
”aktivt val – positivt val.”
”passivt val – ” finns ingenting annat - vill inte använda hormoner/spiral ”.
”passivt val – ” vet inte – blir bara så”.
”gör ingenting om jag blir gravid”.
Varje kategori kommer att beskrivas var för sig och styrkas med citat. Efter citaten följer en
parentes där det står vilken metod kvinnan använt.( k=kondom, as=avbutet samlag, sp=säkra
perioder, bill=billingsmetoden) Den metod som används oftast står först, i de fall då
metoderna används lika ofta finns det ett likhetstecken mellan. Fyra kvinnor valde att inte
svara på denna fråga, vilket ger ett bortfall på 7 %.
”aktivt val – positivt val”
14 kvinnor (26 %) hade valt metoden aktivt för att de tyckte att det var ett positivt val. Här
följer några citat för att förtydliga.
”Bästa sättet”. (k=sp)
”Är nöjd med det”. (k=as= sp)
”Bra metoder. Påverkar ej kroppens naturliga rytm”. (bill, k, )
”Känns smidigt och förhållandevis enkelt.(k)”
”negativt val – finns ingenting annat - vill inte använda hormoner/spiral ”
11 kvinnor(21 %) hamnande under denna kategori. Kvinnorna angav att orsaken till deras val
var att de inte kunde ta preventivmedel eller att det inte fanns något annat preventivmedel.
Det var inget aktivt val som gjorde att de använde sig av den metod de använde utan mer för
att det inte fanns något annat alternativ. Här följer några citat.
”Vill inte använda preventivmedel/mediciner. Jag har bara vant oss att göra på
det sättet och det fungerar”. (as, k)
”Därför att inga alternativ passar mig, har provat så många”. (k, as, sp)
”Jag har problem med p-piller. Har ingen fast partner”. (k, a=sp)
” Det finns inga bra preventivmedel”. (as, sp)
”passivt val - vet inte – blir bara så.
9 kvinnor (17 %) hamnade i denna kategori. Kvinnorna uttryckte att de inte tänkt efter så
mycket när de gjort sitt val av preventivmetod. Några citat innehåller en ton av att det är
negativt att det ”bara blir så”.
”Har inte valt någon metod, blir bara så”. (k, as, sp)
”Bara blir så tyvärr”. (inget, k)
”Vet inte, oklokhet”. (as, k)
13
”Gör ingenting om jag blir gravid”
10 kvinnor (19 %) uppger att valet är beroende av att de planerar en graviditet inom snar
framtid eller att det inte gör något om de blir gravida.
”Det funkar bra. Om jag skulle blir gravid är det inget problem”. (k=sp,as)
”Har ett långt förhållande - det gör inget om jag blir med barn”. (k, sp=as)
På frågan hur nöjd kvinnan var med den eller de preventivmetoder hon använde svarade
samtliga 53 kvinnor. De uppgav 7,1 på hur nöjda de var på en skala på 1-10.
De tre kvinnor som använde Billingsmetoden uppgav 7,3 och 2 stycken svarade 10,0 på en
skala 1-10.
14
9$"63/+$#"6(#7"'%(234(+-"6+*8(2>(0,-+16*>>*(%*'*,?(
6 av 53 kvinnor (11 %) hade inte svarat på frågan om längden på deras menscykel. 3 kvinnor
uppgav inte varför de inte hade besvarat frågan och 3 kvinnor uppgav att de inte svarade då de
har oregelbunden eller utebliven mens.1 kvinna (2 %) hade angett ett svar som klassades som
bortfall. Kvinnorna uppgav en variation på menscykelns längd på 23-35 dagar. Medelvärdet
var 28,7 dagar. Vid uppdelning av kort, normallång och lång menscykel blev det följande
svar; kvinnor med en menscykel på23-25 dagar =7stycken, på 26-32 dagars cykel =35 stycken
och på 33-35 dagars cykel = 4 stycken
På frågan om kvinnan kunde ringa de dagar där hon själv trodde att hon skulle kunna bli
gravid vid samlag om hon inte använde något preventivmedel var det 10 kvinnor (19 %) som
inte svarade. 6 kvinnor (11 %) hade ringat in 0 dagar rätt.
36 kvinnor (68 %) hade ringat in fruktsamma dagar.
1 kvinna (2 %) hade endast ringat in ägglossningsdagen rätt. = 1 fruktsam dag
10 kvinnor (19 %) hade ringat in ägglossningsdagen och dagen innan ägglossning rätt.= 2
fruktsamma dagar.
6 kvinnor (11 %) hade ringat in ägglossningsdagen och två dagar innan ägglossning rätt. = 3
fruktsamma dagar.
15
7 kvinnor (13 %) hade ringat in ägglossningsdagen och tre dagar innan ägglossning rätt.= 4
fruktsamma dagar.
5 kvinnor (9 %) hade ringat in ägglossningsdagen och fyra dagar innan ägglossning rätt. = 5
fruktsamma dagar.
5 kvinnor (9 %) hade ringat in ägglossningsdagen och fem dagar innan ägglossning rätt. = 6
fruktsamma dagar.
2 kvinnor hade ringat in fruktsamma dagar men inte ägglossningsdagen. 5+2 fruktsamma
dagar.
Medeltalet för de kvinnor som hade ringat in fruktsamma dagar var 3,58 dagar.
De kvinnor som hade en kort eller lång menscykel hade inte lyckats ringa så många
fruktsamma dagar som kvinnor med en normallång menscykel.
Billingsmetoden
52 kvinnor (98 %) svarade på frågan om de kände till Billingsmetoden. 5 kvinnor (9 %) kände
till den. Av de 5 kvinnor som kände till Billingsmetoden var det 3 som använde sig av den. 2
av 3 kvinnor uppgav 10 på en skala 1-10 om hur nöjda de var med metoden.
16
B&6+-66&2"(
9$12%%&6+-66&2"(
Enkäten är testad som pilotstudie och svaren gav ett reslutat som svarade mot studiens syfte
och med några justeringar av frågorna skulle enkäten kunna användas i en större studie med
ett mycket större underlag.
Pilotstudien vänder sig till kvinnor mellan 23-45 år då dessa kvinnor blir kallade till
cellprovtagning. I en större studie skulle de vara intressant att även yngre kvinnor än 23 år
skulle ingå. Åldern skulle också kunna sänkas till 35 år för att mer fruktsamma kvinnor skulle
inkluderas. Förslagsvis skulle den större studien kunna vända sig till kvinnor mellan 18-35 år.
Enkäten innehåller en fråga om eventuellt val av tidigare preventivmedel och en följdfråga om
varför respondenten inte fortsatt använda metoden. Författaren ansåg det relevant att ställa
dessa frågor då de är tänkta att ge en bakgrund till valet av den aktuella preventivmetoden.
I enkäten tillfrågades sedan kvinnan om det aktuella valet av preventivmetod. Frågan öppnar
upp till flervalsalternativ för att få reda på om respondenten använder sig av en ”blandmetod”.
I följdfrågan som lyder ”hur ofta använder du metoden” kommer det fram hur ofta
respondenten använder respektive metod.
Därefter ställdes en fråga om varför kvinnorna valt den aktuella preventivmetoden samt en
följdfråga om hur nöjda de var med den/dem. Svaren indelades i olika kategorier, bl.a. om
valet av preventivmetod var ett aktivt eller ett passivt val. I en framtida större studie vore det
intressant att samköra kategorierna med följdfrågan ”hur nöjd är du med den/de metoder du
använder ” för att se om det finns någon skillnad mellan kategorierna och hur nöjd
respondenten var med preventivmetoden.
Slutligen ställdes en fråga om menscykelns längd och om respondenten kunde ringa in ”sina
fruktsamma dagar”. I en framtida studie skulle man kunna överväga att dela in menscykeln i
följande tre kategorier; kort menscykel, medellång och lång menscykel för att se om det finns
någon skillnad på att kunna ringa in sina fruktsamma dagar beroende på menscykelns längd.
Kvinnor som kom till en cellprovsmottagning erbjöds att fylla i enkäten. Författaren menade
att många kvinnor som besöker en cellprovsmottagningen inte använder hormoner eftersom
cellprovet för de kvinnor som använder hormoner oftast tas i samband med förlängning av ppillerrecept. I en framtida, större studie skulle enkäten även kunna delas ut på en
könsmottagning och ungdomsmottagning för att bredda urvalet av respondenter. Det skulle
också vara av värde att få ned medelåldern på respondenterna för att täcka de kvinnor som är
mer fruktsamma.
Enkäten fylldes i under tiden som kvinnornas väntade på sin tur. Det är av vikt att enkäten kan
fyllas i på 5-10 minuter så att respondenten hinner fylla i hela enkäten i väntrummet. Vid en
större studie bör man därför överväga att behålla antalet frågor eftersom de fylldes i
tillfredsställande.
Externt bortfall räknades inte ut. För att ha fått ett externt bortfall borde man tagit reda på hur
många kvinnor som skulle kunnat ha varit aktuella för studien. De kvinnor som hade behov av
17
ett preventivmedel men inte använde hormoner, spiral eller var steriliserade och besökte
cellprovsmottagningen.
Den valda analysmetoden, en kvantitativ enkätundersökning med några öppna frågor i
semistrukturerad form passade väl för bearbetning av resultatet. Författaren har valt att
fokusera på enkätundersökningen då det inte finns så mycket forskning kring hur de kvinnor
skyddar sig mot graviditet som väljer de icke konventionella preventivmetoderna; avbrutet
samlag och ”säkra perioder”.
:$6-#1*1%&6+-66&2"(
Enligt studien ”Sex i Sverige så är det ungefär 25 % av de fruktsamma kvinnorna som inte
använder sig av de konventionella preventivmedelsmetoderna; hormoner, spiral eller
sterilisering (Sex i Sverige, 1996). Det finns också flera studier som visar på att det finns en
koppling mellan otillräcklig eller osäker preventivmedelsmetod och ökade abortsiffror
(Larsson et al, 2000). Det finns dock inte någon forskning som beskriver närmare hur
situationen ser ut för de kvinnor som använder sig av de icke konventionella
preventivmetoderna avbrutet samlag och ”säkra perioder”. Därför är det svårt att hänvisa till
tidigare forskning i denna fråga.
Analysen av svaren från enkäten kommer att delas in och presenteras under följande fyra
rubriker.
• Erfarenhet av tidigare konventionella preventivmedel och orsak till att kvinnan inte
fortsatt att använda det eller dem.
• Aktuell icke konventionell preventivmetod och hur ofta den eller de metoder används.
• Orsak till val av aktuell icke konventionell preventivmetod och hur nöjd kvinnan är
med den eller de metoder som hon använder..
• Menscykelns längd och kunskap om när de fruktsamma dagarna äger rum.
Erfarenhet av tidigare konventionella preventivmedel och orsak till att kvinnan inte
fortsatt att använda det eller dem.
De allra flesta kvinnorna hade använt sig av hormoner och några hade testat kopparspiral.
Den vanligaste orsaken till att kvinnorna slutade med hormoner eller beslöt sig för att ta bort
spiralen var att de hade erfarenhet av biverkningar. Några kvinnor hade testat flera olika
preparat utan att hitta något som de trivdes med. Flera kvinnor (10 %) hade försökt med en
kopparspiral, förmodligen för att testa något utan hormoner. För de kvinnor som inte kan eller
vill använda hormonella metoder kvarstår kopparspiral som ett säkrare alternativ än kondom.
En grupp kvinnor upplevde inga direkta biverkningar men uttryckte ett allmänt missnöje och
ville inte utsätta kroppen för något främmande. Detta stämmer överens med en studie som
gjordes vid Uppsala universitet ( Arnolde et al, 2009). I den nämnda forskningsstudien som
innefattade 234 kvinnor kom man fram till att den vanligaste orsaken till att kvinnorna hade
slutat med preventivmedel var önskan om graviditet, följt av biverkningar och sedan missnöje
med preventivmedel.
Några kvinnor uppgav att de inte hade behov av preventivmedel eftersom de inte hade någon
fast partner. När dessa kvinnor hade samlag använde de sig oftast av en blandning av kondom,
avbrutet samlag och ”säkra perioder”.
18
Knappt 20 % av kvinnorna hade valt att inte ringa in något tidigare preventivmedel. Samma
kvinnor hade inte heller svarat på följdfrågan om varför de hade slutat med preventivmedlet.
Författaren tolkar det som att dessa kvinnor aldrig använt sig av varken hormoner eller någon
spiralform. Varför en så stor del av kvinnorna inte hade valt att testa några hormoner eller
någon spiral går inte att utläsa då den frågan inte är ställd.
Eftersom det finns en koppling mellan otillräcklig och osäker preventivmedelsanvändning och
ökade abortsiffror är det viktig att känna till vilken erfarenhet kvinnor har av hormoner och
spiral och varför de valt att inte använda dem längre. Den kunskapen kan vara till hjälp för
barnmorskan vid en preventivmedelsrådgivning (Arnolde et al, 2009).
Aktuell icke konventionell preventivmetod och hur ofta den eller de metoderna används.
De flesta kvinnorna i denna grupp använde sig av kondom, därefter kom avbrutet samlag och
säkra perioder på en delad andra plats. Oftast användes metoderna inte ensamma utan
kombinerade med någon eller några av de andra metoderna. Det vanligaste var att kvinnorna
använde en blandning av alla tre nämnda metoder; kondom, avbrutet samla, ”säkra perioder”.
På frågan hur ofta metoden användes på en skala från 1-10, svarade kvinnorna att de oftast
använde kondom, tätt följt av avbrutet samlag och sedan ”säkra perioder”. Kondom är
lättillgängligt, rätt använt ger den bra skydd, det är helt fri från biverkningar (Odlind, 2008),
detta är en bidragande orsak till varför många kvinnor i den här studien angav kondom som
den vanligaste icke konventionella metoden.
Om kondomen sitter på hela tiden under ett samlag är det ett säkert preventivmedel men om
den inte gör det är risken påtaglig för graviditet. Pearl Index för kondom är 2 % - 15 %. Det
betyder att användarfelet oftast är stort och att säkerheten ligger på 85 % om den inte används
korrekt.
Om kvinnan inte har kunskapen om när hon är fruktsam under sin menscykel och använder
sig av avbrutet samlag och ”säkra perioder” under sina fruktsamma dagar finns det mycket
stor risk för graviditet. Pearl Index för den typiska användningen av avbrutet samlag är 30 och
motsvarande siffra för säkra perioder är 20. Den verkliga säkerheten för avbrutet samlag
ligger därmed på 70 % och för avbrutet samlag på 80 %.
Orsak till val av aktuell icke konventionell preventivmetod och hur nöjd kvinnan är
med den eller de metoderna.
Ungefär en fjärdedel av kvinnorna uttryckte i sina svar att deras val var aktivt och att de valt
preventivmetoden för att den var bra. För drygt hälften av kvinnorna var valet mer ett passivt
val där kvinnorna uttryckte att det inte fanns något annat preventivmedel eller att det bara blev
så. Trots att så många kvinnor uttryckte att valet var ett passivt val, hamnade kvinnorna på 7,1
på en skala från 1-10 när de uttryckte hur nöjda de var med metoden.
Nöjdast var de kvinnor som använde sig av Billingsmetoden, de uppgav 7,3. Det var
visserligen bara 3 kvinnor som använde sig av Billingsmetoden men
två av kvinnorna valde 10,0 när de beskrev hur nöjda de var.
19
De kvinnor som hade en normallång cykel på 26-32 dagar hade ringat in mer fruktsamma
dagar än de kvinnor som hade en kort eller en lång cykel. Detta visar att kvinnorna har någon
kunskap om kalender metoden eller ”säkra perioder”. Kunskapen var dock mycket bristfällig,
speciellt när menscykeln var kort eller lång .
.#-1%&6+-66&2"(
De flesta kvinnor som deltog i studien hade erfarenhet av att ha använt hormoner eller spiral
tidigare. Oftast hade de slutat med metoden då de upplevt att de fått biverkningar eller också
kände de något slags allmänt missnöje eller motstånd för att utsätta kroppen för något
främmande. De flesta kvinnor som hade valt de icke konventionella
preventivmedelsmetoderna använde en blandning av kondom, avbrutet samlag och säkra
perioder. Kvinnorna var visserligen ganska nöjda med den preventivmetod eller de
preventivmetoder de använde men de utsätter sig för stora risker då kunskapen var låg om när
de var fruktsamma under sin menscykel. Störst risk tar de kvinnor som har en kortare eller
längre menscykel.
Kvinnorna kände oftast till att de hade ägglossning mellan två menstruationer men de visste
inte exakt när. En del av kvinnorna utgick från att ägglossningen kommer ungefär i mitten av
menscykeln. Det stämmer när det handlar om en 28-dagarscykel då är det 14 dagar åt båda
håll. Är menscykeln kortare eller längre stämmer inte detta längre. Att räkna sig fram till nästa
ägglossning är också en osäker metod då fysisk eller psykisk stress kan påverka menscykels
längd och förskjuta ägglossningen framåt eller bakåt i tiden.
Alla de kvinnor som använder sig av avbrutet samlag och säkra perioder skulle ha en säkrare
preventivmetod med Billingsmetoden. Enligt Billingsmetoden lär sig kvinnorna att skilja på
fruktsamt och ofruktsamt sekret. När kvinnan kan särskilja de olika sekreten kan metoden
användas vid alla olika slags menscykler vid korta eller långa menscykler och oregelbundna
menscykler.
Studien genomfördes på fyra barnmorskemottagningar och på tre av dessa finns det
barnmorskor som är handledare i Billingsmetoden. I studien var det 5 kvinnor som kände till
Billingsmetoden, vilket motsvarar10 % av kvinnorna. Tre av de fem kvinnorna använde sig
av Billingsmetoden men om dessa kvinnor hade fått handledning går inte att utläsa eftersom
den frågan inte ställdes. På frågan hur ofta de använde Billingsmetoden var siffran 8,3 på en
skala 1-10. Denna siffra kan jämföras med siffran för kondom som är 6,7, avbrutet samlag 6,6
och säkra perioder 4,7. På frågan hur nöjda kvinnorna var svarade två av kvinnorna 10 på en
skala 1-10. Då studien bara omfattar 53 kvinnor är dessa siffror dock inte signifikanta. Det
skulle behövas en mycket större enkätundersökning för att få en hållbar validitet.
:$0$,$"6$,(
Bokreferenser
Billings Evelyn, Westmore Ann. (1991)Billingsmetoden för naturlig födelsekontroll.
Nörhaven Rotation.
20
Capella A. et al,(1998) La Regulazione Naturale Fertilitata Rom.
Odeblad Erik. (1994) The discovery of Different Types of Cervical Mucus and the Billings
Ovulation Method. Bulletin of the Natural Family Planning Council of Voictoria. Vol
21,No.3.September 1994
Odeblad Erik. (1995) Kurskompendium. Föreläsningar om Naturlig Familjeplanering:
vetenskapliga grunder och praktisk tillämpning. Institutionen för medicinsk Fysik, Umeå.
Larsson et al. (2002)Reasons for pregnancy termination, contraceptive habits and
contraceprive failure among Swedish women requesting an early pregnancy termination.
Acta. Obstet. Gynecol Scand 2002;81:64-71.
Lewin B. (1998) Sex i Sverige – om sexuallivet i Sverige, 1996, Statens Folkhälsoinsitut,
Stockholm .
Nofziger Margaret. (1980) Naturlig födelsekontroll, en samarbetsmetod. Rahms ,Lund .
Nyberg R. (2000) Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och
internet. Lund:Studentlitteratur.
Odlind V. (2008) Familjeplanering. Lund:Studentlitterarur.
Palmér Kristina. (2004) Upplevelser av Billingsmetoden Primärvården Göteborg.
Shao-Zhen QIAN et al. (1999) Evaluation of the effectiveness of Natural Fertility Regulation
Programme in China. Peoples Publishing House, Beijing.
World Health Organisation. (1981) Task Force on Methods for the Determination of the
Fertile, Period.
Internet referenser
Ellis Joy (2007) Sexuell hälsa, Västra Götaland regionen
Artiklar
Kero, Anneli (2002) Paradoxer och legal abort – motiv, attityder och upplevelser.
Läkartidningen.99,nr19,2174.
Tydén Tanja (2005) Anticonception –
Bakgrundsdokumentation.Preventivmedelsanvändningen i Sverige, Information från
Läkemedelsverket, 7:2005.
21
Opublicerade uppsatser
Arnolde et al, Kvinnors preventivmedelsanvändning under olika faser av det reproduktiva livet.
Examensarbete 15 hp. Uppsala Universitet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
Bilaga 1
Frågor
22
Använder du något av följande preventivmedel ?
p-piller
p-stav
p-ring
p-plåster
p-spruta
hormonspiral
kopparspiral
Ja ___
Nej ___
Är du steriliserad? Ja ___
Nej ___
Försöker du bli gravid eller är du gravid?
Har du endast sex med kvinnor?
Har du passerat klimakteriet?
Ja ___
Ja ___
Ja ___
Nej ___
Nej ___
Nej ___
Är du inne i en period där du inte har sex? Ja ___ Nej ___
Om du svarat ja på någon av ovanstående fråga ska du inte fortsätta
fylla i formuläret utan lägg redan nu formuläret i lådan märkt
”enkätsvar”.
Tack för att du medverkat i studien så här långt!
Om du svara nej på samtliga frågor är det meningen att du ska fortsätta
fylla i formuläret!
Bilaga 2.
Enkätfrågor
23
Fråga 1
Hur gammal är du?
______år.
Fråga 2a
Har du tidigare använt något eller några av följande preventivmedel?
(flera alternativ kan ringas in)
p-piller/mini-piller
p-stav
p-ring
p-plåster
p-spruta
hormonspiral
koppar spiral
Fråga 2b
Om du använt något av ovanstående preventivmedel tidigare.
Varför har du inte fortsatt att använda det?
__________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
Fråga 3
Hur skyddar du dig mot oplanerad graviditet?
(flera alternativ är möjliga och kan ringas in)
Kondom
Pessar
24
Billingsmetoden
Säkra perioder
Avbrutet samlag
Ingenting alls
Annat(beskriv)____________________________________________________
________________________________________________________________
_______________________________________________________
Följande fråga ska besvaras med en skala från 0-10 där
0=aldrig och 10= alltid.
Fråga 4a
När du har samlag hur ofta använder du då kondom ?
0_________________________________________ 10
aldrig
alltid
Fråga 4b
När du har samlag hur ofta använder du då pessar?
0_________________________________________10
aldrig
alltid
Fråga 4c
När du har samlag hur ofta använder du då Billingsmetoden ?
0_________________________________________10
aldrig
alltid
Fråga 4d
När du har samlag hur ofta använder du då säkra perioder ?
0_________________________________________10
aldrig
alltid
25
Fråga 4e
När du har samlag hur ofta använder du då avbrutet samlag ?
0_________________________________________10
aldrig
alltid
Fråga 5
Varför har du valt den/de metoder du använder?
__________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
Fråga 6
Hur nöjd är du med den/de metoder du använder på en skala från 1-10?
0= inte alls nöjd och 10=mycket nöjd
0_________________________________________10
Inte alls nöjd
mycket nöjd
Kommentar
__________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
Fråga 7a
Kvinnor har olika längd på sina menscykler.
Den varierar vanligtvis från 21-45 dagar.
En menscykels längd räknas från mensens första dag till nästa mens börjar.
Dag 1 är mensens första dag.
Hur många dagar brukar du ha från att en mens börjar till nästa mens börjar
26
____ dagar.
Om menscykelns längd varierar ange ett ungefärligt medelvärde.
Fråga 7b
Dag 1 är mensens första dag. Stryk dagar i slutet om de är överflödiga.
Om din menscykel brukar vara 30 dagar. Stryk i så fall dag 31 till 45.
Då har du markerat den längd på menscykel som du brukar ha.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45
Ringa sedan in de dagar där du själv tror att du skulle kunna bli gravid vid
samlag om du inte använder något preventivmedel.
Fråga 8
Känner du till Billingsmetoden?
Ja___
Nej___
När du besvarat enkäten lägger du den i lådan som är märkt ”enkätsvar”.
Tack för din medverkan.
Bilaga 3
Följebrev med samtycke.
Jag heter Anette Nilsson är leg barnmorska och läser Psykologi med inriktning
27
mot klinisk sexologi, fortsättningskurs 1, på Psykologiska institutionen i
Göteborg. I den kursen ingår ett vetenskapligt fördjupningsarbete under
våren 2010.
Syftet med mitt arbete är att kartlägga hur de kvinnor som inte skyddar
sig med hormoner eller spiral skyddar sig mot graviditet och om de är
nöjda med den metod de använder.
Jag ber dig medverka i denna enkätundersökning.
Det kommer att ta 5-10 minuter att fylla i enkäten och din medverkan är viktig.
Deltagandet är förstås helt frivilligt, enkäten besvaras anonymt och dina
svar kommer att behandlas konfidentiellt. Resultatet kommer att presenteras på
ett sådant sätt så att inga enskilda personer kommer att kunna identifieras.
Om Du väljer att delta i enkätundersökningen ber jag Dig vänligen underteckna
samtycket till detta.
Namnteckning………………………………………
Följebrevet med namnunderskrift lägger du i lådan som är märkt
”följebrev”.
28
29