Kalmar hamn - Kulturhistorisk utredning

Transcription

Kulturhistorisk utredning. öLANDSHAMNEN. Kalmar läns museum 2013.
1
Box 104, S-391 21 Kalmar
Tel 0480-45 13 21
www.kalmarlansmuseum.se
Sammanfattning............................................................................................................................. 5
Kalmar hamn - ett levande kulturarv............................................................................................................ 5
Karaktärsområden............................................................................................................................................. 5
Inledning................................................................................................................................................. 7
Uppdraget............................................................................................................................................................ 7
Utredningsområdet........................................................................................................................................... 7
Avgränsning......................................................................................................................................................... 7
Aktuell skyddsstatus.......................................................................................................................................... 7
Utredningens disposition.................................................................................................................................. 7
Stadens och hamnens utveckling....................................................................... 10
Författare
Granskad av
Fotografier
Historiska
fotografier
Omslagsbild
Layout
Illustrationer
Utgivare
Kartor
Utförd av
Beställare
Kontaktperson
Antikvarier Magdalena Jonsson, Anna
Reuterswärd och Nicholas Nilsson,
Kalmar läns museum
Lotta Lamke
Författarna om ej annat anges
Kalmar läns museums arkiv om ej
annat anges
Kalmar kommun
Seija Nyberg, Kalmar läns museum
Stefan Siverud, Nicholas Nilsson,
Kalmar läns museum
Kalmar läns museum
Publicerade i enlighet med tillstånd
507-98-2848 från Lantmäteriverket
Kalmar läns museum,
Bebyggelseenheten
Kalmar kommun
Hanna Damberg
Medeltidens och vasakungarnas stad (1100-tal - ca 1650)....... 10
Vattnet – stadens grundförutsättning.......................................................................................................... 10
Staden – handelsplatsen.................................................................................................................................. 10
Den befästa staden (ca 1650-1850)............................................................................. 14
Staden flyttas av strategiska skäl................................................................................................................... 14
Staden som maktsymbol................................................................................................................................. 14
Handeln i staden ökar..................................................................................................................................... 18
Hamnen – stadens största arbetsplats........................................................................................................ 18
Industristaden (ca 1850-1950)........................................................................................ 20
En omvälvande tid för Kalmar stad.............................................................................................................. 20
Hamnen som grundbult i stadens utveckling............................................................................................. 20
Hamnen – en fortsatt stor arbetsplats....................................................................................................... 22
Den växande industrin.................................................................................................................................... 22
Vattnet som transportled............................................................................................................................... 26
Järnvägen möter vattenvägen........................................................................................................................ 26
Staden – en symbol för välstånd................................................................................................................... 26
Handelsstaden (ca 1950-2013)........................................................................................ 28
Stadens industrier lägger ner........................................................................................................................ 28
Bilens roll för hamnområdet......................................................................................................................... 30
Hamnens godshantering lever kvar.............................................................................................................. 30
Stadens nya identitet....................................................................................................................................... 32
En av Östersjöns städer................................................................................................................................. 32
Kulturhistoriska karaktärsområden............................................................. 34
Karaktärsområde 1: Barlastholmen.............................................................................................................. 34
Karaktärsområde 2: Inre Vedgårdsholmen och Nya Ölandshamnen.................................................... 40
Karaktärsområde 3: Slottsfjärden, Stadsparken, Sylvanderparken och järnvägsområdet................. 48
Karaktärsområde 4: Skeppsbron.................................................................................................................. 56
Karaktärsområde 5: Tjärhovet....................................................................................................................... 60
Arkeologisk arkivstudie.................................................................................................... 65
Arkeologiska undersökningar........................................................................................................................ 65
Området kring Slottsfjärden och Sylvanderparken.................................................................................. 65
Området kring järnvägsstationen................................................................................................................. 66
Området vid Jordbroporten och Vedgårdsholmen................................................................................... 66
Området utanför Kavaljersporten............................................................................................................... 67
Området vid Ölandshamnen och Barlastholmen..................................................................................... 68
Sammanfattande analys av utredningsområdet.......................................................................................... 68
Färgfoto från 1940-talet taget från margarinfabriken mot
söder över Ölandshamnen.
Historiska årtal............................................................................................................................. 70
Referenser.............................................................................................................................................. 73
Bilaga 1: Detaljkartor över utredningsområdet............................................................................... 75
2
Kalmar hamn
Kulturhistorisk utredning 2013
Magdalena Jonsson, Anna Reuterswärd, Nicholas Nilsson
Kalmar läns museum
3
Orienteringskarta över del av Kalmar med utredningsområdet markerat i rött. Holmarnas strandkonturer som
de tedde sig år 1762 inlagda i blått. Av kartan får man en tydlig bild av hur stora utfyllnadsarbeten som utförts
inom utredningsområdet. Holmarna ligger nu inbäddade i de utfyllnadsmassor som kommit att utgöra stationsområdet, området kring Baronen samt Barlastholmen och Tjärhovet. De röda siffrorna samt röda streckade linjer
visar de karaktärsområden som beskrivs närmare i rapporten.
4
Sammanfattning
Denna kulturhistoriska utredning av Kalmar hamn
har gjorts med anledning av pågående utvecklingsarbete i området. Arbetet har utförts under vintern
och våren 2013 av antikvarie Anna Reutersvärd,
Magdalena Jonsson och Nicholas Nilsson på uppdrag av Kalmar kommun. Arbetet inleds med en historisk genomgång uppdelad i fyra olika tidsperioder, som på olika sätt präglats hamnens utveckling.
Utifrån historiska samband och dagens förhållanden indelas hamnområdet i fem karaktärsområden.
Kalmar hamn - ett levande kulturarv
Sjöfarten och hamnfunktionen är anledningen till
Kalmars uppkomst. Sjötrafiken till, från och inom
Kalmar, samt stadens hamn representerar en snart
tusenårig kontinuitet – ett respektingivande kulturarv att förvalta till eftervärlden.
Även om den exakta användingen av en plats kan
vara svår att bevara, kan funktionen ofta leva vidare
i förnyad form och därmed uttrycka platsens tradition. Kalmars hamn är ett exempel på detta. Även
om stadens hamnfunktioner, och därmed hamnområdets fysiska gestalt, skiftat natur över tiden, har
hamnen sedan 1600-talets mitt legat just söder om
Kvarnholmen. Denna placering är en viktig kulturhistorisk aspekt. Den nuvarande användningen av
de olika delarna av hamnen avspeglar dessutom i
viss mån deras historiska användning.
Närheten till den historiska stadskärnan är inte
bara en tillgång för dagens kalmarbor och besökare, utan tydliggör hamnens historiska betydelse och
roll. Hamnen var en självklar utgångspunkt i formgivningen av den nya staden. Hamnen blev en viktig
praktisk tillgång redan vid stadens anläggande och
hade sedan en stor betydelse för stadens försörjning,
dess handelsfunktion och dess militärstrategiska
funktion. Den nära relationen stadskärna – hamn il-
lustrerar detta och är ur kulturmiljösynpunkt mycket värdefull.
I Kalmar, liksom i andra hamnstäder, har ökande
hamnverksamhet och fartygsstorlekar lett till en
successiv utökning av hamnen genom utfyllnader. I
Kalmar, som uppbyggdes på en ö, har naturliga småholmar utökats och gett upphov till tre ”hamnöar”
som idag bildar en ovanligt tydlig serie årsringar.
Vedgårdsholmen – Barlastholmen – Tjärhovet bildar en ”Tripp-trapp-trull”-serie i ökande storlek
inifrån och ut, från staden sett. Denna struktur bör
fortsatt vara synlig och kan med fördel förtydligas.
De tydliga mellanrummen mellan öarna, och mot
Kvarnholmen, är viktiga för att historien ska kunna
utläsas.
Precis som i andra hamnstäder har hamnen i Kalmar
utgjort en integrerad del av stadslivet och stadskroppen. Hamnens fysiska gestalt har formats av några
av stadens funktioner. Trots att de funktionella sambanden mellan hamnen och staden har förändrats,
ibland för att funktioner upphört, kvarstår rumsliga
strukturer som speglar historiska funktionskopplingar. Ur kulturmiljöhänseende är det viktigt att
dessa strukturer fortsatt kan erfaras. Vid nygestaltning kan strukturerna förstärkas och förtydligas.
I takt med att hamnen förändras och de tyngre funktionerna förskjuts utåt från staden sett, är det värdefullt att äldre användningar kan avläsas i hamnmiljön. Det gäller inte bara övergripande strukturella
karaktäristika i hamnens olika delar, utan även byggnader som illustrerar de olika funktioner som funnits
i hamnen. Byggnader som tullhuset, magasinsbyggnader och de Jeanssonska livsmedelsindustrierna utgör viktiga historiska markörer.
Även äldre detaljer som pållare, kajkanter,
hamnkranar, järnvägsspår m.m., är viktiga för för-
ståelsen av områdets historia. Sådana ”hamnminnen” kan därför med fördel bevaras. Natursten är
ett traditionellt, vackert och behagligt anläggningsmaterial som påträffas på många ställen i hamnmiljön. Generellt bör man vara aktsam, bevara eller
återanvända alla naturstenselement och man kan
med fördel även använda sig av natursten vid nygestaltning. Det gäller inte minst kring Skeppsbron,
där miljön historiskt sett gestaltats med höga ambitioner.
Karaktärsområden
I Kalmar kan man urskilja fem historiska hamnområden: 1 Barlastholmen, 2 Vedgårdsholmen/Ölandshamnen, 3 Slottsfjärden med Sylvanderparken och
järnvägsområdet, 4 Skeppsbron samt 5 Tjärhovet.
1. Barlastholmen har varit en godshamn med upplagsplaner sedan mitten av 1600-talet, men fick broförbindelse först i slutet av 1800-talet. Barlastholmen är både en del av staden på Kvarnholmen och
en del av av industrialismens Kalmar. Holmens bebyggelsestruktur, där en del riktar sig mot Ölandshamnen och en annan mot järnvägen, uttrycker
tydligt detta. Om de två ”krockande” strukturerna
samt deras kopplingar mot Ölandshamnen respektive stationsområdet respekteras, blir historien fortsatt möjlig att utläsa.
2. Vedgårdsholmen/Ölandshamnen är samtida med
staden, men hamnområdet utökades och försköts
vid 1800-talets mitt. Ölandshamnen var en livlig
mötesplats befolkad av såväl hög som låg, kvinnor
som män. Hamnområdet bestod av den Inre Vedgårdsholmens upplag och ”Jordbrons” brygga som
kopplade till stadens kommersiella distrikt. Från
kvarteret Vedgårdsholmen, som synliggör holmen
genom sin särpräglade form, leder områdets viktigaste axel in till Kaggensgatan med köpmanshus
från 1600-talet och moderna butiker. Utblicken mot
slottet från Jordbroporten-Vedgårdsholmen är betydelsefull.
3. Slottsfjärden, Järnvägsområdet och Sylvanderparken präglas dels av spåren av Kalmars medeltida
stad, dels av det sena 1800-talets karaktärsbyggnader, järnväg och parkanläggningar som tillsammans
blev en symbol för den välmående handelsstaden.
Den medeltida hamnens kopplingar till staden är
idag svåra att avläsa, eftersom området där det gamla Kalmar låg förändrats så kraftigt att endast vaga
formelement återstår, frånsett Kalmar slott. Vattnet
i sig och dess nära kontakt med slottet och det före
detta stadsområdet är dock viktiga att värna. Viktig
är också den järnvägskorridor som binder samman
det Gamla industriområdet med hamnens godshantering.
4. Skeppsbron skapades ursprungligen samtidigt
med staden på Kvarnholmen och har således varit ett aktivt hamnområde sedan 1600-talets mitt.
Detta var stadens ”Stora brygga”, den förnämsta
entrén från sjösidan. Axeln mot Stortorget och dess
representativa funktioner finns ännu kvar som den
viktigaste kopplingen i området. Trots att hamnupplag och industriella funktioner funnits även vid
Skeppsbron, finns här flera byggnadsverk som markerar hamnområdets höga status. Utblicken mot havet från Kavaljersporten är betydelsefull.
5. Tjärhovets hamnområde fyller 100 år 2013.
Medvetet formgiven och uppbyggd under industrialismens era, har denna storskaliga hamnö fått
en rationell struktur och en maximerad kajlängd.
Holmen distanserar sig från staden, men kopplar
till dess industriområden och omland genom Tjärhovsbågens tunna ”navelsträng”, en kombinerad
vågbrytare och transportled för tåg- och lastbilstrafik.
5
1. Medeltid. Grönrastreringen visar den medeltida hamnen.
2. Den befästa staden. Grönrastreringen visar de holmar, bryggor och fastlandsområden som utnyttjades för lastning och lossning.
3. Industristaden. Grönrastreringen visar de ursprunliga holmarna samt utfyllda områden som användes för lastning och lossning
under perioden.
4. Handelsstaden. Grönrastreringen visar områden som använts för lastning och lossning under perioden. Idag har de nordvästra
delarna av Barlastholmen upphört att vara godshamn.
6
Inledning
Uppdraget
Utredningsområdet
Denna kulturhistoriska utredning behandlar Kalmar hamn och har utförts på uppdrag av Kalmar
kommun med anledning av pågående utvecklingsarbete i stadens hamnområde. Utredningen fokuserar
på relationen mellan staden och hamnen och hur
dessa historiskt sett har påverkat varandras utveckling. Inom utredningsområdet planeras ett antal
större projekt, dels nybyggnad av universitetslokaler i anslutning till Sjöbefälsskolan, dels bygget av
ett hotell i anslutning till järnvägsområdet.
Avgränsning
Utredningen är avsedd som planeringsunderlag inför detaljplaneläggningen. Den beskriver områdets
kulturhistoriska utveckling samt hur denna utveckling avspeglas i dagens stadsbild. Fokus ligger på
karaktärsdrag och kvaliteter inom området, som är
av särskilt kulturhistoriskt intresse, och som idag
kännetecknar hamnen och dess olika delar. Utifrån
detta ges även övergripande antikvariska rekommendationer.
Texterna baseras på litteraturstudier och en genomgång av äldre kartor och bildmaterial. Arbetet har
utförts under vintern och våren 2013 av antikvarier vid Kalmar läns museum. Utredningens första
två kapitel Stadens utveckling och Kulturhistoriska
karaktärsområden har utförts av byggnadsantikvarierna Anna Reuterswärd och Magdalena Jonsson.
Kapitlet Arkeologisk arkivstudie har utförts av arkeolog Nicholas Nilsson.
Det avgränsade utredningsområdet sträcker sig från
Stadsparken i väster till Skeppsbron i öster, samt
från Tullbron och stadsmuren i norr till Barlastholmen i söder. Utredningsområdet har delats in i
fyra olika karaktärsområden med fokus på de tre
områdena 1. Barlastholmen, 2. Vedgårdsholmen/
Ölandshamnen och 3. Slottsfjärden, Stadsparken,
Sylvanderparken och järnvägsområdet. Karaktärsområde 4. Skeppsbron ligger i utredningsområdets
utkant medan karaktärsområde 5. Tjärhovet ligger
helt utanför utredningsområdet. Eftersom Tjärhovet påverkar upplevelsen av utredningsområdet har
det behandlats i utredningen.
Utredningen redogör inte för samtliga byggnader
och anläggningar av särskilt kulturhistoriskt värde
inom det avgränsade området. En kortfattad beskrivning av fastigheter finns endast för karaktärsområdena 1-3, då dessa utgör utredningsområdets
centrum.
Aktuell skyddsstatus
En del av utredningsområdet är beläget inom ett
riksintresse för kulturmiljövården (H48) enligt 3
kap i Miljöbalken. Riksintresset, som sträcker sig
från Varvsholmen i norr till Stensö i söder, inbegriper karaktärsområde 2, 3 och 4. Karaktärsområde
1 och 5 ligger utanför riksintresset, men har direkt
påverkan på det, eftersom de är angränsande.
I direkt anslutning till utredningsområdet finns de
tre byggnadsminnena Kalmar slott, Kalmar teater
och Riksbankshuset samt ytterligare ett antal byggnadsminnen innanför stadsmuren på Kvarnholmen.
Byggnadsminnen skyddas enligt 3 kap Kulturminneslagen.
Inom utredningsområdet finns även delar av platsen
för Kalmars medeltida stad och hamn. Det medel
tida området, Raä 94:1 Gamla staden, utgör, liksom
1600-talsstaden på Kvarnholmen, Raä 93:1 Kvarnholmen, en fornlämning, och skyddas därmed av 2
kap i Kulturminneslagen.
I övrigt gäller de generella krav på underhåll och
varsamhet som regleras i Plan- och bygglagen.
Utredningens disposition
Utredningens första del beskriver översiktligt hamnens utveckling och har indelats i fyra kapitel motsvarande betydelsefulla tidsepoker i stadens historia. Varje kapitel avslutas med en sammanfattande
textruta, som lyfter fram de mest utmärkande karaktärsdragen.
I utredningens andra del följer en beskrivning av fem
geografiskt avgränsade karaktärsområden som har
identifierats inom utredningsområdet. Även dessa
kapitel avslutas med en sammanfattande textruta,
där de mest utmärkande kulturhistoriska karaktärsdragen definieras. I avsnitten om karaktärsområde
1-3 redogörs dessutom översiktligt för respektive
områdes byggnader i syfte att ge en tydligare bild av
den karaktär som präglar området.
Utredningen omfattar även ett kapitel som syftar
till att lämna ett underlag där de arkeologiska aspekterna inom området belyses ur ett tvåfaldigt
perspektiv, både marin- och landarkeologiskt. Studien skall tjäna som ett underlag för kommunens
fortsatta arbete med eventuell exploatering i delar
av området. Underlaget kan också tjäna som stöd
för beslut på myndighetsnivå. Den arkeologiska
studien omfattar en arkivstudie av material för de
arkeologiska undersökningar som utförts inom
nämnda yta samt en studie av äldre kartmaterial.
Kartstudien har infogats i utredningens historiebeskrivande kapitel. Fotografier har sökts i Kalmar
läns museums fotodatabas. Det äldre kartmaterialet har rektifierats mot dagens stadsbild och behandlats i ArcGIS 10.
Avslutningsvis finns en sammanställning av viktiga årtal i stadens historia med fokus på händelser
knutna till hamnen.
7
Fotografiet från omkring 1930 visar Ölandshamnen en tidig sommarmorgon. Bilden är tagen från Inre Vedgårdsholmens kaj mot
sydväst med renässansslottets siluett och Sylvanderparkens trädplantering från 1800-talet i fonden.Till vänster syns nyuppförda
magasin på yta på Barlastholmens norra del. (Foto ur Karlskrona marinmuseums arkiv)
8
Samma vy som ovan år 2013. Ny bebyggelse har uppförts omkring Ölandshamnen, men genom att hänsyn har tagits till siktlinjen mot slottet
finns dess siluett kvar som en viktig del av rummet. Slottssiluetten utgör idag en central del i stadens identitet och marknadsföring.
9
Stadens och hamnens utveckling
Medeltidens och vasakungarnas stad
(1100-tal - ca 1650)
Vattnet – stadens grundförutsättning
Vattnet var grundförutsättningen för uppkomsten
av staden Kalmar. Platsens strategiska läge med närheten till vattnet och kustlinjens naturligt skyddande hamn spelade en avgörande roll. Sjön var även
den naturliga färdvägen, eftersom det var betydligt
svårare och farligare att färdas över land. Kalmarsund var en av de säkraste farlederna för sjötrafik
i Östersjön. Här fanns även den vik, Kättilen (kitteln), som blev den medeltida stadens hamn som
idag utgörs av Slottsfjärden.
Hamnstaden utvecklades i skydd av föregångaren
till nuvarande Kalmar slott, en kastal som uppfördes på en holme i mitten av 1100-talet. Kastalen
kom under följande århundraden att byggas ut till
det renässansslott vi ser idag.
Tack vare sitt strategiska läge i sundet, ansågs Kalmar slott under lång tid vara ett av Sveriges fyra viktigaste fästen tillsammans med Tre kronor, Viborgs
slott och Älvsborgs fästning. På kort tid utvecklades
hamnstaden Kalmar ifrån att vara en handelsplats
bland andra till att vara en stad med 2000 innevånare, stadsmur och befäst borganläggning.
Staden – handelsplatsen
Regionens handel bedrevs inne i staden, som vid
denna tid var belägen på fastlandet direkt intill Kalmar slott. För att centralmakten skulle kunna ta upp
tull på de varor som var i omlopp i landet, var all
handel förbjuden utanför rikets städer. Folket från
trakten var därför tvunget att bege sig in till staden
för att köpa och sälja.
10
Under medeltiden, då Kalmar stad låg intill slottet, var stadens hamn belägen i havsviken norr om slottet.Viken som idag
benämns Slottsfjärden, kallades tidigare för Kättilen. Stadens läge invid farleden i Kalmarsund valdes av strategiska skäl.
Här syns koggen Aluett, en sentida replik på en medeltida kogg, på en tur över Slottsfjärden.
Kalmars första hamn var belägen öster om staden, utanför den medeltida stadsmuren (till höger på bilden). Hamnen var stadens
hjärta och sjöd av liv. Modellen visar hur en brygga av trä löper utmed stadsmuren, där mindre båtar kan lägga till med varor. Från
stadsmurens port går en lång brygga ut i hamnbassängen, där Hansans stora koggar trängs med fiskarnas och böndernas båtar.
11
I Kalmar fanns fiskare från Öland och fastlandet
som sålde fisk, samt bönder och hantverkare från
trakten som förde med sig bland annat djurhudar,
smör, järn, tjära och andra skogsprodukter. I staden
fanns även möjligheten att köpa det livsviktiga saltet och, för den som hade råd, utländska varor som
exotiska kryddor eller exklusiva tyger.
På kort tid blev Kalmar en stapelstad. Utöver den
inhemska handeln hade stapelstäderna rätt att bedriva import och export, bland annat med det tyska
handelsförbundet Hansan. Med handeln växte även
andelen handelsmän i staden.
Från medeltiden fram till 1600-talets mitt var handelsstaden Kalmar en av Sveriges viktigaste hamnstäder, dels genom handeln och dels på grund av
närheten till danska gränsen, vilket gjorde platsen
till ett av centralmaktens viktigaste fästen.
Det utsatta läget medförde emellertid att staden
Kalmar fram till början av 1600-talet vid upprepade
tillfällen både belägrades, plundrades och brändes,
vilket drabbade dess innevånare mycket hårt. En av
de svåraste belägringarna skedde under Kalmarkriget 1611-13, då danskarna efter en lång belägring
även lyckades inta slottet.
Hamnen – stadens hjärta
Stadens hamn var ursprungligen belägen precis norr
om slottet i den vik som idag kallas Slottsfjärden.
Den var en plats som sjöd av liv och där många
människor dagligen rörde sig, vilket resulterade i en
pulserande verksamhet som i stor utsträckning bestod av varuhandel. Liksom i ett blodomlopp strömmade varorna genom staden, där de togs emot och
fördes vidare utmed landets sjö- och landvägar.
För handelsfartygen innebar den skyddade hamnen intill slottet en stor trygghet. Utanför hamnen
fanns flera större och mindre holmar, mellan vilka
två segelleder ledde in till hamnen nedanför slottet:
en från söder och en från norr, genom det som idag
utgör Ölandshamnen.
12
Den äldsta kända kartan över Kalmar är från 1610 och visar den medeltida staden före flytten till Kvarnholmen.
Till höger syns hamnen, Kättilen, som utgjorde det öppna vattnet mellan slottet och Kvarnholmen.
Utmed stranden utanför stadsmuren löpte en lång
träkaj för mindre fiskebåtar. Från stadsmurens port,
den så kallade Stadsbroporten, ledde en 90 meter
lång träbrygga ut i hamnbassängen, där böndernas
segelbåtar trängdes med Hansans stora koggar som
förde varor ut och in i landet. De båtar som klarade
Kättilens djup lade till vid hamnbryggorna, medan
de mer djupgående stannade ute på redden, där varor lossades och lastades. Varorna kontrollerades i
staden innan de såldes vidare.
Relationen hamn – stad
Under Kalmars första århundraden gick hamnen
och staden som företeelser inte att skilja åt. Hamnen hade en självklar, integrerad roll i den större
organism som staden utgjorde. Å ena sidan var
staden och dess invånare beroende av den in- och
utförsel av varor som pågick i hamnen. Å andra
sidan vilade hamnens existens på staden med sin
handelsplats och tillgången till både kunder och
arbetskraft.
Idag finns få synliga fysiska spår av den medeltida
staden men genom det historiska källmaterialet
och flera olika arkeologiska utgrävningar i området
vet vi hur staden var organiserad.Vi vet idag var
stadsmuren gick, var portarna fanns, var de största
gatorna hade sin sträckning och var olika viktiga
verksamheter låg. En av de viktigaste platserna i
staden var området från hamnen till Stortorget
(nära Gamla kyrkogården). Spåren är som sagt
inte synliga men de finns där under markytan och
gör sig påminda när man gräver. Nya arkeologiska
undersökningar kommer i framtiden ge oss nya
värdefulla pusselbitar om livet i staden och hamnens roll, utformning och utveckling.
Detta fotografi från 1890 är taget några år innan denna del av hamnen började fyllas ut. Bilden ger en föreställning om hur fjärden
under medeltiden och ända fram till 1800-talets slut låg öppen mot Kalmar slott. Bron på bilden leder ut till Barlastholmen.
13
Den befästa staden (ca 1650-1850)
Staden flyttas av strategiska skäl
I slutet av 1630-talet beslutades att Kalmar av försvarstekniska skäl skulle flyttas från Gamla staden
till ön Kvarnholmen, där kronan lät bereda plats för
en modern rutnätsstad enligt senaste stadsplaneideal och försvarstekniska mönster.
Kvarnholmens fria läge i sundet hade fram till nu
utnyttjats för väderkvarnar, men krigsmakten Sverige såg nu andra värden i öns naturliga förhållanden. Kvarnholmens position i Kalmarsund medgav
fri sikt över vattenvägarna, som tillsammans med
närheten till land, innebar en stor fördel ur försvarssynpunkt. Samtidigt möjliggjorde öns storlek en nyetablering av Kalmar som befäst stad helt enligt rådande stads- och befästningsideal.
Stadens strategiska läge i sundet medförde i slutet
av 1600-talet beslut om stora omflyttningar av kronans varvsverksamheter. Bland annat beslutades
att Varvsholmen skulle göras till örlogsvarv. I samband med detta flyttades Amiralitetskollegium från
Stockholm till Kalmar. Flottans verksamheter flyttades dock efter bara några år till den nya flottbasen
i Karlskrona.
Ambitionen var att bygga den nya staden av sten,
framförallt granit men även kalksten. Från Öland
forslades stora mängder kalksten som bearbetades
på upplag på den södra sidan av Yttre Vedgårdsholmen, under en period kallad för Stenhuggarholmen.
Staden som maktsymbol
Kalmar nybyggdes som en sluten fästningsstad, omgärdad av en hög mur. Den sex meter höga muren
som inneslöt stadsbebyggelsen var på insidan motfylld med jordvallar och hade totalt nio bastioner.
När stadsmuren med sina vallar stod färdig år 1697,
hade staden endast en landförbindelse, bron vid
Västerport. Mot sjön fanns flera portar, varav Jordbroporten och Stora Sjöporten (Kavaljersporten)
hade bryggor ut i hamnen. Arbetena med stadens
befästningar på fastlandet och på de små holmarna
kring staden fortskred under 1700-talets första hälft
och räknades som färdigställda år 1761.
14
På en karta från 1650 syns Gamla staden med dess fortifikatoriska element samt åkrar på områdena utanför stadens
gränser. Kvarnholmen syns som en stor ö med den form den hade innan utfyllnadsarbetena inför befästningsbyggena
började under 1600-talet. I den västra delen syns dock var den planerade bastionen Gustavus Magnus skulle komma att
ligga. Konturerna av denna syns med rödaktig markering. Även holmarna söder om Kvarnholmen finns med på denna
karta. Karta från Lantmäteriet, G45-1:1.
Karta upprättad av Johan Wärnschiöld år 1647 som visar planerna för den nya befästa staden på Kvarnholmen till
höger och den gamla medeltida stadens stadsmur till vänster. Söder om befästningen syns bryggorna från Jordbroporten
och Kavaljersporten som skulle leda ut i hamnen. Direkt utanför Jordbron vid Jordbroporten syns Inre Vedgårdsholmen.
(Karta från Krigsarkivet)
15
16
Även om detta kopparstick (beskuret)
från andra hälften av 1600-talet visar upp
en förskönande bild av Kalmar, ger den
ändå en känsla av vilken imponerande syn
som mötte sjöfarare på väg till Kalmar.
Till vänster syns slottet och mitt i bilden
reser sig domkyrkan. Fartygen ankrade ute
på redden där de lossades och varorna
lastades om på mindre båtar som tog sig
in i den grundare hamnen.
17
Land och hav utgjorde inte bara handelns färdväg
utan även fiendens. Stadsmuren hade dels funktionen av fysisk barriär mellan det trygga vardagslivet i
staden och den oberäkneliga omvärlden. Minst lika
viktig var emellertid den mentala barriär som uppstod genom att tillhöra staden eller att vara främling. Samtidigt som stadsmuren för kalmarborna
innebar trygghet och skydd mot såväl havets vindar
som fienden, tjänade de påkostade befästningarna
som skrämselpropaganda som skulle imponera på
sjöfarare.
Handeln i staden ökar
Mot slutet av 1600-talet var Kalmar alltjämt en
mycket viktig handelsplats för sitt omland, även
om utrikeshandeln var större i städer som Västervik
och Karlskrona. Den muromgärdade staden präglades av de stora handelshusen och av familjerna som
stod bakom dessa. I Kalmar dominerades importen
under 1600-talet av salt, vin, öl, spannmål, kryddor och tyger, medan exporten framförallt bestod av
smör, kött, bräder, tjära, kalksten och järn.
Under 1600- och 1700-talen betalades tullavgifter
på alla varor som fördes in i staden och myndigheterna hade därmed all anledning att kontrollera allt
inkommande gods. På 1700-talet fick skogsvarorna
ett rejält uppsving, i synnerhet sågade trävaror. En
stor del av stadens export gick till Tyskland och
Holland och med tiden även till Danmark, Baltikum
och England.
Hamnen – stadens största arbetsplats
Den nya hamnen i anslutning till Kvarnholmen
medförde ett stort lyft för sjöfarten och innebar så
småningom slutet för den äldre, medeltida hamnen.
Eftersom hamnverksamheten flyttades längre ut i
sundet, kunde Kalmar nu ta emot mer djupgående
fartyg, vilket i sin tur ledde till ökad aktivitet i staden.
Den nya hamnanläggningen bestod av två bryggor
som anslöt till de två portar i stadsmuren som vette
ut mot sundet. Från Kavaljersporten, även kallad
Storbroporten, gick en brygga ut till hamnens djupare del. Fartygen förtöjde ute på redden, varefter
folk och varor transporterades till och från bryggorna med småbåtar och flottar. Mindre båtar och skutor med fisk och jordbruksprodukter, lade till längre
in i hamnen vid Jordbroportens brygga. Eftersom
18
Kartan från 1762 visar Callmare Stads Wedugårdar
med tomtindelningen på några av öarna söder om den
befästa staden på Kvarnholmen.Vedgårdarna är belägna
på Inre (rosa) och Yttre (gul) Vedgårdsholmen. Holmen
där Baronen ligger idag hette Inre Vedgårdarna. De båda
öarna i nedre högra hörnet heter Fredrichs Skjär och
Tjäruhofvet och kom under senare att bilda stommen
till den halvö som idag heter Tjärhovet. Mellan Bastion
Christina, Kavaljersporten och Vedgårdsholmen finns inget
annat än vatten, från Kavaljersporten utgick den stora
Skeppsbryggan. Den brygga som här binder samman
Kvarnholmen med Inre Vedgårdsholmen kallas Jordbron.
Till vänster om Yttre Vedgårdsholmen syns den ö som
kom att bilda stommen till dagens Barlastholmen, här
kallad Qvarnholmen. Endast en del av fortifikationsmuren
är synlig. I en tillhörande text går det också att läsa vilka
som äger de olika tomterna och byggnaderna. Karta
från Lantmäteriet, G45-1:10.
många av dess båtar kom från Öland fick området
namnet Ölandshamnen.
Staden på Kvarnholmen projekterades och byggdes
som en ”krigsmaskin”. Den gavs en statisk, sluten
och idealiserad form. Under byggnadsfasen hämtades en del av byggmaterialet, bland annat stora
mängder kalk och kalksten från Öland. Hamnsidan
av holmen var den sista som slöts med befästningar, men när de färdigställts i slutet av 1690-talet var
staden låst inom sin färdiga form. Den försörjning
från omlandet och den handel som stadsborna
var beroende av fick ske via stadens två bryggor,
Skeppsbron och Ölandshamnen (Jordbron).
Stadens utveckling var knuten till handelns konjunkturer och människor flyttade framför allt till
Kalmar för de möjligheter som hamnverksamheterna erbjöd. Hamnen sjöd av liv och dess aktivitet
påverkade i stor utsträckning kalmarbornas vardag.
Flera av fartygen som förde laster ut i världen, ägdes av någon av stadens förmögna handelsmän och
hade hemmahamn i Kalmar. En stor del av den myllrande befolkningen av medelklass och fattiga var
beroende av hamnens verksamhet, då de arbetade
som bland annat sjömän, skeppsbyggare, fiskare eller som hamnsjåare.
Skeppsbron var den förnäma hamnen för större
fartyg och prominenta gäster. Denna hamn låg i
nära relation till stadens främsta representativa
rum, Stortorget, där inte bara domkyrka och
rådhus låg. I anslutning till Skeppsbron låg också
viktiga prestigefyllda funktioner som stora sjötullen (tullhuset) och stadens järnvåg. Ölandshamnen
var handelshamnen, den folkliga vardagshamnen
för stadens försörjning med livsmedel och ved. Här
rådde dagligen en livlig lossning och kommers. I
anslutning till Ölandshamnen låg Kaggensgatan som
redan från början blev köpmännens gata framför
andra, med resliga stenhus som bl.a. inrymde magasinsvindar. Tillsammans med Storgatan är Kaggensgatan än idag Kalmars främsta handelsstråk.
Hamnen skapade därmed arbete för alla grupper
i staden och var vid den här tiden en av stadens
viktigaste arbetsplatser. Under några decennier på
1760-talet intensifierades även skeppsbyggeriet på
Varvsholmen.
Befästningsstadens strikta rutnätsplan fortsätter i tydliga axlar ut genom stadsmurens portar. Genom de långa träbryggorna rakt ut
i hamnen sträckte sig därmed den moderna stadsplanen även utanför stadsmuren mot sundet. På bilden syns Proviantgatans sträckning genom Kavaljersporten (tidigare även kallad Storbroporten).
Varken staden eller dess två hamnar hade egentligen något utrymme för att expandera. När staden
förtätades och trävaruhandeln ökade löstes handelsmännens behov av upplagsplatser genom att de
småholmar som låg närmast Ölandshamnen utökades genom utfyllnader. Redan i början av 1700-talet
var den Inre Vedgårdsholmen (idag köpcentret
Baronen) uppstyckad i arrendetomter, bebyggda
med plank, skjul och magasin. I början av 1800-talet hade de två utanförliggande småholmarna (idag
Barlastholmen) bebyggts och på en yttre holme
(idag Tjärhovet) fanns obebyggda upplagsplaner. På
1820-talet ersattes träbryggan vid Skeppsbron av
en jordfast kaj intill stadsmuren och även denna kaj
bebyggdes med magasin.
Från Kavaljersporten, även kallad Storbroporten, gick under befästningstiden den brygga som kallades Storbron. Porten och bryggan
var under den här tiden stadens finentré. Känslan finns kvar än idag genom Östra Sjögatans förlängning från Kavaljersporten ut på
Skeppsbron.
19
Industristaden (ca 1850-1950)
En omvälvande tid för Kalmar stad
1800-talet innebar en ny era för Kalmar. Efter att
garnisonen år 1792 hade dragits in, förlorade staden snabbt sin betydelse som fästning och 1822
utdömdes befästningarna. Samtidigt slopades införselavgiften på varor från landsbygden till rikets
städer, den så kallade lilla tullen. Ur de nya förutsättningarna växte en ny stad fram med bland annat
de strandlinjer som vi känner igen i dagens Kalmar.
Fram till 1860-talet hade Kalmar en svag industriell
utveckling, men tiden därefter innebar en expansion
där handeln med omvärlden spelade en avgörande
roll. Industrialismen, som följde strax efter avvecklingen av fästningsstaden, medförde ett omvälvande
skifte i både hamnens och stadens karaktär och utbredning.
Hamnen som grundbult i stadens utveckling
Kalmar hamn var avgörande för stadens industriella utveckling. Stadens handelsmän övergick med
tiden till att bli industriledare och hamnen med sina
förbättrade kommunikationer var en förutsättning
för deras nya industrier. Råvaruförädlingen var betydelsefull för Kalmars utveckling och gav alltmer
ökade vinster. Många av de industrier som etablerade sig i staden var beroende av både råvaruimport
och export av sina förädlade produkter.
Ytterligare en förutsättning var att handelsfartygens
tid i hamn minskades. Under tidigt 1800-tal ägde
ankringen ännu rum ute på redden. All lastning och
lossning skedde med hjälp av småbåtar och pråmar,
vilket var ett tidsödande arbete. Det kunde ta 10
till 12 dagar att lasta ett fartyg. Industrialiseringen
möjliggjorde emellertid en effektiviserad lastning
och lossning.
Handel och kommers med fiskeskutor och kärror en tidig morgon i Ölandshamnen. Fotografiet är taget 1893
från Inre Vedgårdsholmen.Till vänster syns byggnadsställningar på slottets östra länga. Slottets norra gavelparti har
redan erhållit sitt nuvarande utseende enligt Helgo Zetterwalls stilrestaurering i romantiserande renässansstil.
Utvecklingen tog fart efter att staden år 1851 hade
tillsatt en särskild hamndirektion med syfte att finna
finansiering för de stora ombyggnader som planerades. Ritningar togs fram för ett system av pirar och
vågbrytare vid södra infartsleden, som avskärmning
mot hamnen, och muddringsarbetet satte igång inför byggandet av nya kajer.
20
På denna karta från 1831 syns hur utbyggnaden av hamnen har inletts. Skeppsbron
skapades helt och hållet av utfyllnadsmassor i slutet av 1820-talet och i samband
med dessa arbeten försvann Storbron som
ledde från Storbroporten (Kavaljersporten)
ut i hamnen. Jordbron har vid denna tid
förlängts så att Inre Vedgårdsholmen är
sammanlänkad med Kvarnholmen. Karta
från Lantmäteriet, G45-1:18.
21
Mot slutet av 1800-talet fattades beslut om ytterligare hamnutbyggnad, samtidigt som det på nationell nivå avgjordes att djuprännan i Kalmarsund
skulle muddras. Mängden bottenmassor från djuprännan kunde i sin tur användas som utfyllnadsmaterial till utbyggnaden av hamnen, liksom materialet
från stadsmuren som till stora delar nu revs. Muddring för en fortsättning av djuprännan in i hamnen
möjliggjorde för de större fartygen att ta sig in till
stadens nya kajer.
Hamnen – en fortsatt stor arbetsplats
Under 1800-talet sköttes fortfarande mycket av exporten och importen av fartyg med hemmahamn i
Kalmar, där kapten och besättningsmän var bosatta
i staden. Fartygen ägdes i flera fall av stadens handelsmän, industriledare eller av skepparna själva.
Antalet anställda inom sjöfarten ökade stadigt för
att nå sin topp 1882 med 2 307 anställda, exklusive
anställda inom tull- och lotsväsendet, fiske, hamnarbete och handel.
Den växande industrin
Distriktslantmätare Magnéts karta över Kalmar från
1860. De tidigare befästningsytorna har delvis tagits i
anspråk för promenadstråk utmed vattnet. Hamnområdet omkring Tullhamnen har vuxit och den utfyllda
marken har bebyggts med magasinsbyggnader och
skjul. Hamnen skyddas av vågbrytare och de öar som
kommer att bilda Barlastholmen har vuxit genom att
fartygen har beordrats att dumpa sin barlast i anslutning till denna holme.
Under 1830- och 40-talet spelade handeln med trävaror en central roll och varje år lämnade ca 400
skeppslaster Kalmar med skogsprodukter, bl. a. sågade varor till engelska gruvor samt tjära. Staden
spelade en betydande roll på regional nivå, i synnerhet efter 1870, då utvecklingen tog verklig fart.
Handelsflottans segelfartyg ersattes successivt av
ångfartyg och under detta decennium anlades järnvägen mellan Kalmar och Växjö, vilket inledde den
nya epoken i stadens historia.
Inom den växande industrin var livsmedelsindustrin
– med Kalmar Ångkvarn i täten – den viktigaste
grenen. Här fanns även produktion av margarin,
socker, choklad och konfektyr samt kaffesurrogat.
Andra viktiga områden var verkstadsindustri och
tändstickstillverkning.
Under industrialiseringen ökade Sveriges produktion av spannmål och den genomgripande moderniseringen av jordbruket medförde större behov av utsäde, nya jordbruksmaskiner och industriprodukter.
Dessutom medförde den ökade spannmålsodlingen
stor efterfrågan på gödningsmedel, varför import av
fågelspillning från Sydamerika utgjorde en betydande del av hamnverksamheten i Kalmar.
22
C H Öhnells stadsplan från 1876 som visar hur man
tänkte sig bebyggelseutvecklingen i Kalmar. I hamnen
finns nu landförbindelse med Barlastholmen. I Sylvanderparkens läge tänkte man sig en utfyllnad men
med en annan sträckning än det senare blev.
Under 1800-talets sista årtionden
tar utvecklingen i Kalmar fart.
En karta från 1906 visar hur de
tidigare strikt markerade befästningsvallarna har lösts upp och
Kvarnholmen genom utfyllnader återfått en mer organiskt
framvuxen strandlinje. Söder om
järnvägens stora spårområde
breder den moderna industrihamnen ut sig. Inre Vedgårdsholmen
är införlivad med Kvarnholmen
och järnvägsräls har dragits ut
till de utbyggda hamnområdena
Elevatorkajen och Barlastholmen.
Tjärhovet har ännu inte förbundits med fastlandet, men planen
visar hur Tjärhovsbågen kommer
att dras. Slottsfjärden omges av
promenadstråken Slottsparken
och Sylvanderparken.
23
Fotografiet är taget en tidig morgon 1930 och visar i förgrunden Elevatorkajen. I nedre högra hörnet skymtar järnvägsrälsen.
Vid Skeppsbron ligger ångfartyg för både passagerare och gods förtöjda. Magasinsbyggnaden, Bleckasken, med välvt tak
byggdes 1885 för transitohandel. Skorstenen uppe till höger sticker upp från Barlastholmen, vars tätbebyggda yta tyder på en
intensiv verksamhet.Tjärhovet, som nu har fått en landförbindelse, har börjat bli centrum för hamnens tunga godstrafik.
24
Elevatorkajen sedd från Skeppsbron med elevatorn som transporterar spannmål från kajen till Ångkvarnen. Kalmars blomstrande
industri utgjordes under denna tidsperiod till största delen av olika grenar inom livsmedelsindustrin. Familjen Jeanssons ångkvarn var
den största av de ståtliga industribyggnader av tegel som uppfördes i hamnområdet under slutet av 1800-talet. Den imponerande
ångkvarnen och livsmedelsindustrins godstransporter blev här vid hamninloppet stadens flaggskepp ut mot sundet.
25
Vattnet som transportled
Under 1800-talet spelade vattnet, i sin egenskap av
transportled alltjämt en central roll i stadens utveckling. Vattnets funktion vidgades under denna tid till
att i allt större utsträckning omfatta den växande
passagerartrafiken, som blev ett viktigt inslag i hamnen. De nya ångfartygen både förkortade restiden
och gjorde resan bekvämare.
På 1840-talet öppnades passagerartrafik med ångfartyg mellan Stockholm och Lübeck som angjorde
Kalmar på vägen. Även passagerartrafiken mellan
Kalmar och Öland övergick i början av 1860-talet till ångdrivna båtar. Sakta men säkert bröts den
starka segeltraditionen utmed ostkusten och ersattes
av ångfartyg och motorseglare.
Järnvägen möter vattenvägen
1800-talet innebar en omvälvande tid inte bara för
Kalmar, utan för många av rikets vattennära städer.
Fram till 1864 var handeln styrd till endast vissa av
rikets städer, men med den nya näringsfriheten blev
det fritt för alla orter att bedriva import och export.
Med detta blommade många små hamnar upp utmed Kalmarkusten och konkurrensen ökade.
Glädjen blev dock kortvarig. När järnvägsnätet
byggdes ut i slutet av 1800-talet koncentrerades den
viktiga exporten och importen till städer med goda
järnvägsförbindelser, varmed vattnet som huvudsaklig transportled förlorade sin tidigare avgörande roll.
Kalmars järnvägsstation invigdes 1874 och spåren
drogs ner till hamnens kajer. Kalmar var en av de
städer och köpingar, där en godshamn kunde förbindas med det nya järnvägsnätet och därmed konkurrerade ut orter som Pataholm och Timmernabben.
Staden – en symbol för välstånd
Flygfotografiet från mitten av 1930-talet visar både segelskutor och ångbåtar för passagerartrafik.
De så kallade Kom-snart-igen-magasinen ligger på rad utmed Skeppsbron och bakom dem skymtar
väntsalarna som uppfördes på 1910-talet. Det stora ångkvarnskomplexet dominerar bebyggelsen på
Kvarnholmen och bildar en imponerande fasad ut mot sundet.
Den skarpa gränsen mellan den befästa staden och
landsbygden löstes under 1800-talet upp i flera avseenden. Exempelvis behövde hänsyn inte längre
tas till stadens försvar, varför stora markområden
som tidigare hade tillhört försvarsmakten nu blev
tillgängliga.
26
Industristadens välstånd fick därmed möjlighet att
manifesteras på de frigjorda markytorna i form av
ståtliga byggnader och vackra promenadstråk och
parkanläggningar. De före detta fortifikationsjordarna runt och utanför Kvarnholmen kompletterades dessutom under sent 1800-tal med stora utfyllda
ytor, där järnvägsstation, stadsteater, fängelse, vattentorn, parker och en rad institutionsbyggnader
uppfördes.
Arbetet med att skapa ny mark i hamnen som
påbörjats under 1800-talets första hälft intensifierades från mitten av 1800-talet. Industrialiseringen
ökade behovet av import och export. När det
omkring 1870 stod klart att Kalmar skulle få en
järnvägsförbindelse, koncentrerades markarbetena
till sydvästra Kvarnholmen, där järnvägsstationen
skulle placeras. Stationens lokalisering var i princip
given, eftersom det var självklart att järnvägen skulle förbindas med hamnen. I Slottsfjärden skapades
nya stora markytor för bangård, upplag, magasin
och industri.
I takt med industrialismens utveckling, fortgick utvidgningen av stadens hamnområde under 1900-talets första hälft och nya kajer invigdes kontinuerligt
ända fram till 1950-talet. På de nya hamnområdena
uppfördes kontinuerligt stora, och från sjösidan
mycket imponerande, tegelbyggnader för industrin
som exempelvis ångkvarnen, riskvarnen, margarinfabriken och oljefabriken. Bakom dessa satsningar
stod i samtliga fall medlemmar av familjen Jeansson.
Barlastholmen och Tjärhovet fick landförbindelse
med Kvarnholmen och fastlandet. Barlastholmen
tillsammans med det växande Tjärhovet bildade
Kalmars nya godshamn. Den nya godshamnen var
inte funktionellt eller rumsligt kopplad till staden
på Kvarnholmen, men hade en stark koppling till
stadens industrier, vilka dels låg i själva hamnområdet, dels utmed järnvägen väster om staden.
De gamla hamnarna Ölandshamnen och Skeppsbron med sitt tydliga samband till staden fanns
dock kvar i en delvis förnyad och moderniserad
form. Fram till mitten av 1900-talet fortsatte de
att användas för passagerartrafik, styckegods och
fiskebåtar. Det stora nyvunna hamnområdet för
godshantering möjliggjorde en upprensning på
Skeppsbron, där äldre magasin revs och ersattes av
nya, samt av ett nytt tullhus. För att kompensera
för det parkstråk som på 1850-talet anlagts på
stadsvallarna, vilket raserats då järnvägen anlades,
skapades Sylvanderparken ut mot Slottsfjärden.
På detta foto från 1870-talet anar vi hamnkaraktären innan industrialismens stora utvidgning av hamnen tog fart (jmf kartan från
1860 tidigare i detta kapitel). Segelbåtarna vid kajen är förtöjda vid den gamla Ölandshamnen innan denna fylldes igen. Bron till
vänster leder till Inre Vedgårdsholmen och när denna holme införlivades med Kvarnholmen flyttade den lokala fiskehandeln ca hundra
meter i riktning mot slottet. I fondens syns att renoveringen av slottet ännu inte har påbörjats. Den skorstensförsedda byggnaden i
bildens centrum är Kalmar stads första gasverk.
27
Handelsstaden (ca 1950-2013)
Stadens industrier lägger ner
Mot mitten av 1900-talet avstannade den industriella utvecklingen i Kalmar. Flera av de stora industrier som hade etablerat sig i staden under sent
1800-tal och tidigt 1900-tal lade ner sin verksamhet
efter 1950. Bland dessa fanns den stora ångkvarnen,
margarinfabriken och oljefabriken.
Utvecklingen med nedlagda industrier fortsatte. Som
ersättning för en del av dessa förlorade arbetstillfällen etablerade sig Volvo i Kalmar och drev mellan
1974 och 1994 en modern bilfabrik, som kom att
bli en av länets största arbetsplatser. Efter att Volvofabriken lade ner gick den industriella verksamheten
i Kalmar tillbaka ytterligare.
På denna karta från 1955 framgår att den senare utvidgningsaktiviteten har
skett i hamnens yttre delar. Barlastholmen har förlängts och Tjärhovet har vuxit
till sin dubbla bredd. Efter all denna utbyggnad började emellertid hamnens stora
livsmedelsindustrier läggas ned.
28
Färgmarkeringarna på kartan från 1964 visar att margarinfabriken på Inre Vedgårdsholmen och Ångkvarnen vid Elevatorkajen inte längre räknas som industribebyggelse. För övrigt har inga nämnvärda förändringar skett sedan 1955.
Vid en jämförelse mellan föregående karta och denna från år 1995, framgår att
hamnen i stort sett har bibehållit sin form under dessa år. Ett undantag är resterna av
den så kallade Barlastholmskanalen, i folkmun kallad Dödaskeppens vik, som fylldes
igen i slutet av 1970-talet.
29
Bilens roll för hamnområdet
Från 1900-talets mitt ökade färjetrafiken stadigt till
Öland. I början av 1950-talet fraktades 100 000 bilar per år över sundet, vilket krävde flera färjor. Den
första bilfärjan, som hade inköpts 1935, fick därför
en rad efterföljare. I början av 1960-talet tvingades färjetrafiken flytta längre ut på Skeppsbron på
grund av platsbrist.
Med den ökande trafiken kom kravet på att förbättra förbindelsen med Öland, vilket ledde till den
epokgörande byggnationen av Ölandsbron. På morgonen lördagen den 30 september 1972, några timmar före invigningen av bron, gjorde därmed färjan
sin sista tur. När färjetrafiken lades ner försvann en
stor del av det liv och den rörelse som länge hade
utmärkt Ölandshamnen och Skeppsbron. De sista
resterna av färjetrafiken på Skeppsbron revs 1984.
Nedläggningen av färjetrafiken öppnade dock för annan användning av området. På markytorna kunde
större parkeringar anordnas för stormarknaden på
Vedgårdsholmen som hade öppnat 1965, och med tiden ersattes det gamla färjeläget i Ölandshamnen av
en gästhamn för fritidsbåtar. Med gästhamnen har
Ölandshamnen återfått en del av det intensiva sommarliv som kunde upplevas under bilfärjornas tid.
Hamnens godshantering lever kvar
Trots industrins tillbakagång spelar Kalmar hamn
alltjämt en viktig roll i regionen. Timmer, sågade
trävaror, oljeprodukter och jordbruksprodukter är
några av de varor som fortfarande passerar genom
hamnen. Mindre justeringar och utfyllnader har
även utförts på Barlastholmen och Tjärhovet under
1900-talets andra hälft för att tillgodose nya behov.
Den tekniska utvecklingen har dock successivt förenklat lastning och lossning, vilket har medfört att
antalet anställda i hamnen har minskat. Hamnen är
därmed inte längre en av stadens största arbetsplatser.
Verksamheten med godshantering är idag koncentrerad till Tjärhovet och kvarteret Finngrundet på
yttersta delen av Barlastholmen. Sedan början av
2000-talet är dessa områden avstängda för allmänheten. På övriga Barlastholmen finns idag bl. a. kontor och lokaler för Linnéuniversitetet. Hamnens tidigare industrietableringar är idag borta, men i flera
fall har lokalerna byggts om till annan verksamhet.
30
Trycket på färjeförbindelsen mellan Kalmar och
Öland ökade kraftigt under 1960-talet. Detta foto
från 1970 visar hur bilköerna sträcker sig längst
ut på Finngrundet. I bakgrunden lämnar en välfylld
bilfärja just angöringen vid Skeppsbron och bakom
den reser sig den framväxande Ölandsbron. Bilden
visar en del av det som utgjorde Kalmars identitet
under en stor del av 1900-talet – rollen som anhalt
för turisterna på väg mot huvudresmålet Öland.
Tjärhovets bebyggelse med silos och lyftkranar reser sig över Finngrundets
timmerupplag. Barlastholmen och Tjärhovet bildar en fond till såväl staden som
hamnens mer stadsnära delar. Dagens godshamn är därmed påtagligt närvarande i upplevelsen av Kalmar stad.
31
Stadens nya identitet
Närheten till Öland har under 1900-talets andra
hälft lockat en ström av turister till Kalmar på sin
väg till och från Öland. Sedan 1990-talet har emellertid Kalmar stad blivit ett besöksmål i sig. Unionsjubileet 1997 innebar ett stärkt självförtroende
för Kalmar som kulturstad och året blev en vändpunkt för synen på stadens historia. Från 1997 har
antalet turister som väljer att besöka Kalmar stadigt
ökat.
Även vattnet är en viktig faktor för stadens attraktion. Den natursköna kustmiljön och de stadsnära
badmöjligheterna förstärker upplevelsevärdet av
staden. Inom utredningsområdet ligger ett av Kalmars viktigaste besöksområden, Kalmar slott och
Stadsparken med omgivning.
Under slutet av 1900-talet har närheten till vatten
och möjligheten att erbjuda sjönära boende blivit en
viktig del i städernas marknadsföring. Vattnet har
blivit en betydelsefull faktor ur estetisk och miljömässig aspekt, liksom det har blivit en tydlig statusmarkör. I Kalmar har denna tendens inneburit nya
bostadsområden på bl.a. Varvsholmen, Talludden
och Svensknabben.
Även handeln har bidragit till att göra Kalmar intressant för besökande. Stadens långa tradition av
handel lever vidare i Kalmar, men i andra skepnader än tidigare. Den utgör fortfarande en viktig näring för Kalmar och under 1990-talet stärkte staden
sin ställning som regionens viktigaste handelsstad
med såväl dagligvaror som sällanvaror. Handelns
nyetableringar sker emellertid i stor utsträckning i
form av storskaliga köpcentrum som växer fram i
stadens utkanter.
En av Östersjöns städer
I ett historiskt perspektiv har vattnet varit en faktor som bundit samman platser. En av Östersjöns
viktigaste segelleder har i större delen av sjöfartens
historia gått genom Kalmarsund.
32
På detta fotografi från 1950-talet samsas Ölandsfärjornas dockningsstation med Kalmar-flundrans
sightseeing-båtar i Ölandshamnen. Byggnaderna i övre vänstra hörnet har idag ersatts av Sjöbefälsskolan.
Dagens Kalmar har som ambition att vända sig till
länderna runt Östersjön för samarbete. Formen av
samarbete grundar sig delvis i den gemensamma historien, men framförallt i det gemensamma ansvaret
för Östersjön som hav. Frågor om handel, kommunikation, miljö och fiske förenar Kalmars intressen
med Baltikum och Polen.
År 2007 bytte Kalmar Stufveri AB namn till Kalmar
Hamn AB. Verksamheten ägs idag av Kalmar kommunbolag AB.
Vid mitten av 1900-talet försvann, eller minskades
drastiskt, de funktioner, i form av passagerartrafik och livsmedelsförsörjning, som knöt de äldre
hamnarna på Kvarnholmen till staden. Samtidigt
försvann även många av de funktioner, det vill säga
lokala industrier, som knöt godshamnen på Barlastholmen och Tjärhovet till Kalmar. Idag saknar
Kalmars godshamn en tydlig funktionell koppling
till staden. Det gods som hanteras produceras
normalt inte i Kalmar. Godshamnen har idag större
betydelse för Kalmars omland genom import och
export av bland annat jordbruks- och skogsprodukter.
Sjöbefälsskolan, en del av
Linnéuniversitetet, med sina
putsade och glasade fasader
samt sitt karaktäristiska torn
sätter idag sin prägel på denna
sida av kajen. Universitetsbyggnaderna vid Ölandshamnen
inryms delvis i ombyggda
magasinsbyggnader.Till vänster
i bilden syns Kooperativa
förbundets före detta magasin
med gaveln mot vattnet.
Trots den minskade sjöfarten och de försvagade
funktionella kopplingarna mellan staden och dess
olika hamnar lever arvet av historien vidare, inte
minst rumsligt sett. Finbesök från utlandet ankrar
vid Skeppsbron, där de som gästar staden kan
vandra genom Kavaljersporten upp till Stortorget.
Kring Ölandshamnen, i den direkta förlängningen
av Kaggensgatans affärsstråk, finns ett folkliv med
handel, nöjen och småbåtar. Dagligen rullar godståg
ut till godshamnen på Barlastholmen och Tjärhovet
som via järnvägens transportkorridor också är
knutna till de gamla industrierna i den västra delen
av staden. Godshamnen är dock idag avstängd för
allmänheten.
Stadens historia lyfts idag fram som en värdefull turistattraktion i
marknadsföringen av Kalmar. Kavaljersporten (även kallad Storbroporten) står som monument över stadens tid som befästning.
Under 1900-talets sista decennier har de stadsnära hamnområdena Inre Vedgårdsholmen och Ölandshamnen fått en ny identitet. Invid småbåtshamnen finns köpcentret Baronen, som med
sitt utbud av handel och nöje idag präglar området. Baronens
glasade entréparti stod klart 1989.
33
11
6A
11
9
7
strö mme n
53
55
51
Kalmarsalen
14
42
40
41
39
43
45
B
20
18
Ka lmar sun d
1B
16
3
2
43
6
4
2
5
3
tra
-
47
49Ångkvarnen
ALäkarstation
56
8
4Läkarstation
42
41
39
8
14
14
11 9
Sy
s
32
9
13
27 29
Sm åbåtshamn
62
2
13
8
7
16
6
13
10
3
10
8
11
2
2
4
88AB
5A
5E
3
14
1
5
Svaj nin gsr umme t
1
1
Järnvägsbron
6
2
2
Busstation
2
4
5
JÄRNVÄGS3
STATION 1
7
SKEPPSBRON
Floras
kulle
Drottningen 1
12
8
26
28
24
22
Ga mla
30
Vedgårdsholmen 15
Hamn ba ssäng en
14
VEDGÅRDSHOLMEN
Konstmuséet
3:13
6
5B
6
20
4
Byttan
Baronen
3
3:13
Gästhamn
Öla nd sha mne n
Finngrundet
9
9
ån
ge3
n
Eldaren
Univ ersite t
Matrosen
Utkiken
12
2
Teater
Lotsen
Oljefabriken
Lotsh amn en
10
4
7
2
Maskinisten
10
2
BARLASTHOLMEN
8
Barlastholmsgatan
8
1
17
11
7
hetens ö
Kalmar slott
4
Jungmannen
9
5
Lyc ksalig-
4g
7
3
5
Eldaren
10
8
22
Hälsoce ntral
nd
3
1
Slottsfjärden
1
La
Turistbyrå
2
2
4
Barlastplan
12
10
13
1
Fribad
6
8
Nya Hamn ba ssän ge n
TJÄRHOVET
Större karta finns i bilaga 1.
7
Olj eh amn en
4
3
STADSPARKEN
SYLVANDERPARKEN
6
19
2
77
0B
A6
Kalmar L äns
60
Muse um
1
Rådhus
30
28
24
16
8
17
12
10
18
2
4
2
15
13
13
11
6
1
vallen
Tullbron
9
18
Teater
7
29
25
23
21
20
13C
5
1A
63
B
71 75
B
56
54
81
6
65
56
52
Bastionen Regeringen
Sjöfartsmuseum
3
A
69
A 7
19 1
14
57
55
53
64
67A
6B 6A
16
23
46
44
7
10
B
62
60
9
A
52
11
15
B
12
18
14
Nämndhus
A
35
14
17
C
47
B
35
Stadshus
B
68
A
68
57
72
70
B
63
A
18
20
A
5050B
C
20
A
20
19
43
B
69
67
54
bad
rumpan
75
35
37
36
33
2
34
30 3
5BC
31
43
225 5A
B
Elevatorkajen
2
32
29
27
Tullhuset
28
3 25
A
4
27
12
2
2
5
2
Kavaljeren
19
22
3 Lilla
2
7
B
1
20
1
8A
2
Torget
1
15
5B
16
19
Tullhamnen
B1
3
13
17
26
11
Kavaljers9 1
25
A
22
10
parken
11 13A15
20 3
9
Hamnkaféet
2
8
21
18
7C
6
A
Bleckasken
4
19
14
Bastionen
17
Åte rv inningsstation
15
7
5
Johannes R ex
12
5
10
1
en
3
B
8
nart-8ig 9 10
A 11
11
6
Kom-s
9
4
5
7
2
Jordbroporten
5
1
17
5
20
22
24
7
5
6
3 5
8
26
21
23
11 13A 15 17 25
23
61
55
51
23
21
16
31
27
26
9
21 1
23
28
9
6
4
20
9
18
18A 18B
5
1
5A
29
58
50
41
39
B
37 Domkyrk an
20
3
30
28
26
24
13
28
11
32
Dryaden 1
29
2
30
C
25
4
1
Höga-
A
29
36
2A
C
Prins Carl
38
36
46
44A
78
76
68
Kulturhistoriska karaktärsområden
Västerport
Ravelinen
2
40
27
KVARNHOLMEN
34
25
2
3
32
12
8A
4
22 2
20
18
31
38
2B
4
Fångv årdsanstalt
34
33
40
31
sk olan
11
B9
A7
57
1
Tullbro-
34
4
2
31
33
38
2A
C4
42
1
Stadsbibliotek
8
5A
3A
1
24
A
40
2
Bernhardinaskolan
C
10
51
49
A
47
12
65
88
82A
36
44
11
7B
7A
B
37
1
23
20
18B
16
39
Brandstation
3A
5
2B 2A
4A 2
5B 5A
6
6
3
21
75
A
24
Sveaplan
4
8
7A
9
6 4
bron
30
28
Katt-
66D
3
ntral
Landsting 1 Hälsoce
15
5
10
20
rik s-
Malm-
C
25
16
26
holmen
Carolus Philippus
32
Fred
A
66
1
35
bron
26
33
22
3A
33
KVARNHOLMEN
28
18
5A
31
29
2A
6
Bastionen
Fredriksskans-
1A
20
7
5
3
8
sk a
3
4C
4B
6
7
8
Gymnasium
9
10
9
12
Karaktärsområde 1: Barlastholmen
2
8
Barlastholmen består dels av två små före detta öar,
Yttre Vedgårdsholmen och Lilla Kvarnholmen, dels
av utfyllda ytor. De två öarna togs i anspråk samtidigt som den nya hamnen började byggas i mitten
av 1600-talet och användes då som lager för olika
typer av varor, främst för skrymmande skogsprodukter. Under 1700-talet ökade de båda öarnas ytor
genom att barlast dumpades omkring dem. När öarna under 1800-talet växte samman fick den nya ön
namnet Barlastholmen.
3
D
ju
p
rä
n
n
a
Prästör
I mitten av 1800-talet påbörjades ett mer strukturerat arbete för att utvidga området och anlägga en
landförbindelse, vilket på 1870-talet resulterade i
en bro till Kvarnholmen. När järnvägen stod klar
år 1874 kunde därför även spåret dras ut till Barlastholmen. Holmens nya roll som en del av transportsystemet länkat till järnvägen resulterade i en
riktningsförändring i dess bebyggelsestruktur. Den
gamla järnvägsbron till Barlastholmen utgörs idag
av promenadstråket Landgången. Detta stråk är ett
av de tydligaste spåren av den här förändringen.
Järnvägens dragning till hamnens olika delar var avgörande för industrins utveckling, framförallt på det
område som idag kallas Gamla industriområdet, då
de viktigaste transportlederna därmed knöts samman.
34
Utblick från slottet österut över Ölandshamnen och Kalmarsund på 1930-talet.Till höger syns Barlastholmen med sina lager- och
magasinsbyggnader, som under 1920-talet bands samman helt med Kvarnholmen till vänster. Den stora vita byggnaden uppfördes
i slutet av 1920-talet som Kooperativa förbundets lager och står kvar än idag. De flesta övriga byggnader på Barlastholmen som
syns på bilden är idag rivna. Finngrundet är fortfarande bara en liten kobbe mellan Barlastholmen och Tjärhovet, till höger i bilden.
Fotografi från 1920-talet som visar upplag och skjulbebyggelse på nordvästra delen av Barlastholmen. Bilden är tagen
västerut in mot staden. Området står inför en uppstramning där planlagda kvarter kommer att bebyggas med mer prydlig
bebyggelse än tidigare skjul. Oskärpan beror på att originalbilden är oskarp.
35
Som utskeppningshamn utgjorde Barlastholmen
centrum för virkeshandeln i Kalmar under 1900-talets första hälft. Här fanns utöver virkesskjul bl.a.
såg- och hyvelskjul, smedja, verkstadslokaler, magasin och materialskjul.
På 1920-talet bands ön samman helt med Kvarnholmen och området planlades med gator och kvarter.
Virkesupplagen på Barlastholmen kompletterades
med magasinsbyggnader och handlingarna i Kalmar
kommuns bygglovarkiv ger bilden av stora förändringar vid denna tid. Nya byggnader uppfördes och
äldre byggnader byggdes om för nya ändamål.
1916 uppfördes en fabrik för framställning av matolja, ”Svea Oljefabrik”. Fabriken grundades av
Ragnar Jeansson som ett systerföretag till ”Firma
Cocos- & Margarin AB Svea” på Inre Vedgårds
holmen.
När Kalmar Kol- och Trävarubolag i början av
1900-talet hade lokaler i kvarteret Eldaren bestod
denna kvartersbebyggelse av skjul. Kvarteret ändrade dock karaktär när Kooperativa förbundet etablerade sig med ett stor centrallager i kvarteret i mitten
av 1930-talet. Under 1950-talet övertogs deras lager
av Kalmar Chokladfabrik.
Lossning pågår på Barlastholmens södra kaj under tidigt 1900-tal.
År 1957 upphörde oljefabriken, som var Barlastholmens största verksamhet. Byteatern flyttade in
i återstoden av oljefabriken 1982. Tjugo år senare
byggdes lokaler för dåvarande Högskolans sjöfartsutbildning i kvarteret Eldaren. Barlastholmens norra kajer tillhör numera Ölandshamnens gästhamn.
Områdets godshamnskaraktär med magasin, lager
och diverse verksamheter lever kvar.
Alltsedan den nya staden började byggas har Barlastholmen utgjort en central del av hamnen och
delar av området präglas fortfarande av att vara
en godshamn. Sedan början av 2000-talet är Barlastholmen uppdelad i en yttre del med lastning och
lossning av gods samt av en inre del, där hamnverksamheten har ersatts av handel, kontor, skola och
småbåtshamn. Den yttre delen, Finngrundet, är sedan början av 2000-talet stängd för allmänheten.
Här lagras och lossas framför allt timmer och sågat
virke.
36
Flygfoto norrut över Barlastholmen omkring år 1930. Barlastholmen har bebyggts med kvartersbebyggelse, men Finngrundet har ännu inte införlivats
genom utfyllning. Familjen Jeanssons oljefabrik syns mellan vattentornet och skorstenen. Idag har Byteatern sin verksamhet i den del av Oljefabrikens
lokaler som finns kvar.
Karaktärsområde 1 BARLASTHOLMEN – från
vedgård till Kalmars godshamn
Vy mot slottet från Barlastholmen.
Till vänster skymtar en mörk byggnad
som idag är kontor. Den uppfördes 1943 som magasin för firman
Malmsten&Bergvall.
Tjärhovets silos och lyftkranar reser
sig över Barlastholmens lägre magasinsbyggnader och bildar tillsammans
fond till småbåtshamnen i Ölandshamnen.
historisk relation till stationsområdet. Den bevarade delen av Oljefabriken manifesterar tillsammans
med Ångkvarnen och Margarinfabriken det ”Jeanssonska livsmedelsimperiets” stora betydelse för
Kalmar stad och hamn. Flera av holmens byggnader
avspeglar en ursprunglig hög arkitektonisk kvalitet som dock i många fall förvanskats av sentida
ändringar.
Barlastholmens grund utgörs av ett par små öar
som togs i anspråk av den nya hamn som växte
fram i mitten av 1600-talet. Den västra delen av
Barlastholmen har tillkommit genom mindre utfyllnader som gjorts från 1700-talet fram till mitten
av 1900-talet. Holmens nuvarande form är således
svår att knyta till en avgränsad epok, vilket gör dess
tillkomsthistoria otydlig. Denna otydlighet gäller
i viss mån även holmens bebyggelse med enstaka
voluminösa byggnader som representerar olika
decennier från 1910-tal till 2000-tal, utan någon
rumslig tidsordning. Den östra delen av Barlastholmen, Finngrundet, är skapad i ett sammanhang i
slutet av 1950-talet och till största delen obebyggd.
Barlastholmen är ett förhållandevis ”tåligt” område
avseende förändringar. Strandkonturen har förändrats i många omgångar och ytterligare modifieringar av strandlinjen är möjliga att göra under
förutsättning att områdets karaktär av ö inte otydliggörs ytterligare. Holmens expansionsmöjligheter
har därmed en begräsning.Vid nybyggnation bör
man beakta de stråk, fastighets- och byggnadsriktningar på den västra och centrala delen av holmen
som representerar holmens/hamnens två utvecklingsskeden.
Barlastholmen utgör det mellersta tidslagret av
Kalmars tre hamnöar. Områdets karaktär av ö
samt dess storleksförhållande i förhållande till
Vedgårdsholmen och Tjärhovet uttrycker platsen
i successionsordningen. Holmens gatu- och fastighetsstruktur, med två krockande riktningar, avspeglar tydligt dess utvecklingshistoria i övergången
från ”staden på Kvarnholmen” till ”industristaden
Kalmar”. Strukturen på den mellersta delen av
holmen bygger på de äldre vedgårdar som fanns
där och är tydligt orienterad mot Ölandshamnen
och Kvarnholmen, medan strukturen i dess västra
del anpassats efter järnvägen och orienterar sig
mot stadens industriområden utmed järnvägen.
Stråket Landgången markerar den ursprungliga
transportleden ut till Barlastholmen och har en
Av särskilt kulturhistoriskt värde:
• Karaktären av ö, en väl avgränsad enhet
• Landområdets och bebyggelsens skala i förhållande till Vedgårdsholmen och Tjärhovet
• Fastighets- och byggnadsriktningar på centrala
holmen (Eldaren6 och kv Jungmannen) samt
Stuvaregatan
• Fastighets- och byggnadsriktningar på västra
holmen (Eldaren 1) samt stråket Landgången
Familjen Jeanssons oljefabrik, nuvarande Byteatern, tittar fram mellan
Barlastholmens magasinsbyggnader.
37
Karaktärsområde 1: Fastigheter
Matrosen 1
Byggår: 1994
Arkitekt: Okänd
Ursprunglig användning: Butik och kontor
Nuvarande funktion: Butik, kontor och läkarmottagning
Jungmannen 8
Byggår: Okänt
Arkitekt: Okänd
Ursprunglig användning: Magasin och kontor
Nuvarande funktion: Magasin och kontor
Eldaren 1
Byggår: Troligen sent 1920-tal, 1997 och 2003
Arkitekt: Räta Linjen
Ursprunglig användning: Kooperativa förbundets lager.
1997 nybyggnad av laboratorium och kontor. 2003 nybyggnad och integrering av Sjöfartshögskolan.
Nuvarande funktion: Lokaler för högskolan
38
Jungmannen 9
Byggår: 1959
Arkitekt: Gösta Gärdsjö
Ursprunglig användning: Mjölkbesiktningslokal
Nuvarande funktion: Magasin och kontor
Eldaren 6
Byggår: 1979
Arkitekt: B. A. Bengtsson
Ursprunglig användning: Magasin
Nuvarande funktion: Magasin
Lotsen 1
Byggår: 1984
Arkitekt: Anders Westerlund
Ursprunglig användning: Kontor
Nuvarande funktion: Kontor
Jungmannen 10
Byggår: Troligen 1930-tal
Arkitekt: Okänd
Ursprunglig användning: Ev. oljefabrikens lager
Nuvarande funktion: Kontor och lager
Lotsen 2
Byggår: 1943
Arkitekt: Okänd
Ursprunglig användning: Magasin för firman Malmsten &
Bergvall
Nuvarande funktion: Kontor
Finngrundet
Byggår: ?
Arkitekt: Okänd
Ursprunglig användning: Magasin
Nuvarande funktion: Magasin
Oljefabriken 3
Byggår: 1916
Arkitekt: Tysk, oidentifierad arkitektfirma
Ursprunglig användning: Fabrik för framställning av matolja,
nedlagd 1957
Nuvarande funktion: Sedan 1982 scen för Byteatern
Maskinisten 1
Byggår: 1967
Arkitekt: Okänd
Ursprunglig användning: Distriktsförråd för Kungl.
Sjöfartsstyrelsen.
Nuvarande funktion: ?
39
strö mme n
14
13
2
42
41
45
Ka lmar sun d
1B
2
3
8
7
6
13
4
10
27 29
10
3
88AB
5A
5E
3
1
11
2
8
Svaj nin gsr umme t
1
1
43
4
5
14
11 9
s tr
a-
B
20
18
16
Sy
43
41
39
6
16
14
4
2
32
2
1
Järnvägsbron
Busstation
7
SKEPPSBRON
2
4
5
JÄRNVÄGS3
STATION 1
6
2
2
Floras
kulle
Drottningen 1
12
8
26
28
24
22
Ga mla
Vedgårdsholmen 15
Hamn ba ssäng en
14
VEDGÅRDSHOLMEN
Konstmuséet
3:13
6
5B
6
20
4
30
Byttan
Baronen
3
3:13
Gästhamn
SYLVANDERPARKEN
Öla nd sha mne n
Finngrundet
9
Hälsoce ntral
9
ån
Eldaren
ge3
n
Univ ersite t
Matrosen
10
Utkiken
12
2
BARLASTHOLMEN
8
hetens ö
2
Maskinisten
Teater
Lotsen
Lotsh amn en
10
7
2
2
Oljefabriken
4
2
Barlastholmsgatan
8
1
17
11
7
Kalmar slott
4
Jungmannen
9
5
Lyc ksalig-
4g
10
8
7
3
5
Eldaren
nd
3
1
Slottsfjärden
1
La
Turistbyrå
22
STADSPARKEN
4
Barlastplan
12
10
13
1
Fribad
8
6
TJÄRHOVET
6
Inre Vedgårdsholmen
Olj eh amn en
7
12
4
Utanför Jordbroporten på Kvarnholmen låg Inre
Vedgårdsholmen, en av de holmar som snart togs
i anspråk efter att staden hade flyttats i mitten av
1600-talet. Till Inre Vedgårdsholmen, som främst
användes som vedupplag, byggdes en bro 1673.
3
19
55
51
Kalmarsalen
47
49Ångkvarnen
ALäkarstation
56
1
13C
53
Muse um
3
21
14
16
2
1
30
28
24
8
17
18
Högavallen
Tullbron
15
13
7
13
18
5
20
22
24
7
21
23
11 13A 15 17 25
0B
A6
Kalmar L äns
60
B
56
54
Sm åbåtshamn
62
39
40
35
37
36
33
2
34
30 3
5BC
31
43
225 5A
B
Elevatorkajen
2
32
29
27
Tullhuset
8
2
11
3 25
A
12
4
27
12
2
2
9
0
5
9
1
2
Kavaljeren
1
22
8
23 Lilla
B
17
20
6
A
1
8
2
Torget
1
15
5B
16
19
Tullhamnen
B1
3
13
17
26
11
Kavaljers9 1
25
A
22
10
parken
11 13A15
20 3
9
Hamnkaféet
2
8
1
8
C
2
1
7
6
5
A
Bleckasken
4
19
14
Bastionen
17
2
15
7
5
Johannes R ex
12
5
10
1
3
rt-igen10
1B
1
8
na
A
-s
8 9
11
6
Kom
9
4
5
7
2
Jordbroporten
5
1
17
26
5
6
3 5
Teater
8
20
9
C
6
4
Prins Carl
27
25
23
9
9
21 1
23
28
18
18A 18B
5
13
9
26
11
2A
1
Västerport
Ravelinen
Dryaden 1
5A
2
1A
77
56
52
81
6
6B 6A
65
63
8
4Läkarstation
42
Sjöfartsmuseum
B
71 75
Karaktärsområde 2: Inre Vedgårdsholmen och Nya Ölandshamnen
Fångv årdsanstalt
2
A
67A
9
57
55
53
14
A 7
19 1
28
Rådhus
B
68
A
68
64
A
69
B
12
44
29
60
B
62
3
17
A
52
46
23
30
C
25
32
20
3
30
A
35
16
29
2
28
26
24
A
18
20
Stadshus
27
KVARNHOLMEN
34
25
2
3
13
A
5050B
14
31
Nämndhus
70
B
63
57
C
47
B
35
18
39
B
37 Domkyrk an
23
C
20
A
20
19
43
41
16
4
22 2
20
32
29
36
4
18
31
38
2B
4
12
8A
40
38
36
20
34
33
40
31
sk olan
11
B9
A7
57
1
Tullbro-
34
4
2
31
33
3A
38
1
Stadsbibliotek
2A
C4
42
Bernhardinaskolan
20
1
51
21
A
40
2
23
A
47
12
C
10
8
5A
18B
16
7B
7A
B
37
1
3A
5
2B 2A
4A 2
5B 5A
6
6
3
21
49
4
Brandstation
4
8
7A
9
6 4
9
0
22
20
2
8
3
D
ju
p
rä
n
n
a
Prästör
Från att ha varit en obebodd ö blev Inre Vedgårdsholmen, som centrum för hamnens lastning och
lossning, under en lång period en av stadens viktigaste arbetsplatser. Många människor rörde sig
i området, men framför allt var ön ett område för
hamn- och industriarbetare.
I mitten av 1700-talet började Inre Vedgårdsholmen
växa till ytan, eftersom fartygen hänvisades till att
lossa sin barlast runt ön. Stora utfyllningsarbeten
gjordes dessutom 1837-44, då området med undantag av en smal kanal fylldes igen. Efter att den
tillsatta hamndirektionen började sitt utvecklingsarbete, kom området att genomgå stora förändringar genom muddring, utfyllning och uppförande
av stenskodda kajer för fartyg att lägga till vid. En
viktig drivkraft i förändringen av hamnen var passagerartrafikens ångfartyg, vilka krävde större djup
och mer utrymme.
40
Ölandshamnen en morgon i slutet av 1800-talet.Till höger syns margarinfabrikens tegelbyggnad.
Vid kajen ligger ölandsfärjor och mindre fiskebåtar förtöjda.
På själva Vedgårdsholmen försvann de plankomgärdade vedgårdarna under 1800-talet och tomterna
rensades för att bereda plats åt magasinsbyggnader.
Grosshandlare Johan Jeansson ägde delar av marken och efter en brand 1887 lät hans son Ragnar L
Jeansson ersätta magasinsbebyggelsen med den tegelbyggnad som idag finns på tomten. Tegelbyggnaden rymde inledningsvis Sveriges första industriella
havre- och korngrynskvarn, men byggdes efter hand
om för margarintillverkning.
Inre Vedgårdsholmen fick också del av de järnvägsspår som efter 1874 drogs ut till Skeppsbron
och Elevatorkajen. Området var en arbetsplats där
hamn- och industriarbetare rörde sig dagligen. Platsen tillhörde fram till mitten av 1900-talet en av
godshamnens centrala delar med verksamhet såväl
inne i, som runt om byggnaderna.
Margarinfabriken omkring
1930. Fabriken har nu fått
putsad fasad, medan magasinsbyggnaden till höger har
oputsad tegelfasad.
1964 upphörde industriverksamheten på Inre Vedgårdsholmen då margarinfabriken lades ner. De
tomma fabrikslokalerna fick dock snart liv igen när
Kalmar Stormarknad flyttade in 1965 med en rad
olika butiker och verksamheter. 1972 slogs stormarknadens lokaler samman med den intilliggande
Bruunska lagerlokalen på Vedgårdsholmens östra
del. Byggnaderna renoverades och byggdes till för
utökad verksamheten med hotell, restauranger och
köpcentret Baronen.
Margarinfabriken 2013
bakom tillbyggnader. Fabriken
har byggts om till köpcentrum
och magasinsbyggnaden till
höger har rivits.
41
Ölandshamnen
Vatten- och bryggområdet mellan Kvarnholmen och
Inre Vedgårdsholmen var centrum för den lokala
handeln med fisk och jordbruksprodukter. Många
av båtarna kom från Öland, varför området fick
namnet Ölandshamnen eller Ölandsbron.
Tappra fiskare med sina silltunnor vid Ölandshamnens kaj en morgon
efter islossningen.Till vänster väntar kvinnor på kajen med flätade korgar. Uppe till höger syns säckar och tunnor i väntan på vidare transport. Över hustaken kikar domkyrkans spiror fram. Bilden är troligen
från sent 1800 tal.
När kanalen som avskilde Inre Vedgårdsholmen
från fastlandet fylldes igen på 1870-talet, anlades ett
torg på den utfyllda ytan vid Jordbroporten (idag
parkering) som kallades för Ölandstorget. Ölandshamnens lokala fiskeskutor och dess handel hänvisades till ett nyanlagt kajområde söder om Inre
Vedgårdsholmen. Även färjorna över sundet fick ny
kajplats i den nyanlagda hamnen. De båda verksamheterna gjorde området till en livlig plats där mycket
folk dagligen var i rörelse.
Ölandshamnen var under 1900-talets första hälft
till för den lokala handeln med fisk och grönsaker
från Öland. Färjetrafiken över sundet flyttades däremot under i mitten av 1900-talet ut till Skeppsbron
- en följd av att biltrafiken stadigt ökade i takt med
att svenskarna fick råd att åka på semester.
När Ölandshamnens båda traditionsrika verksamheter upphörde respektive flyttade, kom området att
tas i anspråk av den ökade småbåtsturismen. Idag
fungerar Ölandshamnen som Kalmars gästhamn
för fritidsbåtar och är en plats för handel och nöjen
med säsongsbegränsade utomhusaktiviteter.
Färgfoto från 1940-talet taget
från margarinfabriken mot
söder över Ölandshamnen.
Moderna ångfärjor har nu ersatt
fiskarnas små ekor och kajen
är inte längre en småskalig handelsplats för lokal fiskerinäring.
Här syns bilfärjan till Öland, ett
par ångbåtar för passagerartrafik och längst ner skymtar en
större fiskeskuta.
42
År 2013 har färjetrafiken sedan länge försvunnit och Ölandshamnen har omvandlats till gästhamn. Bilden är tagen mot norr med margarinfabriken, nu en del
av Baronen, till höger. Från att ha haft en livsviktig praktisk funktion för stadens
och regionens invånare, är användningen numera säsongsbunden och präglas av
fritids- och nöjesaktivitet.
Livlig fiskhandel vid Ölandshamnens kaj i slutet av
1800-talet. Fotografen har fångat dåtidens husmödrar på
språng under dagens inköpsrunda. Bilden är tagen mot
söder och i bakgrunden syns bron ut till Barlastholmen.
43
Inre Vedgårdsholmens östra kaj 1931. Både magasinsbyggnaderna till vänster och Kom-snart-igen-husen i fonden
hör till det sena 1800-talets byggnader. Magasinens direkta närhet till vattnet möjliggjorde effektiv lastning och
lossning av varor.
44
Närheten till vattnet gör sig ännu gällande på Inre Vedgårdsholmen och vittnar om byggnadernas ursprungliga
användning.
Karaktärsområde 2 ÖLANDSHAMNEN –
Kvarnholmens handelshamn
• Den bevarade befästningsvallen med den nyskapade Jordbroporten
Området består av utfylld mark sydost om stadsmuren och den lilla ön Vedgårdsholmen. Det öppna
vattnet mellan muren och Vedgårdsholmen fylldes
slutligen igen på 1840-talet. Stadsmuren med den
ombyggda Jordbroporten representerar 1600-talets befästningsstad men även kvarteret Vedgårdsholmen är genom sin form en del av 1600-talshamnens historia. I kvarteret finns en bevarad
bebyggelse från det sena 1800-talet med magasin
och lokaler där margarinfabriken höll till. Delar av
köpcentret Baronen består av denna äldre bebyggelse. Under 1900-talets andra hälft har bebyggelsen genomgått flera förändringar.
Fotografi taget från Odd Fellow-byggnaden söderut mot Ölandshamnen i slutet av 1930 talet. Ett flertal godsvagnar står parkerade
vid kajen och på andra sidan hamnbassängen utmärker sig Kooperativa förbundets modernistiska lagerlokal från sent 1920-tal med
bländande ljusputsade fasader. Byggnaden är idag en del av Linnéuniversitetets lokaler.
• Kaggensgatans axel som utanför muren markerar den ursprungliga Jordbrons läge och innanför
muren kopplar hamnen till stadens handelsstråk
• Områdets karaktär som folklig mötesplats
• Kvarteret Vedgårdsholmens (Baronens) form
som utgör ett ”avtryck” av den Inre Vedgårdsholmen
• Det nära sambandet mellan bebyggelsen i kvarteret Vedgårdsholmen och vattnet
• Upplevelsen av slottet från befästningarna och
Kaggensgatans förlängning
Jordbroporten, som utgjort den folkliga entrén
från sjösidan till Kvarnholmen ända sedan staden
anlades, utgör en viktig del av 1600-talets befästningsstad och är en av få platser där man med stor
tydlighet ännu kan uppleva den historiska kontrasten mellan att vara inne i staden och att vara
utanför staden. I det öppna stadsrummet utanför
muren markerar kvarteret Vedgårdsholmen ännu
en av hamnens ursprungliga delar. Öppenheten ger
en upplevelse av den historiska kopplingen mellan
Gamla staden och Kvarnholmen. Det bidrar även
till att man upplever slottet från såväl Kaggensgatans förlängning som från befästningen. Genom att
bangårdsområdet till största del förblivit obebyggt
har den visuella kontakten mellan de historiska
storheterna ”staden på Kvarnholmen” och slottet
bestått. Baronens köpcentrum, en gång havregrynskvarn och margarinfabrik, manifesterar tillsammans
med Ångkvarnen och Oljefabriken det ”Jeanssonska livsmedelsimperiets” stora betydelse för
Kalmar stad och hamn.
Vidare utfyllnader av vattnet inom karaktärsområdet och nybyggnation av annat än mindre byggnader bör med hänsyn till den känsliga kulturmiljön
undvikas.
Den gamla Ölandshamnen, området mellan Jordbroporten och Inre Vedgårdsholmen, som idag upptas av Baronen-komplexet, är idag
parkering. Den obebyggda ytan gör att avståndet mellan stadsmuren och den före detta holmen fortfarande är markerat. Där båtar
förut seglade går nu en av Kvarnholmens viktigaste trafikleder, Skeppsbrogatan.
45
Vedgårdsholmen 14
Byggår: 1987
Arkitekt: Atrio arkitekter
Ursprunglig användning: Restaurang
Nuvarande funktion: Restaurang
Vedgårdsholmen 15
Byggår: Fastigheten består av flera äldre byggnader som
idag är sammanförda till fastigheten Vedgårdsholmen 15.
År 1889 brann bebyggelsen inom fastigheten. Merparten
av byggnaderna uppfördes efter branden, men delar kan
vara äldre.
Arkitekt: Okänd
Ursprunglig användning: Grynkvarn och margarinfabrik i
väster, magasin i öster
Nuvarande funktion: Köpcentrum, hotell, restauranger,
biograf, parkeringshus, kontor
46
Flygbild mot öster över utredningsområdet. Utbredningen av
stadens hamnområde blir här påtaglig. De små holmarna vid
slottet ger en bild av hur vattenområdet utanför Kvarnholmen såg ut innan anläggningen av hamnen började ta fart
genom utfyllning under 1800-talet. (Foto Kalmar kommun)
47
strö mme n
2
6B 6A
46
B
71 75
63
Muse um
Sm åbåtshamn
53
55
51
B
56
54
81
62
0B
A6
Kalmar L äns
60
65
56
57
55
53
14
A 7
19 1
30
44
77
1A
67A
9
A
52
Sjöfartsmuseum
6
B
62
60
64
A
69
B
12
A
35
B
68
A
68
3
17
32
29
2B
4
28
26
24
A
18
20
Stadshus
16
29
3
30
23
18
14
Nämndhus
70
B
63
57
C
47
B
35
27
KVARNHOLMEN
34
25
2
3
2
54
A
5050B
C
20
A
20
41
B
37 Domkyrk an
31
43
23
18
31
38
31
1
12
4
22 2
20
51
39
16
34
40
11
B9
A7
57
20
4
2
31
33
38
3A
33
1
Stadsbibliotek
2A
C4
42
5
Bernhardinaskolan
20
1
34
19
2
23
40
38
36
5
44A
21
B
37
A
40
1
3A
4A 2
21
49
A
47
12
C
10
8
5A
18B
16
7B
7A
24
Brandstation
4
6
5B 5A
3
2B 2A
6
7A
9
6 4
1
39
5
10
8
22
20
Kalmarsalen
14
13
2
19
13C
ra
-
23
3
st
A
27
25
2
Sy
4
5
14
11 9
Lilla
Hamnkaféet
13
4
5A
5E
1
7
2
1
n
Kom-s
Svaj nin gsr umme t
7
en
art-ig
5
9 10
8
5
SKEPPSBRON
Floras
kulle
Drottningen 1
12
8
26
28
24
22
Ga mla
30
Vedgårdsholmen 15
Hamn ba ssäng en
20
4
6
14
VEDGÅRDSHOLMEN
Konstmuséet
3:13
6
5B
1
11
2
2
4
5
JÄRNVÄGS3
STATION 1
Bleckasken
10
3
Busstation
Elevatorkajen
Tullhamnen
Kavaljersparken
6
Järnvägsbron
Ka lmar sun d
2
30 3
43
Torget
8
1
41
39
45
Tullhuset
Kavaljeren
6
88AB
10
2
2
Byttan
Baronen
3:13
3
5A
B
29
8
7
1
1
A
37
1B
6
21
23
11 13A 15 17 25
40
43
2
41
39
42
36
34
16
14
43
3
35
33
47
49Ångkvarnen
ALäkarstation
56
1
32
52
8
4Läkarstation
42
8
B
20
18
14
3
4
2
28
24
9
18
13
15
16
2
1
vallen
Tullbron
13
18
Höga-
Dryaden 1
17
5
7
16
30
5BC
31
225 5A
2
32
27
5
28
11
12
23 2
24
21
9
10
19
22
8
B
17
20
6
A
21
18
15
5B
16
19
B1
3
13
17
26
11
9 1
25
A
22
10
11 13A15
20 3
9
2
8
21
18
7C
6
5
A
4
9
4
1
1
Bastionen
17
2
15
5
Johannes R ex
12
10
3
1B
8
1A 1
1
6
9
4
7
Jordbroporten
5
20
22
24
7
3 5
Teater
17
25
23
21
20
26
5
6
2
6
4
Prins Carl
8
Rådhus
13
18
18A 18B
5
29
27
26
9
21 1
23
28
C
Västerport
Ravelinen
20
9
9
1
13
28
11
2A
Fångv årdsanstalt
8A
4
32
sk olan
C
25
Tullbro-
36
27 29
Karaktärsområde 3: Slottsfjärden, Stadsparken, Sylvanderparken och järnvägsområdet
Gästhamn
SYLVANDERPARKEN
Öla nd sha mne n
Finngrundet
9
Hälsoce ntral
Eldaren
9
ån
ge3
n
Eldaren
Univ ersite t
Matrosen
8
Utkiken
12
2
2
Teater
Lotsen
Oljefabriken
Lotsh amn en
10
4
7
2
Maskinisten
10
BARLASTHOLMEN
hetens ö
Barlastholmsgatan
8
1
17
11
7
Kalmar slott
4
Jungmannen
9
5
Lyc ksalig-
4g
7
3
5
nd
10
8
3
1
Slottsfjärden
1
La
Turistbyrå
22
STADSPARKEN
2
2
4
Ett tidigt fotografi över Slottsfjärden från
slottet. Året är 1870 och fartygen som är
förankrade ute på redden syns bortom
vedgårdarna på Inre Vedgårdsholmen uppe
till höger. Då Kalmar i mitten av 1800-talet upphörde att vara en befästningsstad,
kunde de ytor som tidigare hade tillhört
försvarsmakten användas för nya ändamål.
Ytan har ännu inte bebyggts, utan bastionerna utgör fortfarande delvis stadens
strandlinje.
Barlastplan
12
10
13
1
Fribad
8
6
6
TJÄRHOVET
Sedan Kalmar slott i slutet av 1600-talet hade förlorat sin politiska betydelse och därmed sin status
som maktsymbol, inhystes kronobränneri och fängelse tidvis i dess lokaler. Anläggningen hörde till det
förgångna och med tiden förföll slottet.
7
Olj eh amn en
3
12
4
2
8
3
D
ju
p
rä
n
n
a
Prästör
En ny syn på stadens historia sammanföll emellertid med 1800-talets expansion och nyanläggningar
i Kalmar. Med järnvägen följde ett välstånd i staden
med nya möjligheter och behov. Det fanns en tydlig ambition att försköna staden med parkanläggningar och byggnader samt att stolt visa upp slottet
som en viktig symbol för Kalmars långa historia. I
enlighet med tidens nationalromantiska historieintresse renoverades slottets exteriör på 1880-talet i
en historiserande stil av restaureringsarkitekt Helgo
Zetterwall.
På detta fotografi från 1880 pågår utfyllnings- och pålningsarbetet utanför de före
detta befästningsvallarna. På det nyanlagda spårområdet syns den äldsta delen
av Kalmar stationshus som stod klart då
järnvägen invigdes 1874.
48
Slottsfjärden och Stadsparken
Slottsfjärden motsvarar läget för den medeltida
hamnen före stadsflytten. Även om viss sjötrafik förekom även efter att staden hade flyttats, upphörde
den helt på 1860-talet. Vid denna tid fylldes Slottsfjärden ut så att strandlinjen flyttades inför anläggandet av Stadsparken. Stadsparken med sina promenadstråk var färdig 1878.
Under 1870 och 80-talen nyanlades
Slottsparken och Sylvanderparken
utmed Slottsfjärdens stränder, men
själva havsviken växte snart igen. På
1930-talet togs därför beslutet att
återskapa den forna vattenspegeln.
Bilden är tagen 1933 och visar den
omfattande arkeologiska utgrävning
av stadens medeltida hamn, som
ägde rum i samband med återställandet av fjärden. Mitt i bilden syns det
tåg draget av ånglok som fraktade
bort utgrävningsmassorna.
Restaurangen Byttan, en rund byggnad i snickarglädje, uppfördes följande år efter ritningar av August Ericsson. Den ersattes emellertid av en ny restaurangbyggnad 1939, ritad av arkitekt Sven Ivar
Lind.
Mot slutet av 1800-talet hade Slottsfjärden förvandlats till en igenvuxen havsvik. I början av 1900-talet beslöt staden därför att återskapa Slottsfjärdens
forna vattenspegel och i samband med detta utföra
en stor arkeologisk utgrävning av den medeltida
hamnen. År 1931 inleddes arbetet med att en vall
byggdes och allt vatten pumpades ut för att torrlägga viken. Utgrävningen resulterade i en mängd
medeltida fynd och utifrån dessa kunde den äldre
hamnen kartläggas. Därefter gavs Slottsfjärden det
utseende den har idag.
År 2008 byggdes Kalmars nya konstmuseum i anslutning till restaurangen i Slottsparken. Den ritades
av Tham & Videgård Hansson Arkitekter.
Stadsparkens stenskodda kaj utgör en
del av den nya parkanläggning som
färdigställdes på 1870-talet. Med den
nya kajen flyttades strandlinjen ut
betydligt från den tidigare medeltida
linjen och vid invigningen av Stadsparken 1878 fick kajen den sträckning
som vi ser idag. Mitt i bilden syns
konstmuseet som stod klart 2008.
49
En teckning daterad 1821 visar Kvarnholmens
befästningsvallar som de såg ut innan Kalmar
upphörde att vara en befästningsstad. I förgrunden
syns Västerport med broförbindelsen till fastlandet.
Där bortom syns Slottsfjärden och slottet. Under
1800-talets senare del kommer området att
genomgå stora förändringar och ny markområden
skapas genom utfyllnader.
50
Sylvanderparken och järnvägsområdet
Rivningen av stadsmuren frigjorde i mitten av
1800-talet stora markytor i utkanten av Kvarnholmen. Dessa nya markytor utökades genom ytterligare utfyllnad av Slottsfjärden i syfte att skapa en
yta för det nya järnvägsområdet samt ännu ett parkstråk utmed vattnet.
Utfyllnadsarbetena innebar att den medeltida hamnens funktion som hamn bröts för gott och att södra farleden in i Kvarnholmens hamn stängdes av. De
nya markytorna medförde en landförbindelse med
Barlastholmen och möjliggjorde anläggandet av Sylvanderparken.
Fotografiet från 1936 visar
Sylvanderparken och slottet efter
att utgrävningarna i Slottsfjärden avslutats och vattenspegeln
återställts. Sylvanderparken ingick
i det rekreationsområde som
anlades utmed Slottsfjärden under
1800-talets andra del och var en
viktig del av stadens nya ”finrum”.
Parken fick namnet som en hyllning till läraren,
historikern och författaren Volmar Sylvander. Den
plats som idag kallas för Talludden var ursprungligen en ö med namnet Gräsholmen. Lycksalighetens
ö har bevarats som en liten ö och dess namn kommer troligen från ett sagospel skrivet av Per Daniel
Amadeus Atterbom.
Även idag kommunicerar Sylvanderparken, slottet och Stadsparken
med varandra över Slottsfjärden.
51
Mittemot järnvägsstationen lät staden uppföra representativa
byggnader på den gamla befästningsmarken. Här syns bl.a.
Frimurarhotellet till vänster och Riksbanken till höger.
Stationsbyggnaden invigdes 1874 och tillsammans
med hamnen utgjorde den nya järnvägsförbindelsen
Kalmars pulsåder. Stationsbyggnaden utgjorde en
viktig symbol för den moderna staden. Samma år
järnvägen invigdes, inköptes fastigheten tvärs över
torget av frimurarlogen, som fyra år senare lät uppföra frimurarhotellet efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Ytterligare byggnader som uppfördes på
den gamla befästningsmarken är Kalmar teater, vattentornet och fängelset.
Karaktärsområde 3 KRING SLOTTSFJÄRDEN –
medeltida hamn och 1800-tal
Större delen av området var fram till 1870-talet en
öppen fjärd mellan den gamla staden med slottet
och Kvarnholmen. Dagens strandkonturer och
markanvändning skapades under slutet av 1800-talet och området präglas av denna epok. Då anlades
dels de förskönande parkanläggningarna Stadsparken och Sylvandeparken som omsluter återstoden
av Slottsfärden, dels det omfattande järnvägsområdet.
Slottsfjärdens vik illustrerar ännu Kalmars topografiska grundförutsättningar: hur borgen och staden
byggdes upp vid viken Kättilen, där Östersjöns
handelsskepp kunde ta skyddad hamn. Ur vattnet
reser sig ännu den mäktiga Kalmar slott, väl synlig
från många delar av staden, Kalmarsund och Öland.
Genom att bangårdsområdet till största del förblivit obebyggt har den visuella kontakten mellan de
historiska storheterna ”staden på Kvarnholmen”
och slottet bestått. Öppenheten gör även att den
som anländer med tåg eller buss till Kalmar möts
av en anslående vy av slottet.
52
Flygfoto från ca 1920 söderut mot hamnen och järnvägsområdet. Stationshuset har 20 år tidigare fått en högre tillbyggnad i öster.
Bortom spårområdet är det utfyllda landområde, som binder samman Barlastholmen med Kvarnholmen, ännu obebyggt.
Stadsparken, Sylvanderparken och järnvägsområdet
utgör tidstypiska exempel på de projekt som ingick
i det sena 1800-talets modernisering av Kalmar
stad. Här följer Kalmar ett mönster vi kan se i flera
andra städer, där den nya järnvägen, olika offentliga institutionsbyggnader och förskönande parker
anlades på tidigare befästningsjordar.
Vidare utfyllnader av Slottsfjärden bör undvikas.
Stadparken och Sylvanderparken är känsliga för
nytillkommande bebyggelse med avseende på
områdets parkkaraktär och närheten till slottet
och Slottsfjärden. Järnvägsområdet är känsligt för
nytillkommande bebyggelse, med tanke på relationen Kvarnholmen – slottet. Eventuell bebyggelse
bör inte störa utblickarna från järnvägsstationen
och den södra stadsvallen mot slottet. Eventuell
tillkommande bebyggelse bör inte otydliggöra
avgränsningen av Kvarnholmens bebyggelsemassa
mot väster.
•Slottsfjärdens karaktär av skyddad vik (Kättilen)
•Det södra inloppet till den medeltida staden
•Den nära kontakten mellan vattnet, Kvarnholmen, Gamla staden och slottet
•Slottets dominans i karaktärsområdet och i
stadsrummet som helhet
•Bevarade delar av Kvarnholmens befästningsvall
•Prydnadsparkerna Stadsparken och Sylvanderparken
•Tullbron i egenskap av det sena 1800-talets nya
entré till staden i en miljö som starkt präglas av
denna tid
Kalmar stationshus i slutet av 1800-talet. Först 1901 byggdes stationen ut
åt öster. Anländande besökare i staden möttes av vyn över slottet, parkerna
och Slottsfjärden i söder och mot norr kunde man se det nybyggda fängelset,
teatern och frimurarhotellet.
•Upplevelsen av Västerport och slottet från Tullbron
•Järnvägskorridoren som visar på sambandet mellan Gamla industriområdet och godshamnarna
på Tjärhovet och Barlastholmen
Järnvägsstationen år 2013 är en viktig knutpunkt som matar
Kvarnholmen med långväga resenärer och pendlare. Stationsbyggnaden är en god representant för stadens stora framgång under
1800-talets sista decennier.
53
Dryaden
Byggår: ?
Arkitekt: Okänd
Ursprunglig funktion: Okänd
Nuvarande funktion: Bussgods, kontor för NCC
54
Järnvägsstationen
Byggår: 1874 och kraftigt tillbyggd 1901
Arkitekt: Axel Kumlin (1874) och J Fred Olson (1901)
Ursprunglig användning: Järnvägsstation
Nuvarande funktion: Järnvägsstation
Drottningen 1
Byggår: 1957
Arkitekt: Nils Carlgren
Ursprunglig funktion: Turistpaviljong
Stadsparken 1
Byggår: 1939
Arkitekt: Sven Ivar Lind
Ursprunglig användning: Restaurang
Stadsparken 1
Byggår: 2008
Arkitekt: Tham&Videgård Hansson Arkitekter AB
Ursprunglig användning: Konstmuseum
Nuvarande funktion: Konstmuseum
Stadsparken 1
Byggår: 1983
Arkitekt: B A Bengtsson
Ursprunglig användning: Scen
Nuvarande funktion: Scen
3:13
Byggår: ?
Arkitekt: Okänd
Ursprunglig användning: Godsmagasin för järnvägen
Nuvarande funktion: En byggnad är personalrum för järnvägens personal. En byggnad är skeppsbutik
55
Katt-
23
A
66
KVARNHOLMEN
66D
7
5
15
14
10
A
24
72
1A
6B 6A
77
Muse um
53
55
51
Kalmarsalen
47
49Ångkvarnen
ALäkarstation
56
1
2
3
B
20
Ka lmar sun d
6
1B
18
Sm åbåtshamn
62
0B
A6
Kalmar L äns
60
B
56
14
42
40
A
69
B
12
9
16
65
63
B
71 75
56
54
52
8
4Läkarstation
45
43
41
39
81
6
64
67A
57
55
53
43
Sjöfartsmuseum
3
17
B
62
60
2
A
18
20
23
B
68
A
68
57
C
47
A
52
42
8
16
70
B
63
46
41
39
35
4
16
2
5
3
7
8
6
10
A
5050B
18
32
14
11 9
14
13
4
5A
5E
10
10
3
88AB
8
75
B
69
37
36
33
2
34
30 3
5BC
31
43
225 5A
B
Elevatorkajen
2
9
7
2
3
2
2
Tullhuset
8
5
2
A
23 2
27
24
21
25
Kavaljeren
19
2
2
23 Lilla
B
17
20
A
21
Torget
18
B
16
15
19
Tullhamnen
B
13
17
26
Kavaljers5
2
2
A
2
parken
11 13A15
20 3
9
Hamnkaféet
2
21
18
7C
A
Bleckasken
19
14
Bastionen
17
15
7
5
Johannes R ex
12
5
10
1
n
e
g
B
8
nart-i8 9 10
A 11
11
6
Kom-s
9
5
7
Jordbroporten
2
1
18
13
16
6
C
20
30
28
24
9
20
17
8
15
3
11
9 1
4
Rådhus
13
26
9
21 1
23
14
12
10
8
21
A
35
44
A 7
19 1
28
C
25
27
25
54
Nämndhus
Stadshus
29
23
68
67
B
35
23
29
30
11
17
15
A
20
14
32
3
30
28
26
24
13
18
18A 18B
13
B
37 Domkyrk an
31
43
41
39
KVARNHOLMEN
34
25
2
3
2
9
29
27
20
6
40
16
34
4
22 2
20
18
51
65
61
55
bad
rumpan
Karaktärsområde 4: Skeppsbron
38
36
20
31
33
34
58
50
46
44A
19
C
10
8
49
A
47
12
51
21
B
24
11
C
25
ntral
13 Hälsoce
15
Landsting
78
76
88
82A
36
28
26
75
11
32
bron
11
2
8
Svaj nin gsr umme t
1
6
3
4
2
5
SKEPPSBRON
Floras
kulle
Drottningen 1
6
8
26
28
24
22
Ga mla
30
Vedgårdsholmen 15
Hamn ba ssäng en
20
4
12
14
VEDGÅRDSHOLMEN
3:13
Baronen
Gästhamn
Öla nd sha mne n
1
ån
Eldaren
Utkiken
12
2
Skeppsbron
BARLASTHOLMEN
skapades genom utfyllnader i slutet av
1820-talet och tillhör de delar av Kalmar hamn som
är helt anlagd på konstgjord väg. Den byggdes av
nödhjälpsarbetare och var det första viktiga steget
Barlastplan i utbyggnaden av Tullhamnens kaj och Elevatorkajen. Dessa utfyllda områden växte fram stegvis under 1800- och 1900-talet och omger Tullhamnen.
17
7
4
Tullhamnen ca 1930 med Elevatorkajen i förgrunden och Skeppsbron i bildens mitt. Den slutliga utfyllnaden har
genomförts i denna del av hamnen och kajen har här fått den linje som vi ser idag. Elevatorkajen präglas av
den tyngre godshanteringen med dess lyftkranar och godstransporter.Vid Skeppsbron ligger ett passagerarfartyg
förtöjt och från Ölandshamnen kommer en färja på väg mot Öland.
13
1
12
10
Trots omfattande rivningarTJÄRHOVET
av stadens befästningsverk, sparades delar av anläggningen mellan staden
och den nya Skeppsbron.
Olj eh amn en
7
3
4
Lotsh amn en
10
2
Lotsen
Teater
8
2
Oljefabriken
2
8
22
11
2
Norr om Skeppsbron växte ytterligare en kaj fram
under 1860-talet med utrustning som underlättade
lastning och lossning. Där byggdes 1884 den elevator som transporterade spannmål från fartygen till
ångkvarnen vilken gav kajen dess namn, Elevatorkajen. Ett år senare var den stenskodda kajen vid
Tullhamnen klar och Tullhuset uppfördes efter ritningar av C. H. Öhnell. Samma år byggdes även ett
antal 12-tonskranar på Skeppsbron.
12
nisten
10
9
gatan
8
1
7
ge3
n
Univ ersite t
Jungmannen
6
4g
4
10
8
4
nd
3
La
en
Finngrundet
8
3
D
ju
p
rä
n
n
a
Prästör
1880-talet var en expansiv period kring Tullhamnen, som under följande decennier utgjorde hamnens centrum för lastning och lossning av gods.
56
Järnvägen drogs ut till Elevatorkajen liksom till flera
andra hamnområden och upplagen på Skeppsbron
ersattes av nya magasinsbyggnader på rad utmed
kajen. Byggnaderna kallas idag för Kom-snart-igen.
Kom-snart-igen-byggnaderna innehöll magasin och
kontor, men i bottenvåningen fanns också väntsalar
för resande, då större ångfartyg som skötte passagerartrafiken mellan kontinenten och Stockholm lade
till på Skeppsbrokajen. Även ett större plåtmagasin
för transitohandel uppfördes 1885, vilket fick smeknamnet Bleckasken och finns kvar än idag.
I takt med att godshanteringen under 1900-talet
stegvis flyttade ut till Barlastholmen och med tiden
även till Tjärhovet, förlorade Skeppsbron sin centrala roll beträffande lastning och lossning. Samtidigt ökade passagerartrafiken och Skeppsbrokajen
började periodvis användas för den under sommartid intensiva färjetrafiken till Öland.
År 1930 ligger ångfartygen på rad utmed Skeppsbrons kajer.Till vänster syns ett lastfartyg och på
den bortre kajen skymtar ett par passagerarfartyg. På kajen ligger gods i väntan på lastning eller
vidare transport. ”Bleckasken” finns kvar än idag med sitt rundade tak. Den stora tegelbyggnaden
på Tjärhovet har idag ersatts av modernare industribebyggelse.
Kom-snart-igen-magasinen från slutet av 1800-talet är numera
ombyggda och anpassade för andra verksamheter men fasaderna har kvar mycket av sitt ursprungliga uttryck.
57
Som en följd av den ökade passagerartrafiken ritade stadsarkitekt J Fred Olson 1914 den väntsal
för passagerare och arbetare som numera inrymmer
Hamncaféet. Fyra år senare ritade han ytterligare
en väntsal för passagerare. Bakom dessa byggnader
uppfördes 1936 ett magasin för Stufveribolaget, på
vars vind stuveriarbetarna kunde arbeta med att sy
säckar.
På 1930-talet gjordes även de sista utvidgningarna
av Skeppsbron genom utfyllnader, varvid även Tullhamnens kaj byggdes om och breddades.
När även färjetrafiken till Öland upphörde 1972,
försvann den tidigare rörelsen på Skeppsbrokajen.
På hamnplanen anlades en parkering och de gamla
vänthallarna inreddes till butiker, kontor och restauranger. Även Elevatorkajen blev parkering för
verksamheterna i Ångkvarnen-komplexet.
Järnvägsspåret revs upp på 1980-talet. Resterna av
spårområdet syns idag vid Skeppsbrokajen och dagens cykelbana motsvarar spårets sträckning utmed
Skeppsbrogatan ut till Elevatorkajen.
Kajerna används dock fortfarande för större besökande fartyg. I området har tullen och sjöräddningen sin verksamhet med kontor, förråd och båtar.
Bakom de äldre Kom-snart-igen-magasinen ligger ett antal mindre byggnader från
1900-talets början på rad. Den främre byggnaden uppfördes som väntsal 1918
och bakom denna ligger ett par ytterligare magasinsbyggnader från 1930-talet.
58
Karaktärsområde 4 SKEPPSBRON– Kvarnholmens representativa hamn
Frånsett en smal strandremsa närmast befästningarna är marken inom området skapad genom
utfyllnader på 1820-talet. Idag präglas miljön dels av
det sena 1600-talet, genom den bevarade befästningsvallen, dels av det sena 1800-talet, genom tullhuset samt raden av enhetligt utformade magasin
(”Kom-snart-igen”).
Kavaljersporten har utgjort den representativa
entrén från sjösidan till Kvarnholmen ända sedan
staden anlades. Det är på denna plats i staden där
man med störst tydlighet ännu kan uppleva den
historiska kontrasten mellan den skyddade stadsmiljön och det ibland hotande havet (innanför – utanför). Porten är ännu synlig för den som anlöper
Kalmar sjövägen. Kavaljerportens stenornamentik,
Tullhusets strikta fasad samt ”Kom-snart-igen”magasinens prydliga snickeriarkitektur, bidrar till
områdets representativa karaktär. Här finns dock
även spår av områdets funktion som godshamn, till
exempel i form av magasinsbyggnaden Bleckasken.
Områdets byggnader orienterar sig tydligt ut mot
hamnen.
Skeppsbron präglas idag till stor del av
bilparkeringen söder om Kom-snart-igen.
Tillsammans med de tidvis förtöjda båtarna vid Skeppsbrons kaj, bidrar områdets visuella kontakt med godshamnen
på Tjärhovet till att även Skeppsbron i
viss mån ännu upplevs som en del av
ett verksamt hamnområde.
Vidare utfyllnader i området är direkt olämpliga ur
kulturmiljösynpunkt då den nära relationen mellan Kavaljersporten och vattnet är av stor kulturhistorisk betydelse. Utblickarna från porten gör
området känsligt för nytillkommande bebyggelse.
Eventuell nygestaltning i området bör anpassas till
den representativa hamnkaraktären med avseende
på kvalitet i utförandet.
• Den bevarade befästningsvallen med Storbroporten/Kavaljersporten
• Det obebyggda området närmast stadsmuren
(öppenheten)
• Närheten mellan befästningsvallen, porten och
vattnet
• Utblicken från Kavaljersporten och murkrönet
mot Kalmarsund med Öland
Från de bevarade delarna av stadsmuren finns fortfarande betydelsefulla
siktlinjer ut mot sundet. Utsikten från
befästningsvallen var ur försvarssynpunkt av stor praktisk betydelse.
Vyn över sundet är direkt kopplad
till 1600-talets storslagna planer och
ger idag en förklaring till vad som låg
bakom uppförandet av den befästa
staden på Kvarnholmen.
• Östra Sjögatans axel som utanför muren markerar den ursprungliga Skeppsbrons läge och
innanför muren kopplar hamnen till stadens
”finrum”, Stortorget
59
strö mme n
14
55
Kalmarsalen
Ångkvarnen
47
49
ALäkarstation
56
2
13
53
51
B
56
2
Muse um
Sm åbåtshamn
62
B
A 60 Kalmar L äns
60
65
56
1
27 29
B
71 75
A
69
6B 6A
39
Ka lmar sun d
30 32
43
Elevatorkajen
2
tra-
Sys
4
7
Lilla
Torget
26
25
22
20
23
21
Tullhuset
Kavaljeren
Tullhamnen
Kavaljers-
Hamnkaféet
parken
Bastionen
Johannes R ex
1
Jordbroporten
2
1
Bleckasken
Svaj nin gsr umme t
11
10
B
A 11
11
B
29
10
9
A
27
13
1
8
7
21
19
17
A
11 13A15
18
A
19
14
17
15
25
2
2
6
2
6
5
4
B
B15
13
9
12
23
3
B
20
7C
3
8B
8A
8
3
4
5
JÄRNVÄGS3
STATION 1
4
10
5
Busstation
A
18
5
16
10
32
28
7
5
en
snart-ig
8 9 10
Kom-
5
SKEPPSBRON
Floras
kulle
Drottningen 1
6
12
8
24
22
26
28
Ga mla
30
Vedgårdsholmen 15
Hamn ba ssäng en
20
4
14
VEDGÅRDSHOLMEN
Konstmuséet
6
3:13
Byttan
Baronen
3
3:13
Gästhamn
SYLVANDERPARKEN
Öla nd sha mne n
Finngrundet
9
nd
4g
ån
9
ge3
n
Eldaren
Jungmannen
5
7
8
2
Teater
Lotsen
Oljefabriken
12
Lotsh amn en
10
4
7
2
Maskinisten
Utkiken
BARLASTHOLMEN
hetens ö
Kalmar slott
10
17
11
Barlastholmsgatan
8
1
2
9
Univ ersite t
Matrosen
4
10
8
7
3
5
Eldaren
3
1
Hälsoce ntral
Lyc ksalig-
1
La
Turistbyrå
Slottsfjärden
22
2
2
4
Barlastplan
12
10
13
1
Fribad
6
6
TJÄRHOVET
7
Olj eh amn en
12
4
3
STADSPARKEN
8
19
77
1A
67A
9
13C
81
6
64
63
57
1B
21
23
11 13A 15 17 25
Sjöfartsmuseum
3
B
12
37
3
6
17
15
13
5A
5E
8
6
6
7
3
14
2
5B
B
68
A
68
2
A
18
17
36
34
31
24
22
8
16
1
4
21
19
14
11 9
18
2
9 11
5
16
20
6
14
12
10
8
13
22
5
6
11
9
18
24
13
5
4
2
2
5A
10
20
33
C
25B
25
A
25 27
23 25
4A
14
B
20
42
40
8
35
43
41
39
24
18
A
5050B
16
32
9
20
17
16
60
B
62
55
54
52
48
Läkarstation
45
43
41
42
13
26
21 19
7
17
15
Rådhus
30
28
A
52
46
44
53
29
27
25
23
23
18
30
28
A
35
72
70
B
63
57
C
47
Nämndhus
Stadshus
A
19 17
26
21
5C
C
20
31
23
24
20
23
8
26
1
vallen
Tullbron
Järnvägsbron
A
20
14
C
25
9
7
1
1
13
28
28
C
6
4
3 5
Teater
Höga-
A
29
11
32
9
32
B
69
67
54
B
35
Karaktärsområde 5: Tjärhovet
Prins Carl
Dryaden 1
29
23
18
18A 18B
5
43
27
KVARNHOLMEN
34
25
30
36
2A
1
Västerport
Ravelinen
2
22 24
32
31
38
2B
4
12
8A
4
20
18
6
55
51
39
B
37 Domkyrk an
16
11
9
7B
58
50
41
20
33
40
31
Fångv årdsanstalt
34
1
5 7A
1
Tullbro-
31
34
4
2
sk olan
33
3A
38
A
C 42
42
1
40
46
44A
19
2
4A 2
5
Bernhardinaskolan
Stadsbibliotek
38
36
21
A
40
B
37
1
6
23
20
51
49
A
47
12
C
10
8
24
11
7B
7A
5A
18B
16
44
4
Brandstation
3A
21
15
Sveaplan
39
10
3
2B 2A
7A
5B 5A
9
6
6 4
Landsting
bron
30
28
5
26
8
22
20
2
8
3
D
ju
p
rä
n
n
a
Prästör
Tjärhovet har sitt ursprung i några mindre holmar
i Kalmarsund, strax sydost om den nya hamnen på
Kvarnholmen. En av dem var Fredriksskär, där det
ursprungligen fanns ett antal vedgårdar. Öster om
Fredriksskär låg en mindre ö där staden hade sitt
tjärupplag, eftersom hanteringen av tjära var mycket brandfarlig. Denna ö fick sitt namn efter verksamheten och kallades Tjärhofvet.
Muddringen av Kalmarsunds djupränna på 1890-talet innebar att Kalmar stad fick tillgång till stora
mängder fyllnadsmassor, som kunde användas i utbyggnaden av hamnen. En del av materialet utnyttjades när de båda nämnda holmarna växte samman
och utvidgades till det nya, stort hamnområde som
kom att kallas Tjärhovet.
Den nya godshamnen på Tjärhovet invigdes 1913,
då den yttre anläggningen bundits samman med
fastlandet via Tjärhovsbågen. Därefter har Tjärhovet byggts ut mot sundet i etapper fram till 1960-talet.
Alltsedan Tjärhovet byggdes, har denna yttersta
del av hamnanläggningen varit centrum för hamnens tunga godstrafik. Även om det i första hand
var hamnarbetarna som hade anledning att bege sig
ut till Tjärhovet, var tillgängligheten en självklarhet
även för andra kalmarbor.
60
Fotografi från omkring 1930 ut mot Tjärhovet och dess stora lyftkranar. År 1913 bands ön
Tjärhovet samman med Kvarnholmen genom den långa Tjärhovsbågen. Därefter flyttade den
tunga godshanteringen successivt ut till Tjärhovet.
Tjärhovsbågen sedd från Tjärhovet, troligen någon gång på 1930-talet.
61
Vintrigt kylig utsikt från Kalmar slott mot Tjärhovsbågen och
den tidigare infartsleden till den medeltida hamnen. Liksom på
många andra platser i Kalmar är godshamnen på Tjärhovet
påtagligt närvarande och bidar till stadens mångdimensionella
identitet. Kallbadhuset hänger över vattenbrynet invid leden för
tung godstransport.
62
Efter 2001 stängdes emellertid Sveriges alla hamnområden med godstrafik för allmänheten. Idag är
därför endast kallbadhuset på Tjärhovsbågen och
café Lotsutkiken tillgängliga för allmänheten. Allmänheten har därmed förlorat Tjärhovets yttersta
spets som utflyktsmål, för att se sundet med dess
båttrafik eller för att få en mer ovanlig vy av Kalmar
– en vy som genom Kalmars historia, för en majoritet av stadens besökare, har inneburit det första
mötet med staden.
Karaktärsområde 5 TJÄRHOVET – Kalmars moderna godshamn
Grovt sett är området uppbyggt under två epoker.
Den inre delen av Tjärhovet skapas i ett sammanhang omkring sekelskiftet 1900 som ett helt nytt
hamnområde för godsfrakt, bland annat för stadens
industrier. Då skapas också Tjärhovsbågen som vågbrytare och transportled ut till det nya hamnområdet. Den yttre delen tillkom omkring 1950-talet
främst som oljehamn.
Tjärhovet är idag ett tydligt uttryck för hamnens
roll under 1900-talet med storskalig magasinering
och godshantering vilket också avspeglas i byggnadernas skala. I öns fastighetsindelning återspeglas
också områdets rationella struktur. Genom sin väl
avgränsade form och skala utgör Tjärhovet ett tydligt tidslager som adderats till hamnen och bildar
fond för den äldre staden på Kvarnholmen.
Över hamnbassängens issörja tronar
Lantmännens silos på Tjärhovet.
Kvarteret Finngrundet på Barlastholmen med timmervältor som ska
transporteras vidare till traktens
sågverk. I fonden Lantmännens silos
på Tjärhovet. Kranarna används för
bygge av fler silobyggnader.
63
Teckning från 1841 som visar Skeppsbron och Kavaljersporten från sydöst.Två hus som är belägna utanför
muren visar att området hade fast mark utanför muren. Bild från Kalmar läns museums arkiv, C294b.
64
Arkeologisk arkivstudie
Arkeologiska undersökningar
Inom utredningsområdet har under årens lopp ca
60 arkeologiska undersökningar utförts. Till största delen består dessa av schaktkontroller vid ledningsdragningar. Av de undersökningar som utförts
har 30 stycken stött på arkeologiska lämningar av
större eller mindre omfattning. I de fall inga lämningar påträffats kan det dock vara så att schaktning genomfördes på ett så ringa djup att lämningar
inte kom att beröras men att de kunde förväntas
om djupare schaktning skulle utförts. En översiktlig presentation av de arkeologiska resultaten sker
i det följande med början i väster vid Slottsfjärden
i Gamla stan.
Området kring Slottsfjärden och Sylvanderparken
Fram till 1600-talets mitt låg Kalmar utanför slottet
och hamnen i Slottsfjärden var en central plats för
handel och kommunikation. Området benämndes
vid denna tid ”Kättilen”. Ett flertal större och mindre undersökningar har utförts i detta område sedan
början av 1900-talet. I delar av dagens stadspark
låg både den medeltida staden med dess stadsmur
men också delar av hamnen. Då staden flyttades
under 1650-talet monterades byggnader ner på den
gamla platsen och flyttades till den nya. Spåren av
denna process är bland det första som påträffas vid
undersökningar i detta område, framförallt är det
raseringsmassor som ser dagens ljus. Under dessa
återfinns resterna av den medeltida staden i form av
stenläggningar, husgrunder, träkonstruktioner och
murar. Många av de mindre undersökningar som
utförts i området har främst berört de översta raseringsmassorna men ett par större undersökningar
har även berört de undre lagren.
De arkeologiska undersökningar som utförts inom utredningsområdet. Den övre kartan visar det totala
antalet undersökningar och den undre de undersökningar där arkeologiska lämningar påträffats.
År 1939 gjordes en undersökning inför byggnationen av nuvarande restaurang Byttan varvid komplexa lämningar av husgrunder, gator, stenläggningar och träskjul påträffades (Åkerlund 1939).
Strax intill, inför byggandet av det nya konstmuseet
2006, undersöktes liknande lämningar vilka även
dessa berörde stenläggningar och husgrunder men
även stadsmuren och delar av hamnen. Delar av
bebyggelselämningarna gick att knyta ihop med de
arkeologiska resultaten från 1939 (Nilsson & Ring
2008a, b).
Under åren 1932-34 genomfördes en mycket omfattande undersökning i Slottsfjärden. Under årens
lopp hade fjärden slammats igen och betraktades
som en sanitär olägenhet. Under dessa år tömdes
hela fjärden på vatten och muddring av ca 4-5 meter tjocka massor vidtog! Arbetet utfördes som ett
statskommunalt reservarbete under depressionsåren
(Selling 1979:337). De arkeologiska resultaten blev
enastående! Ett mycket omfattande keramikmaterial
från medeltid till 1600-tal kunde insamlas vilket saknar motstycke i Sverige. En stor mängd föremål av
olika typer kunde också insamlas, trä, läder, metall
mm. Rester av pålar till bryggor, stenkistor till så
kallade bomstängsel grävdes fram, vilka tjänat som
hinder för ovälkomna gäster (Einarsson 2008: 40).
Inte mindre än 25 vrak kunde också dokumenteras och delvis bärgas, med dateringar från medeltid
till 1600-tal. De äldsta vraken låg grupperade i den
västra delen av fjärden medan vraken från 1600-tal
påträffades längre åt öster mot kanten av Sylvanderparken. Det äldsta vraket kan dateras till 1200-talets
mitt. Alla vrak togs inte upp vid denna undersökning
utan de yngre vraken från 1600-talet ligger kvar där
de hittades (ibid s41). Även söder om slottet har
dykningar under 1980-talet visat att det ligger ytterligare vrak. Preliminärt dateras dessa till 1600tal (ibid s43). Under medeltiden fanns i huvudsak
två segelleder in till hamnen dels söderifrån och dels
från nordöst d.v.s. genom det som förr var en mindre
skärgård men som idag består av Barlastholmen och
Sylvanderparken. Även Systraströmmen bör ha kunnat nyttjas som farled i viss mån (ibid s 40).
65
Området kring järnvägsstationen
Av det äldre kartmaterialet framgår att större delen av
detta område utgjordes av vatten, fram till anläggan
det av järnvägen och stationsområdet i slutet av
1870-talet. Mellan bastionen Gustavus Magnus, i
den nordvästra delen, och bastionen Christina Regina,
i den sydöstra delen, fanns en mindre landtunga och
söder och sydost om denna har två holmar funnits.
När stationsområdet byggdes om åren 1995-96
gjordes stora markarbeten varvid en hel del arkeologiska lämningar framkom. Strax under marknivån framkom rester av kraftiga murar vilka en gång
tillhört bastionen Christina Regina. Större delen av
denna bastion revs i slutet av 1800-talet men en liten del av dess östra flank kan fortfarande ses i den
västra delen av parkeringen framför Baronen. Trappan som leder upp på själva muren på denna plats
går i själva verket på muren av denna bastion. Flera
pålrader påträffades också inom stationsområdet
vilka kunde knytas till byggandet av befästningsverket. Dessa pålar fanns i dubbla rader och låg parallellt med muren och har utgjort delar av dammar
som konstruerades för att kunna pumpa ut vatten
från området inför de stundande byggnationerna.
En stolpe har genom analys av årsringarna i träet
daterats till 1649 (Karlsson 1999).
Utöver dessa äldre lämningar påträffades också rester av pålar och anläggningar vilka kunde knytas till
aktiviteter vid utfyllningsarbetena i slutet av 1800-talet. Vissa pålar kunde också tidsbestämmas till den
första järnvägen som anlades vid denna tid (ibid).
Området vid Jordbroporten och Vedgårdsholmen
Liksom föregående område har detta område fyllts
ut under loppet av 1800-talet. På de äldre kartorna
framgår att det från Jordbroporten till Vedgårdsholmen, där köpcentret Baronen idag ligger, gick en
träbro som förband staden med denna ö. Lämningar
av de stolpar som utgjort fundament till denna bro
har påträffats vid ett flertal tillfällen då ledningsarbeten utförts i detta område (Johnsson 1978, Källström 1996, Petersson 2000).
Området kring Slottsfjärden med de under 1930-talet påträffade vraken, bryggorna och stenkistorna
markerade i fjärden samt foton som exemplifierar lämningarna på land respektive i vatten. Foton från
Kalmar läns museum, B1128 och B2676.
I samband med provborrningar och schaktning,
2008, över ytan mellan stadsmuren och Baronen
övervakades arbetet av personal från Kalmar läns
66
museum. Vid undersökningen grävdes schakt vid
stadsmuren för att erhålla kunskap om hur den
grundlagts. Vid undersökningen påträffades också
lämningar av det gasverk som låg på platsen under
1800-talet (Nilsson 2008).
Området kom successivt att fyllas igen och kring
1860 hade utfyllnaden gått så långt att endast en kanal mellan Vedgårdsholmen och Kvarnholmen återstod av det öppna vattnet. Kanten på den kaj som
begränsade kanalen åt norr sammanfaller ungefär
med Skeppsbrogatans norra begränsning.
Vedgårdsholmen utgör en av de ursprungliga holmarna söder om Kvarnholmen och kan ha haft någon form av bebyggelse sedan i mitten av 1600-talet.
En byggnad finns återgiven på en karta från 1650.
Utsnitt ur karta från 1647 visandes bastionerna på Kvarnholmens södra sida samt strandlinje. Namnen på bastionerna inlagda av
författaren. Området kring Kavaljersporten, där det förefaller ha funnits fast mark redan från början, markerat med röd rektangel.
Karta från Kalmar läns museums arkiv.
Ett flertal arkeologiska undersökningar har utförts
inom området för den gamla holmen varvid rester
av risbäddar av granris, träkonstruktioner av plank,
bryggrester, kulturlager, tjärlager och enstaka stenkonstruktioner påträffats (Sjögren 1977, Persson
1984, Lundholm 2006, Rajala 1986, Hederström
1977, Blohmé & Lundholm 2006).
Mellan Baronens västra ingång (vid Biostaden) och
Gröna stugan som ligger på den gamla bastionen
Christina Regina har rester av stenfundament till
bastionen påträffats och i de utfyllda delarna något söder därom kom rester av pålar vilka kan vara
spår äldre bryggkonstruktioner (Edling 1978, Nilsson 1993).
Området utanför Kavaljersporten
Som redan nämnts ovan fanns vid Kavaljersporten en bit fast mark. Utifrån denna lilla landtunga
sträckte sig Skeppsbron som verkar ha varit ca 170
meter lång, i stort sett samma utbredning som dagens kaj har åt söder. I samband med VA-ledningsarbete och kajreparationer har ett par arkeologiska
undersökningar påträffat rester av stadsmuren och
träkonstruktioner, vilka kan knytas till tidigt 1800tal då kajen kom att byggas ut (Blohmé 1999, Einarsson 1998).
Utsnitt av karta över Vedgårdsholmen från 1650 visandes en byggnad på denna. Karta från Lantmäteriet, G45-1:1.
67
Området vid Ölandshamnen och Barlastholmen
Detta område är till stor del utfyllt men innan dessa
arbeten påbörjades fanns här en mindre skärgård
bestående av en knapp handfull holmar. Att döma
av kartan från 1762 har det funnits bebyggelse och
tomtindelning på vissa av dessa holmar redan vid
denna tid. De som ägt tomterna har till största delen
utgjorts av handelsmän men enligt kartan har även
stenhuggare, fabrikörer, brukspatroner, krögare och
bryggare förekommit.
Vid schaktning för fjärrvärme i den nordöstra delen av området påträffades rester av fundamenten till bastionen Christina Regina (Blohmé 2006).
Vid nedgrävande av en elkabel längs ÖlandsgatanSkeppsbron-Larmgatan-Ölandskajen-Tjärhovsgatan
påträffades ett lager med stora kolstycken av okänd
ålder (Delden 1982). I samband med byggandet av
ett marinbiologiskt laboratorium i kvarteret Eldaren
på Barlastholmen påträffades resterna av ett trävrak.
Vrakets längd över stäv uppgick till 20,45 m. Dess
största bredd i höjd med den blottlagda tvärsektionen belägen 12,40 m från den raka akterstäven, uppgick till 6,0 m. Vraket har troligen sänkts på platsen
avsiktligt och kan sannolikt dateras till 1700-1750.
Vraket ligger invid den tidigare holmen ”Lilla Kvarnholmen” (Einarsson 1997). På Wallmans pliktkarta
från 1761 framgår att det funnits/finns vrak i de områden som idag är utfyllda vilket ytterligare förstärker sannolikheten att det kan finnas fler vrak inom
undersökningsområdet.
Sammanfattande analys av utrednings
området
Den ovan genomförda kart- och arkivstudien har
visat vilka förändringar som skett inom utredningsområdet samt vilka arkeologiska lämningar som
hittills påträffats. Det en gång lilla skärgårdslandskapet ser man idag inget av även om vissa små
holmar som ingått i detta kan ses i Slottsfjärdens
södra del och utlopp. Fram till 1600-talets slut var
Slottsfjärden den centrala punkten i kustbandet, dit
handelsfartyg och annan sjöbaserad aktivitet styrde
sin kosa. Hit kunde man ta sig från tre håll, dels genom infarten till dagens Slottsfjärd, dels i viss mån
68
Karta visandes området kring Ölandshamnen och Barlastholmen med de holmar som en gång låg här
men som nu ingår i de utfyllda områdena. Vraket som påträffades vid kv. Eldaren är markerat.
via Systraströmmen och dels via en farled som gick
söder om Kvarnholmen och genom det som idag
är Sylvanderparken och Barlastholmen. De många
vrak som hittats i Slottsfjärden och söder om inloppet till densamma vittnar om dessa aktiviteter. Att
det också varit stor aktivitet i samband med byggandet av fortifikationsmuren runt Kvarnholmen
mot slutet av 1600-talet visar de spår av pålar vilka
går att knyta till denna byggnadsfas. Området söder
om Jordbroporten och Kavaljeren kom successivt
att få ökad betydelse som Kalmars nya hamn efter
det att staden flyttades i slutet av 1600-talet. Härom
vittnar fynd av träkonstruktioner vilka troligtvis är
rester av bryggor som funnits i området. I takt med
att ny mark krävdes för stadens behov fylldes vattenytor igen och den stadsbild vi ser idag formades.
Vid eventuella exploateringar inom utredningsområdet och de områden som varit föremål för utfyllning kan man således förvänta sig att finna delar
av ovan nämnda aktiviteter. Konstruktionsdetaljer
till fortifikationsmuren återfinns i området söder
om den gamla muren och i området kring Vedgårdsholmen kan även bryggor och aktiviteter knutna
till själva holmen förväntas. Med tanke på att den
gamla farleden löpt igenom området kan man också
förvänta sig att finna skeppsvrak i dessa områden.
Detta är redan bekräftat i och med vraket i kv. Eldaren. Man skulle också kunna finna bebyggelserester
inom de områden som kan knytas till de tidigare
holmarna då dessa uppenbarligen hyst sådan. Det
är dock svårt att säga hur bevarandegraden på dessa
lämningar ter sig med tanke på den bebyggelse som
nu finns inom hamnområdet på dessa platser. Beroende på hur ytligt/djupt dessa lämningar ligger/låg
kan de vara välbevarade eller helt förstörda.
Område
Lämningar som kan påträffas
Området kring Slottsfjärden och Sylvanderparken
• Skeppsvrak
• Stenkistor
• Rester av spärrar
Området kring järnvägsstationen
• Konstruktionsdetaljer till
fortifikationsmuren
• Bryggor
• Skeppsvrak
Området vid Jordbroporten och Vedgårdsholmen
• Konstruktionsdetaljer till
fortifikationsmuren
• Bryggor
• Skeppsvrak
• Kajkonstruktioner
• Bebyggelselämningar
• Kulturlager
Området utanför Kavaljers • Konstruktionsdetaljer till
porten.
fortifikationsmuren
• Bryggor
• Skeppsvrak
Området vid Ölandshamnen och Barlastholmen
• Bryggor
• Skeppsvrak
Kopia av karta från 1761 från Krigsarkivet benämnd Wallmans pliktningskarta. Kartan visar de pliktade
djupen i området. Pliktat djup innebär att man mätt djupen runt holmarna för att underlätta navigering i
området. Detta innebär också att området således betraktades som farled. På kartan är djupen angivna i
fot och där finns också angivelser om vrak (inringade) samt pålrader strax söder om stadsmuren, troligen
s.k. remmare, vilka troligen använts för ankring av mindre båtar. De kan även ha haft en fortifikatorisk
funktion. Dessa har betraktats som hinder i sjöfarten och har troligtvis därför tagits med på kartan. Kartan
visar alltså att det förekom kända vrak i området redan vid denna tid.
Områdena som nämnts i studien och de lämningar som kan förväntas finnas i
dessa områden.
69
Historiska årtal
Årtal
Händelse
Slutet av 1100-talet
En kastal uppförs på en holme som blir föregångaren till Kalmar slott.
1200
Kalmar stad är med säkerhet grundad.
1275-1290
Magnus Ladulås låter under sin regeringstid förstärka slottet med en ringmur.
1397
Kalmarunionen mellan Danmark, Sverige och Norge bildas genom ett möte i Kalmar och manifesteras med Erik av Pommerns kröning i St Nicholaikyrkan i Kalmar.
1536-55
Gustav Vasa låter bygga om och renovera slottet. Arbetet fortsätter under sönerna Erik XIV och Johan III:s regeringstid.
1610
Äldsta kända kartan över Kalmar stad.
1611-13
Kalmarkriget.
1647
Beslutet om att flytta Kalmarstad offentliggörs för kalmarborna.
1650
Karta, avmätning ?
1658
Freden i Brömsebro. Kalmars slott upphör att vara gränsfäste.
Mitten av 1600-talet
På Kvarnholmen växer den nya staden och hamnen fram. 1657 ska flytten ha varit genomförd.
1673
En bro byggs från Jordbroporten på Kvarnholmen till Inre Vedgårdsholmen.
1700-1721
Slottet används som spannmålslager.
1761
Befästningsverken kring Kalmar räknas som färdigställda.
1762
Karta över Kalmar stads vedgårdar.
1776
På Kalmar slott inrättas kronobränneri.
1787
Kalmar slott upphör att vara kronobränneri.
1796
Delar av den medeltida staden blir officiellt virkesupplag och får namnet Balkplanen.
1822
Första ångfartyget, hjulångaren Carl Johan, anlöper Kalmar på sin jungfrufärd.
1826-28
Skeppsbron anläggs genom utfyllnad. Arbetet utförs som ett nödhjälpsarbete.
1831
Karta i fem delar över största delen av Kalmar stadsägor.
1837-44
Området mellan stadsmuren och Inre Vedgårdsholmen fylls ut med undantag av en mindre kanal. Den utfyllda ytan kallas
för Ölandstorget. Ölandsböndernas handel från båtar flyttar till den nyanlagda Nya Ölandshamnen. Här får även färjetrafiken med ångbåt till Öland sin nya kaj.
1838
Kalmar blir mellanstation för ångfartyget Svithiod som går i passagerartrafik mellan Stockholm och Lübeck.
1841
Första ångfartyget, hjulångaren Öland som byggts på Kalmar varv, sätts i färjetrafik mellan Kalmar och Öland. Fartyget går
i trafik ett par år innan verksamheten upphör.
1847
Kalmar Ångkvarn startar sin verksamhet.
70
Årtal
Händelse
1848
Skeppsbron får sitt officiella namn.
1850-talet
Skeppsbron utökas till sin nuvarande utformning. Pirer och vågbrytare anläggs vid Tjärhovet. Hamnens järnvåg, där järnet
som exporterades från inlandets järnbruk (t.ex. Orrefors) kontrollvägdes, avlägsnades från Skeppsbron.
1852
Cellfängelset på Ravelinen står klart. Kalmar slott upphör därmed att vara länsfängelse, en funktion som slottet haft sedan
1500-talet.
1854
Yttre Vedgårdsholmen och Lilla Kvarnholmen förenas och byggs ut genom utfyllnad.
1859
Handlande Johan Jeansson gör stora tomtinköp på Inre Vedgårdsholmen.
1860
Karta över fästningsjorden till Kalmar.
1862
12 salutkanoner inköps av staden och placeras på Tjärhovet.
1864
Ångbåtsaktiebolaget Kalmarsund bildas på initiativ av Johan Jeansson.
1866
Ångbåtsaktiebolagets första ångfartyg, Kalmarsund I, sätts i trafik mellan Kalmar och Öland. Det blir starten för reguljär
ångbåtstrafik mellan Kalmar och Öland.
1860-talet
Nya Ölandshamnen anläggs. Gasverket på Ölandstorget byggs. Elevatorkajen anläggs genom utfyllnad.
1880-talet
Kalmar slott renoveras efter ritningar av arkitekt Helgo Zettervall.
1884
Elevatorn på Elevatorkajen står klar.
1885
Flera 12-tons kranar byggs på Skeppsbrokajen. Tullhamnens kaj står klar och tullhuset byggs efter ritningar av C H Öhnell.
1887
Brand på Inre Vedgårdsholmen. Bleckasken, magasin för transitohandel, på Skeppsbron står klar.
1889
Johan Jeansson bygger en ny tegelbyggnad på den Meurlingska tomten på Inre Vedgårdsholmen.
Början av 1870-talet
Barlastholmen får landförbindelse.
1874
Järnvägen mellan Kalmar och Växjö invigs. Beslut fattas om att bygga Stadsparken och Johan Jeansson donerar en större
summa för ändamålet.
1878
Stadsparken invigs.
1898
Nationellt beslut om att muddra djuprännan i Kalmarsund. I samband med detta arbete muddras även rännan in i Kalmar
hamn. Ragnar Jeansson startar en grynkvarn i tegelbyggnaden på den Meurlingska tomten på Inre Vedgårdsholmen.
1901
Brand på Inre Vedgårdsholmen. Utbyggnad av stationshuset.
1905
Ragnar Jeansson startar Firma Cocos- & Margarin AB Svea på Inre Vedgårdsholmen.
1906
Karta över Kalmar stad enligt, av Kungl Majt den 19 oktober 1906, fastställd stadsplan.
1914
Byggnaden som idag rymmer Hamncaféet byggs efter ritningar av stadsarkitekt J Fred Olson. Den används ursprungligen
som väntsal för resanden och för hamnens arbetare.
1913
Hamnen på Tjärhovet invigs.
1916
Oljefabriken på Barlastholmen startas.
1921
Barlastholmskanalen fylls till stora delar igen.
1927
Margarinfabriken på Inre Vedgårdsholmen köps upp av det holländska företaget Unie.
1930-talet
Tullbron byggdes om och breddas.
1931
Arkeologisk utgrävning av Slottsfjärden.
1954
Gasverket på Ölandstorget rivs.
71
Årtal
Händelse
1956-61
Barlastholmen byggs ut med kvarteret Finngrundet.
1957
Oljefabriken och Kalmar Ångkvarn läggs ned.
1962
Nynäs Petroleum AB bygger ut oljehamnen på Tjärhovet.
1964
Margarinfabriken på Inre Vedgårdsholmen läggs ner.
1965
Kalmar stormarknad öppnar i Margarinfabrikens lokaler på Inre Vedgårdsholmen. Köpmännen Tage Adolfsson, Åke Bjärlid
och Lars-Göran Larsson står bakom satsningen.
1966
Kalmar kommun köper Oljefabrikens lokaler.
1972
Kalmar stormarknad köps av friherre Gustaf de Geer som även köper den Bruunska lagerlokalen. Ölandsbron invigs och
färjetrafiken mellan Kalmar och Färjestaden upphör.
1976-77
Efter en omfattande renovering återöppnas Kalmar stormarknad under det nya namnet Baronen.
Slutet av 1970-talet
Den sista resten av Barlastholmskanalen, i folkmun kallad Döda skeppens vik, fylls igen.
1980
Järnvägsspåret till Elevatorkajen rivs upp.
1981
Kalmar kommun köper Ångkvarnen.
1982
Byteatern flyttar in i de av Oljefabrikens lokaler som finns kvar.
1989
Baronens glasade entréparti står klart.
1997
Högskolan etablerar sig i hamnen med ett marinbiologiskt centrum.
2003
Sjöfartshögskolan invigs i kvarteret Eldaren.
2008
Nya konstmuseet i stadsparken står klart.
72
Referenser
Adolfsson. G. P. D. 1990. Kalmarsunds vita båtar.
Passagerarfarten under 150 år. KalmarSund
Tryck AB.
Blohmé. M. 1999. Arkeologisk undersökning för
VA-ledning vis Ölandsgatan, Tullhuset. Kalmar
läns museum.
Blohmé. M. 2006. Christina Regina. Ölandskajen, Kvarnholmen, fornl 93, Kalmar, Småland.
Arkeologisk förundersökning 2001. Nationella
rapportprojektet. Arkeologisk rapport. Kalmar
läns museum.
Blohmé. M. & Lundholm.S. 2006. Vedgårdsholmen. Kv. Vedgårdsholmen 12 och 13, fornl 93,
Kalmar sn och kn, Småland. Arkeologisk för/
slutundersökning 1989. Nationella rapportprojektet. Arkeologisk rapport. Kalmar läns museum.
Blomkvist. N. 1978. Kalmars uppkomst och äldsta
utveckling. Tiden till 1300-talets mitt. Avhandling Uppsala universitet.
Delden. M. 1982. Antikvarisk kontroll Ölandsgatan-Skeppsbron-Larmgatan-Ölandskajen-Tjärhovsgatan, Kvarholmen, Kalmar stad och kommun, Småland. Arkeologisk rapport. Kalmar
läns museum.
Edling. I. 1978. Antikvarisk kontroll vid schaktningsarbeten, Vedgårdsholmen 13. Arkeologisk
rapport. Kalmar läns museum.
Einarsson. L.1997. UTÖKAD MARINARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING av ett fartygsvrak beläget i Kv. Eldaren, Kalmar stad. Uv/
Marinarkeologi. Kalmar läns museum.
Einarsson. L. 2008. Hamn och vrak i skuggan av
stad och slott. Ur dy, lera och sand. Hamn och
bebyggelse från det medeltida Kalmar. Arkeologi i Kalmar stadspark. Kalmar läns museum.
Hammarström. I. (red) 1979-1984. Kalmar stads
historia del I, II och III, Kalmar 1979-1984.
Hederström. C. 1977. Vedgårdsholmen, Kvarnholmen, Kalmar. Arkeologisk rapport. Kalmar läns
museum.
Johnsson. M. 1978. Arkeologisk undersökning vid
Skeppsbrogatan och Kaggensgatan. Rapportsammanställning. Riksantikvarieämbetet. 2005.
Kaibjer. A. (red m fl). 1962. Stadsfullmäktige i Kalmar 1863-1962. Barometern tryckeri.
Karlsson. C. 1999. Arkeologiska Undersökningar
vid Bastionen Christina Regina 1995-1996.
Kvarnholmen, Kalmar stad, Småland. Arkeologisk rapport 1999. Kalmar läns museum.
Källström. L. 1996. Arkeologisk undersökning i
samband med schaktning för fjärrvärme från
Kaggensgatan till Vedgårdsholmen. Fornlämning 96. Kalmar stad. Arkeologisk förundersökning 1995. Kalmar läns museum.
Lundholm. S. 2006. Vedgårdsholmen 12. Vedgårdsholmen 12, fornlämning 93, Kalmar, Kalmar kn, Småland. Arkeologisk förundersökning
1985. Nationella rapportprojektet. Kalmar läns
museum.
Nilsson. M.1993. Arkeologisk förundersökning,
Skeppsbrogatan, Kvarnholmen, Kalmar, Småland. Arkeologisk rapport. Kalmar läns museum.
Einarsson. L. 1998. MARINARKEOLOGISK
FÖRUNDERSÖKNING av strandnära markområde beläget på Skeppsbron, Kalmar stad.
Uv/Marinarkeologi. Kalmar läns museum.
Nilsson. N. 2008. Arkeologiskt arbete vid Vedgårdsholmen. BARONEN PARKERING.
Nybyggnation av parkeringshus. Geoteknisk
och miljökemisk undersökning samt arkeologisk
utredning. WSP Sverige AB. Kalmar.
Nilsson. N, Ring. C. 2008a. Ur dy, lera och sand.
Hamn och bebyggelse från det medeltida Kalmar. Arkeologi i Kalmar stadspark. Kalmar läns
museum.
Källor
Kalmar kommun bygglovarkivet
Kalmar läns museums arkiv
Kalmar läns museums fotodatabas
Krigsarkivet
Lantmäteriet
Nilsson. N, Ring. C. 2008b. Stadsparken i Kalmar
inför byggandet av nytt konstmuseum. Fornlämning 94. Kalmar socken, Kalmar kn, Småland.
För- och särskild arkeologisk undersökning. Arkeologisk rapport 2008. Kalmar läns museum.
Persson. B. 1984. Provundersökning. Kalmar stad.
Kvarnholmen. Kv. Vedgårdsholmen 12. Kalmar
läns museum.
Petersson. M. 2000. Schaktning för skulptur på
Kaggensgatan. Arkeologisk förundersökning.
Kalmar läns museum.
Rajala. E. 1986. Antikvarisk kontroll av schaktning i samband med nybyggnation i kv. Vedgårdsholmen 12, Kvarnholmen, Kalmar stad
och kommun, Småland. Arkeologisk rapport.
Kalmar läns museum.
Selling. D. 1978. Arkeologiska spår av det äldsta
Kalmar. Tiden fram till 1300-talets slut. Kalmar
stads historia I. Kulturnämnden i Kalmar.
Sjögren. T. 1977. Antikvarisk kontroll vid sättning
av betongblock och repstag för kajförstärkning.
Arkeologisk rapport. Kalmar läns museum.
Åkerlund. H. 1939. Stadsparken i Kalmar. Utgrävningarna på platsen för nya restaurangbyggnaden. Kalmar läns museums arkiv.
73
74
Bilaga 1. DetaljKartor över utredningsområdet
75
3
33
A
8
6A
11
9
7
13
10
11
Svaj nin gsr umme t
27 29
strö mme n
14
13
2
ra
st
Sy
1
7
5B
5A
6
12
8
26
28
24
22
Ga mla
30
Vedgårdsholmen 15
Hamn ba ssäng en
20
6
14
Baronen
3
9
9
4g
ån
ge3
n
Eldaren
Univ ersite t
Matrosen
7
BARLASTHOLMEN
8
22
Barlastholmsgatan
Kalmar slott
4
7
2
Maskinisten
2
17
11
hetens öLotsh amn en
10
Jungmannen
9
Lotsen
Lyc ksalig-
nd
7
Teater
5
Eldaren
3
Hälsoce ntral
12
1
Utkiken
2
Oljefabriken
La
Turistbyrå
10
Slottsfjärden
10
8
2
Teater
Lotsen
Oljefabriken
22
14
13
19
strö mme n
2
21
23
11 13A 15 17 25
11
9
ra
-
3
st
2
5
Sy
4
2
6
2
13C
27 29
1
19
1A
B
56
1B
6
21
23
11 13A 15 17 25
2
6
6B 6A
3
8
13C
5
3
A
69
B
12
9
14
9
3
7
7
10
17
16
13
4
5A
5E
5B
11
15
14
A
18
20
23
18
A 7
19 1
Ka
6
5A
23
36
A
24
A
5050B
C
20
A
20
19
23
7
3
29
A
66
32
28
C
25
21
14
Kalmarsalen
47
49Ångkvarnen
ALäkarstation
56
Finngrundet
9
Maskinisten
1
8
5
Kalmar slott
4
17
8
2
55
Öla nd sha mne n
9
5
7
53
51
8
2
Drottningen 1
SYLVANDERPARKEN
BARLASTHOLMEN
hetens ö
Barlastholmsgatan
0B
A6
Kalmar L äns
60
Muse um
Sm åbåtshamn
62
6
Eldaren
11
81
SKEPPSBRON
3:13
STADSPARKEN
Jungmannen
Univ ersite t
Matrosen
16
14
11 9
8
4
kulle
3:13
Byttan
3
9
ge3
n
65
63
B
71 75
77
VEDGÅRDSHOLMEN
1
ån
42
40
Sjöfartsmuseum
56
54
52
8
4Läkarstation
45
43
41
39
Floras
Konstmuséet
7
3
Lyc ksalig-
4g
20
16
88AB
Busstation
5
JÄRNVÄGS3
STATION 1
10
8
3
1
5
Eldaren
nd
64
67A
57
55
53
43
41
39
72
70
Gästhamn
1
La
A
52
42
Rådhus
32
B
62
60
rumpan
75
B
68
A
68
57
C
47
bad
B
69
B
63
46
44
B
20
18
4
Finngrundet
Hälsoce ntral
18
13
10
Järnvägsbron
14
Öla nd sha mne n
Turistbyrå
Slottsfjärden
54
Nämndhus
A
35
68
67
B
35
Stadshus
30
28
24
Hamn ba ssäng en
Baronen
SYLVANDERPARKEN
20
17
1
Gästhamn
STADSPARKEN
31
33
9
21 1
23
2
2
Vedgårdsholmen 15
20
3:13
16
14
1
1
A
VEDGÅRDSHOLMEN
3:13
27
25
23
21
16
11
2
Svaj nin gsr umme t
Ga mla
30
3
1
10
3
6
26
28
24
22
17
18
2
4
2
43
65
61
78
76
88
82A
35
37
36
33
2
34
30 3
C
31
255B
43
2
A
B
Elevatorkajen
25 27
13
32
29
4
Tullhuset
1
5
28
11
12
23 2
7A
24
21
9
52
10
2
Kavaljeren
19
22
8
23 Lilla
B
17
20
6
A
21
Torget
18
15
5B
9
16
1
1
Tullhamnen
B
3
13
17
26
11
Kavaljers9 1
5
2
A
22
10
0
parken
11 13A15
2
9
Hamnkaféet
23
8
21
18
7C
6
5
A
Bleckasken
4
19
14
Bastionen
17
2
15
7
5
Johannes R ex
12
0
5
1
1
3
gen
B
8
nart-i8 9 10
A 11
11
6
Kom-s
9
4
5
7
2
Jordbroporten
5
1
15
20
22
24
5
7
B
37 Domkyrk an
31
29
26
8
26
7
13
4
5A
5E
4
12
8
20
3
30
28
26
24
13
28
9
6
Drottningen 1
2
30
C
25
28
5
6
1
Katt-
75
55
51
41
39
58
50
46
44A
KVARNHOLMEN
34
25
2
3
18
18A 18B
5
40
38
36
29
27
32
32
11
3
Högavallen
Tullbron
Dryaden 1
29
36
2A
C
2
5
3 5
Teater
4
22 2
20
9
6
4
Prins Carl
2
18
31
12
8A
4
1
Västerport
Ravelinen
34
33
38
2
Ka lmar sun d
24
38
40
4
2B
1
Fångv årdsanstalt
11
B9
A7
57
1
Tullbro-
34
4
51
49
A
47
12
C
10
8
2
sk olan
4
7
kulle
A
40
B
37
2A
C4
42
3A
31
Kalmarsalen
47
49Ångkvarnen
ALäkarstation
56
7B
7A
2
20
1
ntral
13 Hälsoce
15
11
5A
18B
16
39
1
Bernhardinaskolan
Stadsbibliotek
51
44
4
4A 2
23
55
Carolus Philippus
66D
Landsting
Brandstation
3A
6
21
1
6 4
KVARNHOLMEN
bron
-
rik s
Sveaplan
5
10
3
53
2B 2A
5B 5A
5
Muse um
Bastionen
bron
30
28
Floras
Konstmuséet
Byttan
6
7A
0B
A6
Kalmar L äns
60
SKEPPSBRON
2
4
5
JÄRNVÄGS3
STATION 1
9
62
len
a na
Malm-
8
20
Sm åbåtshamn
6
Busstation
F red
8
8
Järnvägsbron
26
ns k
26
16
81
1B
6
14
11 9
88AB
10
1
1
35
2
1A
B
71 75
77
1A
18
33
22
Sjöfartsmuseum
B
56
3
8
16
14
2
2
33
29
6
A
69
65
63
3A
sk a
Fredriksskans-
2A
6
5A
3
6B 6A
9
B
20
18
20
5
10
B
12
9
13
16
7
31
72
56
54
52
8
4Läkarstation
45
43
41
39
42
40
7
15
17
14
A 7
19 1
43
41
39
14
A
18
20
67A
57
55
53
42
Rådhus
11
36
16
23
18
13
16
3
1
1
A
23
A
66
23
18
14
A
52
46
64
8
70
B
68
A
68
57
B
62
60
rumpan
75
B
63
C
47
bad
B
69
67
Nämndhus
A
35
68
54
44
32
65
61
B
35
Stadshus
30
28
24
A
24
A
5050B
C
20
A
20
16
27
25
23
21
20
17
17
18
2
4
2
20
9
21 1
23
5
1
82A
78
76
88
35
37
36
33
2
34
30 3
C
31
255B
43
2
A
B
Elevatorkajen
25 27
13
32
29
4
Tullhuset
1
5
28
11
12
23 2
7A
24
21
9
52
10
2
Kavaljeren
19
22
8
23 Lilla
B
17
20
6
A
21
Torget
18
15
5B
9
16
1
1
Tullhamnen
B
3
13
17
26
11
Kavaljers9 1
5
2
A
22
10
0
parken
11 13A15
2
9
Hamnkaféet
23
8
21
18
7C
6
5
A
Bleckasken
4
19
14
Bastionen
17
2
15
7
5
Johannes R ex
12
0
5
1
1
3
gen
B
8
nart-i8 9 10
A 11
11
6
Kom-s
9
4
5
7
2
Jordbroporten
5
1
15
20
22
24
7
7
B
37 Domkyrk an
31
43
41
39
29
26
8
26
Höga-
Dryaden 1
20
3
30
28
26
24
13
28
9
5
6
Teater
30
C
25
28
C
3 5
vallen
Tullbron
75
55
51
KVARNHOLMEN
34
25
2
3
18
18A 18B
5
29
27
2
9
6
4
Prins Carl
2
29
32
11
1
Västerport
Ravelinen
4
22 2
20
32
36
2A
Fångv årdsanstalt
12
8A
4
18
31
38
4
2B
sk olan
34
33
40
31
1
Tullbro-
11
B9
A7
57
31
33
38
2A
C4
42
2
18B
34
4
40
38
36
58
50
46
44A
19
2
1
20
3A
1
C
10
8
5A
49
A
47
12
51
21
B
37
A
40
7B
7A
24
39
1
Bernhardinaskolan
Stadsbibliotek
16
44
4
21
23
ntral
13 Hälsoce
15
11
C
25
Sveaplan
Brandstation
3A
4A 2
3
5
2B 2A
5B 5A
9
7A
6 4
Landsting
bron
30
28
6
6
20
66D
Malm-
5
10
26
Katt-
32
1
35
33
8
22
3A
KVARNHOLMEN
bron
-
rik s
26
16
29
F red
9
Carolus Philippus
28
18
33
31
2A
6
5A
1A
20
7
Fredriksskans-
3
Klapphus
Stagneliussk olan
parken
3
4C holmen
4B
7
låret
Rävs pelet
Tes sin-
5
6
10
8A
Laboratorie-
styre lse n
11
Gymnasium
9
Bastionen
29
3
8
len
a na
5
9
ns k
8C
9
Läns-
8
13
5
4C
4B
6
7
sk a
12
15
8
Gymnasium
9
10
Klapphus
Stagneliussk olan
parken
3
14
låret
Rävs pelet
Tes sin-
5
styre lse n
11
8A
22
22
8
13
6
3
8C
9
Läns-
33
A
12
15
6A
14
7
10
4
2
2
2
2
4
Barlastplan
Barlastplan
1
Fribad
12
10
12
10
13
1
Fribad
8
8
6
6
6
TJÄRHOVET
6
TJÄRHOVET
7
8
3
D
76
2
8
3
Karaktärsområde 1: Barlastholmen
3
2
12
12
4
3
7
Olj eh amn en
4
6
ju
p
rä
n
n
a
Prästör
Karaktärsområde 2: Inre Vedgårdsholmen och Nya Ölandshamnen
3
33
A
8
6A
11
9
7
13
10
11
27 29
strö mme n
14
13
2
ra
st
Sy
7
5B
5A
6
Svaj nin gsr umme t
26
28
24
22
Ga mla
30
Vedgårdsholmen 15
Hamn ba ssäng en
14
Baronen
3
9
9
Finngrundet
Hälsoce ntral
Lotsen
Eldaren
Lyc ksalig-
4g
ån
ge3
n
Eldaren
Univ ersite t
Matrosen
7
22
Kalmar slott
4
7
2
Maskinisten
2
BARLASTHOLMEN
8
Barlastholmsgatan
1
17
11
hetens öLotsh amn en
10
Jungmannen
9
Teater
5
4
7
12
nd
3
Utkiken
1
Slottsfjärden
2
Oljefabriken
La
Turistbyrå
10
10
8
2
Teater
Lotsen
Oljefabriken
22
14
13
19
strö mme n
2
21
23
11 13A 15 17 25
11
9
ra
-
3
st
2
5
Sy
4
6
12
8
20
6
2
13C
27 29
1
1B
6
21
23
11 13A 15 17 25
1A
B
56
19
2
6
6B 6A
13C
5
3
A
69
B
12
9
3
8
7
7
10
17
14
9
Ka lmar sun d
1
5B
11
15
14
A
18
20
23
16
13
2
5A
23
36
A
24
A
5050B
18
A 7
19 1
3
3
29
A
66
32
28
C
25
C
20
A
20
19
23
4
5A
5E
1
8
5
Maskinisten
2
Kalmarsalen
47
49Ångkvarnen
ALäkarstation
56
6
Jungmannen
8
Kalmar slott
4
BARLASTHOLMEN
hetens ö
Barlastholmsgatan
55
Öla nd sha mne n
9
7
21
14
7
Drottningen 1
SYLVANDERPARKEN
STADSPARKEN
17
11
53
51
8
2
Eldaren
Univ ersite t
Matrosen
0B
A6
Kalmar L äns
60
Muse um
Sm åbåtshamn
62
SKEPPSBRON
3:13
9
ge3
n
81
6
ån
16
14
11 9
8
4
kulle
3:13
Byttan
3
9
5
Lyc ksalig-
4g
65
63
B
71 75
77
VEDGÅRDSHOLMEN
1
Eldaren
42
40
Sjöfartsmuseum
56
54
52
8
4Läkarstation
45
43
41
39
Floras
Konstmuséet
7
3
5
20
16
88AB
Busstation
5
JÄRNVÄGS3
STATION 1
10
8
3
Hälsoce ntral
64
67A
57
55
53
43
41
39
72
70
Gästhamn
1
1
Slottsfjärden
nd
A
52
42
Rådhus
32
B
62
60
rumpan
75
B
68
A
68
57
C
47
bad
B
69
B
63
46
44
B
20
18
4
Finngrundet
La
18
13
10
Järnvägsbron
14
Öla nd sha mne n
Turistbyrå
54
Nämndhus
A
35
68
67
B
35
Stadshus
30
28
24
Hamn ba ssäng en
Baronen
SYLVANDERPARKEN
20
17
1
Gästhamn
STADSPARKEN
31
33
9
21 1
23
2
2
Vedgårdsholmen 15
20
3:13
16
14
1
1
A
VEDGÅRDSHOLMEN
3:13
27
25
23
21
16
11
2
Svaj nin gsr umme t
Ga mla
30
3
1
10
3
6
26
28
24
22
17
18
2
4
2
43
65
61
78
76
88
82A
35
37
36
33
2
34
30 3
C
31
255B
43
2
A
B
Elevatorkajen
25 27
13
32
29
4
Tullhuset
1
5
28
11
12
23 2
7A
24
21
9
52
10
2
Kavaljeren
19
22
8
23 Lilla
B
17
20
6
A
21
Torget
18
15
5B
9
16
1
1
Tullhamnen
B
3
13
17
26
11
Kavaljers9 1
5
2
A
22
10
0
parken
11 13A15
2
9
Hamnkaféet
23
8
21
18
7C
6
5
A
Bleckasken
4
19
14
Bastionen
17
2
15
7
5
Johannes R ex
12
0
5
1
1
3
gen
B
8
nart-i8 9 10
A 11
11
6
Kom-s
9
4
5
7
Jordbroporten
2
5
1
15
20
22
24
5
7
B
37 Domkyrk an
31
29
26
8
26
7
13
4
5A
5E
4
12
8
20
3
30
28
26
24
13
28
9
6
Drottningen 1
2
30
C
25
28
5
6
3
7
1
Katt-
75
55
51
41
39
58
50
46
44A
KVARNHOLMEN
34
25
2
3
18
18A 18B
5
40
38
36
29
27
32
32
11
2
5
Högavallen
Tullbron
Dryaden 1
29
36
2A
C
4
3 5
Teater
4
22 2
20
9
6
4
Prins Carl
2
18
31
38
12
8A
4
1
Västerport
Ravelinen
34
33
40
2
Ka lmar sun d
24
38
2A
C4
42
4
2B
1
Fångv årdsanstalt
11
B9
A7
57
1
sk olan
34
4
51
49
A
47
12
C
10
8
2
Tullbro-
8
kulle
A
40
2
20
3A
1
31
B
56
Kalmarsalen
7B
7A
B
37
1
3A
Bernhardinaskolan
ntral
13 Hälsoce
15
11
5A
18B
47
49Ångkvarnen
ALäkarstation
56
39
4
Brandstation
Stadsbibliotek
16
44
5
21
Carolus Philippus
66D
Landsting
23
55
51
KVARNHOLMEN
bron
-
rik s
Sveaplan
Floras
Konstmuséet
Byttan
4A 2
6 4
Bastionen
bron
30
28
1
53
len
a na
Malm-
6
3
Muse um
2B 2A
5
0B
A6
Kalmar L äns
60
SKEPPSBRON
2
4
5
JÄRNVÄGS3
STATION 1
5B 5A
62
6
Busstation
6
20
Sm åbåtshamn
1B
6
14
11
8
Järnvägsbron
26
10
81
7A
77
9
1A
6B 6A
65
63
1
35
2
Sjöfartsmuseum
B
71 75
F red
8
22
33
ns k
26
16
70
6
A
69
9
3
8
16
88AB
10
1
29
3A
1A
18
33
5
31
2A
6
5A
sk a
Fredriksskans-
9
14
2
2
7
3
B
12
9
B
20
18
8
20
7
10
17
14
13
42
40
11
15
A
18
20
23
16
A 7
19 1
43
41
39
72
56
54
52
8
4Läkarstation
45
43
41
39
42
Rådhus
32
64
67A
57
55
53
rumpan
75
B
68
A
68
57
B
62
60
bad
B
69
B
63
C
47
A
52
44
14
A
24
54
46
23
16
18
13
16
3
1
1
A
23
A
66
28
A
5050B
14
A
35
68
67
Nämndhus
Stadshus
30
28
24
65
61
B
35
18
16
27
25
23
21
20
17
17
18
2
4
2
C
20
A
20
20
9
21 1
23
5
1
82A
78
76
88
35
37
36
33
2
34
30 3
C
31
255B
43
2
A
B
Elevatorkajen
25 27
13
32
29
4
Tullhuset
1
5
28
11
12
23 2
7A
24
21
9
52
10
2
Kavaljeren
19
22
8
23 Lilla
B
17
20
6
A
21
Torget
18
15
5B
9
16
1
1
Tullhamnen
B
3
13
17
26
11
Kavaljers9 1
5
2
A
22
10
0
parken
11 13A15
2
9
Hamnkaféet
23
8
21
18
7C
6
5
A
Bleckasken
4
19
14
Bastionen
17
2
15
7
5
Johannes R ex
12
0
5
1
1
3
gen
B
8
nart-i8 9 10
A 11
11
6
Kom-s
9
4
5
7
2
Jordbroporten
5
1
15
20
22
24
7
7
B
37 Domkyrk an
31
43
41
39
29
26
8
26
Höga-
Dryaden 1
28
C
25
28
5
6
Teater
20
3
30
28
26
24
13
18
18A 18B
5
9
3 5
vallen
Tullbron
29
32
11
C
6
4
Prins Carl
2
75
55
51
KVARNHOLMEN
34
25
2
3
2
9
29
27
30
36
2A
1
Västerport
Ravelinen
4
22 2
20
32
12
8A
4
18
31
38
2B
4
Fångv årdsanstalt
11
B9
A7
57
1
Tullbrosk olan
34
33
40
31
18B
34
4
2
31
33
3A
38
2A
C4
42
1
20
1
40
38
36
58
50
46
44A
19
2
Bernhardinaskolan
C
10
8
5A
49
A
47
12
51
21
B
37
A
40
7B
7A
24
39
1
3A
21
23
Stadsbibliotek
16
44
Brandstation
ntral
13 Hälsoce
15
11
C
25
Sveaplan
4
4A 2
3
5
2B 2A
5B 5A
9
7A
6 4
Landsting
bron
30
28
6
6
20
66D
Malm-
5
10
26
Katt-
36
1
35
33
8
22
3A
KVARNHOLMEN
bron
-
rik s
26
16
29
F red
9
Carolus Philippus
32
18
33
31
2A
6
5A
1A
20
7
Fredriksskans-
3
Klapphus
Stagneliussk olan
parken
3
4C holmen
4B
7
låret
Rävs pelet
Tes sin-
5
6
10
8A
Laboratorie-
styre lse n
11
Gymnasium
9
Bastionen
29
3
8
len
a na
5
9
ns k
8C
9
Läns-
8
13
5
4C
4B
6
7
sk a
12
15
8
Gymnasium
9
10
Klapphus
Stagneliussk olan
parken
3
14
låret
Rävs pelet
Tes sin-
5
styre lse n
11
8A
22
22
8
13
6
3
8C
9
Läns-
33
A
12
15
6A
14
7
10
4
2
2
2
2
4
Barlastplan
Barlastplan
1
Fribad
12
10
12
10
13
1
Fribad
8
8
6
6
6
TJÄRHOVET
6
TJÄRHOVET
7
8
2
8
3
3
D
Karaktärsområde 3: Slottsfjärden, Stadsparken, Sylvanderparken och järnvägsområdet
3
2
12
12
4
3
7
Olj eh amn en
4
6
ju
p
rä
n
n
a
Prästör
D
Karaktärsområde 4: Skeppsbron
77
j
27 29
11
9
strö mme n
14
13
2
Ka lmar sun d
3
ra
-
Kalmarsalen
47
49Ångkvarnen
ALäkarstation
56
2
5
st
55
4
16
14
11 9
Sy
53
51
2
19
Sm åbåtshamn
62
0B
A6
Kalmar L äns
60
Muse um
1
6
21
23
11 13A 15 17 25
77
1B
18
3
8
13C
2
1A
65
63
B
71 75
B
56
9
16
81
6
6B 6A
13
18
13
18
7
8
16
6
10
10
3
88AB
13
4
1
5A
5E
3
14
2
11
2
8
Svaj nin gsr umme t
1
1
Järnvägsbron
Busstation
7
SKEPPSBRON
2
4
5
JÄRNVÄGS3
STATION 1
6
2
2
Floras
kulle
Drottningen 1
26
28
24
22
Ga mla
30
Vedgårdsholmen 15
Hamn ba ssäng en
14
VEDGÅRDSHOLMEN
Konstmuséet
3:13
6
5B
6
12
8
20
4
Byttan
Baronen
3:13
3
5A
5
3
A
69
9
14
A 7
19 1
20
17
17
B
20
Sjöfartsmuseum
56
54
52
8
4Läkarstation
45
43
41
39
42
40
7
10
64
67A
57
55
53
43
11
15
B
12
16
23
46
41
39
14
17
A
52
42
Rådhus
35
B
62
60
72
70
B
68
A
68
57
C
47
rumpan
75
B
69
B
63
A
18
20
23
54
44
32
68
bad
37
36
33
2
34
30 3
C
31
255B
43
2
A
B
Elevatorkajen
25 27
13
32
29
4
Tullhuset
1
5
28
11
A
12
23 2
27
24
21
9
10
25
Kavaljeren
19
22
8
3
2
Lilla
B
17
20
6
A
21
Torget
18
B
15
16
15
19
Tullhamnen
3B
3
7
1
1
1
6
2
1
Kavaljers9 1
25
A
22
10
parken
11 13A15
20 3
9
Hamnkaféet
2
8
21
18
7C
6
5
A
Bleckasken
4
19
14
Bastionen
17
2
15
7
5
Johannes R ex
12
0
5
1
1
3
gen
B
8
nart-i8 9 10
A 11
11
6
Kom-s
9
4
5
7
2
Jordbroporten
5
1
15
20
22
24
5
1
A
23
A
66
36
A
24
A
35
78
76
88
82A
67
Nämndhus
Stadshus
30
28
24
65
61
B
35
18
14
27
25
23
21
A
5050B
C
20
A
20
16
9
21 1
23
26
7
4
2
B
37 Domkyrk an
31
43
41
39
29
26
9
8
20
28
28
5
6
1
vallen
Tullbron
20
3
30
28
26
24
13
18
18A 18B
5
7
29
30
C
25
32
C
3 5
Teater
Höga-
Dryaden 1
75
55
51
27
KVARNHOLMEN
34
25
2
3
2
9
6
4
Prins Carl
2
29
36
11
2A
1
Västerport
Ravelinen
4
22 2
20
32
12
8A
4
18
31
38
2B
4
Fångv årdsanstalt
11
B9
A7
57
1
Tullbrosk olan
34
33
40
31
18B
34
4
2
31
33
3A
38
2A
C4
42
1
20
1
40
38
36
58
50
46
44A
19
2
Bernhardinaskolan
C
10
8
5A
49
A
47
12
51
21
B
37
A
40
7B
7A
24
39
1
3A
21
23
Stadsbibliotek
16
44
Brandstation
ntral
13 Hälsoce
15
11
C
25
Sveaplan
4
4A 2
3
5
2B 2A
5B 5A
9
7A
6 4
6
6
20
Landsting
bron
30
28
Katt-
66D
Malm-
5
10
26
KVARNHOLMEN
bron
-
rik s
32
1
35
8
22
33
F red
26
16
29
3A
holmen
Carolus Philippus
28
18
33
31
2A
6
5A
len
a na
Bastionen
Fredriksskans-
1A
20
7
ns k
29
3
8
sk a
5
9
Laboratorie-
Klapphus
Stagneliussk olan
parken
3
4C
4B
6
7
låret
Rävs pelet
Tes sin-
8
22
Gymnasium
9
10
8A
5
styre lse n
11
3
8C
9
Läns-
8
13
33
A
12
15
6A
14
7
6
Gästhamn
SYLVANDERPARKEN
Öla nd sha mne n
Finngrundet
9
Hälsoce ntral
Eldaren
9
ån
ge3
n
Eldaren
Jungmannen
Univ ersite t
Matrosen
7
8
12
2
Teater
Lotsen
Oljefabriken
Lotsh amn en
10
4
7
2
Maskinisten
Utkiken
2
BARLASTHOLMEN
hetens ö
Kalmar slott
10
17
11
Barlastholmsgatan
8
1
9
5
Lyc ksalig-
4g
4
7
3
5
nd
3
1
Slottsfjärden
1
La
Turistbyrå
10
8
22
STADSPARKEN
2
2
4
Barlastplan
12
10
13
1
Fribad
8
6
6
TJÄRHOVET
12
4
3
7
Olj eh amn en
2
8
3
D
ju
p
rä
n
n
a
Prästör
Karaktärsområde 5: Tjärhovet
78

Kalmar hamn - Kulturhistorisk utredning

Transcription

Similar documents

Kallelse till Extra Stämma i LSS Dagordning vid Extra Stämma i LSS

Bästa läget!

Hestholmabladet nr 3 2011 (PDF)

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002 – 2002 FÖR