2011 - Frösshammar Däck

Transcription

FRÖSSHAMMARS DÄCK MILJÖARBETE 2011
Miljödiplomering 2011 2011-‐05-‐15 Rapporten beskriver hur Frösshammars Däck AB arbetar med miljödiplomeringsarbetet år 2011 enligt Göteborgsmodellen i samarbete med Örebro kommun Frösshammars däck miljöarbete 2011
Frösshammars däck miljöarbete 2011 D I P L O M E R I N G S A R B E T E T 2 0 1 1 FÖRORD Frösshammars Däck (FD) påbörjade hösten 2009 ett miljödiplomeringsarbete i samarbete med Örebrokommun enligt Göteborgsmodellen. Följande rapport beskriver arbetet som pågått och fortfarande pågår på FD. Rapporten avser 2011 års miljöarbete. Revisionen beräknas ske i juni 2012 Diskussionerna och arbetet på företaget är mycket intressanta och stimulerande. Vad som känns viktigt att framhålla här är att detta arbete hade inte kunnat genomföras utan våra medarbetare som trots att vi under denna period då miljödiplomeringen pågått har haft en verksamhet som gått på högtryck. Våra medarbetare har tagit sig tid till att genomföra de förändringar som vi behövt genomföra. Ett stort tack riktas till er. Vidare vill vi också tacka Örebro kommun som varit ett stöd och tagit fram ett bra material för att genomföra miljöarbetet. Som ett direkt resultat av diplomeringsarbetet 2009 tog FD tagit fram en vision för vårt framtida miljöarbete som ska leda oss i arbetet med att minska vår miljöpåverkan. Vår vision Att genom ett lågkostnadsövertag säkerställer vi vår konkurrenskraft. Ett lågkostnadsövertag innebär att i alla lägen undvika slöseri med resurser. Miljö är en resurs jämlikt med kompetens och finansiella medel. Resultatet av vårt arbete skapar förutsättningar för hållbar affärsutveckling och ger Frösshammar Däck en miljöfördel jämfört med de alternativ som konkurrerar med vår produkt. Genom ständiga förbättringar är vår vision att Frösshammar Däck AB skall vara ledande och ett föredöme på de marknader vi verkar. Örebro 2012-‐05-‐08 Jonas Peterson Thomas Emilsson Sida 1
Frösshammars däck miljöarbete 2011
Innehåll FÖRORD ................................................................................................................................ 1
Vår vision ................................................................................................................................................... 1
INLEDNING/BAKGRUND ....................................................................................................... 5
MILJÖPOLICY ........................................................................................................................ 5
BESKRIVNING AV VERKSAMHETENS PROCESSER .................................................................. 6
BESKRIVNING AV MILJÖARBETET ......................................................................................... 6
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 2011 .................................................................................................. 6
Miljöutredning och beskrivning av betydande miljöaspekter....................................................... 7
Miljöpåverkan och avgränsning ........................................................................................................... 7
Sammanställning av betydande miljöaspekter och dess påverkan ............................................. 7
Område 1 Miljöpåverkan, de varor verksamheten producerar/säljer ........................................ 8
Område 2 Miljöpåverkan, transporter sjö ......................................................................................... 8
Område 3 Miljöpåverkan, tjänsteresor .............................................................................................. 8
Område 4 Miljöpåverkan, transporter land ...................................................................................... 8
Område 5 Miljöpåverkan, användning av energi ............................................................................. 9
Område 6 Miljöpåverkan, pappersanvändning ................................................................................ 9
Område 7 Miljöpåverkan, avfallsproduktion .................................................................................... 9
Område 8 Miljöpåverkan, utsläpp (nödlägen) .................................................................................. 9
Övrig miljöpåverkan................................................................................................................................ 9
ENERGIPLAN ....................................................................................................................... 10
Energianvändning per energislag ..................................................................................................... 10
Energikartläggning ............................................................................................................................... 10
Vattenförbrukning ............................................................................................................................... 11
Genomförda och planerade insatser de fem senaste åren ..................................................... 12
MILJÖBERÄTTELSE 2011 ..................................................................................................... 13
NYCKELTAL OCH REDOVISNINGAR AV ÖVRIGA MÄTETAL .................................................. 14
Nyckeltal ................................................................................................................................................. 14
Nyckeltal 1........................................................................................................................................... 14
Nyckeltal 2 och 3 ............................................................................................................................... 14
Resvanor .............................................................................................................................................. 16
Miljödeklaration ................................................................................................................................ 17
Tjänsteresor ........................................................................................................................................ 18
UPPDATERAD MILJÖPLAN MED MILJÖMÅL FÖR 2012 ....................................................... 19
Nyckeltalsarbetet och dess mål ........................................................................................................ 19
Utbildningssatsning och dess mål .................................................................................................... 20
Övriga områden och dess mål ........................................................................................................... 20
Sida 2
Nödlägesberedskap .......................................................................................................................... 20
Kemikalier ........................................................................................................................................... 20
Kommunikation ................................................................................................................................. 20
Internrevision och omdiplomering................................................................................................ 21
REDOVISNING AV GENOMFÖRDA UTBILDNINGAR ............................................................. 21
Grundutbildning ................................................................................................................................... 21
ISO Utbildning ....................................................................................................................................... 21
Utbildningsbehov ................................................................................................................................. 21
Gemensam utbildning 1 ................................................................................................................... 21
UPPDATERAD KEMIKALIELISTA ........................................................................................... 22
RUTINER OCH ANSVAR ....................................................................................................... 23
Lagkrav .................................................................................................................................................... 23
Miljöansvarig ......................................................................................................................................... 24
Inköp och inköpsansvarig ................................................................................................................... 24
Nödlägesberedskap ............................................................................................................................. 24
Resepolicy .............................................................................................................................................. 27
Rutiner för avfallshanteringen .......................................................................................................... 27
Emballageplast och Golvsopor ....................................................................................................... 27
Övriga sopor, kartong, och spännband ........................................................................................ 27
Hushållssopor ..................................................................................................................................... 27
Övrigt.................................................................................................................................................... 28
Däck ...................................................................................................................................................... 28
Fälgar .................................................................................................................................................... 28
Intern och extern kommunikation ................................................................................................... 28
CITERADE ARBETEN ........................................................................................................... 29
BILAGOR ............................................................................................................................. 30
Laglista och tillämpning ...................................................................................................................... 30
Förordning (1994:1 236) om producentansvar för däck .......................................................... 30
Lag (1999:673) om skatt på avfall .................................................................................................. 30
Lag (SFS 1998:1 707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner ............. 30
Förordning (2001:1 084) om buller från viss utomhusutrustning .......................................... 30
Lag (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader ........................................................ 31
Förordning (SFS 2006:1 592) om energideklaration för byggnader ....................................... 31
Miljöbalk (1998:808)......................................................................................................................... 32
Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ................. 34
Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ............................................. 35
Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ..................................................... 35
Sida 3
Lag (SFS 1971:1 204) om byggnadstillstånd m.m. ...................................................................... 36
Förordning (SFS 1986:777) om byggnadstillstånd ..................................................................... 36
Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) (BFS 2011:6) ...................................... 37
Förordning (2002:956) om frivillig miljöledning och miljörevision ........................................ 37
Lag (1994:1 596) om frivillig miljöledning och miljörevision ................................................... 37
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 ............................................ 37
Förordning (SFS 2007:19) om PCB m.m. ...................................................................................... 39
Plan-‐ och bygglag (2010:900) ......................................................................................................... 39
Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter . 40
Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen ......... 40
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2005:3) om transportavavfall ...................................... 40
Avfallsförordning (2011:927) .......................................................................................................... 41
Naturvårdsverkets föreskrifter(NFS 2006:9) om miljörapport................................................ 41
Vad är farligt avfall? ............................................................................................................................. 42
Avfallsredovisning ................................................................................................................................ 42
Checklista för miljödiplomering ........................................................................................................ 42
Skriftlig uppmärksammat fastighetsägaren ................................................................................... 50
Uppdaterad leverantörslista 2011.................................................................................................... 51
Miljöbrev, några exempel .................................................................................................................. 52
Sida 4
INLEDNING/BAKGRUND Följande dokument kommer redogöra för den process som vi på FD genomfört för att minska vår miljöpåverkan. Rapporten belyser hur vi arbetat i enlighet med de krav som ställs för miljödiplomeringen. Rapporten följer i denna del den struktur som miljödiplomeringspärmen. FD vänder sig mot en verksamhet som varit i fokus under flera år i miljödebatten, nämligen transportnäringen. FD vänder sig direkt till åkerier och FD förser åkerierna med däck, som i sin tur FD köper direkt från världens största däckfabriker i Kina utan mellanhänder. Transportnäringen är en näring som genererar mycket utsläpp och eftersom vi förser transportnäringen med däck kändes för oss mycket angeläget att verka aktivt för att minska den miljöpåverkan som vi direkt styr över, dvs. verksamheten på lagret i Örebro. MILJÖPOLICY I arbetet med miljödiplomeringen har vi tagit fram en miljöpolicy. Denna miljöpolicy är antagen av FD och för att leva upp till den finns även inköpsrutin och miljövision. Frösshammars Däck AB skall uppfattas som ett seriöst företag som tillhandahåller produkter och tjänster som motsvarar de krav som ställs i aktuell miljölagstiftning . I vårt arbete ingår att ha en god insyn i våra underleverantörers miljöprogram. Vi skall vara konkurrenskraftiga utöver leveranssäkerhet, pris även inom miljöområdet. Genom att leva upp till vår miljöpolicy och de utmaningar den ger eftersträvar vi en affärsmässig helhetssyn. Vi ska tillsammans med våra kunder och leverantörer verka för ett aktivt miljöarbete. Vårt miljöarbete skall stödja utvecklingen av företaget och dess medarbetare. Kompetens, engagemang och personligt ansvar hos varje medarbetare är grunden för den totala kvaliteten i det ständiga miljöarbetet. Sida 5
BESKRIVNING AV VERKSAMHETENS PROCESSER FD har sex personer anställda och arbetar med att importera lastbilsdäck ifrån Kina (Shandong Linglong Rubber Co. Ltd, TRIANGLE, KARO, Chengshan Group, AOLEUS) Producenterna som levererar däck är samtliga certifierad enligt ISO 14001 och ISO9000. Däcken levereras från fabrik sjövägen till Göteborg där de omlastas till godståg för vidaretransport till Örebro. Vid ankomst till Örebro C, transporteras däcken på lastbil till lagret i Örebro. Arbetsprocess Fröshammar
Inköp
$
Lagerprocess
$
Leveransprocess
Återviningsprocess
$
Transport med båt
Leverans
Tillverkning
Inköp
Transport med tåg
Leverans
Mottagning
Transport med lastbil från Örebro
Distrubution
Mottagning
Distribution av nya däck
Transport lastbil
Mottagning
Lagerlokal
Transport lastbil
Transport för regumering
Mottagning
Distribution
Lagerlokal
Regumering
Regumerade däck
Transport för regumering
Tillverkning
Mottagning
Lagerlokal
Transport för
däckåtervinning, eller
försäljning
FIGUR 1 FD VERKSAMHETSPROCESS Vid ankomst till lagret omlastas, kvalitetskontrolleras däcken och staplas i lagret. När kunder beställer däck av FD finns två sätt för leverans. I vissa fall kommer kunden till lagret och däcken monteras. I andra fall distribueras däcken via posten direkt till kund. Sedan nyår 2010 har vi själva börjat regummera däcken vilket ger oss bättre kontroll över däcken. Vidare så finns det ett branschsamarbete om returavgift/hantering av de gamla däcken som vi är med i. Genom regummeringen förlängs produktens livscykel. BESKRIVNING AV MILJÖARBETET Vi har delat in miljöarbetet i en praktisk del, dvs. konkreta åtgärder som ska åtgärdas på lagret för att uppfylla de krav som finns i checklistan. Den andra delen är av mer strategisk karaktär som miljö-‐, rese-‐ och inköpspolicy och kunskapsökning. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 2011 Sida 6
I maj 2011 genomförde kommunen en revision. Efter den revisionen har vi arbetat löpande med frågorna. Vi har haft träffar med personalen där vi diskuterat, följt upp och planerat det dagliga miljöarbetet. Vi har också tillsammans genomfört en internrevision för att undersöka, vår följsamhet till punkterna i checklistan och arbetat med punkterna i Svensk miljöbas. Miljöutredning och beskrivning av betydande miljöaspekter Enligt underlaget för miljödiplomering i Örebro kommun ska en miljöutredning göras. Miljöutredning ska innehålla en beskrivning av betydande miljöaspekter. Syftet med miljöutredningen är att skapa en klar bild av företagets miljöpåverkan, detta genom att identifiera de betydande miljöaspekter som orsakas av företagets aktiviteter. Flera av FD s miljöpåverkans områden är relativt sätt ganska små, andra har större miljöpåverkan. För vissa områden är det i princip omöjligt att göra beräkningar därför väljer vi att konstatera att de har miljöpåverkan och resonerar i texten kring dessa, men väljer att inte göra uppskattningar då dessa inte skulle vara relevanta. För andra områden har det gått att göra bättre beräkningar och finns presenterade i texten. Den uppdaterade miljöutredningen innehåller inte några större förändringar, eftersom verksamhetens inte förändrats. Miljöpåverkan och avgränsning FD importerar lastbilsdäck från Kina, däcken används i därefter av våra kunder för att transportera varor i Sverige. Detta medför i sig att vi såväl direkt som indirekt har en miljöpåverkan. Vi identifierade åtta områden där företaget har miljöpåverkan, dock drar vi en gräns för miljöarbetet från det att varorna anländer till oss till de att de lämnar oss, detta medför inte att vi bortser från miljöpåverkan utanför lagret, men våra förbättringsåtgärder kopplas till verksamheten på lagret. Sammanställning av betydande miljöaspekter och dess påverkan Följande tabell är en sammanställning av de miljöaspekter och den miljöpåverkan dessa har, samt dess rangordning. Sida 7
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Rangordning Hur mycket används/Släpps ut?
Område 1 Miljöpåverkan, de varor verksamheten producerar/säljer CO2
1
Se Miljöutredning och beskrivning a v betydande miljöaspekter
Område 2 Miljöpåverkan, transporter s jö
NOX,CO,CO2,VOC,PM10,SO2[1] 2
Område 3 Miljöpåverkan, tjänsteresor
CO2
7
Varierar å r från å r
Område 4 Miljöpåverkan, transporter l and
CO2
3
Område 5 Miljöpåverkan, a nvändning a v energi
Resursförbrukning
4
200 kg CO2
Se energikartläggningen
Område 6 Miljöpåverkan, pappersanvändning
Resursförbrukning
5
100 förpackningar 500 a rk
Område 7 Miljöpåverkan, a vfallsproduktion
Resursförbrukning
6
Se Nyckeltal
Område 8 Miljöpåverkan, utsläpp (nödlägen)
Dioxiner och VOC
8
TABELL 1 MILJÖASPEKTER OCH MILJÖPÅVERKAN 1 Område 1 Miljöpåverkan, de varor verksamheten producerar/säljer Den största miljöpåverkan FD har är av indirekt karaktär. Vi säljer däck till lastbilar som sedan används i den svenska transportnäringen. Hur mycket miljöpåverkan detta har är en omöjlig uppgift att beräkna, då olika åkeriers användning av våra produkter varierar i mycket stor omfattning. FD är behjälpliga gentemot kund genom att regummera däcken, vilket gör att livslängden ökar väsentligt. De däck som är uttjänta går till Svensk Däckåtervinning AB, SDAB. Bolaget är branschens svar på förordningen om producentansvar (Notisum) för däck och har till uppgift att organisera insamlingen och återvinningen av alla uttjänta däck. Område 2 Miljöpåverkan, transporter sjö I miljöarbetet har vi kommit fram till att de största miljöpåverkansområdena är importen av däck från Kina. Transporterna sker sjövägen och uppgår till 3000-‐3600 kubik per år motsvarandes ca 50 containrar. Detta antal containrar har minskat, vi använder idag större containrar som minskar antalet sjötransporter. I vår miljöutredning finner vi det även år 2011, komplicerat att göra en relevant beräkningsmodell för utsläppen av sjöfarten, vi kan bara konstatera vilka former av utsläpp båttransporterna genererar samt dela med oss av vetskapen om att båttransporterna är den miljöaspekt som leder till stor indirekt miljöpåverkan av vår verksamhet. Detta ovan har redogjorts för mer detaljerat i rapporterna avseende 2009 och 2010, varför vi inte beskriver dem igen, utan hänvisar till de rapporterna.2 Område 3 Miljöpåverkan, tjänsteresor En miljöaspekt som har miljöpåverkan är de tjänsteresor som görs till Kina. Tidigare år har ungefär 5 tjänsteresor ToR med flyg till Kina gjorts . Dessa generade 9 ton utsläpp. Antalet resor har sedan första diplomeringen minskat kontinuerligt 2010 gjordes en resa och 2011 inga resor. Övriga tjänsteresor med den lätta lastbilen använder 2000 liter diesel per år. Område 4 Miljöpåverkan, transporter land 1 Kväveoxider, Karbon monoxide, Carbon dioxide, Volatile organic compounds, particulate matter Sulfur dioxide
2 Frösshammars däck miljöarbete 2011
Sida 8
Väl i hamn transporteras däcken med tåg från Göteborg till Örebro. Att tåg används för transporten sparar 5 ton utsläpp jämfört med om transporterna skulle gå via lastbil. Väl framme i Örebro transporteras däcken till lagret med lastbil. Sedan 2010 har vi börjat regummera däck. Det är ett sätt att öka livslängden på däcken, som i slutändan minskar miljöpåverkan, trots att det tillkommer en transport av däck till regummeringsanläggningen. Område 5 Miljöpåverkan, användning av energi Den energi som används är på lagret till ljus och uppvärmning samt vissa verksamhetsspecifika maskiner. El som används kommer från förnyelsebara källor och uppvärmningen sker med fjärvärme. Område 6 Miljöpåverkan, pappersanvändning Pappersanvändningen är begränsad. Det papper som används är för att skriva ut order och fakturor till kund. Pappret är miljömärkt Område 7 Miljöpåverkan, avfallsproduktion Sedan 1994 är det i Sverige lag på att producenter av däck (med producent) menas en som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer däck) skall ta emot däck som tjänat ut och se till att däcken återanvänds, materialåtervinns, energiåtervinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt Detta administreras av svensk Däckåtervinning AB (SDAB) och genomförs av dess entreprenör Ragnsells. SDAB representerar däckbranschen. Bolaget ägs av Däckleverantörernas Förening och Däckspecialisternas Riksförbund DRF med regummeringssektionen RS. SDAB drivs helt utan vinstintresse. Däcken som är uttjänta lämnas till uttjänta går till Svensk Däckåtervinning AB, vilket minskar vår miljöpåverkan, övriga avfall källsorteras eller återvinns. Avfallsproduktionen består till största del av emballage. Område 8 Miljöpåverkan, utsläpp (nödlägen) Vid vår verksamhet utgör däcken ett större problem vid brand än vid normal drift. Upplag av däck utgör riskobjekt för dioxinspridning vid brand. Eftersom det ännu inte är klargjort vilka föroreningar som finns i olika släckvatten kan man inte särskilja exakt vilka verksamheter som behöver utföra åtgärder men brand bör förebyggas på grund av att släckvattnet kan medföra stora miljörisker vid ett däcklager. Brandgaserna vid förbränning av däck förväntas innehålla en del giftiga förbränningsprodukter, huvudsakligen svaveldioxid (SO2) och vätesulfid (H2S). I Lönnermark m fl. – Emissioner från bränder – och i Nybergs -‐Olyckors miljöeffekter-‐ beskrivs svårigheterna att mäta utsläpp från däckbränder. Det konstateras i rapporterna att tillgången på luft vid förbränningen påverkade emissionerna och att vattenbegjutning gav ett större utbyte av PAH och VOC. Spridning i mark är en mycket komplex företeelse där möjligheterna att prediktera är begränsade. Utsläpp till ytvatten späds ofta ut, medan utspädning i mark går betydligt långsammare. Övrig miljöpåverkan I allt övrigt är FD:s miljöpåverkan ringa. De kemiska produkterna vi använder uppgår till drygt 10 liter per år. Utsläpp till luft vatten och mark är obefintliga, buller vibrationer och lukt i princip obefintliga. Sida 9
ENERGIPLAN Energiplanen är uppdaterad, 2010 års beräkningar byggde mycket på uppskattningar och att vi debiterats el för en del i huset, där vi inte har verksamhet. För 2011 har för första gången haft möjlighet att redogöra för hur mycket el vi totalt förbrukar. Kartläggningen är dock fortsatt svår att göra exakt, eftersom vår hyresvärd Jernhusen inte har möjlighet att skilja på vår energiförbrukning uppdelat på olika maskiner eller energislag3. Därför är uppgifter för maskiner mm uppskattningar. Energianvändning per energislag Följande tabell visar en uppskattning av vilka energislag FD förbrukar. Den stora delen utgörs av fjärvärme. Energikartläggning uppskattad användning per e nergislag 1. Ange a nvändni ng a v el ektri sk energi
Mängd
Mått
30530
2. Fosi l a bränsl en (Di sel )
3. Användni ng a v fjärrvärme
kWh
2000
Li ter
64000
kWh
4. Användni ng a v bi ol ogi ska bränsl en
0
5. Användni ng a v övri g energi
0
TABELL 2 ENERGIFÖRBRUKNING PER ENERGISLAG Energikartläggning Totalt förbrukade vi år 2011, 128498 kWh. Elförbrukning 2011
25000
20000
15000
h
W
k
10000
5000
0
Kwh per månad
TABELL 3 ENERGIFÖRBRUKNING 3 All el som används är miljödeklarerad. Jernhusen använder el från småskalig vattenkraft och biobränslen.
Sida 10
Vi har listat den utrustning som förbrukar el. Sedan har vi beräknat elanvändningen baserat på uppskattningar gjorda av Storumans Energi (2009) och Energirådgivningen(2010). Kartläggning 2011
kWh/Ca
Faktisk Elförbrukning 2 011
128498
Kompressor x 2
Nitrogenmaskin
Balanseringsmaskin x 2
Saipmaskin
Truck (EL)
Summa verksamhetsspecifika m askiner
20000
Fjärvärme
75008
Beräknad förbrukning maskiner 20000
Lysrör
25000
Annan belysning
2000
Stereo
100
Vitvaror
1000
Dator s krivare
3000
Övrigt
2390 TABELL 4 ENERGIKARTLÄGGNING Vad tabellen ovan visar är att den stora delen av elförbrukningen utöver fjärvärmen utgörs av belysning och annan kontorsutrustning. De verksamhetsspecifika maskinernas del av förbrukningen uppgår till 20000 kWh/år. Vattenförbrukning Vattenförbrukning
Anställda
Antal a rbetsdagar
Förbrukning, dricka, handtvätt
Summa dricka handtvätt mm
Antal duschtillfällen per vecka
Förbrukning per dusch/liter per minut
Duschtid minuter
Summa dusch per vecka
Antal a rbetsveckor
Mått
6
180
2
2160
6
12
5
360
40
Förbrukning dusch/liter
14400
Summa vattenförbrukning
16560 TABELL 5 VATTENFÖRBRUKNING Lagret och kontoret har 6 anställda. Dessa personer arbetar ca 180 dagar om året. Uppskattningsvis använder dessa personer ca 2 liter per arbetsdag till dricka och handtvätt. Det ger en förbrukning på 2160 liter per år och arbetsdag. Sida 11
Av de 6 anställda duschar 3 stycken på arbetsplatsen. Detta görs av dessa personer 6 gånger per vecka. En dusch förbrukar ungefär 12 liter i minuten(2009). Ett duschtillfälle varar ca 5 minuter. Detta förbrukar ca 360 liter, vilket medför en årsförbrukning på 14400 liter. Totalt förbrukar FD ca 16560 liter per år Genomförda och planerade insatser de fem senaste åren •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vi satt upp släck ljuset skyltar Bytt ut alla vanliga glödlampor mot energilampor Källsorterar Källsorterar i större kärl, minskat antalet hämtningar Återanvänder kartong, vid förpackning Använder större sopsorteringskärl Öppnat kanal för att leda ut överskottsvärme till lagret Regummerar däck, ökar livslängden Importerar däck i större containrar Ökat andelen underleverantörer med miljöledningssystem Minskat andelen bilresor till och från arbetet (genom rekrytering av närboende) Föraren av den lilla lastbilen har bytt bostadsort och kommit närmare lagret och inte använder lastbilen i samma omfattning som tidigare. Sida 12
MILJÖBERÄTTELSE 2011 I samband med revisionen i juni 2011 konstaterade vi tillsammans med kommunens revisor att våra tidigare nyckeltal var problematiska. Enkelt uttryckt, när vi säljer mer förbrukar vi mer. Därför beslöts vid revisionen att vårt huvudmål fram till revisionen 2012 var att utveckla nyckeltal för miljöarbetet Nyckeltalen har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av ledningen och miljöansvarig. Dessa nyckeltal är: Nyckeltal för att följa upp utveckling av miljöpåverkan • Antal regummerade däck genom totalt antal däck • Förbrukning elektricitet genom totalt antal däck (kWh jmf med antal) • Avfall genom totalt antal däck (del av och ton) Vi följer upp dessa nyckeltal och nästa steg är att koppla åtgärder till dessa. Miljöarbetet har inte tagit några gigantiska kliv under 2011. Dock kan vi visa på flera positiva resultat, men också på områden där vi inte riktigt nått fram i enlighet med vår miljöplan. I maj 2012 genomförde FD en internrevision, denna genomfördes på så sätt att miljöansvarig tillsammans med personal och ledning gick igenom checklistan punkt för punkt och diskuterade om något förändrats under året samt att FD lever upp till det FD angivit i miljöplanen. Därefter diskuterades i ledningen hur FD lever upp till de mål som sattes för 2011. Vidare gjordes en presentation av det kommande utbildningspaketet (se plan för 2012). Vidare diskuterades hur vi arbetar med punkterna i Svensk miljöbas och dess skall krav. Under år 2011 har verksamheten innehållsmässigt inte förändrats. Dock har vi ökat försäljningen, vilket påverkar vår resursanvändning. Personal och ledning har haft miljömöten. Vi har också nyrekryterat och grundläggande miljöutbildning är bokat den 10 september för den nyanställde. Under 2011 nåde vi inte fram när det gäller utbildningssatsningen. Denna påbörjas istället hösten 2012 och kommer innehålla miljöutbildning för all personal. Vi har fortsatt följt upp resvanor, tjänsteresor och våra underleverantörer. I ett miljöperspektiv, visar detta på en fortsatt positiv utveckling avseende vår minskning av miljöpåverkan. En hel del positivt har hänt under 2011, nedan följer ett axplock. •
•
•
•
•
•
•
Utvecklat nyckeltal och påbörjat uppföljning av dessa. Rutiner har skapats för kontinuerlig uppföljning av våra nyckeltal Antalet tjänsteresor med flyg har minskat avsevärt från i normalfallet 5 resor till inga resor under 2011. Källsorteringen har stramats upp och större återvinningskärl används, på så sätt minskar vi miljöpåverkan, genom att antalet hämtningar med lastbil minskar. Andelen underleverantörer som har ett miljöledningssystem har ökat. Antalet cykel och gångturer har ökat med 100 st. sedan 2010. Däcken importeras i större containrar, vilket medför att vi minskat antalet leveranser som transporteras med båt. Sida 13
•
•
•
•
Förbrukningen av diesel har minskat från 4000 liter till 2000 per år. Påbörjat arbetet med nödlägesberedskap Strategisk utbildningsplan har tagits fram Laglista har tagits fram Miljöarbetet har vi under året kommunicerat internt genom regelbundna miljöbrev som skickas med e-‐post. För extern kommunikation har vi använt vi hemsidan och. NYCKELTAL OCH REDOVISNINGAR AV ÖVRIGA MÄTETAL Nyckeltal Vårt mål under 2011 var att ta fram enkla och mätbara nyckeltal. Efter långa och svåra diskussioner kom vi fram till följande nyckeltal: 1.
2.
Antal regummerade däck genom totalt antal däck Förbrukning elektricitet genom totalt antal däck (kWh jmf med antal) 3. Avfall genom totalt antal däck (del av och ton) Tanken med nyckeltalen är att kunna följa hur vi förbrukar energi i förhållande till verksamhetens försäljning. Nyckeltal 1 Detta nyckeltal ska tolkas på ett sådant sätt att ett högre värde är bättre, det betyder att vi tagit hand om fler däck som går för regummering, vilket innebär en ökad livslängd för däcken, mao ett mindre behov av att importera från Kina. Nyckeltal 2 och 3 Ska tolkas som att ett lägre tal är ett bättre tal, dvs. om vi sålt t.ex. 100 däck och under motsvarande period förbrukat t.ex. 500 kWh så blir nyckeltalets formel, 500 kWh/100 däck = 5. Låt oss istället säga att vi under en månad förbrukat 500 kWh men istället sålt 300 däck blir nyckeltalet 500kWh/300 = 1,66. Alltså vi har fått ut mer ur samma mängd energi. Följande diagram visar antalet regummerade däck genom antalet sålda däck. Ett högre värde betyder att vi förhållandevis regummerat fler däck än importerat nya. På så sätt ökar vi ett däcks livslängd. Sida 14
Nyckeltal 1) Antal regummerade däck, genom totalt antal däck
0,40
0,36
0,35
0,30
0,29
0,26
0,25
0,24
0,21
0,20
0,15
0,10
0,22
0,18
0,21
0,20
0,17
0,16
0,13
0,05
0,00
Nyckeltal 1) Antal regummerade däck genom totalt antal däck
FIGUR 2 NYCKELTAL 1 Diagrammet nedan visar på förbrukningen av elektricitet genom antalet sålda och regummerade däck. Ett lågt värde är att föredra då det indikerar en högproduktion, utan att förbrukningen ökar. Nyckeltal 2) Förbrukning av elektricitet, genom totalt antal däck 120,0
100,0
80,0
60,0
98,9
88,6
67,3
44,0
40,0
20,0
20,7
9,6
0,0
16,4
8,4
8,6
9,2
16,0
11,5
Nyckeltal 2) Förbrukning av elektricitet genom totalt antal däck (kwH jmf med antal) FIGUR 3 NYCKELTAL 2 Diagrammet nedan visar på avfallsproduktionen genom antalet sålda och regummerade däck. Ett lågt värde är att föredra då det indikerar en högproduktion, utan att avfallet ökar. Sida 15
Nyckeltal 3) Avfall Kg, genom totalt antal däck 9,0
8,6
8,0
7,0
6,0
5,0
4,0
3,2
3,0
2,0
1,0
0,8
0,3
0,0
0,1
0,6
0,1
0,2
0,0
0,0
0,1
Nyckeltal 3) Avfall genom totalt antal däck Kg
0,1
FIGUR 4 NYCKELTAL 3 Diagrammet nedan visar nyckeltalen 1-‐3 fördelat på kvartal Nyckeltal 1-‐3, per kvartal
10,00
8,97
9,00
8,00
7,00
6,00
5,00
4,16
4,00
3,00
2,00
1,00
0,00
0,58
0,25
kv1
0,57
0,80
0,04
kv2
0,03
kv3
0,63
0,07 0,21
kv4
Nyckeltal 1) A ntal r egummerade däck genom totalt antal däck
Nyckeltal 2) Förbrukning av e lektricitet genom totalt antal däck (kwH jmf med antal) /1000
Nyckeltal 3) A vfall genom totalt antal däck Kg
FIGUR 5 NYCKELTAL 1-‐3 Resvanor Vi gjorde om enkätundersökningen om resvanor till och från arbetet. Resultatet är mycket bättre ur miljösynpunkt, där antalet personer som går eller cyklar till arbetet. Antalet ensamresor i bil har också minskat. Sida 16
Redovisning av resvaneundersökningen 2009-‐2011
700
612
600
557
Antal dagar 500
400
388
300
200 203
200
190
100
0
0
6
40
0
45 50
Jag åkte själv i min bil
Samåkning i bil (antal dagar per år)
Kollektivt (antal dagar per år)
Cykel eller gång (antal dagar per år)
388
200
203
0
6
40
0
45
50
190
557
612
2009
2010
2011
FIGUR 6 RESVANEUNDERSÖKNING Anledningen till dessa förbättrade resultat, ska i sanningens namn inte relateras till aktiva åtgärder från FD. Förbättringen beror på nyanställdas bostadsort. Svarsfrekvensen var 100 %. Miljödeklaration År 2011 skickade vi en enkät där vi frågade våra underleverantörer om deras miljöarbete avseende år 2010. År 2010 hade FD 75 st. underleverantörer. Vi fick svar från 32 av dessa. 18 st. av de 32 svarande uppgav att de hade ett miljöledningssystem. 11 st. av de 32 svarande uppgav att de inte hade något miljöledningssystem. År 2011 hade vi 58 st. underleverantörer vi skickade vi ut en begäran om miljödeklaration till 39 av dessa, de som var nytillkomna, de som inte svarade vid förra mätningen och de som inte hade något miljöledningssystem. 39 Miljödeklarationer skickades ut. Sida 17
Andel underleverantörer med miljöledningssystem 2010-‐2011 100%
90%
80%
70%
60%
50%
50%
40%
30%
25%
22%
19%
20%
10%
0%
2010
2011
Underlevernatörer med miljöledningssystem
Underlevernatörer utan miljöledningssystem
FIGUR 7 UNDERLEVARÖNTÖRER OCH MILJÖLEDNINGSSYTEM Vi ser att andelen underleverantörer med miljöledningssystem ökat. Idag har 50 % av de underleverantörer som svarat på enkäten miljöledningssystem. Andelen som inte svarat är 28 %. Tjänsteresor FD har som policy att klimatkompensera tjänsteresor som görs till Kina. Antalet flygresor har radikalt minskat över åren. Antal tjänsteresor med flyg och antal klimatkopensationer 6
5
5
4
3
2
1
1
1
0
0
0
2009
2010
Antal tjänsteresor med flyg
0
2011
Antal klimatkompenserade
FIGUR 8 ANTAL TJÄNSTERESOR År 2009 gjordes fem tjänsteresor till Kina ToR, ingen resa klimatkompenserade vi för år 2009. År 2010 gjordes en resa, vilken vi klimatkompenserade för År 2011 behövde vi inte göra några tjänsteresor alls. Sida 18
UPPDATERAD MILJÖPLAN MED MILJÖMÅL FÖR 2012 Erfarenheterna från tidigare års diplomeringar har fått oss att tänka om kring arbetssättet. Det gäller att få miljöarbetet mer integrerat i den dagliga verksamheten. Fram till nästa diplomering år 2013 kommer vi att fokusera på tre områden. 1) Nyckeltalsarbete 2) Utbildning 3) Övriga områden Inom respektive områden finns det mätbara mål vilka beskrivs nedan ID
Miljöplan med miljömål
K2 12
Start
K3 12
K4 12
K1 13
K2 13
K3 13
Slutför
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
1
Mäta nyckeltal
2012-‐05-‐01
Mäta 2013-‐09-‐30
nyckeltal
2
Miljöarbetesseminarium 1
2012-‐11-‐29
2012-‐11-‐29
3
2013-‐01-‐28
2013-‐01-‐28
4
2013-‐03-‐19
2013-‐03-‐19
6
Ubildningssatsning
2012-‐10-‐15
2013-‐05-‐06
Ubildningssatsning
7
Grundutbildning
2012-‐10-‐10
2012-‐10-‐10
Grundutbildning
8
Gemensam utbildning 1 2012-‐11-‐29
2012-‐11-‐29
9
Gemensam utbildning 2
2013-‐01-‐28
2013-‐01-‐28
10
Gemensam utbildning 3 2013-‐03-‐19
2013-‐03-‐19
11
Eco driving
2012-‐11-‐22
2012-‐11-‐22
13
Övriga områden
2012-‐05-‐01
Övriga 2013-‐05-‐31
områden
14
Nödlägesberedskap
2012-‐05-‐01
Nödlägesberedskap
2013-‐04-‐26
15
Byta kemikalie
2013-‐01-‐28
2013-‐01-‐28
16
Strukturera hemsidan
2012-‐11-‐29
2012-‐11-‐29
17
Intern revision
2012-‐12-‐03
2012-‐12-‐03
Intern revision
18
Sammanställning för 2012
2012-‐12-‐04
2013-‐03-‐18
Sammanställning för 2012
19
Omdiplomering
2013-‐05-‐30
2013-‐05-‐30
dec
jan
feb
mar
apr
maj
jun
5
Gemensam utbildning 1 Gemensam utbildning 2
Gemensam utbildning 3 Eco driving
12
Byta kemikalie
Strukturera hemsidan
Omdiplomering
FIGUR 9 MILJÖPLAN Nyckeltalsarbetet och dess mål Nyckeltalsarbetet är ett led i att integrera miljöarbetet i den dagliga verksamheten. Genom att följa upp nyckeltalsmätningarna påsk. miljöseminarier, blir arbetet med miljöarbetet en mer närvarande del. Vi kommer att ha minst tre miljöseminarier, där vi kommer att följa upp dem och diskutera vilka åtgärder som kan göras för att påverka nyckeltalen i rätt riktning. Vi ska mao under seminarierna utvärdera behovet av rutiner och eller instruktioner för att minska eller minimera vår miljöpåverkan. Sida 19
jul
Målen är således att: •
•
•
Försäljning och regummering ökar, utan att vi påverkar nyckeltalen negativt Minst tre miljöseminarier anordnas Vid varje miljöseminarium att minst en åtgärd som påverkar nyckeltalen positivt tas fram Utbildningssatsning och dess mål Under 2011 nåde vi inte fram när det gäller dåvarande utbildningsplan. Under 2012 och 2013 kommer vi därför nysatsa på utbildning. Tanken är att med utbildningssatsningen göra som med nyckeltalsseminarierna, dvs. sprida ut dem över kommande år för att göra miljöarbetet mer levande. Utbildningarna kommer att äga rum i anslutning till nyckeltalsseminarierna. Målen är således att •
•
•
Minst tre grupputbildningstillfällen genomförs Nyanställd går grundutbildningen Föraren av den lätta lastbilen går kurs i ECO-‐Driving Övriga områden och dess mål Ytterligare områden som vi kommer att arbeta med utöver de andra två är •
•
•
•
Nödlägesberedskap Kemikalier, Kommunikation Internrevision och omdiplomeringen. Nödlägesberedskap Arbetet med nödlägesberedskap ska under året fortsätta. Målet är att •
Alla i organisationen har fått information om hur vi ska agera i ett nödläge (brand) och vilka konsekvenser en brand får för miljön Kemikalier Kemikalielistan innehåller idag ca 10 olika produkter, ingen av dessa är miljömärkta. Målet är att: •
Minst en av dessa byts ut mot ett miljöanpassat alternativ Kommunikation På vår hemsida är informationen om vårt miljöarbete något otydlig. Informationen ligger spridd på olika undersidor och målet är att •
Hemsidan har en egen undersida, med tydlig information om miljöarbetet. Sida 20
Internrevision och omdiplomering. Vi har under åren funnit det passa att vi själva genomfört en internrevision, detta för att stämma av checklista mm. Av olika skäl har datumet för vår omdiplomering förskjutits allt senare. Detta är inte bra. Därför är målen att •
Internrevision och omdiplomering ska i maj 2013 REDOVISNING AV GENOMFÖRDA UTBILDNINGAR I samband med den interna revisionen gjorde FD en genomgång av genomförda utbildningar. Som tidigare beskrivits i rapporten, nådde vi inte fram till förra årets ambition. Detta ska åtgärdas under 2012. Grundutbildning År 2009 genomförde all dåvarande personal en grundutbildning i miljöarbete. Sedan dess har det tillkommit tre personer, vilka sedan tidigare hade grundutbildning och ISO utbildning. ISO Utbildning Den 10 maj 2011 deltog miljöansvarig i en utbildning i ISO 14001. Kursens syfte var följande: Att förstå drivkrafterna, möjligheter och risker med miljöledning samt nyttan med certifiering känna till innehållet i ISO 14001 och omfattningen av projektet med att införa ett miljöledningssystem samt att kunna informera den egna organisationen om vad införandet av ett miljöledningssystem uppbyggt enligt ISO 14001 innebär. Utbildningsbehov Sedan förra diplomeringen har FD nyrekryterat en person. Denne person ska delta på grundutbildning den 10 september 2012. Vidare konstaterades att den person som oftast använder firmans lätta lastbil inte gått någon kurs i Eco Driving och att så bör ske snarast. Namn
Anställd fr.o.m. Grundläggande miljöutbildning
Gun
2005
Genomförd övrig miljöutbildning Utbildningsbehov Planerad tidpunkt för kommande miljöutbildning
2009
Grupputbildning
2012
Niklas 2008
2009
Grupputbildning
2012
Jonas
2005
2009
Grupputbildning
2012
Kent
Thomas
Peter
Lena
Ussama
1986
2009
2010
2010
2011
2009
2009
1999
2010
Saknar
Grupputbildning och eco Driving
Grupputbildning och fördjupning ISO
Grupputbildning
Grupputbildning
Grundutbildning och grupputbildning
2012
2012 och 2013
2012
2012
2012
2011 ISO 2000 ISO
2008 ISO
TABELL 6 UTBILDNINGSBEHOV Gemensam utbildning 1 Sida 21
Däck/transport/olja och dess klimatpåverkan i stort. Öka medvetenhet och kunskap om de produkter man tillhandahåller. Viktigt att som anställd att förstå det sammanhang man befinner sig och direkt/indirekt påverkar. Gemensam utbildning 2 Avfall/kemikalier, vad händer med våra produkter sen. Vår påverkan i det steget. Även se över påverkan i det lilla på kontoret. Koppla den ökande medvetenheten till inköpsrutiner etc. Gemensam utbildning 3 Än så länge öppet för förslag. Ett alternativ är att detta innehåll får växa fram under tillfälle 1 respektive 2. Visst fokus bör vara på hur vi går vidare efter detta. UPPDATERAD KEMIKALIELISTA Inför FD:s miljödiplomering 2009 gjordes en Inventeringen ledde till att 7 onödiga kemikalier plockades bort Inför omdiplomeringen har det tillkommit en två kemikalier. Säkerhetsblad finns på lagret i en separat pärm. Produktnamn Tillverkare/
Leverantör
Miljömärke
(Svanen, Bra Miljöval)
Användning
R=Regelbunden
U= Ska utgå
E= Ska ersättas
Årsförbrukning Användningsområde Riskfraser
Loclite 8201
Loctite
Nej
R-‐E
Ca 800 ml
Smörjmedel/Spray
Siliconspray
Biltema
Nej
R-‐E
Ca 400 ml
Smörjmedel/Spray
Bufsol
Pang
Nej
R-‐E
Ca 2 L
Rengöring a v ytor
Däckpasta
Pang
Nej
R Ca 60 Kg
Smörja
Vulcaniseringsmedel Solution
Tech I nternational
Nej
Ibland Lite
Punktering
Security Code
Tech I nternational
Nej
Ibland Lite
Täta Emkarate
Emkarate
Nej
R
Ca 2,5 L
Olja till kompressor
Castrol Hyspin AWS 46
Castrol/Ahlsell
Nej
ca 2ggr/år
2-‐4 L
Olja till däckmaskin
Vulklösning
TIP TOP
Nej
Ibland Ca 150 ml
Punktering
Special Cement
TIP TOP
Nej
Ibland Ca 250 ml
Punktering
WD-‐40
SEAB
Nej
R
Ca 2 L
Smörjmedel/Spray
Presto Copper Spray
MOTIP DUPLI B.V.
Nej
R
Ca 5 L
Smörjmedel/Spray
TABELL 7 KEMIKALIELISTA Sida 22
RUTINER OCH ANSVAR Lagkrav Verksamheten ska följa gällande lagkrav eller andra krav från myndigheter inom miljöområdet. Eventuella myndighetsförelägganden ska åtgärdas inom angiven tid. De lagar, förordningar och föreskrifter som för FD är aktuella inom miljöområdet är: Se även bilaga för beskrivning och tillämpning av lagkraven. •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förordning (1994:1 236) om producentansvar för däck Lag (1999:673) om skatt på avfall Lag (SFS 1998:1 707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner Förordning (2001:1 084) om buller från viss utomhusutrustning Lag (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader Förordning (SFS 2006:1 592) om energideklaration för byggnader Miljöbalk (1998:808) Förordning (SFS 2001:512) om deponering av avfall Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken "Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1995:7) om utsläpp av industriellt avloppsvatten som innehåller vissa ämnen" Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Lag (SFS 1971:1 204) om byggnadstillstånd m.m. Förordning (SFS 1986:777) om byggnadstillstånd Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) (BFS 2011:6) Förordning (2002:956) om frivillig miljöledning och miljörevision Lag (1994:1 596) om frivillig miljöledning och miljörevision Sida 23
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings-‐ och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG Förordning (SFS 2007:19) om PCB m.m. Plan-‐ och bygglag (2010:900) Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1996:14) om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen vid hantering av bensin vid depåer Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2005:3) om transportavavfall Avfallsförordning (2011:927) Naturvårdsverkets föreskrifter(NFS 2006:9) om miljörapport Miljöansvarig Miljöansvaret är i FD uppdelat enligt följande: Miljöansvarig på plats, Gun Johnsson har till uppgift att se till att de dagliga rutinerna kring källsortering, inköpsrutin mm följs. Miljöansvarig sitter med i ledningsgruppen Miljöansvarig har till sin hjälp en resurs som sammanställer i rapport miljöarbetet Thomas Emilsson. Inköp och inköpsansvarig Inköpsansvarig är Kent Peterson. Han ansvarar för att alla inköpskrav, både ur miljö-‐ och kvalitetssynpunkt. Han ansvarar tillsammans med miljöansvarig också för att leverantörerna bedöms och att leverantörslistan är uppdaterad. En ny bedömning av leverantörerna ska göras minst vart tredje år. För inköp av material till lagret ansvarar Inköpsansvarig i enlighet med riktlinjerna ovan. Generellt gäller, att när inköp görs på vårt företag ska det mest miljöanpassade alternativet väljas om produkterna för övrigt är likvärdiga. För inköp lägre än 5 000 kr får det miljöanpassade alternativet vara 10 % dyrare och ändå väljas. Använd i första hand de godkända leverantörerna enligt vår leverantörslista. Om en ny leverantör behövs ska denne bedömas med hjälp av vår miljödeklaration. Nödlägesberedskap Den största risken för att FD ska orsaka utsläpp är i fall det skulle uppstå en brand på lagret. Utsläppen beskrivs under ”Område 8 Miljöpåverkan”. Som underlag för vår nödlägesbredskap använder vi en rapport som heter ”Att minska risken för brand på deponier. Förslag till brandriskanalys Rapport D2007:05”. Den är framtagen av Avfall Sverige och avser främst avfallsdeponier, men redogör i allt väsentligt för hantering av däck. FD har påbörjat arbetet med att identifiera vilken sannolikhet det finns för brand och vilka status FD har inom riskreducerande åtgärder. Sida 24
Först började vi med att bedöma sannolikheten för brand genom att identifiera Brandens uppkomst och tändkällor Sannolikhet för att brand ska uppstå i deponier och däcklager
Låg
Medel
Endast mindre bränder
har f örekommit och
färre än 2 gånger per år.
Inga askor e ller andra
heta avfall tas e mot.
Inkommande avfall
kontrolleras alltid och
om heta avfall misstänks
verifieras temperaturen.
Värmeutveckling har e j
observerats.
Tippslänter där i ndustrieller
byggavfall nyligen
lämnats f inns i nte.
Deponin är i nhägnad.
Deponin är helt övervakad. Viss övervakning sker.
Flisning e ller krossning förekommer e j.
Sorteringsplattor f inns
ej.
Pappersåtervinning sker
endast i l iten omfattning.
Flisning e ller krossning
förekommer e j.
Externa brandrisker
Externa (intilliggande byggnader,
brandrisker f inns
möjlig skogsbrand,
men historia av gräsbrand e ller brand i
incidenter saknas.
fordon) f inns i nte.
Om däck l agras så sker
detta e ndast med hela
däck.
Obehandlat avfall balas.
Hög
FD Kommentar
Inga bränder har förekommit
Sådan verksamhet förekommer i nte
FIGUR 10 BRANDENS UPPKOMST OCH TÄNDKÄLLOR Av 14 punkter ligger FD på nivån låg 12 av dessa på 2 ligger FD på medel. I rapporten skriver författarna att bränder i gummidäck är mycket svåra att begränsa och hindra från att spridas så är det viktigt: att den lagrade mängden begränsas. Utifrån rekommendationerna i Sida 25
rapporten har vi gjort en checklista för att stämma av vårt utgångsläge för arbetet med nödlägesberedskapen. Chekfrågor
Kommentar
Lagras gummidäck måste anläggningen, e ller åtminstone denna del, vara ordentligt i nhägnad ( och möjlig att l åsa) Ja l agret är l åst Finns det möjlighet att l ämpa däcken. Resurser ( plats och fordon) för lämpning ska ha planerats i förväg.
Ska undersökas
Räddningstjänsten måste ha tillgång till området så att de kan komma in även när det är l åst. Ska undersökas
Varje sådan angreppsväg måste vara minst 18 m bred. Ta hänsyn till att däck l ätt glider av högen. Inga angreppsvägar får vara blockerade. Ja
Däck ska i nte förvaras närmre än 15 m från områdets periferi och området däremellan ska vara fritt från vegetation. Förvaras mer än 1500 m2 ska e n vattenföring på minst 4,6 m3 per minut vara tillgängligt.
Rökning och andra aktiviteter som kan orsaka antändning ska vara förbjudna.
Varje hög/stapel/enhet med däck ska vara tillgänglig med brandkårens fordon, på sådant sätt att i ngen del av högen är l ängre bort än 45 m från e n angreppsväg. Alla vägar, i nklusive e ventuella broar, måste klara av vikten av räddningstjänstens fordon och vara körbara även under sämre förhållanden.
Minst 60 m från däckhögen ska vara fritt från byggnader, fordon e ller brännbara material.
Underlaget ska vara designat för att fånga upp släckvatten.
Ja
Ska undersökas
Ja
Ja
Ja
Ja ( Däcken förvaras
inte utomhus)
Ska undersökas
FIGUR 11 BRANDENS UPPKOMST OCH TÄNDKÄLLOR Checkfrågorna om riskreducering visar att vi redan har en reducerad risk inom sex områden av 11 och det är oklart inom fem områden. Framgent ska vi fortsätta arbetet med: • Utbildning o Instruktioner för hur personalen ska agera, före, under och efter ev. brand • Åtgärder för riskreducering • Utredning av saneringsbehov Sida 26
Resepolicy Vid val av färdsätt skall hänsyn tas till kostnad, miljö och tid. Vid varje tillfälle skall optimalt färdsätt väljas. Vår vision guidar oss att göra de val som är de rätta. Exempel på val vi gör är: •
•
•
Tåg är prioriterat färdmedel Vid flygresa väljer vi att klimatkompensera Vid bilresa tillämpas Eco driving för att minska kostnad och miljöbelastning Rutiner för avfallshanteringen De huvudsakliga sopor vi har är av 7 olika typer: •
Emballageplast, vilken används för att täcka lastpallarna med de importerade däcken. •
Golvsopor Lastpallar, bland går de pallar som däcken levereras på sönder, trassel och mindre delar av gummi. •
Spännband, däcken är surrade med spännband gjorda i plast. •
Kartong, mellan däcken ligger kartong för att skydda däcken. •
Övriga sopor är kontorspapper, samt annan använd kontorsutrustning som t.ex. ett fåtal glödlampor och batterier. •
Hushållssopor •
Däck Från och med den 2010 sorterar vi soporna enligt följande: Ovan sorteras på avsedd plats Emballageplast och Golvsopor Hämtas vid behov av sita och är sorterade i två typer dvs. Emballageplast och Golvsopor Sorteras i säck, Hämtas av Sita vid behov. Lagret ringer och beställer hämtning. Övriga sopor, kartong, och spännband Hämtas av arbetsverksamheten i Örebro kommun som ca en gång i månaden kommer och hämtar soporna. Dessa lämnas in på soptippen som sorterat avfall. Vi har för de övriga soporna anordnat med hjälp av Arbetsverksamheten i Örebro kommun en s.k. miljöhylla för kontorspapper, glas, glödlampor mm. Denna töms av arbetsverksamheten ca en gång i månaden Sorteras i säck och/eller i avsedda kärl på miljöhyllan SITA eller Arbetsverksamheten hämtar ca en gång i månaden Hushållssopor Sida 27
Sorteras i avsedda kärl tillhandahållet av kommunen genom avfallsabonnemang som är ett lagkrav. Ett kärl för hushållssopor och ett kärl för komposterbart. Kommunen sköter sophämtning var 14:e dag. Övrigt Vidare har vi företagskort så att vi kan i dem mån vi får några sopor lämnar vi dem själva på tippen. Företagskortet berättigar till 4 laster per år till kommunens soptipp som är gratis. Däck FD har avtal med Svensk Däckåtervinning AB (SDAB) och Ragnsells hämtar däcken hos oss och tar däcken till en återvinnings central. Vi har tidigare skilt fälg från däck. Bra fälgar återanvänds och dåliga säljs till skrot. Bra däckstomme återanvänds i vår egen regi där vi regummerar dem och säljer ytterligare en gång. Fälgar Skadad och uttjänt fälg säljs lämnas till Stena Recycling som är ISO certifierade. Intern och extern kommunikation Miljöarbetet ska kommuniceras internt via e-‐post och vid våra interna miljöseminarier. Externt är vår huvudsakliga kanal hemsidan. Där ska miljöpolicy och vissa mätetal som inte kan betraktas som affärshemligheter finnas tillgängliga. Sida 28
CITERADE ARBETEN
Acer. (den 10 04 2011). Acer. Hämtat från Acer: http://www.acercomputer.se/ac/sv/SE/content/model/ET.WH3HE.E01 den 10 04 2011 Energirådgivningen. (2010). Energirådgivningen. Hämtat från Energirådgivningen: http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=44&Itemid=32 2011-‐05-‐14 European Commission. (den 12 03 2010). European Commission. Hämtat från Transport & Environment: http://ec.europa.eu/environment/air/transport/pdf/MBI%20Lot%202.pdf den 10 08 2010 Fröshammar AB. (u.d.). Fröshammarsdäck AB. Hämtat från http://www.frosshammar.se/vara_fabriker.htm den 2011-‐05-‐01 05 2011 Kalmar Energi. (2009). Energiguiden. Hämtat från Kalmar Energi: http://www.kalmarenergi.se/templates/Page____5715.aspx den 14 05 2011 Länsstyrelsen. (2003). Sjöfartens utsläpp. NMT. (u.d.). NMT. Hämtat från http://www.ntmcalc.se/index.html SAS. (2011). Scaninavian. Hämtat från www.sas.se Sjöfartsverket. (den 11 04 2011-‐04-‐01). Sjöfartensutveckling 2010. Hämtat från Sjöfartsverket: http://sjofartsverket.se/upload/Listade-‐
dokument/Rapporter_Remisser/SV/2011/Sektorsrapport2011.pdf den 13 04 2011 Storuman Energi. (2009). Elupplysningen-‐. Hämtat från Storuman Energi: http://www.storumanenergi.se/assets/documents/hushallsmaskin/hushallsmaskin.pdf 2010-‐04-‐05 Sida 29
BILAGOR Laglista och tillämpning Förordning (1994:1 236) om producentansvar för däck "Med producent avses i denna förordning den som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer däck. Med producent avses även den som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer sådana fordon och redskap som avses i 2 § och som är försedda med nyproducerade däck. En producent skall ta emot däck som tjänat ut och se till att däcken återanvänds, materialåtervinns, energiutvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt. En producent skall informera om återlämning av däck som tjänat ut samt underlätta för dem som har sådana däck att återlämna däcken. Naturvårdsverket får meddela ytterligare föreskrifter om de skyldigheter som avses i första och andra stycket. Förordning (1998:935). 5 § En producent skall lämna uppgifter till Naturvårdsverket om resultatet av återanvändningen, materialåtervinningen och andra förhållanden som rör det slutliga omhändertagandet av däck. Naturvårdsverket får meddela ytterligare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten i första stycket. Förordning (2005:677).[1] Lag (1999:673) om skatt på avfall Skatt (avfallsskatt) skall betalas till staten enligt denna lag för avfall som förs in till en avfallsanläggning där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år. Skyldig att betala avfallsskatt är den som bedriver verksamheten på anläggningen.[2] Lag (SFS 1998:1 707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner Denna lag syftar till att förebygga att mobila maskiner och motorer till dessa skadar eller orsakar olägenheter för människors hälsa eller för miljön genom utsläpp av avgaser och andra föroreningar samt genom buller. Med mobila maskiner avses i denna lag traktorer, motorredskap, terrängmotorfordon, spårfordon, industriella maskiner och andra anordningar som är konstruerade för att kunna röra sig eller flyttas på marken och som är försedda med förbränningsmotor. Med mobila maskiner avses dock inte motorfordon. Mobila maskiner skall vara så konstruerade och utrustade att de inte avger mer buller eller släpper ut avgaser och andra föroreningar i större mängd än vad som kan godtas från hälso-‐ och miljöskyddssynpunkt.[3] Förordning (2001:1 084) om buller från viss utomhusutrustning Denna förordning innehåller bullerkrav för sådan utrustning som är avsedd att användas utomhus. Denna förordning tillämpas inte på Sida 30
1. tillsatsutrustning som inte är motordriven och som släpps ut på marknaden eller tas i bruk separat med undantag av handhållna betongspett, mejselhammare och hydraulhammare, 2. utrustning som i första hand är avsedd för gods-‐ eller persontransport på väg eller järnväg, med flyg eller båt, 3. utrustning som är särskilt avsedd och konstruerad för militära eller polisiära ändamål eller för larmtjänst. Utrustning får inte släppas ut på marknaden eller tas i bruk förrän tillverkaren eller tillverkarens ombud säkerställer att 1. utrustningen uppfyller kraven i denna förordning, 2. de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i 6 § har slutförts, och 3. utrustningen är försedd med CE-‐märkning och uppgift om garanterad ljudeffektnivå samt åtföljs av en EU-‐försäkran om överensstämmelse. Om varken tillverkaren eller tillverkarens ombud är etablerade inom unionens område ska skyldigheterna enligt denna förordning fullgöras av den som släpper ut utrustningen på marknaden eller tar den i bruk inom unionens område. motorfordon. Mobila maskiner skall vara så konstruerade och utrustade att de inte avger mer buller eller släpper ut avgaser och andra föroreningar i större mängd än vad som kan godtas från hälso-‐ och miljöskyddssynpunkt. [4] Lag (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader Lagen skall tillämpas på byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadernas inomhusklimat. Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad skall se till att det finns en energideklaration för byggnaden. 5 § Den som äger en byggnad skall se till att det för byggnaden alltid finns en energideklaration som inte är äldre än tio år 1. om byggnaden är indelad som specialbyggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1 152) och har en total användbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter, eller 2. om byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt. [5] Förordning (SFS 2006:1 592) om energideklaration för byggnader Skyldigheten att energideklarera enligt 5 § 2 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader gäller inte om 1. upplåtelsen är tillfällig eller avser en sådan liten del av byggnaden att upplåtelsen har en obetydlig påverkan på byggnadens energiprestanda, 2. upplåtelsen sker mellan företag som tillhör samma koncern, 3. upplåtelsen sker genom arrende, vars huvudsakliga syfte är upplåtelse av jord och byggnaden eller delen av byggnaden används till annat än bostad åt arrendatorn, eller Sida 31
4. byggnaden är ett en-‐ eller tvåbostadshus som upplåts[6] Miljöbalk (1998:808) Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Med föroreningsskada avses i detta kapitel en miljöskada som genom förorening av ett mark-‐ eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Med allvarlig miljöskada avses i detta kapitel en miljöskada som är så allvarlig att den 1. genom förorening av mark utgör en betydande risk för människors hälsa, 2. genom påverkan på ett vattenområde eller grundvatten har en betydande negativ effekt på kvaliteten på vattenmiljön, eller 3. i en betydande omfattning skadar eller försvårar bevarandet av en djur-‐ eller växtart eller livsmiljön för en sådan art, om skadan avser a) ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2, b) ett djurs fortplantningsområde eller viloplats som skyddas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 kap. 1 §, eller c) en art som skyddas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 kap. 1 eller 2 §. Med avhjälpande avses i detta kapitel utredning, efterbehandling och andra åtgärder för att avhjälpa en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada. [7] Förordning (SFS 2001:512) om deponering av avfall Med avfall och hushållsavfall avses i denna förordning detsamma som i 15 kap. miljöbalken. Med farligt avfall, brännbart avfall, organiskt avfall, deponering och deponi avses i denna förordning detsamma som i avfallsförordningen (2011:927). 8 § Följande avfall får inte deponeras: 1. flytande avfall, 2. avfall som är explosivt, frätande, oxiderande, brandfarligt eller mycket brandfarligt enligt definitionen i bilaga 1 till avfallsförordningen (2011:927), 3. sjukvårdsavfall och annat kliniskt avfall från medicinska eller veterinärmedicinska verksamheter som är smittfarligt enligt definitionen i bilaga 1 till avfallsförordningen, 4. avfall som utgörs av kemiska ämnen från forskning och utveckling eller undervisning (laboratorierester) och som inte är identifierade eller vars effekt på hälsan eller miljön är okända, och Sida 32
5. hela begagnade däck som inte är cykeldäck och som har en diameter mindre än 1400 millimeter. Förordning (2011:999).[8] Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter Denna förordning innehåller särskilda bestämmelser om förbud mot eller andra restriktioner för hantering av 1. kadmium, 2. klorerade lösningsmedel, 3. kvicksilver, 4. kadmium, kvicksilver, bly, sexvärt krom och andra kemiska produkter i elektriska och elektroniska produkter och i batterier, 5. tungmetaller i förpackningar, 6. ammunition som innehåller bly, 7. rengöringsmedel som innehåller fosfater, och 8. vissa andra hälso-‐ eller miljöfarliga kemiska produkter och varor. Gödselmedel hänförliga till tulltaxenummer 25.10, 28.09, 28.35, 31.03 eller 31.05 som innehåller högre halt kadmium än 100 gram per ton fosfor får inte saluföras eller överlåtas. Kemiska produkter som helt eller delvis består av metylenklorid, trikloretylen eller tetrakloretylen får inte saluhållas eller överlåtas till konsumenter för enskilt bruk. Kvicksilver får inte släppas ut på den svenska marknaden, användas i eller yrkesmässigt föras ut från Sverige. Förbuden i 9 § gäller inte 1. kvicksilver som förekommer naturligt i kol, malm eller malmkoncentrat, 2. batterier som omfattas av 11 c §, 3. förpackningar och förpackningskomponenter som omfattas av 12 och 14 §, 4. motorfordon och släpvagnar till dessa fordon som omfattas av bestämmelserna om typgodkännande i fordonsförordningen (2002:925), 5. lätta lastbilar och andra personbilar än EU-‐typgodkända personbilar som omfattas av 2 § förordningen (2003:208) om förbud mot vissa metaller i bilar. Med elektriska och elektroniska produkter avses i denna förordning detsamma som i förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Med batterier och bärbara batterier avses i denna förordning detsamma som i förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier. Det är förbjudet att yrkesmässigt saluföra, överlåta eller till Sverige föra in Sida 33
1. batterier som innehåller mer än 0,0005 viktprocent kvicksilver, och 2. bärbara batterier som innehåller mer än 0,002 viktprocent kadmium. Förbuden gäller även batterier som är inbyggda i elektriska och elektroniska produkter. förpackningar och förpackningskomponenter får inte tillverkas, saluföras eller överlåtas om summan av koncentrationerna av bly, kadmium, kvicksilver och sexvärt krom överstiger följande värden: 1. 600 µg/g, 2. 250 µg/g efter den 30 juni 1999, 3. 100 µg/g efter den 30 juni 2001. Textiltvättmedel som innehåller fosfater får inte saluhållas eller överlåtas till konsumenter för enskilt bruk, om den totala fosforhalten i medlet överstiger 0,2 viktprocent.[9] Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Det är förbjudet att, om verksamheten eller åtgärden har beteckningen A eller B i bilagan till denna förordning, utan tillstånd enligt miljöbalken 1. anlägga eller driva fabriker, andra inrättningar eller annan miljöfarlig verksamhet, 2. släppa ut avloppsvatten, eller 3. släppa ut eller lägga upp fast avfall eller andra fasta ämnen. Det är också förbjudet att utan tillstånd enligt miljöbalken anlägga eller driva en miljöfarlig verksamhet i de fall farliga ämnen, som enligt vad som anges i avdelning 4 i bilagan innebär en miljöfarlig hantering, ingår eller avses ingå i verksamheten.[10] Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken Denna förordning gäller avgifter som ska betalas för mark-‐ och miljödomstolars och statliga enligt miljöbalken och bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken samt för förvaltningsmyndigheters kostnader i övrigt som rör sådan prövning och tillsyn. Avgift för prövning och tillsyn ska betalas enligt detta kapitel av den som driver en verksamhet som 1. är tillståndspliktig enligt avdelning 1 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, eller 2. har ett sådant tillstånd som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken efter en frivillig ansökan om tillstånd eller efter ett föreläggande att ansöka om tillstånd.[11] "Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1995:7) om utsläpp av industriellt avloppsvatten som innehåller vissa ämnen" Dessa föreskrifter gäller utsläpp direkt i vattendrag, sjö eller annat vattenområde av sådant avloppsvatten från industrianläggningar som innehåller något eller några av följande ämnen: Sida 34
1. kvicksilver från kloralkaliindustri 2:a kvicksilver från annan industri 3:e kadmium 4:e hexaklorcyklohexan 5. koltetraklorid 6. DDT 7. pentaklorfenol 8. aldrin, dieldrin, endrin och isodrin 9. hexaklorbensen 10. hexaklorbutadien 11. kloroform 12. 1,2-‐dikloretan 13. trikloretylen 14. perkloretylen 15. triklorbensen.[12] Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Denna förordning gäller för den, som yrkesmässigt bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder, som omfattas av tillstånds-‐ eller anmälningsplikt enligt 9 eller 11-‐14 kap. miljöbalken. ör varje verksamhet skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt 1. miljöbalken, 2. föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken, samt 3. domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande och kontroll meddelade med stöd av de författningar som avses i 1 och 2. 5 § Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det som föreskrivs i första stycket skall dokumenteras. 6 § Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso-‐ och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta.[13] Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Denna förordning gäller miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar enligt 6 kap. miljöbalken. Förordning vid tillämpningen av 6 kap. 11 § miljöbalken ska genomförandet av en plan, ett program eller en ändring i en plan eller ett program antas medföra en betydande miljöpåverkan om 1. genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas innefatta en verksamhet eller åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, eller 2. planen, programmet eller ändringen anger förutsättningarna för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i 3 § första stycket eller i bilaga 3 till denna förordning och är a) en översiktsplan enligt 3 kap. plan-‐ och bygglagen (2010:900), Sida 35
b) en plan för tillförsel, distribution och användning av energi enligt lagen (1977:439) om kommunal energiplanering, c) en avfallsplan enligt 15 kap. 11 § miljöbalken, d) ett åtgärdsprogram enligt 5 kap. 5 § miljöbalken, e) en länsplan enligt förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur, eller f) en annan plan eller ett annat program som utarbetas för jord-‐ eller skogsbruk, fiske, energi, industri, transporter, regional utveckling, avfallshantering, vattenförvaltning, telekommunikationer, turism, fysisk planering eller markanvändning.[14] Lag (SFS 1971:1 204) om byggnadstillstånd m.m. Med byggnadsarbete förstås i denna lag 1. uppförande av eller schaktning för byggnader av alla slag, 2. anläggande av väg, järnväg, spårväg eller annan större fast transportanordning eller av bro, hamn, farled, flottled, flygplats, bergrum, kraft-‐, vatten-‐ eller avloppsledning, gata, park, djurpark, parkeringsplats, idrotts-‐, motions-‐, frilufts-‐ eller nöjesplats, 3. utförande av vattenbyggnads-‐ eller torrläggningsföretag eller annat liknande anläggningsarbete, 4. om-‐ eller tillbyggnad, reparation eller underhållsarbete på byggnad eller anläggning som avses under 1-‐3, 5. rivning av byggnad. Fråga om tillstånd prövas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Tillstånd får förenas med villkor i fråga om den arbetsstyrka som skall utföra byggnadsarbetet och om tidpunkten för arbetets påbörjande. [15] Förordning (SFS 1986:777) om byggnadstillstånd Byggnadsarbete får inte utföras utan byggnadstillstånd, om arbetet avser 1. bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller sådan parkeringsanläggning som inte inrättas i anslutning till ny bostadsbebyggelse, 2. hus som till huvudsaklig del inrymmer hotell eller butiks-‐, kontors-‐, bank-‐, restaurant-‐ eller industrilokaler, 3. förvaltningsbyggnad, 4. byggnad som till huvudsaklig del inrymmer kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler, 5. sporthall eller annan idrottsanläggning, 6. bostadshus som uppförs, byggs om eller byggs till utan statligt stöd och inte är avsett uteslutande för fritidsändamål, Sida 36
7. bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, om arbetet ingår i ett byggnadsföretag som omfattar mer än ett sådant hus, 8. sjukhus som avses i hälso-‐ och sjukvårdslagen (1982:763), lokaler för offentlig öppen hälso-‐ och sjukvård utanför sjukhus eller sådant vårdhem som avses i lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 9. hus för särskilda boendeformer för service och omvårdnad som avses i 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) eller, inom enskild verksamhet, inrättning för sluten hälso-‐ och sjukvård eller annan personlig omvårdnad eller tillsyn, eller 10. byggnad för undervisningsändamål.[16] Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) (BFS 2011:6) Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till följande lagar och förordningar (huvudförfattningarna)– plan-‐ och bygglagen (2010:900), PBL, – plan-‐ och byggförordningen (2011:338), PBF.[17] Förordning (2002:956) om frivillig miljöledning och miljörevision Denna förordning är meddelad med stöd av 3 § lagen (1994:1 596) om frivillig miljöledning och miljörevision i fråga om 6 § och i övrigt med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.[18] Lag (1994:1 596) om frivillig miljöledning och miljörevision Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings-‐ och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG. Lag (2011:695).[19] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings-‐ och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG Artikel 1 Syfte Härmed inrättas gemenskapens miljölednings-‐ och miljörevisionsordning, nedan kallad Emas, där organisationer med säte inom och utanför gemenskapen får delta på frivillig basis. Emas, som är ett viktigt instrument i handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik, syftar till att främja en ständig förbättring av organisationers miljöprestanda genom att organisationerna inför och tillämpar ett miljöledningssystem, att dessa systems prestanda regelbundet utvärderas på ett systematiskt och objektivt sätt, att det informeras om miljöprestanda, att det förs en öppen dialog med allmänheten och andra intressenter och att de anställda i organisationerna engageras aktivt, samt lämplig fortbildning. Sida 37
Artikel 2 Definitioner I denna förordning gäller följande definitioner: 1. miljöpolicy: en organisations övergripande intentioner och riktlinjer i fråga om miljöprestanda, formellt uttryckt av organisationens högsta ledning, inbegripet uppfyllande av alla tillämpliga lagstadgade miljökrav samt ett åtagande om ständiga förbättringar av miljöprestanda. Den utgör grunden för åtgärder och fastställande av övergripande och detaljerade miljömål. 2. miljöprestanda: mätbara resultat av en organisations hantering av sina miljöaspekter. 3. regelefterlevnad: fullständigt uppfyllande av tillämpliga lagstadgade miljökrav, inklusive tillståndsvillkor. 4. miljöaspekt: en del av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster som påverkar eller kan påverka miljön. 5. betydande miljöaspekt: en miljöaspekt som har eller kan ha en betydande miljöpåverkan. 6. direkt miljöaspekt: en miljöaspekt som är förknippad med en organisations verksamhet, produkter och tjänster som den har direkt ledningskontroll över. 7. indirekt miljöaspekt: en miljöaspekt som kan följa av en organisations samverkan med tredje part och som i rimlig grad kan påverkas av organisationen. 8. miljöpåverkan: varje negativ eller positiv förändring i miljön som helt eller delvis är en följd av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster. 9. miljöutredning: en inledande heltäckande analys av de miljöaspekter, den miljöpåverkan och den miljöprestanda som är förknippad med organisationens verksamhet, produkter och tjänster. 10. miljöprogram: en beskrivning av nuvarande eller planerade åtgärder, ansvar och medel för att uppnå övergripande och detaljerade miljömål och tidpunkten för när dessa övergripande och detaljerade miljömål senast ska uppnås. 11. övergripande miljömål: ett övergripande miljömål som följer av miljöpolicyn och som en organisation bestämmer sig för att uppfylla och som är kvantifierat där så är möjligt. 12. detaljerat miljömål: ett detaljerat resultatkrav som följer av de övergripande miljömålen, som är tillämpligt på organisationen eller delar därav och som behöver fastställas och uppfyllas för att de övergripande miljömålen ska uppnås. 13. miljöledningssystem: den del av det övergripande ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer och resurser för att utveckla, genomföra, uppfylla, revidera och underhålla miljöpolicyn samt för att hantera miljöaspekter. Sida 38
14. bästa miljöledningspraxis: det mest effektiva sättet för organisationer inom en viss sektor att genomföra miljöledningssystemet och som kan leda till bästa miljöprestanda under givna ekonomiska och tekniska förhållanden. 15. väsentlig ändring: varje förändring i en organisations verksamhet, struktur, förvaltning, processer, aktiviteter, produkter eller tjänster som har eller kan få betydande inverkan på organisationens miljöledningssystem, miljön och människors hälsa. 16. intern miljörevision: en systematisk, dokumenterad, regelbunden och objektiv utvärdering av en organisations miljöprestanda och de ledningssystem och processer som upprättats för att skydda miljön. 17. revisor: en person eller en grupp av personer som ingår i en organisation eller en extern fysisk eller juridisk person, som handlar på den organisationens vägnar och gör en bedömning framför allt av det miljöledningssystem som tillämpas och fastställer överensstämmelsen med organisationens miljöpolicy och miljöprogram, vilket omfattar efterlevnad av de lagstadgade krav som gäller för miljön. 18. miljöredovisning: utförlig information till allmänheten och andra intressenter om en organisations a) struktur och verksamhet, b) miljöpolicy och miljöledningssystem, c) miljöaspekter och miljöpåverkan, d) miljöprogram samt övergripande och detaljerade miljömål, e) miljöprestanda och efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav enligt bilaga IV. 19. uppdaterad miljöredovisning: utförlig information till allmänheten och andra intressenter med uppdateringar av den senast godkända miljöredovisningen, endast avseende en organisations miljöprestanda och efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav enligt bilaga IV.[20] Förordning (SFS 2007:19) om PCB m.m. Denna förordning innehåller bestämmelser om kontroll över förekomsten och hanteringen av PCB-‐
produkter samt om inventering, avlägsnande och bortskaffande av PCB-‐produkter och varor eller utrustning som innehåller eller har förorenats med PCB-‐produkter. En PCB-‐vara får inte tillverkas, bearbetas, saluföras, överlåtas för användning eller återanvändas. En PCB-‐vara får inte importeras från eller exporteras till länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen.[21] Plan-‐ och bygglag (2010:900) I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.[22] Sida 39
Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Med producent avses i denna förordning den som 1. tillverkar och under eget varumärke säljer elektriska och elektroniska produkter, 2. under eget varumärke säljer elektriska och elektroniska produkter som saknar varumärke som kan hänföras till en sådan tillverkare som avses i 1, eller 3. yrkesmässigt för in elektriska och elektroniska produkter till Sverige eller för ut sådana produkter från Sverige till ett annat land i Europeiska unionen. Med producent avses inte den som endast tillhandahåller finansiering enligt överenskommelse om lån, leasing, hyrning eller avbetalningsköp som hänför sig till en produkt, oavsett om överenskommelsen innebär att äganderätten till produkten kommer eller kan komma att överföras.[23] Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1996:14) om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen vid hantering av bensin vid depåer Dessa föreskrifter gäller fasta anläggningar där bensin lagras eller där bensin överförs till fordon för transport till bensinstation eller till annan depå.[24] Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen Det är förbjudet att leverera köldmedium som utgörs av f-‐ gaser till andra mottagare än 1. den som enligt bestämmelserna i denna förordning får fylla på f-‐gaser i kyl-‐, luftkonditionerings-‐ och värmepumpsutrustning, 2. den som tillverkar kyl-‐, luftkonditionerings-‐ och värmepumpsutrustning som innehåller f-‐gaser, 3. den som bedriver verksamhet för forskning, utbildning och utveckling av kyl-‐, luftkonditionerings-‐ och värmepumpsutrustning om f-‐gaserna är avsedda för sådan utrustning, 4. den som bedriver verksamhet för rening eller destruktion av f-‐gaser, eller 5. Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Fortifikationsverket, om f-‐gaserna är avsedda för dessa myndigheters verksamhet Det är förbjudet att tillverka, använda, överlåta och saluhålla ozonnedbrytande ämnen. Det är förbjudet att leverera köldmedier som utgörs av CFC, övriga CFC eller HCFC till andra mottagare än dem som bedriver verksamhet för destruktion av sådana köldmedier. Köldmedier som utgörs av HCFC får också levereras till Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket.[25] Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2005:3) om transportavavfall I 41 § första stycket avfallsförordningen (2001:1 063) anges att det för varje transport av farligt avfall inom Sverige skall upprättas ett transport-‐ dokument av avsändaren samt vilka uppgifter dokumentet skall innehålla. Avsändaren skall utöver vad som sägs i 41 § avfallsförordningen (2001:1 063) ange följande i transportdokumentet: Sida 40
1. Avsändarens namn, postadress, organisationsnummer och kommunkod. 2. Mottagarens och transportörens namn, postadress och organisationsnummer. 3. Hämtningsdatum. Uppgifterna om avfallsslag skall anges enligt koderna i bilaga 2 till avfalls-‐ förordningen.[26] Avfallsförordning (2011:927) I denna förordning avses medbrännbart avfall: avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat, farligt avfall: ett ämne eller ett föremål som är avfall och som är markerat med en asterisk (*) i bilaga 4 eller som omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 §, och organiskt avfall: biologiskt avfall, plastavfall och annat avfall som innehåller organiskt kol . Farligt avfall får inte blandas eller spädas ut med 1. andra slag av farligt avfall, 2. annat avfall, eller 3. andra ämnen eller material. Den som innehar avfall som innehåller eller utgörs av elektriska och elektroniska produkter ska 1. sortera ut de elektriska och elektroniska produkterna och hantera dem skilt från annat avfall, och 2. hantera de elektriska och elektroniska produkterna på ett sätt som främjar återanvändning av hela eller delar av produkterna och i övrigt underlättar återvinning eller annan hantering som är godtagbar från miljösynpunkt. Brännbart avfall ska förvaras och transporteras bort skilt från annat avfall. Insamling av spillolja ska göras separat från annat avfall. 31 § En spillolja som är en isolerolja ska hållas åtskild från andra isoleroljor och andra spilloljor till dess halten av PCB-‐ produkter i isoleroljan har fastställts.[27] Naturvårdsverkets föreskrifter(NFS 2006:9) om miljörapport Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om den miljörapport som en ut-‐ övare av tillståndspliktig verksamhet eller verksamhet som förelagts att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 § första respektive andra stycket miljöbalken ska lämna varje år till tillsynsmyndigheten, och skyldighet för utövare av verksamhet som inte är tillståndspliktig eller förelagts att ansöka om tillstånd men som omfattas av bilaga 1 till förordning (EG) nr 166/2006 (bilaga 1 till dessa föreskrifter) att lämna miljörapport och vad den ska innehålla. (NFS 2009:2) 1 a § Den som utövar miljöfarlig verksamhet som inte är tillståndspliktig eller förelagts att ansöka om tillstånd men som omfattas av bilaga 1 till förordning (EG) nr 166/2006 (bilaga 1 till dessa föreskrifter) ska varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten.[28] Sida 41
Vad är farligt avfall? Avfall, som har egenskaper som gör att det kan medföra skador eller annan olägenhet på människor eller i miljön, klassas som farligt avfall. Det kan vara giftigt för miljön, skadligt för hälsan, frätande, smittsamt, explosivt eller brandfarligt etc. Exempel på farligt avfall är spilloljor, oljefilter, rester av lösningsmedel, kylarvätskor, batterier och lysrör. I Avfallsförordningen (2001:1 063) finns alla avfallsslag som klassas som farligt avfall uppräknade. Farligt avfall ska hanteras skiljt från annat avfall. Det måste hanteras så att det inte riskerar att komma ut i avlopp eller till omgivningen och så att det inte orsakar andra skador. Avfallsredovisning 2011 års avfallsredovisning, vi sorterar vårt avfall enligt följande
Obligatoriskt enligt gällande lag
Typ a v a vfall
Papp/kartong
Hårdplast
Metall
Producentansvarsavfall, Glas (färgat/ofärgat)
förpackningar Tidningar
Mjukplast
Producentansvar, elavfall
Övrigt avfall
Brännbart a vfall (verksamhetsavfall)
Kärl finns placerat i
Entreprenör
Ute på l agret Ute på l agret På l agret miljöhylla
På l agret miljöhylla
SITA
SITA
Arbetsterapienheten
Arbetsterapienheten
SITA
Ute på l agret SITA
Arbetsterapienheten
På l agret a vseed plats SITA
På l agret/köket
På l agret a vsedd plats
Avfallsavtal med kommunen
Arbetsterapienheten
SITA
SITA
Kör s jälva vid behov
SDAB
Leverantören tar tillbaka
Arbetsterapienheten
Har i nget
Batterier Farligt a vfall
Sorteras
Ja Nej
Har i nget
Trassel träflis gummi
Komposterbart
Metallskrot
Wellpapp
Kontorspapper
Poänggivande Grovavfall
½ poäng per a vfallsslag Icke brännbart a vfall
(överför s umman till Däck checklistan punkt 3 7)
Tonerkassetter t kopiator
Lysrör
Tomma s prayburkar Övriga r estprodukter kem
Gun hämtar
FIGUR 12 AVFALLSREDOVISNING Checklista för miljödiplomering Sida 42
CHECKLISTA FÖR MILJÖDIPLOMERING 2011-‐12 Baserad på Svensk Miljöbas Kravstandard för verksamheter och General Criteria i Nordic Environment Network Fastställd 16 december 2010 Verksamhetsnamn: Besöksadress: Miljösamordnare: E-‐postadress: Postadress: Tfn: Organisationsnummer: OBLIGATORISKA KRAV Kravet uppfylls Redovisas separat (markera dessa punkter). Grundvillkor: Vi kan visa att vi följer gällande miljö-‐ och annan relevant lagstiftning och har inga anmärkningar på vår verksamhet. Vi har gjort en miljöutredning där vi har identifierat vår viktigaste miljöpåverkan och där relevanta förbrukningstal har angetts. Vi har utsett minst en miljösamordnare, med definierat ansvar och befogenheter. Vi har under året genomfört åtgärder i syfte att minska vår klimatpåverkan. Detta har redovisats i miljöutredningen och/eller i checklistans praktiska åtgärdspunkter. Vi har en dokumenterad redovisning över hur vi sorterar vårt avfall. (Använd mallen, flik 3 i pärmen) Vi har en förteckning över samtliga kemikalier vi använder och tillhörande säkerhetsdatablad. Vi har antagit en miljöpolicy som speglar intentionerna och styr miljöarbetet . Vi har antagit en miljöplan med relevanta och uppföljningsbara miljömål för kommande år. Vi har en skriftlig inköpsrutin som styr mot miljöanpassade och etiska inköp. Vår tillsvidare anställd personal har fått grundläggande miljöutbildning på minst en halvdag. Nyanställda utbildas inom ett år. Vi informerar regelbundet all personal om företagets miljöarbete och de deltar i vårt interna arbete med miljöförbättringar. Andra intressenter informeras. Vid omdiplomering Sida 43
Vi begär in miljödeklaration och bedömer våra viktigaste leverantörer, transportörer och entreprenörer angående deras miljöarbete. (Flik 6 i pärmen) Vi gör varje år en uppföljning av vårt miljöarbete som redovisas i vår miljöberättelse med relevanta förbrukningstal. (Flik 9 i pärmen) Vi har kartlagt våra behov av fortbildning inom miljöområdet och har en plan för dess genomförande. Vidareutbildning eller studiebesök med miljöinriktning för personalen ska ske minst vart tredje år. Vi har kartlagt vår klimatpåverkan och har en plan för hur denna ska minska. Vi har genomfört åtgärder för att minska avfallsmängden. PRAKTISKA ÅTGÄRDSPUNKTER Minst 75 % av de punkter som är relevanta för verksamheten ska uppnås. JA räknas som uppfyllda. Egna lösningar och punkt 33 räknas som extra poäng utöver totalantalet relevanta punkter. LOKALER Hyrs Ägs
Punkter som markerats med * stryks om lokalen hyrs eller om elen ingår i hyran. Ja Kommentar Vi sparar energi och vatten genom att: Vi har A-‐klassade lysrör (låg energi/låg kvicksilverhalt) s.k. fullfärgslysrör alternativt HF lysrör. Vi har lågenergilampor. Vi har rörelsedetektorer som styr belysningen i utrymmen vi sällan använder, alternativt “Släck ljuset“ skyltar. Vi har timer som styr elektrisk utrustning och/eller eluttag. Vi har A-‐märkta vitvaror, vilket innebär att de är energisnåla. Vi har skriftligen uppmärksammat fastighetsägaren på önskemål om miljöanpassning av fastigheten. *Vi har abonnemang på förnybar el (exv. Bra miljöval-‐el. Gäller inte el-‐
certifikat). *Vi har tidstyrning för ventilationen. *Vårt uppvärmningssystem är baserat på värmepump, solfångare, biobränsle, vindkraft eller fjärrvärme. *Vi har snålspolande toaletter (minst 50 %). Sida 44
*Vi har endast snålspolande kranar i tvättställ, duscharmaturer och kök. *Vi har styrning/reglering av uppvärmning och kylning för att minska energiförbrukningen. Egna lösningar Leder ut överskottsvärme till lokalen, från ett rum där en maskin som genererar värme finns PERSONAL Kommentar Ja Vi köper ekologiskt/rättvisemärkt kaffe eller te till personalen. Vi köper ekologiskt/rättvisemärkt odlad mat och dryck till personal och kunder Ej relevant Vi genomför regelbundet aktiviteter för att höja kunskap och engagemang för miljöfrågor hos vår personal. Vår miljösamordnare har genomgått fördjupad utbildning inom miljöområdet. ISO 4001 Egna lösningar KONTORET Vårt kontor är miljöanpassat på följande sätt: Ja Kommentar Vi använder endast miljömärkta skriv-‐ och kopieringspapper. Vi använder miljömärkta kuvert. Vid nyinköp har vi valt miljöanpassade datorer och kontorsmaskiner. Energisparfunktionen är aktiverad på alla våra kontorsmaskiner. Vi kan redovisa åtgärder som minskar vår pappersförbrukning på kontoret. (exv. dubbelsidig kopiering) Vi köper miljömärkt toalett-‐, hushålls-‐ och torkpapper. Egna lösningar Sida 45
VAROR OCH TJÄNSTER Ja Kommentar Vi kan visa exempel på miljöanpassning av våra varor/tjänster. Vi tillhandahåller miljörelaterad information om våra varor/tjänster till vår personal och våra kunder. Reklam och Marknadsföring Vi använder miljödiplomeringen i vår marknadsföring. Gäller endast vid omdiplomering. Alla trycksaker vi beställer för vår marknadsföring, t.ex. broschyrer, trycks på Svanenlicensierade, miljödiplomerade eller miljöcertifierade tryckerier Vi beställer trycksaker som är Svanenmärkta. Egna lösningar AVFALL Ja Kommentar Vi kan visa att vi: – återanvänder kartonger, emballagematerial, skriv-‐ och kopieringsmaterial. – återanvänder möbler/inventarier eller ger begagnade möbler till second hand verksamhet. Vi undviker engångsmaterial på följande sätt i vår verksamhet: – alltid använder flergångsserviser, t ex muggar, skedar, tallrikar etc. i vår dagliga verksamhet. – alltid använder storförpackningar för mjölk, smör, socker, etc. i vår dagliga verksamhet. Ej relevant – har soppåsar av återvunnet papper/plast eller komposterbart material. Sida 46
– sorterar avfall utöver lagkrav enligt avfallsredovisningen4. ( ½ poäng per avfallsslag som inte är lagstadgat) Antal poäng: (Max 4 p) Egna lösningar Har börjat sortera i större kärl, på så sätt minskar antalet transporter för hämtning av avfall RESOR OCH TRANSPORTER Ja Kommentar Tjänsteresor Vi har en skriftlig miljöstyrande resepolicy5. Personal som kör i tjänsten har genomgått kurs i sparsam körning, typ EcoDriving. Vid inhyrning av personbilar väljs miljöfordon6. Ej relevant Vi tillhandahåller kollektivtrafikkort för resor i tjänsten. Personalen använder tjänstecyklar. Ej relevant Vi använder telefon-‐ och/eller videokonferenser. Ej relevant Företagsbilar (tjänstebilar, lastbilar, arbetsfordon m.m.) Vi är anslutna till bilpool. Ej relevant Vi har personbilar och servicebilar som är klassade som miljöfordon8. Ej relevant Vid nyinköp väljer vi endast personbilar som är klassade som miljöfordon8. Ej relevant Vintertid står våra fordon i varmgarage eller är kopplade till tidsstyrd motorvärmare. Våra fordon tvättas i miljömärkt tvätthall. Våra personbilar har miljömärkta däck. Ej relevant 4 Se Flik 3 i pärmen.
5 Exempel på resepolicy finns i Tilläggsinformationen på www.miljodiplom.se.
6 Enligt Miljöfordons definition. Se Handledningen, Flik 8 i pärmen och www.miljofordon.se för godkända fordon.
Sida 47
Vi använder dubbfria vinterdäck på företagets fordon. Resor till och från jobbet Vi genomför regelbundet resvaneundersökningar i form av exv. enkäter bland vår personal. Vi har genomfört aktiviteter för att få fler att gå, cykla eller åka kollektivt till och från jobbet. Egna lösningar KEMIKALIER Ja Kommentar Vi hanterar kemikalier på följande sätt: Kemikaliefria städmetoder används där så är möjligt. Endast miljömärkta medel används för tvätt, disk, rengöring och lokalvård Vi använder miljöanpassade färger, märkta med EU-‐blomman eller Svanen. Ej relevant Vi använder miljöanpassade bilvårdsmedel och/eller hydraulvätskor Ej relevant Vi driver våra arbetsredskap med miljö-‐ eller hälsoanpassade bränslen. Vi sköter våra grönytor utan bekämpningsmedel Ej relevant Vi använder uppladdningsbara småbatterier t.ex. till ficklampa, kamera, fjärrkontroller. Vi har skrivit ned våra kemikaliers riskfraser i klartext på kemikalielistan Vi har gjort en fördjupad granskning av våra kemikalier och listat riskminsknings-‐ och utfasningsämnen. Vi har fasat ut kemikalier med riskminsknings-‐ och utfasningsämnen. Mellan 2009 och 2010 tog vi bort 9 kemikalier, i år tillkom 2 Egna lösningar FÖRSÄKRAN Sida 48
Uppgifterna ovan stämmer överens med förhållandena i vår verksamhet Ort och datum Miljösamordnare Sida 49
Skriftlig uppmärksammat fastighetsägaren Bästa Hyresvärd Vi på Frösshammars däck blev år 2011 enligt den sk Göteborgsmodellen miljödiplomerade. Detta diplomeringsarbete syftar till att vi på Frösshammars däck ska minska vår miljöpåverkan så mycket som vi kan. Vi har under året arbetat i linje med de krav som ställs på oss inom ramen för diplomeringsarbetet. Vi har bla tagit fram en miljöplan, med mål för vårt arbete Till vår hjälp har vi haft en checklista där kraven på oss stipuleras tydligt. Ett av kraven är att vi skriftligen ska uppmärksamma fastighetsägaren önskemål om miljöanpassning av fastigheten. Vi vill på detta sätt därför framföra våra önskemål. Följande punkter önskar vi att vi får hjälp av Jernhusen att åtgärda. Vilka vi uppmärksammade förra året. Självfallet förstår vi att det måste finnas en balans i fråga om eventuella kostnader och nytta. En av de större energiförbrukarna är lysrören i taket, tyvärr är armaturen av sådan sort att standard lysrör inte passar, vi önskar om möjlighet finns att Jernhusen framgent byter ut denna armatur mot en armatur där A-‐klassade lysrör (låg energi/låg kvicksilverhalt) s.k. fullfärgslysrör alternativt HF lysrör passar Vattenförbrukningen i vår del fastigheten uppstiger ungefär till 16000 liter per år. För att minska förbrukningen önskar vi snålspolande toaletter och snålspolande kranar i tvättställ, duscharmaturer och kök. Vi ser fram emot en kontakt med er om dessa förslag som minskar vår miljöpåverkan. Ni kan om ni finner behov av det kontakta Thomas Emilsson Med vänliga hälsningar Thomas Emilsson Miljöansvarig Frösshammars däck [email protected] 070-‐9992340 Sida 50
Uppdaterad leverantörslista 2011 Leverantörsnamn
Verksamhet
Typ av m iljöledningssytem
Ahl sel l Sveri ge AB
Hydraul ol ja
Svarade 2 012 I SO
AM Group Redback AB
Hjul
Svar s aknas
Amri ng
Hjul
Svarade 2 012 Saknar mi l jöl edni ngssystem
Arboga Skri vbyrå
Atl as Copco
Svarade 2 012 I SO
AXFOOD
Kompressor + ni trogenmaski n
Kaffe, kakor, städmateri al .
Bradata
Datatjänster
ISO 1 4001
Bud-‐Bi l en
Transporter
Svarade 2 011
Conti nova ISO 1 4001
Svar s aknas
DHL
Transport
Svar s aknas
Däcki a
Dubbni ng
ISO 1 4001
El ektroni kbouti qen HB
Data
Gl ocal net
Bredband
Svar s aknas
Goodyear Dunl op
Hjul
Svarade 2 012 I SO 1 4001, EMAS
GULLBERGS KONTORSCENTER
Kontorsmatr
Svarade 2 012 I SO
Häl sa & Mat Svenska Förs. AB
Säl jare
Jernhusen
Hyra
Svarade 2 012 I SO
Kaptensgården HB
Säl jare
Lennartssons Grafi ska
Data, medi a
Nordi sk Däck I mport AB
Hjul
Svarade 2 012 I SO
OCL/Brorssons
Fäl gar
Svar s aknas
Panal pi na
Transport
ISO 1 4001
Posten Leverans ti l l kund
Svarade 2 012 I SO 1 4001
RoadDack
Säl jare
Svar s aknas
SAFE W HEEL
Centreri ngsri ngar
Svar s aknas
Safety Seal AB
Bal anspul ver
Svarade 2 011 P åbörjat I SO
SDAB
SITA
SJ AB
Svarade 2 012 I SO 1 4001
Leverans ti l l FD
Sol hems Handel strädgård
ISO 1 4001
Svarade 2 011
SWEDOL
Batteri vatten, sopsäckar.
ISO 1 4001
Svenska Medi a
Rekl am
Svar s aknas
SVENSKA P ANG AB
Svarade 2 011
Systemtruckar
Monteri ngspasta, domkraft,
r yckhammare
Truckservi ce
Tel enor
Tel efoni
Svarade 2 012 I SO
Tel i a
Tel efoni
ISO 1 4001
TOOL TRADE AB
Ni trogengenerator, pumpautomat.
TOOLS VERKTYGSSPECIALISTEN
Verktyg, mm
Svarade 2 012 I SO och -‐SS-‐EN
Truckservi ce i Kuml a AB
Reservdel ar ti l l truck
Svar s aknas
Trycksaksbyrån i Sörml and AB
Svarade 2 012 I SO
Svar s aknas
Tul l verket
Svar s aknas
West2000
Säl jare
Svar s aknas
Vi sma Col l ectors
Fakturatjänster
Svarade 2 012 I SO
Vi sma Spcs
Abonnemang
Svarade 2 012 I SO
V-‐TAB
Trycksaker
Svarade 2 012 Svanen, FSC, P EFC
VTT Grafi ska AB
Trycksaker, r ekl am mm
Svar s aknas
Örebro Express
Transport
Svar s aknas
Örebro Kommun
Transp. Av r estavfal l
Svar s aknas
Örebro Kommun Tekni ska Förv
Stapl es Sweden AB
Mi l jödi pl omeri ng
Kontorsmatr
Thomas Emi l sson
ISO 1 4001
Saknar mi l jöl edni ngssystem
Berendsen Texti l Servi ce
Gångmattor
ISO 1 4001 och 9 001
Eurovi a M
Regummerat
Fyl l på¨med i nfo från ny enkät
AOLEUS
Se mi l jödekl arati on och I SO14000 di pl om i bi l aga
Chengshan Group
ISO 1 4000 di pl om i bi l aga
Shandong Li ngl ong Rubber Co, Ltd Se mi l jödekl arati on och I SO14000 di pl om i bi l aga
TRIANGLE
ML Express O Ü
Se I SO 1 4000 di pl om i bi l aga
Transport
Svar s aknas
TABELL 8 LEVERANTÖRSLISTA Sida 51
Miljöbrev, några exempel Miljöbrev Hej på er nu är det dags igen att redogöra och sammanställa hur vårt miljöarbete löpt under året. Förra årets diplomering gick i allt väsentligt bra. Dock ville kommunen att vi skulle utveckla våra mätetal, dvs. de indikatorer som gör att vi kan följa upp vår förbrukning mm. Jonas och jag har diskuterat dessa och jag kommer att sammanställa dessa så vi kan få synpunkter från er om ni tycker de är vettiga. Kommunen ville också att vi ska se över hur mycket miljöutbildning ni har och sätta samman en utbildning, efter att vi gjort en behovsinventering Med vänliga hälsningar Thomas Earth Hour! Alla som vill delta gärna i Earth Hour! Den 31 mars är det Earth Hour -‐ världens största klimatmanifestation, arrangerad av WWF. Earth hour som äger rum lördagen den 31 mars klockan 20.30–21.30. – Jag hoppas att du har möjlighet att delta att delta. Frösshammar Däck AB har ett miljöprogram, där klimatfrågan är en viktig del. Genom att delta i Earth Hour visar vi tydligt att arbetet med att minska klimatpåverkan är viktigt. Med vänliga hälsningar Thomas Sida 52
Miljöbrev Hej på er! Nu är det tredjegången vi ska genomföra miljödiplomeringen. Det kommer att ske under juni. Jag återkommer med datum inom kort. Under de år vi arbetat med miljödipllomerningen har mycket kretsat kring att samla in uppgifter om olika saker, vi har ju bla genomfört resvaneundersökningar och miljödeklarationer, nu har börjat få ihop ett sådant underlag så att det går att se förändringar mellan åren. Jag bifogar resultatet från den miljödeklaration vi genomfört under två år. Stort tack till Lena och Gun som hjälpt till att få ihop underlaget. Se bifogad fil. Ett enkelt sätt att minska vår miljöpåverkan är att välja under leverantörer som har miljöledningssytem och arbetar aktivt med miljöfrågor. Undersökningen har gått till på följande sätt. År 2011 skickade vi en miljödeklaration till alla underleverantörer. I enkäten frågade vi om våra underleverantörer bla hade miljöledningssystem, mao om de arbetar de med miljöfrågor. Av de underleverantörer vi fick svar av visade sig att 25 % av våra underleverantörer arbetade aktivt med miljöfrågorna, 19 % hade inte något miljöledningssystem. År 2012 skickade vi ut samma enkät till de som inte svarade eller inte hade något miljöledningssystem. Resultaten för 2012 års undersökning visar att andelen underleverantörer med miljöledningssytem ökat, så de är 47 %. Mellan 2011 och 2012 hade antalet underleverantörer minskat. Den procentuella skillanden mellan de som hade ett miljöledningssytem (25 %) och de som inte hade ett miljöledningssytem (19 %) år 2011 var skillnaden 6 % enheter. Den procentuella skillanden mellan de som hade ett miljöledningssytem (47 %) och de som inte hade ett miljöledningssytem (22 %) år 2012 var skillnaden 25 % enheter. Det är en förbättring och ett enkelt sätt att minska miljöpåverkan Med vänliga hälsningar Thomas Sida 53

2011 - Frösshammar Däck

Transcription

Similar documents

Miljöpolicy

Amtico Tackifier Säkerhetsdatablad

Järnsulfat Ferrogent

FE_miljodiplom_2015

Säkerhetsdatablad för Biodiesel Bio 100, Eldningsolja

5188 - Anticimex

Säkerhetsdatablad

phfix5 - Gullviks

Sätt ditt betyg - MiljöAktuellt