Läs VIRVE-uutiset 1/12 svensk resumé!

UUTISET
Suomen Erillisverkot Oy:n sidosryhmälehti
Oulun HÄKE raivaa tietä
Catharina Candolin
ja kyberpuolustus
112 vastaa aina
Svensk resumé
MITÄ
MYRSKYJEN
MYRSKY
OPETUKSET
OPETTAA?
ONNETTOMUUSUTKINTAKESKUS :
VIRVE-UUTISET 1/2012
1
1 2012
S V E N S K
R E S U M É
Jourhavande i Norra Finland
Uleåborgs nya nödcentral visar vägen för övriga Finland.
I början av november överfördes
nödsamtalen från Lapplandsregionen till Uleåborg. Den nya nödcentralen i Uleåborg behandlar nu alla
nödsamtal från de nedlagda nödcentralerna i Lappland, Norra
Österbotten och Kajanaland.
Den nya nödcentralen var samtidigt den första i Finland att införa
den nya operativa anvisningen och
verksamhetsmodellen för salsarbete. Under året kommer modellen
att införas även på de övriga nödcentralerna.
Nödcentralens chef Mika Lamu
anser att den viktigaste ändringen
är tydligare ansvarsfördelning
i salsarbetet.
− Uppföljningen av uppdrag väljer de mest ändamålsenliga resurserna och vidarebefordrar uppdragen till myndigheterna.
Syftet med verksamhetsmodellen är att effektivisera mottagningen av anrop, få till stånd en
Land, hav, luft
– och cyber
− Cyberförsvar erbjuder
stora möjligheter för små
länder. Vi kan inte bygga
sjö- och luftstridskrafter
som motsvarar de stora
staternas, men inom cyberförsvaret kan vi visa upp en
trovärdig förmåga.
Så säger dataadministrationschef
Catharina Candolin, som ansvarar
för försvarsmaktens cyberfrågor vid
huvudstaben. − Cyberverksamhet
kräver också satsningar på kunskap
och system, men satsningarna är
minimala jämfört med traditionella
försvarsgrenar. Här kan små länder
visa sin styrka, säger Candolin.
30
VIRVE-UUTISET 1/2012
112 svarar alltid
vettigare användning av resurserna samt att påskynda tillgången
till hjälp.
− Nödcentralernas verksamhet
har ändrats under årens lopp. Nödcentralen är ingen taxicentral där
man kan beställa en myndighet till
en viss plats, utan när ett anrop
kommer görs en riskbedömning
och fattas beslut om vilken hjälp
som lämpar sig bäst för situationen.
Riskbedömningen grundar sig på
anvisningar från myndigheterna.
Verksamhetsområdet för Uleåborgs nödcentral är mycket vidsträckt. Från Pyhäjärvi i söder till
Utsjoki i norr är avståndet 750
kilometer. Områdets 660 000 invånare bor delvis i tätorter och delvis
i mycket glest befolkade områden.
Området omfattar mer än 60 kommuner. Utöver Uleåborgsregionen
utgör Kemi-Torneå, Rovaniemi,
Kajana och Kalajokidalen de största
bosättningscentra.
Nödcentralen fungerar som
en länk mellan den nödställda
uppringaren och det omfattande
myndighetsnätet.
Vad lärde vi oss av stormarna?
Centralen för undersökning av olyckor
utredde grundligt följderna av ovädren sommaren 2010. De två julstormarna bekräftade
den allmänna uppfattningen om vari det
moderna samhällets sårbarheter ligger.
När sekunderna avgör
Nödcentralernas nya informationssystem kommer
att vara driftsäkert och användarvänligt.
Markku Hälli, projektchef för projektet för Nödcentralsverkets verksamhet och informationsteknik
(TOTI), berättar att projektet, som
startade 2008, gick in i genomförandefasen i år.
Till skillnad från många misslyckade informationssystemprojekt
inom offentlig förvaltning tillämpas
en så kallad smidig metod på TOTI,
där man följer upp hur arbetet fortskrider och resultaten utvärderas
kontinuerligt.
TOTI-projektet leds av beställarens projektgrupp. I gruppen ingår
representanter för nödcentralerna
och samarbetsmyndigheterna, och
den arbetar i samma lokaler som
programvaruleverantören. Hälli
berättar att arbetet är mycket
interaktivt och att delresultaten
utvärderas direkt när de har färdigställts.
− Nu håller vi till exempel redan
på att fastställa de slutgiltiga resultaten. Dessa ges så snabbt som möjligt till slutanvändarna för granskning för att vi ska få all tänkbar
respons.
Projektet fortskrider i tre veckors sprinter, vars resultat projektgruppen sedan utvärderar. Därefter
planeras nästa sprint, vars resultat återigen granskas tre veckor
senare. Projektet fortskrider ett
delresultat åt gången tills slutprodukten är klar.
Centralen för undersökning av
olyckor inledde utredningen av
den förstörelse och de problem
som stormarna orsakade och
publicerade sin utredningsrapport i september 2011. I den presenteras 103 observationer, och
utifrån dessa har 14 rekommendationer utarbetats för de viktigaste åtgärderna som förbättrar
samhällets förmåga att skydda
sig mot stormar.
Centralen för undersökning
av olyckor är en oberoende
utredningsmyndighet i anslutning till justitieministeriet.
− Våra rekommendationer
måste inte följas, men olika
aktörer måste enligt lag informera oss om vilka åtgärder de
kommer att vidta med anledning
av rekommendationen. Rekommendationerna är ett så kraftfullt verktyg att endast de viktigaste av de viktiga observationerna blir rekommendationer,
säger Veli-Pekka Nurmi, direktör för Centralen för undersök-
ning av olyckor. − Rekommendationerna var 14 till antalet,
vilket säger något om omfattningen av denna utredning.
I regel ger vi en till tre rekommendationer som ett resultat
av en utredning.
Den viktigaste rekommendationen gäller införandet av
energibolagens beredskapskrav
i elmarknadslagen. Nurmi
anser att detta är nödvändigt,
eftersom elproduktionen och
-distributionen gör det möjligt
för samhället att fungera.
− Funktionssäkerheten kan
förbättras även utan betydande
merkostnader. Det skulle ha blivit mycket billigare att utföra
den trädfällning i förväg på sommaren som nu utfördes som nödarbete efter julen för att röja
linjerna. Likaså skulle det säkert
ha varit förmånligare att självmant informera per sms och på
andra sätt än att låta de underdimensionerade telefontjänsterna överbelastas.
Ett samtal till nödnumret 112 styrs till en av
de jourhavande i nödcentralssalen, som tar
emot anropet och bedömer hur allvarligt och
brådskande ärendet är genom att ställa frågor
till den som ringer.
Därefter tillkallar den jourhavande vid behov
vederbörande myndigheter och enheter.
Att göra en korrekt riskbedömning är det
mest krävande i den jourhavandes arbete.
Specialsakkunnig Juha Viitaluoma på Nödcentralsverket berättar att den jourhavande
har tillgång till samtliga myndigheters riskbedömningsanvisningar och att de bland annat
innehåller kriterier för hur man fastställer
uppdragets prioritet. För hälsovården finns
fyra prioritetsklasser, för polisen tre. Räddningsväsendet har ännu inga prioritetsklasser.
Prioriteten bedöms genom att man ställer
en rad frågor i enlighet med anvisningarna.
Inga onödiga frågor ställs. Med frågorna strävar man också efter att i första hand bedöma
situationens utveckling – brinner en skräplåda
till exempel mitt på en parkeringsplats eller
bredvid ett bostadshus?
Viitaluoma påminner om att majoriteten
av de jourhavandes bedömningar träffar rätt.
− De jourhavande har förutom utbildning
också förståelse och känsla för situationen
som de fått genom erfarenhet. Även om ett
telefonsamtal inte kan ersätta ett möte på
plats kan den jourhavande i allmänhet skapa
sig
g en bra uppfattning
pp
g om situationen.
VIRVE-UUTISET 1/2012
31
JUHA HARJU
Kuvassa vasemmalla Markku Valkealahti ja Markku Penttilä sekä Suomen Erillisverkot Oy:n Paavo Rintapää.
Seinäjoen keskussairaalan
sisäpeittoratkaisu
Seinäjoen keskussairaalan laajennuksen suunnittelun
yhteydessä järjestelmäasiantuntija Markku Penttilä
esitti sairaalan sisäpeittoratkaisuksi testaamaansa ideaa
monioperaattoriverkon toteuttamisesta. Hänen kehittämänsä ratkaisu pystyttiin toteuttamaan rakennuksissa yhdellä säteilevällä antennikaapelilla. Tämä on
paitsi taloudellisin ja tehokkain, myös sairaalaturvallisin sisäpeittoratkaisu rakennuksiin.
Fitelnet Oy toteutti ratkaisun kokonaissuunnittelun ja huolehti asennustoiminnoista. Penttilän idean
jatkokehityksen pääsuunnittelun toteutti Fitelnetin
insinööri Markku Valkealahti. Hän suunnitteli ratkaisun koko kantasairaalan kiinteistöihin. Myös operaattorit sitoutuivat hankkeeseen. Säteilevään antenni-
kaapeliin liitettiin gsm-operaattorien tukiasemat sekä
Suomen Erillisverkot Oy:n toistin virve-päätelaitteille.
Kun puhelimet ovat aina hyvässä antennikentässä, ne
käyttävät pientä lähetystehoa eivätkä häiritse lääkintälaitteita.
Sairaalan turvallisuuspäällikkö Jaakko Pukkisen
mukaan ratkaisu parantaa merkittävästi koko sairaalan turvallisuustoimintoja. Myös sähköhuoltopäälliköt
Olavi Harjunpää ja Jari Hakala toteavat ratkaisun olevan turvallinen ja keskussairaalakäyttöön sopiva.