Inre kvalitet och klimatanpassning hos sorter av svarta vinbär och

Inre kvalitet och klimatanpassning hos sorter
av svarta vinbär och jordgubbar 2006 - 2008
Slutrapport
Elisabeth Öberg
www.hush.se/nord
Inre kvalitet och klimatanpassning hos sorter av
svarta vinbär och jordgubbar 2006 - 2008
Slutrapport
Elisabeth Öberg
Hushållningssällskapet
Trädgårdsförsöksstation
Patrons Allé 10
941 31 ÖJEBYN
www.hush.se/nord
Öjebyn 2009-12-01
Omslagsbild:
Svarta vinbär och jordgubbar försöksodlade i Norrbotten. foto: Elisabeth Öberg 2007.
Förord
Mellan 2006 och 2008 har Regional Jordbruksforskning i Norra Sverige (RJN) och
Norrbottens bär- och Grönsaksodlar Ek. förening (NBG) stöttat Hushållningssällskapets
Trädgårdsförsöksstation i Öjebyn med medel till sortprovning av svarta vinbär och jordgubbar
samt till studier av bärens inre kvalitet och mervärde. Detta har varit mycket betydelsefullt för
bärodlingen i regionen och i förlängningen den lokala livsmedelsindustrin. Försöksplanerna
har lagts upp i nära samarbete med regionens odlare. De goda kontakterna med
trädgårdsnäringen i området och deras organisation har starkt bidragit till
Hushållningssällskapets goda möjligheter att lokalt finna stöd och finansiering till
undersökningar som på ett positivt sätt kunnat bidra till den regionala utvecklingen av
trädgårdsnäringen.
Vi vill rikta ett stort tack till projektets finansiärer RJN och NBG samt till de tre
försöksvärdarna: Mockträsk Bärodling, Boden, Henrikssons Trädgård, Överkalix och S O
Svensson, Jättendal som deltagit i projektet och bidragit med ovärderlig information. Vi vill
också tacka AgrD Kimmo Rumpunen på Sveriges Lantbruksuniversitet, Balsgård, för ett
mycket gott samarbete.
Elisabeth Öberg, försöksledare
Hushållningssällskapet Rådgivning Nord
Sammanfattning
Mellan 2006 och 2008 har nya italienska jordgubbssorter och nya skotska sorter av svarta
vinbär testats i ekologisk odling på Hushållningssällskapets Trädgårdsförsöksstation i Öjebyn.
Försöket med svarta vinbär påbörjades 2002 och hade redan skördats under två år. Sorterna
har studerats med avseende på övervintring, vegetativ utveckling och avkastning samt
angrepp av skadegörare och sjukdomar. I sortförsöket med jordgubbar har följande sorter
ingått: NF2-207, NF 421 (Asia), Gemma, Alba, Roxana, Oka, Joliette, Honeoye (mätarsort),
Polka, Zephyr och Zephyr 1975 och i sortförsöket med svarta vinbär sorterna: Hildur
(mätarsort), Intercontinental, Ben Sarek, Ben Tron, Ben Hope (gallkvalsterresistent), Ben
Gairn (reversionsresistent), Ben Dorain och Ben Avon. Vid bekämpning av skadegörare och
sjukdomar har enbart ekologiska medel använts.
Projektets syfte har också varit att undersöka den inre kvaliteten hos de sorter av svarta vinbär
och jordgubbar som ingått i försöket. Den totala halten fenoler, den totala halten antocyanin
och halten C-vitamin har analyserats samt i jordgubbar även halten ellagsyra.
Målsättningen med projektet har varit att få fram fakta om den inre kvaliteten, mervärdet, i
olika sorter av jordgubbar och svarta vinbär odlade i norr samt rekommendationer om nya
odlingssäkra sorter.
Av alla sorter i försöket har den italienska jordgubbssorten Roxana gett den högsta och
jämnaste avkastningen över åren Därefter följer italienska Alba samt Polka och Oka. Alla
sorter utom satndardsorten Honeoye och italienska Gemma har angripits kraftigt av gråmögel
under fuktiga och nederbördsrika år. Få problem med vinterskador har noterats. Analyserna
har visat att jordgubbssorter med högt innehåll av fenoler, antocyanin och C-vitamin i
medeltal hade 30 – 70 % högre halter av dessa potentiellt hälsobefrämjande ämnen än sorter
med lågt innehåll.
När det gäller svarta vinbär så har Intercontinental gett högst avkastning i medeltal. Även Ben
Sarek och Ben Dorain har gett hög medelavkastning. Hos dessa sorter har dock storleken på
skörden varierat mycket mellan åren och varit nära kopplad till graden av vinterskador. Sorten
Hildur, huvudsort i norra Sverige, är den enda sort som har varit helt odlingssäker och som
kan rekommenderas för odling i det rådande klimatet. Analyserna har visat att sorter med högt
innehåll av antocyanin, fenoler och C-vitamin haft nästan dubbelt så höga halter som sorter
med lågt innehåll.
6
Innehåll
1
Bakgrund ______________________________________________________ 8
1.1
Rapportens innehåll _______________________________________________ 9
2
Vädret under perioden – en översikt_______________________________ 10
3
Syfte och mål__________________________________________________ 12
3.1
4
Provning av jordgubbssorter_____________________________________ 13
4.1
Försöksuppläggning _____________________________________________ 13
4.2
Mätningar och metoder ___________________________________________ 14
4.3
Resultat med utvärdering _________________________________________ 15
4.3.1
4.3.2
4.3.3
4.3.4
4.3.5
4.4
4.4.1
4.4.2
4.4.3
5
Sortprovning i kommersiell odling __________________________________ 20
Mockträsk bärodling, Boden _____________________________________________________21
Polcirkelbär, Rödupp, Överkalix__________________________________________________22
S-O Svensson, Jättendal ________________________________________________________22
5.1
Försökets uppläggning ___________________________________________ 23
5.2
Mätningar och metoder ___________________________________________ 24
5.3
Resultat med utvärdering _________________________________________ 24
Skadeinsekter och sjukdomar ____________________________________________________24
Tillväxt, utveckling och invintring________________________________________________25
Avkastning __________________________________________________________________27
Bärstorlek ___________________________________________________________________27
Bärens innehåll – inre kvalitet ___________________________________________________28
Utåtriktad verksamhet __________________________________________ 30
6.1
7
Vegetativ utveckling och vinterskador _____________________________________________15
Sjukdomar och skadeinsekter ____________________________________________________15
Avkastning __________________________________________________________________16
Bärkvalitet ___________________________________________________________________16
Bärens innehåll – inre kvalitet ___________________________________________________17
Provning av skotska vinbärssorter ________________________________ 23
5.3.1
5.3.2
5.3.3
5.3.4
5.3.5
6
Förändringar i försöksplanen ______________________________________ 13
Summary _______________________________________________________ 32
Litteratur och referenser ________________________________________ 32
7
1 Bakgrund
Kostens betydelse för hälsan, speciellt antioxidanternas roll, har under senare år
uppmärksammats mer och mer. Antioxidanter är ämnen som har antioxidativa egenskaper
vilket innebär att de kan ta hand om skadliga fria radikaler i kroppen. Vitamin C, tokoferoler
(vitamin-E), karotenoider och flavonoider är exempel på antioxidanter som finns i frukt, bär
och grönsaker, men variationen är stor mellan olika växtslag. Senare års forskning om frukt,
bär och grönsakers skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och cancer har
kunnat relateras till förekomsten av flavonoider (tex antocyanin, flavonoler, flavanoler och
flavoner). Antioxiderande verkan hos ett antal genotyper inom släktena Ribes L., Rubus L.
och Vaccinium L. har satts i samband med halten antocyanin (blå och röda färgpigment) och
den totala halten fenoliska ämnen i bären. Jämförande analyser av antocyaninhalten i bär och
andra livsmedel visar bl. a. att svarta vinbär hade den näst högsta halten av nio olika bärslag
som analyserades. Huvuddelen av antocyaninet i svarta vinbär utgörs av cyanidin 3-glucoside,
delphinidin 3-glucoside, cyanidin 3-rutinoside och delphinidin 3-rutinoside, vilket ger svarta
vinbären dess karaktäristiska purpursvarta färg, men det är stor skillnad mellan olika sorter.
Just cyanidin 3-glucoside har visat sig vara dubbelt så effektiv som kommersiellt tillgängliga
antioxidanter som BHA och α-tokoferol. Svarta vinbär innehåller också en annan typ av
antioxidanter, hydroxycinnamater, som man också hittar i blåbär. En enstaka analys av totala
halten av antocyanin 2005 i ett sortförsök av skotska svarta vinbär i Öjebyn visade att
Norrbottens egen huvudsort ’Hildur’ hade 2-3 ggr så hög halt som övriga sorter i försöket
(Öberg, Nilsson 2005).
Livsmedelsverket ger i dagsläget inga rekommendationer för intag av antioxidativa
näringsämnen utöver rekommenderat intag (RDI) av α-tokoferol anges (tabell 1.).
Tabell 1. Vitamininnehåll i 100 g bär. Källa Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas.
Bär
Vit-A
RE
μg
Svartavinbär 16,5
Jordgubbar 1,5
Tranbär
3,7
Blåbär
7,8
*RDI:
800
Vit E
α-tokof.
mg
1,45
0,553
1,6
0,1
8
Tiamin
mg
0,006
0,009
0,05
0,04
1,1
Ribofl.
mg
0,018
0,022
0,07
0,07
1,3
Niacin
mg
0,25
0,32
0,1
0,3
13
VitB6
mg
0,165
0,069
0,06
0,06
1,2
Folat
μg
22,5
98,5
2
6
300
Vit C
mg
210
66
10
5
60
* Rek. intag (RDI) för kvinnor 31-60 år.
Svarta vinbär är jämfört med andra bär även mycket rikt på mineraler och vitaminer (tabell 1
och 2). 100 gram färska svarta vinbär innehåller förutom mycket C-vitaminer (350 % av RDI)
tex. 18% av RDI av α-tokoferol, 14% av vitamin-B6, 8% av folat och 12% av RDI av kalium
och fosfor. Svartavinbärsfrön innehåller dessutom den nyttiga omega-6-fettsyran
gammalinolensyra (GLA). GLA bildar i sin tur tex. arakidonsyra, som annars finns i kött och
mejeriprodukter, och prostaglandiner samt stimulerar kroppens egen produktion av
prostaglandiner.
Tabell 2. Innehåll av mineralämnen i 100 g bär. Källa Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas.
Bär
Kalcium
mg
Svartavinbär 69,6
Jordgubbar 18,1
Tranbär
15
Blåbär
23
*RDI:
800
Fosfor
mg
72,4
20
9
20
600
Kalium
mg
367
129,5
80
86
3100
Magnesium
mg
24
11
8
9
280
Järn
mg
0,665
0,34
0,7
0,6
10
Zink
mg
0,3
0,2
0,3
0,2
7
* Rek. intag (RDI) för kvinnor 31-60 år
8
Ett annat odlat bär som är mycket intressant i sammanhanget är jordgubbar (tabell 1 och 2).
100 gram innehåller bl. a 33 % av RDI av folat. Ett ämne som är mycket viktigt för gravida
och ammande kvinnor. Folat är viktigt vid fosterutveckling och minskar risken för att barnet
ska drabbas av ryggmärgsbråck. Brist på folat ger också blodbrist. Jordgubbar innehåller
också den viktiga antioxidanten ellagsyra (fenolisk syra), som anses kunna förebygga cancer
genom att den skyddar kromosomerna mot strålning och fångar in cancerframkallande ämnen.
Jordgubbar är också rikt på kalium.
Innehållet i bär och grönsaker påverkas också av odlingsbetingelserna. Man vet till exempel
att ökad ljusintensitet och/eller längre ljusperiod medför högre halter av ascorbinsyra (Cvitamin), som är det mest undersökta näringsämnet av alla (Hård, Persson & Ottosson 1977).
Forskning visar också att plantor odlade under lägre temperaturer i många fall får högre
ascorbinsyrahalt. Det finns också ett samband mellan högre ascorbinsyrahalt hos växter och
växternas genetiskt betingade köldhärdighet.
Efter skörd av frukt, bär och grönsaker startar en åldrandeprocess hos växtdelen som skördats.
Forskning om sambandet mellan denna process och det antioxidativa försvaret har kunnat visa
att halterna av antioxidanter i skördade produkter minskar under lagring.
Konkurrensen på livsmedelsmarknaden är idag stenhård med bl. a många lågpriskedjor som
säljer livsmedel till låga priser och handeln ssom säljer egna märkesvaror som ofta saknar
ursprungsmärkning till lägre pris. Den senaste tidens ökade intresse för lokalproducerade
varor, hos konsument men också hos handelns aktörer, inger dock hopp för den lokala
livsmedelsproduktionen.
Ett sätt att möta denna konkurrens, både för odlare som säljer sina produkter direkt som
färskvara, för de som säljer till livsmedelsindustrin och livsmedelsindustrin själv, kan vara att
satsa på närodlade kvalitetsprodukter och genom väl underbyggda fakta kunna och våga
marknadsföra dessa och få ett merpris. Vårt geografiska läge, som ger hög ljusintensitet och
långa dagar med relativt sett låga temperaturer under odlingssäsongen och det faktum att våra
vinbärssorter i norr är unika och inte kan odlas i södra Sverige och på kontinenten, ger i det
här fallet en konkurrensfördel om man genom forskning kan få fram väl underbyggd
information om den inre kvaliteten. Möjligheter finns då till profilering av norrländska,
högkvalitativa produkter, med säkerställd, specifik kvalitet.
En jämförelse kan göras med uppsvinget för produkter av tranbär, som kom efter att ett antal
forskningsrapporter publicerats som påvisade tranbärs goda effekt mot urinvägsinfektioner.
En kraftig marknadsföringsinsats gjordes då från USA/Kanada där produktionen av tranbär är
enorm och tranbärsdrycker började snart att säljas överallt. JOKK-tranbär är idag tex. en av
Norrmejeriers storsäljare. Att svarta vinbär totalt sett är ett betydligt mer näringsrikt bär med
hög halt av antioxidanter, vitaminer och mineralämnen spelar mindre roll, eftersom det ännu
finns få forskningsrapporter att luta sig mot.
1.1 Rapportens innehåll
I denna rapport kommer resultat från sortförsöken med skotska sorter av svarta vinbär,
sortförsöken med italienska jordgubbssorter och analyserna av sorterna inre kvalitet att
behandlas samt resultat och kommentarer från försöksvärdarna som sommaren 2007 satte ut
500 – 1000 plantor vardera av jordgubbssorterna Alba, Asia och Roxana för observation i sina
odlingar.
9
2 Vädret under perioden – en översikt
Uppgifterna nedan baserar sig på SMHI:s tidskrift Väder och Vatten, noteringar av tjäldjup,
nederbörd och snödjup på Forskningsstationen i Öjebyn samt på egna noteringar.
Den första hösten efter jordgubbsförsökets etablering 2005 var mild och torr och först i
omkring den 22 oktober gick temperaturen ganska snabbt ner från + 7-8 °C ner under - 6° C.
En sådan snabb sänkning kan vara besvärlig för jordgubbsplantan som inte naturligt går i vila
på hösten och som egentligen inte tål lägre temperaturer än -5 – -10 °C i kronan
(tillväxtpunkten). Vintern 2005/2006 var mild utan riktigt låga temperaturer och först i
februari sjönk temperaturen under -20°C. Mars var kallast men temperaturen kröp aldrig ner
under -25 °C. Ett tjockt snötäcke gav plantorna ett bra skydd när kylan kom. Den milda
vintern avspeglar sig i generellt god övervintring hos alla sorter av svarta vinbär och de flesta
jordgubbssorter. Sommaren 2005 var sedan varm och extremt torr i Norrbottens kustland.
Under tillväxtperioden juni – aug kom bara 69,5 mm regn mot normalt 156, 9 (Figur 1.). Det
har i hög grad påverkat både avkastning och bärstorlek hos svarta vinbär detta år.
Jordgubbarna odlas på bädd med droppbevattning så där har bristen på vatten fått mindre
konsekvenser.
100,0
mm
80,0
60,0
40,0
2006
20,0
normal
0,0
maj
juni
juli
augusti
sept
Figur 1. Nederbörd Öjebyn sommarsäsongen 2006.
Hösten 2006 och vintern 2006/2007 var mycket svår för fleråriga växter. Efter en extremt torr
sommar, där det helt enkelt inte fanns möjlighet att förse bärförsöken med det vattenbehov
som förelåg, kom all nederbörd i september, 150 mm på en gång (figur 1). September är en
viktig månad för invintringen hos fleråriga växter så vid så mycket nederbörd på en gång är
risken stor för utlakning av näringsämnen. Önskesenariot är varma soliga dagar, relativt torrt
väder och kyliga nätter. Temperaturen svängde sedan mycket kraftig från oktober fram till
mitten av januari (figur 2) vilket gjorde att växterna inte invintrade som de skulle. Efter flera
värmeperioder kom kraftiga temperaturfall utan att ett skyddande snötäcke lagt sig.
10
okt. 2006 - okt. 07
° C20
Normal 1961 - 90
15
10
5
sept
augusti
juli
juni
maj
april
mars
februari
januari
december 06
-10
november 06
-5
oktober 06
0
-15
Figur 2. Medeltemperatur i Öjebyn okt. 2006 - sept. 2007.
Under november 2006 - mars 2007 låg medeltemperaturen 4 ° högre än normalt (figur 2). Två
varma perioder i april med dagstemperaturer upp emot +15 – 20°C med efterföljande nattfrost
(ner mot – 3°C) är den troliga orsaken till de omfattande vinterskadorna hos några av de
skotska vinbärssorterna, detta i kombination med en dålig invintring. De lokala sorterna väcks
inte lika snabbt av värmeperioder tidigt på våren, utan styrs mest av dagslängden.
Juli månad 2007 var varm och blöt och nederbördsmängderna låg mycket över det normala.
Hösten 2007 var mild och torr och under hela oktober låg dygnsmedeltemperaturen över +2°C
(figur 2 och 3). I början av november började temperaturen sjunka under 0 strecket. I mitten
på månaden låg ett ca 10 cm djupt snötäcke och temperaturen sjönk ner till – 10 °C.
Sammantaget en bra höst för invintring. December till januari var 8,7 ° varmare än normalt
och först i mars låg medeltemperaturen kring det normala (figur 3). Mars var vinterns kallaste
månad med temperaturer ner mot -17 °C. Snötäcket var då också som djupast med 33 cm den
21 mars. Den milda vintern gjorde övervintringen oproblematisk och inga vinterskador kunde
konstateras.
20
°C
15
okt. 2007 - okt. 2008
Normal 1961-1990
10
5
oktober
sept
augusti
juli
juni
maj
april
mars
februari
januari
december 07
-10
november 07
-5
oktober 07
0
-15
Figur 3. Medeltemperaturer i Piteå oktober 2007 - oktober 2008.
11
Under tillväxtsäsongen 2008 (maj – september) låg medeltemperaturen som under det
normala (figur 3). Medeltemperaturen under maj och juni var något lägre än normalt och
under september något högre. Den relativt svala försommaren, liksom de högre
nederbördsmängder under juni - augusti (figur 4), gjorde jordgubbsskörden utdragen och
bidrog till hög avkastningsnivå.
mm
180,0
okt. 2007-okt. 2008
Normal 1961-1990
160,0
140,0
120,0
100,0
80,0
60,0
40,0
20,0
oktober
sept
augusti
juli
juni
maj
april
mars
februari
januari
december07
november07
oktober07
0,0
Figur 4. Nederbörd i Öjebyn oktober 2007 - oktober 2008.
3 Syfte och mål
Projektets syfte har varit att studera nya sorter av jordgubbar från Newfruit Strawberry
Research Center i norra Italien och att jämföra dessa med de bästa sorterna som framkommit i
tidigare försök 2001 - 2003 samt att fortsätta att studera de skotska gallkvalster-/
reversionsresistenta sorterna av svarta vinbär från Scottish Crop Research Institute (SCRI)
som ingick i sortföröket 2001 – 2005 och som redan har skördats i två år. Sorterna har
studerats m.a.p. övervintring, vegetativ utveckling, avkastning samt skadegörare och
sjukdomar. Resultatet skall ligga till grund för sortrekommendationer till bärodlarna i norra
Sverige.
Projektets syfte har också varit att under tre år undersöka den inre kvaliteten hos svarta vinbär
och jordgubbar odlade i norra Sverige. För svarta vinbär är det halterna av fenoler, antocyanin
och C-vitamin som är mest intressanta. För jordgubbar är det förutom fenoler, antocyanin och
C-vitamin, halterna av ellagsyra som har analyserats.
Målsättningen med projektet har varit att få fram fakta om den inre kvaliteten, mervärdet, i
jordgubbar och svarta vinbär odlade i norr samt nya odlingssäkra sorter. Resultaten bör kunna
ligga till grund för marknadsföring av våra bär och bärprodukter. Det kan borga för förbättrad
ekonomi för bärodlare, småskaliga livsmedelsproducenter och lokal livsmedelsindustri.
12
3.1 Förändringar i försöksplanen
Analyser av folat i jordgubbar och gammalinolensyra (GLA) i svarta vinbär har strukits då vi
inte hittat något analyslaboratorium i Sverigesom kunnat analysera dessa ämnen. Ett problem
i sammanhanget är av logistisk karaktär. För att resultaten skall bli relevanta för industri och
konsument måste proverna av bär frysas ned mycket snabbt (med flytande kväve) och
fryskedjan måste vara obruten. Detta gör att det blir svårare att skicka iväg prover utomlands
för analys. Folat är dessutom, enligt uppgift från SLU-Balsgård, mycket komplicerat att
analysera. Innehåll av mineraler har strukits p g a att de höga analyskostnaderna och det
merarbete som skulle ha krävts inte har rymts inom befintlig budget.
4 Provning av jordgubbssorter
Fem nya italienska sorter från förädlingsföretaget New Fruit Strawberry Research Center, de
två kanadensiska sorterna Oka och Joliette, standardsorten Zephyr samt en gammal frisk klon
av Zephyr från 1970-talet har ingått i försöket. De har jämförts med de nyare sorterna
Honeoye och Polka. Sorter som idag får anses som huvudsorter i Norrbotten. Här presenteras
sortprovningen i Öjebyn och resultat från obseravationsförsöken i tre kommersiella odlingar
med sorterna Alba, Asia och Roxana åren 2007 – 2008 samt studier av den inre kvaliteten hos
de olika sorterna.
4.1 Försöksuppläggning
Följande sorter har ingått i sprtprovningen: NF2-207, NF 421 (Asia), Gemma, Alba, Roxana,
Oka, Joliette, Honeoye, Polka, Zephyr och Zephyr 1975.
Undersökningen har lagts ut som ett blockförsök med tre upprepningar (4 block) med ett
plantavstånd på 25 cm och ett radavstånd på 120 cm, vilket skulle motsvara ca 33 000
plantor/ha. Odlingen har skett på plastlist med droppbevattning och med gräsbana mellan
raderna. Skadegörare har reglerats med ekologiska metoder för att kunna bedöma sortenas
inneboende resistens och lämplighet för ekologisk produktion. Vid bearbetning av
skörderesultaten har Honeoye använts som mätare.
Bild 1. Sortförsöket med jordgubbar förevisas odlarna vid en fältvandring i Öjebyn. Foto
Olov Öberg, 2007.
13
Försöket har varit täckt med fiberduk från mitten av september till början av maj. Bevattning
har skett en till två gånger i veckan under hela sommaren igenom och gödsling (via dropp) har
skett med Bycobact motsvarande ca 2,5 g N/planta och år. I förebyggande syfte har
rovkvalstret Amblyseius cucumeris satts ut mot jordgubbskvalster. När angrepp av spinn
noterats har rovkvalstret Phytoseiulus persimilis spridits ut för bekämpning av spinnkvalster.
Försöket har sprutats en gång i veckan under blomningen med rovsvampen Tricoderma
harzianum/p (Binab Bär) + socker mot gråmögel. Kaliumoleat (Zence) har använts mot
mjöldagg.
Åren 2007-2008 har en förenklad form av sortförsöket, med de tre av sorterna som i våra
sortförsök fungerat bäst - de italienska Alba, Asia och Roxana – etablerats hos tre provodlare i
Boden och Överkalix i Norrbotten samt i Jättendal i Hälsingland. Mellan 500 och 1000
plantor av varje sort har planterats ut i de kommersiella odlingarna för att få sorterna testade i
annat klimat och andra jordarter än i Öjebyn och för att få odlarnas uppfattning och
bedömning av sorterna.
4.2 Mätningar och metoder
Bedömning har gjorts av mjöldaggsangrepp och övriga bladsjukdomar i skala 0-9, där 9
betecknar frihet från mjöldaggsangrepp och bladsjukdomar samt god vegetativ utveckling.
Bedömning av revbildning har utgått då mycket få odlare producerar sina egna plantor,
eftersom risken att föröka upp skadeinsekter och sjukdomar anses för stor.
För att få ett mått på sorternas övervintringsförmåga och vegetativa utveckling har antalet
svaga eller döda plantor räknats på våren. Försöket har skördas i tre år (2006-2008).
Mognadstid och skördeperiodens längd har registreras. Mognadstiden har bestämts genom att
dag för ¼ av totalskörden uträknas. Andel stinkflyangripna och gråmögelangripna bär har
noteras.
Vid skörd har prover tagits ut av alla sorter i de fyra blocken (totalt 44 prover) för att
analysera innehållet av C-vitamin, den totala halten av antocyanin, totala halten av fenoliska
ämnen och halten av ellagsyra. Alla analyser har genomförts i form av dubbel- eller
trippelprover utifrån frysta bär. Proverna har förvarats vid -22°C inför analys.
Torrsubstanshalt (Ts) har analyserats efter sönderdelning och frystorkning. Vitamin C har
analyserats som askorbinsyra med HPLC. Fenoler har analyserats spektrofotometriskt och
anges som gallsyraekvivalenter (GAE). Antocyaniner har angetts som cyandin-3-glukosidekvivalenter (C3GE). Fenoler och antocyaniner har angetts per gram torr vikt medan
askorbinsyra har angetts per 100 g färsk vikt. Analyserna har utförts av Sveriges
lantbruksuniversitet på Balsgård, Kristianstad.
För ellagsyraanalys har proven 2008 upparbetats med en något modifierad metod enligt
Vrhovsek et al. 2006 (Journal of Agricultural and Food Chemistry 2006, 54:4469–4475).
Totalhalten ellagsyra (fri ellagsyra + ellagsyra ifrån hydrolyserade ellagitanniner) har
analyserats med en HPLC-metod enligt Koponen et al. 2007 (Journal of Agricultural and
Food Chemistry 2007, 55:1612-1619). Vid hydrolys bildas inte enbart ellagsyra utan även
olika ellagsyraderivat. Dessa har verifierats med hjälp av HPLC-MS. Fri ellagsyra och
totalhalter för ellagsyra som inkluderar ellagsyraderivaten har verifierats. Totalhalten
ellagsyra har beräknats med ellagsyra som standard. Ellagsyra har angetts per gram torr vikt.
Sockerhalten, som BRIX, har mätts med refraktometer ett år (2006) i samband med skörden
för att få ett mått på sockerhalten hos de olika sorterna vid skördemoget stadium.
14
4.3 Resultat med utvärdering
Av de 11 sorter som ingått i försöket har de fem italienska sorterna aldrig testats i svenska
försök tidigare och aldrig tidigare så långt norrut. Det är också några av dessa sorter som har
varit de mest intressanta och som har gett den högsta avkastningen under försöksperioden.
Förklaringen till sorternas goda anpassning till vårt hårda klimat kan man finna i dess
genetiska ursprung. Växtförädlarna i Italien har förädlat sorterna för odling i bl. a Sydtyrolen,
dvs i det Italienska alpområdet. Man har därför bl. a använt Kanadensiska förädrasorter till
sina korsningar.
4.3.1Vegetativ utveckling och vinterskador
Få plantor har utvintrat i försösöket. I ett av blocken, just där Honeoye och Joliette har stått,
har en svacka funnits där vatten samlats och frusit till is under höstens och vinterns varierande
väderlek, vilket har orsakat kvävningsskador 2007 och 2008. En planta av sorten
NF-2 207 har också utvintrat 2008. De enda sorter som har klarat sig helt utan vinterskador i
form av nedstt tillväxt på våren är Polka och Zephyr (figur 5). Sorter som är kända som
vinterhärdiga. Vinterskador i form av försvagade plantor har även kunnat konstateras hos bl.
a. sorterna Asia, Alba och även i viss mån hos Roxana. Dessa sorter har trots detta gett bland
de högsta skördarna i försöket. En trolig förklaring är att de kommer igång senare på våren
och därför kan felbedömas en kall och sen vår.
100,00
% kraftiga plantor
2006
75,00
2007
2008
50,00
25,00
Roxana
Alba
Gemma
Asia
NF2-207
Joliette
Oka
Zephyr -75
Zephyr E
Polka
Honeoye
0,00
Figur 5. Sortförsök med jordgubbar, HS-Öjebyn 2006 -2008. % kraftiga
plantor i början av juni, som ett mått på övervintring och vegetativ utveckling.
4.3.2Sjukdomar och skadeinsekter
Det har varit mycket få angrepp av sjukdomar och skadedjur i försöket. Endast några få % av
bären har varit angripna av stinkfly (figur 7) och endast lättare symptom på jordgubbskvalster
har kunnat konstateras sent under säsongen hos några av sorterna. Gråmögel har varit ett stort
problem under de blöta och fuktiga växtsäsongerna 2007 och 2008 (figur 7). Sorten Zephyr
drabbas varje år av kraftiga angrepp av mjöldagg på bladen. Zephyr 1975 drabbas, men inte
lika kraftigt. Sorten Honeoye drabbas främst under somrar med torr väderlek. Endast sorterna
Oka och Joliette klarade sig i stort sett helt utan mjöldaggsangrepp. År 2008 fanns det
symptom på läderröta hos sorterna Gemma och Joliette.
15
4.3.3 Avkastning
Den Italienska sorten Roxana har varje år under försöksperioden 2006 – 2008, gett den
absolut högsta skörden. Den totala avkastningen har i medeltal legat på 248 kg/ar (=kg/100 m
2
) vilket motsvarar knappt 25 ton/ha (figur 7). Det är är 69 % mer än mätarsorten Honeoye
och 28 % mer än sorten Polka - de två vanligaste sorterna i regionen. Sorterna Alba och Oka
kommer därefter med 191 respektive 190 kg/ar i medeltal under tre år. Total avkastning kan
ses som ett mått på sortens avkastningskapacitet. Trots en viss försvagning av plantan på
våren har alltså Roxana ändå gett den högsta skörden. Avkastningen varierar dock med
årsmånen och kraftigare i vissa sorter, vilket kan ses i figur 6. Sorten Asia gav t ex endast
hälften så hög avkastning 2007 som 2008, 112 kg/ar respektive 232 kg/ar.
kg/ar (100 kvm)
En notering är att skörden har infallit senare och senare för varje år under försöksperioden. År
2008 påbörjades skörden 15 dagar senare än 2006. Vid genomgång av resultat från de senaste
30 årens undersökningar med jordgubbar vid försöksstationen i Öjebyn kan dock konstateras
att skörden av sorten Zephyr under 1970-, 1980- och början av 1990-talet vanligen
påbörjades andra till tredje veckan i juli. Från mitten av 1990-talet fram till 2006 har skörden
vanligen påbörjats de sista dagarna i juni.
325,00
2006
300,00
275,00
2007
250,00
2008
225,00
200,00
175,00
150,00
125,00
100,00
75,00
50,00
25,00
Roxana
Alba
Gemma
ASIA
NF2-207
Joliette
Oka
Zephyr -75
Zephyr E
Polka
Honeoye
0,00
Figur 6. Sortförsök i jordgbbar. Total skörd noterad som kg/ar (100 kvm)
2006 till 2008, Öjebyn. Avser en planttäthet på ca 33 000 plantor/ha.
4.3.4 Bärkvalitet
Bärkvaliteten i ekologisk produktion hänger nära samman med sorternas resistens mot
sjukdomar och med väderleken, eftersom de medel som används inte är kurerande och
effekten av insatsen varierar. Gråmögel är en av de sjukdomar som mest påverkar skördens
kvalitet. Blöta och fuktiga sommrar har det varit mycket svårt att med ekologiska medel hålla
gråmögelangreppen på en acceptabel nivå. Honeoye och Gemma är de två sorter som under
försöksperioden har visat sig ha bäst motståndskraft mot gråmögel. Gemmas låga
avkastningsnivå gör att det endast är Honeoye som utifrån resultaten kan rekommenderas för
ekologisk produktion.
16
Skörd i kg/ar (100kvm)
250,00
Övriga kass.
225,00
Stinkfly
200,00
Gråmögel
175,00
Prima
150,00
125,00
100,00
75,00
50,00
25,00
Roxana
Polka
Alba
Asia (NF421)
Honeoye
Zephyr
Oka
NF2-207
Zephyr 75
Gemma
Joliette
0,00
Figur 7. Sortförsök med jordgubbar, HS-Öjebyn. Medeltal 2006 - 2008
av skörd och andel kasserade bär i kg/ar, HS-Öjebyn.
Varma, torra somrar, som sommaren 2006, är problem med gråmögel marginellt i alla sorter
och skörden av hög kvalitet. Hög luftfuktighet och många dagar med nederbörd under
blomning och skörd ger stora angrepp av gråmögel. Honeoye är den friskaste av sorterna och
mellan 79 % och 95% av skörden har varit av prima kvalitet, med ett medel för tre år på 89 %
(figur 7). Roxana ligger någonstans mitt emellan i mottaglighet och i medeltal 75 % av
skörden har varit av prima kvalitet. Sorterna Asia, Oka och Polka är mycket mottagliga för
gråmögel och hos t ex Polka har andelen prima varierat mellan 91 % det torra året 2006 ner
till 53 % den fuktiga sommaren 2007.
När det gäller mjödagg har det knappast påverkat avkastningen då angreppen på bladen har
kommit relativt sent och då vi aldrig har fått angrepp på bären.
4.3.5 Bärens innehåll – inre kvalitet
Vitamin C (Ascorbinsyra)
2006. När det gäller mängd vitamin – C (askorbinsyra) har de båda Zephyrklonerna och
NF2-207 uppvisat de högsta halterna i medeltal, mellan 68,6 och 61,6 mg /100 g friskvikt
(fv). Sorten Polka har genomgående haft den lägsta halten med ett medlvärde under perioden
på 44,3 mg/100 mg fv (figur 8). Halten hos de flesta sorter har i medeltal legat mellan 50 och
60 mg/100 g fv vilket ligger i nivå med halterna hos färska apelsiner (Livsmedelsverket
2001). Man kan utläsa av resultaten att halten C-vitamin är mycket sortberoende och att
nivåerna, alla sorter sammantaget, tydligt varierar med årsmånen. Varma torra somrar har
halterna legat högre än nederbördsrika somrar vilket kan tyda på att mycket regn, som bidrar
till ökad bärstorlek, har gett en utspädningseffekt.
17
90,0
2006
80,0
2007
mg/100g fv
70,0
2008
60,0
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
Zephyr 75
Zephyr
NF2-207
Gemma
Oka
Asia (NF421)
Honeoye
Alba
Roxana
Joliette
Polka
0,0
Figur 8. Innehåll av askorbinsyra i olika jordgubbssorter
testade på HS-Öjebyn. Resultat för 2006 - 2008.
Totala halten av fenoler
Totalhalten av fenoler har varit förhållandevis hög och har inte legat så långt under halterna i
svarta vinbär (figur 9 och figur 20). Halterna har varierat mellan sorterna, men variationen
mellan åren har inte varit lika uttalad. De högsta halterna i medeltal under perioden har Oka,
de båda Zephyr-klonerna och Honeoye haft med värden över 20 mg GAE/g torr vikt (tv). De
lägsta halterna i medeltal har Asia och Polka haft (16,2 – 16,4 mg GAE/g tv). Zephyr har i
medeltal 9 % högre värden än mätarsorten Honeoye.
30,0
2006
2007
2008
20,0
15,0
10,0
5,0
Zephyr
Oka
Zephyr 75
Honeoye
Roxana
Gemma
Joliette
NF2-207
Asia (NF421)
Polka
0,0
Alba
mg GAE/g tv
25,0
Figur 9. Innehåll av fenoler i olika jordgubbssorter testade
på HS-Öjebyn. Resultat för 2006-2008.
18
Antocyanin
Antocyanininnehållet har varit förhållandevis lågt hos jordgubbar jämfört med halterna i
svarta och blå bär t ex i svarta vinbär (figur 10 och 21). Sorten Oka har dock utmärkt sig när
det gäller innehåll av antocyanin och har i medeltal 4,59 mg3CGE/g tv vilket är 36 % högre
halt än mätarsorten Honeoye (3,25 mg3CGE/g tv) och 44 % högre än sorten Polka (2,83
mg3CGE/g tv). Halterna hos Oka har legat på samma nivå alla tre åren och inte varierat med
årsmånen på samma sätt som hos flertalet av de övriga sorterna där halterna har varit lägst den
varma och torra 2006 och högre under svalare och mer nederbördsrika somrar (figur 10).
Lägsta halterna har de ljusaste sorterna Joliette och Gemma (1,54 – 1,80 mg3CGE/g tv ), figur
10).
5,0
2006
2007
2008
4,5
mgC3GE/g ts
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
Oka
Zephyr
Zephyr 75
Honeoye
Polka
NF2-207
Roxana
Asia (NF421)
Gemma
Joliette
Alba
0,0
Figur 10. Innehåll av antocyaniner i olika jordgubbssorter
testade på HS-Öjebyn. Resultat för 2006-2008.
Ellagsyra
När det gäller innehåll av ellagsyra så har de båda Zephyrklonerna i medeltal haft högre halt
än övriga (5,12 – 5,52 mg/g tv), lägst halt har sorterna Joliette och Alba haft (3,32 – 3,45 mg/
g tv), figur 11. Zephyr har den högsta halten i medeltal, 33 % högre än mätarsorten Honeoye.
19
6,0
2006
2007
5,0
mg/g torrvikt
2008
4,0
3,0
2,0
1,0
Zephyr
Zephyr 75
Roxana
NF2-207
Asia (NF421)
Polka
Honeoye
Oka
Gemma
Alba
Joliette
0,0
Figur 11. Innehåll av ellagsyra, mg/g torrvikt, i olika
jordgubbssorter testade på HS-Öjebyn. Resultat för 2006-2008.
Sorter med högt innehåll hade i medeltal 30 – 70 % högre halt av potentiellt hälsobefrämjande
ämnen än sorter med lågt innenhåll.
12,0
14-jul
10,0
17-jul
8,0
BRIX
6,0
4,0
2,0
Figur 12. Sockerhalten i bären (% sukros) hos
jordgubbs-sorter mätt med refraktometer (BRIX-tal),
HS-Öjebyn 2006..
4.4 Sortprovning i kommersiell odling
Sommaren 2007 beställdes tre av de sorter som i sortförsöken med jordgubbar i Öjebyn
hittills hade fungerat bäst, de italienska sorterna Alba, Asia och Roxana. Mellan 500 och 1000
20
Zephyr 75
Honeoye
Asia
Gemma
Zephyr
Polka
Joliette
NF2-207
Oka
Roxana
0,0
Alba
Socker
Vid två skördetillfällen under den
varma sommaren 2006 har BRIXvärdet hos samtliga sorter mätts
(figur 12). BRIX-värdet kan sägas
vara ett mått på sockerhalten i bäret.
BRIX-värdet, var i medeltal högst
hos Zephyr (båda typerna) och låg på
knappt 8,9; Gemma låg på 8,8:
Honeoye på 8,5 och Polka på 8,0.
Den sort som smakar sötast behöver
inte ha den högsta sockerhalten
eftersom det är balansen mellan
sötma och syra som avgör den
upplevda smaken. Honeoye är ett
syrligt bär och upplevs därför ej som
sött. Som jämförelse kan nämnas att
BRIX-värdet i svarta vinbär, som
upplevs som ett syrligt bär, låg
mellan 15 och 18 samma år (figur
22).
plantor av varje sort har planterats ut i tre kommersiella odlingar för att sorterna skulle testas i
annat klimat och andra jordarter än i Öjebyn samt för att få odlarnas uppfattning och
bedömning av sorterna. Frysta plantor (s. k. frigoplantor) av kvaliteten A+ har använts. 20
sträckmeter/sort (160 plantor/sort) har utgjort försöksytan. I slutet av juni 2007 sattes
plantorna ut i två odlingar i Norrbotten - i Mockträsk utanför Boden och i Rödupp norr om
Överkalix - samt i en odling i Jättendal i Hälsingland. Odlarna har skött försöksodlingarna på
samma sätt som sina övriga odling med gödsling, bekämpning mot ogräs, sjukdomar och
insekter.
Endast prima skörd har vägts in. Sorternas känslighet för sjukdomar mm har bedömts visuellt
av odlaren själv.
4.4.1Mockträsk bärodling, Boden
Plantorna har satts i dubbelrad på plastlist utan droppbevattning, 8 plantor/meter med 1,50 m
radavstånd. Totalt har 500 plantor/sort planterats. Gödslingen har det första året enbart bestått
av bladgödsling, två gånger med Bycobact och en gång med Senifos.
100,0
90,0
80,0
70,0
60,0
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0
50,0
40,0
Mockträsk
Rödupp
30,0
20,0
10,0
Figur 13. Sortförsök med jordgubbar ute
hos provodlare 2007. Prima skörd under
etableringsår.
Roxana
Alba
Asia
0,0
Figur 14. Sortförsök med jordgubbar ute hos
provodlare 2008. Prima skörd år 2. I Jättendal
första skörd. *avkastning visuellt bedömd
Roxana
60,0
Asia
70,0
Mockträsk
Rödupp
Jättendal *
kg/ar (100 kvm)
kg/ar (100 kvm)
90,0
80,0
Alba
100,0
Plantorna sattes den 21 juni 2007 och skördades försöksmässigt redan samma år med start den
8 augusti. Man brukar räkna med ca 60 dagar från planering till skörd när man använder
denna typ av planta. Här i norr tog det bara drygt 40 dagar till första skörd. Troligen beroende
på rådande dagslängdsförhållanden.
År 2007 har sorten Asia har gett den högsta avkastningen med 28,2 kg/100 m2 och Roxana
26,4 kg/100 m2 (figur 13), vilket skulle motsvara ca 2,8 ton/ha respektive 2,6 ton/ha. Alba har
endast gett 8,5 kg/100 m2. Under vintern 2007/2008 har man fått mycket skador p g a vilt
(rådjur) som trampat, grävt och betat i odlingen. Täckväven har trasats sönder och de plantor
som trots allt har klarat sig undan rådjuren har sedan saknat vävtäckning under vårvintern och
har tagit skada av frost. Sorten Asia har fått stora skador och ca 100 plantor i försöksytan har
dött.
År 2008 har sorten Roxana gett den högsta avkastningen med 96,4 kg/100 m2 vilket
motsvarar drygt 9 ton eller 18 000 liter/ha (figur 14). Alba och Asia som drabbats mest av
viltskador har gett låg skörd.
Odlaren har varit mest nöjd med sorten Roxana som har bra smak och som har gett bra
avkastning båda åren.
21
4.4.2Polcirkelbär, Rödupp, Överkalix
Plantorna sattes den 23 juni 2007 i dubbelrad på plastlist med droppbevattning, 8
plantor/meter med 1,50 m radavstånd. Totalt har ca 1000 plantor /sort planterats. Under
anläggningsåret har odlingen gödslats med 600 kg NPK 11-5-18 per ha. På våren 2008 har
man gödslat med 300 kg NPK 8-7-16 per ha och vid kartsättning har urea tillsatts via droppet
samt Bycobact via droppet under skörden.
År 2007 har sorten Asia gett den högsta avkastning med knappt 34 kg/100 m2 vilket
motsvarar 3,4 ton/ha, Roxana har gett knappt 26 kg/100 m2 och Alba har gett den lägsta med
drygt 19 kg /100 m2 (figur 13).
År 2008 har sorten Alba gett den högsta avkastningen med 51 kg/100 m2. Roxana har gett 33
kg/100 m2 och Asia endast 17 kg/100 m2 (figur 14). Odlaren tror själv att han lagt på för
mycket kvävegödsel innan blomning, vilket kan leda till försämrad blomutveckling och
kartbildning då plantan satsar på vegetativ tillväxt i stället för bärproduktion.
Odlaren ansåg 2007 att sorten Asia var den bästa med den högsta avkastningen och med bra
smak. 2008 har problemen med gråmögel varit större i alla sorter och kartsättningen sämre,
möjligen beroende på för hög kvävegiva.
4.4.3 S-O Svensson, Jättendal
Plantorna har planterats i dubbelrad på friland utan marktäckning, 8 plantor/meter. Bevattning
har skett med spridare. Totalt har ca 500 plantor/sort planterats. 2007 utgjorde etableringsår
och endast en mindre skörd togs för provsmakning. 2008 har sorterna skördats för första
gången. Skörden har bedömts till ca 0,3 – 0,4 liter/planta dvs ca 150 – 200 gram/planta, vilket
motsvarar drygt 9 ton/ha. Odlaren har bedömt att alla sorter avkastade ungefär lika mycket
(figur 14).
Odlaren har varit nöjd med sorten Alba, som också smakade riktigt bra. Sorternas tidighet har
stort sett överensstämt med sorten Honeoye. De har gett ganska god avkastning, har haft bra
smak och utseende, men har inte riktigt haft tillräcklig hållbarhet. De provade italienska
sorterna har inte riktigt hängt med med huvudsorten Honeoye, anser odlaren.
22
5 Provning av skotska vinbärssorter
Sex sorter från Scottish Crop Research Institute (SCRI) har jämförts med sorten Hildur (SLUÖjebyn 1991), dagens huvudsort i norra Sverige, och sorten Intercontinental (SLU-Balsgård
1998). Moderplantor skickades från SCRI i juli 2001. Förökning skedde under 2001 och
2002. Försöket planterades ut i början av juli 2002. Resultat från 2002 – 2005 finns
presenterade i Sortprovning av jordgubbar och svarta vinbär i norra Sverige 2001 – 2005 –
Slutrapport (Öberg, Nilsson 2005). Hela försöksperioden 2002 – 2008 redovisas i denna
rapport.
5.1 Försökets uppläggning
Följande sorter har ingått i försöket: Hildur (mätarsort), Intercontinental, Ben Sarek, Ben
Tron, Ben Hope (gallkvalsterresistent), Ben Gairn (reversionsresistent), Ben Dorain och Ben
Avon. Sorterna har testats i ett ekologiskt odlingssystem.
Försöket har varit utlagt som ett blockförsök med 3 upprepningar (4 block) i 4 rader med en
skyddsrad på var sida och skyddsplantor längst ut i raderna. Avståndet i raden var 0,70 m och
mellan raderna 4,00 m vilket har motsvarat ca 3000 buskar/ha. Försöket etablerades på
plastlist mot ogräs. Mellan raderna har en gräsbana varit insådd.
Bild 2. Skörd av sortförsöket med svarta vinbär i Öjebyn, 2006. Foto E. Öberg, 2006.
Försöksytan har grundgödslats med motsvarande ca 25 kg stallgödsel/ha innan plantering. Då
de skotska sorterna har växt mycket kraftigt, p g a dålig anpassning till rådande
ljusförhållanden under växtsäsongen och därför har haft stora problem med fläkningsskador,
har försöket gödslats mycket försiktigt varför avkastningsnivån hos mätarsorten Hildur varit
förhållandevis låg under hela försöksperioden. Gräsbanorna och gräsytorna runt försöket har
slagits en till två gånger per månad med gräsklippare och betesputs. I övrigt har försöket
inspekterats för notering av skadegörare och sjukdomar. Mot vinbärsknoppmal har två
förebyggande bekämpningar skett med det ekologiskt godkända medlet Thurex ( Bacillus
thuringiensis kurst.). Dock har medlet inte effekt mot vinbärsskottmal. Vid behov har övriga
23
skadeinsekter tex. mjölktistelbladlus och stinkfly bekämpats med Pyretrum NA Emulsion
(godkänd i EU-ekologisk odling men inte KRAV-godkänd) just före blomning. Pyretrum har
troligen haft viss effekt mot vinbärsknopp- och vinbärsskottmal. Inga tecken på
gallkvalsterangrepp har konstaterats.
5.2 Mätningar och metoder
Första skörden togs 2004 och skedde för hand. Vanligen tar odlarna inte denna första skörd,
eftersom bären kommer långt ner i busken och dagens vinbärsskördare inte klarar av att
skörda små buskar. Från och med 2005 har buskarna batongskördats. Man slår på grenarna
med en sorts batong och bären samlas upp i stora plastkar som placeras under buskarna. Bär
och blad slås sedan genom ett rensverk som blåser bort blad och skräp. Batongskörd ger en
möjlighet att konstatera grenarnas känslighet, liksom hur bären klarar att rensas i rensverket.
Bedömning har skett i skala 0-9 för övervintring och avmognad där 9 betecknar frånvaro av
vinterskador och helt avmognad planta. Sjukdomsangrepp (mjöldagg, bladfall och
bladfläcksjuka mm) och skadegörare (gallkvalster, vinbärsknoppmal m.fl.) har bedömts i
förekommande fall. Vinterskador har även mätts som nedfrysning i cm.
Vid skörd har prover tagits av alla sorter i de fyra blocken för att analysera halten av
antocyanin, totala halten av fenoliska ämnen och C-vitamin. Proverna har omedelbart frysts
ner i flytande kväve och har sedan transporterats ner till analyslaboratoriet på SLU-Balsgård
och lagrats i –22°C till analystillfället. Alla analyser har genomförts i form av dubbel- eller
trippelprover utifrån frysta bär. Torrsubstanshalt (Ts) har analyserats efter sönderdelning och
frystorkning. Vitamin C har analyserats som askorbinsyra med HPLC. Fenoler har analyserats
spektrofotometriskt och angetts som gallsyraekvivalenter (GAE). Antocyaniner har angetts
som cyandin-3-glukosid-ekvivalenter (C3GE). Fenoler och antocyaniner har angetts per gram
torr vikt (tv) medan askorbinsyra har angetts per 100 gram färsk vikt (fv). Proverna har
homogeniserats i meta-fosforsyra innan analys av organiska syror för att förhindra
nedbrytning av askorbinsyra.
Sockerhalten, som BRIX, har mätts varje år med refraktometer för att bestämma
skördetidpunkt och i samband med skörden för att mäta sockerhalten hos de olika sorterna vid
skördemoget stadium.
I samband med skörden har också ett prov på 100 bär tagits ut för att ange bärstorlek (100bärvikt i gram).
5.3 Resultat med utvärdering
Sortförsöket planterades ut i början av juli 2002 som ca 20 cm höga, rotade
sommarsticklingar. Försöksplantorna klipptes ned i maj 2003 för att ge välförgrenade buskar.
Resultaten i denna rapport grundar sig på totalt 6 års resultat: Resultat från 2003 – 2005
(Öberg, Nilsson 2005) och resultaten från de senaste tre åren 2006 – 2008. Detta her gett ett
bra underlag för att bedöma sorternas odlingsvärde och anpassning till ljus- och
temperaturklimat i norra Sverige.
5.3.1Skadeinsekter och sjukdomar
Fram till 2008 har det varit mycket få angrepp av sjukdomar och skadeinsekter i försöket.
Mycket lite eller inga angrepp av skadedjur har kunnat konstateras. Mindre angrepp av
mjölktistelbladlus och stinkfly har noterats samt mindre angrepp av bladfläcksjuka.
24
Sommaren 2005 förekom lokalt stora angrepp av filtrost i länet och även i försöket där
sorterna Hildur, Ben Dorain och Ben Avon hade angrepp. Inga tecken på gallkvalsterangrepp
har konstaterats, dock visar sorten Hildur vissa tecken på att vara infekterad med Reversionsvirus
Vid en inspektion i maj 2008 upptäcktes att den mycket tidiga ryska sorten Bogotaj, planterad
i en kantrad, hade angripits av vinbärsskottmal 1 (Lampronia capitella) eller vinbärsknoppmal
(Euhyponomentoides albithoracellus). Det är första gången sedan 1992, som angrepp har
noterats på försöksstationen. Hela försöket sprutades då med Raptol (rapsolja och pyretrum).
Bekämpningen upprepades efter en vecka, men insatsen kom antagligen något för sent och
hade dålig verkan, varför detta årets skörd i stort sett uteblev.
5.3.2 Tillväxt, utveckling och invintring
Två år under försöksperioden har
samtliga sorter klarat sig från
vinterskador. 2002/2003 när alla sorter
var nyetablerade och under vinterna var
täckta med snö samt den mycket milda
vinterna 2005/2006. Övriga vintrar har
endast mätarsorten Hildur övervintrat
utan skador (figur 16).
Hildur är en långdagssort, dvs blommar
och sätter frukt vid lång dag, som avslutar
sin tillväxt och påbörjar sin avmognad vid
en viss kritisk dagslängd oavsett höstens
temperatur Det har endast varit sorten
Hildur som har avslutat tillväxten,
avmognat och fällt bladen i tid (se figur
15). Avmognaden hos övriga sorter styrs
till största delen av temperaturen under
hösten, vilket har medfört att de varje år
stått fullövade med nästan gröna blad vid
bedömningen i mitten av oktober
(bild 1). När temperaturen senare plötsligt
har sjunkit under 0°C har de sorter som
inte har avslutat sin tillväxt frostskadas.
Bild 3. Endast sorten Hildur har avmognat och tappat
Dagslängdsinställningen styr också i viss
sina blad. 19 oktober 2007. E.Öberg.
mån tillväxtstarten på våren och har
förhindrar Hildur att vakna för snabbt vid de värmeböljor som inträffat i april månad 2004,
2005 och 2007 (se ovan). Eftersom temperaturen sjunkit under noll senare i april dessa år har
knopparna sannolikt frostskadats.
1
Vinbärsskottmal (Lampronia capitella) har fått nytt svenskt namn och heter nu vinbärsknoppmal. Den insekt
som tidigare bar detta namn har bytt namn till mindre vinbärsmal (Euhyponomentoides albithoracellus). För att
inte förvirring skall uppstå behålls det gamla namnen i rapporten.
25
2003
2004
9,0
2005
2006
2007
8,0
7,0
Avmognad, 0 - 9
2008
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
Ben Avon
Ben Dorain
Ben Gairn
Ben Hope
Ben Tron
Ben Sarek
Intercontinental
Hildur
0,0
Figur 15. Bedömd avmognad 2003 - 2008, i skala 0 - 9, där 9 avlövats
och 0 är helt grön. Sortförsök i svarta vinbär planterat 2002, Öjebyn.
I figur 16 visas sorternas övervintringsförmåga, som alltså har ett starkt samband både med
avmognaden på hösten och med tillväxtstarten på våren. Alla skotska sorter, utom Ben Sarek,
har skadats mycket kraftigt liksom den svanska sorten Intercontinental.
9
Övervintring, 0 - 9.
8
7
6
5
4
3
2
1
Figur 16. Bedömd övervintring 2003 - 2008, 0 - 9, där 9 saknar synliga
frostskador. Sortförsök i svarta vinbär planterat 2002, Öjebyn.
Ben Avon
Ben Dorain
Ben Gairn
Ben Hope
Ben Tron
Ben Sarek
Intercontinental
Hildur
0
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Då försöket 2008 utsattes för ett mycket kraftigt angrepp av vinbärsskottmal , se ovan, var
notering av vinterskador omöjlig att göra.
Utifrån detta kan endast sorten Hildur ekommenderas för yrkesodling i vårt klimatområde.
Av de nya skotska sorterna har Ben Gairn klarat sig bäst.
26
5.3.3 Avkastning
Skörderesultaten för samtliga skördeår (2004 – 2008) har redovisats i figur 17. Beroende på
kraftiga angrepp av vinbärsskottmal har skörden helt uteblivit 2008 och endast ca 1
liter/buske kunde skördas för att skickas till analys. Resultaten har omräknats till kg/ha. Högst
avkastning i medeltal har Intercontinental gett (4,9 ton/ha) följt av Ben Sarek (4,2 ton/ha) och
Ben Dorain (4,1 ton/ha). Hos alla dessa sorter har storleken på skörden varierat mycket
mellan åren (figur 17). Hos Ben Tron, som såg mycket lovande ut de första åren har
avkastingen varierat mellan 7,4 ton/ha 2005 till ner till 0 ton/ha 2007 då den frostskadats.
2004
2005
2006
9000
8000
7000
2007
2008
kg/ha
6000
5000
4000
3000
2000
1000
Ben Avon
Ben Dorain
Ben Gairn
Ben Hope
Ben Tron
Ben Sarek
Intercontinental
Hildur
0
Figur 17 . Sortförsök i svarta vinbär, HS-Öjebyn 2002 - 2008. Skörd noterat
som kg/ha för 2004 till 2008, Öjebyn. Skörd uteblev 2008 p g a kraftiga
angrepp av vinbärsskottmal. Avser en planttäthet på 3000 buskar/ha.
Figur 18. Bärstorlek (gram/100bär). Medelvärde för
åren 2004 till 2008. Sortförsök i svarta vinbär 2002 2008, HS-Öjebyn.
Ben Avon
Ben Dorain
Ben Gairn
Ben Hope
Ben Tron
Ben Sarek
Intercontinental
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Hildur
5.3.4 Bärstorlek
Av figur 18 framgår att sorten
Intercontinental har betydligt
större bär än alla övriga sorter, i
medeltal 190 g/100 bär. Hildur
har de minsta bären med i
genomsnitt 88 g/100 bär.
Bärstorleken är helt
sortberoende men varierar starkt
mellan åren beroende på
årsmånen. Eftersom mycket av
färgen sitter i skalet kan det
finnas ett samband med
bärstorlek och
100-bärvikt, gram
Avkastningen har varit nära kopplad till graden av vinterskador för alla sorter utom för
Hildur. Hildur med en medelskörd på 3,9 ton/ha, har haft en relativt jämn avkastning under
åren. Dock har Intercontinental hållit en jämn avkastningsnivå trots stora vinterskador våren
2004 och 2005. Bären har dock suttit långt ner i busken dessa år, vilket skulle ha gjort
maskinskörd vansklig. Hildur är däremot en typisk ”norrlandsväxt” som växer till långsamt de
första åren och därför inte heller ger så hög avkastning tidigt under kulturen. Sorten
Intercontinental har visat sig vara känslig för regn och för rensning i rensverket när bären varit
helt mogna, vilket beror på att bären är mycket stora (se nedan). Övriga sorter klarade sig bra.
27
antocyanininnehåll (se nedan). Små bär har i allmänhet tjockare skal och klarar därför både
regn och maskinskörd bra.
5.3.5Bärens innehåll – inre kvalitet
Torrsubstanshalten har vissa år varierat mellan sorterna vilket har påverkat resultaten som
baserar sig på friskvikt, tex halten askorbinsyra. Ben Tron frös bort vinterna 2006/2007 och
värden finns därför bara för två år.
2006
240,0
220,0
200,0
180,0
160,0
140,0
120,0
100,0
80,0
60,0
40,0
20,0
0,0
2007
Ben Hope
Ben Avon
Ben Dorain
Ben Tron
Ben Gairn
Ben Sarek
Intercontinental
2008
Hildur
C-vitamin mg/100g fv
Vitamin C (Askorbinsyra)
Innehållet av askorbinsyra har varit lägst hos sorterna Intercontinental, Ben Sarek, Ben Gairn
och Hildur med ett medeltal för tre år på 134–141 mg/100 g frisk vikt (fv) (figur 19). De
högsta värdena hittar vi hos Ben Avon, Ben Hope och Ben Dorain med ett medel för tre år på
203 – 212 mg/100 g fv. Ben Dorain har i medeltal 50 % högre halt askorbinsyra än
mätarsorten Hildur. Sorter med högst halt har haft den minsta variationen mellan åren. Övriga
sorter har haft de högsta värdena den varma och torra sommaren 2006 och de lägsta värdena
den svala och nederbördsrika sommaren 2008 (figur 19). Ben Tron hade högt innehåll av
askorbinsyra 2006, 202 mg/100 g fv, men 2008 låg värdet bara på 153 mg/100 g fv.
Figur 19. Skotska svarta vinbär, HS-Öjebyn 2006-2008. Cvitaminhalt i bären i mg/100 g friskvikt.
Totala halten av fenoler
Totalhalten av fenoler (figur 20) har också varierat mellan sorterna. Intercontinental har i
medeltal haft lägst halt med 17,3 mg GAE/g torr vikt (tv) och Hildur, Ben Hope och Ben Tron
de högsta halterna, i medeltal 27,8–30.0 mg GAE/g tv. Halterna hos de flesta sorter var högst
den varma sommaren 2006.
28
Fenoler tot. mg GAE/g tv
40,0
35,0
2006
30,0
2007
25,0
2008
20,0
15,0
10,0
5,0
Ben Tron
Ben Hope
Ben Gairn
Ben Dorain
Ben Avon
Ben Sarek
Hildur
Intercontinental
0,0
Figur 20. Skotska svarta vinbär HS-Öjebyn, 2006 - 2008..
Totalhalt av fenoler i bären i mg GAE/g tv.
Antocyanin
Antocyanininnehållet har i medeltal varit lägst hos Ben Sarek och Intercontinental (7,5–8,1
mg/g tv) och högst hos Ben Tron, Ben Gairn och ‘Hildur’ (12,8–13,3 mg/g tv) (figur 21).
Innehållet av antocyanin har varierat stort mellan sorterna liksom mellan åren. Under
försöksperioden var halterna antocyanin högst efter den varma, torra sommaren 2006.
18
2006
Antocyanin mgC3GE/g tv
16
2007
14
2008
12
10
8
6
4
2
Ben Tron
Ben Gairn
Ben Hope
Ben Avon
Ben Dorain
Intercontinental
Ben Sarek
Hildur
0
Figur 21. Skotska svarta vinbär. Anthocyaninhalt i bären i
mgC3GE/g torr vikt, Öjebyn 2006 - 2008.
Sammanfattingsvis har sorter med högt innehåll haft nästan dubbelt så hög halt av potentiellt
hälsobefrämjande ämnen, dvs antocyanin, totalhalt av fenoler och C-vitamin, som sorter med
lågt innehåll.
29
Socker
I samband med skörden har bärens BRIX-värde som ett mått på sockerhalten mätts med en
refraktometer (figur 22). Hildur har haft högst sockerhalt i medeltal under försöksperioden,
men skillnaderna mellan sorterna har varit små. Sockerhalt påverkas av väderleken under
mognaden men skillnaderna är också sortberoende. Liksom halterna av C-vitamin, antocyanin
och fenoler var sockerhalten högst efter den varma och torra sommaren 2006.
De mogna bärens innehåll av socker är en viktig kvalitetsegenskap hos en svartvinbärssort.
Tidigare var odlarpriset knutet till sockerinnehåll, eftersom man vid tillverkning av
koncentrat, ”koncentrerar ner” råsaften till ett BRIX-tal på 65. Har bärråvaran en högre
sockerhalt behövs alltså mindre mängd bär för att tillverka en viss mängd koncentrat.
20,0
18,0
BRIX (% sukros)
16,0
14,0
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
Ben Avon
Ben Dorain
Ben Gairn
Ben Hope
Ben Tron
Ben Sarek
Intercontinental
0,0
2004
2005
2006
2007
2008
Hildur
2,0
Figur 22. Sockerhalt i bären mätt 2004 till 2008 som BRIX (halten
sukros i %). Sortförsök i svarta vinbär, HS-Öjebyn
Sockerhalt påverkas bl.a. av nederbörd, temperatur, temperaturskillnader över dygnet och ljus
under bärutvecklingen. Den nya hälsotrenden med produkter utan tillsatt socker gör den
naturliga sockerhalten viktig.
6 Utåtriktad verksamhet
Preliminära resultat av både sortförsöken i jordgubbar och svarta vinbär har delgetts
yrkesodlarna i Norrbotten vid årliga fältvandringar på Hushållningssällskapets
trädgårdsförsöksstation i Öjebyn. Dessutom har två fältvandringar hållits ute hos aktiva odlare
i länet under perioden, bl a i Överkalix. Vi har också varit lyckosamma i att föra ut
bärforskningen i media och press. Norrbottens alla dagstidningar samt lokal-TV har
rapporterat flitigt under de år som verksamheten har bedrivits.
Dessutom har resultaten från sortprovningarna delgetts odlarna i Norr- och Västerbotten
direkt via den rådgivning som utförs av Hushållningssällskapet på uppdrag av Länsstyrelserna
i samma län, bl a vid de årliga bärkurserna..
30
Bild 4. Diskussion om svarta vinbär vid den årliga fältvandringen på Hushållningssällskapets
Trädgårdsförsöksstation i Öjebyn. Augusti 2008. Foto.Olov Öberg.
Resultaten av analyserna gjorda i svarta vinbär 2006 presenterades, vid Ribes-seminariet på
NJF:s 23:e kongress i Köpenhamn den 26-29 juni, 2007 tillsammans med forskaren Kimmo
Rumpunen, SLU-Balsgård (bilaga 1).
Resultaten från undersökningarna skulle ha publicerats våren 2009 i facktidskriften Viola –
Frukt och Bär som riktar sig direkt till yrkesodlingen. På grund av ekonomiska svårigheter las
dock denna tidning ned och artikeln lades på is. Resultaten från försöket med jordgubbar har
just publicerats i faktaserien Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap –
ekologisk odling nr 2 - 2009. Utvalda resultat kommer att publiceras i lämplig internationell
tidskrift tillsammans med forskaren Kimmo Rumpunen på SLU-Balsgård.
31
6.1 Summary
During 2006 to 2008, five Italian strawberry varieties, from Newfruit Strawberry Research
Centre (NF), and six Scottish blackcurrant varieties, from the Scottish Crop Research Institute
(SCRI), were tested for organic production in variety trials at the Research Station Öjebyn
(Rural Economy and Agricultural Society) in North Sweden. The blackcurrant trial was
established in 2002 and had been harvested for two years beforehand. Winter hardiness,
vegetative development, yield and resistance to pest insects and diseases were studied. The
following blackcurrant varieties were tested: Ben Sarek, Ben Tron, Ben Hope (gall mite
restistant), Ben Gairn (resistant to Reversion virus), Ben Dorian and Ben Avon and compared
to the Swedish cultivars Intercontinental and Hildur (control). The following Italian
strawberry varieties: NF2-207, NF 421 (Asia), Gemma, Alba and Roxana from NF were
compared with older cultivars, Oka, Joliette, Honeoye (control), Polka, Zephyr, and an old
clone of Zephyr (1975).
An addition aim was to study the inner quality of the berries. Each year samples of
blackcurrants and strawberries were analysed for contents of: ascorbic acid (vitamin C), total
phenols and total antocyanins (e.g. cyanadin 3’glucside). The strawberries were also analysed
for ellagic acid content.
The Italian strawberry variety Roxana produced, on average, the highest annual yield,
followed by Alba, Polka and Oka. All varieties, excluding Honeoye and Gemma, were
susceptible to grey mould during seasons with high precipitation and high air humidity. Few
problems of winter damage were encountered. The analyses show that the contents of total
phenols, total antocyanins, ellagine and vitamin C varied considerably among cultivars and
between years. Varieties with high contents had 30-70% more potentially health-promoting
substances than cultivars with low contents.
In the blackcurrant trials the Swedish cultivar Intercontinental produced, on average, the
highest annual yield, followed by Ben Sarak and Ben Dorain. The annual yield of these
varieties varied considerably between years and was closely connected to the degree of winter
damage. Of the varieties tested, only the local standard cultivar Hildur is sufficiently hardy to
produce a consistent and reliable harvest in the severe climate of North Sweden. The analyses
show that the contents of total phenols, total antocyanins and vitamin C varied considerably
among cultivars and between years. Cultivars with high contents had almost double the
amount of potential health-promoting substances than those with low contents.
7 Litteratur och referenser
Cacace J. E. & Mazza G. (2002). Extraction of Antocyanins and Other Phenolics from Black Currants with
Sulfured Water. Journal of Agricultural and Food Chemistry, 2002, 50, 5939-5946. Published on Web
09/06/2002.
Hård, J. E., Persson, R., Ottoson, L. (1977). Quality of vegetables cultivated at different latitudes in Scandinavia.
Acta Agriculture Scandinavica 27 (1977), pp. 6 – 27.
Johannesson, L. (2000). Frukt, bär och grönsaker rika folatkällor. Fakta Trädgård nr. 5 2000. Sveriges
lantbruksuniversitet, Uppsala.
Livsmedelsverket. (2001). Livsmedelstabell. Energi och näringsämnen 2002. Uppsala.
Mazza G. & Miniati, E. (1993). Small fruits. In Antocyanins in Fruit,. Vegetables and Grains; CRC Press: Boca
Raton, FL, pp. 85 – 130.
McDougall G. J., Gordon S., Brennan R. & Stewart D.(2005). Antocyanin-Flavanol Condensation Products from
Black Currant (Ribes nigrum L.) Journal of Agricultural and Food Chemistry, 2005, 53, 7878-7885. Published
on Web 09/02/2005.
Olsson, M. (1999). De livsviktiga antioxidanterna – lagringens betydelse för halter i frukt och grönt. Fakta
Trädgård nr. 3 1999. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
32
Ottosson, L.& Nilsson, T. (1976) Breddgradens inflytande på grönsakernas tillväxt och kvalitet.
Konsulentavdelningens stencilserie Trädgård 108. Alnarp.
Rumpunen K., Öberg E. (2007) Growing black currants in northern Sweden – content of ascorbic acid,
antocyanins and phenols in modern cultivars. Presentation vid Ribes-seminariet, NJF 23:e kongress i
Danmark, Köpenhamn, 26-29 juni, 2007
SMHI (2001 – 2008). Väder och Vatten. Norrköping.
Slimestad R, Solheim H. (2002). Antocyanins from black currants (Ribes nigrum L.). Journal of Agricultural
and Food Chemistry, 2002, 50(11): 3228-31.
Statistiska Centralbyrån (2000). Trädgårdsräkningen 2000. Statistiska meddelanden. Örebro 2000.
Statistiska Centralbyrån (2002). Trädgårdsinventeringen 2003. Statistiska meddelanden. Örebro 2003
Xiangqun, G. (2000) Små bär har stor betydelse – mer antioxidanter än i frukt. Fakta Trädgård nr. 2 2000.
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
Öberg, E. (1999). Ekologisk jordgubbsodling – försök i Öjebyn 1996-1999. Nytt från institutionen för
norrländsk jordbruksvetenskap Ekologisk odling nr2 1999. SLU-NJV, Umeå.
Öberg, E. (1999). Ekologisk jordgubbsodling i norr. Tidskrift för Frukt– och bärodling nr 4 dec 1999.
Trädgårdsnäringens riksförbund – Fruktodlarsektionen.
Öberg, E. (2000). Ekologisk jordgubbsodling i norra Sverige – odlingsteknik. I 10:e Regionala
Lantbrukskonferensen för norra Sverige den 14–15 mars 2000 Umeå. Röbäcksdalen meddelar 2000:1, s 15–
18.
Öberg, E. (2002). Nya sorter av svarta vinbär och jordgubbar för norra Sverige – en grundförutsättning för
framtida odling. Norrbottens landsbygd nr 2 april 2002. Medlemstidskrift för HS i Norrbotten
Öberg, E. (2002). Sortprovning – Vi söker ny sorter av svarta vinbär och jordgubbar för norra Sverige. Frukt &
Bär nr 4 dec 2002. Gröna näringens riksorganisation (GRO).
Öberg, E. (2003). Provning av jordgubbssorter från Kanada 2000-2003 i ett ekologisk odlingssystem Ur:
Regional jordbrukskonferens för norra Sverige 26-27 november 2003, föredragen i sammandrag. Röbäcksdalen
meddelar 2:2003, s.34-37. SLU, Umeå.
Öberg, E. (2004). Ekologisk sortprovning av jordgubbar. Nytt från institutionen för norrländsk
jordbruksvetenskap Ekologisk odling nr4 2004. SLU-NJV, Umeå.
Öberg, E. (2005). Oka och Joliette – goda och härdiga sorter för norra Sverige. Frukt & Bär nr3 september
2005. Gröna näringens riksorganisation (GRO).
Öberg E., Nilsson B. (2005). Sortprovning av jordgubbar och svarta vinbär i norra Sverige 2001 – 2005.
Slutrapport. SLU- Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, Öjebyn.
Öberg, E. (2009). Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr. Nytt från institutionen för norrländsk
jordbruksvetenskap Ekologisk odling nr 2 2009. SLU-NJV, Umeå.
33
Bilaga 1
Presentation vid Ribes-seminariet, NJF 23:e kongress i Danmark, Köpenhamn, 26-29 juni, 2007
Growing black currants in northern Sweden – content of ascorbic acid,
antocyanins and phenols in modern cultivars
Kimmo Rumpunen1 and Elisabeth Öberg2
1
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of plant breeding and
biotechnology, Balsgård, Fjälkestadsvägen 459, SE-291 94 Kristianstad, Sweden
2
Rural Economy and Agricultural Society of Norrbotten, Patrons Allé 10, SE-943 31 Öjebyn,
Sweden
Introduction
Black currant is an important berry crop in northern Sweden. The intense light and the low
temperature during the growing season may promote the accumulation of health promoting
substances like ascorbic acid and phenols in the berries, thus improving their nutritional
quality. Black currants are susceptible to a number of pests and diseases among which
mildew, gall mite and black currant reversion virus are the most important. New cultivars
should be adapted to the local climate, resistant to severe pests and diseases and produce
berries with a high content of health promoting substances. In this paper the content of major
organic acids, total phenols and total antocyanins, are reported for six Scottish and two
Swedish black currant cultivars presently being evaluated in a trial in northern Sweden.
Materials and methods
Six modern cultivars of black currants: ‘Ben Sarek’, ‘Ben Tron’, ‘Ben Hope’, ‘Ben Gairn’,
‘Ben Dorain’ and ‘Ben Avon’ (all from the Scottish Crop Research Institute), were compared
with two Swedish cultivars: ‘Hildur’, a standard cultivar for northern Sweden (developed at
Öjebyn), and ‘Intercontinental’ (a recent cultivar developed at Balsgård). The trial was
established in 2002 at Öjebyn using an experimental design of four blocks (four rows), and
the cultivars were randomized in the rows. The studied rows were surrounded by guard rows.
The plants were planted in a plastic mulch to minimize the need for weeding. Between rows
grass was grown. In the row the distance between plants was 0.70 m, and between rows the
distance was 4.0 m. At harvest representative samples of each cultivar were collected and
immediately frozen in liquid nitrogen and thereafter stored at –20°C until analysis. In total, 32
samples were analysed in duplicates for content of dry matter, ascorbic acid, total phenols (as
gallic acid equivalents, GAE), total antocyanins (as cyanidin 3-glucoside), malic acid and
citric acid. Dry matter was determined by freeze-drying, organic acids were determined by
HPLC and UV-detection, whereas phenols and antocyanins were determined by
spectrophotometer. Samples were homogenized in meta-phosphoric acid before analysis of
organic acids to prevent degradation of ascorbic acid.
Results and discussion
The content of dry matter (Table 1) varied among cultivars (22.1–28.6%) thus considerably
influencing the results on fresh weight basis. The content of ascorbic acid (Table 1) was
lowest for ‘Intercontinental’, ‘Ben Sarek’, ‘Ben Gairn’ and ‘Hildur’ (155–159 mg/100 g fw)
and highest for ‘Ben Hope’ (225 mg/100 g fw). The content of malic acid (Table 1) varied
largely among cultivars with a lowest content revealed for ‘Ben Tron’ (1.9 mg/g fw) and the
highest for ‘Ben Dorain’ (5.7 mg/g fw). Also the content of citric acid (Table 1) varied largely
among cultivars with ‘Ben Tron’ having the lowest content (25.8 mg/g fw) and ‘Ben Sarek’
having the highest content (43.2 mg/g fw).
Table 1. Results of analyses of dry matter and organic acids in black currants harvested
in 2006 (mean ± standard error of mean).
Cultivar
‘Hildur’
‘Intercontinental’
‘Ben Sarek’
‘Ben Tron’
‘Ben Hope’
‘Ben Gairn’
‘Ben Dorain’
‘Ben Avon’
Dry matter
(%)
28.6±0.5
24.9±0.4
22.4±0.3
26.2±0.7
23.7±0.9
26.3±0.9
22.1±0.2
23.6±0.3
Ascorbic acid
(mg/100 g fw)
159.1±9.1
155.4±2.3
156.5±5.4
202.1±8.3
225.2±8.2
157.7±7.2
202.0±3.9
201.9±6.7
Malic acid
(mg/g fw)
3.2±0.1
4.7±0.1
3.5±0.1
1.9±0.1
4.4±0.1
3.2±0.3
5.7±0.4
4.4±0.4
Citric acid
(mg/g fw)
35.9±0.9
35.1±0.4
43.2±1.1
25.8±0.6
35.3±0.4
29.2±0.5
36.5±0.9
29.4±0.7
The content of total phenols (Table 2) also varied among cultivars; ‘Intercontinental’ having
the lowest content (16.1 mg GAE/g dw) and Ben Tron having the highest content (31.2 mg
GAE/g dw). The content of antocyanins was lowest for ‘Ben Sarek’ and ‘Intercontinental’
(6.7–6.8 mg/g dw) and highest for ‘Ben Gairn’ and ‘Ben Tron’ (12.5–12.9 mg/g dw). Thus,
both the content of total phenols and total antocyanins varied largely among cultivars and
cultivars with a high content had almost twice as much potentially health promoting
substances as cultivars with a low content.
Table 2. Results of analyses of phenols and antocyanins in black currants harvested in
2006 (mean ± standard error of mean).
Cultivar
Phenols
(mg GAE/g dw)
‘Ben Avon’
23.8±0.8
‘Ben Dorain’
20.8±1.1
‘Ben Gairn’
24.9±1.7
‘Ben Hope’
28.8±0.9
‘Ben Sarek’
20.2±0.5
‘Ben Tron’
31.2±1.2
‘Hildur’
25.5±1.1
‘Intercontinental’
16.1±0.5
Phenols
(mg GAE/100 g fw)
562±19
459±24
655±45
683±21
452±11
817±31
729±31
401±12
Antocyanins
(mg/g dw)
9.2±0.6
9.1±1.3
12.5±0.8
11.8±0.6
6.7±0.3
12.9±0.4
10.8±0.2
6.8±0.0
Antocyanins
(mg/100 g fw)
217±14
201±29
329±21
280±14
150±07
338±10
309±06
169±00
The content of ascorbic acid for the black currants grown at Öjebyn seem to be slightly higher
compared to the results reported by Lindhard (2005) for the Scottish cultivars being evaluated
also in Denmark. This indicates a possible benefit of the northern latitude on the accumulation
of ascorbic acid. By contrast, the content of total antocyanins seem to be somewhat lower for
the black currants grown at Öjebyn. For the grower it is very important that the cultivars are
adapted to the local climate. Unfortunately the Scottish cultivars suffer from frost during
spring and winter, and are therefore less productive. They could, however, be very useful in
plant breeding to improve the nutritional value and resistance against pests and diseases of
new cultivars intended for growing in northern Sweden.
References
Lindhard, H. 2005. De bedste solbaer i sortsafprøvningen. Frugt & Grønt 11–12:422–424.