vallsjön under 1800- talet

En ytlig titt på
VALLSJÖN
i Finnerödja socken
under 1800-talet
med utblickar bakåt och
framåt i tiden
/ Alf Gunnarson
MMXIV
Tillägg, augusti 2014:
Det kom nyligen ett brev från Lennart Kaj i Hägersten,
med tack för berättelsen samt en rättelse och ytterligare
uppgifter om familjen Burén. Brevet finns nu som bilaga (sist).
2014-08-25/ Alf
1
FÖRORD
Som ung vallsjöbolsbo på 1940- talet var det inte utan att man någon gång
sneglade lite avundsjukt bortåt Vallsjön. Stället var mäktigt i sin utformning och
det låg nära den stora landsvägen mellan Stockholm och Göteborg och det låg
vid en sjö, där det fanns gott om fisk (sades det) och en badstrand, ett stycke
bort mot Vallsjöholm, där vattnet var betydligt varmare på sommaren än i
Skagern. Vi ungdomar hade förmånen att vistas rätt mycket i Vallsjön de där
åren, tack vare bekantskapen med arrendatorsfamiljen Schill. Det var mycket
skridskor och bandyspel på vintern och bad på sommaren. Det var en
upplevelse varje gång och även den ungdomligt okunnige kunde begripa att
det funnits verksamhet där förr i tiden som normalt inte fanns på vanliga
bondgårdar. Huvudbyggnaden var visserligen rätt så sliten, men den hade stil
och läget var oslagbart. Det ligger nära till hands att kalla stället för en idyll.
Samma vattendrag och dammar som förr drivit allehanda maskiner med sina
vattenhjul, drev på 1940- talet en turbin som försåg gården med egen
elektricitet. Det var en häftig miljö.
När jag nu ska försöka beskriva Vallsjöns adertonhundratalshistoria, vill jag
betona att redogörelsen blir tämligen ytlig och ofullständig. Ambitionen är ändå
att lista de människor som bodde och verkade där. Tjänstefolket (som då för
tiden kallades pigor och drängar) kommer bara att synas i undantagsfall.
Vallsjön omfattade under 1800- talet 1/2 mantal. Det är ganska stort. Man kan
jämföra med Vallsjöbols samtliga hemman som var 1/1 mantal. Med andra ord:
Vallsjöns marker var (ungefär) hälften av hela Vallsjöbol.
Efter en titt bakåt i tiden, kollar vi nu in folket i Vallsjön från sekelskiftet 1700/
1800 och framåt.
2
H
är ser vi en landskapskarta över norra Västergötland från slutet av 1600talet. På Stora Tiveden finns det ett ställe markerat mellan Hova och
Finnerödja. Det är säteriet Vallsjön. Vid sjön Skagern (Skager lacus) ser man
Melltorp, Gudhammar och säteriet Skagersholm och söder om Hova finns
Älgarås. Vid sjön Unden (Unden lacus) finns ett annat säteri i senare tiders
Finnerödja socken. Det heter Ramsnäs.
År 1731 ritades följande vägkarta över Skaraborg och där finns, mellan Hova
och Ramundeboda, ställen som Bråten, Krogen i Finnerödja, Gatan och Halla
markerade. Vallsjön syns däremot inte och förklaringen är förstås att de först
nämnda ställena kunde erbjuda resenärer mat och husrum. På Vallsjön fanns
förvisso verksamhet, men någon plats att rasta på var det icke.
3
Redan 1684 genomfördes det ett lantmäteriprojekt i Vallsjön. Originaltexten
lyder så här: "Geometrisk afritningh uppå Sätegården Vallsiön, medh det för
detta underliggande hemman och torp . . anno 1684 . . "
Från Bertil I. W. Kjelldorffs FINSK INVANDRING TILL TIVEDEN MED OMNEJD
"År 1634 blev Vallsjön säteri under riksrådet Clas Kristersson Horn. Han var
bosatt på Ryholm i Beatebergs socken, men han hade hemman även i
Undenäs, i Bergslagen samt var friherre till Åminne i Finland . . . Vallsjön
överfördes från Claes Horn till mågen Gustav Stenbock år 1651 samt från
denne till Tord Bonde år 1672. Säteriet omfattade detta år förutom Vallsjön och
Vallsjöbol även Borgan, Boterud, Eriksbacken, Eriksåsen, Fagersand,
Hansatorp, Herrängen, Hulan, Häggebo, Kavelbron, Mossebo,
Motorp,
Rosendalen, Saxhult och Solbacken. Huvuddelen av dessa var olovligt
upptagna på kronoallmänningen. Större delen av dem blev reducerade och
återförda till kronan år 1684."
På kartan här uppe ses säteriets samlade innehav, från Motorp i norr till
Herrängen, vid Skagern (lacus Scagaren, som sjön kallades 1684). Ett par
decennier senare gjordes ännu en mätning av Vallsjöns ägor.
4
Karta. Mätning av ägorna1706.
Det är Herrängen som syns infällt uppe i högra hörnet på kartan. De hemman
och torp som under 1600- talet tillhörde Vallsjön är numera frånskilda säteriet.
Ägorna sträcker sig från sjön Vallsjön och norrut, upp till Vallsjöbol. Den holme
som syns i sjön Vallsjön kallas Storholmen och viken väster därom är Tubbeviken (Tubbewijkan).
Här ser vi Vallsjöns centrala delar:
Utsnitt från kartan 1706.
5
Ägare till Vallsjön 1/2 mantal vid sekelskiftet 1700/ 1800:
Bruksinspektör Olof Sundell (f 1737 i Kristinehamn - d 1808)
Hans hustru:
Anna Elise Engman (f 1743 i Fredsberg)
Deras barn:
Christina Catharina (f 1772) Maria Elisabeth (f 1776)
Hedvig Augusta (f 1778) Olof (f 1780)
Jacob (f 1782) Sigrid Britta (f 1782)
o
Familjen Sundell kom från Skagersholm omkring år 1775. När Olof Sundell
avled kom sonen Nils Sundell och hans familj till Vallsjön
1820, 1830 och 1840- talet:
Bruksinspektor Nils Sundell (f 1768 i Skagersholm)
Hans hustru: Sofia Lovisa Carlsdotter (f 1759 i Snavlunda)
Deras barn:
Anna Elisabet (f 1799) Maria Sofia (f 1801)
Olofs mor: Änkan Anna Elise Engman (f 1743 - d 1828)
Olofs syster: Sigrid Britta (f 1782)
o
Då Anna Elise Engman avlidit 1828, flyttade Nils Sundell, hans hustru, barn,
svåger och svägerska till Kvarnherrtorp (Gudhammar) i Hova socken. Nils
Sundell avled där 1838.
Lanthushållaren & rusthållaren Nils Ericsson (f 1776 i Herreberga)
Hans hustru: Britta Stina Lyckholm (f 1795 i Sjögestad)
Nils Ericssons barn i första giftet:
Stina Cajsa (f 1799) Olof Eric (f 1809)
Carl Henric (f 1811) Carolina (f 1814)
Barn i andra giftet:
Anna Britta (f 1820) Nils Gustaf (f 1822)
Samuel (f 1824) Adolf Fredrik (f 1828)
Aurora Adolfina (f 1831) Wilhelm (f 1833 - d s å)
Frans Oscar (f 1834)
o
Familjen flyttade tillbaka till Östergötland 1835. Sex år senare kom en familj
från Askersund.
Färgargesällen Carl Olof Åberg (f 1817 i Askersund)
Hans hustru: Sofia Albertina Lundgren (f 1814)
Deras barn:
Johan Albert (f 1841) Carl Axel (f 1843)
Selma Elisabet (f 1844)
o
Samtidigt redovisas en familj som hälftenbrukare: Anders Andersson (f 1810 i
Hova), hustrun Greta L. Carlsdotter (f 1811) och dottern Maja Greta (f 1841)
samt Jacob Ersson (f 1808 i Viby), hustrun Maja C. Larsdotter (f 1819) och
sonen Johan Erik (f 1839).
Nu en titt på två kartor från det laga skiftet i Vallsjön 1836- 1839.
6
Karta. Laga skifte 1837 (1839).
Karta. Laga skifte 1839, Vallsjöns centrala delar.
De från mitten av århundradet redovisade torpen Adolfslund och Nolängen tas
inte med i denna redovisning.
7
Här följer en utförlig listning av de personer som, kortare eller längre tid,
vistades i Vallsjön runt 1850.
Färgaren Carl O. Åberg (f 1817 i Askersund)
Hans hustru: Sofia Albertina Lundgren ( 1814)
Deras barn:
Johan Albert (f 1841) Carl Axel (f 1843)
Selma Elisabet (f 1844) Oscar Valdemar (f1846)
Hilda Albertina (f 1847) Emma Josefina (f 1848)
Fabrikör Johan O. Lithner (f 1818 i Tunhem)
Hans hustru: Sara Brita Hedström (f 1824)
Deras dotter: Anna Victoria (f 1850)
o
F. d. brukspatron Adolf Nettelbladt (f 1775 i Stockholm). Han kom från Hjo
1851 och återvände dit 1852.
Herr Carl Wilhelm Florén (f 1807 i Tådene) och hans hustru Cathrina Elisabeth
Brand (f 1818 i Källby) samt dottern Carolina Natalia (f 1845 i Örslösa). De
kom från Tådene 1853 och flyttade till Gudhem 1855.
Stationsinspektor Anton Ludvig Djurson (f 1829 i Stockholm). Han gifte sig
1860 med Betty Maria Henningsson (f 1840). Han kom från Stockholm och hon
från Alingsås 1860 och de fick sonen Rudolf Conrad 1861.
Anton Ludvig Djurson
född 25 december 1829, död 15 februari 1890, var en svensk väg- och
vattenbyggnadsingenjör. Han var nivellör vid dockbyggnad 1848- 49,
biträde vid undersökningar för vattenledning i Stockholm, för en kanal
mellan Sillen och Östersjön samt för järnvägen mellan Linköping och
Norrköping 1852, biträde vid undersökning för Vänerns sänkning 1853,
biträde vid dockundersökning i Åbo samma år och arbetsledare vid
Stockholms kajbyggnader 1854. Han var distriktsadjutant i norra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet 1854–55, blev stationsingenjör vid statens
järnvägsbyggnader 1855, företog en resa för studerande av
järnvägsbyggnader i Tyskland, Belgien, Storbritannien och Frankrike 1856,
blev distriktsingenjör vid statens järnvägsbyggnader 1862 och var
bandirektör vid statens järnvägstrafik 1866–90. Han var tjänsteförrättande
intendent vid statens järnvägstrafik 1884- 90.
(Från Wikipedia)
o
Vidare finns några gesäller samt en bokhållare: Anders Magnus Johansson (f
1833 i Trollhättan), hans fru Maria Christina Tyberg (f 1830 i Gustaf Adolf)
samt deras barn Matilda Charlotta (f 1856), Lydia Maria (f 1859) och Johan
Emil (f 1861). De kom 1860 från Fredsberg och flyttade till Älgarås 1862.
7/16 mantal
Frans Adolf Flitz (f 1818 i Stockholm)
Hans hustru: Anna Beata Lindgren (f 1810 i Vänersborg)
Hennes son: Carl Gustaf Burén (f 1834 i Fågelås)
o
Där finns också några statarfamiljer samt drygt trettio ensamstående pigor och
drängar noterade. Det skulle leda för långt att namnge dem alla.
8
Mantalsskrivna omkring år 1870:
Frans Adolf Flitz (f 1818 i Stockholm - d 1871 i Norrköping)
Hans hustru:
Anna Beata Lindgren (f 1810 i Vänersborg - d 1869 i Kristinehamn)
Brukspatron Carl Gustaf Burén (f 1834 i Fågelås)
Hans hustru:
Signe Sofia Axebro- Burén (f 1840 i Stjärnorp, Östergötland)
Deras barn:
Matilda (f 1863) Ebba Axelina Emilia (f 1864)
Anna Maria Lovisa (f 1866) Carl Axel (f 1867)
Carl Torsten Ulrik (f 1869) Bernhard (f 1874)
Gerda Axelina (f 1876)
Deras hushållerska:
Mamsell Ottiliana Christina Vallin (f 1844 i Åmål)
o
Carl Gustaf Burén (Anna Beata Lindgrens son) och hans familj kom 1871 från
Västeräng (Skagersholm), dit de kommit ett par år tidigare från Östergötland.
Familjen Burén stannade i Vallsjön till år 1878, då de flyttade till Bankeryd.
Cap. Anton Ludvig Djurson (f 1829 i Stockholm)
Hans hustru: Betty Maria Henningsson (f 1840)
Deras son: Axel Rudolf Conrad (f 1861)
Arrendator från 1864:
Husarlöjtnant Georg Axel Frithiof Stenström (f 1829 i V. Tollstad)
Hans hustru: Ebba Cathrina Lovisa Gyllenram (f 1840 i Landeryd)
Deras barn:
Axel Henrich Magnus (f 1864) Axel Fredrik (f 1866)
Axel Johan Henrik (f 1871)
Moder: Änkefru Helena Hägerflyckt (f 1797 i Värmdö)
o
Familjen Djurson flyttade till Bodarne 1865. Familjen Stenström flyttade till
Kumla 1871.
Rättare 1864- 1871: Alfrid Larsson (f 1835 i Lyrestad) och hans hustru Maja
Lovisa Nilsdotter (f 1834 i Finnerödja) samt deras barn: Carl Gustaf (f 1863),
Johan Alfrid (f 1865), Augusta (f 1867) och August (f 1870). Familjen kom från
Bråten 1864 och flyttade till Kumla 1871.
Rättare från 1871: Carl Israelsson (f 1835 i Kil) och hans hustru Stina Lisa
Olsdotter (f 1833 i Nysund) samt deras barn: Johan Emil (f 1857), Carl Oskar (f
1865), Anna Maria (f 1868) och Emma Christina (f 1871).
Statare: Andreas Nilsson (f 1834 i Hova) och hans hustru Lotta Eriksdotter (f
1837 i Älgarås samt deras barn: Matilda (f 1859 - d 1864), Wilhelmina (f 1860)
och Per Gustaf (f 1862).
Därutöver: Cirka tjugo pigor och drängar samt en betjänt. Vill någon verkligen
veta vad denne betjänt hette? Alfrid Johansson (f 1847 i Älvestad). Han var
östgöte och vistades i Vallsjön 1864- 1866. Man undrar hur han var klädd!
9
Från 1875 ägdes 7/16 mantal av änkefru Hilda Carolina Bretzner (f 1823 i
Stockholm). Hon bodde i Vallsjön tillsammans med en sällskapsdam som hette
Selma Kristina Selling (f 1857 i Stockholm). Den senare flyttade till Hova 1886.
Underlöjtnant Fredrik Forsman (f 1851 i Karlskrona) från 1878. Han flyttade till
Karlskrona 1885.
Häradsekonomisk karta, från 1877- 82.
Mantalsskrivna omkring år 1990:
Änkefru Hilda Carolina Bretzner (f 1823 i Stockholm)
Hennes son:
Emil August Bretzner (f 1849 i Stockholm)
Dennes hustru (1883): Margarete Cleveland (f 1848 i Amerika)
Deras barn:
Frank Herbert Emil (f 1884) Ralpf Gustaf Emil (f 1885)
o
Rättare: Erik Larsson (f 1847 i Fjelkinge), hans hustru Nilla Persdotter (f 1852 i
Fjelkestad) samt deras barn: Olof f 1874), Sigrid (f 1878), Elin (f 1881) och
Gustaf (f 1884). Familjen flyttade till Fjelkestad 1886.
Rättare från 1886: Karl Albert Johansson (f 1852 i Undenäs), hans hustru
Kerstin Larsdotter (f 1882 i Hova) samt deras barn: Hilda Elisabet (f 1883),
Anna Maria (f 1885), Ellen Kristina (f1887), Karl Oskar (f 1889) och Johan Ivar
(f 1893).
Kusk: Anders Gustaf Palm (f 1864), hans hustru Klara Pettersdotter (f 1854)
och deras son Sven Gustaf Herbert (f 1895).
.......
Här följer några kortfattade noteringar om Vallsjöns invånare under det tidiga
nittonhundratalet:
Per Isak Johansson, hans hustru och fyra barn, var ägare 1904- 1905.
Edvard Fredrik Segerberg, hans hustru och sju barn, var ägare 1905- 1906.
Emil August Bretzner och hans familj tycks ha lämnat Vallsjön 1908.
Johan Blomqvist, hustru och en son, var delägare 1905- 1906.
Albin Johansson, som hade hustru och en dotter, var rättare 1903- 1904.
10
Lite längre fram på 1900- talet var det två familjer som fanns mera långvarigt i
Vallsjön.
Före 1924: Karl August Pettersson (f 1861), hans hustru Kristina Matilda
Andersdotter (f 1857) och deras barn: Emil Robert (f 1886), Ernst Petrus (f
1891), Ellen Matilda (f 1896), Georg Gerhard (f 1898).
Efter 1924: Johan Birger Gustafsson (f 1884), hans hustru Hanna Naemi
Gustafsdotter (f 1890) och deras barn: Ester Maria (fosterdotter, f 1907),
Hanna Birgit Charlotta (f 1911), Ernst Gustaf John (f 1913), Gerda Maria (f
1816), Olle Gunnar (f 1818), Anna Linnea (f 1820), Bengt Johan (f 1921), Sven
Erik (f 1923), Elsa Gunhild Viola (f 1927). Hanna Birgit Charlotta fick 1928 en
dotter, Rut Dagmar Charlotta. Familjen Gustafsson var kvar i Vallsjön under
hela 1930- talet.
Ekonomisk karta från 1958:
2014-04-11
/ Alf
11
BILAGA
Brev från Lennart Kaj i Hägersten, augusti 2014
12