nr 3 - Skånska Gårdar

Föreningen Skånska Gårdar
ser som sin uppgift att utbreda
och vidmakthålla intresset för
den skånska landsbygdens
byggtraditioner.
MEDLEMSBLAD
NR 3 2013
UR
INNEHÅLLET
Köksseminarium i Lund
Bak- & mölledag
på Blåherremölla
Prova bak i bakugn
sidan 2
Brödrecept
Några brödrecept att prova
i bakugnen
sista sidan
Köket i Thomanderska gården på Kulturen i Lund. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen.
Nedan: Köket på Mariehem i Björka. Foto: Märit Mårtensson.
Nedan till höger: Detalj från köket på Engatorpet. Foto: Eleonore Nilsson Odén.
Funktionerna i Thomanderska gårdens
kök skulle nog inte så många vara
nöjda med idag (bilden ovan).
Hur kan man blanda gammalt och nytt
så att det fungerar bra och är estetiskt
tilltalande?
Föreningen Skånska Gårdar, BEVIS
och Svenska Byggnadsvårdsföreningen försöker besvara denna och andra
frågor om kök på ett seminarium på
Kulturen i Lund den 19 oktober
sidan 3
Handlingar från
årsmötet
Verksamhetsberättelse,
årsmötesprotokoll och
bokslut
sidorna 6-8
Öppen trädgård,
ägarna berättar
sidorna 9-11
Att inreda ett kök för självhushållning
Johan Engström berättar
om hur syskonen resonerade när de inredde köket i
sin länga
sidorna 4-5
Anmälan sker till Christer Fahlström
på [email protected]
eller på telefon 0739-32 45 17,
senast 13 september*
Kurs
Baka i bakugn på traditionellt vis
lördag 21 september kl 9.30-16.00
Bak- och mölledag på Blåherremölla
Kanske är du lycklig ägare till en bakugn och skulle vilja
lära dig hur man bakar på tradtionellt vis? Eller så är du
kanske intresserad av lite praktisk kulturhistoria?
Ägaren Ingmar Melin kommer att ha möllan igång under
dagen. Håkan Andersson, bagare och eldmästare, berättar
och sköter eldningen av ugnen.
Ugnen rymmer cirka 50 normalstora limpor och alla bröden måste läggas in samtidigt.
De som själva vill prova att baka förbereder sin deg hemma,
förslagsvis kvällen före, och ska vara på plats kl 9.30 för att
hinna slå degen i kakor, beräknad jästtid är då 1 timme.
(Receptförslag, se sista sidan.)
Det går att köpa rågmjöl malt på plats för den som så önskar. Vi provsmakar förstås det nygräddade brödet.
Kostnad: 200 kr. I priset ingår eftermiddagsfika och provsmakning av bröd. Betalning sker på plats. Försök att ha
med jämna pengar!
Ungefärligt tidsschema:
kl 9.30 börjar ugnen värmas upp
kl 11.30 ska bröden ha jäst färdigt och ugnen fylls
kl 12.30 beräknas bröden vara klara
Medhavd lunch ätes – provsmakning av bröd
kl 13.30 visning av möllan och Blåherremöllas museum
kl 15.00 serveras kaffe/te med hembakade kakor
OBS Viktigt!
Du som vill ha deg med dig, måste ange det i anmälan. Max 10 personer med deg. När vi vet antalet
deltagare som vill baka meddelar vi hur stor deg du
kan ta med dig.
*Notera: Frågor efter 13 september via mail eller till Eleonore Nilsson Odéns mobil tel 0709-499 722.
Foto: Eleonore Nilsson Odén
Mysteriet med risaknippena på hanabanden …
2001 köpte jag mitt torp, en arbetarbostad i nordöstra Skåne
med plats till två familjer. Samma år fick jag också ett annat
gammalt hus att demontera för att använda byggnadsmaterialet.
Jag hade varit med och tittat på hur man river/plockar ner
ett hus, men aldrig själv gjort det och definitivt inte ensam.
Men (dum som man var) så tog jag glatt på mig uppdraget
och fick min fars hjälp på traven, med flera faktiskt, vilket
var en enorm tur.
Uppe på vinden på hanabanden låg där stora risknippen av
björkris, ända upp till nock. Knippen som en stor famn i
omfång, och jag kunde inte för mitt liv förstå varför de hade
sparat på en massa kvistar. Vi stod med en kratta och drog
ner risknippena och slängde iväg, så att vi kom åt att plocka
ner takstolar med mera.
Men i efterhand har jag kommit till insikt. Det måste ha
varit baske att elda i bakugnen med, när det var dags för
brödbak! Då hade de väl gått och samlat kvistar och mindre
grenar och buntat ihop så att det kunde ligga på vinden och
torka och vara färdigt att använda när det var dags att elda i
bakugnen. Ja, man lär så länge man lever…
Text: Eleonore Nilsson Odén
Datum: 19 oktober
Tid: 9.00 - 15.30
Pris 750 kr
Inbjudan till seminarium
Moderna kök i gamla hus
Köket i Arbetarbostaden på Kulturen i Lund, 1930-talet. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen.
En heldag på Kulturen om kök
Ett stort problem för många med gamla hus är hur man ska utforma köket. Stilbrott är oundvikliga för de flesta – det är nog inte så många som vill leva utan kylskåp och rinnande varmvatten.
Därför arrangerar Föreningen Skånska Gårdar, BEVIS och Svenska Byggnadsvårdsföreningen
ett seminarium på Kulturen för att belysa dessa frågor från lite olika håll.
Preliminärt program
Anmälan
09.00 – 09.30 Samling med morgonfika och registrering i
Trädgårdsrummet.
09.30 – 10.30 Introduktion av seminariet i Hornsbergssalen följt av historik samt en guidning till några av Kulturens köksinteriörer.
10.30 - 11.15 Eldstäder, bakugnar och spisar
11.15 -12.00 Golvbeläggning av olika slag i kök
12.00 -13.00 Lunchbuffe Kulturkrogen
13.00 - 13.45 Inredning och färger. Fast inredning eller lösa
skänkar och skåp? Kombinera gammalt och nytt?
13.45 - 14.30 Snickerier och funktioner. Hur gör man gamla kök moderna alternativt planerar nytt gammalt kök
14.30 -15.00 Kaffe/tepaus
15.00 - 15.30 Sammanfattning och frågestund
Anmälan sker till Christer Fahlström på
[email protected]
eller på telefon 0739-32 45 17,
senast den 4 oktober.
Att det är så pass långt innan beror på att det
är deadline för bokning av lokalen. Om du
gör en intresseanmälan så skickar vi programmet till dig när det är fastställt. Vi kommer även att lägga ut det som en nedladdningsbar pdf-fil på hemsidan.
Kök för modern självhushållning
2007 köpte jag och min syster ett korsvirkeshus från 1700talet. Inredningen var dock som ett sommarhus från 80-talet och köket var ganska litet med en del tvivelaktiga lösningar. Rummet var verkligen platsbyggt med olika sorters
skåp, få arbetsytor, få fönster och som pricken över i:et en
vit penselmålad diskho med en lika vit blandare.
Detta ville vi ändra på. När vi något år senare kom till köket
i renoveringsarbetet så funderade vi en hel del på själva
användandet. Eftersom vi är självhushållare så visste vi att
köket skulle komma att användas mycket till att förädla
våra råvaror.
Vi ändrade själva planlösningen i huset så att golvytan i
köket blev nästan dubbelt så stor som tidigare. I och med
detta fick vi bland annat ett nytt lite större fönster åt söder
med en stor arbetsbänk innanför.
Att ha ett gammaldags skafferi som man kan gå in i var en
självklarhet för oss. I det fyra kvadratmeter stora skafferiet
satte vi in vår hydrofortank som kylelement.
I en annan hörna av köket satte vi VV-beredaren. Runt
denna byggde vi ett skåp ända upp till taket och isolerade
den övre delen. På så sätt kunde vi ta vara på svinnet i vårt
”värmeskåp”. Det är väldigt bra med ett utrymme som har
runt 25 plusgrader när man har ett hus utan centralvärme.
När vi kom till själva inredningen var vi tidigt överrens om
att vi ville ha ett kök med gammalt utseende i massivt trä.
Vi gjorde förfrågningar hos några olika kökstillverkare och
ganska snart fick vi klart för oss att prislappen skulle hamna på klart över 100 000 kronor, omonterat. Vilket vi tyckte
var för dyrt. Därför tog vi kontakt med ett lokalt snickeri
som hade hjälpt oss med fönster tidigare. Dialogen med
dem ledde till att jag själv gjorde alla stommar och bänk­
ytor, medan snickeriet gjorde dörrar, lådfronter och alla innerlådor.
Eftersom vi inte är så förtjusta i nya kök med många stora
synliga lådor, så har vi dörrar på de flesta ställen med utdragslådor innanför. Dessa lådor och de ”vanliga” lådorna
glider i kullagrade skenor, precis som i moderna kök. Tack
vare detta fick vi ett kök som har ett gammeldags utseende
med pärlspont och smala hurtsar, men samtidigt lagrade
och dämpade lådor. Alla skåp behöver inte ha lådor, en del
har hyllplan som är lätta att göra själv.
Genom att jag hade tid, intresse och handlag kunde vi halvera kostnaden, men ändå fick vi ett kök som vi hade tänkt
oss.
Några detaljer som skiljer vårt kök från ”normala” kök är:
Vi har valt bort att ha diskmaskin.
Vi har inga sparklådor (det funkar utmärkt).
Vi har kunnat anpassa höjden på bänkytorna efter oss, alltså
är de lite högre.
Vi har målat köket med linoljefärg.
Vi har en kyl med ¼ frys inne i köket, resten av frysarna
står i ett ouppvärmt utrymme.
Så här gjorde vi, det passade våra förutsättningar och vi är
mycket nöjda både med resultatet och funktionen även nu
några år senare.
Har du frågor så får du gärna ta kontakt.
[email protected]
Text och foto: Johan Engström
Platsbyggt på Engatorpet
Årsmötet i Dalby
Bibliotekarie Johan Vintén inledde årsmötet med att berätta om de gamla skjutsstallarna som nu är bibliotek.
Foto: Eleonore Nilsson Odén
Föreningen Skånska Gårdar avger härmed sin trettionionde verksamhetsberättelse 2012.
Vi var 277 betalande medlemmar/hushåll 2012.
Styrelsen har sammanträtt fyra gånger utöver det konstituerande mötet. Årsmöte hölls på Tomelilla Byagård i Tomelilla.
Vid årsmötet den 26 maj valdes följande:
Föreningens ordförande, omval Eleonore Nilsson Odén
Styrelsen ledamöter Ann Renbjer, Therese Melin, Elisabet Logård, Gustaf Ekberg, Johan Larsson, Christer Fahlström
Styrelsen suppleanter Ingmar Melin, Michelle Piganiol, Henrik Nilsson, Marianne Rosén
Revisorer, nyval ordinarie Bengt Rodén, Bo Bergsten
Revisorer, nyval suppleant Fredrik Trane, vakant
Valberedning, omval Bengt Rodén (sammankallande), Pia Sander, vakant
Under 2012 har redaktionsgruppen, bestående av Marianne Rosén, Christer Fahlström och Eleonore Nilsson Odén, träffats kontinuerligt inför arbetet med föreningens medlemsblad, som utkom med fyra nummer, samtliga i färg. Medlemsbladen har speglat årets aktiviteter.
Tema för 2012 har varit informationssökning i arkiv med besök på Folklivsarkivet i Lund, Öppen Gård med visning av
pågående projekt i Bjärsjölagård samt väggmålningar från 1700-talet i Åhus och en seminariedag om tak på äldre skånska
hus, vilken förlagts till Bäckaskog slott utanför Kristianstad. Seminariet arrangerades i samarbete med BEVIS- Byggnadsvård i Skåne och SBF- Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Arrangemangen har varit välbesökta.
Däremot fick pappspänning av väggar i Gälltofta och studiebesök på Dialekt och ortnamnsarkivet i Lund utgå på grund
av för få anmälda.
2012 startade Skånska Gårdar en facebook-grupp, som är öppen för alla. Där annonseras aktiviteter och medlemmar och
andra intresserade kan lyfta frågor om skånsk byggnadsvård. Föreningens hemsida har speglat verksamheten och aktiviteterna har synliggjorts.
Sälshög 27 maj 2013
Eleonore Nilsson Odén
Protokoll fört vid Föreningen Skånska Gårdars årsmöte 2013
Tid: Lördagen den 1 juni 2013
Plats: Skjutsstallarna, Dalby
Närvarande: 10 medlemmar
§1
Öppnande
§2
Val av mötesfunktionärer
Eleonore Nilsson Odén valdes till ordförande för mötet.
Ann Renbjer utsågs att föra protokoll.
§3
Justering
Anita Rodén och Karl-Gustav Wahlund valdes att jämte ordföranden justera dagens protokoll.
§4
Mötets behöriga utlysande
Mötet befanns behörigen utlyst, då kallelse funnits i medlemsblad nr 1 och påminnelse i blad nr 2.
§5
Fastställande av dagordning
Den utdelade dagordningen godkändes.
§6
Årsberättelse och ekonomisk redogörelse
Ordföranden föredrog och kommenterade verksamhetsberättelsen och föreningens kassör Christer Fahlström kommenterade utdelat Bokslut 2012, vilka båda lades till handlingarna.
§7
Revisionsberättelse
Revisorn Bengt Rodén föredrog revisionsberättelsen.
§8
Ansvarsfrihet
Mötet beviljade styrelsen den av revisorerna föreslagna ansvarsfriheten.
§9
Kommande årsavgift
Mötet beslutade oförändrad avgift år 2014; 150 kronor per hushåll
§10
Stadgeenliga val
Ordförande: Eleonore Nilsson Odén
Föreningens ordförande, Eleonore Nilsson Odén, hälsade de närvarande välkomna och förklarade årsmötet öpp-
nat.
Styrelse
Revisorer
Ordinarie ledamöter: Christer Fahlström, Ann Renbjer, Therese Melin, Elisabet Logård, Gustaf Ekberg, Marianne Rosén
Suppleanter: Henrik Nilsson, Michelle Piganiol, Johan Larsson
Ordinarie: Bo Bergsten, Bengt Rodén
Suppleanter: Fredrik Trane, (vakant)
Valberedning: Bengt Rodén (sammankallande), Pia Sander, (vakant)
Beträffande de vakanta posterna som revisorssuppleant respektive ledamot i valberedningen beslöts, att Bengt Rodén, sammankallande i valberedningen tillfrågar Johan Engström och Märit Mårtensson om villighet att åtaga sig någon av uppgifterna.
§11
Av styrelsen eller medlem väckta frågor
Det konstaterades, att några sådana frågor inte förelåg.
§12
Avslutande
Ordföranden tackade för det förnyade förtroendet och avslutade årsmötet med att bjuda in till kaffe i Strädelängan, en korsvirkeslänga, tidigare arbetarbostad, nu ägd av en kulturförening.
Vid protokollet:
Ann Renbjer Justeras:
Eleonore Nilsson Odén,Anita Rodén, Karl-Gustav Wahlund
BOKSLUT 2012
Resultatrapport
Intäkter
Ingående saldo Förändring Utgående saldo
Försäljning (böcker mm)
Medlemsavgifter
Kursavgifter (seminariet)
Försäljning (momsfri)
Öresutjämning
0.00
0.00
0.00
0.00
0.00
0.00
3 110.00
43 000.00
19 200.00
7 345.00
0.25
72 655.25
72 655.25
Summa kostnader
0.00
0.00
0.00
0.00
0.00
0.00
0.00
0.00
0.00
0.00
0.00
0.00
0.00
16 100.00
3 103.00
3 454.12
3 913.53
21 854.25
655.00
5 799.00
1 642.00
4 000.00
2 763.20
1 455.00
3 060.00
67 799.10
16 100.00
3 103.00
3 454.12
3 913.53
21 854.25
655.00
5 799.00
1 642.00
4 000.00
2 763.20
1 455.00
3 060.00
67 799.10
Årets resultat
0.00
4 856.15
4 856.15
21.00
447.00
2.50
0.00
109 611.69
0.00
110 082.19
0.00
0.00
1 955.17
7 022.23
- 53 041.85
50 000.00
5 935.55
21.00
447.00
1 957.67
7 022.23
56 569.84
50 000.00
116 017.74
Eget kapital och skulder
Eget kapital
104 882.19
Minnesfonden
5 200.00
Årets resultat
0.00
Förskott medlemsavgifter (skuld till 2013) 0.00
Summa moms
0.00
0.00
0.00
4 856.15
1 200.00
- 120.60
104 882.19
5 200.00
4 856.15
1 200.00
- 120.60
Summa intäkter
Kostnader
Kost & logi (seminariet)
Övriga resekostnader (seminariet)
Representation (seminariet)
Kontorsmaterial
Medlemsbladet, tryckning
Datakommunikation
Postbefordran, medlemsblad
IT-tjänster (domänhyra mm)
Konsultarvoden (seminariet)
Bankkostnader
Föreningsavgifter (Skånes Hemb.)
Bilersättningar, skattefria
3 110.00
43 000.00
19 200.00
7 345.00
0.25
Balansrapport
Tillgångar
Kassaförskott
Kassa
Plusgiro
Checkräkningskonto
Bank
Sparfond
Summa tillgångar
Summa eget kapital och skulder
110 082.19
Eventuella frågor till [email protected]
5 935.55
116 017.74
Trädgård
Hur skånsk är den skånska
allmogeträdgården?
Jag började intressera mig för allmogeträdgården när jag
och min man köpte en skånegård för tre år sedan. Det som
fanns kvar av det som kanske hade varit en riktig allmogeträdgård var en gräsmatta full av maskrosor och tistlar.
Jag började forska kring hur och varför man gjorde trädgården utifrån det geometriska mönstret med fyra rutor. Jag
kom väldigt långt bak i tiden:
Den skånska allmogeträdgården har rötter ända tillbaka till
det bibliska Edens Lustgård. Arkeologer har i närheten av
staden Tabriz i Iran, funnit en dal som liknar det Paradis
som bibeln beskriver. Gan Eden heter platsen och där finns
ruiner efter en mycket gammal trädgård. Det bibliska ordet
”Gan” betyder inhägnad trädgård. Man tror att de urgamla
persiska trädgårdarna har fått inspiration till sin utformning
härifrån.
Beskrivningen av Edens Lustgård som Paradiset kommer
från det persiska ordet Pairi-daeza som betyder en exceptionell trädgård.
Enligt legenden lär filosofen och religionskaparen Zarathustra ha försökt att skapa ett en paradisliknande trädgård
för allmänheten. Han levde troligen någon gång mellan
1800- och 1200-talet f. Kr.
Chahar bagh betyder fyra trädgårdar på persiska och är en
klassisk layout för många Paradis-trädgårdar (Bagh-Pairidaeza). Inom islam är numret fyra ett heligt tal. Mellan
de fyra avdelningarna ska det finnas antingen vatten eller gångar. Fontänen eller brunnen i mitten tillhör den ursprungliga idén. Vattenkanalerna säger man i den persiska
traditionen att de efterliknar Paradisets fyra floder. Genom
att hägna in en trädgård med murar och leda in vatten, skapades ett mycket effektivt mikroklimat i det i övrigt varma
och torra klimat som fortfarande råder i nuvarande Iran.
De flesta persiska mattor som tillverkats i Iran har en stiliserad trädgård, ”gan”, som mönster. Ett mycket fint exempel på detta är Isfahan garden carpet. Den visar korsgången
med vatten, fiskar och olika avdelningar för vackra växter.
Taj Mahal i Indien har en klassisk Chahar Bagh. Madinatal-Zahra strax utanför Córdoba, Spanien, var för 1000 år
sedan först och störst av islams trädgårdar i väst.
Tänk att den skånska allmogeträdgården har så djupa rötter.
Text: Karin Sandström
Foto: Eleonore Nilsson Odén
Källor:
www.heritageinstitute.com/zoroastrianism/garden
Hemträdgården 2, 2008, ”Madinat-al-Zahra” www.tradgard.org
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/6c/Isfahan_Garden_carpet.jpg
Ovan vänster: Samling i trädgården. Ovan höger: Äkta kastanj. Nedan vänster: ”Hönseben” - hiba. Nedan höger: ”Elefantbrunnen”. Längst ner till höger: Elisabet Logård, Ann Renbjer och Asta Hansson tar igen sig en stund.
Trädgård
Hönseben, elefanter och äkta kastanj
Den 9:e juni kom Skånska Gårdar på besök i min trädgård
under Öppen trädgård. Vädret var strålande och det blev en
perfekt dag.
Jag började med att berätta lite om gården, som har anor
från 1600-talet och tidigare legat uppe vid kyrkan.
Sedan berättade jag om ”Elefantbrunnen”. Förre ägaren berättade om elefanterna, som kom med tåg till Vitaby och
under promenaden till Kiviks marknad släckte de törsten i
denna brunn.
Allmogeträdgård
Därefter påbörjade vi en vandring i min trädgård och inledde på framsidan, där jag försöker skapa en lite gammeldags
allmogeträdgård med buxbom, krydd- och medicinalväxter.
Jag började detta med att gräva bort hela gräsmattan, ca 3
dm ner och frilade då grunden på huset, som då blev ”luftad”. Sedan planterades buxbom i ett kors med rundel i
mitten. Och inuti dessa planterades sedan kryddväxterna. I
rundeln står en äkta kastanj - Castanea sativa.
Vid Skånska Gårdars besök hade jag kommit halvvägs.
I en annan del av trädgården har jag mitt köksland som jag
ramat in med ett smalt risstaket. Det består av lite tunnare
grenar, som hålls ihop av s.k. fruktträdsstolpar.
Nya grenar från beskärning och röjning läggs ovanpå när
tillfälle bjuds, och de understa förmultnar så småningom.
Den mesta delen av trädgården är s.k. ”skräpmark”, där det
inte går att odla.
Vi provade med att ha får några år, men det var för fuktigt.
Och några större djur hade vi inte plats till.
Arboretum från frön
Eftersom jag alltid har älskat naturen och framför allt träd,
så fick det bli ett Arboretum!
När vi flyttade hit för 17 år sedan, planterade jag de första
frösådda träden: Ek, kastanj och gran. Några knäckepilar
- Salix fragilis (uppdragna från sticklingar) planterades
också.
Nästan alla träd jag planterat har en historia, men det blir
för långt att skriva här. Så det får bli en ”annan historia”.
Jag har köpt de flesta fröer från Impecta, Trädgårdsamatörerna och Göteborgs botaniska trädgård.
Men en del har jag plockat ute i naturen, bl.a. slån och
svarttall.
Slån är vackert vid blomning, får bär att göra saft på och
som fåglarna älskar. Men det är också ett bra skydd för
småfågel och andra små varelser i vår natur.
10
Klotblodlönn från Bollerup
Vid Bollerups kyrka växer Klotblodlönn och de kunde jag
inte motstå. Jag drog upp en hel bricka med fröer från dem.
Hälften blev gröna, några blev grön-röda och ca 10 stycken
blev helt mörkröda. Jag har planterat ut tre stycken, på olika
ställen och de växer olika på grund av platsval.
Vid för mycket markfukt går det inte bra. Man kan då plantera trädet ovanpå en liten jordkulle och sedan vintertäcka
med löv de första åren.
Om man funderar på en lönn i trädgården bör man tänka på
att det blir ett stort träd.
Om man plockar fröer och knopparna på dessa är gröna, så
har man fått en sykomorlönn (tysklönn). Den är bara till att
riva upp, för den fröar av sig ohämmat, är kraftigväxande
och lövfällningen förstör blommorna nedanför.
Vanlig lönn (Skogslönn) har röda knoppar och är ett mycket vackert träd.
Trädgård
Givande besök i Björka
Många ovanliga träd
Av mina frösådda träd, är många ovanliga, bl.a. katsura
(pepparkaksträd), ambraträd och mammutträd.
En del av träden har jag faktiskt köpt också, så är fallet med
ginkgon, som jag flyttat runt tre gånger, innan den hittade
ett ställe att trivas på.
Ett annat träd är hiba – Thujopsis dolobrata som härstammar från Japan. Det föredrar fuktig mark, vilket jag råkar
ha just där den står. Hiban kallas på danska ”Hönseben”
eftersom grenarna påminner om just benen på en höna.
Så om man har höns, bör man skaffa sig ett ”hönseben”.
Då kan man kanske en dag få se höns i Hönsebenet.
Trädet är härdigt i zon 1-2.
I strålande solsken tog Märit och Christer Mårtensson i
Björka emot besökarna till den tredje trädgårdsträffen, där
vi skulle få se en färdig trädgård. Färdig blir kanske aldrig
en trädgård, men Märit guidade oss runt, sufflerad av Christer, i deras verkligen välskötta dito. Märit står för mjukvaran, för att tala datorspråk, och Christer för hårdvaran,
dvs hus, snickerier osv. Många frågor ställdes och till slut
kunde någon inte hålla sig, utan undrade hur många timmar
Märit la ner per dag på trädgården. Svaret överraskade alla,
för det var inte mer än ca en timme per dag.
Ett par nyblivna ägare till en länga fick även tillfälle att se
värmeanläggningen. En utförlig beskrivning av gården och
dess historia finns att läsa i föregående blad. Bl.a. får man
förklarat varför trädgården ligger i söder och inte på norr.
Plocka fröna meddetsamma
Om att föröka träd, buskar och perenner finns många böcker att köpa eller låna.
Om man plockar fröna ute i botaniska trädgårdar eller i naturen bör man tänka på att plocka dem, när de faller från
träden. (Och är det ett inhemskt träd, så går det bra att så det
i krukor eller drivbänkar utomhus.)
Då är fröna redo för att börja sin tillväxt till ett stort mäktigt
träd, som kommer att bidra med lycka, kärlek, svalka och
framförallt syre till vår värld, som är i stort behov av fler
träd, då alltmer av världens regnskogar skövlas.
Så sätt händerna i jorden, så ett frö och plantera ett träd, så
blir du lycklig.
Vandringen i min trädgård avslutades med en mysig fikastund i logen. Sedan fick jag mottaga en bok och en krukväxt som tack för att jag öppnade upp min trädgård för
Skånska Gårdar.
Tack för denna trevliga eftermiddag!
Text: Christer Fahlström
Foto: Eleonore Nilsson Odén
Besök Skånska Gårdars Facebooksida!
Text: Mona Nielsen Foto: Eleonore Nilsson Odén
Här kan ni medlemmar söka mer aktiv
kontakt med andra medlemmar för utbyte av erfarenheter. Hänvisa gärna till
bloggar eller lägg ut foton med mera på
facebooksidan Skånska Gårdar. Sidan är
öppen för alla intresserade.
Nytt lösenord till hemsidan
www.skanskagardar.se
Användarnamn: gardar74
Lösenord: kokhett13
11
Beprövade recept för bakugnen
Skållat rågbröd 2 st
Skållning
5 dl vatten
1 msk kummin, anis eller fänkål (gärna en blandning)
5 dl grovt rågmjöl
Efter skållning
30 g smör
2,5 dl vatten
30 g jäst
1 msk salt
0,5 msk ättikssprit
1 dl sirap
7-8 dl fint rågmjöl
6-7 dl vetemjöl special
Dag 1
1. skållning. Koka upp vatten och ev kryddor i en rymlig
bytta.
2. rör ner mjölet och lägg på lock.
3. låt grytan stå i rumstemperatur i 12- 24 timmar.
Det vita brödet bakat i bakugn.
Foto: Eleonore Nilsson Odén
Vitt bröd 8 st
5 kg vetemjöl
500 g rumstempererat smör
1 msk salt
2 msk socker
1,5 l mjölk
1, 5 l vatten
1 pkt jäst (50 g) om degen görs kvällen före. Annars 2-3
pkt.
Blanda alla torra ingredienser. Smula ner smöret i blandningen. Rör ut jästen i vätskan (mjölk och vatten) och blanda med mjölet. Knåda bra. Låt stå och jäsa under plast om
degen görs kvällen före.
Dag 2
1. smält smöret i en kastrull.
2. häll i vattnet och värm till ca 50 grader.
3. blanda den skållade degen med det nya degspadet.
4. rör ut jästen med lite av blandningen i en bunke.
5. tillsätt salt, ättikssprit och sirap och blanda till en jämn
lös smet.
6. arbeta i rågmjölet. Enklast går det med degkrokar på elvisp eller med en hushållsassistent.
7. knåda in vetemjölet till en fast deg, först i bunken och
sedan på mjölat bakbord (spara lite mjöl till utbakningen).
8. jäs degen övertäckt i 2 timmar.
9. tag upp degen på mjölat bakbord och knåda den lätt.
10. dela degen i 2 delar och forma till bröd.
11. jäs under bakduk i ca 1 timme.
12. grädda bröden i ca 45 minuter-1 timme.
13. låt bröden kallna under bakduk.
14. låt bröden ligga och mogna i plastpåsar ca 1 dygn.
Recepttips från Gerd Aldén
Föreningen Skånska Gårdar
Adress
c/o Christer Fahlström
Hällestadsvägen 43B
247 52 Dalby
[email protected]
0739 - 32 45 17
Bankgiro: 687-4234
Ordförande
Eleonore Nilsson Odén
0417-31106, 0709-499722
eleonore@hnbyggnadsvard.
se
Kassör, webbred
Christer Fahlström
046-209106
[email protected]
Sekreterare
Ann Renbjer
044-213077
[email protected]
Redaktör
Marianne Rosén
0415-12652
[email protected]
Önskar ni få kontakt med
övriga styrelseledamöter,
mejla till
[email protected]
eller ring 0739 - 32 45 17