Ettårsplan 2012 - Botkyrka kommun

Ettårsplan 2012
Utbildningsförvaltningen
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA | Besök Munkhättevägen 45 | Tel 08-530 610 00 | www.botkyrka.se | Org.nr 212000-2882 | Bankgiro 624-1061
Innehållsförteckning
sid
Utbildningsnämndens beslut
Sammanfattning
1
1. Vision och övergripande verksamhetsmål
1
2. Inledning
2
2
2.1 Utbildningsnämndens ansvarsområde
3. Förutsättningar
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
Utbildning och omvärld
Begrepp i skollagen och inom EU
Nationella mål och direktiv
Kommunala förutsättningar och direktiv
Ekonomiska förutsättningar
Verksamhetsuppföljning och resultat 2010-11
4. Verksamhetsutveckling under 2011
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
4.8
Kvalitetsarbetet är grunden
Implementeringen av nya styrdokument
Sju pedagogiska utvecklingsområden
Samverkan inom gymnasieregionen
Områdesvisa åtaganden
Principer för styrning och ledning
Ekonomiska ramar för verksamheten 2012
Utvecklingsåtaganden och aktiviteter i korthet
5. Nämndmål, kvalitetsuppföljning
3
5
6
7
8
15
23
23
25
27
34
35
36
40
45
5.1 Nämndmål
5.2 Systematiskt kvalitetsarbete
50
50
50
6. Mål och åtaganden – kommunperspektivet
53
Bilagor
Bilaga 1: Resursfördelningsbilaga
Bilaga 2: Ansökan Botkyrkas Kompetensfond 2012
Bilaga 3: Resultat och indikatorpalett
Bilaga 4: Analysunderlag
Bilaga 5: Lokalinvesteringar
Bilaga 6: Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län
Bilaga 7: Volymer
PROTOKOLLSUTDRAG
1[1]
Utbildningsnämnden
2011-09-27
§ 91
Ettårsplan 2012 (UF/2011:49)
(inklusive 7 bilagor)
Beslut
1. Utbildningsnämnden fastställer nämndmål, åtaganden och
kvalitetsindikatorer i enlighet med tjänsteskrivelsen.
2. Nämnden fastställer ekonomiska ramar och elevrelaterade schabloner
till såväl kommunala som fristående verksamheter i enlighet med
tjänsteskrivelsen
3. Nämnden ansöker om 8 260 tkr mkr från den kommunala
kompetensfonden för 2012 i enlighet med bilaga 2
4. Nämnden äskar om utökad ekonomisk ram med 22,5 mkr avseende
fler barn i förskolan, IT-kostnader och lokalkostnader i enlighet med
tjänsteskrivelsen.
5. Nämnden godkänner i övrigt förvaltningens förslag till ettårsplan för
2012
Jimmy Baker (M), Moa Rasmusson (FP) och Miriam Bengtsson (KD) deltar
inte i beslutet.
Anna Maria Sarlis Tzokas (TUP) stöder förvaltningens förslag till beslut
och lägger fram eget yttrande, vilket bifogas protokollet.
Ordförande Ebba Östlin (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag.
DnrUF/2011:49
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-15
Referens
Mottagare
Annette Hedlin
Utbildningsnämnden
Ettårsplan 2012
(inklusive 7 bilagor)
Förslag till beslut
1. Utbildningsnämnden fastställer nämndmål, åtaganden och
kvalitetsindikatorer i enlighet med tjänsteskrivelsen.
2. Nämnden fastställer ekonomiska ramar och elevrelaterade schabloner
till såväl kommunala som fristående verksamheter i enlighet med
tjänsteskrivelsen
3. Nämnden ansöker om 8 260 tkr mkr från den kommunala
kompetensfonden för 2012 i enlighet med bilaga 2
4. Nämnden äskar om utökad ekonomisk ram med 22,5 mkr avseende fler
barn i förskolan, IT-kostnader och lokalkostnader i enlighet med
tjänsteskrivelsen.
5. Nämnden godkänner i övrigt förvaltningens förslag till ettårsplan för
2012
1. Vision och övergripande verksamhetsmål
En vision för vårt uppdrag
Vårt uppdrag är att skapa en bred utbildningsmiljö som möter våra barn och
ungdomar i deras lärande så att de blir aktiva och delaktiga i lokalt, regionalt
och globalt samhällsbyggande. Läroplanerna, kursplanernas ämnesinnehåll
och de av EU formulerade åtta nyckelkompetenserna för Europas framtida
medborgare är riktmärket för barnens och ungdomarnas framtida
kompetenser och färdigheter. Utmaningen för organisationen är att hålla en så
hög kvalitet på verksamheten att barnen/ungdomarna och deras familjer
upplever att:
Barnen och ungdomarna får de verktyg de behöver för att bli demokratiskt
aktiva och uppfinningsrika i en värld där vi är globalt beroende av varandra.
Alla barn och ungdomar har styrkor, både individuellt och utifrån sitt sociala
och kulturella sammanhang. Därför möts de av personal som rustar dem med
goda lärstrategier med utgångspunkt från deras individuella styrkor. Alla
pedagoger i Botkyrka har både en ämnesrelevant pedagogisk kompetens och
en stark tilltro till den egna förmågan att bidra till alla barns- och ungdomars
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00
Direkt 468-53061224
Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se
1 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
lärande - ett lärande som förväntas leda till en hög individuell
kompetensnivå.
I mötet med barnen och ungdomarna signalerar personalen en värdegrund
som säger att alla människor har styrkor men att ensam inte är stark. Lärandet
sker med utgångspunkt från att vi bygger kompetenser gemensamt.
Personalen ”lever dessa värden” och formar en verksamhet som vilar på
demokratisk grund och möter alla flickor och pojkar i en öppen inbjudan om
att bygga ny kompetens. Ett möte som präglas av djup respekt och genuin
nyfikenhet och som utmynnar i en dialog med innebörden: ”Vem är du? Vad
kan du bidra med? Hur kan vi tillsammans skapa förståelse och ny kunskap
om den värld som omger oss?”
Övergripande verksamhetsmål 2011-2014

Förbättrade resultat gällande flickor och pojkars kunskaper och
färdigheter i enlighet med nationella målen. Därutöver: Minskad
spridning i resultat mellan områden, skolor och inom skolor. Minskade
skillnader i resultat på grund av kön och socio-kulturell bakgrund.

Barn- och unga i alla åldrar möts av verksamheter som fördjupar deras
förståelse för begreppet hållbar utveckling och sätter den i relation till
skolans demokratiuppdrag

Förskolan och förskoleklassens verksamheter ska ge förutsättningar för
ökad språklig kompetens till stöd för fortsatt skolframgång
2. Inledning
2.1. Utbildningsnämndens ansvarsområde
Årsskiftet 2010-2011 trädde den nya nämndorganisationen i kraft. Den
relativt nybildade utbildningsnämnden har ansvar för förskola, förskoleklass,
skolbarnsomsorg, grundskola, särskola och gymnasieskola med
gymnasiesärskola, samt kommunalt uppföljningsansvar.
Hela utbildningsverksamheten omfattar 48 förskolor, 21 grundskolor och tre
gymnasieskolor med sammanlagt 28 utbildningar inom den nya
gymnasieskolan. Samtliga barn och elever uppgår till ungefär 16800 med
följande fördelning på skolform:



Förskola
Grundskola
Gymnasium
4487
8722
3589
2 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Därutöver fördelar nämnden pengar till enskilt drivna utbildningar. Inom
Botkyrka finns det 17 fristående förskoleenheter inklusive pedagogisk
omsorg (326 barn) och sex fristående skolor (884 elever), samt tre fristående
gymnasieskolor plus en gymnasiesärskola.
Det är 1031 Botkyrka-ungdomar som går i fristående gymnasium inom eller
utom kommunen, och ytterligare 1095 som går i andra kommuners
gymnasieskolor. Den kommun som tar emot flest gymnasieelever från
Botkyrka är Huddinge, och flest inpendlare tar våra gymnasieskolor emot
från Södertälje.
Nämndens och förvaltningens område är alltså mycket stort, då den både
utbildar barn och unga vuxna och samverkar med deras föräldrar. Inför år
2012 gör vi för första gången en ettårsplan för det sammanslagna
verksamhetsområdet.
3. Förutsättningar
I och med att den nya skollagen började gälla omfattar begreppen
”skolväsende” och ”utbildning” även förskola och fritidshem. När dessa
termer används i texten står de alltså för hela utbildningsnämndens
ansvarsområde.
Skollagen, skolans förordningar och Skolverkets föreskrifter och riktlinjer ger
de formella ramarna för utbildningen i våra verksamheter. Målen för
utbildningen formuleras i läroplanen för respektive skolform, och i allmänna
råd för skolbarnsomsorgen. Kursplanerna för grundskola, särskola och
gymnasieskola styr innehållet i utbildningen och är grund för bedömning.
Kommunens uppgift är att finansiera och organisera förskolans och skolans
verksamhet utifrån de lokala förutsättningarna. Lokaler, organisation,
ekonomi, fortbildning och utvecklingsinsatser ska utformas så att
barnen/eleverna får största möjlighet att nå målen i de statliga
styrdokumenten. Kommunen ansvarar för att följa upp och utvärdera de
pedagogiska verksamheterna. Ett annat viktigt kommunalt ansvar är att
underlätta skolväsendets samverkan med andra samhällsinstitutioner,
exempelvis socialtjänsten, fritids- och kulturverksamheter och föreningar och
näringsliv i närsamhället.
3.1 Utbildning och omvärld
Utbildningsverksamheten kan inte skärmas av från det övriga samhället utan
måste förhålla sig till förändringarna där. Några av de samhällsområden som
3 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
ger återverkan inom våra verksamheter är globaliseringen,
informationsteknologin, arbetsmarknaden och segregationen.
Globalt ser vi att ekonomiska kriser, klimatförändringar eller väpnade
konflikter resulterar i ökad konkurrens och även ökad migration. Enligt
Globaliseringsrådet har den internationella konkurrensen om investeringar,
talang och kapital bara börjat. En del av dessa investeringar handlar om
informations- och kommunikationsteknologi. Våra barn och elever måste
vara rustade för ett arbetsliv med många, snabba kontakter med övriga
världsdelar. De så kallade mjuka värdena är även de av stor betydelse för
människors förutsättningar att leva. I ojämlika samhällen lever fattiga
familjer under en konstant stress som inverkar negativt på barnens trygghet,
studiegång och hälsa.
Nationellt ser vi att problem som arbetslöshet, bristande jämställdhet och
diskriminering påverkar självbild och framtidstro hos barn och elever i våra
verksamheter. Av de förändringar som haft störst inverkan på skolväsendets
organisation och arbetssätt pekar Skolverket (2009) på några faktorer som
bidragit till bristande likvärdighet och låga resultat under de senaste tjugo
åren. De är:
Decentralisering: Kommunerna tar sitt ansvar för resursfördelningen på
mycket olika sätt, många av dem utan att se till skolornas olika förutsättningar.
Segregation: Skolorna blir allt mer homogena med avseende på barnens
socioekonomiska och etniska bakgrund.
Differentiering: När eleverna placeras i olika grupper efter prestation blir
pedagogens förväntningar lägre och positiva kamrateffekter försvagas.
Individualisering: Allt större ansvar läggs på det enskilda barnet att klara
sina studier genom eget arbete och hemuppgifter, så att de blir beroende
av föräldrarnas förmåga att ge hjälp.
Den nya skollagen ger nya utmaningar för de konkurrensutsatta kommunala
verksamheterna och ställer större krav på samverkan mellan kommunala och
privata alternativ. Den ger också ett förändrat ledningsuppdrag, där
rektor/förskolechef blir mer av en myndighetsföreträdare vars beslut kan
överklagas.
Inom vår region finns ett överutbud av såväl kommunala som fristående
gymnasieutbildningar. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet
studerande att minska, vilket innebär att konkurrensen accentueras. För
grundskolans del gäller att skolans och områdets status i hög grad styr
föräldrarnas val av skola. De kommunala skolorna kommer att behöva
samverka i högre grad för att bibehålla kvalitet, likvärdighet och elevantal.
4 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
5 [62]
2011-09-06
En hållbar utveckling är nödvändig för vår överlevnad. De pedagogiska
verksamheterna kan ge sitt bidrag till detta genom att minimera
verksamhetens miljöpåverkan och se till att framtidens medborgare har djupa
insikter i hållbarhetsfrågorna.
3.2 Begrepp i Skollagen och inom EU
I den nya skollagen står ordet utbildning för all den verksamhet som bedrivs
under arbetsdagen, från förskola till gymnasium. Alltså omfattas också
måltider, raster och studiebesök av definitionen. Termen undervisning, som
också den gäller för förskola och fritidshem, är ett snävare begrepp och står
för de målstyrda lärandeprocesser för vilka en lärare eller förskollärare har
det övergripande ansvaret.
Syftet med utbildningen inom skolväsendet är...
”att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska
främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att
lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det
svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och
elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de
utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i
barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och
elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och
ansvarskännande individer och medborgare.”
Skollagen 1 kap, 4§.
En nyhet i läroplanen är att uppnåendemålen tagits bort, så att det tidigare
centrala begreppet måluppfyllelse nu blir irrelevant. De nya kursplanerna
syftar istället fram mot förmågor som ska utvecklas. Vidare finns
kunskapskrav med vars hjälp bedömningen av kvaliteten på kunskaper och
undervisning ska göras.
Europaparlamentet och rådet antog år 2006 en rekommendation om åtta
nyckel-kompetenser som Europas medborgare behöver. Förutom
läroplanerna och kursplanernas ämnesinnehåll är nyckelkompetenserna ett
riktmärke för barnens framtida kunnande och färdigheter. De av EU
formulerade nyckelkompetenserna 1 är:

Kommunikation på modersmålet

Kommunikation på främmande språk
1
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser
för livslångt lärande (2006/962/EG)
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06






Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk
kompetens
Digital kompetens
Lära att lära
Social och medborgerlig kompetens
Initiativförmåga och företagaranda
Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
3.3 Nationella mål och direktiv
Skolväsendet genomgår just nu stora förändringar. Ny skollag, nya läroplaner
och kursplaner samt nytt betygssystem och nya gymnasieprogram ställer
stora krav inom våra verksamheter.
3.3.1. Nya styrdokument
Den nya skollagen gäller från 2011. En förändring är att förskolan nu är egen
skolform under en förskolechef. Elevernas tillgång till skolbibliotek,
elevhälsa, yrkesvägledning och modersmålsstöd lagregleras, och deras
rättigheter ökar så till vida att reglerna för beslut om mottagande i särskola
skärps och att åtgärdsprogram ska gå att överklaga. En annan förändring är
att även de fristående skolorna ska delta i kommunens uppföljnings- och
utvärderingssystem.
Från och med höstterminen 2011 har vi att följa en läroplan för varje
skolform. Förskolans förtydligade läroplan innehåller bland annat ett nytt
avsnitt om uppföljning, utvärdering och ansvar, och medför ett behov av
fortbildning i ämnesdidaktik.
I grundskolans läroplan har mål och riktlinjer samt kursplaner samlats i ett
dokument. Ett centralt innehåll för varje ämne anges för åren 1-3, 4-6 och 79. För år 3 och 6 formuleras kunskapskrav, och betyg ges från år 6 från och
med höstterminen 2012. Också betygssystemet är nytt, med angivna
kunskapskrav för betygen A (högsta betyg), C och E. Betygssteget underkänt
(F) återinförs.
Höstterminen 2011 började eleverna i den nya gymnasieskolan.
Behörighetskraven för antagning har höjts, så att eleverna i år 9 måste ha
minst betyget godkänt i fler ämnen än svenska/svenska som andraspråk,
engelska och matematik. För att komma in på ett högskoleförberedande
program krävs minst godkänt i nio ämnen utöver de nämnda, och för ett
yrkesprogram krävs fem ämnen. De nya kraven medför i sin tur en ökning av
kraven på studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Elever som inte nått
behörighet till gymnasiet men bedöms kunna göra det inom ett år, kan
6 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
erbjudas ett preparandår inom grundskolan, eftersom de som börjar
gymnasiet ska vara redo att starta med dess kurser utan repetition.
En förändring som påverkar förvaltningens kompetensförsörjning och
personaltillgång framöver är bestämmelsen om lärar- och
förskollärarlegitimation. Reformen började gälla från juli 2011, men det finns
övergångsregler som sträcker sig fram till 2015 och i vissa fall 2018.
Legitimationen kommer att visa vilka skolformer/fritidshem, årskurser och
ämnen som pedagogen är behörig att undervisa i. Det är pedagogen själv som
ansöker om legitimation, och Skolverket som bedömer och utfärdar. För
kommunen som arbetsgivare gäller att vi måste veta precis vilka behörigheter
pedagogerna har så att de kan fördelas över alla skolor. Från och med den 1
juli 2015 är vi skyldiga att ha legitimerade lärare på alla tjänster - utom
modersmålslärare och yrkeslärare som är undantagna från
legitimationskravet. Reformen kan ge upphov till brist på personal, något
förvaltningen strävar att förebygga genom den pågående
kompetensinventeringen och behovsinriktade fortbildningsinsatser.
3.4. Kommunala förutsättningar och direktiv
Kommunfullmäktige fattade i juni år 2011 beslut om flerårsplanen 20122015. Utifrån uppdragen i den av fullmäktige beslutade flerårsplanen
preciserar nämnderna sitt åtagande i Ettårsplan 2012. Nämnderna ska även
formulera egna mål och åtaganden som speglar nämndens prioriteringar inom
väsentliga delar av verksamheten. Parallellt med att nämnden förväntas
formulera egna mål inom sin verksamhet ska även resultaten inom
verksamheterna kunna följas. Detta ska ske genom att nämnden formulerar
indikatorer för uppföljning och generella nyckeltal.
3.4.1 Kommunala mål och åtaganden
I flerårsplanen för Botkyrka kommun 2012-2015 finns sex målområden, som
alla berör utbildningsnämnden. Under varje målområde finns två till tre mål,
varav de flesta ska bearbetas inom utbildningsverksamheten. De mål som i
listan nedan är försedda med en asterisk (*) är sådana som huvudsakligen
faller under andra nämnders ansvar.
De specifika målen och åtagandena för våra verksamheter kommer
utbildningsnämnden att ange med stöd av bedömningar och slutsatser i
senaste kvalitetsredovisning. De redovisas i kapitel 6.
7 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
De kommunövergripande målområdena presenteras nedan:
Målområde 1: Medborgarnas Botkyrka
Mål 1: Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen
Mål 2: Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och
möjligheter
Mål 3: Botkyrkaborna är friskare och mår bättre
Målområde 2: Framtidens jobb
*Mål 4: Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande
*Mål 5: Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och
kreativa näringar
Målområde 3: Välfärd med kvalitet för alla
Mål 6: Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och
social bakgrund minskar
*Mål 7: Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg
de behöver
Målområde 4: Grön stad i rörelse
*Mål 8: Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva
Mål 9: I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande
stadsmiljöer
Målområde 5: Kultur och kreativitet ger kraft
Mål 10: Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap
Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur
Målområde 6: En effektiv och kreativ kommunal organisation
Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens
Mål 13: Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015
3.5 Ekonomiska förutsättningar
Det senaste året har arbetet med förvaltningens ekonomi inriktats på att förbättra och
utveckla prognosmetoder och forma en gemensam struktur på rapporter. Införandet
av kommunens gemensamma digitala beslutsstöd för chefer och personal med
budgetansvar är en viktig del i detta sammanhang. Under 2012 kommer beslutstödet
att vidareutvecklas och fokus kommer att vara att göra detta lättanvänt för våra
rektorer och förskolechefer. Ett annat område är att utveckla systemen och
uppföljningen av elevvolymer inom alla verksamheter och få en tydligare koppling
mellan barn/ elevvolymer och pengar. Detta ska sammantaget bidra till en ökad
8 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
9 [62]
2011-09-06
kvalitet och säkrare uppföljningar/ prognoser och därmed en effektivare
resursanvändning.
Sammandrag – drift och investeringsbudget
Mkr
Bokslut
2009
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Diff.
2011/
2012
Verksamhetens intäkter (+)
165,5
172,0
Verksamhetens utgifter (-)
-1 537,9
Nettokostnad (+/-)
Nettoinvesteringar (+/-)
144,4
147,2
2,8
- 1 581,9
- 1 972,5 -2 070,2
-97,7
-1 372,4
- 1 409,9
-1 828,1 -1 923,0
94,9
-6,2
-22,8
-158,0
-236,0
78,0
3.5.1 Budgettillskott i flerårsplan år 2012-2015
I den av kommunfullmäktige beslutade flerårsplanen för år 2012-2015 har vi blivit
kompenserade enligt följande:
Pris- och löneökningar
För pris- och löneökningar under 2012 kompenseras verksamheterna med 43 300
tkr. Beloppen har beräknats efter en ökning med två procent för priser och 2,5
procent för löner. Detta motsvarar det utrymme som nämnden kompenserats för i
den ekonomiska ramen. Även intäkterna har räknats upp med två procent,
motsvarande 2 830 tkr.
Volymförändringar
För volymförändringar under 2012 kompenseras verksamheterna med 21 800 tkr.
Beloppet har beräknats utifrån en ökning av antalet barn, främst i förskoleåldern. I
summan ingår även kompensation för heltidsreformen på förskolan samt ökade
hyreskostnader.
Övrig kompensation
För gymnasiets anpassning till den gemensamma prislistan i länet har vi
kompenserats med 6 mkr. För projektet kraftsamling har vi kompenserats med 1,0
mkr och för IT-satsning på gymnasiet ytterligare 1,8 mkr. Ersättningen till
gymnasieskolan minskar dock med 4 mkr beroende av ett effektiviseringskrav från
staten, där de minskat vårt statsbidrag med motsvarande summa.
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
10 [62]
2011-09-06
Kompetenshöjning/personaltäthet i förskola och skola
För en extra satsning på kompetenshöjning och personaltäthet i förskola och
skola har budgeten utökats med 25 mkr.
Totalt sett ökar nämndens budgetramar med 94,9 miljoner till totalt 1,923
miljarder kronor.
3.5.2 Förändringar i barn och elevantal och tilläggsäskanden
Nedan redogör vi för hur mycket budgetmedel vi fått till de olika verksamhetsområdena och för ytterligare behov vi bedömer inte ryms inom den budget vi fått i flerårsplanen för år 2012-2015.
Efter det att budgetramarna fastställdes av kommunfullmäktige har en ny befolkningsprognos för kommunen tagits fram. Enligt denna nya prognos kommer vi att ha betydligt fler barn i förskolan än dem vi fått budgetmedel för.
Förändringar redovisar vi under respektive verksamhetsområde.
Volymer i antal
barn/elever
Tkr enligt
ersättn.nivå
2011
Verksamheters Budget enl Avvikelse avvikelse
Verksamhet
prognos 2012 flerårsplan +/- antal +/- Tkr
Förskola
5285
5103
+182
-15 715
Fritidshem
3803
3851
-48
935
Förskoleklass
1152
1141
+11
-317
Grundskola
9450
9434
+16
-872
Särskola
159
175
-16
2 960
Gymnasiet
3537
3522
+15
-1 350
Gymnasiesärskola
123
123
0
0
TOTALT
23509
23349
+160
-14 360
Förskola
Förskoleverksamheten ökar i omfattning. År 2012 har vi fått en budget baserad på
5 103 årsplatser i förskolan. Den nya befolkningsprognosen pekar dock på att vi
kommer att ha 5 285 barn i förskolan år 2012.
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
I juni år 2011 kom kommunens nya befolkningsprognos för de kommande åren.
Enligt denna ökar antalet barn i åldern 1-5 år med 259 barn jämfört med tidigare
befolkningsprognos. Så stora skillnader mellan två befolkningsprognoser avseende
samma år och åldersgrupp är ovanligt och något som varit mycket svårt att förutse
och ta hänsyn till i tidigare kalkyler inför 2012.
Förklaringen till avvikelsen mellan befolkningsprognoserna är framförallt stor
inflyttning till såväl norra Botkyrka samt nybyggnationerna i Tullinge. I Tullinge
har det byggts och sålts fler bostäder än man räknat med för perioden. Där följer
man dessutom inte genomsnittliga mönster för inflyttning, då det framförallt i
Riksten är nästan uteslutande småbarnsfamiljer som flyttar in istället för en mix av
olika åldrar. I norra Botkyrka har man ett avvikande mönster när det gäller
nyinflyttning och boende än övriga Stockholm, då man bor med fler personer i
varje bostad.
Även förvaltningen uppskattar att antalet förskolebarn som bor i Botkyrka kommer
att öka i samma takt som befolkningsprognosen. Jämfört med budget 2011
bedömer vi att det ökar till 5 285 årsplatser. Detta är en ökning med 345 årsplatser,
vilket är 182 fler än vi bedömt i framåtsikt och fått budgetmedel för i flerårsplan
2012-2015.
Sannolikheten är stor att befolkningsutvecklingen realiseras då vi redan i år sett
effekterna av denna. Redan i vårt yttrande över flerårsplanen 2012-2015 kunde vi
konstatera att vi hade åtminstone 40-50 barn fler barn i norra Botkyrka än vi har
budgetmedel för. I delårsrapport två kan vi nu konstatera att vi har 104 fler barn i
förskoleverksamhet än vi budgeterat för. Detta är i sig en positiv utveckling med
fler barn i våra verksamheter. Det innebär dock att vi saknar resurser motsvarande
drygt 180 barn eller drygt 15 mkr i budgeten för år 2012.
Vi bedömer i nuläget att det ökande barnantalet inte går att hantera inom befintlig ram. De ovanligt stora avvikelserna, när det gäller förskolan, är inte
rimliga att hantera inom befintlig budget och därför äskar vi 15,0 mkr.
Fritidshem
År 2012 är vi tilldelade en budget motsvarande 3 851 barn i fritidshem vilket är en
ökning med 135 i förhållande till budget 2011. Detta motsvarar en ökning med 2,7
mkr för 2012.
Utifrån den reviderade befolkningsprognosen och förvaltningens bedömning
kommer vi dock att ha 48 färre barn än vi fått budgetmedel för, det vill säga 3 803
barn.
11 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Förskoleklass
År 2012 är vi tilldelade en budget motsvarande 1 141 barn i förskoleklass vilket är
en ökning med 32 i förhållande till budget 2011. Detta motsvarar en ökning med
1,2 mkr för 2012.
Utifrån den reviderade befolkningsprognosen och förvaltningens bedömning
kommer vi dock att ha 11 fler barn än vi fått budgetmedel för, det vill säga 1 152
barn.
Särskola
I särskolan går elevantalet ner. År 2012 är vi tilldelade en budget motsvarande 175 särskoleelever, detta är samma volymer som för 2011.
Utifrån den reviderade befolkningsprognosen och förvaltningens bedömning
kommer vi dock att ha 16 färre elever än vi fått budgetmedel för, det vill säga
159 elever.
Av dessa går 147 elever i våra skolor, fyra elever till annan kommun och åtta
till fristående skolor. Redan under hösten 2011 har vi svikande volymer på
särskolan (HT 2011 160 elever) då äldre elever gått över till gymnasiet bland
annat i och med den nya skollagen som avskaffat särskolans 10:e år. Under
2012 är prognosen 161 elever VT och 156 elever HT. De svikande eleverna
till höstterminen beror på att det är 30 elever som under våren går år 9 eller
10 och kommer därför att sluta.
Elevutvecklingen i särskolan var fram till och med 2007 relativt konstant med
cirka 200 Botkyrkaelever totalt av dessa har 185 gått i kommunens skolor. Utfallet
2010 var 183 elever, medan prognosen för 2011 pekar på 167 elever. I ettårsplan
2012 ligger volymerna på 159 elever. Minskningen 2011-2012 beror till viss del på
att nya skollagen avskaffat särskolans 10:e år och att fler elever därmed flyttat över
till gymnasiesärskolan.
Det har varit svårt för särskolorna att anpassa personalkostnaderna till det
minskande antalet barn och man har dessutom i stort sett samma kostnader för
administration och lokaler som tidigare. Förvaltningen har en pågående utredning
av särskolans ekonomi och särskolorna ser över hur man ska anpassa verksamheten
till ett krympande elevantal för att få en ekonomi i balans 2012.
12 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Grundskola
År 2012 är vi tilldelade en budget motsvarande 9 434 elever i grundskolan vilket är
en ökning med 61 i förhållande till budget 2011. Detta motsvarar en ökning med
4,3 mkr för 2012.
Utifrån den reviderade befolkningsprognosen och förvaltningens bedömning
kommer vi dock att ha 16 fler elever än vi fått budgetmedel för, det vill säga 9 450.
Gymnasieskolan
Antalet elever i gymnasieskolan minskar. År 2012 är vi tilldelade en budget
motsvarande 3 522 gymnasieelever vilket är en minskning med 52 i förhållande till
budget 2011. Detta motsvarar en minskning med 4,3 mkr för 2012.
Utifrån den reviderade befolkningsprognosen per juli 2011 kommer vi dock att ha
15 fler ungdomar än vi fått budgetmedel för, det vill säga 3 537 elever.
Gymnasiesärskolan
Antalet elever i gymnasiesärskolan ökar. År 2012 är vi tilldelade en budget
motsvarande 123 gymnasiesärskoleelever vilket är en ökning med sju elever. Detta
motsvarar 1,5 mkr har vi fått budgetmedel för år 2012.
Bedömningen från förvaltningen är att vi kommer ha 123 elever 2012.
13 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Lokalkostnader och investeringar
Nyinvesteringar och upprustningar innebär ökade kostnader på driftbudgeten i
form av ökade internhyror. Totalt har nämnden fått 4 315 tkr i kompensation för de
investeringar som kommer att genomförts under 2011 eller kommer att göras under
år 2012. Hit hör bland annat köksombyggnader i Karsbyskolan och förskolorna
Myran och Römossen, samt lokalanpassningar på Tallens särskola.
I den av kommunfulläktige beslutade flerårsplanen har samtliga hyror räknats upp
med 1,4 procent för 2012, vilket innebär att våra hyreskostnader skulle uppgå till
230,1 mkr. Denna kompensation är beräknad utifrån förväntad ökning av KPI.
KPI har dock ökat mer än förväntat varför hyrorna nästa år istället kommer att
höjas med 2,25 procent. Detta innebär att våra hyror ökar med ytterligare 2 mkr.
Under hösten 2010 uppmärksammade förvaltningen att antalet barn i Riksten
ökade mer än befolkningsprognoserna tidigare signalerat. För att lösa behovet av
förskoleplatser tecknade förvaltningen avtal, om en ny förskola i befintliga men för
ändamålet anpassade lokaler, ägda av Riksten friluftsstad AB. I februari äskade
nämnden hos kommunstyrelsen om extra medel för inventarier till förskolan.
Förvaltningen har tidigare bedömt att Lunas hyreskostnad skulle kunna inrymmas
inom ramen för tilldelade medel. Detta är möjligt under 2011, eftersom det handlat
om hyra för maj-december ( 2,2 mkr). Nästa år kommer dock hyran att uppgå till
3,2 miljoner kronor, vilket innebär att vi saknar cirka 1,0 miljoner kronor.
Kostnaden för förskolan Örnens paviljong har i år blivit lägre än tidigare beräknat.
I år kommer vi att ha en kostnad om 1,5 mkr för denna paviljong. För år 2012
kommer hyran att justeras och förvaltningen kommer att ha en årshyra om 3 mkr,
vilket innebär att vi där saknar cirka 1,5 miljoner kronor.
De tillkommande kostnader, som inte ryms i den tilldelade ramen, är dels 2 mkr för
ökat KPI och dels 2,5 mkr för utökade hyreskostnader. Förvaltningen föreslår
därför att nämnden äskar om ytterligare 4,5 mkr för att kunna täcka den ökade
hyreskostnaden år 2012. Den totala hyreskostnaden år 2012 beräknas då uppgå
till 234,6 mkr
Lokalförändringar och investeringar i övrigt framgår av bilaga 5.
En dator-en elev i grund- och gymnasieskolan
Satsningen på en dator-en elev i grund- och gymnasieskolan fortsätter under
2012. I flerårsplanen fanns inte upptaget de 3 mkr som krävs för att fullfölja
satsningen på årskurserna 7-9 i grundskolan, men utbildningsnämnden utgår
från att det är ett tekniskt misstag. Under 2012 ska satsningen för grundskolan slutföras och för gymnasiets del har 1,8 mkr avsatts för att alla
14 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
gymnasieskolans elever också ska ha en dator som arbetsredskap i undervisningen. Fullt utbyggd innebär satsningen att stimulanspengar motsvarande
3000 kr/elev och år tillförs till utbildningsnämnden.
3.6. Verksamhetsuppföljning och resultat 2010-11
Det systematiska kvalitetsarbetet är navet inom verksamheternas utveckling.
Genom samordnat uppföljningsarbete med gemensamma rutiner och kriterier
för hur vi spårar kvalitet, och med tydligt samband mellan uppföljnings- och
planeringsprocess är ambitionen att också det lokala kvalitetsarbetet ute i
arbetslagen ska förstärkas genom medvetenheten om vad man gör, och
varför.
Efter att ha samlat in kvalitetsredovisningar och resultat från alla
verksamheter och fört en dialog om detta vågar förvaltningen säga att vi har
en god bild av vad som sker i verksamheterna, och tydliga indikatorer på
starka och svaga länkar i våra verksamhetsprocesser. Däremot är det svårt att
fastslå orsakssamband, eftersom många faktorer kan samverka eller inte alls
ska sökas på kommunnivå. Av förklarliga skäl finns också ett glapp mellan
grundskola och gymnasieskola, som tidigare arbetat med delvis olika
metoder.
Utbildningsverksamheten i kommunen håller generellt sett en god kvalitet.
Där betygsresultaten är låga jämfört med riket står förklaringen ofta att söka i
den socioekonomiska situationen eller i migration. Ser vi till Skolverkets
modellvärden (framräknade efter kommunernas SALSA-värden) visar det sig
att barnen i Botkyrka presterar något bättre än vad deras situation skulle tyda
på. Sådana socioekonomiska förklaringar är nödvändiga, men får aldrig
betraktas som tillräckliga. Skillnaderna inom Botkyrka är påfallande, även
mellan skolor med likartade förutsättningar. Skolprestationer och attityder
skiljer mellan kommundelar, skolor, klasser på samma skola, och mellan
flickor och pojkar. Att utjämna skillnaderna mot en jämn högre kvalitetsnivå
är därför av central betydelse i vårt fortsatta arbete.
3.6.1. Förskolan
Den fysiska miljön och rummens inredning förändras i kommunens förskolor
med stöd av den policy, som ska säkerställa goda lärmiljöer och stödja
språkutveckling. Alla förskolor har dock inte kommit lika långt i detta arbete.
Rumsindelningen i verkstäder ger underlag för ett språkutvecklande
arbetssätt, som ger ökat ordförråd hos barnen. Förskolan ska använda ett
språkutvecklande arbetssätt genomgående, utvecklingsarbete kvarstår dock
innan detta är genomfört i hela verksamheten. Den flerspråkiga personalens
betydelse för det lokala arbetet har ökat och andelen barn som deltar i
15 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
modersmålsträningen likaså. Samtidigt kan konstateras att denna inte håller
jämn kvalitet.
Omfattande utbildningssatsningar har gjorts för att bygga upp kompetens i
pedagogisk dokumentation. Den pedagogiska dokumentationen är av stor
betydelse för att höja personalens professionalitet, i synnerhet då den används
för kollegiala observationer och reflektioner, vilka gör pedagogerna mer
medvetna och bättre i stånd att se barnens behov. Den gör det också till
exempel lättare för dem att se genusmönster och kränkningar. De effekter av
arbetet som förskolorna beskriver, med stöd av dokumentationen, är att
barnen inte blir så beroende av hjälp utan kan göra val och ordna för sig
själva, samt att talspråket blir rikare. Detta är helt i riktning mot målen i
läroplanen beträffande barns inflytande, språkutveckling och upptäckande av
det egna lärandet.
Behovet av utbildad personal är dock mycket stort inom förskolan, såväl av
examinerade förskollärare och utbildade barnskötare som av förskollärare
med högre ämneskompetens. Tillgången till utbildad personal varierar också
mycket mellan förskoleenheterna. Den nya ledningsorganisationen med
förskolechefer ska ge bättre förutsättningar för pedagogisk ledning och kraft
att utveckla verksamheterna vidare.
3.6.2. Grundskolan
Under året har vi ägnat oss åt granskningar av förskoleklassen, som är i
behov av ett tydligare uppdrag. Förskoleklassen ska ägna sig åt lärande och
social träning i lekens form, och de skolor som har gemensam personal i
skolans tidiga år märker stora fördelar för barnen när de olika
personalkompetenserna blandas.
Begreppet lärmiljö verkar inte lika förankrat i grundskolan som inom
förskolan, och uppbyggandet av laborativa miljöer sker ofta i projektform
med externa resurser. En viktig fråga för hela utbildningsverksamheten är att
tillgången till datorer och annan IKT-utrustning är mycket ojämn. Under
2011 har ett omfattande arbete inletts med att förse organisationen med
modern informationsteknik. Ett en-till-en-koncept (en dator per elev) har
beslutats gällande högstadieorganisationen och arbetet med genomförandet är
inlett under 2011 och beräknas vara slutfört hösten 2012.
Målfokus är skarpare idag, men ojämnheterna i bedömningen kvarstår. En
utvärdering av individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram och
likabehandlingsplaner har genomförts. Informationen från denna utvärdering
ska nyttjas till stöd för pedagogernas fortsatta utvecklingsarbete.
16 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Individuellt stöd och särskilda insatser
Kvalitetsarbetet har givit oss bilder av arbete med barn i behov av särskilt stöd som
fungerat väl, både lokalt på förskolor och skolenheter. Samtidigt är intrycket att vi
kan göra mycket mer. Med stöd av den utredning som genomförts gällande
stödstrukturer har det konstaterats att vi bör sträva efter mer inkluderande lösningar
för att elever ska få bra skolgång. Antalet platser i de särskilda
undervisningsgrupper som är kommunövergripande har minskats ner till förmån
för stödjande processer direkt till skolenheterna. Ytterligare insatser, bland annat
kompetenshöjande aktiviteter, planeras 2012.
Även arbetet med nyanlända elever har uppmärksammats i kvalitetsuppföljningen.
Återigen finner vi goda arbetsinsatser lokalt för att möta dessa elever, samtidigt
som vi konstaterar att vi inte håller jämn och hög kvalitet i alla delar.
Elevenkäten
I elevenkäten för år 5 och 8 som genomfördes år 2010 får vi en generellt
positiv bild av skolan. Trygghetsindex är 89 och trivselindex 82, och
särskolans index något högre i bägge fallen. Men både skolledare och elever
känner sig oroliga över bristen på arbetsro. Sedan många år har flickorna
varit något mer positiva än pojkar i sina enkätsvar, men årets elevenkät
förändrar det mönstret. Det är en lite större andel pojkar som trivs, känner sig
trygga och upplever sig respekterade av sina kamrater, medan flickorna i
högre utsträckning känner sig respekterade av de vuxna. Det påstående i
enkäten som får lägst värde när det gäller socialt klimat är ”det är bra
stämning i min klass”, där en fjärdedel av barnen inte är nöjda.
När det gäller elevernas inflytande håller sig trenden att upplevelsen av reellt
inflytande (diskussioner med läraren om mål och arbetssätt) ökar, i år till
index 85, medan det formella inflytandet (rådsverksamhet) endast får index
78. Orsaken kan vara en svag organisation av elev- och klassråd, men vi får
också signaler från elever som säger att klassråden knappast går att
genomföra på grund av oron i klassen, och att elevråden försöker genomföra
sådant som inte blir av.
Enkäterna ger förvaltningen en ganska god bild av stämningen bland barn
och unga – med det viktiga förbehållet att skillnaderna inom Botkyrka är så
stora att ett genomsnittssvar inte säger så mycket. Förvaltningen behöver
ibland vända oss direkt till dem det berör i intervjuer eller fokusgrupper.
Nationella prov och betyg
Resultaten på de nationella proven i år 9 för år 2010 visade att eleverna i
Botkyrka klarat sig något bättre än rikets genomsnitt i svenska och svenska
som andraspråk, men något sämre i engelska och matematik. Pedagogerna
sätter i allmänhet slutbetyg som är lite högre än betygen på de nationella
17 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
proven. Den pågående läroplansimplementeringen ska ge ett stöd i det
nödvändiga arbetet att skärpa bedömarkompetensen.
När det gäller kunskapsresultat så som de visas i betygen ser vi med 2010 års
siffror att

I de två skolor med högst behörighet klarade 99 procent av eleverna
intagningen till gymnasieskolan, medan andelen endast var 54 procent i
skolan med lägst behörighet, en skola där resultaten från nyanlända barn
är inräknade. I resultatpaletten syns resultatskillnader även mellan
skolor med relativt likvärdiga yttre förutsättningar. I norra Botkyrka var
det två skolor där niorna hade en behörighet på över 90 procent.

I skolan med högst resultat hade 94 procent av eleverna betyg i alla
ämnen, medan andelen endast var 25 procent i skolan med lägst resultat.
Detta betygsmått är det där Botkyrkas pojkar ligger längst ifrån
riksgenomsnittet. Det var 66 procent av Botkyrkas pojkar som fått betyg
i alla ämnen, mot 74 procent i riket.

De som statistiskt sett klarar sig sämst är pojkar födda utomlands.
Skolledarna anger bristande läsförståelse som det största hindret för
skolframgång, något som stöds av förra årets PISA-undersökning. Enligt
den var det en dryg femtedel av pojkarna i Sverige som inte uppnår
funktionell läsnivå, en siffra som säkerligen inte är bättre i Botkyrka.
Här nedan jämförs preliminära betygsresultaten för år 9 våren 2011 med resultatet
från åren innan.
Genomsnittligt meritvärde

2011: 201 (med en skillnad på 18 poäng mellan flickor och pojkar)

2010: 202

2009: 199
Andelen som nått målen i alla ämnen

2011: 69.7 procent (exklusive förberedelseklasser 73.9 procent)

2010: 71.3 procent

2009: 68.6 procent
Andel behöriga till gymnasieskolan

2011: 81.7 procent*

2010: 84.3 procent

2009: 81.5 procent
* Beräknat enligt de nya behörighetsreglerna. (Om behörigheten beräknats på
samma sätt som 2010 skulle den 2011 varit 81.9 procent.)
18 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Efter sommarskolan är det ytterligare 25 elever som uppnått behörighet till
något program inom gymnasieskolan. Det höjer andelen behöriga totalt till
84.5 procent.
Ansvaret för modersmålsundervisningen har decentraliserats till
skolenheterna, en reform som ska utvärderas under hösten. När det gäller
mottagandet av nyanlända barn och ungdomar pågår en utredning i syfte att
jämna ut kvaliteten i mottagandet och tillvarata de förmågor som barnen har
med sig. En utredning om de kommunövergripande grupperna visade bland
annat att barnen behöver tillhörighet i en reguljär klassrumsmiljö, så att alla
placeringar ska tidsbegränsas.
En slutsats som kan dras är att de utvecklingsområden som förvaltningen
tidigare har identifierat är väl valda. Det är viktigt att hålla fast vid dem så att
den kunskap som vinns och de metoder som används med framgång blir väl
befästa.
3.6.3. Gymnasieskola
Den fysiska miljön i kommunens tre gymnasieskolor är generellt sett bra. När
det gäller den interna kommunikationen är plattformen V-klass införd. Cirka
900 elever arbetar enligt en-till-en-konceptet, Arbetet med att implementera
plattformen har haft en del problem i inledningsfasen, och det finns saker att
utveckla, både när det gäller funktionalitet och fortbildning av skolpersonal,
men generellt har gymnasiet klarat processen väl.
Gymnasieskolan genomför i årskurs 2 en enkät som ger en bild av hur eleverna uppfattar värdegrund, inflytande och trivsel, arbetsmiljö och elevhälsoarbete. Resultatet är positivt. 94 procent av flickorna och 95 procent av pojkarna känner sig trygga i skolan. De är också nöjda med bemötande och
stämningen på skolan. Mindre tillfredsställande är frågan om arbetsro på lektionerna, där det är ungefär en tredjedel som inte är nöjda. Det är 74 procent
som tycker att de får god hjälp av elevvården, en stor ökning de senaste åren.
Inom gymnasiet drivs en hel del miljö- och hälsoaktiviteter, och andelen elever som anser att miljö- och klimatfrågor tas upp i undervisningen har ökat
med nästan tio procent till 65 procent. När det gäller olika elevinflytandefrågor har andelen positiva ökat, men inte tillräckligt. Bäst resultat har frågan
om elevernas synpunkter tillvaratas på ett bra sätt, vilket 66 procent av de
svarande tycker.
Specialpedagoger, läxläsningshjälp och matematikutvecklare finns med olika
omfattning och inriktning på de tre skolorna. Några pedagoger har deltagit i
kommunens språkhandledarutbildning, och deras uppgift är att förmå samtliga ämneslärare att arbeta på ett språkutvecklande sätt. I samverkan med specialistenheten erbjuds kursen arabiska steg 1 som modernt språk.
19 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Kommunövergripande undervisningsgrupper erbjuds till elever som av olika
skäl inte är behöriga till gymnasieskolan. Många nyanlända ungdomar har
inte tillräcklig skolbakgrund från sitt hemland för att inom två år kunna nå
behörighet till ett gymnasieprogram, utan alternativ som praktik, arbete eller
folkhögskola måste till.
Kunskapsresultat
Genomsnittsbetygen i gymnasieskolan är i nivå med riket, 14.1 poäng.
Skolverket hävdar att det finns ett starkt samband mellan låga betyg och socioekonomiska struktur, ur den aspekten avviker Botkyrka positivt och kommunen har numera det högsta betygssnittet inom Södertörnssamverkan. Andelen som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år är och andelen med
behörighet till högskolan något lägre än riksgenomsnittet. Utfallet varierar
beroende på skola, kön och migrationsbakgrund.
Det finns en stor variation mellan kursbetyg och betyg på de nationella
proven. Flickor får i större utsträckning än pojkar ett högre kursbetyg än
provbetyg. Men det finns också en variation mellan skolor och enskilda lärare. Vi har märkt att det arbete vi lagt ner på ämnesnätverksträffar, där betyg
och bedömning diskuterats, börjat ge resultat. Bland annat så har det skett en
utjämning vad gäller flickor och pojkar vad gäller korrelationen mellan kursoch provbetyg i Matematik A och Svenska B jämfört med tidigare år. En
fortsatt satsning på ämnesnätverk behövs för att få en tydligare samsyn kring
bedömningen. Även kompetensutveckling inom didaktik och språkutvecklande undervisning behövs för vissa ämnesgrupper, till exempel inom SOämnena och matematiken.
När det gäller entreprenörskap har gymnasieskolan bl.a. satsat på konceptet
Ung Företagsamhet där eleverna under ett läsår går igenom ett företags hela
livscykel. Tillsammans med Södertörns högskola har gymnasielärarna haft en
halvdag kring entreprenörskap. I samband med implementeringen av GY11
kommer vi i samarbete med Södertörns högskola att ta fram utbildning i entreprenörskap.
3.6.4. Skolbarnsomsorg/Fritidshem och Förskoleklass
Det gemensamma lokalutnyttjandet med grundskolan har slagit igenom så att
de flesta betraktar det som ett sambruk av lokaler. Möjligheten till
meningsfulla fritidsaktiviteter som kompletterar studierna ställer högre krav
på de traditionella klassrummen som lärmiljöer. Alla fritidshem är
organiserade i avdelningar (efter ålder eller lokaler), men gränserna verkar på
flera håll lösas upp i ett aktivitets- eller stationssystem. Aktiviteter i
närsamhället verkar dock förekomma alltför sparsamt.
20 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Enligt enkäten i årskurs 3 är barnen trygga på fritids. Men trångboddhet och
hög personalomsättning är faktorer som kan förorsaka lägre trivsel, högre
ljudnivå och fler konflikter. Både trivsel- och trygghetsindex har ökat, men
enkätens påstående att alla barn på fritids är snälla har lägst resultat, och är ett
av de få fall där flickorna är mindre nöjda än pojkarna.
Liksom inom förskolan har fritidshemmen brist på utbildad personal. Genom
Framtidens fritids-satsningarna kan kvaliteten i verksamheten höjas. I
synnerhet Naturskolans och KomTeks kurser får beröm av deltagarna. Ett
problem utgörs av svårigheterna att lägga schema så att all fritidspersonal kan
delta. I övrigt kan brister konstateras när det gäller förankringen av uppdraget
i grundskolans läroplan. Aktiviteter inom ramen för ”Framtidens fritids” har
dock under 2012 riktas till detta område.
När det gäller barn i behov av särskilt stöd verkar det inte som att
fritidshemmen i någon nämnvärd utsträckning kan använda skolans personal
som resurs, medan det är vanligt att fritidspersonal går in i klassen för att ge
individuellt stöd. Det är säkert till det enskilda barnets bästa, men ger inte den
förtätning av personal och komplettering av metoder som var syftet med
samverkan. Det är till exempel endast ett fåtal fritidshem som har tillgång till
specialpedagog och handledning.
Förskoleklass
Nästan alla Botkyrkas sexåringar går i förskoleklass. Det finns inte mycket
skrivet om förskoleklassens uppdrag och innehåll i de statliga
styrdokumenten. Under 2011 har förvaltningen inventerat hur innehåll och
organisation av förskoleklassen ser ut i Botkyrka. Verksamheten har sällan
uppfattat att de har ett tydligt pedagogiskt uppdrag. De flesta arbetar främst
med två saker, dels att få ihop en socialt fungerande barngrupp och dels
skolförberedande insatser avseende läsning, skrivning och matematik. Den så
kallade Bornholmsmodellen som är en språkutvecklande och läs- och
skrivförberedande modell används flitigt. Förskoleklassen bemannas i
allmänhet av förskollärare och barnskötare och samma personalgrupp
ansvarar oftast för fritidshemsverksamheten senare på dagen. Ett
karläggningsarbete har bedrivits under 2011 och här konstateras att
verksamheten ser mycket olika ut mellan enheterna och ett behov av ett
förtydligat uppdrag samt kompetenshöjning finns. Det finns organisatoriska
svårigheter att få till planerings- och reflektionstid i både
förskoleklassverksamheten och fritidshemmet.
3.6.5. Särskolan
Att rekrytera utbildad personal kan vara svårt inom särskolan, som har en rad
yrkeskategorier anställda. Att upprätthålla ämnesbehörigheten kan alltså bli
21 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
svårt i de fall förskollärare ska undervisa barn upp till 16 år. Men
kompetensbehovet ökar även i grundskolan, eftersom möjligheterna för
särskolebarn att individintegreras i grundskoleklass ska öka och särskolan
vara en naturlig del av sin enhet. Detta ställer högre på kompetensen hos
skolledare och pedagoger, och även på lärmiljöerna.
Arbetet i särskolan är av nödvändighet språkutvecklande. Barnen måste lära
kontext bundet och med praktisk tillämpning. Kultur, utepedagogik, NTA
och digitala hjälpmedel blir allt viktigare. Bland barnen i särskolan förefaller
det som om tilläggshandikappen ökar, men om den iakttagelsen bottnar i att
de faktiskt blir fler till antalet eller i att barnen testas mer noggrant, kan vi
inte säga.
Måluppfyllelse står numera i verksamhetens fokus, och även om barnens
resultat kan vara svåra att mäta kan de högre ställda förväntningarna i sgi
påverka prestationerna. I styrdokumenten står att barnen ska bedömas ”efter
sina förutsättningar”, men detta ifrågasätts idag inom särskolan eftersom det
riskerar att sänka ambitionerna.
3.7 Kompetensförsörjning
I Skollagen, läroplanerna och den särskilda legitimationslagstiftningen har
regeringen höjt och formaliserat kraven på utbildning för att lärare ska få
undervisa och sätta betyg:

Alla lärare ska ansöka om legitimation för att få bedriva undervisning
och utfärda betyg. Nyutbildade lärare ska genomföra ett introduktionsår
innan de kan ansöka om legitimation.

Legitimationen avser skolform, ämnen och årskurser.

En övergångsperiod råder fram till 1 juli 2015. Därefter ska endast
legitimerade lärare få undervisa och sätta betyg. (Undantag görs för
modersmålslärare samt yrkeslärare i gymnasiet).

I förskolan läggs ett mycket större och tydligare pedagogiskt ledaransvar
på förskolläraren.
Utbildningsförvaltningen har i slutet av augusti genomfört en mycket
omfattande kompetensinventering (omfattande 1 700 förskollärare och lärare)
för att identifiera vilka kompetensbrister som finns och att lägga upp ett
program för att komma till rätta med dessa. Materialet är ännu inte
färdiganalyserat och det föreligger inga detaljerade resultat. Några
reflektioner kan dock göras utifrån arbetet hittills:


Rektorer har trott att lärare besitter en formell kompetens som de
faktiskt saknar
En del lärare tror att de är behöriga att undervisa i ämnen och årskurser
som de inte kommer att få legitimation i.
22 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06



De största kompetensutvecklingsbehoven finns i förskolan där endast 29
procent av pedagogerna har en pedagogisk högskoleutbildning. Det
finns också många outbildade barnskötare som har stora brister i sin
språkliga kompetens och endast ringa kunskaper om barns lärande och
utveckling samt förskolans styrdokument. Det finns stora brister också i
grundskolan. Situationen i gymnasiet är bättre, men även där finns en
hel del lärare som inte kommer att få legitimation utan kompletterande
utbildningar. Situationen i särskolan är mycket bekymmersam där
regeringen föreskriver att lärarna ska ha både en ämnesmässig och en
specifik specialpedagogisk kompetens.
Det finns behov av omfattande kompetensutvecklingsinsatser, liksom av
organisatoriska förändringar, för att klara legitimationslagstiftningens
krav. Det kan handla om att bryta upp klasslärarsystemet på låg- och
mellanstadiet eller att se över skolorganisationen för att skapa tillräckligt
stort elevunderlag för att ha råd med specialiserad lärarkompetens i små
ämnen i grundskolan.
De största ämnesmässiga bristerna tycks finnas i vissa praktisk-estetiska
ämnen (slöjd, bild, musik, hem- och konsumentkunskap), i svenska som
andraspråk samt i matematik och naturvetenskapliga ämnen (i synnerhet
i kemi och fysik) samt i teknik.
4. Verksamhetsutveckling under 2011
4.1. Kvalitetsarbetet är grunden
Barnens och elevernas lärande och utveckling är beroende av kvaliteten i våra
förskolor och skolor. Med en hög kvalitet i de pedagogiska verksamheterna
går det att göra skillnad, men som framgått ur avsnittet ovan möter barn och
unga alltför stora kvalitetsskillnader i sin lärande- och arbetsmiljö.
Huvuduppdraget inom kvalitetsarbetet består i att påverka utbildningens
själva kärna - mötet mellan pedagoger och barn/elever. I detta möte avgörs
om vårt utvecklingsarbete ska ge framgång i form av bättre resultat och
minskade skillnader mellan olika grupper.
Kvalitetsarbetet ska bedrivas utifrån en idé om vikten av ett samspel mellan
ledarskaps-, uppföljnings- och kommunikationsarbete. Genom ett aktivt och
sammanhållet arbete inom dessa områden i hela ledningsorganisationen
skapas grunden för ett offensivt kvalitetsarbete, vilket kräver ledningens fulla
engagemang. Ledare på alla nivåer i organisationen ska därför uppleva att de
stödstrukturer som byggs upp, i form av bland annat rutiner för uppföljning,
stödjer dem i deras ambition att leda utvecklingsarbetet inom sitt
ansvarsområde. Förskolechefer och rektorer ska uppleva att deras
kommunikation med medarbetarna ges förutsättningar att vara tydligt
fokuserad på de utvecklingsbehov de identifierat.
23 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
För att kunna bli bättre måste man först analysera tidigare resultat, och
värdera och kanske omvärdera olika organisatoriska och pedagogiska
lösningar. Förvaltningen verkar kontinuerligt för att skapa de bästa
förutsättningarna för lokala skolledningar när det gäller tillgång till statistik
och verksamhetsdata. För att få bättre stöd i analysen av lärmiljöns
kvalitetsutveckling har ett arbete också inletts med att skapa referensmaterial
till stöd för så kallad självvärdering. Fortsatt arbete kommer att koncentreras
till de nyckelområden som av forskningen utpekats som mest avgörande för
skolframgång. En viktig del i detta är att engagera eleverna i
kvalitetssäkringen genom att de ge dem möjlighet att också ge sin syn på
undervisningen.
Ett systematiskt kvalitetsarbete som når ända ut till pedagogernas
vardagspraktik måste även omfatta metoder för analys och utveckling av de
lärandesituationer som barn och ungdomar möter. I förskolan är pedagogisk
dokumentation det viktigaste verktyget, och även i skolan och
fritidsverksamheten ska fler metoder för observation/pedagogisk
dokumentation utarbetas. Främst är det de arbetsformer som går under
namnet lesson/learning studies, som nu prövas. Förvaltningen har börjat
bygga kompetens inom det området och kommer att ge ytterligare stöd för
kompetensutveckling så att det når ut till allt fler pedagoger.
Samtidigt är det oerhört viktigt att i detta sammanhang föra in och skapa nära
relationer med forskning inom vårt område. Botkyrkas satsning på forskning
och utveckling ska även fortsättningsvis bidra till en ökad
forskningsanknytning och till att ny kunskap kommer fram genom
praktiknära forskning i våra verksamheter.
Sist men inte minst ska vi i enlighet med den nya skollagen bygga upp en
rutin för klagomålshantering, vilket blir ett åtagande under 2012. Detta arbete
ska knytas till handläggningen av inspektionsanmälningarna på ett sådant sätt
att information om brister i verksamheten används till stöd för
utvecklingsarbete.
Sammanfattningsvis kommer arbetet med att understödja en fortsatt
utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet att inriktas på följande
områden:

Kontinuerlig förbättring av kvalitet och tillgång på verksamhetsdata

Ta fram ett stödmaterial för självvärdering av vardagspraktiken

Skapa en modell för elevutvärdering av undervisningen

Bearbeta våra bedömningar av kvaliteten på insatser för barn i behov av
särskilt stöd

Utveckla rutiner för klagomålshantering, samt arbetet med
skolinspektionsanmälningarna till stöd för utvecklingsarbete
24 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
4.2. Implementeringen av nya styrdokument
Inom förvaltningen pågår ett stort arbete för att genom olika typer av insatser
implementera de statliga uppdragen i enlighet med de nya styrdokumenten.
Vi kan inte nog understryka vikten av att i detta arbete integrera de
utvecklingsfrågor som är särskilt angelägna för just vår kommun. Det innebär
bland annat att frågan om språkutveckling aktualiseras i alla
utbildningsformer och alla ämnen. Ett arbete för att höja pedagogernas
bedömarkompetens har inletts under 2011 och kommer att fortsätta 2012.
Implementeringsinsatserna ska också ge pedagogerna stöd för eget fortsatt
utvecklingsarbete med ledning av styrdokumenten. Avsikten är att med hjälp
av så kallade lesson/learning studies bygga upp lokal kompetens inom
utvärdering och utveckling av den pedagogiska praktiken. Ännu en del av
detta arbete går ut på att skaffa fördjupad insikt inom området
genuspedagogik.
4.2.1. Barn och ungdomar ska mötas av höga förväntningar av pedagoger
med hög kompetens
Den internationella konsultbyrån McKinseys stora rapport om framgångsrika
skolsystem pryddes av citatet: ”Inget skolsystem är bättre än kvaliteten på
dess lärare.” Det kan många gånger vara svårt att precisera vari
lärarkvaliteten består. Djup förståelse för det ämne man undervisar i är en
aspekt men betydande forskning pekar på att den ämnesdidaktiska
kompetensen är ur ett elevperspektiv viktigast. Hur läraren möter sina elever i
den pedagogiska gärningen är avgörande. Möter eleverna lärare som har höga
förväntningar på deras skolframgång och förmåga att variera sin undervisning
i samspel med elevernas utveckling, så har vi grunden till god kvalitet på
undervisningen. Ledarskapet i klassrummet och hur läraren språkligt
interagerar med barnen/eleverna utgör sedan ramen för hur vi kan skapa hög
kvalitet i ”det pedagogiska mötet”. Delar av dessa kompetenser kan utbildas
fram i det formella utbildningssystemet i form av poänggivande
högskolekurser. Andra måste utvecklas inom ramen för ett systematiskt
kvalitetsarbete där kollegialt lärande är en av hörnstenarna.
Mot bakgrund av ovanstående och av den kompetensinventering som
redovisas under kapitel 3.7 föreslås förvaltningen få i uppdrag att arbeta fram
ett kompetensförsörjningsprogram för Botkyrkas skolväsende. Det
kortsiktiga målet för programmet ska vara att hela vår utbildningsverksamhet
ska klara de krav som de statliga styrdokumenten ställer. Det långsiktiga
målet ska vara att detta kompetenslyft ska leda till förbättrade resultat för
barnen/eleverna i Botkyrkas förskolor och skolor.
25 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Kompetensutvecklingsinsatserna finansieras på tre sätt:

Inom ramen för nämndens reguljära medel, både resurser som finns
inom de centrala enheterna och ute på förskolorna och skolorna.

Via de statliga satsningarna Lärarlyftet II , Matematiklyftet, och Förskolelyftet. Utbildningsnämnden förutsätter att kommunstyrelsen liksom tidigare skjuter till medel motsvarande den kommunala medfinansieringen för de statliga satsningarna. Grundprincipen är att staten finansierar
cirka 55 procent av lärarens lön och att kommunen skjuter till resterande
medel upp till 80 procent av lönen för heltidsstudier. De statliga satsningarnas omfattning kommer att finna i budgetpropositionen i slutet av
september månad. Om vi antar att volymerna blir lika stora som de senaste åren handlar det om ca.6 mkr/år från staten och ca 3 mkr i kommunal medfinansiering. Som tidigare räknar vi med att dessa medel regleras i samband med delårsrapporterna under 2012, då vi vet det faktiska utfallet.

Slutligen ska alla nämnder i samband med ettårsplanen för 2012 skriva
fram ansökningar till den kommunalt inrättade Kompetensfonden. Fonden omfattar 50 miljoner kronor. Fondens syfte är att finansiera olika
kompetensutvecklingsinsatser i form av kompetenshöjning, fortbildning
och andra insatser som stöd för utveckling för olika yrkesgrupper inom
kommunen utifrån ett styrande behov.
Kompetensfonden har en rad målkriterier:

Ökad kvalitet i verksamheterna

Effektiviseringar genom moderna metoder och genom medarbetarens
delaktighet för fortsatt verksamhetsutveckling.

Attraktiv arbetsgivare för att behålla och attrahera nya medarbetare.
Utbildningsnämndens ansökan i sin helhet redovisas i bilaga 2 till denna
ettårsplan. De viktigaste punkterna i ansökan är följande:





Grundläggande utbildning för barnskötare, 1,3 mkr
Stimulans till barnskötare som läser vidare till förskollärare, 2,3 mkr
Ämnesfördjupning och pedagogistautbildning för förskollärare, 400 tkr
Mottagandeprogram för nyrekryterade förskollärare och
fritidspedagoger för att stimulera rekrytering av dessa bristgrupper,
1 000 tkr
Återkommande fördjupningsutbildningar för förskollärare och fritidspedagoger i syfte att behålla dessa bristgrupper och stärka Botkyrkas attraktivitet som arbetsgivare 500 tkr
26 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06



Fortbildning för förskollärare och lärare i yngre år i teknik och
naturvetenskap – ökad kapacitet på KomTek och Naturpedagogiskt
centrum 300 tkr
Utbildning av personal inom särskolan, främst träningsskolan samt av
lärare i grundskolan som ska arbeta med individintegrerade
särskoleelever, 160 tkr
Utbildning av obehöriga lärare inom grundskolan och gymnasieskolan
för att möta legitimationslagstiftningen, 2mkr
Total ansökan Kompetensfonden: 8 260 tkr
4.3. Sju pedagogiska utvecklingsområden
4.3.1. Stärk språket – stärk lärandet
Av de elever som inte lyckas nå grundskolans mål är det många som har ett
för begränsat språkligt kapital, eller så har vi i undervisningen inte kunnat
utnyttja det språkliga kapital som barnet har i sitt modersmål. Att stärka alla
barns och elevers språk är den allra viktigaste insatsen för att få en högre
måluppfyllelse i vår verksamhet. De barn som har ett starkt språkligt kapital
på sitt modersmål, men ännu inte hunnit växla in det i det svenska språket ska
kunna fortsätta sitt lärande på modersmålet, parallellt med att svenskan byggs
upp. De barn som har en svag begreppsbildning och ett för litet ordförråd ska
få hjälp att stärka sitt språk oavsett vilket modersmål de har.
För elever som är nyanlända till Sverige och Botkyrka är det av största vikt
att undervisningen håller hög, jämn standard. Idag är kvaliteten ojämn, vilket
innebär att några elever får ett mycket bra mottagande och stöd, medan andra
faktiskt inte ges full möjlighet att nå skolans mål. Under 2011 har
förvaltningen utrett stödet till nyanlända. De åtgärder som kommer att vidtas
under 2012 berör både organisationen av mottagandet och strukturen på
förberedelseklasserna. Avsikten är att verksamheten till läsåret 2012-2013
ska kunna erbjuda en mer individanpassad och språkligt orienterad
verksamhet för nyanlända, där deras tidigare kunskaper och förmågor tas
tillvara. Huvuddragen i förslaget innebär bland annat att en mottagandeenhet
byggs upp och att fler skolor än i dag har beredskap för att ta emot nyanlända
elever.
Som ytterligare en del i Botkyrka kommuns ambitionshöjning beträffande
språk som nyckel till lärande och utveckling, ska undervisningen i moderna
språk utvecklas. En central del i detta är att i samarbete med gymnasieskolan,
erbjuda utbildning i flera språk som har god förankring bland de boende i
Botkyrka.
27 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Nämnden kommer i ett särskilt ärende senare i höst att ta ställning till ett
förslag till innehållsmässiga riktlinjer för förskoleklassen och ett förslag till
kompetenshöjande insatser bland annat i form av regelbundna nätverk för
pedagoger som arbetar i förskoleklass.
4.3.2. Digital kompetens - stöd för en berikad lärmiljö
En av EU:s åtta nyckelkompetenser är den digitala kompetensen. En
kompetens som också handlar om språk- och kommunikationskompetens.
Det innebär dels att kunna hantera mediateknik och stora
informationsmängder och att kritiskt granska informationen, dels att media
genom nya former och uttryck har skapat en renässans för berättandet, inte
endast i tal och skrift utan också i form av ljud, bild och film. Det är viktigt
att finna metoder för att använda berättande i språkutvecklingsarbetet och då
ta tillvara flera mediala uttrycksformer.
Under 2011 har ett omfattande arbete med att digitalisera verksamheten
inletts. Detta kanske främst inom ramen för den så kallade en-till-ensatsningen, med en dator för varje högstadieelev. Genomförandet av denna
reform kommer att löpa under våren 2012, och samtidigt skapas
förutsättningar för att gymnasieskolan ska kunna erbjudas samma datortäthet.
En mycket central del i detta arbete är att åstadkomma en större variation
inom den pedagogiska lärmiljön. Lärare ska ges möjlighet till
kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för att den utökade
tillgängligheten ska resultera i verksamhetsutveckling. Både
kompetenshöjande aktiviteter och ökad tillgång på digitalteknik ska även nå
förskolan och de tidigare skolårens verksamheter under 2012.
Som ett led i gymnasieskolans en-till-en-satsning sker ett stort utvecklingsarbete avseende digitala läromedel. Redan läsåret 2011-12 har gymnasieskolan
upprättat ett samarbete med Liber och Gleerups (de läromedelsföretag som
kommit längst inom området) när det gäller att testa och utvärdera digitala läroböcker. Men det handlar även om att pröva gränserna för att använda digitala källor och utveckla kunskapskällor och metoder som är friare än skolbokens. Pedagoger och elever skall utveckla sina färdigheter att använda digital
teknik oavsett om det handlar om kommunikation eller fakta.
Genom Botkyrkas satsning på film, interaktiv media och annan
upplevelseindustri kan eleverna sedan fortsätta utveckla sina kompetenser i
gymnasiet. För några elever kan detta leda vidare in i yrkesutbildningar och
professionell verksamhet.
28 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
4.3.3. Kulturella uttrycksformer till stöd för förståelse och sammanhang
Att ta del av konstnärliga upplevelser och själv ges möjlighet att uttrycka sig
konstnärligt är grundläggande mänskliga behov. Kulturskapande formar oss
som individer samtidigt som det knyter oss samman i gemenskaper och ger
förutsättningar för reflektion och lärande. Konst och olika estetiska
uttrycksformer har ett egenvärde, vilket är viktigt att slå fast. Men de är också
vägar till kunskap genom möjligheten till gestaltning, inlevelse och
perspektivförskjutning. Kulturella och konstnärliga uttryck kan stimulera
empati och fantasi. De kan hjälpa oss att väcka frågor som engagerar, att
förklara verkligheten och att förstå komplexa sammanhang.
I forskningsöversikten 2 En skola för alla lyfts några centrala slutsatser fram:
Estetiska lärprocesser och möten med kultur berikar individens begreppsvärld
och kommunikativa kompetens, vilket ökar möjligheten till förståelse för
sammanhang och mening och lyfter frågeställningar om demokrati och
yttrandefrihet. Här ryms med andra ord flera arenor för lärande och
utveckling till stöd för barns och ungas förståelse för hur de kan bidra till en
samhällsutveckling utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Infallsvinklarna blir
oerhört många eftersom mötet med kreativa processer och kulturella uttryck
inte erbjuder några färdiga svar utan ger utrymme för nytänkande.
Tyvärr kan vi konstatera att klyftorna ökar mellan barn med olika bakgrund
när det gäller både möten med varandra och tillgång till kulturella
uttrycksformer. Det finns all anledning att ta flera initiativ för att säkra
tillgången till kultur och estetetiska i lärprocesser. Botkyrka kommun har
varit framgångsrik när det gäller att söka och få tillgång de statliga ”skapande
skola”-pengarna, till stor del via samarbete med kultur- och
fritidsförvaltningen samt Xenters mediacenter. Även i övrigt har kultur- och
fritidsförvaltningens verksamhet riktad till barn och unga byggts upp i ett
nära samarbete med utbildningsförvaltningen. Det nära samarbetet kommer
att utvecklas vidare under året, med särskilt fokus på att stödja förskolor och
skolor i arbetet med värdegrundsuppdraget samt att erbjuda arenor där vi går
i närkamp med hur vi bygger ett samhälle som blir långsiktigt hållbart. Detta
arbete hjälper också barn och unga att förstå hur människor med olika
bakgrund måste mötas i ett samarbete för ett gott gemensamt samhällsbygge.
4.3.4. Fokus på barn med störst behov av stöd
Alla elever har behov av stöd, men vilket stöd som behövs är olika från
individ till individ. Därför är det inte lätt att definiera vad ett barn i behov av
särskilt stöd är, och kanske inte heller konstruktivt att arbeta med den typen
av etiketter. I vårt pågående arbete är huvudlinjen att vi ska möta barnens
2
Anders Maner m.fl , Myndigheten för skolutveckling
29 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
olika behov där de finns och använda ett inkluderande arbetssätt. Under 2011
har stödstrukturer börjat byggas för att stödja de lokala förskole- och
skolenheterna i att verka inkluderande. Detta gör vi bland annat genom vad vi
kallar mobila team och korttidsskola, för att barn tillfälligt ska kunna få
tillgång till en god utbildningsmiljö samtidigt som ett utredningsarbete pågår
för att finna en långsiktig lösning för fortsatt skolgång. Dessa resurser
kommer att utvecklas under 2012, då det också kommer att sättas in
ytterligare kompetensstödjande aktiviteter för att specialpedagogiska frågor
ska stärkas i skolor och förskolor.
Hög frånvaro är nästan alltid en signal om svårigheter i elevens skolsituation
och ofta även i elevens livssituation. Frånvaron skapar snabbt också trösklar
för eleven när det gäller att återgå till det dagliga arbetet i skolan och kan
därmed bli motor i en problematik kring barnets skolgång. Det är en
komplicerad verklighet som skolan har att brottas med när det gäller att
tillgodose alla barns rätt till utbildning. Skolpliktsbevakningen, vars fokus är
att barnen verkligen går i skolan och inte bara är placerade i den, utgör en fast
grund i detta arbete. Det är ett prioriterat utvecklingsområde att kunna möta
eleven med rätt stöd för att inte frånvaro ska uppstå men också för att elever
snabbt ska kunna återvända efter frånvaro.
Särskolan
Särskolans nya skolförfattningar innebär stora utmaningar för särskolan och
även grundskolan. Särskolan delas nu upp i två skolformer – grundsärskola
och gymnasiesärskola. Inom grundsärskolan är träningsskolan fortfarande en
verksamhetsdel med bl.a. egna kursplaner. Särskolans uppdrag är att varje
elev ska få de utmaningar som den har rätt till och det ställs höga krav på personalens kompetens, lärarbehörighet och flexibla strukturer där elever kan
inkluderas för undervisning i andra skolformer. Det kommer att ställas allt
högre krav på lärare i såväl särskolan som grundskolan/gymnasieskolan att ha
insikt i särskolans uppdrag och styrdokument. Att elevgruppen möter stora
svårigheter när de ska vidare ut i arbetslivet känner vi till och därför är det av
största vikt att undervisningen blir än mer anpassad efter de krav som samhället ställer idag. Lärare och elevassistenter ska ges möjlighet till kompetensutveckling i denna riktning. Inom grundskolan behöver lärare kompetens
för att kunna undervisa utifrån särskolans kursplaner/ kravnivåer och även
skaffa kunskap om elevernas grundläggande behov.
Grundsärskolan och gymnasiesärskolan har tidigare varit organiserade inom
två olika förvaltningar och under 2011 har ett samarbete inletts för att finna
gemensamma system för kvalitetsuppföljning och ett effektiviserat och förbättrat informationsutbyte. Detta utvecklingsarbete kommer att fortsätta under 2012 och sannolikt förbättra möjligheterna att stödja eleven i sitt nästa
steg i skolgången.
30 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Särskolan redovisar stora underskott i ekonomin 2011. I ettårsplanen föreslås
en förstärkning motsvarande 3 miljoner kr. Samtidigt som mer pengar tillförs
måste också enheterna se över sin organisation så att den blir ekonomiskt
bärkraftig och innehållsmässigt kvalitativ. Erfarenheter och kunskaper från
andra kommuner bör här kunna tas tillvara.
Kraftsamling
Kraftsamling är en struktur för samverkan mellan socialtjänsten och skolan
som har vuxit fram sedan några år tillbaka. Strukturen innefattar former för
möten över förvaltningsgränserna, och sätter tydliga rutiner och riktlinjer för
hur skolan och socialtjänsten ska samarbeta med barn som riskerar att fara
illa. Socialförvaltningen har utsedda kontaktpersoner som deltar i
elevhälsoarbetet på alla skolor, rektorerna i grundskolan och sektionscheferna
i socialförvaltningen träffas regelbundet i fyra geografiska
samverkansgrupper och slutligen utgör de två förvaltningscheferna
tillsammans med delar av de övriga förvaltningsledningarna styrgrupp för
hela Kraftsamling. Under 2012 kommer samverkan att utökas till att omfatta
förskolan, gymnasieskolan och även samverkan med polisen och landstingets
barn- och ungdomspsykiatri.
Kommunfullmäktige har anslagit 1 mkr till utbildningsnämnden och 1 mkr
till socialnämnden för mobila team och föräldrastödsprogram i samverkan
mellan skolan och socialtjänsten. Ett program för dessa insatser är under
utarbetande och kommer att föreläggas de två nämnderna under hösten 2011.
4.3.5. Lära för livet och inte för skolan
Under flera år har Botkyrkas skolor arbetat med att utveckla det
entreprenöriella lärandet. En ytlig tolkning av begreppet är att det handlar om
att fler ska starta företag, men i djupare mening är syftet att etablera en
kunskapssyn som omfattar att barnen ska bli handlingskraftiga,
initiativtagande och problemlösande. I den nya läroplanen för grundskolan
tydliggörs att entreprenöriellt lärande utgör ett grunduppdrag för skolan som
ska prägla den vardagliga lärmiljön. Allt utvecklingsarbete måste därför
genomföras så att de entreprenöriella lärprocesserna främjas. Som exempel
ska förvaltningens pågående satsning på dator- och mediaanvändning
genomsyras av detta synsätt.
Genom implementeringen av GY11 ska undervisningen i gymnasieskolan få
ett ännu tydligare fokus på entreprenörskap i form av företagande och
utveckling av entreprenöriella kompetenser hos eleverna. Eleverna ska efter
sin gymnasieutbildning vara väl förberedda för yrkesverksamhet eller fortsatta högskolestudier. Entreprenöriella kompetenser ökar individens möjligheter
31 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
att starta och driva företag, men dessa kompetenser efterfrågas också av arbetsgivare och kan på så sätt bidra till att unga lättare kan etablera sig på arbetsmarknaden eller bli framgångsrika i sina högskolestudier.
Vi vill att ekonomielever (men även fler som är intresserade av företagande)
ska få pröva på detta genom konceptet Ung företagsamhet eller i andra liknande former. Undervisningen ska öka sitt fokus på att utveckla elevernas
entreprenöriella kompetenser med hjälp av IT och media och ha mer inslag
av ”verklighetsbaserade” problem och arbetsformer. I samarbete med Centrum för Entreprenörskap vid Södertörns högskola tar vi fram och genomför
utbildningar i entreprenörskap för både elever och lärare.
Arbetet med att utveckla formerna för delaktighet och elevinflytande ska ges
fortsatt hög prioritet. Det är angeläget att det inom hela
utbildningsverksamheten finns strategier för att ge barn och ungdomar
inflytande, inte bara över sitt eget lärande utan över verksamhetens
utformning, organisation och miljö. Att ge förutsättningar för Botkyrkas barn
och unga att bli aktiva och demokratiska samhällsmedborgare är ett
grundläggande uppdrag som måste förstärkas. Barn och ungdomar som ges
förutsättningar att växa som individer och bygga upp en trygg identitet med
tilltro till de egna resurserna får en grund för både skolframgång och ett
framtida aktivt medborgarskap. Genomförda förändringar inom
gymnasieskolan understryker också betydelsen av att höja kvaliteten i de
studie- och yrkesorienterande insatserna. Varje barn och ungdom behöver få
utförlig information och tid att fundera inför ett val som blir allt mer
betydelsefullt för deras framtid. Barn och ungdomar behöver därför ett både
tidigt och kvalificerat stöd för att ta ställning till framtida livsval såsom
studier och yrkesliv.
Att lära för livet och inte för skolan innebär också att barn inte ska välja bort
det som känns svårt i skolan och därmed inte få den grund de behöver för att
kunna göra många och rikare val i livet framöver. Kunskaper i matematik,
teknik och naturvetenskap rymmer flera av de kunskapsfält som vi vet
kommer att vara mycket betydelsefulla i framtiden, inte minst i våra
strävanden att skapa ett hållbart samhälle. Hållbar utveckling rymmer ett
ekologiskt, ett ekonomiskt och ett socialt perspektiv. Miljö- och
klimatproblemen är intimt förknippade med frågor om fattigdom, brist på
utbildning eller brist på fungerande demokratiska strukturer. Både de
naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiven
krävs för att man ska förstå den globala utvecklingen och för att man ska
kunna bidra till att förändra samhället i en mer hållbar riktning. Barn och
unga i Botkyrka ska därför möta en verksamhet som prioriterar att väcka
lusten och nyfikenheten till dessa kunskapsområden.
32 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
4.3.6. Barn med olika bakgrund måste få mötas.
Vår kommun och våra skolor präglas starkt av etnisk, social och ekonomisk
segregation. Det innebär att alla elever missgynnas när det gäller möjligheten att i
vardagen möta och utvecklas i ett samhälle som består av människor med olika
sociala bakgrunder. Segregationen är också i sig ett hinder för att fullfölja skolans
kunskapsuppdrag. Under de senaste femton åren har vi i Sverige sett en mer
effektiv sortering av elever med starka bakgrundsförutsättningar (främst föräldrars
utbildningsnivå) till vissa skolor och de med svaga förutsättningar till andra. I en
forskningsöversikt utpekar Skolverket just segregationen som en av de stora
orsakerna till de försämrade resultaten i svensk skola 3 .
Skolsegregationen bottnar i bostadssegregation. Några av Botkyrkas skolor
befinner sig i den besvärliga situationen att de mest resursstarka eleverna som
bidrar positivt till lärandet i klassen väljer att flytta eller byta skola. Det finns
forskning som visar att dessa val av skola inte i första hand handlar om kvaliteten i
den pedagogiska verksamheten. Föräldrar väljer skolor i områden som präglas av
svenskt språk och som har högre social status, i förhoppningen om att därigenom
bli delaktiga av det kulturella kapital som är gångbart på svensk arbetsmarknad 4 .
Att bryta segregationen är en uppgift som berör flera politikområden, till stor del
på nationell nivå. Det är definitivt inte en uppgift som utbildningsnämnden kan
klara på egen hand. Några saker är dock möjliga att göra:
 Skolorna i utsatta områden måste säkra en hög grundkvalitet i verksamheten
men också försöka utveckla profiler och inriktningar som gör att man kan
behålla fler resursstarka elever.
 Pröva möjligheten att hitta gemensamma lärmiljöer där barn/elever från olika
förskolor/skolor kan arbeta tillsammans.
 Se över mottagandeorganisationen för nyanlända elever i syfte att skapa bättre
förutsättningar för språklig och social integration.
4.3.7. Flickor och pojkar ska ha samma chans
3
4
Vad påverkar resultaten i svensk skola, Skolverket 2009
När marknaden kom till förorten, Nihad Bunar 2009
33 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Vi möter flickor och pojkar på olika sätt i förskolan och skolan. Ibland gör vi
skillnad medvetet, men för det mesta omedvetet. Outtalade förväntningar om
hur en pojke och en flicka ska vara bevarar och förstärker traditionella
könsrollsmönster. När förskolepersonalen placerar flickor som stötdämpare
för att lugna pojkarna under lunchen, eller när pedagogerna i skolan
motiverar en pojkes sena läsutveckling med försenad mognad på grund av
kön, då har vi omedvetet bidragit till att cementera könsrollerna.
I resultatanalysen kan vi se ett tydligt könsmönster där flickorna generellt har
bättre skolresultat, men där de är mindre nöjda med skolan, oftare känner sig
kränkta och i mycket högre utsträckning uppvisar tecken på psykisk ohälsa.
Att särredovisa statistiken för flickor och pojkar var bara vårt första steg för
att bryta dessa mönster. I varje arbetslag och på varje enhet ska diskussionen
kontinuerligt föras om hur pedagogerna möter flickor och pojkar, kvinnor och
män. Vilka förväntningar har vi på respektive kön? Hur styr förhållandena i
samhälle och arbetsliv ungdomarnas livsval?
I gymnasieskolan lyckas flickor generellt bättre än pojkarna. När det gäller
kursbetygen i kärnämnena engelska, matematik och svenska så har dessa
jämförts med betygen eleverna fick på de nationella proven. Det har då visat
sig att flickorna i betydligt högre utsträckning än pojkarna får högre kursbetyg än provbetyg. Visserligen är de nationella proven inga examensprov utan
ska vara ett stöd för lärarens betygsättning, men detta ger en indikation på att
det finns en orättvisa och att man tar hänsyn till andra faktorer än elevernas
kunskap. Diskussionerna kring bedömning kommer att vara ett av huvudtemana även på kommande nätverksmöten
Nästa steg måste bli att i realiteten förändra den pedagogiska praktiken för
att minska skillnader i resultat, trygghet och självförtroende och därmed i
praktiken bidra till att ge alla ungdomar samma möjlighet, oavsett biologiskt
kön. Ett visst utvecklingsarbete beträffande genus är igång på förskolor och
skolor, men förvaltningen måste följa upp detta arbete och ta sitt ansvar för
att goda exempel sprids. Det gäller också att förskolechefer och rektorer
arbetar aktivt med analyser av resultat och lärmiljö utifrån ett
genusperspektiv och med stöd av detta kan leda personalen i framtagandet av
könsneutrala metoder.
4.4 Samverkan inom gymnasieregionen
En stor skillnad mellan gymnasieskolan och övrig utbildningsverksamhet är
att den i långt högre grad är regionalt beroende. Från och med 2011 råder fri
rörlighet för eleverna över kommungränserna och eleverna kan välja vilken
huvudman de vill inom länsgränsen. Det finns en överetablering av gymnasieskolor inom länet. Därför måste gymnasierna i högre grad samverka med
34 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
högskola och näringsliv för att kunna profilera sig med attraktiva kurser. Exempel på detta i vår gymnasieverksamhet är spetsutbildning inom finansekonomi och att våra naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga program har
ett samarbete med högskolan. Botkyrka är den enda kommun i Stockholmsoch Mälardalsområdet som Skolverket givit förtroendet att driva 4:e året på
teknikprogrammet. Det finns också samarbetsprojekt med det lokala näringslivet. Botkyrka spelar en aktiv roll inom KSL och Södertörnskommunerna i
det strategiska arbetet att tänka framåt och finna strukturer för att utveckla
kvalitén och finna vägar genom de närmaste årens kraftiga överetablering av
gymnasieutbildningar. Samtidigt måste vi vara aktsamma och noga iaktta
förändringar i våra grannkommuner. Om kommuner som idag förser våra
skolor med stort antal elever skulle förbättra sina förmågor att ta in fler elever
i egna skolor, skulle detta raskt kunna få konsekvenser för våra gymnasieskolors ekonomi och bärkraft.
Ett särskilt utsatt läge har St Botvids gymnasium. Förvaltningen får i uppdrag
att analysera konkurrensläget och ta fram förslag till handlingsvägar för framtiden.
Det finns behov av fler platser och inriktningar inom gymnasieskolans yrkesintroduktion. För närvarande är Speed-shop det enda alternativet som erbjuds.
Förvaltningen får i uppdrag att arbeta fram ytterligare alternativ inom yrkesintroduktion.
4.5 Områdesvisa åtaganden
I enlighet med direktiven i fullmäktiges flerårsplan har det tagits fram
områdesspecifika åtaganden, baserade bland annat på de analyser som genomförts i
områdesgrupperna.
Alby
Förskolan Örnen finns i tillfälliga lokaler sedan våren 2009. I flerårsplaner
finns pengar avsatt för att bygga en permanent förskola i Alby 2013. Under
2012 ska denna förskola planeras och projekteras.
Tullinge
Enligt ungdomsenkäten som genomförs vartannat år i skolår 9, tydliggörs en
oroande statistik gällande alkoholkonsumtion. Även andra droger förekommer i
viss utsträckning. Alkoholkonsumtionen sker främst på privata fester i hemmen.
Det pågående drogförebyggande arbetet behöver även under 2012 vidareutvecklas
och fördjupas, i samarbete med föräldrar, skola, socialtjänst och andra aktörer.
35 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Skolorna ska bedriva ett förebyggande arbete för att motverka att ungdomar
använder alkohol och droger. Detta ska ske genom att bygga kompetens hos
elevhälsoteam och skolledningar för att arbeta förebyggande i ANT-frågor.
4.6. Principer för styrning och ledning
4.6.1. Ledningsuppdraget och dess organisering
Utbildningsförvaltningen har till stor del en decentraliserad organisation.
Förskolor, grundskolor och gymnasier har en hög grad av självständighet
med stora möjligheter att fatta egna beslut om sin organisation för att anpassa
den till de lokala förutsättningarna. Den nya skollagen som tillämpas från den
1 juli 2011 innebär att flera beslut har flyttats från skolhuvudmannen till
förskolechefen eller rektorn, vars myndighetsroll har förtydligats och skärpts.
Samtidigt har skolhuvudmannen ett betydande ansvar för att kvaliteten i alla
verksamheter ska säkras. De demokratiskt fattade besluten i
kommunfullmäktige och utbildningsnämnden måste också få ett genomslag i
verksamheten. Här kan det uppstå konflikter mellan den statliga och den
kommunala styrningen av skolan. Utbildningsnämnden i Botkyrka tillämpar
följande styrprinciper för att integrera den statliga och kommunala styrningen
och ge ett samlat uppdrag till förskolechefer och rektorer:
Nämndens ettårsplan innebär en integrering av den kommunala styrningen i
det statliga styrsystemet. Den kommunala styrningen ska inte omfatta mål för
eller innehåll i undervisningen. Botkyrkas barn/elever ska omfattas av samma
läroplaner som alla andra barn/elever i Sverige, men uttolkningen av dessa
styrdokument ska ske på respektive förskola och skola.
1. Den kommunala styrningens huvudsakliga uppgift är att fördela resurser
(lokaler, pengar, kompetenser, ledarskap) utifrån de lokala förutsättningarna och att följa upp verksamhetens kvalitet för att nå maximal måluppfyllelse i förskolans och skolans verksamhet.
2. Fokus ska ligga på organisationens resultat, och uppföljning och analys är
viktiga instrument för ledningen på alla nivåer.
3. Stora frihetsgrader ska finnas lång ut i organisationen för hur resurser ska
disponeras för att nå bästa möjliga resultat.
4. De ekonomiska mekanismerna i systemet ska ge drivkrafter för god hushållning med resurser. Så långt som möjligt ska resursfördelningen ske
med hjälp av i förväg beslutade schabloner som relaterar till antal
barn/elever i verksamheten samt till skillnader i behov beroende på exempelvis socioekonomiska bakgrundsfaktorer.
36 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
5. Områdescheferna samt verksamhetschefen för gymnasieskolan kan besluta om ekonomiska omfördelningar mellan enheter eller avsättning av
pengar till vissa gemensamma resurser på verksamhetsområdesnivå. Det
ska dock finnas underliggande beräkningar av hur schablonerna faller ut
till den enskilda skolan så att resurstilldelningen blir transparent.
6. De kommunala förskolorna, grundskolorna och gymnasieskolorna ska
samverka inom ramen för en koncern och inte konkurrera internt. Koncernen ska kunna garantera vissa gemensamma kvaliteter och förhållningssätt
som ska prägla samtliga ingående förskolor och skolor. Den enskilda enheten har dock ett utrymme för profilering och utveckling av en egen identitet.
7. De enskilt drivna verksamheterna tilldelas resurser enligt samma principer
som de kommunala och ska även omfattas av samma uppföljning och utvärdering så långt som lagstiftningen tillåter. De enskilt drivna verksamheterna kan kostnadsfritt delta i utbildningar/informationstillfällen som
handlar om information om statliga styrdokument och liknande. Andra utvecklingsinsatser kan de enskilt drivna verksamheterna ansluta sig till mot
ersättning för självkostnaden.
4.6.2. Ett pedagogiskt ledarskap för en lärande organisation
Hur tillvaratar vi människors lärande i organisationen? Detta är en
huvudfråga inom ledarskapet. För att göra detta krävs ställningstaganden
kring begreppen chefskap, ledarskap och medarbetarskap. Ledarskapet ska
fokusera på mål, utveckling och förändring, chefskapet på implementering
och utförande. Chefskapet handhar relationen organisation och
medarbetarskap. Detta öppnar för en definition av ledarskap som en relation
till medarbetarskapet utifrån roll och specialisering, inte som en hierarkisk
ordning.
Det krävs ett ledarskap som är villigt att fungera ihop med medarbetare som
arbetar i självorganiserande processer. Detta understryker kravet på lyhördhet
och tillit. Ett modernt ledarskap kan karaktäriseras som regissören - en som är
tydlig med vilket resultat som ska uppnås samtidigt som aktörerna stimuleras
att själva och i samspel utveckla sina roller.
I stora och komplexa organisationer som utbildningsförvaltningen är det lätt
att tappa fokus så att medarbetare på olika nivåer får svårt att hantera delarna
och den helhet de ingår i. Här måste chefskapet agera med struktur och
omtanke. Struktur innebär här den övergripande planeringen och
samordningen, medan omtanken rymmer tro på medarbetarna och förståelse
för deras svårigheter. Tonvikten måste läggas på att vi alla har något att lära,
även av våra misstag.
37 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Vårt utvecklingsuppdrag, som det definieras i denna plan, pekar ut en
ambition om ett förbättrat resultat för barns och ungas lärande och
utveckling. Huvudprocessen i ledningsfunktionen är därmed det pedagogiska
uppdraget. Det är viktigt att med stöd av ovanstående resonemang om
chefskap och ledarskap kontinuerligt diskutera och återkomma till vad som
krävs av det som brukar kallas det pedagogiska ledarskapet, och en dialog om
detta kommer att vara ett återkommande inslag i mötet mellan
förvaltningsledning och rektorer. Utgångspunkten kommer då att vara
följande definition:
Ett pedagogiskt ledarskap innebär att...
utifrån en förtrogenhet om det pedagogiska uppdraget
resurssätta, planera och följa upp verksamheterna, och
aktivt initiera och delta i lärande samtal om det pedagogiska vardagsarbetet
4.6.3 Forskning och utveckling
Utbildningsförvaltningen ska vara en kunskapsbaserad organisation. Det
innebär att medarbetare och ledare på alla nivåer ska utgå från vad vi vet, inte
från vad vi tycker och tror. De utvecklingsinsatser som görs ska utgå från
goda analyser av resultat och kvalitet. De metoder vi väljer ska ha stöd i
forskning och beprövad erfarenhet. Att vara ledare i vår organisation innebär
i någon mening att vara ledare av ett ständigt pågående forsknings- och
utvecklingsarbete.
För att skolväsendet ska utvecklas mot en högre måluppfyllelse är det
nödvändigt med mer utbildningsvetenskaplig forskning. Det finns naturligtvis
mycket beprövad erfarenhet bland pedagogerna ute i verksamheten, men det
är sällan som dessa kunskaper har aggregerats och prövats i ett vetenskapligt
sammanhang. Vi vet egentligen ganska lite om varför vi gör som vi gör i
skolan och huruvida det finns andra, mer effektiva metoder att nå målen. Det
behövs olika typer av forskning, såväl grundforskning av sedvanlig
akademisk typ som praxisnära forskning, där arbetet bedrivs i nära anslutning
till vardagsverkligheten i skolan.
Ambitionen är därför att skapa en organisation med stort engagemang i det
praktiknära lärandet. Detta innebär att det utvecklas arbetsformer som skapar
förutsättningar för samspel mellan teori och praktik till stöd för reflektion och
omprövning av det pedagogiska vardagsarbetet. Vi ser för oss flera källor
som ska ge organisationen krafter att utveckla detta förhållningssätt.
38 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Tillgång till forskning
Alla pedagoger ska ha nära tillgång till aktuell forskning inom det
pedagogiska området. Detta innefattar forskningsrapporter, referat och
artiklar, men också arenor för att möta forskare och diskutera
forskningsresultat
”Vardagsforskning”
Alla pedagoger ska vara engagerade i någon eller flera aktiviteter av
karaktären ”vardagsforskning”. Med detta avses allt från observationsstudier
och lesson/learning studies till forskarcirklar.
Enskilda forskningsprojekt
Inom förvaltningen ska en plan för forskningsstöd upprättas varje år. Här ska
uttryckas på vilket sätt och med hur stor resurs förvaltningen ämnar stödja
enskilda forskningsprojekt. Det kan bland annat avse stöd till en pedagog
som ämnar doktorera. Stöd kan också ges till enskilda forskningsprojekt som
aktiva forskare är intresserade av att genomföra i samarbete med kommunens
verksamheter. För pedagoger med forskarkompetens, verksamma i
kommunen, ska det finnas möjlighet att söka stöd för fortsatta
forskningsinsatser inom ramen för deras tjänster. I det fall lärare disputerat
och ansöker om att få använda lektorsgrad till sin tjänstetitel, ska
möjligheterna att nyttja den disputerades kompetens i hela organisationen ses
över. Det kan bland annat innebära att som del av tjänsten leda projektarbete
med syfte att utveckla arbetsformer gällande den praktiknära
”vardagsforskningen”.
Forsknings- och utvecklingsprogram i samverkan med andra
skolhuvudmän
Botkyrka är en av de skolhuvudmän som var med och initierade Institutet för
Forskning och Utveckling i Skolan (IFOUS). Institutets verksamhetsidé är att
samla intresserade kommuner och fristående skolor kring viktiga forskningsoch utvecklingsområden och att genom insamling av resurser från flera
huvudmän generera forskning kring dessa frågor. De två FoU-program som
Botkyrka har beslutat delta i handlar om inkludering av barn med behov av
särskilt stöd och om språkutvecklande ämnesundervisning. Dessa båda
program innehåller både delar där skolor och huvudmän träffas och utbyter
erfarenheter från sitt utvecklingsarbete och delar som innebär att ny kunskap
ska tas fram genom forskning.
Verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter (VFU)
Utöver insatserna beskrivna ovan ska förvaltning utveckla och stärka
kontakter och samarbete med högskolor och forskningscenter samt aktivt
verka för att att lärarstudenter ges möjlighet att genomföra sin
39 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
verksamhetsförlagda utbildning inom skolväsendet i Botkyrka. Verksamheter
som ska ta emot studenter ska utveckla detta som en del av den inriktning
eller profil som skolenheten driver och svara upp mot ett antal
kvalitetskriterier som fastställts av förvaltningen. Studenter ska stimuleras att
skriva sina examensarbeten om utmaningar och fenomen som de möter i
förskolans och skolans verksamhet.
Regeringen har aviserat en försöksverksamhet med så kallade fältskolor.
Därmed menas skolor som har en omfattande VFU-verksamhet och där
universiteten också ska stimuleras att genomföra praktiknära
forskningsprojekt. I Botkyrka finns en grundskola (Trädgårdsstadsskolan)
med tre närliggande förskolor (Myrstacken, Bikupan och Fröhuset) som har
utsetts till fältskola av Stockholms universitet.
4.7. Ekonomiska ramar för verksamheten 2012
Utbildningsnämndens nettoram för 2012 är 1923 mkr. Den faktiska ekonomiska tilldelningen för de olika enheterna beror på barn/elevantalet. I nedanstående översikt redovisar vi hur mycket pengar som beräknas fördelas till de
olika skolformerna under 2012, baserat på de volymantaganden som kan
göras nu.
Förskola 445 mkr
Förskoleklass 36 mkr
Fritids 77 mkr
Grundskola 552 mkr
Särskola 52 mkr
Gymnasieskola 299 mkr
Särskola Gymnasiet 33 mkr
Centralt anslag för elever i
behov av särskilt stöd 43 mkr
Lokaler 305 mkr
Förvaltningsgemensamma
kostnader
Löner 39 mkr
IT-kostnader 16 mkr
Projekt 24 mkr
Övrigt 2 mkr
40 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Huvuddelen av utbildningsnämndens resurser fördelas ut till verksamheterna
med hjälp av barn- och elevschabloner. Inom förskola, grundskola och skolbarnsomsorg registreras barn- och elevantal månatligen och ligger till grund
för den faktiska resurstilldelningen. Schablonbeloppen fastställs i ettårsplanens resursfördelningsbilaga (Bilaga 1).
Gymnasieskolan har ett liknande system men där upprättas en årsbudget för
enheterna baserat på en prognos av elevantalet inom gymnasieskolans olika
program. En avstämning görs sedan under året där enheterna kan få mer eller
mindre pengar beroende på hur elevantalet har utvecklats. Resursfördelningen till elever som går i fristående skolor eller andra kommuners gymnasieskolor fastställs genom en gemensam prislista för Stockholms län som Botkyrka
har anslutit sig till. Samma prislista gäller för elever från andra kommuner
som går i Botkyrkas gymnasieskolor. Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län, bilaga 6.
Ekonomiska förändringar och reformområden i ettårsplan 2012
Den pris- och lönekompensation (2 % på priser och 2,5 % på löner) som finns
i kommunfullmäktiges flerårsplan läggs ut proportionellt på samtliga schabloner och anslagsposter
Grundschablonen för förskolan höjs med 1 procent vilket motsvarar 4,5 mkr.
Tilläggsschablonen för förskolan höjs med 13 procent vilket motsvarar 4,5
mkr.
Skälet för dessa förslag är ambitionen att åstadkomma en ökad personaltäthet
men även en höjd andel förskollärare i verksamheten. Det är främst enheter i
resurssvaga områden som har låg förskollärarandel. Genom att fördela mer
pengar i tilläggsschabloner skapas bättre ekonomiska förutsättningar för dessa enheter att attrahera förskollärare. Förslaget innebär att andelen av förskolans medel som fördelas efter behov ökar från 8 procent till 10 procent av
förskolans totala tilldelning.
Schablonen för förskoleklass höjs med 7 procent vilket motsvarar 2 mkr.
Skälet för förslaget är att schablonen för förskoleklassen av historiska skäl
ligger ca 10 000 kr/barn/år lägre än motsvarande schablon för grundskolans
yngre år. Det finns ingen saklig grund för denna skillnad. Utbildningsnämnden kommer senare under året ta ställning till ett styrdokument för förskoleklassens pedagogiska innehåll och ett utvecklingsprogram för förskoleklassen. Det är då naturligt att höja schablonen för förskoleklassen, med ambitionen att under kommande år nå samma nivå som gäller för grundskolans yngre
år.
41 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Grund- och tilläggsschablonen för grundskolan höjs med 1,5 % vilket motsvarar 6,7 mkr. Syftet är att bidra till en förstärkt personaltäthet och kompetens i grundskolan.
För att finansiera ett förbättrat mottagande och undervisning av nyanlända
elever i grund- och gymnasieskolan avsätts 4 mkr. Under 2011 pågår en översyn av mottagande och undervisning av nyanlända som kommer att redovisas
till utbildningsnämnden i ett särskilt ärende. Förslaget innebär bl.a. en
gemensam mottagningsenhet för alla skolformer där bl.a. validering av elevernas kunskapsnivå, hälsoundersökning och ev. andra utredningar kan göras.
För de äldre eleverna kan också mottagningsenheten bedriva undervisning inledningsvis innan en mer långsiktig skolplacering kan göras. Medlen ska
också användas för att höja ersättningsnivåerna för nyanlända elever. Ett mer
konkret förslag om organisering av undervisning för nyanlända föreläggs utbildningsnämnden senare i höst, liksom förslag till nivåer på ersättningsschablonerna för nyanlända.
Särskolan har under flera år uppvisat ett underskott i bokslutet och vid en
närmare analys kan förvaltningen konstatera att Botkyrkas ersättning till skolorna för särskoleeleverna ligger klart under motsvarande ersättning i jämförbara kommuner som Södertälje, Huddinge och Stockholm. Vår bedömning är
att särskolan troligen behöver tillföras ytterligare medel. Dock behöver en
grundligare analys genomföras innan medlen tillförs. Förvaltningen avser att
återkomma till nämnden med en grundligare analys i höst och i samband med
denna föreslå fördelning av dessa medel. Om vi tillför mer pengar till särskolan måste också det ekonomiska ansvaret för särskolan tydliggöras så att de
berörda rektorerna får ett fullt och odelat verksamhetsansvar och ekonomiskt
ansvar. Flera kompetensutvecklande insatser måste också genomföras i syfte
att få en bättre balans mellan olika yrkesgrupper i särskolan och skärpa särskolans kunskapsutvecklande uppdrag. Särskolan föreslås tillföras 3 mkr utöver löne- och priskompensation och dessa medel läggs till förvaltningschefs
förfogande till dess en fördjupad analys av särskolans ekonomiska situation
redovisats.
Satsningen på en dator-en elev i grund- och gymnasieskolan fortsätter under
2012. I flerårsplanen fanns inte upptaget de 3 mkr som krävs för att fullfölja
satsningen på årskurserna 7-9 i grundskolan, men utbildningsnämnden utgår
från att det är ett tekniskt misstag. Under 2012 ska satsningen för grundskolan slutföras och för gymnasiets del har 1,8 mkr avsatts för att alla gymnasieskolans elever också ska ha en dator som arbetsredskap i undervisningen.
Fullt utbyggd innebär satsningen att stimulanspengar motsvarande 3000
kr/elev och år tillförs till utbildningsnämnden.
42 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Kommunfullmäktige har anslagit 1 mkr till utbildningsnämnden och 1 mkr
till socialnämnden för föräldrastöd och riktade insatser till elever med hög
skolfrånvaro i samverkan med socialtjänsten. Ett program för dessa insatser
är under utarbetande och kommer att föreläggas de två nämnderna under hösten 2011.
Lokal satsning på ett nytt arbetstidsavtal
I Framåtsikten föreslogs att 5 mkr skulle avsättas för att några enheter eller
arbetslag skulle genomföra någon av de två varianter av förändrat
arbetstidsavtal för lärare som SKL och lärarfacken kommit överens om. Såväl
alternativet med övergång till semestertjänst som alternativet med ökning av
den arbetsplatsförlagda arbetstiden från 35 till 40 timmar skulle innebära en
genomsnittlig lönehöjning på 2 000 kronor per månad för berörda lärare.
Förslaget fanns inte med i kommunfullmäktiges flerårsplan och
utbildningsnämnden konstaterar därför att eventuella lokala
överenskommelser om nytt arbetstidsavtal måste finansieras inom givna
ramar. Enheter som är intresserade av någon form av ny
arbetstidsöverenskommelse får aktualisera detta inför den löneöversyn som
ska ske 2012. Under förutsättning att effektiviseringar kan ske på enheterna
kan överenskommelser nås om löneökningar utöver de genomsnittsbelopp
som ligger i det centrala avtalet.
Fritidsklubbar för 10-12-åringar
Utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden föreslog gemensamt i
Framåtsikten en satsning på fritidsklubbar för 10-12-åringar där ansvaret
skulle överföras till kultur- och fritidsnämnden och kvaliteten och antalet
verksamheter skulle ökas. Kostnaden för reformen beräknades till 4 mkr
utöver de cirka 4 mkr som verksamheten i nuläget kostar. I flerårsplanen
finns inte detta förslag med. Utbildningsnämnden vill återigen aktualisera
förslaget inför kommunfullmäktiges beslut om ettårsplanen för 2012. I det
fall kommunfullmäktige beslutar att inte genomföra reformen i enlighet med
nämndernas förslag måste ändå cirka 500 tkr tillföras inom
utbildningsnämndens budget för att verksamheten ska kunna upprätthållas.
Flera utförare av dagens mellanstadieverksamhet har markerat att de inte vill
förlänga avtalen på nuvarande villkor.
Barnomsorg på obekväm arbetstid
Barnomsorg på obekväm arbetstid avser verksamhet som har öppet den tid då
ordinarie förskole- och fritidsverksamhet är stängd. Verksamheten vänder sig till
förskolebarn i åldrarna ett till fem år samt fritidsbarn i åldrarna sex till tio år som
har behov av barnomsorg på obekväm arbetstid. Verksamheten har öppet dygnet
runt, alla årets dagar.
43 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
I augusti 2011 har vi infört barnomsorg på obekväm arbetstid. Verksamheten finns
i Tumba på förskolan Natt och Dag. I dagsläget är det 12 barn som har barnomsorg
på obekväm arbetstid. Barnens ålder varierar från 1 till 6 år och är främst barn till
ensamstående mammor. Barnens vistelsetid är jämnt fördelad mellan kvällar och
nätter. Just nu verkar behovet vara störst under helger. Intresset för barnomsorg är
stort och många föräldrar hör av sig och visar intresse.
Verksamheten har en kapacitet på mellan fem och tio barn per natt. Antalet beror
främst på barnens ålder, eftersom yngre barn kräver en högre personaltäthet än
äldre barn. Det faktiska antalet barn som kan erbjudas barnomsorg på obekväm
arbetstid är även beroende av hur många kvällar/ nätter per vecka varje barn
erbjuds.
Föräldrarna ska göra ansökan genom e-tjänsten, och alla ansökningar prövas
utifrån det regelverk som utbildningsnämnden beslutade om under hösten 2010.
44 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
45 [62]
2011-09-06
4.8. Utvecklingsåtaganden och aktiviteter i korthet
Åtagande med fokus på övergripande
ledningsarbete
Aktiviteter med stöd från
förvaltningsledning
Svarar mot
Botkyrkas
mål
Vidareutveckla det systematiska
kvalitetsarbetet
Utveckla/tillhandahålla:
- självvärderingsmaterial
- modell för elevutvärdering av
undervisningen
- stöd för bedömning av kvaliteten på
insatser för barn i behov av särskilt stöd
- rutiner för hantering av klagomål och
inspektionsanmälningar
12
Vidareutveckla utbildningsförvaltningens
kommunikationsarbete
Utveckla intranätfunktion/webbplatser
och beslutsstödssystem.
Utveckla stöd för analys av
elevströmmar
1,12
Vidareutveckla och säkra centralt stöd till
rektorer med skoljuridisk handläggning inför
myndighetsbeslut
Utveckla rådgivningsstöd samt
stödmaterial för myndighetsbeslut
12
Ge tillgång till handläggar-/
utvecklingsstöd.
Utreda förutsättningarna för samt
organisera ett förbättrat stöd för
praktikplatser/arbetsplatskontakter
4
Skapa anställningsförmåner med
kompetensfokus till nyanställda
förskollärare och fritidspedagoger samt
ett reguljärt program för kontinuerlig
kompetensutveckling
12
Kvalitetssäkra den lokala
ledningsorganisationen.
Vidareutveckla stödfunktioner och
samarbetsformer mellan central
förvaltning och lokala enheter.
Kontinuerliga kompetensinsatser till
stöd för ledarna
12
Implementera resepolicyn
Informationsinsatser
13
Öka tillgången på sommarjobb
Inventera behov av arbetsinsatser och
arrangera arbetstillfällen med stöd av
lokala handledare
4
Implementera den nya kostpolicyn
Informationsinsatser
3
Planera och projektera en ny permanent
förskola i Alby
Tillsätta styrgrupp och projektgrupp
och påbörja planeringsarbetet
9
Säkra och höja kvaliteten i studie- och
yrkesorienteringen och utveckla samarbete med
företag och organisationer.
Öka andelen förskollärare och fritidspedagoger
med riktade rekryteringsinsatser.
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
46 [62]
2011-09-06
Åtagande med fokus på utvecklingsarbete av
lärmiljön
Aktiviteter med stöd från
förvaltningsledning
Utveckla inne- och utemiljöerna utifrån ett
pedagogiskt fokus och ett hållbarhetsperspektiv
i samtliga verksamheter.
Centralt förvaltningsstöd för planering
av pedagogiska renoveringar (inkl
fortsatt skolgårdsprojekt och
fritidsfond)
Svarar
mot
Botkyrkas
mål
3, 9
Tillgång till stöd för erfarenhetsutbyte
mellan skolor.
Utveckla elevutvärderingsmetoderna
1, 6
Kunskapsuppbyggnad inom forskning
och praktik sprids bland annat via
Skolporten. Erbjuda arenor för
erfarenhetsutbyte
2
Utveckla förskolans lärmiljö med fokus på den
reviderade läroplanen.
Kompetenshöjande insatser till stöd för
lokal lärmiljöutveckling med stöd av
pedagogisk dokumentation.
Utgångspunkter: lek och lärande,
språkutveckling, matematik och
naturvetenskap samt
kreativitet/estetiska lärprocesser.
6
Ordna aktiviteter som stimulerar barn och
ungdomar till fysisk aktivitet.
”Häng på – steg för bättre hälsa och
miljö” från förskoleklass till år 5 i två
delar; till och från skolan, i skolan.
Stimulansbidrag till skolområdena för
fysisk aktivitet i år 6-9.
3
Utveckla både det reella och det formella
elevinflytandet i grundskola och gymnasier.
Utveckla lärmiljön med syfte att utjämna
förutsättningar för lärande mellan flickor och
pojkar mot högre måluppfyllelse för alla.
Utveckla förskoleklassverksamheten i enlighet
med förtydligat verksamhetsuppdrag
Fortsätta att utveckla lärmiljön genom att nyttja
många kulturella uttrycksformer och att
använda de estetiska lärprocesserna.
Utveckla arbetet med att via kulturella
uttrycksformer skapa förståelse för att ett
hållbart samhälle måste skapas genom
samverkan mellan människor med olika
bakgrund
Kompetenshöjande insatser till stöd för
lokal lärmiljöutveckling.
Utgångspunkter: lek och lärande,
språkutveckling, matematik och
naturvetenskap samt
kreativitet/estetiska lärprocesser
Nyttja statligt stöd för Kultur i skolan.
Samarbeta med kultur- och
fritidsförvaltningen samt resurserna
inom Xenter för att öka långsiktigheten
i utbudet av kulturupplevelser och
aktiviteter.
Fördjupa samarbetet med bland annat
kultur- och fritidsförvaltningen med
syfte att generera kulturaktiviteter till
stöd för utvecklande av kunskaper om
hur samhället kan byggas hållbart
6
11
1
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
47 [62]
2011-09-06
Svarar
mot
Botkyrkas
mål
Åtagande med fokus på
kompetensutveckling
Aktiviteter med stöd från
förvaltningsledning
Områdesåtagande Tullinge: Tidigt
förebyggande arbete för att motverka att
ungdomar använder alkohol och droger
Bygga kompetens hos elevhälsoteam och
skolledningar för att arbeta förebyggande
i ANT-frågor, använda ungdomsenkäten
och utarbeta en handlingsplan
3
Bidra till HRM-systemets utveckling genom
att verka för en kompetensmodul i enlighet
med utbildningsförvaltningens behov.
Utveckla systemfunktioner och erbjuda
kompetensutvecklingsinsatser
12
Genomföra kompetenshöjande insatser till
stöd för utvecklad pedagogisk användning av
IT- och övrig media.
Genomföra riktade kompetensinsatser i
samband med införande av ny teknik samt
bredda tillgången till
kompetensöverföring och inspiration
6
Stöttning av skolorna gällande
genomförandet av GY11 inom
entreprenörskapsområde
Ta fram utbildning inom entreprenörskap
tillsammans med Södertörns högskola.
Genomföra kompetenshöjande aktiviteter
för lärare inom entreprenörskapsområdet.
6
Genomföra implementering av förändrad
gymnasieskola - GY11.
Vara ett stöd för skolorna vid
implementering av nya ämnen/kursplaner
och pedagogisk utveckling inom IKT och
bedömning.
6
Bygga upp kompetens i entreprenöriellt
lärande och stimulera utvecklingen av ett
pedagogiskt vardagsarbete präglat av ett
entreprenöriellt förhållningssätt
Stödja erfarenhetsutbytet
6
Bygga upp kompetens till stöd för utveckling
av matematikundervisning
Erbjuda kompetensutveckling i anslutning
till lokalt utvecklingsarbete
6
Bygga upp kompetens i språkutvecklande
arbetsformer och läs- och skrivdidaktik
Kompetenshöjande insatser samordnas
med övriga utvecklingsinsatser och
erbjuds till stöd för lokala
utvecklingssatsningar
Medverka i FoU-projekt om
språkutvecklande ämnesundervisning
6
Fortsätta arbetet med kompetensutveckling
gällande nya styrdokument.
Ledningsstödjande aktiviteter genomförs
till stöd för implementeringsprocesserna
för samtliga verksamhetsformer
6
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
48 [62]
2011-09-06
Kompetenshöjande aktiviteter till följd av
krav på legitimation för förskollärare och
lärare i skollagen.
Nyttjande av resurstillskottet från
lärarlyft/förskolelyft. Kompletterande
aktiviteter med stöd av medel ur
kompetensfonden
6
Kompetenshöjande aktiviteter riktade till
personal inom förskola och fritidshem.
Erbjuda kompetenshöjande aktiviteter
med stöd av medel ur kompetensfonden
Fortsatt stöd till uppbyggnad av
kompetens i pedagogisk dokumentation
6
Fortsatt utbyggnad av infrastruktur och IKTutrustning
Fullfölja en-till-en-satsningen och
underlätta tillgången till IKT-utrustning i
hela verksamheten (öka utbudet)
E-strategin utvärderas och ny plan arbetas
fram.
6
Utökat språkval; moderna språk
I samarbete med gymnasieskolan utreda
förutsättningarna att erbjuda fler moderna
språkval, och fatta beslut om införande.
Centralt ledningsarbete i samarbete med
skolenheterna
6
Bygga och nyttja laborativa lärmiljöer för
arbete med matematik, teknik och övriga
naturvetenskapliga ämnen. Forma
arbetssätten till stöd för en fördjupad
förståelse för hur ett långsiktigt hållbart
samhälle kan säkerställas
Fortsätta stödet till utveckling av
matematikverkstäder. Naturpedagogiskt
centrum, miljöbussen och NTA-arbetet
samordnas och erbjuder miljöer och
kompetensstöd. KomTek utgör
stödresurs, kompetens/miljö
6, 10
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
49 [62]
2011-09-06
Svarar
mot
Botkyrka
s mål
Åtagande med fokus på barn med störst
behov av stöd
Aktiviteter med stöd från
förvaltningsledning
Fokus på arbetet att förebygga frånvaro. Barn
som har ogiltig frånvaro från skolan får hjälp
att bryta detta beteende.
Utveckla systemstöd för uppföljning.
Kompletterande stöd till lokalt arbetet
med så kallade hemmasittare. Gemensamt
åtagande med socialförvaltningen.
3, 6
Bistå socialförvaltningen vid utarbetande av
föräldrastödjande aktiviteter.
Stödja lokalt arbete i samverkan med
socialförvaltningen. Följa upp lokala
insatser
1, 3
Fortsätta att utveckla arbetsformer som
verkar inkluderande. Prioritera stödet i
vardagsmiljön
Fortsätta utvecklingsarbetet av stödjande
strukturer till det lokala arbetet
3, 6
Motverka hedersrelaterat våld och förtryck
Samarbeta med andra förvaltning med
insatser i enlighet med pågående projekt
2
Tidigare identifiering av barn i behov av stöd
samt utveckling av stödinsatser och
åtgärdsprogram.
Följa upp lokalt arbete och i samband
med detta ge lokalt stöd för
kvalitetsförbättringar
6
I samband med den ökade digitaliseringen av
lärmiljöerna, fokusera på möjligheten att
utveckla lärmiljön för barn i behov av särskilt
stöd samt särskolan.
Öka tillgången och bredda stödinsatserna,
bland annat med hjälp av Skoldatateket
2, 6
Barn får tidiga förebyggande och beslutade
insatser för att undvika externa placeringar.
Ledningsstödjande aktiviteter, samarbete
med socialförvaltningen
3
Utveckla det lokala arbetet med modersmål
och tillvarata modersmålet i förskolan och
skolan, bland annat genom flerspråkig
ämnesundervisning.
Med stöd av utvärderingen av
modermålsreformen genomförs
förbättringsinsatser
2, 6
Utveckla arbetsformerna till stöd för
nyanlända barn och elever.
Insatser genomförs i linje med
utredningsförslag
2, 6
Utveckla kvalitetsarbetet i grundsärskola och
gymnasiesärskola för att förbättra
möjligheterna att stödja särskolans elever vid
övergången mellan skolformerna.
Utveckla gemensamma strukturer för
kvalitetsarbetet och förbättra
informationsutbytet mellan grundsärskola
och gymnasiesärskola.
6
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
5. Nämndmål, kvalitetsuppföljning
5.1 Nämndmål
Ettårsplan 2012 inleds med en vision, följd av de övergripande målen för
utbildningsverksamheten. Målen formulerades utifrån en förväntad
kontinuerlig förbättring de kommande åren och knyter an till de 13
kommunala utvecklingsmålen. Verksamheternas utveckling i relation till
dessa mål kommer därför att följas inom ramen för fastställt
uppföljningssystem.
I kapitel 6 kommer utbildningsnämnden att redovisa samtliga nämndmål och
åtaganden i relation till de kommunövergripande utvecklingsmålen
5.2. Systematiskt kvalitetsarbete
Det systematiska kvalitetsarbetet är en central del av förvaltningens
utvecklingsarbete, och är något som kräver ledningens fulla engagemang. På
alla nivåer i organisationen måste ledarna därför uppleva att de stödstrukturer
som byggs upp, i form av bland annat rutiner för uppföljning, stödjer dem i
deras ambition att leda kvalitetsutvecklingsarbetet inom sitt ansvarsområde.
Uppföljningssystemet fungerar som ett blodomlopp i det systematiska
kvalitetsarbetet. Relationen mellan begreppen uppföljning och utvärdering
kan beskrivas så här: Uppföljning står för den kontinuerliga granskningen,
med redskap som mätpunkter och nyckeltal, medan utvärdering avser en
efterhandsbedömning av verksamhetens processer och resultat. Utvärdering
är en i tid begränsad aktivitet som ger underlag för kommande beslut och
även bidrar till konstruktionen av uppföljningssystemet, då den ger
information om vad som i fortsättningen bör följas upp.
Skollagens 4 kap 3§ uttrycker att
”Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå
systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla
utbildningen”.
I 4 § står vidare att
”sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges
i 3§ ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.”
För att det systematiska kvalitetsarbetet ska kunna bedrivas i samklang
mellan de olika ledningsnivåerna och den kommunala planeringsprocessen
utförs det med stöd av fyra samverkande funktioner:
50 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06




kvalitetsredovisning
resultat- och indikatorpalett
kvalitetsdialoger
ettårsplan respektive lokal arbetsplan
Kvalitetsredovisningar upprättas för samtliga verksamhetsområden och
enheter som stöd för den lokala uppföljningen på enhetsnivå men också för
att ge möjlighet till informationsutbyte mellan enhetsnivå och
huvudmannanivå. Detta påverkar årscykeln för kvalitetsrapporteringen och
efterföljande planering, eftersom kommunens rapport ska bygga på
information bland annat från skolenheternas rapporter.
Resultat- och indikatorpaletten innehåller verksamhetsdata och resultat för
ekonomi, personal och lokaler samt elevernas betyg, provresultat och
enkätsvar. Genom paletten kan vi jämföra såväl mellan år som mellan
enheter.
Kvalitetsdialogerna innebär att förvaltningsledningen genomför ett besök på
förskole- och skolenheter och för en dialog med utgångspunkt i enhetens
palett och kvalitetsredovisning. Besöket blir en återföring till skolledningen,
men också en informationskälla till den samlade analys kommunens
kvalitetsredovisning baseras på, och som i sin tur skapar beslutsunderlag för
kommande ettårsplan
5.2.1. Kvalitetsrapport och planarbete
Det är viktigt att skapa en systematik i arbetet med kvalitetsredovisningarna i
relation till planarbetet. Skolenheternas kvalitetsredovisningar sammanställs
under hösten och lämnas in till förvaltningarna i januari 2012. Resultat- och
indikatorpaletterna sammanställs i januari-februari (när alla data finns
tillgängliga) och sänds ut till skolenheterna. Dialogerna genomförs i marsmaj, samtidigt som den kommunala kvalitetsredovisningen utarbetas.
Förskole- och skolenheternas styrande plandokument är arbetsplanerna som
upprättas för verksamhetsåret och alltså är nya vid höstterminens start eller
för gymnasiets del något senare. Den kommunala ettårsplanens direktiv
måste alltså beaktas i den plan som löper under våren 2012. Skolledarna ska
stämma av gällande plan, men fokusera sitt planeringsarbete på ettårsplanens
direktiv när förskolor och skolor under våren tar fram sin nya arbetsplan. På
detta sätt kan skolledningen skapa delaktighet och beredskap för det
förändringsarbete som ska ske till följd av ettårsplanens direktiv.
51 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
5.2.2. Kvalitetsindikatorer och nyckeltal
Resultat och indikatorpaletten
Innehållet i paletten har reviderats för att bättre stödja uppföljningsarbetet.
Ambitionen är att ta fram statistik över täthet och behörighet på enhetsnivå
inom förskola och fritidshem. Vilka mått och nyckeltal som ingår redovisas i
bilaga 3.
Kvalitetsindikatorer
Indikatorområden för kvalitetsbedömningar har tagits fram och ligger nu, vid
sidan av nyckeltal och elevdata, till grund för de frågeställningar som ska
behandlas i kvalitetsredovisningarna. Skolverkets allmänna råd för
kvalitetsarbete har legat till grund för detta arbete och de motsvarar i hög
grad även de frågeområden som Skolinspektionen berör vid sina
kommuninspektioner. I bilaga 4 återfinns rubrikerna på de
verksamhetsaspekter som utpekas som indikatorområden för kvaliteten inom
våra verksamheter.
Indikatorområdena är framarbetade för samtliga verksamhetsformer förutom
gymnasiet. För gymnasieskolorna kommer en liknande struktur att arbetas
fram under 2011.
52 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
6. Mål och åtaganden - kommunperspektivet
Målområde - Medborgarnas Botkyrka
Demokratin är grunden och utgångspunkten för all kommunal verksamhet.
Kommunen är medborgarnas verktyg för att ta ett gemensamt ansvar för
gemensamma angelägenheter i lokalsamhället. Engagerade, informerade och
aktiva kommuninvånare, med lika rättigheter och möjligheter att bidra till
samhällsbygget, är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling.
Men skillnaderna i inflytande och levnadsvillkor är stora och diskriminering
inskränker människors rättigheter. Det begränsar demokratin. Därför är det
ett centralt kommunalt uppdrag att verka för jämlikhet, jämställdhet mellan
kvinnor och män och lika rättigheter och möjligheter för alla.
Den representativa demokratin lägger ytterst den politiska makten i folkets
händer. Genom sitt deltagande i valen tar medborgarna ansvar för sitt
samhälle. Därför är ett högt valdeltagande både en mätare av demokratins
förankring och ett värde i sig självt. Men den representativa demokratin
kräver också ett ständigt pågående offentligt samtal och ett myller av arenor
för dialog och påverkan på samhällsutvecklingen. Genom kultur, föreningsliv
och folkbildning hålls demokratin levande.
Botkyrka är ett interkulturellt samhälle rikt på erfarenheter och kunskaper.
Vår kulturella och språkliga mångfald är en oerhörd tillgång i en alltmer
gränslös värld - en tillgång som bara delvis är utnyttjad. Det handlar om att
skapa förutsättningar för att individer och grupper inte bara ska samexistera,
utan också samspela för att nå gemensamma mål. Så kan vi skapa en positiv
spiral som ger kommunens invånare ökad framtidstro, fler arbetstillfällen och
bättre levnadsvillkor
Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf)
Åtaganden
Utveckla både det reella och det formella elevinflytandet i grundskola och
gymnasier.
Bistå socialförvaltningen vid utarbetande av föräldrastödjande aktiviteter.
Vidareutveckla utbildningsförvaltningens kommunikationsarbete.
Indikatorer
 År 2-enkäten gymnasieskolan
 Elevenkäten år 5 och 8 – index för reellt och formellt elevinflytande
53 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Utbildningsnämndens nämndmål 2012:
Barn och unga i alla åldrar möts av verksamheter som fördjupar deras
förståelse för begreppet hållbar utveckling och sätter den i relation till
skolans demokratiuppdrag.
Åtaganden
Utveckla arbetet med att via kulturella uttrycksformer skapa förståelse för att
ett hållbart samhälle måste skapas genom samverkan mellan människor med
olika bakgrund.
I tidigare ettårsplan fanns nämndmålen:
 Flickor och pojkar i skolår 9 visar fördjupad förståelse för vad som avses med
begreppet hållbar utveckling
 Flickor och pojkar som upplever att mötet med våra pedagoger bidrar till att ge
dem en trygg identitet
 Flickor och pojkar upplever att mötet med våra pedagoger bidrar till att som de
upplever sig själva som resursstarka
Dessa mål fortsätter vi att följa upp i en särskild kvalitativ utvärdering med årlig
återrapportering till nämnden.
Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och
möjligheter (kf)
Åtaganden
Utveckla lärmiljön med syfte att utjämna förutsättningar för lärande mellan
flickor och pojkar mot högre måluppfyllelse för alla.
Motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
I samband med den ökade digitaliseringen av lärmiljöerna, fokusera på
möjligheten att utveckla lärmiljön för barn i behov av särskilt stöd samt
särskolan.
Utveckla det lokala arbetet med modersmål och tillvarata modersmålet i
förskolan och skolan, bland annat genom flerspråkig ämnesundervisning.
Utveckla arbetsformerna till stöd för nyanlända barn och elever.
54 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf)
Åtaganden
Utveckla inne- och utemiljöerna utifrån ett pedagogiskt fokus och ett
hållbarhetsperspektiv i samtliga verksamheter.
Ordna aktiviteter som stimulerar barn och ungdomar till fysisk aktivitet.
Fokus på arbetet att förebygga frånvaro. Barn som har ogiltig frånvaro från
skolan får hjälp att bryta detta beteende.
Bistå socialförvaltningen vid utarbetande av föräldrastödjande aktiviteter.
Fortsätta att utveckla arbetsformer som verkar inkluderande. Prioritera stödet
i vardagsmiljön
Barn får tidiga förebyggande och beslutade insatser för att undvika externa
placeringar.
Implementera den nya kostpolicyn.
Områdesåtagande Tullinge: Tidigt förebyggande arbete för att motverka att
ungdomar använder alkohol och droger.
Indikatorer
 Elevfrånvaro (andel otillåten frånvaro)
Målområde - Framtidens jobb
Botkyrka är en kommun som växer och utvecklas. Här finns språkkunskaper
och internationella erfarenheter som är ovärderliga för näringslivet i en
globaliserad ekonomi. Vi befinner oss i en expansiv storstadsregion med allt
vad det innebär av dynamik och nytänkande, men också påfrestningar på
människor och miljö.
Allas möjlighet till arbete och egen försörjning är avgörande för att
åstadkomma en samhällsutveckling som kännetecknas av demokrati, social
sammanhållning och långsiktig hållbarhet. Arbetslösheten måste pressas
tillbaka.
Klimathotet och nödvändigheten av en långsiktigt hållbar samhällsutveckling
ställer allt högre krav på energisnålt boende, klimatsmarta transporter och
genomtänkt samhällsplanering. Det är investeringar som ger utveckling och
arbetstillfällen. Botkyrka ska gå i spetsen och ge utrymme för grön teknik och
gröna arbeten.
55 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
I den regionala kärnan Flemingsberg växer ett av norra Europas viktigaste
centra för högre utbildning, medicinsk forskning och bioteknik fram.
Botkyrka ska vara en aktiv partner i utvecklingsarbetet.
Botkyrkas strategiska satsning på de kreativa näringarna binder samman
kultur, utbildning och näringsliv. Kreativitet och entreprenörskap skapar nya
arbeten, nya möjligheter och nya tankar. Botkyrka ska vara en intressant plats
för nya företag
Åtaganden
Säkra och höja kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen och utveckla
samarbete med företag och organisationer.
Öka tillgången på sommarjobb.
Målområde - Välfärd med kvalitet för alla
Genom kommunen organiserar och betalar Botkyrkaborna en stor del av den
gemensamma välfärden. Utbildning, fritidsverksamhet och kultur, vård,
omsorg och social trygghet, samhällsplanering och miljöskydd, vägar och
vatten osv. är nödvändiga delar av den samhällsservice som ett modernt
samhälle kräver och medborgarna förväntar sig. Verksamheten ska
organiseras så att vi når högsta möjliga kvalitet för alla och så att
fördelningen styrs solidariskt av behoven.
Utbildning - från förskola, via grundskola och gymnasium till högskola och
vuxenutbildning - är en mänsklig rättighet och en förutsättning för
samhällsutvecklingen. Alla Botkyrkas barn och ungdomar har rätt att kräva
en utbildning som ger dem de kunskaper och färdigheter de behöver och som
ger dem valmöjligheter både vad gäller arbete och fortsatta studier.
Botkyrkabor av alla åldrar ska ha goda förutsättningar att med kultur, idrott,
föreningsliv och samhällsengagemang ha ett aktivt och utvecklande liv. Våra
medborgare ska ha möjlighet att kunna förverkliga sina drömmar och
ambitioner oavsett ålder eller fysiska förutsättningar
Trygghet är att veta att det finns ett skyddsnät om något händer och att man
får den hjälp man behöver när de egna krafterna avtar. Trygghet ger frihet
och kraft att delta i samhällslivet fullt ut. Vi ska ha en vård och omsorg som
utgår från behoven och respekterar individen. Kommunen ska ge människor
möjlighet att komma tillbaka till hälsa, arbete och ett gott liv.
56 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och
social bakgrund minskar (kf)
Utbildningsnämndens nämndmål 2012:
 Förbättrade resultat gällande flickor och pojkars kunskaper och
färdigheter i enlighet med nationella mål. Därutöver: Minskad spridning i
resultat mellan områden, skolor och inom skolor. Minskade skillnader i
resultat på grund av kön och socio-kulturell bakgrund.
 Förskolan och förskoleklassens verksamheter ska ge förutsättningar för
ökad språklig kompetens till stöd för fortsatt skolframgång.
Åtaganden
Utveckla både det reella och det formella elevinflytandet i grundskola och
gymnasier.
Utveckla förskolans lärmiljö med fokus på den reviderade läroplanen.
Utveckla förskoleklassverksamheten i enlighet med förtydligat
verksamhetsuppdrag.
Genomföra kompetenshöjande insatser till stöd för utvecklad pedagogisk
användning av IT och övrig media.
Stöttning av skolorna i genomförandet av GY 11 inom
entreprenörskapsområdet.
Genomföra implementering av förändrad gymnasieskola - GY11.
Bygga upp kompetens i entreprenöriellt lärande och stimulera utvecklingen
av ett pedagogiskt vardagsarbete präglat av ett entreprenöriellt
förhållningssätt.
Bygga upp kompetens till stöd för utveckling av matematikundervisning.
Bygga upp kompetens i språkutvecklande arbetsformer och läs- och
skrivdidaktik.
Fortsätta arbetet med kompetensutveckling gällande nya styrdokument.
Kompetenshöjande aktiviteter till följd av krav på legitimation för
förskollärare och lärare i skollagen.
57 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Kompetenshöjande aktiviteter riktade till personal inom förskola och
fritidshem.
Fortsatt utbyggnad av infrastruktur och IKT-utrustning.
Utökat språkval; moderna språk.
Bygga och nyttja laborativa lärmiljöer för arbete med matematik, teknik och
övriga naturvetenskapliga ämnen. Forma arbetssätten till stöd för en
fördjupad förståelse för hur ett långsiktigt hållbart samhälle kan säkerställas.
Fokus på arbetet att förebygga frånvaro. Barn som har ogiltig frånvaro från
skolan får hjälp att bryta detta beteende.
Fortsätta att utveckla arbetsformer som verkar inkluderande. Prioritera stödet
i vardagsmiljön.
Tidigare identifiering av barn i behov av stöd samt utveckling av stödinsatser
och åtgärdsprogram.
I samband med den ökade digitaliseringen av lärmiljöerna, fokusera på
möjligheten att utveckla lärmiljön för barn i behov av särskilt stöd samt
särskolan
Utveckla det lokala arbetet med modersmål och tillvarata modersmålet i
förskolan och skolan, bland annat genom flerspråkig ämnesundervisning.
Utveckla arbetsformerna till stöd för nyanlända barn och elever.
Utveckla kvalitetsarbetet i grundsärskola och gymnasiesärskola för att
förbättra möjligheterna att stödja särskolans elever vid övergången mellan
skolformerna.
Indikatorer
 Betyg gymnasieskolan
 Nationella prov gymnasieskolan (provbetyg och relation till slutbetyg)
 Betyg år 9 och relation till SALSA
 Nationella prov år 9 (provbetyg och relation till slutbetyg)
 Betyg år 6 (under 2012 används lärarbedömning av måluppfyllelse i alla
ämnen i år 5)
 Nationella prov år 3
 År 2-enkäten gymnasieskolan
58 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
 Elevenkäten år 5 och 8 – index för trivsel, trygghet, reellt och formellt
elevinflytande, arbetsmiljö, elevhälsa och hälsoarbete samt uppföljning av
en fråga om förhållningssätt mellan elever.
 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i förskolan
 Andel legitimerade förskollärare i förskolan
 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i fritidshemmen
 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
 Andel legitimerade lärare
 Antal elever/dator
Målområde - Välfärd med kvalitet för alla
Målområde - Grön stad i rörelse
Botkyrka har goda förutsättningar att bygga den moderna, gröna staden där
miljöer med boende, offentliga rum och verksamheter ger utrymme för
kreativitet och utveckling samtidigt som våra naturområden värnas och görs
tillgängliga för fler. En hållbar utveckling förutsätter rörelse och förändring.
Attraktiva och tillgängliga offentliga miljöer bidrar till en bättre folkhälsa.
Vi måste säkra en ekologiskt hållbar utveckling som minskar
miljöbelastningen och gynnar biologisk mångfald. Botkyrka ska bli
fossilbränslefritt och klimatneutralt. Med den utgångspunkten ska vi utveckla
levande stadsdelar och ge Botkyrkaborna förutsättningar att göra
klimatsmarta val. Energisparande och hållbara transportsystem ska
stimuleras.
Genom strategiska utvecklingsprogram i varje stadsdel, som innefattar såväl
sociala som fysiska faktorer, engageras medborgarna i samhällsutvecklingen
och kommundelarnas förutsättningar tas tillvara. Vi ska verka för en varierad
struktur, såväl inom stadsdelarna som i kommunen som helhet, och för
närmare kontakter mellan kommunens alla delar.
Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer
levande stadsmiljöer (kf)
Åtaganden
Utveckla inne- och utemiljöerna utifrån ett pedagogiskt fokus och ett
hållbarhetsperspektiv i samtliga verksamheter.
Planera och projektera en ny permanent förskola i Alby.
59 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
Indikatorer
Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft
Botkyrka ger kulturen utrymme. Kulturen är ett redskap för kreativitet,
kommunikation och personlig utveckling. Kultur bidrar till att skapa identitet
och hemkänsla. Den främjar demokrati och delaktighet, entreprenörskap och
näringslivsutveckling. Den sociala ekonomin är ett viktigt verktyg.
Föreningslivet och folkbildningen spelar en särskilt viktig roll för
utvecklandet av ett starkt, interkulturellt samhälle där alla invånares förmågor
tas till vara. Att ge goda förutsättningar för kultur- och föreningslivet är
därför en viktig kommunal uppgift.
Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf)
Åtaganden
Bygga och nyttja laborativa lärmiljöer för arbete med matematik, teknik och
övriga naturvetenskapliga ämnen. Forma arbetssätten till stöd för en
fördjupad förståelse för hur ett långsiktigt hållbart samhälle kan säkerställas.
Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf)
Åtaganden
Fortsätta att utveckla lärmiljön genom att nyttja många kulturella
uttrycksformer och att använda de estetiska lärprocesserna.
Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation
Kommunens förvaltningar och verksamheter är inga självändamål utan
Botkyrkabornas redskap för att organisera sina gemensamma angelägenheter.
Den kommunala verksamheten ska bedrivas effektivt så att vi på både kort
och lång sikt uppnår bästa möjliga kvalitet med tillgängliga resurser. Resurser
ska fördelas efter behov.
Kommunen ska vara en föredömlig arbetsgivare som erbjuder goda villkor
och tar tillvara personalens kunskaper och kreativitet. Organisation och
metoder, grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet, ska kontinuerligt
kunna anpassas till samhällsutvecklingen och förändrade uppgifter.
För att behålla handlingsfriheten är det nödvändigt att kommunens ekonomi
är stabil, under kontroll och långsiktigt balanserad.
Kommuninvånarna ska få ett bra bemötande i kontakten med de anställda i
kommunen. Alla ska bemötas med respekt, få sakkunnig information, stöd
och hjälp. Ingen ska särbehandlas eller diskrimineras.
60 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-06
För att vi ska kunna fullgöra våra uppgifter på att bra sätt måste kommunens
anställda i allmänhet och cheferna i synnerhet, spegla
befolkningssammansättningen
Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf)
Åtaganden
Vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet.
Vidareutveckla utbildningsförvaltningens kommunikationsarbete.
Vidareutveckla och säkra centralt stöd till rektorer med skoljuridisk
handläggning inför myndighetsbeslut.
Öka andelen förskollärare och fritidspedagoger med riktade
rekryteringsinsatser.
Kvalitetssäkra den lokala ledningsorganisationen.
Bidra till HRM-systemets utveckling genom att verka för en kompetensmodul i
enlighet med utbildningsförvaltningens behov.
Indikatorer
 Kostnad per elev i gymnasieskolan
 Kostnad per elev i grundskolan
 Kostnad per barn i förskolan
 Lokaler i skolan – kvm/elev o lokalkostnad/elev
 Lokaler i förskolan – kvm/plats och lokalkostnad/plats
 Ekonomiskt resultat
 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i förskolan
 Andel legitimerade förskollärare i förskolan
 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i fritidshemmen
 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
 Andel legitimerade lärare
61 [62]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
62 [62]
2011-09-06
Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf)
Mätbart mål
Vid utgången av 2012 ska 25 procent av livsmedel inköpta i utbildningsförvaltningen vara
ekologiskt producerade (avser andel av inköpspriset)
Vid utgången av 2014 ska mängden matavfall
ha minskat med 25 procent jämfört med
mängden 2010
Åtaganden
Implementera resepolicyn.
Erik Nilsson
Förvaltningschef
_________
Utfall
2009
13%
Utfall
2010
Mål
2011
20%
Mål
2012
25%
10%
15%
2011-09-16
Utbildningsförvaltningen
Referens
Karin Persson-Berg
Bilageförteckning till Ettårsplan 2012
Bilaga 1: Resursfördelningsbilaga
Bilaga 2: Ansökan Botkyrkas Kompetensfond 2012
Bilaga 3: Resultat och indikatorpalett
Bilaga 4: Analysunderlag
Bilaga 5: Lokalinvesteringar
Bilaga 6: Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län
Bilaga 7: Volymer
Utbildningsförvaltningen
Post Botkyrka kommun, · Besök · Kontaktcenter
Direkt · Sms · E-post [email protected]
Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se
Bilaga 1
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
2011-09-21
Resursfördelningsmodell 2012
Utbildningsförvaltningen har en enhetlig resursfördelningsmodell för samtliga
verksamheter inom grundskole- och förskoleverksamheterna, utom för de
kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna där budgetansvaret
ligger hos Specialistenheten.
En ersättning baserad på antalet registrerade barn och elever per verksamhet
utbetalas till respektive område/enhet. Resursfördelningsmodellen omfattar
förskoleverksamheter, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola,
modersmålsundervisning samt nyinflyttade elever från andra länder. Dessutom
utgår från 2012 fördelning av medel för Ett-till-Ett datorer, ett projekt för att öka
datortätheten inom högstadiet. Projektet innebär att varje elev ska ha tillgång till
en egen bärbar dator. Utöver den barn- och elevrelaterade ersättningen utgår även
en fast ersättning för öppen fritidsverksamhet, barnomsorg på obekväm arbetstid
samt för avhjälpande underhåll inom förskola och grundskola. Medel för
lokalhyror och driftmedia fördelas inte till områdena utan budgeteras centralt.
Ersättningen för samtliga barn och elever i åldrarna 1-15 år fördelas ut till de tre
geografiska områdena. Därefter har områdena och enheterna möjlighet att göra
prioriteringar utifrån varje barns och elevs verkliga behov.
Ersättning till fristående och kommunala enheter som drivs av annan huvudman
ges på lika villkor som till de kommunala enheterna. Det gäller verksamheterna
förskola, grundskola, förskoleklass, inskriven fritidshemsverksamhet, särskola
inkl fritids, modersmålsundervisning samt för nyinflyttade från andra länder.
Utöver denna ersättning tillkommer en ersättning för administrativa kostnader
med 3 % av grundbidraget, lokalkostnader samt momstillägg på 6 % på utbetald
ersättning.
Gymnasieskolan har ett liknande system men där upprättas en årsbudget för
enheterna baserat på en prognos av elevantalet inom gymnasieskolans olika
program. En avstämning görs sedan under året där enheterna kan få mer eller
mindre pengar beroende på hur elevantalet har utvecklats. Resursfördelningen till
elever som går i fristående skolor eller andra kommuners gymnasieskolor
fastställs genom en gemensam prislista som botkyrka har anslutits sig till. Denna
kompletteras med en riksprislista för skolor med riksintag. Under 2012 beräknas
en modell för resursfördelning för fristående och interkommunala enheter vara
klar. Samma prislista gäller för elever från andra kommuner som går i Botkyrkas
gymnasieskolor.
Områdenas budgetfördelningar tillsammans med gymnasieskolans medel och de
centralt budgeterade anslagen utgör nämndens samlade internbudget 2012.
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
2 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
3 [21]
2011-09-21
Förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola
Pengarna beräknas för varje barn och elev utifrån dess bakgrund. Pengarna följer
med till det område och skola där eleven går. Summan för alla barn och elever
läggs ihop och fördelas i en gemensam ”påse” till var och ett av tre områdena.
Därefter har området och skolan möjlighet att göra prioriteringar utifrån varje
elevs verkliga behov.
Pengarna fördelas i en bastilldelning för förskola, förskoleklass, fritidshem och
grundskola. Bastilldelningen bygger på antalet barn och elever i varje område och
skola. Därutöver får områdena för förskola, förskoleklass och grundskola en
behovsstyrd tilldelning som beräknas utifrån skolverkets kriterier för SALSA
(Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser). Den behovsstyrda
tilldelningen bygger på föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda
utomlands, andel elever födda i Sverige, med båda föräldrarna födda utomlands
samt andel pojkar. Beräkningen görs utifrån varje barn/elev som bor i
kommunen, från förskoleklass upp till år 9. Bastilldelning och de behovsstyrda
pengarna fördelas till det område där eleven går i skolan.
I budgeten bestäms årligen beloppet per barn och elev. Beloppet betalas ut
månadsvis efter det registrerade antalet barn och elever.
Ersättningen till annan huvudman ges i relation till antalet barn- och elever i
förskolor, förskoleklass, grundskolor och fritidshem samt pedagogisk omsorg.
Figur X. Modell för förskola, förskoleklass, fritidsverksamhet och grundskola
Förskola
Fritids
F-klass
Grundskola
Behov 25%
Bas 75%
Bas 100%
Behov 10%
Bas 90 %
Behov 8%
Bas 92%
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Särskola och särskolefritids
2010 infördes en elevbaserad resursfördelningsmodell för särskolans
verksamheter. Den omfattar grundsärskola, träningsskola och skolbarnomsorg för
särskolebarn. I modellen ingår även resurser för fritidsverksamhet för elever över
12 år som omfattas av LSS. Förvaltningen har från år 2011 delat upp den tidigare
modellen där särskolan och dess fritidsverksamhet var sammanslagna och ersatt
den med en del för särskolan och en del för särskolefritids. Genom att särskilja
särskolans fritidsverksamhet är den nya modellen också mer lik den modell som
används inom grundskola och fritidshem. På detta sätt synliggör vi även de olika
delarna inom särskolan på samma sätt som inom grundskolan.
Eleverna för både särskola och fritidsverksamhet delas in i fem behovsgrupper
utifrån graden av utvecklingsstörning i kombination med övriga
funktionsnedsättningar eller andra svårigheter. Elever får samma
behovsgruppering inom fritidsverksamheten som inom särskoledelen. För elever
med extra stort behov av insatser ska individuella bedömningar ligga till grund
för resursens storlek. För beskrivning av de olika nivåerna se sidan 12.
Fritidsverksamheten erhåller 25 % av totalbeloppet för särskolan. För de elever
som inte medverkar i särskolefritids utgår endast delen för särskolegrupperingen.
I budgeten bestäms årligen beloppet per barn och elev. Beloppet betalas ut
månadsvis efter det registrerade antalet barn och elever i varje skola.
Figur X. Modell för Särskola och särskolefritids
Nivå 5
Särskola
Nivå 4
Särskola
Nivå 3
Särskola
Nivå 2
Särskola
Fritids
Nivå 1
Särskola
Fritids
Fritids
Fritids
Fritids
4 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Modersmålsundervisning i grundskolan och förskoleklass
En tilläggsersättning utgår till skolor som bedriver modersmålsundervisning.
Ersättningen är kopplad till antalet elever som är inskrivna i
modersmålsundervisningen.
Skolorna kan välja att
 genomföra modersmålsundervisningen med egen personal
 köpa tjänst med rätt kompetens av andra enheter i kommunen
 köpa tjänst från Specialistenheten
Ersättningen delas ut i två nivåer


En ersättning för 1 till 5 elever i samtliga språkgrupper
En lägre ersättning för 6 och fler elever i samtliga språkgrupper
Ersättningens storlek fastställs i budgeten årligen och ersättningen betalas ut
månatligen.
Modersmålsträning i förskolan
Principen för den barnrelaterade resursfördelningsmodellen för
modersmålsträning är densamma som för grundskolan. Det innebär att ersättning
utgår per barn i ålder 1-5 år som deltar i modersmålsträningen.
Förskolorna kan välja att
 genomföra modersmålsträningen med egen kompetent personal
 köpa tjänst med rätt kompetens av andra enheter i kommunen
 köpa tjänst från Specialistenheten
Ersättningen delas ut i två nivåer


En ersättning för 1 till 2 barn i samtliga språkgrupper
En lägre ersättning för 3 och fler barn i samtliga språkgrupper
Ersättningens storlek fastställs i internbudgeten årligen och ersättningen betalas ut
månatligen.
5 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Nyanlända elever från andra länder
För att skolorna ska kunna ge en bra kvalitet i mottagandet av nyanlända elever
från andra länder ges en tilläggsersättning till den skola där elever går under de
första tre åren i svensk skola.
Fördelningen bygger på antalet nyinvandrade elever 6-16 år, de första tre åren de
går i svensk skola.
Ersättningen utgår med ett fallande belopp där mest pengar utgår år 1 och minst
år 3. Om elev har gått två år i en skola i annan kommun eller friskola ska endast
ersättningen för det tredje året utgå till den skola i Botkyrka som tar emot eleven.
Skolorna ska
 erbjuda stöd på elevens modersmål
 ha lärare med kompetens i svenska som andraspråk
 erbjuda undervisning i alla ämnen
 genomföra en gradvis integrering i vanliga undervisningsgrupper
Vidare tillkommer även grundskolans basbelopp för elev.
Figur Z. Modell för nyanlända elever från andra länder
År 1
År 2
År 3
Ersättningens storlek fastställs i internbudgeten årligen och ersättningen betalas ut
månatligen.
Gymnasieskolan
Pengarna beräknas utifrån hur många elever som går på respektive program.
Varje program har en egen programpeng. Botkyrkas egna gymnasieskolor får
en ram baserat på budgeterat antal elever. Denna ram korrigeras under året
om elevantalet avviker. För utbetalning för Botkyrka elever som går i andra
6 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
kommuner sker en avstämning den 15 april och 15 september och
eleversättning för respektive program utgår. Friskolor fakturerar löpande och
därför sker utbetalning månadsvis till friskolorna. Se separat bilaga för
prislista.
7 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Ersättningsnivåer 2012
Utifrån utbildningsnämndens beslut om Ettårsplan 2012 inklusive 2012 års
resursfördelningsmodell för de verksamheter som ligger inom nämndens
ansvarsområde gäller följande ersättningsnivåer från och med 1 januari 2012.
Ersättningsnivåerna är uppdelade enligt följande:

nivåer inom kommunen

nivåer kommunala enheter i annan kommun

nivåer fristående enheter i kommunen och i annan kommun
Ersättningsnivåerna till andra utförare bedöms med hänsyn
till kommunens kostnad per barn/elev i motsvarande verksamhet.
Förändring avseende förskoleschablonen 2011-2012
Från hösten 2011 erbjuds alla 1-3 åringar till föräldralediga och
arbetssökande föräldrar heltid. I och med dessa förändringar har det beslutats
att det från och med höstterminen 2011 bara kommer att finnas en
deltidsschablon för de som bara går allmän förskola. I övrigt utgår
heltidsschabloner. 2012 är första året då vi kan se och analysera
helåreseffekter av förändringarna.
Mätdatum för tilldelning av resurser under året
Den barn- och elevrelaterade utbetalningen sker månatligen och beräknas på
antalet barn- och elever som finns registrerade i verksamheterna den 15:e varje
månad. Undantaget grundregeln är augusti månads ersättning för förskolan, barn
1-5 år, där beräkning och utbetalning sker den 30 augusti.
8 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Barn- och elevrelaterad resursfördelning, inom kommunen
Bastilldelning
Förskola 1-5 år
Förskola 1-5 år, 15 tim/v*)
Pedagogisk omsorg 1-5 år, 6 år **)
Pedagogisk omsorg 1-5 år, 6 år 15 tim/v*)
Per årsplats
82 882 kr
41 441 kr
89 987 kr
44 993 kr
Förskoleklass, 6 år
Pedagogisk omsorg, 6-10 år (fritids)
Fritidshem, 6-10 år
31 255 kr
19 920 kr
19 920 kr
Elever i grundskolan, skolår 1-6
Elever i grundskolan, skolår 7-9
40 287 kr
48 306 kr
Utöver bastilldelningen ges 44 552 kr för 4-5 åringar som är placerade i familjedaghem och som går i allmän förskola 15 timmar per vecka.
*) Från och med augusti 2011 avser deltidsschabloner enbart 3-5 åringar i allmän
förskola. I övrigt gäller heltidsschabloner.
**) Avser 6-åringar som inte går i förskoleklass.
Behovsstyrd tilldelning/ område
och verksamhet
Förskola
Alby-Fittja
Hallunda-Norsborg
Tullinge
Tumba
Förskoleklass
Alby-Fittja
Hallunda-Norsborg
Tullinge
Tumba
Per barn/elev/år
10 228 kr
9 095 kr
5 303 kr
7 370 kr
4 238 kr
3 769 kr
2 198 kr
3 052 kr
9 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Behovsstyrd tilldelning/ område
och verksamhet
Grundskola
Alby-Fittja
Hallunda-Norsborg
Tullinge
Tumba
Per barn/elev/år
17 860 kr
15 881 kr
9 260 kr
12 859 kr
Särskola och träningsskola
Belopp/elev och år
Nivå 1
106 975 kr
Nivå 2
Nivå 3
145 181 kr
183 386 kr
Nivå 4
Nivå 5
270 973 kr
Individuell prövning
Fritidsverksamhet särskolan
Belopp/elev och år
Nivå 1
35 661 kr
Nivå 2
Nivå 3
48 398 kr
61 134 kr
Nivå 4
Nivå 5
90 324 kr
Individuell prövning
Definitioner och beskrivning av nivåer inom särskolan, se nästa sida.
10 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
11 [21]
2011-09-21
Definitioner och beskrivning av nivåer i särskolan
Behovsgrupp
Utvecklings- Funktionshinder/
störning
svårigheter
Lindrig
-
Lindrig
Lätt
Måttlig
-
Lindrig
Svår
Autism/autismliknande tillstånd
Lättare rörelsehinder
Måttliga beteendeavvikelser
Måttlig
Lätt
Lätt syn och hörselnedsättning
Specifika beteendeavvikelser
Nivå 1
Nivå 2
Lindrig
Mycket svår
Måttlig
Svår
Grav
Svår
Måttlig
Mycket svår
Grav
Mycket svår
Nivå 3
Nivå 4
Nivå 5
Definition av funktionshinder/svårigheter
Lättare syn- och hörselnedsättning
Lättare beteendeavvikelser
-
Utagerande autism
Svårt rörelsehinder
Specifika beteendeavvikelser
Blindhet/grav synskada
Autism/autismliknande tillstånd
Lättare rörelsehinder
Blindhet/grav synskada
Svåra beteendeavvikelser
Autism/autismliknande tillstånd
Lättare rörelsehinder
Blindhet/grav synskada
Svåra beteendeavvikelser
Svår autism
Svårt rörelsehinder
Grava kommunikationsproblem
Blindhet/grav synskada
Medicinskt omvårdnadsbehov
Svårt rörelsehinder
Stort medicinskt omvårdnadsbehov
Grava kommunikationsproblem
Blindhet/grav synskada
Elever med mycket komplicerade
svårigheter
p.g.a. tillkommande funktionsnedsättningar och andra svårigheter
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Modersmålsundervisning/träning
Modersmålsundervisning i
Grundskolan och särskolan
Språkgrupp
1 till 5 elever
6 och fler elever
Modersmålsträning i Förskolan
1 till 2 barn
3 och fler barn
Nyinflyttade barn/elever från andra länder
Per barn/elev/år
År 1
16 295 kr
År 2
12 730 kr
År 3
10 184 kr
Resurser för riktade insatser
Barnomsorg på obekväm
arbetstid
Kommungemensam
verksamhet
Öppen fritidsverksamhet
Anslag tkr
5 000 tkr
Anslag tkr
Alby-Fittja
958 tkr
Hallunda-Norsborg
958 tkr
Tullinge
958 tkr
Tumba
12 [21]
1 395 tkr
Per
barn/elev/år
12 221 kr
6 009 kr
11 814 kr
5 433 kr
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Centralt avsatta medel
För avhjälpande underhåll och skadegörelse får områdena en ersättning som
motsvarar 50 % av den budgeterade årskostnaden. Den resterande delen avsätts
centralt. Särskilda anvisningar och riktlinjer finns för hur dessa medel ska kunna
disponeras av områdena.
Avhjälpande underhåll
Anslag tkr
Förskola
Alby-Fittja
156 tkr
Hallunda-Norsborg
121 tkr
Tullinge
148 tkr
Tumba
186 tkr
Grundskola
Alby-Fittja
424 tkr
Hallunda-Norsborg
426 tkr
Tullinge
361 tkr
Tumba
630 tkr
13 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Kommunala enheter som drivs av annan huvudman
Kommunala förskolor i annan kommun
Bastilldelning
Förskola 1-5 år
Förskola 1-5 år, 15 tim/v *)
Pedagogisk omsorg 1-5 år, 6 år
Pedagogisk omsorg 1-5 år, 6 år 15 tim/v *)
Per Årsplats
82 882 kr
41 441 kr
89 987 kr
44 993 kr
Behovstilldelning
Förskola 1-5 år
Förskola 1-5 år, 15 tim/v *)
Per Årsplats
7 829 kr
3 914 kr
Lokalbidrag (inkl lokalhyra, driftmedia,
avhjälpande underhåll samt
kapitalkostnader)
Förskola 1-5 år
Förskola 1-5 år, 15 tim/v till hösten 2011*)
Per Årsplats
Övrigt
Modersmålsträning 1 till 2 barn
Modersmålsträning 3 och fler barn
15 659 kr
7 830 kr
Per elev
11 814 kr
5 433 kr
*) Från och med augusti 2011 avser deltidsschabloner enbart 3-5 åringar i allmän
förskola. I övrigt gäller heltidsschabloner.
Kommunala grundskolor i annan kommun
Bastilldelning
Skolår 1-6 jan-dec
Skolår 7-9 jan-dec
Årsplats
40 287 kr
48 306 kr
Behovstilldelning
Årsplats
I annan kommun
Övrigt
Lokalbidrag (hyra,driftmedia,u-håll, kapkostn.)
Modersmålsundervisning 1 till 5 elever
Modersmålsundervisning 6 och fler elever
13 836 kr
Per elev
14 512 kr
12 221 kr
6 009 kr
14 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Kommunala förskoleklasser i annan kommun
Bastilldelning
Förskoleklass 6-åringar
Lokalhyra, inkl driftmedia, avhjälpande
underhåll samt kapitalkostnader
Per elev och år
31 255 kr
Behovstilldelning
Förskoleklass 6 åringar
Per elev och år
3 283 kr
7 256 kr
Kommunala fritidshem i annan kommun
Bastilldelning
Per elev och år
Fritidshem, 6 år
Lokalhyra, inkl driftmedia, avhjälpande
underhåll samt kapitalkostnader - 6 år
19 920 kr
Fritidshem, 7-10 år
19 920 kr
7 256 kr
Särskola i annan kommun
Samma belopp som inom kommunen om inget annat är överenskommet med
Specialistenheten vid utbildningsförvaltningen .
15 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Fristående enheter som drivs av annan huvudman
Fristående förskolor och pedagogisk omsorg
Bastilldelning
Förskola 1-5 år
Förskola 1-5 år, 15 tim/v *)
Årsplats
82 882 kr
41 441 kr
Pedagogisk omsorg 1-5 år, 6 år
Pedagogisk omsorg 1–5 år, 6 år 15 tim/v *)
Pedagogisk omsorg 6-10 år (fritids)
84 986 kr
42 493 kr
19 920 kr
Behovstilldelning
Förskola 1-5 år
Förskola 1-5 år, 15 tim/v*)
Administration 3 %
Förskola 1-5 år
Förskola 1-5 år, 15 tim/v
Pedagogisk omsorg 1-5 år, 6 år
Pedagogisk omsorg 1-5 år, 6 år 15 tim/v*)
Pedagogisk omsorg 6-10 år (fritids)
Årsplats
7 829 kr
3 914 kr
Lokalbidrag (lokalhyra inkl driftmedia,
avhjälpande underhåll samt
kapitalkostnader)
Förskola 1-5 år
Förskola 1-5 år, 15 tim/v*)
Administration 3 %
Administration 3 % 15 tim/v *)
Årsplats
15 659 kr
7 830 kr
470 kr
235 kr
Övrigt
Modersmålsträning 1-2 barn
Modersmålsträning 3 och fler barn
Per elev
11 814 kr
5 433 kr
2 721 kr
1 361 kr
2 550 kr
1 275 kr
598 kr
*) Från och med augusti 2011 avser deltidsschabloner enbart 3-5 åringar i allmän
förskola. I övrigt gäller heltidsschabloner.
16 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Fristående grundskolor
Bastilldelning
Skolår 1-6 jan-dec
Skolår 7-9 jan-dec
Årsplats
40 287 kr
48 306 kr
Behovstilldelning (Skolår 1-9)
Botkyrka friskola
Freneitskolan Kastanjen
Kunskapsskolan i Botkyrka
Sverige-Finska skolan
Edessaskolan
Gryningeskolan
Snitt friskolor
Årsplats
14 407 kr
12 649 kr
12 358 kr
13 512 kr
16 852 kr
14 483 kr
13 572 kr
Lokalbidrag
Lokalbidrag (hyra,driftmedia,u-håll, kapkostn.)
Per elev
14 512 kr
Övrigt
Modersmålsundervisning 1 till 5 elever
Modersmålsundervisning 6 och fler elever
Per elev
12 221 kr
6 009 kr
Administration 3 %
Botkyrka Friskola
Freneitskolan Kastanjen
Kunskapsskolan, Botkyrka
Sverige-Finska skolan
Edessaskolan
Gryningeskolan
Snitt friskolor
Skolår 1-6 Skolår 7-9
2 076 kr
2 317 kr
2 023 kr
2 264 kr
2 015 kr
2 255 kr
2 049 kr
2 290 kr
2 150 kr
2 390 kr
2 078 kr
2 319 kr
2 051 kr
2 292 kr
17 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Fristående förskoleklass
Bastilldelning
Förskoleklass 6-åringar
Lokalhyra, inkl driftmedia och avhjälpande
underhåll
Per elev och år
31 255 kr
Behovstilldelning
Per elev och år
7 256 kr
I kommunens friskolor:
Botkyrka friskola
Kastanjen
Kunskapsskolan
Sverige-Finska skolan
Edessaskolan
Gryningeskolan
Snitt friskolor i annan kommun
3 377 kr
2 966 kr
2 897 kr
3 169 kr
3 952 kr
3 397 kr
3 183 kr
Administration 3 %
Lokalbidrag samtliga
Botkyrka friskola
Kastanjen
Kunskapsskolan
Sverige-Finska skolan
Edessaskolan
Gryningeskolan
Snitt fristående förskoleklass i annan kommun
218 kr
1 039 kr
1 027 kr
1 025 kr
1 033 kr
1 056 kr
1 040 kr
1 033 kr
18 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Fristående fritidshem och pedagogisk omsorg
Bastilldelning
Fritidshem och pedagogisk omsorg, 6-9 år
Per elev och år
19 920 kr
Administration 3 %
Fritidshem och pedagogisk omsorg, 6-9 år
Fritidshem 6 år (3 % på lokalbidraget) För 7-9 år
ingår lokalbidraget i grundskolans ersättning
Lokalbidrag
Fritidshem 6 år
Fritidshem, 7-9 år (lokalbidraget ingår i
grundskolans lokalbidrag )
598 kr
218 kr
7 256 kr
0 kr
Fristående särskolor
Samma belopp som inom kommunen om inget annat är överenskommet med
Specialistenheten vid utbildningsförvaltningen. Vidare ingår ett momstillägg samt
3 % administrationskostnad.
19 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2011-09-21
Kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper
Budgetansvaret för de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna
ligger på Specialistenheten.
För kostnader avseende personal och undervisningsanknuten verksamhet i
kommunövergripande grupper för verksamheterna förskoleklass och grundskola
innebär modellen att en undervisningsgrupp får följande:



Ett grundbelopp som garanterar en minimibemanning
Grundskolans respektive förskoleklassens bastilldelning per elev
Tilläggsbelopp per elev för extra kostnader
Modellen innebär att grupperna delas in i fyra olika typer av grupper beroende på
graden av problematik. Grupp A har den lägsta tyngden och grupp D har den
högsta. Varje undervisningsgrupp får ett grundbelopp som är bedömt utifrån en
tänkt minimibemanning. Dessutom får varje grupp ett elevbaserat bidrag som
motsvarar grundskolans respektive förskoleklassens basbelopp. Utöver detta ges
även en tilläggsersättning per elev. Grundbelopp och tilläggsbelopp är viktade
och ökar i takt med att graden av problematik i de fyra grupperna ökar.
I de fall elevsammansättning och personal-/kompetensbehovet är av annat slag än
vad som reglerats i modellen, får en bedömning göras i dialog mellan skolledning
och specialistenheten.
Figur Y. Kommunövergripande grupper
Tilläggsbelopp/ elev
Extrabidrag per elev
Basbelopp
Bastilldelning för
grundskola/f-klass
Grundbelopp/ grupp i nivåer
Garanterar en minimibemanning
20 [21]
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Administrativa enheten
TJÄNSTESKRIVELSE
21 [21]
2011-09-21
Ersättningsnivåer 2012 för kommunövergripande särskilda
undervisningsgrupper
Övergripande
undervisningsgrupper
Typ av grupp
A
B
C
D
Ersättning
per elev
Garantibelopp per grupp 509 852 kr 637 316 kr 1 019 706 kr 2 845 452 kr
Bastilldelning
29 502 kr 29 502 kr
29 502 kr
29 502 kr
6 år
Tilläggsersättning
36 878 kr 59 004 kr
79 655 kr
81 130 kr
Bastilldelning
39 705 kr 39 705 kr
39 705 kr
39 705 kr
7-12 år
Tilläggsersättning
49 632 kr 79 411 kr
107 204 kr
109 190 kr
Bastilldelning
47 607 kr 47 607 kr
47 607 kr
47 607 kr
13-15 år
Tilläggsersättning
59 510 kr 95 216 kr
128 542 kr
130 923 kr
Bilaga 2
Utbildningsförvaltningen
Förvaltningschef
2011-09-12
Kommunstyrelsen
Ansökan om medel ur Botkyrkas kompetensfond 2012
Alla kommunala nämnder kan enligt direktiven skriva fram ansökningar till
den kommunalt inrättade kompetensfonden i samband med ettårsplanen för
2012. Fonden omfattar 50 miljoner kr. Fondens syfte är att finansiera olika
kompetensutvecklingsinsatser i form av kompetenshöjning, fortbildning och
andra insatser som stöd för utveckling för olika yrkesgrupper inom kommunen utifrån ett styrande behov.
Kompetensfonden har en rad målkriterier:
 Öka kvalitén i verksamheterna
 Effektiviseringar genom moderna metoder och genom medarbetarens
delaktighet för fortsatt verksamhetsutveckling.
 Attraktiv arbetsgivare för att behålla och attrahera nya medarbetare.
Utbildningsnämndens ansökan i sin helhet redovisas i denna bilaga till ettårsplanen. De viktigaste punkterna i ansökan är följande:








Grundläggande utbildning för barnskötare 1,3 mkr
Stimulans till barnskötare som läser vidare till förskollärare 2,6 mkr
Ämnesfördjupning och pedagogistautbildning förskollärare 400 tkr
Mottagandeprogram för nyrekryterade förskollärare och fritidspedagoger för att stimulera rekrytering av dessa bristgrupper. 1 000 tkr
Återkommande fördjupningsutbildningar för förskollärare och fritidspedagoger i syfte att behålla dessa bristgrupper och stärka Botkyrkas
attraktivitet som arbetsgivare 500 tkr
Fortbildning för förskollärare och lärare i yngre år i teknik och naturvetenskap – ökad kapacitet på KOMTEK och Naturpedagogiskt centrum 300 tkr
Utbildning av personal inom särskolan, främst träningsskolan samt av
lärare i grundskolan som ska jobba med individintegrerade särskoleelever160 tkr
Utbildning av obehöriga lärare inom grundskolan och gymnasieskolan
för att möta legitimationslagstiftningen 2mkr
Total ansökan Kompetensfonden för år 2012: 8 260 tkr
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00
Direkt 08-530613 95 · E-post [email protected]
Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Förvaltningschef
2 [11]
2011-09-07
Kompetensförsörjningsanalys
Det finns stora brister i utbildningsnivån hos medarbetarna i Botkyrkas förskolor och skolor. Nedan analyseras situationen skolform för skolform men
den sammantagna bilden är att utbildningsnivån i nästan alla skolformer är
lägre än den genomsnittliga i riket. I förhållande till de nya krav som ställs
från staten genom skollagen, läroplanerna för förskolan och grundskolan
samt den särskilda legitimationslagstiftningen så finns stora brister i kompetensen både ämnesmässigt och pedagogiskt/didaktiskt.
Förskolan
Enligt Skolverkets statistik hade Botkyrka 2010 en personaltäthet i förskolan
på 5,9 barn per årsarbetare att jämföra med rikets genomsnitt på 5,3 barn per
årsarbetare. Enligt samma statistik hade 34 % av medarbetarna i Botkyrkas
förskolor en pedagogisk högskoleutbildning, att jämföra med 56 % på riksnivå.
I en egen genomlysning som utbildningsförvaltningen genomförde våren
2011 fick framkom att 29 % av de som vid mättillfället arbetade på våra förskolor hade en fullständig pedagogisk högskoleutbildning (förskollärare, fritidspedagog eller lärare). Diskrepansen i förhållande till SCB-statistiken har
bl.a. att göra med att SCB-statistiken använder begreppet årsarbetare medan
den kommunala statistiken omfattar antalet anställda vid mättillfället.
I den kommunala undersökningen varierade andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning från 10 % på den enhet med lägst andel till 50 % på
enheten med högst andel. Om man redovisar statistiken områdesvis så ser
man följande mönster:
Område
Fittja
Alby
Hallunda/Norsborg
Tumba
Tullinge
Andel pedagogiskt
högskoleutbildade
22 %
26 %
28 %
28 %
35 %
Samtliga kommundelar ligger under utbildningsnämndens långsiktiga mål på
50% utbildade förskollärare. Endast Tullinge når upp till en tredjedel förskollärare, men inom Tullinge är skillnaderna mycket stora och inte heller där
klarar alla enheter det kortsiktiga målet om minst en förskollärare per avdelning.
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Förvaltningschef
3 [11]
2011-09-07
I årets kvalitetsdialoger med enheterna framkommer att det finns stora skillnader i kompetensnivåer inom gruppen barnskötare. Det finns många barnskötare med gymnasial barnskötarutbildning, i vissa fall i kombination med
olika former av kompletterande utbildningar. Många barnskötare har mycket
erfarenhet och har naturligtvis därigenom skaffat sig mycket kompetens.
Det framkommer dock tydligt att kompetensen hos många medarbetare inte
är tillräcklig för att möta de krav som den reviderade läroplanen ställer. Det
är framförallt två brister som enheterna har lyft upp i kvalitetsdialogerna:
Bristande språklig kompetens. Flera enheter i Norra Botkyrka och ett antal
enheter i Tumba pekar på att många medarbetare har alldeles för svag
svenskspråkig kompetens för att kunna arbeta språkutvecklande på det sätt
som läroplanen och utbildningsnämndens ettårsplan beskriver.
Bristande ämneskompetens. Den reviderade läroplanen för förskolan innehåller tydliga beskrivningar av kunskapsområden som barnen ska få utveckla
sina kompetenser inom:




Språk och olika estetiska uttrycksformer
Matematiska begrepp
Grundläggande naturvetenskapliga och tekniska begrepp och fenomen
Miljö och kretslopp
Enheterna beskriver att det finns en brist på ämnesfördjupning även hos pedagoger med högskoleutbildning. Tidigare lärarutbildningar för arbete i de
yngre åren har inte innehållit ämnesfördjupningar. Visserligen har många gått
fortbildningar i t.ex. matematik, miljö och teknik men sammantaget är ämneskompetensen alltför svag hos den befintliga förskolepersonalen.
Fritidshemmen
Även i fritidshemmen är utbildningsnivån bland medarbetarna lägre än rikssnittet. 37 % har en pedagogisk högskoleutbildning mot omkring 58 % i riket.
Under flera år har Botkyrka arbetat med projektet ”Framtidens fritids” där ett
inslag har varit kontinuerlig fortbildning av pedagoger inom fritidshemmen
samt stimulans för barnskötare att läsa vidare till fritidspedagog.
Grundskolan
I grundskolan är 78 % av lärarna behöriga att jämföra med 86 % i riket. Den
gamla definitionen av behörighet säger emellertid inget om i vilka ämnen eller årskurser som läraren undervisar. De nya lärarlegitimationerna kommer
att avse bestämda ämnen och årskurser.
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Förvaltningschef
4 [11]
2011-09-07
Den kompetensinventering som utbildningsförvaltningen genomför under
augusti-september 2011 är i skrivande stund ännu inte slutförd. Förvaltningen
har därför inte hunnit analysera resultaten ordentligt. Nedanstående punkter
har därför mer karaktären av iakttagelser under processen än faktiska resultat
av kompetensinventeringen.

Rektorerna har inte haft fullt grepp om vad deras lärare har för kompetens.

En strukturellt viktig faktor är att klasslärarsystemet fortfarande består
i låg -och mellanstadiet i hög utsträckning trots att lärarutbildningen
under de senaste tjugo åren har förutsatt en högre grad av specialisering och en arbetslagsorganisation snarare än klasslärare.

Det finns en mycket stor grupp lärare med mycket få poäng kvar till
en lärarexamen.

Många av de obehöriga lärarna har väldigt mycket utbildning med sig
– men inte slutfört en lärarutbildning.

Vi har flera lärare med utländsk lärarexamen som inte har fått den ekvivalerad av högskoleverket och inte heller kompletterad för att kunna
undervisa i svensk skola.

Många lärare jobbar med en annan åldersgrupp av elever än den som
de fått utbildning för.

Generellt sett så råder en stor brist på utbildade lärare i de praktisktestetiska ämnena (slöjd, musik, bild, hem- och konsumentkunskap),
matematik och naturvetenskap, svenska som andra språk samt teknikämnet i alla stadier.
Grundskolans lågstadium
De flesta lågstadieorganisationer kommer att klara behörighetskraven. Däremot krävs på en del ställen att man gör om arbetsorganisationen så att de
mer specialiserade lärare som läst under senare åren kan komplettera varandra med sina kompetenser. Det kan finnas brist på ma-no kompetens även i
de yngsta åren.
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Förvaltningschef
5 [11]
2011-09-07
Grundskolans mellanstadium
Här är det ännu större problem med arbetsorganisationen. Det är vanligt med
sv-so lärare som i praktiken fungerar som klasslärare för alla ämnen. Det råder brist på ma-no, engelska, teknik, svenska som andra språk samt de praktisk-estetiska ämnena och teknik.
Grundskolans högstadium
Det finns svårigheter att få ihop behörigheterna inom NO-ämnen och SOämnen – få lärare har behörighet i alla tre NO-ämnen eller alla fyra SOämnen och det förekommer att de undervisar också i det ämne som de inte
har i sin utbildning. Stora brister i fysik och kemi (verkar se bättre ut i biologi). SO ämnena är mer en fråga om arbetsorganisation och tunna högstadieorganisationer än att vi skulle ha brist på SO-lärare. Generellt har vi snarare
överskott på SO-lärare. Brist på matematik, svenska som andra språk, praktisk/estetiska ämnen och teknik.
Gymnasieskolan
I gymnasieskolan har Botkyrka något högre behörighetssiffror än riket i helhet 79 % att jämföra med 75 % på riksnivå, men även inom gymnasieskolan
finns det en hel del lärare som inte kommer att få legitimation för det som de
undervisar i. Det finns exempel på lärare som har utbildning som ger legitimation för undervisning i grundskolan, men som inte kommer räcka för
gymnasiet. Yrkesämnena är undantagna från legitimationslagstiftningen –
här finns många lärare som saknar lärarutbildning.
Särskolan
Drygt hälften av lärarna i särskolan har specialpedagogutbildning, andra har
förskollärar- eller grundskollärarutbildning med specialpedagogisk påbyggnad. Det är dock svårt att hitta någon lärare i särskolan som kommer att klara
den kombination av specialpedagogisk utbildning och ämneskompetens som
förutsätts i legitimationssystemet. I särskolan krävs omfattande utbildningsinsatser men också en helt annan samverkan med ämneslärare i grundskolan för
att klara de kompetenskrav som ställs.
Föreslagna insatser för kompetenshöjning i förskola och skola
Mot bakgrund av ovanstående kompetensförsörjningsanalys står det klart att
Botkyrka behöver arbeta fram ett långsiktigt kompetensförsörjningsprogram
för de kommande fem åren. Alla dessa brister kan inte åtgärdas på ett år. Insatserna måste planeras så att verksamheten inte drabbas av alltför stor personalfrånvaro p.g.a. utbildning.
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Förvaltningschef
6 [11]
2011-09-07
Osäkerheten är stor kring de statliga satsningarna under de kommande åren. I
skrivande stund är det inte klart med varken omfattning eller inriktning på
Förskolelyftet, Lärarlyftet II eller det s.k. Matematiklyftet. Utbildningsnämndens intentioner är att utnyttja de statliga satsningarna så mycket som möjligt
och att kompetensfondens insatser ska komplettera statens. Därför skulle vi
vilja återkomma med preciseringar och kompletteringar kring vissa av nedanstående förslag. Framförallt gäller de insatserna för att klara legitimationskraven i grundskolan och gymnasieskolan.
Förskola
Barnskötare i Botkyrkas förskolor ska ha någon form av barnskötarutbildning. I första hand avses då en gymnasial barnskötarutbildning (motsvarande
barn- och fritidsprogrammet eller omvårdnadsprogrammet). Om medarbetaren inte har någon sådan utbildning måste det på annat sätt säkras att han/hon
har en grundläggande kompetens för att arbeta i Botkyrkas förskolor. Förvaltningen får i uppdrag att säkra att medarbetaren har den grundläggande
kompetens som krävs för att arbeta i Botkyrkas förskolor: Kompetensen ska
omfatta:



språkkompetens för grundläggande språkutvecklande arbete i barngrupp
Grundläggande kunskaper om barns lärande och utveckling
Kunskaper om den viktigaste lagstiftningen inom förskolans område
och om förskolans läroplan (det pedagogiska uppdraget).
Grundläggande utbildning för barnskötare
De medarbetare som inte har den erforderliga kompetensen ska erbjudas möjligheter att genomgå en grundläggande utbildning för barnskötare. Utbildningen ska innehålla de tre byggstenar som nämnts ovan; språk, kunskaper
om barns utveckling samt lagstiftning och styrdokument. Beroende på
medarbetarens kompetenser kan utbildningen innehålla en, två eller alla tre
komponenterna.
Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att organisera en sådan grundläggande
utbildning för barnskötare. Själva utbildningsinsatserna kan köpas in från
kommunens arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd eller från externa
aktörer.
Kostnad: Köp av utbildning : 10 tkr/person x 50 personer/år = 500 tkr
Vikarieersättning: 10 arbetsdagar á 1 500 kr x 50 personer/år= 750 tkr
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Förvaltningschef
7 [11]
2011-09-07
Möjligheter för barnskötare att läsa in förskollärarutbildningen respektive fritidspedagogutbildningen
Flera barnskötare i Botkyrka har under de senaste åren läst in en förskollärarutbildning vid sidan av sitt arbete. För närvarande läser 27 barnskötare på
den s.k. kombinationsutbildningen för att bli förskollärare. Dessutom läser 8
barnskötare inom fritidshemmen in den erfarenhetsbaserade fritidspedagogutbildningen. Erfarenheterna från detta är mycket positiva. Förutom att vi i
slutändan har fått fler medarbetare med en pedagogisk högskoleexamen har
de deltagande barnskötarna under resans gång fört med sig perspektiv från
utbildningen som har berikat de berörda förskolorna. Flera examensarbeten
har tagit sin utgångspunkt i faktiska problemställningar på de studerandes
egna förskolor.
I nuläget stödjer Botkyrka kommun de barnskötare som studerar vidare till
förskollärare eller fritidspedagog endast med 5 000 kr/år i litteraturbidrag.
Framöver föreslås att de barnskötare som på halvtid studerar vidare till förskollärare/fritidspedagog ska få göra detta på arbetstid motsvarande 20% av
en heltid. Den berörda enheten får en ersättning motsvarande en genomsnittlig barnskötarlön på 20%.
Kostnad: vid en omfattning på 40 barnskötare per år på halvtid och under förutsättning att själva utbildningen kan ske inom högskolornas reguljära utbud ca. 65 tkr x 20 = 2 600 tkr . Om vi fortsätter att ta in nya
kullar 2013 och 2014 kommer kostnaden att öka eftersom utbildningen
omfattar flera år.
Ämnesmässig fördjupning för utbildade förskollärare
Som ett led i implementeringen av förskolans läroplan får utbildningsförvaltningen i uppdrag att organisera nätverk för förskollärare för att fördjupa kunskaperna inom några av de huvudområden som pekas ut i läroplanen:





Språkutveckling
Skapande verksamhet – estetiska lärprocesser
Matematik
Naturvetenskap/teknik
Pedagogisk dokumentation
Botkyrka har sedan 2006 genomfört en stor satsning på att vidareutbilda förskollärare med hjälp av en pedagogistautbildning i samverkan med Reggio
Emiliainstitutet och Stockholms universitet. Utbildningen har omfattat 15 hp
och syftet har varit att höja kvaliteten i förskoleverksamheten genom att ut-
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Förvaltningschef
8 [11]
2011-09-07
veckla pedagogisk dokumentation som verktyg. Pedagogisk dokumentation
handlar om att få syn på barnens lärande och att genom reflektion över dokumentationerna utveckla både de fysiska lärmiljöerna och pedagogernas
förhållningssätt och arbetssätt för att stimulera barnens lärande.
Fram till nu har 38 pedagoger och 8 chefer pedagoger genomgått pedagogistautbildningen . Av dessa finns 31 kvar i verksamheten
Denna satsning har varit utomordentligt viktig. Trots de tuffa ekonomiska
villkor som förskolan har haft under de senaste åren så har de pedagogiska
miljöerna och arbetssätten utvecklats starkt i förskolan. Man kan beskriva utvecklingen som en resa från daghem till förskola. Från en verksamhet som i
huvudsak präglats av omsorg till en verksamhet som i huvudsak präglas av
lärande och utveckling.
Kostnad pedagogistautbildning: ca 10 personer per år till en kostnad av
ca 350 000 kr
Kostnader för ämnesnätverk: ca. 50 tkr för externa föreläsare
Inga vikarieersättningar ingår. Dessa insatser förutsätts ske inom ramen
för kompetensutveckling/reflektion som ligger inom arbetstiden.
Mottagandeprogram för nyrekryterade förskollärare och fritidspedagoger för
att stimulera rekrytering av dessa bristgrupper.
Botkyrkas konkurrensläge när det gäller att rekrytera till bristyrkena förskollärare och fritidspedagoger är inte särskilt gott. Lönenivåerna ligger visserligen i paritet med närliggande kommuner på Södertörn, men kommunala och
fristående verksamheter i Stockholms stad har högre lönenivåer och är också
attraktiva bara genom sitt geografiska läge.
Det är inte bara lönen som är avgörande för möjligheten att rekrytera. Erfarenheterna visar att det pedagogiska ledarskapet och de pedagogiska utvecklingsmöjligheterna är viktiga både för nyutbildade och mer erfarna pedagoger.
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Förvaltningschef
9 [11]
2011-09-07
Utbildningsnämnden föreslår därför att Botkyrka inför ett mottagandeprogram för nyrekryterade förskollärare och fritidspedagoger. Alla nyanställda
erbjuds ett program med följande beståndsdelar:




Tio utbildningsdagar med fördjupning i centrala pedagogiska frågeställningar.
Varav några dagar innefattar studieresa för att titta på goda exempel
inom förskolan/fritidshemmen i andra delar av landet.
Reflektionstillfällen i ett nätverk av nyrekryterade.
Ett litteraturpaket
Kostnad: 10 tkr X 40 personer för utbildning+studieresa+ litteratur=
400 tkr
Vikariekostnad: 10 arbetsdagar a 1500 kr X 40 personer= 600 tkr
Återkommande fördjupningsutbildningar för förskollärare och fritidspedagoger i syfte att behålla dessa bristgrupper och stärka Botkyrkas attraktivitet
som arbetsgivare
Det handlar inte bara om att rekrytera till bristyrkena utan också att bibehålla
och utveckla de förskollärare och fritidspedagoger som vi har. För att fördjupa och utmana medarbetarnas pedagogiska professionalitet föreslås ett program som innebär att alla förskollärare och fritidspedagoger får en påfyllnad
motsvarande tio utbildningsdagar efter fem år som anställda i Botkyrka
kommun. Innehållet i fördjupningsutbildningen får anpassas individuellt efter pedagogens behov. Kommunen erbjuder tjänstledighet med lön och vikarieersättning till den berörda enheten.
Kostnad : 500 tkr
Fortbildning för förskollärare och lärare i yngre år i teknik och naturvetenskap
– ökad kapacitet på KOMTEK och Naturpedagogiskt centrum 300 tkr
Det är stor efterfrågan på fortbildning för förskollärare och lärare i de yngre
åren i grundskolan i teknik och naturvetenskap. Våra två väletablerade verksamheter KOMTEK och Naturpedagogiskt centrum kan i dagsläget inte ta
emot alla de pedagoger med barngrupper som önskar ta del av verksamheterna. Utbildningsnämnden söker därför om medel för en tillfällig utökning av
personalresurserna så att fler pedagoger kan få tillgång till fortbildning inom
teknik och naturvetenskap.
Kostnad: 300 tkr
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Förvaltningschef
10 [11]
2011-09-07
Utbildning av personal inom särskolan, främst träningsskolan samt av lärare
i grundskolan som undervisar individinkluderade särskoleelever
Lärarkompetensen inom särskolan kommer inte att räcka för undervisning i särskolan enligt de nya styrdokumenten. Det är viktigt att grundskolans ämneslärare i allt högre utsträckning undervisar även särskolans elever. För lärare som
undervisar särskolans elever är det nödvändigt att vara förtrogen med särskolans styrdokument och kursplaner samt ha insikt i elevernas grundläggande behov. En utbildning för den lärargruppen inom grundskolan kommer att bli nödvändig för att säkerställa kvaliteten i undervisningen.
En stor yrkesgrupp i särskolan är elevassistenterna. Vi har redan tidigare fastslagit att fördelningen elevassistenter – lärare, särskilt i träningsskolan, inte är
tillfredställande. Träningsskolan är en pedagogisk verksamhet där de nya kursplanerna ställer allt högre krav på pedagogisk kompetens. Det är därför viktigt
att elevassistenterna utbildas både när det gäller grundläggande kunskaper om
elevgruppens behov men också om de nya styrdokumenten och de krav som de
ställer på pedagogisk kompetens.
Kostnad: 160 tkr
Utbildning av obehöriga lärare inom grundskolan och gymnasieskolan för att
möta legitimationslagstiftningen 2mkr
Som nämnts ovan råder stor osäkerhet både om exakt hur kompetensbristen
ser ut och om hur de statliga satsningarna kommer att se ut.
Utbildningsnämndens bedömning är dock att det kommer krävas betydande
kommunala insatser för att möta legitimationskraven inom grund- och gymnasieskolan. Framförallt kommer kommunen behöva göra insatser för lärare
som idag saknar grundläggande lärarbehörighet men som är tillsvidareanställda och har kompetenser som vi är angelägna att behålla i kommunen.
I kompetensinventeringen har vi funnit att många av de obehöriga lärarna har
mycket utbildning i bagaget men kanske saknar någon ämnesfördjupande
kurs eller delar av de pedagogiskt-didaktiska inslagen i lärarutbildningen (det
som i den nya lärarutbildningen benämns utbildningsvetenskaplig kärna.)
I många fall kommer det inte vara möjligt att gå dessa kompletteringar inom
ramen för lärosätenas reguljära kursutbud. Det innebär att kommunen kommer att behöva köpa uppdragsutbildning för att få till stånd sådana skräddarsydda kompletteringar.
BOTKYRKA KOMMUN
Utbildningsförvaltningen
Förvaltningschef
11 [11]
2011-09-07
Utbildningsnämnden utgår från att de berörda lärarna genomför de kompletterande studierna för att uppnå legitimation på sin fritid men söker pengar ur
kompetensfonden för att köpa uppdragsutbildning och därmed möjliggöra för
lärarna att skaffa sig legitimation.
Kostnad: De ekonomiska beräkningarna är mycket svåra att göra men
vi antar att ca. 200 lärare kommer att vara i behov av kompletterande
utbildningar för att uppnå behörighet och att de i genomsnitt behöver
komplettera med 30 hp (en terminsstudier). Kostnaden för att köpa 30
hp utbildning uppskattas till 30 tkr/person (baserat på den genomsnittliga statliga ersättningen till högskolorna). Total kostnad för perioden
2012-2014 blir då 6 mkr, fördelat på 2 mkr per år.
Uppföljning och utvärdering
I anvisningarna för ansökningar från kompetensfonden ingår att den sökande
nämnden ska ange hur effekterna av insatsen ska mätas. Det enkla svaret på
frågan är att effekten av kompetenssatsningen ska mätas i form av skolresultat (t.ex. prov och betyg). Erfarenheten visar dock att orsakssambanden är så
komplexa att den typen av uppföljningar sällan är meningsfulla. Därför föreslås följande insatser för uppföljning och utvärdering av ovanstående insatser:




Uppföljning av deltagande och fullföljande av utbildningsinsatserna (i
förekommande fall – har man erhållit de akademiska poäng som avsetts).
Enkätfrågor till de deltagande
Enkätfrågor till de deltagande medarbetarnas chefer kring vilken effekt utbildningen har fått utifrån deras perspektiv.
En fördjupad utvärdering med intervjuer med några deltagare och deras chefer
Bilaga 3
Resultat- och indikatorpalett 2012
Skolresultat
• Betyg avgångsklasser gymnasieskolan (genomsnittlig betygspoäng,
andel med slutbetyg efter 4 år, behörighet till högskolan)
• Nationella prov gymnasieskolan (provbetyg och relation till slutbetyg)
• Betygsutveckling i kärnämneskurser gymnasiet
• Betyg år 9 (behörighet, meritvärde, når målen i alla ämnen) och
relation till SALSA
• Nationella prov år 9 (provbetyg och relation till slutbetyg)
• Lärarbedömning av måluppfyllelse i alla ämnen i år 5
• Nationella prov år 3
Elever och föräldrar
• Föräldrarnas utbildningsnivå grundskolan
• Fritidsenkäten – trivsel och trygghet i fritidshemmen
• Elevenkäten år 5 och 8 – index för trivsel, trygghet, reellt och formellt elevinflytande,
arbetsmiljö, elevhälsa och hälsoarbete samt uppföljning av en fråga om
förhållningssätt mellan elever
• År 2-enkäten gymnasieskolan – index för kunskaper, utveckling och lärande; ansvar
och inflytande; värdegrund; övergripande frågor
Personal
• Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i förskolan
• Andel legitimerade förskollärare i förskolan
• Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i fritidshemmen
• Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
• Andel legitimerade lärare
• Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan
• Antal inskrivna barn per årsarbetare i fritidshemmen
• Antal lärare per 100 elever
• Sjukfrånvaro
• Nöjd medarbetar-index
Ekonomi/lokaler
• Kostnad per elev i gymnasieskolan
• Kostnad per elev i grundskolan
• Kostnad per barn i förskolan
• Lokaler i skolan – kvm/elev o lokalkostnad/elev
• Antal elever/dator
• Lokaler i förskolan – kvm/plats och lokalkostnad/plats
• Ekonomiskt resultat
Barn-/elevstatistik
• Elevstatistik gymnasieskolan
• Elevfrånvaro (andel otillåten frånvaro)
• Elevströmmar
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Pedagogiska effekter
(utfall)
Personal
(kvalitet)
Lärmiljö
(kvalitet)
Skolbarnsomsorgen
(fritidshem)
Utveckling och
lärande
Personalkompetens
Fysisk/materiell lärmiljö:
(resultatbedömning)
Pedagogisk högskoleutbildning
Språkkompetenser
Specialpedagogisk kompetens
- IKT
- innerum/lärmiljö
- uterum/lärmiljö
Normer och
värden
Personaltäthet
Individuellt stöd/och
särskilda insatser
(kvalitet)
Behovsrelaterade insatser
(Har barnet fått tillgång till de
insatser det har rätt till?)
Nyanlända
(resultatbedömning)
Arbetsmiljö/trivsel
Pedagogisk och social
lärmiljö
Flerspråkighet
(personalperspektiv)
Barns ansvar och
inflytande
Reellt inflytande
(resultatbedömning)
Större
kompetensutvecklingsinsats
Pedagogiken:
- förhållningssätt (värdegrund)
- språklig orientering
(språknyckeln)
Barn i behov av särskilt stöd
(Identifiering och individanpassade
åtgärder)
- feedbackprocesser
Barns lärstrategier
(kunskap om det egna
lärandet)
(resultatbedömning)
(lärandesamtal barn - pedagog)
Funktionshindrade
- barns involvering
- dokumentationsrutiner
(ej särskolan)
(barns lärande, organisationens
lärande)
Resultat i förhållande till:
-Kön
-Socio-ekonomisk struktur
-Flerspråkighet
Jämställdhet
Likabehandling
Hälsa och livsstil
Trygg och inbjudande miljö
(social miljö)
Föräldrasamarbete
(relation i enskilda barns lärande)
Analys:
Goda resultat:
Förbättringsområden:
Styrkor:
Åtgärder för utveckling:
Styrkor:
Åtgärder för utveckling:
Styrkor:
Åtgärder för utveckling:
VERKSAMHETSOMRÅDE
Förskolan
Pedagogiska effekter
(Utfall)
Utveckling och
lärande
Personal
(kvalitet)
Personalkompetens
Lärmiljö
(Kvalitet)
Fysisk/materiell lärmiljö:
Individuellt stöd/och
särskilda insatser (kvalitet)
Behovsrelaterade insatser
(resultatbedömning)
Pedagogisk högskoleutbildning
Språkkompetenser
Specialpedagogisk kompetens
- IKT
- innerum/lärmiljö
- uterum/lärmiljö
(Har barnet fått tillgång till de
insatser det har rätt till?)
Normer och
värden
Personaltäthet
Nyanlända
(resultatbedömning)
Arbetsmiljö/trivsel
Pedagogisk och social
lärmiljö
Flerspråkighet
(personalperspektiv)
Barn - inflytande
Reellt inflytande
(resultatbedömning)
Större
kompetensutvecklingsinsats
Pedagogiken:
- förhållningssätt (värdegrund)
- språklig orientering
(språknyckeln)
Barn i behov av särskilt stöd
(Identifiering och individanpassade
åtgärder)
- feedbackprocesser
Barns lärstrategier
(lärandesamtal barn - pedagog)
Funktionshindrade
(kunskap om det egna
lärandet)
(resultatbedömning)
- barns involvering
- dokumentationsrutiner
(ej särskolan)
(barns lärande, organisationens
lärande)
Resultat i förhållande till:
-Kön
-Socio-ekonomisk struktur
-Flerspråkighet
Jämställdhet
Likabehandling
Hälsa och livsstil
Trygg och inbjudande miljö
(social miljö)
Föräldrasamarbete
(relation i enskilda barns lärande)
Analys:
Goda resultat:
Förbättringsområde:
Styrkor:
Åtgärder för utveckling:
Styrkor:
Åtgärder för utveckling:
Styrkor:
Åtgärder för utveckling:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Elevresultat/
Pedagogiska effekter
(utfall)
Personal
(kvalitet)
Grundskolan
Kunskaper elever:
- nationella prov (3,5,9)
- diagnostiska prov (UiM)
- lärarbedömningar (2,5,7)
- betyg
Utfall av pedagogiskt
arbete:
Kunskaper
(resultatbedömning)
Normer och värden
(resultatbedömning)
Lärmiljö
(kvalitet)
Individuellt stöd/och
särskilda insatser
(kvalitet)
Personalkompetens
Fysisk/materiell lärmiljö:
Behovsrelaterade insatser
Pedagogisk högskoleutbildning
Språkkompetenser
Specialpedagogisk kompetens
- IKT
- innerum/lärmiljö
- uterum/lärmiljö
(Har eleven fått tillgång till de
insatser den har rätt till?)
Personaltäthet
Pedagogisk och social
lärmiljö
Nyanlända
Arbetsmiljö/trivsel
(personalperspektiv)
Större
kompetensutvecklingsinsats
Flerspråkighet
Pedagogiken:
- förhållningssätt (värdegrund)
- språklig orientering
(språknyckeln)
- feedbackprocesser
Elev-ansvar och
inflytande
Barn i behov av särskilt stöd
(Identifiering och individanpassade
åtgärder)
(lärandesamtal elev - pedagog)
Reellt inflytande
(resultatbedömning)
- elevers involvering
- dokumentationsrutiner
Barns lärstrategier
(elevers lärande, organisationens
lärande)
(kunskap om det egna
lärandet)
(resultatbedömning)
Funktionshindrade
(ej särskolan)
Jämställdhet
Likabehandling
Resultat i förhållande till:
-Kön
-Socioekonomisk struktur
-Flerspråkighet
Hälsa och livsstil
Trygg och inbjudande miljö
(social miljö)
Föräldrasamarbete
(relation i enskilda elevers lärande)
Analys:
Goda resultat:
Förbättringsområden:
Styrkor:
Åtgärder för utveckling:
Styrkor:
Åtgärder för utveckling:
Styrkor:
Åtgärder för utveckling:
ANALYSUNDERLAG
(för lokal enhet)
SKOLA, FÖRSKOLA,
SKOLBARNSOMSORG OCH
SÄRSKOLA
Strukturella
förutsättningar
Styrning och ledning
Socio-ekonomisk struktur
Ekonomi:
(budget-utfall)
Lokaler:
Ledningsorganisation:
Volym
Kommunikation (formella strukturer):
Elever/barn (formellt inflytande)
Föräldrar(organisation och samarbetsformer)
Närsamhälle (organisation och samarbetsformer)
Elev/barn-strömmar
Stöd för verksamhetsövergångar
Bl a förskola-skola, skola-skola, grundskola-gymnasieskola, särskild undervisningsgrupp-basplacering
Säkerställande av bedömning och betyg
Rutiner och kontinuerlig uppföljning
Övergripande planer och styrdokument
Bl a skolans arbetsplan, plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan
Kvalitetsarbete
Struktur, processer, årscykel
Analys:
Åtgärder för utveckling:
OMRÅDE:
Elevresultat/
Pedagogiska effekter
(utfall)
Grund särskolan
(i tillämpliga delar
även
träningsskolan)
Kunskaper elever:
- nationella prov (Åk 8 i
särskolan gör NP3 matematik,
svenska, svenska som andrasp.)
- diagnostiska prov (Åk 5-10
i särskolan gör UiM för åk 2,
GLUS (god läs- o
skrivutveckling - Lundberg)
- betyg
=andel som fått betyg i
grundskoleämnen. Träningskoleelever i grundsärämnen
Utfall av pedagogiskt
arbete:
Kunskaper
Personal
(kvalitet)
Lärmiljö
(kvalitet)
Individuellt stöd/och
särskilda insatser
(kvalitet)
Personalkompetens
Fysisk/materiell lärmiljö:
Behovsrelaterade insatser
Ped.högskoleutb.
Språk
Specialkompetens
- IKT
- innerum/lärmiljö
- uterum/lärmiljö
(Har eleven fått tillgång till de
insatser den har rätt till?)
Nyanlända
Personaltäthet
Arbetsmiljö/trivsel
(personalperspektiv)
Större
kompetensutvecklingsinsats
Flerspråkighet
Pedagogiken:
- förhållningssätt (värdegrund)
- språklig orientering
(språknyckeln)
- feedbackprocesser
- elevers involvering
- dokumentationsrutiner
Normer och värden
(Identifiering och
individanpassade åtgärder)
Funktionshindrade
(elevers lärande, organisationens
lärande)
(resultatbedömning)
Elev-inflytande
Reellt inflytande
(resultatbedömning)
Jämställdhet
Barns lärstrategier
Likabehandling
(kunskap om det egna
lärandet)
(resultatbedömning)
Hälsa och livsstil
Resultat i förhållande
till:
-Kön
-Socioekonomisk struktur
-Flerspråkighet
Goda resultat:
Förbättringsområden:
Barn i behov av särskilt stöd
(lärandesamtal elev - pedagog)
(resultatbedömning)
Analys:
Pedagogisk och social
lärmiljö
Trygg och inbjudande miljö
(social miljö)
Föräldrasamarbete
(relation i enskilda elevers lärande)
Styrkor:
Åtgärder för utveckling:
Styrkor:
Åtgärder för utveckling:
Styrkor:
Åtgärder för utveckling:
Bilaga 5
Bilaga till Ettårsplan 2012 – Lokalinvesteringar
Lokalinvesteringar
Investeringarna under 2012 handlar dels om ny- och ombyggnad av förskolor och
skolor, dels om löpande åtgärder, som ombyggnad av kök, lokalanpassningar,
arbetsmiljöåtgärder inklusive tillgänglighetsanpassning, samt förnyelse av
inventarier.
Medlen för köksombyggnader samt om- och nybyggnader av skolor och förskolor,
finns hos tekniska nämnden, men investeras i nära samarbete med
utbildningsförvaltningen. Dessa kostnader läggs på hyran. När det gäller medel för
inventarier och utrustning av nya lokaler, samt smärre lokalanpassningar och
arbetsmiljöåtgärder, är förhållandena de omvända. Ansvaret ligger hos
utbildningsförvaltningen och arbetet görs i samverkan med fastighetsenheten. Dessa
investeringar blir kapitalkostnader.
Under ett verksamhetsår sker ett antal oförutsedda verksamhetsförändringar, som
innebär att förskolor och skolor måste göra större inventarieinköp. För dessa inköp
har för förskolor och grundskolor avsatts 2 000 tkr och för gymnasiet 2 000 tkr. För
smärre lokalanpassningar och arbetsmiljöåtgärder har avsatts 5 000 tkr.
Under 2012 inleds byggandet av en ny förskola i Vreta Gård, Tumba, för att möta de
behov som befolkningsprognoserna visar på. Likaså kommer en ombyggnad av
Violen i Hallunda till förskola, att projekteras och sättas igång för att möta en del av
det växande behovet av förskoleplatser i norra Botkyrka. Tillbyggnaden av
Nyängsgården i Tullinge beräknas tas i bruk under sommaren 2012 och då vidtar
upprustningen av resten av förskolan och dess kök.
Upprustningen av Botkyrkas förskolekök fortgår planenligt och i nära samverkan
med fastighetsenheten. Under 2012 kommer köken på Ängsgården, Grindstugan och
Måsen att prioriteras, med reservation för att andra akuta behov kan uppstå.
Rikstens behov av förskoleplatser växer konstant, varför ca 6 nya avdelningar
behöver startas på Luna i januari 2012. Likaså behövs klassrum för Rikstens
provisoriska skola, förskoleklass och skolår 1-2. Dessa kan inrymmas i ytterligare
lokaler som utbildningsförvaltningen kan få hyra av Rikstens Friluftsstad AB. Medel
för ökade hyreskostnader, inventarier och utrustning äskas i ett särskilt ärende.
Projekteringen av Rikstens skola fortsätter. Rikstens skola beräknas vara klar hösten
2013.
Upprustningen och effektiviseringen av Storvretskolans lokaler kommer att ske
etappvis. Projektering bör kunna inledas under början av 2012. Lokalanpassningen
för Tullingebergsskolans träningsskola pågår och kommer att slutföras under 2012.
Under 2012 kommer även omklädningsrummen att anpassas för att kunna användas
avsevärt mer effektivt.
Under sommaren 2012 kommer Tullinge gymnasiums fasad att renoveras. Botkyrkas
kommunala gymnasier får även medel för anpassningsåtgärder till Gy11.
Investeringsbudget (i tkr)
Förklaringar:
Kursiverade siffror är medel avsatta för tekniska nämnden. Dessa kostnader läggs på hyran
* Medel avsatta för tekniska nämnden är inte medräknade
Investeringsprojekt
Natt och Dag inventarier
Bäverhyddan provisorium
Kärrspiran inventarier
Myrstacken inventarier
Ugglan inventarier
Nova inventarier
Inventarier Malmsjö
Bäverhyddan inventarier
Lokalanpassning Fyrklöv.
Övervakningskameror
Bokslut
2010
15
1 068
2 196
14
2 457
103
8 098
0
4
1 452
Nyängsgården, inventarier
Trådlöst nätverk
Måsens paviljong, inventarier
Örtagårdens paviljong, inventarier
Luna förskola, inventarier
Inventarier
2 761
Gymnasieskolan, inventarier med mera
Lokalanpassningar. Arbetsmiljöåtgärder
4 619
Förskola Vreta Gård
Förskola Violen
Förskola Violen, inventarier
Förskola Nyängsgården
Förskola Nyängsgården, inventarier
Ombyggnad kök
Rikstens skola
Rikstens skola, inventarier
Storvretsskolan
Tullingebergsskolan
Tullinge gymnasium, fasadrenovering
Gy 11, anpassningsåtgärder
Summa investeringsprojekt*:
17 066
Budget
Budget
2011
2012
1 485
0
79
0
28
0
431
2 000
0
578
1 500
1 500
500
500
2 500
2 266
2 000
3 450
2 000
6 077
5 000
33 000
17 000
3 000
33 000
3 000
20 000
20 000
75 000
95 000
7 000
20 000
15 000
6 000
3 000
21 394
25 000
Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län
Uppdaterad
2011‐05‐10
Vid ersättning till fristående gymnasieskolor tillkommmer momsersättning med 6 %.
Kommuner markerade med röd färg använder egna priser för de program de själva anordnar. De tillämpar dock
länspriserna för de program de saknar eftersom alla program erbjuds inom Stockholms läns samverkansområde.
Prislistor i rödmarkerade kommuner framgår inte av denna sammanställning.
Kursiv stil i själva prislistan, innebär att priset är beslutat av Skolverket alternativt Skolinspektionen.
Dessa priser gäller alla kommuner och priserna framgår nedan.
Dagens program och inriktningar (Gy94)
Nya program och inriktningar (Gy11)
Kommuner, som
tillämpar länspriset
under vt 2011
Kommuner, som
tillämpar länspriset
under ht 2011
Kommuner, som
tillämpar länspriset
under ht 2011
Botkyrka Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge Järfälla Lidingö
Nacka Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem Sigtuna
Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje
Tyresö
Täby Upplands‐Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm
Värmdö Österåker Håbo i Uppsala län
Botkyrka Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge Järfälla Lidingö
Nacka Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem Sigtuna
Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje
Tyresö
Täby Upplands‐Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm
Värmdö Österåker Håbo i Uppsala län
Botkyrka Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge Järfälla Lidingö
Nacka Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem Sigtuna
Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje
Tyresö
Täby Upplands‐Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm
Värmdö Österåker Håbo i Uppsala län
Dagens program och inriktningar ( gy 94 )
Belopp
Nya program och inriktningar i ( gy 11 )
Belopp
Barn‐ och fritidsprogrammet (BF)
Fritid
Pedagogisk och social verksamhet
72 016
Barn‐ och fritidsprogrammet (BF)
Fritid och hälsa (BFFRI)
Pedagogiskt arbete (BFPED)
Socialt arbete (BFSOC)
72 016
Byggprogrammet (BP)
Husbyggnad
Anläggning
Måleri
Plåtslageri
Salem: Plåtslageri
102 683
Bygg‐ och anläggningsprogrammet (BA)
Husbyggnad (BAHUS)
Mark och anläggning (BAMAR)
Måleri (BAMAL)
Plåtslageri (BAPLA)
Anläggningsfordon (BAANL)
102 683
Elprogrammet (EC)
Automation
Datorteknik
Elektronik
Elteknik
Säkerhetsgy. Kista: Skydd o säkerhet
94 454
El‐ och energiprogrammet (EE)
Automation (EEAUT)
Dator‐ och kommunikationsteknik (EEDAT)
Elteknik(EEELT)
Energiteknik (EEENE)
Säkerhetsgy. Kista: Skydd o säkerhet
94 454
Energiprogrammet (EN)
Drift‐ och underhållsteknik
Sjöfartsteknik
VVS‐ och kylteknik
Estetiska programmet (ES)
Dans
Bild och formgivning
Teater
Musik
Botkyrka: Nycirkus
Stockholm: Yrkesmusiker
Stockholm: Yrkesdansare
Lilla Akademin Musikgy (ESMUS), Stockholm
Kristofferskolan, Stockholm
Josefinaskolan, Sigtuna
Ellen Keyskolan, Stockholm
Örjanskolan i Järna
122 000
93 396
158 933
100 351
93 396
100 351
92 127
104 875
134 000
142 000
174 100
141 509
83 019
83 019
83 019
83 019
VVS‐ och fastighetsprogrammet (VF)
Fastighet (VFFAS)
Kyl‐ och värmepumpsteknik (VFKYL)
Ventilationsteknik (VFVEN)
VVS (VFVVS)
100 351
Estetiska programmet (ES)
Bild och formgivning (ESBIL)
Dans (ESDAN)
Teater (ESTEA)
Estetik och media (ESEST)
Musik (ESMUS)
Botkyrka: Nycirkus
Botkyrka: Anim. foto, ljud
Stockholm: Yrkesmusiker
Stockholm: Yrkesdansare
Lilla Akademin Musikgy (ESMUS), Stockholm
Kristofferskolan, Stockholm
Josefinaskolan, Sigtuna
Ellen Keyskolan, Stockholm
Örjanskolan i Järna
92 127
96 000
104 875
134 000
134 000
142 000
174 100
141 509
83 019
83 019
83 019
83 019
Dagens program och inriktningar ( gy 94 )
Fordonsprogrammet (FP)
Personbilsteknik
Maskin‐ och lastbilsteknik
Karosseri
Transport
Sjömansskolan Långholmen
Marina Läroverket Danderyd (marinteknik)
Belopp
118 351
158 933
110 377
112 264
Nya program och inriktningar i ( gy 11 )
Fordons‐ och transportprogrammet (FT)
Godshantering(FTGOD)
Karosseri och lackering (FTKAR)
Lastbil och mobila maskiner (FTLAS)
Personbil (FTPER)
Transport (FTTRA)
Sjömansskolan Långholmen
Marina Läroverket Danderyd (marinteknik)
Belopp
118 351
158 933
110 377
112 264
Handels‐ och administrationsprog. (HP)
Handel och service
Turism och resor
76 510
Handels‐ och administrationsprog. (HA)
Administrativ service (HAADM)
Handel och service (HAHAN)
76 510
Hantverksprogrammet (HV)
inga nationella inriktningar
93 761
Hantverksprogrammet (HV)
Finsnickeri (HVFIN)
Florist (HVFLO)
Frisör (HVFRI)
Textil design (HVTEX)
Övriga hantverk (Skolv. har koder)
93 761
Hotell och restaurangprogrammet (HR)
Hotell
Restaurang och måltidsservice
108 014
Hotell‐ och turismprogrammet (HT)
Hotell och konferens (HTHOT)
Turism och resor (HTTUR)
76 510
Industriprogrammet (IP)
inga nationella inriktningar
100 919
109 151
Industritekniska gymn Tågia AB (INDRI)
138 679
Industritekniska programmet (IN)
Driftsäkerhet och underhållstek. (INDRI)
Processteknik (INPRO)
Produkt och maskinteknik (INPRK)
Svetsteknik (INSVE)
Botkyrka: Grafisk produktion
Industritekniska gymn Tågia AB (INDRI)
Livsmedelsprogrammet (LP)
inga nationella inriktningar
118 929
Medieprogrammet (MP)
Medieproduktion
Tryckteknik
Botkyrka: Grafisk produktion
100 504
133 000
138 679
Restaurang‐ och livsmedelsprog. (RL)
Bageri och konditori (RLBAG)
Färskvaror, delikatess och catering (RLFAR)
Kök och servering (RLKOK)
118 929
Naturbruksprogrammet (NB)
Djur (NBDJU)
Lantbruk (NBLAN)
(Skog)
Trädgård (NBTRA)
Marina Läroverket Danderyd (marinbiologi)
141 780
133 000
Naturbruksprogrammet (NP)
inga nationella inriktningar
141 780
Marina Läroverket Danderyd (marinbiologi)
156 604
156 604
Dagens program och inriktningar ( gy 94 )
Belopp
Nya program och inriktningar i ( gy 11 )
Belopp
Naturvetenskapsprogrammet (NV)
Naturvetenskap
Matematik och datavetenskap
Miljövetenskap
Danderyd: Matematisk spedialisering
Värmdö: Räddning
Kristofferskolan, Stockholm
Josefinaskola, Sigtuna
Ellen Keyskolan, Stockholm
Örjanskolan i Järna
75 193
Naturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskap (NANAT)
Naturvetenskap och samhälle (NANAS)
Danderyd: Matematisk specialisering
Kristofferskolan, Stockholm
Josefinaskolan, Sigtuna
75 193
72 453
96 000
83 019
83 019
83 019
83 019
Ellen Keyskolan, Stockholm
Örjanskolan i Järna
Viktor Rydber, Odenplan, NAMUSVE
Viktor Rydber, Odenplan, NABILVE
72 453
83 019
83 019
83 019
83 019
80 707
80 707
Omvårdnadsprogrammet (OP)
inga nationella inriktningar
75 782
Vård‐ och omsorgsprogrammet (VO)
inga nationella inriktningar
75 782
Samhällsvetenskapsprogrammet (SP)
Ekonomi
Kultur
Samhällsvetenskap
Språk
Sigtuna: Räddning
Victor Rydbergs gymn, Danderyd, spetseng
Globala gymnasiet i Stockholm
Finek, Tumba gymnasium
68 371
Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)
Beteendevetenskap (SABET)
Samhällsvetenskap (SASAM)
Medier, inform. och kommunika. (SAMED)
Victor Rydbergs gymn, Danderyd, spetseng
Globala gymnasiet i Stockholm
Finek, Tumba gymnasium
68 371
Teknikprogrammet (TE)
inga nationella inriktningar
Specialutformade program med idrott
Ett stort antal utbildningar
Tilläggsbelopp Lagidrott
Tilläggsbelopp Individuell idrott
Specialutformade idrottsprogram med riksintag
Åva gymnasium i Täby
Rudbecksgymnasiet i sollentuna
Fredrika Bremergymnasiet i Haninge
Tilläggsbelopp Lagidrott
Tilläggsbelopp Individuell idrott
94 000
68 371
77 100
91 600
82 349
85 600
68 371
77 100
91 600
Ekonomiprogrammet (EK)
Ekonomi (EKEKO)
Juridik (EKJUR)
68 371
Humanistiska programmet (HU)
Kultur (HUKUL)
Språk (HUSPR)
68 371
Teknikprogrammet (TE)
Design och produktutveckling (TEDES)
Informations‐ och medieteknik (TEINF)
Produktionsteknik (TEPRO)
Samhällsbyggande och miljö (TESAM)
Teknikvetenskap (TETEK)
82 349
15 000
18 000
Nationellt godkända idrottsutbildningar
Ett stort antal godkända utbildningar
Tilläggsbelopp Lagidrott
Tilläggsbelopp Individuell idrott
15 000
18 000
25 000
30 000
Riksidrottsutbildningar ‐RIG
Åva gymnasium i Täby
Rudbecksgymnasiet i sollentuna
Fredrika Bremergymnasiet i Haninge
Tilläggsbelopp Lagidrott
Tilläggsbelopp Individuell idrott
25 000
30 000
Bilaga volymer Ettårsplan 2012
Bilaga 7
Bokslut
2009
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Differens
2011/
2012
4 609
4 714
4940
5103
163
3 457
3 672
3 716
3851
135
1 072
1 093
1 109
1141
32
160
173
171
171
0
11
8
-3
Botkyrkaelever i annan kommun
5
4
-1
Botkyrkaelever i fristående skolor
10
8
-2
Barn- och elevantal
Förskola
Antal årsplatser
Fritidshem
Antal årsplatser
Förskoleklass
Antal elever
Särskola
Elever i kommunens skolor
därav från annan kommun
Botkyrkaelever totalt
168
175
175
175
0
Elever i årskurs 1-6
5093
5181
5388
5547
159
Elever i årskurs 7-9
2580
2436
2407
2332
-75
Elever i kommunens skolor
Grundskola
7 673
7 617
7 795
7879
84
därav från annan kommun
192
194
193
203
10
Botkyrkaelever i annan kommun
297
290
296
310
14
Botkyrkaelever i fristående skolor
1 419
1 426
1 475
1448
-27
Totalt antal Botkyrkaelever
9 197
9 139
9 373
9434
61
Gymnasieskola
Elever i kommunens skolor
därav från annan kommun
Botkyrkaelever i annan kommun
2 512
667
811
2 345
728
1 001
2 362
790
993
2 266
807
1 046
-96
17
53
849
1 016
1 009
1 017
8
3 505
3 634
3 574
3 522
-52
79
18
43
81
17
43
85
-14
25
88
10
25
4
-4
0
21
20
-1
117
123
7
Botkyrkaelever i fristående skolor
Totalt antal Botkyrkaelever
Gymnasiesärskola
Elever i kommunens skolor
därav från annan kommun
Botkyrkaelever i annan kommun
Botkyrkaelever i fristående skolor
Totalt antal Botkyrkaelever
116
107