Hjälp mot neuropatisk smärta

Hjälp mot
neuropatisk
smärta
Till dig som får Lyrica® (pregabalin)
Du har fått diagnosen neuropatisk smärta
(nervsmärta) och recept på läkemedlet
Lyrica® (pregabalin).
I den här broschyren får du information om
smärtans orsaker och hur Lyrica fungerar.
Här ges också förslag på komplementär
behandling och annan hjälp som kan minska
dina problem med smärtan.
Vad är neuropatisk smärta - nervsmärta?
Neuropatisk smärta orsakas av en skada på nerv, nervrot eller i det centrala nervsystemet. Den kan uppstå i samband med kroppsskada eller
vid ett kirurgiskt ingrepp, t ex diskbråcksoperation. Nerverna blir överkänsliga och skickar onaturliga smärtsignaler.
Symtomen är komplexa och kan yttra sig som
4
kontinuerlig värk
att en normalt smärtfri impuls övergår i smärta
5
onormala förnimmelser utan yttre anledning, t ex myrkrypningar,
brännkänsla, stickningar
onaturlig känslighet för beröring
smärta som elchockslika stötar.
Nervskador är svåra att behandla och vanliga smärtläkemedel som
paracetamol, antiinflammatoriska läkemedel och morfin ger i många fall
ingen eller otillräcklig effekt. På senare tid har dock utvecklats en ny
typ av läkemedel – medicin som används mot nervsmärta, epilepsi och
ångest.1 Dessa läkemedel påverkar olika signalsubstanser vid överföringen av smärt­signalerna, eller själva smärtupplevelsen.
Referens: 1. Produktresumé för Lyrica, www.fass.se
Neuropatisk smärta kännetecknas ofta
av brännande och/eller molande värk.
På en smärtteckning markeras
det med olika tecken.
Vad är Lyrica?
Lyrica används mot epilepsi, ångest och neuropatisk smärta och fungerar
genom påverkan på nervsystemets signalsubstanser.
Kapslarna är avbildade
i naturlig storlek.
6
Lyrica finns som kapslar i styrkorna 25, 50, 75, 100, 150, 225 resp. 300 mg.
Doseringen är individuell och bestäms av din läkare.
Lyrica tas två eller tre gånger dagligen och inleds ofta med 150 mg/dag.
Dosförändring görs alltid i samråd med läkare. Maximal dos är 600 mg/dag.
Lyrica behöver inte tas i samband med föda.
7
Lyrica är varumärket för en kemisk
substans som heter pregabalin.
Läkemedlet tillhör kategorin antiepileptika
och används även för behandling av ångest
och partiella anfall vid epilepsi.
Lyrica tillhör en läkemedelsgrupp som
används bl.a. för att behandla epilepsi,
neuropatisk smärta och generaliserat
ångestsyndrom hos vuxna.
Bipacksedeln* innehåller viktig information för dig som behandlas med
Lyrica och du uppmanas att läsa vad som står i den. Har du frågor kring
din behandling och inte tycker att dessa besvaras av informationen
i bipacksedeln så uppmanas du kontakta din behandlande läkare.
8
Perifer och central neuropatisk smärta
Lyrica används för att behandla långvarig smärta som orsakats av en
nervskada. Ett flertal sjukdomar kan orsaka perifer neuropatisk smärta,
såsom diabetes eller bältros. Smärtkänslan kan beskrivas som het, brännande, bultande, utstrålande, huggande, skärande, krampaktig, värkande, stickande, domningar och myrkrypningar. Perifer och central
neuropatisk smärta kan också förknippas med humörförändringar,
sömnstörningar, utmattning (trötthet), och kan ha en påverkan på den
fysiska och sociala funktionen samt den allmänna livskvaliteten.
Epilepsi
Lyrica används för att behandla en viss form av epilepsi (partiell epilepsi
med eller utan sekundär generalisering) hos vuxna. Din läkare ordinerar
Lyrica till dig för att behandla din epilepsi då din nuvarande behandling
inte håller sjukdomen under kontroll. Du ska ta Lyrica som tillägg till
din nuvarande behandling. Lyrica är inte avsett att användas ensamt
utan ska alltid tas i kombination med andra läkemedel mot epilepsi.
Generaliserat ångestsyndrom
Lyrica används för att behandla generaliserat ångestsyndrom. Symtomen
vid generaliserat ångestsyndrom är långvarig överdriven ängslan och oro
som är svår att kontrollera. Generaliserat ångestsyndrom kan också orsaka rastlöshet eller en känsla av att vara uppskruvad eller på helspänn, att
man lätt blir trött, får koncentrationsproblem eller episoder av frånvaro,
känner sig retlig, får muskelspänningar eller sömnstörning. Detta skiljer
sig från stress och påfrestningar i vardagslivet.
* www.fass.se
9
Var, när och hur gör det ont?
Smärtteckning
Kvinna
En noggrann smärtanalys ökar dina möjligheter att lindra smärtan. Genom
svar på frågor om var, när och hur det gör ont kan man förbättra möjligheterna till effektiv behandling.
Var?
En smärtteckning ger en snabb och överskådlig bild av smärtans utbredning,
karaktär och intensitet.
10
När?
Svar på frågor om när det gör ont och när smärtan uppstod gör att man kan
utesluta vissa andra typer av smärta.
Hur?
Smärtans karaktär – molande, brännande, stickande eller huggande – ger
också viktiga indikationer för behandling.
För optimalt behandlingsresultat bör den medicinska diagnosen även kompletteras med en analys av psykosociala faktorer och konsekvenser av smärtan. Denna analys sker i samarbete med en grupp bestående av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och psykolog/kurator. Tillsammans
utarbetar ni en åtgärdsplan anpassad efter dina förutsättningar.
Domningar
DDD
DD
Krypningar
K K K
KK
Stickningar
• • • •
• • •
• •
11
Molande
MMM
MM
Brännande
X X X
XX
Ilande
===
==
Huggande/
skärande
Bultande/
pulserande
/// /// ///
/// ///
BBB
BB
Tryckande
TTT
TT
Övrig smärta
SSS
SS
Fungerar din behandling?
Lät t
Genom att föra smärtdagbok får du ett hjälpmedel till bättre kontroll
över smärtan. Börja från första behandlingsdagen med att markera på
skalan hur du upplever din smärta. Fortsätt sedan och gör motsvarande
markering dag 2, 3, 4 o s v. VAS-protokollet är också till hjälp när din
läkare ska bedöma om din läkemedelsdos behöver ökas.
Visuell analogskala – VAS
12
Lät t
Måt tlig
Medelsvår
Svår
1
2
Lät t
3
4
Måt tlig
5
6
7
Medelsvår
8
Svår
9
10
1
2
Lät t
3
4
Måt tlig
5
6
7
Medelsvår
8
Svår
9
10
1
2
3
4
5
6
Medelsvår
Svår
Outhär dlig
7
8
9
10
2
Lät t
Ingen
smär ta
1
2
3
4
Måt tlig
Ingen
smär ta
1
2
6
7
Medelsvår
8
Svår
9
10
5
6
7
Medelsvår
3
4
Måt tlig
5
6
8
Svår
7
Medelsvår
Ingen
smär ta
1
2
3
4
Måt tlig
5
6
9
10
Svår
Medelsvår
9
10
1
2
3
4
5
6
8
Svår
7
13
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Outhär dlig
9
10
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Outhär dlig
dag 8
Ingen
smär ta
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Outhär dlig
8
7
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Outhär dlig
dag 7
Lät t
Vär sta
tänkbar a
smär ta
5
dag 6
Lät t
Vär sta
tänkbar a
smär ta
4
Måt tlig
Lät t
Vär sta
tänkbar a
smär ta
3
dag 5
Outhär dlig
dag 3
Ingen
smär ta
1
Outhär dlig
dag 2
Ingen
smär ta
Ingen
smär ta
Outhär dlig
dag 1
Ingen
smär ta
Måt tlig
dag 4
8
9
10
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Lät t
Måt tlig
Medelsvår
Svår
Outhär dlig
dag 9
Ingen
smär ta
1
2
Lät t
3
4
Måt tlig
5
6
7
Medelsvår
8
Svår
9
10
14
1
2
Lät t
3
4
Måt tlig
5
6
7
Medelsvår
8
Svår
9
10
1
2
Lät t
3
4
Måt tlig
5
6
7
Medelsvår
8
Svår
9
10
1
2
Lät t
3
4
Måt tlig
5
6
7
Medelsvår
8
Svår
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Måt tlig
2
Lät t
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Ingen
smär ta
1
2
4
3
4
Måt tlig
Ingen
smär ta
1
2
Outhär dlig
5
6
7
Medelsvår
8
Svår
9
10
5
6
7
Medelsvår
3
4
Måt tlig
5
6
8
Svår
7
Medelsvår
Ingen
smär ta
1
2
3
4
Måt tlig
5
6
9
10
Svår
Medelsvår
9
10
1
2
3
4
5
6
8
Svår
7
15
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Outhär dlig
9
10
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Outhär dlig
dag 18
Ingen
smär ta
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Outhär dlig
8
7
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Outhär dlig
dag 17
Lät t
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Svår
dag 16
Lät t
Vär sta
tänkbar a
smär ta
3
Måt tlig
Lät t
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Medelsvår
dag 15
Outhär dlig
dag 13
Ingen
smär ta
1
Outhär dlig
dag 12
Ingen
smär ta
Ingen
smär ta
Outhär dlig
dag 11
Ingen
smär ta
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Outhär dlig
dag 10
Ingen
smär ta
Lät t
dag 14
8
9
10
Vär sta
tänkbar a
smär ta
Hjälp på flera nivåer
Diagnos och läkemedelsbehandling är en första förutsättning för hjälp
mot neuropatisk smärta. Parallellt med detta förordas s k komplementär behandling som ger möjlighet till ytterligare smärtlindring och
bearbetning av smärtans sidoeffekter (t ex sömnbesvär).
De kompletterande behandlingsmetoderna kan delas in i tre huvudgrupper:
16
Stimuleringsteknik
Mental träning
Fysisk träning.
På följande sidor ges några exempel – hur de fungerar och vilken hjälp
de kan ge.
Exempel på stimuleringsteknik
Ryggmärgsstimulering: Med ett mindre kirurgiskt ingrepp placeras
en tunn elektrod i området utanför ryggmärgen. Elektroden ansluts till
en liten pulsgenerator som placeras under huden. Via pulsgeneratorn
och elektroden aktiveras beröringsbanorna i ryggmärgen. Denna stimulering påverkar kroppsegen smärtlindring genom frisättning av bl a
signalsubstansen GABA som hämmar smärta i ryggmärgen.
18
Transkutan Elektrisk Nervstimulering – TENS: Elektroder placeras
på huden, vid det smärtande området eller över nerver som leder till
det onda stället. Elektroderna kopplas till en bärbar stimulator som
sänder växelström med olika frekvenser till elektroderna. Med hjälp av
den elektriska strömmen aktiveras beröringsnerver och muskelnerver
som stimulerar kroppens smärtlindringssystem.
Värme: Värmebehandling med lera, bad eller med torr värme från t ex
elektrisk värmedyna kan ge smärtlindring genom aktivering av känselnerver och ökad genomblödning. Det ger också ofta en känsla av lugn
och minskad muskelspänning.
Kyla: Kallt vatten, krossad is i en fuktig handduk, cold packs med
köldbevarande gel, kylspray, krämer mm, kan ge smärtlindring genom
aktivering av känselnerver och minskning av svullnad.
TENS
– Transkutan
Elektrisk
Nervstimulering
Exempel på mental träning
Avspänning: Genom övningar tränas förmågan att reglera musklernas
spänningsnivå. Avspänningsträningen kan byggas på med mentala
träningstekniker som självsuggestion, självhypnos, affirmation etc.
Övningarna gör att du kan reagera med lugn i stället för stress i pressade
situationer. Flera vetenskapliga studier visar att smärtpatienter som tränar
mentalt har bättre livskvalitet.
20
Yoga/Tai Chi/Qigong: Olika meditations- och kroppsövningar som ökar
kontrollen över kroppen, skärper koncentrationen och lugnar sinnet.
Kroppskännedom: Långsamma, lugna rörelser som upprepas många
gånger i syfte att hitta balans och centrum i kroppen. Övningarna
minskar onödig muskelspänning och förbättrar andningen. De vanligaste
metoderna kallas Basal Kroppskännedom och Feldenkreismetoden.
Kognitiv beteendeterapi: Övningar som utvecklar förmågan att tänka
positivt – att öppna sig för möjligheten att mentalt och fysiskt bemästra
smärtan. Med beteendeterapi försöker man påverka det beteende som
blivit en följd av smärtan, t ex minskad rörlighet. Behandlings­program­
met ökar succesivt den fysiska aktiviteten och andra beteenden som ger
positiva effekter.
Yoga kan vara ett sätt att
öka kontrollen över kroppen och
därmed även över smärtan.
Exempel på fysisk träning
22
Även om smärtan begränsar din rörelseförmåga, finns det ändå många
aktiviteter som ger dig hela nyttan av att röra på dig.
Regelbunden fysisk aktivitet ger starkare muskler, bättre rörlighet och
balans. Hjärtat pumpar bättre och blodcirkulationen, ämnesomsättningen och immunförsvaret förbättras. Dessutom går du ner i vikt, får bättre
sömn och blir mindre påverkad av negativ stress och depressiva tankar.
När du tränar fysiskt minskar också upplevelsen av smärta, samtidigt
som du blir tåligare om du utsetts för smärta.
Promenader, cykling, vattengympa och stavgång är exempel på
fysisk aktivitet som kan utföras även med begränsad rörlighetsförmåga.
Om du har svårt att hålla balansen kan du t ex använda dig av en
testcykel.
Aerobics och styrketräning är exempel på fysisk aktivitet som kan
vara lite mer krävande men som kan ge stora hälsovinster.
Regelbunden fysisk aktivitet kan
bidra till bättre motståndskraft mot smärtan.
LYR 20130327PSE03
Lyrica® (pregabalin), ATC N03A Indikationer: Epilepsi: Lyrica är ett läkemedel indicerat som tilläggsbehandling för vuxna med partiella anfall
med eller utan sekundär generalisering. Neuropatisk smärta: Lyrica är ett läkemedel indicerat för behandling av perifer och central neuropatisk
smärta hos vuxna. Generaliserat ångestsyndrom: Lyrica är ett läkemedel indicerat för behandling av generaliserat ångestsyndrom hos vuxna.
Varningar och försiktighet: Behandling med pregabalin har förknippats med yrsel och somnolens, vilket skulle kunna öka förekomsten av fallskador
hos den äldre patientgruppen. Patienter bör därför tillrådas att vara försiktiga tills de känner till läkemedlets potentiella effekter. Försiktighet bör
iakttas hos patienter med tidigare missbruksproblem och patienten bör följas upp för symtom av felaktig användning, missbruk eller beroende av
pregabalin. Dosering: 150–600 mg per dag, uppdelat på två eller tre doseringstillfällen. Lyrica finns som hård kapsel, 25, 50, 75, 100, 150, 225
och 300 mg i förpackningar om 14, 56 eller 84 st. Samt burk 75, 150 och 300 mg om 200 st. Rx. Förmån med begränsningar: Vid epilepsi ingen
begränsning. Vid neuropatisk smärta endast till de patienter som inte nått behandlingsmålet med vare sig ett tricykliskt antidepressivt läkemedel
eller gabapentin, eller då dessa inte är lämpliga av medicinska skäl. Vid generaliserat ångestsyndrom endast till de patienter som inte nått behandlingsmålet med antingen SSRI eller SNRI, eller då dessa inte är lämpliga av medicinska skäl. LYR20140818PSE03
Senast uppdaterade produktresumé 08/2014 För mer information och prisuppgifter se www.fass.se.
Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Telefon 08-550 520 00. www.pfizer.se
Pfizer AB 191 90 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se