Läs en sammanfattning av temadagen här (pdf)

Rätt resurs - på rätt sätt - vid rätt tillfälle
Dokumentation från temadagen om hur forskning och praktik tillsammans kan bidra till
kunskapsutveckling om barns utbildning och hälsa, den 6 april 2011.
Medverkande
Temadagen arrangerades
av PArT (Preventivt
Arbete Tillsammans) och
Campus Helsingborg.
Fakta om temadagen
Allt arbete inom PArT
bygger på en nära
relation mellan forskning och praktik för att
skapa ett lärandestyrt
förändringsarbete.
Under temadagen den
6 april berättade olika
forskare knutna till
arbete inom PArT hur
forskning och praktisk
verkan kan bidra till
bättre utbildning och
hälsa för barn och
unga.
Cirka 150 deltagare
diskuterade i mindre
grupper och ställde
relevanta frågor till de
medverkande.
Kristina Ansaldo – språkutvecklingslärare, Språkforskningsinstitutet Sthlms stad
Jens Dietrichson – ekonom Hbgs stad, doktorand Nationalek. inst. Lunds univ.
Eva-Lotta Eriksson – undervisningsråd, Skolverket
Kjell Hansson – professor emeritus, Socialhögsskolan Lunds univ.
Martin Hassler Hallstedt, leg psykolog, doktorand vid Psyk. inst. Uppsala univ.
Fredrik Lindencrona – Forskningsansvarig, Sveriges Kommuner och Landsting
Palle Lundberg – stadsdirektör i Helsingborgs stad
Madeleine Löwing – FD, lektor vid inst.för didaktik & ped. profession, Gbgs univ.
Martin Olsson – FD och universitetslektor, Socialhögskolan vid Lunds univ.
Elsa Rudsby Strandberg – projektledare Statens folkhälsoinstitut
Eva-Kristina Salameh – MD och leg logoped, Skånes universitetssjukhus, Malmö
Martin Stafström – forskare institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds univ.
Torkild Strandberg – kommunstyrelsens ordförande i Landskrona
Eva Tideman – FD och leg psykolog, inst. för psykologi vid Lunds univ.
Bo Vinnerljung - professor vid institiutionen för socialt arbete, Stockholms univ.
Inledning
Torkild Strandberg, kommunstyrelsens ordförande i Landskrona, hälsade deltagarna
välkomna och belyste det banbrytande samarbete som pågår förvaltningsövergripande
i Helsingborg och Landskrona inom UTSIKTER. Sju skolor i Helsingborg och Landskrona arbetar aktivt för att hjälpa barn i definierade riskgrupper till bättre utbildning och
god hälsa.
-Resultaten av barnens framgångar och utvecklingen av arbetssättet inom
UTSIKTER är häpnadsväckande och hoppingivande, sa Torkild Strandberg och
lämnade sedan över ordet till dagens moderator, Kjell Hansson.
Helsingborgs stads stadsdirektör Palle Lundberg fortsatte inledningen med att referera
till sina tidigare erfarenheter, där barns utveckling och hälsa alltid stått i fokus, men där
arbetet inte visat resultat så snabbt som det gjort i Helsingborg och Landskrona.
Att det har gått så bra för PArT redan från start menade han med stor sannolikhet beror
på arbetets nära koppling till forskning där forskningsresultaten används direkt i arbetsmetoderna.
-Men vi får inte nöja oss med detta. Vi bör hela tiden fundera över vad vi gör och om vi
gör det på rätt sätt, sa Palle Lundberg och drog en parallell till idrottsvärlden och underhållningsprogrammet Let’s dance:
- Det behövs tydliga mål för att nå resultat och det krävs hårt arbete. För att utvecklas
finns inga genvägar. Det krävs stort engagemang hos politikerna och hos ledningspersonal, det krävs engagerade medarbetare och forskare som brinner för frågorna.
Palle Lundberg avslutade med att dela ut två diplom till Kristin Hintze och Anna
Aldenius Isaksson, för deras insatser i utvecklingen av SkolFam.
Att mäta resursanvändning och effektivitet
Effektiviteten av en
insats mäts genom
• kvalitet
• producerad volym
• använda resurser
På plats under
temadagen fanns bland
annat rektorer, politiker
verksamhetschefer,
representanter från
nationella organisationer,
pedagoger och personal
från elevhälsan och
socialtjänsten.
Ekonom och doktorand Jens Dietrichson är verksam inom PArT genom sina studier
av resursanvändning kopplat till tvärsektoriellt arbete. Under förmiddagen berättade
han om vikten av att mäta resursanvändning och effektivitet på tvärs av samarbetande verksamheter, för att därigenom reflektera över det egna arbetssättet, utveckla
det gemensamma arbetet och nå större effektivitet.
-Arbetet med barns utbildning och hälsa måste ske tvärsektoriellt och mätningen av
resursanvändandet bör därför ske i samtliga inblandade organisationer för att resultatet av mätningen ska bli så relevant som möjligt. Förändringar i resursanvändningen
i en organisation påverkar sannolikt verksamheten i andra sektorer i arbetet med
samma barn, sa Jens Dietrichson.
För att se om en insats är effektiv måste vi mäta kvaliteten på det som görs (elevernas skolresultat och hälsa), vi måste mäta hur mycket vi gör (hur många barn som
ingår i insatsen) och hur mycket resurser som det går åt för att skapa volymen och
kvaliteten (till exempel arbetstid eller totala kostnader).
-Fortfarande kan det vara svårt att skapa metoder och få fram underlag till mätning
över verksamhetsgränserna, menade Jens Dietrichson. Han nämnde sedan ett flertal
exempel, bland annat projekt inom PArT, där ambitionen är att hitta modeller för att
mäta arbetets resursanvändning, vilket ska kunna utgöra en bra grund för reflekterande över det egna arbetssättet och därmed skapa ett ökat organisatoriskt lärande.
Skolmisslyckande den starkaste riskfaktorn för socialt utsatta barn
Professor Bo Vinnerljung, har haft en avgörande roll beträffande forskaraspekter och utvärdering i det skolprojekt inom
familjehemsvården som pågick 2005-2008 och som blev starten för det nu framgångsrika arbetssättet inom SkolFam.
Under temadagen berättade Bo Vinnerljung om ett stort forskningsprojekt där man har analyserat skolresultaten hos unga
personer, födda mellan 1972-1981, i förhållande till hur framtiden har format sig för dem.
-På lång sikt kan man se att det går bättre för dem med goda skolresultat än för dem med låga skolresultat, oavsett uppväxtvillkor, sa Bo Vinnerljung. Oberoende av socioekonomisk tillhörighet har de som klarar sig sämre i skolan rejält högre
andel självmordsförsök, fler är narkotikaberoende och fler hamnar i allvarlig kriminalitet.
Tittar man endast på familjehemsbarnen får de,
trots likvärdig begåvning, sämre betyg än andra
barn och blir oftare lågutbildade. Bo Vinnerljung
pekade på en av de faktorer som har stor påverkan på barnens utbildningsresultat:
-Fosterföräldrar, lärare och socialarbetare underskattar ofta familjehembarnens kapacitet och
förväntar sig inte något av deras prestationer –
resultaten därefter.
Bo Vinnerljung avslutade:
-Skolmisslyckande verkar vara den starkaste
riskmekanismen för socialt utsatta barns utveckling efter skolåren. Men skolprestationer är en
variabel riskfaktor, det vill säga vi kan påverka
den. Vill man förbättra socialt utsatta barns framtidsutsikter måste man hjälpa dem att klara sig
bättre i skolan!
Professor Bo Vinnerljung
Deltagarfråga: Hur hanterar vi våra förväntningar på barnen om de spelar så stor roll för det slutgiltiga resultatet?
BV: Betydelsen av våra förväntningar blir tydligare ju längre ut i marginalerna vi kommer. Det krävs dock en forskningsstudie om vi skall kunna se om förväntningarna skiljer sig åt beroende på vilket lokalområde man tillhör, vilken socioekonomisk bakgrund man har etc och hur detta i sin tur påverkar skolresultaten.
2
Skolan kan påverka barnens utveckling
FD och leg psykolog Eva Tideman har haft en stor och betydelsefull roll i planeringen av metoder och forskningsupplägg
samt stöd i implementeringen av SkolFam. Hon utgick under sin föreläsning från Henri Matisses målning The Inattentive
Reader och talade om hur barns läsutveckling går från ”learning to read” till ”reading to learn”. Detta är ett av de viktigaste
skiften i livet och svårigheter med detta måste uppmärksammas och tränas eller kompenseras.
För att förstå varför vissa barn misslyckas i skolan, måste man se till barnets hela livssituation – och till skolans sätt att
möta barnet. Dåliga skolresultat kan bero på att barnet har svårt för koncentration eller inlärning och detta kan ha
konstitutionella såväl som psykologiska orsaker, eller bero på bristande stöd hemifrån. Men också skolans organisation,
lärartäthet, lärarnas förmåga och förväntningar har stor betydelse - och det är faktorer som går att påverka!
-Det är självklart att vi ska hjälpa barn med svårigheter, men det är inte självklart vilken hjälp barnen ska ha, sa Eva Tideman. Därför är det viktigt att vi mäter resultaten före och efter de insatser vi sätter in, liksom det är viktigt att vi sätter in
resurserna tidigt. Hjärnan fungerar så att all ny kunskap relateras till vad vi redan kan och därför är det viktigt att ge
barnen grundläggande kunskaper och färdigheter.
Att bedöma effekterna av en insats
FD och universitetslektor Martin Olsson samarbetar med
UTSIKTER genom forskningsstudier av Familjemobilisering och
dess effekter på barnens skolresultat. Han förklarade hur vi ska
kunna bedöma effekterna av de insatser vi sätter in.
Vi måste först klargöra vilka aspekter vi letar efter: Vilka problem
är det vi vill förbättra? Vill vi exempelvis skapa bättre skolresultat
eller bättre kontakt till barnens föräldrar? Vem vänder sig insatsen till, vilken målgrupp riktar vi oss till? Hur utförs insatsen?
Använder vi oss av en manual för att stödja och likrikta insatsen?
Martin Olsson förklarar att det är först när vi har svar på dessa
frågor som vi kan bedöma resultatet av en insats.
Psykologer Eva Tideman och Kristin Hintze
Han avslutade genom att nämna en vetenskaplig studie av Familjemobilisering som påbörjas i höst. Studien kommer
bland annat att titta på effekterna av de insatser som görs för att elevernas föräldrar ska lära känna och engagera sig i
barnens skola och därigenom stärka barnen i deras skolprestationer.
Samband mellan utbildning och hälsa
-Att stödja en mer
jämlik uppväxt för barn,
där alla barn får möjlighet till en bra utbildning
och god hälsa kräver
politiskt engagemang,
engagemang i skolan
och i hemmet.
- Vi bör fokusera på
hälsofrämjande insatser
för barnen istället för
problemorienterade,
säger Martin Stafström.
Forskare Martin Stafström, samarbetar med PArT genom det hälsofrämjande arbete
för barn och unga som initierats av Folkhälsoinstitutet. Martin Stafström förklarade hur
hälsa och utbildning hänger ihop och påverkar varandra.
-Inom UTSIKTER ser vi ett nära samband mellan utbildning och hälsa. Genom att
förbättra skolresultaten kan vi se att vi även förbättrar barnens hälsa. Vi kan också se
att vi behöver öka informationen om varje enskilt barn för att kunna sätta in rätt resurs
vid rätt tillfälle.
En genomgång av de preliminära resultaten av hälsokartläggningen på UTSIKTERskolorna i år visar att parametrar så som trivsel i skolan, koncentrationssvårigheter,
kamratskap, läsning och matematikkunskaper har förbättrats sedan mätningen förra
året, medan parametrarna BMI, och om man känner sig nöjd och glad har blivit sämre.
Orsaken till de försämrade resultaten, menar Martin Stafström, kan bero på att barnen
har blivit äldre och har fått fler åldersrelaterade bekymmer sedan den förra mätningen.
Resultatet av årets kartläggning visar dock att det i stort har skett en positiv utveckling
på UTSIKTER-skolorna.
Deltagarfråga: Har ni titta på speciella livskvalitetsfunktioner för att kunna påverka
allmän psykisk ohälsa?
MS: Nej, vi har fokuserat på att bättre skolresultat ger bättre psykisk hälsa.
3
Vi måste lära eleverna tänka och abstrahera
FD och universitetslektor Madeleine Löwing har på uppdrag av Skolverket skapat analysverktyget Diamant, vilket används på samtliga UTSIKTER-skolor för att mäta elevernas kunskaper och förståelse för matematiska strukturer. Madeleine Löwing deltar även
i det analysarbete som följer efter kartläggningen av barnens resultat.
Hon inledde sitt föredrag genom att berätta att vi behöver matematiska verktyg, modeller och räknemetoder för att förstå andra skolämnen och klara oss i livet. Precis som
med läsning måste man lära sig räkna automatiskt med flyt för att inte tappa koncentrationen.
- God undervisning
gör skillnad! Alla
barn kan lära sig
jättemycket, säger
Madeleine Löwing
-Lärarens roll är oerhört viktig, sa Madeleine Löwing. Tidigt i skolan måste läraren lära
barnen att abstrahera och bygga upp ett matematiskt tänkande. Olika matematiska
metoder har olika förkunskapsstruktur och varje förkunskapsstruktur grundas i en förståelse som läraren måste hjälpa barnen att finna.
Madeleine Löwing menar att det problem vi ser idag med dåliga matematikkunskaper
bland eleverna beror på att eleverna inte har flyt i sitt räknande, att de har bristande förståelse för grundläggande matematiska begrepp, och att det saknas bra kartläggning
av elevernas kunskaper och förmågor.
- En av de faktorer som slagit undan benen på eleverna är de nya matematiska metoder som införts i Sverige. Eleverna gör saker, men lär sig inte att tänka, vilket krävs för
att kunna abstrahera. Elever i lågstadiet lär sig inte abstrahera och får därmed sämre
förkunskaper att ta med sig senare i livet.
Deltagarfråga: Varför verkar det vara svårare att lära sig matematik än språk?
ML: Matematiken har en gedigen förkunskapsstruktur och denna krävs för att man ska
kunna lära sig matematik. Vissa barn har inte tillägnat sig dessa förkunskaper.
Att lära barn räkna med flyt
Leg. psykolog och doktorand Martin Hassler Hallstedt är verksam inom UTSIKTER
genom studier av räknemetoden Morningside och dess påverkan på elevernas skolresultat och hälsa. Under temadagen beskrev och visade han hur man kan lära barn att
räkna med flyt med hjälp av räknemetoden Morningside.
Morningside bygger på talmönster och kombination av talmönster. Under en intensiv
period och med korta intervaller räknar eleven på tid. Det handlar om att bli snabb och
få flyt i sitt räknande. Läraren vägleder och hjälper eleven framåt och tillsammans mäter
de kontinuerligt resultaten.
Tre pilotstudier har gjorts i Helsingborg och Halmstad.
-Resultaten visar att morningsidegruppen lär sig mer än kontrollgruppen, berättade
Martin Hassler Hallstedt.
- Det ser lovande ut och
vi kan se att eleverna i en
av studierna närmar sig
referensgruppen med de
duktiga eleverna.
Under 2012 kommer
Martin Hassler Hallstedt
genomföra en större,
randomiserad studie
inom ramen för
UTSIKTER för att pröva
metodens evidens.
Martin Hassler Hallstedt i samtal med Martin Stafström
4
Skolan och flerspråkigheten
MD och leg logoped Eva-Kristina Salameh har i flera år arbetat med flerspråkiga barn
inom UTSIKTER.
- Det tar lång tid att tillägna sig ett andraspråk framförallt ett ordförråd för skolans ämnen. För skolframgång räcker det dock inte med ett stort ordförråd utan det måste vara
hierarkiskt organiserat i över- och underordning, berättar Eva-Kristina Salameh. Denna
omorganisation av ordförrådet sker mellan 6-10 års ålder och börjar i samband med
skolstarten. När ett barn möter ett andraspråk förs denna hierarkiska organisation över
till andraspråket.
Språklig socialisering ser olika ut och i många kulturer sker detta främst i barngruppen,
inte via vuxna, vilket skiljer sig från den språkliga socialiseringen i Sverige. Denna socialisation har också betydelse för hur skrift presenteras för barn.
Inom UTSIKTER
använder man sig av
genrepedagogik som
en del i satsningarna på
språkutveckling i fyra
modellklasser.
Utifrån erfarenheter från de 14 nyanlända barn man följt inom UTSIKTER startades
under hösten 2010 två modellklasser i Landskrona och två i Helsingborg, där flerspråkiga barn ska få möjligheter att utveckla båda sina språk. Till grund för arbetet ligger de
framgångsfaktorer de amerikanska forskarna Thomas och Colliers arbetat fram.
Exempel på detta är att barnen får ämnesundervisning även på modersmålet, har en
stödjande sociokulturell miljö, skolan arbetar för aktiv föräldrasamverkan och har höga
förväntningar på barnen.
Eva-Kristina Salameh och arbetsgruppen i UTSIKTER utarbetar nu även ett
screeningstest för att mäta andraspråksutvecklingen med avseende på grammatik och
skolordförråd, vilket inte funnits tidigare. Detta test tillsammans med pedagogiska test
har använts i september 2010 och februari 2011 och visar på en positiv språklig
utveckling som går snabbare än förväntat.
Genrepedagogik hjälper barn tillägna sig ämneskunskaper
UTSIKTER
UTSIKTER syftar till
att förbättra
förutsättningarna för
god hälsa och goda
utbildningsresultat för
barn i Helsingborg
och Landskrona.
De skolor som medverkar i UTSIKTER är:
Nanny Palmkvist,
Dalhem, Drottninghög, Raus Plantering
och Söderskolan i
Helsingborg samt
Dammhags- och
Pilängsskolan i Landskrona.
Läs mer på
www.partinfo.se
Språkutvecklingslärare Kristina Ansaldo har stora erfarenheter av genrepedagogik i
undervisningen.
- Genrepedagogik syftar till att eleverna ska bli medvetna om de olika språkmönster
vi använder dagligen när vi talar eller skriver texter. Syftet med det vi vill kommunicera,
situationen vi befinner oss i och ämnet vi behandlar styr våra språkliga val. Med en
explicit och stöttande undervisning tillägnar sig eleverna en medveten kunskap om
hur språket fungerar i olika sammanhang och de kan lära sig språket samtidigt som de
inhämtar ämneskunskaper.
Varje textgenre har ett syfte beroende på vad vi vill förmedla - man använder sig av ett
specifikt språk beroende på i vilken
kontext man befinner sig i. I undervisningen utgår man från sex olika
basgenrer som forskning i Australien
påvisar är vanligast förekommande
i undervisningen för elever i de lägre
och mellersta årskurserna: Återgivande, berättande, beskrivande, instruerande, förklarande, diskuterande/
argumenterande.
-Lärarens roll är oerhört viktig, menar
Kristina Ansaldo i samtal med moderator Kjell Hansson
Kristina Alsaldo. Med höga krav på
eleverna och med kontinuerligt stöd kan
eleverna nå språklig framgång och utveckla sina ämneskunskaper.
Deltagarfråga: Kan man arbeta med genrepedagogik före lågstadieålder?
KA: Ja, jag anser att man kan använda pedagogiken redan från tidig ålder, när man
läser för barnet hemma och i förskolan.
5
Avslutning – Hur går vi vidare?
Till sist fick företrädare från de nationella organisationerna berätta hur de, utifrån sina
organisationer, ser på sin roll i förhållande till det arbete som pågår lokalt i Helsingborg
och Landskrona.
50-miljonersprojektet
Läs mer om
Folkhälsoinstitutets
50-miljonersprojekt på:
www.fhi.se/
Vårt uppdrag/
Barns och ungas
hälsa/
Regeringsuppdrag/
50-miljonersprojektet
Modellområden
Läs mer om fjorton
modellområden
på SKL’s webbplats:
http://modellomraden.skl.se/
Elsa Rudby Strandberg, projektledare för 50-miljonersprojektet inom Statens folkhälsoinstitut, berättade att man inom projektet följt hur man lokalt i Helsingborg och Landskrona arbetat sektorsövergripande med hälsofrämjande arbete för barn och unga och
hur man tagit fram ny kunskap tillsammans med forskare. Projektet är nu i sitt slutskede
och Folkhälsoinstitutet kommer sedan sprida de erfarenheter och kunskaper som uppnåtts lokalt i arbetet med barn och unga.
Eva-Lotta Eriksson, undervisningsråd från Skolverket, reflekterade över hur man i
utbildningssektorn på nationell nivå har ett stort ansvar i kopplingen till den utveckling
som sker lokalt.
-Exempelvis kan vi se att SkolFam-modellen fungerar. Min förhoppning är att vi nu ska
ta större nationellt ansvar för de familjehemsplacerade barnen. Vi måste se till att vi får
bästa möjliga kunskap och bästa möjliga metodval.
Det pågår en diskussion om det nationella ansvaret. Betänkandet Se, tolka och agera
pekar på behovet av en större koppling mellan det lokala arbetet och ansvaret på nationell nivå. Betänkandet är ute på remiss till mitten på maj då det kommer ett svar på hur
man på nationellt plan ska arbeta vidare för utsatta barn i skolan.
Fredrik Lindencrona, forskningsansvarig på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL),
berättade att man inom projektet Modellområden stödjer 14 områden i landet som
arbetar brett och sektorsövergripande inom skola, sjukvård och socialtjänst för barns
psykiska hälsa. Inom SKL är man inspirerade av det arbete som pågår i Helsingborg
och Landskrona.
-Man måste ha mod att problematisera sin egen verksamhet och vilja fokusera mot de
här frågorna, sa Fredrik Lindencrona. Vi måste sprida den metod och den systematik
som finns inom PArT. Nästa gång vi diskuterar det komplexa samarbetet mellan forskning och praktik så gör vi det gärna nationellt och sprider det till hela landet, avslutar
Fredrik Lindencrona.
6
Reflektioner från deltagare
Avslutningsvis följde flera kommentarer från deltagarna. Moderator Kjell Hansson
startade genom att reflektera över mängden av insatser som ingår i PArTs olika forskningsprojekt och om det eventuellt kan påverka resultaten och göra dem svåra att
analysera.
Björn Wikström från barn- och utbildningsförvaltningen i Östersund menade att mängden av projekt inom PArT och UTSIKTER sannolikt är en av anledningarna till att framgången är så stor. Att man vågar och förväntas agera och sedan följer upp resultaten
och ser om insatserna gjort någon nytta.
Margaretha Månsson, Helsingborgs Lasarett: - VI måste ta hand om allt på en gång, vi
kan inte lämna något åt sidan om vi ska lyckas.
Tomas Johansson från utbildningsförvaltningen i Landskrona betonade att det samarbete som pågår mellan Landskrona och Helsingborg i UTSIKTER inte får bli en verksamhet vid sidan om allt annat vi gör. Arbetet måste integreras och ingå som en naturlig
del i den dagliga verksamheten. Projektet är viktigt för att få till stånd en skola som vilar
på vetenskaplig grund och utmaningen står nu i att sprida det vi uppnår till övriga skolor.
Jan Andersson, från barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg, pekade på de klyftor
som ökat mellan olika skolor och menade att det är viktigt att lyfta de
skolor och elever som halkat efter. Att vi arbetar sektorsövergripande för att stärka
barnens utveckling är något vi måste fundera över hur vi kan sprida både på lokalt och
nationellt plan.
Carina Agelius från Campus Helsingborg berättade att Lunds universitet nu startar en
lärarutbildning i Helsingborg och att hon i samband med detta tror och hoppas på ett
nära samarbete med UTSIKTER och forskare.
Leif Redestig, utvecklingsledare i PArT, avslutade med att poängtera de höga förväntningar vi måste ha på oss själva. - Vi jobbar med många olika saker men måste
ständigt ha ambitionen att bli bättre. Vi hoppas nu att vi kan finna ett mer organiserat
samarbete med kommun, region och statliga organ, där staten blir en stödjande organisation i de lokala projekt som pågår.
-Vår förhoppning är också att vi kan återkomma med liknande temadagar där vi kan
diskutera det utvecklingsarbete som pågår, avslutade Leif Redestig.
Till sist tackade Gunlög Stenfelt moderator Kjell Hansson, som lett
diskussionerna under hela dagen.
FILM
Temadagen
spelades in av
Sveriges Kommuner
och Landsting.
Se filmen här:
www.skl.se/psynk
Klicka på webbTV
och sedan på ”Lista
alla filmer”
7