Kyrkporten nr 1/2011 - Vadstena och Dals församlingar
Transcription
Kyrkporten nr 1/2011 - Vadstena och Dals församlingar
Vadstena och Dals församlingsblad Nr 1/2011 Och julen varar än till påska – men det var inte sant för däremellan kommer fastan! N är jag skriver dessa rader sitter jag i ett rum med en vidunderligt vacker utsikt över Vättern och Visingsö. Solen håller just på att gå ner och himlen är dramatiskt röd. Platsen är Wettershus, en ekumenisk retreatgård, där jag har förmånen att få leda en retreat under några dagar. I tystnadens gemenskap delar vi erfarenheten att vara människor, sedda och älskade av Gud. I retreatens tystnad vilar vi och övar oss i Guds närvaro i våra liv. Guds solidaritet med våra liv. 2 Det är ett av de stora perspektiven av julens budskap. Gud blir människa för att människan ska upptäcka sin egen helighet som allra tydligast kommer till uttryck i det nyfödda okränkbara barnet. I oss alla finns fortfarande det lilla barnet som törstar efter att bli älskat och sett och respekterat för den det är. I tiden efter jul - trettondedagstiden eller epifania - får vi i bibelläsningarna fördjupa oss i vad det handlar om att vara ett litet barn som vill och får växa i tillit. Vi predikar, reflekterar och samtalar om ämnen såsom Dop – vi har ett kärlekens ansikte som alltid följer oss med sin kärleksfulla blick Livets källa - ur den öser vi livsmod och frimodighet Tro - är tillit till livet, mig själv och Gud Hopp - är framtidstrons och livsoptimismens grund. ❏ Så kommer vi fram till fastlagen, karnevalstiden, då vi får fira livsglädjen och livslusten. Fastlagen är tre dagar där det på många håll anordnas uppsluppna upptåg. Karnevalen i Rio och Mardi Gras i New Orleans är exempel på det. Likaså fettisdagsfesten som SKUTkretsen anordnar i församlingshemmet. Fastlagen består av fastlagssöndagen, blå- (eller rosen-) måndagen och fettisdagen. Därefter kommer askonsdagen då fastan börjar. Fyrtio dagar fram till påsk, söndagar oräknade (söndag, fest och gäst bryter fastan). Nu är tiden för själsbesiktning. Hur har jag det ställt med mina relationer till Gud, min nästa och till mig själv. Kanske finns där en del som det behöver göras upp med. Fastan har genom århundraden erbjudit en tid för andlig friskvård. Visst är det viktigt vad vi äter, att vi rör på oss och att vi håller kroppen i trim. Men än viktigare för vår mänskliga mognad är hur vi ser ut på insidan. Som John Lennon sjunger: One thing You can’t hide is when You’re crippled inside. Och den andliga själsbesiktningen är inte bara vår egen angelägenhet. Hur vi mår påverkar också omgivningen. Människan är inte och kom- mer aldrig att bli en isolerad ö. Jag tror vi snart kommer att inse i större utsträckning att tanken på att varje enskilt liv är ett soloprojekt är och förblir en omöjlighet. ❏ När påskdagen äntligen är inne då tänds de ständigt nya möjligheternas ljus. Då får vi tillsammans fira att livet, glädjen, ljuset och kärleken är segrare över döden, bitterheten, mörkret och elakheten. För att vi riktigt ska förstå det är det skönt att vi just får fira tillsammans. Vi har alla våra enskilda långfredagar och påskdagar i livet och när vi delar dem får vi hjälp i långfredagarna och fördjupad glädje i påskdagarna i våra liv. Välsignad fastetid och glad påsk! Torbjörn, kyrkoherde 3 Birgittahemsföreningen Årsmöte för Birgittahemmen hålls den 14 mars kl. 18.00 Plats: Birgittahemmens samlingslokal Välkommen till påskpyssel! Rogslösa församlingshem 19 april 13-16 och 21 april 13-16 Kaffe serveras Välkomna Styrelsen genom Inga Björklund, ordförande Kontaktpersoner för syföreningarna Missionskretsen Elisabeth Gustafsson tel.105 21 SKUT-kretsen Margareta Larsson tel. 311 27 Drug Addict Anonymous (DAA) ”är en gemenskap av män och kvinnor, som delar sina erfarenheter, förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna från narkomani. Det enda kravet för medlemskap är en önskan att sluta använda narkotika och alla andra sinnesförändrande substanser.” (såsom t.ex. alkohol). Möte varje lördag kl 14.00 – 15.00 Prostgårdens gaveldörr, Storgatan 36 www.daa.nu 4 Lapptäcket Gudrun Gunnarsson tel. 109 42 Herrestad Marianne Petersson tel. 240 58 Källstad Helena Agnemar tel. 240 78 Rogslösa Maud Kratz tel. 200 19 Väversunda Ingrid Pettersson tel. 210 43 Hov Bojan Larsson tel. 300 12 Ikonmålarkurs på pastorsexpeditionen Under åtta höst- och vinterkvällar har en grupp vadstenabor prövat på att skriva (när det gäller ikoner säger man också skriva istället för måla) var sin ikon under ikonmålaren Djordje Cavkovs ledning. Det har varit en resa med både tvivel och tilltro till resultatet! Här intervjuar Christer Staaf diakonen Helena Svensson som skrivit sin första Maria-ikon. Hur är det att gå en ikonskrivarkurs för Djordje? relation mellan mig och det ansikte som trädde fram. Tills slut längtade jag efter att hon skulle få komma hem till huset i Hov! Helena: Vi har fått lära oss mycket om ikonmåleriets grunder och teknik, t ex om färgblandning med ägg och pigment. Jag har både känt mig osäker och modig under vägen. Helena: Nej, det handlar inte riktigt Helena: Efter några gånger började jag längta efter att ”hon” på bilden skulle bli Maria för mig, och efterhand blev det så – det växte fram en man tror att det inte kommer att bli något. Det gör också att jag känner mig stolt och glad tillsammans med min Maria! Måste man vara en begåvad konstnär för att måla en ikon? Man brukar säga att det är en and- om det, men man behöver ledning på lig upplevelse att skriva en ikon. vägen och stöd! Djordje är väldigt Stämmer det? metodisk och hjälper en vidare när 5 Två pigga kyrkokörspensionärer! Under 2010 har två av kyrkokörens medlemmar pensionerat sig som kyrkokörsångare. Ewa Sterner och Monica Lanz berättar här för Christer Staaf om sina år i kören och hur man kan fortsätta att sjunga även som pensionerad sångare. Kan ni berätta lite om era körliv? Ewa Sterner och Monica Lantz Monica: Jag började sjunga i en trestämmig flickkör redan på realskolan i Norrköping och fortsatte i en blandad kör på gymnasiet. Där tog mitt körintresse fart och jag kontaktade Jan Pontén som ledde Hedvigs kyrkokör. Den blev en fast punkt under gymnasietiden och jag lärde mig mycket. Sedan har det blivit kyrkokörer lite här och var, bl a i Engelbrekt i Stockholm, Härnösand, Vingåker, Skinnskatteberg, St Olai i Norrköping och St Saviours i Riga. Sedan 1993 har Vadstena kyrkokör varit mitt körhem. Ewa: Jag började i diverse skolkörer och i studentkören. 1971 började jag i Vadstena kyrkokör men gjorde ett uppehåll på ca 20 år när barn och arbete tog det mesta av tiden. Nu när jag slutar har jag i alla fall sjungit med i kören de senaste femton åren. 6 Vad har just Vadstena kyrkokör betytt för dig: Monica: Håkan och jag flyttade hit för Klosterkyrkans skull. Vi var båda med om julfirandet 1992. Sen började jag i kören i augusti 1993 efter Håkans död. Jag kände inte så många här så det betydde mycket för mig att ha en fast punkt. En körgemenskap kan hjälpa en vidare i livet. Församlingslivet är viktigt för mig och jag tycker mig ha märkt att kyrkokörerna - generellt sett - sedan jag började sjunga, har blivit mer och mer en del av den gudstjänstfirande församlingen. Ewa: Kören är ett bra sätt att lära känna folk i stan. Sedan har det varit viktigt för mig att få sjunga i Klosterkyrkan. Den betyder mycket för mig. Det är betydelsefullt för mig att känna att man har en uppgift som körsångare, en vardags- och söndagsuppgift som är viktig. I gudstjänstsammanhanget är man en del av något större och det är viktigt att känna som människa. Sedan får man inte glömma det viktiga att det faktiskt är roligt att sjunga i kör. De första åren var jag inte så aktiv i övrigt i kyrkan, men det var roligt att bara sjunga ändå. Minns ni några särskilda händelser som sticker ut i era körliv? Monica: Jag glömmer aldrig när jag fick sjunga Bachs h-moll mässa i Strängnäs och inte heller de kalla repetitionerna om vintrarna i Riga när vi frusna körsångare drack glögg och klappade om varandra för att hålla värmen. Ewa: Jag minns glädjen att få sjunga Händels Messias med Torsten Holmberg i Klosterkyrkan. Då kände jag mig som en bättre körsångare än jag faktiskt är! En annan höjdpunkt var Bachs juloratorium med MarieLouise Beckman. Birgittajubiléet var ju givetvis en stor händelse. Går du i kyrkan även när du inte sjunger i kör? Monica: Jaa, jag tycker att det är skönt att sitta i bänken och bara vara med. Går jag inte på söndagen brukar jag försöka gå på fredagsmässan. Ewa: Jaa, jag brukar vara med på söndagarna, och jag känner att jag fortfarande tar lite ansvar för kören även om jag bara lyssnar! Annars är jag en mycket högljudd och flitig psalmsångare! Tiden i kyrkokören är nu avslu- tad. Finns det något annat forum för en pensionerad körsångare? Ewa: Det finns flera körer, men jag sjunger i gregorianska kören i bland. Tyvärr ser jag lika illa där. Monica: Jag är med i gregorianska kören för jag älskar att sjunga gregorianik. Vad skulle ni vilja säga som slutord i den här intervjun? Monica: Jag har tänkt sluta flera år och tänkt mycket på det. Men det är svårt att ta steget. Så det är tur att jag har fortsatt sjunga i kyrkan ändå. Ewa: Genom kören har jag lärt mig mycket om gudstjänstlivet och vuxit in i det. Man kan vara trött när man går till kören men man är pigg när man går därifrån! Så det var sorgligt att sluta och jag grät en skvätt. Ansv. utgivare Torbjörn Ahlund Redaktör Bengt Bylund Tel. 298 52 Tel. 104 35 E-post: [email protected] Redaktionskommitté Christer Staaf Tel. 298 50 Hans Merseburg Tel. 210 75 Sten Danielsson Tel. 105 71 Marianne Petersson Tel. 240 58 7 Romanska bågar av Tomas Tranströmer en 28 maj är det D premiär för ett unikt projekt. Den världsberömda nycirkusen Cirkus Cirkör kommer att tillsammans med musiker gestalta Tomas Tranströmers dikt Romanska bågar. Till detta knyts bl.a. en del bibeltexter och reflektioner. Tomas Tranströmer har genom sin hustru Monica sagt att han tycker det är ett väldigt spännande projekt och kommer kanske själv att närvara vid premiären. Tanken att tillfråga Cirkus Cirkör om ett samarbete fick jag när jag satt i vårt vackra kyrkorum en gång och såg de underbara valven som spände över kyrkbesökarna som en skyddande hinna. ❍ Det heliga rummet vill vara en skyddad växtplats för varje människas utveckling och mognad. Här inne ska vi kunna känna oss trygga även när vi upptäcker nya sidor av oss själv, goda såväl som dåliga – Valv på valv kan öppna sig i alla människor oändligt – och det är som det ska. 8 Foto: Mats Bäcker Tomas Tranströmers dikt hade jag just läst och den levde i mig. Så trots att valven och bågarna i klosterkyrkan mer kan betraktas som gotiska så tänkte jag att den här visionen vill jag förmedla. Cirkus Cirkörs chefsproducent Lars Wassrin tände på idén. Kanske spelar det in att han är en Vadstena- Cirkus Cirkör i Vadstena klosterkyrka son och gärna gör något för Vadstena och vår Klosterkyrka. När vi hör ordet Cirkus tänker vi lätt på hästar och elefanter, sågspån och clowneri. Det är det inte frågan om här. ❍ Nycirkusen vill gestalta ett innehåll med sina konstnärliga ofta akrobatiska och samtidigt poetiska uttryck. Cirkus Cirkör har uppträtt på Nobelmiddagar och andra tillställningar med kungligheter, på ambassader och i officiella sammanhang där det bästa av Sverige ska visas upp. Jag är otroligt glad över att vi ska få möjlighet att uppleva ett allkonstverk tillsammans med Cirkus Cirkör. Förhoppningsvis kommer vana kyrkbesökare att upptäcka nya dimensioner av kyrkorummet och ovana kyrkbesökare får tillfälle att genom nya och oväntade uttryck i kyrkorummet upptäcka det egna andliga rummet inom sig själv. ❍ Överskottet kommer att gå till Klosterkyrkans förvaltning. Förutom premiären uppförs allkonstverket den 2, 3 och 4 juni. Biljettpris 295 kr, studerande 245 kr. Torbjörn Ahlund Romanska bågar Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna i halvmörkret. Valv gapande bakom valv och ingen överblick. Några ljuslågor fladdrade. En ängel utan ansikte omfamnade mig och viskade genom hela kroppen: ”Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.” Jag var blind av tårar och föstes ut på den solsjudande piazzan tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och Signora Sabatini och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt. Av Tomas Tranströmer 9 ”Oss frälsaren sagt att där han är där skall vi med honom vara”… Sv. Ps. 135:4 Pietá från 1400-talets början, Lübeck-ateljé vid Vadstena kloster. Sedan 1946 återförd till Herrestads kyrka. Fastans hållpunkter i form av söndagar och texter låter oss följa Jesu väg till korset, graven och påskdagsmorgonen. Det är alldeles utmärkt att vi en gång på året sätter oss in i hur det egentligen måste ha gått till. Hur det var för Jesus och lärjungarna den påsken. När vi väl har satt oss in i den miljön kan vi relatera Kyrkans första påsk till vår vardag. 10 Vi inser att Kyrkan har sin historia av palmsöndag, långfredag, påskafton och påskdag. Ibland är Kyrkan i centrum liksom Kristus på palmsöndagen, ibland marginaliserad som på långfredagens kväll när några få människor gravsätter Jesu döda kropp. Ibland är det påskafton. Det är när vi upplever allt tyst och lugnt, men hopplöst i längden. Ibland upplever vi påsk! Det händer när ett misslyckande, en misslyckad satsning, ger frukt på ett annat sätt än vi vågat hoppas och vi känner en stämning av seger. Envar kan se samma schema i sin egen situation som troende. Framgång. Stagnation. Guds tystnad. Övergivenhet på ett andligt plan. Den heliga historien visar att det finns hopp i all vår nöd. Även efter det att Jesus var död och begraven fanns det en påskdag. Vi uppmuntras att, som lärjungarna, vänta i stillhet på Herrens påsk. Han kommer genom stängda dörrar och möter oss i vår uppgivenhet. I Herrestads kyrka finns två Mariabilder. Efter fromma förfäders förebild hjälper de oss att se denna hemlighet genom Marias ögon. På Marialtarets plats står den konstnärligt värdefulla pietá-bilden. Den är skrämmande och otäck om man riktigt tänker efter. Bilden föreställer en mamma med sin 30-årige sons lik i famnen och sonen har blivit avrättad! Bilden visar ett utsläckt hopp. En djup sorg dels över sonens livsöde, dels över hennes egen situation. Vem skall nu försörja henne när hon åldras? Den andra bilden är centrumbilden i altarskåpet. Maria bär livets krona i himlen. Omgiven av apostlar och evangelister på altarskåpets dörrar framställs hon som segrare! Marias väg är vår väg. Vi kan också färdas från en avbruten gudsrelation till seger! ”Var trogen intill döden så skall jag ge Dig livets krona”. Maria bär livets krona. Altarskåpet i Herrestads kyrka. Gud har skapat världen genom sitt Ord. Han har skapat mig genom sitt Ord. Genom sitt Ord har han kallat Jesus levande ut ur graven. Gud kan allstå genom sitt Ord slå liv i min döda tro och han kan än mer. Han kan ge mig seger. Livets krona. Om Kristus döljes nu för dig, så är han dock ej borta. Om mörk och enslig är din stig och glädjens dagar korta, han är dig när med ljus och tröst, det vare vår, det vare höst. Din sorg sorg han bär, ty själens herde trofast är. Sv. Ps. 471:1 Hans Merseburg kaplan i Dal 10 Vadstena församling • Hov • Strå Om inte annat anges firas gudstjänsterna i Klosterkyrkan 6 mars 2 april Klosterkyrkan 11.00 Högmässa, välsignelse av ikoner, Vadstena kyrkokör 18.00 ”Tonsättare i Östergötland” musik av Bengt-Göran Sköld, Vadstena kyrkokör Församlingshemmet 11.00 - 14.00 Livsloppet (Fastlagssöndagen) 8 mars (Fettisdagen) Församlingshemmet 19.00 Fettisdagsfest, SKUT 9 mars (Askonsdagen) Klosterkyrkan 19.30 Askonsdagsmässa (Lördag) 3 april (Midfastosöndagen) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa, Åsa Jäger sång Bernard Greter viola 18.00 Bach till 100 procent, Henrik Cervin, orgel, Karin Knutsson, cello 10 april (Femte söndagen i fastan) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa 13 mars (Första söndagen i fastan ) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa med orgelpredikan 20 mars (Andra söndagen i fastan) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa i Taizé-anda, biskop Martin Modéus, körer och instrumentalister 27 mars (Jungfru Marie bebådelsedag) Klosterkyrkan 11.00 Mässa med stora och små, Strålarna & Ministrålarna 11 Påsken 2011 Söndag 17 april (Palmsöndagen) 11.00 Högmässa, Gregorianska kören 17.00 Kristen djupmeditiation Måndag 18 april 8.00 Mässa 9.00 Laudes + samtal 12.00 Sext 15.00 Vesper 19.30 Completorium Birgittasystrarnas kyrka Tisdag 19 april 8.00 Mässa 9.00 Laudes +samtal 12.00 Sext 15.00 Vesper 19.30 Completorium Birgittasystrarnas kyrka Onsdag 20 april 8.00 Mässa 9.00 Laudes 12.00 Sext 15.00 Vesper 19.30 Taizéinspirerad bön Torsdag 21 april (Skärtorsdagen) ”Det nya förbundet” 9.00 Laudes +samtal 12.00 Sext 15.00 Vesper 15.30 Brödbak till kvällens mässa, Pilgrimscentrum 17.00 Fotatvagning på Pilgrimscentrum. 17.30 Judisk påskmåltid, föranmälan. Pilgrimscentrum 19.30 Skärtorsdagsmässa Fredag 22 april (Långfredagen) ”Korset” 9.00 Laudes därefter korsvägsvandring 11.00 Långfredagsgudstjänst 15.00 Gudstjänst i munkträdgården vid tiden för Jesu dödsstund 18.00 Gravläggningsgudstjänst, gravnischen, Frälsarkranskapellet 19.30 Completorium när Jesus är gravlagd Lördag 23 april (Påskafton) 9, 12, 15 tidegärd Pilgrimscentrums kapell 23.30 Påsknattsmässa ”Genom död till liv” Påskvickning på Pilgrimscentrum Söndag 24 april (Påskdagen) ”Kristus är uppstånden” 9.00 Laudes 11.00 Högmässa tillsammans med Vätternkyrkan, Strålarna, Gospelkören, Kyrkokören, Samklang Påsklunch i Vätternkyrkan 15.00 Vesper 19.30 Completorium Birgittasystrarnas kyrka. Strå 16.00 Gudstjänst Måndag 25 april (Annandag påsk) 9.00 Laudes 11.00 Gudstjänst sammanlyst till Vätternkyrkan, ekumenisk Emmausvandring med bön vid kyrkorna, enkelt nattvardsfirande i Örtagården. Skåden liljorna Hov 16.00 Mässa, Gregorianska kören 12 Vadstena församling... 1 maj (Andra söndagen i påsktiden) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa 18.00 Lyrik och musik Vätternkyrkan 18.00 Sinnesrogudstjänst 2 juni (Kristi himmelsfärds dag) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa 18.00 Romanska bågar 3 juni (Fredag) 18.00 Romanska bågar 8 maj 4 juni Klosterkyrkan 11.00 Mässa med stora och små, Strålarna, Ministrålarna Familjefest i församlingshemmet 18.00 Romanska bågar (Tredje söndagen i påsktiden) 15 maj (Fjärde söndagen i påsktiden) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa, Gregorianska kören 18.00 A Vivaldi - GLORIA för kör, solister och orkester. 22 maj (Femte söndagen i påsktiden) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa, Gospelkören 18.00 ”Love songs” i Vätternkyrkan med Gospelkören 28 maj (Lördag, Birgittas skrinläggningsdag) Klosterkyrkan 12.00 Birgittamässa 18.00 Romanska bågar 29 maj (Bönsöndagen) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa 13 (Lördag) 5 juni (Söndagen före pingst) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa Vätternkyrkan 18.00 Sinnesrogudstjänst 6 juni (Måndag, Nationaldagen) Klosterkyrkan 21.00 Nocturne, Vadstena kyrkokör 12 juni (Pingstdagen) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa, Vadstena kyrkokör 20.00 ”Dåtid, samtid, nyklang – nationellt musikprojekt” av J Sandström Hov 17.00 Högmässa, Vadstena kyrkokör God mat, sång och gemenskap Julaftonens julfirande i församlingshemmet blev lyckat. Både yngre och äldre slöt upp efter levande julkrubba i Klosterkyrkan. Det var ett traditionellt julbord som bjöd på alltifrån patéer, lax och strömmingslåda till olika sillsorter, skinka och köttbullar. Även vegetariska rätter fanns att tillgå. Efter maten fanns Ris- à la Malta, julgodis och hembakade pepparkakor och till stämningen bidrog sång och gitarrackompanjemang, långdans och högläsning om Mumintrollens julfirande av Tove Jansson. Förutom den av församlingen inhandlade julmaten skänktes mat av Levins Kök, Vadstena folkhögskolas kök och restaurang Wasa. På julaftons kväll kunde man konstatera att ett femtiotal gäster hade deltagit. Eftersom julfirandet i församlingshemmet blev mycket uppskattat planeras en fortsättning för kommande år. Julfesten planerades och genomfördes av en grupp frivilliga med diakon Helena Svensson som initiativtagare. Eva Olsson Foto: Ingemar Hagerfors 14 Beträffande artikel om Mariagården i förra numret I förra numret av Kyrkporten skrev Göran Grefbäck om sina personliga minnen av greveparet Eric och Mary von Rosen, tidigare ägare till Mariagården i Vadstena. Här bidrar Tomas Junglander med andra sidor av historien kring Eric och Mary von Rosen som komplicerar bilden och ger en bild av Sveriges inte helt fläckfria andra-världskrigs-historia. Tomas Junglander är ekonom, egen företagare och konsult med ett förflutet bl a inom SAS. Som nyinflyttad i Vadstena läser jag med stort intresse Kyrkporten i syfte att lära mig mer om Vadstena. I förra numret läste jag med intresse och stigande förvåning artikeln om Mariagården i allmänhet och om Eric och Mary von Rosen i synnerhet. Artikeln betonade väldigt mycket Eric von Rosens medmänskliga och humanistiska engagemang och hur han förenade en äventyrslystnad med en djup fromhet. Jag känner ett behov av att få komplettera den här bilden då jag redan på högstadiet i Mjölby på 1960-talet fick studera nazismen. Min lärare i historia och samhällskunskap, lektor Agnar Bjälnäs, gav oss den kunskap som gjorde oss medvetna om nazismens illgärningar. Jag vill skriva om detta för att göra också våra ungdomar mer medvetna om hur indragna en del svenskar faktiskt blev. 15 I likhet med brodern Clarence, var Eric von Rosen under 1930- och 1940-talet aktiv i nazistiska kretsar, bland annat som en av grundarna av Nationalsocialistiska Blocket 1933! Eric och Mary von Rosen kom i kontakt med den framväxande nazismen redan på 1920-talet. Eric var känd för sina forskningsresor i Sydamerika och Afrika i början av 1900-talet. När han 1920 återkom till Stockholm från en av sina resor tog han taxiflyg hem till Sörmland och familjens gods Rockelstad. Taxipiloten var en före detta krigspilot under Första världskriget. Hans namn var Hermann Göring. Han kom senare att bli en av Hitlers närmaste män. Vid detta besök på Rockelstad träffade Hermann Göring för första gången Mary von Rosens syster Carin. Det hör till historien att Carin senare gifte sig med Hermann Göring. Äktenskapet blev ganska kortvarigt då Carin dog redan 1931! Inte minst tack vare äktenskapet med Carin blev Görings besök på Rockelstad inledningen till en lång vänskap mellan honom och familjen von Rosen. När sedan Göring gifte om sig 1935 fanns von Rosens med vid festligheterna och Mary von Rosen hade Adolf Hitler till bordet. Till minne av sin hustru Carin byggde Göring ett monument, Carinhall, som låg norr om Berlin. Byggnaden inspirerades av Rockelstad. Vid invigningen av Carinhall 1934 syns Eric von Rosen på bild bredvid Hitler och Goebbles med utsträckt högerarm i en Hitlerhälsning. Carinhall sprängdes av Göring i januari 1945 då ryssarna ryckte fram. I radioprogrammet Svenska lynnen och landskap den 16 sep 1936 förklarade Eric von Rosen varför han var nationalsocialist. Det framgick bl. a. att han precis som många andra svenskar var rädd för socialism styrd från Moskva. Eric von Rosen och Herman Göring jagade ofta tillsammans i Tyskland och så sent som 1937. Däremot fick Eric von Rosen anledning att fundera över sin politiska inställning efter överfallet på Norge och Danmark i april 1940. ”Blixtkriget är en oridderlig handling”. Mary von Rosen nämner inte i sina omfattande dagböcker någonting om de antijudiska raslagarna som var väl kända 1937. Hon hyllar också i sina dagböcker den tyska militärmaskinen strax innan Kristallnatten som inträffade 1938. Då kunde inte en enda människa hållas okunnig om vad som ägde rum i Tyskland. Clarence von Rosen var en av förgrundsgestalterna inom svensk idrott i början av 1900-talet. Han var Svenska Fotbollförbundets förste ordförande och fick ge namn åt den senare omdiskuterade von Rosens pokal. Sedan von Rosens nazistiska aktivism uppmärksammats i pressen hösten år 2000, beslöt Fotbollförbundet att ersätta pokalen med Lennart Johanssons pokal. Clarence von Rosen deltog 1939 i en svensk delegation som i Berlin gratulerade Hitler på dennes 50-årsdag. Clarence hade en gång klappat Hitler på axeln av beundran. Inte många i Tyskland vågade klappa Hitler på axeln! Enligt forskaren Heléne Lööw var Klosterkyrkans BOKBORD Rikt utbud av andlig litteratur. Böcker om Den heliga Birgitta. Ikoner, smycken, pilgrimsmärken, minnessaker, vykort Kyrktaxi i Vadstena och Dal Har du svårt att själv åka till söndagens gudstjänst kan vi erbjuda kyrktaxi. Ring Taxi 103 20 senast 1 timme före gudstjänsten. Gäller resor till Klosterkyrkan, Nässja, Örberga, Herrestad, Källstad, Rogslösa, Väversunda, Hov och Strå och för personer bosatta inom Vadstena och Dals församlingar. Kyrkoråden i Dal och Vadstena bröderna von Rosen viktiga personer, en sorts samlande kraft, för svensk nazism under 1930-talet. Tomas Junglander 16 Jonas Andersson i Häckenäs - 200 år n vacker höstdag samlades en grupp medlemmar i Jonas och Lovisa E Anderssons i Häckenäs släktförening på Rogslösa kyrkogård för att fira sin släktings 200-årsdag. En krans nedlades vid den höga gravstenen strax intill kyrkans norrsida. Jonas Andersson var en märklig man. Han föddes 1810 på en liten skogsgård i Undenäs socken i Västergötland, växte upp under små omständigheter men skulle under sin levnad bli en framstående förtroendeman och politiker. Hans farbror och faster innehade sedan början av 1820-talet Häckenäs gård i Rogslösa. Då de var barnlösa adopterade de ”brors- och svågersonen” Jonas. Efter fosterföräldrarnas bortgång i början av 1840-talet blev han gårdens ägare. Då var han gift med Lovisa Persdotter från Askersund. De skulle tillsammans få fjorton barn, tolv av dem uppnådde vuxen ålder. ❍ Jonas Andersson skulle under åren utöka jordbeståndet med inköp av ytterligare tre egendomar i grannskapet. Han blev så en god representant för den nya gruppen herrebönder, väl företrädda i Östergötland. Utan någon egentlig skolgång skaffade sig Jonas genom självstudier kunskaper inom skilda ämnesområden som juridik, politik och religion. På Häckenäs byggde han upp ett rikt bibliotek. Brev i släktarkiv visar att han hade ett brett kontaktnät av likasinnade. Nya radikala idéer diskuterades, böcker och tidskrifter låna17 des och byttes man och man emellan. Han fick tidigt lokala förtroendeuppdrag. I början av 1840-talet invaldes han i sockenstämmans skoldirektion och fick Jonas Andersson (1810vara med 1887) som nybliven riksom att utar- dagsman 1858. beta ett nytt skolreglemente. Jonas Andersson ville förbättra och förnya den skola som redan fanns i Rogslösa efter nya pedagogiska riktlinjer. Så infördes nya ämnen som träslöjd och trädgårdsskötsel. Vidare invaldes han i kyrkoråd, i taxeringsnämnd och sparbanksdirektion. Jonas Andersson var också kyrkvärd. ❍ Med de nya kommunallagarna 1862 inrättades i varje län ett landsting med övergripande ansvar för sjukvård och skolfrågor. Jonas från Häckenäs kom att ingå i den första gruppen landstingsmän i Östergötland och var en av dem som utarbetade reglementen för landstingets verksamhet. Under 1800-talet genomgick det svenska jordbruket stora förändringar. Moderniseringar krävde betydande nyinvesteringar. Det blev stor efterfrågan på kapital. Därför bildades på 1840-talet en hypoteksförening i Östergötland. Från 1850-talet kom Jonas Andersson att tillhöra dess styrelse. Det fanns också behov av en böndernas egen bank i länet, som skulle konkurrera med lägre räntesatser på lån. Östergötlands enskilda bank bildades. En av dess initiativtagare var Jonas Andersson. Banken öppnades i Vadstena. Liberal bonderiksdagsman Vid riksdagsvalet 1856 valdes Jonas Andersson som representant för Aska, Dals och Bobergs härad. Därmed började en riksdagsmannabana som skulle sträcka sig över nästan tre decennier. Vid denna tid fanns inga riksdagspartier i dagens mening, men Jonas kom att tillhöra en ny generation liberala och radikala bondepolitiker. Bland dem framträdde särskilt en grupp östgötar, av sina motståndare kallade östgötarackarna. Ett av deras främsta krav var att den gamla riksdagen med fyra stånd skulle upphöra. Större rättvisa och jämlikhet skulle råda mellan olika samhällsgrupper. Vid 1865-66 års riksdag bifölls förslaget om en representationsreform. Den gamla riksdagen ersattes av en med två kamrar. I korrespondens mellan Jonas och riksdagskamrater finns tankegångar om att även kvin- nor skulle vara valbara och valberättigade. Detta måste också ha diskuterats i familjekretsen. En av sönerna skriver hem till mor Lovisa på Häckenäs att den för henne och de flesta kvinnors mest intressanta frågan om ”utvidgande av kvinnans rättigheter” inte heller denna riksdag fått någon lösning. Till Jonas Anderssons hjärtefrågor i riksdagen hörde kampen för en bättre folkskola. I 1842 års folkskolestadga fanns låga krav på lärare och kunskaper. Eleverna skulle lära sig att läsa innantill och kunna Luthers lilla katekes med förklaringar utantill. Den metod som användes var växelundervisning med stora klasser för en enda lärare. Bland liberala riksdagsmän slöt sig en grupp samman, som kallade sig ”folkskolevänner”. Man pläderade för en indelning i roteskolor eller småskolor för de yngre barnen, den egentliga folkskolan för de äldre. Undervisning skulle ske i mindre klasser med varsin lärare. Nya läroämnen skulle införas. Givetvis anslöt sig också Jonas, ”häckenäsarn” till gruppen. Ett stort problem för folkskolans genomförande var den stora lärarbristen. Jonas framförde krav på nya folkskoleseminarier. Han var också en av flera som motionerade om att kvinnor skulle kunna inneha lärartjänst vid folkskolan. Detta kom också att genomföras från år 1859. Vid Jonas Anderssons första riksdag 1856-58 togs beslut om ogift kvinnas rätt till myndighet. Artikeln fortsätter på sidan 19 18 Jonas Andersson i Häckenäs... Här var Jonas Andersson en ivrig ket, som borde ersättas av en värnförespråkare. Under sina riksdagsår pliktsarmé. Försvarsfrågan var en av skulle han sedan återkomma till kvin- de hetaste frågorna inför riksdagsnors rättigheter till utbildning och yr- mannavalet 1884. Jonas Andersson kesliv. stod för sin övertygelse och blev därHans egna döttrar skulle här bli för inte återvald. En nära trettioårig förebilder och föregångare. Samtliga riksdagsgärning var därmed avslusju skaffade sig yrkesutbildning och tad. blev självförsörjande. För en högre folkbildning På den stora gravstenen strax intill föräldrarnas finns de alla nämnda Även om folkskolans undervisning med professioner: folkskollärarinna, förbättrades var behovet stort av en dövstumslärarinna, gymnastikdirek- högre utbildning hos landsbygdens ungdom. tör, telegrafist och fotograf. Betecknande för Jonas Andersson och hans stora intresse för folkskola och folkbildning är hur han låter sig fotograferas som riksdagsman 1858. Med en bok i handen vill han framstå som folkskolevän och folkbildningens försvarare. Jan Häckner, Anders Englund, Ylva Gille Häckner, Per Söderberg, Som libe- Ingrid Hartman Söderberg och Astrid Häckner. ral bonderiksdagsman stred ”häckenäsarn” för att Med nya kommunallagar och ny riksalla extra grundskatter och pålagor dagsordning krävdes särskilda kunsom tyngde enbart bönderna skulle skaper för att kunna ställa upp som upphöra. Hit hörde bl. a. skyldighet förtroendemän. I riksdagskretsar spreds de danska att ställa upp med gästgiveri- och idéerna om en folkhögskola. Dessa hållskjuts. En annan börda var indelningsver- stämde väl med Jonas intresse för 19 folkbildning. Hösten 1868 startade den första folkhögskolan i mellansverige i Herrestads kyrkby, några kilometer från Rogslösa. Enbart ”unge män” inbjöds till kursen som skulle meddela kunskaper i ”allt som rör lantmannens verksamhet som medborgare, kommunalman och jordbrukare”. ❍ Som den främste initiativtagaren blev Jonas skolstyrelsens ordförande. Han startade en understödjande ekonomisk förening, men vände sig också till landstinget för bidrag. Folkhögskolan växte och flyttade efter några år till Lunnevad i Vikingstad. Där kunde skolan bygga ändamålsenliga lokaler. Jonas Andersson följde skolans verksamhet även efter de egentliga pionjäråren. Vid årsfesten 1886 berättar en tidningsnotis att ”vår gamle f.d. riksdagsman var i vårt tycke vackraste prydnaden vid folkhögskolefesten.” Följande år avled han 77 år gammal i kretsen av sin stora familj på Häckenäs. Konsert Söndag 6 mars kl. 18.00 Vadstena klosterkyrka “Tonsättare i Östergötland” Ingrid Aareskjold, mezzosopran Ann-Christin Hallgren, sopran Bengt-Göran Sköld, flygel och orgel David Ullström, cello Vadstena kyrkokör Marie-Louise Beckman, dirigent Entré: frivillig gåva Arr. Vadstena Musikförening, Vadstena Församling www.vadstenamusikforening.se Välkommen! Ingrid Söderberg Artikelförfattaren har varit folkhögskollärare, är forskare i historia och etnologi, disputerade 2004 på en avhandling om de första generationerna yrkeskvinnor med de sju systrarna på Häckenäs som exempel. 20 Ungdomar bidrar till mångfalden Ett led i vårt ungdoms- och konfirmandarbete är att ungdomarna skall få ansvarsuppgifter i gudstjänsterna. Det är ett bra sätt att växa in i Kyrkan och att få en ökad ansvarskänsla för vårt gemensamma andliga arv här i Vadstena. Arbetet bygger på att äldre konfirmerade ungdomar tar ansvar för sina yngre kamrater och hjälper dem tillrätta. De konfirmerade äldre ungdomarna kan också få ”myndiga” kristna uppgifter, som t ex att hjälpa till med att dela ut nattvarden. Tjänstgörande präst ansvarar för vilka extra medhjälpare som finns i en högmässa och det finns en ambition att sprida upp- Vid evangelieläsningen bär konfirmanderna kors och ljus. Mårten, ung ledare, bär evangelieboken. gifterna så att olika åldrar, 21 Vid nattvarden hjälper konfirmanderna prästen att hälla upp vinet i kalkarna. Här finns flera medhjälpare till utdelandet; assisterande präst, diakon, unga ledare, strax ansluter även andra vuxna församlingsbor som utdelare. män och kvinnor finns representerade. Det är en stor gåva att så många som 67 konfirmerade unga ledare nu är beredda att då och då, tillsammans med kyrkvärdar, textläsare, körsångare och övriga som tar ett särskilt ansvar, gå in i en ansvarsuppgift i våra gudstjänster. Albin och Måns i kyrkan. Den viktigaste ansvarsuppgiften är dock som alltid att bidra med gåvan av sin närvaro! Christer Staaf, Klosterkyrkans kaplan Foto: Frida Karreskog Konfirmanderna Ida och Thea kännar sig hemma. 22 Konserter Söndag 6 mars kl. 18.00 ”Tonsättare i Östergötland” Bengt-Göran Sköld Vadstena klosterkyrka Ingrid Aareskjold, mezzosopran Ann-Christin Hallgren, sopran Bengt-Göran Sköld, flygel och orgel David Ullström, cello Vadstena kyrkokör, dirigent Marie-Louise Beckman Söndag 3 april kl. 18 BACH till 100 procent Karin Knutsson, cellist från Göteborgs symfoniorkester Henrik Cervin, organist Söndag 15 maj kl. 18 A Vivaldi – GLORIA för kör, solister och orkester. Vadstena kyrkokör, italienska och svenska musiker Söndag 22 maj kl. 18 ”Love songs” i Vätternkyrkan. Gospelkören med musiker Söndag 6 juni kl. 21 Nocturne - svensk musik på nationaldagen med Vadstena kyrkokör Söndag 12 juni kl. 20 Nationellt musikprojekt för ett antal kyrkor runt i Sverige. Dåtid- samtid- nyklang. Projektet är ett samarbete mellan tonsättarna Jan Sandström och Lennart Westman samt mezzosopranen Axelina Lindholm, organisten Mathias Kjellgren och saxofonisten/klarinettis23 ten Claes Brodda, mellan nutida tonkonstnärer och en närmare 900 år gammal text av Hildegard av Bingen – musik att framföras av sångsolist och två musiker men också till lokala kyrkklockors klang. Texten som tonsätts är ”sekvens till den helige Ande” översatt av professor Alf Härdelin, och den är hämtad ur Hildegard av Bingens Symfonin om samklangen i de gudomliga uppenbarelserna (latin: Symfonia armonie celestium revelationum). Härdelin skriver i förordet i sin bok ”Den himmelska harmonin” att Hildegards texter ofta var menade att sjungas, för att komma helt till sin rätt. Sandström och Westman avser att för trion göra varsin tolkning av Hildegard av Bingens ovan nämnda text i svensk kärnfull översättning från latin av professor Alf Härdelin – allt förstärkt av kyrkorummets centrala ljudalstrare orgeln och kyrkklockorna. I praktiken får således varje kyrka runt landet sitt alldeles eget uruppförande färgat efter just sina kyrkklockors klangkaraktäristik. Anna Samuelsson från Örberga I höstas anordnade Dals församling en kväll om Anna Samuelsson, Örbergabo och amatörkonstnär. Vi bad att de som hade Anna Samuelssons tavlor hemma skulle ta med dem till Örberga sockengård. Och det visade sig att väldigt många har en tavla signerad A V S. Därför har vi nu beslutat att fler ska få möjlighet att se Annas tavlor. 25/6 – 1/7 kommer tavlorna att visas i Örberga sockengård. Har du en tavla av Anna Samuelsson som du tycker borde vara med på utställningen? Kontakta då Marianne Anderson 0730 – 78 93 39. 24 Dals församling Nässja • Örberga • Herrestad • Källstad • Rogslösa • Väversunda 6 mars 17 april Rogslösa 11.00 Högmässa Herrestadgården 14.00 Gudstjänst Rogslösa 18.00 Högmässa (Fastlagssöndagen) 13 mars (Första söndagen i fastan) Rogslösa 11.00 Högmässa Örberga sockengård 14.00 Gudstjänst 20 mars (Andra söndagen i fastan) Rogslösa 18.00 Högmässa 27 mars (Jungfru Marie bebådelsedag) Rogslösa 14.00 Gudstjänst i Borghamns bygdegård, Dals kyrkokör, Livsloppet 3 april (Midfastosöndagen) Rogslösa 14.00 Högmässa 10 april (Femte söndagen i fastan) Rogslösa 14.00 Högmässa, välkomnande av ny kantor 25 (Palmsöndagen) 21 april (Skärtorsdagen) Herrestad 19.30 Skärtorsdagsmässa 22 april (Långfredagen) Rogslösa 18.00 Gudstjänst 24 april (Påskdagen) Väversunda 9.30 Högmässa Rogslösa 11.00 Högmässa Örberga 14.00 Högmässa Källstad 18.00 Högmässa 25 april (Annandag påsk) Herrestad 11.00 Högmässa Nässja 18.00 Högmässa 1 maj (Andra söndagen i påsktiden) Rogslösa 18.00 Högmässa 8 maj 29 maj Rogslösa 11.00 Högmässa, konfirmation Nässja 18.00 Högmässa 2 juni (Tredje söndagen i påsktiden) 15 maj (Fjärde söndagen i påsktiden) Rogslösa 9.30 Mässa Källstad 11.00 Högmässa 22 maj (Femte söndagen i påsktiden) Rogslösa 18.00 Högmässa (Bönsöndagen) Örberga 18.00 Högmässa (Kristi himmelsfärds dag) Herrestad 9.00 Gångedag, kyrkfrukost 5 juni (Söndagen före pingst) Rogslösa 11.00 Högmässa med dop Nässja 18.00 Högmässa 12 juni (Pingstdagen) Örberga 8.00 Otta, kyrkfrukost, invigning av stenmuséet Huset fullt när Herrestadgården firade 30-årsjubiléum. Foto: Torbjörn Ahlund 26 DUV (Dals UngdomsVerksamhet) Barn och ungdomar hälsas välkomna till Rogslösa församlingshem torsdagar 16.00 – 18.00. Påskpyssel, brödbakning och utflykt är något av det som finns på vårterminens program. Ledare för verksamheten är Viola Rickardsson som till sin hjälp har några ungdomar och föräldrar. Ring gärna Viola för information 0705-26 84 82 Väntjänsten … är en kontaktpunkt mellan personer som gör frivilliga insatser och dem som har behov av deras hjälp. … är en samverkan mellan olika föreningar och kyrkor … är ett komplement till den offentliga verksamheten En väntjänst kan vara - att gå på promenad - att få hjälp att komma till läkare mm - att få sällskap till affären, biblioteket, kyrkan, konserter etc - att få en pratstund Väntjänstens telefon är bemannad vardagar kl 9-10, tel 151 21. Välkommen att ringa om du vill ha hjälp eller vill hjälpa till! Kontaktperson för Svenska kyrkan är diakon Helena Svensson 27 Pilgrimsvandring för fred & människovärde Pax 2011 Välkommen att gå med när Pilgrimscentrum i samverkan med stift och församlingar i Svenska kyrkan och Föreningen Pilgrim i Sverige arrangerar ett pärlband av pilgrimsvandringar till Dag Hammarskjölds minne. Den 18 september 2011 är det 50 år sedan Dag Hammarskjöld förolyckades. Vandringen startar 12 juni från Uppsala med slutmål i Hammarskjölds gård Backåkra dit man beräknas anlända den 17 september. Som vandrare kan man delta en dag, en vecka eller flera veckor. I Linköpings stift pågår vandringen i juli månad. Ett viktigt etappmål är Klosterkyrkan i Vadstena. Pilgrimsvandringen startar i Uppsala 12 juni. För att delta några dagar, en eller flera veckor så anmäler du din medverkan via Pilgrimscentrums webbplats. Under juli månad har församlingsbor i Vadstena goda möjligheter att vandra med någon dag och förstärka manifestationen för fred och människovärde. Under hela ”riksvandringen” finns också möjligheten till ett deltagande utan kostnad för alla som kanske bara vill gå med en dag. Det skapar en fin atmosfär under vandringen med folk som sluter upp över dagen. Med utan kostnad avses: inga anmälningar, inga kostnader, men med eget ansvar för matsäck och boende. För mer info om vandringen och etapper i Vadstena församling besök Pilgrims- centrums webbplats. Det kommer också att finnas möjlighet att boka plats på en bussresa som ordnas för dem som vill delta på vandringens avslutning. Bussen har avfärd 16 september och hemkomst 18 september. Då ingår möjlighet att vandra med på avslutningsdagen till Backåkra samt att delta vid en manifestation i Lunds domkyrka 18 september. Motiv Pilgrimsvandring knyter an till Dag Hammarskjölds strävan efter fred och solidaritet med dem som marginaliseras/osynliggörs i vår värld idag. En vandring med fokus på människovärde och fred. Under vägen kommer en del av de välkända vägmärkena av Dag Hammarskjöld att lyftas fram. Vandringen kommer att lyfta fram många av Sveriges pilgrimsleder och dess koppling till sommarens gemensamma tema. Längs vandringsvägen medföljer en vandringsstav som ett tecken på att det är en gemensam manifestation med ett mål. Välkommen på pilgrimsvandring i sommar! Sten Danielsson Pilgrimscentrum 28 LIVSLOPPET Tipspromenad och våffelcafé Borghamns bygdegård Söndag 27 mars kl. 14 Vadstena församlingshem Lördag 2 april kl. 11-14 Kl. 12 Folkmusik med ”Hovkapellet” Yoga som kroppsbön Varmt välkommen till yoga i församlingshemmet där vi gör hathayoga som är en fysisk form av yoga för att öka rörligheten och smidigheten i kroppen men det främsta syftet är att skapa en större balans mellan kroppen-själen och sinnet. Tid: söndagar 14.00-15.30 6/3 t.o.m 27/3 Plats: Församlingshemmet Lärare: Eva Seilitz, utbildad yogalärare och samordningsansvarig för yogaverksamheten inom Kriminalvården Intäkterna för startkort 50:(barn gratis) går till fastekampanjen för Hela världen, Svenska kyrkans internationella arbete. Vadstena & Dals församlingar Sygruppen Lapptäcket BESLUTANDE ORGAN I VADSTENA & DALS PASTORAT Kyrkofullmäktige Örjan Petersson, ordförande tel. 316 84 Frivillig avgift Kyrkonämnd Ta med liggunderlag eller yogamatta och gärna något varm att sätta på sig under avslappningen. Kyrkoråd Vadstena församling Lennart Andersson, ordförande tel. 121 16 Inga förkunskaper behövs Inga Björklund, ordförande tel. 124 92 För ytterligare information kontakta: eva.seilitz@gmail eller mobil: 0768 185 350 Kyrkoråd Dals församling 29 Eva Malmberg, ordförande tel. 202 72 Frukost på CASA! I samband med att skolorna drog igång efter jullovet finns nu möjlighet för barn och ungdomar att äta frukost på CASA. (Församlingshemmets barn- och ungdomslokal) vardagar kl. 07.30. Idén har vuxit fram från ungdomars önskemål. Många sitter själva, ensamma hemma och äter frukost. En del väljer att hoppa över frukosten för att det är tråkigt att äta själv eller för att de ska kunna sova längre. Morgon-CASA är en mötesplats där de får en möjlighet att få en lugn och bra start på dagen. På borden är stearinljus tända och lugn skön musik finns i bakgrunden. Det småpratas kring borden. – Jag kommer hit för att få vakna i lugn och ro och slippa stressen hemma, säger en av ungdomarna. 15-20 ungdomar kommer till oss varje morgon för att äta frukost, det är några stammisar som kommer varje dag, andra kommer någon dag i veckan. Bön för Vadstena under fullmäktigekvällar 18.30 – 19.30 16/2 i Pingstkyrkan 16/3 i Vätterkyrkan 27/4 i Pingstkyrkan 18/5 i Vätternkyrkan 15/6 i Pingstkyrkan Foto: Frida Karreskog Måns Sjöberg har tagit på sig uppgiften att vara frukostkökschef och ser till att det finns ungdomar som tar ansvar för att ordna med allt varje morgon. Lena Ahnér Vik.församlinspedagog Missionskretsen våren 2011 1 mars symöten, församlingshemmet 5 april, församlingshemmet 3 maj, församlingshemmet 31 maj, Vårutflykt till Övralid 5 juni, ansvarar vi för kyrkkaffe i Klosterkyrkan alt. Pilgrimscentrum 30 Främlingsvänlighet i Vadstena Ett seminarium om pilgrimsteologi arrangerades av Pilgrimscentrum i Vadstena i början av februari. Över 150 personer kom från hela Sverige, Norge och Danmark. Seminariet är ett sätt att utbyta erfarenheter om den inre och yttre vandringen för att möta de allt fler pilgrimerna. ❏ Förre ärkebiskopen KG Hammar talade om främlingsvänlighet - ett begrepp han tyckte var bra att lyfta i en tid då det pratas mer om främlingsfientlighet. Begreppet främlingsvänlighet passar i en tid då många folk och kulturer finns i varje land. Han använde också bilden av en karta som en liknelse för att beskriva hur vi kan förhålla oss till det vi erfarit och till delar av kartan vi ännu inte sett. Att vara öppen för det okända som kommer och de främlingar vi möter, tillhör det som formar nya kartbilder av inom oss, något vi kan låta komma oss till mötes, liksom annat i vårt inre liv som vi ännu inte format ett språk för och som känns främmande, bli vän med det. Älska ditt eget främlingskap. Gamla bilder behöver omformuleras och anpassas för att tala till oss i nutid. Låt dig vara närvarande i främlingsvänlighet. ❏ Föreläsaren Andrew Wingate talade om pilgrimstanke och religonsdialog, ”multifaith”. Ett arbete han hade 31 Förra årets pilgrimsteologiska seminarium finns nu sammanfattat i bokform och kan köpas i Pilgrimscentrums butik. mycket erfarenhet av från sin hemstad Leicester i England, en stad av Göteborgs storlek. Där finns sedan länge en mångkultur där också olika sätt att tala om Gudsrelationen märks från de olika religiösa traditionerna. De hade tagit fokus på gemensamma mål och upptäckt att alla har sina heliga platser, glädje, historier och myter. Men också en levande tro och ett andligt fokus som kan mötas. Ett av sätten som de kunde mötas var genom pilgrimsmotivet som alla kunde relatera till. Någon från publiken frågade också om inte många av de problem som fanns berodde på mäns tolkning av traditioner? Andrew Wingate svarade att låt oss inte exkludera män från lösningen och inte kvinnor från problemen. Vi måste lösa dem tillsammans. Hon lyfte också fram att alla barn i enlighet med FN:s barnkonvention har rätt till andlig utveckling och ett språk för livsfrågorna. ❏ Mer information finner du hos Pilgrimscentrum eller på www.pilgrimscentrum.se Linköping tidigare biskop Martin Lönnebo och nuvarande biskopen Martin Lind deltog. Vice rektor Lisbeth Gustafsson på Bilda berättade om heliga Birgitta och Paulina Mariadotter som grundade Heliga hjärtas kloster. Föredragen och resultatet från alla workshops kommer att ges ut i bokform. 2012 samlas pilgrimerna igen i Vadstena 7-9 februari. Sten Danielsson Pilgrimscentrum Välkommen till Lugna timmar miniretreat i Vadstena församlingshem Lördag 5 mars kl 14-18 Återhämtning och påfyllning för kropp, själ och ande, enkla yogarörelser och avspänning, meditation, tystnad, gott fika, tid att vila, läsa, bara vara... möjlighet att plantera, måla, promenera, möjlighet till enskilt samtal, massage (diplomerad massör, 250:-/30 min, bokas vid anmälan, inställt vid färre än tre pers) Kostnad: 100 kr OBS! Begränsat deltagarantal Anmälan/frågor: Diakon Helena Svensson, 0143-298 58, 0730-788 986 [email protected], senast 25/2. 32 Ur kyrkböckerna Kyrkboken omfattar dop och vigsel i Svenska kyrkans ordning samt avlidna inom Vadstena och Dals församlingar. Döpta 23/10-10 Alva Malin Jansson, född 23/3-10 21/11-10 Arvid Wille Axel Andersson född 11/7-10 4/12-10 Frans Erik Ramö, född 14/7-10 11/12-10 Stina Anna Töre Ceder, född 1/8-10 8/1-11 Lars Lennart Dexter Lundh, född 10/8-10 Vigda 23/10-10 Rut Frida Gustafsson och Jens Håkan Rosén 4/12-10 Kerstin Elisabeth Alexandersson och Kurt Ihre Valfrid Ihreson Avlidna 16/10-10 Ann-Cathrine Iva Margareta Sand, född 1960 17/10-10 Siv Anna Maria Svensson, född 1936 19/10-10 Nils Erik Agnrud, född 1923 30/10-10 Ylva Elisabet Olsson, född 1921 1/11-10 Royne Torsten Åke Aldén, född 1935 8/11-10 Linnéa Margareta Hallberg, född 1930 12/11-10 Nils Didrik Magnus Torbjörn Nareskog, född 1939 33 13/11-10 Lisa Linnéa Carlsson, född 1923 14/11-10 Greta Alice Maria Jönsson, född 1918 22/11 Margit Anna Greta Bulander, född 1926 23/11-10 Erik Tomas Ekman, född 1947 24/11-10 Astrid Margareta Ingegärd Öberg, född 1924 30/11-10 Ellen Elisabeth Johansson, född 1932 2/12-10 Barbro Agneta Nilsson, född 1941 2/12-10 Stig Lennart Pettersson, född 1925 3/12-10 Inga-Karin Kajsa Sparrborn, född 1944 5/12-10 Lars Göran Lindholm, född 1936 7/12-10 Jan Pär Pontus Holm Ljungdahl, född 1974 8/12-10 Karin Gertrud Viola Kling, född 1912 9/12-10 Ernst Ronny Lillebror Lund, född 1941 16/12-10 Gustaf Helmer Eriksson, född 1915 17/12-10 Anna-Dora Pettersson, född 1931 18/12-10 Alf Henry Eriksson, född 1929 18/12-10 Edel Margareta Herrnell, född 1923 18/12-10 Heino Arvid Huhta, född 1923 19/12-10 Sylvia Aderman Snäcke, född 1924 24/12-10 Ingeborg Kristina Andersson, född 1936 28/12-10 Karl Gustav Harald Svensson, född 1926 2/1-11 Maj Elsa Margareta Arvidsson, född 1925 3/1-11 Erik Gustaf Sigfrid Georg Dahlin, född 1918 3/1-11 Margit Linnea Agnemar, född 1916 8/1-11 Lars Gustav Juberg, född 1924 8/1-11 Ove Lennart Svensson, född 1927 15/1-11 Märta Birgitta Kristiansen, född 1925 Örberga kyrkby 15/1-11 Dagny Wissén Palmér, född 1934 16/1-11 Eskil Viktor Valdemar Carlsson, född 1920 Foto: Marianne Anderson 34 VADSTENA PASTORAT Vadstena & Dals församlingar Pastorsexpedition, Box 177, 592 24 Vadstena Besöksadress: Gräsgatan 31, Tel. 0143-298 50, Fax 0143-134 49 E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskakyrkan.se/vadstena Öppen mån, tis, tor, fredag kl 9.30-12.00 Förvaltningassistent, ekonomi Marianne Johansson Förvaltningsassistent Marianne Karlsson Dals församlingsexpedition, Rogslösa 213, 592 93 Borghamn. Torsdagar kl 9.00-11.00 298 50 298 51 298 50 0143-200 05 Fax 0143-203 90 Präster Kyrkoherde Torbjörn Ahlund Komminister Christer Staaf, Klosterkyrkans kaplan Komminister Hans Merseburg, kaplan i Dals förs. 0730 - 789 335, 298 52 0730 - 789 337, 298 50 0730 - 789 338, 210 75 Diakon Helena Svensson 0730 - 788 986, 298 58 Församlingsvärdinna Maria Sundelius 0730 - 789 342, 298 56 Barn- och ungdomsarbete Vik. församlingspedagog Lena Ahnér Fritidsledare Peter Wigren 0730 - 789 343, 298 55 0730 - 789 344, 298 55 Kyrkomusiker Organist Marie-Louise Beckman Kantor Camilla Wellborg-Käck Kantor i Dal Elisabeth Jivegård 0730 - 789 340, 298 57 0730 - 789 341, 298 57 0730 - 789 351 Kyrkvaktmästare Församlingshemmet: Stefan Svensson Klosterkyrkan: Lennart Kohlus Herrestad, Örberga, Nässja: Viola Rickardsson Hov & Strå: Kennert Sjösten Rogslösa: Johanna Oscarsson Väversunda: Anders Johansson Kyrkogårdar Kyrkogårdsexp. Telefontid säkrast kl 8.30-11.00 Griftegårdsföreståndare Göran Åström Assistent Marianne Anderson 0730 - 789 347 0730 - 789 345 0705 - 268 482 0142 - 700 52 0730 - 789 348 037 - 198 240 298 60, Fax 137 89 0730 - 789 346 0730 - 789 339, 298 60