Lönespecial

Transcription

Lönespecial

Intelligent Logistik
www.intelligentlogistik.se
Pris: 65 kr. Nr 6–7 2012
Lönespecial
Så mycket tjänar logistiker och inköpare
Ljus arbetsmarknad för
nyutbildade logistiker
2012 toppår för nya lager
inköp
logistik
Volvochef räddar rederiet
Dag Ericsson:
Mot djupare kundinsikt
PRODUKTION
AFFÄRER
Elmia
HAR DU
LÖSNINGEN?
Elmia Future Transport och Elmia Nordic Rail är Nordens största mötesplats för transport-,
logistik- och järnvägsbranschen. Här visas tekniken, produkterna och tjänsterna för
morgondagens transporter och infrastruktur. Sitter du på lösningar, ja, då borde du vara på plats!
A
L
o
M
IL December 2012
D
N
I
R
T
E
Vilket ord kan du bilda genom att följa linjerna
och bara använda varje bokstav en gång?
ELmIA NORDIC RAIL ocH
ELmIA FUtURE tRANSpORt
8–10 oKToBER, 2013
www.elmia.se/nordicrail
www.elmia.se/futuretransport
mediaspjuth.se
FUTURE
TRANSPORT
Innehåll nr 6–7 2012
6
Ledare . ........................................................................................................................... 5
Löner
Stor efterfrågan driver upp lönerna/Lönestatistik . ......................... 6–7
Urstark arbetsmarknad för logistiker ......................................................... 8
Porträtt
Hon basar över FedEx nya europasatsning ...................................... 10–11
Nyheter ............................................................................................................... 12–13
Oacceptabla kostnader för bygglogistik ....................................................... 14
Hamnarna flyttas in i landet . ..................................................................... 16–17
Lagerspecial
WMS – Systemstöd för modern lagerhantering .................................... 18
Enkät: Var står de svenska WMS-leverantörerna? ................................ 19
2012 Toppår för nya lager ........................................................................ 20–21
Lagerinredare ...................................................................................................... 22
Största logistikbygget invigt ................................................................. 24–25
Lönespecial: Så
tjänar inköpare och
logistiker.
Helene Mellqvist
om krisen i
TransAtlantic.
33
Utbildning: Ljus
arbetsmarknad
väntar de högutbildade.
26
Utbildning
Ljus arbetsmarknad väntar logistiker ....................................................... 26
Logistikutbildningar i Sverige ...................................................................... 27
YH-utbildningar i logistik stryps trots jobbgaranti ............................. 28
Stort tryck på inköpsutbildningar ...............................................................29
Nyheter utbildning ................................................................................... 28–29
Hamnar/Sjöfart
Norvik kan öppnas 2017 .......................................................................... 30–32
Hon ska vända skutan för TransAtlantic ........................................... 33–34
Kristinehamn satsar på logistik .................................................................. 36
Inga företag förtjänade miljöpris . .................................................................. 37
Servicetjänster flyttar in i logistiken ...................................................... 38–39
Rapport APICS: Bortom Better, Faster and Cheaper . .............................. 40
Forskning
Dag Ericsson: Service allt viktigare för kunderbjudandet ............. 42–43
Sätter handelslogistik på kartan ..................................................................... 45
Tänkbart ..................................................................................................................... 46
42
20
Fler logistikfastigheter än
någonsin byggs
2012.
Intelligent Logistik 2–3/12
Forskning:
Dag Ericsson om
att förstå implicita
kundbehov.
3
TH O R N R E K L AM BYR Å
VÅ R T L Ä G E Ä R E N N AT U R T I L L G Å N G
EN DEL AV VÅR SJÄL
Zoégas är ett gammalt familjeföretag som
startade i Helsingborg redan 1886. Sedan
1986 ingår det i Nestlé och har utvecklats
från ett regionalt kaffemärke till att bli
Sveriges mest populära varumärke inom
snabbrörliga konsumtionsvaror. Kaffet till
vårt rosteri kommer i container och vi har
även direktimport av färdigvaror från våra
fabriker i Europa. Helsingborgsregionen är
ur ett logistikperspektiv en väldigt bra plats
att finnas på. Vi är också stolta att finnas
i en region med politiker som vågar satsa.
När vi har gjort kalkyler har vi kommit fram
till att Helsingborg är det absolut bästa stället för oss att finnas.
Intresserad av att etablera er verksamhet i Helsingborg Business Region?
Läs mer och se hela intervjun med Magnus Nordin på:
helsingborgbusinessregion.com
Magnus Nordin, VD på Zoégas i Helsingborg
Vårt läge är en naturtillgång – Nära kontinenten, med väl utbyggd infrastruktur.
Den väl fungerande hamnen, våra goda järnvägsförbindelser, och Europavägarna
mot både Stockholm och Göteborg. Vi ser faktiskt läget som en naturtillgång.
helsingborgbusinessregion.com
skiftbyte
Nu tar Hilda över
Efter sju år som chefredaktör för Intelligent Logistik och 20 år för andra
facktidningar, är det dags att lämna över till en yngre kraft. Att det är vår
dotter Hilda Hultén som tar över, känns roligt, men kräver samtidigt en
förklaring.
När gamla tiders hantverkare ville att en son eller dotter skulle ta över,
skickades han eller hon ofta till en annan hantverksmästare att lära sig
yrket.
Så också Hilda.
Efter högskoleexamen i journalistik har hon i fem år arbetat som
reporter och webbredaktör på Sveriges ledande branschtidning inom
kemi och biomedicin. Där visade hon framfötterna med uppmärksammade reportage och genom att bygga upp en mycket framgångsrik
nyhetswebb.
I ett och ett halvt år har Hilda nu varit nyhetsredaktör på Intelligent
Logistik. Hon har visat vad hon duger till med en ny, fräsch hemsida och
välskrivna reportage. Därför är det med tillförsikt som jag lämnar över
chefredaktörskapet.
Det är nu sju år sedan vi startade denna första svenska tidningen helt
inriktad på logistik. Att den är oberoende och medarbetarägd är en
styrka.
När nu webbversionen börjat lyfta ordentligt och sociala medier blir
allt viktigare, känns det bra att ge huvudansvaret till en ung person med
kunskap och visioner för tidningens virtuella framtid.
Även om jag passerat pensionsåldern, kommer jag inte lämna det
redaktionella arbetet. Så länge det är roligt och möjligt vill jag fortsätta
som senior editor och ansvarig för Sveriges bästa logistiklägen.
Tillsammans med Lena Sonne är vi tre i redaktionen. Det gör oss inte
bara till den mest spridda, utan också den redaktionellt bäst rustade tidningen inom logistik, supply, inköp och produktion.
Med våra temabilagor i Dagens Industri på ca 100 000 ex. detta affärsmagasin i 12 000 RS-kontrollerade ex. och en allt mer välbesökt nyhetswebb, är vi väl rustade för framtiden.
Därför önskar jag dig Hilda lycka till som chefredaktör!
Gösta Hultén
Senior Editor
Logistikbranschen kan bättre
Att skriva sin första ledare ger magpirr. Personligen är jag särskilt förtjust
i att läsa just ledaren när jag vill lära känna en tidning. Den ger en känsla
för redaktionens värderingar, drivkrafter och ambitioner. Våra ambitioner är höga.
Det har de varit sen tidningen startade. Med stor respekt tar jag nu
försiktigt över rodret på en tidning som lyser i en allt mörkare djungel
av branschpress, där det redaktionella innehållet långsamt stryps till ett
tamt flöde av ljummen skåpmat.
Vi tänker inte servera skåpmat. Vi tänker inspirera, hjälpa er läsare att
bli bättre och kunnigare. Men också påverka och uppmana.
Den här gången gäller min uppmaning branschens miljöarbete.
För när Världsbanken i rapporten Turn Down the Heat basunerar ut
att vi skrämmande snabbt är på väg mot en temperaturökning på 4 grader, tvingas vi samma dag rapportera att Arlanda Logistic Network vid
sitt senaste möte inte kunde dela ut sitt miljöpris ”Ecologistic Award” i
år. Inga företag levde upp till kraven.
Transportbranschen, liksom kemibranschen som jag tidigare bevakade, skuldbeläggs ofta i miljöfrågor. Liksom kemister framställs som
djävulens lakejer, med kemikalier som illaklingande skällsord, pekas
transporter ut som miljöProblemet med stort P.
Inte utan orsak. Transportsektorn står för över 1/3 av Sveriges CO2utsläpp – mer än någon annan bransch. Dessutom ökar de. Användningen av smutsig tjockolja har tredubblats sedan 90-talet, vägtransporterna ökar, bilar går tomma och slöseriet med transporter i t ex
byggbranschen är stort.
Om Sverige ens ska klara att leva upp till sina miljömål, måste utsläppen från godstransporter minska drastiskt. Och precis som i kemibranschen sitter transportbranschen på svaren. Det är logistiker som kan se
möjligheter, hitta lösningar och börja förändra.
Så gör det!
Bli hjältarna istället. Bidra till att rädda världen. Och se gärna till att
tjäna en hacka samtidigt.
Vi lovar att berätta om det!
Hilda Hultén
Chefredaktör
Intelligent Logistik är Sveriges största tidning om inköp, logistik, produktion och affärer.
Utgivare: Intelligent Logistik HB
Redaktion:
Bastugatan 6, 118 20 Stockholm
Skribenter i detta nummer:
Peter Lorin, Patrik Färdow.
Grafisk form: Michael Wall
www.michaelwall.se
Chefredaktör:
Hilda Hultén
Tel: 070-477 59 04
[email protected]
Intelligent Logistik 2/11
Omslag: Montage med bild från KY
Akademin
Redaktionsråd:
Helena Brynolfsson, Dag Ericsson,
Peter Fredholm, Patrik Färdow, Stina
Löfström, Jan Sjöstrand, Nils G
Storhagen.
Adressändring, utebliven tidning :
[email protected]
Senior editor och ansvarig utgivare:
Gösta Hultén
Tel: 073-766 11 45
[email protected]
Annonser & Marknad
Intelligent Logistik HB
Vämlinge 4115, 761 73 Norrtälje
Prenumeration: Boka din prenumeration på www.intelligentlogistik.se
Ekonomi & fakturor:
Vämlinge 4115, 761 73 Norrtälje
Tryck: Åkessons Tryckeri
Reporter:
Lena Sonne
Tel: 070-25 42 064
[email protected]
RS-kontrollerad upplaga 2011:
11 600 ex.
Grundare:
Gustaf Berencreutz & Gösta Hultén
Marknadsansvarig:
Gustaf Berencreutz
Tel: 0176-22 83 50, Fax: 0176-22 83 49
Mobil: 070-730 3521,
[email protected]
5
Foto: MKT.
löner
Stor efterfrågan driver
upp lönerna
Löneskillnaden mellan män och kvinnor är fortfarande betydande i samma jobb men har ändå minskat något sedan Intelligent Logistiks förra mätning.
Lönerna har stigit rejält sedan
Intelligent Logistik för tre år sedan
granskade löneläget senast. Det
visar statistik från fackförbundet
Unionen, SACO och SCB. Fortfarande är det dock mest lönsamt att
vara man.
Av Lena Sonne
Vad tjänar logistiker och inköpare? Är det värt att satsa på en
lång utbildning för att bli inköpare
eller logistiker?
Ser man till löneutvecklingen är
svaret ett obetingat ”ja”.
Det visar den senast sammanställda statistiken för helår från
fackförbundet Unionen och som
visar medianlönen för logistiker
och inköpare i privat sektor för
olika svårighetsnivåer under 2011.
6
På de fyra svårighetsnivåerna
för inköpare tjänade kvinnor
24 350, 25 850, 30 000 resp 34 600
kr i månaden, medan männen i
motsvarande svårighetskategori
tjänade 28 000, 27 700, 32 000,
39 600 och 50 000 kr/mån. På den
högsta nivån finns inte kvinnor
med, vilket innebär att alltför
få kvinnliga inköpare har dessa
högre löner för att kunna ge
underlag i statistiken.
För logistiker syns samma
mönster.
Skillnaden är att ingångslönerna
är relativt lika, sedan drar männen
iväg. För kvinnor är medianlönen
i snitt respektive 23 500, 25 250,
27 600 och 34 400. Männens löner
är 23 400, 25 600, 29 400, 37 700
och 50 900 kr/månad.
Även bland logistikerna är de
riktigt högavlönade kvinnorna för
få för att ge statistiska underlag.
Utbildning lönar sig – mest för
män
Att satsa på en lång högskoleutbildning för att bli inköpare är
således ett mer lönsamt val för en
manlig än för en kvinnlig student.
Här är nämligen löneskillnaden
efter högskolestudier allra störst.
Medan en kvinna har en snittlön
på 34 400 kr, har den manliga
kollegan på samma jobb 37 700 kr.
Sedan 2009 är detta ändå en
avsevärd förbättring. Då var löneskillnaden efter högskolestudier
allra störst. En kvinna hade då en
snittlön på 29 700 kr medan den
manlige kollegan på samma jobb
hade 35 600 kr.
Unionens lönestatistik för
medlemmar i industribranscherna
som arbetar med logistik- och
inköpsrelaterade arbetsuppgifter
visar på stora löneskillnader, inte
bara mellan könen.
Inköpschefer i lönetoppen
Mest i ögonfallande i den sammanslagna tabellen är väl att lönespannet är så stort. En logistikchef
på nivå 5 kan komma upp i en lön
på 60 752 kronor och var femte
inköpschef i åldern 55–59 år tjänar minst 67 500 kr/mån.
Unionens tabeller visar stora
löneskillnader mellan Stockholm
och övriga riket, samt mellan olika
åldersgrupper. Lönespannet för
inköpschef på ledningsnivå (svårighetsnivå 4) skiljer sig t ex från
30 900 sek/mån för en inköpschef
i åldern 35–39 år upp till 54 927
för en välavlönad stockholmare
i 45–49 årsåldern. Just 45–49 år
tycks vara en väldigt bra ålder om
du vill tjäna pengar som inköpschef, både på nivå 4 och 5 ligger
medianlönen för åldersgruppen
betydligt högre än både de yngre
och de äldre kollegorna.
Lönerna för Saco-anslutna
logistiker
2010 var månadslönen (median)
för nyexaminerade logistiker med
civilekonom-/ekonomexamen
Foto: Itella Logistik.
löner
24 920 kr och 10 år efter examen
är medianlönen 40 461 kr. Medianlönen 2010 för logistiker med
civil-/högskoleingenjörsexamen
med upp till fem års erfarenhet
var mellan 28 000 kr och 31 000
kr/månad enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik. Med 10–15 års
yrkeserfarenhet var medianlönen
39 000 respektive 46 000 kronor.
För civilingenjörer med 20–25
års erfarenhet var medianlönen
58 000 kronor.
Löneskillnader – Kvinnor/Män år 2011
Löneskillnader – Stockholm/övriga riket
Medianlöner, samtliga åldersgrupper för ALS yrkeskod 31 (inköp)
och 33 (materialadministration, lager, spedition, transport, distribution, trafikplanering)
Medianlöner, samtliga åldersgrupper för ALS yrkeskod 31 (inköp)
och 33 (materialadministration, lager, spedition, transport, distribution, trafikplanering)
Logistik (ALS 33)
Logistik (ALS 33)
Svårighetsnivå
Kvinnor Män
Svårighetsnivå
Hela riket Stockholm
Övriga riket
1
23 500 23 400
1 23 491 25 000
23 285
2 25 250 25 600
2 25 500 26 054 25376
3 27 600 29 400
3 28 500
30 039
28 250
4 34 400 37 700
4 36 828
37 587
36 400
5 för litet underlag 50900
5 54 519
För litet underlag
51 804
Inköp (ALS 31)
Inköp (ALS 31)
Svårighetsnivå
Kvinnor 1
24 350 Män
Svårighetsnivå
28 000
1 Hela riket 25 000
Stockholm Övriga riket
26 000
24 700
2
25 850 27 700
2 26 522
27 131
26 400
3
30 000 32 000
3 30 947
33 300
30 591
34 600 39 600
4 39 100
42 400
38 675
50000
5 50 699
55 767
50 068
4
5
för litet underlag
Källa: Unionens lönestatistik 2011
Så påverkar du din lön!
Enligt unionens statistik finns det
rekommenderade lönespann för
inköpare och logistiker, beroende
på arbetets svårighetsnivå, ansvar
mm. Faktorer som kan påverka
din lön nedåt kan vara att det
råder begränsad efterfrågan på
dina yrkeskunskaper, att du inte
kompetensutvecklats/utbildats
rätt, att du saknar arbetslivserfarenhet eller att du är ny på jobbet.
Det finns också mycket som kan
ge dig högre lön, som chefserfarenhet och bra ledargenskaper, att
du har erfarenheter och kunskaIntelligent Logistik 6–7/12
per som har betydelse för arbetet,
att du har stort ansvar (ekonomiskt/antal underställda) och att
du kan visa bra resultat. Här är
några knep för att höja lönen:
• Skaffa dig kunskaper och erfa-
renheter som är efterfrågade på
marknaden
• Åta dig svårare arbetsuppgifter
• Bredda dig och skaffa mer
mångsidiga arbetsuppgifter
• Se till att arbeta i en ”het”
bransch
• Visa upp bra arbetsresultat
• Visa att du vill utvecklas
7
Foto: Lena Sonne.
arbetsmarknad
Urstark
arbetsmarknad
för logistiker
Kraven på effektivitet och lönsamhet i företagen gör att efterfrågan
på logistiker ökar på lång sikt.
Det ser ljust ut för logistiker – med
en bättre arbetsmarknad än för
andra högskoleutbildade i
industrin. Även inköpare har
balans i utbud och efterfrågan.
Av Lena Sonne
– Arbetsmarknaden för logistiker kommer att vara relativt god
under det kommande året med
liten konkurrens om jobben,
framför allt bland personer med
erfarenhet och högre utbildning,
säger Tommy Olsson, Arbetsförmedlingens yrkesanalytiker för
bl a logistiker.
Men utbildningskraven förväntas öka.
– Under det närmaste året talar
det mesta för att det blir brist på
erfarna och högutbildade logistiker, medan de utan akademisk
utbildning och de som saknar
erfarenhet, kan ha något svårare
att hitta ett arbete.
– Kraven på effektivitet och
lönsamhet i företagen gör att
efterfrågan på yrkesgruppen
ökar på lång sikt. Behovet av
utbildade logistiker finns inte
bara hos transportföretag och i
producerande företag, utan även
på exempelvis sjukhus, flygplatser
och större lager.
– Den svaga konjunktur vi
befinner oss i dämpar arbetsmarknaden i de flesta branscher, i synnerhet industrisektorn. Samtidigt
är bra logistik viktigt för bland
annat lönsamhet och kostnadseffektivitet överallt. Därmed är det
en viktig faktor för företagen att
ta hänsyn till, inte minst när konjunkturen är svag.
– Eftersom logistikerna arbetar
inom så många olika branscher,
påverkas arbetsmarknaden också
av branschmässiga variationer.
Balans för inköpare
– För inköpare med högskoleutbildning är det balans mellan
utbud och efterfrågan, både i
halvårsanalysen från juni och i
den 5-åriga och 10-åriga långtidsprognosen, säger Andrew Sundin,
Arbetsförmedlingens analytiker
med ansvar för inköpare.
– Behovet av inköpare ökar de
kommande tio åren. En anledning
är att många arbetsgivare ser möjligheter till minskade kostnader
med hjälp av inköpare. På fem till
tio års sikt blir jobben fler, men
tillgången på inköpare motsvarar
fortfarande anställningsbehoven.
– Inom de två största branscherna –tillverkningsindustri och
handel –är det stora skillnader på
åldersstrukturen bland inköparna.
Inom tillverkningsindustrin är
det en större andel som är på väg
att gå i pension än inom handeln.
Det gör att efterfrågan på tekniskt
kunniga inköpare kommer att
öka. Även upphandlare inom
offentlig sektor har en hög medelålder. Här ökar därför också behovet av att ersättningsrekrytera.
För speditörer, transportledare
och transportplanerare, som är
mer konjunkturberoende, är efterfrågan för närvarande svagare.
Många uppsägningar i transportbranschen
Läget på arbetsmarknaden för
logistiker och logistikrelaterade
tjänster är inte odelat positivt. I
transportbranschen duggar
varslen tätt.
Pg a konjunkturläget och en minskad export går flera transportföretag än förra året nu i konkurs,
8
och ofta då med arbetslöshet som
följd.
Nära hälften av de svenska
transportföretagen tror att de
kommer att tvingas säga upp personal innan året är slut. Det visar
den senaste Transportindikatorn.
En tredjedel av företagen fruktar minskad omsättning under
årets sista månad. Transportindikatorn för kvartal 3 2012 hamnar
på -25, jämfört med -17 kvartalet
innan.
– Försämrad ekonomi på våra
exportmarknader, kombinerat
med kronans starka kurs slår hårt
mot vår industri och därmed
också mot transportnäringen.
Läget är mycket allvarligt.
Vartannat transportföretag
tror att de kommer att minska sin
personalstyrka under återstoden av 2012, kommenterar Peter
Jeppsson, vd för TransportGruppen som ligger bakom Transportindikatorn.
FOTO: MASKOT & MATS A.
FLOW TO MAKE
BUSINESS GROW.
LogPoint South Sweden erbjuder ett av Skandinaviens bästa logistiklägen. Med E4:an som pulsåder
sträcker sig området från Jönköping och Torsvik ner till Vaggeryd.
Svårslagen närhet till storstadsregionerna och kontinenten kombinerat med småländsk entreprenörsanda och gediget engagemang.
Omkring 100 företag finns här redan idag. Nu finns det plats för dig också. Med unika exponeringsytor mot E4:an och LogPoint South Swedens serviceutbud och nätverk runt hörnet, släpper vi nu tomter
på området Stigamo – strax söder om det befintliga området.
Kontakta Magnus Bergkvist på 036-10 24 62
[email protected]
Han hjälper dig att etablera din verksamhet här.
Skandinaviens bästa logistikläge
www.logpoint.se
CONCRET.SE
|
Lediga tomter!
Foto: Hilda Hultén
expressfrakt
Hon basar över
FedEx nya
europasatsning
– Det finns en tydlig strategi att växa, men vi går mer försiktigt
fram och tänker efter före, säger Helena Jansson.
Helena Jansson, finanschef för FedEx i
EMEA och ett tungt namn i europeisk
expressfrakt, berättar om storsatsningen i Sverige, knepiga Ryssland och varför
den nya europasatsningen ska lyckas
bättre än floppen på 1980-talet.
Av Hilda Hultén
Helena Jansson har jobbat 17 år i budjätten FedEx. Hon flyttade som relativt
nybakad civilekonom från Sverige till
Belgien 1992.
– Jag har i princip aldrig varit yrkesverksam i Sverige. Jag började i FedEx
1995 och har varit kvar sen dess.
Som finanschef för FedEx emearegionen och med en rad tyngre poster
i bagaget, har hon en svåröverträffad
överblick över internationell expressfrakt.
Nysatsar i Sverige
– Jag kom in efter att FedEx drog sig ur
sin stora inrikessatsning i Europa under
80-talet. Sedan dess har jag fått följa
branschen på nära håll genom tillväxt
och finansiella kriser.
Hon har varit delaktig i hur FedEx
successivt byggt upp verksamheten
från transkontinental till mer och mer
10
intereuropeisk och nu åter bli en stark
europeisk inrikesaktör.
Få i logistikbranschen har missat att
FedEx Express nu hårdsatsar på att öka
sin verksamhet i Sverige och Norden.
– Sett till antal multinationella industriföretag per capita är Sverige världens
industritätaste land, en jätteviktig
marknad för expressfrakt.
Sedan mars i år har företaget öppnat
fem nya stationer i Sverige.
– Vi öppnade i Ljungby och Västerås
i mars och i september flyttade vi till en
större, modernare station i Malmö och
tog över stationerna i Norrköping och
Göteborg från vår tidigare agent.
Antalet budbilar nära fördubblas,
från 39 till 76, när 2012 är slut. I mars
sattes också tre nya Boeing 757 i trafik
till Stockholm, Helsingfors, Oslo och
Köpenhamn.
– Svensk ekonomi är hoppfull, och
står sig relativt stark och stabil jämfört
med södra Europa.
Ökar i hela Europa
Satsningen är en del i en pågående strategi att öka verksamheten i Europa. De
senaste 1,5 åren har FedEx gjort flera
strategiska uppköp av inrikes budfirmor
i bl a Frankrike och Polen.
Sett till
antal multinationella
företag
per capita
är Sverige
världens
industritätaste land.
Det skapar en viktig kritisk massa
och kompletterar internationell frakt så
att verksamheten totalt blir mer kostnadseffektiv.
– Vi satsar mer och mer på inrikes.
Europa är en mogen marknad och har
du ingen inrikesverksamhet från början
behövs strategiska uppköp.
Betyder det att ni letar efter ett inrikes
budföretag att köpa i Sverige också?
– Det kan jag inte säga, varken att vi
letar eller att vi inte letar. Men ges ett
bra tillfälle är det inte omöjligt att vi
skulle göra ett uppköp i Sverige.
FedEx förra inrikessatsning i Europa
blev att magplask, varför kommer satsningen lyckas nu?
– Jag tror att FedEx kanske hade en
väl amerikansk ”approach” och ville bli
för stora för snabbt.
Föränderlig marknad
Hon tror att bolaget lärt sig en läxa.
– Det finns en tydlig strategi att växa,
men vi går mer försiktigt fram och
tänker efter före. Sedan finns en stor
förståelse för kulturella skillnader i
bolaget, de högsta cheferna har alla jobbat internationellt, jag upplever ett stort
stöd och förståelse uppifrån.
Konkurrenten dhl har tappat global
expressfrakt
FedEx Sverigesatsning 2012
Två nya stationer Ljungby och Västerås
Ny, större station ersätter den gamla i Malmö
Övertag av två stationer i Norrköping och Göteborg
Antalet budbilar ökar från 39 till 76 under året
Tre nya Boeing 757 till Stockholm, Helsingfors, Oslo och
Köpenhamn
FedEx Express är mest känt för sin flygplansflotta på ca 660 plan, den största godsfraktflottan i världen.
marknadsandel från 60 procent till
37 procent under 2000-talet. Har
det påverkat FedEx beslut att satsa
strategiskt på Europa?
– Jag vill inte kommentera våra
konkurrenters verksamhet, men
dhl har lagt mycket energi på sin
konsolidering de senaste åren efter
samgåendet med Deutsche Post,
det kan ha bidragit till att de tappat
marknad.
– Expressfrakt är en marknad i stor förändring, p g a stora
bolagsförändringar och det osäkra
konjunkturläget.
Helena Jansson är ekonomi-
ansvarig för FedEx i emea – där
Europa, Mellanöstern, Afrika, och
Indiska halvön med tillväxtmarknaden Indien och Pakistan räknas
in.
Är det vanligt att räkna in Indien
i emea?
– Nej, men jag tror att det är
klokt. På så vis hamnar inte två av
de största tillväxtmarknaderna,
Indien och Kina, i samma organisation. Det är ett hästjobb att
bygga upp verksamhet på en tillväxtmarknad. Om de ligger under
samma affärsområde är det nog
lätt att den ena glöms bort. Men
det är min personliga åsikt.
Drömmen om Ryssland
När man pratar med Helena
Jansson återkommer hon till
begreppet lyhördhet, särskilt när
samtalet kommer in på möjligheterna österut. För trots att hon ser
Ryssland som en oerhört intressant
marknad, finns ännu inga planer
på att starta verksamhet i det stora
landet.
– Ryssland är jätteintressant,
vi har agenter där men ingen
egen verksamhet. Man ska vara
medveten om att det är en oerhört
komplicerad process att etablera
sig i Ryssland. Ger man sig in i
leken får man vara beredd på konsekvenserna. Det gäller att ha rätt
lösning, förstå marknaden, vara
lyhörd och ha tänkt efter före.
Västvärldens stora expressfraktaktörer har ännu knappt gett sig in
i Ryssland – tror du det blir ”Följa
John” om någon börjar?
– Haha, det har jag inte tänkt på,
men det är nog möjligt. För vår del
har satsningen österut bara börjat.
DOCKSIDE.SE 2012
EXAKT SÅ.
H ur m
ång a
b e h ö v k v a dr a t
er
n l p fa
s t i g h du ?
eter.
se
Ett perfekt lager är alltid skräddarsytt: Ljust, fräscht och prisvärt. Inga tomma ytor eller andra
extrakostnader. Sådana lager erbjuder vi. Hör av dig och berätta hur du vill ha det. Vi fixar resten.
Kontakta: Christian Berglund, 070 217 83 88, [email protected]
11
nyheter
H&M hamnar på tredjeplats och
AstraZeneca kniper femteplatsen
trots sitt mediokra resultat 2011,
när Gartner Group listar Europas
bästa företag inom supply chain.
Det amerikanska konsultföretaget
Gartner Group listar varje år de
bästa företagen i varje världsdel
inom supply chain. I 2012 års
rankning hamnar H&M på tredje
plats och Astra Zeneca på femte
bland de 15 europeiska företag
(emea) som enligt Gartner har
bäst supply chain.
Mätningen gäller roa, hur vinsten förhåller sig till eget kapital,
lageromsättning, intäktsökning
och en sammanvägning av dessa
nyckeltal.
H&Ms topplacering bygger
främst på det goda resultatet
medan AstraZeneca kan sägas
ligga femma trots ett mediokert
rörelseresultat 2011.
I toppen dominerar livsmedels– och modekoncernerna.
Överlägsen etta är livsmedelsjätten Unilever. Tvåa är inte
oväntat spanska Inditex som äger
modebutikskedjan Zara. De tyska
biltillverkarna bmw och vw finns
också med på listan.
Sammanlagt listar Gartner på
detta sätt närmare 300 företag i
världen utifrån deras prestationer
inom Supply Chain.
2012 EMEA
Ranking
2012 Overall
Ranking
Foto: Lena Sonne
H&M och AstraZeneca i Europatoppen inom supply chain
H&Ms försörjningskedja är Europas tredje bästa.
Company
Return on
Assets (ROA)
Inventory
Turns
Revenue
Growth
Composite
Score
1
10
Unilever
10.2%
6.0
5.5%
4.21
2
15
Inditex
17.3%
4.0
10.3%
3.37
3
17
H&M
28.6%
3.6
5.7%
3.09
4
18
Nestlé
15.9%
4.9
-9.5%
3.06
5
28
AstraZeneca
16.5%
3.1
1.7%
2.01
6
29
Tesco
5.5%
16.4
6.4%
2.01
7
30
BASF
7.9%
5.6
11.6%
1.98
8
33
RB
13.0%
5.1
12.4%
1.93
9
35
BMW Group
2.9%
5.7
11.8%
1.92
10
41
Novartis
8.1%
2.9
13.1%
1.77
11
47
AnheuserBusch
6.1%
6.4
14.7%
1.72
12
51
Syngenta
8.8%
1.7
7.7%
1.67
13
53
Roche
14.4%
2.5
-4.9%
1.64
14
58
BAT
11.8%
0.9
6.6%
1.54
15
59
VW
4.2%
5.6
17.5%
1.54
Källa: Gartner Group
Bättre godsvård kan spara miljoner
I augusti slog ett nytt konsultföretag upp portarna i Jönköping.
Logistic Quality Consulting drivs av
Martin Mammoo, kvalitetsräv från
Posten, med många lyckade
förbättringsarbeten i bagaget.
Av Lena Sonne
Martin Mammoo, tidigare
kvalitets-/logistiksamordnare på
Posten Logistik, har startat kvalitetskonsultbyrån lqc, Logistic
Quality Consulting ab, med säte i
logistikmeckat Jönköping.
Inriktningen är aktivt skadeförebyggande inom lager och
logistik.
– Gods som blivit transportskadat kostar enorma pengar varje
12
år. Dessutom måste man i många
fall kassera gods för att skadorna
blivit så omfattande.
– Affärsidén föddes när jag såg
att behovet fanns. Företag kan
spara miljonbelopp. På Posten
hjälpte han många stora kunder
och även postterminaler runt om i
Sverige med att effektivisera lager,
sänka kostnadsbilden, minska
skadorna på godset, höja kvaliteten för bättre arbetsmiljö och
att utbilda terminalpersonal och
chaufförer i godsvård.
– Jag är på ”allt” och visar på
brister.
– I mitt jobb ingick att undersöka på vilket sätt emballaget
skadat en produkt. Jag kan ofta se
hur skadan har uppkommit och
visa vilken förpackning som kan
motverka skador.
Minskat råvaruspill
Martin Mammoo brinner för att
minska råvaruförbrukningen.
Genom att arbeta aktivt med bl a
utbildningar inom godsvård och
emballage går det enligt honom
att sänka antalet skador på relativt
kort tid.
– Förbättrad godshantering
och effektivare kvalitetsarbete i
lager– och logistikbranschen leder
i förlängningen till minskad råvaruförbrukning, det är jätteviktigt i
dagens konsumtionssamhälle.
Förutom att det resulterar i
stora kostnadsbesparingar för
företagen.
– Förbättrad godshantering leder
till minskad råvaruförbrukning.
Det är jätteviktigt i dagens konsumtionssamhälle, säger Martin
Mammoo.
nyheter
Samarbetar om brevleveranser
Lagom till julhandeln inleder Bring
och DHL ett samarbete om
leveranser av stora brev. Bring
satsar också strategiskt i Sverige
genom köpet av Ekdals Åkeri.
Snabbväxare inom
e-handel satsar i Norden
Svenska E-handelskedjan
Sportamore har växt ur sitt gamla
lager och precis flyttat till större i
Spånga. Nu är siktet inställt på
Norden och Europa.
Av Hilda Hultén
E-handelsföretaget Sportamore
grundades 2009 och sedan e-butiken lanserades i maj 2010 vuxit till
Nordens största sportbutik online
med omkring 60 anställda och en
omsättning på ca 68 miljoner kronor. Sportamore säljer över 450
varumärken, 10 000 produkter för
ca 30 sporter. Sidan besöks av över
1 miljon besökare varje månad.
– Vi har ett uttalat mål att
omsätta 800 miljoner kronor år
2016, berättar Sportamores logistikchef Ulrika Lindgren.
Hon har haft en hektisk höst. I
början av september genomförde
Sportamore en lagerflytt på en
helg. Det gamla lagret på 1 200
kvm i Solna blev för litet och
företaget flyttade till nya, 8 000
kvm stora, lagret i Lunda industriområde utanför Spånga i norra
Stockholm.
–Vi behövde större lokaler
och hittade en lokal som passar
verksamheten. Det ligger nära
vår transportpartner och inom en
mils radie från vår administrativa
avdelning, säger Ulrika Lindgren.
–Allt har gått helt enligt plan,
vi genomförde lagerflytten på 60
timmar. Nu kan vi effektivisera,
förbättra servicegraden och fortsätta vår offensiva tillväxtplan.
Expanderar i Europa
Nu satsar företaget på expansion
i Europa.
– Det första steget är Norden, vi
lanserar egna e-butiker i Norge,
Danmark och Finland i början av
2013.
Att företaget växt så snabbt
tyder på att det funnits en öppning för sport på nätet.
– Ingen renodlad nätaktör har
tidigare satsat på att bli en duktig
generalist.
Men enligt Ulrika Lindgren
finns det flera starka aktörer.
– Vår stora konkurrent är väl
stadium.se men det är många
större sportkedjor som satsar på
nätet nu. Både xxl och Intersport
har börjat med eller sagt att de ska
satsa på e-butiker.
Inför expansionen i Norden har
företaget valt att samarbeta med
PostNord Logistik. Hämtningen
av paket sker två gånger om dagen
på vardagarna samt på söndagar.
Förutom brev skickar Sportamore
många mindre försändelser, en
anledning till samarbetet är just
Postens helhetslösningar med
både paket och varubrev.
– Vi hade en lista med kriterier
gällande lösningar för expansion
i Norden och Europa. PostNord
kunde uppfylla dem.
Bring Citymail och dhl Freight
har tillsammans tagit fram en
lösning för att levererera stora
brev i Brings vanliga postflöde.
Bring gör först ett försök att dela
ut de stora breven. Går de inte
ner i brevlådan/om mottagaren
inte är hemma aviseras de för
uthämtning på dhls närmaste
utlämningsställe. dhl har drygt
1300 utlämningsställen, Service
Points, i landet i affärer, kiosker
och bensinstationer.
–Efterfrågan på att skicka stora
brev ökar i takt med att e-handeln
ökar. Att kunna leverera stora
brev i vårt vanliga postflöde är en
förutsättning för att vi ska ha ett
bra erbjudande till våra kunder,
kommenterar Patrik Östberg, vd
på Bring Citymail.
Den nya tjänsten är i full gång
inför julhandeln.
Bring Citymail är den svenska
postdelen av Bring som ägs av
Posten Norge. Koncernen har
cirka 30 000 medarbetare och
omsatte 3 miljarder euro i fjol.
Strategisk Sverigesatsning
I oktober köpte Bring också
Ekdals Åkeri, ett av Sveriges
största privata åkerier, med ca
520 anställda och omsättning på
640 miljoner SEK. Enligt Posten
Norges koncernchef Dag Mejdell
innebär köpet att Bring kan stärka
sitt logistikutbud mot svenska
industrikunder.
– Förvärvet är ett led i koncernens strategiska satsning på
Sverige och innebär att vi stärker
vår position inom inrikes transport, kommenterar Dag Mejdell,
koncernchef.
INKÖP
LOGISTIK
PRODUKTION
AFFÄRER
Missa inte nästa
Tematidning
i Dagens Industri
Om:
•Sveriges bästa logistiklägen 2013 •
• Hamnar och sjöfart • Miljölogistik •
• Infrastruktur • Logistikfastigheter •
Utgivning: vecka 6, 2013
Materialdag: 25 januari
Kontakt: 0176-22 83 50
[email protected]
13
Foto: Lena Sonne
bygglogistik
Oacceptabla kostnader
för bygglogistik
– Inom Skanska vet vi ganska bra vad vi
behöver göra för att effektivisera logistiken inom våra projekt. Utmaningen är
att genomföra. Inte bara prata, säger
Andreas Davidson.
– Transporterna är grunden om man ska
lyckas förbättra logistiken i byggprojekt,
säger Skanskas logistikchef Andreas
Davidson.
Text & foto: Lena Sonne
Tom stora,
etablerade
leverantörer kan ha
0% i leveranssäkerhet.
14
Byggjätten Skanska har hårdsatsat på
samordnade centrala inköp och standardiserade faktureringssystem. Nära
80 % av leverantörsfakturorna hanteras
nu elektroniskt i en gemensam portal.
Av inköp sker nu ca 50 % centralt.
Men inköp och fakturering är bara
en del för att komma åt logistikkostnaderna, som till två tredjedelar är materialhantering.
– Forskare som Per-Erik Josephsson,
Chalmers och Martin Rudberg, Linköpings tekniska högskola hävdar att 50 %
av byggkostnaderna kan vara slöseri.
Men jag är tveksam till om det är en
förbättringspotential som är praktiskt
genomförbar, säger Andreas Davidson,
logistikchef på Skanska Sverige.
Enligt honom går 25 % av byggarbetarnas tid åt till materialhantering.
– Den siffran går att påverka genom
att förbättra leveranssäkerheten och
minska störningar i produktionen, som
för många transporter, fel fordon, bristande intern styrning m m.
Här har byggbranschen stor förbättringspotential.
– Transporterna är grunden om man
ska lyckas förbättra logistiken.
Varje år genomför Skanska runt 3 000
projekt i Sverige. Flera leverantörer
levererar till varje projekt och många
underentreprenörer är inblandade.
– Vi lägger för mycket tid på att hantera material och på att eftersöka leveranser. Alldeles för stor andel leveranser
har någon form av avvikelse. Leveranssäkerheten i branschen är som helhet
för dålig, antingen kommer leveransen
för tidigt eller för sent, eller med fel
produkt, fel kvantitet, kvalitetsbrister
eller utan relevant dokumentation.
0 procent leveranssäkerhet
– T o m stora, etablerade leverantörer
kan ha 0 % i leveranssäkerhet mot ett
specifikt projekt, visar vår dokumentation. Det driver ju naturligtvis helt
oacceptabla kostnader.
Enligt Andreas Danielsson sker också
för många leveranser.
– Varje leverans innebär ett avbrott i
produktionen. Ofta är lastbilarna inte
heller anpassade till de byggprojektens
lossningssätt. Ett projekt kan ha flera
infarter och flera lossningszoner med
olika resurser för lossning.
– Ett typiskt vardagsproblem på ett
bygge är att en betongbil med färsk
betong inte kommer fram för att en
paketdistributionsbil som inte hittar
leveranspersonen står i vägen.
Vad är det som hindrar att genomföra
bestående strukturförändringar?
– Vi måste bygga företagsstrukturer för logistik, lösningarna får inte
vara projektfokuserade. Det kostar för
mycket. Dessutom får vi göra om allt
varje gång vi startar ett nytt projekt.
Leverantörerna måste också förstå vilka
förväntningar vi har på leveranserna.
Vet vad vi behöver göra
– Inom Skanska vet vi ganska bra vad vi
behöver göra för att effektivisera logistiken inom byggprojekt. Utmaningen är
att genomföra det. Inte bara prata.
Idag arbetar företaget med att förbättra logistiken i ca 70 projekt runt om
i landet och de blir successivt fler.
– Vi arbetar idag med transportavtal, informationskontroll och integrerade system, samlastade leveranser,
inbärningstjänster och bevakning av
leveranser för att fånga upp avvikelser i
leveranskedjan. 2015 räknar vi med att
täcka 80 % av vår omsättning.
Under 2013 får våra projekt nya
arbetssätt som leveranskalendrar,
lossningskalendrar, vmi-lösningar och
utökad informationskontroll via samarbeten med transportörer.
– Information behöver bli transparent. Först i försörjningskedjorna fram
till projekten, sedan mellan olika aktörer. Då skapar vi möjlighet till kontroll
och styrning av leveranser, men också
styrning av internlogistiken.
Norra Sverige
E4
50
Oslo
E 18
E 18
Arboga
Stockholm
Örebro
E 20
Kumla
Hallsberg
51
E4
50
E 20
Göteborg
E4
Södra Sverige
Mitt i prick!
St. Petersburg
Vad är egentligen ett bra logistikläge? Naturligtvis är det
många faktorer som styr. Men för vår del tycker vi att det är
Helsingfors
Oslo
London
Köpenhamn
ganska enkelt. Hos oss ligger Sveriges befolkningsmässiga mitt-
punkt. Inom en trettiomilsradie bor det 6,5 miljoner människor. Här
Paris
Riga
Berlin
möts två Europavägar, här finns torrhamn, kombiterminaler och en av
Nordens största järnvägsknutar. Dessutom har vi Sveriges fjärde största
fraktflygplats.
Vi är Örebro, Arboga, Hallsberg och Kumla och tillsammans bildar vi Logistik-
regionen. Redan idag är det många som upptäckt de fördelar vårt läge ger. Flera
centrallager har etablerats i vår region och nyligen blev vi också centrum för
Försvarsmaktens logistikfunktioner.
Vår långa erfarenhet inom området logistik gör också att vi har god tillgång
på utbildad personal, mycket tack vare logistikutbildningar inom ramen för
gymnasieskolan, yrkeshögskoleutbildningar och vid Örebro universitet.
Kortare avstånd ger nöjdare kunder, nöjdare medarbetare, bättre lönsamhet
och mindre miljöpåverkan. Läs mer på www.logistikregionen.se och kontakta oss,
så hittar vi den optimala etableringsplatsen utifrån dina önskemål och behov.
www.logistikregionen.se
15
Foto: Lena Sonne
tullhantering
Eskilstuna Kombiterminal, där terminaloperatören M4 och Logent Customs öppnat en
”inhouse tullavdelning”.
Hamnarna flyttas in i landet
I år har Sverige fått två nya ”torrhamnar” i Vaggeryd och i Eskilstuna. ”Det
finns mycket att tjäna på att effektivisera tullhanteringen” säger Ann-Sofie
Falkemar, vd Logent Customs som sköter
satsningarna.
Av Hilda Hultén
Att Vaggeryd har velat bli en torrhamn
för Göteborgs hamn har varit känt
länge, men först i våras blev projektet
verklighet.
– PGF Tåg, som driver Vaggeryds
kombiterminal, har kämpat länge för att
få till en torrhamnslösning med Göteborgs hamn, men av någon anledning
har det inte blivit av. Till slut hörde de
av sig till oss, berättar Ann-Sofie Falkemar, vd på Logent Customs.
I mars 2012 blev allt klart och Vaggeryd blev Sveriges första ”torrhamn” med
en inhouse tullavdelning. Lösningen
innebär att importgods som skeppas
till Göteborgs hamn kan skickas vidare
utan förtullning till terminal och lagerhotell.
– Godset kan snabbt flyttas från hamnarna och godsägaren kan styra när och
16
hur de vill förtulla sina varor, vilket kan
spara mycket pengar.
Ger bättre kassaflöde
Höga hamnhyror gör det också dyrt att
låta godset stå och vänta på förtullning.
– I torrhamnarna kan man lagra
varor oförtullade tills de ska säljas. Att
slippa ligga ute med moms och tullavgifter skapar bättre kassaflöde.
I oktober fick Vaggeryd sällskap av
Eskilstuna Kombiterminal, där terminaloperatören M4 och Logent Customs
öppnat en ”inhouse tullavdelning”.
– Det kommer säkert att bli fler, men
var de hamnar vet jag inte. Vi väljer
lägena mycket utifrån kundunderlag.
I Vaggeryd bygger beslutet på
närheten till storkunden Jysk med
centrallager i Nässjö och i Eskilstuna
finns H&Ms stora centrallager som nu
uppvaktas.
– Nu har vi skapat lösningen, så får vi
se om H&M är intresserade av den. Det
borde de vara, säger AnnSofie Falkemar.
Växer snabbt
År 2010 handplockades hon från
I torrhamnarna
kan man
lagra varor
oförtullade
tills de ska
säljas.
tidigare jobbet på Green Cargo för att
bygga upp Logents då icke-existerande
tullverksamhet.
– Lars Göran Ahlberger (Logents vd)
hörde av sig till mig och frågade om jag
ville hålla i den nya tullsatsningen. Jag
började från ”noll” i januari 2010.
Nu har verksamheten 16 anställda
och omsatte 24 miljoner 2012.
– Det är väldigt mycket att göra, vi
växer hela tiden och räknar med att
behöva nyanställa åtminstione 6–7 personer de närmaste månaderna.
Strategisk tullhantering
Förutom torrhamnarna driver Customs
inhouse tullavdelningar ute hos företag.
En kund sedan juni i år är OBH Nordicas centrallager i Finnerödja.
– Obh Nordica har en ny lösning där
varor som skall till Norge aldrig tullas
in i eu, de står oförtullade tills de ska
skickas iväg, vilket sparar både pengar
och arbete. Tullfrågor är en viktig del av
logistiken, det finns mycket att tjäna på
strategisk tullhantering.
En av de senaste lösningarna är för
Volvo Personvagnar, där Logent ska
ansvara för all tull och dokumenthanIntelligent Logistik 6–7/12
tullhantering
”Vi räknar med att behöva nyanställa
åtminstone 6–7 personer de närmaste
månaderna” säger Ann-Sofie Falkemar.
tering från fabrikerna i Torslanda och
Gent, förutom, distribution, transporter
och s k ”yard management”. Satsningen
görs inom konceptet Logent Automotive Logistics som lanserades i slutet av
2011. Och fler kontrakt är på väg in.
– Vi har kontakt med flera stora industriföretag och är på väg in i ett samarbete med Örebro kombiterminal om en
ny inhouse tullavdelning. Efterfrågan
på tulltjänster är enorm.
världens torraste torrhamn
KINA I utkanten av staden Xi’an i Kina, byggs just nu världens ”torraste” torrhamn, avståndet till
oceanhamnarna omkring Shanghai är ca 150 mil.
Xi’an International Trade and Logistics Park började byggas 2008 och ska vara fullt utbyggd år 2015.
Då ska den täcka ett område på ca 44 kvadratkilometer. Logistikparken ska ska fungera som torrhamn
för oceanhamnarna i östra Kina och förbättra distributionsmöjligheterna i delar av landet som länge
varit eftersatta.
Xián är också en viktig inlandshub på nya Euro–Asia Railway, ett sydligare alternativ till Transsibiriska
järnvägen.
Hittills har 10,3 miljarder yuan investerats i parken, ca 11,2 miljarder SEK. Totalt räknar myndigheterna
med en kostnad på 65 miljarder yuan.
Av Gösta Hultén
TÄNK STORT!
Det finns hamnar som är större än vi, men
inte i vår del av världen. Göteborgs Hamn är
störst i Skandinavien, med 230 fartygsanlöp i
veckan. Tack vare effektiva och hållbara transporter når vi 70% av den nordiska marknadens
industriproduktion inom sex timmar. Med
våra 23 dagliga tågpendlar till viktiga logistikcentra i Sverige och Norge har vi en avgörande
roll i Sveriges samhällsutveckling. Med direkta
avgångar till både Nordamerika och Fjärran
Östern skapar vi optimala förutsättningar för
landets internationella konkurrenskraft. Vi har
stora planer för framtiden. Tänk stort du också.
www.portgot.se
17
Foto: Consafe Logistics
wms
wms
– systemstöd för modern lagerhantering
Varje del inom tillverkning och
logistik kräver sitt eget systemstöd. WMS är det IT-stöd som är
skräddarsytt för lagerhantering.
Analys: Gösta Hultén
Wms, Warehouse Management
Systems, har funnits i mer än 20
år. Men ute på lagren har de, trots
att de är affärskritiska, ännu inte
alltid nått ut.
Logistik i allmänhet och lagerhantering i synnerhet är områden
som historiskt sett fått stå tillbaka
och kommit sist både i verksamhetsanalys, uppmärksamhet och
systemstöd.
Två drivande faktorer
Två faktorer är på väg att ändra
den saken.
Kedjor som Zara och h&m har
tilldragit sig allt större intresse, just
på grund av sin avancerade logis-
18
tik och precisa lagerhantering.
Ökande e-handel har också
skapat behov av fler kanaler, att
kunna nå kunder både på nätet
och i en fysisk butik med rätt produkt i rätt tid och med ett enkelt
och effektivt retursystem. Dessa
komplicerade flöden kräver specialdesignade wms.
Därtill har möjligheten att
prenumerera på ett system som en
s k molntjänst gjort att kostnaden
blivit överkomlig även för mindre
företag och tredjepartslogistiker
med sina pressade marginaler.
Bygger på automatisk datafångst
Wms kontrollerar förändringar
och status i ett lager och stödjer
transaktioner som varumottagning, plockning, packning och
utleverans och ger information
om lagerstatus i realtid.
Wms använder ofta automatisk
datafångst med hjälp av streckkodscanning, mobila datorer eller
trådlös lan och ibland också rfid
för att registrera varuflödet.
När data samlats in, kopplas de
till en batch och/eller överförs till
en central databas. Databasen kan
i sin tur leverera aktuell lagerstatus för de olika produkterna i
lagret.
Syftet med ett wms är att förse
verksamheten med digitaliserade
processer, som kan hantera och
styra ut- och inflöde i lagret. Det
kan modellera och hantera det
fysiska lagret och de varor som
finns där, så att en sömlös förbindelse fungerar till orderprocessen.
Självständigt eller modul
Wms kan vara självständiga
system eller moduler i ett erp/
affärssystem eller i ett system för
Supply Chain Execution. Den
främsta nyttan med ett wms är
att kunna kontrollera lagerrörelser och lagerstatus i ett lager.
Man kan också beskriva det som
nätverkets yttersta tentakler, som
automatiskt förser ”spindeln”, dvs
butiken, lastbilen eller produktionslinjen med rätt produkt vid
rätt tidpunkt.
Det fungerar som en tolk och
budbärare i logistik- och produktionsprocessen och som länk till
erp – och andra system.
Når långt utanför lagrets väggar
Wms verkar inte bara inom lagrets
väggar. Det kommunicerar både
med affärssystem, planeringssystem och företagets andra
it-system. Lagring, stuffning och
lossning av containers täcks ofta
också av wms.
Även produktionsstyrning är
idag ofta beroende av wms. Det är
en vital del av försörjningskedjan,
som ser till att butiker, industrier
och logistikfunktioner, och då inte
minst tredjepartslogistiker, kan
fungera optimalt.
wms
Var står de svenska
WMS-leverantörerna?
Intelligent Logistik har ställt åtta frågor till svenska WMS-leverantörer.
Här är deras svar.
CargoIT
1. CIS Lager
2. 2007
3. Ja, vi erbjuder CIS Lager även som
molntjänst.
4. Huvudmålgruppen är mindre
och medelstora tredjepartslogistiker samt transport- och speditionsföretag med egna lager. CIS Lager
är ett användarvänligt realtidssystem med stöd för kundaccess,
hand- och truckdatorer, avtalshantering, fakturering, integration mot
affärssystem och e-handelsplatser
m.m.
5. HK Upplands Väsby, kontor i
Örnsköldsvik
6. Ett 100-tal användare på ca 20
företag.
7. Bring Cargo East, Ragn-Sells,
SNLog KGK
8. Stor. I samband med att ehandeln växer och fler och fler
börjar se sig om efter effektiva sätt
att outsourca lagerverksamhet,
kommer även behovet av bra och
kostnadseffektiva IT-stöd att öka.
Med ett bra IT-stöd kan slutkunden
få lika bra koll på sitt lager som om
det fanns inhouse. Vi ser även en
stor tillväxt inom närbesläktade
områden t ex terminaler, godsmottagningar och renhållning.
Consafe Logistics
1. Astro WMS och Sattstore WMS
2. Början av 1980-talet
3. Ja
4. Alla manuella och automatiserade lager och distributionscentraler med högt flöde av order, eller
komplexa logistik- och lagerhanteringsprocesser. Våra kompletta,
smarta, skalbara och moduluppbyggda WMS växer med företagets
Våra frågor:
1.Namn på systemet
2.När kom ert första WMS?
3. Erbjuds det som molntjänst?
4.Specifik målgrupp och vad systemet är särskilt bra på?
5. Var finns ni?
6. Antal kundföretag/användare?
7. Några kända kundföretag?
8. Hur uppfattar ni marknaden för WMS?
behov. Många system låser fast
gamla arbetssätt - våra WMS förändras i takt med verksamhetens
utveckling.
5. HK i Stenungsund, övriga kontor
bl a i Växjö, Oslo, Korsholm/Vasa
(Finland) och London
5. Lund HK, Stockholm, Karlskoga,
Vänersborg, Norge – Strömmen,
Danmark – Skovlunde, Vejle, Holland – Oudenbosch, Polen – Warsawa, UK–Schrewsbury
7. Trelleborgs Hamn,Gävle Hamn,
Sängjätten
6. Idag har våra WMS ca 15 000
användare. Det inkluderar siter
med allt från 5 användare till 700
användare. Ca 350 aktiva installationer.
7. SKF, Arla Foods, Elgiganten, Carlsberg, DHL, ICA, Unilever, Coop, samt
en svensk möbel leverantör.
8. Marknadspotentialen för WMS
är fortsatt stor. 2012 har vi kraftigt
ökat antalet nya kunder jämfört
med 2011, i t ex Norge, Holland och
Polen. Bland befintliga kunder ökar
intresset för att addera funktionalitet till sitt WMS. Här ser vi
röststyrning, automation, stöd för
business intelligence och workforce
planning som mest efterfrågade.
Under 2013 tror vi att efterfrågan
på molntjänster ökar. Företag med
låg komplexitet i kommer kräva en
mer standardiserad implementationsprocess för att snabbt komma
igång med WMS.
Hogia
1. Flera branschanpassade lösningar, bl a Hogia Order/Lager, Hogia
WMS och Deta3000
2. Hogia har jobbat med WMSlösningar sedan 1990-talet.
3. Ja.
4. Våra lösningar används av bland
annat grossister, detaljhandel,
bygg, el/vvs, tredjepartslogistiker,
för citylogistik samt för godshantering i hamnar och kombiterminaler.
6. Varierande per system.
8. Speciellt för branschanpassade
lösningar ser vi en stor potential.
Idnet
1. Manhattan Associates SCOPE och
Manhattan Associates SCALE
2.1990
3. Nej
4. Logistikverksamheter med
komplexa och avancerade krav på
funktionalitet inom Fashion, Food
& Bevarage, grossist, distribution,
TPL och Life Science.
5. HK, Atlanta USA, Bracknell
(UK) Paris Nieuwegein Holland,
Göteborg (Idnet AB, Sverige)
Reykjavik, St Petersburg, Moskva,
Krakow,Budapest Barcelona, Madrid, Dubai, Kapstaden.
6. 1200+ kunder på 2500+ anläggningar
7. Adidas, Mulberry, Whirlpool
8. WMS-marknaden i Skandinavien kommer att öka i takt med
krav från konsumenter. Kraven på
information om tillgänglighet på
produkter, olika försäljningskanaler, alternativa leveranser och
alternativa vägar för retur av varor
ökar. Behov av komplext systemstöd i hela varuflödeskedjan växer
kontinuerligt.
NYCE Solutions
1. NYCE.LOGIC
2. 1997
3. Ja
4. NYCE.LOGIC har till stor del
specialiserat sig på Tredjepartslogistikernas lagerproduktion, vilket
medför hög effektivitet / flexibel
funktionalitet, eftersom dessa och
deras kunder har högsta krav.
Har därmed påverkat NYCE.LOGICs
utveckling av standardfunktionalitet, vilket naturligtvis även kommer
varuägarna till godo.
5. Huvudkontor Nittorp nära Borås,
dotterbolag / produktutveckling
i Kiev.
6. 50-tal kunder. Med TPL-verksamheternas kunder som vi även gör
uppdrag för, närmare 200 st.
7. Bring, DHL, Kjell & Company.
8. Effektiviseringen inom verksamheter som inkluderar affärskritisk
logistik och lagerhantering har inte
nått det optimala. WMS har/kommer att få samma tyngd som ERP/
affärssystemen och MPS systemen.
”Varje affärskritisk del i processen
skall ha sitt eget systemstöd, så
även logistik och lager” enligt en
känd logistikprofessor.
Ongoing Systems
1. Ongoing Warehouse
2. 2008
3. Ja, Systemet är helt webbaserat,
erbjuds endast som ”molntjänst”.
4. Ett standardsystem för TPLföretag. Går snabbt och enkelt att
komma igång med.
5. HK i Göteborg. Partners i Norge,
Finland och Danmark.
6. 86 TPL-företag. Ca 1 300 användare.
7. DB Schenker, Scandinavian Supply Chain, Veddesta Distribution
8. Växande, både i Sverige och
internationellt.
19
vinjett
Sverige är ett av få länder i Europa, där det just nu byggs nya, stora lager.
Foto: EAB
2012
Toppår för nya lager
2012 går in som ett av toppåren
sett till färdigställda nya lager i
Sverige. 2013 blir också ett bra år.
Men 2014 pekar det mot en
dämpning eller rent av ett
tvärstopp.
Av Gösta Hultén
2012 kan summeras som ett av
de bästa åren hittills, sett till
färdigställda nya lagerbyggnader.
Lägger man till större ny – och
tillbyggnader på 10 000 kvm och
uppåt hamnar byggandet på hela
20
375 000 kvm. Det gör 2012 till ett
av de bästa åren sedan millennieskiftet. Bara 2006 var bättre.
2,5 miljoner kvm på tio år
Totalt har det byggts ca 2,5
miljoner kvadratmeter logistikbyggnader mellan 2002 och 2010.
Sverige sticker också ut som ett av
få länder i Europa där det just nu
byggs nya, stora lager.
I genomsnitt har nybyggnationen legat kring 200 000 kvm per
år under de senaste tio åren.
De största nysatsningarna görs
under året i Helsingborgsregionen, dit vi då räknar Landskrona,
med 108 000 kvm nya lagerytor,
Göteborgsregionen, inklusive
Borås, med 58 000 kvm och
Halmstad med 52 000 kvm.
– Både 2012 och 2013 blir
mycket bra år om man ser på
tillkommande nya lagerytor, säger
Patrik Carlsson, ansvarig för logistikfastigheter på CBRE.
Tvärstopp 2014
Men igångsättningarna nästa år av
lagerbyggen som ska stå färdiga
2014, tycks däremot bli betydligt
färre.
– Vi har sett ett tvärstopp sedan
september i år. Under hösten har
intresset att starta nya lagerbyggen varit mycket lägre än tidigare,
konstaterar Patrik Carlsson.
– Det nya nu är de växande
vakanserna. Både i Göteborg,
Malmö, Jönköping och Stockholm
har de outhyrda ytorna börjat att
växa. I Jönköpingsregionen står ca
150 000 kvm tomma.
Ett annat särdrag är de låga kvadratmeterhyror som nu erbjuds i
nya lager
Nya lager som öppnats under 2012
Ort
Nya lager som öppnas under 2013
HyresgästYta i kvm
Ort
HyresgästYta i kvm
Göteborg
RPG Logistics
20 000
Göteborg
Amring
26 000
Göteborg
Apoteket m fl
18 000
Göteborg
Tingstad Papper
32 000
Speed Logistics
20 000
Arlandastad
Altia
20 000
DSV
15 000
Arlandastad
Hyresgäst ej klar
29 000
Beijer
20 000
Rosersberg
Lidl
45 000
Swedol
18 000
Stockholm Årsta
ICA m fl
15 000
Borås
Arlandastad
Arlandastad
Örebro
AB Gunnar Pellvik
12 000
Åstorp
Frode Laursen
15 000
Helsingborg
Post Nord Logistik
23 000
Helsingborg
DHL
15 000
Helsingborg
PostNord Logistik
30 000
Malmö
Subaru
10 000
DSV
90 000
Helsingborg
DHL
14 800
Norrköping
Stadium
11 000
Summa 222 800 kvm
Norrköping
Haugengruppen
11 000
Falun
Samdistribution
11 000
Biltema 18 900
Halmstad
AJ Produkter
33 000
Jönköping
Hyresgäst ej klar
14 000
Summa 374 900 kvm
Halmstad
nybyggda lager, påpekar han:
– Vi kan se hyresnivåer som
är extremt låga eller runt 400 kr
per kvm och år. Det gör att det
nu verkligen är hyresgästerna
marknad.
En orsak till den tvära inbromsningen är enligt Patrik Carlsson
bankernas njugga inställning:
– De är väldigt ovilliga att ge
lån till nya lagerbyggnader för
närvarande. Det bidrar också till
att byggandet avstannat.
– Vi ser en fortsatt stor efterfrågan på bra logistikobjekt både
bland utländska och svenska
investerare. De senaste 18 månaderna har vi varit involverade i
tolv olika affärer i Sverige och sålt
mer än 220 000 kvm logistikyta
för nästan 2 miljarder kr. Detta
visar på ett stort intresse och vi
tror att 2013 kommer bli lika bra
säger Daniel Andersson, Head of
Capital Markets på CBRE.
Ytor för 2 miljarder
– 2012 och 2013 blir två av de
bästa åren hittills, säger Erik
Barnekow, logistikansvarig på
Colliers.
Enligt honom finns två orsaker
till att den kraftiga utbyggnaden
fortsätter i Sverige.
– Ekonomin i Sverige har varit
ganska ok och har bl a drivits av
fortsatt hög konsumtion, vilket
driver upp behovet av logistikytor.
Logistikfastigheter som investeringsobjekt är fortsatt attraktivt
så länge det är fastigheter av hög
kvalitet i bra lägen med starka
hyresgäster. Finansiering är ett
problem men med rätt produkt
och med upparbetade bankrelationer så går det att finansiera,
även om belåningsgraden gått ner
dramatiskt.
Två faktorer driver på
Den andra orsaken är behovet
att dra ner kostnader.
– Ja, det kan låta som en paradox, men i dåliga tider så vill man
göra kostnadsbesparingar och att
samla och effektivisera logistiken
i ett nytt centrallager kan vara ett
sätta att spara.
– Dessutom är faktiskt kvadratmeterhyrorna i stora, nya och
moderna lager ofta lägre än i äldre
lager.
Erik Barnekow tycker också
att det är för tidigt att säga hur
marknaden för logistikfastigheter
blir 2014.
– Nu sitter många med långa
kontrakt och de sägs bara upp i
förtid om företag läggs ner, flyttar
eller går i konkurs. Därför frigörs
inte så stora ytor och det behövs
ett fortsatt tillskott när gamla lager
blir för trånga eller inte är ändamålsenliga.
– Det är för tidigt att säga hur byggandet av logistikfastigheter blir
2014, säger Erik Barnekow.
Foto: CBRE
Landskrona
Foto: Hilda Hultén
Falköping
– Det nya är de växande vakanserna säger Patrik Carlsson.
21
Foto: Element Logic
lagerinredare
Autostore-installationen hos Swedol i Örebro. Systemet är ett intressant alternativ till lagerautomater och kranlager för miniload.
Innovativ teknik i nytt Örebrolager
Av Gösta Hultén
I juli flyttade Swedol in i sitt nya
logistikcentrum i Örebro. Det ska
försörja kedjans ca 50 butiker i
både Sverige och Norge. I lagret
kombineras automatiserat plock,
”goods-to-man” och röststyrt,
manuellt plock i konventionella
hyllor och pallställ.
Swedol säljer både yrkesklä-
der och förbrukningsvaror för
industrin, med stor spännvidd på
varorna. Det nya logistikcentrat är
på 18 500 kvm och först i Sverige
med Autostore, ett robotstyrt
automatlager som gör det möjligt
att bygga mycket kompakta lagersystem.
– En traditionell lösning hade
krävt 75–80 procent större
golvyta, berättar Jacob de Leur
på Element Logic, som levererat Autostore, Element wms
och ”Warehouse-By-Voice”, ett
röststyrningskoncept som stödjer
de flesta arbetsprocesser som
godsmottagning, inlagring, plock,
konsolidering och lagerflytt.
– Lådorna som används som
lastbärare är staplade på varandra. Robotar på hjul hämtar lådorna till plockstationer.
Robotarna arbetar uppifrån och
lyfter lådorna som beställts och
transporterar dem till plockstationerna. Anläggningen hos Swedol
har drygt 18 000 lastbärare, var
och en tar 30 kg. Systemet har
fem plockstationer och 17 robotar
sköter hanteringen.
Systemet har en golvyta på
ca 22 x 23 meter och är drygt 6
meter högt. Det ger plats för en
stapel med 16 lådor. Lagret har
dessutom 20 000 pallplatser som
buffert och för manuellt plock
med truck där man till stor del
använder röststyrning och/eller
PDA. Wms-systemet stödjer
både Autostore och det manuella
plocket.
Genom sin yteffektivitet och
precision är systemet ett intressant
alternativ till lagerautomater och
kranlager för miniload.
– Vi har levererat ca 20 installationer, förutom Swedols finns 18
i Norge och en i Danmark.
Swisslog säljer också lösningen
både i Sverige och internationellt.
Foto: EAB
Swedol flyttade in i sitt nya
logistikcentrum i Örebro i juli.
Anläggningen är den första i
landet med det nya, robotstyrda
kompaktlagret Autostore.
”E-handeln pådrivare för nya lagersatsningar”
– Det är e-handelns behov av nya
lagerlösningar som gör att vi ser
ljust på framtiden, säger Per-Åke
Andersson, ägare och vd för
marknadsledande lagerinredaren
EAB i Smålandstenar.
Av Gösta Hultén
Sveriges industri har drabbats hårt
av eurokrisen, med konkurser och
personalneddragningar som följd.
Lagerinredaren eab har däremot
klarat sig hyggligt.
– Förklaringen är nog att vi är
mer beroende av handelskonjunkturen än av industrikonjunkturen,
säger vd Per-Erik Andersson,
som inte tycker att krisen gjort så
stora avtryck i form av minskade
beställningar, som man kunde tro.
22
– Vi har en stabil orderingång
och jag tycker att vi kan se ganska
ljust på framtiden. E-handeln
fortsätter växa både i Sverige och
i andra länder och det gör att det
hela tiden byggs nya centrallager
för e-handelns och konsumtionens behov.
– Dessutom växer ju varuutbudet hela tiden. Gå t ex in i en ica
Maxi och titta på hur många olika
texmex-produkter det finns.
Smålänning erövrar världen
– Vi jobbar med kundspecifika
lösningar. Snabbrörliga konsumtionsvaror ökar efterfrågan på nya
lagerlösningar.
Tre årsfärska exempel är för
pappersgrossisten rpg i Göteborg,
Swedol i Örebro och för modefö-
retaget Ellos i Borås.
Historien om eab börjar i slutet
av 50-talet, då Erik Andersson
startade tillverkning av trappräcken och staket hemma i källaren.
I sann småländsk entreprenöranda blev räcken sedan kompletta trappor och verksamheten
utökades med industriportar och
stålbyggnader. 1984 kom satsningen på lagerinredningar – som
numera går på export till hela
världen.
En lagerinredning såldes t ex
nyligen till Coca Colas nya centrallager i Melbourne, Australien.
– Förr fanns det ett par olika
produkter, nu finns det kanske 50.
Det är en strukturell förändring i
ett ständigt mer varierat varuut-
– Ökad e-handel kräver mer
lageryta. Det gör att vi nyanställer
säger Per-Åke Andersson.
bud som helt enkelt kräver fler
lagerplatser.
MODERNA
LOGISTIKCENTER
driver affärerna framåt
+46 8 678 16 63 • www.nreplogistics.se • Kungsgatan 42 • 111 35 Stockholm Sverige
Foto. DSV
logistikbygge
Med över 100 000 kvm under tak är DSVs site i Landskrona den största logistikanläggningen i Sverige.
Största logistikbygget invigt
Med 100 000 kvm under tak är
DSVs nya terminal i Landskrona en
av Nordens och Nordeuropas
största logistikanläggningar.
Sysselsättningsmässigt blir den
också den största nyetableringen i
Sverige 2012.
Av Gösta Hultén
DSV nya terminal, som invigdes
med en julfest för 800 personer
den 1 december, ska hysa både
DSV Road, DSV Solution och
DSVAir & Sea. Den blir också
DSV Roads nya huvudkontor.
– Hela den verksamhet som
DSV har bedrivit i Helsingborg
och Malmö, flyttar till Landskrona
i december. Den 1 januari ska
allt och alla vara på plats, säger
Magnus Malmqvist, vd för DSV
Road, som disponerar ca 35 000
kvm av den nya terminalen för
24
cross-docking.
Den 29 mars 2011 togs det
första spadtaget till bygget vid stadens södra infart och alldeles intill
E6an. Den gigantiska byggnaden
täcker totalt över 100000 kvm.
55 000 kvm ska användas för DSV
Solutions lager och TPL-verksamhet och 35 000 kvm är hanteringsytor för DSV Road. Anläggningen
har totalt hela 170 portar.
– Till dessa 90 000 kvm kommer
ca 11 000 kvm för den administrativa personalen, säger Magnus
Malmquist.
Landskrona nytt nav
Landskrona blir därmed det nya
navet för DSV Roads trafik till/
från Central- och Västeuropa. Här
bedrivs även omfattande trafik på
de nordiska länderna samt inrikes
partigods, distribution och upphämtning av gods inom Skåne.
– Även vår terminal i Jönköping
kan avlastas något.
– De stora utrikesflödena går
idag via skånska hamnar till och
från Tyskland och Polen. Travemünde är vår största kombiterminal.
Vilka är fördelarna med flytten
och den nya terminalen?
– Största fördelen är synergieffekterna när allt samlas på en
plats. Det geografiska läget, närheten till Öresundsbron och till de
stora Europavägar gjorde att valet
föll på just Landskrona.
– Jämfört med våra tidigare
anläggningar i Malmö och Helsingborg blir den nya terminalen
också lättare att angöra.
– Vi får också den mest
moderna anläggningen i Sverige
och investerar tex också i en ny
truckflotta på totalt 50–60 truckar
av olika slag.
Truckupphandlingen vanns av
Toyota Material Handling.
Tåget får vänta
Hur ser ni på möjligheten till spåranslutning?
– Vi har möjlighet att bygga ett
järnvägsspår till anläggningen om
det behövs. Till en början övervägde vi att göra det men nu får
det vänta, åtminstone tillsvidare.
Vi kör också gods på järnväg, men
det lastas om på andra platser.
Sveriges och Europas ekonomi är
inte den bästa just nu. Hur ska ni
klara att tjäna pengar på den här
investeringen?
– Vi jobbar i en tuff lågmarginalbransch. Men jag tror att vi är
en av ett fåtal stora transportörer
i Sverige som tjänar pengar i dag.
Det beror på att vi kan erbjuda
kunderna flexibilitet, service
och kvalitet. Vi har också fått in
många nya kunder den senaste
tiden. Våra kunder kommer att se
fördelar av den här nya terminalen.
DSV Roads största kund i Sverige är ica Sverige.
Största nyetableringen
DSVs nya logistikanläggning
blir den största nyetableringen i
Landskronas historia. Den blir
också den största nyetableringen
alla kategorier i Sverige under
2012.
Landskrona kommun har också
ansträngt sig för att ordna ett bra
boende för de medarbetare som
vill flytta och för att få till effektiva
offentliga kommunikationer.
Den nya terminalen kommer
inte bara att betjäna Skandinavien,
utan också delar av kontinenten.
I så måtto representerar lokaliseringen i Sverige delvis ett nytt
logistiskt tänkande. Alla viktiga
marknader i norra Europa kan nås
inom 24 timmar.
DSV beräknas totalt ha investerat ca 700 miljoner sek i den nya
Foto. DSV
logistikbygge
anläggningen som har byggts av
danska ds Flexhall.
Outsourcar ägandet
Tillsammans med DSVs terminaler i Stockholm. Göteborg och
Jönköping kommer DSV Solutions 55 000 kvm av byggnaden
ägas av NREP, medan den övriga
DSV Road delen av Landskronaanläggningen ägs av DSV själva.
– Den nya arbetsplatsen kommer att sysselsätta ca 600–650
anställda av vilka ca 500 är tjänstemän och resterande terminalarbetare. Alla anställda har erbjudits
att flytta med och nästan alla har
också tackat ja.
Inom DSV Solutions har man
möjlighet att nyanställa i takt med
att verksamheten växlas upp och
nya kunder tillkommer. Möjligheten finns också att växa till det
dubbla vid behov.
Danskägda börsnoterade
DSV-koncernen har verksamhet
i mer än 70 länder och ca 22000
anställda.
– Den 1 januari ska allt och alla vara på plats, säger Magnus Malmqvist.
MäSSa och konferenS
Vår mötesplats
– din möjlighet!
SvenSka MäSSan, GöteborG
29–30 Maj 2013
På Nordens största renodlade
logistikmässa med konferens möts hela
branschen och skapar de rätta kontakterna
– alla viktiga aktörer finns på plats
som utställare eller besökare!
Läs mer på www.logistik.to
OFFICIELL PARTNER
OFFICIELL MEDIAPARTNER
MEDIAPARTNER
25
utbildning
Foto: Patrik Karlsson, Högskolan i Borås.
Ljus arbetsmarknad
väntar logistiker
För den som väljer att bli logistiker väntar troligtvis en trygg arbetsmarknad med gott om jobb, trots ekonomiska kriser.
Arbetsmarknaden för logistiker ser
ljus ut. Enligt Arbetsförmedlingen
väntar en god efterfrågan, särskilt
på de välutbildade. Om ekonomin
krisar kan det till och med öka
suget efter logistiker.
Av Lena Sonne
”Arbetsmarknaden för logistiker
kommer att vara god under det
kommande året.
Det förväntas bli liten konkurrens om jobben, framför allt bland
26
personer med erfarenhet och
högre utbildning.” skriver Arbetsförmedlingen i sin yrkesanalys.
Nyckelpersoner
– Den ekonomiska nedgången
kommer sannolikt inte att påverka
välutbildade logistiker med erfarenhet negativt. De är nyckelpersoner och bör komma i sista hand
vid varsel, säger Andrew Sundin,
yrkesanalytiker på Arbetsförmedlingen.
– En lågkonjunktur kan tvärtom
resultera i mer uppgifter för en
logistiker. Företagen omorganiserar och rationaliserar sin verksamhet. En viktig process för ökad
lönsamhet som logistikern bör
vara involverad i för att den ska bli
effektiv så att företaget inte tappar
marknadsandelar.
”Under det närmaste året förväntas det bli något svårare för
arbetsgivarna att hitta rätt arbetskraft vid rekryteringar av logistiker. Det mesta talar för att det
blir brist på erfarna och högut-
bildade logistiker, medan de utan
akademisk utbildning och de som
saknar erfarenhet kan ha något
svårare att hitta ett arbete”.
Behovet av logistiker finns inte
bara hos transportföretag och i
industrin, utan även inom sjukvård, handel, byggindustri och
tjänstesektorn.
utbildning
högskoleutbildningar i logistik:
Grundnivå (kandidatexamen)
(Ort, lärosäte, utbildningsnamn, omfattning)
Eskilstuna: Mälardalens högskola, Innovation, produktion och logistik, 180 hp
Gävle: Högskolan i Gävle, Industriel ekonomi, Industrial management and logistics 180 hp
Göteborg: Chalmers tekniska högskola, Sjöfart och Logistik 180 hp
Göteborg: Göteborgs universitet, Handelshögskolans logistikprogram 180 hp
Jönköping: Högskolan i Jönköping, Industriell organisation och ekonomi, Logistik och ledning, 180 hp
Ljungby: Linnéuniversitetet/CIL, Informationslogistik 180 hp
Lund/Helsingborg: Lunds universitet, Campus Helsingborg– Logistics Service Management 180 hp
Norrköping: Linköpings universitet, LITH campus Norrköping – Flygtrafik och logistik, 180 hp
Skövde: Högskolan i Skövde, Industriell ekonomi och logistik 180 hp
Stockholm: Södertörns högskola, Ekonomi och logistik 180 hp
Trollhättan: Högskolan Väst, Produktionsteknik med logistik, Co-op, 180 hp
Avancerad nivå (master/magister):
(Ort, lärosäte, utbildningsnamn, omfattning)
Borås: Högskolan i Borås, Industriell ekonomi – logistik, 60 hp
Eskilstuna: Mälardalens högskola, Produktion och logistik 120 hp
Gävle: Högskolan i Gävle, Logsitics and innovation management, 75 hp
Göteborg: Göteborgs universitet, Logistics and Transport management, 120 hp
Helsingborg: LU, Campus Helsingborg, Service management, logistics, 120 hp
Jönköping: Högskolan i Jönköping, International Logistics and Supply Chain Management 60/120 hp
Linköping: Linköpings universitet: Intelligent Transport Systems and Logistics, 120 hp
Ljungby: Linnéuniversitetet/CIL, Informationslogistik, 60 hp
Luleå: Luleå tekniska universitet, Industriell ekonomi, industriell logistik, 120 hp
Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, Tillämpad logistik, 60 hp
Växjö: Linnéuniversitetet, Business Process and Supply Chain Management, 60 hp
Umeå: Umeå universitet, Civilekonomprogrammet, Handel och logistik 240 hp (Kandidat + Magisternivå)
Fristående kurser
Det finns en rad fristående högskolekurser inom logistikområdet vid många av de ovanstående och flera andra
lärosäten, bl a Örebro universitet, Tekniska högskolan i Jönköping, Blekinge Tekniska Högkola (Karlskrona/Karlshamn), Högskolan Dalarna (Borlänge) och Mittuniversitetet (Sundsvall).
YH-utbildningar runt om i landet:
Jönköping. Logistikprogrammet är en tvåårig YH-utbildning på Internationella Handelshögskolan.
– Den ekonomiska
nedgången kommer
sannolikt inte att
påverka välutbildade
logistiker med erfarenhet.
Norrköping. Utbildning i Affärslogistik på YH. LTH har utbildning i bl a bygglogistik här.
Skellefteå. I Skellefteå finns Affärslogistik på YH.
Vänersborg. Komvux erbjuder programmet Energi– och miljöeffektiv transportlogistik.
Kalmar.Affärshögskolan IUC Kalmar AB har utbildning till produktionsplanerare som YH-utbildning.
Göteborg. Göteborgs Stads Utbildning i Logistik och transportledning på Yrkeshögskolan Göteborg.
Nässjö. På Nässjöakademin kan man bli Inköpslogistiker.
Falun. Falun har Fordons– och transportprogrammet YA Frigymnasium en inriktning på logistik.
Andra rikstäckande eller regionala utbildningsarrangörer är Plan, Systemic Minds, Silf Competence, Eminator
Utbildning och Gothia Logistics Centre.
27
utbildning
YH-utbildningar i logistik stryps trots jobbgaranti
Foto: Lena Sonne
YH-utbildningar i logistik beviljas
inte medel trots 100 % jobbgaranti.
Märkligt tycker Tobias Jonasson på
Logent.
Av Lena Sonne
– För några år sedan startade en
mängd yh-utbildningar i logistik.
Men förra året beviljades bara ett
fåtal i hela landet, säger Tobias
Jonasson, utbildningsansvarig och
marknadschef på Logent AB, vars
delägda dotterbolag Logistikhögskolan driver utbildningsverksamhet i Stockholm och Göteborg.
Få utbildningar beviljas
KY/YH-utbildningar med logistikinriktning har tidigare funnits i
t ex Sigtuna, Norrköping, Kalmar
och Helsinborg men alla förlorat
YH-anslaget.
Produktionslogistik, lagerhantering, spedition, återvinningslogistik, returlogistik, citylogistik,
e-logistik, sjöfarts– och järnvägslogistik är alla områden med
stor efterfrågan på folk med rätt
utbildning och kompetens. Men
myndigheten för yrkeshögskolan
gör en generell bedömning och tar
inte individuella hänsyn.
– Ett stort antal yh-utbildningar
har inslag av logistik men jag
vet ännu inte hur många som
får starta, berättar säger Per-Åke
Bladh, pressekreterare, yh-myn-
– Vi har 100 % jobbgaranti för våra kursdeltagare, säger Tobias Jonasson.
digheten.
– I år kom rekordmånga ansökningar. Tidigare år har bara ca en
fjärdedel av ansökningarna kunnat beviljas.
Hur det blir efter denna ansökningsomgång vet myndigheten
först i januari 2013.
Försöker igen
– Men vi ansöker igen om att
utbilda affärslogistiker, transportledare, lager och terminalansva-
riga. Behovet är stort och vi har
100 % jobbgaranti för våra kurs-
deltagare, säger Tobias Jonasson.
Logents engagemang i Logistikhögskolan har funnits sedan
2010 och tidigare i år startades
också ett samarbete med Plan om
företagsinriktade kurser. Att ett
logistikföretag anordnar utbildning är ovanligt.
– Vi hade ett behov och det var
svårt att få tag på logistiker med
olika inriktning och rätt kompetens, säger Tobias Jonasson, som
ser flera fördelar i satsningen.
– Vi får en intern rekryteringsbas och våra egna konsulter är
lärare.
Ett 70-tal har redan gått kurser i
Logent/Plans regi i distributionslogistik, och ca 200 elever har hittills gått yh-kurserna.
Flera utbildningsföretag har
yh-logistikutbildningar, fei,
Företagsekonomiska institutet och
nbi, Nordic Business Institute, är
andra betydelsefulla aktörer inom
logistikutbildning.
Fakta YH-utbildning
KY – Kvalificerad yrkesutbildning ändrade 2009 namn till YH – Yrkeshögskola då Myndigheten för yrkeshögskolan inrättades.
Utbildningsformen startade 1996 i Norrköping och finns idag i hela
Sverige, med fokus på näringslivets och arbetsmarknadens behov
av kompetens. Ca en tredjedel av utbildningstiden är praktik och
kurserna är studiemedelsberättigade.
Även Luleå ökar igen
På Luleå tekniska universitet, LTU,
har också antalet logistikstudenter
ökat.
Av Lena Sonne
– Under några år hade ltu en
svacka i antalet ingenjörsstudenter
som även påverkade industriell
logistik, som vårt ämne kallas,
men nu har vi fler studenter än
någonsin, säger Anders Segerstedt, professor i logistik vid Luleå
tekniska universitet.
– Jag undervisar själv en hel del,
28
men det tyngsta ”lärarlasset” dras
av teknologie doktor Diana Chronéer, som sett till att intresset för
logistik ökat.
Studenterna med inriktning
logistik får lätt jobb.
Kurs i bygglogistik
– Ibland blir jag imponerad av
vilka kvalificerade förstajobb de
får, exempelvis huvudplanerare
för en stor livsmedelsproduktion.
Det är ingen enkel uppgift, men
vi försöker förbereda dem så gott
vi kan.
Ibland blir jag imponerad av vilka
kvalificerade förstajobb de nyexaminerade får.
Anders Segerstedt har tillsammans med Thomas Olofsson, professor i byggproduktion, utvecklat
en kurs i bygglogistik. Det finns
tre andra kurser i logistik på olika
nivåer; en speciell inköpskurs och
en introducerande kurs som kallas
’Operations Management’.
– En viktig del i vår logistikinriktning är också en kurs i operationsanalys.
Det planeras också en högskoleingenjörslinje i Luleå; industriell
ekonomi med inriktning på produktionslogistik.
utbildning
”Stort tryck på inköpsutbildningar”
NBI, Nordic Business Institute AB,
logstikutbildningsarrangör med
ursprung i Växjö, har företags– och
yrkeshögskoleutbildningar bl a
inom inköp och logistik.
Foto: Fredrik Fahlin
I Växjö, Malmö, Sundsvall och
Luleå finns nbis utbildning Inköp
& Supply Management med fokus
på inköp, men kursen ger även
logistikkompetens. Utbildningen
har totalt 200 studenter.
– Trycket på inköps-/upphandlarutbildningar är stort, säger
Therése Malmqvist, nbi, Örebro.
På utbildningen till strategisk
inköpare/upphandlare går 64
studenter. Däremot har det
varit svårare att få studenter till
logistikutbildningarna, trots ljus
arbetsmarknad.
– Det kan bero på att det är
svårt att marknadsföra vad yrket
logistiker innebär och göra yrkesrollen attraktiv.
Över 500 studenter finns inom
nbi, som driver yh-utbildningar
i bl a Malmö, Hässleholm, Växjö,
Kalmar, Stockholm, Örebro,
Sundsvall och Luleå.
– Vi har också möjlighet att
starta företagsutbildningar för
yrkesverksamma där det finns
behov.
Tredubblat intresse
– Trycket på utbildningar inom inköp/upphandling är stort, säger Therése
Malmqvist. Inköp & Supply Management på NBI har 200 studenter.
I Stockholm erbjuder också Företagsekonomiska Institutet (fei)
utbildning till strategisk inköpare
som startar våren 2013. fei anlitas
ofta av företag för skräddarsydda
kurser och finns även i Göteborg.
– Vi har en 2-årig yrkeshögsko-
leutbildning till logistikutvecklare,
säger Stefan Carlberg, utbildningsledare, fei.
Sedan utbildningen startade
2009 (då hette den Strategisk
Logistiker) har antal sökande tredubblats från 50 till 150 år 2012.
– Arbetsmarknad ser god ut,
både i Stockholm och nationellt.
Vi har gjort resultatuppföljning
på den första årskullen, 93% av
de utexaminerade hade relevanta
logistikarbeten sex månader efter
examen.
fei har ansökt om att driva
utbildningen vidare i ytterligare
två intag. Beviljande eller avslag
görs av yh-myndigheten och
grundar sig bl a på arbetslivets
behov. Besked väntas i januari
2013.
Stefan Carlberg tror att fokus på
hållbar logistik kommer att öka.
– Vi en bra delkurs som bl a
belyser transporters miljöpåverkan, miljörätt och marknadsbaserat miljöarbete.
Fler logistikstudenter än Äntligen logistik på
någonsin på Chalmers
Stockholms universitet
– Vi har ett ökat antal sökande för
varje år till våra 60 platser, säger
Ola Hultkrantz, utbildningsansvarig för Chalmers masterprogram i
Supply Chain Management.
Från att ha varit mer transportinriktad, har inriktningen breddats och tar nu upp större delen av
värdekedjan.
– De flesta får jobb direkt – ofta
redan där de gör sina examensarbeten. Internationellt står vi oss
bra, det syns bl a genom att våra
utländska studenter, ca 20 av de
60, ofta väljer att fullfölja sina
studier här.
– De flesta kommer numera från
Europa efter att studieavgifterna
för utomeuropeiska studenter
höjts kraftigt.
Stort intresse från företag
Logistiken blir allt viktigare för
företag eftersom logistikkostnaderna blir en allt större del av
varans värde.
– Företag inser vikten av att se
till helheten och minska sina kostnader i hela försörjningskedjan.
På Chalmers finns också kurser
i logistik som vänder sig till yrkesverksamma, Chalmers Professional Education.
– Vi har haft kurser i lean
production länge, dessutom har
Kenth Lumsden och jag delat programansvar för ett Executive program i scm, 10-dagarskurser för
logistikchefer och företagsledare,
där vi samarbetar med universitet
i Chicago och Cambridge för att få
bra föreläsare.
Göteborg, Linköping, Lund och
Luleå har alla avancerad utbildning
i logistik, men Stockholm har länge
varit en blind fläck.
– Vi ser att det finns behov av
logistiker på arbetsmarknaden,
säger Mandar Dabhilkar, universitetslektor i operations management, Stockholms universitet.
Från höstterminen 2012 är han
anställd vid Företagsekonomiska
institutionen vid Stockholms
universitet och förbereder en ny
tvåårig masterutbildning i logistik
som planeras till hösten 2014.
– Den kommer fokusera på
både varu– och tjänsteproducerande verksamhet, t ex logistikutmaningar inom vård och
detaljhandel.
Mandar Dabhilkar har ett förflutet på KTH där han initierade
flera valbara kurser i distribu-
Foto: Lena Sonne
Behovet av logistiker ökar och nya
utbildningar startas. Ola Hultkrantz, utbildningsansvarig,
märker tydligt det ökade logistikintresset.
– 2014 hoppas vi kunna starta vår
första masterutbildning i logistik,
säger Mandar Dabhilkar.
tionslogistik, inköp och produktion för civilingenjörer som läste
industriell ekonomi.
29
Norvik kan öppnas
Efter många förseningar är den nu på gång, den nya godshamnen
Stockholm–Nynäshamn Norvikudden med placering på Norvikudden
en bit norr om centrala Nynäshamn. Stockholms Hamnar hoppas på
byggstart under 2013.
2017
Av Peter Lorin
Diskussionens vågor har gått höga
kring detta hamnprojekt, som
drivs av kommunägda Stockholms
Hamnar och som började projekteras redan i början av 1990-talet
då Stockholms hamnar köpte
marken.
I december 2010 kom beskedet
från Miljööverdomstolen att den
nya godshamnen för rullande
gods och containers får byggas.
Glädjen över domstolsbeslutet
grumlades dock något över den
överklagan av Miljööverdomstolens dom som ett antal närboende
sakägare lämnat in till hd.
I april 2012 kom dock beskedet
att Högsta domstolen beslutat att
inte lämna prövningstillstånd i
ärendet och nu är det alltså fritt
fram för hamnprojektet att starta.
Nu återstår för Mark- och miljödomstolen att besluta om villkoren för både bygg- och drifttiden.
Stockholms Hamnar hoppas
på en byggstart under 2013 och
med en byggtid på tre år skulle det
första fartyget i bästa fall kunna
tas emot i den nya hamnen någon
gång vid årsskiftet 2016/2017.
– Godshamnen på Norvikudden
i Nynäshamn kommer att ersätta
containerhamnen i Frihamnen i
Stockholm. När Norvikudden är i
drift kommer alltså inga containerfartyg att anlöpa Stockholm
och Frihamnen. I Värtahamnen
blir det inga stora förändringar, då
mycket av roro-godset kommer
med färjorna som ska ha kvar
verksamheten i Värtahamnen.
Louddens tonnage påverkas inte
alls av Norvikudden, eftersom
oljeprodukter inte ska gå till Norvikudden, berättar Johan Castwall,
vd för Stockholms Hamnar.
Säkrar effektiv varuförsörjning
Enligt Johan Castwall kommer
den nya hamnen på Norvikudden
i Nynäshamn att säkra en effektiv
varuförsörjning till hela Stockholm–Mälardals–regionen.
– Vi bedömer att befolkningsutvecklingen i kombination med
ökad handel inom, till och från
Östersjöområdet kräver kraftfulla
förstärkningar av befintlig och
framtida infrastruktur. Markna-
den kommer att växa och Norvikudden blir ett konkurrenskraftigt
alternativ på ostkusten.
–Den ökande godsmängden
och de allt större fartygen ställer
högre krav på effektivitet, kort och
säker insegling, gott om manöverutrymme i hamnen och gott
om plats för snabb och effektiv
omlastning och lagring. Norvikudden kommer att erbjuda detta.
–Vi tror att en viss förflyttning
av godsflödena kommer att ske,
men det är för tidigt att göra en
bedömning om exakt hur påverkan kommer att bli på de andra
hamnarna i området, konstaterar
Johan Castwall.
Ovanligt hamnbygge
Av de hamnar som Stockholms
Hamnar driver byggdes majo-
2030. Stockholms Hamnar pekar
på att den globala containertrafiken femdubblats sedan 1990 och
att den år 2020 väntas bli dubbelt
så stor som idag.
Större fartyg
Snittkapaciteten hos nybyggda
containerfartyg har också ökat
mycket snabbt, från 4000 teu
2009 till beräknade 7000 teu
2012.
Enligt Sjöfartens Analysinstitut kommer den totala containergodsmängden öka med 7,6 %
per år fram till 2020. Enligt
Stockholms Hamnar visar också
statistiken över beställda fartyg
hos världens alla varv att medianfartygets hanteringskapacitet för
containrar ökat från 3000–4000
containrar 2004 till 5000–6000
”Viss förflyttning av godsflödena kommer att ske, men det är för tidigt att
bedöma påverkan på de andra hamnarna i området” säger Johan Castwall.
riteten i slutet av 1800-talet och
början av 1900-talet. Kapellskärs
hamn utanför Norrtälje är yngst
med 50 år på nacken. Stockholms
Hamnar betonar tre viktiga skäl
för byggandet av Norviks hamn;
den förväntade snabba befolkningstillväxten i Stockholm/
Mälardalsområdet, det faktum att
godsfartygen växer sig allt större
samt om ett allmänt miljöperspektiv.
Containerterminalen i Frihamnen ska drivas vidare så länge som
det krävs innan den nya storhamnen i Nynäshamn står klar att successivt ta över containertrafiken.
Passagerartrafik och rullande gods
på färjor stannar i Frihamnen.
Stockholm–Mälardalsregionen
har idag ca 3,2 miljoner invånare,
som tros växa till 3,5 miljoner år
containrar 2008. Containerhanteringen i Östersjöområdet ökar
främst mycket snabbt i europeiska
Ryssland, Baltikum och Polen,
medan den bara pekar långsamt
uppåt på de mer mogna marknaderna i Finland och Sverige.
I detta sammanhang konstaterar Stockholms Hamnar att
det i dagläget inte finns någon
svensk hamn på ostkusten som
kan ta emot de stora fartyg som
redan trafikerar andra delar av
Östersjön. Inloppen är för långa,
kajerna för korta och farlederna
otillräckligt djupa.
Byggs i tre etapper
Vattendjupet blir som mest 16,5
meter och hamnens yta fullt
utbyggd hela 44 hektar med 1400
kajmeter, sju kajplatser och fyra–
norvik
fem containerkranar. Kapaciteten
blir 300 000 containrar per år.
Hamnprojektet omfattar
tre etapper, i den första byggs
hamnområdets centrala delar och
kajplatserna 3–4 och 6–7, omfattande två containerkajer och två
ro-ro-lägen. Även järnvägsanslutning och järnvägsterminal liksom
kontors– och servicebyggnader
byggs ut i etapp ett. Omfattningen
av etapp två och tre beslutas
senare beroende på efterfrågan.
I direkt anslutning till hamnen
bygger NCC även en separat logistik– och företagspark.
Opereras av HPH
Containerverksamheten ska
drivas av Hutchison Port Holdings
(hph), en av världens största
terminaloperatörer, som även
får ansvaret för kranar och övrig
hanteringsutrustning. Hph driver
redan sedan 2009 containerterminalen i Stockholms Frihamn
i samarbete med Stockholms
Hamnar, och har verksamhet i
47 hamnar i 24 länder runtom i
världen. Ro-Ro-terminalen vid
Norviks hamn ska däremot drivas
av Stockholms Hamnar.
Kostar två miljarder
Totalkostnaden för Norvikprojektet beräknas i dagsläget till
ca två miljarder kronor (i 2010
års penningvärde) och sprids över
12–15 år utan behov av statliga
infrastrukturmedel. Hela satsningen finansieras av Stockholms
Hamnar via Stockholms Hamn
AB ägs av Stockholms stad. Enligt
Stockholms Hamnar ska den nya
storhamnen på Norvikudden bli
en av Europas mest miljöanpassade godshamnar. Fartygen ska
bland annat erbjudas möjlighet
till elanslutning. Det ska också gå
att ta emot svart– och gråvatten
från fartygen samt att källsortera
fartygens sopor.
”Norvik kan öka koldioxid-utsläppen i Storstockholm”
Analys: Gösta Hultén
När Norvik nu av allt att döma
verkligen blir av kommer logistikflödena i Storstockholm och
Mälardalen att påverkas.
Att Hong Kong-ägda hph, en av
världens största hamn– och terminaloperatörer, får en bas i Norvik
kan ge upphov till nya feederlinjer
helt nya eller på bekostnad av de
som idag går till andra svenska
32
hamnar. Men det kan också
betyda att flera svenska östersjöhamnar kan locka till sig mer
feedertrafik, om Norvik garanterar stora nya volymer.
Vinnare blir logistikområdena
i Haninge och Jordbro söder om
Stockholm, men också Stockholm Syd mellan Södertälje och
Nykvarn. Även Eskilstuna/Strägnäs och Katrineholm kan gynnas
på lite sikt.
Förlorare blir främst Södertälje
hamn, medan Gävle och Oxelösund troligen bara påverkas marginellt. Södertälje har redan sett
följder av konkurrensen då rederiet msc lämnade Södertälje för
Frihamnen med sin veckotrafik,
troligtvis under inverkan av internationellt mäktiga hph, och med
Norvik i kikaren för framtiden.
Ett stort problem med Norvik
är bristen på järnvägsinfrastruktur
mot Stockholm och Mälardalen.
Det kan innebära att lastbilstransporterna och därmed utsläppen i Sveriges mest tätbefolkade
regioner kan komma att öka ytterligare, åtminstone på kort sikt.
Det är helt i strid med regeringens målsättning att kraftigt
minska utsläppen av växthusgaser
från transportsystemen.
Foto: Transatlantic.
sjöfart
Hon ska vända skutan
för TransAtlantic
”Jag gillar att ta mig an uppgifter som
känns lite omöjliga” säger Heléne
Mellquist som lämnat Volvo efter 23
framgångsrika år för att stoppa
blodflödet på krisande rederiet
TransAtlantic.  
Av Hilda Hultén
– När jag kom till TransAtlantic vid
årsskiftet var det ett bolag i fritt fall.
Uppgiften blev att försöka stoppa
blodflödet. Det har vi lyckats ganska bra
med, säger Heléne Mellquist.
Hon började som finansdirektör på
TransAtlantic i januari och möttes av
bokslut med ilsket lysande röda siffror,
som växte kvartal efter kvartal. Rederiet
med det anrika namnet gjorde en förlust på 132 miljoner kronor efter skatt
Q 1 2012, mot minus 53 miljoner året
innan.
– Krisen i TransAtlantic har flera
orsaker. I början av 2000-talet och
fram till 2008 hade sjöfarten en ständig
volymtillväxt, ett nirvanaliknande
tillstånd som alla trodde bara skulle
fortsätta. När krisen kom 2008 trodde
alla att volymerna snart kulle komma
tillbaka.
Men branschen rustade för en tillväxt
som aldrig kom.
– Sedan 2008 har marknaden minskat
radikalt i hela norra Europa, det har lett
till ett stort överutbud på tonnage.
Stor omstrukturering
En annan svaghet var att bolaget de
senaste åren gjort flera förvärv och uppköp, utan att konsolidera.
– Verksamheten var uppdelad i öar
som fått fungera för sig själva, utan att
effektivisera administration och operativt arbete.
Verksamheten, som är uppdelad i
affärsområdena Industrial Shipping
och Viking Supply Ships, genomgår nu
en stor omstrukturering. Strategin och
implementeringsplanen har Heléne
Mellquist spelat en central roll i att
skapa.
Gillar omöjliga uppdrag
Nu får hon även genomföra planen,
som vd för Industrial Shipping. Hon tog
över vd-stolen i oktober.
– Jag tycker om uppgifter som känns
lite omöjliga, försöka bli en inspirerande kraft och vända förlust till vinst.
Lyckas man är det en otrolig seger för
alla inblandade.
Att få med personalen på att
omstrukturera och banta organisationen är en utmaning.
– Det är ju inte deras fel att ekonomin
inte håller, men de drabbas. Att göra
omstruktureringar är en svår balansgång. Samtidigt vet personalen ofta
långt före ledningen att något håller på
att gå snett. Jag upplever att omstruktureringen här är efterlängtad.
Tredje kvartalet 2012 visade något
bättre siffror, ”bara” –42 miljoner.
– Vi har en otroligt stark ägare i Kistefos som tror på verksamheten, annars
hade inte jag varit här. Ägaren Christen
Sveaas som är styrelseordförande är fast
övertygad om att det går att vända. Han
säger ”Nu ska vi rute dette bolag op”.
Lång karriär på Volvo
Efter många år med flera lyckade
– När jag kom till TransAtlantic vid årsskiftet var det ett bolag i
fritt fall. Den första uppgiften blev att försöka stoppa blodflödet, säger Heléne Mellquist.
omstruktureringar på Volvo vet Heléne
Mellquist vad hon talar om. Hennes
senaste uppdrag var som cfo för Volvo
Lastvagnars internationella division.
–Det var verksamhetens svarta får
när jag började, men vi vände till vinst
och bidrog väsentligt till lönsamheten
när jag lämnade.
– Man lyckas inte alltid, jag har varit
med om misslyckanden också. Men
efter 23 år på alla möjliga poster i Volvo
dök TransAtlantic upp som en utmaning.
Breddat erbjudande
En av de viktigaste förändringarna i
TransAtlantic är att börja jobba mer
kommersiellt och bredda transporterbjudandena.
– TransAtlantic har länge förlitat
sig på ett antal stora kunder som fyllt
volymerna, det fungerar inte längre. Vi
måste bli bättre på att aktivt leta last.
Företaget har därför inlett en
aggressiv kommersiell satsning, stärkt
huvudkontoret i Göteborg och skapat
renodlade säljkontor.
Vi har för
dålig täckning av
hamnarna
längs den
svenska
norrlandskusten.
Det ska vi
ändra på.
33
sjöfart
transittider. Szczecin har något så
ovanligt som kapacitet för tillväxt.
Idag skeppar TransAtlantic ca
6 000 lastbilar till Szczecin.
– Det kommer att öka, hamnens
läge är också strategiskt bra för att
nå tillväxtmarknaderna i öst.
Överväger Ryssland
– Vi försöker erbjuda mer
end-toendlösningar, där vi tar hand om
transporten dörr till dörr. Vi har
haft kompetensen länge, men inte
ett samlat erbjudande.
Industrial Shipping har fortfarande ingen egen verksamhet i
Ryssland, även om tankar finns.
– Ryssland är en otroligt intressant marknad med rejält bra
tillväxt, men det är också en stor
utmaning. Det gäller att stegvis
försöka förstå marknaden och
bygga erfarenhet.
Förvärv av lokal verksamhet
kan bli aktuellt.
– Det kan hända att vi försöker
förvärva i Ryssland. En annan
möjlighet är att utnyttja erfarenheten i Viking Supply Ships, som
har ett säljkontor i Moskva.
Styrka i Östersjön
Saknar hamnar i Norrland
TransAtlantics hemområde är
Östersjön, namnet till trots.
Heléne Mellquist tror att bolagets
trumfkort ligger i östersjötäckningen.
– Vi finns i hamnar där inte
alla finns. Vi är väldigt starka på
Finland och vår linjetrafik till
Szczecin i Polen är en styrka.
Storhamnarna i norra Europa,
som Hamburg, Antwerpen,
Amsterdam och Bremerhafen är
knökfulla och tampas alla med
kapacitetsbrist och långa
Ett uttalat mål är att fortsätta
expandera nätverket i Östersjön.
En svaghet i dagens utbud är
enligt Heléne Mellquist Norrlandskusten.
– Vi ska förbättra vår täckning
av hamnarna längs den svenska
norrlandskusten. Norra Sverige
är en tillväxtregion med många
potentiella kunder, bl a inom
den växande gruvindustrin. En
möjlighet vi måste utnyttja är att
bygga smarta transportnät för
gruvnäringen.
Rederi AB Transatlantics fartyg M/S Minnesota på ett vykort från
New York.  Hon sjösattes år 1949, såldes 1972 och skrotades sedan
1978. Bild: landgången.se
Ett namn med anor
Det ursprungliga Rederi AB Transatlantic grundades 1904. Huvudsyftet var att upprätta direkta sjöförbindelser mellan Sverige och
Nordamerika, men företaget hade även linjer till Sydafrika och
Australien. 1994 gick det anrika företaget i graven.
Det nutida TransAtlantic bildades 2005 genom en fusion mellan
B&N och Gorthon Lines. Namnet till trots har rederiet ingen trafik
över Atlanten. Den sista transatlantiska linjen lades ner år 2011.
Heléne Mellquist berättar om diskussioner i ledningen om namnet
skall behållas eller ej.  
– Vi ser en stor betydelse i kontinuiteten och det går inte att byta
namn så fort man justerar någon inriktning i verksamheten. Transatlantic är ett namn med fina anor, särskilt här i Göteborg. Jag tror
att det betyder mycket för varumärket.
”Svaveldirektivet inte i linje med EUs mål”
Det s k svaveldirektivet är FNorganet  imo:s nya regler om
svavelutsläpp i norra Europas
farvatten, där Nordsjön och
Östersjön ingår (SEC, sulphur
emission control areas). Reglerna
säger att svavelnivån i fartygsbränslet ska ner till 0,1 procent
from 2015. Det röstades igenom
av EU-parlamentet i september
och kommer att påverka kostnaderna för sjötransporter och
industrins kostnader. Det kan öka
godstransporterna på väg, vilket
strider mot EUs utsläppsmål.
Medelhavet och farvattnen väs34
ter om England slipper till vidare
de skärpta kraven.
I Sverige har bl a Skogsindustrierna föreslagit satsningar på järnvägen som ersättning för sjöfarten, i form av en investeringspott i
infrastrukturpropositionen.
I Finland har regeringen slopat
farledsavgifterna för att underlätta
för industrin och hjälpa sjöfarten
när konkurrensvillkoren nu ändras. Flera hävdar att regelverket
fortfarande går att ändra.
Borde Sverige göra som Finland?
– Regeringen bör inse att sjöfarten är viktig för landet, särskilt
med vår geografi. Vi bor på en
halvö – nästan en ö. Att slopa farledsavgifter är ett initiativ, men jag
vet inte hur stor betydelse det får.
Vad tycker du om direktivet?
– Det är viktigt att driva utvecklingen mot bättre bränslealternativ och minskad miljöpåverkan.
Svaveldirektivet är till för att
driva hållbar utveckling. Men det
straffar viss industri och förändrar konkurrensvillkoren för vissa
delar av Europa. Jag tror inte det
är förenligt med EUs mål.
Karta över SECA-området där de
nya utsläppsreglerna för svavel
skall gälla.
Framtiden kommer till Årsta 2014!
Framtidens transporter anländer med tåg 2014, närmare bestämt till Sveriges modernaste logistikanläggning för crossdocking – Stockholm Årsta kombiterminal. Ett toppmodernt logistikcenter
där transporter kan ta sig nästan hela vägen in till city via järnväg. Väljer man el- eller biogasbilar
för lokal distribution blir leveranskedjan i princip koldioxidfri. Det hjäper många företag att uppnå
sina miljömål. Det finns fortfarande möjlighet att göra Årsta till en del av din logistik. Kontakta oss
för en lösning som gör dina transporter lönsammare och betydligt grönare. jernhusen.se/tagplats
Foto: Kristinehamns kommun
logistiklägen
Kristinehamn
satsar på logistik
Kristinehamn får snart en mulit-modal terminal i hamnen.
Kristinehamns kommun i
Värmland satsar ca 50 miljoner på
en ny multi-modal terminal i
hamnen. Den ska vara klar vid
halvårsskiftet 2013 och ge ny skjuts
åt Kristinehamn som logistikläge.
Av Gösta Hultén
Foto: Kristinehamns bildarkiv
– När arbetet är klart blir Kristinehamns hamn en multimodal
hamn med plats för gods som kan
transporteras med både sjöfart,
tåg och lastbil. Terminalen blir en
omlastningsplats för gods av alla
kategorier, säger Conny Wolbe,
samhällsplanerare i Kristinehanns
kommun, med inriktning mot
infrastruktur och logistik.
2007 startade projektet att
bygga om hamnen. Den totala
investeringen är på över 50 miljoner kronor. 29 miljoner kronor
kommer från kommunen och 23
miljoner har EU bidragit med, via
Tillväxtverket.
– Kristinehamns läge är utomordentligt bra ur ett logistikperspektiv, med anslutningar till både
Värmlandsbanan, Bergslagsbanan
och som slutstation för Inlandsbanan via den nyligen elektrifierade
sträckan Kristinehamn-Nykroppa.
Störst uppland
– Vi ligger vid E18 mellan Stockholm och Oslo och vid riksväg 26.
Hamnen ingår i det interkommunala samarbetet Vänerhamn AB.
– Kristinehamns hamn är den
vänerhamn som har det största
industriella upplandet och bäst
infrastruktur, säger Conny Wolbe.
Kristinehamn har en lång historia som hamnstad. Hamnen här
var centrum för Bergslagens järnexport från mitten på 1700-talet
till mitten av 1800-talet. Förhoppningen är att Kristinehamn ska
kunna återta en viktig roll som
utskeppningshamn för biobränsle
till det framtida Ryaverket i Göteborg men även för industrivaror,
material för gruvdriften och med
containerhantering.
Marieholmsbro inget hinder
Begränsningen för Vänern är
slussarna i Trollhättan, som är
utdömda efter 2030. Men Marieholmsbron i Göteborg bli inget
hinder för ökad trafik via Göta
Kanal, menar Conny Wolbe.
– Med fastare tidtabeller där
man undviker rusningstiderna
tror jag att det kommer att fungera alldeles utmärkt.
I kommunen har nu startats
projektet Transportstaden som
skissar upp visionen för Kristinehamn som ett viktigt regionalt
logistikläge och med skogs och
industriprodukter som bas.
– I dag pågår en relativt omfattande malmverksamhet i västra
Bergslagen säger Conny Wolbe.
flerhundraårig hamnstad
Kristinehamn växte fram som en hamn– och marknadsplats kring den bro där riksvägen mellan Sverige och Norge passerade Varnan. Här mötte handelsmän och resande
på Vänern folk från Bergslagen.
När Gustav Vasa sökte en lämplig plats för ett nytt järnbruk, nära en bra utskeppningshamn föll valet på Bro, som staden då hette. Hans son Karl IX lät anlägga hytta
och hammarsmedja här på 1570-talet. Så småningom drev järnexporten via Vänern
fram en stadsbildning 1642, under drottning Kristinas förmyndarregering.
Kristinehamn växte som ett centrum för Bergslagens järn– och träexport. Denna roll
förstärktes när en av landets första järnvägar öppnades mellan Kristinehamn och
Sjöändan strax norr om Kristinehamn redan 1850 – den första delen av Inlandsbanan.
För att påminna om sjöfartens betydelse för staden har Kristinehamn en båt i sitt
stadsvapen. En fullskalig modell av båten i stadsvapnet, en s k bojort som fick namnet
Christine af Bro, seglar nu på Vänern som en populär sommarattraktion.
36
nyheter
Inget miljöpris delas ut i år av
Arlanda Logistic Network.
– Vi har inte funnit att några
företag uppfyller våra kriterier,
säger juryordförande Catherina
Löfquist.
första gången priset inte delas ut.
Om miljöarbetet har avstannat i en tid som mer än någonsin
behöver initiativ för sänkta koldioxidutsläpp, kan inte Catherina
Löfquist uttala sig om.
Av Lena Sonne
4 graders temperaturhöjning
I juryn för Arlanda Logistic Network, ALNs miljöpris ”Ecologistic
Award” sitter förutom Catherina
Löfquist, miljöansvarig på Bring
Express, också Per Holmgren, TVmeterolog och klimatförfattare,
Maria Huge-Brodin, universitetslektor i logistik vid Linköpings
Universitet och Ulf Nilsson, vd
DHL Global Forwarding.
Priset skulle ha delats ut på
ALNs 26:e seminarium i slutet av
november. Priset har tidigare gått
till företag och verksamheter med
anknytning till Arlanda som samarbetat för lägre utsläpp. Det är
I världsbankens färska rapport
Turn Down the Heat pekar nu den
samlade forskningen på en global
temperaturhöjning på 4 grader
istället för 2. Det gör problemet än
mer överhängande.
Transportsektorn står för närmare 40 procent av de svenska
koldioxidutsläppen. I världen står
transportsektorns utsläpp för över
30 procent av de totala växthusgasutsläppen.
Tunga fordon ökar utsläppen
Ingen samhällssektor är mer
fossilberoende. Flyg och sjöfart
använder enbart fossila drivme-
Foto: Lena Sonne
Inga företag förtjänade miljöpris
Utsläppen från tunga lastbilar ökar, men försöken att flytta över mer gods
till järnväg har misslyckats.
del. Vägtrafiken drivs till över 95
procent med fossila bränslen.
Av de samlade utsläppen från inrikes transporter svarar vägtrafiken
för över 90 procent. Medan Sveriges totala utsläpp av växthusgaser
minskar, stiger transportsektorns
utsläpp, främst med tunga fordon.
Personbilarnas utsläpp minskar
något i och med att de blir mer
bränslesnåla.
Men utsläppen från internationell sjöfart och flyg med svensk
anknytning stiger dramatiskt.
Utsläppen från den bunkerolja
fartyg tankar i Sverige, motsvarar
ca 7 miljoner ton koldioxid,d vs
mer än från hela den svenska lastbilstrafiken.
ENKÖPING – Sveriges Närmaste Stad
Enköping ligger mitt i den expansiva tillväxtregionen
Stockholm-Mälardalen. Inom 60 min restid lever och
verkar tre miljoner människor. Här möts E18, riksväg
55 och 70. Goda kommunikationer och närheten till
tre internationella flygplatser gör Enköping till en viktig
mötesplats för handel och affärer.
65 nya företag
Under senare år har 65 företag etablerat sig i Enköping
och ca 1 000 nya arbetstillfällen har skapats. Vi är stolta
över att ha tilldelats utmärkelsen ”Årets nyföretagarJarl & Co · www.jarloco.se
kommun i Sverige”. Vi är också högt rankade i Svenskt
Näringslivs ranking över bra företagsklimat. Idag finns
färdig industrimark att bebyggas och vi vill hälsa Dig
För mer information: marknadschef Arne Wåhlstedt
0171-62 52 71 · [email protected]
och ditt företag varmt välkommen till Enköping –
Sveriges Närmaste Stad.
www.enkoping.se
37
reportage
Serviceavdelningen är en viktig del av 20:20s lagerverksamhet.
Servicetjänster flyttar in i logistiken
På mobildistributören 20:20
Mobiles nya lager i Rosersberg
finns både kundservice, reparationsservice och returavdelning.
”Kringtjänster blir allt viktigare”,
säger logistikchef Mårten Sondell.
Text och foto Hilda Hultén
I en sprillans ny, stålgrå lagerbyggnad i Rosersberg nära Arlanda,
huserar 20:20 Mobile sedan ett år.
– Vi flyttade hit från våra gamla
lokaler på en helg. Flytten fick inte
störa produktionen, allt planerades månader i förväg, berättar
Felix Engfeldt, lagerchef på 20:20
Mobile, när han visar runt i lagret.
– Vårt gamla lager i Kista blev
för trångt, personalen fick nästan
klättra på varandra och varorna.
Det påverkade trivsel, effektivitet
och säkerhet.
De har gått från 3 000 till nästan
10 000 kvm, och har nu gott om
plats att växa.
– Dessutom har vi förbättrat
effektiviteten med 10 procent,
utan tekniska lösningar.
Svårt att planera
Felix Engfeldt berättar om svårigheterna i att planera det perfekta
lagret i förväg.
– Det är mycket att tänka på, allt
från hur många eluttag och vilken
utrustning som behövs till var
varorna ska stå. Klassisk lagerinredning får man hjälp med av
leverantörerna, resten är svårare.
38
Gardiner, toalettpapper och dörrmattor är lätt att glömma bort.
Enligt honom kan det också
vara svårt att få loss pengar för det
när väl projektbudgeten är satt.
– I efterhand kan jag tänka att
det hade varit skönt att ha en erfa-
– Personalen är vår viktigaste
tillgång, vi har satsat mycket på
trivsel i nya lagret, säger Felix
Engfeldt.
ren konsult som skötte detaljplaneringen. Samtidigt har vi lärt oss
jättemycket.
Satsat på trivsel
En viktig faktor vid utformningen
var arbetsmiljön.
– Vi har satsat mycket på trivsel,
gödslat med toaletter och belysning och sett till att lunchrummen
är ljusa och trevliga. Hela tiden
försökt tänka ”hur skulle jag vilja
ha det om jag jobbade här åtta
timmar om dagen”.
En udda satsning är ett högtalarsystem i lagret, där personalen
kan välja musiken som spelas – eftersom man av säkerhetsskäl
inte får ha med sig egen elektronik.
Enligt Felix Engfeldt var det
viktigt att få med de anställda i
flytten.
– Det tar lång tid att bli duktig
och vi tappar kompetens och servicegrad om personalen vantrivs
eller slutar. Det måste vara trevligt, annars kan man inte leverera.
Personalen har också varit delaktig i utformningen av den nya
lagret.
– Det är ju de som vet hur verksamheten fungerar. Ett exempel är
bärbara datorer som man kan ta
med på plockrundan, det var en
medarbetares idé.
Inte bara distribution
20:20 Mobile hette tidigare
AxCom och är ett dotterbolag
till brittiska 20:20 Mobile Group.
Koncernen omsätter ca 13
miljarder sek i Storbritannien,
Spanien och Norden, varav 20:20
Mobile står för ca en tredjedel
totalt i Norden, med Sverige som
huvudmarknad.
Företaget är en klassisk distributör av telekomprodukter, främst
mobiler och tillbehör, men har
också en rad logistikrelaterade
kringtjänster som lagerhållning,
kundservice, returhantering, reparationer och tredjepartslogistik.
Leverantörerna är mobiltillverkare och leverantörer och
kunderna är stormarknader, HiFibutiker, mobiloperatörer och elektronikkedjor, men även aktörer
inom e-handel och B2B.
Kringtjänster viktigare
Enligt 20:20s logistikchef Mårten
Sondell blir kringtjänster allt
viktigare i elektronikbranschens
knivskarpa konkurrens.
– Branschen är väldigt prispressad redan, det går inte att konkurrera med enbart pris. Du måste
erbjuda mervärdestjänster också.
För att få ekonomi i serviceutbudet krävs storskalighet, något
som enligt Mårten Sondell inte
alltid är möjligt för enskilda återförsäljare.
– Det krävs standardiserad stordrift för att kunna erbjuda kringtjänster kostnadseffektivt. För en
enskild leverantör är det svårt
att få till. Vi kan erbjuda samma
typer av tjänster till flera och på så
vis få volym och storskalighet.
Idén är ett slags ”one stop shop”
där allt från lager och logistik till
eftermarknadstjänster som reparation, kundservice och försäljning
sköts av 20:20.
– Vi kan ladda, konfigurera,
sätta på loggor och displayskydd
på produkterna, teckna försäkringar, hantera returer, reparera
produkter. Vi har också tillbehörsIntelligent Logistik 6–7/12
reportage
– De som vågar prognosticera ännu
bättre blir branschens vinnare,
säger Mårten Sondell.
sortiment som kan skickas ut med
leveransen direkt till slutkund.
Just i tillbehör och angränsande
produkter ser Mårten Sondell stor
potential.
– Tillbehör har högre marginal,
där vi dels kan ha ett eget sortiment och fungera som tredjepartslogistiker.
Höga transportkrav
Mobiltelefoner är högvärdiga
produkter, att varutransporterna
sker säkert och kommer i tid är
oerhört viktigt.
– Vi ställer väldigt höga krav på
transportörernas säkerhetstänk
och leveransprecision. Det är stora
varuvärden som transporteras,
förseningar innebär kapitalförluster.
Att transportören har en medvetenhet om säkerhetsrisker är
viktigt, inte minst för chaufförernas skull. Men det viktigaste är att
de håller leveranslöftena.
– Våra kunder struntar ju i varför vi inte kan leverera, de bryr sig
bara om att få sina varor i tid.
Vill se tajtare samverkan
Mobilindustrin är relativt ung och
har enligt Mårten Sondell en hel
del att lära i att förutse efterfrågan
och kundbehov.
– Allt har skett relativt prognoslöst och omoget när det kommer
till supply chain. Där finns fortfarande mycket att förbättra i hela
kedjan med ännu tajtare samverkan. Men medvetenheten har ökat
drastiskt sen något år.
Han vill se att branschen tar
efter mode- och livsmedelsindustrin, med mer forecasting genom
hela kedjan från tillverkare till
slutkonsument.
– Om branschen skulle satsa
mer på att på att uppnå en rakare,
mer självgående försörjningskedja
med automatisk varupåfyllnad
skulle det spara pengar och ge
bättre marginaler.
Samtidigt är marknaden svår att
förutspå.
– De som lyckas prognostisera
och ännu bättre träffa efterfrågan
i samarbete med kunder och partners kommer att bli branschens
vinnare.
– Branschen är också väldigt
it-ung i vissa avseenden. Bättre
och kraftigare it- och affärssystem
skulle ge utvecklingen en skjuts.
Lagerfakta
Ägare: Kilenkrysset
Avtalstid:10-års hyreskontrakt
Disponibel yta: 9 800 kvm
Antal lageranställda: drygt 40
Investeringskostnad: 10 miljoner SEK
Leveranser/dag: 1 200–2 000 (ca 30 000 artiklar/dag)
Antal lagerhållna artiklar: ca 8 000
Lageromsättning: 16 gånger/år
Försörjer: Sverige, Norge, Danmark, Finland och Baltikum
Transportör: drygt 80 % med Posten Logistik.
N 57° 40.898’, E 14° 7.282’
TABERG, JÖNKÖPING
Tänk
sToRT.
Tänk 29 000 m² lager
och kontor i ett av Sveriges
bästa logistiklägen.
I Taberg/Torsvik, ett nyckelläge
precis utanför Jönköping, nära
E4 och R40, finns nu en större och
mångsidig lokal ledig.
Här hittar du 21 000 m² lagerbyggnad
med generösa rangerytor, högt i tak
och flexibla lösningar för lager- och
varuhantering.
Tänk stort, läs mer:
Se www.cbre.se,
scanna QR-koden.
Hör mer: Patrik Carlsson,
CBRE, 0703-60 60 09
eller 031 719 32 50.
Dessutom 5 000 m² fräscha kontorsytor och 3 000 m² att disponera som
t ex utställningsyta. Möjligheter finns
också att ta över befintligt stallage.
39
apics
RAPPORT APICS:
”Bortom Better, Faster and Cheaper”
Årets upplaga av APICS årliga
konferens anordnades i Denver,
Colorado den 14–16 o ktober.
Temat var hur man ökar effektivitet i försörjningskedjor samt hur
statusen för Supply Chain höjs i fler
företag.
typen av analyser har vi ju gjort
i Sverige den senast 15 åren. Det
samma gäller Sales & Operations
Planning, vmi, Value Stream
Analysis etc.
Största behållningen under
apics 2012 var nätverkandet och
studiebesöken på de regionala
bolagen. Nu får vi istället se fram
mot en betydligt matigare konferens i Stockholm den 15–16 april
då plan firar sitt 50 årsjubileum
samt 2013 års upplaga av plankonferensen.
Av Patrik Färdow
Totalt hade drygt 2 000 personer
sökt sig till Denver för att lyssna
till de fler än 60 föredragen som
fanns med i programmet i ett
antal parallella föreläsningsserier. Under de två sista dagarna
anordnas även ett tiotal välbesökta
studiebesök på regionala företag,
som fick chansen att visa upp
sig för den vetgiriga och kritiska
publiken.
Generellt präglades konferensen som alltid av en informell och
nyfiken stämning. Var kommer
du från och vad jobbar du med?
Nätverkandet mellan olika branscher och företag gick det inte att
ta miste på. Och visst är det spännande att träffa likasinnande med
samma utmaningar och problemställningar.
Som keynote speaker hade
man bjudit in Douglas Merrill, f d
cio på Google samt Eric Berlow,
ted Senior Fellow. Både försökte
bringa klarhet i vad det är som
händer runtomkring oss i världen
med tanke på ökad komplexitet
och ny teknik som hela tiden sköljer över oss.
Men ibland är det komplexa
enklare och mer förutsägbart
Drygt 2 000 personer sökt sig till Denver för att lyssna till över 60 föredrag
under två dagar i oktober.
åtminstone om Eric Berlows teorier stämmer.
USA står och stampar
Konferensen var välarrangerad
med bra presentationer men
innehållet kunde ha varit mer
intressant. Jag fick lite känslan av
att Nordamerika står och stampar
lite när det gäller nytänkande
inom operationsområdet. De värsta effekterna av recessionen som
drabbade usa och en organisation
som apics hårt under 2008/2009
är nu på betryggande avstånd.
Dock saknas det fortfarande
energi och en rejäl satsning på
framtiden inom produktionsoch logistikområdet. Många av
föredragen är handfasta och bra
men mycket av kunskaperna är
att betrakta som gammal skåpmat
i alla fall för den mer initierade
logistikern. Personligen saknade
jag fler case från företag som hittat
nya vägar inom logistiken och på
så sätt ökat sin konkurrenskraft
eller lönsamhet.
I väntan på nästa megatrend
För några år sedan pratade alla på
konferenser som denna om lean,
Six Sigma, Theory of Constraints
samt en uppsjö av andra initiativ för att adressera problem
med ökad komplexitet med ett
strukturerat angrepps sätt. Nu
känns det mer som att alla mest
går och samlar kraft inför nästa
megatrend inom området. Visst
var fördragen om simulering av
distribution och lagerverksamhet på Unilever och Coca-Cola
i Brasilien intressanta men den
Patrik Färdow var fram
till mitten av november
vd för säkerhetsbolaget
Nokas Sverige, tidgare G4S.
Läs intervjun med honom
om säkerhetstransporter,
varför han slutade på Nokas
och vad som händer med
branschen efter Panaxias
konkurs på
Näringslivets Norrköping.
Rätt läge för nya idéer.
Det bubblar i Norrköping. Av den nya entreprenörsandan. Den kreativa energin. Och det växande
för Norrköping som plattform för forskning och nya näringslivssatsningar.
Vi är en del av tillväxtin
www.vti.se/transportforum
East Sweden och har ett av landets bästa logistiska lägen. Här möts flyg, sjöfart, tåg och Europavä
Våra konferensanläggningar är i toppklass och arenorna likaså. Dessutom erbjuder vi ett starkt ku
och enastående skärgårdsnatur som skapar mervärden för både företag, anställda och kunder.
I Norrköping får dina idéer växtkraft!
Transportforum firar 30 år!
9–10 januari 2013 i Linköping
Vilket är bästa läget för dig? Läs mer på www.norrkoping.se/naringsliv
Välkommen till Nordens största årliga konferens inom transportområdet!
40
Under två intensiva dagar bjuder VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, på mer än 500 föreläsare, möjlighet till många
spännande möten mellan 1 800 deltagare samt underhållning.
Vi ses i januari!
e intresset
nitiativet
ägar.
ulturliv
Näringslivets
Norrköping.
Näringslivets
Näringslivets
Näringslivets
Norrköping.
Norrköping.
Norrköping.
Rätt
Rätt
Rätt
läge
läge
läge
för
för
för
nya
nya
nya
idéer.
idéer.
idéer.
Rätt
läge
för
nya
idéer.
Det bubblar i Norrköping. Av den nya entreprenörsandan. Den kreativa energin. Och det växande intresset
bubblar
Det Det
bubblar
isom
bubblar
Norrköping.
i Norrköping.
i Norrköping.
Av
Avnya
den
Aventreprenörsandan.
den
nya
entreprenörsandan.
Den kreativa
DenDen
kreativa
kreativa
energin.
det
Ochväxande
Och
det det
växande
intresset
växande
intresset
intresset
förDet
Norrköping
plattform
förden
forskning
ochnya
nyaentreprenörsandan.
näringslivssatsningar.
Vienergin.
är enenergin.
delOch
av tillväxtinitiativet
förSweden
Norrköping
för Norrköping
för
Norrköping
somettplattform
som
plattform
plattform
förbästa
forskning
förlogistiska
forskning
för forskning
och lägen.
nya
ochnäringslivssatsningar.
och
nya
Vi tåg
är en
Vioch
är
del
ViEuropavägar.
en
är
avdel
en
tillväxtinitiativet
av
deltillväxtinitiativet
av tillväxtinitiativet
East
och
har
av som
landets
Härnya
möts
flyg, sjöfart,
East
East
Sweden
och
Sweden
har
ochett
och
har
av
har
ett
landets
av
ettlandets
avbästa
landets
bästa
logistiska
bästa
logistiska
logistiska
lägen.lägen.
Härlägen.
möts
Här
möts
flyg,
möts
sjöfart,
flyg,flyg,
sjöfart,
tåg
sjöfart,
och
tåg
Europavägar.
tåg
och och
Europavägar.
År East
2017Sweden
är det
byggstart
för
Ostlänken.
Då kortas
avstånden
mellan
tvåHär
av Sveriges
största
arbetsochEuropavägar.
Våra konferensanläggningar
VåraVåra
konferensanläggningar
konferensanläggningar
i toppklass
är
i är
toppklass
i toppklass
och arenorna
och
arenorna
arenorna
likaså.likaså.
Dessutom
Dessutom
Dessutom
erbjuder
erbjuder
erbjuder
ett vi
starkt
ett
vi starkt
ett
kulturliv
kulturliv
tjänstemarknader.
Vårt läge blir är
ännu
mer
attraktivt
ochoch
satsningen
blirlikaså.
en
hävstång
förvi
investeringar
i starkt
vårkulturliv
region.
och
enastående
och
och
enastående
enastående
skärgårdsnatur
skärgårdsnatur
skärgårdsnatur
som
skapar
som
som
skapar
mervärden
skapar
mervärden
mervärden
för
både
för
både
företag,
för
både
företag,
anställda
företag,
anställda
anställda
och
kunder.
och
och
kunder.
kunder.
I Norrköping får dina idéer växtkraft!
I Norrköping
I Norrköping
I Norrköping
får dina
får idéer
dina
får dina
idéer
växtkraft!
idéer
växtkraft!
växtkraft!
Vilket är bästa läget för dig?
VilketVilket
är bästa
Vilket
är bästa
läget
är bästa
läget
för dig?
läget
för Läs
dig?
för mer
dig?
Läspå
Läs
mer
www.norrkoping.se/naringsliv
mer
på www.norrkoping.se/naringsliv
på www.norrkoping.se/naringsliv
Läs mer på www.norrkoping.se/naringsliv eller ring 011-15 12 74
dag ericsson
Henry Ford med en T-Ford och Steve Jobs med en I-Phone. Båda skickliga på att upptäcka kundernas implicita behov och förutse och skapa behov
av produkter.
Service
allt viktigare för kunderbjudandet
Logistiken är mitt i en snabb omställning
från kostnads- till kundfokus och från
inside-out till outside-in och där ”push”
har ersatts av ”pull”, säger Dag Ericsson,
välkänd professor i logistik.
Av Gösta Hultén
Dag Ericsson är den som främst
introducerat begreppet Demand Chain
Management, som komplement till det
traditionella begreppet Supply Chain
Management.
Under det senaste halvåret har han
deltagit i internationella logistikkonferenser för världsledande forskare i
Singapore i juni och i Bryssel i oktober.
– Där konstaterades att också supply
chains i grunden är efterfrågedrivna
dvs demand driven supply chains.
De är alltså ”pull-” snarare än ”push”orienterade. Men samma sak gäller ju
definitionsmässigt för demand chains.
Demand Chain Management tar kunderna och inte varuproduktionen som
utgångspunkt.
– Typiskt för demand chains är också
att de inte bara fungerar i existerande
konkurrenssystem, utan också kan
42
bidra till att skapa nya marknader,
kundsegment och konkurrensfördelar.
framgångsrika företag ligger steget före
sina kunder i att veta vad de kommer
att efterfråga.
Kräver fördjupad konsumentinsikt
Men denna möjlighet bygger på att de
har en djup konsumentinsikt.
– Det gäller inte bara kundernas
explicita utan också deras implicita,
ännu inte uttalade behov.
Det gäller att förstå möjligheter med
produkter och servicefunktioner som
inte funnits förut och som kunden
alltså inte har kunnat efterfråga.
– Apple är ju idag arketypen för
denna sorts företag. De var skickliga på att förutse och skapa behov av
produkter som Ipad och Iphone, som
kunderna väntar otåligt på i månader i
förväg.
Det här kundbehovet skapar de inte
genom traditionell marknadsföring
utan genom att plantera nyheter t ex i
sociala media.
– Utmaningen är att som Apple ta sig
ut från den mördande konkurrensen i
”branschen”, där utgångspunkten är att
vara lite bättre än konkurrenterna till de
fria, ”uncharted waters of the blue sea”.
Det är dock inte första gången som
Redan Henry Ford förstod
Logistiker
måste kommunicera
med både
marknadsförare,
säljare och
slutkunder.
Man måste
skaffa sig
ett gemensamt språk.
– Redan Henry Ford påpekade vikten
av att inte bara möta kundernas uttalade behov och önskemål, utan också
tänka ”out of the box” och definiera
implicita behov. Han lär ha sagt: ”Jag
kan ju inte fråga kunderna, för de vill
bara ha snabbare hästar”. Men han
erbjöd ju ”horse-less carriages”!
– Den allt vanligare ansatsen att
arbeta med ”co-creation” mellan leverantörer och kunder, är också exempel
på efterfrågedrivande eller efterfrågeskapande agerande, menar Dag Ericsson.
– Electrolux ”Ergorapido” som har
tagits fram i samspel med konsumenter,
är ett annat exempel på vad djup kundinsikt kan ge.
Demand Chain Management fokuserar på nära samarbete, co-creation, med
ett fåtal, noga utvalda leverantörer och
kunder.
– Samarbetet bygger på förtroende,
partnerskap och gemensamma värdeIntelligent Logistik 6–7/12
Foto: Lena Sonne
dag ericsson
E-skohandeln Brandos låter returerna bli ett bidrag för fördjupad kundinsikt, och kan
på så vis förfina kunderbjudandet, menar Dag Eriksson.
ringar. Det blir allt mer betydelsefullt
nu när konkurrensen snarare ligger
mellan försörjningskedjor än mellan
enskilda företag.
Avhandling om returns management
Det här är också en orsak till detaljhandelns stora förändring, en förändring
som också dragit till sig logistikforskningens intresse.
Den mest expansiva delen av detaljhandeln är e-handeln, som fortsätter att
öka med över 10 procent per år.
Vid Högskolan i Borås, där Dag
Ericsson är professor, finns också
siir, Swedish Institute for Innovative
Retailing, som erbjuder forskar- och
utvecklingsmiljöer som kan bidra till
innovativ och hållbar handel.
Borås är sedan länge ett starkt kluster
både för postorder och modeföretag.
Därför ligger man också i framkanten
att lösa e-handelns problem.
– I början av nästa år läggs en intressant avhandling fram av Klas Hjort,
som visar hur djup konsumentinsikt
kan göra ett problem till en möjlighet.
Den handlar om Returns Management, d v s hur man hanterar returer i
e-handeln.
Egna kunderna de största
”leverantörerna”
– Fri returrätt och fri frakt har nästan
blivit norm inom e-handeln. I Tyskland
och i Finland är det lagkrav på fria
returer och det är något som e-handeln
i Sverige måste acceptera.
– Det har visat sig att de mest lönsamma kunderna inte, som man kan
tro, är de som inte returnerar några
varor, utan de som gör någon enstaka
retur.
– De egna kunderna står för 20–30
procent av inleveranserna till distanshandelsföretagen i form av returer. De
är alltså de enskilt största ”leverantörerna”, vilket belyser att returlogistik
och Returns Management är en strategisk fråga.
– Returerna ger en utmärkt feedback
på vad kunderna vill ha och inte ha. De
framgångsrika e-handelsföretagen, som
t ex skohandelsföretaget Brandos, har
lärt sig att analysera returerna för att
förfina sitt kunderbjudande. De lyckas
göra returerna till ett bidrag för fördjupad kundinsikt, säger Dag Ericsson.
Ännu ett exempel på hur service blir
allt viktigare i kunderbjudandet.
Samma utveckling i Asien
På sida 12 listas de 15 främsta företagen
i Europa utifrån deras supply chain.
Listan domineras av livsmedels- och
modekoncerner. På USA-listan ligger
Apple och Cisco i topp, tillsammans
med företag som Procter&Gamble,
Wal-Mart och PepsiCo.
– Gartners Europalista, liksom
senaste amr/Gartner-rapporten, visar
hur initiativet i utveckling av innovativ
logistik svänger över från traditionell
industri till företag inom snabbrörliga
konsumentvaror.
– Listorna visar att partnerskap,
innovation och nätverksbyggande som
baseras på förtroende, ömsesidigt beroende och ”co-creation” är nycklar till
framgång.
Den utvecklingen belystes också vid
konferensen ”Thought Leadership in
scm” som hölls i Singapore i juni i år.
– Demand-driven supply chains leder
utvecklingen också i Asien och allt fler
betonar vikten av att också komplettera med demand-driving chains, som
ju är en grundsten i en dcm-ansats.
Både listorna och diskussionerna i
Asien illustrerar den snabba omställningen från kostnads- till kundfokus.
Push har ersatts av pull och nu också
en ”ny” push-ansats, baserad på djup
kundinsikt och kännedom inte bara
om kundens köpvanor, utan också om
bakomliggande behov, konsumtionsbeteende och latenta önskemål.
– Returerna ger
en utmärkt
feedback på vad
kunderna vill ha
och inte ha, säger
Dag Ericsson.
Service blir avgörande
– Köpet ska i allt högre utsträckning
vara en upplevelse, ett ”event” och
då måste vi komma mycket närmare
konsumenten. Produkterna blir alltmer
jämförbara, vilket innebär att servicen i
vid bemärkelse blir avgörande.
– Logistikern måste kunna förstå och
kommunicera med både marknadsförare, säljare och slutkund. Man måste
skaffa sig ett gemensamt språk. Kraven
ökar inte bara på logistik, marknadsföring, försäljning och produktutveckling, utan också på företags- och
organisationsutveckling i ett strategiskt
perspektiv.
43
Vill du lämna konkurrenterna
långt bakom dig?
På Consafe Logistics förstår vi alla delar i din leveranskedja;
våra lösningar används av företag inom alla industrier och
segment i mer än 35 länder över hela världen. Kort sagt:
vi vet vad som fungerar, och vad som inte fungerar.
Vill du veta mer? Läs mer om hur vi hjälpt våra kunder på
www.consafelogistics.se
Kontakta oss gärna på [email protected].
Se hur våra kunder använder logistik som en konkurrensfördel!
Vårt erbjudande är heltäckande:
Inom manufacturing hjälper vi er att
optimera materialflöden i produktion och
i produktionslager. Våra lösningar kopplar ihop
produktionsprocesser med affärsprocessen för
alla tillverkande företag. Resultatet låter inte
vänta på sig.
Inom warehouse management får ni effektiv
och pålitlig lagerhantering som ni kan räkna
med. Vårt WMS bygger på vår erfarenhet inom
lagerlogistik och distributionsprocesser
– vi matchar era behov.
Inom enterprise mobility erbjuder vi en unik
kombination av mjukvara, hårdvara, service och
support för mobilitetsstöd i era affärsprocesser.
Smidig integration med era befintliga ERP-system
och mobila enheter.
vinjett
Stambanan genom Norrland. De stora avstånden är en logistisk utmaning.
Foto: Wikipedia
Sätter handelslogistik på kartan
På Umeå universitet håller Lars
Silver på att göra sig hemmastadd.
Han är nytillträdd på professorstjänsten i handel och logistik vid
avdelningen för företagsekonomi.
– Logistiken är ett sätt att tillföra
handeln en unik konkurrensfördel.
Av Lena Sonne
Umeå universitet har visat
framfötterna bl a inom samhällsvetenskap men har hittills varit en
vit fläck på kartan över svenska
logistikutbildningar.
– Syftet är att stärka det nuvarande civilekonomprogrammet med ny forskning och en
utbildningsinriktning mot handel
och logistik, säger Lars Silver,
som finns på plats med familjen i
Umeå sedan augusti i år.
Han har tidigare varit verksam
vid kth i Stockholm och Uppsala
universitet där han skrev sin
doktorsavhandling om entreprenörskap.
Professuren i ”Retail and
Demand Chain Management” är
ovanlig genom att logistik kopplas
till handel. Logistik har traditionellt mest studerats i industri – och i transportsektorn.
– Norrland med långa avstånd
och gles befolkning är en utmärkt
plattform för att studera logistikens möjligheter, säger Lars Silver.
– Logistik faller lite mellan olika
utbildningar. Vi kommer att ta
upp ämnet både på civilingenjörs– och civilekonomutbildningen. Målet är att Umeå ska
få en unik utbildning genom att
sammanföra kompetenser från
flera områden.
Viktigt med helhetssyn
Enligt Lars Silver ökar logistikens
betydelse för handeln.
– Studenterna ska få en bredd,
där man sätter samman affärsmannaskapet med inköps– och
logistikkompetens. Företagen
efterfrågar och behöver generalis-
ter med helhetssyn.
Utbildningen får inslag som
t ex konkurrensfördelar, helhetssyn, logistik som central strategisk fråga, best practice med
exempel på smarta logistiksystem,
efterfrågestyrd logistik och outsourcingproblematik. Men också
etik, moral och ekologi och deras
betydelse för varumärket.
– Det har visat sig att framgångsrika logistikinriktade företag
som t ex ikea och Dell utgår från
helhetsperspektivet i sina flödeskedjor. Sådana exempel är värda
att studera.
Logistiken viktig i Norrland
Professuren finansieras externt
med 5 miljoner kronor, bl a med
2 miljoner kronor från Svensk
Hande 1,6 miljoner från Handelns
utvecklingsråd, hur, och Sveriges
inköps– och logistikförbund, Silf
med 300 000 kronor årligen. Men
finansieringen kommer också från
fonder som köpmän i södra Västerbotten byggt upp genom åren.
– Logistik kan ha särskild
betydelse för handelsnäringen
och hela näringslivet i Norrland
som har en speciell situation med
långa avstånd och gles befolk-
ning. I Norrland finns en utmärkt
plattform för att studera logistikens möjligheter. För att svenska
företag ska kunna konkurrera på
en världsmarknad med många
lågprisalternativ krävs spetskompetens utöver det vanliga.
Många företag idag har likvärdiga produkter till samma pris,
logistiken avgör ofta vem som blir
vinnare eller förlorare.
Mjuka värden väger tungt
Men att skaffa sig en konkurrensfördel i kronor och ören räcker
inte, menar Lars Silver.
– Moraliskt ansvar, etik och
ekologiska frågor har stor betydelse för att utveckla ett varumärke och en egen identitet. Att
t ex få en negativ stämpel för
orimligt låga löner kan vara förödande för hela varumärket.
Det här är ämnen han vill
belysa.
– De som kan ha nytta av vår
forskning och utbildning är framförallt handeln – stora dagligvaruhandelskedjor som Ica, Coop och
H&M, Zara och liknande, men
också små entreprenörer som vill
skaffa konkurrensfördelar genom
en effektivare inköp och logistik.
45
tänkbart
»Mr Simmons«. Torrnålsgravyr,
Axel Fridell.
”Tänkte inte på det...”
Stockholm är norra Europas snabbast växande huvudstad. Varje
dag kommer två busslaster nya
invånare, ca 40 000 per år.
På Färgfabriken i Stockholm
pågår utställningen ”Stockholm
on the Move” t o m mars 2013, om
den växande Stockholmsregionens möjligheter för infrastruktur,
stadsbyggnad och samhällsplanering.
Missar varuförsörjning
Men trots att kth, Trafikverket,
Naturskyddsföreningen, Stockholm hamnar, Stadsbyggnadskontoret och flera kommuner
är medarrangörer saknas ett
perspektiv helt:
Varuförsörjningen.
Bland framtidsprojekten finns
inte Norvik med. Inget om citylogistik. Inget om nya transportvägar och kombiterminaler.
Ett gotlänskt dilemma…
Destination Gotlands färjetrafik
har länge belastat skattebetalarna.
I den senaste upphandlingen
överväger Trafikverket att sänka
hastighetskravet från dagens 28
knop till ”minst” 22 knop för att
minska kostnader och bränsleförbrukningen.
Fartsänkningen skulle göra
överfarten en timme längre.
Det har fått gotländska politiker
Foto Alexandra Eriksson
Tänkbart
Stockholm
att protestera och kräva 28 knop.
Alla partier på Gotland står eniga
bakom kravet i ett upprop till riksdagen och till statsministern.
Men 28-knopskravet skulle
utesluta alla bolag från upphandlingen, utom privatägda Destination Gotland.
Sex knops lägre hastighet minskar enligt Trafikverket bränsleförbrukningen och CO2-utsläppen
Med utställningen Stockholm on the Move visar huvudstaden åter sin brist
på logistikintresse.
Stockholm visar härmed åter
sin brist på intresse för logistik.
Anders Bergmark, informationsansvarig på Färgfabriken
håller med.
– Det är sant. Men vi kommer
att ha seminarier, debatter och
workshops där det perspektivet
kan komma med, säger han.
Så bra.
Men hur det än blir med det, så
kan vi bara rekommendera alla
stockholmare, stockholmsvänner
och stockholmshatare att besöka
en ovanligt intressant utställning.
med ca 40%. Enligt en kth-studie
är höghastighetsfärjorna t om
värre miljöbovar än flyg.
Snabbfärjan från Nynäshamn
orsakar 60–80 kg koldioxid per
person, mot 28–50 kg för motsvarande flygresa.
Båtresorna till fastlandet är
alltså Gotlands största bidrag till
Sveriges samlade koldioxidutsläpp.
Samtidigt vill Gotland bli
”världens klimatvänligaste ö” –
och kommunledningen har i ett
”borgmästaravtal” lovat att gå
längre än EUs klimatmål när det
gäller minskade utsläpp.
Hur de gotländska färjeprotesterna och klimatmålen ska förenas, har hittills ingen berättat.
Prenumerera på Intelligent Logistik!
Pris: 65 kr. Nr 6–7 2011
INKÖP
LOGISTIK
AFFÄRER
PRODUKTION
Slussen – sinnrik
ﬂödesmodell
Logistikfastigheter:
Läget är allt
Världsmästare på lager
Dag Ericsson
om SCM 2.0
Pris: 65 kr. Nr 6–7 2012
Stort lönespecial
Så mycket tjänar logistiker
Ljus arbetsmarknad för
nyutbildade logistiker
2012 toppår för nya lager
46
och ligg steget före genom att prenumerera på branschens bästa tidning!
Fyll i och sänd in talongen. Du får 5
5 nummer (två magasin, tre tematidningar och full tillgång till detta och
tidigare nummer på www.intelligentlogistik.se) till priset
400:- inkl. moms.
Du kan även faxa in den på 0176-22 83 49 eller gå in på
www.intelligentlogistik.se och klicka på ”Prenumerera”.
Välkommen som prenumerant och trevlig läsning!
Tema: Hamn
och sjöfart
INKÖP
Logistik av idag är konsten att ständigt förbättra och förenkla ﬂöden och processer oavsett om det gäller material, information, dagligvaror, människor eller pengar.
Och oavsett om du är VD, logistik- eller inköpsansvarig,
produktions- eller verksamhetschef vill du ha full insikt i
och överblick över verksamhetens villkor.
Denna insikt och överblick får du genom att läsa tidningen Intelligent Logistik. Håll dig ständigt uppdaterad
LOGISTIK
Företag
Beställare
Org.nr
Postadress
Postnr
Ort
och inköpare
Volvochef räddar rederiet
Dag Ericsson:
Mot djupare kundinsikt
PRODUKTION
Frankeras ej
mottagaren
betalar portot
SVARSPOST
20492681
761 10 Norrtälje
AFFÄRER
UTBILDNINGAR FÖR
DIREKT AFFÄRSNYTTA
Plan och Logent erbjuder gemensamt både öppen och anpassad
utbildning inom distributionslogistik.
Tillsammans erbjuder vi er:
DET BÄSTA AV TVÅ
VÄRLDAR!
» Praktiska utbildningar med gedigen bas i aktuell forskning,
exempelvis:
- Lagerstyrning för tillverkande och distribuerande företag
- Tredjepartslogistik - det lönsamma logistiksamarbetet
- Logistikbemanning
- Övergripande tullkunskap
- Farligt gods
» Lärare med aktuell erfarenhet och djup kunskap
» Företagsinterna utbildningar anpassade till just ert företag
Akutella kursstarter hittar du på www.plan.se.
Plan_121113.indd 1
2012-11-14 14:45:56
POSTTIDNING B
logistiktrender.se
Skanna QR-koden
med din telefon.
Den som vet
mest vinner.
Logistiktrender ger dig de senaste
nyheterna inom logistikvärlden.
Följ utvecklingen på logistiktrender.se
brinova.se
TH O R N R E K L AM BYR Å
Returer: Intelligent Logistik, Vemlinge 4115, 76173 Norrtälje

Lönespecial

Transcription

Similar documents

BJÖRN BORG SÖKER EN DRIVEN LOGISTIK KOORDINATOR

Magnus Swahn - Logistik & Transport

Innehåll nr 2. 2010 - Intelligent Logistik

Nummer 1 2011 - Intelligent Logistik

E2-onsdag-Petra-Albuschus-Logistikdirektor-ICA

Nummer 2-3 2014 - Intelligent Logistik

Effektiva transportlösningar

Full kontroll över lager & logistik Full kontroll över lager