Hur kan Socialfonden möta Värmlands utvecklingsbehov?

Hur kan Socialfonden möta
Värmlands utvecklingsbehov?
Andreas Sävenstrand • Helen Uliczka • Sofia Hadders • Åsa Johansson
Apel FoU
September 2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. UTREDNINGENS SYFTE.................................................................................................................................. 3
2. UTREDNINGENS METOD ............................................................................................................................... 4
2.1 UNDERLAG SOM ANVÄNTS ................................................................................................................................... 4
2.2 ANALYSMETODIK ............................................................................................................................................... 4
3. VILKA AV VÄRMLANDS BEHOV KAN MÖTAS AV SOCIALFONDEN? ................................................................ 7
3.1 FÖRUTSÄTTNINGARNA I SOCIALFONDEN 2014–2020 ............................................................................................... 7
3.2 SAMMANFATTNING AV VÄRMLANDS UTVECKLINGSBEHOV ........................................................................................ 10
4. RESULTAT FRÅN INTERVJUERNA MED NYCKELAKTÖRER ............................................................................ 14
4.1 OM INTERVJUERNA........................................................................................................................................... 14
4.2 TIDIGARE ERFARENHETER AV ESF-PROJEKT ............................................................................................................ 14
4.3 RESPONDENTERNAS SYN PÅ VÄRMLANDS STÖRSTA UTMANINGAR .............................................................................. 17
4.4 NYCKELAKTÖRERNAS AMBITIONER OCH ROLLER ...................................................................................................... 21
4.5 RESPONDENTERNAS SYN PÅ LÅNGSIKTIGHET .......................................................................................................... 23
4.6 RESPONDENTERNAS PROJEKTTANKAR OCH IDÉER .................................................................................................... 24
5. POTENTIELLA SATSNINGAR OCH AKTÖRER ................................................................................................. 27
5.1 UNGDOMSPROJEKT EN GIVEN SATSNING ............................................................................................................... 27
5.2 SATSNINGAR MED STÖD I SOCIALFONDEN, VÄRMLANDSSTRATEGIN OCH HOS NYCKELAKTÖRER ......................................... 29
5.3 VÄRMLANDS ”VITA FLÄCKAR” PÅ SOCIALFONDSKARTAN ........................................................................................... 31
5.4 APELS REFLEKTIONER OM ANDRA TÄNKBARA SATSNINGAR ........................................................................................ 32
6. ATT GÅ FRÅN POTENTIELL SATSNING TILL FAKTISK NYTTA ......................................................................... 39
6.1 ETT SMARTARE VÄRMLAND ................................................................................................................................ 39
6.2 ETT EFFEKTIVARE VÄRMLAND ............................................................................................................................. 40
6.3 ETT MER KRAFTFULLT VÄRMLAND........................................................................................................................ 41
7. SLUTSATSER OCH VÄGEN FRAMÅT ............................................................................................................. 45
7.1 LÄMPLIGA SATSNINGAR IDENTIFIERADE ................................................................................................................. 45
7.2 MÖJLIGA SATSNINGAR ATT UTVECKLA................................................................................................................... 45
7.3 ATT FORMA REGIONALA SATSNINGAR I PRAKTIKEN .................................................................................................. 45
7.4 FRÅGOR FÖR FÖRSTUDIEN ATT LÖSA..................................................................................................................... 47
REFERENSER ................................................................................................................................................... 50
2
1. Utredningens syfte
Region Värmland driver under 2014 en förstudie, Arbetsplats Värmland 2014–2020, med finansiering
från Europeiska socialfonden. Målet med förstudien är att skapa förbättrade förutsättningar för att
angelägna socialfondsprojekt ska genomföras i Värmland under programperioden 2014–2020.
Apel AB har upphandlats för att utföra en utredning inom förstudien. Utredningen ska resultera i en
regional analys om behoven av socialfondsprojekt för att uppnå värmländska strategiska
målsättningar och vägar till att förverkliga dem.
En första delrapport utgjordes av en projektinventering av tidigare genomförda socialfondsprojekt
under perioden 2007–2013 och en redovisning av de aktörer som genomfört dessa projekt. Syftet
med inventeringen var att upptäcka eventuella mönster och luckor i vad socialfonden används till för
att kunna förbättra användningen av fondens resurser.
En andra del i utredningen har byggt på intervjuer med nyckelaktörer samt dokumentstudier. Syftet
med denna del var mer att undersöka hur aktörerna ser på socialfonden, sin roll i sådana satsningar
och vilka som är de stora utvecklingsbehoven där ESF-medel kan utgöra ett viktigt lösningsverktyg.
3
2. Utredningens metod
2.1 Underlag som använts
På uppdrag av Region Värmland har följande underlag använts för utredningen:










En lista med grundläggande data för samtliga ansökningar som inkommit till Svenska ESFrådet i Norra Mellansverige 2007–2013. Det gäller såväl förprojekteringar som
genomförande, avslagna som bifallna och uppgår totalt till 718 st.
Sammanställning av målgrupper i bifallna genomförandeprojekt från ESF-rådets projektbank.
En enkät skickad till samtliga kontaktpersoner för avslagna projekt med postort i Värmland.
Enkäten rörde orsaker till avslag, om man var intresserad av att söka igen, vad man ser som
angelägna utvecklingsbehov i länet där socialfonden kan användas, samt hur projektens
koppling till dessa behov och dess möjlighet till strukturpåverkan kan förbättras.
Samtal med en ESF-samordnare samt sekreteraren i strukturfondspartnerskapet om deras
generella bild av värmländska projektägare, respektive orsaker till avslag.
Regionala styrdokument i form av Värmlandsstrategin, Handlingsplan för jämställd regional
tillväxt, samt handlingsplaner för fyra kompetensplattformar: Bygg, Teknik, Utbildning, samt
Vård och omsorg.
Den socioekonomiska analysen för socialfonden, region Norra Mellansverige. Den innehåller
statistik om utbildning, arbetsmarknad, samt ohälsa tillsammans med en analys av vilka som
är de stora utvecklingsbehoven där socialfonden kan användas och som bidrar till
uppfyllandet av EU 2020-strategin.
Intervjuer med 12 personer som representerar nyckelaktörer för socialfonden i länet.
Respondenterna har fått svara på frågor om erfarenheter av socialfonden, länets utmaningar
på arbetsmarknaden, samt sin syn på framtiden och socialfonden. Mer om intervjuerna
beskrivs i avsnitt 4.1.
Sammanställning av pågående förstudier och projekt på gång.
Listor på relevanta nätverk i länet.
Aktörskartläggning från styrgruppsmöte inom förstudien.
Kartläggningen av de ESF-projekt som genomförts i Värmland 2007–2013 finns redovisade i särskild
delrapport och Excel-fil i föreliggande uppdrag. Resultaten sammanfattas i denna rapport avsnitt
3.2.1.
2.2 Analysmetodik
En stor del av utredningen handlar om att sammanställa olika typer av uppgifter, men självklart ingår
också delar med djupare analys. Nedan redogörs för den metodik som använts gör att komma fram
till utredningens resultat. När det hänvisas till Apels erfarenheter lutar vi oss främst på det nationella
uppdrag som processtöd för strategisk påverkan och lärande som pågick 2009–2014. Genom det
arbetet hade Apel dagliga kontakter med såväl projekt, strukturfondspartnerskap, ESF-personal på
regional och nationell nivå som intressenter till socialfonden och dess resultat.
4
Kartläggningens avgränsningar
Kartläggningen av genomförda projekt omfattade över 700 projekt. Utifrån den tidsram som fanns
för uppdraget var det nödvändigt med avgränsningar. Några sådana var att utgå från projekt där
projektägaren har postort i Värmland. Det innebär att vissa länsövergripande projekt och en del som
ägs av t.ex. huvudkontor i Stockholm inte finns med i vår sammanställning1. Vid kartläggningen lästes
bara ansökningar för de genomförandeprojekt som fått bifall (totalt 33 st). För övriga projekt har
bara data av administrativ karaktär, såsom projektägare, projekttid och projektnamn, kunnat
sammanställas.
Kopplingen mellan regionala styrdokument och socialfonden
Socialfondsprogrammet 2014–2020 (Arbetsmarknadsdepartementet, 2014) har mål som är relativt
övergripande (se Tabell 1). Apels uppfattning är att det saknas avgränsade skrivningar om förväntat
innehåll i projekten som kan användas för att spegla regionala styrdokument. I bilaga 1 redovisas
därför delar av brödtext från programmet som mer beskriver det förväntade innehållet. Bilaga 1 har
använts för analys av vilken koppling som finns till regionala strategier.
Vita fläckar
Uppdraget att analysera behov av socialfondsprojekt innefattar enligt uppdragsgivaren att identifiera
”vita fläckar”. Detta kan tolkas på flera sätt:
1. Att projekten geografiskt omfattar hela länet, eller de områden som har behov. Detta har
analyserats i kartläggningen av genomförda projekt.
2. Vilka aktörer som har involverats i genomförandet av projekten. Detta har analyserats
översiktligt i kartläggningen av genomförda projekt.
3. Att stor del av de individer med behov av stöd får del av projektet. Vi har inte analyserat
antal deltagare i projekten.
4. Att de projekt som initieras har en röd tråd och täcker upp alla de utvecklingsbehov som
finns inom sakfrågan. En uppdelning är t.ex. i hälsofrämjande, förebyggande och
rehabiliterande insatser. Finns behov i hela kedjan, eller vilken del av kedjan ska fokuseras?
Tillämpat på avhopp från gymnasieskolan kan man t.ex. prata om insatser i ordinarie
skolverksamhet, insatser för elever i riskzonen att hoppa av, eller insatser för de som redan
har hoppat av. Men i det fallet kan det också handla om huruvida det finns behov/möjlighet
till insatser utanför skolan som påverkar avhoppen – att se helheten. Detta har inte
analyserats utan är mer en fråga att bära med vid riggning av framtida projekt.
5. Att projekten som initieras gör skillnad i organisationen. En vit fläck kan vara att ett
genomfört projekt inte har gjort någon skillnad i organisationen och därmed bara var ett
tillfälligt stöd för de individer som deltog. Detta har inte analyserats, men är också en viktig
fråga vid riggning av projekt som vi utvecklar mer i avsnitt 6.
En översikt av analysmetodiken ges i figur 1.
1
Exempel som nämns av styrgruppen är projekt Sigrid som var Sveriges största ESF-projekt och ägdes av
Arbetsförmedlingen i Gävle.
5
Figur 1. Utredningens analys har utgått från dokument knutna till socialfonden (blå) och Värmland (gröna) och tagit fram
egna underlag (orangea) för att få fram tre resultat; satsningar som har stöd i såväl dokument som hos nyckelaktörer,
andra tänkbara satsningar samt insatsområden där det saknas initiativ men där det finns behov.
Relevanta aktörer
Vår analys av relevanta aktörer utgår från vår erfarenhet av socialfonden. I relevansen lägger vi att de
på något sätt ansvarar för att stödja målgruppen, men vi hänvisar inte specifikt till lagstiftning som
drar upp riktlinjer för dessa uppdrag då aktörerna själva förväntas känna till detta bättre än vi.
Vad som krävs för arbetssätt
Slutligen innehåller rapporten avsnitt som fokuserar mer på arbetsprocessen för riggning av projekt
och hur man organiserar sina projekt. Detta tillhör Apels kärnkompetens och vi hänvisar i flera fall till
lämpliga källor att läsa vidare kring dessa aspekter.
6
3. Vilka av Värmlands behov kan mötas av
socialfonden?
3.1 Förutsättningarna i socialfonden 2014–2020
Förslag till socialfondsprogram 2014–2020 (Arbetsmarknadsdepartementet, 2014) kom i mars 2014
och ska godkännas i Bryssel innan det kan verkställas. Det beräknas i dagsläget ske i oktober.
Socialfondsprogrammet genomförs som ett led i Europa 2020-strategin, EU:s strategi för smart,
hållbar och inkluderande tillväxt. Socialfonden ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en
varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. Insatserna syftar till att:




stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden
förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv
öka övergångarna till arbete bland personer som står långt ifrån arbetsmarknaden
underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning
Insatser för att främja sysselsättning, arbetskraftens rörlighet och social inkludering ska riktas till
kvinnor och män som är unga (15–24 år), långtidsarbetslösa (mer än tolv månader), har en
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, är nyanlända invandrare eller är eller har
varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete.
Utgångspunkten för fondmedlens användning under programperioden är att dessa ska förstärka och
utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till att nå Europa 2020-strategins
målsättningar. Om Arbetsförmedlingens roll säger programförslaget (s. 115) följande:
Socialfondens projekt ska förstärka och utveckla den nationella
arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingens aktiva medverkan i Socialfonden är
därför av stor betydelse för möjligheterna att ta tillvara och tillämpa erfarenheter och
resultat. Detta gäller såväl regionala som nationella satsningar. För att säkerställa att
användningen av fondmedlen bidrar till att förstärka och utveckla den nationella
arbetsmarknadspolitiken, är samverkan mellan Svenska ESF-rådet och
Arbetsförmedlingen viktig.
Programmet främjar icke-diskriminering genom valet av prioriterade grupper inom programområde
2. Därutöver ska icke-diskriminering tillämpas som horisontell princip. Den direkta, individuella,
diskrimineringen är ett hinder för att uppnå målet om lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter
för alla. Men det finns också regler, rutiner, normer, vedertagna förhållningssätt och beteenden i
institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för olika grupper att uppnå lika
rättigheter och möjligheter. I projekten ska det finnas en god kunskap om förekomst av och
mekanismer bakom diskriminering och att denna kunskap används i utformning och genomförande
av projekten.
Det konkreta tillgänglighetsarbetet behöver fokuseras på att identifiera och undanröja hinder för
personer med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i arbetslivet. Ett inkluderande arbetsliv
handlar i grunden om hur enskilda arbetsplatser är utformade och hur arbetet bedrivs och är
organiserat. Det kan handla om såväl fysiska anpassningar av lokal och utrustning, som arbetstider,
7
arbetsfördelning, utbildningsmöjligheter, attityder och kunskaper och arbetsledning. Arbetsgivarna
har en central roll för att genom anpassningar av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön bidra till
ett arbetsliv där personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att delta på lika villkor (s. 175).
Jämställdhet ska främjas genom integrering av jämställdhetsprincipen på alla områden och genom
särskilda åtgärder som inriktas på att varaktigt öka kvinnors och mäns deltagande och stärka deras
ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden, bekämpa
könsstereotyper inom utbildningen och göra det lättare för män och kvinnor att kombinera arbete
och privatliv (s. 176).
Programmet nämner också begreppet fattigdomsbekämpning. I detta avsnitt (s. 108-111) räknas de
målgrupper upp som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden samtidigt som det konstateras
att dessa många gånger bor i särskilda bostadsområden. Målgrupperna är personer som saknar
slutbetyg från gymnasiet, unga med funktionsnedsättning, kvinnor från länder utanför EU, äldre
arbetslösa med förgymnasial utbildning samt arbetssökande med funktionsnedsättning som medför
nedsatt arbetsförmåga.
Socialfonden omfattar tre programområden med mål och målgrupper enligt tabell 1.
Förslaget till program innehåller en del nyheter2 som kan vara bra att känna till.
PO 1 och PO 2 kan blandas. Målgrupperna sysselsatta och ej etablerade på arbetsmarknaden kan
blandas i samma projekt. Det kan innebära att arbetslösa eller andra målgrupper i PO 2 kan delta i
kompetensutvecklingsinsatser på ett företag för att bli anställningsbar där. Det kan också innebära
att personer som arbetstränar i ett socialt företag eller som volontärer kan ta del av
kompetensutveckling. Projektets inriktning och mål är avgörande för hur blandningen av målgrupper
kan utformas.
Mer flexibel projektekonomi. Det är inte en given nivå på medfinansieringen utan den varierar med
projektens inriktning. Olika målgrupper har t.ex. olika stor ersättning ”med sig in” i ett projekt från
t.ex. Försäkringskassan, vilket tidigare har inneburit att målgrupper som behöver mer tid och har låg
ersättning har varit mindre attraktiva att arbeta med. Detta ska man nu ta hänsyn till. Privat
medfinansiering kommer vara möjlig. Det utlovas också mindre ekonomisk redovisning i detalj, t.ex.
med hjälp av vissa schabloner. Denna förenkling kan medföra att aktörer som systematiskt arbetar
med att driva ESF-projekt som ”affärsidé” i vissa fall kan få svårare att bära sina faktiska kostnader.
Mindre betoning på nyskapande och stora projekt. I målen (Tabell 1) står det bl.a. att projekten ska
”tillämpa och utveckla metoder”. Det kan tolkas som att det är tillräckligt att en metod är oprövad
lokalt och att projektet ska få den att fungera där. Huvudmålet är dock fortsatt att öka övergångarna
till arbete, vilket fortfarande ställer krav på att utveckla den ordinarie verksamheten så att den efter
projektet förmår arbeta på effektivare sätt. Det finns också en större flexibilitet på så vis att
förväntningar på projektens storlek och involverade aktörer anpassas mer till vad projekten avser att
förändra. Det innebär rimligen att projektägare behöver vara tydligare med vad de avser att förändra
genom projekten (snarare än vad de ska göra i projektet) och kan redovisa vilka aktörer som behöver
vara med i förändringsarbetet.
2
Redovisningen av nyheter ska inte ses som komplett utan frågor som vi bedömer kan ha relevans för
projektriggning och mobilisering av aktörer i Värmland.
8
Tabell 1. Socialfondsprogrammets tre programområden med mål och berörda målgrupper.
Programområde 1 –
kompetensförsörjning
Programområde 2 – Öka
övergångarna till arbete
Mål
Mål 1.1 Bidra till sysselsättning, tillväxt och
ett hållbart arbetsliv genom
kompetensutveckling som utgår från
verksamhetens krav och arbetsmarknadens
behov. Satsningarna ska bidra till att
ställningen på arbetsmarknaden stärks för
deltagande kvinnor och män och till att
tillgodose arbetsmarknadens behov av
arbetskraft och kompetens.
Målgrupper
Sysselsatta såväl företagare som
anställda, inom privat och
offentlig sektor samt verksamma
inom ideell sektor.
Kompetensutveckling i små och
medelstora företag är särskilt
betydelsefullt.
Mål 1.2 Utveckla och tillämpa metoder och
former för samverkan vilka förstärker
kopplingen mellan utbildning och arbetsliv.
Organisationer, myndigheter,
företag och andra arbetsgivare
inom privat, offentlig och ideell
sektor
unga (15-24 år),
långtidsarbetslösa (mer än tolv
månader), har en
funktionsnedsättning som
medför nedsatt arbetsförmåga,
nyanlända invandrare, är eller
varit sjukskriven
unga (15-24 år),
långtidsarbetslösa (mer än tolv
månader), har en
funktionsnedsättning som
medför nedsatt arbetsförmåga,
nyanlända invandrare, är eller
varit sjukskriven
Insatserna ska riktas till de som
står särskilt långt från
arbetsmarknaden med
sammansatt problematik ex
ohälsa eller funktionsnedsättning
I övrigt samma målgrupp som 2:1
Arbetslösa unga (15-24) i
Sydsverige, Mellersta Norrland
och Norra Mellansverige
Mål 2.1 Tillämpa och utveckla metoder som
bidrar till att kvinnor och män som står långt
från arbetsmarknaden utvecklas och
kommer i arbete eller kommer närmare
arbetsmarknaden.
Mål 2.2 Tillämpa och utveckla metoder som
underlättar unga kvinnors och mäns
etablering i arbetslivet och deltagande i
utbildning.
Mål 2.3 Tillämpa och utveckla metoder som
bidrar till att kvinnor och män som står långt
från arbetsmarknaden utvecklas och
kommer i arbete eller kommer närmare
arbetsmarknaden.
Programområde 3 –
Sysselsättningsinitiativet
för unga
Mål 3.1 Bidra till en ökad sysselsättning
bland unga kvinnor och män.
Målgruppen omfattar dessutom
kvinnor och män som är
prioriterade i programområde 2.
Åldergräns sänkt till 15 år. Individer som kan vara aktuella för deltagande i ESF-projekt måste vara
minst 15 år. Det innebär att man nu kan inkludera grundskolan och arbeta med övergången till
gymnasiet på ett tydligare sätt.
Särskilt ungdomsinitiativ. Ett nytt programområde, PO 3, är aktuellt i de regioner som har en
ungdomsarbetslöshet över 25 % enligt internationellt sätt att räkna. Det omfattar tre regioner i
Sverige, varav Norra Mellansverige är en. PO 3 omfattar 700 miljoner kronor i EU-medel i Sverige
varav hälften riktas till Arbetsförmedlingen nationellt. De kommer däremot bedriva verksamhet i de
9
tre regionerna, sannolikt endast för de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Den andra hälften av
medlen kommer att utlysas regionalt och en gissning är att de kan komma att riktas till unga som mer
faller under kommunernas ansvar, t.ex. inom skolan och det kommunala informationsansvaret.
Mer sammanhållen utvärdering. Utvärdering kommer styras via ramavtal från central nivå, men
också på regional nivå, möjligen knutet till specifika utlysningar som helhet. Den regionala
utvärderingen kommer att kopplas tydligare till den regionala handlingsplanens mål. Syftet är att
utvärderingen ska ge svar på effektiva metoder och utgöra underlag för spridning.
Större resultatfokus. ESF-rådet har antagit en metod för sitt interna arbete kallad Result Based
Management (RBM). Detta är ett svar på den kritik som framförts om administrationstunga projekt
där man noga behövt redovisa deltagartid, mm. Nu sätts resultaten mer i fokus, dvs. vad som ska
åstadkommas snarare än vad som ska göras. Det är en perspektivförflyttning som kan ge positiv
påverkan på projektriggning, om det innebär att man inte behöver planera ett treårigt
utvecklingsprojekt på aktivitetsnivå redan innan det beviljats. Det återstår dock att se vad detta
innebär i praktiken.
3.2 Sammanfattning av Värmlands utvecklingsbehov
Utifrån de dokument som studerats (se avsnitt 2.1) sammanfattas här Värmlands viktigaste
utvecklingsbehov med koppling till socialfondens möjligheter.
Värmland tillhör de län i Sverige som har lägst utbildningsnivå för både kvinnor och män. Det är väl
känt att utbildningsnivån har stor betydelse för såväl hälsa, framtida lön som valmöjligheter på
arbetsmarknaden. Det är fler män som väljer yrkesförberedande program på gymnasiet och
detsamma gäller introduktionsprogram. Få av dessa kommer gå vidare till eftergymnasiala studier
senare i livet. Det konstateras att fler behöver gå vidare till högskolestudier. Samtidigt är det viktigt
att poängtera att alla inte kommer eller ska göra det. Det behövs även relevanta utbildningar på
yrkeshögskolan och möjligheter att ta tillvara de som vill satsa på eget företagande.
Arbetsmarknaden är tydligt segregerad mellan könen. Kvinnor arbetar i hög utsträckning med
service, omsorg och försäljning och det är många inom offentlig sektor. Männen arbetar
huvudsakligen i privat sektor inom industri och bygg. Denna uppdelning gör att individer får en
smalare arbetsmarknad som är ”tänkbar” och arbetsgivare får färre potentiella arbetssökande. Man
kan också fundera över hur väl arbetsplatser med ensidig könsfördelning fungerar i jämförelse med
de som är mer blandade.
Vidare finns det överskott på arbetskraft för yrken som kräver låg utbildning samtidigt som det råder
brist på arbetskraft för yrken som kräver hög utbildning. Detta är en av de stora drivkrafterna att få
fler att gå till högre studier. Värmland har dessutom större problem med generationsväxling än riket
genom att det är än större andel som träder ur arbetsmarknaden än som går in de kommande 10
åren.
Det är dessutom så att det är fler i arbetsför ålder som långvarigt hamnar utanför arbetsmarknaden
än i riket. Ohälsotalet är högre framförallt bland kvinnor. Det är något fler bidragshushåll generellt,
men tydligt högre andel bland unga. Sjukfrånvaron är dubbelt så hög för personer med ursprung
utanför EU/EFTA som de som är inrikes födda. Slutligen konstateras att sjukfrånvaron är lika mellan
män och kvinnor fram tills det att första barnet kommer. Kvinnors dubbelansvar för arbete och
10
hem/barn är ett problem som sannolikt är anledning till den högre ohälsan bland kvinnor.
Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt konstaterar dessutom att det inte bara är
utbildningsval och benägenhet att läsa vidare, ohälsa och arbetsmarknad som är könssegregerad.
Även makt är ojämnt fördelad, det finns en outnyttjad innovationspotential och olika förutsättningar
för företagande.
Men även om bilden som målas ovan är sann så skulle den avidentifierad kunna tas för en
beskrivning av de flesta län i landet. Rent krasst så har alla utanför Stockholm samma
utvecklingsbehov och frågan är bara hur man ligger till på en skala. Enkelt uttryckt handlar
utvecklingsbehoven som alla har, där socialfonden kan vara ett lösningsverktyg, om att:











Stimulera fler till livslångt lärande och förhindra avhopp från skolan
Underlätta övergången från utbildning till arbete
Underlätta etableringsprocessen för nyanlända
Minska diskrimineringen i samhället (bl.a. för att underlätta
arbetsmarknadsetablering/rekrytering och dra nytta av mångfalden)
Minska könssegregeringen på arbetsmarknaden
Underlätta återgången till arbete för sjukskrivna eller förebygga ohälsa på arbetsplatsen
Underlätta återgången för personer med långvarig frånvaro från arbetsmarknaden
Stimulera företagsamhet och bygga samhällsförmåga att ta hand om goda idéer
Uppdatera och utveckla anställdas kompetens för arbetslivets nya krav
Stärka arbetsplatsernas förmåga att ständigt förnya, förbättra och förstärka produktivitet
och utbud
Överföra kompetens mellan generationer som träder ut och in på arbetsmarknaden
Värmlandsstrategin pekar ut fyra prioriterade områden som ska vara vägledande för att utveckla
länet. Utvecklingsarbetet ska i sin tur bygga på de åtta styrkeområdena Välkomnande och öppet,
Skog, Berättartraditionen, Karlstad, Internationellt näringsliv, Länken till Oslo, Vänern respektive
Karlstads universitet.
Men vad blir då kontentan av att Värmland ligger förhållandevis lågt på skalan och har större
utvecklingsbehov än de flesta andra län? Apel menar att vad värmländska organisationer gör till viss
del är svaret, men framförallt hur man gör det. Övriga län rör sig också ständigt i rätt riktning och det
gäller att ha högre fart än andra. För att stärka sig i konkurrensen behöver Värmland agera smartare,
effektivare och mer kraftfullt. Vi återkommer till vad detta kan innebära i praktiken i avsnitt 6.
3.2.1 Vilka av behoven har tidigare ESF-projekt arbetat med?
Under perioden 2007–2013 har det kommit in 718 ansökningar om förprojektering och
genomförandeprojekt till ESF-rådet i Norra Mellansverige. Det är 229 av dessa (32 % av regionen och
3,1 % av riket) som kommer från projektägare i Värmland3. Jämfört med rikssnittet ligger antalet
ansökningar från Värmland 75 % över det förväntade. Jämförs andelen ansökningar inom regionen
med befolkningens andel har Värmland däremot en förväntad andel ansökningar.
3
Vi har vid analysen utgått från om projektägaren har en postort i Värmlands län. Det innebär att
länsövergripande projekt som ägs av organisationer utanför länet inte har kommit med.
11
När det gäller vilket beslut
ansökningarna har fått görs
jämförelsen endast inom regionen
(Figur 2). Värmland har då en högre
andel avslag (58 %) efter ESF-rådets
laglighetsprövning än regionsnittet (45
%). Detta kompenseras däremot av att
de ansökningar som når
strukturfondspartnerskapets
prioritering har en lägre andel avslag
där. Det medför att andelen bifall från
Värmland hamnar på 30 %.
Under perioden 2007–2013 har det
bedrivits 33 projekt i Värmland varav
20 var inom PO 1 och av de 13 PO 2projekten var sex förstudier4 under
2014.
Figur 2. Illustration av vad som hänt med de ansökningar som kommit in i
hela Norra Mellansverige (grönt) respektive Värmland (blått).
I bilaga 2 respektive 3 listas de projekt som har genomförts i Värmland under förra programperioden.
En analys av den geografiska fördelningen av projekten visar att Karlstad har en kraftig
överrepresentation i antalet ansökningar, 56 stycken mot förväntade 345. Karlstads högre andel
ansökningar gör också att de får genomföra fler projekt. I själva verket finns det inga stora avvikelser
från det förväntade antalet bifall per kommun sett till hur många ansökningar de gjort. Det är alltså
ingen kommun som verkar ha större framgång med att få igenom ansökningar utan det handlar mer
om hur många ansökningar man skickar in. Det är däremot värt att notera att Eda, Kil och Storfors
utmärker sig genom att helt sakna genomförandeansökningar där projektägaren finns inom
kommunens gränser.
När det gäller projektägare finns en tendens att kommunerna är mindre aktiva medan
samordningsförbund och regionförbundet är mer aktiva än i andra delar av landet. Samtliga
kommuner i länet (geografiskt) har däremot vara med som samverkanspart i 10-15 projekt. Ur den
aspekten finns det inga helt vita fläckar på socialfondskartan i Värmland.
Bilaga 4 listar de projektägare som har minst fem ansökningar under programperioden6. Den visar att
utfallet i form av beviljade ansökningar skiljer sig kraftigt åt mellan olika organisationer. De som
4
Under 2013 utlyste ESF-rådet medel för särskilda förstudier som ska utgöra en brygga mellan
programperioder, dvs. att ta vara på erfarenheter från 2007–2013 och skapa förutsättningar för bättre
underbyggda satsningar 2014–2020.
5
Räknat utifrån kommunernas andel av länets befolkning.
6
Dessa utgör de mest aktiva aktörerna, men notera skillnaden mellan antal ansökningar och hur många
genomförandeprojekt som har bedrivits av respektive aktör.
12
beviljats mer än hälften är Region Värmland7, Handelskammaren, samt Filipstads respektive Säffle
kommun. Mindre lyckosamma organisationer är Landstinget, Karlstads universitet, Forshaga
företagscentrum samt kommunerna Karlstad, Arvika och Kristinehamn.
Utifrån den genomläsning av ansökningar8 som gjorts kan några saker konstateras angående
jämställdhetsintegrering. Genusperspektiv uppfattas i många fall vara påhängd snarare än att vara en
naturlig del av problemanalysen. I en del fall finns en jämställdhetsanalys, men motsvarande
aktiviteter för att bemöta problematiken kan vara bristfällig. Jämställdhet kan inte heller sägas vara
en del av den metodutveckling som man avser bedriva. Flera av de projekt som riktar sig till unga har
däremot ett uttänkt genusperspektiv.
Apel har med hjälp av bilaga 1 gjort en översiktlig granskning av vilka av de utvecklingsbehov som
beskrivs i det nya programmet9 som de gamla projekten har arbetat med. Projekten har inte
granskats i detalj. De exempel på insatser som kan genomföras inom mål 1.2 har mycket tydligt fokus
på arbetsmarknad och övergången mellan utbildning och arbete. De flesta PO1-projekt som bedrivits
i Värmland 2007–2013 har fokuserat på individers kompetensutveckling och att stärka företagens
konkurrenskraft. Det återges ett stort fokus på utbildningsanordnare och deras koppling till
arbetslivet och det måste nog sägas att det inte är ett område som det har arbetats med i någon
större omfattning. De ungdomssatsningar som har gjorts har inte heller haft så stort fokus på skolan
utan mer de som har lämnat studier. Att minska avhopp från skolan förväntas bli ett stort
insatsområde där vi inte kan se några genomförda satsningar i Värmland. Vi kan inte heller se några
projekt som har riktat in sig på att minska diskriminering på arbetsmarknaden.
Men det finns så klart begränsningar i en så här ytlig översikt. Bara för att det har funnits flera
ungdomsprojekt så är det inte givet att de har haft många deltagare, att de har lyckats komma i
sysselsättning, eller att de lyckats åstadkomma någon långsiktig organisatorisk förändring. Däremot
kan man såklart säga att det finns vissa vita fläckar enligt ovan. Med mer av ett regionalt grepp på
socialfonden kan vita fläckar täckas upp och insatsområden där det finns flera satsningar kan
fokuseras till olika delfrågor för att så att säga få täckning inom hela sakfrågan.
7
Observera att det i Region Värmlands siffror ingår tre folkhögskolor som har varit aktiva.
Det ska poängteras att det kan vara stor skillnad mellan vad som står i en ansökan och vad som sedan sker i
praktiken. Vad gäller jämställdhetsintegrering är utvecklingen många gånger till det bättre, särskilt om de tagit
hjälp av processtödet. Vår analys är därför mer en ögonblicksbild av var man stod i ansökningsfasen.
9
Anledningen att vi valt att spegla gamla projekt i nya programmet är att synliggöra om det som gjorts tidigare
täcker upp det som kan göras nu inom socialfonden eller om det finns vita fläckar.
8
13
4. Resultat från intervjuerna med nyckelaktörer
4.1 Om intervjuerna
Intervjuer genomfördes med viktiga aktörer för arbetsmarknaden och konkurrenskraften i Värmland.
Urvalet av dessa gjordes av Region Värmland. Tolv personer har intervjuats. De representerade
följande organisationer:











Arbetsförmedlingen (AF)
Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen, Karlstads kommun (ASK)
Företagarna Värmland (FV)
Försäkringskassan (FK)
IF Metall (IFM)
Handelskammaren Värmland (HKV)
Landstinget i Värmland, med två representanter (LiV)
Länsstyrelsen i Värmlands län (LST)
Region Värmland (RV)
Samordningsförbundet Samspelet (SOFS)
The Paper Province (TPP)
Intervjuerna har följt en frågemall (Bilaga 5) som tagits fram i samarbete med Region Värmland men
en hel del mer öppen dialog har förekommit. Längden på intervjuerna har vanligen överstigit en
timme, ofta har de varit cirka en och en halv timme.
Resultaten från intervjuerna innehåller en del citat. Citaten kan gälla enstaka synpunkter eller vara en
representativ synpunkt som gäller för majoriteten av de intervjuade, vilket ska framgå av texten.
Förkortningarna efter namnen på organisationerna i listan ovan, kommer att stå efter citaten för att
dessa ska kunna härledas till rätt organisation. Ingen respondent har uppgett sig vilja vara helt
anonym med sina tankar och åsikter gällande ESF-projekt eller andra frågeställningar.
4.2 Tidigare erfarenheter av ESF-projekt
Alla intervjuade tillfrågades om sin tidigare beröring med ESF-projekt och det visade sig att samtliga
kommit i kontakt med sådana i varierande grad. Någon var projektledare, andra var eller hade varit
representanter för projektägaren eller en samarbetspart. Ett par av de intervjuade hade varit
inblandade i förstudier (varav en förstudie inte genererade ett projekt men bedömdes som mycket
lärande). Flera satt eller hade suttit i styrgrupper, referensgrupper eller liknande. I några fall
arbetade den intervjuade hos en projektägare men var inte direkt involverad i projektet på nära håll.
Överlag var vetskapen om ESF-projekt relativt god, målgrupper, syften och projektresultat
omnämndes ofta.
4.2.1 Positivt och negativt med tidigare ESF-projekt
De ESF-projekt som de intervjuade refererar till har dels generat både goda resultat och nya
arbetsmetoder som ibland implementerats i ordinarie verksamheter, dels inneburit svårigheter med
sådant som likviditet och administration.
14
Alla har sett något värde, om än i vissa fall ganska litet, med de projekt de har varit inblandade i. Här
ges några exempel på positiva effekter av projekten:
- Utveckling av yrkesroll
Kompetenslyftet för läkarsekreterare innebar att 450 läkarsekreterare höjde sin utbildning. De
fick andra arbetsuppgifter och ny titel: Vårdadministratör. Projektet gav ringar på vattnet. Man
uppmärksammade målgruppen mer. Resultatet var att en större mängd valde att gå en
utbildning, fler och fler ville gå. Det hade positiv effekt på hela gruppen. De fick påslag på lönen
och ett utgångskriterium för det var att man ändrat arbetssätt. (LiV)
- Möjliggörande av kompetensutveckling som annars inte kunnat finansierats
Affärskraft Värmland har fungerat bra i det stora hela. Det har handlat om affärsutveckling och
kompetenshöjning inom näringslivet, hos företagen. Vi gjorde först en kartläggning av behoven av
utbildning och det visade sig att de behövde mycket, särskilt på de minsta företagen. Projektet
har gett möjligheter, det här skulle vi aldrig ha kunnat genomföra själva. Vi har dessutom kunnat
jobba flexibelt och korrigera efter vägen och det har bidragit till resultatet att vi har varit lyhörda.
(HKV)
- Matcha deltagare och öka intresset för kompetensutveckling hos företag
Vi i IF-Metall inte drivit egna projekt utan haft PO1-projekt tillsammans med IUC:n och klustren.
Med kommunerna och AF har vi drivit PO2-projekten Lärling 2.0 och Sigrid. Sigrid handlade om
arbetslöshet och utbildning. De som fått jobb har nöjda arbetsgivare. Vi har bara jobbat med
matchning, då är det lättare. Det har fungerat bra generellt sett, exempelvis har vissa
valideringsinsatser varit väldigt bra. Särskilt bra var det under varselperioden. Varselprojekten
var effektfulla. Företagen blev sugna på mer kompetensutveckling, de såg att de måste bli mer
konkurrenskraftiga. När vi inom IFM lämnar projekten undrar de ”Vem ska göra det här nu?”, det
blir ett tomrum. (IFM)
- Lärande av samarbete och implementering av goda projektresultat, konkret
verksamhetsutveckling
Nuevo K2 drivs i samarbete med Örebro Kommun. Det har varit ett bra samarbete och nätverk
mellan de olika kommunerna. Projektet har lärt oss att se vad som är viktigt! Man lär sig med
tiden, jag har suttit i styrgrupper och sett hur det utvecklats olika starkt engagemang och
projektet har sedan gått därefter. Implementeringen i Nuevo K2 är nära nu. Vi valde att lägga det
rakt in i verksamheten, de som jobbar med projektet är tillsvidareanställda vilket gör det hela
väldigt mycket lättare vid implementeringen. De syns inne i gruppen och har möjlighet att berätta
för övriga så att de också kan prova under projektets gång. (ASK)
- Identifiera hinder i ordinarie systemet
Sigrid var ett stort projekt med utrikesfödda kvinnor som målgrupp (men man bytte målgrupp ett
par gånger). I projektet kunde man se hindren som finns i det ordinarie systemet. Deltagarna har
passerat genom hela detta system men man har där inte förstått att när man inte jobbar med
modersmål så har de inte förstått informationen de fick. Man har inte heller upptäckt och
identifierat bakomliggande orsaker till att de inte förstod. Detta har man sett i Sigrid. Många av
deltagarna kunde ha varit ute och jobbat om de fått rätt hjälp från början. (LST)
15
- Samverkan för individfokus och bättre nyttjande av resurser
Framsteget har gett resurser och ett systematiskt arbetssätt har trätt in där det tidigare varit
luckor mellan AF och FK. Det blev gemensam kartläggning av deltagaren och man tog ett
gemensamt grepp. Samarbetet har ökat, nu är det bättre hantering och det blir snabbare för
personen. Det är ett stort stressmoment för personer som blir utförsäkrade annars. De får bättre
stöd nu. (SOFS)
När vi körde igång hade Försäkringskassan inte det särskilda uppdraget att samarbeta inför
arbetslivsintroduktion, det fick vi under tiden. Framsteget har varit grädde på moset, särskilt när
vi ser att någon har större behov. Delvis fortsätter vi på likartat sätt men vi kan inte göra allt. Nu
diskuterar vi med kommunerna och vården. Samarbetar vi konstruktivt har vi resurser så det
räcker. FK har exempelvis inte möjligheter att som de gjorde i projektet, vara hemma hos
deltagare för att bedöma hur de klarar sig och om de har arbetsförmåga. Det gör inte
vården/kommunen heller men det är deras ansvar att ha arbetsterapeuter. Vi försöker få in
sådant i ordinarie verksamhet som varit lyckat. Våra handläggare måste fråga mer, det har vi lärt
oss från projektet och det har gett oss en mall samt en metod. (FK)
Närmast samtliga hade trots positiva erfarenheter också funderingar på svårigheter och hinder i
tidigare och nuvarande projekt och projektansökningar. Här nedan finns citat som visar på några av
dessa:
- Projektadministration, tidigare erfarenheter och likviditetsproblem skrämmer
Projekt belyser utvecklingsområden och sätter fingret på vad det är som gör att vissa saker inte
går framåt. Man identifierar hinder lättare och på ett bra sätt. MEN, man tar till sig det som sägs
om att det är så svårt att söka och så jobbig administration att man ser hinder redan innan man
har sökt. (LST)
Kompetenslyftet fick vi beviljat medel för men i slutet ansåg ESF att vi inte hade uppfyllt kraven
och då skulle vi inte få ut pengarna. De godkände inte den akademiska delen av utbildningen trots
att vi gjort det vi skulle göra enligt ansökan. Kopplingen mellan ESF-ekonomen och ESFhandläggaren var dålig, det som var klart med handläggaren ifrågasattes av ekonomen. Vi fick
förklara flera gånger för ekonomen trots att utbildningen var sökt för och beviljad, men
ekonomen var inte alls införstådd med detta. Det blev en oerhörd granskning som ändå var
felaktig, vilket krävde oerhört med tid. ESF borde ha den kommunikationen internt, inte med oss.
Allt var så positivt och vi levererade men vi fick aldrig ut de medlen, det var 1,5 miljoner som vi
fick betala själva. Man drar åt sig öronen efter sådana erfarenheter. (LiV)
Var nog så i vår organisation att likviditeten brast och vi hade inte de rutinerna att vi klarade av
att upparbeta kostnader och sen få vänta på att få pengarna utbetalda. Vi har inte de musklerna.
Dessutom, om mycket stora aktörer blir projektägare kan man undra om projekten når
målgrupperna på ett verksamt sätt. (FV)
- Bristande förankring hinder för implementering och tillvaratagande av erfarenheter
UMA i Kristinehamn hade en folkhögskola som ägare, de var proffsiga men var lite utanför den
ordinarie verksamheten vilket ger svårigheter med implementering i denna. Det har varit svårt att
ta tillvara erfarenheterna från projekten. I samordningsförbundet jobbar vi också med det
problemet. Nu jobbar vi på att försöka få in implementeringstanken från början. Man måste
16
tänka implementering hela tiden annars är det ingen idé, då blir det bara projektet, inget mer.
(FK)
Man kan lyfta ut någon från verksamheten till att vara med i projekt så att de får pröva andra sätt
att jobba. Vi har haft en socionom som jobbat i Nuevo K2, men hur ska man efteråt ta till vara
hennes kompetens och det hon har lärt sig? Kanske chefer borde få utbildning så de vågar prova
andra sätt och gynna nya kunskaper från de som varit med i projekten? (ASK)
- Projektresultaten för små i förhållande till verksamhetens mål
Jag tycker inte det ger så mycket för vår del, det har inte någon stor effekt på verksamheten.
Projektet får ut en del deltagare i jobb men det är rätt en liten påverkan på våra resultat då dessa
är ganska få jämfört med hur många arbetssökande vi har inskrivna. De vi har problem med att få
ut i arbetslivet är de som har funktionshinder. (AF)
4.3 Respondenternas syn på Värmlands största utmaningar
4.3.1 Kompetent arbetskraft i framtiden är viktigt
Närmast samtliga intervjuade nämner kompetensförsörjningen av rätt utbildad och kunnig personal
som ett problem vilket behöver lösas. Detta gäller inom både offentlig och privat sektor. Exempelvis
har landstinget problem med att få personal inom en del grupper, förutom vårdadministratörer är
det brist på psykologer, sjuksköterskor och läkare. Utbildningsnivån i Värmlands företag omnämns av
flera som generellt låg och konkurreskraften kan äventyras om företagen har ineffektiv personal eller
saknar personal med vissa kompetenser.
Att kompetensförsörjningen är ett problem härrör sig ur andra utmaningar. Dessa gäller flera olika
saker som tillsammans verkar skapa en skevhet i hela arbetsmarknadssystemet. Vad som omnämnts
som utmaningar vilka på något sätt borde få lösningar är sammanfattat i följande punkter:
- Många lågutbildade och äldre i arbetskraften

Generationsväxlingen är ett vanligt problem som flertalet nämner. Många ska gå i pension
snart och deras platser kan inte på ett enkelt sätt fyllas av likvärdig kompetens. Gäller för
både privat och offentlig sektor.

De anställda (särskilt de äldre) på både företag och i den offentliga sektorn har ofta låg
utbildningsnivå och klarar inte av att arbeta utifrån nya och bättre arbetsmetoder och med
dagens datoriserade verktyg. Detta sänker konkurrenskraften och påverkar även
verksamheternas kvalitet och attraktivitet som arbetsgivare i negativ riktning.

Värmland är ett ganska litet län med låg dragningskraft på de mer utvecklingsinriktade unga.
Många av dem flyttar till storstäder efter att de läst på universitetet. Det ger ett
kompetensdränage.
- Hitta framtidens bristyrken och utbilda inom dem

Vilka är dagens och morgondagens bristyrken? Man måste identifiera vilka kompetenser som
efterfrågas nu och i framtiden. Verksamhetsanalyser behövs göras. Det finns heller inte
17
tydliga ”spår” att följa för den som skulle kunna tänka sig att jobba i ett bristyrke. Länken
bristyrke – individ är svag.

Det finns ingen bra kompetensförsörjningsstruktur. Utbildningar i identifierade bristyrken
behöver startas upp. Det är dock inte säkert att man får Yh-utbildningar och dessa måste
ansökas om på nytt vartannat år, de är inte permanenta.

De som skulle vilja jobba inom ett bristyrke, exempelvis lämpade praktikanter som matchats
genom ett projekt, kan inte få mer utbildning om de redan har en utbildning. Det är svårt att
byta karriärväg mitt i livet när utbildningarna är stängda.
- Arbetsmarknadspolitiken har gett hindrande effekter

Arbetsgivarna anställer inte genom AF längre då de får många hundra sökande på varje ledigt
jobb. Många av de sökande är inte kvalificerade men är enligt regelverket tvungna att söka
ändå. Proceduren att anställa blir tidsödande och dyr för arbetsgivarna och det är lättare att
gå genom kontaktnät eller att låta bli att anställa. Av denna anledning måste man jobba
uppsökande och med matchning av individer.

AF matchar inte personer mot arbetsplatser längre. Om detta behövs ska det ska göras av
coachföretagen men dessa jobbar oberoende av varandra vilket kan försvåra då varje coach
bara har en delbild av vad som finns på den lokala/regionala arbetsmarknaden.

Det förekommer många coacher och många små projekt samtidigt som söker upp
arbetsgivare. Arbetsgivarna kan tröttna på att ständigt bli uppsökta. Å andra sidan kan
matchningen mot individen försämras om det blir för långt avstånd (låg kännedom) mellan
den som uppsöker företag och den som vet vad den arbetssökande/projektdeltagaren vill
och klarar av.
- Diskriminering förekommer

Även om individen skulle ha, eller utbildas till att få, rätt kompetens är arbetsgivarna
tveksamma till att anställa funktionshindrade, äldre, invandrare, kvinnor på arbetsplatser
som traditionellt besatts av män och omvänt.
Det finns alltså flera svårigheter inblandade när det gäller hur kompetens ska upparbetas och
behållas men det finns också goda erfarenheter som kan ge lärdomar för framtida insatser. Ett par
exempel på saker som gjorts är:
Kompetensförsörjning ska ske genom teknikcollege och Yh-utbildningar. Grunden är
arbetsplatsen och dess behov. Man måste utgå från det, annars går det inte alls. Det är
arbetsgivarnas skyldighet att vara med. Alla projekt sedan 2007 där man gjorde behovsanalyser
från start fungerade väl. Frågar man företagen först och gör en åtgärdslista utifrån det blir det
jättebra resultat. (IFM)
18
Vi matchar högstadieelever gentemot företag så de får komma ut och se hur arbetslivet är. Det
fungerar väldigt bra. (HKV)
4.3.2 Kompetensutveckling behövs
De som ska in på arbetsmarknaden behöver relevant utbildning men även de som redan är anställda
behöver kompetensutveckling. Det har enligt flera respondenter gett resultat att kompetensutveckla
personal inom socialfondsprojekt. Ett par exempel var att de anställda blev bättre rustade på
arbetsmarknaden på ett pappersbruk (PP), den avlönade arbetstiden ökade under projektet
Affärskraft (HKV) och varselprojekten införde något nytt i företagen, man vande sig vid att
kompetensutveckling (IMF). Tidigare har det inte funnits en kultur inom vare sig företag eller
offentlig sektor att kompetensutveckla personal inför den nya tidens krav med exempelvis
datorisering eller nya arbetssätt. De intervjuade anser att företagen bör i framtiden ha kompetent
arbetskraft för att vara långsiktigt konkurrenskraftiga och inom den offentliga sektorn ska man
arbeta med nya metoder som ger goda resultat. Beroende på vilken organisation den intervjuade
tillhörde fokuserade de lite olika men alla ansåg att det var viktigt att Värmland tog ett
kompetenskliv uppåt. Här ser de flesta socialfonden som ett medel vilket i förlängningen kan öka
både tillväxt och välfärd.
4.3.3 Nyanlända kompetenser tas inte tillvara
När det gäller de som invandrar till Sverige finns förstås många som redan är kompetenta inom olika
yrkesområden, det är bara språket som saknas. Här behövs snabba insatser för att ta kompetenserna
tillvara.
Jag har sett beräkningar på att det finns många kompetenta personer som inte får jobb. Just nu
kommer många högutbildade till Sverige och de hittar vägar i storstäderna, men vi i Värmland
behöver insatser som ger ett ökat utbud av yrkesinriktad SFI. Och det ska vara snabba
utbildningar, vi måste agera fortare för att behålla dem, inte passivisera dem. Det finns mycket vi
kan göra, t ex att utveckla metoder för regionalt mottagande, kartläggning och matchning mot
kommunen så de kommer till den kommun som passar bäst. Det ska vara skräddarsydda
lösningar. (LST)
4.3.4 Människor långt ifrån arbetsmarknaden
En annan utmaning som omnämns ofta är att människor långt ifrån arbetsmarknaden behöver stöd
för att komma in på denna. Mest frekvent omnämnda under intervjuerna är grupperna invandrare,
unga utan gymnasiebetyg och personer med psykiska eller fysiska funktionshinder. Även missbrukare
omnämns. De flesta individer i dessa grupper kan sannolik vara aktuella som deltagare i projekt i
någon av de målgrupper som omfattas av socialfondens programområde 2, dvs. unga (15-24 år),
långtidsarbetslösa (mer än 12 månader), långtidssjukskrivna och nyanlända, främst kvinnor.
Här nedan redovisas några citat som belyser några av frågeställningarna kring grupper som står långt
från arbetsmarknaden:
19
Långtidsarbetslösa blir det problem med efter en tid. En del av dem är kompetenta men de kan
fastna i arbetslösheten ändå. Kompetens kan vara en färskvara och man tappar självförtroendet
om man går arbetslös. Det blir en kritisk problematik efter en tid. (AF)
Hur tar vi emot missbrukarna efter att de varit på behandlingshem? Vi måste bli bättre på att
jobba med de som är på väg mot ett bättre liv. De är en stor grupp och har ett långt liv kvar. Vi
behöver dem som arbetskraft istället för att försörja dem. (ASK)
Ensamkommande barn är växande grupp som hamnar utanför utbildning och arbetsmarknad.
Kommer man hit som 16-åring får man inte gymnasiebehörighet. Dessa behöver fångas upp. Vi
måste bli bättre på att visa dem vilka vägar som finns genom studie- och yrkesvägledning samt att
vi måste arbeta med modersmål, det behövs en hel kedja. I snitt kommer 500 personer hit varje
år och alla nyanlända utan uppehållstillstånd behöver få information om vägar ut i arbete. (LST)
Att fånga upp unga som inte klarar skolan är mycket viktigt. Där har vi i samordningsförbundet
startat med Horisont-projektet som är implementerat helt och hållet. Man ska i förskolan och
skolan tidigt se vilka elever det är som har problem och satsa redan där. Har du inte
gymnasieutbildning klarar du dig inte senare i livet. I dagsläget plockar ingen upp dessa. Det finns
ingen samlad syn mellan skolnivåerna utan man ger över problemet till nästa instans och klarar
sin egen budget. Det blir en stor utmaning att få dem att ta ett helhetsgrepp. Kanske man ska
utbilda processledare i skolor och förskolor som kan jobba med detta? (SOFS)
De intervjuade nämner enligt ovan flera olika grupperingar när det gäller eventuella målgrupper för
projekt. Alla dessa målgrupper behöver olika åtgärder för att komma ut på arbetsmarknaden, det
finns ingen metod som fångar in alla. Unga som inte gått ut skolan behöver motiveras för att komma
vidare, de som är högutbildade men inte talar svenska behöver bli kompatibla med de svenska
kraven inom de yrken de kan passa inom, funktionshindrade kan behöva anpassningar på
arbetsplatsen och arbetsgivaren kan behöva höjas i sin kunskap om hur de bäst ska underlätta för
den funktionshindrade så att funktionsnedsättningen upphör att vara ett ”hinder” i arbetet. Det går
alltså inte att ha alla som står långt ifrån arbetsmarknaden som målgrupp i samma projekt om inte
projektet diversifierar insatserna och anpassar dem till vilken individ det gäller. Det bör också
påpekas att den tidsram som finns inom ett projekt kanske inte räcker till då individer som hunnit bli
passiviserade och rädda för krävande kontakter, som myndigheter och arbetsgivare, tar lång tid att
hjälpa till (eller tillbaka till) ett arbetsliv.
4.3.5 Jämställdhet, tillgänglighet och integration
I flera fall saknar de intervjuade strategier ute i företag och hos offentliga arbetsgivare när det gäller
att inkorporera tankar och arbetssätt för att stödja jämställdhet, tillgänglighet och integration. Att ta
hänsyn till dessa sk horisontella kriterier, bör blir det vanliga, det normala, sättet att tänka och
handla i det dagliga arbetet på arbetsplatserna. Representanten för The Paper Province påpekar att
företagen i den mansdominerade bransch där hon verkar inte arbetar på ett sätt som främjar
jämställdhet, varken arbetsgivarna eller de anställda. Där kan eventuella ESF-projekt riktas på ett mer
kraftfullt sätt eftersom jämställdhet inom ett företag är en kvalitetsfaktor som kan påverka hur
kunder reagerar inför att köpa företagets produkter.
20
Genus och mångfald bygger möjligheter. (TPP)
Detsamma gäller för offentlig sektor, även landstinget såg det som ett problem att bara kvinnor vill
bli vårdadministratörer (tidigare läkarsekreterare). I detta yrke saknas män helt och hållet och
medelåldern hos de kvinnor som jobbar inom det är hög. hade Alla som går Yh-utbildningen för att
bli vårdadministratör får jobb. Ändå söker inga män trots att man varit medbeten om problemet och
haft en man på bilden i annonsen för utbildningen. Möjligen kan ett ESF-projekt hjälpa till att ändra
på detta förhållande genom någon form av medveten matchning.
Länsstyrelsen påpekade i samma anda att det är en utmaning att alla på arbetsmarknaden behöver
bli mer toleranta och inse vikten av att alla är lika mycket värda. Kompetenta invandrade personer
anställs inte på grund av fördomar och okunskap hos de som anställer, man tar det kända före det
man inte provat tidigare. Här behövs det utbildningar som ger en attitydförändring.
Anställarkompetensen kan behöva utvecklas hos arbetsgivarsidan och kompetensutveckling är en
väg att gå när det gäller att höja arbetsgivarnas medvetenhet. Arbetsgivarna kan också utveckla sin
kompetens i att berätta vad de efterfrågar för att andra ska kunna förse dem med kompetent och
intresserad arbetskraft.
4.4 Nyckelaktörernas ambitioner och roller
Det är lätt att utläsa ur intervjuerna att det hos samtliga intervjuade finns en stark, äkta och hög
ambition att göra verklig nytta för deras fokuserade målgrupp. Detta gäller förstås även om
målgruppen främst består av företag (HKV, FV och TPP) eller anställda (IFM), inte enbart för utsatta
människor långt från arbetsmarknaden.
Projekten i kommande programperioden bör hålla hög kvalitet och vara väl förankrade. Det är
mycket arbete med ett projekt och det kräver också egna investeringar av kraft, tid och
personalresurser. Gäller det inte projekt som gör verklig och långsiktig nytta för målgruppen eller för
egna organisationen vill de flesta varken äga dem eller vara med som samarbetspart.
Flera uttalar att projekt som syftar till att dra in pengar för att försörja reguljär kommunal
verksamhet ska det inte bli flera av. Man efterfrågar istället allmänt att de kommande projekten ska
utveckla och använda väl fungerande metoder för målgruppens bästa. Inom gruppen intervjuade
finns hög kunskap om hur man bör göra för att nå olika mål. Denna kunskap tillsammans med den
höga ambitionen kan användas i utvecklingssyfte.
De flesta verksamheter som de intervjuade representerade hade ägt något projekt eller varit med
som samarbetspart och de kunde tänka sig att antingen samverka i nya projekt eller äga dem. Några
undantag fanns dock. Ett framgångsrikt projekt har ägts av Region Värmland, Lärling 2.0. I nuläget
har dock Region Värmland inte för avsikt att driva regionala projekt med operativ verksamhet inom
arbetsmarknadsområdet. Region Värmland arbetar i sitt ordinarie strategiarbete med regionala
kompetensförsörjningsfrågor för att få koppling mellan utbildning och arbete samt att synliggöra
vilka yrkesvägar det finns. Detta görs i samarbete med många olika parter och dessa kan äga projekt
där Region Värmland deltar som en part.
21
Även ett par andra organisationer kan/vill inte äga projekt. Företagarna Värmland lyder under en
nationell policy som säger att de inte ska driva egna projekt i regionerna (men utesluter inte att det
kan ske i framtiden). Företagarna har ett nationellt projekt, Jobbsökarna, där en person från AF
jobbar mot företagarna och åker runt och dammsuger marknaden på jobb. Det sker dock ingen
matchning sen så man vet inte om jobben tillsätts. Detta ska vara jobbcoachernas uppgift och då
dessa är enskilda företag vet man inte i vilken grad eller hur de matchar individer mot jobben (enligt
representanten för FV).
Arbetsförmedlingen visade sig ha en viss problematik när det gällde ESF-projekt. Alla ESF-projekt ska
lyftas till ESF-enheten inom AFs centrala nivå och beslutas om där. Ofta blir det dessutom en
resursfråga om AF ska ha ut personal att jobba i projekt och budgeten kan snabbt förändras
ovanifrån. Därför vill AF-representanten inte äga projekt, men är gärna med i ett om någon annan
äger det. Detta gäller dock enbart om det är ett mycket bra projekt.
Det finns ingen ambition med somliga projekt och vi säger därför nej i varje utlysning till en hel
del som uppvaktar oss. Det ska vara projekt med nytta för vår verksamhet om vi ska vara med. Vi
har en hård belastning och riktigt bra projekt kan underlätta mycket. Hittar man hållbar metodik
så kan vi implementera den, som i det projekt vi har med samordningsförbundet där vi jobbar
mot arbetsgivare med unga från särskolan. Det ska vi implementera snarast. […] Det är sällan
projekten är rent dåliga, men man kunde önska mer. De skulle bygga upp självförtroendet hos
deltagarna och använda metoden supported employment, där man bygger upp på arbetsplatsen
runt individen så denna blir kvar där. Projektet kan jobba uppsökande på företag och hos andra
arbetsgivare. Matchningen individ-arbetsplats är viktig. Drömscenariot att man identifierar vad
deltagaren kan, som i Lärling 2.0, men gör mer runt varje individ. Kan man anpassa bort
funktionhindret är det inget problem men man fokuserar ofta på det ändå. Att starta sociala
företag genom ett projekt kan vara en annan väg att gå. (AF)
Helst bör projekt där AF ska vara med syfta till att få ut de personer som står långt från
arbetsmarknaden och löper störst risk att bli, eller redan är, långtidsarbetslösa. Ett projekt ska gärna
vända sig mot de arbetssökande som är de svåraste att få ut i arbete, de som har funktionshinder.
Det finns en arbetslöshet bland unga, men det är inte de samma inom gruppen unga som är
arbetslösa hela tiden. De blir inte långtidsarbetslösa i så hög grad utan får kortare jobb eller går
vidare till studier. Det är de unga med funktionshinder som blir långtidsarbetslösa eller inte ens
kommer in i systemet. AF-representanten betonar att AF har en helt annan roll än de hade förr, när
de nu får många arbetssökande som förr hade sjukersättning. Dessutom får de ofta ställa om
allteftersom de politiska besluten, och därmed budgeten, förändras. Arbetsmarknadspolitiken styr
mycket och planeringen gäller därför ett år i taget. Efter valet i höst kan det bli andra förutsättningar
om det blir ett maktskifte. Detta gör det svårt att bestämma saker på lång sikt.
På Länsstyrelsen tycks det inte finnas en strategi för att äga och driva egna projekt. Det finns dock
ingen policy som säger att man inte ska driva egna projekt. Representanten därifrån är angelägen om
att målgruppen, främst invandrare, ska få rätt hjälp ut i samhället och ett projekt som utvecklar och
använder bra metoder för detta skulle vara av stort intresse.
22
4.5 Respondenternas syn på långsiktighet
4.5.1 Samordningsinsatser och samverkan
Representanten från FK framhåller att det egentligen finns stora resurser hos parterna, dvs. olika
organisationer, verksamheter och myndigheter, men man utnyttjar dem inte på bästa sätt.
Vi vet inte hur vi ska göra, inte ens statliga myndigheter kan samverka och då ska man ha med alla
kommunerna också. De är väldigt olika när det gäller styrning och lokala förutsättningar. Det är
jättesvårt att få det att fungera. […] Det måste till mer förståelse för att vi måste jobba på ett
annat sätt. Många sitter fast i sina föreställningar och klagar över saker som kan lösas om man
lyfter blicken. Det handlar om attityder och vad jag själv är villig att bidra med; om handlingskraft,
inte pratsamhet. (SOFS)
ESF-projekt har ofta använts för uppbyggnad av samverkanssystem. Inte sällan har samverkan mellan
kommuner, AF och FK (samt ev. andra parter som vård & omsorg) stärkts efter PO2-projekt. Det
hänger dock på viljan att avsätta tid för samverkan, att komma på möten och diskutera fram metoder
osv. Prioriteras inte processen att nå fram till en strukturerad och gärna dokumenterad metod för
samverkan blir det heller inget av  utom mellan enskilda handläggare som lär känna varandra vilket
är en för låg nivå för att det ska vara långsiktigt hållbart. En omfattande samverkan förutsätter att
det finns en sammanhållen struktur där någon organisation tar det övergripande ansvaret för att det
ska fungera. Alla måste veta vart de ska vända sig. En stark part måste då ta på sig rollen som
intermediär, sammankallande och informationsansvarig.
Viktigt att man gör projekt som går över kommungränser så man ser hur andra gör, inte bara ser
sin egen lilla by. Det är så vi utvecklas. (ASK)
En samordning för länet vore bra. Ska man lyckas måste arbetsgivarna vara med! Och ett bra
innehåll. Det blir ett misslyckande annars. Där har vi lite att jobba med. (AF)
Vanligen ingår inte arbetsgivare och branschorganisationer i de samverkansstrukturer som byggts
upp genom ESF-projekt. Det är sannolikt en brist att inte ta med dem om man ska tro de intervjuade
eftersom de flesta gärna vill ha företagen in på banan. Samordningsförbundet Samspelet nämner att
de bjudit in arbetsgivare för att diskutera om dessa behöver utbildningar om hur de tar emot
målgrupperna.
Idag håller vi på med en förstudie om kompetensförsörjning genom kompetensmatchning. Vi har
saknat att arbetsgivarna inte är redo att ta emot målgruppen på arbetsplatserna. Det finns
mycket brister i det ledet, svårt att matcha deltagare ur målgruppen om arbetsgivare inte är
intresserade. Nu har vi bjudit in arbetsgivare för att diskutera frågan. (SOFS)
Inbjudan hade rönt intresse och 15 företag anmälde sig genast. Det visar att det i Värmland finns
företag som ser det som en fördel att de ur goodwill-synpunkt kan visa upp att de tar ett ansvar i
23
samhället. Modellen att företag ska ta ett samhällsansvar kallas CSR (engelska Corporate Social
Responsibility) och har ingått i tidigare ESF-projekt vilka man kan studera10.
4.5.2 Samordning kring socialfonden
Flera av organisationerna hade egna ESF-samordnare eller funderade på att starta en sådan funktion
för sin egen verksamhet. Eftersom det allmänt upplevdes som att det fanns svårigheter förknippade
med att ansöka om och driva projekt saknas dock en part som håller i fler trådar. Enligt de flesta kan
gärna Region Värmland ha en sådan stödjande och samordnade funktion. En del förslag framkom på
vad man önskade att Region Värmland skulle göra:





Ha den övergripande kontakten med ESF och kunskap om regler, utlysningar,
programområden mm.
Hjälpa till när man ska skriva ansökningar.
Hålla i och samordna nätverk för projekten i Värmland så dessa får en arena. Detta är viktigt
då nätverken kan sprida kunskap och framgångar från projekten. Exempelvis blir man ensam
som projektledare och ser inget av de andra projekt som finns. Detta anses kunna bli bättre
om man får utbyta erfarenheter.
Starta och driva ett nätbaserat (nyhets)forum för och om projekten i Värmland (och om ESF i
allmänhet).
Göra genomgripande analyser av resultaten i projekten så att man kan ta lärdom av det som
kommit upp.
4.6 Respondenternas projekttankar och idéer
Bara några stora organisationer har en direkt beslutad och formulerad strategi inför
programperioden och när denna finns är den oftast nationell (som hos IFM). De flesta intervjuade
uttrycker, som nämnts ovan, en önskan om att äga projekt eller vara med i projekt som ägs av andra.
Intresset finns definitivt (även om AF och FV kan upplevas som lite svala i nuläget). Landstinget har
egna projektidéer som de vill bygga vidare på. Två av dessa idéer är:
1. Man kan t ex genom Region Värmland koppla ihop landsting och kommun och få en obruten
vårdkedja över gränsen emellan verksamheterna. Det behövs en insats som hjälper till så att
verksamheterna kan samordna sig för patientens bästa. Alla verksamheter är beroende av
sina egna system, vilket faktiskt hindrar dem från att hjälpa personen som behöver hjälp.
Den kopplingen kan vara en utmaning som kan tacklas i ett projekt, anser de, särskilt när det
gäller människor i utanförskap. Andra har kunskaper och har saker att erbjuda, t ex ideella
organisationer, dem kan man dra nytta av.
2. Landstinget behöver personal. Mycket i landstingets organisation handlar om att skriva och
förstå. Det måste man kunna och det blir en lång väg in för t ex invandrare. Där kan ESF vara
en väg eftersom resurserna att träna in dessa genom omväxlande praktik och utbildning, inte
10
T ex. projektet F-SALT- Företagens Sociala-Ansvar-som-Lönsam-Tillväxtfaktor
24
finns i verksamheten. De arbetslösa utan specifik kompetens kommer inte in hos landstinget.
ESF skulle via samarbete vara en brygga mellan LiV och Af.
Representanten från Länsstyrelsen önskar de i projektform kunde få mer kompetensutveckling själva
när det gäller mänskliga rättigheter då de jobbar med frågorna. Det kan också vara projekt som ökar
andelen utrikesfödda på länsstyrelsen och hur man blir attraktiv som arbetsgivare. Även i Paper
Province finns det projekttankar då det är mycket de behöver. Lean-projekt kanske vore en bra idé,
ansåg representanten, eller att samla ihop företagen och jobba med frågorna om att ändra attityder?
Ett exempel finns redan hos Korsnäs. Där gör förpackningarna de tillverkar nu ”en bättre värld”
istället för att bara vara ett antal ton per dag. Personalen har ändrat attityden till sitt arbete genom
att få veta att de gör något värdefullt som bidrar till minskad sjukdomsspridning, fräschare varor etc.
Attityderna kring genus behöver också en uppryckning menade hon. Gamla strukturer och
hierarkiska arbetssätt måste brytas för att företagen ska stå starkare i framtiden. Genus/jämställdhetsprojekt tillsammans med Skogsstyrelsen är en annan tanke, kvinnor kan komma in i
skogsbruket idag på ett annat sätt än förr, arbetet är inte lika tungt. Ytterligare projektidéer rör
skogsbaserad bioekonomi – skogen är viktig för Värmland och man bör försöka hitta nya intilliggande
värdekedjor (kan vara Regionalfondsprojekt också).
4.6.1 Samarbetsparter
Förutom att de intervjuade nämner varandra som samarbetsparter i hög grad har det nämnts många
olika samarbetsparter som man redan arbetar med eller skulle behöva arbeta med i olika
konstellationer. Det gäller: Hushållningssällskapet, Skogsstyrelsen, gymnasieskolan,
branschorganisationer, Värmlandskooperativen, Svenskt näringsliv, Hjärnkoll, olika
brukarorganisationer m.fl.
4.6.2 Större samlingsprojekt kan vara en väg framåt
Sett utifrån föregående periods socialfondsprogram, med PO1 och PO2 där det inte var möjligt att
kompetensutveckla personal samtidigt som man försökte få ut en målgrupp som stod långt ifrån
arbetsmarknaden, kan tankarna på nya projekt lätt bli lite begränsade. Man fokuserar i intervjuerna
lätt på den egna målgruppen och planerar åtgärder för och inom denna. Några har ändå tryckt på att
alla parter måste vara med i projekten för att de ska uppfylla de höga förväntningar som finns på
dessas resultat och effekter.
Vi vill söka fler projekt som bedrivs på ett bra sätt och ger långsiktiga strukturella effekter. Lärling
2.0 samarbetade med arbetsgivarna men man fokuserade strikt på funktioner hos målgruppen,
inte hos arbetsgivaren som ska anställa målgruppen. Det perspektivet behöver vidgas. Vi behöver
vidga deltagarperspektivet också för vi måste matcha deltagarna, inte tvinga dem. […]
Gymnasieskolan ska få 60 miljoner som går till samordningsförbundens uppdrag. Då får vi mer
muskler också i ESF-projekt. Sådana riktade medel behövs för med större finansiering ökar
samordning och samverkan. (SOFS)
Det förekommer också kritiken att eftersom Region Värmland är ett medlemsförbund ser man mest
till de egna medlemmarna och riktar sig för snävt till dem medan, fack, arbetsgivare och arbetstagare
lämnas utanför i planeringen.
Region Värmland har kompetensförsörjningsansvaret. De måste koordinera sig med
arbetsmarknadens parter och utbildare. Nu verkar de prioritera kommuner och landsting
25
eftersom de är deras medlemmar. De intresserar sig inte i lika hög grad för våra medlemmar. De
borde istället prioritera projekt med alla aktörer. Alla arbetsmarknadens parter måste vara med,
facken och arbetsgivarna måste in mer i projekten. Analyser måste göras av vad som behövs,
arbetsgivarna måste vara beställarna. Kompetensutvecklingsprojekt ska vara baserade på
behoven hos verksamheterna, inte hos individerna. De ska syfta mot verksamhetsutveckling för
att ge effekt, man ska inte ge enstaka udda utbildningar utan sådana som gynnar
kompetensförsörjningen. (IFM)
26
5. Potentiella satsningar och aktörer
5.1 Ungdomsprojekt en given satsning
Att Värmland ska satsa på ungdomsprojekt är givet, inte minst genom att länet får del av
socialfondens programområde 3. I skrivande stund pågår arbetet på ESF-rådet och
Arbetsförmedlingen med att konkretisera vad detta kommer att innebära. Vi har fått grundläggande
information11, men den kommer givetvis snabbt bli inaktuell. Därför redovisas bara kort några
utgångspunkter som kan ha betydelse för våra övriga förslag.
PO3 omfattar nationellt 700 miljoner kronor i ESF-medel och är delat i två delar. Hälften går till
Arbetsförmedlingens huvudkontor som avser att starta ett (1) projekt. Detta projekt riktas till de som
är inskrivna på Arbetsförmedlingen i åldern 18–24 år. Projektet kommer ha lokal verksamhet i de län
som omfattas av initiativet. Hur mycket man kommer att kunna påverka innehållet i projektet lokalt
vet vi inget om. Det kan t.ex. vara intressant att veta om projektet kommer innebära en
personalförstärkning för vissa ordinarie uppgifter inom Arbetsförmedlingen eller om det omfattar
utveckling av nya eller tillämpning av befintliga metoder12. Samverkan verkar inte vara en fråga som
kommer att fokuseras.
Den andra hälften av medlen utlyses regionalt. Gissningen är att dessa medel kan komma att riktas
till andra unga än de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, t.ex. ungdomar inom det kommunala
informationsansvaret. Arbetsförmedlingen uppgav i intervjustudien att unga generellt sett inte är ett
så stort problem för dem, det är de unga med funktionshinder (ofta neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar t ex ADHD, Asperger mm.) eller missbruk som hamnar i långtidsarbetslöshet
(eller aldrig ens når AF). Förslagsvis ska en eller flera projektsatsningar därför vara nischade specifikt
gentemot unga som riskerar att hoppa av gymnasiet eller redan har hoppat av. Dessa kan komma att
stå utan gymnasiekompetens.
Två aktörer som har uttryckt intresse när det gäller unga är Samordningsförbundet och
Länsstyrelsen. Båda är intresserade av att få till (äga, samverka i) projekt som ska hindra att unga inte
får gymnasiekompetens. Länsstyrelsens intresse gäller främst ensamkommande flyktingbarn som
inte kan språket och hamnar utanför då de inte får gymnasiekompetens. Samordningsförbundet vill
starta redan på tidigare skolstadier med att jobba på att få fram en helhetssyn hos
beslutsfattare/skolchefer som sträcker sig över gränserna hela vägen förskola-gymnasium. De vill
också ha med föräldrar som i sin tur kan påverka sina barn. Länsstyrelsen vill jobba mer med
modersmål och se till att unga nyanlända får lära sig svenska mycket snabbt, innan man hinner tappa
dem till utanförskap och passivisering.
Problemen är olika, en del ungdomar är inte i skolan på grund av att de är mobbade där, mobbning
är den främsta orsaken till att man avbryter gymnasiestudierna. En del unga saknar motivation att gå
11
Mejlkonversation 26-27 maj med Mats Andersson, Svenska ESF-rådet, som ansvarar för den nationella
handlingsplanen där PO3 ingår.
12
Det kan verka som en låg målsättning att man ska ”tillämpa befintliga metoder” i projektform. Men det finns
många tänkbara förklaringar till varför det kan vara relevant. Metoden kan vara befintlig och framgångsrik i
andra delar av landet och behöver införas i Värmland. Metoden kanske finns tillgänglig (införd ”på pappret”)
men för få känner till den eller vet hur man använder den. Metoden kanske redan används i Värmland, men i
för liten omfattning eller på fel sätt.
27
till skolan, andra är i skolan men går inte på lektionerna, ytterligare andra är både mycket motiverade
och är i skolan men klarar inte av uppgifterna då de saknar språket. Olika insatser behövs alltså.
En del unga har en verkligt svår och komplex problematik i bakgrunden. Grundläggande
vardagsrutiner är ofta sådant som behöver läras och det kan här vara särskilt viktigt att inkludera
folkhälsokunskaper. Det finns också förslag om att kommunernas informationsansvar ska övergå till
ett aktivitetsansvar från årsskiftet13. Det görs mot bakgrund att flera kommuner tycker ansvaret är
otydligt och att många saknar en handlingsplan för dessa ungdomar.
Projekt som jobbat med att få tillbaka de avhoppade eller förhindra avhopp från gymnasiet finns att
lära av. Dels finns ett flertal ESF-finansierade s.k. drop out-projekt, dels har SKL och ESF
samfinansierat projektet Plug In14 i samverkan med ett femtiotal kommuner i fem regioner i landet. I
projektet ska nya metoder få ungdomar som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som
redan har gjort det, att vända tillbaka till skolan. Apel menar att projektets design med SKL som
projektägare och koppling till flera regioner med lokala verkstäder med egna projektinriktningar kan i
sig vara intressant att studera mer generellt.
5.1.1 Aktörer för ungdomsprojekt
Vi tolkar i dagsläget signalerna som att PO3 kommer handla om ett spår där Arbetsförmedlingen är
projektägare. Deras satsning utgår från de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och insatserna
ska förstärka den ordinarie arbetsmarknadspolitiken. Eventuella initiativ att involvera fler aktörer i
dessa projekt kommer i så fall från Arbetsförmedlingen själva.
Det andra spåret, som utgår från regionala utlysningar är mer öppet och troligen mer riktat till
kommunernas ansvarsområde för unga. Aktörer som kan vara relevanta är då förskola, grundskola,
gymnasieskola, personal inom kommunala informationsansvaret, arbetsmarknadsenheter,
försörjningsstöd, vuxenutbildning, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och
öppenvårdspsykiatri/socialmedicin (figur 3). Det kan också vara relevant med folkhögskolor,
föreningsliv samt kommunala kultur- och fritidsenheter.
Det är värt att notera att kartläggningen av tidigare projekt visar att det bara är Säffle kommun som
har ägt ett PO2-projekt i förra programperioden (bilaga 3). Istället har Communicare bedrivit flera
projekt som berört många kommuner i länet. Det är inte osannolikt att dessa utlysningar kommer
riktas till kommuner om det handlar om det kommunala informationsansvaret. Då finns det kanske
en ovana hos kommunerna att äga den typen av projekt med allt vad det innebär.
13
Lagrådsremiss Ungdomar utanför gymnasieskolan – ett förtydligat ansvar för stat och kommun,
Utbildningsdepartementet 2014.
14
Läs mer om Plug in http://www.skl.se/vi_arbetar_med/arbetsmarknad-och-sysselsattning/plugin
28
Figur 3. Aktörsbild för ungdomsprojekt. Bruna ringar visar ungefärlig avgränsning för de pågående förstudier och
projektidéer som finns.
5.2 Satsningar med stöd i socialfonden, Värmlandsstrategin och hos
nyckelaktörer
Apels analys har identifierat kopplingen mellan socialfonden och Värmlansstrategin (Bilaga 6)
respektive socialfonden och kompetensplattformarnas handlingsplaner (Bilaga 7). Dessa listor på
åtgärder har speglats i de projektidéer som nyckelaktörerna har uttryckt vid intervjuerna. Vi får då
fram ett antal satsningar som har stöd på alla fronter. Citerad text nedan kommer från något av de
regionala styrdokumenten.


Landstingets idé om att ”utveckla samarbetsformer mellan kommuner och landstinget där
effektiva och säkra vårdkedjor sätter individen i fokus ”. Beroende på målgrupp så kan
Försäkringskassan vara en aktör att involvera. Det bör dock poängteras att detta är en
projektinriktning som vi bedömer inte självklart skulle prioriteras av
strukturfondspartnerskapet då arbetsmarknadskopplingen möjligen är svag.
Länsstyrelsens idé om ensamkommande flyktingbarn som behöver få gymnasiekompetens
handlar om att ”få fler att gå längre i utbildningskedjan”. Den pågående förstudien Juventus
(Klarälvdalens samordningsförbund) riktas också in på att fånga ungdomar i arbetslöshet och
få dem att läsa upp gymnasiekompetensen. Varken samordningsförbunden eller
Länsstyrelsen har något ansvar på skolområdet varför gymnasiet behöver involveras.
Arbetsförmedlingen har en tydlig koppling till nyanlända, men ingår som part i
samordningsförbundet. Det kan också handla om funktioner såsom studie- och
yrkesvägledare, kuratorer, specialpedagoger, arbetskonsulenter och annan personal som
29
arbetar med det kommunala informationsansvaret. För ensamkommande flyktingbarn kan
Migrationsverket och socialtjänsten behöva vara med.



Samordningsförbundet Samspelets tankar om att få en röd tråd från förskola till gymnasium
för att motverka att elever ramlar ur skolan ”säkerställer ungdomars möjligheter att slutföra
grundskolan och gymnasiet”. Detsamma gäller Länsstyrelsens tanke om att använda
modersmål mer i svenskundervisning för unga. Kompetensplattformen Teknik ska ”Stärka
teknikintresset i unga år genom att ta fram en gemensam strategi för arbetet från förskolan
och grundskolan och koppla på relevanta aktiviteter.” Den pågående förstudien
”Mobilisering för ungas etablering” (Karlstads kommun) angriper också problematiken kring
de som riskerar att inte fullfölja gymnasiet. De funktioner som nämndes från skolan i
punkten ovan är relevanta även här och dessutom personal från för- och grundskola.
Landstingets satsning på yrkesutbildning för utlandsfödda kan ”ta tillvara alla människors
kompetens med ett särskilt fokus på insatser som underlättar för unga, invandrare och
personer med nedsatt funktionsförmåga att etablera sig på arbetsmarknaden”.
Arbetsförmedlingen är särskilt intresserad av att arbeta med unga personer med
funktionsnedsättning. Kompetensplattformen för vård och omsorg ska ”Utveckla former och
genomföra åtgärder som underlättar för invandrare att få eftersökt kompetens för arbete i
branschen.” När det gäller yrkesutbildning behöver såklart arbetsgivare och
utbildningsanordnare involveras varav några exempel ges ovan. Den kommunala
vuxenutbildningen är den som har ansvar i frågan och kan behöva koppla in
Arbetsförmedling eller Yrkeshögskolan.
The paper province vill locka fler kvinnor till skogsbruket vilket kan ”bryta traditionella och
könsstereotypa val av utbildning, yrken och medarbetare”. Mer allmänt vill de också arbeta
med attityder kring genus och mångfald på arbetsplatser. Länsstyrelsen uttrycker samma
intresse, men mer utifrån den egna organisationen. Kompetensplattformen Teknik ska
”Utveckla metoder och insatser för en ökad mångfald på arbetsplatser.” Genus- och
mångfaldsfrågor kan med fördel utgå från branschorganisationer eller kluster. Det finns inga
tydliga ansvar på området utom möjligen Länsstyrelsens roll som sakkunnig och till viss del
samordnande.
Punkterna ovan utgår från bilaga 6 respektive 7 samt intervjuer för att få fram insatser där det fanns
stöd i såväl socialfondsprogram, regionala styrdokument och nyckelaktörers initiativ. Områden där
alla dessa tre kopplingar finns är markerade i bilagorna. Bland de åtgärder som är kvar finns
potentiella insatsområden där det i dagsläget inte finns några konkreta initiativ. Å andra sidan är de
åtgärder som markerats relativt breda. De som är kvar kan delvis sägas utgöra delmängder av
identifierade kopplingar. Apel menar därför att man vid projektriggning behöver försöka få med
nedanstående insatsområden tillsammans med de där initiativ redan finns:





Social ekonomi
Positiv hälsoutveckling
Minska hälsoklyftor mellan kvinnor och män
Rehabliterande och förberedande insatser
Synliggöra arbetsmarknaden
30
5.3 Värmlands ”vita fläckar” på socialfondskartan
Kartläggningen av tidigare genomförda projekt visar att Eda, Kil och Storfors utmärker sig genom att
helt sakna genomförandeansökningar där projektägaren finns inom kommunens gränser. I det
avseendet är detta vita fläckar.
Tabell 2 respektive 3 visar var projektägarna har sin postort och detta är inte heller spritt över hela
länet. Däremot har ESF-projekt bedrivits i samtliga kommuner i Värmland genom att det funnits
samverkanspartners från alla kommuner.
Tabell 2. Antal projektägare inom PO1 per kommun.
Avgränsningen utgår från organisationens postort.
Kommun (geografiskt) Antal projektägare
Karlstad
9
Arvika
2
Filipstad
2
Torsby
2
Kristinehamn
1
Munkfors
1
Sunne
1
Säffle
1
Tabell 3. Antal projektägare inom PO2 per kommun.
Avgränsningen utgår från organisationens postort.
Kommun (geografiskt) Antal projektägare
Karlstad
8
Forshaga
2
Kristinehamn
2
Säffle
1
Bilaga 4 redovisar de mest frekventa ansökarna från Värmland och hur det gått med deras
ansökningar. Tabell 4 redovisar istället de organisationer som har utgjort projektägare för två ESFprojekt eller mer. Organisationer som har ägt ett ESF-projekt 2007–2013 (förstudier undantaget) är15
Arvika näringslivscentrum, EDC i Munkfors AB, Elektromekan i Årjäng AB, Filipstads kommun, IUC
Wermland, Karlstad kommun, Karlstads stift, Karlstads universitet, Klarälvdalens
samordningsförbund, Landstinget i Värmland, Klarälvdalens folkhögskola, Kristinehamns
folkhögskola, Springwire AB, Stål & Verkstad, Sunne kommun, The Paper Province, Torsby utveckling
AB.
Av de aktörer som kan tänkas ingå i kommande satsningar enligt avsnitt 5.2 saknas fyra som
projektägare i förra programperioden. Det är Försäkringskassan, Länsstyrelsen, skolor, samt
Arbetsförmedlingen. Av dessa har Arbetsförmedlingen (Arvika) och Länsstyrelsen sökt projekt eller
genomfört förprojekteringar och därmed varit aktiva gentemot socialfonden. Inga projekt har dock
ägts av Försäkringskassan eller någon skola (förutom folkhögskolor/universitet). De kan dock ha
15
Anledningen att vi räknar upp dessa är att de som är nybörjare i Socialfonden kan behöva stöd från andra
som är mer erfarna. Många hävdar att fonden är svårarbetad, men de som är rutinerade har lärt sig att hantera
vanliga svårigheter.
31
medverkat som samverkanspartners, men de är sannolikt aktörer som är mer ovana vid
socialfonden16.
Tabell 4. Organisationer som har ägt två ESF-projekt eller fler under programperioden
2007–2013. Förstudier 2014 ingår inte.
Organisation
Antal genomförandeprojekt 2007–2013
Handelskammaren i Värmland
3
Communicare
2
Region Värmland
2
Säffle kommun
2
Värmlandskooperativen
2
Bilaga 1 redovisar önskvärt innehåll under de olika programmålen inom socialfonden. Ett stort fokus
ligger på utbildningsanordnare och deras koppling till arbetslivet. Avsnitt 3.2.1 konstaterade att detta
var en vit fläck under förra programperioden. Apel ser här en stark koppling till
kompetensplattformarna som kan behöva aktiveras gentemot socialfonden. De ungdomssatsningar
som har gjorts har inte heller haft så stort fokus på skolan utan mer de som har lämnat studier. Att
minska avhopp från skolan förväntas bli ett stort insatsområde där vi inte kan se några genomförda
satsningar i Värmland. Däremot finns två särskilda förstudier på gång vilket är lovande. Vi kan inte
heller se några projekt som har riktat in sig på att minska diskriminering på arbetsmarknaden. En
samlad bild av vad Apel anser vita fläckar är således:






Utbildningsanordnares koppling till arbetslivet för att underlätta övergången till arbete
Minska diskrimineringen på arbetsmarknaden
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetssätt
Entreprenörskap och företagsamhet i skolan
Stimulera arbetsgivare till kontinuerlig kompetensutveckling
Minska arbetsrelaterad ohälsa
5.4 Apels reflektioner om andra tänkbara satsningar
Som redovisats ovan ser de intervjuade gärna projekt som ger verkliga effekter för målgruppen och
med fördel kan bli långsiktiga genom att implementeras i de ordinarie verksamheterna. Några (ovan
redovisade) projektidéer har framkommit och det finns också tankar på projekt med en vidare
målbild, arbetsgivare ska påverkas i samma projekt som deltagare ska matchas mot arbetsplatser.
Kort sagt vill de intervjuade gärna se mer av helhetsgrepp tagna på problemen. Detta är mer ”löst
formulerade projekttankar” till vilka Apel nedan ger några reflektioner, tips och tänkbara scenarion
för framtida projekt. Detta avsnitt kan därför mer ses som möjliga idéer att ta tag i om intresse finns
från aktörer i länet och kanske kan våra tankar ge en skjuts på vägen.
5.4.1 Särskilda spridningsprojekt
Detta rör sig mer om en arbetsform, snarare än ett innehåll, som kan fungera som en övergripande
kappa för nedanstående idéer. Det visar sig att det finns många genomförda initiativ som är
intressanta i Värmland som kan behöva en större spridning. Man kan också arbeta med att söka upp
16
Se fotnot 15.
32
exempel från andra delar av landet för att lära av dem och tillämpa och anpassa egna lösningar på
samma problem. Det kan också finnas behov av att utveckla mer reflekterande och lärande
arbetsformer i de befintliga nätverk och mötesstrukturer som finns för att de ska få en mer strategisk
och utvecklande funktion. Allt detta skulle kunna formeras som särskilda spridningsprojekt som går
ut på att ta till vara den kunskap som redan finns på ett effektivt sätt. Vi betonar däremot att den bild
som många har av ”spridning” – att det räcker att informera om ett lyckat projekt för att det sedan
ska ”ge ringar på vattnet” är alltför förenklad. Det kan funka för mycket avgränsade och handfasta
moment av ett arbete, men inte för mer komplexa metoder och modeller. Därför kan det krävas
särskilda satsningar som drivs av personer med god förståelse för lärprocesser och
organisationsutveckling.
5.4.2 Generationsväxlingen hindras av en segregerad arbetsmarknad
Eftersom generationsväxlingen redan är ett problem och kommer att förbli ett problem under flera
år, vore det bra om de som är arbetslösa kunde gå in på de platser som blir tomma vid
pensionsavgångar. Så enkelt är det dock inte. Det krävs stora insatser för både målgrupperna och
arbetsgivarna om detta ska kunna bli möjligt. Några av de svårigheter som radats upp är att
arbetsgivarna inte efterfrågar målgrupperna och det finns ingen eller låg beredskap ute på
arbetsplatser att ta emot personer som inte är som dem man normalt har anställt där. Detta gör det
svårt för invandrare och personer med funktionsnedsättningar, liksom för kvinnor/män att få jobb på
könssegregerade arbetsplatser. Det finns låg medvetenhet på arbetsgivarsidan om vilka stöd
personer ur målgruppen kan få för att underlätta en anställning. Vidare saknar målgruppen rätt
kompetens eller saknar de språkkunskaper som krävs för att de ska kunna utöva sin kompetens. Sist
men inte minst saknas det goda analyser om vilka kompetenser som kommer att behövas i framtiden
och det är inte heller säkert att det finns utbildningar som kan ge rätt arbetssökande rätt kompetens
även om man vet vilken kompetens de skulle behöva. Kort sagt, det kan finnas en inledande låg
motivation för dessa båda grupper att mötas. Mycket behöver övervinnas.
Ett övergripande projekt
De ovan beskrivna problemen kan sannolikt med fördel tacklas inom ett stort regionövergripande
projekt. Detta projekt kan gärna vara ett så kallade flaggskeppsprojekt, dvs ett projekt där alla
samarbetsparter både gärna deltar och förstår syftet med; ett projekt som blir omtalat, spritt och
välkänt i Värmland. Ett flaggskeppsprojekt med många medfinansiärer och stora intressenter har
större möjlighet att nå långsiktig hållbarhet (Savaya & Spiro, 2012). Det måste alltså i och inför
projektet finnas ett brett engagemang som involverar arbetsgivare, anställda, fackförbund,
utbildningsanordnare, intermediärer m.fl. Projektägaren måste vara en fungerande intermediär som
kan samla alla parter och ha deras förtroende (Ljungzell, m fl. 2013). Det gäller inte bara kommunala
förvaltningar och statliga myndigheter utan även utbildningsanordnare och ideella stödföreningar.
Stöd på alla nivåer
Flera av de som intervjuats efterfrågade ett projekt som gav deltagare mer stöd ute i arbetslivet och
att det genom utbildningar inom samma eller andra projekt skapades bättre attityder för att
arbetsplatser skulle klara av att ta emot arbetssökande ur målgrupperna. Det räcker inte att enbart
fokusera på målgruppen, konstaterade man allmänt. En framkomlig väg för ett sådant projekt är att
utbilda direkt för arbetet/arbetsplatsens behov. För att detta ska vara möjligt måste
branschorganisationer och arbetsgivare delta aktivt och behovsanalyser måste föregå projektets
aktiviteter (se exempelvis citat från IFM ovan). Utbildningar och kompetensutveckling bör vara del av
33
en långsiktig strategi för organisationsutveckling på arbetsplatserna. Att kompetenshöjning ingår i en
uttalad strategi medför att alla personalnivåer på arbetsplatsen tydligt kan koppla de nya
kunskapernas betydelse för uppsatta mål och inriktningar (Abrahamsson m fl. 2012; Uliczka m fl.,
2014). Det är också viktigt att alla parter inom kommuner och myndigheter arbetar samordnat och
individbaserat för att ”bygga upp”, motivera och intressera deltagare med hjälp av studiebesök mm.
Lärande ute på arbetsplatserna
Allt som lärs ut i formella utbildningsinsatser leder inte till inlärande – utbildningsinsatsen behöver
ofta kompletteras med informellt lärande på arbetsplatsen (Ellström m fl. 1996). Ett bra och snabbt
sätt att nå resultat när det gäller att lära för arbetet är arbetsplatsförlagt lärande kombinerat med
intern och/eller extern utbildning. Det innebär att man på deltid utbildar en eller flera personer som
finns på en arbetsplats. Personerna jobbar på deltid och kan i sitt dagliga arbete träna på det som de
lär sig under utbildningen. Det blir då en snabb koppling till det de gör på arbetet till den teoretiska
kunskapen. Anpassningar görs till deltagarnas behov och förutsättningar och arbetsgivaren tillskapar
en lärande miljö runt dem. Figur 4 visar en teoretisk modell utvecklad av Per-Erik Ellström (professor i
pedagogik vid Linköpings universitet), för hur ett kompetenshöjande insats bör organiseras.
Modellen beskriver sambanden mellan utbildning och kompetens.
Figur 4. En integrerad strategi för kompetensutveckling. Nya kunskaper måste få en god lärmiljö kring sig för att ha
möjligheter att realiseras som kompetens.
Matchning och stödanställning
Ett sätt att gå tillväga vid matchning, som i delar redan använts av några ESF-projekt, är att projektet
identifierar en individ genom kartläggning (gjord av ett team med beteendevetare, sjukgymnaster
och andra specialister) och gör en matchning gentemot erbjudna placeringar. Deltagaren som
matchas kan få en stödanställning genom projektet och/eller berörda myndigheter samt
arbetsgivaren. Att stödanställa deltagaren så att det blir ett ”riktigt jobb”, där deltagaren kan känna
tillhörighet och få ta ansvar, kan göra att lärandet upplevs som meningsfullt för framtiden, vilket i sin
34
tur kan öka motivationen hos individen. Många deltagare i arbetsmarknadsprojekt har gått runt på
många praktikplatser. De blir ”praktiktrötta” då praktikerna sällan leder till ett riktigt jobb. Ett
exempel som illusterar detta väl förekom i ett nyhetsinslag på Sveriges Radio om projektet Kedjan17
där en deltagare sade: ”Man skäms inför barnet, att det inte blev något jobb av praktiken? De säger 
Pappa, varför fick du inget jobb? Jobbade du inte så bra?"
Utbildningsanordnare viktiga
Specialiserade utbildningsanordnare, Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege, Komvux och SFI samt
universitetet behöver finnas med i projektet för att ta fram och ge efterfrågade och anpassade
utbildningar. Att ta reda på vad deltagaren redan kan är bra. Validering är en metod som används
mer och mer. Den ingick i en tredjedel av ESF-projekt som pågick under 2013 (Uliczka m fl. 2014). Då
den ofta förenklar och förkortar deltagarnas tid inom utbildningsinsatser (eftersom de delar där
individen redan har kompetens inte behöver utbildas i) kan den med fördel ingå som ett steg i
utbildningsprocessen, inte minst när det gäller högutbildade invandrare.
Stort projekt
Ett projekt som det vi skisserat ovan kan anpassas lokalt i mindre lokala arbetsgrupper, men ändå
vara ett stort projekt som har en övergripande styrning och en stark och representativ styrgrupp med
inflytande.
Projektägaren kan i sin intermediärsroll uppmana arbetsgivare i hela regionen att delta och
projektorganisationen kan samtidigt jobba med uppsökande för att finna dessa platser. Facken kan
gå in med den specifika kunskap de har om olika yrkeskrav och hela branscher.
5.4.3 Attityder för mindre diskriminering
De som arbetar med målgrupper utanför arbetsmarknaden anser att arbetsplatserna i Värmland
måste bli mer medvetna om att de har en roll i regionens utveckling och överväga att anställa andra
än ”de brukar”. Gamla fördomar måste bort och nya attityder in. Här kan krävas flera olika sorters
attitydhöjande utbildningsinsatser. Innan man placerar en deltagare på en arbetsplats måste
arbetsplatsen förberedas på att ta emot personen på rätt sätt. Handledarutbildning för någon/några
på arbetsplatserna bör vara ett led som föregår placering av deltagare. Handledaren måste verkligen
förstå hur deltagaren fungerar för att det inte ska börja gnissla. Detta kan med fördel kombineras
med att minst en chef i företaget får en processledarutbildning för att stödja kompetenspåfyllning
genom anställning ur projektens målgrupper. I utbildningen kan ingå en del om Corporate Social
Responsibility (CSR) vilket innebär att ”företag, på eget initiativ, aktivt engagerar sig i
samhällsutvecklingen”18. Processledarutbildningen kan vidare innehålla kunskap om horisontella
kriterier samt om hur företagen kan underlätta och anpassa arbetsplatsen så att deltagaren kan
stanna kvar.
Ett exempel på en aktör som vill ha fler utbildningsprojekt gällande diskrimineringsfrågor är
Länsstyrelsen, som under intervjun bl a efterfrågade en intern höjning när det gäller kunskapen om
mänskliga rättigheter. Kopplingar kan här göras till ett projekt som drevs på länsstyrelsen i Örebro,
17
18
Läs artikel http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5533207
Se http://www.csrsweden.se/OmCSRSweden.aspx
35
MR rätt UT19, där man bedrev forskarledda forskningscirklar med teman från olika verksamheter för
personal från denna verksamhet. Projektets mål var att bidra till att myndigheterna inte kränker
mänskliga rättigheter eller diskriminerar någon. Metoden med forskningscirklar kan användas även
när det gäller andra verksamheter, även privata och inom processledarutbildningar.
Bädda för bra insatser
Det har inträffat att verksamheter (ofta mansdominerade företag) inte sett utbildningar inom
jämställdhet och tillgänglighet som värdefulla utan upplevt dem som påklistrade och ”något som
måste genomföras” (Brulin m fl. 2009). Eftersom ESF efterfrågar delar om jämställdhet och
tillgänglighet i alla projekt kan en central aktör bädda för att alla gör bra insatser genom att
identifiera goda exempel på attityd- och kunskapshöjande insatser och aktiviteter som kan användas
och spridas bland flera projekt i regionen. Detta kan motverka synen att budskapet är något
påklistrat. Det är möjligt att driva projekt som enbart sysslar med att ta fram bra metoder för hur
budskapet ska nå ut och leda till reella förändringar i attityder och vi kan rekommendera att
intresserade parter diskuterar möjligheterna för att söka ett sådant projekt. Det finns också
projektexempel (ägt av IF Metall i Mellersta Norrland) på hur tillgängligheten är en mycket viktig
fråga i tillverkningsindustri där t.ex. läs- och skrivsvårigheter kan vara vanligt förekommande och ett
hinder i produktionen (Svenska ESF-rådet, 2013 s. 62-64).
Använd ideella organisationer
I sammanhanget med funktionshindrade har flera av de intervjuade nämnt att de samarbetar med
ett flertal ideella organisationer som arbetar för olika undergrupper inom målgruppen. Ett exempel
är Hjärnkoll som har ett informationsprogram om psykisk ohälsa riktad till arbetsgivare20. Attention
är en annan organisation där neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är i fokus. Dessa
organisationer (och andra likartade) har mycket kunskap och praktisk hjälp att erbjuda i ett projekt av
attitydhöjande typ. De är ofta vana vid att hålla inspirerande föreläsningar där åhöraren kan sätta sig
in i problemet på ett personligt sätt, vilket kan ge bättre effekt än ett teoretiskt angreppssätt eller
sådant som uppfattas som moralkakor och pekpinnar.
5.4.4 Kompetensutveckling i mindre företag
Givetvis bör rena kompetensutvecklingsprojekt finnas ute hos olika arbetsgivare, företag inte minst.
Lean-satsningar med hög kvalitet kan vara ett mycket bra angreppssätt förutsatt att de anställda får
tillräckligt stöd och att cheferna är involverade  samt att satsningen inte pågår samtidigt med andra
förändringar21. Kompetensutveckling i mindre företag får ofta stor betydelse då de sällan kan bekosta
sådan eller mäktar med att ta sig tiden på egen hand. Svårigheten är däremot att få en långsiktig
finansiering av den här typen av samordning av kompetensutveckling. Många har försökt, bl.a. HKV,
men få har lyckats. Behovet finns däremot alltid och tillväxtpotentialen kan vara stor. HKV har också
tankar om en ny satsning lik Affärskraft som ligger i linje med Värmlandsstrategins åtgärd att
stimulera arbetsgivare till kontinuerlig kompetensutveckling.
En projektidé angående en bransch där den formella kompetensen hos säsongsanställda ofta är låg,
kan vara kompetensutveckling och matchning gentemot företag inom besöksnäringen. Denna
19
Se http://www.lansstyrelsen.se/orebro/Sv/manniska-och-samhalle/manskliga-rattigheter/Pages/mr-rattut.aspx
20
Se http://www.hjarnkoll.se/Engagera-dig/Arbetsgivare/
21
Se http://www.suntliv.nu/forskning/ledarskap-och-organisation/lean-kraver-stod-och-engagemang-for-attlyckas/
36
bransch har många unga anställda och säsongsarbetare med enbart gymnasieutbildning eller ingen
utbildning alls. Ett sådant projekt har nyligen bedrivits i Dalarna22. Grundtanken i det var att ta fram
utbildningar som fortsättningsvis kunde ges på hemmaplan eftersom arbetsgivarna var obenägna att
kompetensutveckla personalen på (dyra) kurser som gavs i storstäderna. Ur detta projekt finns
mycket lärdomar att hämta. En lämplig ägare för ett sådant projekt kan vara Visit Värmland.
5.4.5 Entreprenörskap
Projekt som ska inspirera till företagande och entreprenörskap har ibland vänt sig mot målgrupper
som stått långt från arbetsmarknaden vilket inte alla gånger gett resultat i form av nya företag.
Målgruppen är för dåligt rustad för att komma på tanken att starta ett eget företag. Sannolikt är det
bättre att vända sig till andra målgrupper, exempelvis unga, med denna typ av projekt. Ett intressant
och innovativt pågående projekt är Våga (fd Arenan)23. Våga:s bärande idé är att skapa en gemensam
arena för unga män och kvinnor och arbetslivets alla aktörer, företag, organisationer, offentliga
verksamheter, och där de ungas egen kraft, förmåga och kreativitet utgör fundamentet. Projektet har
utgått från metoden co-creation, medskapande. Unga skapar själva aktiviteterna i projektet och allt
bygger på frivillighet och att det finns ett intresse och en drivkraft hos den som väljer att vara med.
Problembilden var att näringslivet inte rekryterar unga, men man har genom projektet fått företag
att bjuda in unga för medskapande. Ett liknande projekt, eventuellt med vidgad målgrupp, skulle
exempelvis kunna drivas av olika arbetsmarknadsenheter i kommunerna tillsammans med
Företagarna Värmland och Handelskammaren Värmland. Molkoms folkhögskola bedriver en
förstudie Svenska för företagare som arbetar med en avgränsad målgrupps möjlighet att tillämpa sitt
entreprenörskap.
5.4.6 Sociala företag
Arbetsintegrerande sociala företag är sedan ett par år väldigt intressanta att jobba med inom ESFprojekt. De enkla jobben har försvunnit från arbetsmarknaden och att det behövs en ”alternativ”
arbetsmarknad. I projektet Framsteget har man startat i liten skala med utbildningsinsatser i Arvika
men det har inte ännu lett till några sociala företag. Många projekt har med olika resultat försökt få
till fungerande sociala företag eller utbilda deltagare som kan starta sådana. (Målgruppen är dock,
som nämnts ovan, ofta för dåligt rustad för att själva starta ett eget företag. Det behövs mycket stöd
för att de ska komma igång.) Detta kan definitivt vara en lösning för en målgrupp som har mycket
svårt att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. Det finns en uppsjö av exempel på caféverksamhet, catering, tjänster inom städ, trädgård, hantverk mm. Intressantast blir det om man kan
diversifiera arbetsuppgifter så att det finns både enkla och svåra sådana. Målgruppen kan vara både
under- och överbegåvad och det måste tas hänsyn till. Kommuner bör vara med och äga dessa
projekt för att de ska ges goda förutsättningar (bra lokaler kan vara en viktig faktor). Att det finns en
bra och bärande affärsidé är också betydelsefullt då målsättningen ofta är att bli självbärande.
Värmlandskooperativen bedriver förstudien Together kring sociala företag.
22
Se http://www.esf.se/sv/Projektbank/Behallare-for-projekt/Norra-Mellansverige/Kompetensforsorjninginom-besoksnaringen-i-Dalarna/
23
Se http://www.esf.se/sv/Projektbank/Behallare-for-projekt/Ovre-Norrland/Arenan/
37
5.4.7 Arbetsmarknadskunskap och vägledning i skolan
En tänkbar inriktning, som självklart behöver grundas i verkliga behov på aktuella arbetsplatser, är att
utveckla och anpassa en modell för hur man i skolan kan arbeta med arbetsmarknadskunskap. HKV
har redan arbetat med att få ut skolungdomar på studiebesök hos arbetsgivare. Andra ESF-projekt
har arbetat på ett likartat sätt. Det finns alltså erfarenheter att lära av för de som är intresserade.
Syftet med projektet kan vara att ge kunskap om vad olika yrken innebär och vad som krävs för att få
dem, men också att synliggöra exempel på otraditionella val över könsgränser i linje med
handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Projektet kan ägas av regionförbundet eller av en
näringslivsorganisation (t ex HKV) i samverkan med skolor. Svårigheten är att täcka en bredd av
arbetsmarknaden och inte bara det privata inom vissa branscher. Ett exempel som brukar nämnas är
Jobba i Västerås24 som kanske kan tjäna som inspiration. Eventuellt bör det i samma projekt ingå
insatser för studie- och yrkesvägledare att hålla sig uppdaterade på dagens arbetsmarknad för att
kunna ge relevant information till elever.
5.4.8 Kompetensplattformarna
De kompetensplattformar som finns i Värmland innebär särskilda förutsättningar. De har alla tagit
fram egna handlingsplaner. Men många av dem har inte påbörjat de flesta av de planerade
aktiviteterna, trots att de är i slutet av handlingsplanens genomförandetid. Det kan tala för att det
behövs särskilda satsningar i form av projektmedel för att få dem till stånd. Bilaga 7 nämner några
åtgärder från handlingsplanerna som skulle platsa i socialfonden.
24
Se http://www.jiv.se/
38
6. Att gå från potentiell satsning till faktisk nytta
I föregående avsnitt behandlades tankar om möjliga projektsatsningar. Vi anser dock att det inte
räcker att peka på dessa om man vill förbättra förutsättningarna i Värmland. Vi var tidigare inne på
att samtliga län utanför Stockholm har liknande problematik och att utmaningen för Värmland därför
är att agera smartare, effektivare och mer kraftfullt. Ett argument för det är ju att ”klättra på
rankingen” i konkurrensen med andra län. Men också det mer närliggande argumentet att snabbare
få till en förändring till gagn för länets invånare. Men vad innebär det då i praktiken?
6.1 Ett smartare Värmland
Med smartare menar vi att göra rätt saker. Det kan förstås som arbetssätt som visat sig fungera
bättre, alternativt om man vill utveckla nya och egna lösningar som ligger i framkant. De främjande
och förebyggande insatserna är ofta mer tidskrävande och kostsamma initialt samtidigt som man vet
att det i allmänhet betalar sig i längden. Höga initiala kostnader är just ett motiv för att göra det med
hjälp av projektmedel. Det kräver att man har arbetsformer för att hålla sig uppdaterad på arbetssätt
i länet och i omvärlden. Omvärldsanalysen kan illustreras enligt figur 5.
Figur 5. Steg för ett konstruktivt utbyte kring goda exempel som leder till utveckling av de egna arbetssätten.
Som en problemanalys kan det t.ex. krävas att man har stöd i framarbetade strategidokument och
politiska beslut, en gedigen och gemensam bild av orsakerna till de brister som finns inom och mellan
berörda parter och en samsyn om vilka behoven av förändring är. Utifrån en dokumenterad
problemanalys och utvecklingsbehov kan alternativa arbetssätt sökas upp som svarar mot denna bild
på relevanta sätt. Vidare behöver ett utbyte organiseras efter det har säkrats att man i de berörda
organisationerna har en mottaglighet för de exempel som identifierats. Utbytet behöver bygga på att
översätta och anpassa de relevanta arbetssätten till den egna kontexten, inte att kopiera någon
annans lösning (Eriksson & Halvarsson, 2007). Därefter behöver erfarenheterna omsättas i praktik i
de egna organisationerna, men också ha mötesforum där arbetssätten kontinuerligt kan förbättras.
Kompetensplattformarna skulle kunna vara fora där problemanalys och utbyte organiseras, men det
krävs också att det skapas tid för reflektion och analys samt förutsättningar att agera gemensamt.
Det förutsätter en viss regelbundenhet och frekvens i möten. Andra befintliga fora är nya perspektiv,
socialchefsnätverk, skolchefsnätverk, samt gymnasiesamverkan.
39
När lämpliga exempel har identifierats kan deras erfarenhet användas som bollplank i ert eget
utvecklingsarbete. Att de tycker till om era utvecklingstankar är
ett mer integrerat sätt att ta vara på erfarenheten och som
Problemanalys
dessutom lyfter er egen kreativitet och bygger kompetens för
Tänkare
framtiden. En av hemligheterna i en hållbar utvecklingsdialog är
Mål
också att kombinera det strategiska med det operativa – att
inte skapa barriärer mellan de som tänker ut en satsning och
Alternativa lösningar
skriver ansökan, några andra som planerar det konkreta
Planerare
genomförandet och en tredje grupp som förväntas utföra
Val av ”bästa”
projektet och eller använda de metoder som arbetas fram
lösning
(figur 6). Detta är ett vanligt förekommande problem och en
lösning är t.ex. att involvera flera berörda nivåer genom hela
Genomförande
utvecklingsprocessen, såväl chefer som specialister. Risken är
Görare
annars att t.ex. de metoder som utvecklas inte accepteras av
Utvärdering
de som ska använda dem.
Figur 6. I många projekt delas en
utvecklingsprocess upp på olika ansvar
vilket skapar barriärer och motstånd.
6.2 Ett effektivare Värmland
Effektiviteten menar vi bygger på att få utdelning av de projekt som bedrivs. Med utdelning avser vi
en förändring efter projektet som kan leva vidare och lindra de problem man hade. En del av
effektivitet är att poängen med projekt är att de ska utveckla ordinarie organisationer och politik.
Poängen är inte att tillfälligt avlasta och göra samma saker som i ordinarie verksamhet eller att hålla
kvar personal. Här vill vi särskilt lyfta styrgruppens avgörande roll. Många projektägare lutar sig
tillbaka när en projektledare har anställts och tänker att nu kan projektet rulla på och projektledaren
fixar allt (Ivarsson m fl, 2013). Men projektledaren har bara ett operativt ansvar att organisera och
motivera. Apels s.k. hållbarhetskedja (figur 7) illustrerar de olika rollerna och att effekterna inte blir
större än vad den svagaste länken medger.
Flera projektägare har på senare år antagit en strategi att projektpersonal ska rekryteras internt för
att kunna få in kunskapen i organisationen. Det är klokt, men det är fortfarande så att dessa sällan
har en position som innebär ett förändringsmandat i organisationen. Därför är styrgruppen den
avgörande länken mellan vad som behöver förändras i organisationen och hur projektets lärdomar
kan bidra till det. Ett styrgruppsarbete handlar om strategiska frågor och att lägga tid även mellan
mötena. För en snabb överblick över styrgruppens roll och ansvar, se det avslutande kapitlet i Från
mötesproffs till utvecklingsmotor (Ivarsson m. fl, 2013). Det finns en rik flora på
projektledarutbildningar, men den svaga länken är i själva verket styrgruppen – vem utbildar dem?
40
Figur 7. Hållbarhetskedjan illustrerar de olika roller som behövs för hållbara resultat av en utvecklingssatsning. De olika
nivåerna i de organisationer som medverkar behöver vara medvetna om sin roll och ha vilja och möjlighet att axla den.
6.3 Ett mer kraftfullt Värmland
Slutligen för vi fram perspektivet ett mer kraftfullt Värmland. Det normala har varit att enskilda
organisationer skriver fram sina projektidéer och skickar till ESF-rådet. Dessa uppstår ofta hos
mellanchefer eller strateger och kopplingen till långsiktiga utvecklingsstrategier är många gånger
svaga. Saknas sådana kopplingar finns inget att hänga upp resultaten på och risken är större att
projektet blir ett tillfälligt ”tomtebloss”. En aspekt av kraftfullheten är därför att se till att
ansökningar som skrivs fram utgår från politiskt antagna mål, antagna strategier och befintliga
strukturer snarare än att skapa nya. Det är att kombinera strukturer med proceser (figur 8). Ofta är vi
duktiga på att formulera strategier och handlingsplaner och organisera oss för det arbetet
(strukturer), men många gånger särkopplas detta från det konkreta arbetet (processerna) att
förverkliga strategierna. ESF-projekt är ett exempel på processer som sker som behöver ha en
koppling till strukturer och som behöver påverka strukturerna framöver genom ett organiserat
lärande.
41
Figur 8. För att uppnå långsiktiga effekter krävs det att man jobbar med såväl strukturer som processer.
Apel vill poängtera skillnaden mellan att en ansökan ”ryms inom” eller utgår från t.ex.
Värmlandsstrategin. Mycket kan rymmas inom genom att t.ex. ta ett ord som entreprenörskap ur sitt
sammanhang och hävda att alla insatser med en entreprenöriell ansats ligger i linje med strategin.
Men att utgå från strategin och de underlag och problemanalyser som den bygger på för att i dialog
mellan flera berörda parter skriva fram och skräddarsy en ansökan som möter långvariga och
svårlösta problem, det är något annat. Även här skulle kompetensplattformar och chefsnätverk
kunna vara de rätta fora. Men det förutsätter också ett fördjupat arbetssätt snarare än ”bara
möten”.
Ett annat perspektiv på kraftfullheten är att anta ett helikopterperspektiv och jobba med de svaga
länkarna i helhetsbilden. Det är t.ex. lätt att fokusera samtal och förbättringsarbeten till det
offentliga. Men det offentliga kan rusta individer till liten nytta om inga arbetsgivare är intresserade
att ta emot praktikanter eller särskilda anställningar (figur 9). En nyckel som många gånger glöms
bort t.o.m. i ESF-projekt är att ha ett nära samarbete med arbetsgivarna utifrån deras behov.
Svårigheten ligger dock delvis i att det inte funkar att jobba med mellanhänder utan att det måste
handla om en länk mellan en arbetsgivares konkreta behov och en individs kompetens och vilja. Det
är tidskrävande arbete som också riskerar att bli väldigt personberoende. Att hitta hållbara
arbetsformer för samverkan med näringslivet är en nyckelfråga och branschorganisationer och
framförallt collegeformerna, där arbetsmarknadens parter tagit varandra i hand, kan vara viktiga fora
för hur man når ut.
42
Figur 9. Illustration över att rustandet av individer har liten effekt om kopplingen till arbetsgivare med möjlighet att
anställa saknas.
En ytterligare aspekt av kraftfullheten är att skapa större projekt med fler deltagare, som involverar
fler aktörer i en större geografi. Vår kartläggning av tidigare ESF-projekt i Värmland visar att
projekten är mindre än i Dalarna och Gävleborg. Vi vill däremot påpeka att storleken inte är något
självändamål. Risken finns att projekten blir tungrodda, dåligt förankrade hos perifera aktörer om
man har storleken i fokus. Stora projekt kan också utgöra en alltför stor skillnad på hur man kan
arbeta i ordinarie verksamhet vilket gör arbetssätten svåra att ta vidare. Utgångspunkten måste
självklart vara verkliga behov och att det finns engagemang hos de parter som involveras. Just hur
engagemanget prövas är en svår nöt att knäcka. Det kan uppvisas en stor entusiasm för ett projekt
just för att det fungerar som välkommen avlastning och tillfälligt stöd för de som deltar - alltså av fel
anledning. Hur säkras att engagemanget är på ”rätt grund”? Om en vilja att förändra sin egen
organisation utrycks kan det vara en god grund för drivkraft i ett förändringsarbete. Många gånger
kan aktörer vara överens om mer generella målformuleringar men har i praktiken en förväntan att
det är andra som behöver förändras (figur 10). Det kan ibland gå ett helt projekt utan att detta
uppdagas om projektet har fastnat i aktiviteter för deltagarna och pratar alltför lite om de
organisatoriska och strukturella frågorna.
Figur 10. Illustration över hur tre organisationer kan vara överens om generella mål, men ha olika bild av hur de målen
uppnås. Förväntan kan vara att någon annan ska förändra sin organisation för att det är där problemen anses ligga.
43
Slutligen kan givetvis fler projekt vara en del i en mer kraftfull satsning. Men här finns en risk för
motsättning menar vi. Det tar tid att göra något av projekt och vår erfarenhet är att samma personer
inte klarar att vara engagerade i flera projekt samtidigt. Fler projekt är därför under förutsättning att
de inte konkurrerar ut varandra och skapar projekttrötthet.
44
7. Slutsatser och vägen framåt
7.1 Lämpliga satsningar identifierade
Utredningen har identifierat ett antal lämpliga satsningar (se avsnitt 5.1–5.2). Satsningarna passar för
socialfonden, de svarar mot en åtgärd uttryckt i Värmlandsstrategin alternativt
kompetensplattformarnas handlingsplaner och det finns konkreta tankar hos intervjuade
nyckelaktörer att driva eller medverka i sådana satsningar.
För respektive satsning finns de aktörer uppräknade som ”teoretiskt” bör vara relevanta för
sakfrågan. Med teoretiskt menar vi att de har ett uppdrag eller någon annan tydlig koppling till
utvecklingsområdet. Ett viktigt nästa steg för förstudien bör vara att pröva vilka aktörer som inte
bara bör (utifrån ett ansvarsområde) utan också kan och vill arbeta med frågan. Med ”kan” menar vi
att de har personell och ekonomisk kapacitet att medverka och lägga tid i arbetet samt att de har
möjlighet att genomföra de eventuella förändringar som kan följa av projektet. I ”vill” lägger vi att de
har tydliga motiv att engagera sig utöver det formella uppdraget och att det finns en bred förankring
på flera nivåer i organisationen att arbeta med frågan.
7.2 Möjliga satsningar att utveckla
Avsnitt 5.3–5.4 listar vita fläckar respektive andra tänkbara satsningar för Värmlands del. Här finns
mer lösa utvecklingstankar som kan få värmländska aktörer att tända till. Här ligger fältet öppet för
mobiliserande aktiviteter och till de flesta idéer finns en ingång via en Värmlands-aktör.
Men kanske är detta en fråga för framtiden? Apel vill varna för att starta för många liknande projekt
samtidigt. Med ”liknande” menas här att samma aktörer och personer involveras i flera projekt
samtidigt. Våra erfarenheter är att ett seriöst omhändertagande av projektresultat kräver att tid
läggs även av styrgruppsmedlemmar (se avsnitt 6.2).
Med det sagt ser vi kompetensplattformarna som en befintlig struktur där flera parter sagt sig vilja
samverka. Det är goda förutsättningar som tar tid att arbeta upp från början. Däremot ger Region
Värmland att kompetensplattformarnas operativa arbete lämnar mer att önska. Planer (strukturer)
måste kopplas ihop med konkret arbete (processer) så som illustrerades i figur 8. Frågan är om
kompetensplattformarna har den ändamålsenliga organisering som krävs för hållbara effekter? Det
ansvar som har fördelats genom planerna verkar inte ha förverkligats. Vet Region Värmland varför
det är så? Om problemet är bristande kapacitet, är det något som tillfälliga projektmedel kan råda
bot på? Om tillfälliga projektmedel ses som en lösning, är då de utvecklingsfrågor man vill satsa på av
den karaktären att de löses genom en engångsinsats? I annat fall är det svårt att uppnå en hållbar
förändring.
7.3 Att forma regionala satsningar i praktiken
En mobilisering av aktörer för de satsningar som prioriteras i länet kan också behöva ta hänsyn till
geografiska aspekter. Om Arbetsförmedlingen ska medverka, gäller det då alla
arbetsmarknadsområden i Värmland? När kommuner eller rentav skolor ska involveras, vilka hakar
på utifrån att kunna och vilja? Parallellt med att projektets idé avgränsas behöver också en lämplig
45
projektdesign formas? Apel har framfört argument såväl för som emot stora projekt. Argument för
stora projekt är att:



kunna nå fler individer
utveckla flera organisationer samtidigt som sitter med liknande utvecklingsbehov
kunna prova olika inriktningar i delprojekt av en stor fråga och organisera ett lärande mellan
delprojekt
Argument mot stora projekt är att:



de riskerar att bli tungrodda och svåra att överblicka
de är svårare att nå en god förankring kring
om för många aktörer involveras får vissa ofta en perifer roll i projektet
Hur kan denna motsättning hanteras? Apel menar att Region Värmland kan knyta till sig en
gruppering av socialfondens intressenter. Denna gruppering kan initiera samt fånga upp
utvecklingsbehov i länet. När ett initiativ når gruppen är rollen att pröva den mot regionala
styrdokument eller behov som framkommit genom förstudien Arbetsplats Värmland 2014–2020. Om
det är värt att gå vidare med behöver en bedömning göras av vilka organisationer som berörs och
hur generellt utvecklingsbehovet är – finns det bara i Karlstad, i småkommuner eller i alla länets
kommuner? En övergripande idé kan därefter stämmas av i berörda kommuner, men här är en viktig
poäng för att undvika de negativa riskerna med stora projekt: De kommuner som blir intresserade
behöver överta utvecklandet av den mer konkreta projektriggningen – vad vill de satsa på i sin
kommun? En stark lokal förankring behövs hos den aktör som äger förändringsmandatet. Denna
riggning behöver dock ske i samråd med en regional nivå som ska hålla ihop projektet som en helhet.
Att en större aktör agerar projektägare är viktigt för att underlätta för kommuner med mindre
kapacitet att delta. Denna bild stärks också av rapporten Intermediärer och regional
kompetensförsörjning (Jönsson & Svensson, 2014)
Figur 11 illustrerar tänkbara projektdesigner som kan kallas sammanhållna satsningar på regional
nivå.
46
1
3
2
4
Figur 11. Exempel på projektdesign för en sammanhållen regional satsning. Alternativ 2-4 ger alla bättre förutsättningar
för lärande mellan projekt än om de som i alternativ 1 agerar på egen hand utan koppling till varandra.
Alternativ 1 är det som ska undvikas om man vill nå större strukturpåverkan, att enskilda
organisationer söker egna projekt utan koppling till varandra. Alternativ 2 är enskilda projekt som
hålls samman av ett särskilt övergripande projekt – ett samordnande projekt. Alternativ 3
symboliserar enskilda projekt inom en tematisk utlysning där de t.ex. kan ha en gemensam
utvärdering för att stimulera lärande och strukturpåverkan. Alternativ 4 skiljer sig genom att bara ha
en huvudprojektägare som organiserar flera noder, t.ex. kommuner som i sin tur har olika delprojekt,
t.ex. på olika skolor.
De fyra alternativen handlar alla om att organisera för lärande mellan olika projektaktörer. Denna roll
stämmer väl med de tre sista punkterna som de intervjuade nyckelaktörerna framförde som
önskemål att Region Värmland skulle axla (se avsnitt 4.5.2). De två första punkterna handlar mer om
att Region Värmland skulle inta en administrativt samordnande roll. Apel uppfattar detta som en
reaktion på de administrativa utmaningar som är välkända från programperioden 2007–2013. Att
inta en sådan roll skulle kunna hjälpa de som driver projekten att fokusera på utvecklingsarbetet.
Risken är dock att det skapar distans mellan finansiär och utförare. Dialogen om själva
projektaktiviteterna bör ske med de som äger frågorna.
Observera att de projektdesigner som illustreras i figur 11 förutsätter en dialog med ESF-rådet,
strukturfondspartnerskapet och andra tillväxtansvariga organisationer i Norra Mellansverige för hur
man väljer att utlysa medel. Tycker t.ex. alla det är en god idé att i en utlysning möjliggöra för
särskilda utvärderingsprojekt eller samordnande projekt och ska de i så fall riktas till särskilda
aktörer?
7.4 Frågor för förstudien att lösa
Slutligen finns det ett antal lösa trådar som behöver tas om hand. Det ska poängteras att Apel har
gjort en utredning och inte en utvärdering. Vi har därmed inte full insyn i förstudiens aktiviteter och
47
hur långt man kommit. Nedan lyfter vi ändå några frågor som vi uppfattar saknar svar i dagsläget,
men behöver få det för att satsningarna ovan ska kunna sättas i sjön och dessutom ges
förutsättningar för långsiktiga effekter.
Region Värmlands roll under programperioden
I avsnitt 4.5.2 ger respondenterna uttryck för flera önskemål om vilken roll Region Värmland bör ta.
Det är dels en samlande administrativ roll för potentiella utförare i länet, dels en roll at organisera för
lärande och utbyte mellan projekt/delprojekt. Dessa önskemål går kanske i klinch med Region
Värmlands ståndpunkt att de inte ska driva projekt med operativ verksamhet inom
arbetsmarknadsområdet. Det behövs således en diskussion såväl internt som med nyckelaktörer om
vilken roll som är möjlig och önskvärd. Apel anser att tidsperspektivet för diskussionen bör vara
programperioden 2014–2020.
Apel konstaterar att det är relativt få aktörer som har ägt ESF-projekt i Värmland. Det kan därför
finnas en ovana att aktivt driva ESF-projekt. Det är en svårighet som måste hanteras om ambitionen
är att få till projekt som är mer sammanhållna på regional nivå. Diskussionen kan också handla om att
se vilka andra organisationer som skulle kunna ta en regionalt samordnande roll. Alternativ skulle
kunna vara Länsstyrelsen, Handelskammaren, The paper province, Samordningsförbund. Karlstad
kommun har också visat en vilja att samordna projekt för flera mindre kommuner, men de har inte
varit lika villiga att hoppa på. Vad är anledningen till det? Finns det t.ex. en risk att projekten inte i
tillräcklig grad anpassats till de mindre kommunernas förutsättningar?
Här återkommer frågan om att det ofta går till så att en intermediär ”säljer in” en projektidé som
andra säger ja till snarare än att de utvecklar och anpassar något tillsammans. Problemen blir större
om intermediären inte äger förändringsmandatet själva. Om t.ex. Communicare eller folkhögskolorna
ska driva projekt igen som handlar om bättre metoder i kommuner och Arbetsförmedlingar så
behöver dessa aktörer peka på intermediären som önskvärd sammanhållande kraft snarare än att
hela framdriften vilar på intermediären själv.
Arbetsförmedlingens roll i programområde 3 och socialfonden i övrigt
Arbetsförmedlingen ges i socialfondsprogrammet en tydligare roll, men det finns signaler som
antyder att dessa medel huvudsakligen kommer beröra den egna organisationen. Det finns
fortfarande många frågetecken som påverkar hur socialfonden i övrigt ska hanteras.




Kommer Arbetsförmedlingens PO3-medel ses som utvecklingsmedel för att utveckla
(förändra) arbetsmarknadspolitiken eller förstärka befintliga insatser?
Kommer andra aktörer bjudas in att utveckla samverkansformer inom ramen för PO3satsningar?
Kommer Arbetsförmedlingen medverka i andra ESF-projekt än de som de själva driver? Har
de olika roller i nationella respektive regionala projekt?
Vem avgör om Arbetsförmedlingen lokalt ska medverka i regionala utlysningar och på vilka
grunder?
48
Kommunerna som drivande aktör
Kommunerna har en central roll i genomförandet och tillvaratagandet av ESF-projekt.
Ungdomssatsningar, som kommer bli stort, kan komma att involvera grundskola, gymnasium,
arbetsmarknadsenheter, socialtjänster och vuxenutbildning.
Många kommuner i Värmland är små. Dessa har många gånger en särskilt pressad arbetssituation
kombinerat med stora utvecklingsbehov. Det är en utmaning att hitta arbetsformer där små
kommuner mäktar med att delta och ta vara på projektet. Communicare har t.ex. underlättat för
många kommuner att nå ut med ett bra arbete mot unga och personer med utländsk bakgrund, men
enligt vad vi vet har det i mycket få fall ändrat arbetssätt i den ordinarie verksamheten. Enligt vår
terminologi i denna rapport är det inte del av ett effektivare Värmland.
Kommunerna behöver gå in med en annan inställning i projekten för att det ska sätta avtryck. Det är
sällan samma engagemang hos en samverkanspart som hos en projektägare – fler behöver ”äga
förändringsidén”. Med så många kommunala enheter som kan komma att involveras så är det ett
omfattande arbete för att mobilisera, men också att höja kompetens (se nedan).
Hur projekten ska sätta avtryck
De flesta respondenter uppger att det är mycket angeläget just att projekten sätter varaktiga avtryck
i organisationers arbetssätt, annars kan det kvitta. Apel menar att detta delvis är en inställningsfråga,
men till största delen en kompetensfråga. Med inställning menar vi att många beslutsfattare säger ja
till arbetsmarknadsprojekt med synen att det ger ett tillskott av medel och avlastar ansträngda
verksamheter. Kompetensutveckling anses alltid göra någon nytta. De säger sällan ja till att gå in i en
öppen förändringsprocess där arbetsorganisation ska skruvas på och är det något som behöver
ändras så är det ofta någon annan organisation som är boven. Hur får beslutsfattare ett mer
långsiktigt perspektiv på projekt?
När vi säger att varaktiga avtryck är en kompetensfråga menar vi att projekt som arbetsform medför
en del svårigheter. De särkopplas från verksamheten och det krävs ett aktivt ägarskap från de med
förändringsmandat för att förändring ska uppnås. Men det är också en hel kedja av funktioner (se
figur 6) som alla behöver ta sitt ansvar. Det är få organisationer som har en sådan projektmognad att
de klarar att organisera arbetet på ett professionellt sätt utan stöd. Hur får de rätt stöd?
Men frågan innehåller också begreppet samverkan som så ofta underskattas. Det är en sak att
samarbeta i genomförandet av ett projekt, men något mer komplicerat om hållbara
samverkansformer ska utvecklas. Detta förutsätter också stor medvetenhet och kompetens. Då
nyckelaktörerna har tryckt på långsiktigheten behöver det arbetas fram en samsyn kring hur man
arbetar framgångsrikt med projekt.
49
Referenser
Abrahamsson, L., Andersson, P., Ellström, P.-E., Johansson, J., Johansson, S. & Johansson, K. 2012.
Ingredienser för framgångsrikt arbetsplatslärande  En populärvetenskaplig sammanställning i
halvtid. Temagruppen arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet. Luleå. Urban Print.
Arbetsmarknadsdepartmentet 2014. Förslag till nationellt socialfondsprogram för investeringar för
tillväxt och sysselsättning 2014–2020.
Brulin, G., Jansson, S., Andersson, M. Svensson, L. & Uliczka H. 2009. Vad har vi lärt i halvtid?
Erfarenheter från genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen och
Socialfondsprogrammet. SPeLs rapportserie, Rapport nr. 1
Ellström, P.-E., Gustavsson, B. & Larsson, S (red.) 1996. Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, A., Halvarsson, A., 2007. Kan man lära av goda exempel, Apel AB Örebro.
Ivarsson, M., Ivarsson, G., Sävenstrand, A., Axelsson, A. 2013. Från mötesproffs till utvecklingsmotor –
en skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete, Spel-rapport nr 12.
Jönsson, F., Svensson H., 2014. Intermediärer och regional kompetensförsörjning. Apel, Örebro.
Ljungzell, M. (red.), Andersson, G., Holmquist, M., Jakobsson, E., Jönsson, F., Kock, H., Wallo, A. &
Åberg, C. 2013. Uppdrag kompetensförsörjning. Rollen som intermediär. SPeLs rapportserie,
Rapport nr. 10
Savaya, R. & Spiro, S. 2012. Predictors of Sustainability of Social Programs. American Journal of
Evaluation. Vol 33 (1): 26-43.
Svenska ESF-rådet, 2013. Socialfonden i siffror 2013, SPeL-rapport nr 9.
Uliczka, H., Berg Jansson, A. & Ljungzell, M. 2014. Arbetsplatslärande i socialfonden?
Fördjupningsstudie av metoder i åtta projekt. Rapport för Temagruppen för arbetsplatslärande
och omställning.
50
Bilaga 1 – Beskrivning av förväntat innehåll i kommande ESF-projekt
Skrivningarna är tagna från förslag till nationellt socialfondsprogram för investeringar för tillväxt och
sysselsättning 2014–2020 (Arbetsmarknadsdepartmentet, 2014)
Programområde 1 – kompetensförsörjning
Mål 1.1
 Förnya och utveckla kompetens för att stärka sysselsattas position på arbetsplatsen,
samtidigt som deras anställningsbarhet och förmåga till omställning och karriärväxling ökar
 Ge målgrupper i programområde 2 arbetslivserfarenhet, referenser och tillgång till ett
arbetsrelevant nätverk och samtidigt underlätta för deltagande organisationer och
arbetsgivare att få tillgång till arbetskraft med rätt kompetens
 Synliggöra och dokumentera kompetensöverföring mellan erfarna och nyanställda
medarbetare
Mål 1.2
 Lärande på arbetsplatsen – inom ramen för yrkesutbildning i gymnasieskolan, kommunala
vuxenutbildningen och yrkeshögskolan, eller i form av en yrkesintroduktionsanställning
 Utveckling av modeller för yrkesutbildning i samverkan mellan berörda branscher,
utbildningsanordnare och myndigheter
 Utveckling av kvaliteten hos och former för utbildning av handledare, metodstöd för den
arbetsplatsförlagda delen i yrkesutbildningen, inklusive lärlingsutbildning och yrkespraktik,
samt modeller för hur olika aktörer ska involveras.
 Utveckla metoder för arbetslivsorientering och studie- och yrkesvägledning för att bredda
yrkesvalen för kvinnor och män
 Förtydliga yrkesingångar och bygga upp stödstrukturer för arbetsgivare som tar emot elever
för arbetsplatsförlagt lärande
 Utveckla standarder och kvalitetssäkring av validering av kompetens eller tillämpa
valideringsmetoder som syftar till att förkorta studietiden för vuxenstuderande.
 Samverkan inom satsningar som berör utbildningsanordnare, företag eller branscher, t.ex.
avseende utveckling och tillämpning av ett nationellt kvalifikationsramverk (NQF) inom en
viss bransch.
 Bygga upp stödstrukturer på branschnivå för att främja yrkesintroduktionsanställningar
 Utveckling av kompetensprofiler och valideringsmodeller för olika yrken, och utveckling av
system för certifiering av aktörer som kan bistå arbetsplatser med att upprätta
utbildningsplaner och följa upp lärandet.
 Utveckling av branschkriterier för handledarutbildningar och certifiering av sådana
handledarutbildningar som motsvarar branschens krav.
 Vidareutveckling av regional samverkan för att stödja lärande på arbetsplatserna
 Höja kompetensen i projektet i form av pedagogiskt stöd, stöd för att ta tillvara kunskaper
från forskning om lärande och arbetsorganisation samt stöd för att underlätta
kompetensanalys och karriärväxling.
51
Programområde 2 – Öka övergångarna till arbete
Mål 2.1




Utbildning, praktik och arbete, men även vid behov rehabilitering och förberedande insatser
som t.ex. validering av tidigare arbetslivserfarenhet och kompetens
Matchning
Attitydpåverkande insatser för entreprenörskap och nyföretagande
Öka arbetstagarnas geografiska rörlighet över gränserna så att arbetsmarknaden fungerar
smidigare och stödja aktiviteter inom ramen för det europeiska nätverket för
arbetsförmedlingstjänster när det gäller rekrytering och därmed sammanhängande
informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster på såväl nationell som
gränsöverskridande nivå (riktat till AF)
Mål 2.2







Personer verksamma inom den privata, den offentliga och den ideella sektorn, vilka inom
sina respektive verksamheter kan bidra till att stärka övergången till arbete för personer i de
prioriterade grupperna kan medverka i metodutveckling eller delta i kompetensutveckling
som rör en viss metodik inom ramen för ett projekt
Deltagarna fullföljer sina gymnasiestudier eller på annat sätt förbereder sig för ett yrkesliv
Komplettera åtgärderna inom ramen för kommunernas informationsansvar
Komplettera ordinarie arbetsmarknadspolitiska program så att dessa i ökad utsträckning når
ut till ungdomar som varken arbetar eller studerar, bl.a. genom uppsökande aktiviteter
Prövar metoder för att bryta könsstereotypa arbetsroller och breddar yrkesvalen för unga
kvinnor respektive män
Utveckla, pröva och tillämpa nya metoder och arbetssätt, eventuellt i kombination med till
insatsen direkt relaterad kompetensutveckling, för lärare, studie- och yrkesvägledare,
elevhälsan, arbetskonsulenter och andra berörda som i sina yrkesroller kan bidra till att
förebygga framtida skolavhopp
Studie- och yrkesvägledning inom grundskolan
Mål 2.3



Bredda arbetsmarknaden, bl.a. genom socialt företagande och annan verksamhet på ideell
grund
Rehabilitering, arbetsträning och förrehabilitering och återgång till arbete för personer som
står långt från arbetsmarknaden på grund av nedsatt arbetsförmåga eller långvarig sjukdom,
och som har behov av omställning till nytt arbete
Utveckla väl fungerande former för systematisk samverkan mellan kommunen (socialtjänst,
arbetsmarknadsförvaltning och skola), hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, Samordningsförbunden, Kriminalvården och andra relevanta aktörer för
målgrupper med sammansatt problematik
52


Påverka attityder hos arbetsgivare och stödja dem i deras arbete för att utveckla rutiner och
metoder som främjar lika möjligheter på arbetsplatsen, en jämn könsfördelning i olika yrken
och säkerställer att diskriminering inte förekommer
Uppnå en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö som ökar tillgängligheten, i vid mening, på
arbetsplatser
Programområde 3 – Sysselsättningsinitiativet för unga
Mål 3.1
 Medlen ska användas till att stödja individer och inte strukturer och bör därför huvudsakligen
användas för att vidareutveckla, stärka och höja kvaliteten i befintliga insatser, projekt och
metoder som ökar anställningsbarheten hos arbetslösa unga män och kvinnor
 Efterfrågestimulerande insatser, som t.ex. särskilt anställningsstöd
53
Bilaga 2 – Kompetensutvecklingsprojekt genomförande 2007–2013
Sektor
Projektägare
Projektnamn
Kommun
Filipstads kommun
FFA, Förebyggande friskvårdsarbete
Kommun
Karlstad kommun
KLURA- Kompetens, Ledning, Utveckling,
Resultat i socialt Arbete
Kommun
Sunne kommun
CREARE VIVERE (CV)
Kommun
Säffle kommun
Kompetenskraft i samverkan
Privat
EDC i Munkfors AB
EPS
Privat
Elektromekan i Årjäng AB
Kompetenslyftet i Årjäng
Privat
Handelskammaren Värmland
Service AB
Kompetenstouren 4
Privat
Handelskammaren Värmland
Service AB
Kompetenstouren 6
Privat
Handelskammaren Värmland
Service AB
Affärskraft Värmland
Privat
Springwire AB
Springwire
Privat
Torsby utveckling AB
Kompetenspåfyllning Torsby
Landsting
Landstinget i Värmland
Kompetenslyftet för läkarsekreterare
Landsting:
kommunalförbund
Region Värmland
KUB
Landsting:
kommunalförbund
Region Värmland
Gränsöverskridande kompetensutveckling
Ideell förening
Stål & Verkstad
Smartare samarbete, starkare framtid
Övriga: ek förening
Arvika Näringslivscentrum
Västra Värmland
Övriga: ek förening
The Paper province
HKIS - Hållbar Kompetensförsörjning I
Samverkan
Övriga: Karlstads stift
Karlstads stift
Wilex
Övriga: universitet
Karlstads universitet
Pentaplusbiblioteken
54
Bilaga 3 – Genomförandeprojekt för att motverka utanförskap 2007–2013
Gulmarkerade projekt är förstudier under 2014 som utgör en förberedelse inför programperioden
2014–2020.
Sektor
Projektägare
Projektnamn
Kommun
Säffle kommun
Work Factory/Unga som vill!
Ekonomisk förening
Värmlandskooperativen
ek. för.
Socialt företagande i Värmland Samtliga målgrupper
Ideell organisation
Communicare
Job College
Unga
Regionalt
samordningsförb.
Klarälvdalens
Samordningsförb.
Kraftstation
Unga resp. Utländsk
bakgrund
Kommunalförbund
Region Värmland
Utveckling mot arbete (UMA)
Långtidsarbetslösa
Kommunalförbund
Region Värmland
Lärling 2.0
Unga
Ideell organisation
Communicare
Vad ska du bli?
Utländsk bakgrund
Ekonomisk förening
Värmlandskooperativen
ek. för.
TOGETHER
Samtliga målgrupper
Entreprenöriell insikt Framgångsfaktor för
arbetsmarknaden
Arbetsplats Värmland 20142020
SFF-Svenska För FöretagareFörstudie
Målgrupp
Unga
Kommunalförbund
Region Värmland
Samtliga målgrupper
Kommunalförbund
Region Värmland
Kommunalförbund
Region Värmland
Kommun
Karlstad kommun
Mobilisering för ungas
etablering - förstudie
Unga
Regionalt
samordningsförb.
Klarälvdalens
Samordningsförb.
Juventus
Unga
Samtliga målgrupper
Utländsk bakgrund
55
Bilaga 4 – Organisationer med flest ansökningar och dess utfall
Grönmarkerade organisationer har hälften eller fler av sina ansökningar bifallna medan lilamarkerade
har färre än hälften.
Organisation
Antal ansökningar
Antal bifall
Varav bifall genomförande
Region Värmland*
24
12
7
Landstinget
17
3
1
Karlstad kommun
13
4
2
Karlstad universitet
12
2
1
Handelskammaren
11
7
3
Arvika kommun
6
1
0
Filipstads kommun
6
4
1
Forshaga företagscentrum
6
1
0
Kristinehamns kommun
6
0
0
Säffle kommun
6
3
2
* Av Region Värmlands ansökningar har 17 kommit från folkhögskolorna i Kristinehamn, Molkom
respektive Klarälvdalen.
56
Bilaga 5 – Frågeområden till intervjuade nyckelaktörer
Erfarenheter av Socialfonden
-
Vilka erfarenheter har du av Socialfonden? (möjligheter/svårigheter)
Vad har er organisation fått ut av ESF-projekt?
Om du ser ur ett Värmlandsperspektiv, vilka är de största bristerna i hur Socialfonden har
använts?
Länets utmaningar på arbetsmarknaden
-
Vilka är de stora utvecklingsfrågorna i din verksamhet de närmaste åren som har koppling till
arbetsmarknaden?
Vad ser du som de stora utmaningarna för länets kompetensförsörjning och utanförskap på
arbetsmarknaden?
Vilka organisationer berörs av dessa utmaningar?
Hur ser du på er roll att lösa dessa utmaningar?
Synen på framtiden och Socialfonden
-
Vad krävs för att ESF-projekt ska användas för att lösa de utmaningar som identifierats i
Värmlandsstrategin?
Har din organisation någon särskild strategi eller förhållningssätt till Socialfonden
programperioden 2014-2020?
57
Bilaga 6 – Kopplingen mellan Värmlandsstrategin och socialfonden
Nedan redovisas de åtgärder i Värmlandsstrategin som har en tydlig koppling till vad som är möjligt
att arbeta med inom socialfonden. Grönmarkerade åtgärder (1-5) är sådana där en av de intervjuade
nyckelaktörerna dessutom har en konkret projektidé i linje med åtgärden. De åtgärder, eller delar
därav, som markeras gula är sådana som bör kunna arbetas in som del av andra större satsningar.
Siffror anger de satsningar som vi tankemässigt kopplar dem till. De åtgärder som markerats rött är
sådana som vi betraktar som vita fläckar, dvs. sådana där det inte kommit fram några värmländska
initiativ till vår kännedom så här långt.
1. LIVSKVALITET FÖR ALLA (attraktivare livsmiljö, bättre folkhälsa, rikare kulturliv, tydligare
profilera Värmland)
o Uppmuntra engagemang, satsningar och deltagande inom föreningsliv, kultur och
den sociala ekonomin (4).
o Öka samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer som påverkar
förutsättningar för en positiv hälsoutveckling (4) i Värmland
o Utveckla samarbetsformer mellan kommuner och landstinget där effektiva och säkra
vårdkedjor sätter individen i fokus (1)
o Arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
o Minska den arbetsrelaterade ohälsan och minska hälsoklyftor mellan kvinnor och
män (1)
o Utveckla rehabiliteringsinsatser som förhindrar eller förkortar sjukskrivningar och
arbetslöshet och som på så sätt ökar förutsättningarna för ett aktivt deltagande i
samhället, studier, praktik och arbete (4)
2. FLER OCH STARKARE FÖRETAG (stärkt entreprenörskap och näringslivsutveckling, mer
forskning och innovation, ett resurseffektivare samhälle och konkurrenskraftiga kluster)
o Arbeta aktivt med kunskapen om och inställningen till entreprenörskap och
företagsamhet för att fler ska vilja och våga starta företag. Särskilt främja satsningar
för invandrare, unga och kvinnors företagande
3. HÖJD KOMPETENS PÅ ALLA NIVÅER (Höjd utbildningsnivå och förbättrad
kompetensmatchning)
o Arbeta med att förändra attityder för att få fler att gå längre i utbildningskedjan (2)
o Säkerställa ungdomars möjligheter att slutföra grundskolan och gymnasiet (3)
o Synliggöra den framtida arbetsmarknadens förändrade kompetenskrav och utbudet
av utbildning så att alla individer kan göra bra val (2-3)
o Ta tillvara alla människors kompetens med ett särskilt fokus på insatser som
underlättar för unga, invandrare och personer med nedsatt funktionsförmåga att
etablera sig på arbetsmarknaden (4)
o Bryta traditionella och könsstereotypa val av utbildning, yrken och medarbetare (5)
o Uppmuntra individer och arbetsgivare till kontinuerlig kompetensutveckling
58
o
Behovsanpassa befintliga och utveckla nya utbildningar för att öka
anställningsbarheten och rörligheten på arbetsmarknaden (4)
59
Bilaga 7 – Kopplingen mellan kompetensplattformar och socialfonden
Nedan redovisas de mest relevanta åtgärder i kompetensplattformarnas handlingsplaner som har en
tydlig koppling till vad som är möjligt att arbeta med inom socialfonden. De grönmarkerade
åtgärderna är sådana där en av de intervjuade nyckelaktörerna dessutom har en konkret projektidé i
linje med åtgärden.
Kompetensplattformen Hälsa, vård och omsorg ska:


”Utveckla strategier för att locka fler killar till fram för allt undersköterskeyrket”.
”Utveckla former och genomföra åtgärder som underlättar för invandrare att få eftersökt
kompetens för arbete i branschen.”
Kompetensplattformen Bygg ska:




”Utveckla strategier för att locka fler tjejer till utbildningar och arbeten. Arbeta för att detta
finns med som ett kriterium vid upphandling.”
”Företagen utvecklar kompetenskriterier för olika yrkesgrupper och i samarbete med
skolcheferna utbildar samtliga syvare i regionen.”
”Utveckla Yrkes SFI inom branschens yrkesområden.”
”Öka arbetsgivarnas och utbildningsanordnarnas samverkan i varandras verksamheter.
Viktigt med fungerande programråd det finns för många "vita fläckar". Viktigt att utveckla en
fungerande APL.”
Kompetensplattformen Teknik ska:






”Utveckla former för samarbete och genomföra konkreta åtgärder i utbildningskedjan som
underlättar för invandrare att få arbete ex. yrkes SFI, praktik på företag, utbildningsinsatser,
nätverk, mentorskap m.m. NQF är en viktig parameter för att underlätta bedömningar av
kompetensnivån.”
”Stärka teknikintresset i unga år genom att ta fram en gemensam strategi för arbetet från
förskolan och grundskolan och koppla på relevanta aktiviteter. ”
”Utse och utbilda ungdomsambassadörer (förslag inom Teknikcollege)samt utveckla och ge
dem en "portfölj" med informationsmaterial anpassat till målgruppen.”
”Utveckla metoder och insatser för en ökad mångfald på arbetsplatser.”
”Ta fram strategier för fortbildning/omställning för olika yrkesgrupper.”
”Utveckla ett volontärsystem för de som p g a pension lämnar arbetslivet (utskolning). Ta
vara på den tysta kunskapen. Avser utnyttjande av kompetens internt i företagen.”
60
Kompetensplattformen Utbildning ska:





”Utveckla metoder för att öka mångfalden på arbetsplatser (ta tillvara utländsk arbetskraft)”
”Ta fram strategier för kompetensutveckling av olika yrkesgrupper.”
”Utveckla interna lärprocesser med hjälp av forskningsledare för personalen.”
”Utveckla en strategi för att ta tillvara den digitala kompetensen som finns hos yngre
medarbetare (elever)och upprätta en handlingsplan för utbildning av digital kompetens hos
personalen i utbildningssystemet.”
”Utveckla ett volontärsystem för de som på gång att lämna arbetslivet(utskolning), Didaktisk
metodöverföring, ledarskap m.m.”
61