IMG Flygvapnets radarskola

''[L{DAR SICKNESS":
Innehåll:
sid 1. Om strålningsskador på höga frekvenser (Major Bråimming, CIFRAS)FRAS)
-,r- 2. Radarn på väa nygfiitt tir direkt livsfarligl (Kapten Sven Törngren,
-"- 4. "Radarsjukan" (Torsten Gussing).
-"- 5. ERIIIB- ur historiskt perspektiv (Rune Erlandsson, cvA)
6. "Den ftirdröjda radarsjukan" (Göteborgsundersökningen)
-"- 7, Göteborgsundersökningen (Internet)
-1'- 9. Microwave Sickness (Lucinda Gran0
-rr-
-"- 12. Polsk militär (Stanislaw Szmigielski)
-rr- 20. Kortvågs- och mikrovågsbehandling (Socialdepartementet)
-- 2L Mer om strålningsrisker
r-mrrr
1959: Major Brämming
O
--rrrr
C/FRAS (Flygvapnets Radarskola)
Om
strålningsskador
på höga frekvenser
strålEn del amerikanska facktidskrifter har under senare år behandlat riskema ftir
tagit
nu
man
har
ningsskador fran högfrekventa såindare med höga effekter. I Sverige
upp problemet, bland annat i några artiklar i Elteknik'
gd.rro* probiemen har aktuatiserats i samband med militiira högeffektradaranläggningar åir äet också militåiren som satt igang undersökning$ ftir att kunna siikerstäla
till, om
radärpersonalens håilsa. Att det rör sig om attvartiga saker kunde man ana sig
radarantenn
man låiste tidningarna under hösten 1957. Några meter framfiir en
p.g.a. att han
arbetade en tekniker. Efter några minuter maste han bege sig &irifrån
magkraftiga
även
inte mådde bra. Han lorsökte ett par ggr. till, men nu tillstötte
småirtor. Småirtorna tilltog, så han lorslades snabbt till nåirmaste sjukhus, opererades
flera gånger, men kundJ inte räddas till livet utan dog 1l dagar senare. Ett annat
exempel har chefen fiir Flygvapnets Radarskola (FRAS)* berättat om.
Vid experiment med upoi k*-"n l0OW-såindare på omkring 300 MHz, strax ovanftir
på att
apans åuvud ta livet är,, up* efter c:a fem minuters bestrålning. Detta beror
loopp"tt absorberar en viss del av stråLlningen som den blir utsatt fiir, och en temperaturtrtijning kommer till stånd. Om temperaturhöjningen åir ftir stor kan inte kroppen
)
vätskeffllda organ
avleda våirmen tillräckligt snabbt i all synnerhet om det rör sig om
såsom ögon. hjiima och mage.
att medicinska undersökningar har visat att strålMajor
kroppens vävnader;
nin"g, mellan 100-- och 1000 MHz absorberas till uppåt 40 % av
forekommer många
inte
det
dåir
uu.ärptiorren sker huvudsakligen i de inre vävnaderna
till 100 o/o och
kiinselnerver. Mellan 1000- och 3000 MHz absorberas åinda upp
uppåt 4Uo/o,
huvudsakligen sker det i de inre vävnadema. Över 3000 MHz absorberas
inte åir så
vilket
Äen pa deisa frekvenser sker absorptionen i de yttre vävnadem4
farligi, då forekomsten av kåinselnerver åir stor i huden (idig varning vid uppvåirm-
@dare
ning).
neå'a"
I grads uppvåirmning
t.ex. ur
radarstatiot
*å
"n (i max-loben).
från antennen
av kroppen betraktas som kritiskt och kan astadkommas
500 kW pulseffekt, om man en låingre tid står 33 meter
annat
I U.S.A. har den militåira ledningen utf?irdat kraftiga siikerhetsfiireskrifter. Bland
Några
paslagen'
får arbeten på antenner och vågledare aldrig ske med siindaren
svenska bestänrnelser i den väeen hal fumu inte utf?irdats.
*
Elteknik december lgsg,Major Bråimming: Militiira synpunkter på håilsofarlig
mikrovågsstrålning.
1957 Z Kapten Sven Törngren FRAS (Flygvapnets Radarskola)
ttExressentt:
Radarn på våra flygfåilt är direkt livsfarlig
?
Kritiskt femton meter från antenn.
Luftfartstsyrelsen cirkulärvarnar.
Av ARVID RLINDBERG
Här är en varning fiir er som arbetar på flygf?ilt,eller som tillfiilligt besöker
flygplatser. Gå atdrig fiir nära radarantennerna på stationerna. 1957 avled en
aderit ansk teknikei av brännskador från en radarstråle. Svåra skador har
uppstått på per:soner som befunnit sig 0-15 meter från radarantennen i
fiir
radarstrålens riktning. Nu varnar Luftfartsstyrelsen i en cirkulärskrivelse
har
i
utlandet,
man
medan
radarstrålarna. Vi vef inte mvcket om dem i Sverise
'
säkerhetsför.r
man fiirsökI
På Flygvapnets Radarskola (FRAS) i Hägernäs utanfiir stockholm har
skapa såikerintressJra myndighetema att göra en grundlig utredning ftir att kunna
hetsf?ireskrifter.
Hitills har det inte resulterat i någon åtgärd från myndigheternas sida.
fol"t rci"t dödsfall har intiiffat i-sverige av radarstrålning. Men med _de stiindigt
ftir att något
tikäde effekterna pätyaradaranläggningar börjar man nu allvarligt fiukta
kan komma att intr?iJfa.
Kapten Sven Tömgren, Flygvapnets Radarskola, säger till Expressen:
_
Beklagligt
om radarstrålarnas
Det ar beklashst att vi inte har en ordentlig forslndng i
Inom Flygvapnet
utf?irdats.
v*k"i"s*l USA o"n i fiot*a har såikerhetsforeskrifter
äGiffirtr personal som arbetar framfiir radaranläggningarna varnade. Våra tekniker,
soå ofta tir uppe i radarmasterna fiir underhållsarbeten, fär inte vistas framfiir själva
strålen.
Vi vet så mycket som att de skador
som uppstar på miinniskan åir en sorts
upgstår skadas
briinnskador. Inre organ som saknar nerver fiir "varning" då hög våirme
på 0-15
och fijrstörs. nn mainiska som befinner sig framfiir en stor radaranläggning
effekterna
meter kan skadas till döds. Det har inträffat utomlands. Med de allt högre
på moderna radarstationer måste det bestiimt varnas ftir riskerna.
Vi t ot att man iust nu hiäller på med omllattande utredningar om saken i USA.
Forskning krävs
Man vet att den "effekttiithet" som radarstrålarna utsåinder inte ffu överskrida två
kan
hundradels watt (20mW) per kvadratcentimeter kroppsyta' Gör ltt det
kroppstemperaturen överskrida den låimpliga och skadeverkningar påbörj as'
tfrten Oet heta åir ett oerhört omfattande problem att lösa och kräver ingående
sig
forskning. Som exempel kan nåimnas att en person inom riskzonen kan klara
beroendJpå hans "ytterlager" - dvs klädemas beskaffenhet och kroppens fettlager.
niir
Flygplan med radarstatioier ombord åir i regel ofarliga. De har en liten effekt och
d" ;iår parkerade på marken skickas som regel radarstrålarna ut över på marken
stående personers huvudeneller i
Samma ar forhållandet med fartygens radaranläggningar i mastenla. Till sjöss
luften ffi dessa anläggningar ofarliga. Så ripken-ffir rådarskador ligger nu i murkttationernas fasta anläggningarVi far hoppas att vi fär ordentlig forskning inom de här problemen innan någon
allvarlig olycka inträffar. Effekten hos anläggningarna ökas mycket snabbt och
därmed även riskerna for skador.
19 45
:
'rRr{DARSJUKAN''
L2. Radar i Sverige (Av Torsten Gussing)
Författare: Torsten Gussing, 199l-12-10
12.2 "Radarsjukan"
L945 blev den
under våren 1945 började jag kåinna en tilltagande trötthet. Sommaren
och svår yrsel'
nästan outh?irdlig. g" i"oön vaknade 3ag mäA våldsam huvudvärk
fick sjukanmåila mig.
1. 1 , r^- ,^r^ in på
Uitt tittsiana fotUatraier ittte. Medicinsk sakkunskap konsulterades' Jag lades ett
lm. professor Antoni, neurologispecial_ist, utftirde
men kunde inte finna något organiskt fel. Jag fick mediciner,
ffi
Jag
Ingen litterasom inte hjåilpte. Man började misstiinka strålning från radarantennema'
pä o^mrådet. Förfrågningar giordes i England och USA utan resultat'
t* f-r*
Området var hemligstämPlat.
konstaterades på
Mätningar giordes på radarstationenla. Ett kraftigt strålningsfiilt
halva våglängd,
observatörens plats. Om en metallstång, avstämd till radarstationens
gnistor ut ur
långa
cm
d v s 0,7 m, hö}ls framfor observatörens huvud, sprutade ca 5
stångens iindar.
mycket på
,ragon månad insjuknade min nåirmaste man, som också arbetat
Vi fick så småningom
radarstationerna. Han fick samma symptom och sjukskrevs'
föt t"ktttkdt' Bt*at* u\otlont *td
nA.rtiArtliiostgöring. Vi b"nard"
".tattttittn
upptasen'
håinvisning till en ftirordnins av åI 1927. diir radarsj$ka.ej fanns
som tjåinstgjort på
man,
50-tat
Inom ytterligare
samband mellan
radarstationema, med sailrma symptom. Man faststiillde ett
sjukdomen och radarstrålning.
var
då smaningom erhölls information fran England och USA, att radarstrålning
efterfarlig och att personal endast fick tjåinstgörä i "ttim*"spass på fiirmiddag och
middag vid våra radarstationer1946'
l"g l*äiitae och erhöll fiirflyttning till Centrala Flygverkstaden i Arboga hösten
jag i huvudsak besviirsfri'
Vtitt tit-trtaod ftirbåittrad", ,,r"""tti't t och efter 5 år var
ft"i
ffi
Ystad 199l-12-10
T. G.
"tt
ERIIIB - ur historiskt perspektiv:
Rune Erlandsson CVA
ttRadarsjukant'
syndrom som
under ERIIIB-tiden berikades den medicinska terminologin med ett nytt
gick under beniimningen "radarsjukan".
Sjotao-"n drabbadån del av ä"tr p.oottal som dagligen eller under liingre perioder
visade sig
sysslade med eller tj?instgjorde just iå ekoradiostation EzuIIB' Symptomen
i form av huvudvärk, yrsel, trötthet m m'
Till en början stiillde man sig skeptisk till att åkomman kunde ha nagot som helst
var svårt att finna
samband med radar och någän rimlig ftirklaring till sjukdomen
på omeftersom nägra organiska fet inte tunOe spåras. Någon medicinsk litteratur
rådet fanns ittt" o.tt inte heller erfarenhet fran liknande områden.
Näf allt fler personer började insjukna och alla med samma sjukdomssymptom
btirjade man slutligen misståinka- radarstrålningen. Mätningar foretogs ftir alt
och i
konstatera eventuell ftirekomst av radiofrekvent strålning runt stationen
om strålning
synnerhet på platser dåir personalen normalt vistades. Misstanken
inte
stationen,
runt
strålning
besannades. Mätningarna visade på kraftigt koncentrerad
även
men
minst på operatöreri plats. Huvuddelen av strålningen kom fiian antennen
andraå"fr"to i apparätstativen stråIade. Den roterande HF-kopplingen var oskåirmad
och bidrog till stråtningen vid operatörsplatsen'
sjukdomen och
Så smfuriigom kundeäan meå sakerhät fastställa sarnbqndet mellan
och USA att
England
både
ckså bekrziftelse fran
naroa*g och att restriktioner maste vidtas for vistelse inom strålffit
ningsomradet.
Naön möjlighet att med rimliga medel avskåirma strålningen fanns inte p g a
kunde dock
,tuäorr"rr, lonstruktion. I de i triibyggnader fast installerade stationerna
strålningen från antennen reduceras något genom att man beklädde byggnadens
innertak med aluminiumfolie.
r981-1989:
"flen fötdröi da Radarsi ukan "
--o-Dagens Nyheter 27 aPril 1989"
Götebo resu nde rsiikninsen
;
Radarvågor kan skada nervsystemet
Av HANS PETERSON
DN : s Göteborgsredaktion
Arbete vid radaranläggningar kan ge skador på centrala
nervsystemet. I)et visar en undersökning som en grupp
Göteborgsforskare gi ort.
Vi
sina arbeten utsatts ftir starka radarvågor.
jåimftirbar
ryggmärgsvätskan som vi i en
har undersökt en grupp måin som
i
Nio av
hetton (7}%)trar niriinAringar i
från
kontroligrup p barafirnnit hos en ay iio (10%), sä*er doc-e1t Yngve Hamnerius
institutiänen-flor teknisk elektron$sik på Chalmers tekniska högskola'
psykiska.
De bägge grupperna har jåimfiirts ur al[a tiinkbara aspekter, medicinska och
Starka vågor
skilt sig åt - hos påfallande många av dem som arbetat
vid militiiraradaranlägg.tiogur har forskama funnit ett speciellt protein i
ryggmärgsvätskans celler.
Mäivad ä"orru fiiriindring beror på eller har for betydelse iir forskarna åinnu inte på
På en enda punkt har grupperna
det klara med.
parailellt har vi utsatt kaniner fiir stark mikrovågsbestrålning. Med en viss ftirdröjning
har vi kunnat konstatera hjåirnskador hos kaninerna. Efter tre månader har skadoma
varit smä efter nio större, säger Yngve Hamnerius'
Även hos kaninema har vi funnit speciella proteiner, men det åir svårt att dra några
slutsatser av det, måinniskor och kaniner iir genetiskt olika.
f'tirdr6ioing"n mellan mikrovågspåverkan och de konstaterade skadorna iir intressant
på
eftersorn dän har sin parallelt tr-os de radararbetare som forst började klaga
huvudvärfto kortvariga blackouter och koncentrationssvackor.
Radarreparatörer
fick överlåikare Lennart Persson på neurologiska kliniken på Sahlgrenska
60-talen
sjukhuset ftir fiirsta gången kontakt med ett grupp miin som under 50- och
1gg1
arbetat med att reparera militZira radaranläggrungar'
likartade
20-30 år efter arbetet vid radaranläggningarna klagade männen över
besvär, besvär som tydde på skador på det centrala newsystemet.
g*pp under ledning av iennart Perison beslutade dä attundersöka vilka effekter
mikrovågor hade På nervsYstemet.
forsta slutsats: personer som utsatts lor radarvågor
Gruppen-hade nuiommitiitt
"tt
,rppt'ir* oftare iin andra en mycket speciell fiirändring på ryggmärgsvätskan.
i"
Magnetfiilt
har
Men vad som orsakat loriindringen åir svårt att säga. Förutom starka mikrovågor
pulserande
de som arbetat vid radaranlaggningarna också utsatts for mycket starka
magnetiska f?ilt, tusen gånger starkare åin högstrålande bildskiirmars'
Vi iet idag interiktig hur-farliga magnetftilt kan var4 säger Yngve Hamnerius.
på 50- o"h 60-tul"tt iada" helt andra siikerhetsbestiimmelser åin idag. Risken åir liten
att någon idag utsätts fttr lika starka radarvågor som de fem måin som ftiranlett
Göteborgsundersökningen.
1
989 : Nilsson ("Göteborgsundersökningen")
Nilsson et al. (1939) selected l7 ndar mechanics and engineers from _military
or
technical personnel in western Sweden who probably were exposed to moderate
The
high levels of ppR, and l2unexposed or minimally exposed persons as controls.
The
111ä* ages of the exposed and control groups were 5?, and 5l years, respectively.
exposure
the
of
subjects *"r" .*u-ined by a neurologist without folellowledge
histories. Standard psychollgical tests were done, including verbal, foeigal'^ spatial,
perception, ild *Jr*ry, tö exclude other causes of organic brain dysfunction'
t*"rty*i* of the subjetts were interviewed by a psychiatrist for rating of various
possibie symptoms, also without foreknowledge of the exposure histories.
Twenty-five of the subjects agreed to a lumbar puncture and withdrawal of a sample
fluid (-CSf). Thot" samples were examined by cytologic analysis and
of
".årorpinat
iocusing before'and after absorption chromatography of serum proteins.
isoelectric
8
one
samples of cSF from 4 cynomolgous monkeys were examined for comparison:
power
average
mWcm'
*ooi"y had been exposed to pulsed 2.45-GHz RFR at 10
d.ay, and
density (sAR stated tä ae z.o-+-.s wkg) on L2 consecutive days for 4 hours v
similarly
anothår monkey for only 2 hours a day. The third monkey had been exposed
to 2.45-GH z CW RFR for 4 hours a day, and the fourth was not exposed to RFR'
ascertain
subjects were interviewed by a specialist in occupational medicine, to
their prwious working tasks anå poJsible accidental exposure to electromagnetic
All
well as
radiation. Their."porio", to various microwave frequencies was estimated, as
their
exposures to loweifrequencies and to other factors that could have affected
solvents'
organic
nervous systems, such as electrical accidents and
axe
The authors noted 11a1the most cpmmon radar frequencv bands used in sw.eden
at
10
penetratiol
of
1.3" 3. and l0 GHz. mey atro teåarked that because the depth
only frequencies below about 5 GHz were likely to be
radar
able to physically cause damage io the central nervous system (CNl)' The
short-durati,on pulses (0.1-10 ps) with repetition frequencies of
transmitteri
"-iti"a
radar to
100-1000 pps, which yielded average powers of a few watts for navigational
several kiiowaus for air surveillance radar. The RFR levels near some transmitters
were measgred. The results indicated very low leakage levels. With the maenetron
transcovers removed. however. as is often done bv engineers when adjusting the
@iilimeters,
@s).
Also found for some of the older fansmitters were
ses feedine the magnetron. In the one case cited by
, stated to be about a thousand times higher than the
levels in front of video display terminals.
in the
There were no significant differences between exposed and control groups
in
found
were
abnormalities
neurologic examiåtions. Also, no clinically significant
the bloöd tests, and no impairment in psychological performance was observed.
control
Subjective psychiatric symptoms were more common in the exposed than the
groups
the
two
for
group. No inäiviAud söores were given, but the means and SDs
On
ivere 7.1 * 4.7 and 4.g * 4.S,respectively, stated to be a nonsignificant difference.
group'
exposure
in
the
the other hand, objective dementia signs were less prevalent
The cytologic and chemical analyses of the CSF showed no significant differences
betweån exlosed and control groups. Isoelectric focusing of the CSF after absorption
origin,
chromatogräphy of serum proieins-yielded patterns of proteins mainly of CNS
13
exposed
in bands ietåtea to the isoålectric point (pI) of each protein. Nine of the
subjects versus 1 of the 12 controls had an abnormal protein band with pls in the
1."o!. 4.4-4.Sra signilicant difference (p=0.01, F'isher's exact test). There were also
abnörmal proteins at 5 higher pls, but those differences between groups were
nonsignificant.
The CSF of the monkey exposed to the pulsed 2.45-GHz RFR for 4 hours a day also
showed a protein band at a pI of 4.5, but only a faint band was seen for the monkey
similarly &posed to the CW npn. The band at 4.5 pI was absent or faint for the
a day.
unexposed monkey and for the monkey exposed to the pulsed RFR for 2 hours
Those results tea tfre auttrors to surmise that the effec* o
at the sarne frequenc)'. power densitv. and duration. However,
ffiR
9
protein
the authors also remarked that the nature and clinical significance of those
differences are unclear.
The lack of quantitative information on the emission measurements from the
as well as
transmitter, *å of specific data for the exposed and control individuals,
and
apparatus
other details in this paper (such as detaili regardrng the exposure
credence to
methodology used in ttre monkey experiments) renders it diffrcult to lend
either the positive or negative findings of this study'
lg48-1958:
Microwave Sickness
Copyright (c) 1996 by Lucinda Grant
All Rights Reserved
Part
1
Soviet Studies
In
published an overview of human
1960 the Academv of Medical Sciences USSR
research called The Bioloeical Action of Ultrahigh X'requencies
uencies above 300 MHz).While the
identiftine effects of {JHF (historicall
urra
*i*ut
acceoted us
"orrlre of various EMF frequencies at lower intensities have not
niolösical effects
found the acceptance and attention here that soviet and East EuroDean
-"i""tists dedicate
S) in this country and faces us With the
acknowledeemgnt of elestrical sens
new radiation stqndards of the FCC.
ial attention
uencies.tt
h"r b"." ptid t" t
U
Th" i"t"ttitv
"f Th.i, stodier it't this book *" otimarilt conc"tn d *ith
** f O ,"W1"-2.
"ff""ts
below l0mWlcm?,.
U.S.
On August 6,1gg6,the Federal Communications Commission (FCC) adopted
radiatiJn standards for transmitters operating in the 300 kHz to 100 GHz frequency
range as required by the Telecommunications Act of 1996.1 This transmission
includes both radio and microwave frequencies for wireless phone and
satellite communications systems.
.*ä.
10
For the general public, the exposure limit for the 1500 MHz - 100,000 MHz
(micro-wäve) range is lmWcm2; for the 300 MHz - 1500 MHz range, the
limit is calculated as a function of the frequency, not to- exceed
"*por*.
lmWcm2. These exposure limits become important as we explore health effects
research of Soviet and East European scientists.
The human studies of workers exposed to UHF axe most revealing. ln one study
(Sadchikova), 525 workers (men and women) exposed to UHF on the job were
divided into three categories depending upon their level of exposure. The majority
of them had been employed ln that capacity at least four years. A medical
evaluation of each worker found a higher incidence of similar symptoms among
each group correlating with that group's exposure level. Among workers overall,
the most common symptoms they mentioned were headache, fatigue' extreme
irritabilify, and sleepiness at workSanitarv Reeulations in Work
The final article within the book. called
*ith G.*t"t"^ of Cerrtimeter Waves" (Centi
otrtlines tlhese reeulations ap aporoved bv the Chief Ståte Sanitar.v Inspector
of the IJSSR" Y . Zhrdanov. on November 26" 1958:
MHz\\
t'Hygienic Standardso'
The intensitv of irradiation at places where Workers with generators 9f cgntimeter
not exceed the following maximum permissible valuep:
rf i" tn" case of irradiation durins the entire workins dav-no more than 0.01m
watts/cm2 (10 microwatts/cm2):
th"o to'o hoot* o"" o'o"kion d""-oo
i"i"diutioo fo" oo
b) i" th" -"r"
"f
more than 0.1m watts/cm2 (100 microwatts/cm2)l
ffiuld
-ot
")
i" th"
of ir
""t"f m wtttsrcmZ
th"n
-"*
p
"t
"te
"blisat""v
ffiation
ftOOO mic"owatt
limit for public exposure 24-hours dail]'for their
lifetime.)
Over tlhe years. the Soviets medically evaluated more than 1000 microwave
i,orkersEeulations were in place b), lg5g requiring radiation workrs be given at
t"*t *t" *"""t m,eaicA exam to asse
i[ness t]hat was aggravated b]r radiation exposure at work were allowed a leave of
absence or a work trans r,
The occupationall microwave standard of .01 mWcm2 was tl[re dail]' limit fbr
exno,sedl Soviet workers. The Soviet public's radiation exposure li4it was .001
mMm2" In contrast ihe new U.S. public's radiation expqsure limit.u8der the
Commission (FCC) standards of August 1996 is 1
ffins
mWcm2. The Soviets were more conservative in their standards assessmenti
if,iv comsiderediariables such as pre-existins health problems which,q.ould
increase a nerson's risli of develoning non-thermal radiation-induced illness
ild allowed a safetv marein within their standards to reduce this risk
11
?art2
(.milliwatt
The 1958 Soviet occupationat radiation standald of .01 mwcmz
e 300 MHz - 30GHz was based on a safi
uare centimeter) for the freguenc
f."t", t"fi th"ir standard was one-1enth of the radiation intensity at thich
"f
knffi to occurä that time (1 mwcm2 exrosurg
."-"t""rr
lrow
fitr,*
**"
clinical medlical evaluations of microwave workers be[an
and occupational Diseasel in 948'
at the Moscow rnsffine
issisted in development of thq 1958
ntr te*ttt of t
*f.t" f"rt-
of
10).
Soviet occupational radiation standards.
were
Pre-employment medical evaluations of prospective radiation workers
to
order
requireä ty u* under a 1957 Order of the Minister of Health - ussR "...in
prevent occupational diseases. "
Accordins to this order and added sussestions from the Moscow Institute'
erF. glaucq4f4' gardiovascqla-4 Lnillries" etc'
frequencv (300 MHz.: 1000
were considered uffihigh
coull elaferbate thqse co4gtions'
MHz) eenerators
at the Moscow lnstitute of Labor
iivgi""" *d occupational Diseases reported that the fl9"p.:f.*icrowave-exposed
*äik ., who began employment after i960 were not clinically healthy after.the prein force.
emptoym"nt -"äi"ul evaluation law and the 1958 radiation standards were
that
possibility
Proposed reasons why the workers were unhealthy focused on the
the
the 1958 radiation ,tuod-dt, which were still in force, were inadequate or that
work.
of
the
typical
health problems were due to intermittent radiation exposure
exposure
Soviet rtodi.r had previously determined that intermittent radiation
when
exposure'
radiation
was more biologically damaging than continuous
enerry and exposure time were the same.
@osprg
The difference between the 1958 Soviet radiation standards and the U.S. stan4ards
of that time was eGlainedl bv one Soviet researcher as simplv that the U.S.
än protection from the thermal fteating) effect'
recent letter from the U'S' Environmental
Ägency (EpA) rt"t"s that the current U.S. FCC radiation standards are
FCC
also solely bäsed on considerations regarding a thermal effect. The current
TelePhone
Bell
by
ublic eioosure level of 1 mWcm2 was recommended
e['s calculations considered environmental
tht heating effect (air movement, temperature, and
th"t .""td
"rti"bt*
humidity) as well as physical work. Their guidelines were to avoid radiation
exceeding lb mWcm2, only occasionally become exposed to levels
"*pot*ät
beiween l-10 mWim2, and allow unlimited exposure only at radiation levels
below 1 mW/smz.
ffion
i"o.*.