vård- och skötselplan - Korsholms fiskeområde

vård- och skötselplan - Korsholms fiskeområde

KORSHOLMS FISKEOMRÅDE:
Nyttjande- och vårdplan 2010
Ingvar Fagerholm, FM-biolog, Nature-Invest
Andreas Blom, FM-biolog, Eco-Research
| 1
KORSHOLMS FISKEOMRÅDE:
Nyttjande- och vårdplan
Innehåll:
1 Grunddel ....................................................................................................................................................................... 2
1.1
Bakgrund ........................................................................................................................................................... 2
1.2
Förverkligande, finansiering och uppföljning .................................................................................... 3
1.3
Korsholms fiskeområde (nr 254) ............................................................................................................ 4
1.4
Beskrivning av vattendragen .................................................................................................................... 4
1.5
Vattenkvaliteten inom fiskeområdet ..................................................................................................... 5
1.6
Vattenägoförhållanden ................................................................................................................................ 7
1.7
Röstberättigade medlemmar ..................................................................................................................12
1.8
Fisket inom området ...................................................................................................................................12
1.8.1
Antalet fiskare ......................................................................................................................................12
1.8.2
Använda redskap inom fiskeområdet ........................................................................................13
1.9
Förändringar i fisktillgångarna ..............................................................................................................14
1.10
Vidtagna fiskevårdsåtgärder ..............................................................................................................18
1.11
Utplantering inom fiskeområdet 1997-2009 ..............................................................................18
1.12
Ålägganden inom fiskeområdet.........................................................................................................19
1.13
Naturnäringsdammar inom fiskeområdet ....................................................................................19
1.14
Matfiskuppfödning inom fiskeområdet..........................................................................................20
1.15
Barn/Ungdomsverksamhet ................................................................................................................20
2 Planeringsdel ............................................................................................................................................................20
2.1
Ordnandet av fisket .....................................................................................................................................20
2.1.1
Mångsidigt fiske och nyttjande av vattenområden ..............................................................20
2.1.2
Fisket och fisketillstånd ...................................................................................................................21
2.1.3
Strategier för yrkesfisket.................................................................................................................21
2.1.4
Strategier för husbehovs- och fritidsfisket ..............................................................................21
2.1.5
Strategier för fisketurism ................................................................................................................22
2.1.6
Övervakning..........................................................................................................................................22
2.2
Fiske- och vattenvård .................................................................................................................................22
2.2.1
Fiskutplanteringar .............................................................................................................................22
2.2.2
Vård av lekplatser ..............................................................................................................................23
2.2.3
Hotade fiskpopulationer ..................................................................................................................24
2.2.4
Naturnäringsdammar .......................................................................................................................24
2.2.5
Förbuds- och fredningsområden .................................................................................................24
2.2.6
Övriga fredningar ...............................................................................................................................25
2.2.7
Förbättrande av vattenkvalitet .....................................................................................................25
2.2.8
Reglering av fångstredskap och minimimått ..........................................................................26
2.2.9
Utveckling av fisket i Kyro älv .......................................................................................................26
2.2.10
Försäljning av fisketillstånd ......................................................................................................27
2.2.11
Utnyttjandet av fisktillgångarna ..............................................................................................27
2.2.12
Faktorer som hindrar utnyttjandet ........................................................................................27
2.2.13
Tillgängliga lekplatser och yngelområden ..........................................................................28
2.3
Åtgärder för främjandet av fisket och fiskevården ........................................................................28
2.3.1
Information ...........................................................................................................................................28
2.3.2
Samarbete ..............................................................................................................................................29
2.3.3
Utplanteringar .....................................................................................................................................29
2.3.4
Planerade fiskevårdsåtgärder .......................................................................................................29
2.3.5
Fredningsområden ............................................................................................................................29
2.3.6
Övriga åtgärder ...................................................................................................................................30
2.3.7
Webbadresser ......................................................................................................................................30
3 Bilagor .........................................................................................................................................................................31
| 2
KORSHOLMS FISKEOMRÅDE
1 Grunddel
1.1
Bakgrund
Fiskeområdena är lagstadgade samarbetsorgan, vars medlemmar är
samfälligheterna i det gemensamma vattenområdet, vattenområdets ägare samt
yrkes- och fritidsfiskarnas föreningar (LoF § 71). Till fiskeområdet kan höra en
kommuns eller flera kommuners vattenområden, vilka bildar ett fiskeriekonomiskt
enhetligt område. Fiskeområdets mål är att effektivera vattnens fiskeriekonomiska
utnyttjande på sitt verksamhetsområde. Fiskeområdena har en viss
myndighetsfunktion. I Finland finns ca 225 fiskeområden.
Fiskeområdets offentligrättsliga uppgifter baserar sig på lagen om fiske.
Fiskeområdet har rätt att göra beslut om bl.a. begränsningar gällande fiske och
fiskeredskap för att säkerställa ett bestående fiskebestånd. Fiskeområdet besluter
också om grunderna för utdelningen av statens fiskevårds- och spinnfiskeavgifter
till vattenägarna. Fiskeområdet övervakar fisket och fiskerinäringens allmänna
intressen.
Enligt lagen om fiske 286/82 av den 16.4.1982 § 68 bör fiskeområden utgöra ett
fiskeriekonomiskt enhetligt område där det vid ordnandet av fiskeförhållandena är
ändamålsenligt att vidtaga enhetliga åtgärder. Indelningen gäller inte allmänna
vattenområden i havet, såvida de inte ingår i fiskeområdet.
Enligt § 1 och 2 bör vid bedrivandet av fiske eftersträvas största möjliga
produktivitet hos vattenområdena. Fiskbeståndet bör utnyttjas rationellt och man
bör draga försorg om vården och ökandet av fiskbeståndet. Innehavare av fiskerätt
är i första hand skyldig att ordna fisket och vården av fiskbeståndet så att dessa mål
skall uppnås.
Enligt LF § 79 skall fiskeområdet för uppnående av de i § 1 i LF nämnda målen ta i
bruk en plan för nyttjande och vård av området, vilken innefattar en utredning av
fiskbeståndens tillstånd inom fiskeområdet samt de allmänna riktlinjerna för vården
och ordnandet av fisket (22.12.1993/1355). Vid uppgörande av denna plan bör
beaktas bl. a:
1. Fiskresursernas omfattning och tillstånd inom planeringsområdet
2. De allmänna målen för vården och nyttjandet av fiskbestånden inom
planeringsområdet
3. Alternativa planer och kostnader för dem.
För olika delar av fiskeområdet kan göras skilda planer.
Fiskeområdets styrelse uppgör förslag till plan för nyttjande och vård. Styrelsen kan
vid uppgörandet av planen anlita sakkunniga.
Förslag till plan för nyttjande och vård skall godkännas genom beslut som omfattas
av minst två tredjedelar av de närvarande medlemmarna i fiskeområdet. Blir
förslaget inte godkänt med ovan nämnda majoritet, skall förslaget underställas
landsbygdsnäringsdistriktet (§ 81).
| 3
Planen för nyttjande och vård utgör en anvisning för vården av fiskbeståndet och
ordnandet av fisket inom fiskeområdet. Myndigheter samt fiskelagen inom
fiskeområdes vattenområde eller ägarna av skiftat vattenområde skall efter behov
taga i betraktande de allmänna riktlinjerna för vården av fisktillgångarna i den för
fiskeområdet fastställda planen för vård och nyttjande (§ 82, 1 och 2 mom).
En innehavare av fiskerätt eller en medlem i fiskeområdets stämma eller
fiskeområdets styrelse får inte utan grundad anledning genom någon åtgärd eller
försummelse försvåra förverkligandet av denna plan (§ 82, 2 mom
22.12.1993/1355).
Landsbygdsnäringdistriktet, Fiskeenhetens uppgift är bl.a. att ge fiskeområdena sakkunnig hjälp vid beredningen av planer för nyttjande och vård (§ 87). Sakkunnig
hjälp ges också av Österbottens Fiskarförbund i frågor som berör fiskeområdets
verksamhet. Fiskeområdet är resultatansvarigt och lönsamheten av fiskeområdets
verksamhet bör uppföljas.
Planen är uppgjord av Ingvar Fagerholm, FM-biolog, Nature-Invest samt Andreas
Blom, FM-biolog, Eco-Research som ett gemensamt projekt på uppdrag av
Korsholms fiskeområde år 2009-10.
1.2
Förverkligande, finansiering och uppföljning
Planen har godkänts på fiskeområdets stämma 29.4.2010. Planen kompletteras vid
behov på fiskeområdets stämma och vart femte år sker en större genomgång av
planens målsättningar och uppnådda resultat. Planen omfattar de allmänna
riktlinjerna för fiskeområdets verksamhet. Styrelsen bestämmer om detaljer i
förverkligandet och gör vid behov upp enskilda fiskevårds- eller åtgärdsplaner.
Styrelsens sammansättning år 2009:
Hans Göran Lax (ordf.)
Klas Norrgård
Jarl Kaarto
Ingvar Järv
Anders Berg
Tarja Gran-Björkqvist
Gösta Nyström
Sören Strandberg
Krister Cederberg
Carina Rönn (disponent)
(http://www.ahven.net/kalastusalueet/kalastusalue.php?id=189&show=yhteystied
ot, www.korsholmsfiskeomrade.fi)
Fiskeområdet finansierar i första hand genomförandet av planen med medel enligt
Lagen om fiske § 91.
För att uppnå målen i planen samarbetar Korsholms fiskeområde med Österbottens
Fiskarförbund, Korsholms kommun, miljö- och fiskerimyndigheter och övriga
fiskeområden. Fiskeområdets förtroendevalda bevakar aktivt åtgärder som kan
inverka menligt på vattenkvaliteten inom området.
| 4
Fiskeområdets förtroendevalda deltar i kurser och seminarier som ordnas för
fiskeområden. Fiskeområdet tar initiativ till åtgärder som syftar till att stärka
fisktillgångarna och förbättra vattenkvaliteten i områdets vattendrag.
1.3
Korsholms fiskeområde (nr 254)
Korsholms fiskeområde omfattar ca 73000 ha. Fiskeområdet följer gränserna för
Korsholms kommun och kan indelas i följande distinkta enheter; Korsholms
kommuns fastlandsdel, Köklot-Värlax skärgård samt Replot-Björköby skärgård.
Området är till största delen havsområde med stor andel skärgård. Vattendjupet
inom stora områden mindre är 10 m. Inom området finns nedre loppet av Kyro älv
samt delar av Toby å.
Korsholms fiskeområdes gränser har fastställts den 17 januari 1990 genom beslut
nr 2469/5/89 givet av Högsta förvaltningsdomstolen.
Fiskeområdets verksamhet styrs av lagen och förordningen om fiske samt av Vasa
Landsbygdsnäringsdistrikt/Fiskets ansvarsområde fastställda reglemente av den
28.12.1994 beslut nr 227/850 Vak 1994.
Figur 1. Korsholms fiskeområde (Nr. 254)
1.4
Beskrivning av vattendragen
Skärgården:
Inom som gott som hela fiskeområdet är vattnets djup mindre än 10 m.
Undantaget är Replotfjärdens mittersta del och delar av de yttre byavattnen.
Speciellt i Björköby västra del och Köklot-Värlax yttre skärgård finns örika
skärgårdar, i övrigt saknar de stora skärgårdsöarna nästan helt bräm av mindre
| 5
holmar. Typiskt för området är också de stora så gott som avsnörda infjärdarna.
Avsnörningen är ursprungligen ett landhöjningsfenomen men har förstärkts
genom byggandet av vägbankar, vilket även har gett negativa effekter i form av
sämre vattenutbyte. De största infjärdarna är Köklot-Skinnarfjärden och RevöBösskärsfjärden. De yttre fjärdarna är Replot fjärden, delar av Östra Gloppet och
Storfjärden. Vid kusten förekommer ställvis rikligt utav flador och glon. Stora
flador är t ex Finnvekan, Sandsund-systemet, Västerfjärden-Kalskärsfjärden,
Brändövikfladan och Grönvikfladan.
Sötvatten och rinnande vattendrag:
Inom området finns många små och stora flador, glosjöar och träsk. Av större
insjöar kan nämnas Karperöfjärden.
Det största rinnande vattendraget är nedre loppet av Kyro älv. Till älvens
influensområde hör Vassorfjärden och delar av Östra Gloppet. Andra större
rinnande vattendrag inom området är delar av Toby å, samt Lappsunds å.
1.5
Vattenkvaliteten inom fiskeområdet
I det yttre havsområdet är vattenkvaliteten god eller mycket god d.v.s. vattnen är
i naturtillstånd eller nära naturtillstånd. Salthalten i havsvattnet i Kvarken är 45‰.
Figur 1. Vattenkvaliteten inom ELY-centralens område i början på 2000-t.
(http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=29936&lan=sv)
| 6
Replot skärgård och den övriga inre skärgården är grund och därför känslig för
övergödning och försurning. Skärgården påverkas av diffus belastning från
bosättning, jord- och skogsbruk samt pälsfarmning. Även utsläppen från
fiskodlingarna märks i deras absoluta närområden. De grunda
skärgårdsområdena och de inre fjärdarna kan betecknas som svagt eutrofa. De
inre fjärdarna mellan Replot och Björköby kan vintertid lida av låga syrehalter
och syrebrist. Speciellt markant är detta på de mindre fjärdarna som t ex
Klobbfjärden där trösklar i inloppen förhindrar ett effektivt vattenutbyte till
fjärdens djupare delar. Vattenkvaliteten har allmänt försämrats sedan vägbankar
byggdes till Björköby och Panike på 1950-talet. Vattenutbytet försämrades då
öppningarna i vägbankarna är små. Men även landhöjningen har en bidragande
inverkan. Den naturliga successionen gör att de inre fjärdarna småningom
omvandlas till flador.
I Vassorfjärden mynnar Kyro älv och fjärden präglas starkt av det sötvatten som
kommer från älven.
Inom området finns ett stort antal flador, glosjöar och små träsk, vilka har stor
betydelse som lekplatser för de vårlekande fiskarterna. Vattenkvaliteten i dessa
har kartlagts endast delvis. Vattenkvaliteten mellan de olika småvattnen kan
variera kraftigt beroende på belastning av humus, närsalter samt försurningsgrad
och buffertförmåga. Små näringsfattiga träsk kan vara naturligt sura.
Avrinningsområdena är ofta små och ingrepp i dessa kan förorsaka betydande
förändringar i vattendragen.
Vattenkvaliteten i Karperö fjärden har förbättrats under 1990-talet. Fjärden kan
betecknas som eutrof och den är fortfarande känslig för försurning. Ett utlopp
från ett skogsdikningsområde till fjärden kalkas kontinuerligt. Men det finns även
andra sura utlopp till fjärden. Vintertid kan syrehalten i vattnet vara låg. Däremot
är Karperö ström surare än själva fjärden. Det här beror på dräneringsdiken som
dragits direkt till Karperö ström.
Lappsundså är kraftigt försurad. Det har dragits ett rör från Kyro älv till
Lappsunds å för att med hjälp av vatten från Kyro älv förbättra vattenkvaliteten i
ån.
Kyro älv är landskapets största älv och har en totallängd om ca 190 km.
Avrinningsområdet är 4920 km men med endast 0,9 % sjöandel.
Älven rinner till stora delar igenom ett s.k. alunjordområde (sulfatjordar). Dessa
marker som avlagrades under Litorinatiden innehöll höga halter av bl.a.
metallsulfider och kvävehaltiga föreningar. Så länge sedimenten hålls under
havsytan eller under grundvattennivån utgör de inget problem. Torrläggningen
av odlings- och skogsmark leder till att grundvattennivån sänks och sulfider som
finns i jorden kommer i kontakt med luftens syre och oxideras. När de oxiderade
markerna kommer i kontakt med vatten löser sig sulfater, vätejoner, metaller och
kväveföreningar och sköljs ut i vattendragen som försuras.
| 7
Kyro älv är ett starkt jordbruksområde och jordbruket är älvens största belastare
av näringsämnen. Jordbruket påverkar väsentligt också älvens surhetsgrad
eftersom största delen av åkrarna nedanför Ilmajoki är s.k. sulfatjordar. De
största punktbelastarna av Kyro älv är de kommunala reningsverken.
Reningsverkens totalbelastning är inte särskilt hög men effekterna märks
sommartid under perioden med lågt vattenflöde. Nästan 60 % av befolkningen
inom Kyro älv avrinningsområde omfattas inte av kommunala avloppsverk.
Behandlingen av avloppsvatten i glesbygden är delvis bristfällig. Skogsbrukets
åtgärder har en betydande inverkan på Kyro älvs tillstånd genom att det årligen
dräneras stora arealer skogsmark.
I älvens övre lopp finns stora
torvproduktionsområden och miljöskyddsåtgärder inom dessa områden är delvis
bristfälliga. Skogsdikningar och i synnerhet torvproduktionen har ställvis ökat
den organiska belastningen. Kyro älv är ett av Finlands mest utbyggda
vattendrag. På 1960-talet gjordes även omfattande invallningar och byggdes
konstgjorda sjöar för översvämningsskyddet. I dag finns det fyra konstgjorda
sjöar och fyra kraftverk i älven.
Kyro älv fredades 1991 från fortsatt utbyggnad av vattenkraften genom en lag om
särskilt skydd av Kyro älv. År 1995 gav statsrådet ett principbeslut om nationellt
värdefulla landskapsområden. Inom Kyro älvs avrinningsområden finns fyra
sådana viktiga landskapsområden bl. a. Kyro älvs nedre lopp i Korsholm. År 1995
grundades även en delegation för Kyro älv vars uppgift är att befrämja
miljöskyddet inom området. Delegationen för Kyro älv ställer upp mål, söker
lösningar på miljöproblem och ger information i miljöfrågor i ådalen. Ett av
målen är att förbättra älvens tillstånd från dess nuvarande försvarliga nivå till
nöjaktig nivå.
Kyro älv har mörkt vatten och den är eutrof. I nedre loppet förekommer tidvis
svåra försurningsproblem. I samband med försurningen stiger också
alminiumhalten och andra metallhalter i älvens vatten. I Kyro älv tar älvvattnets
buffertförmåga slut ungefär vid Lehmäjoki. Eftersom Lehmäjoki dränerats
mycket kraftigt och älvens buffert är uttömd kan hela vattendraget försuras
nedanför Lehmäjoki.
De svåraste försurningsproblemen uppträder under vår- och höstflödet. Kyro
älvdeltat är det viktigaste lek- och yngelproduktionsområdet i Kvarkenregionen
och fiskproduktionen är starkt beroende av variationer i älvens surhetsgrad.
1.6
Vattenägoförhållanden
Inom fiskeområdet finns följande fiskelag/vattenägare år 2007: Fiskerätten och
skötseln av vattenområdena är ofta utarrenderade av vattendelägarlagen till
fiskargillen.
| 8
Tabell 1. De olika vattenägarna/fiskelagen/delägarlagen som finns inom
Korsholms fiskeområde (numreringen motsvarar numren på kartorna 2-4)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
Vattenägare/Fiskelag (år 2007)
Björköby fiskelag
Replot fiskelag
Södra Jungsund fiskelag
Norra-Södra Vallgrund fiskelag
Iskmo fiskelag
Petsmo delägarlag
Smedsby-Böle-Klemetsö delägarlag
Karperö-Värlax smf
Kvevlax kyrkoby fiskelag
Forststyrelsen, Kvarken-Norrskär by
Vistan-Grundskat smf Rnr 499:876:3:0
Norra Jungsund fiskelag
Österhankmo delägarlag
Västerhankmo samfällighet
Vassor fiskelag
Norra Köklot smf Rnr 499.876:10:0
Tölby (Djupskäret) rnr 499:421:876:4
Lillkyro smf rnr 499.876:8:0
Karperö smf
Koskö bys smf 499:435:876:1
Singsby nr 1 o 2 Rnr 499:417:876:2
Heikkilä hemman Rnr 499:458:876:2
Munsmo fiskelag
Tölby smf Rnr 499:421:876:2
Råskärs smf Rnr 499:876:?:?
Södra Hälsingby (Djupskäret) Rnr 499:405:?:?
Märaskär (Haldin nr 6)
Köklot (Koskeby) Rnr 499:435:876:2
Köklot (Mie-voi-Mart) Rnr 499.876.9:0
Köklot (Vassor) Rnr 499:438:876:2
Haaro o Selkäniemi Rnr 499:876:13:0
Smeds 3, Påfs 8, Forth 12 smf 499:511:876:2
Veikars fiskelag
Isoluodon osakaskunta Rnr 499:876:7:0
Tölby 499:421:22:6
Östersolf, Västersolf, Rimal smf Rnr 499.876:6:0
Vikvatten i Laihia by 499:505:876:1
Voitby fiskelag
Norra Helsingby, Tölby, Vikby 499.876:5:0
Staversby-Miekka fiskelag
Singsby nr 3 499.417:876:1
Singsby nr 9 Rnr 499:417:876:3
Köklot (Ö.hankmo) Rnr 499:440:876:2
Klemetsö
Böle 499:402:876:1
(ha)
20206
10158
8152
6375
4241
3812
2625
2448
1679
1485
1260
1156
1041
996
978
581
573
390
304
240
236
222
210
200
169
149
128
96
91
81
68
61
59
58
55
52
43
36
29
20
20
10
2
??
??
| 9
46
47
48
49
50
51
Böle
Böle
Böle
Östersolf
Vikby (Panike) 423:876:3
Smedsby nr9
??
??
??
??
19
??
Smedsby-Böle-Klemetsö delägarlag, Singsby och Böle skifteslag arrenderar ut
vatten åt Söderuddens fiskargille. Björköby fiskelag arrenderar ut ett mindre
vattenområde åt Söderuddens fiskargille. Följande fiskelag arrenderar ut vattnen
åt motsvarande fiskargille; Österhankmo, Björköby, Replot, Vallgrund och Vassor.
Norra Köklot smf arrenderar ut vatten åt Köklot fiskargille och Vistan-Grundskat
smf åt Brändövik fiskargille.
Karta 2. De olika vattenägarna/fiskelagen ute vid Norrskär
| 10
Karta 3. De olika vattenägarna/fiskelagen ute på Björkö-Replot landet.
| 11
Karta 4. De olika vattenägarna/fiskelagen på fastlandet i Korsholm.
| 12
1.7
Röstberättigade medlemmar
Medlem i fiskeområdet, deras företrädare och röstberättigande regleras av Lag
om Fiske 71, 73 och 74 § enligt följande:
71 § (22.12.1993/1355)
Medlemmar i ett fiskeområde är fiskelagen, ägarna av vattenområdet, inom fiskeområdet
verksamma organisationer för yrkesfiskare och inom fiskeområdet verksamma organisationer
för tillvaratagande av fritidsfiskarnas intressen.
2 mom. har upphävts genom L 26.6.2009/522. (26.6.2009/522)
73 § (22.12.1993/1355)
Till fiskeområdets stämma får fiskeområdets medlemmar sända företrädare enligt följande
1) ett sådant delägarlag enligt 3 § som utgör ett fiskelag, vars vattenområde omfattar minst 50
hektar får sända en företrädare, (26.6.2009/522)
2) sådana ägare av vattenområden som inte hör till ett delägarlag som avses i 1 punkten, vars
områden omfattar minst 50 hektar får var och en sända en företrädare, (26.6.2009/522)
3) andra än i 1 och 2 punkten avsedda ägare av ett vattenområde får registerbyavis sända en
gemensamt vald företrädare,
4) yrkesfiskarnas organisationer får var och en sända en företrädare, och
5) de organisationer som företräder fritidsfiskarna får sända sammanlagt två företrädare.
(26.6.2009/522)
Jord- och skogsbruksministeriet fastställer en förteckning över de organisationer som avses i 1
mom. 4 och 5 punkten för högst fem år åt gången. (26.6.2009/522)
74 § (22.12.1993/1355)
Vid fiskeområdets stämma har varje medlem av fiskeområdet en röst. Stämman väljer en
ordförande.
Den åsikt som har biträtts av över hälften av de avgivna rösterna blir stämmans beslut. Vid val
blir den vald som fått mest röster. Faller rösterna lika avgör stämmoordförandens åsikt, förutom
vid val då lotten avgör.
1.8
Fisket inom området
1.8.1 Antalet fiskare
År 2009 fanns 68st yrkesfiskare i Korsholm enligt Fiskerigruppen i Österbottens
ELY-central (närings-, trafik- och miljöcentralen) tidigare TE-centralens
fiskerienhet. Uppgifterna i tabell 2 baserar sig på uppskattningar och antal sålda
fisketillstånd av de olika organisationerna inom området. Fiskare kan ha löst
fiskekort inom flere olika områden.
| 13
Tabell 2. Antalet personer, som regelbundet fiskar på byavatten inom Korsholms
fiskeområde. I tabellen ingår inte uppskattningar av dem som fiskar på basen av
allmänna fisketillstånd (pilkfiske och spöfiske)
ORGANISATION
Björköby
Brändövik
Hagnäs-Vassor
Iskmo
Karperö-Värlax
Karperöfjärden
Köklot
Kvevlax
Norra-Södra Vallgrund
Norra Jungsund
Österhankmo
Petsmo
Replot
Söderudden
Södra Jungsund
Staversby-Miekka
Västerhankmo
Veikars
Voitby
TOTALT
YRKESOCH
BINÄRINGS
År 2009
20
0
0
6
0
4
2
4
2
2
1
8
5
6
0
60
HUSBEHOVSOCH FRITIDS
(År1998)
30
1
7
5
2
0
9
0
22
1
10
5
21
20
12
0
0
0
0
145
+-%
2009
-33% 246
-100% 17
-100% 70
20%
250
-100% 100
-56%
200%
-82%
100%
-80%
-80%
-62%
-75%
-50%
60
70
150
25
111
262
50
30
130
90
-59%
1661
(År 1998)
210
100
265
250
40
40
104
100
300
25
100
350
240
60
125
7
56
14
26
2415
+-%
17%
-83%
-74%
0%
150%
-42%
-30%
-50%
11%
-25%
?
-50%
4%
60%
-31%
Antalet yrkesfiskare inom fiskeområdet har markant minskat under de senaste
10 åren. Från att ha varit 145st har antalet gått ner till ca 60-70st som bedriver
yrkesmässigt fiske. Orsakerna till nedgången kan vara flera olika men bl.a.
pensionering, minskad lönsamhet och ökad sälstam torde vara orsaker till det
minskade antalet. Inom många delområden bedrivs inget yrkesmässigt fiske idag.
Endast på Björkö och Replot finns det ett större antal yrkesfiskare kvar.
Antalet fritidsfiskare har hållits ganska stabilt på vissa områden medan antalet
gått ner på vissa områden. De minskade fångsterna av sik och den ökande
andelen skräpfisk torde vara orsaker som påverkar fritidsfiskarens intresse att
fiska. En del områden visar en ökning vilket torde bero på bättre uppföljning och
försäljning av fiskekort än tidigare.
1.8.2 Använda redskap inom fiskeområdet
Olika former av nätfiske och sikkrokar är det överlag mest använda fiskesättet
inom hela området. I yrkesfisket används även fällor och småryssjor. Även
| 14
vintertid fiskas det intensivt med nät, saxar och krokar. Sikfisket med flytnät har
avtagit på grund av sämre fångster. Fiske med olika handredskap är också
populärt, bl.a. pilkning, spinnfiske och även trolling har ökat inom fiskeområdet. I
Kyro älv fångas även nejonöga med kassar.
1.9
Förändringar i fisktillgångarna
Sik
Sik fiskas i Bottniska viken med många olika typer av fångstredskap. Fisket med
nät är dock den vanligaste metoden att fiska sik. Vandringssik fångas vanligen
med nät med ett knutavstånd på 38-45 mm. Vid sikfiske med nät har ofta använts
en sådan maskstorlek så att fångsten till stor del har utgjorts av växande
individer. Detta har lett till att många sikar inte hinner nå könsmognad och
fortplanta sig innan de fångats. I havsmiljö når sikhanarna könsmognad på 3-5 år
och honorna vanligen ett år senare. Siken är en höstlekande art och leken sker
vanligen i vattendrag eller på sandbottnar längs kusten. Inom Korsholm är sik
fortfarande en av de fiskarter som har ekonomisk betydelse och det bedrivs ett
aktivt yrkesfiske efter sik i Korsholms havsområde från sommaren och långt in på
hösten. I Bottniska viken finns i huvudsak två olika varianter av sik, den
havslekande siken som är en långsamt växande variant med en maxvikt på ca 0,5
kg, och vandringssik som vandrar upp i vattendrag för sin fortplantning. Den
havslekande siken har ett stationärt beteende och lever hela sitt liv inom samma
område. Den mera snabbväxande vandringssiken däremot kan företa vandringar
på flera hundra kilometer.
I bottniska viken leker sikar under höstmånaderna oktober-november. En
kilosstor sikhona kan producera 20 000-40 000 ägg. Äggen kläcks följande vår
under april-maj. Vandringssiken återvänder till samma älv för fortplantning varje
år.
Ännu så sent som under 1980-talet utgjordes ungefär hälften av den årliga
sikfångsten av havslekande sik, men fångsterna numera är till 90 % vandringssik.
En betydande del av dessa vandringssikar är av utplanterat ursprung. Dessa
utplanteringar sker som kompensationsåtgärder samt som frivilliga
fiskevårdsåtgärder. I Finland planteras sammanlagt ut c. 50 miljoner sikyngel
årligen.
Gråsälsstammens ökning under senare år kan eventuellt vara bidragande till den
tydliga nedgång i sikbestånd som skett under senare år, men nedgången av
sikstammen började redan under slutet av 1970-talet då sälstammen fortfarande
var tämligen liten längs Finlands kuster.
Abborre
Abborren är en mycket populär fiskart, både bland yrkesfiskare och
fritidsfiskare. Abborren uppnår könsmognad vid en ålder av 2-5 år och vid en
längd av 10-20 cm. Abborren leker under våren. Honorna fäster en lång
romsträng vid något lämpligt substrat på bottnen, exempelvis vid vattenväxter
| 15
eller vid ris från omkullfallna träd. Inom Korsholms skärgårdsområde finns ett
stort antal vegetationsrika havsvikar, flador, glosjöar och åmynningsområden
som fungerar som viktiga lek och uppväxtområden för abborren. Att miljöerna
vid flador och glosjöar hålls ren och i naturligt tillstånd, samt att de är tillgängliga
för lekande abborrar, är viktigt med tanke på traktens abborrbestånd. Det kan
också vara skäl att freda vissa viktiga reproduktionsområden från fiske under
abborrens lekperiod på våren.
Yrkesfisket efter abborre har på senare år blivit en allt viktigare inkomstkälla för
de yrkes- och binäringsfiskare som är aktiva inom Korsholm. Det har lett att
trycket på abborrstammarna ökat i området. Även inom fritidsfisket är abborren
den viktigaste arten på sommaren.
Lake
Laken är en kallvattensfisk som leker under vintern. Laken blir könsmogen
ungefär vid fem års ålder. Vid Bottniska vikens kusttrakter leker laken vid
strandnära vatten där bottnen består av sand eller grus. Som lekplats väljer laken
gärna strömsatta sund. Nykläckta lakyngel är bland de årsyngel som kläcks
tidigast på våren och de kan ofta påträffas genast efter islossning. Eftersom laken
är en typisk kallvattensfisk så hotas lakbestånd ifall en eventuell
klimatförändring leder till ett varmare klimat. Speciellt i Österbotten har
lakbestånd också tagit skada av de naturligt sura alunjordarna som periodvis har
översvämmats vilket har lett till låga pH-värden vid lakens lekområden. Laken
missgynnas också vid eutrofieringar.
Traditionellt fångas laken främst under dess lekperiod på vintrarna. Under denna
tid fångas lake i ryssjor, på nät och i kassar. Lakens rom är en uppskattad
delikatess liksom även det vita, fasta köttet.
Nors
Norsen är en liten fisk, max lite över 30 cm. Den kan lätt kännas igen genom att
den har fettfena och stor mun med mycket tänder. Den har en karakteristisk doft
som påminner om gurka. Nors förekommer både i sötvatten och i havet. Norsen
leker på våren då den i stora stim söker sig till strandnära vatten. Leken äger ofta
rum i nära anslutning till älvmynningar eller också vandrar norsarna upp i
älvarna för att leka. Som liten äter norsen uteslutande djurplankton men som
större även bottenlevande ryggradslösa djur och yngel av andra fiskarter. Norsen
anses vara en god matfisk och har fångats i ryssjor, nät samt med not.
I Kvarkens skärgård fångas norsen allmänt som bifångst vid nätfiske eftersom de
på grund av sina långa tänder lätt fastnar även i nät med stort knutavstånd sett
till norsens kroppsstorlek.
Till skillnad från övriga laxfiskar gynnas norsbeståndet av en måttlig eutrofiering
eftersom de inte har lika höga krav på vattenkvalitet som exempelvis siklöja.
Havsöring
Havsöring skiljs vanligen ifrån den närbesläktade laxen på att den har ett större
antal fläckar, även under sidolinjen. Laxen är vanligen också blankare i
| 16
färgteckningen och havsöringens mun är aningen större än laxens vid samma
storlek. Öring är en fiskart som förekommer över nästan hela världen men
mellan olika öringstammar förekommer stora utseende-, och beteendeskillnader
beroende på miljön de lever i. Sina första levnadsår lever öringarna i sötvatten
och söker sig därefter ut till havet där de tillbringar några år under så kallade
födovandringar innan de för första gången återvänder till strömmande sötvatten
för fortplantning. De kan alltså anpassa sig både till sött och salt vatten.
Havsöring är en läcker matfisk och ett eftertraktat byte både bland fritidsfiskare
och yrkesfiskare. Havsöringsbeståndens storlek är beroende av utplanteringar.
Det finns inget naturligt lekande havsöringsbestånd inom fiskeområdet.
Fångsterna av utplanterad havsöring har minskat under senare år. Det beror
delvis på sämre överlevnad bland de utplanterade havsöringarna, men även fiske
med finmaskiga nät har försämrat effekten av utplanteringarna. Fritidsfiskare
fångar havsöring med nät, kastspö och trolling.
Gädda
Vid kvarkens havsvikar inleds gäddleken i slutet av april månad och fortgår ända
fram mot midsommar, speciellt längre ut i ytterskärgården. Lekplatserna i
skärgården vegetationsrika vikar och flador, ofta samma platser som abborrarna
leker vid. Efter kläckningen lever de en tid på näringen i gulesäcken, men de
övergår ganska snabbt till rovbeteende och äter andra fiskar redan vid några
veckors ålder. Under den första sommaren når gäddorna en storlek på ca 10-15
cm. Könsmognad når gäddan vid en ålder av 2-4 år, och de är vanligen ca 50 cm
långa vid en ålder av 5-6 år.
Gäddan har tidigare varit en viktig näringskälla för finländarna men nuförtiden
är arten främst populär bland sportfiskare. Alla riktigt stora gäddor (10-20 kg) är
honor. I Korsholms skärgård är gäddan mycket vanlig.
Harr
Inom Kvarkenregionen finns det en population av havslekande harr. Att harr
leker i Kvarken har varit allmänt känt under lång tid, men det var först under år
2004 som bevis för detta hittades i och med att några nykläckta harryngel
påträffades vid Holmögadd. Under år 2005 påträffades betydligt flera harryngel
runt Holmögadd-skärgården.
I Kvarkens havsområde finns olika typer av harrpopulationer, dels harr som lever
hela sitt liv i brackvatten, men även harrpopulationer som leker i sötvatten men
lever i havet som vuxna. Därtill finns i såväl Österbotten som Västerbotten
harrpopulationer som enbart lever i sjöar och vattendrag.
Populationen av den unika havslekande harren i Kvarken befinner sig i en kritisk
situation. Bestånden har minskat drastiskt på den finska sidan av Kvarken, och
inga harryngel har hittats på finska sidan. Havslekande harr i Finland kan därmed
eventuellt betraktas som utrotad, åtminstone som kritiskt hotad. På den svenska
sidan finns med säkerhet harryngel runt Holmön, och eventuellt ett svagare
bestånd runt Norrbyskärs-arkipelagen, men även i Sverige anses harrbeståndet
ha minskat betydligt under de senaste årtiondena.
| 17
Inga utförliga studier är gjorda för att klarlägga orsakerna till den havslekade
harrpopulationens nedgång. Tänkbara orsaker är övergödning som gynnar
algbestånd och storspigg samt försurning, framför allt i närheten av
älvmynningar.
Tänkbara förslag på åtgärder för att förbättra situationen för den havslekande
harrpopulationen kunde vara fiskefredningar under lektid, utplanteringar av
genetiskt samma sorts harr samt olika typer av biotopvård.
Mörtfiskar
Andelen bifångster av olika arter av mörtfiskar har ökat under senare år. Speciellt
mört, björkna, id och braxen finns det mera av längs Bottniska vikens kuster nu
jämfört med situationen under slutet av 1900-talet. Mörtfiskar gynnas av varma
somrar och en måttlig grad av eutrofiering, och detta tros ligga bekom de ökade
bestånden av exempelvis braxen och björkna i vår skärgård, och under de senaste
åren även i ytterskärgården. I takt med den tilltagande eutrofieringen längs våra
kuster har ett flertal andra arter av fisk missgynnats. Exempelvis sikbestånden
har minskat och detta tomrum har i många fall ersatts av mörtfiskar som inte är
önskvärda bland fångsterna inom fisket på grund av att de i princip saknar
ekonomiskt värde. Exempelvis nätfisket efter abborre i den inre skärgården
försvåras också av stora bifångster av arter som mört och braxen. De
mörtbesläktade fiskarnas framgång kan även förklaras med att de inte ställer
stora krav på vattenkvalitet, samt att de effektivt sprider sig och inte är speciellt
kräsna gällande födoval och valet av lekplatser.
Förändringar som skett utgående från område:
Kyro älv med mynningsområdet: Kyro älvs mynningsområde och influensområde
i skärgården är stort. Kyro älvs vatten och perioder med sura vattenflöden
reglerar storleken och sammansättningen av fiskbestånden både i älven och i
mynningsområdet. Det fiske som bedrivs är i första hand husbehovs- och
fritidsfiske. De viktigaste fiskarterna är abborre, gädda, gös, braxen och lake. I
Kyro älv finns även ett litet bestånd av nejonögon.
Flera av fiskbestånden i Kyro älv och dess mynning var svaga ännu på 1980-talet.
Mot slutet av 1980-talet ökade norsfångsten kraftigt i Kyro älvs mynning.
Miljöförstöringen i mynningen gynnade troligen norsen som har en stor
förökningsförmåga och snabb generationsväxling. Medan andra fiskbestånd som
t ex gös, id och sik ännu inte har återhämtat sig från 1970-talets sura vatten och
åtföljande fiskdöd. Situationen för både Kyro älvs eget vandringssikbestånd som
beståndet av mynningssiken är svagt.
Skärgårdsområdet: Utanför kusten finns lekområden för den havslekande siken.
På samma områden finns också goda fiskeplatser. Sikbeståndet har minskat över
hela området sedan början av 2000-talet.
I de yttre skärgårdsområdena varierar tillgången på lax beroende på väder och
vindförhållanden i samband med vandringen till lekplatserna i norr från år till år.
Men eftersom laxfisket är kraftigt begränsat går en jämförelse med tidigare år
inte att göra.
| 18
Strömmingsbestånden är goda, men det kustnära fisket har mer eller mindre
upphört på grund av liten efterfrågan och dålig lönsamhet. Största delen av
strömmingsfångsterna som landas inom området tas med trål på statens vatten.
Abborrbeståndet har överlag ökat och har medfört ökade fångster i det kustnära
yrkesfisket. Genom att fisket efter sik inte mera är så lönsamt har en del
yrkesfiskare övergått till att fiska abborre istället med ökat fisktryck som följd.
Ställvis har även laken ökat. Ökade lakfångster rapporteras från Vallgrund, Replot
och Iskmo. Lakbeståndet är fortfarande svagt i Köklot-Värlax skärgård och i Kyro
älvs innersta mynningsområde har laken varit helt borta de senaste åren.
I Iskmo området har det även skett en ökning av bestånden av gös, mört och
braxen. I Köklot har norsbeståndet ökat. Gäddstammen har ställvis minskat men
överlag har det inte skett några betydande förändringar.
Karperöfjärden har numera tack vare en förbättrad vattenkvalitet och
förbättringar i vandringsleden från havet en god stam av abborre och gädda.
1.10 Vidtagna fiskevårdsåtgärder
Fisktrappen i Iskmo har förverkligats och funktionerar bra trots att det vissa år
förkommer syrebrist högre upp i vattensystemet. Kaperöströmmens fisktrappa
funktionerar också på samma sätt och underlättar fiskens vandring till
Karperöfjärden. Den reglerar också vattennivån i fjärden på ett bra sätt.
Kalkningar i Norrfjärden har också genomförts. Samt investering i klippmaskin
till Österhankmo har också understöts.
Olika utredningar har också genomförts bl.a. utredning över Grönviksfladans
tillstånd.
I samband med rundringningen till de olika fiskelagen och -gillena framkom att
det inte gjorts några större fiskevårdsåtgärder under de senaste åren inom
fiskelagen. De fiskevårdsåtgärders som gjorts är främst att kontrollera och ibland
förbättra fiskens lekvandring in till olika flador.
1.11 Utplantering inom fiskeområdet 1997-2009
Främst har sik utplanterats inom fiskeområdet samt även lite havsöring, gös och
lake. Många fiskelag och vattenägare väljer att låta fiskeområdet samordna
utplanteringarna genom att låta de pilk- och spötillståndspengar som kommer in
varje år gå direkt via fiskeområdet till utplanteringar. På så sätt kan större
mängder fisk för utplantering köpas och utplanteringen sker mera samordnat
inom området.
I medeltal har ca 102000st vandringssikar och 237500 st nykläckta sikyngel
utplanterats/år inom fiskeområdet. De utplanterade sikarna härstammar till
största delen från Iijokistammen i norra Finland.
Dessutom har från år 2002 utplanterats ca 565000 yngel/år av Kyroälvsiken via
ett projekt som leds av ELY-centralen där man fångat moderfisk och klämt dem
på rom för kläckning.
| 19
Tabell 3. Utplanterade sikar mellan åren 1997-2009.
År 1997- Vandring Nykläckta
Sik lokal stam
2009 (st.) ssik
sikyngel
Totalt:
1222643 2850000
2927
Kyroälvsik
(2002-09)
4519900
I övrigt har havsöring från Lappfjärd/Storå-stammen(ca 2300st/år), gös (ca
4300st/år) nysskläckta lakyngel (ca 660000st/år) och lake (ca 2700/år)
planterats ut inom fiskeområdet.
Tabell 4. Övriga fiskarter som utplanterats mellan åren 1997-2009.
Nysskläckta
Försträckt
År
1997- HavsGös
lakyngel
lake
2009 (st.)
öring
Totalt:
28005
51378
7925000
2485
+750 kg
Lake
32668
De olika områdena har satsat på lite olika arter i början av tidsperioden medan
fiskeområdet administrerat utplanteringar under de senaste åren.
Utplanteringarnas storlek och arter har varierat från år till år beroende på
tillgången på fisk att plantera ut och finansiering. I bilaga 2 kommer en
sammanfattning av de olika fiskelagens utplanteringar. Årligen tas också rom
från Kyroälvsik nedanför Voitbyforsen av ELY-centralen. Rommen kläcks och
sedan planteras siken ut igen för att stärka stammen i området.
1.12 Ålägganden inom fiskeområdet
Inom fiskeområdet finns inga ålägganden.
1.13 Naturnäringsdammar inom fiskeområdet
Sandfladan i Vallgrund utnyttjas som naturnäringsdamm. Sandfladan är en sjö
som till storleken är ca 800 x 350 meter och ett medeldjup på knappt en meter.
Bottnen består mestadels av sand och är delvis igenslammad.
Sandfladans naturnäringsdamm fungerar som en uppväxtplats för sik.
Verksamheten vid naturnäringsdammens sköts om av Vallgrund fiskargille.
Årligen sätts 250 000 relativt nykläckta yngel av sik ut i Sandfladan. Detta görs
under vår/försommar. Sikens tillväxt är god i Sandfladan trots att ingen utfodring
av sikarna sker. Under sommaren växer dessa yngel så att de i september månad
vanligen har nått en totallängd på ca 18-20 cm. Under hösten samlas dessa
sommargamla sikar försiktigt in levande och planteras ut i närliggande
havsområden. Syftet med den verksamhet som bedrivs vid Sandfladans
naturnäringsdamm är att förstärka skärgårdens bestånd av sik. Antalet sikar som
fångas in och planteras ut varierar mellan olika år, men är vanligen i
storleksordningen 50 000 sikar per säsong (30 000 – 70 000). Sikynglen är
främst från den s.k. Iijokistammen.
| 20
1.14 Matfiskuppfödning inom fiskeområdet
Inom fiskeområdet finns ikraftvarande tillstånd för uppfödning av fisk. Nils-Erik
Snickars i Korsholm har miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet
sydost om Grytgrund och vinterförvaring av fisk i nätbassänger i havet vid
Mjödskäret i Norr Vallgrund by (20.11.2009 LSY-2009-Y-322).
1.15 Barn/Ungdomsverksamhet
Fiskeområdet har stött verksamhet som ökar fiskeintresset bland barn och
ungdomar, bl.a. till lågstadieskolor i kommunen.
2 Planeringsdel
2.1
Ordnandet av fisket
Fiskeområdet kan organisera av fisket inom sitt verksamhetsområde enligt de
möjligheter och skyldigheter lagen om fiske ger. Organiserandet av fiske kan ske
t.ex. genom föreskrifter om minimått, begränsningar av maskstorleken på nät och
beslut om fredningsområden.
Genom att aktivera fiskelagen och sprida information kan fiskeområdet befrämja
fisket och fiskevården inom området.
2.1.1 Mångsidigt fiske och nyttjande av vattenområden
Fiske är ett viktigt sätt att utnyttja de förnybara levande naturresurserna. Den
allmänna målsättningen för fisket är ett hållbart nyttjande av naturresursen, dvs.
fiskbestånden. Detta nyttjande kan anses ha tre dimensioner: en ekologisk, en
ekonomisk och en social. (Böhling & Salminen 2003.)
Ekologiskt hållbart är fisket, då det inte förorsakar bestående ekologiska
förändringar, t.ex. utrotning av fiskarter, fiskbestånd eller fiskstammar eller
förorsakar en bestående förändring av deras genetiska mångfald eller diversitet.
Ekonomisk hållbarhet innebär, att fisket bedrivs rationellt och ekonomiskt
lönsamt.
Socialt hållbart är fisket då olika befolkningsgrupper likvärdigt bereds möjlighet
att fiska. Lagen om fiske (286/1982) 1 § innehåller allmänt tolkat principen om
hållbart nyttjande. Där förutsätts, att innehavaren av fiskerätt, förutom att ordna
ett effektivt och rationellt fiske, också tar sig an vården av fiskbestånden och
deras reproduktion.
Mångsidigt fiske där alla bereds möjligheten att fiska och vården av
fiskebeståndet skapar fiskemöjligheter och bättre fångster.
Fiskevården gör nytta på följande sätt:
– fångsterna ökar
– fångsternas sammansättning förbättras
– fångstens användbarhet förbättras
– nya fiskemöjligheter skapas
– fisket görs tillgängligt för allt fler
| 21
– skador av miljöförändringar lindras
– fisket och annan användning av vattendraget samordnas
– förutsättningar för företagsamhet skapas inom området
Den ekonomiska nytta fiskevården ger kan noteras, förutom i ett större värde av
fångsten, också som ökade inkomster från fiskekort eller ett förhöjt värde på
stugtomter.
2.1.2 Fisket och fisketillstånd
Det viktigaste fisket är fiske med bottennät samt fiske med ryssjor och
fällor/nätkrokar. För de olika fiskegrupperna är tillgången på fisk samt
möjligheter att bedriva fiske viktigt. Fiskeområdet avser att genom
utplanteringar och andra vårdåtgärder befrämja tillgången på fisk samt genom
beslut som bygger på Lag om Fiske reglera fisket när vården av fiskbeståndet så
kräver.
Genom att utveckla försäljningen av fiskekort och informationen om dem samt
genom att stöda fiskevården befrämjas möjligheterna till fiske.
2.1.3 Strategier för yrkesfisket
Siken, abborren och gädda är de för yrkesfisket ekonomiskt mest betydelsefulla
fiskarterna. Laxfiskets betydelse har minskat pga. de kraftiga begränsningarna.
Åtgärder för yrkesfisket är bibehållande av nuvarande fiskutplanteringar inom
området, genom fiskevattenvård förbättra fångsterna i det kustnära fisket efter
andra arter än siken och att genom tekniska bestämmelser för redskap, få ett
bättre ekonomiskt utbyte av fångsterna. Lakens betydelse för yrkesfisket
befrämjas genom utplantering av lake.
Fiskeområdet avser att säkra det yrkesmässiga fisket inom naturskyddsområden.
Fiskeområdet avser att stöda och delvis inventera hamnarnas fiskeutrustning
samt hjälpa de olika hamnarnas planer på utvecklande av fiskehanteringen inom
området. Även möjligheten att samla upp mörtfiskar i större omfattning utreds
för t.ex. biogasframställning.
2.1.4 Strategier för husbehovs- och fritidsfisket
Även för husbehovsfisket är abborre och sik de mest betydelsefulla arterna. Inom
området finns goda möjligheter för husbehovsfisket samt möjlighet till ett
mångsidigt fritidsfiske med tillgång både till havs- och älvmynningsområde.
Fiskeområdet stöder fortsatt utveckling av fritidsfiskemöjligheterna samt även
att husbehovs- och fritidsfisket skall kunna bedrivas inom naturskyddsområden.
Fiskeområdet avser att upprätthålla tillgången på de naturligt förekommande
arterna. Framförallt är man intresserad av att förbättra lakbestånden. Även
utplantering av havsöring och gös inom fiskeområdet uppmuntras.
| 22
2.1.5 Strategier för fisketurism
Fisketurismen är en relativt ny näring under utveckling. Den kan bidra till
arbetstillfällen och hjälpa upp turismnäringen i regionen. Vattenägarna och
fiskeområdet skapar förutsättningar för utvecklingen av fisketurismen men följer
även med dess användning av vattenområden och fiskbestånden.
Speciellt lämpade för fisketurismsatsningar är de grundare skärgårdsområdena.
Gäddan och speciellt stor gädda är det mest eftertraktade bytet, men även
mörtfiskar typ id och braxen är arter som kan attrahera fisketurister.
Fiskeområdet följer i samarbete med vattenägarna med beståndsutveckling av
gäddan och kan vid behov ge förslag på minimi- eller maximimått och fredningar.
För närvarande är beståndet av gädda gott och kräver inga åtgärder.
Fiskeområdet har ett tillstånd för fiskeguider som berör vissa vattenområden.
Fiskeområdet anser det önskvärt att fler vattendelägare ansluter sig till det
gemensamma tillståndsområdet.
2.1.6 Övervakning
Fiskeområdet har egna edsvurna övervakare som sköter om övervakningen av
fiskeområdets egna beslut.
Det är skäl för fiskeområdets styrelse att de utsedda fiskeövervakarna är
olycksfalls- samt rättsskydds- och ansvarsförsäkrade.
2.2
Fiske- och vattenvård
2.2.1 Fiskutplanteringar
Fiskeområdet avser årligen vårda fiskbestånden genom utsättningar av fiskyngel
och genom tillvaratagande och försträckning av lokala fiskarter som sik, gös och
harr.
De fiskarter som kan behöva förstärkas genom utplanteringar är havsöring, sik,
lake, harr, och gös. Fiskeområdet strävar efter att vid utsättning av fisk få friska
yngel av god kvalitet. Inom området bör man utreda vilka fiskarter det lönar sig
att sätta ut inom de olika områdena.
Vid sikutplanteringar i Kyro älv avser fiskeområdet att så långt som möjligt
ersätta utplanteringar av vandringssik med den egna sikstammen från Kyro älv
och dess mynning. Fiskeområdet stöder aktivt arbetet med att tillvarata rommen.
För arbetet med Kyro älvs sik och havsområdets harrstam avser fiskeområdet att
även söka om medel för utveckling av fiskbestånden. För ansökan uppgörs skild
projektplan.
Lakbeståndet kan förstärkas genom inplantering av nykläckta eller försträckta
yngel. Områden som prioriteras är Grönvikfladan och Revöfjärden.
| 23
2.2.2 Vård av lekplatser
I första hand rekommenderas förebyggande vård. Fiskeområdet bevakar aktivt
alla åtgärder (grävningar, muddringar) som försurar d.v.s. frilägger alunjordar
när åtgärderna är riktade mot åar, bäckar, diken, glon och flador som har
betydelse för fiskstammens fortbestånd. Dräneringar och dikningar kan förutom
försurningar förorsaka erosion och igenslamning av lekområden. Ett problem
som också förekommer är igenväxning av lekplatser.
För att få ett starkt bestånd av de olika fiskarterna behövs tillräckliga
reproduktionsområden. Fiskeområdet avser utreda behov och möjlighet att
upprätthålla eller restaurerar de för den vinter- och vårlekande fisken viktiga
lekområden enligt delvis enligt egen utredning år 2009.
Replot-Björköby landets grunda steniga skärgård består av ett stort antal
havsvikar, flador och glosjöar. Dessa är viktiga lekområden för den vårlekande
fisken. Många av lekområdena har utsatts för kraftig exploatering i form av
dikningar, kalhyggen, vägbyggen och villabebyggelse. Och deras status som
lekområde har därmed försämrats. Förutom gädda, abborre och mört finns även
små lekbestånd av id, braxen och lake i området. De större fladorna som mynnar
till de inre fjärdarna mellan Replot, Panike och Björköby har tidigare haft ett
lekbestånd av lake. Det finns nu endast några lekområden som eventuellt har
kvar lekbestånd av laken. Fiskeområdet vidtar åtgärder för att få tillbaks laken i
Revöfjärden och de övriga infjärdarnas fladasystem.
På Korsholms fastland finns de till ytan största lekområdena i Iskmosund,
Karperöströmmen-Karperöfjärden, Lappsunds å mynning och Kyro älvs mynning.
Dessa lekområden är dock påverkade av den markbundna försurningen,
muddrings- och rensningsarbeten vilket betyder att deras funktion som
lekområden har försämrats. De mindre lekområdena i området är därför viktiga
för att upprätthålla beståndet av vårlekande fisk i området. För laken är det dock
älvmynningsområdena som är de viktigaste yngelproduktionsområden.
Följande speciellt uppräknade områden avser fiskeområdet prioritera vid vård av
lekområden och uppväxtområden, men även andra lekområden som nämns i
Wistbacka & Snickars utredning 1999 kan åtgärdas:
KARPERÖ: Karperöfjärden, Karperöströmmen
KÖKLOT: Storlagnfladan, Mörtträsk, Mörtfladabäcken
VÄRLAX: Högskärsfladan, Bodfladan, Byvikfladan, Saltlotfladan, Hanklotfladan,
Bastufladan, Muntfladan
KARPERÖ-HAMNSKÄR: Inloppet till flada
MÄRASKÄR: Trutörsfladan
ISKMO-JUNGSUND: Kalvskärsträsk, Hallonäsfladan, Iskmo-sunds damm
SÖDERUDDEN-PANIKE: Klobbfjärden, Granskärsfjärden med tillhörande vikar,
Korsbådafjärden, Åddströmmen (förbättrande av vattencirkulationen)
BJÖRKÖBY: Storbrunn, Kärringssundet
NORRA-SÖDRA VALLGRUND: Finnvekan, Djupörshålet
REPLOT: Halvskärsbotten, Revöfjärden, Ledörssund-Finnvekan, Österörfladan,
Backfladan, Björngrund, Korsöpottarna
VASSOR-HAGNÄS: Underhåll av vattencirkulationskanaler
VÄSTERHANKMO-PETSMO: Norrfjärden, Kosköbrunn, Kanalsbottnen, Kanalen,
Hanklot-Hanklotbottnarna
| 24
Åtgärder som kan komma ifråga är t ex möjliggöra fiskuppvandring till
lekplatserna, byggande av fiskeleder eller fisktrappa, fångst och kontroll av fisk
och yngel, kontroll av vattnets pH, åtgärda försurning, vattenståndsregleringar,
slåtter av vattenväxtlighet, risvasar för abborre.
2.2.3 Hotade fiskpopulationer
I Kyro älvs mynning leker en snabbvuxen stam av skärgårdssiken och till älven
stiger fortfarande Kyro älvs egen vandringssik. Båda dess kan anses hotade och
deras reproduktion är beroende av älvens vattenkvalitet.
Den havslekande siken är numera också hotad. Intensivt fiske, ökad sälstam och
försämrade lekmöjligheter har gjort att stammen minskat i antal och storlek.
I Kyro älv finns också en lokal gösstam. Gösen fångas i det nedre loppet av
Kyroälv under sommarmånaderna. Gösstammen kunde stärkas genom
utplanteringar men först borde den lokala stammen undersökas. Bäst vore att
fånga moderfisk i älven och föda upp den lokala stammen.
I havsområdet finns ännu spillror kvar av den havslekande harrstammen.
Starkast är stammen runt Valsörarna. Den stam som funnits runt Mickelsörarna,
Märaskär och på östra Gloppet är fåtalig eller försvunnen. Tänkbara förslag på
åtgärder för att förbättra situationen för den havslekande harrpopulationen
kunde vara fiskefredningar under lektid, utplanteringar av genetiskt samma sorts
harr samt olika typer av biotopvård.
2.2.4 Naturnäringsdammar
Fiskeområdet kan vid behov ge stöd för investering och underhåll till den damm
som redan finns vid Sandfladan.
2.2.5 Förbuds- och fredningsområden
2.2.5.1 Pilk mete spöfiske förbud
Förbud enligt Lag om fiske 11 § för de i 8 § i lagen avsedda handredskap anser
fiskeområdet att det kan vara skäl att införa för att skydda flador, glon och vikar
som är viktiga lekområden för de vårlekande fiskarterna enligt bilaga 1.
Fiskeområdets styrelse eller fiskelagen ansöker om fredningar av nämnda
områden hos landsbygdsnäringsdistriktet om behov föreligger. Fiskeområdet
koordinerar ansökningarna. Pilk-, mete- och spöfiskeförbudet utanför
Svedjehamn bibehålls.
2.2.5.2 Fredningsområde
Inom Korsholms fiskområde finns ett fredningsområde för gös.
(http://www.ahven.net/kalastusalueet/kalastusalue.php?id=189&show=erityis
maaraykset)
| 25
”Korsholms fiskeområdes stämma 26.4.2007 besluter enligt lagen om fiske 43 §, att
inrätta ett fredningsområde inom de vattenområden i havet vilka omfattar
Österhankmo samt Västerhankmo byars vattenområde i Kyro älv och vidare ut i
Kyro älvs mynningsområde omfattande Hagnäs-Vassors byars område
(Vassorfjärden och Österfjärden) till kommungränsen Korsholm-Vörå-Maxmo.
Fredningsområdet är i sin helhet beläget inom Korsholms kommun. Till
fredningsbeslutet bifogas en karta.
Fredningstiden omfattar juni månad och innebär att fångst av gös är förbjudet med
alla fiskesätt årligen under tiden 1.6-30.6 fram till och med 30.06.2015.
Beslutet träder i kraft 29.5.2007 och är i kraft till 30.06.2015”
2.2.6 Övriga fredningar
Fiskeområdet anser att en fredning av områden under fiskens lek är effektivare
och mera ändamålsenlig än en totalfredning under en längre period.
Fredning av lekplatser för abborre enligt fladautredningen under lekperioden
även för nätfiske.
Fiskeområdet eftersträvar att siken fredas under lektiden där det finns
lekområden för speciellt storvuxen vandringssik och skärgårdssik. Vissa av
Korsholms fiskeområdes fiskelag och fiskargillen fredar siken under lektiden.
Fiskeområdet rekommenderar att flera deltar i den frivilliga fredningen.
Enligt Lag om Fiske har Österbottens T&E-central, Fiskeenheten beslutat att Kyro
älvs vattendrag är ett enligt lagen avsett lax- eller sikförande vattendrag.
2.2.7 Förbättrande av vattenkvalitet
De största vattenkvalitetsproblemen är övergödning av vattendragen och
försurningen av fiskens yngelproduktionsområden.
I de norra delarna av fiskeområdet är Kyro älvs mynningsområde ett mycket
viktigt lekområde. Kyro älvs huvudfåra har även ett eget fiskbestånd. Älven är
känslig för försurningar och sura vår och höstflöden uppträder regelbundet.
Försurningen och variationer i surhetsgraden reglerar fiskstammens produktion
och sammansättning i älven och utanförliggande havsområde.
Fiskeområdet anser att det vore viktigt att ytterligare få en förbättrad
vattenkvalitet i älven eftersom den inverkar på kustområdets vattenkvalitet. Men
även fiskbeståndet i älven och bosättningen runtomkring skulle befrämjas av en
förbättrad vattenkvalitet. Den diffusa belastningen bör minska och olika
vattenskyddsåtgärder som finns rekommenderade för jord- och skogsbruk,
pälsfarmning och glesbebyggelse genomföras.
Fiskeområdet strävar till att de värsta försurningskällorna åtgärdas. Kalkning av
tillflöden kan krävas, men om kalkning är en lämplig åtgärd avgörs från fall till
fall.
| 26
I Karperöfjärden bör kalkningen av utfallet som leder till fjärden fortsätta. Även
fjärdens försurande utloppskällor bör undersökas och eventuella
kalkningsåtgärder vidtas.
Kalkning av vattnet från Norrfjärdens torrläggningsområde skulle krävas för att
förbättra vattenkvaliteten i Lappsunds å. Jungsundsbäcken, med utlopp i Iskmo
sund är fortfarande sur och kräver fortsatt kalkning.
Fiskeområdet avser följa med utvecklingen av vattenkvaliteten inom sitt område,
speciellt med avseende på vattendragens surhetsgrad. Fiskeområdet anser att
man vid vägbyggen, dikningar inom jord- och skogsbruk samt vid rensningar av
vattendrag bör vidta förebyggande åtgärder för att förhindra urlakning av
näringsämnen och försurande substanser till vattendragen.
Dikningar eller rensningar som planeras inom för fisken viktiga lekområden bör
undvikas helt. Vid dikningar och rensningar i övrigt får inte förutsättningarna för
fiskstammen försämras. Ett absolut måste vid alla ingrepp är att de massor som
tas upp ur vattendragen kalkas. Där de förebyggande åtgärderna inte är
tillräckliga bör en direkt kalkning av vattendragen övervägas.
2.2.8 Reglering av fångstredskap och minimimått
Redskapsbestämmelsen kan införas endera genom att fiskelagen ger egna
rekommendationer eller att fiskeområdet besluter enligt Lag om Fiske. För siken
är gällande minimimått 30 cm genom fiskeområdets beslut.
Fiskeområdet anser att minsta tillåtna knutavstånd i fjällfiskryssjor bör vara 33
mm. Bestämmelser om minimimåtten för fisk finns i förordningen om fiske.
Minimimått: Havslax 60 cm (undantag: Bottenviken 50 cm), havsöring 50 cm,
insjölax 40 cm, insjööring 40 cm, röding (inom Vuoksen vattensystem och i Enare
träsk) 40 cm, gös 37 cm och harr 30 cm. Fiskeområdet strävar till att ett minimått
på nät för abborrfiske skulle vara 40 mm.
Ett fiskeområde kan för ett visst vattenområde bestämma minimimått också för
sådana fiskarter som inte anges i förordningen om fiske (eller för kräftarter) eller
bestämma att minimimåttet skall vara större än vad som bestäms i förordningen.
2.2.9 Utveckling av fisket i Kyro älv
Kyro älv har fortfarande många ekonomiskt värdefulla fiskarter. Tillståndet för
många av stammarna är dock svagt. Utvecklingen av fisket i älven förutsätter en
förbättrad vattenkvalitet för att åtgärderna på sikt skall vara lönsamma.
Fiskeområdet önskar förstärka stammen av gös samt vandringsfisk och då i
första hand sik och nejonöga, men även havsöring är intressant.
| 27
2.2.10 Försäljning av fisketillstånd
Målsättningen är att underlätta försäljningen av fisketillstånd inom de olika
vattenområdena inom fiskeområdet. En internetsida borde utformas för att
underlätta speciellt fritidsfiskarnas möjligheter att lösa fiskekort.
För utlösande av lokala fiskekort för bl.a. nätfiske inom byavatten bör man vända
sig till de av vattenägarna utsedda förtroendemän eller de försäljningspunkter
som finns i bilaga 2. Genom att det förekommer så många olika vattenägare inom
området är förfarandet med fiskekort väldigt varierande. En mera enhetlig linje
för kostnader och begränsningar i fisket kunde utarbetas av fiskeområdet.
2.2.11 Utnyttjandet av fisktillgångarna
Utnyttjandet av fisktillgångarna undersöks av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
och övervakas av T&E centralen, Fiskeenheten, som underlyder Jord- och Skogsbruksministeriet, avdelningen för fiskeri och jakt.
Kvoterna för de fiskarter som är kvoterade (lax, strömming, vassbuk och torsk)
bestäms årligen av Östersjökommissionen och av EU. De begränsningar som för
tillfället berör Korsholms fiskeområde är vårfisket med sik- och laxfällor
Fiskbeståndens tillstånd påverkas av miljöfaktorer, utplanteringar och fisket.
Graden av utnyttjande av fisktillgångarna bör vara sådan att lekbeståndet
bevaras så stort att förökningen tryggas. I det följande beskrivs Vilt- och
fiskeriforsknings institutets prognoser för de ekonomiskt viktigaste fiskarterna.
Laxfångsterna är till stor del beroende av utplanteringar.
Beståndet av vandringssik upprätthålls till stor del med hjälp av utplanteringar
även om den också leker naturligt. Under de senaste åren har man årligen
planterat ut ca 10 miljoner sikyngel. Under senare år har bestånden av
vandringsik minskat i Bottniska viken och fångsterna förskjutits i riktning mot
mindre fiskar. Orsaken är användning av alltför finmaskiga nät. Genom att öka
maskstorleken vid sikfiske kunde man undvika att vandringssiken fångas alltför
tidigt. Detta skulle öka fångsterna. Under havssikens lektid kan man använda
finmaskigare nät eftersom andelen vandringssik i fångsten då är mycket liten.
2.2.12 Faktorer som hindrar utnyttjandet
Faktorer som hindrar utnyttjandet kan vara nedsmutsning och igenväxning som
följd av eutrofiering, försurning, negativa förändringar i fiskfaunan eller annan
användning av vattendrag.
De faktorer som förhindrar utnyttjandet är relaterade till vattenkvalitetsproblem.
Försurning av de inre fjärdarna eller låga syrehalter vintertid leder ställvis till
försämrade fiskfångster eller att fiskarna dör i bragder och sumpar.
| 28
De ökande populationerna av säl i Kvarken försvårar fisket med nät och ryssjor
för speciellt yrkesfisket. Även det ökande antalet storskarvar leder också till
störningar i fisket.
2.2.13 Tillgängliga lekplatser och yngelområden
Kyro älv med mynningsområdet: Kyro älvdeltat är det viktigaste lek- och
yngelproduktionsområdet i Kvarkenregionen. I älven leker bl.a. gädda, abborre,
mört, lake, sik och nejonöga i mynningsområdet leker bl.a. gädda, abborre, mört,
sik, lake, id, braxen, stäm, gös och nors. För laken är framförallt det yttre området
ett viktigt förökningsområde.
Skärgårdsområdet: I skärgården är de främst de mindre vattendragen och inre
fladorna som fungerar som viktiga lekområden för de vårlekande fiskarterna.
Vattnet i de grunda fladorna och glosjöarna värms snabbt upp på våren och
skapar en god livsmiljö för fiskyngel som är känsliga för temperaturförändringar.
Fladorna är barnkammare för mörten, gäddan och abborren. Förutom den
gynnsamma temperaturen erbjuder fladorna lämpliga skyddsplatser och rikligt
med föda. Tillfälliga variationer i vattenståndet kan vara ett problem för fisk som
kommit till fladan för att leka, men å andra sidan dämpar trösklarna i fladans
mynning variationen. Fiskynglen som kläcks på våren lever och växer upp i fladan
över sommaren och vandrar ut till havet under höstregnen då leden ut till havet
igen är vattenfylld.
På hösten fryser fladorna till före havet. På grund av en lång isperiod och hög
produktionsnivå är de flesta fladorna på vårvintern helt syrefria och vattnet
luktar svavelväte. Vårens smältvatten syresätter vattnet i fladorna och
kretsloppet sätts igång på nytt. Den syrefria perioden är naturlig för fladorna och
främjar frigöringen av näringsämnen och skapar förutsättningar för
fiskyngelproduktionen.
2.3
Åtgärder för främjandet av fisket och fiskevården
2.3.1 Information
Fiskeområdet strävar efter att öka informationen till de intressenter inom fisket
som verkar inom området. Fiskeområdet strävar också till att öka informationen
till barn och ungdomar t.ex. via skolbesök.
Fiskeområdet strävar till att aktivt delta i planeringen av marina
vindkraftsparker samt i övrig planeringsverksamhet av kust- och havsområden.
Fiskeområdet bör i mån av möjlighet höja sin profil och delta i den allmänna
fiskedebatten inom området via massmedia. Även en internetsida där det
framgår information om fiskeområdet och de delägarlag som verkar inom
området, samt var och hur man kan köpa fiskekort bör göras.
| 29
2.3.2 Samarbete
Fiskeområdet strävar efter att öka samarbetet mellan de intressenter som finns
inom fisket (yrkesfiskare, deltidsfiskare, husbehovsfiskare, sportfiskare och
fiskeguider), deras intresseorganisationer och olika myndigheter inom
fiskeområdet.
Österbottens fiskarförbund http://www.fishpoint.net/
2.3.3 Utplanteringar
Fiskeområdet strävar efter att öka utplanteringarna av olika fiskearter som
främst gagnar yrkesfisket men även andra intressenter inom fisket. De fiskarter
som främst ämnas utplanteras är sik, havsöring, lake och gös.
Fiskeområdet kan ge råd om utplanteringar inom dess område. Fiskeområdet kan
bl.a. ge utlåtande åt Arbetskrafts- och näringscentralen, om fiskeområdet har
ansökt om utplanteringslov enligt LoF 121 §. Fiskeområdet har då befogenhet att
styra utplanteringsverksamheten och från detta tillgängliga resultat.
Då kan fiskeområdet:
• förbjuda och begränsa användande av allmänna fiskerätten (LoF § 11.3 och
11.1)
• maskstorleks begränsningar för redskap (LoF § 32.2)
• förbud och begränsningar för olika fiskeredskap (LoF § 32.3 och 37. 2)
• grunda eller dra in ett fredningsområde (LoF § 43 och 46.1)
• bestämma om minimått som avviker från förordningen (LoF § 35.2)
Fiskeområdet strävar även i framtiden till att koordinera utplanteringarna av fisk
inom området. En del av de pengar som kommer in från statens fiskekort och
spinnfiskekort samordnas av fiskeområdet för att göra mera enhetliga och
samordnande utplanteringar inom området. Även att stöda de lokala fiskelagen
och utreda deras möjligheter att bygga naturnäringsdammar inom området.
2.3.4 Planerade fiskevårdsåtgärder
Fiskeområdet strävar efter att öka kunskapen hos alla de intressenter som verkar
inom området genom att öka informationen om fiskevårdsåtgärder,
restaureringar och finansiering.
2.3.5 Fredningsområden
Fiskeområdet strävar efter att öka kunskapen om de fredningar som redan finns
inom området samt utreda på vilka sätt olika typer av fredningar det ytterligare
kan finnas behov av inom området. Fiskeområdet kan även ge råd till vattenägare
om hur förfarandet vid fredningar går till.
Rekommenderas att fiskeområdet arbetar med att skydda viktiga lekområden
genom fredning (LoF 43 §). Beslutet görs av fiskeområdet.
| 30
2.3.6 Övriga åtgärder
2.3.6.1 Vattenområde för yrkesfiske bör säkerställas
Enligt lagen om fiske 16 § kan fiskeområdet rekommendera vattenområdets
ägare att hyra ut området till yrkesfiske, om vården av fiskbeståndet i
vattendraget eller det fiskeriekonomiska tillgodogörandet av beståndet väsentligt
försvåras av att något vattenområde lämnas outnyttjat.
Vattenområdets ägare bör beakta att tillräckligt stora och enhetliga
vattenområden reserveras för olika former av yrkesfiske, så att första paragrafen
i lagen om fiske uppfylls. För att yrkesfiske skall kunna utvecklas och dess
kontinuitet säkras bör vattenägare göra hyresavtalen för minst fem år (LoF 19 §).
Då kan fiskarena göra långsiktiga investeringar och planer.
2.3.6.2 Enhetliga fisketillstånd
Man kunde försöka införa ett större enhetligt vattenområde till vilket det säljs
fisketillstånd för t.ex. trolling (tilläggsspön) eller för fiskeguider/turistföretag.
2.3.7 Webbadresser
Korsholms fiskeområde:
http://www.korsholmsfiskeomrade.fi
Lagen om fiske:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1982/19820286?search[type]=pika&sear
ch[pika]=lag%20om%20fiske
Förordning om fiske:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1982/19821116?search[type]=pika&sear
ch[pika]=lag%20om%20fiske
Fiskeavgifter och kontonummer :
http://www.mmm.fi/sv/index/framsida/fiske_vilt_renar/Fritidsfiske/kalastusm
aksut.html
ELY-central:
http://www.ely-keskus.fi/swe/Sidor/default.aspx
Vilt- och fiskeriforskningscentral:
http://www.rktl.fi/svenska/
Korsholms kommun:
http://www.korsholm.fi
Kvarkenharrens yngelproduktionsområden:
http://www.harrleken.nu/index.htm
Intersik är ett samarbetsprojekt mellan svenska och finska myndigheter och
forskare som behandlar sikens yngelproduktion, sikbeståndens och sikfiskets
tillstånd i Bottniska viken:
http://www.intersik.se/
Österbottens fiskarförbund:
http://www.fishpoint.net/
EU:s Grönbok - Reform av den gemensamma fiskeripolitiken:
| 31
http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2009:0163:FIN:SV:PDF
3 Bilagor
Bilaga 1. Viktiga lekområden
För följande betydelsefulla lekplatser för de vårlekande fiskarterna anser
fiskeområdet att det kan vara skäl att införa förbud enligt 11 § lag om fiske för det i
8 § avsedda handredskapsfisket. Fredningen skulle införas under lektiden.
Områdena är särskilt betydelsefulla lekområden för vårlekande fiskarter eller fisken
använder dessa som vandringsleder (kungsled) till och från lekplatserna. Fiskelagen
eller fiskargillena har restaurerat flera av områdena och dessa är fredade för
fiskelagens egna medlemmar.
Vallgrund:
1. Kobbsund-Rudskärsfjärden
2. Högskärsvik-Stråkafladan med bäck
3. Lompon-Ormskatan med bäck
4. Djupörin-Långskäret med bäck
Björköby:
1. Från simhuset vid Svedjehamn till Svartbådeskatan till Björken
2. Märaskatvik (100 m från bäckmynningen).
3. Lappörssund-Natan-Hästskärsvattnet.
4. Valvasund
5. Kalskärsfjärden
Replot:
1. Väderskatbotten med tillhörande flador
2. Kolaskärsviken.
3. Höuvfladan och Backfladan
4. Davidsfladan
5. Bastufladan och Lillbrunnsfladan
6. Österstöfladan
7. Långörsfladan
8. Kotörsund
9. Ledörssund och Rudskärsfjärden
Veikkars:
1. Båskasforsen
Petsmo
1. Kanalsbottnen
2448
0
2
2
1156
1041
2
1260
1485
0
2625
Smedsby-BöleKlemetsö delägar
lag/Söderuddens fg
Karperö-Värlax smf
Forststyrelsen,
Kvarken-Norrskär by
Vistan-Grundskat
smf Rnr 499:876:3:0/
Brändövik fg
Norra Jungsund
fiskelag
Österhankmo
fiskelag
5
3812
Petsmo fiskelag
1679
6
4241
Kvevlax kyrkoby
fiskelag
4
6375
1
6
8
8152
10158
Replot fiskelag
20
Yrkes
fiskare
(st.)
Södra Jungsund
fiskelag
Norra-Södra
Vallgrund fiskelag
Iskmo fiskelag
20206
(ha)
Vattenomr.
111
30
17
70
100
30
262
250
150
130
50
270
(st.)
Fritids
7
10
7
5
10
10
16,80
15
10
10
?
Bofast
/mantal
pris/år
(€)
10
15
10
7
30
12
11,80
15
pris/år
(€)
15
villabor
20
20
Yrkes
fiskare
pris/år
(€)
15
pris/år
(€)
övrigt
5 nät / kort för
övriga, bysbor fritt,
ryssjeavg. 35€/stor,
inga begränsningar
6 nät /kort
övrigt: 15€ trolling
med 6 spön
10 nät
6 nät (mantal 6 nät/
8,40€,
<16 nät/11,80€
>16 nät 16,80€)
mantalsägare
villabor 5 nät
mantal mera
icke bysbor
3 nät/1 katiska
10 nät/kastspö
Begränsningar
anmärkningar
Åkerman TorErik
(Styrelsen)
Birgitta Bergqvist
(Norra /Södra
Jungsund and.l)
(H. Backlund)
bankgiro/register
posten
Fiskekort
Bilaga 2: Förteckning över de olika vattenområdenas förvaltare med antalet yrkes- fritidsfiskare samt statistik.
Björköby fiskelag
Vattenägare /
Fiskelag
(år 2007)
| 0
Tölby smf
Rnr 499:435:876:2
Råskärs smf
Rnr 499:876:?:?
Södra Hälsingby
(Djupskäret)
Rnr 499:405:?:?
Märaskär
(Haldin nr 6)
Köklot (Koskeby)
Rnr 499:435:876:2
Köklot (Mie-voi-Mart)
Rnr 499.876.9:0
Koskö bys smf
499:435:876:1
Singsby nr 1 o 2
Rnr 499:417:876:2
Heikkilä hemman
Rnr 499:458:876:2
Munsmo fiskelag
Norra Köklot
smf
Rnr 499.876:10:0/
till gille
Tölby (Djupskäret)
rnr 499:421:?:?
Lillkyro smf
rnr 499.876:8:0
Karperö smf
Västerhankmo
fiskelag
Vassor fiskelag
91
96
128
149
169
200
210
222
236
240
304
390
573
581
4
60
70
978
0
90
996
15
5
6
10
12
matalsägare, bysbor,
villaägare
3 spön/2 nät
inga begränsningar
25€/liten
Tesses café
| 1
Norra Helsingby,
Tölby, Vikby
499.876:5:0
Staversby-Miekka
fiskelag
Singsby nr 3
499.417:876:1
Singsby nr 9 Rnr
499:417:876:3
Östersolf, Västersolf,
Rimal smf Rnr
499.876:6:0
Vikvatten i Laihia by
499:505:876:1
Voitby fiskelag
Isoluodon
osakaskunta Rnr
499:876:7:0
Tölby 499:421:22:6
Köklot (Vassor) Rnr
499:438:876:2
Haaro o Selkäniemi
Rnr 499:876:13:0
Smeds 3, Påfs 8, Forth
12 smf 499:511:876:2
Veikars fiskelag
10
20
20
29
36
43
52
55
58
59
61
68
81
| 2
| 0
Bilaga 3. Sammandrag av de utplanteringar som skett mellan åren 1997-2009
inom de olika vattenägarna/-arrendatorerna.
År 1997 (st.)
Havsöring Gös
Vandringssik
Nykläckta sikyngel
Söderudden fl.
550
Björkö fl.
11710
Norra-Södra
11710
Vallgrund fl.
Iskmo fl.
9368
Petsmo fl.
4360
11710
11710
Korsholms kommun,
Björkö fl.
Böle m.fl. byars fl.
100000
År 1998 (st.)
Björkö fg.
Karperö-Värlax fg.
Iskmo fl.
Korsholms fiskeområde
Söderudden,
Vallgrund,
Iskmo,
Västerhankmo,
Koskö)
Korsholms kommun
Söderuddens fiskargille
Petsmo fl.
Norra-Södra Vallgrund fl.
Böle m.fl. byars fl.
Replot fl.
Vandringssik
49180
5018
19672
(Björkö,
246373
Replot,
Petsmo,
År 1999 (st.)
Havsöring
Korsholms kommun
Iskmo fl.
Replot fl.
Norra-Södra
Vallgrund fl.
Petsmo fl.
Södra Jungsund fl.
Replot fl.
508
År 2000 (st.)
Havsöring
Korsholms kommun
Böle m.fl. byars fl.
Iskmo fl.
Södra Jungsund fl.
628
Nykläckta sikyngel
8364
8197
16728
16393
100000
300000
Vandrings
sik
Sik,
lokal stam
Nykläckta
sikyngel
12295
8450
6831
8450
2927
350000
Gös
Vandringssik
5526
15157
8679
Nykläckta
sikyngel
| 1
Björköby fg.
Norra-Södra
Vallgrund fl.
Söderuddens fg.
Petsmo fl.
Böle m.fl. byars fl.
28069
9643
5786
9643
100000
År 2001 (st.)
Korsholms kommun
Björköby fg.
Iskmo fl.
Korsholms fiskeområde
Petsmo fg.
Iskmo fl.
Björköby fg.
Norra-Södra Vallgrund fl.
Söderuddens fg.
Havsöring
595
848
År 2002 (st.)
Havsöring
Korsholms kommun
Iskmo fl.
Korsholms
fiskeområde
Petsmo fg.
Iskmo fl.
Söderuddens fg.
Norra-Södra
Vallgrund fg.
744
År 2003 (st.)
Gös
Gös
Vandringssik
5035
35693
26441
13220
27441
7932
5357
Gös
Vandrings
sik
Nykläckta
sikyngel
Nykläckta
lakyngel
6088
48418
743750
9773
8721
5814
200000
Iskmo fl.
10059
Petsmo fg.
3422
Korsholms
fiskeområde
Korsholms kommun
Norra-Södra
Vallgrund fg.
Norra och Södra
Vallgrunds fiskelag
Vandringssik
Nykläckta
sikyngel
7932
3571
33638
Nykläckta
lakyngel
883400
3570
200000
33350
| 2
År 2004 (st.)
Havsöring
Vandringssik
Köklot fg.
945
Korsholms
fiskeområde
Iskmo fl.
Söderuddens fg.
Norra-Södra
Vallgrund fg.
BrändövikVistan fg.
Replot fg.
32437
Nykläckta Försträc
lakyngel
kt lake
900000
11162
3488
250000
134000
167000
2485
År 2005 (st.)
Havsöring
Köklot fg.
Korsholms
fiskeområde
Västerhankmo fl.
Österhankmo fg.
Petsmo fg.
Iskmo fl.
Björkö fg.
Norra-Södra
Vallgrund fg.
Brändövik-Vistan
fg.
1062
1904
Gös
Vandrings
sik
Nykläckta
sikyngel
68151
1153
1327
442
År 2006 (st.)
Nykläckta
sikyngel
6054
9686
Nykläckta
lakyngel
800000
12903
10323
19355
250000
134000
167000
Havsöring
Köklot fg.
Korsholms fiskeområde
Österhankmo fg.
Iskmo fl.
Norra-Södra Vallgrund fg.
Gös
Nykläckta
sikyngel
774
2516
968
4228
250000
År 2007 (st. /kg)
Havsöring
Karperö-Värlax delägarlag
Korsholms fiskeområde
Korsholms
fiskeområde,
Karperö-Värlax dlg
Korsholms
fomr/Petsmo
fl./Köklot fg./Iskmo fl.
Korsholms
kommun/Petsmo
fl./Köklot fg.
571
Vandringssik
66222 + 30166
28 kg
410 kg
82 kg
Nykläckta
sikyngel
Lake
| 3
Korsholms
fomr/Björkö
fg./Replot fg.
Köklot fg.
66 kg
Petsmo fl.
82 kg
Iskmo fl.
82 kg
Björkö fg.
Norra-Södra Vallgrund fg.
Karperö-Värlax dlg
15000
11270
16843
5000
250000
5066
År 2008 (st.)
Havsöring
Vandringssik
Österhankmo fiskargille
Korsholms fiskeområde
Söderuddens fiskargille
Korsholms kommun
Petsmo fl.
Iskmo fl.
Björkö fg.
Norra-Södra Vallgrund fg.
Karperö-Värlax dlg
838
2953
51047
År 2009(st.)
Korsholms
fiskeområde
Söderuddens
fiskargille
Vallgrund
fiskargille
Brändövik-Vistan
fiskargille
Köklot fiskargille
Petsmo fl.
Iskmo fl.
Norra-Södra
Vallgrund fg.
Havs
öring
5170
590
599
598
Nykläckta
sikyngel
Lake
7426
4950
10526
15789
5000
250000
5258
Vandrings
sik
44498
Nykläckta
sikyngel
Lake
5160
Nysskläckt
Lake
609000
66
4950
95000
285000
574
574
574
9597
11985
250000
66