05 - Terminsstart.se

nr
05
2012
Exakt Media
5
Årsjubileum
2007–2012
Det unika operatörssamarbetet
Nu lanseras
WyWallet
Myt och verklighet
SMS mot sin död
05
09
12
Så ska WyWallet konkurrera ut
kundernas plånböcker
Bidrar operatörerna själva till
regleringsosäkerheten?
Ändrat konkurrensläge mellan
kommunikationsoperatörer
ANALYSER, NYHETER OCH INTERVJUER FÖR BÄTTRE AFFÄRER INOM TELEKOM
p
Ledaren
Just nu är det verkligen fullt ös.
I telekombranschen händer massor
med stora saker och själv har jag
bara någon dag kvar till Telekomnyheternas stora höstevent Terminsstart Telekom. Varje år när man börjar planera seminariet så tycker man
att det ska vara snudd på omöjligt att
hitta nya ämnen, talare och att dessutom lyckas locka publik. Men i år sätter vi återigen rekord med drygt 300
deltagare. Dessutom har
vi massor av heta ämnen
och spännande presentationer.
För visst händer det
saker på telekommarknaden. Den senaste tiden
”Det är fullt ös”
har till exempel Trafikverket bestämt
sig för att ge sin
telekom- och ITverksamhet inom
Trafikverket ICT
en mer introvert position
på marknaden. Samtidigt har
regeringen
05
S 2|18
beslutat att ge mer pengar till bredbandsutbyggnad i glesbygden – ett
beslut som intressant nog tillkännagavs av näringsminister Annie Lööf
och inte IT- och energiminister
Anna-Karin Hatt. Var det möjligen så
att Annie Lööf behövde lite positiv
publicitet efter tabloidernas storgranskningar på sistone.
På kommunikationsoperatörsmarknaden (långt ord, puh!) har
sommaren bjudit på en överraskande affär, där MTG klev
in som huvudägare i Zitius.
Därmed har de fyra stora
TV-distributörerna i Sverige
(Teracom/Boxer exkluderat); Com Hem, Telia, Telenor och MTG, positionerat
sig inför höstens stora
kamp om Stockholms
allmännytta.
Ett annat
intressant
drag på
marknaden var
Telenors
köp av
Ownit.
Enligt Ownit skedde
affären på
Telenors initiativ och de prisnivåer
som jag har hört indikeras om för
förvärvet är så höga att man blir
mörkrädd.
Några andra som har positionerat
sig inför hösten är mobiloperatörerna. Efter vårens galna priskrig
mellan 3 och Tele2 så insåg Telia i
somras att de var tvungna att göra
något. Genom dotterbolaget Halebop
gick de ut och pressade konkurrenterna. Som ett svar på det – och
för att hindra kundflykten – började
Comviq sälja abonnemang. Och sen
var priskriget igång igen, men den
här gången har operatörerna koll
på hur mycket datatrafik de släpper
iväg till sina kunder. Men frågan är
hur långt rivaliteten mellan 3 och
Tele2 kommer att gå. De två operatörerna har legat i luven på varandra
näst intill ända sedan 3 drog igång
i Sverige. Kommer någon av dem
någonsin att vinna?
Som sagt – det är fullt ös!
Telekomnyheterna ges ut av
Exakt Media AB
Johannesgränd 1, 111 30 Stockholm
Telefon 08-455 67 70
Fax 08-658 43 46
[email protected]
Chefredaktör
Mats Sjödin 08-455 67 77 070-797 36 86
[email protected]
Redaktör (vikarierande)
Frida Nyvinger 08-455 67 75 070-565 67 75
[email protected]
Ansvarig utgivare
Malin Svenberg 08-455 67 76 070-668 44 99
[email protected]
Layout & design
Magnus Näsmark, Formfaktion 070-602 25 40
[email protected]
Utgivning
Detta nummer presslagt 17 september 2012.
Prenumerationspris 9 170 kr + moms.
För gruppavtal kontakta Malin Svenberg.
[email protected]
Prenumerationsärenden
och annonsförsäljning:
Jenny Stenberg 08-455 67 71
[email protected]
Prenumerationen betalas i förskott, och kan endast avslutas vid prenumerationsslut, ej under
löpande period.
Mats Sjödin
Chefredaktör
Detta material skyddas av upphovsrättslagen.
Det är inte tillåtet att vidarebefordra eller på
annat sätt mångfaldiga innehållet utan redaktionens tillåtelse.
fp
Innehåll
05
S 3|18
Ingrid Lindström, vd, och
Adam Hasslert,
marknadschef,
leder WyWallets
satsning på mobila betalningar.
Medarbetare
Mats Sjödin
En av landets mest erfarna telekomjournalister. Har skrivit med
fokus på telekom sedan 1999 och
är grundare av Telekomnyheterna.
[email protected]
Frida Nyvinger
Vikarierande redaktör för Telekomnyheterna och systerpublikationen
TV-Nyheterna
[email protected]
Redaktionsrådet
Ger stöd i övergripande frågor om nyhetsbrevets inriktning och utveckling. Det består av:
Anna Philipson
TeliaSonera
Catharina Hedborg
TDC Sverige
Erik Hörnfeldt
3
Rune Nilsson
idigare strategichef för Telias
T
fastnätsverksamhet.
Nu konsult inom strategifrågor samt
generalsekreterare för NTK.
[email protected]
05
Varför plånbok?
Att de fyra stora mobiloperatörerna skulle lyckas samsas i ett
gemensamt bolag var en högoddsare ända till de bestämde sig för att
utmana bankernas eget initiativ till
mobil betalningslösning. I höst ska
operatörslösningen upp till bevis och
siktet är primärt inställt på de små
transaktionerna.
09
En del av problemet
Det pågår en hätsk debatt
inom telekomsverige kring den
regulatoriska osäkerheten. En stor
del av skuggan hamnar på Post- och
telestyrelsen, men Telekomnyheterna
har lyft blicken och ställer frågan om
inte operatörerna själva bidrar till den
osäkerhet som råder.
Foto: Lars Nyman
Thorleif Herrström
Är en av de ledande konsulterna
inom samtrafikfrågor med uppdrag
från internationella operatörer och
regulatörer.
[email protected]
Eliza Roszkowska Öberg
Riksdagen (M)
Marianne Treschow
Konsult
Mikael Ek
Svenska Stadsnätsföreningen
Niklas Henricson
12
Ingen KO-skräck
Marknaden för kommunikationsoperatörer har verkligen förändrats den senaste tiden. Detta sedan
Telenor köpt OpenNet och MTG köpt
Zitius. Därmed står de stora svenska
TV-distributörerna starka inför Stockholms allmännyttas upphandling av
KO-tjänster till cirka 70 000 hushåll.
illustration: Istockphoto
David Frydlinger
Tidigare chefsjurist på Glocalnet
och Ventelo. Nu partner på advokatfirman Lindahl.
[email protected]
Marlène Sellebråten
Har jobbat på Gartner och flera
internationella telekomtidskrifter
samt Telekom Online. Nu driver hon
analysföretaget Close To Market.
[email protected]
TeliaSonera
Patrick Höijer
Tele2
Thomas Sparrmo
Telenor
Tomas Franzén
Com Hem
fp
Lättare att beställa, lättare leveranser,
lättare att få kontakt…
Vår ambition är att göra det så lätt som möjligt för dig som operatör
att sälja fibertjänster till dina kunder. Det viktigaste finns redan
på plats: Sveriges största öppna nät. Nu finslipar vi dessutom
vår service och våra processer, så att det ska bli lättare för dig
att göra affärer med dina kunder. Det blir lättare att beställa fiber,
vi underlättar leveransen och det ska bli lättare att få kontakt med
oss. Vissa saker är redan genomförda. Andra är på gång.
Och målet är glasklart: Fiber till fler!
Läs mer på skanova.se.
Sveriges största öppna nät
fp
05
S 5|18
Att de fyra stora mobiloperatörerna skulle
lyckas samsas i ett gemensamt bolag kändes
som en utopi för ett år sedan. Men i och
med skapandet av mobilbetalnings-bolaget
WyWallet har de lagt rivaliteten åt sidan för
skynda sig att etablera en kundbas innan
ens bankerna kommit ur startgroparna
med sin betallösning.
Det unika operatörssamarbetet
Så ska WyWallet bli
kundernas plånbok
Foto: Lars Nyman
fp
A
05
S 6|18
forts
tt splittra krognotan eller göra
upp Blocketaffären direkt
är nästa mobila
trend, åtminstone
om man ska tro
Sveriges fyra ledande operatörer.
Tillsammans har Telia, Tele2, Telenor
och 3 gått samman för att erbjuda
en gemensam betalningstjänst via
smarta telefoner. WyWallet är de fyra
konkurrenternas nya satsning, som
är tänkt att förekomma både bankernas mobiltjänster och internationella
alternativ som Google Wallet.
– Det här är första gången i
världen som alla operatörer i ett land
går ihop, eller för att vara exakt 97
procent av marknaden. Det finns ett
par andra joint ventures i England
och USA, men de har inte varit i
närheten av en så här stor majoritet
av kunderna, säger Adam Hasslert,
marknadschef på WyWallet.
Adam Hasslert har själv flera år
bakom sig i telekombranschen och
kommer närmast från Tele2. I drygt
ett och ett halvt år har han varit involverad i arbetet med WyWallet.
– Just mobila betalningar har ju
diskuterats länge, men det var väl i
början på 2011 som det här projektet
verkligen drog igång. Sedan tog det
omkring nio månader innan det var i
hamn, säger han.
Var det inte svårt att få fyra stora
ärkerivaler att skaka hand med varandra och bilda ett bolag?
– Jo, det var det. Men operatörerna har ju vissa områden som de
kan diskutera med varandra och där
de känner varandra ganska bra, även
om de är konkurrenter. Men det är
klart att det blir känsligt när de ska
sätta sig ner och komma överrens, så
därför har vi haft konkurrensrättsjurister med oss hela tiden.
De fyra operatörerna är tillsammans lika stora ägare av bolaget
WyWallet, som i nuläget erbjuder betalning, överföring mellan konton och
påfyllning av mobila kontantkort, allt
genom ett så kallat WyWallet-konto.
Som användare registrerar du dina
uppgifter, ansluter ett bankkonto och
ett mobilnummer. Därefter laddar du
ner en app och väljer själv den fyrsiffriga kod som du sedan använder vid
varje betalning eller överföring. Inga
fler bankdosor kommer att behövas lovar Ingrid Lindström, vd för WyWallet.
– När du sitter på bussen, surfar
med mobilen och ser den där klänningen du vill ha till lördagens kräftskiva, då har du ju i regel inte din
bankdosa med dig. Och för webbhandeln är ju det en tappad kund som
Fördelen med
WyWallet överföringar är att de
sker i realtid och
inte med onödig
väntetid i form av
bankdagar.
2004 sjönk
tillväxten för SMS
rejält, för att åter ta fart
året efter. Det är tveksamt
om den utvecklingen
upprepar sig.
kostar dem mycket pengar, säger hon.
Adam Hasslert tillägger:
– För vissa aktörer görs upp till
30 procent av besöken på webbsidan från en mobil eller en surfplatta,
medan bara 1 procent av köpen i
nuläget går den vägen. Det visar ju på
en oerhörd potential för tjänster som
vår, säger han.
Den kommunikation WyWallet
Foto: WyWallet
kan erbjuda med kunden, men också
med handeln, menar Ingrid Lindstöm
kan komma att påverka de siffrorna.
– Efter att en kund registrerat sig
hos oss har vi ju samtliga uppgifter
som behövs för att göra ett köp. Det
innebär att du då inte behöver ange
den adress du vill att paketet ska
levereras till, utan den informationen
levererar vi till säljbolaget. Det inne-
fp
05
S 7|18
forts
bär väldigt få klick för att utföra köpet,
bara först aktivera appen och sedan
ange din fyrsiffriga kod, säger hon.
Ingrid Lindström har också hon
en bakgrund i telekombranschen, liksom erfarenhet av betalningstjänster.
– Jag har en operatörsbakgrund
från början med 15 år på den sidan
och sedan har jag 10 år inom betalindustrin, så det här var en lockande
kombination, säger hon och fortsätter:
– Att de här fyra operatörerna har
gått samman är dessutom en viktig
grej och en ny infrastruktur som Sverige behöver.
Kommer övriga operatörer, som
står för resterande marknadsandelar, också att ansluta sig framöver?
– Ja, de kommer också att använda WyWallet. Vi har flera andra
på gång och även om det kommer att
ta ett tag har vi pratat med de flesta
och responsen är positiv. Att alla ska
för marknadsföringen av WyWallet,
främst till sina egna kunder.
– Det är precis som att jämföra
med den deal som Spotify har med
Telia, de marknadsför oss enligt avtal
precis som en leverantörsaffär, säger
Adam Hasslert.
Konkurrenter finns dock, både
nationella och internationella sådana.
De svenska bankerna arbetar med att
få fram nya alternativ för betalningar
via mobil, och globala teknikföretag
som Apple och Google är på väg
med sina varianter. Även Mastercard
och Visa har pratat om att lansera en
mobil plånbok i Sverige.
Hur ser ni på konkurrensen?
– Google Wallet ser vi nog inte
som ett stort hot i Sverige och jag tror
inte att det var någon annan specifik
spelare som fick oss att ta steget med
vår tjänst. Snarare var det betaltjänstlagens ändring för ett par år
”Google Wallet ser vi nog inte
som ett stort hot i Sverige”
vara med är vad våra ägare vill och
det är ju en förutsättning för att alla
ska kunna använda det, säger Ingrid
Lindström.
Inledningsvis är det de fyra
ägarna och operatörerna som står
sedan som lyfte frågan om alternativa
sms-affärer. Sedan tror jag snarare
tvärtom att bankerna nu fått lite eld i
baken efter att vi lanserat. Snacket om
mobila betalningar är igång, internationella bloggare skriver om det
och nyligen skrev Wall Street Journal
om oss vilket är jättekul, säger Adam
Hasslert.
Vem ser ni då som den främsta kunden för WyWallet?
– Operatörernas, alla våra ägares,
kunder först och främst. På så vis
riktar vi oss ju till hela marknaden.
Sedan tror vi väl att yngre personer
har större fallenhet att använda appar
och kanske tycker att det är lite kul
och sexigt, säger Adam Hasslert.
Personer som säljer och köper
via annonssajter som Blocket tror han
också kan vara en tänkbar kundgrupp, och han är inte främmande för
ett eventuellt samarbete.
– Vi skulle absolut kunna tänka
oss ett samarbete med Blocket. Jag
skulle tro att de är glada över att se
att det kommer en smart och enkel
lösning som kan resultera i att fler lägger in annonser och att fler Blocketaffärer blir av.
Fördelen, som WyWallet ser det,
är att pengarna direkt kommer in
på kontot när köpet görs via appen i
mobilen, utan den överföringstid som
ibland krävs mellan banker.
– Vi har faktiskt sett ganska
många Blocket-annonser under
sommaren där säljare angett betalningsalternativ genom vår tjänst, så
det finns privatpersoner som redan
upptäckt att det här faktiskt går att
använda. Och säljer du dyrare saker,
som ett par vinterdäck för 3 000
kronor är det heller kanske inte så kul
att hantera det kontant, säger Ingrid
Lindström.
Själva betalningstekniken levererar bland andra Payex. Men Adam
Hasslert är tydlig med att poängtera att
de själva varit med och tagit fram konceptet och inte köpt en färdig lösning.
– Payex är en av våra största leverantörer och har byggt den transaktionsplattform vi använder oss av.
Sedan har vi byggt på deras teknik
efter våra specifika önskemål och är
fortsatt noga med att kunna kontrollera interaktionen med kunden. Vi har
exempelvis anlitat en interaktionsbyrå som vi tillsammans tagit fram
gränssnittet med, säger han.
Hur ser förväntningarna ut inför
2013?
– Det finns förstås en idé om omsättning och liknande, men eftersom
våra ägare är noterade bolag så kan
vi naturligtvis inte gå ut med vad vi
förväntar oss inför 2013. Men vad gäller mål så jobbar vi just nu med att på
riktigt få igång sms– och webbaffärerna och hoppas nå den fysiska handeln kanske till Q1 2013. Och sedan
handlar det dels om att skaffa sig en
position, dels lägga till några nyckel-
fp
Ingrid Lindström och Adam Hasslert tror att den mobila
plånboken kommer att underlätta vardagsbudgeten.
forts
05
S 8|18
tjänster, säger Ingrid Lindström.
Vilka ”nyckeltjänster” är det?
– Vi tror mycket på en förenkling
för användaren, att du ska kunna få
kontroll över din vardagsbudget och
få insikt om hur mycket du lägger på
mat, snus eller vad det nu är genom
att samla allting på ett ställe, Adam
Hasslert och fortsätter:
– Många sådana tjänster tror jag
uppskattas, att du kan få reda på din
”latte-budget” var du vill och när du vill.
Och liknande tjänster erbjuder
WyWallet redan nu, berättar Ingrid
Lindström.
– Redan i dag kan du ju logga in
på WyWallet och, exempelvis, plocka
ut de lokaltrafikresor du gjort i jobbet
och printa ut dem i en pdf-fil för redovisning till jobbet, säger hon.
Är det sättet att vinna över kunderna nu inledningsvis när flera aktörer är på väg?
– Jag tror kanske att många nu i
början kommer att ha flera mobila
plånböcker för att prova på de olika.
Men allt eftersom kommer det trappa
ned, och då gäller det att vara en av
dem som håller sig kvar, säger Ingrid
Lindström och lägger till:
– Man kan ha flera kort i plånboken, men man har i slutändan inte
flera plånböcker i handväskan eller i
byxfickan. A
Foto: Lars Nyman
fp
Runes
snabbanalys
05
S 9|18
Bidrar operatörerna till
regleringsosäkerheten?
Operatörerna hävdar med rätta att det råder
regleringsosäkerhet i Sverige. Men är det så att
operatörerna själva bidrar till osäkerheten? Det är
en fråga som sällan ställs, men som bör undersökas.
Telekomnyheterna har låtit sitt eget orakel Rune
Nilsson dyka djupare i frågan.
Regleringsosäkerhet är ett
begrepp som började uppstå inom
telekom efter det att LEK infördes
2003. Det är däremot inte enbart
kopplat till regleringen genom lagen
om elektronisk kommunikation (LEK)
utan minst lika ofta till olika plan- och
byggärenden. Mindre ofta används
regleringsosäkerhet när det handlar om konkurrenslagstiftning och
konsumentlagstiftning. Begreppet
finns inte inom andra branscher med
något undantag för finanssektorn där
det 2002 förklarades att börsfall på
Stockholmsbörsen kunde bero på
regleringsosäkerhet.
Egentligen råder det regleringsosäkerhet varje gång en lagstiftnings
tillämpning prövas. Det gäller även
sådan lagstiftning som funnits under
lång tid och berör traditionella lagar
exempelvis brottsbalken. Av något
skäl används inte begreppet regleringsosäkerhet där. Det förefaller
som regleringsosäkerhet används
som begrepp främst av aktörer på
en reglerad marknad för att påvisa
brister i regleringen och möjligen för
att nå egna fördelar på den reglerade
marknaden. En misstanke är att begreppet också används för att förklara
för marknad och politiker varför en
enskild aktör agerar som den gör –
till exempel att avstå från att investera
eller varför man ”tvingas” höja priser.
täcks att det som gäller kan ändras
med vässade (ofta juridiska) argument. Regleringsosäkerhet förutsätter
att det finns en lagstiftning som ger
utrymme för osäkerhet när den tillämpas. Annan osäkerhet, som inte är
kopplad till lagar, är ofta långt större
som osäkerhet, men detta har aktörerna oftast skapat egna säkerheter
kring. Osäkerheten kring hur kunder
Vad är egentligen osäkerhet och
agerar, hur marknaden utvecklas och
när uppstod den? Osäkerhet råder
hur tekniken förändras är sannolikt
rimligen när någon inte vet vad som
ännu större än regleringsosäkerhegäller eller ser en möjligten. Detta hanterar aktörerna.
het till förändrad
Begreppet regletillämpning.
ringsosäkerhet har
Men även om
huvudsakligen
”En reglering som innebär
alla vet vad
myntats i debatten
att avgifter för samtrafik
som gäller
under de senaste
avskaffas kan antas leda
uppstår
10 åren och blivit
till minskad regulatorisk
osäkerhet
allt synligare vartosäkerhet på marknaden”.
när det uppefter åren går. Det
fp
Runes
snabbanalys forts
förefaller som om en reglering som
blir allt mer omfattande också drabbas av ökad regleringsosäkerhet.
Enkel och rak reglering orsakar mindre regleringsosäkerhet än komplex
och kontinuerligt förändrad reglering.
Inom telekom används begreppet
oftast kring prisregleringar. Orsaken
är förstås att dessa regleringar går att
sätta en tydlig siffra på i form av vinst
eller förlust i resultaträkningen och att
de uppenbarligen har kunnat påverkas genom överprövningar i domstol.
”I grunden beror
domen på att vi,
eftersom vi inte visste
att det var så viktigt, inte
hade lagt ner så mycket
energi på frågan”
om kommande
investeringar.
Det hävdas att investeringsviljan går
ner. Ändå är uppenbarligen intresset att bygga mobilnät
stort. Det syns i de frekvensauktioner
som genomförts under senare år
samtidigt som regleringsosäkerhet
anses råda. Detta tyder på att i varje
fall mobilnätsinvesteringarna inte är
direkt berörda av regleringsosäkerheten. Mer tydligt är att befintliga och
”Jämviktspriset för terminering
skulle vara halva kundpriset”
presumtiva fiberinvesterare är mer
Under de senaste åren är det
påverkade av den rådande osäkerheframför allt ett antal prisbeslut kring
ten. Samtidigt är det också tydligt att
samtrafik, som vid överklagande,
prisregleringen på fiber innebär att
har ändrats av domstol och därefter
staten, genom PTS, sätter prisnivåer
fått stora ekonomiska konsekvenser.
som riskerar utestänga mindre aktöEfterdebiteringar från vinnande part
rer som vill bygga nya nät. Prisnivåer
till övriga aktörer på marknaden
som regleringen skapar och
förändrar konkurrensläget
som köparna gärna ser
ett antal år (2-3) efter
så låga som möjligt
beslutet. Osäkerhe”
Situationen
på
behöver inte
ten kring pristelekommarknaden där
vara osäkra
sättning skulle
operatörer kräver varandra på
men ändå
också kunna
samtrafikavgifter retroaktivt
begränsa
vara en hämtill
höger
och
vänster,
investeringsmande faktor
innebär att vi nu gör en
när det handlar
incitamenten
engångsreservation”.
”I en bransch där priserna
regleras av staten måste
vi kunna räkna med att
spelreglerna inte gång på
gång ändras i efterhand”
och infrastrukturkonkurrensen.
Allt tyder alltså på att den öppna
och därmed otydliga lagstiftningen
medger tolkningar hur den ska tillämpas. Grogrunden för synen på
regleringsosäkerhet finns där.
Har då operatörerna någon roll i
detta?
Det är inte ovanligt att den eller
de operatörer som åläggs en skyldighet klagar i domstol. Det är inte
heller ovanligt att domstolen ändrar
på PTS beslut. Det är också tydligt att
många operatörer vill ha en alltmer
detaljerad reglering. Varje tanke på
att backa tillbaka regleringar så att
telebranschen huvudsakligen omfattas av konkurrenslagstiftningen möts
av argument som att marknaden ännu
inte fungerar, att en dominerande
operatör kan missbruka sin ställning
och att regleringen måste bli vassare.
05
S 10|18
Samtidigt är det tydligt att denna syn
främst gäller då den berör en konkurrerande operatörs verksamhet och
skyldigheter. Det verkar som om
operatörerna föredrar förhandsreglering med inbyggd osäkerhet
framför kommersiella avtal och
efterhandsreglering (konkurrenslagstiftningen). Detta leder till att operatörerna genom sin argumentation
bidrar till bestående osäkerhet.
Annat som tyder på att operatörerna i hög grad också är bidragande till regleringsosäkerheten är att
många beslut överklagas med stöd
av juridisk spetsfundighet. Det är
de större operatörerna som har råd
med denna juridiska kompetens som
regelmässigt prövar om PTS beslut
är tagna på relevant grund. Det har
visat sig alltför ofta att PTS missar i
sina beslut. Det stimulerar naturligtvis
till fortsatt satsning på juridisk kompetens hos operatörerna eftersom det
ibland kan ge lika stora eller större
vinster ett enskilt år som lyckade
marknadssatsningar. Det förvånar
inte att operatörerna i praktiken använder sin juridiska kompetens för att
nå marknadsframgångar. Även detta
agerande innebär att operatörerna
bidrar till regleringsosäkerheten.
Det finns förmodligen ett antal
aktiviteter som skulle minska eller
fp
Runes
snabbanalys forts
upphäva regleringsosäkerheten. En
är att förhandsregleringen upphör.
En annan är att det kostar pengar att
klaga hos förvaltningsdomstolarna. En
tredje är att dialogen mellan myndighet och operatörer blir öppen och
att alla argument som kan förändra
ett planerat beslut görs synliga för
alla innan beslutet tas. En fjärde är att
PTS beslut inte kan överklagas och
en femte är att PTS beslut aldrig kan
ändras av en domstol retroaktivt. Då
kan riskerna vägas in i affärsuppläggen och nödvändiga riskreservationer
”En reglering som
innebär att avgifter för
samtrafik avskaffas kan
antas leda till minskad
regulatorisk osäkerhet
på marknaden”
göras. Men
så lär det
inte bli. Regleringsosäkerheten måste nog
hanteras som en
egen risk och vägas därefter.
Slutsatsen blir att regleringsosäkerheten består. Alla branschens
aktörer har en roll, från lagstiftare och
myndighet via domstolar, till operatörer och dess kunder. Ju intensivare
konkurrens – det vill säga, ju fler
som konkurrerar
om kundstocken –
desto mer lönsamt
blir det att försöka
nå fördelar genom regleringen. En vunnen överprövning
kan ge klirr i kassan som är mer
lättförtjänt än skarp och äkta konkurrens. Stundtals förefaller det som om
regleringsosäkerheten ändå är rätt
bra för då kan den gälla som argument för att inte investera. Samtidigt
reglerar staten priserna. Detta uppfattas som bra av operatörerna så länge
05
S 11|18
det inte är deras priser som regleras.
Telekomregleringen innebär att
resan på vägen till evig prisreglering har startat. Få vill ändra på detta
trots erfarenheter om vad långvarig
prisreglering (hyresreglering) kan ge
för effekter.
För att få bort regleringsosäkerheten borde operatörerna verka för
att avveckla eller förenkla prisregleringen. Staten borde stödja en sådan
lösning. Alternativet är att leva vidare
med regleringsosäkerheten.
A Rune Nilsson
Lämna dina telekommunikationsoch it-tjänster i trygga händer
Trafikverket ICT är en av Sveriges främsta leverantörer av heltäckande telekommunikations- och it-tjänster. Tillsammans tar vi fram lösningar som passar
dina behov – oavsett om det rör sig om fiberbaserade kapacitetslösningar,
outsourcing eller intelligenta transporttjänster och konsultuppdrag. Kort sagt,
vi hjälper dig med vad du behöver.
Möt oss på Terminsstart Telekom den 18 september 2012!
TRAFIKVERKET ICT är en av Sveriges främsta business-to-business leverantörer av heltäckande it- och telekommunikationstjänster med transportsektorn som utgångspunkt. Tjänsterna vi levererar, med
järnvägens rikstäckande fibernät som grund, utgör kritiska framgångsfaktorer för en bred kundbas. Bland våra kunder hittar du såväl Trafikverket och Transportstyrelsen som större teleoperatörer,
myndigheter samt en rad stora företag. Vi är 600 medarbetare och finns på många orter i hela landet. År 2011 omsatte Trafikverket ICT 1,4 miljarder kronor.
Trafikverket ICT, 781 89 Borlänge 0771-921 921 [email protected] www.trafikverket.se/ict
fp
05
S 12|18
Ändrat konkurrensläge mellan
kommunikationsoperatörer
Under det första halvåret i år har konkurrensläget
för kommunikationsoperatörer verkligen
förändrats och istället för ett antal små
operatörer som slåss mot Com Hems iTux
och Telia så har nu Telenor och Stenbecksfärens MTG positionerat sig genom förvärv
av kommunikationsoperatörerna OpenNet
respektive Zitius. Men var kommer denna
utveckling att leda?
En anledning till att de stora
bolagen har mobiliserat en kommunikationsoperatörsverksamhet just
under början av 2012 beror till viss
del på den stora KO-upphandling
som allmännyttan i Stockholm gör
i höst. Den omfattar i runda slängar
70 000 hushåll och kommer med all
sannolikhet att gå till en enda kommunikationsoperatör, till skillnad
från dagens situation där tre olika
illustration: Istockphoto
kommunikationsoperatörer delar på uppdraget. Indelningen är i
dag: Telia har hand om
söderort, OpenNet har
innerstaden och Zitius
har västerort.
För oss inom telekombranschen kan positioneringen med MTG bland
fp
05
S 13|18
forts
tre kända telekombolag kännas lite
oväntad, men faktum är att Com Hem,
Telia, Telenor och MTG:s Viasat är de
fyra stora TV-operatörerna i Sverige
(om man bortser från statliga Teracom), och TV är troligen den tjänst
En del gör det bara på sin egen hemmaplan medan andra, som till exempel Mälarenergi, Bixia och Gothnet
även har begett sig ut utanför hemkommunen.
Fördelen med en kommunika-
”Vad som fick Stenbecksfären
att göra upplägget på det här
sättet är naturligtvis svårt för en
utomstående att säga”
som operatörerna främst kommer att
kunna differentiera sig med gentemot
slutkunderna.
Som det ser ut i nuläget är det bara
en av de etablerade kommunikationsoperatörerna i Sverige som är oberoende, Jonas Birgerssons ViaEuropa.
Utifrån den svenska marknadssituationen har de å andra sidan börjat titta
alltmer på internationella möjligheter.
2010 fick man ett avtal i Schweiz, i
början av hösten i år fick man ett avtal
i Costa Rica och enligt media så är
bolaget med i en större upphandling
i Israel.
Vid sidan av de kommersiella
aktörerna finns en del kommunala aktörer som bedriver KO-verksamhet.
illustration: Istockphoto
tionsoperatör för nätägaren är att man
kan erbjuda sina slutkunder ett någorlunda brett utbud av olika tjänsteleverantörer samtidigt som man själv
slipper stora delar av slutkundkontakten och marknadsföringen.
För de nätägare som söker en
kommunikationsoperatör som är stor
och ekonomiskt trygg är naturligtvis
denna utveckling god. Com Hems
iTux har vunnit flera prestigefyllda
kontrakt den senaste tiden baserat
på sitt trygga ägande och de ekonomiska fördelar som de kan ge sina
uppdragsgivare genom avgifter från
de tjänsteleverantörer som de har
med sig.
Även Telenor har genom Open
Universe tagit plats på marknaden
genom att kamma hem det prestigefyllda avtalet med Uppsalahem.
Att Stenbecksfären därför skulle
komma in på marknaden på ett eller
annat sätt var inte någon stor överraskning, men att det skulle ske
genom TV-distributören MTG istället
för Tele2, var det nog mer än en som
förvånades över. Exakt vad som fick
Stenbecksfären att göra upplägget på
det här sättet är naturligtvis svårt för
en utomstående att säga, men antagligen ser man TV-innehållet som den
viktigaste delen i erbjudandet och att
det är där som det är som viktigast att
vara med och prestera.
Men frågan är hur positivt det
är för konkurrensen på marknaden
när de stora operatörerna sätter upp
portaler där slutkunderna ska få välja
vilka tjänster och tjänsteleverantörer
som kunderna ska välja? För det är ju
så att kommunikationsoperatören är
ytterligare ett led av mellanhänder
mellan nätägare och slutkund. Något
som naturligtvis ökar kostnaden för
kunden.
holms tingsrätt.
Samtidigt är frågan om de dominerande operatörernas intåg på
marknaden kommer att leda till en
återmonopolisering av marknaden
högst relevant. En solklar majoritet av
kommunikationsoperatörernas kunder väljer nämligen KO:n som tjänsteleverantör i det öppna nätet. Och som
kommunikationsoperatörer kan de
stora operatörerna kapa åt sig storkovan på småoperatörernas bekostnad genom att ta ut ohemula avgifter.
Många operatörer klagar till exempel
i dag på iTux avgifter hos Framtiden
i Göteborg och Telia Öppet Nät för
höga och felaktigt satta priser.
Räkna med att kommunikationsoperatörerna kommer att fortsätta ha
ögonen på sig från olika myndigheter.
Även om kartan ritas om i dag så
är det inte självklart att operatörerna hittar sitt Klondyke i
KO-marknaden. A
De kommunala kommunikationsoperatörerna som agerar utanför sin
egen kommun är i dag ifrågasatta av
Konkurrensverket, som driver ett mål
mot Mälarenergi Stadsnät i Stock-
fp
Noterat
05
S 14|18
Trafikverket ICT stöps om och
slås ihop med IT-enhet
å Trafikverket ICT ska stöpas om
och slås samman med Trafikverkets
övriga interna IT-verksamhet. Därmed kommer man att få ett mer introvert fokus än vad man tidigare har
haft. Det offentliggjorde Trafikverket
den 30 augusti. Vad den nya organisationen kommer att få för namn är
dock inte klart ännu.
– När vi slår samman Trafikverket
ICT:s cirka 500 medarbetare med de
300 som arbetar inom den övriga interna IT-organisationen byter vi namn
på verksamheten av symboliska skäl.
Omorganisationen görs för att underlätta konkurrensutsättning av
IT-verksamheten samtidigt
som Trafikverkets behov
av IT ska kunna tillgodoses, säger Katarina Norén, chef för Trafikverkets resultatenheter
och styrelseordförande i Trafikverket ICT,
till Telekomnyheterna.
Kommer omorganisationen att innebära
några varsel av anställda?
– Det kan inte ute-
foto: trafikverket ICT
Bredband2 blir
service provider hos 3
å Bredband2 har blivit service
slutas att det blir fråga om övertalighet när man jobbar med outsourcing.
Trafikverket kommer att fortsätta
sälja tjänster kopplade till överkapacitet i bredbandsnätet.
– På kort sikt kommer det
inte att märkas någon skillnad,
men på längre sikt är det möjligt
att antalet uppdrag smalnar av
med tanke på att vi, med den
nya strukturen, inte kommer
att jobba med tjänster som den
privata marknaden redan kan
leverera på ett bra sätt, säger
Katarina Norén.
Trafikverket ICT
ska inte längre
jobba med tjänster
som den privata
marknaden kan
leverera, det säger
Katarina Norén,
styrelseordförande
i bolaget.
provider hos 3 och kommer därmed
att börja sälja mobilt bredband med
hastigheter på upp till 32 Mbit/s.
”Planen att ta detta steg har funnits
under en längre tid. Vi ville dock först
invänta de bästa förutsättningarna med
bättre tjänster och priser, vilket vi nu
uppnått via HI3G. Trenden är tydlig att
våra kunder vill ha både fast och mobil
uppkoppling för bästa upplevelsen av
internet”, säger Daniel Krook, vd på
Bredband2, i en presskommentar.
Bynettsforeningen
byter namn och mål
å Den norska motsvarigheten till
Stadsnätsföreningen, Bynettsforeningen, har bytt namn och fokus.
Det nya namnet på organisationen
är numera Norsk Fiberforening och
målet är nu att bli en tydligare aktör i
bredbandsdebatten och samla alla med
intresse för högkapacitetsnät i Norge.
De har satt tre mål inför år 2020:
1 Fiber till alla – eller erbjudande om
motsvarande symetrisk access över
alternativ teknik.
2 Den norska bredbandsdefinitionen
ska höjas från 640 Kbps till 200 Mbps.
3 Bredbandslöftet är förenligt med
EU:s mål.
fp
05
S 15|18
forts
Så vill Sverige att EU ändrar
definitionen av bredbandsnät
åSverige vill att EU ska ändra
sin definition av bredbandsnät, så att
den blir teknikneutral och därmed
öppnar upp för mobilt bredband
som en godkänd teknik. Det framgår
av regeringens synpunkter på EU:s
utkast till riktlinjer för tillämpning av
reglerna för statligt stöd på snabb
utbyggnad av bredbandsnät, som lämnades till EU i början av
september.
”Sverige anser att
definitionen av NGA
bör vara teknikneutral
och snarare fokusera
på hur investeringen
bäst kan komma till
stånd, dvs. kapacitetsmöjligheten och
vilka tjänster näten
ska kunna stödja och
inte på en viss teknisk lösning. Den
centrala frågan bör vara hur en given
nivå (x Mbit/s) kan uppnås på effektivast möjliga sätt. Det innebär att även
trådlösa tekniker, eller andra fasta
lösningar än fiber, bör inkluderas i
definitionen av NGA. Även stöd till
passiv mobil infrastruktur, som exempelvis master eller teknikbodar, bör
kunna ges. I ett land med den typ av
topografi och demografi som Sverige
har, behövs en större flexibilitet när
det gäller teknik för att kunna genomföra utbyggnaden av bredband med
hög hastighet på ett så
kostnadseffektivt sätt
som möjligt”, skriver
Näringsdepartementet
och fortsätter:
”Sverige vänder sig
också mot att kommissionen i fotnot 61 utesluter trådlösa tekniker
på kriteriet att dessa
inte är symmetriska.
Den centrala frågan
handlar inte om symmetri eller inte, utan
om nätet har möjlighet
att leverera tillräckligt hög kapacitet i både upplänk och
nedlänk Vad som är tillräckligt styrs
av konsumenternas efterfrågan.”
Sverige pekar också på vikten av
mindre detaljstyrning.
Här kan du läsa hela dokumentet
med regeringens synpunkter.
Personnyheterna
iTux mister vd:n Robert Nilsson – vill vara
med och starta något nytt
Kommunikationsoperatören
iTux vd Robert Nilsson har
lämnat bolaget med omedelbar
verkan.
– Det är ett beslut som har
växt fram under sommaren.
iTux går in i en ny fas nu när
bolaget går från etablering till förvaltning och
då känner jag att det är läge att lämna över till
någon annan som kan föra bolaget vidare, säger
Robert Nilsson till Telekomnyheterna.
Enligt honom ligger ingenting dramatiskt
bakom avgångsbeslutet.
– Jag har haft ett bra resonemang med vår
styrelseordförande, Com Hems vd Tomas Franzén, och vi skiljs åt som supervänner. Det här är
dessutom tre av de bästa arbetsåren som jag
har haft i livet, säger Robert Nilsson.
Exakt vad han ska hitta på nu är dock inte
klart.
– Jag har ett antal uppslag som jag tittar på.
Jag vill väldigt gärna vara med och starta upp
något nytt projekt. Att starta bolag är någonting
som jag verkligen brinner för, säger Robert
Nilsson.
Lugnet försvinner från PTS styrelse
Tillväxtverkets tidigare generaldirektör Christina Lugnet
entledigades den 6 september
från sitt uppdrag som ledamot
i Post- och telestyrelsens
styrelse. Bakgrunden till
avgången är att hon nyligen
lämnade sitt uppdrag som generaldirektör.
Christina Lugnet ersätts av Birgitta Heijer,
länsråd och vikarierande landshövding i
Västerbotten. Förordnandet som beslutades av
regeringen sträcker sig till den 30 juni 2013.
Stefan Trampus ska rädda
Com Hems försäljningssiffror
Stefan Trampus, som för
mindre än ett halvår sedan fick
lämna jobbet som sverigechef
för Telias bredbandsverksamhet, kommer nu tillbaks i hetluften. Hans nya uppdrag blir att
rädda Com Hems försäljning,
som har gått knackigt under början av 2012.
– Jag kände att jag inte var klar med telekom
och TV-branschen, därför var det kul att det här
uppdraget dök upp. Eftersom jag vet vad Com
Hem har för marknadsposition, vad de står för
och hur branschen fungerar, så räknar jag med
en flygande start när jag börjar den 15 oktober,
säger Stefan Trampus till Telekomnyheterna.
På papperet är det inte första gången som
Stefan Trampus jobbar med Com Hem. Innan
Telia slogs samman med Sonera och EU krävde
en avyttring av Com Hem, så ansvarade Stefan
Trampus för ett projekt där man skulle slå samman Telias bredbandsverksamhet med Com Hem.
– Det var bara på papperet, så jag har inte
jobbat praktiskt i bolaget tidigare, säger han.
Stefans titel på Com Hem blir försäljningsdirektör och han kommer att ansvara för både
privatkunds- och fastighetsförsäljningen.
Joakim Ramtzén ny på Bahnhof i Portugal
Joakim Ramtzén, tidigare tillförordnad vd för
OpenNet, följer nu med sin tidigare chef Johnny
Aspman till Bahnhofs verksamhet i Portugal.
Ramtzén lämnade OpenNet i samband med att
Telenor köpte verksamheten tidigare i år.
”Nu är ledningsgruppen komplett. Vi har gått
från klarhet till klarhet i rekryteringen och har
lyckats attrahera enormt skickliga människor
som kan branschen och hur vi ska fortsätta
växa med god lönsamhet”, säger Johnny Aspman, vd för Bahnhof Unipessoal Lda med säte
på Azorerna, i en presskommentar.
fp
05
S 16|18
forts
Därför förvärvar Telenor Ownit
å Telenor har verkligen bestämt sig
för en offensiv satsning på den svenska bredbandsmarknaden. Knappt
har bläcket torkat efter sommarens
förvärv av kommunikationsoperatören OpenNet, när bolaget i början av
september tog över aktierna i bredbandsleverantören Ownit.
– Ownit är ett bra bolag som har
utvecklats positivt under ett antal
år och vi ser verksamheten som ett
utmärkt sätt att stärka vår position
inom fiberbaserad infrastruktur, säger
Mats Lundquist, affärsområdeschef för
bredbands- och TV-tjänster på Telenor Sverige, till Telekomnyheterna.
Under 2011 omsatte Ownit-koncernen (Ownit Holding AB) 91,1 miljoner kr
(62,9 miljoner kr 2010) och redovisade
ett rörelseresultat på 1,1 miljoner kr (-0,1
miljoner kr) och ett resultat efter skatt på
-0,7 miljoner kr (-2,5 miljoner kr).
Enligt Mats Lundquist kommer
Ownit att integreras i Telenor Sveriges
verksamhet, men man kommer att fortsätta att agera under sitt eget varumärke även framgent. Bolagets ledning,
bestående av vd Stefan Tengvall och
försäljningschefen Johan Ekberg, kommer också att stanna kvar i bolaget.
– Ownit är starka inom fastighetsnät
med bostadsrättsföreningar samt små-
och medelstora fastighetsägare. Vi ser
bolaget som ett perfekt komplement till
vår befintliga verksamhet. I och med
den här affären kan vi verkligen fortsätta
att utmana Telia och Com Hem på fastighetsaffärerna, säger Mats Lundquist.
Under hösten kommer ett integrationsarbete att startas för att föra in
Ownits teknik hos Telenor och på sikt
kommer bolaget också att flytta från Telefonplan till Telenor på Katarinavägen.
Stefan Tengvall, vd för Ownit, vilken marknadsposition kommer ni
att få hos Telenor?
– Troligen, det är inte spikat än,
kommer vi att vara ett lågprisalternativ
jämfört med Bredbandsbolaget, på
samma sätt som Glocalnet är det på
telefonisidan.
Var det ni som kom till Telenor eller
Telenor som kom till er och ville
förvärva?
– Det var Telenor som kom till oss
och vi har jobbat med det här sedan
i våras.
Hur ser utsikterna för 2012 ut?
– Vi räknar med en omsättning
på 130 miljoner kr, jämfört med de 91
miljoner kr som vi omsatte förra året.
Det innebär en fortsatt stark tillväxt.
Resultatmässigt tror vi på ett ebitdaresultat kring 30 miljoner kr i år.
Personnyheterna
Kristin Skogen Lund lämnar
toppjobbet på Telenor
Kristin Skogen Lund, som var
chef för Telenors nordiska verksamhet från 2010 till i våras,
lämnar nu telekomkoncernen för
att istället bli vd för Næringslivets Hovedorganisation, NHO, i
Norge. Det meddelar Telenor.
Så sent som i våras lämnade Kristin Skogen
Lund sitt uppdrag som nordenchef för att istället
ta ansvaret för affärsområdet Digital Services
& Broadcast. Tidigare har hon nämnts som en
tänkbar efterträdare till Telenors koncernchef Jon
Fredrik Baksaas, men i våras ryktades det även
om att hon skulle ha valt fel sida i en intern maktkamp inom Telenor varvid hon flyttades ett steg åt
sidan från det prestigefyllda nordenchefsjobbet.
Den 1 november kommer Kristin Skogen
Lund att tillträda som vd för NHO och Telenor
inleder nu omedelbart processen med att hitta
en efterträdare till henne.
Christer Andersson blir ny vd för iTux
Det blir Christer Andersson, som de senaste
fem åren har ansvarat för Com Hems fastighetsaffär, som tar över som ny vd för iTux efter
Robert Nilsson. Det meddelade iTux. Christer
Andersson, som redan i dag sitter i iTux styrelse, har på så sätt haft en god insyn i bolagets
verksamhet sedan start.
”Jag har som styrelseledamot med stort
intresse följt iTUX framgångsrika resa från starten för tre år sedan till den position företaget
har i dag som en av Sveriges främsta kommunikationsoperatörer av öppna bredbandsnät. Det
är därför med stor glädje som jag tackat ja till
erbjudandet att leda iTUX för att befästa företagets starka position och samtidigt ta nästa
steg på en marknad som betecknas av en allt
tydligare konkurrenssituation”, skriver Christer
Andersson i en presskommentar.
Sabreringsmästare tar ansvaret
för Comviqs abonnemangssatsning
Det är en sabreringsmästare som tar ansvaret
för Comviqs abonnemangssatsning. Detta
sedan Jonathan Göransson, som har varit global
trainee på Tele2 sedan i juni förra året, har fått
uppdraget som produktchef för abonnemang på
Comviq.
Innan Jonathan började som trainee på Tele2
formgav och sålde han en specialsabel för sabrering av champagne-flaskor genom det egna
företaget Sabre à Champagne.
Johan Andsjö ska få Orange i
Schweiz att växa åt Apax Partners
Yoigos vd Johan Andsjö kommer den 1 oktober att bli vd
för mobiloperatören Orange i
Schweiz. Han tar då över efter
Thomas Sieber, som istället blir
styrelseordförande i bolaget.
Orange Schweiz såldes i
början av 2012 av France Telecom till riskkapitalbolaget Apax Partners för 1,6 miljarder euro.
Bolaget har 1,65 miljoner kunder och omsatte
under förra året cirka 1,1 miljarder euro.
Johan Andsjö har varit vd för Yoigo sedan
starten för sex år sedan och han efterträddes
den 1 september av Eduardo Taulet, som har varit kommersiell chef med ansvar för försäljning
och marknadsföring på Yoigo sedan 2008.
Foto: Sabre à champagne
fp
05
S 17|18
forts
Quadracom säljer del
av koncernen till MTG
å Efter en tid av rykten kring vem
som ska förvärva Quadracom-koncernen med kommunikationsoperatören Zitius i sitt stall står det nu klart
att Stenbeck-sfärens mediakoncern
MTG köper motsvarande 80 procent
av Quadracomägda Zitius med en
option på att förvärva resterande delar år 2016.
– Affären innebär att vi
säljer 80 procent av ägandet i kommunikationsoperatörsverksamheten
Zitius, och lämnar därtill en
styrelsepost i Quadracom
AB till MTG, säger Roy Forslund, vd och huvudägare
till Quadracom-koncernen,
till Telekomnyheterna.
För den svenska kommunikationsoperatörsbranschen innebär
affären att de stora telekomoperatörerna Com Hem, Telenor och Telia,
som alla storsatsar som kommunikationsoperatörer, nu får konkurrens
från ett mediabolag.
– När vi gick ut till marknaden så
insåg vi att många var intresserade
av vårt bolag, men vi märkte ganska
snabbt att MTG var ett bolag som
skulle passa oss bra när det gäller
strategin att vässa innehållet i näten,
samtidigt som det ger oss en riktigt
stark spelare som ägare, säger Roy
Forslund.
Hur tror ni att den här affären kommer att påverka den svenska KOmarknaden?
– KO-marknaden har
varit enormt intensiv det
senaste året, men jag tror att
det kommer att bli än värre
under de närmaste 18 månaderna. För att tala i klartext
så tror jag att det kommer
att bli ett jävla race där de
små aktörerna kommer att få
svårt att hänga med.
Nu kommer ni att hamna i samma
koncern som TV-distributören
Sappa och telekomoperatören
Tele2. Hur påverkar det er verksamhet?
– Vi kommer att bli systerbolag
med båda de bolagen, men exakt hur
vi kommer att kunna dra nytta av det
är ännu så länge svårt att säga, säger
Roy Forslund.
Hur mycket MTG betalar för sin
andel i Zitius är inte officiellt.
Personnyheterna
Per-Anders Lindkvist blir
konsultchef på Maintrac
Per-Anders Lindkvist, tidigare IT- och Verksamhetsutvecklare på GothNet, har tillträtt som
Senior Konsult och chef för konsultverksamheten i Göteborgsregionen på Maintrac.
Sedan mars månad i år har Tor Borrhed,
som tidigare varit vd för Netcap och Netadmin,
varit vd för Maintrac.
Mikael Philipsson återtar vd-posten
i IP-Only – Öberg lämnar
IP-Onlys vd Magnus Öberg
lämnar nu bolaget efter drygt
två och ett halvt år på posten.
Ny vd blir Öbergs företrädare
Mikael Philipsson, som har
arbetat på olika positioner i bolaget under 12 år, senast som
teknisk chef och ansvarig för produktutveckling.
– Under den period som vi har arbetat med
uppstädning av IP-Only så har vi behövt Mikael
på andra platser i bolaget än som vd. Nu är
uppstädningen inne i sin slutfas och när vi då
siktar framåt så är vi mycket glada att kunna
ha Mikael bakom ratten igen, säger Jörgen
Svanlind, styrelseordförande för IP-Only, till
Telekomnyheterna.
I samband med vd-bytet minskar även IPOnlys fokus på att hitta en ny ägare till bolaget.
– Vi siktar framåt mot att växa av egen kraft
och ta affärer på marknaden. En viktig del i
den process vi haft i gång under senaste året
har också varit att hitta ett långsiktigt stand
alone-alternativ för bolaget. Vi har nu en sådan
långsiktig finansiell plan som är förankrad både
hos bank och huvudägare. Men det sker ju
affärer på marknaden och vi utesluter inte att
det kan ske någonting kring ägandet i bolaget,
säger Jörgen Svanlind.
Troëng tar ansvaret för
Länsstyrelsens omorganisation
David Troëng, som under uppmärksammade former lämnade
sitt jobb som chef för Post- och
telestyrelsens konkurrensavdelning i början av sommaren, har
fått uppdraget att leda arbetet
med en omorganisation av
Länsstyrelsen i Stockholm.
– Det handlar om ett projekt över några
månader, där jag ska projektleda arbetet med att
ta fram en ny struktur på organisationen. En av
uppgifterna är att kraftsamla inom samhällsbyggnad, säger David Troëng till Telekomnyheterna.
Uppdraget innebär att han under en kort
tid kommer att arbeta tillsammans med sin
förra kollega Katarina Kämpe, som tidigare var
ställföreträdande generaldirektör på Post- och
telestyrelsen. Hon kommer dock att gå vidare
till ett jobb som kommundirektör i Sollentuna
kommun under hösten.
Innebär det här jobbet att du lämnar telekombranschen för gott?
– Nej, det var bra tajming på det här uppdraget. Ett intressant uppdrag medan jag letar
något mer beständigt. Sedan får vi se om det
blir inom telekom eller något annat område,
säger David Troëng.
Seth Ryding ny chef för Telenors KO Open
Universe
Telenor har gjort en chefsrokad inom sin
kommunikationsoperatörsverksamhet Open
Universe. Seth Ryding, som har jobbat som
projektledare för Open Universe, har ersatt
den tillförordnade chefen Jonas Jegerborn,
som i sin tur har blivit chef för Telenors
försäljning och marknadsföring gentemot
fastighetsägare.
Seth Ryding har jobbat på Telenor sedan
2004.
fp
05
S 18|18
forts
Därför säljer Ericsson FTTH
produktlinjen till Calix
å Ericsson har sålt sin FTTHproduktline, som främst fokuserar på
GPON-produkten EDA 1500 och dess
komplettererande ONT-plattform.
I affären ingår även 60 anställda i
Nordamerika och ett kontinuerligt
stöd av de förvärvade produkterna
från Ericsson till Calix.
– Anledningen till att vi har valt att
sälja av den här delen av vår verksamhet är att vi har fattat ett strategiskt
beslut att fokusera på end-to-endlösningar för 4:e generationen IP och
mobilt bredband, säger Minako Nakatsuma Olofzon, på Ericssons pressavdelning, till Telekomnyheterna.
Ericsson har även tecknat ett återförsäljaravtal med Calix och kommer
att fortsätta att sälja lösningar, tjänster
och produkter för bredbandsaccess.
Hur mycket Calix betalar för att
få igenom affären är inte känt, men
Ericsson meddelar att den negativa
effekten på bolagets rörelseresultat
beräknas till 400 miljoner kr under
det fjärde kvartalet i år.
"Vi tror att detta partnerskap
kommer att ge våra befintliga kunder inom fiberaccessnät support
och underhåll i världsklass, samt en
utökad portfölj av accessystem och
programvara från ett ledande företag
helt fokuserat på access", säger Jan
Häglund, vice vd och chef för produkt
området IP och bredband på Ericsson, i ett pressmeddelande från Calix.
PTS USO-grupp blir ”enheten för samhällsomfattande tjänster”
å PTS har ändrat struktur för den
USO-grupp som man i våras beslutade
sig för att inrätta. Gruppen har blivit
en enhet under Konsumentmarknadsavdelningen och den får det formella
namnet enheten för samhällsomfattande tjänster, och leds av Anna Wikström.
– Genom att skapa en enhet för de
här frågorna så blir det organisatoriskt
tydligare, samtidigt som det blir enk-
lare rent administrativt för oss, säger
Olof Bjurö, tillförordnad avdelningschef
på Konsumentmarknadsavdelningen.
Enheten för samhällsomfattande
tjänster ska arbeta med frågor som
tidigare hanterats av olika enheter på
PTS. Det handlar till exempel om 800
MHz-projektet, Telias teknikskifte,
trygghetslarmsfrågor samt upphandlade telefonilösningar i glesbygd.
Personnyheterna
Skanovas Produkt- och Marknadschef
Anna Backlund till Alltele
Skanovas tidigare chef för Produkt & Marknad,
Anna Backlund, tillträdde den 4 september som
operativ chef på Alltele. Därmed är hon en av
flera nya chefer som börjar hos Ola Norberg på
Alltele.
– Anna kommer att få ansvaret för hela processen från avtal, och då inte minst med Telia
som är vår största leverantör, till fakturering
och kundtjänst. Det här är en otroligt viktig del
av vår verksamhet, så jag är verkligen glad att
få Anna Backlund på den positionen, säger Ola
Norberg, vd för Alltele, till Telekomnyheterna.
Utöver Anna Backlund har Alltele dessutom
gjort klart med Agneta Duvenius, som tidigare
har arbetat på Schneider Electric och Enator,
som personalchef, Michael Orregård, från Ernst
& Young som ekonomi- och redovisningschef
samt Torsten Osihn, tidigare Telepo och Ericsson som produktansvarig för växelsystem.
Martin Kull lämnar Com Hem – blir konsult
Efter elva år inom StjärnTV/
UPC Sweden/Com Hem har
nu Com Hems CTO Martin
Kull lämnat bolaget för det
egna konsultbolaget Vestacon, som han driver tillsammans med sin hustru Viveka
Frykman Kull.
Martin Kull slutade på Com Hem den 22 augusti, hans jobb tas tillfälligtvis över av utvecklingschefen Jens Persson. Någon ny CTO är
ännu inte utsedd.
Com Hem valde i början av sommaren att
överge en stor del av den tekniklösning som
man har byggt upp tillsammans med Ericsson
för att istället köra vidare med en lösning från
Tivo. Om detta har ett samband med Martin
Kulls sorti är dock inte känt.
Tele2 hämtar nya strategichefen
Roxanna Zea från Google
Tele2 har utsett Roxanna Zea
till strategichef för koncernen.
Närmast kommer hon från
Google, där hon har varit
Head of Strategy & Initiatives
för UK, Northern & Central
Europe. Hon har tidigare även
jobbat i flera år som konsult på A. T. Kearney
och Andersen LLP.
"Vi ser i en allt högre grad att operatörsvärlden konvergerar med internetvärlden och
att spelplanen är densamma. Jag är därför
mycket glad att få välkomna Roxanna Zea till
min ledningsgrupp som Strategichef. Genom
hennes breda erfarenhet från olika roller på
Google Inc och A. T. Kearney, kommer hon
kunna hjälpa mig att navigera genom den
komplexa men spännande framtid som blir
allt med datacentrisk”, säger Mats Granryd,
vd och koncernchef för Tele2, i en presskommentar.
Jon Erik Haug blir chef för Telenors
People Development
Telenor Sveriges tidigare privatmarknadschef
Jon Erik Haug, som för två år sedan blev chef
för Telenor i Danmark, klättrar nu vidare på
karriärstegen och blir Executive Vice President
People Development i Telenors koncernledning.
Jon Erik Haug ersätter den 1 november Oddvar Hesjedal som går i pension.
Ny chef för Telenor i Danmark är den 1 september, Marek Slacik, som har varit marknadschef för Telenor i Serbien.
Under sin tid i Danmark har Jon Erik Haug
minskat Telenors Danmarks personalstyrka
med närmare 15 procent, vilket såklart kan
tolkas som en form av personalutveckling.
f