Institutionen för kulturantropologi och etnologi
Transcription
Institutionen för kulturantropologi och etnologi
ETNOLOGI Kursplaner Grundnivå 2013–2014 Uppsala universitet Institutionen för kulturantropologi och etnologi Etnologiska avdelningen 1 ETNOLOGI: Kursplaner Grundnivå Innehåll: Baskurser Etnologi A, 30 Hp...................................................................3 Fortsättningskurser Etnologi B, 30 Hp....................................................................9 Etnologi C, 30 Hp..................................................................14 Övriga kurser i Etnologi Folklore och folksed, 7,5 Hp..................................................18 Introduktion i etnologi, 7,5 Hp..............................................21 Socialt liv och materiella kulturprodukter, 7,5 Hp.............23 Folkloristisk teori och metod, 7,5 Hp....................................25 Kulturvetenskaplig teori och metod, 7,5 Hp........................28 Etnologiska forskningsperspektiv, 7,5 Hp............................30 2 Institutionen för kulturantropologi och etnologi Etnologiska avdelningen ETNOLOGI A, 30 Hp Kursen ges inom grundnivå. Kursplanen är fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2007-01-23. Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27. Mål Kursen syftar till att ge kunskap om människors levnadsförhållanden i olika samhälls- och tidsmiljöer ur andlig, social och materiell aspekt. I kursen ingår insikt i etnologins vetenskapshistoria, källmaterial samt teorier och arbetsmetoder. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna • diskutera och problematisera grundläggande begrepp som kultur, tradition, folklore, modernitet och genus • ha kunskaper om etnologins vetenskapshistoria och ämnesutveckling • återge grunddragen inom den materiella kulturen i det förindustriella samhället och i det industrialiserade samhället • förhålla sig till folkloristikens begrepp och uttrycksmedel • ha inblick i några av de forskningsfält, som är mest aktuella inom de sena re årens forskning • genomföra kortare skriftliga och muntliga uppgifter på ett självständigt och kritiskt sätt 3 Innehåll Moment 1. Introduktion i etnologi 7,5 Hp Etnologins vetenskapshistoria och teoribildning. Kunskaper i grundläggande arbetsmetoder och etnologiskt synsätt. Kulturdefinitioner. Moment 2. Socialt liv och materiella kulturprodukter 7,5 Hp Livsformer och sociala nätverk. Näringsmönster och materiell kultur i det förindustriella samhället, agrarsamhällets förändring och det industrialiserade samhället. Moment 3. Folklore och folksed 7,5 Hp Folklig sed och rituellt beteende. Folktrons och folkdiktningens genrer, uttrycksmedel och funktioner. Moment 4. Aktuell forskning 7,5 Hp Studier i aktuell kulturforskning. Litteratur väljs efter lärarens anvisningar. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier, gruppövningar, och studiebesök. Momenten följer normalt på varandra i den ordning de angivits. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt till 75%. Behörighet Områdesbehörighet 1. Examination och betyg Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter, som utarbetas enskilt För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Icke godkänd. 4 Litteratur Moment 1. Introduktion i etnologi Forskning och kunskapssyn Ehn, B & Löfgren, O. Vardagslivets etnologi. Reflektioner kring en kulturvetenskap. Sthlm 1996. 182 s. Frykman, J & Löfgren, O. Den kultiverade människan. Sthlm 1979. S 11223. Hagström, Ch. & Marander-Eklund, L, Frågelistan som källa och metod. Lund: Studentlitteratur 2005. 219 s. (Finns även som e-bok.) Svensson, B., Varför etnologi? En ämnesintroduktion för nya studenter. Lund 2012. 117 s. Genus, etnicitet och identitet Ambjörnsson, F. En säker plats: alternativa familjer, relationsanarki och flersamhet bland unga queeraktivister. (Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv. Sthlm 2009. 16 s.) Lundgren, B. Kön och genealogi i etnologisk ämneshistoria. (B. Lundgren, I. Lövkrona & L. Martinsson, Åtskilja och förena. Etnologisk forskning om betydelser av kön. Sthlm 1996. S 13-86.) Meurling, B, Anna Birgitta Rooth – folklorist och professor. (Meddelanden 2006. S 5-15). Pripp, O & Öhlander, M. Fallet Nogger Black. Antirasismens gränser. Stockholm 2008. 97 s. Tidsaspekt och historia Niemi, A. M, Historiens lockelse – om forskning kring historiebruk. (Budkavlen 2004, s. 34–45.) Wolf-Knuts, U. Tiden/historien som dimension i etnologisk och folkloristisk forskning med speciell hänsyn till nostalgi. (Tiden och historien i 1900-talets kulturforskning. Red. A. Gustavsson. Etnolore 15, Uppsala 1994. S 62-80.) Exempelstudier Björkquist, L., Kreatursskydd och kreatursbot. Några anteckningar om vidskepelse i samband med boskapsskötseln i äldre tid. (RIG nr 3 1943, årg. 26, s. 81–99.) 5 Daun, Å., Upp till kamp i Båtskärsnäs. En etnologisk studie av ett samhälle inför industrinedläggelse. Sthlm 1974 (1969). Summa sidor: ca 1 200 Moment 2. Socialt liv och materiella kulturprodukter Livsformer, näringsmönster och sociala nätverk i förmodern och modern tid Agnidakis, P., Rätten till platsen. Tillhörighet och samhörighet i två lokala industrisamhällen under omvandling. Höör 2013. S. 31–106, 194–208. Ek-Nilsson, K, Ingenjören som snille eller krigsmaskin. Modernitet och ingenjörskonst. (Arvastson, G. (red.), Järnbur eller frigörelse? Studier i moderniseringen av Sverige. Lund 1999. S 25–39.) Ek-Nilsson, K, Att forska om ting. Uppsala 2010. 25 s. Ek-Nilsson. K, När Sverige blev modernt. Uppsala 2006. 11 s. Franzén, A, Skiftenas skede. Jönköping 2008. S 63–108, 263–319. Hellspong, M. & Löfgren, O. Land och stad. Lund 1985. S 11-346. Isacson, M, Industrisamhället Sverige. Arbete, ideal och kulturarv. Lund 2007. S. 1–95, 115–137. Larsson, J, Fäbodväsendet 1550–1920. Jamtli 2009. S. 74–113. Larsson, M, Uniformella förhandlingar. Hierarkier och genusrelationer i Postens kläder 1636–2008. Stockholm 2008. S 11–45, 254–263. Ljung, A, I Babels hus. Sjuklighet och död i det moderna samhället. (Arvastson, G. (red.), Järnbur eller frigörelse? Studier i moderniseringen av Sverige. Lund 1999. S 40–55.) Sapmi – om att vara same i Sverige. Sthlm: Nordiska museet 2007. S 4-90. Materiella kulturprodukter, föremålsanalys i förmodern och modern tid Arvidsson A. m fl (red.). Människor och föremål. Sthlm 1990. S. 83-97. Folkkonsten - all tradition är förändring. Sthlm 1993, s 17-30, 37-53, 63-67. Hyltén-Cavallius, Ch., Traditionens estetik. Spelet mellan inhemsk och internationell hemslöjd. Stockholm 2007. S. 31–50, 75–136, 175–227. Kjellman, G. Varats oändliga tinglighet. En studie om föremål som kulturbärare. Sthlm 1993. 203 s. Silvén, E, Bekänna färg: modernitet, maskulinitet, professionalitet. Sthlm 2004. S 99-124. Summa sidor: ca 1 200 6 Moment 3. Folklore och folksed Sed och rit Bringeus, N-A. Våra högtider. (Fataburen 1995, s 13-39.) Frykman, J. och Löfgren, O. (red.), Force of Habit. Exploring Everyday Culture. Lund 1996. S 5-19. Honko, L. Riter en klassifikation. (Fataburen 1976, s 71-84.) Berättelsen: Sägen och föreställning Honko, L. Memorat och folktroforskning. (Folkdikt och folktro. Red. A.B. Rooth). Lund 1978, s 93-105. af Klintberg, B. Den stulna njuren. Sägner och rykten i vår tid. Sthlm 1994. 284 s. Läses kursivt. af Klintberg, B. Svenska folksägner. Sthlm 2003. S 6-78. Kursivt: s 79-289. af Klintberg, B, Sägner som modeller för handlande. (Saga och Sed 1999, S 15-26.) af Klintberg & Palmenfelt, U, Vår tids folkkultur. Sthlm 2007. S 15-79. Pettersen, Arnfinn, Blodet gleder. Om vampyrer I tradisjon og fiksjon – og litt om folklorister. (Grongstad, S. B., red., Hinsides. Folkloristiske perspektiver på det overnaturlige. Oslo: Spartacus, s. 74–95.) Ronström, O., Intressedominans och motivattraktion. Laddas ner från: nile.lub.lu.se/ojs/index.php/rig/article/download/3746/3407 Östling, P-A, Rättegångar mot botare i Norrland och Svealand under 1600talet. (Budkavlen 2010, s. 64–85.) Berättelsen: Sagor och fabler Herranen, G. (red.). Sagorna finns överallt. Perspektiv på folksagan i samhället. Sthlm 1995. S 27-88, 203-218. Peterson, P. Sagans teorier. Uppsala 1997. 25 s. Swahn, J-Ö. ( red) Svenska folksagor. Sthlm 2007 eller tidigare upplaga. Läses kursivt. Vistradition Jansson, S-B, Den levande balladen. Sthlm 1999. 233 s. Lilja, A. August Bondeson och den folkliga vissången. (Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv 1988, s 11-23.) Den epigrammatiska diktningen Arvidsson, A, Folklorens former. Lund 1999. S 93-112. 7 Barnlore, booklore, bildlore Arvidsson, A., Blomberg, S., Carlquist, J., Stenberg P. & Svensson, P., Computer Games as Meeting Places and as Fiction. ARV, Nordic Yearbook of Folklore, 2008, s. 47–59. Engman Jonas, Så vände Bellman akterspegeln mot slottet. Om humorn i 1800-talets Bellmanhistorier. (Nord Nytt 43, s. 28–36.) Hanberger, M. Katastroflore. En studie av vitsar och skämt som bildats runt Estonia och Mattias Flink. (Nord-Nytt nr 62 1996. S 109-121.) af Klintberg, B & Palmenfelt, U, Vår tids folkkultur. Sthlm 2007. S 80-254. Summa sidor: ca 1 200 Moment 4. Aktuell forskning Litteratur ca 1 000 sidor läses efter lärares anvisningar. ETNOLOGI B, 30 Hp Kursen ges inom grundnivå. Kursplanen är fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 8 2007-01-23. Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27. Mål Kursen syftar till fördjupade metodiska och teoretiska insikter inom kulturforskning. Kursens mål är också att ge insikt i etnologiskt arkivmaterial, fältarbete och kulturanalys. En tillämpning sker i form av ett mindre uppsatsarbete. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna • redogöra för och diskutera centrala etnologiska teorier och metoder • förhålla sig kritiskt till valda teorier och begrepp • ha kunskap om viktiga arkivaliska materialbaser • självständigt genomföra en fältdokumentation med intervjuer • självständigt författa en kortare etnologisk uppsats, diskutera och försvara uppsatsen vid en ventilering samt genomföra en opposition på en annan students uppsats • genomföra skriftliga och muntliga uppgifter på ett självständigt och kritiskt sätt Innehåll Moment 1. Folkloristisk teori och metod 7,5 Hp Metod och teori med utgångspunkt från folkloristiska problemstudier. Moment 2. Kulturvetenskaplig teori och metod 7,5 Hp Metod och teori med utgångspunkt från kulturvetenskapliga problemstudier. Moment 3. Arkivmaterial, fältarbete och kulturanalys 7,5 Hp 9 Teoretiska och praktiska kunskaper i etnologisk insamlings- och fältteknik såsom arkivmaterial, intervjuer, observation, foto, byggnadsdokumentation och ordbehandling. Moment 4. Uppsats 7,5 Hp Uppsatsen bör omfatta ca 15 maskinskrivna A4-sidor och vara probleminriktad. Den utarbetas enskilt och ventileras vid seminarium. Undervisning Undervisningen består av lektioner, seminarier, studiebesök och fältövningar. Momenten följer normalt på varandra i den ordning de angivits. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt till 75%. De studerande äger i normalfallet rätt till handledning endast under ordinarie kurstid. Behörighet För tillträde till kursen fordras genomgången Baskurs A i etnologi eller Introduktionskurs på kandidatprogrammet Kultur, samhälle och etnografi. Examination och betyg Moment 1 och 2 avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter, som utarbetas enskilt. Moment 3 fullgöres genom närvaro och enskilda uppgifter. Moment 4 fullgöres genom närvaro och uppsatsventilering. Opponentuppdrag är obligatoriskt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Icke godkänd med undantag för moment 3, där endast de båda sistnämnda betygen finns. Litteratur 10 Moment 1. Folkloristisk teori och metod Begreppet folklore Arvidsson, Alf, Folklorens former. Lund: Studentlitteratur, 1999, s. 9–23. Genre- och strukturanalys Peterson, P., Genrer och genreanalys i den folkliga dikten. Uppsala 2009. 11 s. Sandberg, Christina, An Application of Propp’s Morhology to Commemorative Verses in Death Notices. (ARV 2004, s. 173–196.) Stattin, J. Näcken. Spelman eller gränsvakt? Sthlm, 2008. 105 s. Levnadsberättelser Arvidsson, A. Livet som berättelse: Studier i levnadshistoriska intervjuer. Lund 1998. Kap 1,2,4. Marander-Eklund, L. ”Det var så vanligt med hemmafruar då, det var så på den tiden” – motstånd och anpassning som narrativa strategier. I: Ronström, Drakos & Engman (red.), Folkloristikens aktuella utmaningar. Visby 2013. S. 154-175. Kontext och performance Kaivola-Bregenhøj, A. The context of narrating. (R. Kvideland (red), Folklore processed. Helsinki 1992, s. 153–166.) Gunnel, T. & Ronström, O. Folklore och Performance Studies – en introduktion. I: Ronström, Drakos & Engman (red.), Folkloristikens aktuella utmaningar. Visby 2013. S. 21-55. Ritual, gestaltning, berättande Gustafsson, L., Den förtrollade zonen. Lekar med tid, rum och identitet under Medeltidsveckan på Gotland. Nora: Nya Doxa 2002. (315 s. varav kap. 2 kursivt.) Meurling, B., Steg som försvinner. Memorat och personliga erfarenhetsberättelser i slottsmiljö. I: Meddelanden nr 50 2008. 27 s. Intertextualitet och berättarbarhet Nylund Skog, S., 2012. Livets vägar. Svenska judinnors berättelser om 11 förskingring, förintelse, förtryck och frihet. Uppsala 2012. S. 4172. Shuman, A., 2005. Other people's stories: entitlement claims and the critique of empathy. Urbana 2005. S.1-27. Tillämpade studier Henriksson, B., ”Var trogen i allt”. Den goda kvinnan som konstruktion i svenska och finlandssvenska minnesböcker 1800-1980. Åbo 2007. 245 s. (Kan även laddas ner som PDF-fil på: oa.doria.fi/handle/10024/15170) Johansson, B. Kom och ät! Jag ska bara dö först... Datorn i barns vardag. Göteborg 2000. 250 s. Nylund Skog, S., Ambivalenta upplevelser & mångtydiga berättelser. En etnologisk studie av barnafödande. Stockholm 2002. (243 s., varav c:a 30 s. intensiv läsning, resten kursivt.) Ca 1 200 sidor. Moment 2. Kulturvetenskaplig teori och metod Borda, B & Lundin S. Vem får grädden på tårtan? (Rig 1986:3 s 66-85) Bremer, Signe. Kroppslinjer. Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Göteborg & Stockholm 2011.160 s. Ehn, B. & Löfgren, O. Kulturanalyser. Malmö 2001. 180 s. Hirdman, Yvonne. Genussystemet. Teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen 23. 1988, 35 s. Lindelöf, Karin S., Om vi nu ska bli som Europa. Könsskapande och normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen. Göteborg: Makadam, 2006. Nehls, E, Vägval. Lastbilsförare i fjärrtrafik – perspektiv på yrkeskultur och genus. Göteborg, 2004. 218 s. Rosales, René Leon. Vid framtidens hitersta gräns. Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Tumba, 2010.160 s. Åström, L. Skärvor av kvinnoliv. Uppsala 2002. 90 s. Ca 1 000 sidor Moment 3. Arkivmaterial, fältarbete och kulturanalys 12 Kaijser, L & Öhlander, M. Etnologiskt fältarbete. Lund 2011. 176 s. Lilja, A, ”Svara nu snällt på den lista, jag nu sänder!” – Om frågelistan som etnologisk arbetsmetod. Uppsala 2007. 16 s. Ca 140 sidor Moment 4. Uppsats Referenslitteratur Peterson, P. Uppsatsskrivning i etnologi. Uppsala 2008. Ca 15 s. ETNOLOGI C, 30 Hp Kursen ges inom grundnivå. 13 Kursplanen är fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2007-01-23. Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27. Mål Kursen syftar till att ge vidgade och fördjupade insikter inom kulturvetenskapliga forskningsfält och dess teori och metod. Kursen är forskningsförberedande. En tillämpning av insikterna sker i form av skriftligt examensarbete. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna • föra en självständig diskussion utifrån ett urval centrala vetenskapliga texter • söka och kritiskt värdera vetenskapliga texter inom uppsatsområdet • självständigt avgränsa och genomföra en mindre forskningsuppgift i form av ett vetenskapligt examensarbete • försvara sin uppsats vid en ventilering samt självständigt genomföra en opposition på en annan students uppsats • genomföra skriftliga och muntliga uppgifter på ett kritiskt och kvalificerat sätt Innehåll Moment 1. Forskningsperspektiv 7,5 Hp Teoretisk och metodisk fördjupning inom olika problemområden. Moment 2. Aktuell forskning 7,5 Hp Fördjupade studier inom aktuell forskning. Kulturvetenskapliga texter och retorik. Litteraturval utarbetas av den studerande i samarbete med examinator. Moment 3. Examensarbete 15 Hp Utarbetande av vetenskapligt examensarbete, som bör omfatta 25-30 maskinskrivna A4-sidor och utarbetas enskilt. Arbetet ventileras vid seminarium. 14 Undervisning Undervisningen består av seminarier och handledning. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt till 75%. De studerande äger i normalfallet rätt till handledning endast under ordinarie kurstid. Behörighet För tillträde till kursen fordras genomgången Fortsättningskurs B eller AB. Examination och betyg Moment 1 och 2 avslutas normalt med skriftliga uppgifter. Examensarbetet ventileras och betygsätts. Opponentuppdrag är obligatoriskt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Icke godkänd. Litteratur Moment 1. Forskningsperspektiv Vetenskapsteori och forskningsöversikter Månsson, P. Moderna samhällsteorier. Sthlm 1998. S 25-146, 305-445. Maktordningar Ahmed, S. ”Vithetens fenomenologi”. Tidskrift För Genusvetenskap 2011 (12): s. 48-69. Ahmed, S. ”Orientations. Toward a queer phenomenology”. GLQ 2006 1: s. 543-574. Lykke, Nina, “Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2003 (1). s.47-55. Martinsson, L. ”Utbrända eldsjälar. Om intersektionalitet och den (o)möjliga kritiken.” I: Framtidens feminismer: intersektionella interventioner i 15 den feministiska debatten, Hägersten 2007, s. 67-79. Svensson, I. ”Vi känner oss fram. Reflektioner kring metodologi.” I: (red). Maria Jönsson, Ingeborg Svensson och Anneli Brännström Öhman. Att känna sig fram: Känslor i humanistisk forskning. Umeå 2011, s. 66-85. Vallström, M. ”Att göra skillnad: om migration, arbete och kön i skogsarbetarbyar 1950-1975”. Scandia 2010(76):1, s. 73-99. Folklore: textualisering och media Buchan, D. Folkloristic methodology and a modern legend. (R. Kvideland (ed), Folklore processed. Helsinki 1992. S 89-103). Hagström, Ch., En etnolog i Azeroth. Reflektioner kring ett fältarbete i World of Warcraft. I: Nätverket nr 17 2010, s. 39-46. http://natverket.etnologi.uu.se/volym/17/17_7.pdf Hathaway, R. V, ”Life in the TV”: The Visual Nature of 9/11 Lore and Its Impact on Vernacular Response. (Journal of Folklore Research, Vol 42, No 1, 2005, s 33-56) (Tillgänglig som elektronisk publikation). Heggli, G. Ukebladet og leserne. Om muntlighetsbegrepets relevans. (Tradisjon Årg. 26, 2/1996, s 27-33.) Honko, L. Att synliggöra textualiseringsprocessen. (Tradisjon nr 1, 1998. S 33-40.) Jensen, Ch., Etnologi og folkloristik på nettet. I: Nätverket nr 17 2010, s. 3-7. http://natverket.etnologi.uu.se/volym/17/17_7.pdf Kaijser, L., Reflektioner kring ett skivsläpp. I: Nätverket nr 17 2010, s. 57-62. http://natverket.etnologi.uu.se/volym/17/17_7.pdf Summa sidor: ca 1 000. Moment 2. Aktuell forskning Litteraturval ca 1 000 sidor utarbetas i samråd med examinator. Moment 3. Examensarbete Referenslitteratur 16 Peterson, P. Uppsatsskrivning i etnologi. Uppsala 2008. Ca 15 s. FOLKLORE OCH FOLKSED, 7,5 Hp Kursen ges inom grundnivå. 17 Kursplanen är fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2007-01-23. Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27 Mål Kursen syftar till att ge kunskap om folktro, folkföreställningar och folkdiktning i Sverige med tonvikt lagd på det förindustriella samhället. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna • förhålla sig till folkloristikens vetenskapliga begrepp och uttrycksmedel • återge grunddragen inom det folkloristiska kunskapsfältet • diskutera och problematisera grundläggande frågeställningar inom det folkloristiska området Innehåll Folklig sed och rituellt beteende. Folktrons och folkdiktningens genrer, uttrycksmedel och funktioner. Undervisning Undervisningen ges i form av föreläsningar och studiebesök. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt till 75%. Behörighet Områdesbehörighet 1. Begränsning ifråga om tillgodoräkning Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Baskurs A, 20 poäng eller Baskurs AB, 40 poäng, i etnologi. Examination och betyg Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter, som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Icke godkänd. 18 Litteratur Sed och rit Bringeus, N-A. Våra högtider. (Fataburen 1995, s 13-39.) Frykman, J. och Löfgren, O. (red.), Force of Habit. Exploring Everyday Culture. Lund 1996. S 5-19. Honko, L. Riter en klassifikation. (Fataburen 1976, s 71-84.) Berättelsen: Sägen och föreställning Honko, L. Memorat och folktroforskning. (Folkdikt och folktro. Red. A.B. Rooth). Lund 1978, s 93-105. af Klintberg, B. Den stulna njuren. Sägner och rykten i vår tid. Sthlm 1994. 284 s. Läses kursivt. af Klintberg, B. Svenska folksägner. Sthlm 2003. S 6-78. Kursivt: s 79-289. af Klintberg, B, Sägner som modeller för handlande. (Saga och Sed 1999, S 15-26.) af Klintberg & Palmenfelt, U, Vår tids folkkultur. Sthlm 2007. S 15-79. Pettersen, Arnfinn, Blodet gleder. Om vampyrer I tradisjon og fiksjon – og litt om folklorister. (Grongstad, S. B., red., Hinsides. Folkloristiske perspektiver på det overnaturlige. Oslo: Spartacus, s. 74–95.) Ronström, O., Intressedominans och motivattraktion. Laddas ner från: nile.lub.lu.se/ojs/index.php/rig/article/download/3746/3407 Östling, P-A, Rättegångar mot botare i Norrland och Svealand under 1600talet. (Budkavlen 2010, s. 64–85.) Berättelsen: Sagor och fabler Herranen, G. (red.). Sagorna finns överallt. Perspektiv på folksagan i samhället. Sthlm 1995. S 27-88, 203-218. Peterson, P. Sagans teorier. Uppsala 1997. 25 s. Swahn, J-Ö. ( red) Svenska folksagor. Sthlm 2007 eller tidigare upplaga. Läses kursivt. Vistradition Jansson, S-B, Den levande balladen. Sthlm 1999. 233 s. Lilja, A. August Bondeson och den folkliga vissången. (Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv 1988, s 11-23.) Den epigrammatiska diktningen 19 Arvidsson, A, Folklorens former. Lund 1999. S 93-112. Barnlore, booklore, bildlore Arvidsson, A., Blomberg, S., Carlquist, J., Stenberg P. & Svensson, P., Computer Games as Meeting Places and as Fiction. ARV, Nordic Yearbook of Folklore, 2008, s. 47–59. Engman Jonas, Så vände Bellman akterspegeln mot slottet. Om humorn i 1800-talets Bellmanhistorier. (Nord Nytt 43, s. 28–36.) Hanberger, M. Katastroflore. En studie av vitsar och skämt som bildats runt Estonia och Mattias Flink. (Nord-Nytt nr 62 1996. S 109-121.) af Klintberg, B & Palmenfelt, U, Vår tids folkkultur. Sthlm 2007. S 80-254. Summa sidor: ca 1 200 INTRODUKTION I ETNOLOGI , 7,5 Hp Kursen ges inom grundnivå. 20 Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09. Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27. Mål Kursen syftar till att ge kunskaper i etnologins vetenskapshistoria och teoribildning samt i grundläggande arbetsmetoder och etnologiskt synsätt. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna • diskutera och problematisera grundläggande begrepp som kultur, tradition, folklore, modernitet och genus • ha kunskaper om etnologins vetenskapshistoria och ämnesutveckling • diskutera och problematisera grundläggande frågeställningar inom kursens område Undervisning Undervisningen ges i form av föreläsningar och studiebesök. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt till 75%. Behörighet Områdesbehörighet 1. Begränsning ifråga om tillgodoräkning Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Baskurs A, 30 hp eller Baskurs AB, 60 hp, i etnologi. Examination och betyg Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter, som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Litteratur Forskning och kunskapssyn 21 Ehn, B & Löfgren, O. Vardagslivets etnologi. Reflektioner kring en kulturvetenskap. Sthlm 1996. 182 s. Frykman, J & Löfgren, O. Den kultiverade människan. Sthlm 1979. S 11223. Hagström, Ch. & Marander-Eklund, L, Frågelistan som källa och metod. Lund: Studentlitteratur 2005. 219 s. (Finns även som e-bok.) Svensson, B., Varför etnologi? En ämnesintroduktion för nya studenter. Lund 2012. 117 s. Genus, etnicitet och identitet Ambjörnsson, F. En säker plats: alternativa familjer, relationsanarki och flersamhet bland unga queeraktivister. (Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv. Sthlm 2009. 16 s.) Lundgren, B. Kön och genealogi i etnologisk ämneshistoria. (B. Lundgren, I. Lövkrona & L. Martinsson, Åtskilja och förena. Etnologisk forskning om betydelser av kön. Sthlm 1996. S 13-86.) Meurling, B, Anna Birgitta Rooth – folklorist och professor. (Meddelanden 2006. S 5-15). Pripp, O & Öhlander, M. Fallet Nogger Black. Antirasismens gränser. Stockholm 2008. 97 s. Tidsaspekt och historia Niemi, A. M, Historiens lockelse – om forskning kring historiebruk. (Budkavlen 2004, s. 34–45.) Wolf-Knuts, U. Tiden/historien som dimension i etnologisk och folkloristisk forskning med speciell hänsyn till nostalgi. (Tiden och historien i 1900-talets kulturforskning. Red. A. Gustavsson. Etnolore 15, Uppsala 1994. S 62-80.) Exempelstudier Björkquist, L., Kreatursskydd och kreatursbot. Några anteckningar om vidskepelse i samband med boskapsskötseln i äldre tid. (RIG nr 3 1943, årg. 26, s. 81–99.) Daun, Å., Upp till kamp i Båtskärsnäs. En etnologisk studie av ett samhälle inför industrinedläggelse. Sthlm 1974 (1969). Summa sidor: ca 1 200 SOCIALT LIV OCH MATERIELLA KULTURPRODUKTER, 7,5 Hp Kursen ges inom grundnivå. 22 Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09. Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27. Mål Kursen syftar till att ge kunskap om livsformer och sociala nätverk, näringsmönster och materiell kultur i det förindustriella samhället, under agrarsamhällets förändring och i det industrialiserade samhället. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna • förhålla sig till de vetenskapliga begrepp och uttrycksmedel, som är centrala inom kursens område • återge grunddragen inom den materiella kulturen i det förindustriella samhället och i det industrialiserade samhället • diskutera och problematisera grundläggande frågeställningar inom kursens område Undervisning Undervisningen ges i form av föreläsningar och studiebesök. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt till 75%. Behörighet Områdesbehörighet 1. Begränsning ifråga om tillgodoräkning Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Baskurs A, 30 hp eller Baskurs AB, 60 hp, i etnologi. Examination och betyg Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter, som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Litteratur Livsformer, näringsmönster och sociala nätverk i förmodern och modern tid 23 Agnidakis, P., Rätten till platsen. Tillhörighet och samhörighet i två lokala industrisamhällen under omvandling. Höör 2013. S. 31–106, 194–208. Ek-Nilsson, K, Ingenjören som snille eller krigsmaskin. Modernitet och ingenjörskonst. (Arvastson, G. (red.), Järnbur eller frigörelse? Studier i moderniseringen av Sverige. Lund 1999. S 25–39.) Ek-Nilsson, K, Att forska om ting. Uppsala 2010. 25 s. Ek-Nilsson. K, När Sverige blev modernt. Uppsala 2006. 11 s. Franzén, A, Skiftenas skede. Jönköping 2008. S 63–108, 263–319. Hellspong, M. & Löfgren, O. Land och stad. Lund 1985. S 11-346. Isacson, M, Industrisamhället Sverige. Arbete, ideal och kulturarv. Lund 2007. S. 1–95, 115–137. Larsson, J, Fäbodväsendet 1550–1920. Jamtli 2009. S. 74–113. Larsson, M, Uniformella förhandlingar. Hierarkier och genusrelationer i Postens kläder 1636–2008. Stockholm 2008. S 11–45, 254–263. Ljung, A, I Babels hus. Sjuklighet och död i det moderna samhället. (Arvastson, G. (red.), Järnbur eller frigörelse? Studier i moderniseringen av Sverige. Lund 1999. S 40–55.) Sapmi – om att vara same i Sverige. Sthlm: Nordiska museet 2007. S 4-90. Materiella kulturprodukter, föremålsanalys i förmodern och modern tid Arvidsson A. m fl (red.). Människor och föremål. Sthlm 1990. S. 83-97. Folkkonsten - all tradition är förändring. Sthlm 1993, s 17-30, 37-53, 63-67. Hyltén-Cavallius, Ch., Traditionens estetik. Spelet mellan inhemsk och internationell hemslöjd. Stockholm 2007. S. 31–50, 75–136, 175–227. Kjellman, G. Varats oändliga tinglighet. En studie om föremål som kulturbärare. Sthlm 1993. 203 s. Silvén, E, Bekänna färg: modernitet, maskulinitet, professionalitet. Sthlm 2004. S 99-124. Summa sidor: ca 1 200 FOLKLORISTISK TEORI OCH METOD, 7,5 Hp Kursen ges inom grundnivå. 24 Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09. Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27. Mål Kursen syftar till att ge kunskaper i centrala folkloristiska teorier och metoder. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna • diskutera och problematisera grundläggande folkloristiska teorier och begrepp • förhålla sig kritiskt till valda teorier och begrepp • diskutera och problematisera grundläggande frågeställningar inom kursens område Undervisning Undervisningen ges i form av föreläsningar och studiebesök. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt till 75%. Behörighet Genomgången kurs Folkdiktning och folktro, 7,5 hp alternativt Baskurs A i etnologi. Begränsning ifråga om tillgodoräkning Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Fortsättningskurs B, 30 hp eller Baskurs AB, 60 hp, i etnologi. Examination och betyg Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter, som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Litteratur 25 Begreppet folklore Arvidsson, Alf, Folklorens former. Lund: Studentlitteratur, 1999, s. 9–23. Genre- och strukturanalys Peterson, P., Genrer och genreanalys i den folkliga dikten. Uppsala 2009. 11 s. Sandberg, Christina, An Application of Propp’s Morhology to Commemorative Verses in Death Notices. (ARV 2004, s. 173–196.) Stattin, J. Näcken. Spelman eller gränsvakt? Sthlm, 2008. 105 s. Levnadsberättelser Arvidsson, A. Livet som berättelse: Studier i levnadshistoriska intervjuer. Lund 1998. Kap 1,2,4. Marander-Eklund, L. ”Det var så vanligt med hemmafruar då, det var så på den tiden” – motstånd och anpassning som narrativa strategier. I: Ronström, Drakos & Engman (red.), Folkloristikens aktuella utmaningar. Visby 2013. S. 154-175. Kontext och performance Kaivola-Bregenhøj, A. The context of narrating. (R. Kvideland (red), Folklore processed. Helsinki 1992, s. 153–166.) Gunnel, T. & Ronström, O. Folklore och Performance Studies – en introduktion. I: Ronström, Drakos & Engman (red.), Folkloristikens aktuella utmaningar. Visby 2013. S. 21-55. Ritual, gestaltning, berättande Gustafsson, L., Den förtrollade zonen. Lekar med tid, rum och identitet under Medeltidsveckan på Gotland. Nora: Nya Doxa 2002. (315 s. varav kap. 2 kursivt.) Meurling, B., Steg som försvinner. Memorat och personliga erfarenhetsberättelser i slottsmiljö. I: Meddelanden nr 50 2008. 27 s. Intertextualitet och berättarbarhet 26 Nylund Skog, S., 2012. Livets vägar. Svenska judinnors berättelser om förskingring, förintelse, förtryck och frihet. Uppsala 2012. S. 4172. Shuman, A., 2005. Other people's stories: entitlement claims and the critique of empathy. Urbana 2005. S.1-27. Tillämpade studier Henriksson, B., ”Var trogen i allt”. Den goda kvinnan som konstruktion i svenska och finlandssvenska minnesböcker 1800-1980. Åbo 2007. 245 s. (Kan även laddas ner som PDF-fil på: oa.doria.fi/handle/10024/15170) Johansson, B. Kom och ät! Jag ska bara dö först... Datorn i barns vardag. Göteborg 2000. 250 s. Nylund Skog, S., Ambivalenta upplevelser & mångtydiga berättelser. En etnologisk studie av barnafödande. Stockholm 2002. (243 s., varav c:a 30 s. intensiv läsning, resten kursivt.) Ca 1 200 sidor. KULTURVETENSKAPLIG TEORI OCH METOD, 7,5 Hp Kursen ges inom grundnivå. 27 Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09. Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27. Mål Kursen syftar till att ge kunskaper i centrala kulturvetenskapliga teorier och metoder inom etnologin. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna • diskutera och problematisera grundläggande kulturvetenskapliga teorier och begrepp • förhålla sig kritiskt till valda teorier och begrepp • diskutera och problematisera grundläggande frågeställningar inom kursens område Undervisning Undervisningen ges i form av föreläsningar och studiebesök. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt till 75%. Behörighet Genomgången kurs Socialt liv och materiella kulturprodukter, 7,5 hp alternativt Baskurs A i etnologi. Begränsning ifråga om tillgodoräkning Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Fortsättningskurs B, 30 hp eller Baskurs AB, 60 hp, i etnologi. Examination och betyg Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter, som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Litteratur Borda, B & Lundin S. Vem får grädden på tårtan? (Rig 1986:3 s 66-85) Bremer, Signe. Kroppslinjer. Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Göteborg & Stockholm 2011.160 s. 28 Ehn, B. & Löfgren, O. Kulturanalyser. Malmö 2001. 180 s. Hirdman, Yvonne. Genussystemet. Teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen 23. 1988, 35 s. Lindelöf, Karin S., Om vi nu ska bli som Europa. Könsskapande och normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen. Göteborg: Makadam, 2006. Nehls, E, Vägval. Lastbilsförare i fjärrtrafik – perspektiv på yrkeskultur och genus. Göteborg, 2004. 218 s. Rosales, René Leon. Vid framtidens hitersta gräns. Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Tumba, 2010.160 s. Åström, L. Skärvor av kvinnoliv. Uppsala 2002. 90 s. Ca 1 000 sidor ETNOLOGISKA FORSKNINGSPERSPEKTIV, 7,5 Hp Kursen ges inom grundnivå. 29 Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09. Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27. Mål Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper inom centrala etnologiska problemområden med utgångspunkt från vetenskapsteoretiska, kulturvetenskapliga och folkloristiska texter. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna • problematisera valda vetenskapsteoretiska frågor av betydelse för etnologin • förhålla sig kritiskt till valda teorier och begrepp • föra en självständig diskussion utifrån ett urval centrala vetenskapliga texter Undervisning Undervisningen ges i form av föreläsningar och studiebesök. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt till 75%. Behörighet 40 p/60 hp från tidigare högskolestudier. Begränsning ifråga om tillgodoräkning Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Fortsättningskurs C, 30 hp, i etnologi. Examination och betyg Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter, som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Litteratur Vetenskapsteori och forskningsöversikter Månsson, P. Moderna samhällsteorier. Sthlm 1998. S 25-146, 305-445. Maktordningar 30 Ahmed, S. ”Vithetens fenomenologi”. Tidskrift För Genusvetenskap 2011 (12): s. 48-69. Ahmed, S. ”Orientations. Toward a queer phenomenology”. GLQ 2006 1: s. 543-574. Lykke, Nina, “Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2003 (1). s.47-55. Martinsson, L. ”Utbrända eldsjälar. Om intersektionalitet och den (o)möjliga kritiken.” I: Framtidens feminismer: intersektionella interventioner i den feministiska debatten, Hägersten 2007, s. 67-79. Svensson, I. ”Vi känner oss fram. Reflektioner kring metodologi.” I: (red). Maria Jönsson, Ingeborg Svensson och Anneli Brännström Öhman. Att känna sig fram: Känslor i humanistisk forskning. Umeå 2011, s. 66-85. Vallström, M. ”Att göra skillnad: om migration, arbete och kön i skogsarbetarbyar 1950-1975”. Scandia 2010(76):1, s. 73-99. Folklore: textualisering och media Buchan, D. Folkloristic methodology and a modern legend. (R. Kvideland (ed), Folklore processed. Helsinki 1992. S 89-103). Hagström, Ch., En etnolog i Azeroth. Reflektioner kring ett fältarbete i World of Warcraft. I: Nätverket nr 17 2010, s. 39-46. http://natverket.etnologi.uu.se/volym/17/17_7.pdf Hathaway, R. V, ”Life in the TV”: The Visual Nature of 9/11 Lore and Its Impact on Vernacular Response. (Journal of Folklore Research, Vol 42, No 1, 2005, s 33-56) (Tillgänglig som elektronisk publikation). Heggli, G. Ukebladet og leserne. Om muntlighetsbegrepets relevans. (Tradisjon Årg. 26, 2/1996, s 27-33.) Honko, L. Att synliggöra textualiseringsprocessen. (Tradisjon nr 1, 1998. S 33-40.) Jensen, Ch., Etnologi og folkloristik på nettet. I: Nätverket nr 17 2010, s. 3-7. http://natverket.etnologi.uu.se/volym/17/17_7.pdf Kaijser, L., Reflektioner kring ett skivsläpp. I: Nätverket nr 17 2010, s. 57-62. http://natverket.etnologi.uu.se/volym/17/17_7.pdf 31 Summa sidor: ca 1 000. 32 Uppsala universitet Institutionen för kulturantropologi och etnologi Etnologiska avdelningen Besöksadress: Thunbergsvägen 3H Postadress: Box 631 751 26 Uppsala Kursadministratör Siv Berggren Tel: 018-471 22 13 Email: [email protected] Studierektor Birgitta Meurling Tel: 018-471 70 37 Email: [email protected] Prefekt Charlotta Widmark E-mail: [email protected] Tel: 018-471 00 00 vx 33 34