SäkI G - Försvarsmakten

Transcription

SäkI G - Försvarsmakten
Försvarsmakten
Säkerhetsinstruktion för
vapen och ammunition med mera
Gemensam del
SäkI G 13
Försvarsmakten
2012-11-01
14 990:65489
Högkvarteret
Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera (SäkI) 2013års utgåva enligt nedan, fastställs för tillämpning inom Försvarsmakten från
och med 2013-01-01.
–––
M7739-351100 SäkI G 2013, Gemensam del
Från samma tidpunkt upphävs SäkI 2010 enligt nedan
–––
M7739-351060, SäkI G 2010, fastställd med HKV 2009-12-01 14 990:58059.
Beslut i ärendet har fattats av överste Anders Emanuelson varvid föredragande har varit överstelöjtnant Henrik Nerpin.
Anders Emanuelson
Henrik Nerpin
Boken är publicerad i samarbete med Combitech AB
Sakavdelning: Försvarsmaktens Säkerhetsinspektion
Redaktör: Mats Lundgren
M7739-351100 SäkI G 2013
Central lagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd
Tryck: Erlanders, Falköping 2012
Ändringar
Ändring
Datum
Kapitel 2 mom 24
2013-12-17, FM2013-1000:2
Införd av
Kapitel 3 mom 14, 21
Kapitel 7 tabell 7:1
Kapitel 8 mom 1, 22, 44–49
Kapitel 10
Kapitel 11 tabell 11:1
Kapitel 27 mom 4
SäkI G - 13
3
Innehåll
Inledning .......................................................................................11
1 SäkI giltighet och innehåll.............................................................. 15
Grunder .........................................................................................15
Tilldelning och aktualitet ...............................................................18
Utdrag ...........................................................................................18
Innehåll .........................................................................................19
Undantag från SäkI ........................................................................20
Textutformning i SäkI-serien .........................................................22
2 Ansvaret för säkerheten ................................................................. 25
Allmänt .........................................................................................25
Grunder – fördelning av ansvar .....................................................29
Chefer ......................................................................................30
Övningsledning ........................................................................32
Säkerhetspersonal .....................................................................38
Skyddsutrustning ...........................................................................39
Riskanalys vid verksamhetsplanering .............................................40
3 Verksamhet med vapen och ammunition ....................................... 45
Allmänt .........................................................................................45
Övningsledning vid skjutning och/eller sprängning ........................48
Övningsledares åtgärder före och under skjutning och/eller
sprängning ................................................................................48
Övningsledares åtgärder efter skjutning och/eller sprängning ...50
Ammunitionsröjningsledare ......................................................52
4 Riskområden ................................................................................. 53
Allmänt .........................................................................................53
Riskområde vid skjutning ..............................................................54
Riskområde vid sprängning ...........................................................72
5 Riskområde över vatten................................................................. 73
Skjutning mot mål på sjön .............................................................73
Skjutning från land mot rörligt sjömål ...........................................74
Övervakning ..................................................................................75
Skjutning mot bogserat mål ...........................................................77
SäkI G - 13
5
Innehåll
6 Laser ............................................................................................. 79
Grunder ........................................................................................ 79
Mätområde ................................................................................... 82
Riskområde ................................................................................... 82
Reflekterad och diffus strålning ..................................................... 84
Allmänt .................................................................................... 84
Riskavstånd ................................................................................... 86
Utökat riskavstånd ........................................................................ 87
Begränsat riskområde .................................................................... 90
Personal i riskområde .................................................................... 91
Grundregler ................................................................................... 91
Övningsledare laser ....................................................................... 92
Säkerhetskontrollant laser ............................................................. 93
Övriga säkerhetsbestämmelser ...................................................... 95
Skyltar ........................................................................................... 96
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning...................................... 109
Allmänt ....................................................................................... 109
Säkerhetsbestämmelser ................................................................ 110
8 Avspärrningar ............................................................................. 123
Definitioner av övnings- och skjutfält .......................................... 123
Skjutplatser vid internationella insatser ....................................... 124
Farligt område ............................................................................. 125
Avspärrning ................................................................................ 131
Skjutning över vatten .................................................................. 141
Övervakning ............................................................................... 143
Utrymning ................................................................................... 144
Varningsmeddelanden ................................................................. 145
Signaler och varningstecken ........................................................ 149
Brandskydd ................................................................................. 150
Oexploderad ammunition ........................................................... 150
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan
verksamhet.................................................................................. 155
Grunder ...................................................................................... 155
Ansvar ......................................................................................... 156
Arbetsgång .................................................................................. 158
Skjutning/sprängning inom R- eller D-område ............................ 159
Program för planerad verksamhet .......................................... 160
Begäran om utökning av R- eller D-områden ......................... 161
Tillfälligt R- eller D-område ................................................... 162
6
SäkI G - 13
Innehåll
Skjutning och/eller sprängning inom annat område .....................163
Övervakning av luftrummet .........................................................164
Övervakningsgrader ...............................................................164
Tillämpning av övervakningsgrad ...........................................166
Samband ......................................................................................166
Flygmålbogsering .........................................................................167
Övriga R-områden .......................................................................169
Flygning inom R- och D-områden ...............................................169
R-område ...............................................................................169
D-område ...............................................................................169
Lokala instruktioner ....................................................................170
10 Sjukvårdsberedskap ..................................................................... 171
Grunder .......................................................................................171
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck .................... 179
Grunder .......................................................................................179
Skydd mot hörselskadligt impulsljud och höga ljudtryck .............183
Tilläggsbestämmelser ..............................................................186
Skydd mot hörselskadligt kontinuerligt buller .............................190
12 Säkerhet i kyla och värme............................................................ 193
Allmänt .......................................................................................193
Riskanalys ...................................................................................194
Verksamhet i kyla ........................................................................195
Övningar som innebär särskilda omständigheter .........................197
Verksamhet vid värmebelastning .................................................199
13 Brandförsvar................................................................................ 201
Allmänt .......................................................................................201
Förebyggande åtgärder ................................................................202
Brandutbildning ...........................................................................203
14 Rapportering vid avvikelser ......................................................... 205
Grunder .......................................................................................205
Rapportering ...............................................................................207
15 Elsäkerhet.................................................................................... 209
Grunder .......................................................................................209
Ansvar .........................................................................................210
Övrigt ..........................................................................................213
SäkI G - 13
7
Innehåll
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara ...................... 215
Grunder ...................................................................................... 215
Kompetens .................................................................................. 216
Skydd mot brand ......................................................................... 217
Märkning och förvaringskod (F-kod) .......................................... 218
Rekommenderade avstånd och bevakning ................................... 225
Ammunitionsupplag .................................................................... 226
Tillfällig förvaring ....................................................................... 229
Tillåten ammunition för utbildning och övningar ........................ 231
Definitioner och förkortningar .................................................... 233
17 Hantering av brandfarliga varor.................................................. 235
Grunder ...................................................................................... 235
Förberedelser, krav på att underrätta civila myndigheter ............. 236
Föreståndare ............................................................................... 238
Kompetens .................................................................................. 238
Skyddsutrustning, personlig hygien, förläggning av personal ....... 239
Skydd mot brand ......................................................................... 240
Släckmateriel ............................................................................... 243
Skydd mot mark- och vattenförorening ....................................... 243
Märkning av behållare ................................................................ 245
Säkerhetsdatablad och skriftlig instruktion ................................. 247
Förvaring .................................................................................... 247
Tankning och bunkring ............................................................... 252
Luft- och sjötransport av brandfarlig vara ................................... 252
Avrustning .................................................................................. 253
Definitioner och förkortningar .................................................... 254
18 Fältarbeten och arbete med motordrivna handredskap................ 257
Allmänt ....................................................................................... 257
Arbetsplatsen .............................................................................. 258
Maskinella hjälpmedel - behörighet ............................................. 260
19 Fysisk träning i vatten ................................................................. 263
Allmänt ....................................................................................... 263
20 Fällning av personal från fartyg och båtar................................... 265
Behörighet att delta i övning ....................................................... 265
Befogenhet att beordra övning .................................................... 265
Övningsledning ........................................................................... 266
Sjukvårdsberedskap ..................................................................... 266
Deltagande personal och utrustning vid fällningsövning .............. 267
8
SäkI G - 13
Innehåll
Formell fällningsövning ...............................................................268
Tillämpad fällningsövning ...........................................................270
Fällningsfart ................................................................................273
21 Fällning i vatten från helikopter................................................... 275
Grunder .......................................................................................275
22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar ................................... 277
Arbete i master och torn ..............................................................277
Allmänna förutsättningar för riskfyllt arbete ..........................277
Behörighet ..............................................................................278
Skyddsutrustning ....................................................................279
Förbudsområde ......................................................................281
Allmänt riskområde ................................................................281
Högfrekventa elektromagnetiska fält ......................................282
Vind och kyla .........................................................................283
Arbete i isbelagd mast, i mörker och vid åska .........................284
Arbetsredskap ........................................................................285
Riskområde i luftrummet, flygsäkerhetsbestämmelser ............285
Räddningsutrustning ..............................................................286
Arbete på tak ...............................................................................288
Arbete i stolpar ............................................................................289
Allmänna skyddsföreskrifter i samband med arbete i stolpar ..289
23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng .............. 291
Grunder .......................................................................................291
Övningsledning ............................................................................292
Ansvar .........................................................................................294
Övningsledarens åtgärder .......................................................294
Verksamhetsmeddelande .............................................................295
Laviner och ras ............................................................................296
Glaciär .........................................................................................299
Dålig sikt .....................................................................................299
Sjukvårdsberedskap .....................................................................299
24 Firning och klättring.................................................................... 301
Grunder .......................................................................................301
Övningsledare och instruktörer ...................................................302
Ansvar .........................................................................................306
Sjukvårdsberedskap .....................................................................308
SäkI G - 13
9
Innehåll
25 Överlevnad.................................................................................. 311
Militär överlevnadsutbildning ..................................................... 311
Fång- och gisslanövningar ........................................................... 312
Krav på övningsledare ............................................................ 314
26 Övning i upploppskontroll .......................................................... 315
Övningsledning ........................................................................... 315
Utrustning och materiel ............................................................... 317
Fordon ........................................................................................ 319
27 Gravida eller ammande arbetstagare ........................................... 321
Gravida arbetstagare ................................................................... 322
Ammande arbetstagare ................................................................ 324
28 Närkamp..................................................................................... 325
Definition .................................................................................... 325
Behörighet ................................................................................... 325
Utbildning och övning ................................................................. 326
Träning ....................................................................................... 326
Utrustning ................................................................................... 327
29 Beslutade undantag för förbandschefs tillämpning ...................... 329
Vid utbildning och övning ........................................................... 329
Vid insats i operationsområdet .................................................... 330
Undantag .................................................................................... 330
1 Publikationer som beslutas av chefen för Försvarsmaktens
säkerhetsinspektion ................................................................ 331
2 Skydd mot splitter och finkalibrig eld .................................... 333
3 Rapportering av ammunitionsfel ............................................ 335
4 Rapportering vid olyckor och tillbud beroende på vapenfel ... 339
5 Exempel riskanalys vid övningsplanering .............................. 343
6 Underlag för planläggning av åtgärder mot brand i
målområde med OXA ............................................................ 353
10
SäkI G - 13
Inledning
Författningar
Arbetsmiljölagens (AML) ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall
i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. AML reglerar
såväl arbetsgivarens som arbetstagarens skyldigheter. Med arbetstagare i
Försvarsmakten avses all personal, d v s anställd personal, officersaspiranter, rekryter (under GMU och KMU) och pliktpersonal i Försvarsmakten samt Hemvärnets personal. Som arbetstagare räknas även personal ur de frivilliga försvarsorganisationerna då personalen deltar i verksamhet inom Försvarsmakten eller deltar i frivillig utbildning för Försvarsmaktens behov.
Vid sidan av AML finns även andra författningar som ska tilllämpas på
verksamheten i Försvarsmakten, till exempel lagen om brandfarliga och
explosiva varor, miljöbalken och lagen om transport av farligt gods samt
ellagen. Som komplement till lagarna som beslutats av Riksdagen ger
Regeringen ut kompletterande förordningar. Till nämnda lagar och förordningar ger bland annat Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket, Kemikalieinspektionen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB) ut tillämpningsföreskrifter. För fartyg bemannade av Försvarsmaktens personal ger Transportstyrelsen ut tilllämpningsföreskrifter.
Som komplement bl a till angivna författningar ger Försvarsmakten ut
egna säkerhetsföreskrifter. Inom verksamhetsområdet utbildning och
övningar ges bl a SäkI-serien ut för att tillgodose verksamhetssäkerhetens
behov. SäkI-serien ges ut med stöd av Arbetsmiljölagen 3 kapitel 2-3 §§.
Publikationer som beslutas av chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion (C SÄKINSP) framgår av bilaga 1.
SäkI G - 13
11
Datum för utdrag:
14-03-26
Inledning
Det som står angivet i SäkI rörande C SÄKINSP uppgifter och mandat att
fatta beslut om föreskrifter m m kan komma att ändras till följd av förändringar i Försvarsmaktens arbetsordning (FM ArbO).
Författningarna som Försvarsmaktens personal har att följa för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god
arbetsmiljö är således flera. Vilka författningar som ska tillämpas beror på
vilken verksamhet som är aktuell att genomföra.
Bemyndiganden att besluta om säkerhetsföreskrifter
ÖB har bemyndigat vissa chefer att fatta beslut om föreskrifter som ska
tillämpas på verksamheter inom Försvarsmakten och som avser säkerhet.
Aktuella bemyndiganden i detta sammanhang är följande.
Chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion är bemyndigad att
besluta föreskrifter avseende verksamhetssäkerheten
• inom militär markverksamhet, inkluderande hantering av vapen och
ammunition
• inom militär sjöfart, inkluderande dykning
• inom militär luftfart samt därtill knuten vädertjänst m m
• vid handhavande av brandfarliga och explosiva varor.
Föreskrifter som framgår av SäkI-serien ska tillämpas vid utbildning och
övningar samt insats
• i fred
• vid höjd beredskap
• vid insats som inte innebär stridshandling.
12
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Inledning
C SÄKINSP har bemyndigat chefen för insats (C INSATS) att, efter samråd med C SÄKINSP, i särskilda förvaltningsbeslut besluta om militär
marksäkerhet.
1. Vid insatser som kan innebära att våld kan komma att utövas
– vid vakttjänst inom Försvarsmakten
– med stöd av förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripande vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen) och Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 1994:41) om verkställighet av tillträdes- och IKFNförordningarna
– vid höjd beredskap
– under Försvarsmaktens internationella insatser.
2. Vid utbildning och övningar som genomförs inom Försvarsmakten,
såväl i Sverige som under internationella insatser.
3. Vid handhavande av brandfarliga och explosiva varor i samband med
utövande av verksamheter som avses i punkterna 1 och 2.
Berör sådant beslut svenska lagar, förordningar eller annan svensk myndighets föreskrifter, ska samråd med berörd myndighet inhämtas.
Systemsäkerhet
Vid planering av materielsystem ställs systemsäkerhetskrav som sedan
följer materielsystemet under systemets livstid. Innan materiel efter
anskaffning eller modifiering får tas i bruk inom Försvarsmakten krävs att
HKV har fattat beslut om användning (BoA) för aktuell materiel. Beslut
om användning förutsätter att materielbeskrivningar, instruktioner och
säkerhetsföreskrifter är framtagna och har delgivits berörda. För att ett
sådant beslut ska kunna fattas krävs att materielen är säker att hantera och
förvara.
SäkI G - 13
13
Datum för utdrag:
14-03-26
Inledning
SäkI G innehåll
En gemensam del i SäkI-serien - SäkI G - innehåller grundläggande föreskrifter för att tillgodose verksamhetssäkerheten inklusive de grunder
som erfordras för att man ska kunna tillgodogöra sig innehållet i SäkIseriens övriga delar som behandlar olika vapensystem m m. I SäkI G återfinns därutöver säkerhetsföreskrifter för verksamheten vid vissa specialfunktioner.
SäkI-seriens indelning framgår av pärmens insida.
14
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
1 SäkI giltighet och innehåll
Grunder
1. SäkI. – Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera
(SäkI-serien) är gemensam för Försvarsmakten. SäkI-serien består av
en gemensam del och ett antal delar för olika verksamheter (se pärmens insida).
SäkI används som sammanfattande benämning på hela serien, det vill
säga samtliga delar där ”SäkI” ingår i namnet.
SäkI publiceras i form av böcker, cd-skiva samt på emilia och Försvarsmaktens hemsida.
2. Giltighet för reglementen m m. – De säkerhetsbestämmelser som
finns i Försvarsmaktens reglementen och handböcker samt Försvarets
materielverks materielpublikationer tillämpas
• vid stridshandling i samband med insats
• under förberedelser för stridshandling vid insats.
3. Giltighet för SäkI. – Föreskrifterna i SäkI gäller vid utbildning och
övningar samt insats
• i fred
• vid höjd beredskap
• vid insats som inte innebär stridshandling.
SäkI ska tillämpas vid internationella insatser enligt Försvarsmaktens
stående order för utlandsstyrkan SOFUS eller dess ersättare SOFI.
SäkI G - 13
15
Datum för utdrag:
14-03-26
1 SäkI giltighet och innehåll
4. Säkerhetsbestämmelser vid insatser. – C SÄKINSP har bemyndigat
chefen för insats (C INSATS) att, efter samråd med C SÄKINSP, i särskilda förvaltningsbeslut besluta om militär marksäkerhet.
• Vid insatser som kan innebära att våld kan komma att utövas
– vid vakttjänst inom Försvarsmakten
– med stöd av förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripande vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen) och Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 1994:41) om verkställighet av tillträdes- och IKFNförordningarna
– vid höjd beredskap
– vid förband som genomför internationella insatser.
• Vid utbildning och övningar som genomförs vid internationella
insatsförband inom Försvarsmakten, såväl i Sverige som utomlands.
• Vid handhavande av brandfarliga och explosiva varor i samband med
utövande av verksamheter som avses i punkterna 1 och 2.
Berör sådant beslut svenska lagar, förordningar eller annan svensk myndighets föreskrifter, ska samråd med berörd myndighet inhämtas.
5. Samövning mellan förband. – Vid samövning mellan olika förband,
oavsett nationalitet, ska det förbands säkerhetsbestämmelser som är restriktivast tillämpas.
6. Säkerhetsbestämmelser vid verksamhet med utländska förband. –
Då utländskt förband inbjudes att delta i verksamhet i Sverige ska SäkI
tillämpas såvida gästande nation inte begär att få tillämpa egna mer rigorösa säkerhetsföreskrifter.
Då utländskt förband på egen begäran genomför egen verksamhet i Sverige ska avtal upprättas innan genomförandet vari verksamhetssäkerhetsansvaret, inklusive hänvisning till gällande säkerhetsbestämmelser, ska
16
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
1 SäkI giltighet och innehåll
framgå. Vid nyttjande av övnings- och skjutfält ska SäkI bestämmelser för
avspärrning, övervakning, säkerheten i luftrummet, ytletning och ammunitionsröjning tillämpas.
Då svenskt förband inbjudes att delta i verksamhet i utlandet bör SäkI tilllämpas.
Då svenskt förband på egen begäran genomför egen verksamhet utomlands ska SäkI tillämpas såvida inte de nationella bestämmelserna är mer
restriktiva.
Nyttjande av annan nations vapen och materiel vid studiebesök eller växeltjänstgöring får ske under överinseende av instruktör eller då erforderlig
kompetens erhållits.
7. Benämningar. – Med förband avses organisationsenheter enligt FM
ArbO, d v s vill säga förband, skola, FMLOG samt centra inom Försvarsmakten.
Med förbandschef avses chefer för organisationsenheter enligt FM ArbO
d v s förbands- och skolchefer, C FMLOG samt chefer för centra inom
Försvarsmakten. Med förbandschef likställs i detta sammanhang även
kontingentschef vid genomförande av Försvarsmaktens internationella
insatser.
Vad som sägs om bataljon/bataljonchef, kompani/kompanichef, pluton/
plutonchef, tropp/troppchef och grupp/gruppchef gäller även motsvarande förband/chefer, t ex division/divisionschef, fartyg/fartygschef
med flera.
8. Betydelsen av ”bör” i SäkI. – Bestämmelserna i SäkI är föreskrifter
och ska följas. Då det i texten står ”bör” är innebörden att föreskrifterna
ska följas såvida inte tungt vägande skäl under aktuella omständigheter
talar emot detta.
SäkI G - 13
17
Datum för utdrag:
14-03-26
1 SäkI giltighet och innehåll
Tilldelning och aktualitet
9. Tilldelning. – Den som behöver SäkI för sin tjänst ska tilldelas det
behov som anmäls av den enskilde eller den enskildes chef.
Förband upprättar rutiner för distribution och aktuellthållande av SäkIserien.
10. Omedelbara ändringar och ny utgåva. – Ändringar/tillägg som
måste tillämpas utan dröjsmål utges efterhand med särskild skrivelse från
Högkvarteret. Information om ändringar/tillägg delges utan dröjsmål
genom respektive förbands försorg. SäkI på emilia uppdateras fortlöpande med omedelbara ändringar.
Övriga ändringar inarbetas i kommande utgåva av SäkI-serien som utges
med 2-3 års intervall.
Utdrag
11. Utdrag. – Utdrag ur SäkI får göras endast för viss övning eller för viss
kortare tid. På utdraget anges momentnummer, datum då utdraget gjordes och dess (begränsade) giltighetstid.
18
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
1 SäkI giltighet och innehåll
Innehåll
12. Innehåll. – SäkI innehåller bestämmelser för verksamhet med vapen,
ammunition, fordon, drivmedel m m under utbildning, övningar och
under insats samt för förvaring och transport av brandfarliga och explosiva varor under fältmässiga övningar och transport av farligt gods under
utbildning, övning och insats.
När vissa vapen eller viss ammunition anges, innefattar detta alla typutföranden av dessa vapen/denna ammunition, även om det inte angivits särskilt.
13. SäkI och övriga publikationer. – Det exercismässiga handhavandet
av materielen framgår av Försvarsmaktens stabspublikationer samt av
Försvarets materielverks materielpublikationer. Dessa inkluderar säkerhetsbestämmelser för stridsverksamhet. I SäkI föreskrivs därutöver de
åtgärder som ska vidtagas för att förbygga ohälsa och olycksfall vid utbildning och övningar inom Försvarsmakten.
14. Ammunition. – Med ammunition avses i SäkI ammunition till
vapen, ammunition/medel för rök- och brandändamål, signalammunition, spräng- och tändmedel, minor, minröjningsmedel, handgranater
samt markeringsmedel. Ammunition som är avsedd för visst vapen/viss
verksamhet finns upptagen i ammunitionskatalog (AMKAT DATA BILD
och AMKAT SYSTFÖRT). Ammunition som används i utbildning och
insatser ska ha ett beslut om användning (BoA).
15. Ammunitionsröjning i fred. – Ansvarsfördelning, åligganden och
behörighet samt säkerhetsbestämmelser framgår av SäkI Amröj och
Handbok Am- och minröjning.
SäkI G - 13
19
Datum för utdrag:
14-03-26
1 SäkI giltighet och innehåll
16. Drivmedel. – Med drivmedel avses i SäkI alla de produkter (brandfarliga eller inte brandfarliga) som erfordras för drift av fordon, stridsfordon, fartyg och flygplan/helikoptrar samt olika slag av motordrivna
aggregat m m.
17. Hantering av explosiva och brandfarliga varor. – Bestämmelser
för hantering, utom transport, av explosiva och brandfarliga varor under
fältmässiga övningar framgår av kapitel 16 och kapitel 17.
Hanteringsbestämmelser under andra förhållanden återfinns i Försvarsmaktens gemensamma bestämmelser för åtgärder mot brand- och explosionsfara, vattenförorening, kemisk hälsopåverkan från brandfarliga
varor m m (BVKF) och i Försvarsmaktens instruktion för förvaring och
transport av explosiva varor (IFTEX.) samt i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter.
18. Transport av farligt gods. – Bestämmelser för transport av farligt
gods framgår av SäkI Tp farligt gods.
Undantag från SäkI
19. Undantag från SäkI. – Chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion får besluta undantag från SäkI föreskrifter. Berör sådant beslut
svenska lagar, förordningar eller annan svensk myndighets föreskrifter,
ska samråd med berörd myndighet inhämtas.
20
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
1 SäkI giltighet och innehåll
20. Hemställan om undantag. – Förband som önskar få undantag från
föreskrifterna i SäkI ska skriftligen hemställa om detta till chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion. En sådan hemställan ska vara
• tydlig avseende vad undantaget består i
• motiverad avseende syftet med undantaget
• begränsad till tid, plats och berörda förbandsenheter
• inkluderande en riskanalys
• insänd i god tid (riktvärde nå SÄKINSP minst 2 veckor i förväg)
• undertecknad av förbandschef.
Efter genomförd verksamhet med undantag från SäkI ska en erfarenhetsrapport insändas till SÄKINSP MARKI. Syftet med denna återrapportering är bland annat att bidra till utvecklingen av kommande utgåvor av
SäkI.
21. Beslutade undantag för förbandschefs tillämpning. – I respektive
SäkI-del framgår i ett särskilt kapitel vilka beslutade undantag från SäkI
som förbandschef/kontingentschef normalt är bemyndigad att besluta att
tillämpa vid utbildning och övning i Sverige eller vid övning och insats i
operationsområde. Bemyndigandet får inte delegeras vidare. Förbandschef beslutar i särskild ordning om tillämpning av dessa undantag, samt
nödvändiga handlingsregler. Inför beslut ska förbandschef kontrollera
syftet med verksamheten, övningsledarens respektive truppförande chefs
kompetens, truppens utbildningsnivå, övningsplats samt övningsplan
inklusive riskanalys. Beslut ska dokumenteras och arkiveras samt delges
SÄKINSP MARKI och eventuellt samverkande förband. Deltagare ska
vara medvetna om att undantag från SäkI tillämpas. Efter genomförd
verksamhet med undantag från SäkI ska en erfarenhetsrapport insändas
till SÄKINSP MARKI.
SäkI G - 13
21
Datum för utdrag:
14-03-26
1 SäkI giltighet och innehåll
För kontingentschef i operationsområdet tillkommer bemyndigande att
besluta om undantag från säkerhetsföreskrifter som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till taktisk uppgift, förberedelser inför lösande av
sådan uppgift och/eller lokala förhållanden i enlighet med SOFUS (SOFI)
bestämmelser.
Textutformning i SäkI-serien
22. Varningsrutor. –
Varningstext markeras med en röd ram med varningstecken.
23. Observera-rutor. –
Obs-rutor markeras med en gul platta under texten.
24. Kommentarer. –
Kommentarer/förtydliganden markeras med en rosa platta under texten.
25. Orderuttryck. – Orderuttryck markeras med ”rak fet stil”.
26. Hänvisning och betoning. – Hänvisningar till annan del av SäkI
(inom eller utom aktuell del) eller annan publikation markeras med kursiv stil. I SäkI på emilia återges aktiva hänvisningar (länkar) med blå
understruken text.
Betoningar återges också med kursiv text.
22
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
1 SäkI giltighet och innehåll
27. Uppräkningar i SäkI-serien, listor. – Det finns tre olika former av
uppräkningar i SäkI, numrerad lista, punktlista och alternativlista.
1. Åtgärderna i den numrerade listan ska vidtas i den ordning som anges.
• åtgärderna i punktlistan kan genomföras i godtycklig ordning
a. alternativlista anger ett antal tillämpliga alternativ.
28. Ändringar. – Ändringar sedan föregående utgåva markeras med ett
streck i kanten.
Omedelbara ändringar markeras med dubbelstreck i kanten (gäller SäkI i
digital form och eventuella ändringstryck).
SäkI G - 13
23
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
Allmänt
1. Arbetsmiljölagen (AML). – Arbetsmiljölagen reglerar bland
annat arbetsgivarens skyldigheter att säkerställa en arbetsmiljö som
inte utsätter arbetstagarna för ohälsa eller olycksfall. Med arbetstagare
avses all personal, det vill säga anställd personal, officersaspiranter,
rekryter (under GMU och KMU) och pliktpersonal i Försvarsmakten
samt Hemvärnets personal. Som arbetstagare räknas även personal ur
de frivilliga försvarsorganisationerna då personalen deltar i verksamhet inom Försvarsmakten eller deltar i frivillig utbildning för Försvarsmaktens behov.
Varje förbandschef är skyldig att systematiskt planera, leda och följa
upp verksamheten så att ingen drabbas av ohälsa eller olycksfall (systematiskt arbetsmiljöarbete). Förbandschefs åtgärder enligt SäkI är en
del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
SäkI G - 13
25
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
2. Övriga föreskrifter. – Utöver Försvarsmaktens egna bestämmelser i
stabspublikationer och Försvarets materielverks materielpublikationer
ska Försvarsmakten följa av andra myndigheter eller motsvarande utfärdade föreskrifter, regler. Exempel på dessa är
• Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS)
• Statens räddningsverks författningssamling (SRVFS)
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
(MSBFS)
• Transportstyrelsens författningssamling (TSFS)
• tillstånd avseende miljöfarlig verksamhet
• kommunala bestämmelser
• markägares rätt (begränsning av allemansrättens tillämpning vid uppträdande i förband).
3. Kunskap om säkerhetsbestämmelser. – Före varje slag av verksamhet inom Försvarsmakten ska var och en som deltar i verksamheten
kunna tillämpa de säkerhetsbestämmelser som gäller.
4. Kunskap om materiel. – Materielhantering ska utföras av härför
utbildad personal eller ske under handledning av utbildad personal.
I övningsledning ska ingå personal med erforderlig kompetens avseende
den i övningen ingående materielens handhavande, förekommande risker samt gällande säkerhetsbestämmelser för aktuell verksamhet.
Innan någon självständigt och utan övervakning får handskas med materiel, ska chef (övningsledare, arbetsledare eller motsvarande) förvissa sig
om att vederbörande har erforderlig kompetens att hantera den aktuella
materielen.
26
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
5. Reglering av säkerhetsansvar. – Före varje övning eller motsvarande
verksamhet ska säkerhetsansvaret regleras och person/befattningshavare
utses att svara för säkerheten. Den som utses till att svara för säkerheten
ska ha kunskap om de säkerhetsbestämmelser som är tilllämpliga för
övningen eller verksamheten.
6. Systemsäkerhet. – Centralt anskaffad materiel omfattas av systemsäkerhetsverksamhet vid framtagning, förrådshållning, vidmakthållande,
modifiering och avveckling. Detta innebär att de risker som är förknippade med materielen och dennas hantering fortlöpande följs upp samt att
åtgärder för att eliminera eller få ned riskerna till en tolerabel nivå vidtas.
I detta syfte utfärdas bl a säkerhetsbestämmelser för materielens hantering. Dessa framgår bl a av Försvarsmaktens stabspublikationer inkluderande SäkI och Försvarets materielverks materielpublikationer.
Som bekräftelse på att erforderlig systemsäkerhetsverksamhet är genomförd och att materielen/materielsystemet får användas inom Försvarsmakten krävs att HKV har fattat beslut om användning (BoA) för aktuell
materiel. Detta är således ett ”certifikat” som anger att materielen/materielsystemet får användas samt att den systemdokumentation och instruktioner som krävs finns. För skjutbanor, handgranatsbanor, SIB-anläggningar avsedda för skarpskjutning samt permanenta SIB-teknikhus ska
säkerhetsgodkännande utfärdas av FORTV.
Förbandschef ansvarar avseende centralt anskaffad materiel för att endast
sådan materiel används för vilken ett beslut om användning föreligger.
Äldre centralt anskaffad materiel är framtagen enligt andra former men
med godtagbara principer för riskeliminering. Sådan materiel har ett de
facto beslut om användning vilket gäller tills säkerhetspåverkande åtgärder (ingrepp, renovering, modifiering, sammankoppling med annat system eller avveckling) vidtas. Härvid ska förnyad systemsäkerhetsverksamhet genomföras för materielen/materielsystemet.
En förutsättning för att materielens säkerhet ska bibehållas är att underhåll och vård genomförs enligt aktuella bestämmelser. Förbandschefen
ska säkerställa detta.
SäkI G - 13
27
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
Förbandschefen ansvarar för att tillverkarens bruksanvisning följs vid
användning av lokalt anskaffad materiel (konsumentförnödenheter).
Materielen får endast användas för sådan verksamhet och med sådant
användningssätt som framgår av bruksanvisning.
7. Försöksverksamhet. – Vid försöksverksamhet då flera arbetsgivare
deltar ska samordningsansvaret enligt arbetsmiljölagen klargöras. Den
chef för förband som ges samordningsansvaret ska se till att
• Arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas
på det gemensamma arbetsstället.
• Arbete tidsplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker för
ohälsa och olycksfall till följd av att olika verksamheter pågår på
arbetsstället.
• Allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls och allmänna
skyddsregler för arbetsstället utfärdas.
• Ansvaret för speciella skyddsanordningar som kan behövas för ett
visst eller vissa arbeten klargörs.
• Personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället i
behövlig omfattning.
Då Högkvarteret har givit Försvarets materielverk, Försvarsmedicincentrum eller industriföretag uppdrag att genomföra försök och Försvarsmakten stödjer försöken med personal har Försvarets materielverk, Försvarsmedicincentrum eller industriföretaget normalt samordningsansvaret med uppgifter enligt ovan.
28
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
Grunder – fördelning av ansvar
8. Delaktighet. – All personal ska aktivt medverka till att säkerhetsbestämmelserna följs.
9. Ansvar. – Var och en har ett ständigt medansvar för sin egen och
andras säkerhet.
Var och en ska omedelbart anmäla förhållanden som gör vederbörande
olämplig att leda eller delta i övning på grund av bristande kompetens
avseende materielens handhavande eller säkerhetsbestämmelsernas tilllämpning.
Också andra förhållanden, till exempel sjukdom eller trötthet, som gör
den enskilde olämplig som ledare av eller deltagare i en övning/verksamhet ska omedelbart anmälas.
10. Ingripa vid fara. – Den som upptäcker att någon bryter mot säkerhetsbestämmelser eller som uppfattar annan fara ska omedelbart ingripa.
Denna skyldighet gäller oberoende av tjänsteställning.
Vid omedelbar fara kommenderas (ges signalen/tecknen för) ”Avbryt!”/
”Avbryt-Eld upphör!” eller ”Skydd!”. Kommandot verkställs omedelbart
och ordern ska repeteras av all personal.
11. Rapportering. – Alla har skyldighet att rapportera olyckor och tillbud. Syftet med rapporteringen är att ge underlag för det fortlöpande
säkerhetsarbetet och ska ske oavsett om alla bestämmelser har följts eller
inte.
SäkI G - 13
29
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
12. Undersökning. – Omständigheter som lett till olycksfall, ohälsa eller
tillbud ska undersökas. Undersökningen ska så långt det är praktiskt möjligt klarlägga bakomliggande orsaker till det inträffade. Det finns sällan
bara en orsak. Ofta har tekniska faktorer, mänskligt beteende och organisatoriska förhållanden samverkat. Fokuseringen i undersökningen bör
ske till händelsen och de faktorer som lett fram till den. Undersökningen
bör göras i förebyggande syfte och inte uppehålla sig vid skuldfrågan
såvida inte ett uppenbart åsidosättande av kända bestämmelser ägt rum.
Det kan emellertid finnas anledning att klarlägga om uppgiftsfördelningen tillämpats fel eller om instruktioner varit bristfälliga. Ansvarsfrågan klarläggs i särskild ordning.
Chefer
13. Förbandschefer. – Förbandschefer ansvarar för att verksamheten
bedrivs enligt gällande bestämmelser. De säkerställer härvid att underställd personal delges de föreskrifter som krävs för verksamheten samt
kontrollerar/låter kontrollera personalens kompetens.
Vissa förbandschefer har ansvar för tillståndspliktig verksamhet enligt
miljöbalken (CMA) och har brukaransvaret för övnings- och skjutfält.
Inom eget verksamhetsområde ska förbandschef utfärda bestämmelser
som reglerar den egna verksamheten. Av förbandschef utfärdade bestämmelser gäller även för gästande förband (motsvarande) som använder
dennes resurser, till exempel skjutbanor, skjutfält eller andra utbildningsanordningar.
30
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
14. Val av övningsledare. – Chef som utser övningsledare, utbildningseller övningsorganisation samt övrig personal med säkerhetsansvar ska
kontrollera att avdelad personal har erforderlig kompetens för att leda och
planera genomförandet av avsedd verksamhet. Konstateras brister avseende erforderlig kompetens hos aktuell personal ska beordrande chef
begränsa övningens svårighetsgrad alternativt beordra handledare med
erforderlig kompetens eller på annat sätt se till att bristerna åtgärdas.
Övningsledare som inte uppfyller kravet på erforderlig kompetens ska
handledas av befäl med erforderlig kompetens. Handledaren har då
ansvar som övningsledare. Detta förfarande tillämpas bland annat vid
elevledda övningar.
Som grund för val av en övningsledare och kontrollen av dennes kompetens genomförs en kompetensbedömning. Härvid vägs avsedd övningsledares kända och bedömda kompetens mot riskfaktorerna i den aktuella
övningen. Underlag för bedömning av övningsledares kända kompetens
kan utgöras av behörighetsbevis för att leda verksamhet, chefs personliga
kännedom eller inhämtade upplysningar. Härutöver gör chefen en egen
bedömning av den tilltänkt övningsledarens kompetens och omdömesförmåga.
Chef ska även kontrollera övningsledare och övrig personal med säkerhetsansvar avseende viloläge och allmän hälsostatus (stridsvärde) så att
säkerheten inte äventyras på grund av till exempel brist på sömn.
15. Förberedelser. – Chef som beordrar övning/verksamhet ska tillgodose övningsledningens behov av förberedelsetid och de övriga resurser,
som krävs för att genomföra övning/verksamhet på ett betryggande sätt.
SäkI G - 13
31
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
Övningsledning
16. Övningsledning. – Varje övning, delövning och delmoment kräver
en ansvarig övningsledare. Denne ansvarar för att verksamheten genomförs enligt gällande bestämmelser.
Den övningsledare som har andra övningsledare underställda har samordningsansvar.
Övningsledare är tillika säkerhetschef om inte sådan särskilt utses.
Övningsledare ska utföra riskanalys enligt mom 36–39 under planläggning och genomförande av övning samt utvärdera utförd övning.
Vid övningar av mindre omfattning kan övningsledaren själv svara för en
eller flera av de underställda befattningarna eller beordra en biträdande
övningsledare att ansvara för mer än en befattning. Exempel framgår av
bild 2:1.
Övningsledare
Övnledare
plut anfall
Säkerhetskontrollant
Övnledare
plut eldöverfall
Övnledare
försvar av sst
Övnledare
indirekt eld
Säkerhetskontrollant
Säkerhetskontrollant
Säkerhetskontrollant
Bild 2:1 Exempel på organisation av övningsledning kompani
Vid övningar av större omfattning kan övningsledare för vart och ett deloch/funktionsmoment utses. Dessa har ansvar som övningsledare för det
del-/funktionsmoment de har tilldelats, se bild 2:2.
Övningsledare avdelar vid behov säkerhetspersonal, ammunitionsröjningsledare och målchef.
32
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
Övningsledare
Säkerhetschef
Övnledare
markstrid
Övnledare
lvgmarsch
Övnledare
broläggning
Säkerhetspersonal
Övnledare
anfall
Övnledare
sbpl
Säkerhetskontrollant
Övnledare
försvar
Övnledare
usapl
Säkerhetschef
Övnledare
Ögång vatten
Övnledare
CBRN
Amröjledare
Säkerhetspersonal
Biträdande
övnledare
Amröjpersonal
Målchef/
målpersonal
Säkerhetschef
Bild 2:2 Exempel på organisation av övningsledning, större övning
17. Begreppet övningsledare. – Med begreppet övningsledare i SäkI
avses även insatschef/truppförande chef/chef insatsförband.
Vid verksamhet där övningsledare inte är utsedd har insatschef/truppförande chef/chef insatsförband övningsledaransvar.
18. Medhjälpare. – Vid behov utser övningsledaren biträdande övningsledare, säkerhetspersonal, ammunitionsröjningsledare och målchef/målpersonal. De är inför övningsledaren ansvariga för säkerheten inom beordrad verksamhet.
Genomförd riskanalys utgör bland annat grund för antalet medhjälpare
och deras uppgifter och förberedelser.
Vid behov instrueras/övas berörd personal på övningsplatsen.
19. Förbandsinstruktör. – Förbandsinstruktör kan ges uppgift som
innebär ansvar som (del-) övningsledare eller ansvar för säkerhet.
SäkI G - 13
33
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
20. Handledare. – Då handledare genomför handledning av elever
till exempel befäl under utbildning, hemvärns- eller frivilligpersonal, har
handledaren säkerhetsansvar som övningsledare. Den handledde kan ges
säkerhetsansvar inom områden där eleven har erforderlig kompetens.
Då elev har erhållit utbildning och kontrollerats med godkänt resultat för ett säkerhetsansvar som omfattar ett visst övningsmoment/avgränsad del av övning, kan handledaren
(övningsledaren) låta eleven ha ansvar som övningsledare för aktuellt övningsmoment/avgränsad del av övning.
21. Bärande av igenkänningstecken. – Vid omfattande övningsverksamhet bör personal som ingår i övningsledning (övningsledare, biträdande övningsledare, säkerhetschef med flera) bära igenkänningstecken,
armbindel, reflexväst eller motsvarande.
Även säkerhetsposter och särskilt avdelade säkerhetskontrollanter bör
bära igenkänningstecken.
22. Åskådare, observatör och besökare. – Före övningens början ska
övningsledaren låta meddela eventuella åskådare, observatörer och besökare de säkerhetsbestämmelser som gäller för dem och att de är skyldiga
att följa de anvisningar som kan komma att ges av personal som deltar i
övningen.
Vid behov ska åskådare, observatörer och besökare erhålla erforderlig
skyddsutrustning, till exempel hörselskydd.
23. Kompetens avseende säkerhetsbestämmelser. – Den som är
övningsledare eller ingår i en övningsledning ska ha erforderlig kompetens avseende de säkerhetsbestämmelser som berör vederbörandes uppgift.
34
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
24. Övningsområde. – Övningsledaren fastställer, beroende på övningens omfattning,
• övningsområdets storlek. Inom övningsområdet kan olika övningar/
verksamheter med olika former av risker förekomma. Vid mindre
övningar är övningsområdet ofta lika med övnings- eller arbetsplatsen.
Finns det t ex bebyggelse, strövområde eller allmän väg med trafik i
närheten av ett skjutfält eller övningsområde bör man överväga om det
ska vidtas särskilda åtgärder för att minimera risken för tredje person
• farligt område, se kapitel 8
• riskområde vid skjutning och/eller sprängning
• riskområde för skjutning med laser
• förbuds- och restriktionsområden vid utrustning som avger högfrekvent elektromagnetisk strålning
• riskområde för skadligt buller
• riskområde vid övning med C-, R-ämnen
• förbudsområde och allmänt riskområde vid arbete i master, torn och
stolpar
• riskområde för arbete med motorredskap och arbetsmaskiner
• farligt område vid fallskärmshoppning.
Riskområden beskrivs närmare i kapitel 4.
Avspärrningar genomförs enligt kapitel 8.
Vid övningar i målområde där oexploderad ammunition (OXA) kan förekomma ska övningsledaren
• efter samverkan med CMA, eller den han/hon utser, välja sådan terräng som minimerar uppkomsten av och underlättar lokalisering av
OXA samt välja den ammunition som med hänsyn till övningsmålet
minimerar riskerna för OXA
• före övning orientera deltagarna om de risker som OXA innebär
SäkI G - 13
35
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
• före övning orientera deltagarna om brandberedskapen och åtgärder
vid eventuell brand inom område med OXA
• under övning låta övervaka målterrängen för att i möjligaste mån fastställa förekomst och läge av OXA
• under övning vid behov låta röja, märka ut eller avspärra sådan OXA
som är en fara för deltagande personal
• efter övning rapportera uppkomna OXA, antal och läge.
Begränsningar av övningsverksamhet i målområden beskrivs i 8:45–46.
25. Kraftledning. – Övningsterräng ska om möjligt väljas så, att kraftledningar och telefonkablar (ledningar) inte går igenom riskområdet.
Skada på en kraftledning kan medföra stora skadeståndskrav för reparation av ledningar och avbrott i kraftförsörjningen. Skadas en kraftledning
så att en ledning faller ned eller en isolator skjuts sönder, iakttas följande
• det är förenat med livsfara och därför förbjudet att närma sig eller vidröra en nedfallen ledning eller kraftledningsstolpe, järntrådsstängsel
eller dylikt i närheten av skadan
• området avspärras omedelbart av personal på platsen
• övningsledningen underrättas omedelbart
• övningsledningen meddelar omgående eldistributionsföretaget för
aktuellt område vad som hänt och var skadeplatsen är belägen.
Först sedan kraftföretaget meddelat att kraftledningen gjorts spänningslös, får avspärrningen av området upphöra.
Personal i fordon som kört på kraftledning eller motsvarande eller in i
område med nedfallen kraftledning kvarstannar i fordonet intill dess att
strömmen är bruten. Undvik att öppna luckor för mer än att söka samband.
Motsvarande försiktighetsmått ska vidtas även avseende oavsiktlig bärgning av sjökabel.
36
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
26. Delgivning. – Övningsledaren, i förekommande fall med biträde av
övningsledning, svarar för att all deltagande personal delges
• de säkerhetsbestämmelser som är aktuella för övningen
• vilka förutsättningar som gäller för att få vistas i riskområde
• vilken personal som får vistas inom farligt område eller på arbetsplatser.
27. Kontroll och information. – Övningsledaren ska själv eller med
biträde av underställd personal
• kontrollera att i övningen ingående vapen, fordon, fartyg, båtar,
maskiner, och verktyg är vårdade och underhållna enligt materielvårdssystemet samt att användare (motsvarande) har erforderlig
utbildning
• kontrollera att man inom deltagande övningsavdelningar ges tid och
möjlighet för kontroller enligt de stabspublikationer och materielpublikationer som gäller för förbandet och materielen
• kontrollera att skyddsutrustning ordnas/tas på i de fall den ska användas
• kontrollera att all personal kan aktuella säkerhetsbestämmelser och
känner till säkerhetsanordningar samt är medvetna om verksamheter
som kan innebära särskilda risker
• informera all deltagande personal om skyldigheten att anmäla förhållanden som kan göra någon olämplig att delta i övningen.
Övningsledaren ska, i förekommande fall med biträde av underställd personal, genom personlig kontakt skapa sig en uppfattning om deltagande
personals aktuella stridsvärde.
SäkI G - 13
37
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
Säkerhetspersonal
28. Säkerhetschef. – Säkerhetschefen är ansvarig för säkerheten inför
övningsledaren. Före övningen ska säkerhetschefen bland annat
• utarbeta instruktioner för och instruera eller låta instruera säkerhetspersonal
• kontrollera att erforderliga skyddsanordningar uppfyller ställda krav
samt anmäla eventuella behov av förändringar till övningsledaren
• ordna sambandet för säkerheten
• kontrollera eller låta kontrollera att deltagarna i övningen kan tillämpa
säkerhetsbestämmelserna och känner till säkerhetsanordningarna.
Säkerhetschef kan beroende på typ av verksamhet av övningsledare beordras att lösa ytterligare uppgifter.
Under övningen leder säkerhetschefen säkerhetsarbetet. Säkerhetschefen
ska ha samband med övningsledaren.
Då särskild säkerhetschef inte avdelats är övningsledaren tillika säkerhetschef.
29. Biträdande säkerhetschef. – För den del av säkerhetsarbetet som
ålagts biträdande säkerhetschef ansvarar denne inför säkerhetschefen.
30. Säkerhetskontrollant. – För den del av säkerhetsarbetet som ålagts
säkerhetskontrollant ansvarar denne inför säkerhetschefen/biträdande
säkerhetschefen.
31. Säkerhetspost. – För den del av säkerhetsarbetet som ålagts säkerhetspost ansvarar denne inför säkerhetschefen/biträdande säkerhetschefen.
32. Instruktion för säkerhetspersonal. – Om instruktionerna är omfattande ska instruktionen vara skriftlig.
38
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
Skyddsutrustning
33. Användning av skyddsutrustning. – Skyddsutrustning ska användas då det är föreskrivet och i övrigt i de situationer som övningsledaren
bestämmer. Med skyddsutrustning avses bland annat hörselskydd,
skyddsglasögon och hjälm.
Utrustning, föremål eller andra accessoarer (klockor, ringar samt andra
smycken) som kan försvåra användande av skyddsutrustning eller öka
risken för att, till exempel, fastna eller klämmas, får inte användas.
För skyddsglasögon se även SäkI Ehv/Pv 1:4 alternativt SäkI Fordon 1:3.
34. Tillhandahållande av skyddsutrustning. – Genom förbandschefs
försorg tillhandahålls erforderlig skyddsutrustning och utbildning för att
använda den. Skyddsutrustning som i tjänsten används av arbetstagare
ska vara godkänd för bruk inom Försvarsmakten. I undantagsfall, t ex vid
kurser, får i stället användas skyddsutrustning som tillhandahållits av en
annan nations försvarsmakt eller organisation (till exempel MSB eller
FN).
35. Bestämmelser för skyddsutrustning. – Bestämmelser för användning av skyddsutrustning framgår av
• SäkI
• stabspublikationer
• FMV materielpublikationer
• Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS).
SäkI G - 13
39
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
Riskanalys vid verksamhetsplanering
36. Verksamhetssäkerhet. – Inom Försvarsmakten ska all verksamhet
genomföras i enlighet med arbetsmiljölagen och myndighetens systematiska arbetsmiljöarbete samt därutöver så att författningsenliga krav på
säkerhet för tredje man, materiel, egendom, infrastruktur och miljö också
uppfylls.
Verksamhetssäkerhet är ett övergripande begrepp då säkerhet i bemärkelsen ”safety” används i verksamheten. Verksamhetssäkerhet avser Försvarsmaktens förmåga att hantera risker vid all verksamhet så att författningsenliga krav på arbetsmiljö och säkerhet för sin personal samt kraven
på säkerhet för tredje man, yttre miljö och egendom uppfylls.
I Försvarsmakten bedrivs verksamhet med fordon, vapen och ammunition under utbildning och realistiska övningar i Sverige och i insatsområdet samt under insatser som kan leda till direkta stridshandlingar. Detta
ställer särskilda krav på att Försvarsmaktens verksamhet är välplanerad
och att riskanalyser ingår som en naturlig del i planering och genomförande i syfte att förebygga tillbud och olyckor.
37. Begrepp. – Följande begrepp används
Begrepp
Innebörd
Avvikelse
Felfunktion hos materiel eller handhavande av personal eller övrig
händelse, operativ såväl som teknisk, som har inneburit avvikelse från
beordrad eller planlagd verksamhet eller funktion, som har eller skulle
kunnat påverka säkerheten.
Olycka
En avvikelse som orsakar skada på person, materiel, egendom eller
yttre miljö.
Tillbud
En avvikelse som inte lett till skada på person, materiel, egendom eller
yttre miljö.
40
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
Begrepp
Innebörd
Brist
Kvantitativ eller kvalitativ avvikelse från det normala eller från det som
anses nödvändigt i situationen.
Risk
En kombination av sannolikheten för att en avvikelse inträffar och
konsekvensen av denna.
38. Förutsättningar för att uppnå hög verksamhetssäkerhet. – För att
skapa en säker verksamhet krävs balans mellan verksamhetens svårighetsgrad, ansvarig chefs kompetens och stridsvärde och deltagande trupps/
förbands utbildningsnivå och stridsvärde.
Balans i verksamhetstriangeln är uppnådd, se bild 2:3, om ansvarig chef
efter genomförd grundläggande verksamhetsbedömning har konstaterat
att verksamhetens svårighetsgrad är i nivå med chefernas kompetens och
stridsvärde och deltagande trupps/förbands utbildningsnivå och stridsvärde.
Vidare förutsätts att gällande bestämmelser är kända och följs samt att
ansvarig chef (låter) kontrollerar detta.
Ansvarig
chefs
kompetens
& stridsvärde
Truppens/
förbandens
utbildningsnivå
& stridsvärde
Verksamhetens
svårighetsgrad
Bild 2:3 Förutsättningar för att uppnå balans i verksamhetssäkerheten
SäkI G - 13
41
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
39. Riskanalys. – Ansvarig chef genomför riskanalys som en del i verksamhetsplaneringen samt vid genomförandet av verksamheten.
Exempel på arbetsgång för riskanalys vid övningsplanering framgår av
bilaga 5. Riskanalysmodellen kan användas för verksamhet som är väl
avgränsad till tid och rum. För övrig verksamhet kan exempelvis FM
gemensamma riskhanteringsmodell användas.
Riskanalys ska genomföras
• före verksamhet (i samband med verksamhetens planläggning)
• vid verksamhetens början
• fortlöpande under verksamhetens genomförande.
Efter verksamheten utvärderas verksamhetssäkerheten.
Med riskanalys avses att ansvarig chef systematiskt, och utgående från den
planerade verksamhetens förutsättningar
• identifierar brister
• klarlägger möjliga avvikelser
• bedömer risker
• vidtar förebyggande åtgärder
• fastställer sjukvårdsberedskap.
Ansvarig chef avslutar riskanalysen med att besluta om vilken riskfaktor
(R) som bedöms föreligga för verksamheten. Tillsammans med tidsfaktorn (transporttid till sjukhus) utgör riskfaktorn underlag för ansvarig
chef att besluta om vilken sjukvårdsberedskap som ska gälla för verksamheten.
Steg 4 och 5 enligt bilaga 5 ska i tillämpliga delar dokumenteras.
42
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
2 Ansvaret för säkerheten
40. Exempel på riskfaktorer som kan vara aktuella vid olika
verksamhet. –
Riskfaktor 1 - avser exempelvis stridsutbildning med skarp ammunition
på skjutbana, det vill säga utbildning i enskild soldats strid eller strid i
grupps ram.
Riskfaktor 2 - avser exempelvis stridsutbildning i grupps, tropps och plutons ram med eldhandvapen, kulsprutor och pansarvärnsvapen med gasutströmning bakåt. Denna utbildning genomförs vanligen på skjutfält.
Riskfaktor 3 - avser exempelvis stridsutbildning i plutons ram i samverkan
med andra vapensystem och utbildning i kompani eller större förband,
eller tillämpat kast med spränghandgranat.
Ovan visar en analys gentemot vapen och ammunition motsvarande analys görs vid andra verksamheter med risk. Exempel på sådana är bl a verksamhet med fordon, verksamhet i direkt anslutning till vatten, hantering
av explosiva och brandfarliga varor, verksamhet i extremt klimat, CBRN
med flera verksamheter.
SäkI G - 13
43
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
3 Verksamhet med vapen och
ammunition
Allmänt
1. Kunskap om vapen och ammunition. – Ingen får utan utbildning
och kontrollerad kompetens enskilt hantera Försvarsmaktens vapen
och ammunition.
Den som inte anser sig ha erforderlig kompetens ska anmäla detta till
närmaste chef och får utan erforderlig utbildning inte hantera materielen.
All utbildning samt övrig hantering av vapen och ammunition ska ske
enligt gällande stabspublikationer och FMV materielpublikationer.
Var och en som träffar på oexploderad ammunition (OXA) eller som
misstänker förekomst av annan farlig explosiv vara, ska anmäla detta
till sin närmaste chef.
2. Hantering av vapen. – Alla vapen ska alltid hanteras som om de är
laddade.
3. Hantering av ammunition. – All onödig hantering av ammunition är förbjuden.
4. Isärtagning av vapen. – Innan ett vapen tas isär, t ex vid vapenvård, i samband med reparation eller vid andra åtgärder, ska den som
handhar vapnet verkställa Patron ur eller Plundring.
SäkI G - 13
45
Datum för utdrag:
14-03-26
3 Verksamhet med vapen och ammunition
5. Patron ur och plundring. – Patron ur och plundring innebär att man
avlägsnar ammunition och eventuellt magasin ur ett laddat vapen. Vapnet
är plundrat först när alla ammunitionsdetaljer är borttagna. Begreppet
Patron ur används främst vid finkalibriga vapen samt vapen med gasutströmning bakåt, Plundra används för övriga vapentyper.
6. Övningar i ladda och patron ur. – Grundläggande övningar i Ladda
och Patron ur får endast genomföras med blind ammunition. Om blind
ammunition inte ingår i vapensystemet, t ex signalpistol, får tomhylsa
användas.
7. Inlämning av ammunition. – Efter övning ska var och en, även utan
order, omgående lämna kvarvarande ammunition till ammunitionsredogöraren eller motsvarande. Denne inlämnar och redovisar utan dröjsmål
all kvarvarande ammunition enligt lokala bestämmelser.
8. Handgemäng. – Det är förbjudet att vid övningar gå till handgemäng
och att ta i eller på annat sätt påverka en motståndares vapen.
Vid övningar i närstrid och vid utbildning som syftar till att avväpna en
motståndare är det tillåtet med handgemäng och att ta i motståndarens
vapen. Före sådana övningar ska övningsledaren kontrollera att vapnen är
oladdade eller laddade med blind ammunition.
9. Eldgivning vid flygplan/helikopter. – Eldgivning är förbjuden inom
30 meter från uppställt flygplan eller helikopter såvida luftfarkostens
befälhavare ej medgivit annat.
46
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
3 Verksamhet med vapen och ammunition
10. Rökning och öppen eld. – Rökning och förande av öppen eld är förbjuden i eller på och inom 15 m från
• ammunitionsförråd
• drivmedelsförråd
• hanteringsställe för brandfarlig vara
• fordon med farligt gods (bland annat ammunitions- och drivmedelsfordon)
• förberedda sprängobjekt
• upplag av explosiv vara.
Rökning och förande av öppen eld är förbjuden inom 30 m från uppställt
flygplan, helikopter eller hangarområde.
Förpackningar och/eller lådor med ammunition som bäres av den
enskilde soldaten för dennes eller gruppens bruk betraktas inte som
ammunitionsupplag.
Rökning i eller på stridsfordon eller förande av öppen eld i omedelbar
närhet av stridsfordon är förbjudet.
Bränsle- och motoruppvärmning med avsedd utrustning är tillåten. För
fordon lastat med ammunition eller drivmedel återfinns bestämmelserna
i SäkI Tp farligt gods.
Heta arbeten på stridsfordon får genomföras med iakttagande av gällande
instruktioner.
SäkI G - 13
47
Datum för utdrag:
14-03-26
3 Verksamhet med vapen och ammunition
Övningsledning vid skjutning och/eller sprängning
Övningsledares åtgärder före och under skjutning och/eller sprängning
11. Kontroll. – Före skjutning och/eller sprängning ska övningsledaren
personligen eller genom underställd övningsledare kontrollera att
• avlysningar och avspärrningar har utförts
• rätt sjukvårdsberedskap är intagen
• anbefallt samband är upprättat
• rätt materiel och ammunition är tillgänglig och att den förvaras enligt
gällande bestämmelser
• lös och skarp ammunition inte förvaras blandad eller lämnas ut samtidigt till enskild skytt
• plan för deltagande förbandsenheters/fordons/stridsbåtars/luftfarkosters tänkta rörelser och positioner finns upprättad och är känd av
berörd personal
• skjutgränserna i terrängen, oaktat siktförhållanden är uppfattade rätt
av berörd personal
• bestämmelser för ”Eldtillstånd/Eldförbud” är givna och rätt uppfattade.
Under skjutning och/eller sprängning ska övningsledaren
• tillse att inga spelade ordrar som kan innebära åtgärder vid verkliga
förband ges
• övervaka säkerhet och övningsförlopp, inkl uppföljning av deltagande
förbandsenheters/fordons/stridsbåtars/luftfarkosters rörelser och
positioner
• tillse att övnings- och säkerhetsbestämmelser följs.
48
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
3 Verksamhet med vapen och ammunition
12. Ordnande av utrustning. – Övningsledaren ska
• ansvara för att personalen i övningsavdelningar får tillräcklig tid för
den personliga kontrollen av vapen, ammunition och övrig utrustning
• ta emot rapporter om att sådan kontroll genomförts innan övning
(skjutning och/eller sprängning) påbörjas.
13. Visitation före skjutning. – Övningsledaren ansvarar för att vapen
och magasin visiteras före skjutning.
Visitationen omfattar även reservpipor, extra eldrör, övningsvapen, lösskjutningsanordningar, ammunitionsbehållare, magasin och kassetter.
14. Oexploderad ammunition. – Övningsledare genomför röjning av
OXA efter samverkan med skjutfältschef och i enlighet med av CMA
utfärdade instruktioner. Se 8:44 och SäkI Amröj 1:14.
15. Eldtillstånd. – Vid skjutning och/eller sprängning ska övningsledare
reglera när eldgivning får ske alternativt ska avbrytas.
Övningsledare kan själv ge eldkommando, ”Eld”. Övningsledare kan
också ge eldtillstånd genom att anbefalla t ex ”Eld får öppnas”, ”Eldförbudet häves”. I övningsbestämmelserna kan eldtillstånd anges med hänsyn till övningens art och förlopp. Exempel: ”Eld får öppnas när plutonen når stridsställning vid vägen”, ”Sprängning får ske från kl 12:15”.
Eldtillstånd återkallas och all eldgivning inställs på kommandot ”Eld upphör!”/ ”Eldförbud!”.
16. Åtgärder vid fara. – Under skjutning och/eller sprängning ska
övningsledaren, då något oförutsett inträffar som påverkar säkerheten,
avbryta skjutningen/övningen med något av kommandona ”Avbryt!”/
”Avbryt – Eld upphör!” och därefter eventuellt beordra ”Säkra!”,
”Skydd!” eller ”Eldförbud!”. Dessa order ska repeteras av all personal.
SäkI G - 13
49
Datum för utdrag:
14-03-26
3 Verksamhet med vapen och ammunition
17. Uppehåll i skjutning och/eller sprängning. – Vid uppehåll i skjutning och/eller sprängning ska övningsledaren säkerställa att ”Eld upphör!”/”Eldförbud!” beordras. Ordern ska repeteras av all personal.
Övningsledaren beordrar personal att ”Säkra!” eller att göra ”Patron ur/
Plundra!” beroende på omständigheterna. Övningsledaren ska kontrollera/låta kontrollera att alla verkställer ordern.
Övningsledares åtgärder efter skjutning och/eller sprängning
18. Avslutande av övning. – Efter skjutning och/eller sprängning ska
övningsledaren avsluta övningen genom att beordra ”Eld upphör!”/”Eldförbud!” (”Övningen avbryts!”) och beroende på omständigheterna
”Patron ur/Plundra!”. Ordern ska repeteras av all personal. Övningsledaren ska kontrollera/låta kontrollera att alla verkställer ordern.
19. Ammunition. – Efter skjutning och/eller sprängning ansvarar
övningsledaren för att
• oförbrukad ammunition samlas in och hanteras/förvaras på ett sådant
sätt att ingen sammanblandning av skarp och lös ammunition sker
• ta emot rapporter om att ”ammunitionskontroll” genomförts vid de
deltagande enheterna
• bedöma om klickad ammunition/skadad explosiv vara får transporteras eller om den måste oskadliggöras på platsen, alternativt ska märkas
ut för att senare omhändertas av ammunitionsröjningspersonal
• felaktig eller klickad ammunition/explosiv vara som får transporteras
märks och hanteras skild från övrig ammunition och rapporteras
enligt bilaga 3
50
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
3 Verksamhet med vapen och ammunition
• oförbrukad ammunition
– sorteras
– hanteras och förvaras så att skarp och lös ammunition inte sammanblandas
– förvaras under uppsikt/bevakning
– redovisas, enligt lokala bestämmelser.
20. Visitation efter skjutning. – Övningsledaren ansvarar för att vapen
och ammunition visiteras efter skjutning.
Visitationen omfattar även reservpipor, extra eldrör, övningsvapen, lösskjutningsanordningar, ammunitionsbehållare, magasin, kassetter och
ställen där ammunition får förvaras. Visitationen omfattar också kontroll
av att all oförbrukad ammunition är återlämnad.
Ammunitionsröjningsledare
21. Ammunitionsröjningsledare. – När en ammunitionsröjningsledare
ingår i övningsledningen, åligger det denne att:
• Bedöma planerad målterräng och ammunition med hänsyn till eventuell uppkomst av OXA och möjligheterna att återfinna och oskadliggöra denna.
• Efter samverkan med skjutfältschefen och i enlighet med av CMA
utfärdade instruktioner planera och organisera ammunitionsröjningen under och efter övningen
• I samverkan med målchefen övervaka målterrängen för att i möjligaste
mån fastställa om det förekommit OXA och var denna finns.
• Leda och utföra den ammunitionsröjning som övningsledaren har
beordrat och därefter rapportera resultatet till denne.
SäkI G - 13
51
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
Allmänt
1. Riskområden. – Ett riskområde är det område där skador kan
uppstå vid viss verksamhet.
SäkI definierar följande riskområden
• riskområde för skjutning, se detta kapitel och SäkI Ehv/Pv,
kapitel 8, SäkI Fordon, kapitel 12, SäkI Art Grk Krb Cas, kapitel 3,
SäkI Lv och FM SäkR Sjö
• riskområde för sprängning, se detta kapitel, SäkI Spräng och SäkI
Amröj, kapitel 4 samt Handbok Am- och minröjning
• riskområde för skjutning med laser, se kapitel 6
• förbudsområde och restriktionsområde för utrustning som avger
högfrekvent elektromagnetisk strålning, se kapitel 7
• riskområde för skadligt buller, se kapitel 11
• riskområde för arbetande motorredskap och arbetsmaskiner, se
kapitel 18
• förbudsområde och allmänt riskområde som uppstår vid arbete i
master, torn och stolpar, se kapitel 22
• riskområde för C-, R-ämnen, se SäkI CBRN.
Riskområden är dimensionerade så att sannolikheten för att skadas
utanför området är försumbar.
Exempel på riskområdesberäkning framgår av SäkI Ehv/Pv, bilaga 1.
SäkI G - 13
53
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
Riskområde vid skjutning
2. Grunder. – Riskområdets storlek grundas på beräkningar som utgår
från den säkerhet som ska iakttas under normala förhållanden, se 1:3. Det
förutsätts att de regler för hantering av vapen och ammunition som finns
i stabs- och materielpublikationer följs, se 1:13.
Riskområden beräknas utan att grova rikt- eller temperingsfel, fel laddning eller felaktig ammunition eller liknande är beaktade. I vissa fall måste
hänsyn tas till närliggande bebyggelse, kraftledningar, vägar etc, se 2:24–
25.
Riskområde kan vara helt eller delat och begränsas av riskgränser i sida,
längd och höjd.
Riskområdets begränsning
Skjutområde
Bild 4:1 Exempel på helt riskområde
Delat riskområde tillämpas vid skjutning där det inte föreligger någon
risk inom en större eller mindre del av området under projektilbanan.
När delat riskområde tillämpas, bestämmer mynningsavståndet (r) gränsen för riskområdet framför vapnet.
54
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
Den hitre gränsen för riskområdet vid skjutområdet bestäms av riskavståndet för direkt träff hitom skjutområdet (f) och riskavståndet för splitter (k).
Inom mellanliggande område - överskjutningsområdet - får personal
uppehålla sig under förutsättning att regler för överskjutning beaktas.
Riskområdets begränsning
vid skjutområdet
f
k
Överskjutningsområdet
Skjutområde
r
Riskområde vid
pjäsplats
Bild 4:2 Exempel på delat riskområde
3. Riskområdets utseende och storlek. – Ett riskområdes storlek och
utseende är främst beroende av
• riskerna i närheten av vapnet
• skjutavstånd och måluppställning
• vapnets/vapensystemets spridning
• risken för studs (rikoschett)
• storleken av det område dit splitter, skrot eller stenar kan kastas vid
nedslag/brisad
• banprofil.
Principer för riskområdets uppbyggnad vid skjutning framgår av bild 4:3.
SäkI G - 13
55
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
Amax
Största tillåtna skjutavstånd
l
Riskavstånd för träff bortom
skjutområdet
Amin
Minsta tillåtna skjutavstånd
N
Mynningsvinkel
c
Riskavstånd i sida vid studs
av projektil
Q
Riskvinkel vid studs
f
Riskavstånd för direkt träff
hitom skjutområdet
u
Riskavstånd bakom vapnet
h
Riskavstånd i längd
V
Riskvinkel för sidspridning
k
Riskavstånd för splitter
Nu
Riskvinkel bakåt
1000 mils
V
l
c
h
k
Q
f
Amax
Amin
N
u
Nu
Bild 4:3 Exempel på riskområde vid skjutning med rekylfritt pansarvärnsvapen
56
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
4. Skjutavstånd. – Skjutavståndet (A) eller horisontella avståndet (Ah) är
det vågräta avståndet mellan vapnet och målet, bild 4:4. Föreligger det en
terrängvinkel (n) eller höjdvinkel (hv), benämns avståndet längs syftlinjen vapnet–målet för lutande avstånd (Al).
Största (Amax) och minsta (Amin) tillåtna skjutavstånd är avståndet från
vapnet till skjutområdets bortre respektive hitre gräns.
Amax
Al
Amin
Al > A h
n/hv
Ah
Bild 4:4 Skjutavstånd, (A)
5. Skjutområde. – Skjutområde är det område mot vilket nedslag tilllåts,
med hänsyn tagen till terräng och måluppställning.
Skjutgränser inramar skjutområdet och anges
• i sida direkt i terrängen eller med bäringar i använt koordinatsystem
• i längd direkt i terrängen eller med avstånd, sikte och riktpunkt (riktlinje) eller uppsättning (elevation) för viss laddning (vid behov anges
högsta eller lägsta laddning).
Bild 4:5 Skjutområde
SäkI G - 13
57
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
Vid skjutning med indirekt eld, tas hänsyn till beräknade korrektioner
och eventuell mask vid beräkning av vapnets skjutgränser.
Vid direktriktad eld ska hänsyn tas till terrängvinkeln (n) och målhöjd, så
att tillräckligt skjutområde i längd tas ut. Vid osäkerhet om var skjutområdets bortre gräns är, t ex om målen placerats högre än eldställningen,
ska Amax sättas till Dmax, se bild 4:6.
Amax
Amin
Amax (Dmax)
n
Bild 4:6 Terrängvinkel, (n)
6. Riskavstånd för direkt träff hitom skjutområdet (f). – Anger det
avstånd inom vilket det finns risk för träff på grund av längdspridningen,
terrängens beskaffenhet och osäkerheten vid bestämning av skjutelementen i längd. Riskavståndet för direkt träff hitom skjutområdet (f) utgår alltid från Amin, se bild 4:7.
Amax
f
Amin
Bild 4:7 Riskavstånd för direkt träff hitom skjutområdet (f)
58
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
7. Riskvinkel för sidspridning (V). – Är den vinkel, utanför skjutgräns i
sida inom vilket det finns risk för träff på grund av vapnets sidspridning,
noggrannheten vid bestämning av skjutriktningen och vindens inverkan
tvärs skjutriktningen, se bild 4:8.
v
Amax
f
Amin
Bild 4:8 Riskvinkel för sidspridning (V)
8. Studs (rikoschett). – Studs uppstår när projektilen eller delar av den
vid anslag i marken (vatten, is), träd, buskar, grenar med mera inte blir
kvar på anslagsplatsen utan fortsätter, i ändrad riktning och med lägre
hastighet.
Hur stor avvikelsen blir beror främst på förhållandena i skjutområdet
alternativt det träffade målets beskaffenhet samt projektilens egenskaper,
anslagshastighet och anslagsvinkel. Studs inträffar oftare vid anslag i
hårda material än i mjuka och oftare vid små anslagsvinklar än vid stora,
se bild 4:9.
SäkI G - 13
59
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
Bild 4:9 Studs (rikoschett)
Vid skjutning mot vatten uppstår inte studs då nedslagsvinkeln överstiger
25° och den signifikanta våghöjden är mindre än 2 m, se SäkI Ögång vatten, kapitel 1.
Vid skjutning mot mark uppstår inte studs då nedslagsvinkeln överstiger
30° och anslagshastigheten är mindre än 400 m/s.
9. Riskfall. – Riskavstånd för studs i sida, längd och höjd beräknas enligt
tre riskfall. Vid fastställande av riskfall ska en sammanvägning av markunderlag och målets beskaffenhet ske.
Riskfall fastställs enligt tabell 4:1.
60
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
Tabell 4:1 Riskfall
Kaliber
Riskfall vid skjutning mot a
Ammunition
vatten eller is
<20 mm
≥20 mm
med/utan tändrör I
stenbunden
mark, metall
och betong
övrig mark b
II
III
c
II d
III
utan tändrör
I
I
med tändrör
I
IId
a. Är marken snötäckt räknar man med riskfall för underliggande mark.
b. Är marken tjälad tillämpas riskfall enligt kolumnen för ”stenbunden mark, metall, betong”.
c. För projektil för vilken hastigheten i nedslagspunkten understiger 400 m/s, får riskfall II användas vid stenbunden eller tjälad mark.
d. Enligt not c; dock får riskfall III användas.
Avvikelse från ovanstående tabell kan förekomma för viss ammunition, se
respektive SäkI-del.
Med stenbunden mark avses ett markunderlag som består av
sten i en så stor utsträckning att det påverkar en viss projektil i
studshänseende.
Det innebär att en bedömning av markunderlaget måste ske med
hänsyn även till projektilens egenskaper där vikt och nedslagsvinkel har störst betydelse. Exempelvis kan förhållandevis små
stenar påverka risken för studs hos finkalibriga projektiler.
SäkI G - 13
61
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
10. Riskvinkel vid studs (Q). – Är den vinkel som anger riskgränsen
med hänsyn till eventuell sidavvikelse hos projektilen efter studs. Riskvinkeln utgår från riskavstånd för direkt träff hitom skjutområdet (f) och riskvinkel för sidspridning (V), se bild 4:10.
v
Q
Amax
f
Amin
Bild 4:10 Riskvinkel (Q)
11. Riskavstånd i sida vid studs (c). – Riskavståndet i sida vid studs (c)
är ett mått som tar hänsyn till den energiförlust som har uppstått vid studs
och anges som ett avstånd vinkelrätt mot riskvinkel för sidspridning (V).
Riskvinkeln vid studs (Q) bryts av riskavståndet i sida vid studs (c).
Begränsningslinjen för studs är efter brytpunkten Q/c parallell med V, se
bild 4:11.
62
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
v
c
Q
Amax
f
Amin
Bild 4:11 Riskavstånd i sida vid studs (c)
Tabell 4:2 Riskavstånd vid studs
Riskfall
c
I
0,2 (Dmax – Amin)
II
0,15 (Dmax – Amin)
III
0,08 (Dmax – Amin)
12. Maximal skottvidd (Dmax). – Maximal skottvidd, Dmax, är det
största avståndet mellan mynning och nedslagspunkt, som erhålls med
viss projektil och laddning. Dmax erhålls vid en elevation som är unik för
varje kombination av vapen och ammunition.
Vid skjutning med finkalibriga vapen (< 20 mm) uppnås Dmax vid ungefär 30°–35° elevation. För grovkalibriga vapen(≥ 20 mm) uppnås Dmax vid
högre elevation (40°–50°).
SäkI G - 13
63
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
Dmax som är angivet i respektive SäkI-del är beräknat med normerade
värden och ska endast användas vid beräkning av riskavstånd i längd, sida
och höjd. Maximalt skjutavstånd kan överstiga angivna Dmax beroende på
att förhållandena kan avvika från de normerade värdena med t ex högre
V0, medvind, högre temperatur och lägre lufttryck.
Vid beräkning av riskområdets storlek förutsätts att projektilen (motsvarande) slår ned inom skjutområdet. I de fall där det inte går att ansätta ett
längsta skjutavstånd som grund för att ange skjutområdet gäller att Amax
är lika med Dmax. Vid beräkning av l enligt tabell 4:3 ska i formeln värdet
för Dmax även sättas för Amax.
13. Riskavstånd för träff bortom skjutområdet (l). – Är det avstånd
bortom skjutområdet, inom vilket det finns risk för träff på grund av
spridningen och noggrannheten vid bestämning av skjutelementen i
längd samt på grund av studs, se bild 4:12.
Riskavståndet i längd vid studs av projektil bryts av vinkeln 1000 mils i
skärningpunkten riskvinkel i sida (V) och riskavstånd i längd (h), se
bild 4:12.
Projektiler som rikoschetterat utanför V har förlorat energi vilket innebär
att h reduceras.
64
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
1000 mils
l
v
h
c
Q
Amax
f
Amin
Bild 4:12 Riskavstånd i längd (h) och för träff bortom skjutområdet (l)
Tabell 4:3 Riskavstånd för träff bortom skjutområdet
Riskfall
l
I
0,8 Dmax – 0,7 Amax
II
0,6 Dmax – 0,5 Amax
III
0,4 Dmax – 0,3 Amax
14. Riskavstånd i längd (h). – Är avståndet (radien) från vapnet till riskområdets bortre gräns, h = Amax+l.
SäkI G - 13
65
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
15. Mynningsvinkel (N). – Är den vinkel utanför skjutgränser i sida,
som anger riskområdets utsträckning närmast framför vapnet inom vilket
det uppstår risk i samband med skottlossningen.
Storleken på N beror främst på partiklar från krutförbränningen, mynningsflammans och mynningstryckets utbredning, risken för mynningsbrisad (viss ammunition) och risken för studs av drivspegel vid skjutning
med underkalibrig ammunition.
Vid fullkalibrig ammunition bryts N av riskavståndet för splitter (k) då
helt riskområde tilllämpas.
Tillämpas delat riskområde bryts N av mynningsavståndet (r), se
bild 4:13.
Skjutgräns
N
N
r
N = 500 mils
r= 200 m
Bild 4:13 Mynningsvinkel (N) och mynningsavstånd (r)
Vid underkalibrig ammunition bryts mynningsvinkeln av riskavståndet i
sida vid studs av drivspegel (cD), se bild 4:16.
66
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
16. Mynningsavstånd (r). – Är det avstånd från mynningen, inom vilket
det uppstår risk i samband med skottlossningen på grund av partiklar från
krutförbränningen, mynningsflammans och mynningstryckets utbredning samt för viss ammunition risken för mynningsbrisad.
Mynningsavstånd är endast tillämpligt vid skjutning med delat riskområde, se bild 4:13.
17. Riskavstånd för splitter (k). – Är det avstånd inom vilket det finns
risk för granatsplitter från brisad alternativt krevad eller splitter från sten,
metall, betong vid projektilanslag. Avståndet bestämmer riskområdets
gräns, se bild 4:14.
1000 mils
k
l
v
h
c
Q
k
Amax
f
Amin
N
Bild 4:14 Riskavstånd för splitter (k)
SäkI G - 13
67
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
18. Minsta skjutavstånd (f+k). – Skjutning får inte ske på kortare
avstånd än summan av riskavståndet för direkt träff hitom skjutområdet
och riskavståndet för splitter, se bild 4:15.
f
k
Bild 4:15 Minsta skjutavstånd (f+k)
19. Riskavstånd i sida vid studs av drivspegel (cD). – Anger det
avstånd, vinkelrätt från V, inom vilket drivspeglar kan slå ner vid skjutning med underkalibrig ammunition.
68
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
V
Q
k
Amax
Amin
Parallella
CD
N
Bild 4:16 Exempel på riskområde då det finns risk för studs av drivspegel
(cD)
20. Riskvinkel bakåt (Nu). – Är den vinkel i sida utanför skjutgränsens
förlängning bakom vapnet, inom vilken det uppstår risk vid skjutning
med vapen med gasutströmning bakåt. Risken beror främst på partiklar
från krutförbränningen, flammans och tryckets utbredning bakåt, se
bild 4:17.
Nu
u
Nu
Bild 4:17 Riskvinkel bakåt (Nu) och riskavstånd bakom vapnet (u)
SäkI G - 13
69
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
21. Riskavstånd bakom vapnet (u). – Är det avstånd bakom vapnet,
inom vilket det uppstår risk vid skjutning med vapen som har gasutströmning bakåt, se bild 4:17.
22. Riskvinkel för höjdspridning (Vh). – Är den vinkel i höjd inom vilket det finns risk för direkt träff på grund av vapnets höjdspridning och
noggrannheten vid bestämning av skjutriktningen.
23. Riskavstånd i höjd (Y). – Vid bestämning av riskavstånd i höjd (Y)
används det största av de värden som erhålls då hänsyn tas antingen till
projektilbanans högsta höjd och eventuell risk för splitter (Yb), bild 4:18
eller till riskavstånd i höjd med hänsyn till studs och eventuellt riskavstånd för splitter (Ys) enligt bild 4:19.
Riskavstånd för splitter ska endast adderas för ammunition som kan ge
upphov till brisad eller krevad i banan (ammunition som inte får skjutas
med delat riskområde).
Det beräknade riskavståndet i höjd tillämpas för hela riskområdet.
Riskavstånd i höjd för högsta banhöjd beräknas enligt Yb = 1,1 x Y där
högsta banhöjden multipliceras med 1,1 med hänsyn till noggrannheten i
bestämning av projektilens högsta höjd.
k
Y
Y
b
Bild 4:18 Riskavstånd i höjd för högsta banhöjd, Yb
70
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
k
Ys
Bild 4:19 Riskavstånd i höjd med hänsyn till studs, Ys
Beräkning av riskavstånd i höjd med hänsyn till studs genomförs enligt
nedan.
Riskfall I:
Ys=s(0,8Dmax–0,7Amin)+k
Riskfall II:
Ys=s(0,6Dmax–0,5Amin)+k
Riskfall III:
Ys=s(0,4Dmax–0,3Amin)+k
Studsfaktorn (s) inverkar på bestämningen av riskavståndet i höjd och
varierar med riskvinkeln för studs
Tabell 4:4 Studsfaktorn, s
Riskvinkel för studs (Q) (mils)
Studsfaktorn (s)
100
0,023
200
0,05
300
0,08
400
0,10
500
0,14
600
0,17
700
0,21
≥800
0,25
Vid skjutning med finkalibrig ammunition begränsas riskvinkeln för
studs till högst 400 mils vid beräkning av riskavstånd i höjd.
Vid skjutning mot ett målområde som ligger högre än vapnet, ska höjdskillnaden mellan mål och vapen adderas till det uträknade riskavståndet
i höjd.
SäkI G - 13
71
Datum för utdrag:
14-03-26
4 Riskområden
Riskområde vid sprängning
24. Riskområde vid sprängning. – Riskområdet vid sprängning begränsas av en halvsfär med sprängobjektet/laddningen som medelpunkt.
Radien (R) anger riskområdets storlek, se bild 4:20.
Y=R
R
Bild 4:20 Riskområde vid sprängning
Vid sprängning beräknas riskavstånd i höjd med hänsyn till splitter enligt
formeln Y=R där R = riskområdets radie med hänsyn till splitter vid
sprängning i öppen terräng, se bild 4:20 och SäkI Spräng 2:5.
72
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
5 Riskområde över vatten
Skjutning mot mål på sjön
1. Farligt område. – Vid skjutning mot mål på vattnet eller ett mål
som ger riskområde över vatten fastställs ett farligt område på sjökort/
karta för skjutningen i sin helhet, se bild 5:1.
Detta område kan helt eller delvis överensstämma med de fastställda
R/D områden som återfinns i kapitel 9.
Bä
rin
g
31
2°
av
5
Na
ut
isk
a
m
il
g
rin
Bä
0°
33
av
ka
tis
au
5N
l
mi
Bild 5:1 Exempel på farligt område och riskområde vid skjutning mot
sjömål från fartyg eller från land
SäkI G - 13
73
Datum för utdrag:
14-03-26
5 Riskområde över vatten
2. Vistelse i farligt område. – Vid skjutning över vatten får sjöfarande
vistas inom farligt område men ska uppehålla sig utanför riskområdet.
Skjutning från land mot rörligt sjömål
3. Skjutområde rörligt sjömål. – Är det område inom viket skjutning
får genomföras mot det rörliga sjömålet, se bild 5:2.
4. Begränsningsområde rörligt sjömål. – Området utgörs av skjutområdet med omgivande riskgränser. Inom begränsningsområdet får sjöfarande inte uppehålla sig, se bild 5:2.
5. Riskområde rörligt sjömål. – Är det område som beräkningsmässigt
följer målet i sida och i längd och är beräknat för avståndet Amin till Amax,
se bild 5:2.
74
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
5 Riskområde över vatten
Bä
rin
g
31
2°
av
5
Na
ut
isk
Riskområde,
följer målet
a
m
il
Målets kurs
Begränsningsområde
v5
°a
30
g3
rin
Bä
il
am
sk
uti
Na
Bild 5:2 Exempel på begränsningsområde, skjutområde och riskområde
vid skjutning mot rörligt sjömål.
Övervakning
6. Övervakning. – Riskområde över vatten ska övervakas visuellt och/
eller med radar. Övervakningen ska organiseras så att övningsledaren kan
förvissa sig om att sjöfarande inte finns i riskområdet.
SäkI G - 13
75
Datum för utdrag:
14-03-26
5 Riskområde över vatten
7. Radarövervakning. – För radarövervakning används spaningsradar
eller navigeringsradar. Vilka prestanda för radarutrustning som krävs för
olika skjutplatser fastställs av aktuell övningsledare och/eller framgår av
lokal instruktion för berört övnings- och skjutfält.
Radarövervakningen kompletteras med visuell övervakning av närområdet och av områden med fasta radarekon, så långt sikten medger.
8. Visuell övervakning. – För visuell övervakning av ett sjöområde
används säkerhetspost. För att underlätta övervakningen kan gränserna
för farligt område och/eller riskområdet märkas ut t ex med märkstänger
för enslinjer eller med utbojning.
9. Säkerhetspost. – Säkerhetspost ska
• vara utrustad med optiska hjälpmedel, t ex kikare
• oavbrutet övervaka angivet sjöområde
• ha samband med säkerhetschefen
• rapportera till säkerhetschefen om båtar/fartyg, som inte deltar i
övningen, uppehåller sig inom eller närmar sig området
• rapportera då det inte går att lösa uppgiften, t ex på grund av nedsatt
sikt eller trötthet.
Vid omedelbar fara ska säkerhetspost ge signal för ”Avbryt–Eld upphör!”.
76
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
5 Riskområde över vatten
Skjutning mot bogserat mål
10. Målbogserarens rutt. – Vid skjutning från land mot bogserat mål
ska övningsledaren fastställa målbogserarens rutt och meddela denna till
målchefen och fartygschefen på målbogseraren.
11. Varningssignal på målbogserare. – Under dager ska målbogserare
ha röd flagga hissad som varning för sjöfarande (= signalen ”Skjutning
pågår”). Signalen är en sjöfartssignal och innebär samtidigt meddelande
till omgivningen att skjutning kan pågå.
Röd flagga får hissas på målbogseraren först sedan man fastställt att målet
är klart för skjutning.
Under mörker används röd runtlysande lanterna i stället för röd flagga.
12. Samband med målbogserare. – Vid skjutning mot bogserat mål ska
samband med målbogseraren upprätthållas.
13. Uppmärksamhetssignal. – Uppmärksamhetssignal vid fara för
vådabeskjutning utgörs av upprepade korta signaler med siren eller motsvarande, vilka kan kompletteras med upprepade korta vita blinkar med
handsignallampa eller topplanterna och/eller röd lyskula. Då uppmärksamhetssignalen ges ska eldsignalen halas respektive släckas. Uppmärksamhetssignal betyder ”Avbryt–Eld upphör!”.
14. Målbogserare inom farligt område. – Målbogseraren får befinna
sig i farligt område inom begränsnings- och skjutområde under förutsättning att man följer bestämmelserna i mom 10–12. Målbogseraren får inte
befinna sig i riskområdet.
15. Målets rörelseriktning. – Vinkeln mellan skjutriktningen och
målets kurs (målvinkeln) måste vara mellan 30° och 135° för att skjutning
ska vara tillåten, se bild 5:3.
SäkI G - 13
77
Datum för utdrag:
14-03-26
5 Riskområde över vatten
Skjutriktning
135º
30º
Bild 5:3 Största tillåtna målvinklar i förhållande till skjutriktning
16. Bogserlinans längd. – Bogserwirens längd ska avpassas så att målbogseraren befinner sig utanför riskområdet under skjutning. Vid skjutning med fartygsartilleri kan FM SäkR Sjö tabell 2:6 användas som stöd.
78
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Grunder
1. Laserstrålning. – En laser utsänder elektromagnetisk strålning i
våglängdsområdet 100 nm till 1 mm. Strålningen uppkommer genom
kontrollerad stimulerad emission, vilket ger laserstrålningen speciella
egenskaper.
Strålningen från en laser ligger i ett snävt avgränsat våglängdsområde.
De kortaste våglängderna (100–400 nm) är ultraviolett strålning (UV),
de längsta våglängderna (700 nm–1 mm) är infraröd strålning (IR).
Strålningen i dessa våglängdsområden är osynlig. Våglängdsområdet
däremellan (400–700 nm) är synlig strålning i form av enfärgat ljus. Se
bild 6:1.
Laserstrålning har i allmänhet mycket liten divergens, d v s laserstrålarna är i det närmaste parallella.
Då laserstrålningen också kan vara mycket intensiv är strålningstätheten (effekten/ytenhet) hög även på stora avstånd.
Laserstrålningen utbreder sig rätlinjigt och med hastigheten ca
300 000 km/s. Lasrar sänder ut strålning kontinuerligt, i pulståg eller
som enstaka pulser.
SäkI G - 13
79
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Gammastrålning
Våglängd
(nm)
Lasertyp
308
488-515
532
Röntgenstrålning
Ultraviolett
strålning
633
694
700-815
850
1064
1540
2060
2500
3800
10 600
Synligt ljus
Infraröd
strålning
Millimetervågsstrålning
Mikrovågsstrålning
Excimer laser
Argon laser
Neodym laser
(frekvensdubblad)
Helium Neon laser
Rubin laser
Alexandrit laser
Gallium arsenid laser
Neodym laser
Erbium laser
Holmium laser
Vätefluorid laser
Deuterium fluorid laser
Koldioxid laser
Bild 6:1 Våglängdsområden
2. Grundläggande bestämmelser. – Bestämmelserna i SäkI G om
användning av laser grundar sig på allmänna föreskrifter och standarder
för laser enligt följande
• AFS 2009:7 ARTIFICIELL OPTISK STRÅLNING
• SSMFS 2008:14 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar
• SS-EN 60825-1 utgåva 2007-11-19 (Laser - Säkerhet, klassificering av
utrustning samt fordringar).
3. Skaderisk. – Laserstrålning kan skada ögon och hud i första hand,
främst genom uppvärmning. Ögat är mest känsligt för bestrålning. I UVområdet kan skador uppstå på hornhinna och lins. I våglängdsområdet
400–1400 nm passerar laserstrålningen genom ögat (hornhinna och lins)
och fokuseras på en punkt på näthinnan (i våglängdsområdet 1200–
1400 nm kan även hornhinna och lins skadas). Detta kan ge upphov till
olika former av risker och ögonskador, alltifrån tillfällig bländning till
bestående brännskada och blindhet.
80
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Mycket starka lasrar kan även ge brännskador på huden. Antändning av
kläder och andra material kan också förekomma och resultera i allvarliga
indirekta skador eller ytterst dödsfall.
Den som utsatts för laser har oftast inledningsvis inga besvär.
Oskyddad person som exponerats (misstänkts ha exponerats)
för laser som avger skadlig strålning ska alltid undersökas av läkare. Rapport om olycka/tillbud ska upprättas.
4. Laserklasser. – Med hänsyn till risken för skador av laserstrålen klassificeras lasrar i klasserna 1, 1M, 2, 2M, 3R, 3B eller 4.
Laserklass 1
kan normalt inte ge skador.
Laserklass 1M
som klass 1 men med utbredd stråle, ofarlig utan förstorande optik.
Har riskavstånd vid användning av kikare eller annan förstorande
optik.
Laserklass 2
strålar inom det synliga våglängdsområdet och medför normalt inte
strålskada, då ögat skyddas av blinkreflexen.
Laserklass 2M
som klass 2 men med utbredd stråle, ofarlig utan förstorande optik.
Har riskavstånd vid användning av kikare eller annan förstorande
optik. Har riskavstånd vid användning av kikare eller annan förstorande optik.
Laserklass 3R
är upp till fem gånger starkare än klass 1 respektive klass 2. Kortvarig exponering ger normalt ej ögonskada, men skada kan uppkomma om man avsiktligt tittar in i strålen. Detta bör beaktas vid
t ex ensningsförfaranden.
Laserklass 3B
avger strålning som är skadlig. Diffusa reflexioner normalt ofarliga,
men strålning från reflekterande ytor kan ge skador.
Laserklass 4
är högeffektslasrar, som avger strålning som är skadlig. Även
reflexer från diffusa ytor, t ex från växtlighet, kan ge skador. Strålning från dessa lasrar kan förorsaka antändning.
SäkI G - 13
81
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Mätområde
5. Mätområde. – Mätområde är det område inom vilket man riktar och
avfyrar en laser. Mätområde anges i sida, längd och höjd. Mätområdet kan
vara både större än eller mindre än riskområdet.
Riskområde
6. Riskområde. – Riskområde är det område, inom vilket ögonskador
kan uppstå vid användning av laser. Riskområdet för ögat är normalt
begränsande. Observera att riskområdet utökas om kikare eller annan förstorande optik används.
Riskområdet ska övervakas av säkerhetskontrollant. Normalt utmärks
inte riskområdet i terrängen. Är målet rörligt under mätning förflyttas
riskområdet i förhållande till mätpunkten.
Faktorer som påverkar riskområdets storlek är
• riskavstånd i längd (h)
• riskvinkel (V)
• mynningsavstånd (r)
• riskavstånd p g a reflekterad strålning (R)
• riskavstånd p g a diffus strålning (k)
• utökat riskavstånd i längd p g a användning av kikare eller annan förstorande optik (Uh)
• utökat riskavstånd för reflekterad strålning p g a användning av kikare
eller annan förstorande optik (UR)
• utökat riskavstånd för diffus strålning p g a användning av kikare eller
annan förstorande optik (Uk)
82
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
• kvarvarande riskavstånd i längd (l)
• begränsat riskområde.
7. Riskavstånd i längd (h). – Riskavståndet i längd är det avstånd, inom
vilket det finns risk för ögonskada. Se bild 6:2–6:3 och tabell 6:2–6:3.
8. Riskvinkel (V). – Riskvinkeln är den vinkel utanför siktlinjen i sida
och höjd, inom vilken laserstrålen kan träffa på grund av t ex inriktningsfel, se bild 6:2 och tabell 6:1.
Tabell 6:1 Riskvinkel
Riskvinklar
V (mils)
Handhållen laser
30
Laser på stativ
5
Stationär laser
2
Fordons- eller fartygsmonterad laser:
– stillastående med gyro
5
– stillastående utan gyro
5
– under gång med gyro
5
– under gång utan gyro
100
9. Mynningsavstånd (r). – Mynningsavståndet är det avstånd från siktesutblicken inom vilket det kan uppstå skadlig reflekterad strålning vid mätplatsen, se bild 6:2. Detta gäller för laser klass 3B och 4 eftersom de andra
klasserna normalt är ofarliga. För att undgå farlig reflekterad strålning vid
mätplatsen får inga reflekterande föremål, t ex växtlighet, finnas i riskområdet närmare än 7 m (eldledningsgrupplaser 1 m) från siktesutblicken.
Används kikare eller annan förstorande optik förlängs mynningsavstånd
enligt mom 14.
SäkI G - 13
83
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
V
h
r
Bild 6:2 Riskavstånd i längd (h), Riskvinkel i sida (V) och mynningsavstånd (r)
Reflekterad och diffus strålning
Allmänt
10. Reflekterad strålning. – Reflekterad strålning uppkommer då laserstrålning reflekteras från ett föremål med en plan, blank (speglande) glaseller metallyta, där den reflekterade strålningen förblir samlad.
84
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Reflekterad strålning från glasprismor, reflexer och trafikskyltar ger alltid
en reflektion rakt tillbaka till sändaren oavsett vinkeln för dessa. Från
andra föremål med plana, blanka glas- och metallytor är reflektionsvinkeln lika som ingångsvinkeln men med omvänt tecken, vilket ger ett riskavstånd och riskområde från det reflekterande föremålet.
Vid lasermätning med odämpad laser mot glasprismor, reflexer
och trafikskyltar kan laserns mottagare skadas. Reflekterad strålning från glasprismor inom ¼ av riskavståndet för lasern kan
skada laserns mottagare. För reflexer och trafikskyltar gäller 1/10
av riskavståndet för lasern. För laser i strv 122 gäller avståndet 10
km för glasprismor och 1 km för reflexer och trafikskyltar. Ovanstående gäller inte vid skjutning med lågrisklaser i strf 90 som är
konstruerad för lasermätning även mot dessa föremål.
11. Diffus strålning. – Diffus reflekterad strålning uppkommer då laserstrålning reflekteras från matta eller krökta blanka ytor, vatten eller andra
tillverkade föremål än de som anges i mom 10. Detta gäller för laser klass
3B och 4 eftersom de andra klasserna normalt är ofarliga. Även naturliga
föremål t ex växtlighet ger diffus reflekterad strålning, som är ofarlig på
mätavstånd över 7 m från lasern, eldledningsgrupplaser 1 m.
Värden för det ökade riskavståndet på grund av diffus strålning framgår
av tabell 6:2.
Nederbörd ger ingen farlig diffus strålning.
SäkI G - 13
85
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Riskavstånd
12. Riskavstånd beroende på reflekterad strålning (R). – Finns det
föremål inom riskområdet som kan ge reflekterad strålning och som inte
kan döljas eller avlägsnas, ska riskområdet utökas med halva kvarvarande
riskavståndet i längd, se bild 6:3. Vid extremt plan spegel utökas riskområdet med hela kvarvarande riskavståndet i längd.
Exempel: Du mäter med eldledningsgrupplaser med riskavstånd på
560 m. Det finns en spegel i riskområdet på 400 m avstånd.
Kvarvarande riskavstånd (l) är 160 m.
R blir då halva l (160×0,5 = 80 m)
Utökning av riskområdet blir en sfär med radien R kring föremålet, se
bild 6:3.
Exempel på föremål som kan ge reflekterad strålning är
• plan spegel
• plana och blanka glas- eller metallytor.
13. Riskavstånd för diffus strålning (k). – Finns det inom riskområdet
föremål, som ger diffus strålning, ska varje sådant föremål anses ha ett
sfäriskt riskområde med radien k, se bild 6:3 och tabell 6:2. Detta gäller för
laser klass 3B och 4 eftersom de andra klasserna normalt är ofarliga.
Föremål som kan ge diffus strålning är
• av människan tillverkade föremål som tegel, träplank eller betong
• vegetation, stenar, jordvallar m m inom 7 m (eldledningsgrupplaser
1 m) från siktesutblicken.
86
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
R=l vid reflektioner i extremt plan spegel
R=0,5×l
l
Föremål som ger reflekterad
strålning
k
h
Föremål som ger diffus strålning
Bild 6:3 R, k, h och l
Utökat riskavstånd
14. Kikare och annan förstorande optik. – Det är objektivöppningens
storlek och förstoring som ger instrumentet egenskapen att kunna samla
strålar som kan orsaka en skada på ett oskyddat öga. Om förstorande
optik används ökar riskavstånden i de festa fall med ungefär motsvarande
instrumentets förstoringsgrad. En del instrument är laserskyddade i vissa
våglängdsområden. Detta framgår av text på instrumentet/kikaren. Värdena som anges i tabell 6:2 är beräknade för kikare 7×50 och 14×100.
Beräkning av utökat riskavstånd för annan förstorande optik än de i
tabell 6:2 angivna kikarna kan göras enligt nedan
• den förstorande optikens diameter (mm) divideras med 7 (pupillens
diameter). Detta värde är den faktor som ska multipliceras med riskavståndet i längd (h) för att få det utökade riskavståndet
• är förstoringsgraden på optiken mindre än den uträknade faktorn
används förstoringsgraden som faktor i stället.
SäkI G - 13
87
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Kikare 7×42 LF M3011-180020, M3011-190050 och M3011-190051 har
laserfilter. Dessa kikare är dock inte godkända för användning som laserskyddsglasögon eftersom kikarna inte ger skydd för strålning från sidan.
Skyddsnivån med riskavstånd för dessa kikare framgår av tabell 6:2.
15. Beräkningsgrund för utökat riskavstånd. – Redovisade värden för
k, R och h gäller för ett öga där förstorande optik inte används. Används
förstorande optik (kikare eller motsvarande) utökas riskavståndet enligt
tabell 6:2 och benämns ”Utökat riskavstånd”. Används laserskyddad
optik utökas inte riskområdet.
Endast personer, fartygsbryggor, bebyggelse m m som kan ses från mätplats samt kända förbandsgrupperingar (motsvarande) ska utgöra
beslutsunderlag för ett utökat riskområde.
Kikaren (eller motsvarande) ökar värdet av h, R och k som då benämns
Uh, UR och Uk, se bild 6:4 och tabell 6:2.
16. Utökat riskavstånd i längd (Uh). – Utökat riskavstånd i längd är det
avstånd inom vilket ett öga försett med förstorande optik kan ta skada vid
direkt bestrålning.
Finns vetskap om att kikare eller motsvarande används bortom riskavståndet i längd, utökas riskavståndet i längd enligt tabell 6:2. Med vetskap
menas kännedom om personer, fartygsbryggor, bebyggelse m m som kan
ses från mätplats samt kända förbandsgrupperingar (motsvarande), se
bild 6:4 och tabell 6:2.
17. Utökat riskavstånd beroende på reflekterad strålning (UR). –
Finns vetskap om att kikare eller motsvarande används, blir det utökade
riskavståndet beroende på reflekterad strålning (UR) lika med halva det
kvarvarande riskavståndet i längd.
Exempel: Du mäter med en eldledningsgrupplaser och en kikare 7×50
används i området.
88
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Utökat riskavstånd i längd (Uh) = 4 000 m (enligt tabell 6:2). Det finns en
spegel i det utökade riskavståndet på avståndet 3 000 m från lasern.
Kvarvarande riskavstånd (l) =(4 000-3 000) = 1 000 m. Det utökade riskavståndet beroende på reflekterad strålning (UR) blir då 1 000/2 = 500 m.
Utökningen av riskområdet blir en sfärisk volym med radien (UR) kring
spegeln.
18. Utökat riskavstånd beroende på diffus strålning (Uk). – Utökat
riskavstånd beroende på diffus strålning är det avstånd inom vilket ett öga
försett med förstorande optik kan ta skada vid diffus strålning. Värdet på
k enligt tabell 6:2 multipliceras med 7 (Uk = 7×k), se bild 6:4 och tabell 6:2.
Föremål som ger reflekterad strålning
UR=0,5×l
I
Uh
Uk=7×k
k
Föremål som ger diffus strålning
Bild 6:4 Uh, UR och Uk
SäkI G - 13
89
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Begränsat riskområde
19. Begränsning av riskområde. – Om laserstrålen, även med hänsyn
till riskvinkeln, effektivt hejdas av föremål (t ex vägg) eller terränghinder
(t ex jordvall, ås, berg eller skog), blir avståndet till hindret riskområdets
bortre gräns.
20. Jordens krökning. – Vid lasermätning över stora vattenytor mot farkoster på vattnet eller i luften får riskavståndet i längd (p g a jordens krökning) kortas. Det förkortade riskavståndet beräknas med följande förenklade formel:
A + B(km) ≈ 4 ( H + h )
där ”H” är lika med laserns höjd (i m) över vattnet, ”h” målets höjd (i m)
över vattnet. Se bild 6:5.
B
A
Mål
Laser
h
H
Bild 6:5 Mätning över vatten
90
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Personal i riskområde
21. Skyddsåtgärder för personal i riskområde. – Personal inom riskområde för laser ska bära laserskyddsglasögon. För att laserskyddsglasögonen ska ge avsett skydd är det viktigt att rätt typ av laserskyddsglasögon
används beroende på laserns våglängdsområde
• laserskyddsglasögon M7340–021010 skyddar mot neodym och GaAs
lasrar. Skydd mot ArtE 719 erhålls inte (rubinlaser), riskavståndet
framgår av tabell 6:2
• laserskyddsglasögon M7340–022010 skyddar mot rubin, neodym och
GaAs lasrar, Riskavståndet framgår av tabell 6:2
• silverfärgade svetsglasögonbågar med kupade gröna glas och märkta
53 dB 694 nm, 70 dB 1 064 nm, vilka finns på kustkorvett typ Göteborg. Riskavståndet framgår av tabell 6:2.
Andra typer av skyddsglasögon får användas men endast efter beslut och
tilldelning av HKV.
De som vid övning utrustas med laserskyddsglasögon ska kontrollera att
dessa är fria från repor och sprickor samt att stommen är oskadad.
Grundregler
22. Grundregler. – Mätning med laser ska jämställas med skjutning
(gäller klass 3B och 4). När lasern är strömförsörjd gäller att
• det är förbjudet att se in i utblicken gäller klass 3B och 4
• undvika se in i utblicken gäller för klass 1M, 2, 2M och 3R.
SäkI G - 13
91
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Laser får inte avfyras mot
• människor
• djur
• fordon
• fartyg
• luftfarkoster
på kortare avstånd än vad som anges i tabell 6:2.
Övningsledare laser
23. Övningsledare laser. – Vid användning av laser ska alltid en ansvarig övningsledare laser vara utsedd. Exempelvis kan skjutledare tillika
vara övningsledare laser.
92
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
24. Ansvar för övningsledare laser. – Övningsledare laser ska
• fastställa riskområde
• vid behov låta spärra av riskområdet
• utse säkerhetskontrollant vid varje laser
• tilldela mätområde samt ange när mätning får påbörjas/avslutas alternativt under vilken tid mätning är tilllåten
• (låta) kontrollera att personal i riskområde bär laserskyddsglasögon
anpassade för rätt våglängd och dämpning, att dessa är fria från repor
och sprickor samt att stommen är oskadad
• i förekommande fall (låta) kontrollera att föreskrivna avfyrningsbegränsningar är korrekt programmerade och i funktion
• (låta) kontrollera att dämpfilter, om sådant ska användas, är rätt monterat
• då lasermätning slutförts se till att lasern återställs i ursprungligt skick
(t ex dämpfilter monteras, strömbrytare plomberas, lasernyckel tas
bort)
• efter övning tillse att bärbara lasrar förvaras så att obehörig användning förhindras.
Säkerhetskontrollant laser
25. Säkerhetskontrollant laser. – Operatören är i regel tillika säkerhetskontrollant och som sådan övervakar denne riskområdet för laserstrålning. Särskild säkerhetskontrollant kan också vara utsedd. Vid risk för
reflekterad eller diffus strålning vid mätplatsen beordrar operatören
”Laser–Skydd” (varvid övrig personal på mätplatsen ska blunda, vända
sig bort eller ta på laserskyddsglasögon) samt varna före mätningens början exempelvis ”Jag mäter med laser”. När mätningen är avslutad anmäler operatören detta för personalen på mätplatsen.
SäkI G - 13
93
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
26. Grundregler för mätning med laser. – Följande grundregler gäller
vid mätning med laser. Dessa regler gäller för laser klass 3B och 4 eftersom
de andra klasserna normalt är ofarliga
• mätning får endast ske inom angivet mätområde
• mätning får ske först efter tillstånd av övningsledare laser
• laser får slås på först då tillstånd att mäta har erhållits
• handhållen laser får endast användas då operatören är stillastående.
27. Åtgärder före mätning. – Före mätning ska säkerhetskontrollant
kontrollera att
• gällande avfyrningsbegränsningar för lasern fungerar
• dämpfilter, om sådant används, är rätt monterat
• all personal som ska mäta känner till mätplats och mätområdets gränser
• inga föremål får finnas i riskområdet inom 7 m (eldledningsgrupplaser
1 m) från siktesutblicken. Om ljussamlande optik används ökar
avståndet för föremål till 50 m (eldledningsgrupplaser 7 m)
• riskområdet är fritt.
Åtgärder före mätning gäller för laser klass 3B och 4 eftersom de andra
klasserna normalt är ofarliga.
28. Åtgärder under mätning. – Under mätning ska säkerhetskontrollant kontrollera att lasern endast används inom mätområdet.
29. Åtgärder efter mätning. – Efter mätning ska säkerhetskontrollant
kontrollera att
• att lasern stängs av då mätningen är avslutad
• om mätning gjorts utan dämpfilter tillse att samtliga filter som demonterats åter monteras.
94
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Övriga säkerhetsbestämmelser
30. Säkerhetsbrytare. – Vid mätning med laser som är försedda med
säkerhetsbrytare ska säkerhetskontrollanten med hjälp av säkerhetsbrytaren tillåta avfyring endast när lasern är riktad mot mätområdet och då risk
för skador inte föreligger.
31. Mätning mot luftmål. – Då laser avses användas i samband med
skjutning mot luftmål ska målflygaren meddelas
• att laser används och vilken typ av laser som används
• uppgift om riskområdets utsträckning och laserns tekniska riskområde
• order angående användning av laserskyddsglasögon
• eventuellt förbud att använda kikare
• om laserreflektorer ska monteras på luftmålbogserare och/eller bogserat luftmål.
Bestämmelserna gäller för laser klass 3B och 4 eftersom de andra klasserna
normalt är ofarliga.
32. Mätning från värn och kupoler. – Vid skjutning från värn och
kupoler ska
• före avfyring av laser monterad i värn kontrolleras att avfyringsbegränsningen, med hänsyn till masker. Kontroll ska även göras att alla
luckor och fönster i embrasyr är helt öppnade
• före avfyring av laser i pansarkupol kontrolleras att avskärmande
anordning är monterad mellan laser och frontglas
• riktaren vid avfyring hålla ögonen så tätt intill riktkikarens okular att
skydd för ögonen erhålls.
Bestämmelserna gäller för laser klass 3B och 4 eftersom de andra klasserna
normalt är ofarliga.
Om ovanstående inte kan följas ska laserskyddsglasögon bäras.
SäkI G - 13
95
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
33. Sikte till robotsystem 70. – Vid användning av robotsystem 70,
utom vid övning tillsammans med BT-53, ska robotskytten vid osäkringstillfället kontrollera att ingen personal befinner sig framför siktet inom en
radie av 5 m.
Vid användning av robotsystem 70 tillsammans med BT-53 ska laserdämpfilter vara monterat framför utblicksfönstret. När siktets fönsterlucka öppnas, ska övningsledaren kontrollera att laserdämpfiltret sitter
rätt monterat, täcker hela utblicksfönstret och är helt.
Under skjutning med robotsystem 70 ska ett riskområde upprättas, vars
totala volym utgörs av siktets utvridning i sida och höjd, vilket bestäms av
aktuell skjutgräns, + 700 mils (ledstrålens maximala bredd och utvridning
i siktet) åt alla håll, samt riskvinkeln för sidspridning (V) 20 mils. Riskavstånd i längd (h) och riskavstånd för diffus strålning (k) framgår av
tabell 6:2.
34. Laseravståndsmätare med dämpfilter. – Dämpfilter ska alltid vara
monterat, utom vid övning/skjutning där lasermätning görs mot mål utan
reflektor. Härvid ska riskavstånd enligt tabell 6:2 tillämpas.
Efter övning/skjutning utan filter ska dämpfiltret åter monteras. Även vid
mätning med monterat dämpfilter ska riskavståndet beaktas. Det är olika
avstånd för dessa laserinstrument beroende på dämpförmågan hos filtret.
Skyltar
35. Avspärrningsskylt. – I de fall som övningsledare har spärrat av riskområde enligt mom 24 ska avspärrningsanordningar vara utrustade med
skylt som har text enligt bild 6:6.
96
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
VARNING
LASERSTRÅLNING
IAKTTAG GÄLLANDE
SKYDDSFÖRESKRIFTER
M7605-890970
Bild 6:6 Avspärrningsskylt
36. Varningsskyltar. – Varningsskyltar har märkning som är av nyare
eller äldre modell. Nyare bestämmelser för skyltar gäller för lasrar levererade fr o m 95-07-01. Båda typerna av skyltar förekommer därför tillsvidare.
37. Varningsskyltar av äldre modell. – Utöver eventuell skyltning vid
avspärrning ska lasrar vara märkta med någon av följande skyltar beroende på laserklass. Observera att lasern kan ha en skylt som visar en högre
klass än den som anges i tabell 6:2–6:3, skillnaden beror på ändrad klassning. Tabellens värden gäller.
VARNING
OSYNLIG
LASERSTRÅLNING
STRÅLE OCH REFLEX ÄVEN
FRÅN MATT YTA ÄR FARLIG
RUBINLASER KLASS 4
M7605-890970
Bild 6:7 Rubinlaser klass 4
VARNING
OSYNLIG
LASERSTRÅLNING
STRÅLE OCH REFLEX ÄVEN
FRÅN MATT YTA ÄR FARLIG
NEODYMLASER KLASS 4
M7605-890970
Bild 6:8 Neodymlaser klass 4
SäkI G - 13
97
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
VARNING
VARNING
OSYNLIG
LASERSTRÅLNING
OSYNLIG
LASERSTRÅLNING
STRÅLEN ÄR FARLIG
Ga-As LASER KLASS 3 B
STRÅLEN ÄR FARLIG
NEODYMLASER KLASS 3 B
M7605-890970
M7605-890970
Bild 6:9 Neodymlaser klass 3B
Bild 6:10 GaAs laser klass 3B
I anslutning till lasersändarens utblick ska det finnas en laservarningsskylt
med följande text:
VARNING
LASERSTRÅLNING
UTSÄNDS GENOM
DENNA ÖPPNING
Bild 6:11 Varningsskylt
38. Varningsskyltar av nyare modell. – Följande skylt med text ska finnas för en klass 1 laser.
VARNING
LASERSTRÅLNING
KLASS 1 LASERPRODUKT
M7605-890970
Bild 6:12 Laserklass 1
Följande skylt med text ska finnas för en klass 1M laser.
98
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
VARNING
LASERSTRÅLNING
TITTA INTE I LASERSTRÅLEN
MED OPTISKA INSTRUMENT
KLASS 1M LASERPRODUKT
M7605-890970
Bild 6:13 Laserklass 1M
Följande skyltar ska finnas för en klass 2 laser.
VARNING
LASERSTRÅLNING
VARNING
LASERSTRÅLNING
STIRRA INTE I LASERSTRÅLEN
KLASS 2 LASERPRODUKT
Bild 6:14 Lasersymbol
Bild 6:15 Laserklass 2
Följande skyltar ska finnas för en klass 2M laser
VARNING
LASERSTRÅLNING
VARNING
LASERSTRÅLNING
Bild 6:16 Lasersymbol
STIRRA INTE I LASERSTRÅLEN ELLER
TITTA INTE MED OPTISKA INSTRUMENT
I LASERSTRÅLEN
KLASS 2M LASERPRODUKT
Bild 6:17 Laserklass 2M
SäkI G - 13
99
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Följande skyltar ska finnas för en klass 3R laser
VARNING
LASERSTRÅLNING
VARNING
LASERSTRÅLNING
Bild 6:18 Lasersymbol
UNDVIK ATT TITTA I LASERSTRÅLEN
KLASS 3R LASERPRODUKT
Bild 6:19 Laserklass 3R, våglängdsområde 400-700 nm
VARNING
OSYNLIG
LASERSTRÅLNING
UNDVIK EXPONERING
KLASS 3R LASERPRODUKT
Bild 6:20 Laserklass 3R, övriga våglängder
Följande skyltar ska finnas för en klass 3B laser
VARNING
OSYNLIG
LASERSTRÅLNING
VARNING
LASERAPERTUR
UNDVIK EXPONERING
KLASS 3B LASERPRODUKT
Bild 6:21 Laserklass 3B
Bild 6:22 Exempel på varningsskylt
vid laserapertur
100
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
6 Laser
Följande skyltar ska finnas för en klass 4 laser
VARNING
OSYNLIG
LASERSTRÅLNING
UNDVIK EXPONERING AV
ÖGA ELLER HUD I DIREKT
ELLER REFLEKTERAD STRÅLNING
KLASS 4 LASERPRODUKT
Bild 6:23 Laserklass 4
VARNING
UNDVIK EXPONERING
OSYNLIG LASERSTRÅLNING UTSÄNDS
GENOM DENNA APERTUR
Bild 6:24 Exempel på varningsskylt vid laserapertur
Skyltar ska placeras så att de kan ses av de som har behov av respektive
varning vid användning av laserapparaten.
SäkI G - 13
101
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
102
14-03-26
Egrplaser
dämp
Etrplaser
Laserelysare rb 17
dämpfilter dB
Kv Visby
26
65
Neodym
3B
Neodym
3B
Neodym
1 064
1 064
4 1 064
0
50
30
5
40
10
560
0
1 800
300
17 000
0
70
1 550
290
30
900
20
3R
våglängd nm
2 900
direktstrålning (h) m
1 064
200
4 000
0
10 000
2 000
52 000
85
0
200
630
2 000
6 300
14 000
(Uh) m
3B
Kikare7´50
Neodym
800
7 000
0
16 000
8 000
56 000
200
0
800
2 500
7 000
16 500
23 000
Kikare 14´100
10
klass/typ
0
25
0
25
0
60
0
0
0
0
5
25
60
diffusstrålning (k) m
ArtE 726E
Laser
Tabell 6:2 Riskavstånd vid användning av laser klass 3R, 3B och 4
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Anm
0
15
0
0
440
0
110 Kv Stock30 holm, Göteborg
0
SESYM
M3011180021
M7340022010
M7340021010
Laserskyddad
kikare
Laserskyddsglasögon
Laserskydd
6 Laser
SäkI G - 13
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Lvkv 90
Epbv 3022
Epbv 90
dämpfilter dB
48
26
48
48
3B
Neodym
3B
Neodym
3B
Neodym
3B
Ramanskiftad
neodym
3R
Neodym
1 064
1 064
1 064
1 550
1 064
0
1 600
20
1 100
0
1 700
0
0
1 700
0
0
9 000
400
7 500
0
9 500
60
0
9 500
(Uh) m
Strf 90
lågrisklaser
Strf 90
våglängd nm
Ramanskiftad
neodym
direktstrålning (h) m
0
Kikare7´50
1 542
0
15 000
600
11 500
0
16 000
190
0
16 000
0
Kikare 14´100
3R
klass/typ
0
25
0
25
0
25
0
0
25
0
diffusstrålning (k) m
Strv 122
Laser
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
70
0
0
60
0
0
60
0
M3011180021
M7340022010
M7340021010
Laserskyddad
kikare
Laserskyddsglasögon
Laserskydd
Anm
6 Laser
103
dämpfilter dB
Datum för utdrag:
3R
Vapenlampa LED
LSP M4800000129
Hkp 15
belysare
4
4
Nollställningslaser
Laserbelysare Litening G III
(JAS 39)
3R
SIMFIRE
30
3B
GaAs
Skjutsim
GaAs
våglängd nm
40
104
14-03-26
808
0
0
360
1 570
650–
660
24 000
0
260
0
5
0
1 064
850
650
900
direktstrålning (h) m
0
2 600
0
63 000
60
2 500
0
35
5
680
(Uh) m
70
Kikare7´50
850
0
5 300
0
80 000
150
4 000
0
140
20
1 350
Kikare 14´100
3B
klass/typ
0
0
0
60
0
7
0
0
0
diffusstrålning (k) m
Rbs 70
Laser
0
70
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
60
0
0
0
0
500
0
800
0
600
0
0
0
M3011180021
M7340022010
M7340021010
Laserskyddad
kikare
Laserskyddsglasögon
Laserskydd
Anm
6 Laser
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
SäkI G - 13
14-03-26
630380
35
0
3R
30 000
10 000
Amröjrobot 2, 2B,
2C, 4B och 5
3B
4 1 064
200
0
60
15
850
1 540
Mot inbyggt
sikte 2,4 ggr
Robot 57
Laserbelysare LF 28A/
T
3B
IRV försök
12 utpekaren
dämpfilter dB
3B
våglängd nm
IRV försök
12 avståndsmätaren
direktstrålning (h) m
0
290
35 000
70 000
1 600
0
1 900
(Uh) m
250
Kikare7´50
810
0
590
50 000
80 000
3 200
0
3 800
Kikare 14´100
3B
klass/typ
0
0
60
7
0
7
diffusstrålning (k) m
Laserpekare
IR M3227505010
Laser
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
60
0
0
400
400
0
600
M3011180021
M7340022010
M7340021010
Laserskyddad
kikare
Laserskyddsglasögon
Laserskydd
Anm
6 Laser
105
Datum för utdrag:
106
14-03-26
hög effekt
Laserbelysare Ak5
hög effekt
Laserpekare
Dbal
hög effekt
Vapenstation 01
hög effekt
3B
3B
3B
3B
Vapenstation 01
dämpfilter dB
3B
våglängd nm
Laserpekare
UAV03
Örnen
870
870
650
850
830
direktstrålning (h) m
30
150
120
120
100
240
1 200
800
800
750
4 235
(Uh) m
605
Kikare7´50
860
480
2 400
1 600
1 600
1 500
8 470
Kikare 14´100
4
klass/typ
7
7
7
7
7
7
diffusstrålning (k) m
Laserpekare
1000P/T
Laser
0
0
20
0
0
0
5
26
120
14
16
140
50
300
800
200
200
1 000
M3011180021
M7340022010
M7340021010
Laserskyddad
kikare
Laserskyddsglasögon
Laserskydd
Anm
6 Laser
SäkI G - 13
6 Laser
Tabell 6:3 Riskavstånd vid användning av lasrar i klass 1 och 2
Laser
BT 46-53
klass/typ
Våglängd
Riskavstånd (m)
1
900
0
900
0
900
0
GaAs
Domargevär
1
GaAs
Skjutsim LEOS
1
GaAs
Laserpekare Ak 5/T
1
850
0
Vektor 4
1
1 550
0
Vektor 1500
1
865
0
Vapenstation 01
1
0
avståndsmätare
Pro Laser 3
1
906
0
IR-Laser pek med IK
1
830
0
Laserpek/T
1
850
0
Boresight laser
1
840/635
0
Vektor 21 maskmätningsinstrument
1
1 550
0
Laser i Sophie-L IRVkamera
1
1 540
0
Laser AI 15
1
0
Laser AI 15 mag
1
0
IRV-sikte MTM
1
0
IRV-kamera MF
1
0
1
0
1
0
avståndsmätare
IRV-kamera MF
utpekare
Vapenstation ingbv
120
SäkI G - 13
107
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
Allmänt
1. Högfrekvent elektromagnetisk strålning. – Högfrekvent elektromagnetisk strålning, HEMS, uppstår bl a vid sändning med mobiltelefon, radio, radiolänk och radarstationer. Det elektromagnetiska fältet
utgår från sändarantennen i form av vågor med ljusets hastighet. Då
strålningen träffar människor uppvärms kroppens vävnader. Kroppsdelar med ringa blodgenomströmning, såsom ögonen, kan då skadas.
Skadeverkan är beroende av strålningens intensitet och varaktighet.
Intensiteten avtar med avståndet från sändarantennen.
Person som vistats inom förbudsområde eller vistats för länge
inom restriktionsområde ska undersökas av läkare. Rapport
om tillbud/olycka ska upprättas.
2. Grundläggande bestämmelser. – Bestämmelser om högfrekvent
elektromagnetisk strålning grundar sig bland annat på Arbetsmiljöverkets kungörelse med föreskrifter om högfrekventa elektromagnetiska fält samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna, AFS
1987:2.
3. Förbudsområde. – Förbudsområde är ett område där ingen personal får uppehålla sig under sändning.
SäkI G - 13
109
Datum för utdrag:
14-03-26
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
4. Restriktionsområde. – Restriktionsområde är ett område där tidsbegränsad vistelse är tillåten under sändning. Den tillåtna vistelsen inom ett
restriktionsområde beror på avståndet till sändarantennen.
5. Radiosändare. – Radiosändare indelas i tre kategorier beroende på
sändarens uteffekt och antennens förstärkning. För bärbara radiosändare
med uteffekt under 7 W (kategori 1) föreligger ingen skaderisk. Övriga
radiosändare (kategori 2 och 3) kan ge upphov till personskador, se
mom 10.
6. Radiolänk. – Radiolänkutrustningar ger så hög strålning att skador på
personal kan uppstå. Radiolänksystemens antenner är dock i regel placerade på sådan höjd över marken att ingen risk för skador föreligger för
personal i markplanet.
7. Radarstationer. – Radarstationer har i regel så hög utsänd effekt att de
kan ge upphov till skador. Då stationens antenn roterar blir skaderisken
lägre än då antennen står still eller sveper sakta.
Säkerhetsbestämmelser
8. Allmänna säkerhetsbestämmelser. – För handhavande av radiosändare, radiolänk- och radarstationer gäller att
• grupperingsplatser väljs så att personal i omgivningen utsätts för
minsta möjliga direkta strålning
• reflekterad strålning från master, byggnader och liknade reduceras
• onödig sändardrift ska undvikas
• trimning av sändare bör göras mot konstlast så att ingen energi strålar
ut i omgivningen
110
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
• arbete med vågledare, antenner och kablar får inte ske under sändardrift
• luckor för sändare ska vara monterade på anvisat sätt.
9. Vistelse i restriktionsområde. – Den sammanlagda tid inom en 6
minuters period, som vistelse inom restriktionsområde är tillåten, beror
på avståndet från antennen. Med stöd av diagrammet enligt bild 7:1 kan
en bedömning göras om tillstånd för passage genom restriktionsområdet
kan ges.
Tid
6 min
4 min
2 min
30 s
0
0,5
1
1,5
2m
Kategori 2
Tid
6 min
4 min
2 min
30 s
0
2
4
6
8
10 m
Kategori 3
Bild 7:1 Diagram för bedömning av tillåten vistelsetid per 6 minuters
period i farligt område
SäkI G - 13
111
Datum för utdrag:
14-03-26
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
10. Radio. – Kategori 1 omfattar sändare med mindre än 7 W uteffekt
och rundstrålande antenn. För kategori 1 gäller inga restriktioner.
Kategori 2 omfattar sändare med 7-50 W uteffekt och rundstrålande
antenn. Till kategori 2 räknas även kategori 1 sändare som försetts med
riktantenn. För kategori 2 gäller ett förbudsområde om 0,5 m och ett restriktionsområde om 0,5-2 m i höjd med antennen, se bild 7:2. För bedömning av högsta tillåtna vistelsetid i restriktionsområde, se bild 7:1.
Vissa typbundna bestämmelser för radiostationer ombord på fartyg återfinns i FM SäkR Sjö, kapitel 5.
Kategori 3 omfattar sändare med mer än 50 W uteffekt och rundstrålande
antenn. Till kategori 3 räknas även kategori 2-sändare som försetts med
riktantenn. För kategori 3 gäller ett förbudsområde om 2 m och ett restriktionsområde om 2-10 m i höjd med antennen, se bild 7:2. För bedömning av högsta tillåtna vistelsetid i restriktionsområde, se bild 7:1.
Förbudsområde
Restriktionsområde
a
b
Bild 7:2 Förbuds- och restriktionsområde för radiosändare
Radiosändare med uteffekt, effektsteg, kategori i samband med förbudsoch restriktionsområde visas i tabell 7:1.
112
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
Tabell 7:1 Radiosändare med förbuds- och restriktionsområde
Radiosändare
Uteffekt (W)
Kategori
Förbudsområde (m)
Restriktionsområde (m)
Ra 145/146
1,5
1
–
–
Ra 180 bärbar 5
1
–
–
Ra 180 mobil
40
2
0,5
< 0,5–2
1
40
2
0,5
< 0,5–2
Ra 763
100
3
2
< 2–10
Ra 910
1
1
–
–
Ra 1031
0,05
1
–
–
Ra 1183
5
1
–
–
Ra 1434
1
1
–
–
Ra 1444
1,8
1
–
–
Ra 1512
20
2
0,5
< 0,5–2
Ra 1551
20
2
0,5
< 0,5–2
Ra 1570
2
1
–
–
Ra 1570 mobil 2
1
–
–
Ra 1570 mobil 20
med effektsteg
2
0,5
< 0,5–2
Ra 1951/1952 20
2
0,5
< 0,5–2
Ra 1951/1952 100
3
2
< 2–10
Effektförstärkare
Ra 4181
25
2
0,5
< 0,5–2
Ra 4183
25
2
0,5
< 0,5–2
Ra 5434
10
2
0,5
< 0,5–2
Ra 5444
10
2
0,5
< 0,5–2
Ra 7201
UHF 45
2
0,5
< 0,5–2
VHF 50
SäkI G - 13
113
Datum för utdrag:
14-03-26
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
11. Ändring av förbuds- och restriktionsområde. – I de fall man
genom mätning kan påvisa andra värden på effekttäthet (fältstyrka) än
vad som ligger till grund för bestämning av förbuds- och restriktionsområde enligt kategori 2-3, ska avvikelsen skyltas med särskild varningsskylt.
12. Radiolänk. – Vid användandet av radiolänk med parabolantenn
utgörs restriktionsområdet av en volym motsvarande parabolens diameter och med en utsträckning av 6 m i sändningsriktningen.
13. Sambyggnad i Försvarsmaktens master. – I FTN-master kan
antenner för mobiltelefoni förekomma.
Vid arbete i mast där sambyggnad har skett ska samverkan med nätoperatören ske innan arbetet påbörjas.
Innan arbetet i masten påbörjas ska antingen matningen till antennen
brytas eller skyddsutrustning som uppfyller Arbetsmiljöverkets krav
bäras.
14. Radarstationer. – Förbuds- och restriktionsområden utgörs av varsin volym enligt bild 7:3, bild 7:4 samt tabell 7:2 och tabell 7:3.
Centrumlinjen, CL, i figurerna enligt bild 7:3 och bild 7:4 är antennens
vridningscentrum.
Baslinjen i figurerna enligt bild 7:3 och bild 7:4 är definierad för varje
radarstation i tabell 7:2 och tabell 7:3.
Vissa typbundna bestämmelser för radarstationer ombord på fartyg återfinns i FM SäkR Sjö, kapitel 5.
114
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
CL
h
Från sidan
1
h
1
Huvudlobens
riktning
BL
h
h
2
2
I
I
Uppifrån
Huvudlobens
riktning
b
Förbudsområde
Restriktionsområde
Bild 7:3 Måttsättning vid bestämning av förbuds- eller restriktionsområde vid stillastående eller sakta svepande antenn
SäkI G - 13
115
Datum för utdrag:
14-03-26
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
CL
h
h
Från sidan
1
BL
2
r
1
r
2
Uppifrån
Förbudsområde
Restriktionsområde
Bild 7:4 Måttsättning vid bestämning av förbuds- eller restriktionsområde vid roterande antenn
116
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
Antennvridbordet
EldE 23
SAMSIM
6
35
Antennens centrum d
UndE 23
SäkI G - 13
14-03-26
Antennvridbordets undersida
Antennreflektorns centrum
Antennreflektorns centrum
Antennvridbordets översida
Centrum på El-antenn
Antennreflektorns centrum
Antennreflektorns centrum
PS-727
PS-615/617
PS-640
PN-671
GCA2000
PN-8724
PN-8591/8592 6 ft
Amfibiekåren
–
Antennvridbordet c
7
0,5
65
Markplanet
2,4
160
Antennvridbordet
PS-95
0,5
PE-542 (Hawk)b
Antennvridbordet
PS-91
6
l
PE-491 (Arthur)
Antennvridbordet
BL
PS-90
Armén
Radarstation
7
7
1
1,5
–
9
a
0,6
1
3
b
40
0,7
0,5
0,75
–
7
52
0,9
3
3
h1
Förbudsområde (m)
3
e
0,5
0,75
–
-
14
-
1
1
h2
3
140
6
4
10
10
270
6,5
200
–
300
-
12
60
60
l
1,2
7
2
1,3
7
2,3
2,5
1
3
–
9
-
2,2
3
3
b
3,6
40
h1
1
0,6
1
1,6
2
0,5
1,5
–
7
-
4,3
20
20
Restriktionsområde (m)
Tabell 7:2 Förbuds- och restriktionsområde för stillastående eller sakta svepande antenn
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
117
Antennreflektorns centrum
Antennreflektorns centrum
PN-8581/8582 4 ft
PN-8581/8582 6 ft
Antennvridbordets översida
Antennreflektorns centrum
Antennreflektorns centrum
PS-825
PS-861
PS-870/871
Datum för utdrag:
20
200
10
10
l
3,8
5,2
14
14
b
e. Restriktionsområde vid stillastående antenn h2=1,5 m.
d. Förbuds- och restriktionsområdet utgörs av en cylinder.
c. Radarsändning är inte möjlig med stillastående antenn.
2,1
2,4
12
12
h1
Förbudsområde (m)
b. Restriktionsområdet utgår inom sektorbegränsat område, förbudsområdet kvarstår.
a. En sektor ±90º från antennens riktning i horisontalplanet.
Antennvridbordets översida
PS-810
Flygvapnet
Antennreflektorns centrum
BL
PN-8591/8592 9 ft
Radarstation
3
2,4
2,5
2,5
h2
80
1 000
75
75
2,4
3,4
4,1
l
3,8
5,2
14
14
2
1,3
3
b
h1
2,1
4,4
12
12
0,4
0,5
0,6
Restriktionsområde (m)
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
118
SäkI G - 13
14-03-26
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
Tabell 7:3 Förbuds- och restriktionsområde för roterande antenn
Radarstation
Förbudsområde (m)
Restriktionsområde (m)
r1
h1
h2
PS-90
6
3
1
-
PS-91
0,5
1
0,5
-
PS-95
2,4
1
-
-
PE-542
-
-
-
-
UndE 23
25
20
3,5
EldE 23
–
–
–
–
PS-239
10
7
0,5
-
PS-727
21
2
-
-
PS-615/617
2
0,2
0,2
-
PS-640
0,3
05
0,5
0,7
PN-8724
1
0,1
0,1
-
PN-8591/8592 6ft
1,5
0,2
0,2
-
PN-8591/8592 9ft
2,2
0,3
0,3
-
PN-8581/8582 4 ft
1
0,1
0,1
-
PN-8581/8582 6 ft
1,5
0,2
0,2
-
PS-810
-
-
2,5
-
PS-825
-
-
2,5
-
PS-870
-
-
-
-
Armén
Amfibiekåren
Flygvapnet
SäkI G - 13
119
Datum för utdrag:
14-03-26
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
15. Utmärkning. – Om risk finns att personal kan komma in i en sändares förbuds- eller restriktionsområde bör riskgränserna märkas ut. Förbudsområde utmärks med förbudsskylt enligt bild 7:5 och restriktionsområde utmärks med varningsskylt enligt bild 7:6. Om förbuds- och varningsskyltar inte är uppsatta ska övningsledare tillse att ingen person
uppehåller sig inom förbudsområde och att tillåten tid i restriktionsområde inte överskrids.
ELEKTROMAGNETISKA
FÄLT
FÖRBUD
Tillträde förbjudet
när anläggningen
är i drift
Bild 7:5 Förbudsområde
ELEKTROMAGNETISKA
FÄLT
VARNING
Iakttag gällande
skyddsföreskrifter
Bild 7:6 Restriktionsområde
120
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
16. Särskilda bestämmelser för fordon med UK-antenn 6571/6572 eller HF-antenn ATU/S. – Vid sändning med Ra 180 och UK-antenn
6571/6572 i högeffekt (kategori 2) eller Ra 1951/1952 och HF-antenn
ATU/S monterad på patgb 203A, är förbudsområdet 1 m och restriktionsområdet 4 m. Personal får inte vistas
• på fordonet
• i öppen lucka
• i fordonet med öppna luckor.
Vid sändning med Ra 180 och UK-antenn 6571/6572 i högeffekt (kategori
2) eller Ra 1951/1952 och HF-antenn ATU/S monterad på strf 90, är förbudsområdet 0,5 m och restriktionsområdet 3 m. Personal får inte vistas
• på fordonet
• i öppen lucka.
Vid sändning med Ra 1512 och FORDANT RA 1512/S i högeffekt (kategori 2) monterad på patgb 203, är förbudsområdet 0,5 m och restriktionsområdet 2 m. Personal får inte vistas
• på fordonet
• i öppen lucka
• i fordonet med öppna luckor.
Vid sändning med Ra 1512 och ANTENNANPASSARE i högeffekt (kategori 2) monterad på TGB 161 SPS/T (RG 32) eller monterad på PTGB4
4X4 D SPS/T, är förbudsområdet 1 m och restriktionsområdet 2 m. Personal får inte vistas
• på fordonet
• i öppen lucka.
Vid sändning med Ra 1512 och ANTENNANPASSARE i högeffekt (kategori 2) monterad på PTGB4 4X4 D MB/T, är förbudsområdet 1,5 m och
restriktionsområdet 2 m. Personal får inte vistas
• på fordonet
• i öppen lucka.
SäkI G - 13
121
Datum för utdrag:
14-03-26
7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning
17. Särskilda bestämmelser för EldE 23. –
• vid radarsändning med EldE 23 får endast restriktionsområdet beträdas under begränsad tid, 15 sekunder/6 minutersperiod vid 35 m
avstånd och 6 minuter/6 minutersperiod vid 200 m avstånd
• yttre personal ska kontakta operatörerna i hyddan före passage genom
förbudsområdet, så att operatörerna kan stänga av radarsändningen.
(Vid minsta elevation av SP tangerar en person, stående på marken vid
EldE, restriktionsområdet vid 21 m från SP och förbudsområdet vid 26
m från SP.)
• radarsändning inomhus är förbjuden.
18. Satellitterminaler. – Vid användande av satellitterminal med parabolantenn utgörs restriktionsområdet av en volym motsvarande minst
parabolens diameter och med en utsträckning minst lika med parabolens
diameter i sändningsriktningen.
122
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Definitioner av övnings- och skjutfält
1. Skjutfält. – Ett skjutfält är ett på marken geografiskt permanent
definierat område, som ägs eller nyttjas av staten och huvudsakligen
disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt och där farlig verksamhet i form av skjutning med
skarp ammunition och sprängning genomförs regelbundet med avlysning av riskområde och till vilket normalt ett restriktionsområde för
luftfart (R-område) upprättats.
Skjutfält kan även användas för annan verksamhet än skjutning med
skarp ammunition och sprängning. Landområden ska ammunitionsröjas enligt mom 45–46.
2. Skjutfält med riskområde över vatten – Som skjutfält, dock finns
möjlighet att använda riskområde över vatten.
3. Tillfälligt övningsområde. – Ett geografiskt område där militär
utbildning och övning tillfälligtvis sker.
Tillfälligt övningsområde kan nyttjas för skjutning med skarp ammunition och sprängning enligt detta kapitel och kapitel 9. I anslutning till
tillfälligt övningsområde kan finnas ett tillfälligt upprättat R- eller Dområde.
SäkI G - 13
123
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
4. Övningsfält/övningsplats. – Område inom vilket annan verksamhet
än skjutning och sprängning med skarp ammunition normalt genomförs.
Sprängning av enstaka laddning eller skjutning med låg riskhöjd får
genomföras, se lokal instruktion.
5. Marint skjutområde. – Område där Försvarsmakten bedriver farlig
verksamhet på eller under vattnet.
Skjutplatser vid internationella insatser
6. Skjutplatser vid internationella insatser. – Skjutplatser vid internationella insatser inrättas normalt inledningsvis som tillfälligt övningsområde. Beslut om inrättande av tillfälligt övningsområde för skjutning med
skarp ammunition och sprängning fattas av kontingentschef eller av
denne utsedd befattningshavare. Tillfälligt övningsområde avspärras och
övervakas enligt detta kapitel och kapitel 9 i tillämpliga delar. Ett tillfälligt
övningsområde får inte inrättas eller nyttjas på sådant sätt att det strider
mot nationell lagstiftning eller sådana verksamhetssäkerhetsregler som
återfinns i Memorandum of Understanding (MOU), Technical Arrangements (TA) eller andra liknande överenskommelser och order/direktiv
som getts i kommandostrukturen.
Permanenta skjutplatser ska besiktas och godkännas av HKV MARKI.
Innan sådan besiktning har genomförts och godkännande beslutats
behandlas skjutplatserna som tillfälliga övningsområden.
Instruktion för permanent skjutplats beslutas av taktisk chef, se kapitel 8.
124
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Farligt område
7. Farligt område. – Farligt område används (bestäms, uppstår) då riskområde förekommer och/eller då verksamhet på övningsplatser bedöms
kräva avspärrning eller varning med hänsyn till risker för personal som
inte är direkt berörd av respektive övning.
Farligt område kan sammanfalla med riskområde men är som regel
större. Utsträckningen av farligt område bestäms med hänsyn till möjligheterna att avspärra och övervaka området. Vid skjutfält med fast sektionsindelning eller motsvarande bildas i regel farligt område av de sektioner som berörs av riskområden eller annan verksamhet som kräver
avspärrning.
Beträdande av farligt område får endast ske med övningsledares/säkerhetschefs medgivande.
Fast boendes transporter inom farligt område regleras av förbandschef.
Allmänheten har inte tillträde till farligt område.
SäkI G - 13
125
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Gräns för Farligt område
Militärt övningsområde
Livsfarligt
vidröra ammunition (projektiler
o dyl). Beträdande av området
sker på egen risk. Observera
anslag och avspärrningar
FÖRSVARSMAKTEN
eller
Militärt övningsområde
Livsfarligt
vidröra ammunition (projektiler
o dyl). Beträdande av området
sker på egen risk. Observera
anslag och avspärrningar.
STOPP
FÖRSVARSMAKTEN
SKYDDSOBJEKT
FÖRBUD
- mot tillträde utan tillstånd
Enligt lagen (1990:217)
Förbudet gäller under den tid
som anges på anslag
FÖRSVARSMAKTEN
STOPP
SKYDDSOBJEKT
FÖRBUD
- mot tillträde utan tillstånd
Enligt lagen (1990:217)
n
Förbudet gäller under den ti d
som anges på anslag
Ku
lå
FÖRSVARSMAKTEN
Militärt övningsområde
Livsfarlig t
vidröra ammunition (projektiler
o dyl). Beträdande av området
sker på egen risk.
Kulans
skjutfält
FÖRSVARSMAKTEN
Arbetsplatser
STOPP
SKYDDSOBJEKT
FÖRBUD
- mot tillträde utan tillstånd
Enligt lagen (1990:217)
Förbudet gäller under den ti d
som anges på anslag
FÖRSVARSMAKTEN
A1
A2
STOPP
SKYDDSOBJEKT
FÖRBUD
- mot tillträde utan tillstånd
Enligt lagen (1990:217)
Förbudet gäller under den ti d
som anges på ansla g
FÖRSVARSMAKTEN
A3
Militärt
övningsområde
STOPP
STOPP
INFORMATION OM
KULANS SKJUTFÄLT
SKYDDSOBJEKT
FÖRBUD
- mot tillträde utan tillstånd
Enligt lagen (1990:217)
Förbudet gäller under den ti d
som anges på anslag
FÖRSVARSMAKTEN
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
0800-1600
0800-1600
0800-1600
0800-1600
0800-1600
Lördag
Söndag
På ovan angivna tider råder tillträdesförbud enligt lagen (1990:217) om
skydd för samhällsviktiga anläggningar m m.
Kulans
skjutfält
Information för Försvarsmaktens personal
Övn-/skjutfältsgräns
Bplatsområde
utanför skjutfält
Bild 8:1 Kulans skjutfält
126
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Vid skjutning över vatten får sjöfarande vistas inom farligt område.
Boskap kan tillåtas vara kvar inom farligt område och riskområde om
man bedömer att det är liten risk för att djuren skadas eller blir skrämda.
8. Syfte med avspärrning. – Med avspärrning menas här den fysiska
åtgärden att med stängsel, skyltar eller på annat sätt ge tillkänna att ett
mark- eller vattenområde är farligt eller förbjudet att beträda.
Ett område eller en plats där farlig verksamhet bedrivs ska normalt spärras av. Syftet är främst att varna och på så sätt ge allmänheten skydd, men
kan också vara att förhindra obehörigt tillträde och därigenom säkerställa
övningsverksamheten.
Avspärrning sker under så lång tid att syftet med avspärrningen med
säkerhet uppnås och bör inte omfatta längre tid än vad som är påkallat av
behovet.
Allmänhetens rätt att vistas i skog och mark ska beaktas och får inte onödigtvis inskränkas. Detta gäller både avspärrningens varaktighet och geografiska omfattning.
9. Grunder för avspärrning. – Ett övnings- och skjutfält eller tillfälligt
övningsområde kan avspärras enligt följande två alternativ
a. Avspärrning sker med stöd av Skyddslagen (2010:305). Allmänheten
ges skydd mot farlig verksamhet genom att obehörigt tillträde till
området (skyddsobjektet) är förbjudet. Försvarsmaktens föreskrifter
om tilllämpningen av skyddslagen kungörs i FFS.
b. Avspärrning sker i form av varning till allmänheten att farlig verksamhet pågår utan att tillträdesförbud råder.
10. Vistelse inom farligt område. – Övningsledare/säkerhetschef
bestämmer vilken personal som får vistas inom den del av farligt område
som inte utgör riskområde, arbetsplats eller motsvarande där olycksrisk
för obehörig personal kan föreligga.
SäkI G - 13
127
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
11. Vistelse inom riskområde. – Med de undantag som SäkI anger får
personal inte vistas inom följande områden
• riskområde för skjutning, se kapitel 4
• riskområde för sprängning, se kapitel 4 och SäkI Spräng, kapitel 2
• riskområde för skjutning med laser, se kapitel 6
• förbudsområde och restriktionsområde för utrustning som avger högfrekvent elektromagnetisk strålning, se kapitel 7
• riskområde för hörselskadligt buller, se kapitel 11
• riskområde för arbetande motorredskap och arbetsmaskiner, se kapitel 18
• förbudsområde och allmänt riskområde som uppstår vid arbete i master, torn på tak och i stolpar, se kapitel 22
• riskområde för C-, R-ämnen, se SäkI CBRN.
12. Förebyggande av att farligt område beträds. – Genom avspärrning och/eller övervakning, samt vid behov utrymning, förhindras obehöriga att beträda eller vistas inom farligt område (övningsområdet), se
bild 8:1. Åtgärderna kompletteras med varningsmeddelanden om så
behövs.
Åtgärder för att hindra obehöriga att vistas inom ett farligt område vidtas
av förbandschef eller enligt dennes bestämmande av övningsledaren.
Vid övnings- och skjutfält vidtas i regel permanenta åtgärder för hela
området.
13. Avspärrningsmetod. – Avspärrningen av farligt område ska vara så
tydlig att obehöriga inte kan undgå att märka var gränsen för det avspärrade området går.
Förvaltningsansvarig förbandschef utfärdar bestämmelser för avspärrning av övnings- och skjutfält.
128
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Bild 8:2 Exempel på avspärrningar av arbetsplats
Tillfälligt farligt område avspärras genom övningsledares försorg.
Övningsledaren bedömer om risk föreligger för att obehöriga kan komma
in i farligt område. Enskilda arbetsplatser kan avspärras med hjälp av t ex
avspärrningsband (motsvarande). Se bild 8:2.
14. Avspärrning av riskområde. – Inom farligt område kan den geografiska utsträckningen av riskområde(n) växla över tiden. Övningsledare
bestämmer när och i vilken omfattning riskområdets utsträckning ska
ändras och därmed krav på avspärrning.
15. Avspärrning utanför militärt område eller utanför civilt område
som är avlyst för militär verksamhet. – Avspärrning utanför militärt
område eller utanför civilt område som är avlyst för militär verksamhet
genomförs av polismyndighet.
SäkI G - 13
129
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
16. Övervakning. – Inom övnings- och skjutfält ska övningsledare/
skjutledare vidta åtgärder enligt lokal instruktion för att varna och förhindra obehörigt tillträde till riskområdet gränser på marken, i luften och
över sjöområden.
Övervakning av riskområde som är beläget utanför övnings- och skjutfält,
genomförs enligt övningsledarens bestämmande efter genomförd riskanalys.
Som komplement till avspärrning kan säkerhetspersonal genomföra
övervakning. Övervakning kan vid litet riskområde helt ersätta avspärrning. Då krävs dock att såväl riskområdet som intilliggande område kan
övervakas samt att sambandet inom övningsförbandet är så ordnat att
verksamheten kan avbrytas.
Vid skjutning över vatten ska dock riskområdet övervakas. Säkerhetsbåt
avdelas vid behov.
Säkerhetspersonalens uppgift är att övervaka farligt område/riskområde
och att rapportera om obehöriga beträder detta. Har någon obehörig
kommit in i farligt område/riskområde, ska övningen avbrytas tills denne
kommit ut ur området och inte längre utsätts för risker.
17. Varselfärg. – Röd färg i signal och varningstecken innebär att fara
föreligger och ska användas för att varna eller avbryta verksamhet.
18. Detaljbestämmelser. – Detaljbestämmelser samt underlag för lokal
instruktion avseende avspärrning, övervakning, utrymning och varningsmeddelanden m m framgår av mom 19–42.
130
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Avspärrning
19. Avspärrning med stöd av skyddslagen. – Försvarsmakten kan
besluta att övnings- och skjutfält ska vara skyddsobjekt enligt skyddslagen
under förutsättning att området ägs eller nyttjas av staten och huvudsakligen disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.
När det gäller områden, som inte ägs av staten eller inte huvudsakligen
disponeras av Försvarsmakten m fl gäller, att länsstyrelsen ska fatta beslut.
Ett sådant beslut innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet (området).
Farligt område bör utgöra skyddsobjekt endast under den tid då skjutning/sprängning och eller militära övningar pågår enligt varningsmeddelande.
Om skyddslagen används endast för att bereda skydd för allmänheten
mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet, ska beslutet inte kompletteras med förbud enligt 7 § andra stycket i lagen (förbud
att fotografera, avbilda, beskriva eller mäta skyddsobjektet).
20. Avspärrningens omfattning. – Infarter (vägar, stigar m m) till farligt område/övningsområde ska spärras av. Avspärrningens omfattning i
detalj ska framgå av lokal instruktion.
Avspärrning av allmänna platser eller allmänna vägar och farleder undviks. Se även vad som sagts ovan avseende syfte med avspärrning.
För avspärrning av enskild väg, för vilken statsbidrag utgår/utgått (så kalllad ”statsbidragsväg”), enligt förordningen (1989:891) om statsbidrag till
enskild väghållning, begärs normalt tillstånd både av ägaren och av Länsstyrelsen.
Avspärrning av privatägd mark sker endast efter medgivande från markägaren.
SäkI G - 13
131
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Vid skjutning från fasta anläggningar som utgör skyddsobjekt beaktas att
farligt område anges (i text eller på karta) så att grupperingsplatser inte
direkt kan fastställas med ledning därav - även om detta innebär gränsangivning för större yta än det egentliga riskområdet.
21. Avspärrningsmetod. – Farligt område spärras av för allmänhetens
tillträde på följande sätt (se bild 8:3 och bild 8:4)
• inom övnings- och skjutfält spärras farliga områden av med avspärrningsanordningar, t ex fasta fällbara bommar, grindar, varningsskyltar
och varningsanslag. Komplettering sker med avstängningsbockar.
Säkerhetspost(er) placeras ut då särskilt behov föreligger
• inom tillfälligt använt övningsområde spärras farligt område av med
säkerhetspost(er) och/eller bommar/bockar, varningsskyltar och varningsanslag
• allmän väg inom farligt område spärras av med säkerhetspost(er), se
även mom 24.
Avspärrning ska vara så tydlig att obehöriga inte kan undgå att märka var
gränsen går för det avspärrade området. Om så behövs ska stängsel eller
annan tydlig markering användas.
Då övningar inte pågår har allmänheten normalt tillträde till övnings- och
skjutfält. Avspärrningsanordningar och skyltar ska tydligt upplysa om
farlig verksamhet pågår eller inte. Tillämpas skyddslagen ska tydligt anges
när tillträdesförbud råder; d v s att området är skyddsobjekt.
132
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
VARNING
VARNING
FARLIG
VERKSAMHET
FARLIG
VERKSAMHET
Bild 8:4 Fast bom för avstängning,
Bild 8:3 Avstängningsbock,
skyddslagen tillämpas inte
skyddslagen tillämpas inte
STOPP
STOPP
SKYDDSOBJEKT
FÖRBUD
- mot tillträde utan tillstånd
SKYDDSOBJEKT
FÖRBUD
- mot tillträde utan tillstånd
Enligt lagen (2010:305)
Enligt lagen (2010:305)
Förbudet gäller under den tid
som anges på anslag
Förbudet gäller under den tid
som anges på anslag
FÖRSVARSMAKTEN
FÖRSVARSMAKTEN
Bild 8:5 Avstängningsbock, skydds- Bild 8:6 Fast bom för avstängning,
lagen tillämpas
skyddslagen tillämpas
22. Permanent avspärrning. – Ett område som ägs eller disponeras
med nyttjanderätt av staten och förvaltas av Försvarsmakten kan avspärras permanent.
Permanent avspärrning bör ske restriktivt och endast göras för områden
där fara för skador på liv och egendom finns.
23. Skyltning av och information om ett avspärrat område. – Nedanstående tillämpas såväl vid övnings- och skjutfält som vid avspärrningar
av tillfälliga övningsområden. I det senare fallet får dock skyltningen
anpassas med hänsyn till övningens omfattning, geografiska förhållanden, osv.
SäkI G - 13
133
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
För ett övnings- och skjutfält som inte i sin helhet utnyttjas för farlig verksamhet (riskområde för skjutning, sprängning, m m) ska skyltar utformas
så att
• övnings- och skjutfältets yttre gräns märks ut med varningsskyltar,
jämför bild 8:7–bild 8:9
• farligt område märks ut med permanent varningsskylt (bild 8:7). Om
skyddslagen tillämpas kompletteras varningsskylten med skylt eller
miniatyrdekal för skyddsobjekt (bild 8:8). Varningsskylt kan även
innehålla kartbild som t ex utvisar var infarter med informationsskyltar är belägna (bild 8:9)
• varnings- och förbudsmärken placeras med underkanten cirka 1,5 m
över marken och med lämpligt mellanrum (i regel 50–75 m) på stolpar
eller trädstammar. Över sjöar kan bojar med varnings-och förbudsmärken sättas ut på cirka 75–100 m avstånd. Som alternativ eller komplettering kan enslinjer användas. Gränsar området till vatten sätts de
upp på motsvarande sätt längs stranden, så att de syns väl av sjöfarande
som närmar sig området, se bild 8:10.
Militärt övningsområde
Livsfarligt
vidröra ammunition (projektiler
o dyl). Beträdande av området
sker på egen risk. Observera
anslag och avspärrningar
FÖRSVARSMAKTEN
Bild 8:7 Permanent varningsskylt
134
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Militärt övningsområde
Livsfarligt
vidröra ammunition (projektiler
o dyl). Beträdande av området
sker på egen risk. Observera
anslag och avspärrningar
.
STOPP
SKYDDSOBJEKT
FÖRBUD
- mot tillträde utan tillstånd
STOPP
FÖRSVARSMAKTEN
Enligt lagen (2010:305)
Förbudet gäller under den tid
som anges på anslag
SKYDDSOBJEKT
FÖRBUD
- mot tillträde utan tillstånd
Enligt lagen (2010:305)
Förbudet gäller under den tid
som anges på anslag
FÖRSVARSMAKTEN
FÖRSVARSMAKTEN
Bild 8:8 Permanent varningsskylt, skyddslagen tillämpas
Militärt övningsområde
Livsfarligt
Kulans
skjutfält
vidröra ammunition (projektiler
o dyl). Beträdande av området
sker på egen risk
FÖRSVARSMAKTEN
Bild 8:9 Permanent varningsskylt med orienterande kartbild (Skylten
kan kompletteras med tilläggstext motsvarande bild 8:8 om
skyddslagen tillämpas)
Bild 8:10 Placering av märken och skyltar
Informationsskyltar placeras vid infarter till övnings- och skjutfält, se
bild 8:11.
SäkI G - 13
135
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
STOPP
STOPP
SKYDDSOBJEKT
FÖRBUD
- mot tillträde utan tillstånd
STOPP
SKYDDSOBJEKT
FÖRBUD
- mot tillträde utan tillstånd
Enligt lagen (2010:305)
Enligt lagen (2010:305)
Förbudet gäller under den tid
som anges på anslag
FÖRSVARSMAKTEN
Förbudet gäller under den tid
som anges på anslag
Allmänheten
äger ej tillträde
på tider enligt nedan
Måndag
Måndag
Måndag
Måndag
Måndag
0800-1600
0800-1600
0800-1600
0800-1600
0800-1600
Lördag
FÖRSVARSMAKTEN
Söndag
Skylt enligt ovan anslås i
det fall Skyddslagen
tillämpas för avspärrning
Kulans
skjutfält
Bild 8:11 Exempel på informationsskylt
Därutöver placeras vid behov informationsskyltar på andra platser så att
allmänheten kan ta del av varningsmeddelanden m m. Av skyltens eller
anslagens utformning ska klart framgå vilken information som riktar sig
till allmänheten resp till Försvarsmaktens personal i tjänsten.
Av informationsskylt ska framgå under vilka tider tillträdesförbud till
eventuellt skyddsobjekt råder, för hela eller delar av övnings- och skjutfält, se bild 8:12.
136
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
TILLTRÄDESFÖRBUD
Tillträdesförbud råder under nedan angivna tider
Mars 2013
Datum
Veckodag
Tid
Område
03-07
Torsdag
08.30-16.00 Omr 1-2
03-11
Måndag
13.00-21.30 Omr 3
03-12
Tisdag
08.00-00.00 Omr 1-3
03-13
Onsdag
00.00-16.00 Omr 1-3
03-14
Torsdag
08.30-15.30 Omr 1-2
Det är LIVSFARLIGT att under ovan angivna tider beträda avspärrat område
2013-02-22
C Övn-/Skjutfält
Bild 8:12 Exempel på varningsmeddelande då skyddslagen tillämpas
SäkI G - 13
137
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
FARLIG VERKSAMHET
äger rum under nedan angivna tider
Mars 2013
Datum
Veckodag
Tid
Område
03-07
Torsdag
08.30-16.00 Omr 1-2
03-11
Måndag
13.00-21.30 Omr 3
03-12
Tisdag
08.00-00.00 Omr 1-3
03-13
Onsdag
00.00-16.00 Omr 1-3
03-14
Torsdag
08.30-15.30 Omr 1-2
Det är LIVSFARLIGT att under ovan angivna tider beträda avspärrat område
2013-02-22
C Övn-/Skjutfält
Bild 8:13 Exempel på varningsmeddelande då skyddslagen inte tillämpas
Information till allmänheten kan därutöver ges via telefonsvarare. Telefonnummer till telefonsvarare anslås i förekommande fall på informationstavla.
Närmare bestämmelser om skyltning vid skyddsobjekt finns i Försvarsmaktens föreskrifter om skydd för samhällsviktiga anläggningar m m
kungjorda i FFS.
138
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
24. Avspärrning för trafik. – Om trafik på väg behöver hindras, kan allmän eller enskild väg spärras av med stöd av 20-23 §§ militära vägtrafikkungörelsen (1974:97), som hänvisar till 147 § vägtrafikkungörelsen
(1972:603), varvid förbudsmärke ”Fordonstrafik förbjuden” sätts upp.
Gäller avspärrningen också gående sätts förbudsmärket ”Förbud mot
gångtrafik” upp. Observera att detta märke endast reglerar gångtrafik på
väg. Vägmärken och tilläggsskyltar, som ska användas under mörker
utförs i reflekterande material.
Om avspärrning inte gäller militär trafik kompletteras märket med tillläggsskylten ”Gäller ej militär trafik”.
Bild 8:14 Fordonstrafik förbjuden
Bild 8:15 Förbud mot gångtrafik
Gäller ej
militär trafik
Bild 8:16 Tilläggsskylt
25. Varning till trafikanter. – Trafikanter på enskild väg, som leder in i
eller genom området, varnas genom att vägmärket ”Annan fara” (2 kapitlet, 5 § vägmärkesförordningen, 2007:90) och tillläggsskylt ”Militärt
övningsområde” finns uppsatt, se bild 8:17.
Det är inte förbjudet att beträda ett avspärrat område i de fall
som skyddslagen inte används för att hindra tillträde.
SäkI G - 13
139
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Militärt
övningsområde
Bild 8:17 Annan fara med tilläggsskylt
26. Rätt att i vissa fall passera avspärrning. – Personal, fordon och fartyg enligt nedan ska omgående ges möjlighet att passera avspärrat område
• utryckningsfordon, t ex ambulans eller brandfordon
• sjukvårdspersonal, veterinär samt polis- och tullpersonal i brådskande
yrkesutövning
• annan personal med viktigt, brådskande ärende föranlett av olyckshändelse, sjuktransport, brand eller liknande
• Försvarsmaktens fartyg (båtar) samt fartyg i yrkesmässig sjöfart.
Övriga som önskar passera avspärrning ges möjlighet till detta under
uppehåll i övning och efter beslut av övningsledaren.
Övningsledare ska kontrollera att personer som tillåts passera avspärrat
område har lämnat området innan övningen fortsätter.
27. Säkerhetspost. – Säkerhetspost ska vara försedd
• med instruktion, om instruktionerna är omfattande ska instruktionen
vara skriftlig
• med talkommunikation till övningsledare eller säkerhetschef
• under mörker, lykta med rött sken.
140
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Om farligt område över vatten ej kan övervakas av säkerhetspersonal från
land, sänds säkerhetspersonal ut i båtar.
Skjutning över vatten
28. Skjutning över vattenområde. – Skjutning över vattenområde, som
kan medföra intrång i fisket, ska planeras och genomföras så att intrånget
i möjligaste mån begränsas och övningsverksamheten inte blir lidande.
Finns en fiskeriorganisation inrättad för visst vattenområde, ska samråd
äga rum med denna organisation.
Skjutning över vattenområde, som kan beröra allmänt trafikerad farled,
ska planeras så att sjöfarten inte onödigtvis störs eller hindras. Då skjutning ska ske över vatten, och farligt område berör allmänt trafikerad farled, ska samråd ske med berört Sjötrafikområde inom Sjöfartsverket (för
Vänern, Vänerns seglationsstyrelse), marinbas och länsstyrelse.
För ordinarie övnings- och skjutfält bör samråden gälla längre tidsperioder.
Behöver man avlysa allmänt vattenområde gör man framställning om
detta till länsstyrelsen (jämför SFS 2010:305; Skyddslagen och Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpningen av densamma, kungjorda i FFS).
SäkI G - 13
141
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Gränser för farligt område över allmänt vattenområde ska anges tydligt.
Vid referens till geografiska ortnamn ska de namn som förekommer i sjökortet användas. Positioner ska anges i latitud och longitud enligt referenssystem WGS-84 (gradnätet på sjökort tryckta efter 1995). Riktningar
anges som bäringar enligt 360° systemet. För vissa skjutplatser finns riskområden angivna i sjökort.
29. Skjutning över Vättern. – Utövare av fiske och sjöfart ska kunna få
reda på inom vilka av Vätterns farliga områden skjutning förekommer, se
bild 8:18. Uppgifter om skjutningar och därvid aktuella farliga områden
kan man dagligen få per telefon 020-76 40 00, Sjöbevakningen vid provplatsen i Karlsborg.
Varje skjutning som berör Vätterns farliga områden ska anmälas till FMV
T&E MARK/ÖC senast torsdag kl 12.00, veckan före aktuell skjutning.
Observera att andra längre tidsgränser förekommer för bokning av skjutfält. Anmälan ska omfatta aktuellt farligt område, med hänvisning till
nummer enligt påtryck på sjökort nr 121 över Vättern samt tid för skjutningen.
142
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
1A
2
MOTALA
4
3
KARLSBORG
Kråk
1B
10
5
7
8
6
Bild 8:18 Vätterns farliga områden
Övervakning
30. Övervakning. – Övningsledaren ska inom övnings- och skjutfält
vidta åtgärder enligt lokal instruktion för att förhindra obehörigt tillträde
till riskområdet och dess gränser på marken, i luften och över sjöområden.
Vid skjutning och/eller sprängning då riskområdet berör vattenområde
ska riskområdet övervakas. Säkerhetsbåt avdelas vid behov.
SäkI G - 13
143
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Utrymning
31. Utrymning. – Ett riskområde måste i vissa fall utrymmas. De som
bor eller uppehåller sig inom området uppmanas då att lämna området
för viss beräknad tid och kan då behöva föra undan eventuell boskap m m.
Utrymning får ske endast med markägarens, bostadsinnehavarens eller
annan nyttjanderättshavares medgivande och vanligen enligt tidigare
ingånget avtal. Meddelande om utrymningen ska lämnas skriftligt senast
tre dagar före utrymningen. Meddelandet ska kvitteras av mottagaren.
Den som av annan anledning uppehåller sig inom ett riskområde får uppmanas att lämna området. För att avlägsna en person från ett område
krävs dock ett beslut om skyddsobjekt (med tillträdesförbud) enligt
skyddslagen.
Avtal om utrymning av bostäder i anslutning till ordinarie övningsfält
tecknas i regel av förbandschef.
144
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Varningsmeddelanden
32. Varningsmeddelanden. – Varningsmeddelanden för att förebygga
att obehöriga beträder farligt område sänds ut/anslås för att komplettera
avspärrnings- och/eller övervakningsåtgärder. Varningsmeddelanden
utfärdas enligt ansvarig förbandschefs bestämmande på något eller några
av följande sätt
• i lokalradio
• i dagspressen
• på anslagstavlor
• genom skriftligt enskilt varningsmeddelande
• genom meddelande till flygtrafikledning
• genom meddelande i ”Underrättelser för sjöfarande” (Ufs)
• genom meddelande till elektriskt distributionsföretag eller
• genom förhandsmeddelande till sjö- och flygräddningscentralen
(JRCC).
Varningsmeddelanden för tillfälliga övningsplatser överlämnas för kännedom till polismyndighet och till kommunstyrelse.
33. Varningsmeddelande i lokalradio. – Under skjutdagar uppläses
varningsmeddelande i lokalradio. Meddelandet bör innehålla uppgifter
om dagens skjutningar samt planerade skjutningar innevarande vecka.
Innehåll och uppläsningsfrekvens regleras i lokal instruktion.
34. Varningsmeddelande i dagspressen. – Varningsmeddelande
genom annons i dagspressen införs i vederbörliga ortstidningar helst en
vecka och senast fyra dagar före skjutning (skjutperiod). Varning som gäller skjutning under sön- och helgdag införs i regel även sista helgfria
dagen före skjutningen.
SäkI G - 13
145
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
35. Varningsmeddelande på anslagstavlor. – Varningsmeddelande på
anslagstavlor sätts lämpligen upp i anslutning till allmänt trafikerade tillfarter och/eller eventuellt närbelägna fiskehamnar, helst en vecka och
senast fyra dagar innan skjutning/sprängning (motsvarande). Inom permanenta övningsområden anslås dock varningsmeddelande senast ett
dygn innan skjutning/sprängning.
36. Enskilt varningsmeddelande. – Skriftligt enskilt varningsmeddelande, om möjligt med mottagningsbevis, ska senast två dagar före skjutning/sprängning lämnas till den som bor intill farligt område eller av
annan anledning direkt kommer att beröras av skjutningen/sprängningen
och som bedöms att inte bli varnad på annat sätt.
37. Meddelande till flygtrafikledning. – Program för planerad skjutning och/eller sprängning insänds enligt kapitel 9.
38. Varningsmeddelande genom ”Underrättelser för sjöfarande”. –
Vid skjutning över vatten som berör den allmänna sjöfarten lämnas alltid
varningsmeddelande genom Underrättelse för sjöfarande (Ufs). Meddelandet ska insändas till Underrättelser för sjöfarande även då man haft
samråd med berört Sjötrafikområde inom Sjöfartsverket, chef för marinbas och länsstyrelse.
Ufs utkommer varje fredag. Meddelande bör sammanställas månadsvis
och vara Sjöfartsverket, Ufs-redaktionen, tillhanda före den 15:e i varje
månad för skjutningar som ska genomföras under nästkommande
månad.
Skjutvarningen ska innehålla uppgift om
• tider för planlagda skjutningar
• det farliga områdets ungefärliga gränser. Om farligt område är korrekt
redovisat i sjökort görs hänvisning till berört sjökortsnummer. Endast
ortsnamn som förekommer i sjökortet ska användas. Positioner anges
med latitud och longitud enligt referenssystem WGS-84 (gradnätet på
146
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
sjökort tryckta efter 1995) Riktningar anges som bäring enligt 360°
systemet
• signaler som förs av målfartyg
• hur man bör passera i förhållande till målfartyg
• skjutning med lysammunition
• eventuella signaler som visas från stranden då farligt område är
”aktivt”
• VHF-kanal och anropssignal samt telefonnummer för kontakt med
övningsledning under pågående övning
• telefonnummer och namn på enhet som kan ge kompletterande information då skjutning ej pågår vid skjutplatsen samt
• övriga detaljer som man bör informera om.
Ändringstryck till Ufs mottages intill onsdag kl 10.00 veckan före aktuell
skjutning.
Uppgift om sådana skjutningar som inte kunnat förutses i den månatliga
sammanställningen till Sjöfartsverket ska meddelas direkt till Sjö- och
flygräddningscentralen (JRCC) samt Sjötrafikområdeschef.
Information till sjöfarande om avstängt område utanför kusten, som inte
lämnats för publicering i Ufs, lämnas till Ufs/BALTICO för sändning av
radionavigationsvarning på NAVTEX.
Vid förtecknad skjutplats med farligt område som omfattar vattenområde
utnyttjat för yrkesfiske och/eller livlig båtsportverksamhet kungörs skjuttider och farliga områden genom veckovisa meddelanden via automatisk
telefonsvarare. Aktuellt telefonnummer meddelas fortlöpande genom
notiser i Ufs, Underrättelser för sjöfarande och lokal dagspress samt
publiceras i telefonkatalogen.
SäkI G - 13
147
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Ufs/BALTICO-redaktionen kontaktas enligt följande:
Sjöfartsverket, Ufs-BALTICO
Sjöfartsverket
601 78 Norrköping
tel: 011-19 10 45
fax: 011-23 89 45 (enbart bevakad under kontorstid)
e-post: [email protected]
39. Varningsmeddelande till elektriska distributionsföretag. – Varningsmeddelande till elektriska distributionsföretag lämnas alltid om
riskområde måste väljas så, att elektrisk kraftledning med högspänd
ström (3 000 volt eller högre spänning) går genom riskområdet. Sådant
meddelande ska vara skriftligt.
40. Förhandsmeddelande till Sjö- och flygräddningscentralen om användning av ljussignaler och/eller spårljusammunition. – Vid skjutning i anslutning till vatten, som berör allmän sjöfart, ska förhandsmeddelande alltid lämnas till Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) när/om
• lysammunition används
• spårljusammunition används
• signalskott används
• lyssignaler används.
Röda signalskott, som inte avser nödsignal, får inte skjutas i anslutning till
vatten som berör allmän sjöfart.
Syftet med förhandsmeddelandet är att undvika onödigt larm inom sjöräddningen, orsakat av att man förväxlar ljussignaler och spårljusammunition från skjutövningar med ljussignaler från fartyg i nöd (röd signal).
148
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Förhandsmeddelande ska lämnas till Sjö- och flygräddningscentralen, på
adress enligt nedan, senast två dygn före planerad skjutning och innehålla
uppgifter enligt mom 38.
Sjö- och flygräddnings- Adress
central
Telefon
JRCC Göteborg
JRCC
Tel: 031–64 80 20
Sjö- och flygräddningscentralen
Fax: 031–64 80 10
Box 5158
E-post: [email protected]
Fax
426 05 Västra Frölunda
På begäran från fartyg kan Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) ge
information om gällande skjutvarningar.
41. Anmälan före skjutning. – Före skjutning ska övningsledaren söka
samband med Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) senast 30 min
innan skjutning påbörjas. Från denna tidpunkt och tills skjutningen upphör ska övningsledaren se till att samtal från JRCC kan tas emot. Där
skjutinfocentral är upprättad samordnar denna för information till JRCC.
Signaler och varningstecken
42. Signalanordningar på övnings- och skjutfält. – I lokal instruktion
för övnings- och skjutfält ska det vara reglerat hur signaler/tecken
används för att informera om pågående skjutning/sprängning med skarp
ammunition samt annan farlig verksamhet.
SäkI G - 13
149
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
Brandskydd
43. Brandskydd. – När övnings- och skjutfält byggs ut ska brandskyddet
uppmärksammas. Vattenförsörjning, vägar och brandgator ska ordnas
för att underlätta för släckningstyrka att ingripa och för att minska risken
för att skogsbrand sprider sig till angränsande områden.
Förebyggande åtgärder mot brand i målområde med oexploderad ammunition, OXA, beaktas särskilt. Om brand i målområde inte kan släckas
snabbt, kan det med hänsyn till personalens säkerhet, vara nödvändigt att
utrymma riskområdet för detonerande OXA.
När en lokal instruktion för skjutplats utarbetas, bör förbandschefen samråda om brandskyddåtgärder med kommunala räddningstjänsten, se
även kapitel 13.
Oexploderad ammunition
44. Ansvar. – Chef med ansvar för tillståndspliktig verksamhet enligt
miljöbalken, CMA, ska upprätta och aktuellthålla instruktioner för
övnings- och skjutfält bl a avseende:
• ammunitionsröjning och skrotavstädning
• efter en riskanalys ange vilka verksamheter som är tillåtna i målområden och riskområden
• tillåtna målområden samt tillåten ammunition för målområde/del av
målområde
• riskerna med verksamhet i tidigare mål- och riskområden.
CMA ska även, till Fortifikationsverket, meddela förändringar i OXA
situationen inom mål- och riskområden samt områden i uppdragsavtal.1
1. I syfte att säkerställa säkerheten bl.a. vid skogsvård.
150
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
45. Ytletning, ammunitionsröjning och skrotavstädning. – Plan för
ammunitionsröjning och skrotavstädning ska årligen uppdateras och
fastställas av CMA och återfinnas i instruktion för skjutfält.
Planläggning av ammunitionsröjning och skrotavstädning ska grundas på
en riskanalys, där bland annat den tekniska hotbilden från OXA och olika
verksamheter som kan komma att bedrivas på fältet ska ingå.
Mål- och riskområden som inte ammunitionsröjts enligt ovan, och måloch riskområden där påträffad ammunition som medför fara för skador
på liv och egendom inte oskadliggjorts bör spärras av.
46. Avspärrning av område med oexploderad ammunition. –
Område där OXA finns kan vara farligt att beträda. Område med OXA
där fara för skador på liv och egendom föreligger bör spärras av. En sådan
avspärrning görs med stöd av skyddslagen.
Bild 8:19 Avspärrning vid OXA
Har OXA konstaterats utanför övnings- och skjutfält sker avspärrning
och röjning i samverkan med polismyndighet.
SäkI G - 13
151
Datum för utdrag:
14-03-26
8 Avspärrningar
47. Säkerhetspost – Säkerhetspost används i regel endast för kortare tid
eller då särskilda omständigheter kräver det, t ex vid OXA utanför militärt
område.
48. Övervakning. – Då riskområde och angränsande område kan övervakas och röjningsarbetet omedelbart kan avbrytas, kan avspärrning
utgöras av övervakning. Säkerhetspost för övervakning ska vid behov
utrustas med erforderlig utrustning och ska stå i direkt förbindelse med
ammunitionsröjningsledaren.
49. Upphävande av avspärrning. – OXA, som genom t ex eldobservation, konstaterats finnas i avspärrat område bör lokaliseras genom ytletning eller ytsökning.
Om enstaka OXA trots detta inte återfinns och om fara för skador på liv
och egendom ej bedöms föreligga får CMA, eller vid internationell tjänst
svensk förbandschef, beordra att avspärrningar hävs.
152
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning,
sprängning eller annan verksamhet
Grunder
1. Säkerheten i luftrummet. – Detta kapitel behandlar hur säkerheten i luftrummet ska hanteras vid skjutning, sprängning, UAS-verksamhet, målbogsering m m. Vid skjutning från fartyg och luftfartyg
tillämpas FM SäkR Sjö, Regler för Militär Luftfart, (RML), Flygoperativ
manual (FOM) och SäkI Art Grk Krb,CAS kapitel 12.
Lägsta tillåtna flyghöjd för civil luftfart är normalt 150 m över icke tättbebyggt område. Flygning kan företas på lägre höjd.
Militär flygtrafik kan genomföras på alla höjder.
2. Begrepp. – Fastställda definitioner och förkortningar som rör
säkerheten i luftrummet framgår av Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2012:6.
3. Låg riskhöjd. – Låg riskhöjd får endast tillämpas vid skjutning eller
sprängning enligt vad som anges i mom 4. Då låg riskhöjd tilllämpas
behöver R/D-område inte aktiveras. Program för planerad verksamhet, aktivering och avaktivering till flygtrafikledning eller samverkan
med sådan erfordras inte.
Vid skjutning och/eller sprängning med låga riskhöjder inom inte
aktiverat R-område eller annat område gäller övervakningsgrad GUL,
se mom 28.
SäkI G - 13
155
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
Om skjutning och/eller sprängning genomförs inom aktiverat R-område
ska fastställd rutin följas, se bild 9:1.
Vid skjutning på skjutbana utformad enligt SäkI Ehv/Pv, kapitel 9 gäller
övervakningsgrad GRÖN.
Övningsledare beslutar när skjutning och/eller sprängning ska avbrytas
eller anpassas på annat sätt.
4. Tillåten verksamhet vid låg riskhöjd. – Tillåten verksamhet med låg
riskhöjd framgår enligt nedan
• skjutning/sprängning då riskavstånd i höjd inte överstiger 150 m
• skjutning/sprängning då riskavståndet i höjd överstiger 150 m är tillåtet under förutsättning att hela riskområdet kan övervakas. Beakta risken för mindre och snabba luftfarkoster i anslutning till riskområdet.
Endast nedanstående verksamheter är tillåtna
– sprängning med ögonblicklig tändning
– kast med spränghandgranat 56 och spränghandgranat 90, beakta
dock val av tändmedel vid röjning av OXA
– skjutning med närlys, fallskärmsljus nöd, mellanlys, signalpistol,
gevärsgranat och antiubåtsgranat.
5. Hög riskhöjd. – Hög riskhöjd föreligger i övriga fall än de som anges i
mom 4.
Ansvar
6. Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen. – Transportstyrelsen/
Luftfartsavdelningen beslutar i samråd med Försvarsmakten om inrättande av tillfälliga R- och D-områden. Informationen publiceras efter
beslut av Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen i form av
156
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
MIL NOTAM, AIP SUP eller civilt NOTAM. Dessa finns tillgängliga på
internet: www.flygbriefingrummet.se eller hos HKV/FTS Luftfart, flygtrafikledning (ATS) eller FPC.
7. Flygtrafikledning. – Flygtrafikledning (ATS) tar emot information
om aktivering och avaktivering av R- och D-område samt ger tillstånd för
skjutning och/eller sprängning.
Information om flygtrafikledningarna inom Sverige kan erhållas från
Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen eller Luftfartsverket.
8. Försvarsmakten. – HKV FTS Luftfart svarar för att hemställan om
upprättande av tillfälliga och/eller utökade R- och D-områden insänds till
Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen.
9. Luftrumskoordinering. – Om flera förband vid övningar har behov
att använda samma del av luftrummet och därigenom kan komma att
störa varandra koordinerar HKV FTS Luftfart behovet av luftrummets
användande.
10. Övningsledare. – För övervakning under pågående skjutning/
sprängning eller annan verksamhet ansvarar övningsledaren. Denne
beslutar när skjutning/sprängning eller annan verksamhet ska avbrytas
eller anpassas på annat sätt. Underlag för sådant beslut utgörs av direkta
iakttagelser eller av rapporter om luftfartyg.
Övningsledare avbryter eller anpassar skjutning och/eller sprängning då
begäran om detta kommer från flygtrafikledning.
11. Befälhavare på luftfartyg. – Befälhavare på luftfartyg är enligt
Transportstyrelsens bestämmelser skyldig att innan flygning påbörjas
inhämta och göra sig förtrogen med tillgänglig information om planerad
aktivitet R- och D-områden. För flygning i R-område krävs alltid tillstånd
från flygtrafikledning, inom D-område lämnar flygtrafikledning enbart
information om aktuell verksamhet.
SäkI G - 13
157
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
Arbetsgång
12. Arbetsgång. – Följande flödesschema, se bild 9:1, beskriver arbetsgången vid bestämning av vilken övervakningsgrad som ska tillämpas vid
skjutning och/eller sprängning.
Ja
Skjutning med
låg riskhöjd?
Nej
Skjutplats/område
R-område
för skjutning
Skjutning
inom aktivt
R-område?
Program
insänt?
2
Annat
område
D-område
Nej
Nej
Begäran
om tillfälligt
R/D-område
34 dagar
innan
Annat
R-område
Ja/tillfälligt
D-område
Ja
Ja
Ja/tillfälligt
R-område
Nej
1
Samband samt anmälan
till ATS 30 min
Övervakningsgrad GRÖN
Övervakningsgrad GUL
1
se även mom 31 avseende
”samordning av samband”
Övervakningsgrad RÖD
2
Progran kan insändas
Bild 9:1 Arbetsgång vid planering av skjutning
158
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
Skjutning/sprängning inom R- eller D-område
13. Fasta eller tillfälliga R- eller D-områden. – R- eller D-område kan
vara fast eller tillfälligt. Fasta R- eller D-områden publiceras i AIP- Sverige, samt i MIL AIP, se tabell 9:1.
Flygvapnets fasta skjutplatser framgår bestämmelserna av MålB.
Tillfälliga R- eller D-områden publiceras via MIL NOTAM, AIP SUP eller
civilt NOTAM.
Fasta R- eller D-områden är normalt upprättade dygnet runt men kan
även vara tidsmässigt begränsade t ex mån–fre 08.00–17.00, tabell 9:1.
Tabell 9:1 Verksamhetens utsträckning
Fasta R- eller D-områden
Upprättade
Alt 1
Alt 2
Dygnet runt
På fasta tider som
publiceras i AIP
Sverige och MIL
AIP
Aktiviteter kan pågå Oregelbundet dygnet runt
Tillfälliga R- eller Dområden
På tider som publiceras i varje särskilt
fall
Oregelbundet inom Oregelbundet inom
publicerade tider
publicerade tider
14. Skjutfält med R- eller D-område. – Huvuddelen av försvarets fasta
skjutfält har ett fast R- eller D-område. Uppgifter om fasta R- eller Dområden ingår i gällande bestämmelser för luftfarten i AIP-Sverige (civilt)
och MIL AIP (militärt).
15. Riskområdets utbredning. – Riskområdet i luftrummet utgörs av
det sammantagna luftrummet inom gränserna för riskområdet i höjd och
riskområdet på marken/vattnet. Tillämpas delat riskområde på marken/
vattnet ska även området mellan riskområdet vid pjäsplats och riskområde vid skjutområdet inräknas i det totala riskområdet för luftfarten.
SäkI G - 13
159
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
I program för planerad verksamhet, och vid aktivering till flygtrafikledning anges riskområde i höjd, uttryckt i meter över havsytans medelnivå
(MSL). Värdet omfattar riskavståndet i höjd över marken plus skjutplatsens höjd över havet.
16. Indelning av R- eller D-område. – För att underlätta för luftfarten
rekommenderas för större skjutplatser med R- eller D-område att området delas in i mindre R- eller D-områden (sektorindelning). Utgångspunkten för indelningen ska vara luftfartens behov och möjligheterna till
praktisk samverkan mellan de berörda.
Indelningen utarbetas av HKV FTS Luftfart i samverkan med förband
som ansvarar för skjutfältet. HKV FTS Luftfart hemställer till Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen som därefter fattar beslut i ärendet.
17. Anmälan om aktivering i samband med skjutning, sprängning eller annan verksamhet. – I de fall program har inskickats får skjutning.
sprängning eller annan verksamhet inom R- eller D-område inte påbörjas, återupptas eller utökas till tid och rum utan anmälan till flygtrafikledning, se bild 9:1. Flygtrafikledningen bekräftar att skjutning och/ eller
sprängning kan påbörjas.
I de fall program inte har inskickats behöver anmälan till flygtrafikledning
inte göras, se bild 9:1.
Program för planerad verksamhet
18. Skjutprogram. – Den av CMA beslutade säkerhetsorganisationen
för respektive skjutfält ansvarar för att skicka in program för planerad
verksamhet på särskild blankett. Programmet ska vara CIV AMC tillhanda senast kl 12.00 (lokal tid) dagen före planerad verksamhet. För
verksamhet som berör helgdagar och måndagar skickas programmet
senast fredag eller helgfri dag före. Blanketten skickas i första hand via epost till [email protected] i andra hand på fax till 040-500 254. Eventuella
160
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
ändringar till programmet skickas på särskild blankett. Vid ytterligare frågor angående blanketterna kontakta CIV AMC på telefon 040-613 27 01.
Blanketterna enligt ovan samt ifyllnadsbeskrivningar finns tillgängliga
som elektroniska formulär på FM LAN sökväg:
N:\00_FM_Projekt\Marksäksektionen\12 Säkerheten i luftrummet.
Om planerad verksamhet innebär en utökning av aktuellt restriktionsområde ska detta anges under anmärkning (referens begäran om utökning
enligt SäkI G).
19. Inställd verksamhet – Då verksamhet (fasta R/D-områden) inställs
senast dagen före genomförandedagen (D-1) meddelas CIV AMC via
mail eller fax. Verksamhet som inställs på genomförandedagen (D) meddelas berört ATS eller ATCC på enklaste sätt.
Begäran om utökning av R- eller D-områden
20. Begäran om utökning av R- eller D-områden. – Utökning kan avse
horisontell, vertikal eller tidsmässig utökning (för tidsbegränsat R- eller
D-område). Begäran från övningsledaren om utökning av R- eller Dområde tillställs HKV FTS Luftfartssektionen senast 34 dagar före övning.
HKV FTS samordnar inom Försvarsmakten och hemställer hos Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen att få området upprättat. Tiden erfordras för att beredning, beslut, produktion och delgivning av det utökade
R- eller D-området ska kunna genomföras.
Begäran om detta ska omfatta
• motivering
• program för planerad verksamhet enligt mom 18
• sidogränser (horisontalplanet) angivna i latitud/longitud (WGS 84,
grader, minuter, sekunder) om dessa ändras. Om utökningen endast
avser riskavstånd i höjd (meter MSL) behöver inte sidogränser anges
• tider (lokal tid för tidsmässigt begränsade R eller D-områden).
SäkI G - 13
161
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
Tillfälligt R- eller D-område
21. Upprättande av tillfälligt R- eller D-område. – Upprättande av tillfälligt R eller D-område för skjutning och/eller sprängning ska ske restriktivt.
I första hand ska därför skjutplats med R- eller D-område användas.
22. Begäran om tillfälligt R- eller D-område. – Framställan om upprättande av tillfälligt R- eller D-område ska göras till HKV FTS Luftfart
senast 34 dagar före övning. HKV FTS Luftfart samordnar inom Försvarsmakten och hemställer hos Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen
att få området upprättat. Tiden erfordras för att beredning, beslut, produktion och delgivning av det utökade R- eller D-området ska kunna
genomföras.
Begäran om tillfälligt R- eller D-område ska innehålla följande
• motivering
• kartskiss över avsett riskområde. Kartskissen ska utvisa sidogränser
angivna i latitud och longitud (WGS 84, grader, minuter, sekunder)
• riskavstånd i höjd anges i meter, MSL
• verksamhet(er), exempelvis användning av bogserade luftmål (högsta
flyghöjd, typ av mål, linlängd). Om områden för flygmålsbogsering
avviker från riskområdet i övrigt ska även område och tider för bogsering anges
• avsett samband mellan övningsledaren och berörd flygtrafikledning
samt telefonnummer på vilket övningsledaren kan nås
• ansvarig övningsledare för verksamheten.
23. Delgivning. – Transportstyrelsens beslut om upprättande av tillfälliga respektive utökade R- eller D-områden tillställs beställaren och publiceras genom utfärdande av MIL NOTAM, AIP SUP eller eller civil
NOTAM.
162
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
Verksamheten får inte ske förrän beslut erhållits från Transportstyrelsen/
Luftfartsavdelningen och meddelande om tillfälliga respektive utökade Reller D-områden publicerats i MIL NOTAM, AIP SUP eller civil
NOTAM.
Skjutning och/eller sprängning inom annat område
24. Skjutning och/eller sprängning inom annat område. – Skjutning
och/eller sprängning, som innefattas av bestämmelser för hög riskhöjd,
kan genomföras utanför aktiva R- områden om övervakningsgrad RÖD
tillämpas. Tillstånd för skjutning och/eller sprängning i kontrollerat luftrum erfordras inte. Inget krav på samband med flygtrafikledning föreligger. Om skjutningen och/eller sprängningen genomförs i närheten av
flygplats med kontrollzon, CTR, ska samband med flygtrafikledningen
upprättas.
Övningsledare ansvarar för att säkerheten gentemot luftfarten upprätthålls.
Övervakning av luftrummet
Övervakningsgrader
25. Övervakningsgrader. – För övervakning av luftrummet finns tre
övervakningsgrader: GRÖN, GUL eller RÖD.
Övervakningsgraderna framgår av mom 27– 29.
SäkI G - 13
163
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
26. Egna resurser. – Kan övervakningen inte lösas med egna resurser
ordnas den med hjälp av resurser ur annat förband, till exempel flygvapnets stridsledningsorganisation eller flygtrafikledning.
Om osäkerhet råder vad gäller väderförhållanden kan upplysningar begäras från FM METOCC.
Lokala överenskommelser om stöd för övervakning träffas direkt mellan
de berörda cheferna före den planerade skjutningen och/eller sprängningen.
27. Övervakningsgrad GRÖN (normalfall). –
Krav:
Vid övervakningsgrad GRÖN ska åtgärder enligt, mom 12,
bild 9:1 och mom 29 vara vidtagna, vilket innebär att flygning
inte genomförs inom riskområdet.
Inga särskilda åtgärder utöver detta behöver vidtagas.
Åtgärd: Var och en ska utan dröjsmål ingripa (rapportera) om något
som bedöms kunna äventyra säkerheten i luftrummet uppmärksammas. Vid omedelbar fara ropar man alternativt(eller
ger signalen) ”Avbryt!”, ”Avbryt – Eld upphör!”.
28. Övervakningsgrad GUL (särskild övervakning). –
Krav:
Ska kunna upptäcka långsamtgående (högst 100 m/s, 360 km/
h) luftfartyg inom eller på väg in i riskområdet för skjutning
och/eller sprängning. Bör kunna upptäcka snabbgående
(högst 300 m/s, 1080 km/h) luftfartyg i motsvarande flyglägen.
Åtgärd: Övervaka luftrummet i anslutning till riskområdet i samband
med skjutningen och/eller sprängning utan särskilda hjälpmedel.
Övningsledaren anpassar på lämpligt sätt övervakningen med
hänsyn till skjutningens art och terrängförhållandena.
164
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
29. Övervakningsgrad RÖD (kvalificerad övervakning). –
Krav:
Ska inom ett luftrum, som omfattar riskområdet för aktuell
skjutning och/eller sprängning och med en till detta lagd buffertzon i höjd och sida, kunna upptäcka luftfartyg inom eller
på väg in i riskområdet.
Buffertzonen i höjdled ska vara 300 m.
I sidled bestäms buffertzonens storlek med utgångspunkt från
en tillräcklig förvarningstid. I denna ingår den tid som behövs
för rapportering, beslut, ordergivning, verkställande samt
fullföljande av redan avfyrad projektil/sprängning. I denna tid
ingår även den tid som krävs att hinna avbryta skjutning/
sprängning då ett snabbgående luftfartyg (300 m/s, 1 080 km/
h) passerar in i riskzonen.
Åtgärd: Kontinuerligt övervaka riskområdets volym och buffertzon
med radar och/eller optisk övervakning. För att enbart optisk
övervakning ska anses tillräckligt krävs att särskild hänsyn tas
till terräng- och väderleksförhållanden (sikt) samt storleken
på bevakningsområden för säkerhetsposter.
Tillämpning av övervakningsgrad
30. Tillämpning av övervakningsgrad. – Övervakningsgraderna tilllämpas enligt följande
• Övervakningsgrad GRÖN gäller vid skjutplats med aktivt R-område.
Undantag gäller om högre övervakningsgrad anbefallts samt vid skjutning/sprängning inom R-område som upprättats av andra skäl än
skjutning och/eller sprängning.
• Övervakningsgrad GUL gäller vid skjutning enligt mom 3.
• Övervakningsgrad RÖD gäller då något av ovanstående inte kan tilllämpas samt vid skjutning inom R-område som upprättats av andra
skäl än skjutning och/eller sprängning.
SäkI G - 13
165
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
Samband
31. Anmälan före och efter skjutning (aktivering/avaktivering). – Vid
skjutning inom upprättat R- eller D-område ska övningsledaren söka
samband med angiven flygtrafikledning senast 30 min innan verksamhet
påbörjas (aktivering). Från denna tidpunkt och tills verksamheten upphör
ska övningsledaren se till att samtal från flygtrafikledning kan tas emot.
Då verksamheten avslutas anmäls detta till flygtrafikledningen (avaktivering).
Begränsning (uppehåll) av verksamhet (skjutning/sprängning m m) till
tid eller rum med längre varaktighet än 60 minuter ska anmälas till flygtrafikledningen. Annan tidsgräns får överenskommas lokalt men överenskommelsen ska dokumenteras.
Flygtrafikledning ska kunna avbryta pågående verksamhet och återta Rområdet inom 5 minuter från begäran såvida ingen lokal överenskommelse mellan flygtrafikledning och övningsledare träffats.
32. Sambandsmedel. – Telefon- eller radioförbindelse ska vara upprättad mellan övningsledaren och flygtrafikledning med ständig passning.
Förbindelsen är enbart avsedd för meddelanden avseende säkerheten i
luftrummet under tid som framgår av insänt program.
33. Samordning av samband. – Har för viss skjutplats eller för visst
område fastställts att samverkan ska ske med flygtrafikledningen, ska
denna samverkan ske direkt med övningsledaren eller av denne utsedd.
Finns samtidigt flera övningsledare ska en av dessa, eller säkerhetschef,
svara för samordningen med flygtrafikledningen. Förutsättningen är att
den samordningsansvarige med direktförbindelse kan nå samtliga
övningsledare.
166
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
Meddelanden mellan flygtrafikledningen och samverkansansvarig
övningsledare eller av denne utsedd ska utväxlas direkt mellan dessa parter, om inte särskild förmedlingsinstans organiserats, till exempel skjutinformationscentral (SkjutinfoC) eller motsvarande säkerhetsorganisation.
Rutinerna härför regleras av förbandschef i lokal instruktion.
Flygmålbogsering
34. Kombinerat riskområde vid luftmål. – När luftmål, bogserat av
flygplan, används som mål vid luftvärnsskjutning eller riktningsövningar,
måste flygbogseringen ske inom ett för ändamålet inrättat restriktionsområde eller – över internationellt vatten – farligt område. Området ska
omfatta det manöverutrymme i sid- och höjdled som flygplanet behöver
använda under bogseringen av det utfirade släpet. Utsträckningen i höjdled ska vara från marken/vattnet upp till en höjd över havet som ligger 300
m högre än högsta flyghöjden under bogseringen.
Om även vapnens riskområde måste omfattas av ett R-eller D-område bör
de båda områdenas gränser sammanföras på lämpligt sätt om flygbogserarens manöverutrymme sträcker sig utanför gränserna på det R- eller Dområde som inrättas för riskområdet, se bild 9:2.
SäkI G - 13
167
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
Gr
än
sf
ör
R-
elle
rD
m
-o
ller D
ns
Grä
råde
-e
för R
tre
Yt
-om
råd
e(
(1)
2)
na
ba
til
k
e
oj
pr
Grupperingsplats
Riskområde
Manöverutrymme för
flygbogsering
Gräns för R- eller D-område (2)
Riskområde
Projektilbana
Gräns för
R- eller Dområde (1)
300 m
Högsta flyghöjd för bogserflygplanet
Manöverutrymme för
flygbogsering
Grupperingsplats
Bild 9:2 Exempel på utformning av R- eller D-område då områdesgränserna samordnats (manöverutrymme för flygmålbogsering och
vapnens riskområde)
168
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
Övriga R-områden
35. Övriga R-områden. – Inom Sverige finns ett antal R-områden som
inrättats av andra skäl än skjutning och/eller sprängning. Flygning kan
ske inom dessa. Övningsledare måste med hänsyn till detta begära inrättande av tillfälligt R-område (mom 21) eller tillämpa övervakningsgrad
RÖD (mom 29) vid skjutning och/eller sprängning.
Flygning inom R- och D-områden
R-område
36. Flygning inom R-område. – Flygning inom restriktionsområdet får
endast ske efter tillstånd av ansvarigt flygtrafikledningsorgan (ATCC,
ACC eller ATS).
Flygning som samordnats mellan ansvariga chefer för flygning och skjutning/sprängning (t ex målflyg) får genomföras.
D-område
37. Flygning inom D-område. – Luftfartyg undviker i möjligaste mån
området.
SäkI G - 13
169
Datum för utdrag:
14-03-26
9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet
Lokala instruktioner
38. Lokala instruktioner. – Ansvarigt förband CMA utger erforderliga
instruktioner.
I förkommande fall utarbetas instruktion i samverkan med berörd flygtrafikledning. Bland annat ska i instruktionen återfinnas de eventuella lokala
överenskommelser som träffats mellan ansvarigt förband och berörd flygtrafikledning.
170
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
10 Sjukvårdsberedskap
Grunder
1. Inledning. – Sjukvårdsberedskap består av omedelbart omhändertagande, transport av sjuk eller skadad och medicinskt omhändertagandet.
Medicinskt omhändertagande genomförs i sjukvårdsberedskap III av
legitimerad personal (sjukvårdsberedskap III).
2. Behörighetskrav. – Den som genomgått och godkänts efter grundläggande militär utbildning (GMU) och fortsatt soldatutbildning
(FSU) är behörig att deltaga i sjukvårdsberedskap I.
SäkI G - 13
171
Datum för utdrag:
14-03-26
10 Sjukvårdsberedskap
Övningsledare som beordrar sjukvårdsberedskapen ansvarar för att aktuell personal är behörig att deltaga i sjukvårdsberedskapen. Alla de som
innehar formell kompetens besitter inte den verkliga kompetensen att ge
viss behandling. Vid planering av sjukvårdsberedskap måste därför hänsyn alltid tas till personalens faktiska kompetens.
3. Sjukvårdsutbildad personal. – Med sjukvårdsutbildad personal avses
personal tillhörande följande grupper
• den som är anställd i Försvarsmakten som undersköterska eller har
motsvarande kompetens
• sjukvårdare utbildad enligt kursplan Sjukvårdare
• stridssjukvårdare utbildad enligt kursplan Stridsjukvårdare
• hemvärnssjukvårdare med sjukvårdsutbildning eller motsvarande
kompetens
• personal som genomgått och godkänts efter sjukvårdsinstruktörsutbildning.
• för sjukvårdsberedskap ombord på fartyg; personal som genomgått
kursen Sjukvårdsansvarig ombord (SJÖGK 2022017).
4. Transport av sjuk och skadad. – Sjuka och skadade ska kunna transporteras till adekvat vårdinrättning, vid behov till kvalificerad sjukvårdsinrättning.
Transportmedel för sjuk och skadad ska vara anpassad för transportens
vårdbehov:
• ambulans (transportmedel avsett och utrustat för ambulanssjukvård
med legitimerad personal)
• sjuktransportmedel (transportmedel som iordningställts för transport
av sjuka och skadade med möjlighet till bår.
172
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
10 Sjukvårdsberedskap
Bild 10:1 Exempel på sjuktransportmedel
Inom övningsområde kan det behövas sjuktransportmedel för att transportera sjuka och skadade till lämplig omlastningsplats inför ambulanstransport.
5. Kvalificerad sjukvårdsinrättning. – Med kvalificerad sjukvårdsinrättning avses sjukhus med akutintag (inklusive kirurgi).
6. Information om sjukvårdsberedskap. –
Sjv info
Vid all verksamhet, där risk för personskada föreligger, ska all berörd personal känna till hur sjukvårdsutbildad personal och sjuktransportmedel tillkallas.
Anslag om detta ska vara uppsatt vid skjutbanor och
på informationsskyltar vid övnings- och skjutfält.
7. Sjukvårdsberedskap. – Sjukvårdsberedskap erfordras bland annat vid
• skjutning med strids- eller övningsammunition
• övningar med napalm och viss rökammunition
• övningar med spräng- och tändmedel
• ammunitionsröjning och ammunitionsröjningsövningar
• övergång av vattendrag
• arbete i master, torn och stolpar
• uppträdande på kalfjäll
• firning och klättring
SäkI G - 13
173
Datum för utdrag:
14-03-26
10 Sjukvårdsberedskap
• fällning av personal från fartyg och båtar
• då risk för kylskador föreligger
• fallskärmstjänst
• krävande övningar/marscher
• fång- och gisslanövningar
• idrottsevenemang/tävlingar.
8. Behov av sjukvårdsberedskap. – Utgångspunkt för att fastställa nivån
på sjukvårdsberedskapen (personal och övriga resurser) utgörs av två
huvudfaktorer
• riskfaktorn, d v s sannolikhet och konsekvens av möjlig vådahändelse
(mom 10)
• tidsfaktorn, d v s tiden tills den skadade omhändertas på kvalificerad
sjukvårdsinrättning (mom 11).
9. Sjukvårdsutrustning. – Den sjukvårdsutrustning som anbefalls i de
olika nivåerna kan i vissa fall vara mer omfattande än vad den deltagande
personalen har behörighet att använda. Avsikten är att alltid säkerställa att
tillräcklig utrustning finns tillgänglig om behörig personal kan ges möjlighet att överta ansvaret.
10. Riskfaktorer. – I riskanalysen som övningsledare genomför enligt
2:36–39 identifieras möjliga vådahändelser. Bedömning av dessas möjliga
konsekvenser betecknas som riskfaktorer (R) och fastställts av övningsledaren, t ex efter samråd med förbandsläkare eller motsvarande. Normerande riskfaktorer vid vissa typer av övningar fastställs dock i respektive
del av SäkI-serien.
174
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
10 Sjukvårdsberedskap
11. Tidsfaktor. – Tiden för transport av en skadad till kvalificerad sjukvårdinrättning beror på skadeplatsens geografiska läge, av vilka transportmedel som disponeras (fordon, båt, helikopter osv), deras insatsberedskap samt av väderförhållanden m m. Denna tid utgör en av huvudfaktorerna - tidsfaktorn - som styr nivån på sjukvårdsberedskapen. Enkla sjukvårdsåtgärder, som vidtas omedelbart på skadeplatsen, är ofta avgörande
för utgången av ett olycksfall.
Beslutet om vilken tidsfaktor (T1-T3) som ska gälla måste fattas på grundval av en kvalificerad bedömning (mom 17).
Vid övning inom kasernområde, tätort eller nära kvalificerad sjukvårdsinrättning är behovet av sjukvårdsberedskap mindre, eftersom en skadad
snabbt kan tas om hand (T 1).
Vid övning inom övningsområde med goda tranportförhållanden, men
längre transporttid, är behovet större (T 2).
Vid övning när transporttiden till kvalificerad sjukvårdsinrättning är
lång, är behovet störst (T 3).
12. Sjukvårdsberedskap. – Sjukvårdsberedskap indelas i tre nivåer sjukvårdsberedskap I, sjukvårdsberedskap II och sjukvårdsberedskap III enligt tabell 10:1.
Tabell 10:1 Sjukvårdsberedskap
Tidsfaktor
Riskfaktor
R1
R2
R3
T1
Sjvber I
Sjvber I
Sjvber II
T2
Sjvber Ia /II
Sjvber II
Sjvber II
T3
Sjvber Ia/II
Sjvber II
Sjvber III
a. Sjukvårdsberedskap I kan tillämpas t ex vid skjutövning av enklare natur med deltagare
som har erforderlig kompetens att handha aktuella vapen
SäkI G - 13
175
Datum för utdrag:
14-03-26
10 Sjukvårdsberedskap
13. Sjukvårdsberedskap I. – Grundberedskap, omedelbart omhändertagande ska kunna ges av personal enligt mom 2. Sjukvårdsmateriel (lägst
sjukvårdsmateriel motsvarande stridssjukvårdare) samt bår ska finnas
tillgängliga på övningsplatsen.
Transportmedel ska snabbt kunna nå skadeplatsen.
Samband ska finnas upprättat mellan övningsledare, omhändertagande
personal och övningsplats(-er).
14. Sjukvårdsberedskap II. – Utöver kraven enligt sjukvårdsberedskap I
ska sjukvårdsutbildad personal, enligt mom 3, vara tillgänglig inom
övningsområdet och snabbt kunna nå samtliga övn ingsplatser inom
detta.
Övningsledaren ansvarar för att den sjukvårdsutbildade personalen tilldelas lägst sjukvårdsmateriel motsvarande stridssjukvårdarens, men ska
beakta en anpassning av sjukvårdsutrustningen efter övningens karaktär,
se mom 7.
15. Sjukvårdsberedskap III. – Utöver kraven enligt sjukvårdsberedskap
I ska legitimerad läkare och/eller sjuksköterska vara tillgänglig inom
övningsområdet och snabbt kunna nå samtliga övningsplatser inom
detta.
Medicinsk verksamhetschef ansvarar för att sjukvårdsberedskapen
genomförs enligt fastställd rutin för sjukvårdsberedskap III.
Övningsledaren ansvarar för att, i samråd med den legitimerade personalen, tillse att adekvat infrastruktur finns tillgänglig.
16. Första förband. – Vid verksamhet där sjukvårdsberedskap I eller
högre beordrats ska samtlig personal medföra första förband.
176
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
10 Sjukvårdsberedskap
17. Klassificering av övningsområden m m. – Chef organisationsenhet ska besluta om vilka tidsfaktorer (T1-T3) som ska tillämpas vid de
övningsområden, skjutfält och övningsplatser som denne är ansvarig för.
Även beslut som fattas att gälla för längre tid ska anpassas till aktuella
omständigheter.
SäkI G - 13
177
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och
höga ljudtryck
Grunder
1. Regler för skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck. –
Regler för skydd mot hörselskadligt impulsljud från vapen framgår av
mom 6–12 nedan. Dessa regler grundar sig på kriterier som fastställts
av Högkvarteret i samråd med Arbetsmiljöverket (AV). Av mom 13–
17 nedan framgår regler för skydd mot kontinuerligt buller. Dessa regler grundar sig på föreskrifter som utgivits av AV respektive Transportstyrelsen med stöd av Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen.
Genom att belasta hörselorganen med höga ljudnivåer
kan dessa skadas. En skada kan uppkomma vid ett
enstaka tillfälle om påverkan mot hörselorganet varit
mycket kraftig eller vid en längre tids upprepad exponering för
buller. En skadad hörsel går aldrig att återställa.
Innan personal får delta i övningar motsvarande där risk för hörselskadligt buller förekommer ska personalen ha erhållit grundläggande
kunskaper i hörselprevention enligt UP Hör upp! … och hör se´n.
Av kapitel 27 framgår särskilda restriktioner för gravida arbetstagare.
Höga ljudtrycksnivåer innebär risker för fostret.
SäkI G - 13
179
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck
2. Åtgärder vid akut hörselskada. – Person som utsatts för kraftig bullerexponering, t ex skottlossning nära otillräckligt skyddat öra och som
anger symtom på akut bullerskada, t ex lockkänsla, sus, ringningar eller
smärta ska omedelbart tas till en bullerfri miljö och får inte utsättas för
fysisk ansträngning. Kan inte bullerfri miljö garanteras, ska den skadade
använda hörselskydd, t ex under transport. Med bullerfri miljö avses
sådana ljudmiljöer där man kan kommunicera med normal röststyrka
(< 70 dBA) och där det inte finns risk för ett plötsligt hörselskadligt buller,
t ex skottljud. Kraven på bullerfri miljö och fysisk ansträngning gäller
fram till dess att den skadade erhållit medicinsk bedömning.
Vid sjukvårdsberedskap 3 ska den skadade inom 1 timme erhålla medicinsk behandling, därefter ska den skadade uppsöka Försvarshälsan eller
annan sjukvårdsinrättning inom 24 timmar. I övriga fall ska övningsledaren eller motsvarande chef på plats säkerställa att den skadade inom 1
timme men senast inom 4 timmar får medicinsk behandling.
3. Hörselskydd. – Endast de hörselskydd får användas
som
a. är godkända av Försvarsmedicincentrum (FömedC)
och som har tilldelats en F-bet
b. FömedC särskilt godkänt för viss användning
c. är fastställda som reglementerad utrustning.
Förteckning över godkända hörselskydd enligt a) och b)
ovan finns på emilia under rollportalen Försvarsmedicin/
Prev/Hälsoskydd/Arbetsmiljö.
Följande typer av hörselskydd finns;
• hörselskyddskåpor, med hörselskyddskåpor avses
– passiva hörselskyddskåpor
– hörselskyddskåpor med sambandsutrustning
– hjälmar försedda med hörselskyddskåpor och sambandsutrustning
• hörselskyddsproppar
– mjuka skumplastproppar.
180
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck
Hörselskyddskåpor ska vara hela, väl underhållna och rätt anbringade.
Speciellt uppmärksammas att tätringarna ska vara hela och mjuka samt
att bygeln ger godkänt tryck. Tätringar bör bytas minst en gång per år.
För ljudnivåberoende hörselskyddskåpor med s k proppkompensationsfunktion gäller att denna funktion endast får användas tillsammans med
hörselskyddsproppar.
Hörselskyddsproppar ska vara rätt anbringade i hörselgången. Hörselskyddsproppar av skumplast är i princip engångsutrustning men kan
återanvändas i begränsad omfattning under t ex dag eller del av dag.
4. Glasögon med skalm. – Glasögon i kombination med hörselskyddskåpor innebär risk för ljudläckage mellan kåpornas tätningsringar och
huvudet, vilket kan medföra försämrade bullerdämpningsegenskaper hos
hörselskyddskåpan.
Följande regler gäller för hörselskyddskåpor i kombination med glasögon.
Där kåpans tätningsring omsluter skalmen ska skalmens utformning
uppfylla något av nedanstående alternativ samt vara så utformad att den
ligger dikt an mot huvudet under hörselkåpans tätningsring:
a. rund skalm, diametern ≤ 3 mm
b. oval eller rektangulär skalm B×H ≤ 9. Bredden ska alltid vara ≤ 3 mm,
se bild 11:1.
< 3 mm
B
B
H
H
B×H < 9
Bild 11:1 Mätning av glasögonskalm
SäkI G - 13
181
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck
Om skalmen inte uppfyller ovanstående krav ska hörselskyddspropp
alternativt hörselskyddspropp och hörselskyddskåpa användas. Detta
krav gäller inte för Skyddsglasögon 07 L, M7340-126010 med skalmar.
5. Riskområde för buller. – Riskområde för buller är ett område där
ljudnivån är eller plötsligt kan bli så hög att ett oskyddat öra kan skadas.
Inom riskområde för buller ska hörselskydd användas. Hörselskydd ska
användas i den utsträckning som anges nedan och i övrigt när risk för
hörselskada föreligger eller kan misstänkas föreligga eller om den enskilde
så önskar. Anges i texten nedan enbart att hörselskydd ska användas avses
någon typ av hörselskyddskåpa eller hörselskyddspropp. I de fall ljudnivåerna är mycket höga föreskrivs att hörselskyddspropp och hörselskyddskåpa ska användas tillsammans. I något fall anges specifikt att hörselskyddspropp ska användas. Detta beror på att ljudet i detta fall domineras av lågfrekvent buller.
Personal som måste kunna uppfatta tal när hörselskydd är föreskrivna i
samband med impulsljud (skottljud) ska, om samband inte är säkerställt
på annat sätt, använda ljudnivåberoende hörselskydd.
182
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck
Skydd mot hörselskadligt impulsljud och höga
ljudtryck
6. Definitioner. – Förbjudet område (kaliber < 20 mm) samt granatspruta och granattillsats ak, det område som det är förbjudet att vistas
inom på grund av skaderisk. Vid skjutning med finkalibriga vapen får
skytt, laddare och instruktör (motsvarande) befinna sig inom förbjudet
område. Vid skjutning med kaliber < 10 mm och användning av dubbla
hörselskydd kan området minskas till 0,5 m.
Begränsningsområde för höga ljudtryck, det område där endast skytt, laddare eller servis samt instruktör (motsvarande) får befinna sig på grund av
höga ljudtryck, se anmärkningskolumnen i tabell 11:1.
Inre riskområde, det område inom vilket både hörselskyddspropp och
hörselskyddkåpa ska användas.
Yttre riskområde, det område inom vilket hörselskyddspropp eller hörselskyddkåpa ska användas.
7. Riskområde för hörselskadligt impulsljud och höga ljudtryck. –
Generella riskområden samt krav på hörselskydd framgår av tabell 11:1
och vid övning av strid i bebyggelse framgår dessa av tabell 11:2. Vid
insats i urban miljö gäller kraven enligt tabell 11:1.
Vid patrullering under insats och då riskanlys har visat att hotbilden är
låg, behöver hörselskydd inte användas. Hörselskydd ska dock medföras
som snabbt kan anbringas.
Radien som bildar riskområdena i tabell 11:1 och tabell 11:2 utgår från
mynningen (origo) på alla eldvapen utom för rekylfria vapen, minor,
handgranater och koncentrerade sprängmedel etc, där origo utgår från
centrum på vapnet eller detonationspunkten. För utdragna sprängmedel
t ex pentylstubin utgår riskområdet från laddningens närmaste punkt.
SäkI G - 13
183
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck
Tabell 11:1 Riskområden samt krav på hörselskydd
Vapen/ammunition
Förbjudet
område (m)
Inre riskområde, propp
och kåpa (m)
Yttre riskområde, propp
eller kåpa (m)
Anm
Eldhandvapen, ksp och ≤1
övnvapen <12 mm
–
≤25
Se förbjudet område
ovan. Gevär 22 och
pistol se nedan.
Gevär 22
≤1
–
<5
Pistol
≤1
–
≤10
Ag 90 och ksp 88
≤1
<2
2–50
Signalpistol
≤1
–
<10
Hagelvapen
≤1
–
≤10
Granatspruta
≤1
–
<25
Granattillsats ak
≤1
–
<5
20 mm övnvapen till
grg och pskott 86
–
<25
25–100
20 mm akan m/47D
pbv 302 eller
patgb 203A
–
<5
5–50
25 mm övnvapen till
strv 122
–
<5
5–50
40 mm akan strf 90
samtliga versioner
se mom 10
<25
25–200
80 Rökgr90
–
–
≤100
40/57 mm på fartyg
Se FM SäkR Sjö, kapitel 2
8 cm grk m/84
–
<10
10–100
Pskott 86
–
<25
25–100
8,4 cm grg
–
<25
25–100
12 cm grk m/41
–
<25
25–100
12 cm strvkanon
se mom 11
<50
50–400
15,5 cm haub 77B
-
<50
50–300
Rb 15
Se FM SäkR Sjö, kapitel 6
Rb 17
–
<5
Se SäkI Ehv/Pv 4:9–10
5–100
184
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck
Vapen/ammunition
Förbjudet
område (m)
Inre riskområde, propp
och kåpa (m)
Yttre riskområde, propp
eller kåpa (m)
Anm
Rb 55 och 56
–
<5
5–100
Rb 57
-
<5
5–100
Rb 70/90
–
<5
5–100
Spräng- och chockhandgranat
≤2
<10
10–100
Tryckhandgranat 09
≤5
<10
10–100
Övnhandgranat
–
–
<10
Handbloss nöd och
rökfackla nöd
–
–
<5
Närlys, fallskärmsljus –
–
<1
Nedslagsmarkering 2 –
–
<20
Knallskott
–
–
<20
Eldmarkering pjäs
–
–
<50
Eldmarkering 56 ksp
–
–
<50
Eldmarkering 65 strv –
–
<50
Eldmarkering luftbri- –
sad
–
<50
Eldmarkeringspatron –
54 och 54B
–
<50
Eldmarkptr m/05
–
–
<20
Krevadpatron
–
–
<75
C-övningskrevad
–
–
<20
Minor
Se SäkI Spräng, kapitel 5
Sprängning
Se SäkI Spräng 2:6 och H Am- och minröj Oskadliggörandeteknik
Se SäkI Ehv/Pv 4:10
Laddningsformar Farb Se SäkI Spräng 3:10
Materiel för ammuni- Se SäkI Amröj, kapitel 4 och H Am- och minröj Oskadliggörandetektionsröjning
nik
Salutskjutning
SeSäkI Art Grk Krb CAS 6:8
SäkI G - 13
185
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck
Tilläggsbestämmelser
8. Finkalibriga vapen. – Hörselskydd ska användas då laddning och
patron ur med lös eller skarp ammunition genomförs, gäller inte för
insats-, vaktstyrka och högvakt.
9. 20 mm akan m/47D till pbv 302 och patgb 203A. – Vid skjutning
med 20 mm automatkanon och öppna luckor ska besättningen använda
telehjälm 9A och hörselskyddspropp. Vid skjutning med 20 mm automatkanon och stängda luckor ska telehjälm 9A användas.
Transporterad trupp ska vid skjutning med 20 mm automatkanon och
öppna luckor använda hörselskyddspropp eller hörselskyddskåpa.
10. Stridsfordon 90, samtliga varianter. – Vid skjutning med 40 mm
automatkanon och öppna luckor ska besättningen använda telehjälm 9A
och hörselskyddspropp. Med stängda luckor ska telehjälm 9A användas.
Transporterad trupp ska vid skjutning med 40 mm automatkanon och
öppna luckor använda hörselskyddspropp och hörselskyddskåpa.
Förbjudet område – vid skjutning med 40 mm automatkanon får personal
utanför vagnen på grund av skaderisk inte uppehålla sig framför mynningen på kortare avstånd än mynningsavståndet, r, se SäkI Fordon,
tabell 12:9. I sidled är det förbjudna området 5 m, vinkelrätt ut från eldröret, fram till riskområdet för kanonen, se bild 11:2.
186
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck
N
För
b
omr judet
åde
e
d
rå
m
o
sk n
Ri no
ka
5m
Bild 11:2 Förbjudet område vid skjutning med 40 mm automatkanon
strf 90
11. 12 cm stridsvagnskanon. – Vid skjutning med stängda luckor ska
besättningen använda telehjälm 9A. Vid skjutning med öppen vagnchefslucka och/eller laddarlucka ska telehjälm 9A och hörselskyddspropp
användas.
Förbjudet område – vid skjutning får personal utanför vagnen på grund
av skaderisk inte uppehålla sig framför mynningen på kortare avstånd än
mynningsavståndet, r, se SäkI Fordon, tabell 12:9. I sidled är det förbjudna
området 30 m, vinkelrätt från eldröret, fram till riskområdet för kanonen.
Bakom vagnen är det förbjudna området en halvcirkel med radien 5 m
från tornets centrum, se bild 11:3.
SäkI G - 13
187
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck
Fö
om rbju
råd det
e
N
Riskområde
kanon
30
m
Bild 11:3 Förbjudet område vid skjutning med stridsvagnskanon
12. Övning av strid i bebyggelse. – Med bebyggelse avses rum med väggar (med tak eller utan tak) samt gårds- och gatumiljö där avståndet mellan parallella väggar är kortare än 20 m.
Endast vapen och ammunition som återfinns i tabell 11:2 får användas.
Riskområden och krav på hörselskydd framgår av tabell 11:2.
Spräng- och chockhandgranter samt spräng- och tändmedel får endast
användas i SIB-anläggning utan tak och med en vägghöjd på maximalt
3 m eller då all personal befinner sig utomhus.
188
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck
Tabell 11:2 Riskområden och krav på hörselskydd vid övning av strid i
bebyggelse
Vapen/ammunition
Förbjudet
område (m)
Inre riskområde, propp
och kåpa (m)
Yttre riskområde, propp
eller kåpa (m)
Eldhandvapen, ksp
och övnvapen <
12 mm
≤0,5
<10
10-50
Signalpistol
≤1
–
≤10
Hagelvapen
≤1
<10
10–25
Granatspruta
≤1
<10
10–50
Granattillsats ak
≤1
<3
3–10
Knallskott
–
<3
3–20
Spräng- och chockhandgranat
≤3
<20
20–100
Tryckhandgranat 09
≤9
<25
25–100
Övnhandgranat
–
<1
1–20
Eldmarkeringspatron –
m/54
<10
10–50
20 mm eldmarke–
ringsvapen till pskott
86 och grg
<10
10–50
Rb 57
-
<20
20-100
Eldmarkptr M/05
–
<1
1–20
Sprängpatroner
≤3
<20
20–100
Max 4 st per salva
Sprängmedel
≤5
<20
20–100
Högsta laddningsvikt
50 gr
Pentylstubin
≤5
<20
20–100
Max 5 m
SäkI G - 13
Anm
Se SäkI Ehv/Pv 4:10
189
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck
Skydd mot hörselskadligt kontinuerligt buller
Hörselskydd ska användas i situationer där hörselskadligt
kontinuerligt buller kan uppkomma.
13. Stridsvagn, pansarbandvagn, stridsfordon 90, bärgnings- och
ingenjörbandvagn. –
Buller inne i fordonen.
• Besättningarna i fordonen ska använda telehjälm 9A.
• Transporterad personal ska använda hörselskyddspropp eller hörselskyddspropp och hörselskyddskåpa.
Enbart hörselskyddskåpa ger otillräckligt skydd i dessa fordon
på grund av att ljudet domineras av lågfrekvent buller.
• Vid landsvägskörning överstigande 1 timme ska transporterad personal alltid använda både hörselskyddspropp och hörselskyddskåpa.
• Anslutning till radiokommunikation ska om möjligt ske via dämpenhet. Om dämpenhet inte används ska hörselskyddspropp bäras under
telehjälmen eller kommunikationshörselkåpan.
Buller utanför fordonen.
• Riskområde för buller är området inom 25 m från fordonen.
Användning av hörselskydd.
• Vid vistelse i riskområdet ska hörselskydd (hörselskyddspropp eller
hörselskyddskåpa) användas.
Om enstaka fordon passerar eller motorn på stillastående fordon
går med lågt varvtal behöver hörselskydd inte bäras.
190
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck
14. Bandvagnar och pansarterrängbilar. –
Buller inne i fordonen.
Personal i dessa fordon ska använda hörselskydd (hörselskyddspropp
eller hörselskyddskåpa). I bandvagn 308, 309 och 410 ska hörselskyddspropp alltid användas.
Anslutning till radiokommunikation ska om möjligt ske via dämpenhet.
Om dämpenhet inte används ska hörselskyddspropp bäras under telehjälmen eller kommunikationshörselkåpan.
15. Fältarbeten. – Riskområde för buller är området inom 25 m från
verksamhet som avger skadligt buller som t ex brobygge, tryckluft- eller
motordrivna arbetsredskap, slag med slägga etc.
Användning av hörselskydd.
Personer som befinner sig i riskområdet eller ombord på bogserbåt eller
ponton med utombordsmotor ska använda hörselskydd (hörselskyddspropp eller hörselskyddskåpa).
Förare av maskin i vilken bullret i förarhytten inte överstiger 80
dBA behöver inte använda hörselskydd.
16. Örlogsfartyg. – Regler för användning av hörselskydd ombord marinens fartyg och båtar framgår av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljö på örlogsfartyg samt RMS-F. I av TFSF beslutat undantag från Transportstyrelsens föreskrifter om arbetsmiljö på
örlogsfartyg innebär dels att samma regler som gäller i land vid skjutning
och sprängning avseende impulstoppvärde och impulsljud kan tillämpas
dels att samma hörselskydd som används iland kan och får användas.
För fartyg och båtar finns för varje fartygs- eller båttyp bullermätningar genomförda. Resultatet av dessa mätningar är dokumenterat i fartygs-/båtdokumentationen och för aktuella
utrymmen uppmärkt/skyltat.
SäkI G - 13
191
Datum för utdrag:
14-03-26
11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck
17. Flygplan och helikoptrar. – I respektive flygplans- eller helikoptertyps skyddsinstruktioner, teknisk order underhåll system (UFS) eller
underhållsföreskrift (UHF) med utdrag ur respektive särskild klargöringsinstruktion (SKI) finns riskområden för buller angivna.
I Ordnings- och skyddsinstruktioner för flygmaterieltjänsten (OSM) återfinns även allmän information om buller av betydelse för flygmaterieltjänsten.
192
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
12 Säkerhet i kyla och värme
Allmänt
1. Övningsledare. – Ska ha erforderlig kompetens enligt 2:14.
Övningsledaren bör ha praktisk och teoretisk erfarenhet avseende
SoldR Vintersoldat, UtbR Kallt väder och Varmt väder delen i UtbR
SERE B.
2. Övningsledning. – Vid verksamhet ska personal utses så att självständigt uppträdande enhet regelbundet kan kontrolleras.
Vid verksamhet då stor risk eller mycket stor risk för kylskador eller
hög värmebelastning föreligger ska chefer och övningsledning tillse att
förbandets fysiska stridsvärde upprätthålls. Det ska ske genom kontinuerlig uppföljning, ansvarig person får lämna enheten som denne
stödjer först efter samverkan med övningsledaren.
Då risk för kylskador föreligger ska övningsledaren personligen förvissa sig om vilka omständighetsfaktorer som finns under pågående
övning då risk för kylskador föreligger samt hur stridsvärdet är för personalen. Detta ska som minst ske med upprepade stickprovskontroller
under hela övningen.
3. Personalens kompetens. – Personalen ska ha genomgått utbildning enligt UtbR Kallt väder respektive Varmt väder i SERE innan
verksamhet med risk för kylskada eller värmebelastning genomförs.
SäkI G - 13
193
Datum för utdrag:
14-03-26
12 Säkerhet i kyla och värme
Riskanalys
4. Genomförande av riskanalys. – Övningsledare ska då risk för kylaeller värmebelastning föreligger, särskilt väga in riskfaktorerna enligt
mom 5–6.
5. Basfaktorer. –
• Materiel: Felaktig eller trasig materiel, brister i utrustningen eller
materiel som inte är anpassad för rådande förhållanden.
• Personal: Bristande kunskap och erfarenhet hos övningsledning eller
personal. Bristande förmåga att hantera personlig och gemensam
utrustning, till exempel att inte kunna anpassa klädseln rätt. Personal
som inte är acklimatiserad. Uppgiftsinriktad personal som negligerar
risker.
• Värmeförluster: Bar hud mot metall, hantering av drivmedel eller
bränsle.
• Tid: Oerfaren personal och snabba väderomslag kan medföra längre
exponeringstid.
6. Omständighetsfaktorer. –
• Miljö: Temperatur, nederbörd, luftfuktighet, vind och hastiga väderomslag. Terrängförhållanden kan medföra exempelvis markinversion
och fallvindar som kan ge stora temperaturskillnader och ökad vindkyleffekt.
• Stridsvärde: Fysisk belastning, trötthet, stress, vätskebrist, för lite mat,
dålig hygien, nedsatt hälsa, individuell känslighet och tidigare skador
är faktorer som ökar riskerna för kylskador.
194
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
12 Säkerhet i kyla och värme
Verksamhet i kyla
7. Uppföljning av riskanalys. – Riskfaktorerna kan snabbt förändras
och ska kontinuerligt följas upp. Väderprognos på kort och lång sikt bör
dagligen delges personalen. Termometer medförs vid övningsledning och
vid varje enskilt uppträdande enhet.
Vindkyletabell: Kyleffekten på oskyddad hud bedöms med utgångspunkt
från rådande temperatur och med hänsyn till vindstyrkan. Vindkyletabellen tar inte hänsyn till luftfuktighetens eller solens påverkan.
VINDKYLETABELL
Vind
m/s km/h
0
2
7 –2
5
18 –5
8
30 –6
16
60 –9
25
90 –10
Lufttemperatur °C
–5
–8
–11
–13
–16
–17
–10
–14
–17
–19
–22
–25
Risk för kylskada
–15
–20
–24
–26
–29
–32
–20
–26
–30
–32
–36
–39
–25
–32
–36
–39
–43
–46
–30
–37
–42
–45
–50
–53
–35
–43
–49
–52
–57
–60
–40
–49
–55
–58
–64
–68
Stor risk för
kylskada
Mycket stor risk för
kylskada
Risk för förfrysning av
oskyddad hud inom
10 till 30 minuter
Risk för snabb förfrysning
av oskyddad hud inom
några minuter
Bild 12:1 Vindkyletabell
8. Risk för kylskada. – Följande ska beaktas:
• Personal som exponeras för speciellt svåra förhållanden, t ex flyg-/
tolkvarnare, tolkande trupp, motorcykelordonnanser, snöskoterförare, vagnchefer, trafikvarnare, utkikar på fartyg, däckspersonal, per-
SäkI G - 13
195
Datum för utdrag:
14-03-26
12 Säkerhet i kyla och värme
sonal i anslutning till helikopterlandningsplatser och poster ska ägnas
särskild uppmärksamhet och avlösas ofta.
• Ut- och inproblemet, d v s stora temperaturväxlingar.
• Symptom på kylskador ska omedelbart anmälas till närmaste chef.
Personal ska instrueras att avbryta pågående verksamhet och omedelbart behandla kylskador.
• Väta och fuktig utrustning.
• Minst ett ombyte av innerskikt ska finnas tillgängligt.
• Regelbundna kontroller av köldutsatta kroppspartier. Särskild uppmärksamhet vid mörker.
9. Stor risk för kylskada. – Vid verksamhet där stor risk för kylskada
föreligger ska utöver mom 8 följande beaktas:
• Möjlighet att göra upp eld eller tillgång till annan värmekälla ska vara
säkerställd (tändved eller motsvarande medföres).
• Möjlighet att komma i skydd från vind och nederbörd finns.
• Livsmedel och varm dryck ska finnas tillgängligt.
• Sambandsmedel ska finnas vid varje självständigt uppträdande enhet.
Om enheten förväntas uppträda utom räckvidd för sambandsmedel
ska kunskaper om nödbivackering finnas.
• Tillgång till sjuktransport för skadad personal.
• Hård fysisk ansträngning bör undvikas eller anpassas till rådande temperatur.
• Tid och möjlighet att upprätthålla stridsvärdet.
• Handlingsplaner, omfall eller alternativ för försämrade förhållanden
bör finnas och vara kända av personalen.
196
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
12 Säkerhet i kyla och värme
10. Mycket stor risk för kylskada. – I samband med verksamhet där
mycket stor risk föreligger för kylskada ska utöver mom 8–9 följande
beaktas:
• Perioder utomhus begränsas, om inte tillgång till i förväg fullt uppvärmd förläggning eller motsvarande finns.
• Vid särskilt svåra förhållanden övervägs om övningen ska avbrytas tillfälligt eller helt.
Övningar som innebär särskilda omständigheter
11. Övning i isvak. – Beslut om att genomföra övning som innebär särskilda omständigheter enligt nedan ska fattas av förbandschef som dessutom utser övningsledare. Endast personal som själva genomgått övning
i isvak får utses till övningsledare.
För hypotermiövning i kallt vatten utan is gäller reglerna i tillämpliga
delar.
Vid övning i isvak gäller följande regler:
• Deltagarna ska ha grundläggande kunskaper i övergång på is.
• Deltagare ska medföra ett komplett ombyte av kläder.
• Deltagarna ska vara fullt friska och inneha högt stridsvärde.
• Övningsledare ska innan övning informera sig om vilka som har tidigare kylskada eller köldkänslighet.
• Deltagare med tidigare kylskada eller köldkänslighet ska ges tillfälle till
ombyte i uppvärmt utrymme.
• Övningar i isvak får endast ske på fast is, brygga eller motsvarande som
bär övningsdeltagare.
• Övningar i isvak får inte ske i strömmande vatten.
• Personal som ska kliva i isvak ska vara simkunnig, ha heltäckande
klädsel, ha livlina fastbunden om midjan och isdubbar.
SäkI G - 13
197
Datum för utdrag:
14-03-26
12 Säkerhet i kyla och värme
• Två personer ska vara beredda att dra upp personen ur isvaken.
• Personal utbildad i hjärt- och lungräddning ska finnas på övningsplatsen.
• Uppvärmt utrymme, t ex tält eller motsvarande ska finnas i omedelbar
anslutning till övningsplatsen. Varm dryck ska finnas tillgänglig.
• Vid –15 °C och kallare enligt vindkyletabell bild 12:1 bör övningsledaren överväga om övningen ska genomföras.
• Vid –15 °C och kallare enligt vindkyletabell bild 12:1 ska ombyte ske i
uppvärmt utrymme.
• Innan deltagarna lämnar platsen ska övningsledningen kontrollera
varje individs välbefinnande och att kylskador inte bedöms uppstå.
• Efter övning ska isvak avgränsas och märkas ut.
Se även SäkI Ögång vatten.
12. Uppträdande i marin miljö. – Vid övning med mindre, öppna
båtar/flottar ska:
• Utrustningen anpassas till kyleffekten med hänsyn tagen till vind, temperatur i luft och vatten samt möjlighet till hjälp/skydd.
• Kniv och räddningsväst ska alltid bäras av all personal.
• Risken för nedisning beaktas.
• Färdplan upprättas och finnas tillgänglig hos övningsledning.
• Minst räddningsdräkt bäras vid övning med livflotte eller motsvarande, om övningen sker utanför hamn och vattentemperaturen
understiger +10 ºC.
• Snabb avtransport för behandling på sjukhus ska vara förberedd med
t ex sjuktransportbil, helikopter eller båt med uppvärmt utrymme. Allmänt nedkyld person transporteras i rumstemperatur.
198
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
12 Säkerhet i kyla och värme
Verksamhet vid värmebelastning
13. Uppföljning – Vid verksamhet där risk hög värmebelastning föreligger ska övervakning av personal, temperatur, luftfuktighet och vind samt
miljö förhållandena i övrigt kontinuerligt följas upp.
14. Risker vid värmebelastning – Följande ska beaktas:
• Anpassa den fysiska aktiviteten (tempo och varaktighet), klädsel,
utrustning, tid på dygnet.
• Bristfällig vätskebalans.
• Hög relativ luftfuktighet.
• Kläder och skyddsutrustning hämmar värmeavgivningen och dess vikt
ökar värmeproduktionen.
• Normal stridsutrustning begränsar värmeavgivningen så mycket att
vanliga kombinationer av fysisk aktivitet och svenskt sommarklimat
kan leda till överhettning och livsfarlig värmekollaps.
• Risk för överhettning ska vägas mot behov av kroppsskydd.
• Observera personalen och beordra personal med avvikande beteende
(t ex förvirrad, vacklande) att avbryta verksamheten.
• Fall av misstänkt överhettning är ett tecken på att övrig personal kan
vara utsatta för riskfylld värmebelastning.
Som illustration kan nämnas att det vid snabbmarsch om cirka
20 km med stridsutrustning och kroppsskydd finns risk för värmekollaps redan vid en omgivningstemperatur av +10 °C.
SäkI G - 13
199
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
13 Brandförsvar
Allmänt
1. Brandrisk. – Vid skjutning och användning av brandfarliga och
explosiva varor kan brand lätt uppstå i skog och mark, framför allt vid
skjutning med brand-, lys-, signal, spårljus- och rök(spår)ammunition.
Se även bilaga 6.
Då mark- och väderförhållandena är sådana att växtligheten lätt kan ta
eld, kan också användningen av markeringsmedel medföra brandrisk.
Bränder kan lätt uppstå genom att rester av stubiner, pappers- och
papphylsor eller liknande med kvarvarande glöd kastas omkring.
Antändning kan även ske utanför markeringsmedlens riskområden.
Dessa riskområden är beräknade för att ge skydd för personskador vid
explosionen.
Även vid skjutning med signalpistol och närlys måste brandrisken
beaktas. Utskjutningsvinkeln ska vara så stor att verkansdelar/lyskroppen (-arna) har brunnit ut före nedslaget, se även SäkI Ehv/Pv,
kapitel 5.
SäkI G - 13
201
Datum för utdrag:
14-03-26
13 Brandförsvar
Förebyggande åtgärder
2. Brandriskprognos. – Stark torka och hård blåst ger ett högt brandriskvärde (skala 1-5 med tilläggsrisker som åska och extremt torrt). Under
perioden maj-augusti (skogsbrandsäsongen) utarbetar SMHI, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut, brandriskprognoser. Brandriskprognoserna upprättas dagligen. FM METOCC eller SOS Alarms centraler kan informera om gällande brandriskprognos. Brandriskprognoser
återfinns även på SMHI och MSB hemsidor på Internet.
3. Brandriskvärden. – Innebörden av brandriskvärdena framgår av
tabell 13:1.
Tabell 13:1 Brandriskvärden
Brandriskvärde
Innebörd
1
Mycket liten brandrisk
2
Liten brandrisk
3
Normal brandrisk
4
Stor brandrisk
5
Mycket stor brandrisk
5E
Extremt stor brandrisk
Ingen åskrisk
Liten åskrisk
Åska
Måttlig åskrisk
Stor åskrisk
202
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
13 Brandförsvar
4. Brandriskvarning. – Information om brandrisk delges inom förband
enligt förbandschefens bestämmande.
Under perioder med stor och mycket stor brandrisk bör förbandschef införa erforderliga restriktioner för genomförande av
övningar med brand-, lys-, signal, spårljus- och rökammunition.
5. Stor brandrisk. – Vid stor och mycket stor brandrisk ska övningsledare överväga om övningen kan uppskjutas till en tidpunkt då risken för
uppkomst och spridning av brand är mindre.
6. Brandberedskap. – Brandberedskapens nivå bör anpassas efter den
lokala situationen varvid brandriskprognosen kan ge vägledning. För att
delge övningens omfattning, var och när den äger rum samt inhämta
information om vilken brandberedskap som erfordras bör förbandschef
eller övningsledare samråda med den kommunala räddningstjänsten.
7. Oexploderad ammunition. – Vid brand i målområde måste risken
för detonerande OXA beaktas. Övningsdeltagare orienteras före övning
genom övningsledarens försorg om brandberedskap och åtgärder vid
brand inom målområde med OXA. Se även kapitel 8 och bilaga 6.
Brandutbildning
8. Förbandschef. – Förbandschef ansvarar för utbildning i förebyggande
brandförsvar som ska omfatta fasta släckutrustningar, utrymningsvägar
samt samlingsplats efter larm. Utbildningen ska genomföras snarast och
senast inom en vecka från ankomst för ny personal. Utbildningen upprepas vid behov.
SäkI G - 13
203
Datum för utdrag:
14-03-26
13 Brandförsvar
9. Grunder. – Brandutbildning syftar till att uppnå grundlagd kompetens hos Försvarsmaktens personal att hantera svåra situationer som kan
uppkomma vid brand.
10. Övningsledare. – Vid vissa övningar krävs särskilt behörighetsbevis
för övningsledare, se SäkI BRök.
204
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
14 Rapportering vid avvikelser
Grunder
1. Begrepp. –
OTM (olyckor och tillbud vid markverksamhet inom Försvarsmakten):
Samlingsbegrepp som avser olyckor, tillbud, iakttagelser och förbättringsförslag inom markverksamheten och omfattar skador på personal, materiel, egendom och yttre miljö.
Iakttagelse: Är en händelse som upplevts och bedömts kunnat leda till
en olägenhet, ett eventuellt tillbud, ohälsa eller olycka. Den kan också
upplevas påverka processen, rutiner eller säkerhetsbestämmelser. En
iakttagelse bör rapporteras. En iakttagelse kan även rendera i ett förslag till förbättring, utan att definieras som olycka eller tillbud, utan
som förbättringsförslag.
Tillbud: Avvikelse som bedömts kunna leda till skada, allvarlig skada
eller haveri (personal, materiel eller yttre miljön), d v s risk för olycka
har förevarit.
Olycka: Avvikelse som inneburit skada, allvarlig skada eller haveri på
personal, materiel eller den yttre miljön.
SäkI G - 13
205
Datum för utdrag:
14-03-26
14 Rapportering vid avvikelser
2. Föreskrifter m m. – Föreskrifter och grundläggande allmänna rutiner
för avvikelserapportering och undersökning av iakttagelser, tillbud och
olyckor återfinns i skrivelser utfärdade av central verksamhetsutövare
med verksamhetssäkerhetsansvar. Underlag för rapportering återfinns
också i RMM-G bilaga 1, RMM-M bilaga 2, RMS-S och FMMS samt i
RML.
3. Syfte med rapportering. – Syftet med rapportering av avvikelser är
ytterst att åtgärder på lokal och central nivå ska kunna ske för att förhindra att avvikelsen uppstår igen. D v s att erhålla underlag för den fortsatta
utvecklingen av verksamhetssäkerheten.
Direktrapporten syftar dessutom till att snabbt kunna sprida information
inom FM då en allvarlig avvikelse har skett till bland annat central verksamhetsutövare så denne eventuellt kan stoppa användandet av ett system
och HKV Informationsstab så de kan ge en saklig och rätt information.
4. Rutiner inom förband. – Chef för förband ska utforma och fastställa
tydliga rutiner avseende vilka åtgärder som ska vidtas vid en avvikelse i
verksamheten. Rutinerna ska inarbetas i förbandets Förbandsmanual.
Av rutinerna ska framgå rapporteringsvägar, krav på undersökning
med mera.
Rutinerna ska vara väl kända av all personal och utformade utifrån de
föreskrifter och allmänna rutiner som fastställts av central verksamhetsutövare med verksamhetssäkerhetsansvar.
206
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
14 Rapportering vid avvikelser
Rapportering
5. Rapport från enskild. – Alla avvikelser ska av berörd personal rapporteras enligt de rutiner som fastställts av chef för förband. Blanketter i
digital- eller pappersform, som ska användas av den enskilde, ska vara
enkelt utformade och finnas lätt tillgängliga. Rutiner för inrapportering är
beskrivna i FM MM1 underbilaga 9.3. I samband med större förbandsövningar då flera förband samövar ska i övningsbestämmelser (motsvarande) normalt finnas angivet hur avvikelserapportering ska ske.
6. Rapport från förband. – Rapport från förband görs enligt fastställda
rutiner enligt mom 4, FM MM och förbandens förbandsmanualer.
7. Försvarsmaktens rapportering till tillsynsmyndighet. – I vissa fall
ska rapportering även ske, utan dröjsmål, till bland annat Arbetsmiljöverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Strålsäkerhetsmyndigheten, Elsäkerhetsverkets inspektionsdistrikt och Generalläkaren.
Rapportering sker enligt fastställda rutiner från central verksamhetsutövare med verksamhetssäkerhetsansvar.
1. HKV 2010-06-18 14 900:51369 Försvarsmaktens marksäkerhetsmanual (FM MM)
SäkI G - 13
207
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
15 Elsäkerhet
Grunder
1. Grunder. – Elsäkerheten regleras i Arbetsmiljölagen och Ellagen.
Dessa lagar med tillhörande förordningar och föreskrifter de grundkrav som ska uppfyllas för att undvika skador på personal och egendom.
Försvarsmakten har unika elektriska system, elektriska anläggningar
och unik elektrisk materiel. Försvarsmakten genomför insatser i olika
världsdelar med extrema väderförhållanden som ställer mycket höga
krav på både personal och strömförsörjningsystem.
Försvarsmakten har med stöd av ovan nämnda lagstiftning och krav
på insatsförmåga utfärdat riktlinjer för organisationens systematiska
elsäkerhetsarbete, Handbok för elsäkerhet inom Försvarsmakten
(H Elsäk). Handboken beskriver hur elsäkerhetsarbetet i Försvarsmakten ska bedrivas och är ett verktyg som utgör stöd för C OrgE och
dennes personal i att implementera, bedriva och vidmakthålla ett systematiskt elsäkerhetsarbete. För Försvarsmakten är ett systematiskt
elsäkerhetsarbete avgörande för att elkompetens och elsystem ska finnas i rätt mängd på rätt plats och vid rätt tidpunkt, förutsättningar som
är nödvändigt för att säkerställa en robust och tillförlitlig strömförsörjning vid utbildning, övning och insats.
SäkI G - 13
209
Datum för utdrag:
14-03-26
15 Elsäkerhet
Ansvar
2. Övergripande elsäkerhetsansvar. – Elsäkerhet som en del av Försvarsmaktens arbetsmiljöarbete är ett arbetsgivaransvar. För att elsäkerhetens grundkrav ska uppfyllas t ex i förbandsverksamhet, krävs en kombination av en ansvarsmedveten och elsäkerhetsinformerad arbetsgivare
samt välutbildad och kompetent elteknisk personal. Enligt ellagstiftningen indelas elsäkerhet i tre ansvarsområden, nämligen personsäkerhets-, elanläggnings- och elbehörighetsansvar. Personsäkerhetsansvaret
åvilar arbetsgivaren, elanläggningsansvaret åvilar elanläggningsinnehavaren och en av tillsynsmyndigheten angiven person har elbehörighetsansvaret.
Ellagstiftningen förutsätter att den som bedriver verksamhet har klarat ut
vem eller vilka i organisationen som ansvarar för elsäkerhetens olika
ansvarsområden.
För att tydliggöra rollerna inom respektive ansvarsområde har Försvarsmakten tilldelat varje område en färg:
• Personsäkerhetsansvar–Blå; innebär bland annat att det åligger
arbetsgivaren att se till att varje elarbete eller åtgärd utförs på ett sådant
sätt att kraven på nödvändig säkerhet för personer och egendom uppfylls. Det innebär också att arbetsgivaren för varje arbete där det finns
en elektrisk risk, utse en för arbetet ansvarig person – den elarbetsansvarige.
• Elanläggningsansvar–Grön; innebär bland annat att det åligger elanläggningsinnehavare att utöva fortlöpande och periodisk kontroll, så
att elanläggningen/elanordning ger nödvändig säkerhet för personer,
husdjur och egendom. Det innebär också att för varje elektrisk anläggning ska finnas en ansvarig person – den eldriftsansvarige. Inom en
anläggning kan det finnas fler än en elanläggningsinnehavare, t ex
både Fortifikationsverket och Försvarsmakten.
210
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
15 Elsäkerhet
• Elbehörighetsansvar–Röd; innebär bland annat krav på den personal
som utför ingrepp i elektriska starkströmsanläggningar ska ha erforderlig kompetens. Arbetsgivaren ska tillse att elbehörighetskrävande
arbeten utförs av behörig elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör. Det innebär också att den del av den elektriska
starkströmsanläggningen eller anordningen som arbetet omfattar har
kontrollerats i betryggande omfattning innan den tas i bruk.
Arbets
Inneha
va
re
giv
ar
e
Elarbetsansvar
Elanläggningsansvar
Elinsta
lla
t
ör
Elbehörighetsansvar
Bild 15:1 Ansvarsområden
3. Elsäkerhetsansvar inom Försvarsmakten. –
• SÄKINSP tillhandahåller FM elsäkerhetshandläggare med uppgift att
stödja FM övergripande elsäkerhetsarbete.
• C INS ansvarar för att INSS och TS bedriver ett systematiskt elsäkerhetsarbete, att INS elsäkerhetsofficer utses och att elsäkerhetsanalys
som fortlöpande klargör gränsytor och ansvarsförhållanden mellan TS
och insatsförband är framtagna. Erforderliga elsäkerhetsroller utses
inom TS.
SäkI G - 13
211
Datum för utdrag:
14-03-26
15 Elsäkerhet
• C OrgE ansvarar för att ett systematiskt elsäkerhetsarbete bedrivs
inom den egna organisationen och att en resurs t ex i form av elsäkerhetsofficer eller elsäkerhetshandläggare som stödjer chefen och linjeorganisationen med detta arbete är utsedd.
C OrgE uppfyller sitt elsäkerhetsansvar bl a genom att stödja elsäkerhetsprocessen så att elsäkerhet ingår som en naturlig del i planeringsoch rekognoseringsfaser, inte bara inför och under utbildning, övning
och insats utan även vid evenemang där allmänheten deltar, så som
garnisons- och rekryteringsdagar samt uppvisningar.
C OrgE ansvar uppfylls även genom att, efter elsäkerhetsanalyser, fördela uppgifter till sina direkt underställda chefer samt att OrgE elsäkerhetsarbete beskrivs i OrgE förbandsmanual som ska vara tillgänglig
för personalen. Där så är möjligt samordnas stödresursen för elsäkerhet inom garnisonen.
• Underställda chefer vid OrgE svarar för att ett systematiskt elsäkerhetsarbete analyseras, implementeras och vidmakthålls i den dagliga verksamheten.
• Elsäkerhetsofficer eller elsäkerhetshandläggare stödjer C OrgE i att
bedriva ett systematiskt elsäkerhetsarbete och underställda chefer i att
analysera verksamheten, samt implementera och vidmakthålla det systematiska arbetet. Stödresursen svarar för elsäkerhetsarbetets kontinuitet och bör placeras i OrgE produktionsorganisation. Denna placering
ger fås möjligheten att stödja hela C OrgE organisation, t ex vid uppbyggnad av insatsförband, vid insatsförband under gruppering, hemvärnsförband, vid övningsfält och inom övrig produktionsverksamhet.
212
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
15 Elsäkerhet
Övrigt
4. Övrigt. – Försvarsmakten använder i många fall tillfälliga elanläggningar såsom mobila elektriska anläggningar i fält. En tillfällig elanläggning är en anläggning som används på platser med krävande miljö och
utsätts för omild behandling. De ska lätt kunna sättas upp, tas ner och
transporteras. Olika slag av elektriska anordningar och elektrisk materiel
ska lätta kunna anslutas under betryggande säkerhet.
Tillfälliga elanläggningar omfattas av högre elsäkerhetskrav än motsvarande fasta elanläggningar inomhus både avseende materiel och personalens kompetens.
Det finns många fackord och fackbegrepp inom elområdet som är viktiga
att känna till för att bättre förstå ellagstiftningens och H Elsäks bakgrund
och syfte. För mer detaljerad information om elsäkerhet inom Försvarsmakten, se H Elsäk.
5. Generella elsäkerhetsstyrningar. –
• Endast utsedd personal så som elarbetsansvarige, elinstallatör eller
yrkesman får göra ingrepp i elektrisk anläggning eller elektrisk materiel.
• Alla ska utan dröjsmål rapportera tillbud och olycksfall.
• Den som utsatts för strömgenomgång ska omgående undersökas av
läkare.
• Endast elektriska anläggningar och elektrisk materiel (apparater) som
är verksamhetstillhörande (ej privata), får anslutas eller användas i
tjänsten. Lokala avvikelser kan förekomma.
• Elektrisk materiel ska vara vald för rätt miljö och ändamål.
• Det är inte tillåtet att använda trasig eller felaktig elektrisk materiel.
SäkI G - 13
213
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig
explosiv vara
Grunder
1. Explosiv vara. – Till explosiva varor hänförs
a. explosiva ämnen och blandningar
b. explosiva föremål
c. ämnen, blandningar och föremål som inte omfattas av a eller b men
som tillverkas i avsikt att framkalla en verkan genom en explosion
eller en pyroteknisk effekt.
2. Tillämpningsområde och syfte. – Hantering av ammunition och
övrig explosiv vara regleras i första hand i lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, förordning (2010:1075) om brandfarliga
och explosiva varor med tillhörande föreskrifter (SÄIFS, SRVFS och
MSBFS).
Detta kapitel omfattar kompletterande bestämmelser respektive tilllämpliga undantag för hantering, med undantag av transport, av
ammunition och övriga explosiva varor vid fältmässig övning.
Bestämmelserna är även, tillsammans med övriga styrande dokument,
tillämpliga under uppbyggnadsskedet av en insats utanför Sverige om
inte annat beslut fattats. Se även IFTEX 2011, 18:1.
Bestämmelsernas syfte är att så långt möjligt hindra, förebygga och
begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan
uppkomma genom brand eller explosion orsakad av explosiva varor.
SäkI G - 13
215
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
3. Fältmässig övning. – Med fältmässig övning avses sådan övning och
utbildning som syftar till att personal och förband ska kunna verka under
krigsliknande förhållanden med fastställd materiel.
4. Tillämpning av IFTEX. – Försvarsmaktsspecifika tillämpningsbestämmelser för hanteringen vid andra tillfällen än vid fältmässig övning
och uppbyggnad av insats framgår av Försvarsmaktens instruktion för förvaring och transport av explosiva varor (IFTEX).
5. Ammunitionsfordon. – Med ammunitionsfordon avses i detta kapitel varje fordon som är avsett för ammunitionstransport samt dessutom
varje fordon som huvudsakligen är lastat med ammunition.
6. Explosivämnesvikt. – Med explosivämnesvikt avses den nettovikt
explosivämne som ingår i ammunitionen. Nettovikten framgår av
AMKAT SYST FÖRT och AMKAT DATA/BILD.
7. Skarp och lös ammunition. – Skarp och lös ammunition ska hållas
väl åtskilda under förvaring, hantering och transport, så att sammanblandning eller förväxling inte kan ske. Övningsledare ska ge detaljerade
anvisningar för varje särskilt fall, se 3:11 och 3:19.
Kompetens
8. Kompetens. – All personal som hanterar explosiv vara ska ha sådana
kunskaper som krävs för att kunna hantera varorna på ett säkert sätt och
vara medveten om de risker som finns med varorna.
216
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
Skydd mot brand
9. Rökning och öppen eld. – Den personal som lastar och lossar eller på
annat sätt hanterar ammunition eller övrig explosiv vara får inte röka,
handskas med öppen eld eller under arbetet vidta åtgärder som kan leda
till farliga gnistor eller farlig uppvärmning.
Förbudsskyltar ska sättas upp vid hanteringsstället och placeras så att de
är väl synliga. Erforderligt antal skyltar ska medföras på fordon som transporterar ammunition och övrig explosiv vara, se bild 16:1
Bild 16:1 Rökning och öppen eld förbjuden
Rökning eller annat förande av öppen eld får inte ske närmare än 15 m
från ett ammunitionsupplag eller ett lastat ammunitionsfordon.
Släckmateriel vid lastning/lossning ska finnas i den omfattning som anges
i SäkI Tp farligt gods, kapitel 2 och vid ammunitionsupplag i det antal pulversläckare som erfordras beroende på upplagets storlek, lokalisering och
vindriktning.
10. Heta föremål på fordon. – Materiel som kan medföra antändningsrisk, t ex heta tältspisar, får inte lastas på ammunitionsfordon.
11. Övning med ammunition. – Övning med skarp eller lös ammunition, t ex eldöverfall/överfall, som kan medföra risk för oavsiktlig explosion eller brand får inte genomföras mot ammunitionstransport eller
ammunitionsupplag, se bild 16:2.
SäkI G - 13
217
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
Bild 16:2 Eldöverfall
Observera att eldgivning inte får ske från fordonet/upplaget eller
inom radie av 15 meter från fordonet/upplaget. Ej heller får verkansdel som exempelvis lyssats skjutas mot eller i närheten av
fordonet.
Märkning och förvaringskod (F-kod)
12. Transportklassificering. – Explosiva varor ska vara godkända och
klassificerade av MSB. Klassificeringen görs enligt FN:s rekommendationer för transport av farligt gods.
Klassificeringen består av en riskgrupp och en samhanteringsgrupp. Riskgruppen består av en sifferkombination som anger vilken risk det finns
med de explosiva varorna. Samhanteringsgruppen, som anger hur
varorna får samlastas, anges med en bokstav. Tillsammans bildar dessa en
klassificeringskod.
218
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
13. Riskgrupper. – Explosiva ämnen och föremål utgör klass 1 och indelas i 6 riskgrupper enligt följande:
Riskgrupper
1.1
Ämnen och föremål med risk för massexplosion (en massexplosion är en
explosion som påverkar så gott som hela lasten praktiskt taget samtidigt).
1.2
Ämnen och föremål med risk för splitter och kaststycken men inte för massexplosion.
1.3
Ämnen och föremål med risk för brand, och mindre risk för tryckvåg, splitter
och kaststycken men inte för massexplosion,
a. vars förbränning ger upphov till avsevärd strålningsvärme, eller
b. vilka brinner efter varandra och ger upphov till mindre verkningar genom
tryckvåg eller splitter och kaststycken.
1.4
Ämnen och föremål med endast obetydlig explosionsrisk i händelse av
antändning eller initiering under transport. Verkningarna är i stort sett
begränsade till kollit och det kan inte förväntas splitter av betydande storlek
eller utbredning. Brand utifrån får inte förorsaka praktiskt taget samtidig
explosion av så gott som hela kollits innehåll.
1.5
Mycket okänsliga ämnen med risk för massexplosion men med mycket liten
sannolikhet för initiering eller för övergång från brand till detonation under
normala transportförhållanden. Ett minimikrav är att de inte får explodera vid
test med yttre brand.
1.6
Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion. Föremålen innehåller
endast extremt okänsliga ämnen och där sannolikheten för oavsiktlig antändning eller utbredning är försumbar.
Anmärkning
1. Faran med föremål i riskgrupp 1.6 är begränsad till explosion av enstaka föremål.
SäkI G - 13
219
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
14. Samhanteringsgrupper. – Följande samhanteringsgrupper finns
Samhanteringsgrupper
A
Tändämne
B
Föremål som innehåller tändämne och färre än två effektiva säkringsanordningar. Vissa föremål såsom sprängkapslar, apterade sprängkapslar och tändhattar ingår, även om de inte innehåller något tändämne.
C
Krut (utom svartkrut) eller annat deflagrerande explosivämne eller föremål
som innehåller sådant explosivämne.
D
Sprängämne, svartkrut eller föremål som innehåller sprängämne, i samtliga
fall utan tändsystem och utan drivladdning, eller föremål som innehåller tändämne och som har två eller fler effektiva säkringsanordningar.
E
Föremål som innehåller sprängämne utan tändsystem, men med drivladdning
(annan än sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola
(spontantändande) vätskor).
F
Föremål som innehåller sprängämne med eget tändsystem, med drivladdning
(annan än sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola
(spontantändande) vätskor) eller utan drivladdning.
G
Pyrotekniskt ämne, eller föremål innehållande pyrotekniskt ämne, eller föremål som innehåller både explosivämne och lyssats, brandsats, tårgassats eller
röksats (utom föremål som aktiveras av vatten eller innehåller vit fosfor, fosfider, pyrofort ämne, brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor).
H
Föremål som innehåller både explosivämne och vit fosfor.
J
Föremål som innehåller både explosivämne och brandfarlig vätska eller gel.
K
Föremål som innehåller både explosivämne och giftigt kemiskt verkningsmedel.
L
Explosivämne eller föremål som innehåller explosivämne med särskild risk
(t ex beroende på aktivering vid kontakt med vatten eller på närvaro av hypergola (spontantändande) vätskor, fosfider eller pyrofort ämne) som kräver
separation av varje enskilt slag.
N
Föremål som endast innehåller extremt okänsliga ämnen.
S
Ämnen eller föremål så förpackade eller utformade att all verkan genom
vådatändning, oavsiktlig initiering eller oavsiktlig funktion begränsas till kollit, såvida inte kollit har skadats av brand. I så fall är dock all verkan av tryckvåg eller splitter och kaststycken så begränsad att brandbekämpning eller
andra nödåtgärder i kollits omedelbara närhet inte väsentligt inskränks eller
förhindras.
220
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
Anmärkning
1. Ett ämne eller föremål i en specificerad förpackning, får tillordnas endast en samhanteringsgrupp. Eftersom kriteriet för samhanteringsgrupp S är empiriskt, är inplaceringen
kopplad till provning för tillordning av en klassificeringskod.
2. Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får monteras eller samemballeras med egna
tändsystem, förutsatt att dessa har åtminstone två, av varandra oberoende, säkringsanordningar för att förhindra en explosion i händelse av en oavsiktlig antändning av
tändsystemet. Sådana kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp D eller E.
3. Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får samemballeras med egna tändsystem, vilka
inte har två, av varandra oberoende, säkringar (dvs tändmedel i samhanteringsgrupp
B), förutsatt att de uppfyller bestämmelsen för samemballering MP21 i 4.1.10 (ADR).
Sådana kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp D eller E.
4. Föremål får monteras eller samemballeras med egna tändsystem, förutsatt att dessa inte kan bringas till funktion under normala transportförhållanden.
5. Föremål i samhanteringsgrupperna C, D och E får samemballeras. Sådana kollin ska
tillordnas samhanteringsgrupp E.
15. Förvaringskod. – Förvaring av ammunition i förråd och i samlade
fältmässiga ammunitionsupplag styrs av på ammunitionsemballaget
anbringad F-kod t ex 214-1. Det finns förpackningar som är märkt enligt
ett tidigare system (TF-kod), t ex D-214-1. Bokstaven (A-E) angav en tidigare transportklassificering som inte används längre.
F-koden anger kortfattat följande egenskaper hos ammunitionseffekterna.
2
Den första siffran (2) anger ammunitionens känslighet för mekanisk påverkan t ex slag eller stötar, varvid 1 innebär extremt hög känslighet till 4 som
innebär låg känslighet. Exemplets siffra ”2” innebär att särskild försiktighet
ska iakttas vid hanteringen.
1
Den andra siffran (1) anger risk för oavsiktlig antändning eller utlösning
efter kemisk påverkan, av t ex fukt föreligger. Siffran ”1” innebär att sådan
risk föreligger, siffran tre innebär att någon sådan risk inte föreligger.
4
Den tredje siffran (4) anger ammunitionens verkansform, där 1-3 innebär
risk för massexplosion med olika svår splitterverkan samt risk för brand.
Verkansformen 4 innebär risk för patronvisa explosioner med svår till
begränsad splitterverkan. Verkansformen 5 ger mycket begränsad splitterverkan, 6 innebär risk för rök eller giftiga gaser och 7 anger att riskerna är
försumbara vid förvaring.
SäkI G - 13
221
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
1
F-kodens sista siffra (1) visar vilket förvaringssätt som gäller för den explosiva varan.
Ammunition som har 1 som sista siffra behöver aldrig separat- eller specialförvaras och får förvaras tillsammans med annan ammunition som har 1
som sista siffra.
Förvaringssättet 2 anger att varan är ett tändmedel som inte får förvaras tillsammans med andra explosiva varor.
Förvaringssättet 3 finns på ammunition som innehåller krut (utom svartkrut) och vissa sprängämnen. Sådana varor ska separatförvaras i förråd/upplag.
Varor som innehåller pyrotekniska ämnen med risk för självantändning vid
kontakt med fukt och/eller luft har alltid förvaringssätt 4 och ska separatförvaras, skilda från ammunition med andra förvaringssätt.
Siffra 5 används i första hand för rökhandgranat 56. En 6:a innebär att speciella förvaringskrav gäller för ammunitionen.
Siffrorna 7-8 är vakanta.
Siffran 9 finns på pall och förpackningsmateriel som inte innehåller någon
explosiv vara men får förvaras i ett ammunitionsförråd/upplag. F-koden för
denna materiel är då 000-9, där nollornas funktion är att fylla ut F-kodens
positioner.
För OXA gäller inte F-koden.
För klickad eller skadad ammunition och klickad eller skadad övrig explosiv vara gäller inte längre F-koden förutom förvaringssättet.
Klickad eller skadad ammunition eller/och klickad eller skadad övrig
explosiv vara som inte åtgärdats som OXA enligt SäkI Amröj, kapitel 2
samt H Am- och minröj oskadliggörandeteknik ska förvaras åtskild från
annan ammunition eller övrig explosiv vara, separatförvaras, se även
IFTEX.
16. Försöksammunition. – För försöksammunition och övrig icke fastställd explosiv vara anges ingen F-kod. I stället ska ett hanteringstillstånd
ha utfärdats av MSB innan varan får hanteras. Regler för hantering av
sådan ammunition återfinns i IFTEX.
222
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
17. Emballage. – Ammunition och övrig explosiv vara ska förpackas i
godkända emballage. Nyare emballage för explosiv vara är försett med en
typgodkännandemärkning som visar att emballaget är godkänt för explosiva ämnen och föremål enligt FN-rekommendationerna för transport av
farligt gods.
Övergångsbestämmelser: Försvarsmaktens äldre emballage
för ammunition och övrig explosiv vara som inte uppfyller
kraven om typgodkännande enligt FN:s rekommendationer
får användas tills vidare.
18. Märkning och etikettering av kollin. – Kollin för explosiv vara ska
vara märkta enligt följande:
• UN-nummer för innehållet i kollit. Före UN-numret ska bokstäverna
UN skrivas.
• Officiell transportbenämning som den anges i AMKAT SYSTFÖRT,
databasen FREJ eller ADR/RID. Vid internationell transport ska transportbenämningen, förutom på svenska, även anges på något av språken engelska, franska eller tyska.
• Den eller de etiketter som föreskrivs för innehållet i kollit. Etiketten/erna ska placeras på minst en av kollits sidor intill UN-numret, se SäkI
Tp farligt gods, kapitel 2. Etiketterna ska visa riskgrupp och samhanteringsgrupp (klassificeringskod).
• F-koden ska finnas på kollit och i vissa fall på varan.
SäkI G - 13
223
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
Bild 16:3 Exempel på kolli märkt och etiketterat för transport
UN-nummer, benämning och klassificeringskod framgår av AMKAT
SYSTFÖRT, databasen FREJ eller ADR/RID.
Märkningen ska vara tydlig och varaktig.
Med kolli avses den slutliga produkten av förpackning, bestående av
emballaget och dess innehåll förberett för avsändning.
19. Tomemballage. – Märkningen på en förpackning till ammunition
och övrig explosiv vara ska i normalfallet makuleras omedelbart efter det
att förpackningen har tömts på ammunitionen eller den explosiva varan.
Makulering ska ske enligt anvisningar i IFTEX.
Märkningen på tömda förpackningar behöver dock inte makuleras under
pågående övningsmoment.
Märkningen på tömda förpackningar som avses användas för återlämning av överbliven ammunition eller övrig explosiv vara under eller efter
övning behöver inte makuleras.
Alla märkta tomemballage ska hållas under uppsikt eller bevakas.
224
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
Allt tomemballage vars märkning inte förstörts, ska inlämnas till förråd
senast i samband med redovisning av uttagen ammunition och övrig
explosiv vara. Förrådet svarar för att åtgärder enligt IFTEX genomförs.
Rekommenderade avstånd och bevakning
20. Rekommenderade avstånd för ammunitionslastade fordon. –
Ammunitionslastade fordon ska ställas upp på ett betryggande avstånd
från bebyggelse och från platser där många människor brukar samlas.
Rekommenderade minsta avstånd framgår av tabell 16:1.
Vid uppställning på andra platser än ovanstående, t ex grupperingsplatser, fordonsuppställningsplatser och liknande, ska avståndet mellan
ammunitionslastade fordon vara minst 50 m. Även avstånd mellan
ammunitionslastat fordon och annat ammunitionsupplag ska vara minst
50 meter.
När fordon används som upplag gäller föreskrifter enligt mom 23– 25.
21. Bevakning. – Ammunitionsupplag och ammunitionsfordon som
uppträder enskilt eller i förband ska bevakas. Bevakningspersonalen ska
känna till var släckmaterielen finns och hur denna ska användas, se
bild 16:4. Bestämmelser för bevakning av stöldbegärlig ammunition
framgår av H SÄK Vap Am.
SäkI G - 13
225
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
Bild 16:4 Bevakning av ammunitionsfordon
Ammunitionsupplag
22. Plats för ammunitionsupplag – Om möjligt bör placering av
ammunitionsupplag väljas på ett sådant sätt att möjligheter att skilja upplagen från varandra med naturliga skyddsvallar kan utnyttjas. Vid torka
bör mark med lättantändlig undervegetation undvikas.
Marken inom 15 meter från upplaget rensas från grenar, ris och annat
lättantändligt material. Avfallet ska föras undan till betryggande avstånd
från upplaget. I mån av tid kan ett 0,3 meter brett branddike ordnas minst
15 meter från upplaget.
226
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
Om ammunitionen inte läggs i en naturlig sänka bör den om tiden medger grävas ned eller vallas in för att uppnå viss skyddseffekt. Dränering
kan då också behöva utföras.
23. Avstånd. – Ammunition såväl marklagd som upplastad, ska förvaras
skiljd från förläggningsplatser och uppställda fordon med ett avstånd på
minst 50 m. Avståndet till drivmedelsfordon/tankningsplats/drivmedelsupplag eller motsvarande ska vara minst 100 m.
Avstånd mellan upplag och friliggande kraftledningar ska vara minst
50 m om kraftledningens konstruktionsspänning är under 145 kV. Vid
konstruktionsspänning på 145 kV eller högre ska avståndet uppgå till
minst 100 m.
Avstånd mellan mindre ammunitionsupplag, < 20 kg nettovikt explosivämne och naturgasledning ska vara minst 75 m, vid större upplag bestäms
minsta avstånd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
i varje enskilt fall. För upplag utanför Sveriges gränser fattas beslut om
avstånd mellan större upplag och naturgasledning av chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion istället för MSB.
Avstånd mellan olika ammunitionsupplag ska vara minst 50 meter.
Avstånd till bebyggelse och platser där många människor brukar samlas
framgår av tabell 16:1.
Tabell 16:1 Avstånd
Explosivämnesvikt, kg
Avstånd, m (avrundat till närmast högre 50-tal m)
≤ 50
150
≤ 500
250
≤ 1 000
300
≤ 1 500
350
≤ 2 000
400
≤ 5 000
550
SäkI G - 13
227
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
Vid upplag som endast innehåller ammunition tillhörande klass 1.4 får
avståndet minskas till minst 5 m vid mängder upp till 50 kg och till minst
50 meter för upplag innehållande en explosivämnesvikt på 50 kg eller mer.
För upplag med mer än 5 000 kg explosivämnesvikt framgår minsta
avstånd till bebyggelse och andra skyddsobjekt av IFTEX samt MSBFS om
förvaring av explosiva varor.
24. TOLO. – Vid upprättande av tanknings- och laddningsomgång,
TOLO, ska avstånden mellan ammunitionsfordon vara minst 25 m.
Avståndet mellan ammunitionsfordon och drivmedelsfordon ska vara
minst 50 m. Då tankning och laddning utförs samtidigt ska avståndet mellan ammunitions- och drivmedelsfordon vara minst 100 m.
25. Separatförvaring. – Sprängmedel och tändmedel hålls åtskilda från
varandra och läggs avskilda från övrig ammunition, så att ingen verkansöverföring från tändmedel kan ske. Avståndet mellan förvaringsplatserna
får inte understiga 50 m.
Om ammunitionslasten från flera fordon tillfälligt läggs upp i samma
ammunitionsupplag bör fordonslasterna förvaras åtskilda.
Bild 16:5 Ammunitionsupplag
228
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
26. Stapling av ammunition. – Bryts enhetslaster ska ammunitionen
staplas i flera staplar som skiljs åt minst 0,5 meter. Höjden på en ammunitionsstapel får inte överstiga 1,5 meter. Varje stapel bör om möjligt
endast innehålla ett ammunitionsslag.
27. Fuktskydd. – Om ammunitionen lossas från fordonet ska underlag
ordnas som skyddar förpackningarna mot fukt från marken. För skydd
mot nederbörd täcks upplaget med presenning eller på annat betryggande
sätt. Presenningen ska läggas så att luft kan cirkulera mellan kolli och
täckning.
28. Skydd mot värme. – Upplag av ammunition och explosiv vara bör
skyddas mot direkt solinstrålning, speciellt vid höga omgivningstemperaturer. Detta kan exempelvis ske genom applicering av för ändamålet
lämpliga maskeringsnät/solskyddsnät över upplaget. Nätet ska dock placeras så att luft kan cirkulera mellan den förvarade varan och nätet.
Tillfällig förvaring
29. Tillfällig förvaring i ammunitionsbox i serviceförrådets
ammunitionsdel. – Föreskrifter för tillfällig förvaring av ammunition
och övriga explosiva varor finns i IFTEX.
Av föreskrifterna framgår att ammunition och övrig explosiv vara med
förvaringssätt 1 och verkansform 5-7 enligt F-koden får förvaras i boxarna. Kaliberbunden ammunition med 20 mm kaliber och grövre får inte
förvaras i utrymmena. Därutöver får följande ammunition och övrig
explosiv vara förvaras i boxen.
SäkI G - 13
229
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
Förrådsbeteckning
Förrådsbenämning
F-kod
M4020-529010
20/86 SLÖVNPRJ 86
325-1
M4020-529020
20/86 SLÖVNPRJ 86B
325-1
M4040-518001
40 GÖVNGR
325-1
M4747-120501
15 ELDMARKPTR54 a
315-4
M4747-400001
RÖKSTAV52 a
416-4
M4747-131001
SIGNATURLNG 86/95
434-1
M4040-238104
40 ÖVNGR 07
335-1
M4040-518004
40 GÖVNGR 07
335-1
a. Explosiv vara med förvaringssätt 4 får härvid samförvaras med övrig tillåten ammunition
under förutsättning att förvaringen sker i separata emballage och om möjligt i respektive
varas originalemballage.
30. Tillfällig förvaring i förvaringsfack i
utbildningsammunitionsförråd. – I facken får samma slag av ammunition och övriga explosiva varor läggas in som den som förvaras i förrådet.
De förvaringsregler som gäller för förrådet i övrigt ska då tillämpas.
Detta innebär att ammunition och övriga explosiva varor med olika förvaringssätt enligt F-koden, ska förvaras i skilda fack.
Härav följer att till exempel tändmedel som har förvaringssätt 2 enligt Fkoden, inte får förvaras i samma fack som ammunition och övrig explosiv
vara med annat förvaringssätt.
Dessutom ska de olika ammunitionsslagen förvaras i separata emballage
och om möjligt i respektive varas originalemballage.
31. Redovisning av ammunition. – Redovisning av uttagen ammunition och övrig explosiv vara ska ske snarast efter genomförd övning, dock
senast inom en vecka om inte annat avtalats och skriftligen dokumenterats. Förbrukad mängd ska bestyrkas av övningsledare.
230
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
Tillåten ammunition för utbildning och övningar
32. Tillhandahållen ammunition. – Endast sådan ammunition och
övriga explosiva varor som tillhandahållits genom FMV försorg och
omfattas av HKV beslut om användning får användas inom Försvarsmakten. De rutiner för säkerhetsgodkännanden och beslut om användning,
som framgår av Försvarsmaktens handbok för Systemsäkerhet (H SystSäk),
gäller produkter som anskaffats eller modifierats efter 1994-07-01.
Ammunition får inte brukas innan Högkvarteret har fattat beslut om
användning (BoA).
Tillåten ammunition för utbildning och insatser framgår av AMKAT
DATA/BILD, AMKAT SYSTFÖRT och databasen FREJ.
Tillåtna kombinationer av tändrör, granater och laddningar av SäkI Art
Grk Krb CAS, kapitel 10 och AMKAT DATA/BILD.
33. Användbarhetskoder (Anv-kod). – Ammunition och övrig explosiv
vara, som av olika tekniska eller säkerhetsmässiga skäl har begränsad
användbarhet, förses med Anv-kod. Koden bestäms, efter förslag från
FMV, av HKV.
HKV kan även fatta beslut om begränsningar i användningen av andra
skäl. Ett exempel på detta kan vara beslut om att viss sorts ammunition
eller övrig explosiv vara endast får användas vid utbildning.
Följande användbarhetskoder tillämpas, tabell 16:2.
SäkI G - 13
231
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
Tabell 16:2 Användbarhetskoder
Anvkod
Betydelse
Innebörd
Utmärks i förråd
med
1
Vakant
–
–
2
Reserverad för sär- Får inte användas för annat ändamål Skyltkort 2
skilt ändamål
än vad som anges i reservationsbeslutet. Reservationen är inte betingad av
säkerhetstekniska skäl
3
Begränsad lagrings- eller drifttid
Användningsförbud då angiven lagrings- eller drifttid har utgått
4
Kasserad
Användningsförbud. Avvakta besked Skyltkort 4
från HKV
5
Reserverad för
utbildning
Får inte användas för annat ändamål
än utbildning
Skyltkort 2
6
Reserverad för
undersökning
Användningsförbud i avvaktan på
teknisk undersökning
Skyltkort 5
7
Spärrad på grund
av tekniska fel
Användningsförbud. Vid kassation
Skyltkort 6
ska varan inte omföras till Anv-kod 4 Skyltetikett 16
8
Reserverad för
användning i krig
IKFN
Användningsförbud i fred med
undantag för av HKV beslutad
ammunitionsövervakning
Skyltkort 5
9
Reserverad för
revidering
Användningsförbud i avvaktan på
tekniska åtgärder
Skyltkort 5
232
Skyltkort 3
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara
Definitioner och förkortningar
I dessa regler har följande ord och uttryck använts med nedan angiven
betydelse.
Hantering
Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning,
omhändertagande, återvinning, destruktion,
saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden.
IFTEX
Försvarsmaktens instruktion för förvaring
och transport av ammunition och övrig
explosiv vara, del 1.
MSBFS
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling.
SRVFS
Statens räddningsverks författningssamling.
SÄIFS
Sprängämnesinspektionens författningssamling.
TOLO
Tanknings- och laddningsomgång.
SäkI G - 13
233
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
Grunder
1. Tillämpningsområde och syfte. – Hantering av brandfarliga
varor regleras i första hand i lag (2010:1011) om brandfarliga och
explosiva varor, förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande föreskrifter (SÄIFS, SRVFS och MSBFS).
Detta kapitel omfattar kompletterande bestämmelser respektive tilllämpliga undantag för hantering, med undantag av transport, av
brandfarliga varor vid fältmässig övning. Bestämmelserna är även, tillsammans med övriga styrande dokument, tillämpliga under uppbyggnadsskedet av en insats utanför Sverige om inte annat beslut fattats. Se
även BVKF 2006 23:1-2.
Bestämmelsernas syfte är att så långt som möjligt hindra, förebygga
och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som
kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga
varor.
2. Fältmässig övning. – Med fältmässig övning avses sådan utbildning och övning som syftar till att personal och förband ska kunna
verka under krigsliknande förhållande med fastställd materiel.
SäkI G - 13
235
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
Bild 17:1 Fältmässig övning
Om en berganläggning eller en annan cisternanläggning för brandfarliga
varor tas i anspråk under en fältmässig övning, ska de regler och villkor
som gäller för respektive anläggning följas. Detta gäller även då civila eller
militära distributionsanläggningar för fordons-, fartygs- eller flygdrivmedel används under övningen.
3. Tillämpning av BVKF. – Försvarsmaktspecifika tillämpningsbestämmelser för hanteringen vid andra tillfällen än vid fältmässig övning och
uppbyggnad av insats framgår av Försvarsmaktens gemensamma bestämmelser för åtgärder mot brand och explosionsfara, vattenförorening, kemisk
hälsopåverkan från brandfarliga varor m m (BVKF).
Förberedelser, krav på att underrätta civila
myndigheter
4. Övningsledare. – Övningsledare ska kontrollera om det finns fastställda vattenskyddsområden inom övningsområdet. Om sådana uppgifter inte kan erhållas vid eget förband eller i övrigt inom Försvarsmakten
ska länsstyrelsens naturvårdsenhet tillfrågas.
236
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
5. Kommunal räddningstjänst. – Den kommunala räddningstjänsten
ska underrättas om vilka markområden i kommunen som kommer att
användas under den fältmässiga övningen samt om de platser som avses
används för att upprätta större förråd eller upplag av brandfarliga varor.
Detta erfordras emellertid inte för mindre, enstaka hanteringsställen. Om
ett övningsområde omfattar flera kommuner bör informationen till räddningstjänsterna samordnas så att berörda organisationer får en likartad
information.
Något formellt hanteringstillstånd erfordras inte vid fältmässig
övning.
Bild 17:2 Samverkan med räddningschef
SäkI G - 13
237
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
Föreståndare
6. Krav på föreståndare. – Förråd, upplag eller andra platser/utrymmen
där brandfarlig vara kommer att hanteras i sådan omfattning, att ett hanteringstillstånd normalt skulle ha erfordrats, ska förestås av en föreståndare som har erforderlig kompetens för uppgiften. Mängder vid vilka ett
hanteringstillstånd normalt skulle ha erfordrats framgår av SÄIFS 1995:3
och BVKF 2006 kapitel 2.
Föreståndare ska vara lämplig för uppgiften samt ha goda kunskaper om
och god erfarenhet av de varor som hanteras och den verksamhet hanteringen ingår i.
7. Ansvar. – Övningsledaren ska utse och tillsätta de föreståndare som
behövs med tanke på övningens komplexitet, lokalisering samt tidsutdräkt. Namn på utsedda föreståndare, ställföreträdare för dessa samt
eventuella biträdande föreståndare ska anges skriftligt i övningsbestämmelser eller på order.
Föreståndaren svarar för att de brandfarliga varorna hanteras på ett säkert
sätt. Detta sker främst genom deltagande i övningsplaneringen samt
genomförande av kontroller av övnings- och förrådsområden före, under
och efter övningen. Övningsledaren ska se till att föreståndaren ges de
befogenheter och möjligheter i övrigt som behövs för att de ska kunna
fullgöra detta ansvar.
Kompetens
8. Kompetens. – All personal som hanterar brandfarlig vara ska ha
sådana kunskaper som krävs för att kunna hantera varorna på ett säkert
sätt och kunna hantera de risker som finns med varorna.
238
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
Skyddsutrustning, personlig hygien, förläggning av
personal
9. Skyddsutrustning. – Stridsuniform i kombination med regnställ 90 är
lämplig skyddsklädsel för drivmedelspersonal. Ett tillräckligt antal bytesomgångar ska finnas vid hanteringsstället. Skyddskläder som förorenats
med brandfarlig vätska eller andra petroleumprodukter, ska förvaras i
särskilda utrymmen där rökning och annat förande av eld är förbjuden.
Gummistövel 90 (M7337-124000)/gummistövel 90 STH (M7337-144000)
som anskaffats 1997 eller senare eller annan godkänd stövel, gummihandskar (av oljebeständigt material) och skyddsglasögon ska användas vid
drivmedelshantering.
Om bensin hanteras ska Andningsmask (M7349-222010) med Andningsfilter A2 (M7349-990079) användas. Detta krävs inte om man tankar, lastar eller lossar med gasåterföring.
Vid användande av motordriven pump ska hörselskydd användas.
Ögonsköljvätska, handskar av oljebeständigt material samt skyddsglasögon ska finnas lätt tillgängligt i anslutning till plats där drivmedelshantering förekommer.
10. Ventilation. – Motorbensin innehåller bland annat aromatiska kolväten som är starka lösningsmedel, t ex xylen, toluen och bensen. Upptagning sker främst genom inandning och hudkontakt. För att minimera de
kemiska hälsorisker som kan uppkomma i samband med hanteringen
krävs god ventilation samt att personalen har möjlighet att hålla en god
personlig hygien. Tillfällen till bad/dusch ska tillvaratas.
11. Förläggning. – Förläggningsplats för personal ska så långt det är
möjligt ligga högre än hanteringsstället och alltid minst 25 m från detta.
SäkI G - 13
239
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
Skydd mot brand
12. Gruppering. – I skog bör gruppering av förråd med brandfarlig vara
väljas på ett sådant sätt att naturliga brandgator kan utnyttjas. Vid torka
bör inte lättantändlig mark användas. Lågpunkter i terrängen bör i normalfallet också undvikas (jämför dock mom 21).
Avståndet mellan gruppering och naturgasledning ska vara minst 50 m.
Bild 17:3 Gruppering
Om hanteringsstället är grupperat i anslutning till allmän väg, trafikerad
järnväg eller brygga, måste särskilda åtgärder vidtas för att minska riskerna för brand eller annan farlig påverkan, se bild 17:3.
13. Rökning och öppen eld. – Rökning eller förande av öppen eld får
inte ske närmare än 15 m från ett drivmedelsfordon, drivmedelslevererande båt/fartyg eller annan plats där brandfarlig vara hanteras.
240
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
Inte heller andra åtgärder som kan leda till farliga gnistor eller farlig uppvärmning får vidtas i närheten av drivmedelsfordon eller andra platser där
brandfarlig vara hanteras.
14. Plats för rökning. – Vid behov ska en särskild plats för rökning
anordnas. Den ska om möjligt ligga högre än näraliggande platser där
brandfarlig vara hanteras. Torr vegetation ska röjas undan. Stadiga askkoppar, t ex sandfyllda plåtkärl, ska användas. Minst en pulversläckare
ska finnas i anslutning till rökplatsen.
15. Förbudsskyltar. – Förbudsskyltar ska sättas upp vid hanteringsstället och placeras så att de är väl synliga. Erforderligt antal skyltar ska medföras på fordon som levererar brandfarlig vara på annat sätt än i slutna
förpackningar, se bild 17:4.
Bild 17:4 Rökning och öppen eld förbjuden
16. Övning med ammunition. – Övning med skarp eller lös ammunition t ex eldöverfall/överfall som kan medföra risk för oavsiktlig explosion, brand eller utrinning får inte genomföras mot drivmedelstransport
eller hanteringsställe för brandfarlig vara, se bild 17:5.
SäkI G - 13
241
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
Bild 17:5 Eldöverfall
Observera att eldgivning inte får ske från fordonet/hanteringsstället eller inom radie av 15 meter från fordonet/hanteringsstället. Ej heller får verkansdel som exempelvis lyssats skjutas mot
eller i närheten av fordonet.
17. Heta föremål på fordon. – Materiel som kan medföra antändningsrisk, t ex heta tältspisar, får inte lastas på drivmedelsfordon eller övriga
fordon som transporterar brandfarlig vara.
242
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
Släckmateriel
18. Pulversläckare. – Vid hantering av brandfarlig vätska ska pulversläckare minst i den omfattning som anges i SäkI Tp farligt gods, kapitel 2
placeras ut så att de är lätt åtkomliga med en placering beroende på hanteringsställets lokalisering, vindriktning etc.
Utöver pulversläckare bör det finnas materiel för bekämpning av skogsoch gräsbränder (t ex kratta, spade, hink).
Skydd mot mark- och vattenförorening
19. Vattenskyddsområde. – Ett hanteringsställe för brandfarlig vara får
inte upprättas i den inre skyddszonen för ett fastställt vattenskyddsområde och bör undvikas i den yttre zonen.
20. Gruppering i närheten av bebyggelse. – Vid gruppering i närheten
av bebyggelse ska risker för förorening av gårdsbrunnar, andra enskilda
vattentäkter och betesmark beaktas. Hanteringen bör om möjligt ske på
lerjordar. Sand- eller grusmark är mindre lämpliga. Rullstensåsar är särskilt olämpliga eftersom de ofta är vattentäkter eller har förbindelse med
sådana.
Motorbensin har under de flesta förhållanden en betydligt snabbare nedträngningsförmåga än vad vatten har. En utrinning som
sker inom ett område med tjälfri sand- eller grusmark är därför
mycket svår att sanera.
SäkI G - 13
243
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
21. Gruppering i anslutning till vatten. – Vid gruppering i närheten av
en strand ska åtgärder vidtas för att hindra utrinning till vattnet. Detta kan
ske genom att hanteringsstället förläggs i en mindre svacka i terrängen
eller förses med en provisorisk invallning.
22. Fältrörledning. – När en fältrörledning för brandfarlig vätska har
tagits i bruk ska den kontrolleras regelbundet så att eventuella läckage
snabbt kan åtgärdas. Dränering och avtappning ska ske till ett särskilt kärl.
Innan systemet bryts ska det tömmas.
Uppfyllning av behållare för brandfarlig vätska ska ske under övervakning.
23. Kartor. – Vid fältmässig övning ska förband som upprättar hanteringsställen för brandfarlig vara samt drivmedelsfordon och drivmedelslevererande båtar/fartyg som uppträder enskilt tilldelas en karta över
övningsområdet. På kartan ska anges var det råder grupperingsförbud på
grund av fastställda vattenskyddsområden och var andra känsliga områden finns. Kartor finns hos berörd kommun eller Lantmäteriverket.
24. Kasserade drivmedel. – Kasserade drivmedel och andra kasserade
kemiska produkter ska märkas och omhändertas som farligt avfall.
25. Spill. – För ändamålet lämpligt absorberingsmedel ska finnas lätt tillgängligt i anslutning till plats där hantering av drivmedel och andra
kemiska produkter förekommer.
Spill av drivmedel och andra kemiska produkter ska så långt som möjligt
uppsamlas, märkas och omhändertas som farligt avfall.
Observera att även förorenade jordmassor i normalfallet är att betrakta
som farligt avfall, se kap 15 MB med tillhörande förordningar och föreskrifter.
Spill vid hantering av drivmedel och andra kemiska produkter vid fartyg/
båtar åtgärdas enligt respektive fartygs-/båtmanual.
244
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
26. Skadad drivmedelsmateriel. – Skadad drivmedelsmateriel ska märkas och separatförvaras. Sådan materiel får inte användas.
Märkning av behållare
27. Märkbricka. – Lös behållare, t ex dunk 5, 20 och 25 liter, plastflaskor
och andra mindre behållare för förvaring eller transport av brandfarlig
vara ska vara försedda med märkbrickor. De ska placeras så att de är lätta
att observera. För blyfri motorbensin är brickan för närvarande utformad
enligt bild 17:6. För märkning vid transport se SäkI Tp farligt gods,
kapitel 2.
Bensin 95/Petrol
UN 1203
Giftig
Extremt
brandfarligt
Miljöfarlig
Bensin 95/Petrol
UN1203
Kan ge cancer. Extremt brandfarligt.
Farligt kan ge lungskador vid förtäring.
Ångor kan göra att man blir dåsig och omtöcknad.
Vid olycksfall kontakta omedelbart läkare. Visa om
möjligt etiketten.
M7600-775010
Bild 17:6 Märkbricka som är beställbar från RESMAT
Märkbricka ska sitta kvar tills dess att behållaren ska avgasas och förrådsställas.
28. Märkning av fat. – I Handbok i drivmedelstjänst för Försvarsmakten,
H Drivmedelstjänst anges särskilda märkningsbestämmelser för fat.
Transporteras drivmedel i fat gäller dessutom märkningsbestämmelser
för transport i SäkI Tp farligt gods, kapitel 2.
SäkI G - 13
245
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
29. Märkning av fordonsbehållare m m. – Tankbil, drivmedelsflak,
container eller liknande anordning för transport och hantering av brandfarlig vara ska vara försedd med överlåtelsemärkning för aktuell produkt.
Etiketten ska placeras väl synlig i anslutning till tömningsanordningen.
Även gårds- och betongcisterner ska vara märkta på motsvarande sätt.
Exempel på överlåtelsemärkning framgår av bild 17:7.
Giftig
Extremt
brandfarligt
Miljöfarlig
Bensin 95/Petrol
UN1203
GNISTOR och ÖPPEN ELD kan orsaka explosionsartad
antändning av bensinångor.
Vidtag åtgärder mot STATISK ELEKTRICITET
Hanteras i väl VENTILERADE UTRYMMEN och avskilt från
antändningskällor.
Förvaras väl tillsluten.
VARNING för annan användning än som motorbränsle.
Kan ge cancer. Extremt brandfarligt.
Farlig kan ge lungskador vid förtäring.
Ångor kan göra att man blir dåsig och omtöcknad.
Vid olycksfall kontakta omedelbart läkare.
M7611-855012
Bild 17:7 Exempel på överlåtelsemärkning för blyfri motorbensin 95 som
kan beställas från RESMAT
Krav på överlåtelsemärkning av kemiska produkter och överlåtelsemärkning av brandfarliga varor finns i EG-förordning 1272/2008 den så kalllade CLP-förordningen (Classification, Labeling and Packaging) och i
Kemikalieinspektionens författningssamling (KIFS 2005:7). Dessa gäller
parallellt under en övergångs period, men senast 1 december 2010 ska
ämnen märkas enligt CLP och senast 1 juni 2015 gäller detta även för
blandningar.
I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2011:9) finns krav på
information och märkning av hälso- och brandfarliga och kemiska produkter inom en verksamhet.
246
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
30. Märkning av rörledning. – En fältrörledning för brandfarlig vara
ska förses med erforderligt antal märkbrickor för aktuell produkt, se
bild 17:6. Har ledningen anslutits till ett fast rörledningssystem, t ex i en
berganläggning, får text- och färgmärkning utföras enligt de regler som
gäller för anläggningens fasta system.
Säkerhetsdatablad och skriftlig instruktion
31. Säkerhetsdatablad. – Aktuella säkerhetsdatablad för samtliga hanterade produkter ska medföras på drivmedelsfordonet respektive den drivmedelslevererande båten/fartyget och vid förfrågan tillhandahållas de
mottagare som begär det.
32. Skriftlig instruktion. – Bestämmelser om skriftlig instruktion till
fordonsförare och övriga handlingar som därutöver ska medföras drivmedelsfordon, se SäkI Tp farligt gods, kapitel 2.
Förvaring
33. Förvaring i byggnader. – Brandfarliga varor får förvaras inomhus
och i byggnad om det behövs av taktiska eller tekniska skäl under förutsättning att tillräckliga skyddsmått är vidtagna, se även BVKF.
Om förvaringen sker i fristående skjul, lada eller motsvarande och dessa
utrymmen har en sådan konstruktion och placering att riskerna för
brandspridning och vattenförorening är små, erfordras vanligtvis endast
enkla skyddsåtgärder. En förutsättning för sådan förvaring är dock att
utrymmet är väl ventilerat och inte innehåller några elektriska installationer.
Vidare ska åtgärder enligt mom 15 (skyltning), mom 18 (släckare) och
mom 25 (hantering av spill) vara vidtagna under den tid förvaringen sker.
SäkI G - 13
247
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
34. Förläggningstält. – I förläggningstält får endast förvaras sådan
brandfarlig vara som ingår i den personliga utrustningen, t ex flaskor för
bränsle till enmanskök, om detta erfordras av taktiska skäl. Förvaringen
ska i sådana fall ske i fastställt och väl tillslutet emballage samt på betryggande avstånd från kamin eller annan tändkälla. Det är dock eftersträvansvärt att även förvaring av bränsleflaskor (innehållande brandfarlig
gas eller vätska) ingående i den personliga utrustningen så långt som möjligt sker utanför förläggningstältet på lämplig plats där människor inte är
förlagda eller vistas stadigvarande.
Förvaring av övriga brandfarliga varor, t ex behållare med bränsle till
tältspis, kokapparat eller lampa ska alltid ske utanför tältet. Förvaringen
ska ske på betryggande avstånd från förläggningstältet samt från tändkällor. Behållarna får inte placeras i omedelbar närhet till tältöppningen eller
på sådan sätt att de riskerar att välta.
Öppen hantering av brandfarlig vätska, t ex omtappning av brandfarlig
vätska ska alltid ske utanför tältet. Omtappningen får endast ske på
betryggande avstånd från tändkällor. Vid påfyllningen ska materielen
vara väl avsvalnad.
248
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
Bild 17:8 Omtappning av brandfarlig vätska
35. Påfyllning av tändskål. – Alla brandfarliga vätskor har ett farligt
temperaturområde. Inom detta område finns en explosiv ång-luftblandning ovanför vätskeytan vätskeytan i ett slutet kärl eller en behållare.
Om en vanlig flaska (bild 17:9 vänstra bilden) används vid t ex påfyllning
av sprit till en tändskål som är så varm eller innehåller så varma glödrester
att spriten antänds, slår lågan in i flaskan som då sprängs sönder. Detta
medför att brinnande sprit sprutas över den som håller i flaskan, varvid
svåra brännskador kan uppkomma. En s k säkerhetsflaska av metall
(bild 17:9 högra bilden) med ett böjt påfyllningsrör minskar riskerna.
SäkI G - 13
249
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
Bild 17:9 Påfyllning av tändskål
Säkerhetsflaska ska användas vid påfyllning med Sprit 35
och andra brandfarliga vätskor i klass 1 och klass 2a.
36. Tändning av spis. – Användning av brandfarlig vätska för tändning
av tält- och kokspisar innebär stora risker för brand och explosion. Brandfarlig vätska klass 1 eller klass 2 a får aldrig användas, brandfarlig vätska
klass 2 b och klass 3 endast med stor försiktighet (liten mängd och kall
utrustning). För tält- och kokspisar som eldas med dieselbrännolja ska
driftinstruktionen följas.
37. Förråds- och verkstadstält. – I förråds- och verkstadstält ska förvaring av brandfarlig vätska klass 1 och 2 a undvikas. Måste varorna finnas
i sådana utrymmen ska
• naturliga ventilationsöppningar vara anordnade vid marken
• förbud mot att tända tältspis, att röka och att föra eld vara utfärdat.
Omtappning av brandfarlig vätska klass 1 och klass 2 a ska ske utanför tälten.
250
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
38. Minsta tillåtna avstånd. – Vid förvaring och annan hantering av
brandfarlig vätska måste avståndet till omkringliggande bebyggelse och
andra verksamheter vara betryggande.
I allmänhet är ett avstånd på 25 m tillräckligt om mängden brandfarlig
vätska är mindre än 100 m3. Vid större volymer bör ett avstånd på 50 m
tas ut.
Om en brandspridning hindras av väg, bred stig eller av en brandgata får
avståndet minskas till 15 m. Detta avstånd får också tillämpas om förrådsplatsen är förlagd i öppen terräng utan torr markvegetation.
Till svårutrymda lokaler, skolor, sjukhus, större samlingslokal, byggnader
eller upplag av brännbart material, ammunitionsupplag, bostäder, industrier och liknande verksamheter ska alltid minsta tillåtna avstånd uppgå
till minst 50 m om mängden brandfarlig vätska som hanteras är mindre
än 100 m3. Vid större volymer bör skyddsavståndet vara minst 100 m.
39. Gasflaskor. – Fulla eller tomma, ej rengjorda gasflaskor får inte förvaras i upplag eller förråd för brandfarlig vätska.
Gasolbehållare tillhörande soldatkök 09/K ska hanteras enligt anvisningarna i den till utrustningen tillhörande tekniska ordern.
Observera att gasolbehållarna inte får förvaras eller i övrigt hanteras på ett sådant sätt att de kan uppnå en temperatur över 50° C.
40. Samförvaring. – Vid förvaring av förpackningar för vätskor klass 1
och klass 2a ska dessa hållas gruppvis åtskilda från förpackningar för vätskor klass 2b och 3 med minst 3 m breda gångar.
SäkI G - 13
251
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
Tankning och bunkring
41. Tankning. – Tankning respektive bunkring av fordon och båtar/fartyg ska alltid ske på ett sådant sätt att riskerna för brand och explosion
samt riskerna för överfyllning och annat spill minimeras.
Vid tankning av ett bensindrivet fordon ska motor- eller eventuella kupévärmare vara avstängda.
Dragbil och släp behöver inte separeras under förutsättning att lastning
eller tankning och laddning inte sker samtidigt.
42. Tankning av kokvagnsekipage. – Vid tankning av kokvagnsekipage
som är i drift och för öppen eld, ska kokvagnsdelen i första hand frånkopplas innan dragfordonet tankas. Är inte detta möjligt ska tankningen
genomföras med höjd brandberedskap och med tillfredsställande säkerhetsavstånd till drivmedelsfordon och andra förvaringsställen för brandfarlig vara.
Tankning av ett kokvagnsekipage som är i drift och för öppen eld får inte
ske vid en fast distributionsanläggning för fordonsdrivmedel eller vid en
civil bensinstation.
Luft- och sjötransport av brandfarlig vara
43. Åtgärder vid lastning. – Se Handbok för flygtransport av farligt gods,
HFFG respektive Handbok Farligt Gods Sjö, HFGS.
44. Samtransport med explosiv vara. – Se Handbok för flygtransport av
farligt gods, HFFG respektive Handbok Farligt Gods Sjö, HFGS.
252
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
45. Vattenskyddsområde. – Brandfarlig vätska eller annan petroleumprodukt får inte fällas med fallskärm inom ett fastställt vattenskyddsområde.
46. Brandfarlig vätska klass 1. – Brandfarlig vätska klass 1 får inte fällas
med fallskärm i närheten av bebyggelse eller i ett större skogsområde.
47. Brandriskprognos. – Vid långvarig torka eller om SMHI har lämnat
brandriskprognos i något av termerna ”måttlig” (nivå 3) eller ”stor” (nivå
4), ska samråd ske med kommunala räddningstjänsten i den kommun där
fällningsområdet är beläget.
Vid brandriskvärde ”mycket stor” (nivå 5) eller ”extremt stor” (nivå 5E),
se tabell 13:1, får ingen brandfarlig vara fällas med fallskärm.
Avrustning
48. Förrådsställning. – Innan förrådsställning får ske ska all hanteringsmateriel tömmas och avgasas. Verksamheten ska genomföras på ett
sådant sätt att de sammantagna riskerna för brand och explosion samt riskerna för mark- och vattenförorening minimeras, se även mom 25 samt
BVKF.
49. Samverkan. – Chef för övat förband ska vid behov samverka med
civila myndigheter om lämplig plats för avrustningen.
SäkI G - 13
253
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
Definitioner och förkortningar
I dessa regler har följande ord och uttryck nedan angiven betydelse:
AFS
Arbetsmiljöverkets författningssamling
Aromatiska kolväten
Ringformiga kolväten, ofta med låga hygieniska gränsvärden.
De förekommer i många lösningsmedel och drivmedel. Som
exempel på aromatiska kolväten kan nämnas bensen, xylen,
toluen, trimetylbensen, isopropylbensen och styren.
Brandfarlig gas
Sådana gaser som vid en temperatur av +20 ºC och normaltrycket (101,3 kPa) kan bilda en antändbar gasblandning med
luft.
Brandfarlig vara
Begreppet omfattar brandfarliga gaser och vätskor samt brandreaktiva varor.
BVKF
Försvarsmaktens gemensamma bestämmelser för åtgärder mot
brand och explosionsfara, vattenförorening, kemisk hälsopåverkan från brandfarliga varor m m.
Drivmedelsfordon
Väg- eller terränggående fordon som används för transport av
brandfarlig vara.
Flampunkt
Den lägsta temperatur då, enligt standardiserad provmetod,
korrigerad till ett tryck av 101,325 kPa, en vätska avger ånga i
sådan mängd att en antändbar ångluftblandning bildas.
Hantering
Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring,
transport, användning, omhändertagande, återvinning,
destruktion, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed
jämförliga förfaranden.
HFFG
Handbok flygtransport av farligt gods
HFGS
Handbok farlig gods sjö
KIFS
Kemikalieinspektionens författningsamling.
Brandfarlig vätska
klass 1
Brandfarlig vätska med en flampunkt lägre än +21 ºC, t ex
motorbensin, eter, Sprit 35.
Brandfarlig vätska
klass 2a
Brandfarlig vätska med en flampunkt fr o m +21 ºC t o m
+30 ºC, t ex utspädd sprit, avisningsvätska 042.
254
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
17 Hantering av brandfarliga varor
Brandfarlig vätska
klass 2b
Brandfarlig vätska med en flampunkt högre än +30 ºC t o m
+55 ºC, t ex vissa dieselbrännoljor, fotogen 24, flygfotogen 75.
Brandfarlig vätska
klass 3
Brandfarlig vätska med en flampunkt högre än +55 ºC t o m
+100 ºC, t ex vissa dieselbrännoljor, eldningsoljor.
MB
Miljöbalken
Minsta tillåtna
avstånd
Det minsta avståndet mellan behållare för brandfarlig vätska
ovan mark eller annan anordning för hantering och förvaring
av brandfarliga vätskor samt byggnad eller annan anläggning
som inte har samband med förvaringsanordningen.
Avstånden ska bidra till att brand inte uppkommer i brandfarliga vätskor samt förhindra brandspridning mellan anläggningar för brandfarliga vätskor eller andra objekt inom eller
utom hanteringsstället.
MSBFS
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling.
SRVFS
Statens räddningsverks författningssamling.
SÄIFS
Sprängämnesinspektionens författningssamling
SäkI G - 13
255
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
18 Fältarbeten och arbete med
motordrivna handredskap
Allmänt
1. Benämningar. – Arbetsledare jämställs med övningsledare enligt
kapitel 2. Arbetsplats jämställs med övningsplats.
2. Riskanalys. – Riskanalys genomförs enligt 2:36–39. Vid arbetsplats
kontrolleras dessutom
• vägar, kapacitet och trafikintensitet
• järnvägar, korsningar med väg och trafikintensitet
• sjötrafik
• el- och teleledningar i marken och i luften
• vattentäkter, vatten- och avloppsledningar
• fornminnen
• andra fasta eller lösa föremål som kan påverka arbetet
• markens struktur och bärighet
• övrigt som kan påverka säkerheten.
Underlaget används vid arbetsplaneringen bl a som grund för säkerhetsbestämmelser, varningsåtgärder och utmärkningar.
SäkI G - 13
257
Datum för utdrag:
14-03-26
18 Fältarbeten och arbete med motordrivna handredskap
Arbetsplatsen
3. Arbetsplatsens storlek. – Storlek på arbetsplats där fältarbeten utförs
varierar med uppgiften och resurserna. Området ska inte vara större än
att pågående verksamhet kan kontrolleras. Om arbetsplatsens verksamhetsyta blir så stor att arbetet inte kan överblickas ska uppdelning på flera
arbetsplatser genomföras.
4. Utrustning. – Buren (fält-)utrustning som kan medföra säkerhetsrisk
vid arbetsmoment läggs av.
5. Materielhantering. – Tunga lyft och förflyttning av tyngre materiel
ska om möjligt utföras med maskin eller annat hjälpmedel.
Då tekniska hjälpmedel inte kan användas eller vid särskild utbildning i
manuell hantering av tyngre materiel t ex brobyggnad ska följande åtgärder vara vidtagna
• all personal ska ha genomgått utbildning i lyft och arbetsteknik enligt
Utbildningsreglemente Idrott (UtbR Idrott)
• vid bördor tyngre än 25 kg ska dessutom särskild utbildning och
övning omfattande två- och flermanslyft och bärning enligt FältarbR
F Grunder vara genomförd
• arbetsledare ska utifrån bedömning av varje enskild individs fysiska
förutsättningar (muskelstyrka, längd m m) organisera arbetslagens
sammansättning och fördela arbetsuppgifter
• utsedd lagchef ska med kommandon leda varje lyft och bärmoment
där två eller flera lyfter och bär samtidigt
• arbetsrotation ska genomföras så ingen har samma arbete längre tid än
åtta timmar.
6. Arbete på höjd. – Regler för arbete på höjd framgår av 22:27.
258
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
18 Fältarbeten och arbete med motordrivna handredskap
7. Belysning. – Under grundläggande utbildning ska arbetsplatsen i
mörker ha erforderlig belysning. Fordon och motorredskap ska ha tänd
arbetsbelysning.
Efter genomförd grundläggande utbildning får arbete i mörker utan
belysning genomföras under förutsättning att deltagarna nått erforderlig
kompetens för att utföra aktuell arbetsuppgift. Förbandschef beslutar om
verksamhet får genomföras utan tänd arbetsbelysning.
8. Signalman. – Signalman ska utses då mer än en person deltar i arbete
med hantering av last eller om maskinföraren inte har överblick över lastens väg. Signalman ska ha befästa kunskaper och färdigheter om hur
förekommande laster kopplas.
Signalman och maskinförare ska kommunicera via kommunikationsradio eller med tecken.
Innan arbetet påbörjas ska signalman och motorredskapsförare samverka
om kommandon, tecken, uppehållsplats, lastvikter, koppling av last, körvägar m m.
Normalt ska en signalman per maskin avdelas. Maskinförare avdelar vid
behov signalman.
Signalman bör ges kännetecken.
Alla på arbetsplatsen är skyldiga att ge tecknet ”Fara–stopp” då fara upptäcks. (FältarbR F Grunder och SoldR Motor Körning), se bild 18:1.
Signalmän ska ge tecken ”Fara–Nödstopp” vid ledning av maskinförare
som inte tillhör Försvarsmakten (AFS 2008.13 Signaler och skyltar bilaga
9), se bild 18:2.
SäkI G - 13
259
Datum för utdrag:
14-03-26
18 Fältarbeten och arbete med motordrivna handredskap
Bild 18:1 ”Fara–stopp”
Bild 18:2 ”Fara - Nödstopp”
Maskinella hjälpmedel - behörighet
9. Maskinella lyft. – Den som leder verksamhet med motorredskap och
motordrivna kranar som omfattar lyft av fritt hängande, ej styrd, last ska
inneha motsvarande kompetens som föreskrivs i AFS 2006. 6 Användning
av lyftanordningar och lyftredskap samt AFS 2003. 6 Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar.
10. Motorkedjesåg och röjsåg. – För att använda motorkedjesåg/röjsåg
krävs att motorkedje-/röjsågsanvändare har dokumenterad kompetens
erhållet efter genomgången utbildning enligt ”Utbildningsplan motorkedjesåg och röjsåg för Försvarsmakten” (HKV 2007-01-17 19 100:60673
”FM utbildningsplan för motorkedjesåg och röjsåg”).
Vid verksamhetsstället (organisationsenheten) skall det finnas ett register
över utfärdade kompetensbevis. Detta register utgör huvuddokument.
Skriftliga kompetensbevis (förarbevis) utgör utdrag ur registret. Vid skillnad mellan registret och ett skriftligt kompetensbevis gäller registret.
Den som kan styrka kompetens efter civil utbildning, enligt Arbetsmiljöverkets krav får efter kontroll tilldelas förarbevis för aktuell nivå och därefter använda motorkedje-/röjsåg inom Försvarsmakten.
260
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
18 Fältarbeten och arbete med motordrivna handredskap
Instruktör som leder utbildning med motorkedjesåg (röjsåg) ska ha
genomgått ”Motorhandsåg, instruktörskurs”. Kursen finns beskriven i
FMUE kurskatalog och ska vara genomförd med godkänt resultat.
Förbandschef förordnar motorkedjesågsinstruktörer att utbilda personal
i användning av motorkedje-/röjsåg samt att bestyrka kompetens för för
motorkedje-/röjsåg.
11. Motordrivna handverktyg. – Personal som använder el-, tryckluftseller förbränningsmotordrivna handverktyg ska ges utbildning som fyller
Arbetsmiljöverkets krav.
Med motordrivna handverktyg avses
• klipp- och skruvverktyg
• såg-, fräs- och skärmaskiner
• slipmaskiner
• borr- och bilningsverktyg
• skjut- och spikverktyg.
Utbildningen ska minst omfatta verktygets instruktionsbok, Arbetsmiljöverkets föreskrift 2006:4 ”Användning av arbetsutrustning” samt åtgärder
mot hörselskadligt buller enligt 11:15. Åtgärder för skydd mot skadlig
exponering av vibrationer framgår av HKV 2005-12-02 14 990:78263
”Information om nya regler angående vibrationsexponering”. Utbildningsanvisning ”Faktablad Fältarbeten” fyller dessa krav. Respektive förbandschef reglerar hur denna utbildning ska genomföras och om särskilda behörighetsbevis ska utfärdas.
SäkI G - 13
261
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
19 Fysisk träning i vatten
Föreskrifterna i detta kapitel omfattar simning vid fysisk träning och
utbildning i simning (livräddning) som genomförs som beordrad
verksamhet.
Anvisningar för sim- och livräddningsprov, badning från fartyg till
ankars eller fritt till sjöss inom Marinen fastställs av Marininspektören.
Allmänt
1. Risker. – Vid genomförande av riskanalys inför fysisk träning i vatten ska riskinventering ske med stöd av M4779–172001 UtbR Övergång vatten kapitel 1.
2. Sim- och livräddningsprov. – Sim- och livräddningsprov ska
genomföras enligt M4779–172001 UtbR Övergång vatten kapitel 1.
3. Former och ansvar. – Personal kan (beordras) tvätta sig på grunt
vatten utan att detta likställs med fysisk träning i vatten som kräver
särskilda säkerhetsåtgärder.
Annan verksamhet i vatten regleras i SäkI Ögång vatten, kapitel 11.
Exempel på sådan verksamhet är övergång av vattendrag i samband
med överlevnadsövningar, övning i isvak med flera. Vid sådana
övningar ska även regler enligt kapitel 12 följas.
SäkI G - 13
263
Datum för utdrag:
14-03-26
19 Fysisk träning i vatten
Vid verksamhet i vattenövningshall eller simhall som disponeras av Försvarsmakten ska förbandschef fastställa ordnings- och säkerhetsregler vid
användning av bassäng, trampoliner och hopptorn. Bestämmelserna ska
motsvara de som finns vid simhallar som är öppna för allmänheten.
4. Övningsledares åtgärder. – Övningsledaren ska före sim och livräddningsutbildning vidta följande åtgärder:
• Fastställa det område inom vilket övningen ska ske, varvid yttre
begränsning klart ska framgå.
• Låta undersöka djup-, botten- och strömförhållanden om övningen
ska genomföras på en plats som är okänd för övningsledaren.
• Indela personalen två och två. De ska instrueras att hålla sig i närheten
av varandra vid färdighetsträning. Händer något med den ene ska den
andre försöka hjälpa sin kamrat och påkalla hjälp.
• Utse minst två personer med erforderlig kompetens som från var sin
sida av övningsområdet ska övervaka personal i vattnet, beredda att
vid tillbud ingripa och hjälpa till.
• Placera ut en livboj med kastlina eller hansalina på lämplig plats som
görs känd för alla övningsdeltagare.
Vid övning i simhall eller motsvarande räcker den livräddningsmateriel som finns i anläggningen.
• Klarlägga om hopp (dykning) från brygga eller motsvarande är tillåten
vid genomförande av livräddningsprov typ 2 enligt UtbR Ögång vatten
kapitel 1.
5. Strömmande vatten. – Då verksamhet genomförs i ett vattendrag
med strömmande vatten ska övningsplatsen väljas i lugnt vatten. Där sim
eller livräddningsutbildning utan räddningsväst genomförs får strömhastigheten inte överstiga 0,2 m/s. Då strömhastighet utanför den avdelade
övningsplatsen är mer än 0,2 m/s ska en säkerhetsbåt med livräddningsutrustning (livboj eller hansalina) avdelas. Båten behöver inte vara motordriven.
264
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
20 Fällning av personal från fartyg och
båtar
Kapitlet avhandlar
• formell fällningsövning
• tillämpad fällningsövning
Fällningsövning avser verksamhet där personal avsiktligt fälls från
fartyg/båt som gör fart genom vattnet.
Behörighet att delta i övning
1. Formell och tillämpad fällningsövning. – Endast personal som i
sin krigsbefattning erfordrar kunskaper och färdigheter att kunna fällas från fartyg eller båt under förflyttning, får ges sådan utbildning och
deltaga i fällningsövningar.
Annan personal än den som nämnts ovan får delta i fällningsövning
endast med tillstånd från C Marintaktisk stab (C MTS).
Befogenhet att beordra övning
2. Formell och tillämpad fällningsövning. – Övning i fällning av
personal från fartyg/båtar ska vara beordrad av lägst bataljonschef
(motsvarande).
SäkI G - 13
265
Datum för utdrag:
14-03-26
20 Fällning av personal från fartyg och båtar
Övningsledning
3. Övningsledare vid fällningsövning. – Övningsledare vid fällning av
personal från fartyg och båtar benämns fällningsledare. Fällningsledare
ska leda och övervaka fällningen.
Fällningsledare ska, med godkänt resultat, ha genomgått fullständig ytsimutbildning, enligt av C MarinB/C Amf 1/C K 3 fastställda utbildningsanvisningar samt bedömas som lämplig.
Fällningsledare ska utses av lägst bataljonschef (motsvarande).
Vid fällning från flera fartyg/båtar ska fällningsledaren avdela en biträdande fällningsledare till varje fällande enhet. Biträdande fällningsledare
ska uppfylla samma utbildnings- och lämplighetskrav som krävs för fällningsledare.
4. Lydnadsförhållanden ombord. – Såväl vid formell som tillämpad
fällningsövning, lyder övningsledare under fartygs-/båtchefen vad avser
fartygstjänsten (säkerheten ombord, fartygets/båtens framförande, tillstånd att påbörja fällning, etc).
Sjukvårdsberedskap
5. Sjukvårdsberedskap. – Sjukvårdsberedskap II gäller vid formell och
tillämpad fällningsövning.
266
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
20 Fällning av personal från fartyg och båtar
Deltagande personal och utrustning vid
fällningsövning
6. Krav på genomförd utbildning. – Personal som avses fällas ska, med
godkänt resultat, ha genomgått fullständig ytsimutbildning, enligt av
C Amf 1/C K 3 fastställda utbildningsanvisningar.
7. Personlig utrustning. – Följande utrustning ska bäras av den personal som avses fällas
• torrdräkt
• flytväst/räddningsväst
• simfenor
• kniv.
8. Vapen och buren/medförd utrustning. – Eldhandvapen får medföras och ska då bäras på bröstet och säkras med handen. Understödsvapen
får ej medföras.
Vid låga farter, < 7 knop, må personal medföra annan utrustning än eldhandvapen. Om rygg-/transportsäck (motsvarande) ska medföras vid
fällningen ska denna vara förbunden med en fem (5) m lång lina.
Vid fällning i mörker/nedsatt sikt ska all personal som fälls vara utrustade
med nödsignalsats och ljuskälla (blixtljus, lysstav, dykarlampa eller motsvarande).
Personal som ska fällas i fart > 7 knop får ej vara utrustad med dykarapparat.
SäkI G - 13
267
Datum för utdrag:
14-03-26
20 Fällning av personal från fartyg och båtar
Formell fällningsövning
9. Utbildning. – Före det att tillämpningsövning får genomföras ska personal som avses fällas ha genomgått formell utbildning avseende aktuellt
fartyg/båt.
Den formella utbildningen omfattar
• ytsimutbildning enligt mom 6
• genomgång av säkerhetsbestämmelser för aktuell fartygs-/båttyp
• genomföra erforderligt antal fällningar från aktuellt fartyg/båt vid
stegvis ökad fart, från låg fart (< 7 knop) till, för aktuell fartygs-/båttyp,
maximalt tillåten fart (framgår av tabell 20:1).
Med ”låg fart” menas styrfart och beror bland annat på typ av
framdrivningsmaskineri.
10. Livräddare. – Vid formell fällningsövning ska livräddare vara avdelad. Livräddare ska ha genomgått ytsimutbildning enligt mom 6 och ska
bära utrustning enligt mom 7. Avdelad livräddare ska befinna sig i en
säkerhetsbåt i direkt anslutning till fällningsområdet.
11. Säkerhetsbåt. – Säkerhetsbåt ska avdelas vid formell fällningsövning.
Säkerhetsbåt ska vara typgodkänd eller ha gällande nyttjandetillstånd.
Båten ska vara godkänd för aktuellt fartområde och ska vara skyltad med
högsta tilllåtna antal ombordvarande. Antalet ombordvarande vid användande av båten som säkerhetsbåt får ej vara fler än att ytterligare minst två
personer kan tas ombord vid räddningsinsats.
268
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
20 Fällning av personal från fartyg och båtar
Säkerhetsbåten ska vara utrustad med
• sjukvårdsutrustning, enligt kapitel 10, sjukvårdsberedskap II
• motor
• åror eller paddlar
• båtshake
• signalflagga ”A” (”Dykarflagga”).
Vid mörker/nedsatt sikt tillkommer
• förskrivna lanternor
• handstrålkastare.
Säkerhetsbåten ska ha radiosamband med fällningsfartyget och befinna
sig nära aktuell fällningsplats.
12. Klartecken. – Omedelbart efter fällning ger fälld personal klartecken
till fällningsledare/biträdande fällningsledare.
Klartecken visas med utsträckt arm och hand ovanför huvudet varvid
handflatan visas för fällningsledaren (enligt RMS DYK).
Vid en eventuell nödsituation kan den nödställde även avge nödsignal
genom att sakta höja och sänka den ena eller båda armarna ovanför huvudet enligt (RMS DYK).
I mörker eller vid nedsatt sikt förs blixtljus, ljusstav eller ficklampa hastigt
upp och ner med utsträckt arm för att avge nödsignal, se RMS Dyk.
Uteblir klartecknet från den fällde ska detta tolkas som att vederbörande
befinner sig i nöd.
13. Övningsområde. – Fällningsområde väljs så att det ligger väl fritt
från trafikerade leder och navigatoriska hinder. Fällningsplats väljs så att
fälld personal ej kan slå i/nå botten i samband med fällningen.
Fällningsledaren ska vid sjöhävning genomföra särskild riskbedömning
och som följd av denna anpassa farten inom ramen för tabell 20:1.
SäkI G - 13
269
Datum för utdrag:
14-03-26
20 Fällning av personal från fartyg och båtar
14. Säkerhetsgenomgång. – Säkerhetsgenomgång före fällning ska
omfatta
• fällningsförfarande
• fällningsplats
• fällningsfart(er)
• utrustningens bärande
• fällningsledarens/biträdande fällningsledarens plats(er)
• säkerhetspersonal/båtar
• sjukvårdsberedskap
• samband
• åtgärder vid olycka
• nödsignaler.
Tillämpad fällningsövning
15. Utbildning. – Innan tillämpningsövning får genomföras ska personal som ska fällas ha erhållit formell utbildning avseende fartyg/båt enligt
mom 9.
16. Livräddare. – Vid tillämpad övning, då s k ”parvis fällning” genomförs, får resp soldat utgöra livräddare åt parkamraten.
Vid fällning av enskild soldat ska livräddare enligt mom 10 finnas avdelad.
Denne må befinna sig ombord på fällande fartyg/båt, när fällningsalternativet inte innebär krav på säkerhetsbåt, se mom 17. Om valt fällningsalternativ innebär krav på säkerhetsbåt, ska livräddaren befinna sig ombord på
denna.
270
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
20 Fällning av personal från fartyg och båtar
17. Säkerhetsbåt. – Säkerhetsbåt ska avdelas vid tillämpad övning då
denna genomförs i mörker/nedsatt sikt och då fler än fyra (4) soldater fälls
enskilt från ett och samma fartyg/båt, alternativt fler än tre (3) ”par” fälls
från ett och samma fartyg/båt.
Säkerhetsbåt ska vara bemannad och utrustad i enligt mom 11.
Vid fällning i mörker och nedsatt sikt ska båten dessutom vara utrustad
med strålkastare och bildförstärkare (motsvarande) samt anordning för
att belysa ”Dykarflaggan”.
18. Klartecken. – Omedelbart efter fällning ger fälld personal klartecken
till fällningsledare/biträdande fällningsledare.
Klartecken visas med utsträckt arm och hand ovanför huvudet varvid
handflatan visas för fällningsledaren (enligt RMS DYK).
Vid en eventuell nödsituation kan den nödställde även avge nödsignal
genom att sakta höja och sänka den ena eller båda armarna ovanför huvudet enligt (RMS DYK).
I mörker eller vid nedsatt sikt förs blixtljus, ljusstav eller ficklampa hastigt
upp och ner med utsträckt arm för att avge nödsignal, se RMS Dyk.
Uteblir klartecknet från den fällde ska detta tolkas som att vederbörande
befinner sig i nöd.
19. Övningsområde. – Fällningsområde väljs så att det ligger väl fritt
från trafikerade leder och navigatoriska hinder. Fällningsplats väljs så att
fälld personal ej kan slå i/nå botten i samband med fällningen.
Fällningsledaren ska vid sjöhävning genomföra särskild riskbedömning
och som följd av denna anpassa farten inom ramen för tabell 20:1.
SäkI G - 13
271
Datum för utdrag:
14-03-26
20 Fällning av personal från fartyg och båtar
20. Säkerhetsgenomgång. – Säkerhetsgenomgång före fällning ska
omfatta
• fällningsförfarande
• fällningsplats
• fällningsfart(er)
• utrustningen bärande
• fällningsledarens/biträdande fällningsledares plats(er)
• säkerhetspersonal/-båt
• sjukvårdsberedskap
• samband
• åtgärder vid olycka
• nödsignaler.
21. Parvis fällning. – Vid parvis fällning kan en av soldaterna vara
utrustad med s k parlina. Parkamraterna får ej vara förbunda med varandra med parlina vid själva fällningsögonblicket. Om parlina används så
kopplas denna mellan parkamraterna direkt efter fällningen.
272
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
20 Fällning av personal från fartyg och båtar
Fällningsfart
22. Maximal fällningsfart. – Maximal fällningsfart med hänsyn till
aktuell fällningsplattform framgår av tabell 20:1 nedan
Tabell 20:1 Högsta hastighet med hänsyn till fällningsplattform
Fällning från exempelvis
Fällningshöjd i m
Gummi-/G-båt
Högsta fart vid fällning (knop)
Utan stridsutr
Med stridutr
I mörker
< 0,5
20a
15a
15
Stridsbåt 90 H/L Trb,
BevB motsv
< 1,5
20
a
a
15
15
Kv/Mröjftg
< 2,5
15
10
10
Stödfartyg
<5
6
6
6
a. C MTS får i undantagsfall, efter särskild framställan i varje enskilt fall, ge tillstånd till fällning i
fart upp till 30 knop, under förutsättning att berörd personal har erforderlig kompetens att
genomföra tillämpad fällningsövning.
Om fällningsplattformens framdrivningssystem utgörs av
vattenjet eller motsvarande får personal ej fällas för om
aggregatens vattenintag (riktvärde ca 1/4 fartygslängd för
om aktern) vid låg fällningsfart (< 7 knop).
Stor försiktighet ska alltid iakttagas i samband med manövrar i närheten
av personal i vattnet.
SäkI G - 13
273
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
21 Fällning i vatten från helikopter
Grunder
Kapitlet omfattar formell- och tillämpad helicasting med personal och
materiel
1. Begrepp. – Med helicasting avses avsiktlig fällning i vatten av personal från helikopter på låg höjd och med låg fart. Personlig och
gemensam utrustning kan ingå.
Mot bakgrund av att flera nya helikoptrar tillförts Försvarsmakten fanns vid tryckning av SäkI 2013 inga säkerhetsbestämmelser utarbetade. Säkerhetsbestämmelser för helicasting från helikopter 14, 15 och 16 kommer att utges i särskild
ordning då dessa är fastställda. Bestämmelserna kommer därefter att inarbetas i nästkommande utgåva av SäkI-serien.
SäkI G - 13
275
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
22 Arbete i master, torn, på tak och i
stolpar
Arbete i master och torn
Allmänna förutsättningar för riskfyllt arbete
1. Allmänt. – Utöver här förtecknade gemensamma säkerhetsbestämmelser av allmän art (AFS och TO) finns materielspecifika (systemspecifika) bestämmelser vilka alltid ska följas.
Skydds-, säkerhets- och räddningsutrustning ska vara CE-märkt enligt
AFS 2006:4 samt även godkänd enligt EN-norm för yrkesmässigt bruk.
Vidare vara godkänd och kontrollerad av särskilt behörig personal.
Utrustningens användning framgår UtbR Höghöjdsarbete.
2. Riskfyllt arbete. – Med riskfyllt arbete avses vistelse, klättring och
arbete/verksamhet i master, torn och på tak, samt i stolpar. Detta där
personlig skydds-, säkerhets- och räddningsutrustning samt särskild
utbildning krävs.
3. Kommunikation. – Erforderlig kommunikationsutrustning ska
finnas vid plats där riskfyllt arbete/verksamhet bedrivs för att möjliggöra larmning.
SäkI G - 13
277
Datum för utdrag:
14-03-26
22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar
4. Sjukvårdsberedskap. – Sjukvårdsberedskap ska upprätthållas enligt
bestämmelserna i kapitel 10. Vid varje arbets-/verksamhetsplats ska bår/
bårmatta och sjukvårdsväska finnas, första förband ska alltid bäras av personal som utför riskfyllt arbete.
5. Ansvar för säkerheten. – Upprätthålls och följs enligt kapitel 2. Riskanalys enligt 2:36–39 ska alltid genomföras.
6. Minsta arbetsstyrka. – Vid klättring, vistelse och arbete/verksamhet i
master och torn (för tak se mom 26) krävs minst två personer, med giltig
torn- och mastbehörighet, på arbets/verksamhetsplatsen. En av dessa ska
vara utsedd chef/arbetsledare. Under arbete/verksamheten ska kommunikation säkerställas (visuell, tal eller radio).
7. Arbete på örlogsfartyg. – Arbete och verksamhet på örlogsfartyg regleras inte i detta kapitel. På örlogsfartyg tillämpas regler för militär sjöfart,
RMS och Transportstyrelsens föreskrifter om arbetsmiljö på örlogsfartyg.
Behörighet
8. Behörighet. – För att erhålla behörighet för att klättra, uppehålla sig i
och bedriva arbete/verksamhet i master, torn och på tak krävs att personen
• fyllt 18 år
• genomgått särskild utbildning för riskfyllt arbete/verksamhet enligt av
Ledningsregementet (LedR)/LedS fastställd utbildningsplan för Mastarbetsintyg
• uppfyllt krav på läkarundersökning
• innehar giltig Hjärt–Lung–Räddnings utbildning
• bär/använder personlig skyddsutrustning enligt mom 10
278
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar
• inom en tolvmånadersperiod uppfyllt krav enligt repetitionsutbildning, av LedR/LedS särskilt fastställd utbildningsplan alternativt av
behörig instruktör som bedöms besitta tillräckliga kunskaper och färdigheter för förnyad behörighet
• övning i firning och räddning får endast ske under ansvar av instruktör.
9. Instruktör. – Instruktör som utbildar personal för riskfyllt arbete/
verksamhet ska för detta ha bedömts särskilt lämplig, innehaft giltig mastbehörighet minst tolv månader och genomgått särskild instruktörsutbildning vid LedR/LedS.
Efter godkänd utbildning erhålls instruktörscertifikat/behörighet. För
bibehållande av instruktörsbehörighet krävs att instruktören upprätthåller kompetens och färdigheter enligt krav för instruktör. Har instruktör
inte varit aktiv som instruktör de senaste 24 månaderna upphör certifikatet att gälla och ny instruktörskurs krävs.
Skyddsutrustning
10. Obligatorisk skyddsutrustning – Följande personlig skyddsutrustning är obligatorisk vid riskfyllt arbete/verksamhet i master och torn (för
tak se mom 26)
• helsele av godkänt utförande
• två olikfärgade stödlinor av godkänd typ
SäkI G - 13
279
Datum för utdrag:
14-03-26
22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar
• skyddshjälm av för verksamheten godkänd typ
• skyddshandskar vilka ger tillfredställande skydd mot mekaniska och
kemiska risker och grepp under rådande väderlek
• overall som skyddar mot vind och väta, vid extrem kyla och värme kan
särskild anpassning ske
• skyddsskor (m/90 eller
andra lämpliga) som vid
klättring och vid arbete
medger säkert och stadigt
grepp mot underlaget
under rådande väderlek
• godkänd och plomberad
räddningsutrustning ska
finnas i direkt anslutning
till plats där riskfyllt arbete
utförs.
Foto: Mats Lundgren
Bild 22:1 Personlig skyddsutrustning
11. Vid risk för fall. – Personal som klättrar/arbetar eller vistas i mast,
torn och på tak ska säkerställa (vara fastkopplad) så att fall ej kan ske.
Finns fast monterad fallskyddsutrustning (skena eller wire) ska denna
användas i första hand. Finns ej fast fallskydd ska godkänt mobilt fallskydd användas. Inkoppling av fallskydd ska ske i D-ring på bröst eller
rygg. Inkoppling får inte ske i sidmonterad D-ring. För tak se mom 26.
Klätterkrokar kan användas som alternativ.
Klättring utanpå mast/torn får ej ske om masten/tornet ej är särskilt godkänd härför.
280
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar
12. Skyddshjälm. – Skyddshjälm ska alltid bäras inom riskområde, vid
klättring, vistelse, och arbete/verksamhet i master, torn och på tak. Inom
riskområde (på marken) kan hjälm m/90 bäras. Vid klättring, vistelse och
arbete/verksamhet i master, torn och på tak används för ändamålet särskilt godkänd skyddshjälm, se TO UF BEKLÄD 300-000101.
13. Tilldelande av skyddsutrustning. – Person i vars uppgift det ingår
eller kan ingå att klättra, arbeta eller bedriva verksamhet i master, torn och
på tak ska tilldelas skyddsutrustning som personlig utrustning (PPE).
14. Kontroll och tillsyn av utrustning. – Personlig fallskyddsutrustning ska kontrolleras före och efter användandet (egenkontroll). Skydds-,
räddningsutrustning och utrustning för utbildning/övning ska utöver den
fortlöpande kontrollen underkastas periodisk kontroll (varje tolvmånadersperiod) enligt bestämmelser i TO UF BEKLÄD 300-000101. Periodisk
kontroll ska utföras av behörig personal.
Förbudsområde
15. Hängande last. – Det är förbjudet att vistas under hängande last.
Området ska övervakas av personal med uppsikt över hela förbudsområdet.
Allmänt riskområde
16. Allmänt riskområde. – Allmänt riskområde föreligger då arbete/
verksamhet bedrivs i master och torn, samt då risk för is eller snöras föreligger. Under upprättande av transportabla master är riskområdet en
radie motsvarande dess upprättandehöjd. För övriga master och torn
(fasta) är riskområdet begränsat till en radie av 2/3 av den höjd (arbetshöjd) varifrån föremål kan falla ner.
SäkI G - 13
281
Datum för utdrag:
14-03-26
22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar
Allmänt riskområde bör vara väl och tydligt utmärkt eller avspärrat, och
övervakas av personal på platsen genom arbetsledarens (befälets) försorg.
För takarbete se mom 26.
Högfrekventa elektromagnetiska fält
17. Högfrekventa elektromagnetiska fält. – Bestämmelserna i kapitel 7
tillämpas.
Foto: Mats Lundgren
Bild 22:2 Högfrekventa elektromagnetiska fält
282
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar
Vind och kyla
18. Arbete i vind och kyla. – Vid klättring, vistelse och arbete/verksamhet i master, torn och på tak gäller nedanstående diagram.
Temp °C
+ 10
+ 5
Vindhastighet
m/s
± 0
5
10
15
20
- 5
- 10
- 15
- 20
Hissning och arbete
utanpå mast
Arbete inuti mast och
från hiss
- 25
- 30
Temperaturområde där personalen själv
bedömer lämpligheten för mastarbete
med hänsyn till bl a luftfuktigheten och
andra omständigheter
Diagram 22:1 Diagram över temperatur vid vind och kyla
SäkI G - 13
283
Datum för utdrag:
14-03-26
22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar
Arbete i isbelagd mast, i mörker och vid åska
19. Arbete i isbelagd mast. – Vid klättring, vistelse och arbete/verksamhet i master, torn och på tak som är isbelagda ska ansvarig arbetsledare
(befäl) förvissa sig om att detta kan ske på ett full betryggande sätt.
Är klätterstege på grund av isbeläggning obrukbar i mast med hiss får hiss
ej användas.
Vid fara för is- eller snöras får vistelse ej ske inom allmänt riskområde
samt ej heller får klättring, vistelse och arbete/verksamhet ske i mast, torn
eller på tak.
Manuell avisning får ej utföras av person som befinner sig i mast, torn
samt på tak.
20. Mörker. – Vid klättring, vistelse och arbete/verksamhet i mast, torn
och på tak under mörker ska betryggande arbetsbelysning finnas, t ex
lampa monterad på hjälm.
På marken ska finnas betryggande arbetsplatsbelysning vilken ej riskerar
att blända personal som uppehåller sig i mast, torn eller på tak.
Före det att upprättande sker i mörker ska arbetsmomenten ha övats i
dagsljus. Transportabel mast ska ha upprättats och brutits till full höjd
under dagsljus.
21. Åska. – Klättring, vistelse och arbete/verksamhet i master, torn och
på tak vid åskväder är förbjudet. Vid annalkande åskväder ska pågående
verksamhet avbrytas. Är detta ej möjligt kvarstannar personalen säkrad.
284
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar
Arbetsredskap
22. Förankring av verktyg. – Verktyg som används vid arbete/verksamhet i master, torn och på tak ska vara säkrade.
Foto: Mats Lundgren
Bild 22:3 Säkring av verktyg
Riskområde i luftrummet, flygsäkerhetsbestämmelser
23. Hinderljus. – Tillfälligt upprättade transportabla master ska under
vissa förhållanden förses med hinderljus. Olika avstånd gäller för varierande storlekar på civila flygplatser. För militära flygplatser tillämpas även
särskilda militära bestämmelser.
Krav på hinderljus invid och i närheten till civila flygplatser regleras av
Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen.
Nödvändigheten av hinderljus ska alltid kontrolleras vid uppförande av
transportabel mast.
SäkI G - 13
285
Datum för utdrag:
14-03-26
22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar
Räddningsutrustning
24. Räddningsutrustning. – Räddningsutrustning som möjliggör nedtagning av skadad ska finnas tillgänglig i direkt anslutning till verksamhets-/arbetsplatsen (för tak se mom 26). Ansvarig härför är arbetsledaren
(befälet). Räddningsutrustningen ska för ändamålet vara av Försvarsmakten godkänd typ.
Räddningsutrustning ska vara besiktigad och plomberad av behörig person, samt vara helt oanvänd. Räddningsutrustning ska vara försedd med
repsax.
Foto: Mats Lundgren
Bild 22:4 Räddningsutrustning
286
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar
Foto: Mats Lundgren
Bild 22:5 Nedtagning av skadad
25. Utrustning för övning och utbildning. – För övningsändamål och
utbildning avdelas särskild utrustning. Denna ska var tydligt märkt med
”Övningsutrustning”. Alla firningar ska loggas i särskild repliggare. Vid
övning och utbildning i firning/räddning från torn och mast ska extra
säkerhetslina, M8550-724210, användas.
SäkI G - 13
287
Datum för utdrag:
14-03-26
22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar
Arbete på tak
26. Arbete på tak. – Med tak avses en lutning över 6° samt 2 m från takkant med en lutning mindre 6°, vilket motsvarar en lutning av 1:10.
För klättring, vistelse och arbete/verksamhet på tak vilken kräver att säkring måste ske gäller utbildning och behörighet, samt föreskriven säkerhets- och skyddsutrustning enligt mom 8, 10–12. Säkring ska ske så att fall
över takkant inte sker vid fall samt arbete. Takarbete får inte genomföras
som ensamarbete.
På säkringslinan ska överhandskop göras så långt in på säkringslinan som
krävs för att säkerställa att fall över takkant ej kan ske. Överhandsknop får
ej göras närmare än 20 cm från repända.
Förankring ska ske i konstruktion med betryggande hållfasthet och om
möjligt i två punkter. Kan inte säkra infästningpunkter hittas kan säkring
ske genom mothåll från marken eller förankring i fast föremål på marken.
27. Hytt och containertak. – Utrustning som bedöms kunna fastna i
maskeringsnät (motsvarande) och utgör ett hinder bör tas av före det att
hytt- och containertak beträds.
På hytt- och containertak över 2,5 m där särskild anordning för säkring
finns monterad ska denna användas. Säkring ska ske med godkänt stödbälte enligt TO UF BEKLÄD 300-000101.
Stödlina avpassas så att fall ej kan ske över hytt- eller containerkant. Kan
säkring ej ske ska minst två personer finnas på platsen, varav en på marken med uppsikt över person på hytt/containertak.
288
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar
Arbete i stolpar
Allmänna skyddsföreskrifter i samband med arbete i stolpar
28. Allmänt. – Arbete i stolpar ska i allt väsentligt följa bestämmelserna
i AFS 2000:6.
SäkI G - 13
289
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
23 Uppträdande på kalfjäll samt
verksamhet i lavinterräng
Grunder
1. Kalfjäll. – Med kalfjäll avses i detta kapitel mark som huvudsakligen domineras av kalfjäll och öppna myrar i anslutning till detta. Kalfjället avgränsas nedåt av trädgränsen.
Detta kapitel är ej tillämpligt på turistanläggningar eller motsvarande, belägna på kalfjäll med i anläggningen ingående
pister och skidspår.
Bestämmelser för vadning och förflyttning på isar framgår av
SäkI Ögång vatten, kapitel 10–11.
Verksamhet i terräng där klättring på klippa, is, snö samt allmänt uppträdande på glaciär och i branta sluttningar ingår
regleras av kapitel 24.
2. Order för verksamhet. – Verksamhet på kalfjäll ska beordras av
förbandschef. Ordern ska vara skriftlig.
3. Deltagande personal. – Deltagande personal ska före genomförande ha erforderlig utbildningsnivå (grundläggande fjällsäkerhetsutbildning enligt MSS utbildningsplan) med hänsyn till aktuell verksamhet, terräng och årstid.
SäkI G - 13
291
Datum för utdrag:
14-03-26
23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng
4. Utrustning. – Deltagande personal ska ha ändamålsenlig personlig
och gemensam utrustning. Denna kan omfatta lavinsändare, snöspade/
skyffel, snösond, sol- och stormglasögon, säkerhetslina samt vindsäck. Se
även mom 23.
5. Minsta antalet deltagare. – Enskilt uppträdande bör undvikas. Fjällinstruktör avgör, med hänsyn till rådande riskanalys, var, när och hur
enskilt uppträdande kan tillåtas.
Övningsledning
6. Övningsledare. – Förbandschef utser övningsledare. Övningsledare
bör vara fjällinstruktör. Förbandschef kan utse annan person som inte är
fjällinstruktör till övningsledare om särskilda skäl finns. Förbandschef bör
då ta följande i beaktande
• val av övningsledare, se 2:14
• beslut ska vara skriftligt. Motiv ska finnas till varför övningsledare som
ej är fjällinstruktör har utsetts
• utnämning till övningsledare ska göras för en övning i taget.
7. Instruktör. – Övningsledare tilldelar instruktör anpassat ansvar med
hänsyn till instruktörens kompetens. Om instruktören förväntas agera vid
enskilt uppträdande enhet bör denne vara fjällinstruktör. Fjällinstruktör
kan ersättas av person med erforderlig kompetens. Övningsledaren ska
använda samma bedömningskriterier som framgår av mom 6.
8. Fjällinstruktör. – Fjällinstruktör utnämns av MSS eller I 19 FMVE
efter godkänd examen vid kurs Fördjupningskurs Fjällsäkerhet. Instruktör
ska ha erfoderlig kompetens för att få leda verksamhet på kalfjäll. Erforderlig kompetens innebär att minst ett genomförande per år säkerställs
över tiden.
292
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng
9. Civil biträdande övningsledare. – Saknar övningsledare eller
instruktör behörighet som fjällinstruktör kan de biträdas av civil biträdande övningsledare som är UIAGM-examinerad bergsguide med giltig
behörighet. UIAGM-examinering utförs av Svenska bergsguideorganisationen eller annat UIAGM-lands motsvarande organisation.
10. Övningsledningens storlek. – Övningsledare ska anpassa antalet
instruktörer i övningsledningen efter den för aktuell verksamhet genomförda riskanalysen.
Detta innebär, bland annat, att hänsyn tas till utbildningsnivå, terräng,
årstid och väderlek samt tillgång till utrustning, se kapitel 2.
Riktvärden för övningsledningens storlek vid verksamhet på kalfjäll framgår enligt nedan
• på varje enskilt uppträdande enhet ska det finnas en instruktör med
erforderlig kompetens. Instruktören bör vara fjällinstruktör
• antalet instruktörer i förhållande till övade ska anpassas så att förflyttning under kontrollerade former är möjlig under värsta förväntade
förhållanden (väder, terräng, utbildningsståndpunkt mm). Under
svåra förhållande kan detta innebära max 20 personer per instruktör
• om övningstruppen består av mer än en enhet bör det finnas en övergripande övningsledare som inte leder egen enhet.
SäkI G - 13
293
Datum för utdrag:
14-03-26
23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng
Ansvar
Övningsledarens åtgärder
11. Före genomförande. – Före genomförande av verksamhet på kalfjäll
ska övningsledaren
• säkerställa att order om verksamheten är fastställd av förbandschef, se
mom 2
• orientera områdesansvarigt förband om planerad verksamhet
• inhämta underlag om de lokala förutsättningarna genom att fråga
militära enheter, polis, fjällräddning, lokalbefolkning och turistanläggningar
• inhämta erforderliga tillstånd att med personal, fordon samt övrig
materiel vistas i aktuell terräng
• genomföra riskanalys, se 2:36–39
• besluta om vilken säkerhets- och sjukvårdsutrustning som ska medföras
• upprätta och lämna verksamhetsmeddelande (färdmeddelande)
• inhämta väderprognos samt vid behov, lavinprognos
• delge deltagande personal säkerhetsbestämmelser.
12. Under genomförande. – Under genomförandet ska övningsledaren
• fortlöpande inhämta underlag för riskanalys och regelbundet revidera
densamma, för att i tid kunna planera om verksamheten
• fortlöpande värdera och delge väder- och lavinprognos
• omedelbart vidta åtgärder vid situationer som kan äventyra säkerheten, t ex ökande lavinrisk
• upprätthålla erforderlig sjukvårdsberedskap.
294
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng
13. Efter genomförande. – Efter genomförandet ska övningsledaren
• göra avanmälan till de som erhållit verksamhetsmeddelanden
• orientera MSS och områdesansvarigt förband om genomförd verksamhet.
Verksamhetsmeddelande
14. Verksamhetsmeddelande. – Verksamhetsmeddelande (färdmeddelande) ska upprättas vid verksamhet på kalfjäll.
Verksamhetsmeddelande ska innehålla följande
• namn på samtliga deltagare
• planerad verksamhet
• marschväg med alternativ för dåligt väder
• tidsförhållanden, verksamhetens början och slut
• typ av sambandsmedel, eventuellt passningsalternativ och frekvens/
telefonnummer
• utrustning
• deltagarnas utbildningsnivå
• namn på övningsledare och eventuell biträdande övningsledare/
instruktör.
Verksamhetsmeddelande ska lämnas till lämplig/lämpliga personer, förband, turistanläggningar eller verksamhetsanknutna organisationer
(polis, fjällräddning) för bästa möjliga uppföljning.
SäkI G - 13
295
Datum för utdrag:
14-03-26
23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng
Laviner och ras
Med branta sluttningar avses terrängpartier som kan generera
risker såsom, laviner, ras, rutschnings- och fallskador.
Uppträdande på branta sluttningar där risk för rutschnings- och
fallskador föreligger regleras i kapitel 24.
Med lavin- och rasrisk menas att sannolikhet för laviner och ras
finns inom ett visst område, men tidpunkten för utlösning och
exakta platsen styrs av tillfälligheter.
Laviner kan förekomma både över och under trädgränsen alla
årstider.
15. Risker. – På branta (och snötäckta) sluttningar förekommer alltid
mer eller mindre ras- och lavinrisk. Med laviner och ras menas okontrollerbara nedstörtande massor av varierad storlek och karaktär. Laviner och
ras kan bestå av snö, is och sten eller en kombination av dessa.
Sannolikheten för laviner och ras varierar, bland annat, med årstid, terräng, tidpunkt på dygnet, nederbörd, vind och antalet personer/fordon
(vikt) som beträder området.
16. Rasrisk. – Risken för ras ska beaktas vid verksamhet i anslutning till
branta sluttningar.
Övningsledaren ska tillse att en väl tilltagen buffertzon, vid behov, avdelas
nedanför aktuell sluttning.
17. Lavinfarligt område. – Lavinfarligt område utgörs av snötäckt terräng med minst 20 graders lutning samt därtill hörande utloppsområden.
296
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng
18. Lavinspecialist. – Lavinspecialist utnämns av MSS efter godkänd
examen vid kurs Lavinspecialist. Denne ska ha erforderlig kompetens för
att få leda verksamhet inom lavinfarligt område. Erforderlig kompetens
innebär att minst ett genomförande per år säkerställs över tiden. Elever till
kurs Lavinspecialist bör ha befälsutbildning.
19. Civil lavinspecialist. – Om militär lavinspecialist saknas kan militär
övningsledaren biträdas av civil övningsledare med någon av följande
behörigheter
• UIAGM-examinerad1 bergsguide med giltig licens
• person med av MSS godkänd fjäll- och lavinutbildning (särskilt beslut
i varje enskilt fall).
20. Lavinfara. – För förband som uppträder på eller i anslutning till snötäckta sluttningar, med en lutning överstigande 20°, gäller något av nedanstående alternativ (undantag markerade vinterleder och snöbivackområde, se mom 21–22)
• lavinspecialist leder alternativt medföljer förbandet (gäller varje
enskilt uppträdande enhet
• lavinspecialist har bedömt terrängen och utfärdat lavinprognos med
anvisningar om under vilka förutsättningar förbandet får röra sig
inom lavinfarligt område utan att denne medföljer.
Bestämmelserna enligt mom 23–24 ska följas.
Övningsledare som leder förband på eller i anslutning till sluttningar med
lutningar närliggande 20° ska beakta följande
• förflyttning ska ske under siktförhållanden som möjliggör upptäckt
och kringgång av lavinriskområden
• små sluttningar, d v s raviner, åsryggar och krön, ska bedömas lika
noga som stora sluttningar.
Bestämmelserna enligt mom 23–24 bör följas.
1. Svenska bergsguidesorganisationen
SäkI G - 13
297
Datum för utdrag:
14-03-26
23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng
21. Vinterleder. – Verksamhet längs, av länsstyrelsen, markerade vinterleder är stakade genom terräng som, under normala förhållanden, ej
drabbas av laviner och ras. Därför kan förband förflytta sig längs dessa,
även om medellutningen överstiger 20°, under förutsättning att övningsledaren förhört sig med personal enligt mom 11 i syfte att kontrollera
lokala förhållanden.
Alla leder stakas inte av länsstyrelsen, kontrollera vem som ansvarar för leden enligt mom 11.
22. Snöbivackområden. – Vid drivbildningar i bäckraviner, på åsryggar
och krön kan sannolikheten för lavinutlösning vara stor. Konsekvensen,
även av en liten lavin, kan vara mycket allvarlig eftersom personal kan blir
begravd på ett stort djup. Grävområden ska i första hand väljas på platser
där terrängen under drivan är flack (inte smala raviner eller liknande).
Övningsledare som inte är lavinspecialist får ansvara för verksamhet i
snöbivackområden under förutsättning att han förhört sig med personal
enligt mom 11 i syfte att kontrollera lokala förhållanden. Han ska också
göra en egen snöstabilitetsbedömning (enligt Fördjupningskurs Fjällsäkerhet).
23. Utrustning och utbildning. – Vid verksamhet inom lavinriskområde ska all personal vara utbildad på samt medföra lavinsändare, spade
och snösond.
24. Räddningberedskap. – Vid verksamhet inom lavinriskområde ska
förbandet kunna genomföra kamraträddning samt upprätta och ingå i
räddningsstyrka.
298
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng
Glaciär
25. Förflyttning över glaciär. – Förflyttning över glaciär, snötäckt som
snöfri, får endast ske under ledning av personal med kompetens enligt
kapitel 24.
Dålig sikt
26. Förflyttning i nedsatt sikt. – Förflyttning i nedsatt sikt bör undvikas
men får genomföras under följande förutsättningar
• personalen är välövad i nödåtgärder
• noggrann orientering kan säkerställas genom lokalkännedom eller
navigationshjälpmedel
• marschvägen planeras så att farliga terränghinder undviks.
Övningsledaren ska överväga att sammanlänka personalen med säkerhetslina i syfte att hålla ihop avdelningen.
Sjukvårdsberedskap
27. Sjukvårdsberedskap. – Erforderlig sjukvårdsberedskap fastställes
efter genomförd riskanalys, se även kapitel 10.
Sjukvårdsberedskapen vid verksamhet på kalfjäll ska anpassas efter de
specifika krav som verksamheten kräver. Behovet av att avtransportera
sjuka/skadade samt riskerna för kylskador ska beaktas särskilt, se kapitel
12.
Riskfaktorn framgår av 10:10. Tidsfaktorn (T) framgår av 10:11.
SäkI G - 13
299
Datum för utdrag:
14-03-26
23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng
Verksamhet på kalfjället som enbart omfattar förflyttning och bivackering, d v s ingen hantering av ammunitionseffekter samt spräng- och
tändmedel, ligger normalt inom riskfaktor R1.
Övningsledare ska beakta att verksamhet på kalfjäll normalt ligger inom
tidsfaktor T3.
300
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
24 Firning och klättring
Grunder
1. Säkerhetsbestämmelser. – Kapitlet omfattar följande
• firning från fasta föremål
• firning från helikoptrar
• klättring på klättervägg, klippa, is och snö
• fallriskrelaterade SIB-tekniker
• uppträdande på branta sluttningar där risk för rutschnings- och
fallskador föreligger
• verksamhet i högfjällsterräng1 där klättring på klippa, is, snö samt
uppträdande på glaciär
• fallriskrelaterad verksamhet inom bordning, fartygsvisitation,
avancerat sök, ammunitionsröjning, trädklättring, prickskytte
m m.
Detaljbestämmelser för ovanstående verksamhet regleras i Utbildningsreglemente Firning och klättring (UtbR FirKlä).
Bestämmelser för fysisk träning på hinderbana med inslag av klättring
regleras i lokal instruktion, fastställs av förbandschef.
Bestämmelser för arbete i master, torn, på tak samt stolpar regleras i
kapitel 22.
1. Högfjällsterräng är kalfjäll med branta sluttningar, blockmark, glaciärer och fleråriga snölegor.
SäkI G - 13
301
Datum för utdrag:
14-03-26
24 Firning och klättring
Övningsledare och instruktörer
2. Övningsledare. – Övningsledare ska vara person med godkänd
utbildning att genomföra övningar enligt nedan. Övningsledare utses
enligt 2:14. Erforderlig kompetens innebär att minst ett genomförande
per år säkerställs över tiden.
Tabell 24:1 Krav på övningsledare
Typ av verksamhet
Övningsledare
Topprepsklättring på artificiell klättervägg
a
Topprepsklätterinstruktör
Förstemansklättring på artificiell klättervägg b
Inomhusklätterinstruktör
Topprepsklättring på klippa
Firnings- eller topprepsklätterinstruktör
med tilläggsutbildning på klippa
Firning från fasta föremål
Firningsinstruktör c
Tornträning inför hkp-firning
Firningsinstruktör hkp
Firning från helikopter d
Helikopterns befälhavare (flygförare ur
Hkpflj) e
Änterhake, slag- och stångäntring f
Firningsinstruktör med tilläggsutbildning
Fallriskrelaterade SIB-tekniker f
SIB-säkringsinstruktör
Klättring på klippa utanför lavinfarligt
område
Klippklätterinstruktör
Klättring på is utanför lavinfarligt område
Isklätterinstruktör
Klättring i högfjällsterräng på klippa, is och Militär bergsguide
snö samt allmänt uppträdande på glaciär
och i branta sluttningar g
302
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
24 Firning och klättring
Typ av verksamhet
Övningsledare
Fallriskrelaterad verksamhet inom bordning, fartygsvisitation, avancerat sök,
ammunitionsröjning, trädklättring, prickskytte samt av MSS nyutvecklad verksamheth
Av MSS utbildad och godkänd instruktör
a. Utcheckning av personal som ska säkra andreman görs av lägst topprepsklätterinstruktör.
Personal med topprepskort (grönt kort) kan klättra tillsammans som fysträning utan övningsledare.
b. Utcheckning av personal som ska säkra försteman görs av lägst inomhusklätterinstruktör.
Personal med topprepskort (grönt kort) kan klättra tillsammans som fysträning utan övningsledare.
c. Aspirerande firningsinstruktör, som genomfört firningsinstruktörsutbildning, får under personlig färdighetsträning inför examen agera självständigt.
d. I helikoptersammanhang är firning ett samlingsnamn för rappellering och fastroping.
e. Särskild behörighet krävs för respektive helikoptertyp. Deltagande personal ska vara beordrade av förbandchef. Förbandet ska ha ett TOEM som föreskriver behovet av dessa tekniker.
f. Övningsledaren avgör om och när verksamhet inom strid i bebyggelse kan genomföras utan fallskydd.
g. MBG kan utbilda och examinera soldater till att på eget ansvar genomföra osäkrad förflyttning i enklare bergsterräng.
h. Av MSS godkänd brukarutbildning krävs för all deltagande personal.
Bergsmästare kan vara övningsledare efter samråd med MBG. Bergsmästare kan utse Bergsledare att genomföra enklare verksamhet.
3. Biträdande övningsledare. – Övningsledare som saknar behörighet
enligt mom 2 ska assisteras av en biträdande övningsledare enligt
tabell 24:2.
Biträdande övningsledare bistår övningsledaren med specialkompetens.
Övningsledaren har det övergripande ansvaret för verksamheten.
SäkI G - 13
303
Datum för utdrag:
14-03-26
24 Firning och klättring
Tabell 24:2 Biträdande övningsledare
Verksamhet
Militär biträdande övningsledare
Civil biträdande övningsledare
Topprepsklättring på artificiell klättervägg
Topprepsklätterinstruktör Av SKF a examinerad inomhusklätterinstruktör
Förstemansklättring på artifi- Inomhusklätterinstruktör Av SKF examinerad inomciell klättervägg
husklätterinstruktör
Topprepsklättring på klippa
Firningsinstruktör med
tilläggsutbildning på
topprepsklättring
Av SKF examinerad klippklätterinstruktör
Firning från fasta föremål
Firningsinstruktör
Av SKF examinerad klippklätterinstruktör
Tornträning inför hkp-firning Firningsinstruktör hkp
Civil behörighet saknas
Firning från helikopter
Firningsinsoperatör hkp
Civil behörighet saknas
Änterhake, slag- och
stångäntring
Firningsinstruktör med
tilläggsutbildning
Civil behörighet saknas
Fallriskrelaterade SIB-tekniker
SIB-säkringsinstruktör
Civil behörighet saknas
Klättring på klippa utanför
lavinfarligt område
Klippklätterinstruktör
Av SKF examinerad klippklätterinstruktör
Klättring på is utanför lavinfarligt område
Isklätterinstruktör
Av SKF examinerad isklätterinstruktör
Klättring i högfjällsterräng på Militär bergsguide
klippa, is och snö samt allmänt uppträdande på glaciär
och i branta sluttningar
UIAGM-examinerad b bergsguide med giltig licens
Fallriskrelaterad verksamhet Av MSS utbildad och
inom bordning, fartygsvisita- godkänd instruktör
tion, avancerat sök, ammunitionsröjning, trädklättring,
prickskytte m m
Civil behörighet saknas
a. Svenska Klätterförbundet.
b. Godkänns av Svenska bergsguidesorganisationen eller annat UIAGM-lands motsvarande
organisation.
Bergsmästare kan vara övningsledare efter samråd med MBG. Bergsmästare kan utse Bergsledare att genomföra enklare verksamhet.
304
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
24 Firning och klättring
4. Instruktör/hjälpinstruktör. – Instruktör/hjälpinstruktör kan vid
behov utses och utbildas av övningsledaren.
Hjälpinstruktör kan, under gynnsamma förutsättningar, agera självständigt under övningsledares uppsikt.
5. Godkännande och utnämning. – Behörighet att förrätta prov med
aspirerande instruktörer utfärdas av MSS. Följande instruktörsnivåer
krävs för att bli förordnad som examinator.
Tabell 24:3 Krav på examinator
Instruktörskategori
Godkänns av
Topprepsklätterinstruktör
Inomhusklätterinstruktör
Inomhusklätterinstruktör
Klippklätterinstruktör/SKF
Firningsinstruktör
Firningsexaminator
Firningsexaminator
Klippklätterinstruktör
Firningsinstruktör helikopter
Firningsexaminator helikopter
Firningsexaminator helikopter
MSS
Firningsinstruktör med tilläggsutbildning
på änterhake, slag- och stångäntring
MSS
SIB-säkringsinstruktör
MSS
Klippklätterinstruktör
MBG/SKF
Isklätterinstruktör
MBG/SKF
Bergmästare
MBG
Militär bergsguide (MBG)
MSS
Tilläggsutbildningar inom olika fallriskapplikationer
MSS
SäkI G - 13
305
Datum för utdrag:
14-03-26
24 Firning och klättring
Ansvar
6. Övningsledares åtgärder före övning. – Före övningens genomförande ska övningsledaren
• genomföra riskanalys enligt 2:36–39
• rekognoscera och bedöma sannolikheten för stenslag, ras och laviner
• vid behov inhämta tillstånd att använda aktuell plats
• utarbeta skriftliga bestämmelser
• kontrollera och godkänna materiel för firning och klättring
• besluta om vilken sjukvårdutrustning som ska medföras
• bedöma vilken/vilka evakueringsmetoder som vid behov ska användas
• delge personalen säkerhetsbestämmelser och tillse att ingen personal
med säkerhetspåverkandeskada eller men deltar.
7. Övningsledares åtgärder under övning. – Under övningens genomförande ska övningsledaren
• vara aktivt närvarande
• fortlöpande inhämta underlag för riskanalys och regelbundet revidera
denna
• fortlöpande kontrollera materielens funktionsduglighet samt att gällande säkerhetsbestämmelser följs
• vidta omedelbara åtgärder om säkerheten äventyras
• upprätthålla erforderlig sjukvårdsberedskap samt säkerställa att planerad evakueringsmetod kan användas.
306
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
24 Firning och klättring
8. Övningsledares åtgärder efter övning. – Efter övningens genomförande ska övningsledaren
• ansvara för materielvård
• fatta beslut om kassation av använd materiel
• rapportera eventuell olycka eller tillbud till förbandschef samt på särskild blankett enligt UtbR FirKlä till MSS.
9. Information till deltagande personal. – Övningsledare ska utöver
åtgärder i mom 6–8 dessutom informera deltagande personal att
• alla ska anmäla skada eller men som kan påverka säkerheten, såväl
före, som under pågående verksamhet
• alla ska uppträda varsamt för att därmed undvika utlösande av stenslag
eller ras
• säkerhetsutrustning inte får kastas/släppas från höjd
• alla omedelbart ska varna för stenslag, ras eller annat fallande föremål
genom att högt och tydligt ropa ”STEN”
• den enskilde fortlöpande ska kontrollera egen och andras inkoppling
• den enskilde ska invänta visitation av instruktör innan verksamhet i
fallriskmiljö påbörjas.
SäkI G - 13
307
Datum för utdrag:
14-03-26
Sjukvårdsberedskap
10. Sjukvårdsberedskap. – Erforderlig sjukvårdsberedskap fastställes
efter genomförd riskanalys, se även kapitel 10.
Sjukvårdsberedskapen ska anpassas efter de specifika krav som verksamheten kräver. Behovet av att avtransportera sjuka/skadade samt riskerna
för kylskador ska beaktas särskilt, se kapitel 12.
Riskfaktorn framgår av 10:10. Tidsfaktorn (T) framgår av 10:11.
Bår får vara av tillfällig materiel.
308
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
24 Firning och klättring
SäkI G - 13
309
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
25 Överlevnad
Militär överlevnadsutbildning
1. Grunder. – Med militär överlevnadsutbildning avses den utbildning som internationellt kallas SERE (Surival Evasion Resistance
Extraction). Syftet med utbildningen är att med enkel teknik och givna
handlingsregler överleva och minska risken för skador och onödigt
lidande under utbildning och insats vid
• alla årstider och terrängtyper
• bristsituationer inom förbandet
• extrema flyktsituationer
• fång-/gisslansituationer.
2. Övningsledare. – Vid överlevnadsövningar längre än ett dygn ska
överlevnadsinstruktör vara övningsledare för momentet eller ingå i
övningsledningen.
Vid övningar under kortare tid än ett dygn får övningsledare vara
yrkesofficer alternativt reservofficer, som i särskild ordning är utbildad av överlevnadsinstruktör eller godkänd handledare.
SäkI G - 13
311
Datum för utdrag:
14-03-26
25 Överlevnad
Övningsledaren ska vid följande övningsmoment vara utbildad överlevnadsinstruktör
• slaktövningar
• resistanceövning, SERE B (fång-gisslanövning)
• resistanceövning, SERE C (gisslanövning), utförs endast av K3/Försvarsmaktens överlevnadsskola
• sjömilitär överlevnadsutbildning, tilläggsutbildning vid K3/Försvarsmaktens överlevnadsskola krävs
• överlevnadsutbildning enligt Flygöverlevnad barmark och vinter,
UtbR MIFS.
3. Överlevnadsinstruktör. – Överlevnadsinstruktören ska vara yrkesofficer, eller före detta yrkesofficer som med godkänt resultat har genomfört
Försvarsmaktens kurs för överlevnadsinstruktör enligt 1997-års eller
senare bestämmelser.
Fång- och gisslanövningar
4. Allmänt. – Fångövningar kan mot bakgrund av syftet med övningen
ske antingen i enlighet med folkrätten och III Genève-konventionen eller
utanför dessa.
Med övning i fångtjänst avses övning som syftar till att öva vaktpersonal
och soldater att i enlighet med folkrätten och III Genève-konventionen
korrekt omhänderta fångar. Förbandschef beslutar om genomförande,
lokala säkerhetsbestämmelser samt utser övningsledare med erforderlig
utbildning i enlighet med Fångtjänstreglemente för Försvarsmakten.
Övningsledaren genomför övningen i enlighet med utbildningsanvisningar, Fångtjänstreglemente för Försvarsmakten och III Genève-konventionen.
312
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
25 Överlevnad
Med förhörstjänst avses övning som syftar till att öva Försvarsmaktens
fångförhörsledare att i enlighet med folkrätten och III Genève-konventionen korrekt förhöra fångar. C Försvarsmaktens UndsäkC beslutar om
genomförande samt fastställer såväl utbildningsanvisningar som säkerhetsbestämmelser för verksamheten.
I detta avsnitt redovisas endast säkerhetsbestämmelser vid övningar som
syftar till att träna individer och enheter på situationer då en motståndare
inte följer III Genève-konventionen.
Vid genomförande av realistiska fång- och gisslanövningar kan
det vara nödvändigt med viss omild behandling och handgripligt
agerande mot fångarna. Behandling som kan åsamka fången fysiska eller psykiska skador får dock inte förekomma.
5. Grunder. – Dessa övningar syftar till att förbereda och träna individer
och enheter på situationer då III. Genève-konventionen inte följs.
Vid fång- och gisslanövningar får fången efter samråd med övningsledare
avbryta övningen. Detta ska ske på ett sådant sätt att den personliga integriteten behålls.
Bestämmelser för resistanceövning, SERE B samt resistanceövning,
SERE C återfinns i särskilda utbildningsanvisningar för respektive
övning. Anvisningarna utges av K3/Försvarsmaktens överlevnadsskola
samt fastställs av C K3.
6. Definitioner. – Med resistanceövning avses övning som har till syfte
att öka individs (fånges) och enhets mentala beredskap för fångchock i
samband med tillfångatagandet.
7. Bestämmelser för resistanceövning, SERE B. – Övningen genomförs enligt Utbildningsanvisning resistanceövning, SERE B. Övningen ska
skriftligen beordras av förbandschef.
SäkI G - 13
313
Datum för utdrag:
14-03-26
25 Överlevnad
8. Bestämmelser för resistanceövning, SERE C. – Övningen genomförs enligt Utbildningsanvisning resistanceövning, SERE C. Övningen
genomförs endast av K3/Försvarsmaktens överlevnadsskola och ska
skriftligen beordras av förbandschef.
Krav på övningsledare
9. Utbildningsnivå. – Övningsledare vid resistanceövning, SERE B ska
ha genomgått Försvarsmaktens kurs för överlevnadsinstruktör enligt
1997-års (eller senare) bestämmelser med godkänt resultat.
Övningsledare vid resistanceövning, SERE C ska dessutom ha genomgått
av C K 3 fastställd utbildning med godkänt resultat samt tjänstgöra vid
K3/Försvarsmaktens överlevnadsskola som YO alternativt RO.
314
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
26 Övning i upploppskontroll
Med övning i upploppskontroll avses övningar där fysisk konfrontation, andra
handgripliga åtgärder eller kast av föremål kan komma att vidtas. Kompletterande säkerhetsbestämmelser för övning i upploppskontroll med brandmoment framgår av SäkI BRök, kapitel 14.
Övningsledning
1. Före övning. – Inför övning ska övningsledare, biträdande
övningsledare och erforderligt antal säkerhetskontrollanter vara
utsedda.
Övningsledare ska ha genomgått godkänd utbildning enligt MSS
anvisningar.
2. Övningsledares åtgärder före övning. – Övningsledare ska för
övning
• utbilda deltagande personal i gällande säkerhetsbestämmelser
• avdela biträdande övningsledare
• avdela erforderligt antal säkerhetskontrollanter
• låta kontrollera att övad kravallstyrka har erforderlig utbildning
före övning
• låta genomföra förövning med figuranter omedelbart före tillämpad övning varvid varje enskild figurant ska vara godkänd och
bedömas lämplig att agera figurant för tillämpning
SäkI G - 13
315
Datum för utdrag:
14-03-26
26 Övning i upploppskontroll
• låta kontrollera materielens status
• låta kontrollera övningsområdet så att skador på personal inte uppstår
på grund av skadliga föremål
• då övning bedrivs invid djupt vatten tillse att säkerhetsbåt och livräddningsbojar finns tillgängliga, se SäkI Ögång vatten.
3. Övningsledares åtgärder under övning. – Övningledare och biträdande övningsledare ska finnas vid var sin styrka (figuranter respektive
insatsstyrka).
Övningsledaren ska tillse att övningsledning, biträden och säkerhetskontrollanter handgripligen kan avbryta ett felaktigt beteende när visselsignal
och verbala kommandon inte kan tränga ut till berörda.
Övningledare och biträdande övningsledare ska vara placerade så att de
kan observera vad som händer.
4. Säkerhetskontrollant. – Minst en säkerhetskontrollant ska finnas vid
vardera styrkan. Övningsledare och biträdande övningsledare får inte
vara tillika säkerhetskontrollanter.
5. Säkerhetskontrollantens åtgärder under övning. – Säkerhetskontrollant ska under pågående övning
• tillse att angivna säkerhetsbestämmelser följs
• tillse att angivna skyddsåtgärder upprätthålls
• tillse att figuranter inte uppehåller sig vid barrikader, taggtrådshinder
eller motsvarande när risk för konfrontation föreligger
• beordra ”Kastförbud!” innan konfrontation av sköldar får ske
• vara så placerade att de fysiskt kan förekomma och avbryta verksamhet som inte bedrivs enligt bestämmelserna
316
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
26 Övning i upploppskontroll
• utan föregående varning ta figuranter, med olämpligt beteende eller
som inte följer övningsledningens direktiv, ur övningen och hålla
dessa utanför övningen tills denna är helt avslutad
• avbryta lokala sammandrabbningar som kan ske vid sidan av huvudstyrkorna.
Utrustning och materiel
6. Igenkänningstecken. – Övningsledare, biträdande övningsledare och
säkerhetskontrollanter ska bära tydliga igenkänningsmärken (t ex reflexväst) samt ha samma nivå på skyddsutrustning som den styrka de följer
upp.
7. Insatsstyrkans skyddsutrustning. –
• kravallhjälm med visir
• kravallssköld
• kravallbenskydd
• kravallaxel- och armskydd
• kravallhandske
• kroppsskydd 90, 94 eller motsvarande
• batong, ej expanderbar.
Utrustningens status ska kontrolleras före användning, soldat utan komplett fungerande utrustning får inte deltaga.
SäkI G - 13
317
Datum för utdrag:
14-03-26
26 Övning i upploppskontroll
8. Figurantstyrkans utrustning. – Figurantstyrkan och övningsledning
bär utrustning inklusive skyddsutrustning enligt övningsledarens
bestämmande.
Figuranter utan särskilda skydd eller slagkuddar får inte söka fysisk konfrontation med kravallsoldater. De får dock kasta av övningledare fastställda föremål.
9. Konfrontation. – Kast av föremål får endast ske mot kravallsoldat
som bär komplett skyddsutrustning och står i frontal färdigställning (visir
nedfällt, sköld i färdigställning och kroppen frontalt riktad mot kastriktningen).
Kravallsoldat ska upprätthålla frontalt färdigställning under hela övningsförloppet. Om färdigställning ej kan upprätthållas ska kravallsoldaten förflytta sig till skyddsställning. Skyddsställning är plats utanför kastavstånd
eller i skydd från kast.
Om fara uppstår, exempelvis varken färdigställning eller skyddsställning
kan upprätthållas, ropas: ”Avbryt - Avbryt - Kastförbud!”
Kast får endast genomföras efter det att säkerhetskontrollant givit tillstånd för kast.
Innan figuranter får konfrontera sköldar ska säkerhetskontrollanten
beordrat ”Kastförbud mot långsköldar!” gällande den del av baslinjen
som ska konfronteras.
Kravallsoldater får endast använda batongen mot fastställda batongmål. Slag får endast utföras i horisontellt.
318
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
26 Övning i upploppskontroll
Slag får endast utdelas mot sköldar. Säkerhetskontrollant beordrar när
detta får ske.
Slag eller kast av föremål får endast ske på ett sådant sätt att skada inte kan
uppstå.
Endast av övningsledaren fastställda kastföremål och tillhyggen
får användas.
Fordon
10. Säkerhetsavstånd. – Då fordon deltar fastställs säkerhetsavstånd till
fordonet av övningsledare före övning. Säkerhetsavståndet ska, under det
att fordonet framrycker, vara minst 1,5 m i sida och bakom fordonet samt
med 45 graders vinkel minst 10 m framför fordonet.
11. Stoppsträcka och glidning. – Stoppsträcka och risken för glidning i
sida med fordon ska beaktas på varje övningsplats. Vid oklara förhållanden ska aktuella risker fastställas genom provkörning med de förare som
ska övas.
12. Säkerhetskontrollant. – Säkerhetskontrollant ska finnas på deltagande fordon. Säkerhetskontrollanten kan vara en särskild avdelad person. Säkerhetskontrollant kontrollerar att ingen befinner sig innanför
säkerhetsavstånd innan framryckning påbörjas och under fortsatt framryckning. Säkerhetskontrollant ska med tydlig och känd signal stoppa
framryckning vid bedömd risk för fara.
13. Samband. – Säkerhetskontrollant ska ha samband med besättningen. Finns internkommunikationsutrustning ska säkerhetskontrollanten vara inkopplad på denna.
SäkI G - 13
319
Datum för utdrag:
14-03-26
26 Övning i upploppskontroll
14. Sekundärsplitterskydd. – Backspeglar, strålkastare och liknande
detaljer ska täckas med transparant tjock plast som tejpas fast. Detta för
att fånga upp glassplitter som kan uppstå vid oavsiktlig träff.
15. Sikt. – Om fordonets sikt begränsas av föremål får fordonet inte
framföras innan sikten återställts.
320
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
27 Gravida eller ammande arbetstagare
1. Grunder. – Gravida kvinnor och de som nyligen fött barn eller
ammar kan i vissa arbetsmiljöer vara utsatta för sådan exponering att
den utgör en särskild risk för kvinnan eller fostret/barnet.
Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2007:5) ”Gravida och
ammande arbetstagare” ska en riskbedömning göras av arbetsplatsen
vad gäller arbetsförhållanden för gravida och nyblivna mödrar.
Arbetsgivaren har ansvar för att denna riskbedömning av arbetsmiljön
genomförs (under förutsättning att denne blivit informerad om graviditeten), om det finns kända eller misstänkta riskfaktorer. Arbetsgivaren ska därefter besluta vilka åtgärder som ska vidtas.
I verksamheter och exponeringar enligt mom 2–4 bedöms dessa vara
olämpliga för gravida eller ammande arbetstagare. Utöver nedanstående analyserade punkter finns ytterligare riskfaktorer som kräver en
individuell riskbedömning (se FM råd och riktlinjer för gravida och
ammande arbetstagare, HKV 2008-06-16 bet 16530:71379 eller emiliaportalen under rollportalen SÄKINSP).
SäkI G - 13
321
Datum för utdrag:
14-03-26
27 Gravida eller ammande arbetstagare
Gravida arbetstagare
2. Förbud mot deltagande i viss verksamhet och exponering under
graviditet. – En gravid arbetstagare får inte delta i följande verksamheter
• vistelse inom riskområdena för hörselskadligt impulsljud (vapen/
ammunition). Förbudet gäller såväl inre som yttre riskområde
• verksamhet där impulsbuller, förutom skjutbuller, från slägga, slående
mutterdragare med mera med ljudnivåer > 140 dBC
• verksamhet där kontinuerligt buller, ekvivalenta ljudnivåer > 85 dBA
under 8 timmar samt maximal ljudnivå >100 dBA, förutom enstaka
kortvarig exponering förekommer
• verksamhet där vibrationsnivåer över insatsvärdena för hand/arm
eller helkropp, t ex i fordon och handhållna maskiner
• verksamhet inom restriktionsområdet för högfrekvent elektromagnetisk strålning
• R-tjänst såsom verksamhet med
– radiakpreparat 2
– strålkälla Tl-204
– strålkälla Sr-90
– strålkälla Am 241
– strålkälla Cs-137
– strålkälla Co-60
– intensimeterprovare 25 och 27A
– kontrollbricka I28
• C-tjänst såsom verksamhet med
– övningsgas 211
– tårgas
– sarinklorid
– senapsgas
322
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
27 Gravida eller ammande arbetstagare
– C-övningsämne röd
– DS 2, materielsaneringsmedel
• övning i upploppskontroll
• överlevnads- och fångförhörsövningar
• rök- och kemdykning
• övning i isvak
• fallskärmshoppning
• färd i helikopter 1
• färd i bandgående fordon 1
• färd i stridsbåt och snabbgående småbåtar 1, främre delen av båten där
besättningen befinner sig.
3. Förbud mot deltagande i viss verksamhet och exponering efter 24:e
graviditetsveckan. – En gravid arbetstagare får efter 24:e graviditetsveckan inte delta i följande verksamheter utöver vad som anges i mom 2
• avancerad ridning, t ex terräng- och hoppridning
• mast- och stolparbete
• motorcykelkörning
• övningar där kraftiga stötar kan förekomma, t ex i samband med viss
trupptjänst inklusive firning och rapellering
• fysiskt ansträngande arbete innefattande gående och stående under
större delen av arbetsdagen, till exempel soldatprov, tungt fältarbete,
hinderbana samt arbete i tung skyddsutrustning
• transport i transportutrymme på stridsbåt och snabbgående småbåt
• transport med större fartyg.
1. Gäller inte för enstaka nödvändig transport, till exempel sjuktransport.
SäkI G - 13
323
Datum för utdrag:
14-03-26
27 Gravida eller ammande arbetstagare
Ammande arbetstagare
4. Förbud mot deltagande i viss verksamhet och exponering under
ammningsperioden. – En ammande arbetstagare får inte delta i
• verksamhet med följande ämnen och kemikalier inom C-tjänsten
– övningsgas 211
– tårgas
– sarinklorid
– senapsgas
– C-övningsämne röd
– DS 2, materielsaneringsmedel
• rök- och kemdykning.
324
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
28 Närkamp
Definition
1. Definition. – Närkamp: Enskilds soldats strid på korta avstånd
med eller utan eldgivning. Begreppet närkamp omfattar i FM även laga
befogenhetstekniker. Det vill säga grepptekniker, visitation, avlägsnade, omhändertagande samt användandet av handfängsel/batong
med mera.
Utbildning närkamp sker i fastställda block av särskilda närkampsinstruktörer.
Detaljerade bestämmelser avseende närkampsutbildning regleras i
MSS Funktionsplan närkamp.
Kampsport och idrottsaktivitet med kamprelaterade moment regleras
av FM IF.
Idrottsutbildning/träning som inte är stridsrelaterad behöver inte
ledas av närkampsinstruktör.
Behörighet
2. Instruktörsbehörighet. – För att utbilda på närkamp i Försvarsmakten ska instruktören ha genomfört godkänd utbildning enligt MSS
anvisningar eller på annat sätt vara validerad av MSS.
SäkI G - 13
325
Datum för utdrag:
14-03-26
28 Närkamp
Utbildning och övning
3. Övningar och utbildning med ingående närkampsmoment. – Närkampsinstruktör planerar och genomför dessa. Vid enklare omständigheter kan NK-instruktören, med bibehållet ansvar, överlåta genomförandet
av vissa uppgifter till annan officer (se mom 4).
4. Övningar med ingående närkampsmoment och vid
tillämpningsövningar. – Närkampsinstruktör får utse säkerhetskontrollanter i enlighet med SäkI. Säkerhetskontrollant ska själv genomfört minst
i motsvarande utbildningsgrad som truppen övas i.
Exempel: Vid övning i vakttjänst där greppteknik ingår ska truppen och
säkerhetskontrollanten genomfört formell utbildning.
5. Specifika säkerhetsbestämmelser. – I övrigt ska MSS bestämmelser
avseende närkampsutbildning och tillämpningsövningar följas.
Träning
6. Träning och upprätthållande. – Träning bör planeras av närkampsinstruktör. Den kan genomföras av officer med lägst genomförd brukarutbildning, enligt FSS. Soldater kan träna självständigt, då enligt tydliga
instruktioner.
326
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
28 Närkamp
Utrustning
7. Skyddsutrustning. – Grundskyddet för soldaten under utbildning
består av suspensoar/grenskydd och tandskydd. Tilläggsskydd i form av
handskar och benskydd ska användas vid kontaktövningar då detta erfordras. Övrig skyddsutrustning som t ex hjälm, skyddsglasögon och kroppsskydd anpassas efter behov. I övrigt anpassas elevens utrustning så att
skadliga föremål avlägsnas från kroppen.
Vid tillämpningsövningar anpassas skyddet uppåt eller nedåt efter
övningens förutsättningar, utformning och målsättning.
Skyddsutrustning ska följa MSS bestämmelser.
8. Träningsutrustning. – Träningsutrustning består av mitzar/slagkuddar, övningsknivar, övningskäppar, vapenatrapper och övningsutrustning för vardagliga föremål.
Träningsutrusning ska var hel och funktionsduglig och kontrolleras av
instruktören innan användandet.
Träningsutrustning ska följa MSS bestämmelser.
SäkI G - 13
327
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
29 Beslutade undantag för förbandschefs
tillämpning
Vid utbildning och övning
1. Vid utbildning och övning i Sverige. – Säkerhetsföreskrifter som
framgår av Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera
(SäkI-serien) ska i grunden tillämpas vid all utbildning och övning
såväl i Sverige som i insatsområdet.
Förbandschef får i särskild ordning besluta om tillämpning av nedan
angivna undantag då denne anser att så behövs. Inför beslut ska förbandschef kontrollera syftet med verksamheten, övningsledarens respektive truppförande chefs kompetens, truppens utbildningsnivå,
övningsplats samt övningsplan inklusive riskanalys. Beslut ska dokumenteras och arkiveras samt delges SÄKINSP MARKI och eventuella
samverkande förband. Deltagare ska vara medvetna om att undantag
från SäkI tillämpas.
Genomförd utbildning eller övning där förbandschef i särskild ordning beslutat om tillämpning av dessa undantag, ska utvärderas. Efter
genomförd verksamhet med undantag från SäkI ska en erfarenhetsrapport insändas till SÄKINSP MARKI.
SäkI G - 13
329
Datum för utdrag:
14-03-26
29 Beslutade undantag för förbandschefs tillämpning
Vid insats i operationsområdet
2. Vid insats i operationsområdet. – SäkI ska i grunden tillämpas. Kontingentschef får, då situation så kräver, besluta om undantag enligt nedan
under utbildning och insats. Beslut inklusive handlingsregler för nyttjande av undantag ska dokumenteras och arkiveras.
Undantag
3. Beslutade undantag för förbandschefs tillämpning. – Trots bestämmelser i kapitel 6 får lasermätning utan filter för avståndsbestämning
genomföras utan avlyst riskområde
Mätning med laser ska i riskhänseende betraktas som skjutning i
enlighet med 6:22. Beslut om mätning med laser, utan dämpfilter, utan att riskområde avlysts ska likställas med beslut om att
bruka vapen. Risker för skador på såväl egen personal som annan personal inom riskområdet ska beaktas. Skador kan även
uppstå på egen och annan personal till följd av oförutsedd reflektion då mätning genomförs i okänd miljö.
Får inte tillämpas vid utbildning och övning i Sverige.
330
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 1 Publikationer som beslutas av chefen för
Försvarsmaktens säkerhetsinspektion
Militära marksäkerhetsinspektionen (MARKI)
• Regler för militär markverksamhet, RMM.
• Försvarsmaktens gemensamma bestämmelser för åtgärder mot brandoch explosionsfara, vattenförorening, kemisk hälsopåverkan från
brandfarliga varor m m, BVKF.
• Försvarsmaktens handbok Systemsäkerhet, H SystSäk.
• Försvarsmaktens instruktion för förvaring och transport av explosiva
varor, IFTEX.
• Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition m m, SäkI-serien.
• Handbok för elsäkerhet inom Försvarsmaktens, H Elsäk.
• Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon, FagF.
Militära sjösäkerhetsinspektionen (SJÖI)
• Regler för militär sjöfart, RMS.
• Handbok Farligt Gods Sjö, HFGS.
Militära flyginspektionen (FLYGI)
• Regler för militär luftfart, RML.
• Handbok för flygtransport av farligt gods, HFFG.
SäkI G - 13
331
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 2 Skydd mot splitter och finkalibrig eld
Skyddstjocklekar
Av tabellen nedan framgår tjocklek på konstruktioner som skyddar mot
splitter och eld från finkalibriga vapen med högst 9 mm kaliber.
Angivna tjocklekar skyddar inte vid ihållande eldskurar mot
samma punkt.
Material
Splittersäkertäckning, cm
Skyddstjocklek mot finkalibrig eld resp
splittersäkert bröstvärn, cm
Betong- eller tegelmur
–
30
Betong, stenrik
30
25
Sprängsten 25-50 kg välord- 40
nad utan genomgående fogar
–
Singel, makadam, stenskärv
minst 5-15 cm
60
40
Grus, pinnmo
–
40
Sand, färskt trä
–
60
Tillstampad åkerjord
–
80
Isblock, torrt trä (-virke)
–
150
Mossjord, fuktig lera, packad
snö
–
200
SäkI G - 13
333
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 3 Rapportering av ammunitionsfel
Felrapporteringsrutin (FERAM)
FERAM ska
• omfatta all ammunition utom robotammunition, undervattensvapenammunition och flygburen ammunition
• säkerställa snabb och allomfattande rapportering av felfunktioner till
Försvarets materielverk (FMV)
• omfatta rapportering av felaktigheter som framkommer vid användning
• omfatta rapportering av felaktigheter som framkommer vid transport,
förvaring och handhavande
• vara dubbelriktad med information även från FMV
• registrera tillbud/olycka. FERAM ersätter inte rapportering enligt SäkI
om olyckor eller tillbud.
Rapportering
Vid rapportering används blankett 4, som ingår i blankettset som kan
användas för uttagning av ammunition och redovisning av ammunitionsförbrukning. Blankettens baksida används vid rapportering av fel.
Ammunitionsdata framgår av framsidan. Texten ”Inträffat fel/Olycka/
Tillbud” finns tryckt på samtliga blanketter i setet. Tillämpligt alternativ
ja/nej ska alltid fyllas i.
Vid felrapportering ska man använda blankett 4 som utlämnas separat
genom förbandets försorg.
SäkI G - 13
335
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 3 Rapportering av ammunitionsfel
336
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 3 Rapportering av ammunitionsfel
SäkI G - 13
337
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 3 Rapportering av ammunitionsfel
Felrapportering av robotammunition, undervattensvapenammunition och
flygburen ammunition
Robotammunition
Fel upptäckta i samband med skjutning av robot ska omedelbart anmälas
till FMV eller till FMV representant om sådan är närvarande under skjutningen.
Undervattensvapenammunition
All rapportering av avvikelser vid nyttjande av undervattensammunition
såsom torpeder, min- och minröjningsmateriel och sjunkbomber sker i
marinens ärendehanteringssystem DIUS/M.
Informationen i avvikelser för undervattensvapensystemen innehåller i
regel sekretessklassad information och använder då H-skrivelse som
informationsbärare med hänvisning i aktuellt DIUS/M ärende.
Nödläge/larming sker enligt aktuellt förbands ordinarie rutiner och information kopplat till ärendet dokumenteras då initialt i direktrapport
(DirR).
Flygburen ammunition
Felrapport insänds snarast direkt till FMV. Därefter upprättas snarast en
materielfelrapport (MR) enligt Rapporteringsanvisningar flygmaterieltjänst, RAFT (M7762–410190). Ansvarig för rapporteringen är chef för
organisationsenhet som förfogar över materiel för flygverksamhet.
338
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 4 Rapportering vid olyckor och tillbud
beroende på vapenfel
Vid olyckor och tillbud, utom vid sprängning av vapen med mindre
kaliber än 20 mm
Följande rapporteras vid olyckor och tillbud
• utförlig beskrivning av förloppet samt olycksplatsens utseende före
och efter olyckan
• ammunitionens fullständiga egenskaps- och partibeteckning samt i
förekommande fall laddningsdag, om möjligt även för ingående detaljer enligt förpackningens text. Är det osäkert från vilken förpackning
den använda ammunitionen kommer, ska detta antecknas
• hur länge har ammunitionen legat i förråd (förrådets beskaffenhet)?
När togs den ur sin plomberade originalförpackning?
• hur behandlades ammunitionen före olyckan (aptering med rör,
sprängpatron, stubin, tändare, fyrkapsel, laddning, tempering, rörinställning)? Antal skott (handgranatkast) före olyckan?
• har ammunitionen utsatts för sol, regn eller stark kyla under lång tid?
Temperatur- och väderförhållanden?
• i förekommande fall vapnets modellbeteckning, tillverkningsnummer
(eldrörsnummer), elevation samt, vid skador på eldröret, skadornas
ungefärliga läge, bland annat i längd
• om skadorna på vapnet uppstått vid första skottet eller om detta varit
onormalt kort, var vapnet torrdraget och visiterat före skjutning?
• om onormal skottvidd eller sidavvikelse inträffat, hur stora var dessa?
• om dubbelskott eller vapensprängning inträffat vid 12 cm granatkastare, har flera pjäser avfyrats samtidigt?
SäkI G - 13
339
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 4 Rapportering vid olyckor och tillbud beroende på vapenfel
• har vapensprängning vid automatkanon inträffat efter klick, hur lång
tid förflöt mellan klicken och sprängningen? Hur många skott hade
skjutits med eldröret under dagen? Skottens fördelning i tiden? Hade
eldröret kylts?
• vilken utbildning har personalen på den skadade materielen?
• kan någon förklaring till det inträffade anges?
• namn, adress och telefonnummer på de personer, som kan lämna
säkra upplysningar om händelseförloppet.
Vid sprängning av vapen med mindre kaliber än 20 mm
Vid sprängning av vapen med mindre kaliber än 20 mm ska följande rapporteras
• vapnets modellbeteckning och tillverkningsnummer
• ammunitionsslag och ammunitionens fullständiga egenskaps- och
partibeteckning samt i förekommande fall laddningsdag enligt texten
på förpackningen
• om sprängningen inträffade vid första skottet, var vapnet urdraget och
visiterat före skjutningen?
• inträffade klick omedelbart före sprängningen?
• har skottet närmast före sprängningen givit svagare knall och rekyl än
normalt och har man i så fall undersökt om någon projektil varit kvar
i loppet?
• har särskild tröghet iakttagits vid omladdning och har man i så fall
undersökt anledningen till detta?
• har eldavbrott vid automatvapen inträffat omedelbart före sprängningen och har man i så fall gjort mekanismrörelse och undersökt
anledningen till eldavbrottet?
• har projektilen från skottet närmast före sprängningen med säkerhet
träffat målet eller har man med säkerhet observerat nedslaget?
340
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 4 Rapportering vid olyckor och tillbud beroende på vapenfel
• vilket blev träffresultat i den serie, då sprängningen inträffade eller –
om sprängning inträffade vid första skottet – i närmast föregående
serie med vapnet under samma dag?
• beskriv så noggrant som möjligt omständigheterna i övrigt vid sprängningstillfället, till exempel om vapnet fallit till marken före skjutningen
så att jord eller snö kunnat komma in i pipan?
• var finns repeterinrättningen samt läskstången?
• vilken skjututbildning hade skytten?
• kan någon förklaring till sprängningen anges?
• om vapnet efter sprängningen inte lämnats orört, ska följande uppgifter lämnas
– har vapnet undersökts efter sprängningen?
– vad har konstaterats i så fall?
– har någon projektil tagits ur loppet och någon hylsa ur patronläget?
– kan avlägsnade detaljer återfinnas, ska de förvaras tillsammans
med vapnet tills orsaken till sprängningen har klarlagts
• namn, adress och telefonnummer på de personer, som kan lämna
säkra upplysningar om händelseförloppet.
SäkI G - 13
341
Datum för utdrag:
14-03-26
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering
Arbetsgång vid övningsplanering
Arbetsgången framgår av bild B5:1.
Arbetsgång vid övningsplanering
Steg 1
Klarlägg grundförutsättningar
Steg 2
Genomför grundläggande
övningsbedömning
Steg 3
Detaljplanera övningen
Steg 4
Förloppsanalys
Identifiera brister
Klarlägg möjliga avvikelser
Bedöm risker
Vidtag förebyggande åtgärder
Utvärdera vidtagna åtgärder
Steg 5
Fastställ risknivå (R)
Inhämta tidsfaktor (T)
Fastställ sjukvårdsberedskap
Bild B5:1 Arbetsgång övningsplanering
SäkI G - 13
343
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering
Steg 1 Klarlägg grundförutsättningar för övningen
Tag fram förutsättningar för att bedriva övningen i form av uppgift, mål
för övningen, resurser med mera. Dessa utgör sedan ingångsvärden för
den grundläggande övningsbedömningen.
Steg 2 Grundläggande övningsbedömning
Genomför grundläggande övningsbedömning. Syftet med den grundläggande övningsbedömningen är att klarlägga förutsättningen för att
genomföra övningen på ett säkert sätt. Värdera inledningsvis övningens
svårighetsgrad, dvs sammanvägningen av de grundläggande övningsfaktorerna. Avgör om utbildningsnivån hos övningsdeltagarna samt om
kompetensen (och numerären) i övningsledningen är i nivå med övningens svårighetsgrad. Om så inte är fallet vidtas en eller flera av följande
åtgärder innan övningen
• förändra övningens svårighetsgrad
• höj övningsdeltagarnas utbildningsnivå
• öka övningsledningens kompetens eller numerär.
Det är viktigt att kontrollen/bedömningen av utbildningsnivå och kompetens sker på individnivå och inte kollektivt.
344
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering
Steg 2
Grundläggande
övningsfaktorer
Övningsledningens
kompetens
Övningstyp
Funktionsföreträdare
Förbandsinstruktörer
Biträdespersonal
Säkerhetspersonal
• Verksamhet med vapen och am
• Marsch- och grupperingsövning
• Övergång av vattendrag
• Annan verksamhet
• Kombination av ovanstående
+
Övningsuppläggning
• Kort eller lång övning
• Formell eller tillämpad övning
• Momentvis eller
sammanhängande övning
• Annan övningsuppläggning
Övningsdeltagarnas
utbildningsnivå
Truppförande chefer
Personal i olika funktioner
Antal deltagare
• Få eller många
Bild B5:2 Grundläggande övningsbedömning
Steg 3 Detaljplanering av övning
Steg 4 Momentanalys
Delsteg 1 Identifiering av brist samt klarläggande av möjliga
vådahändelser
Sök, utgående från den beskrivna verksamheten i momentet, systematiskt
efter brister hos varje bas- och omständighetsfaktor. Klarlägg möjliga
vådahändelser som kan inträffa på grund av den funna bristen.
SäkI G - 13
345
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering
Vådahändelser kan genereras av
• en brist hos en basfaktor
• en brist hos en basfaktor vilken påverkar en eller flera andra basfaktorer
• friktioner mellan basfaktorer
• en eller flera omständighetsfaktorers påverkan på en basfaktor.
Utför bristinventering samt klarlägg möjliga vådahändelser
• för varje moment i övningen
• i samordningen mellan olika moment som genomföras samordnat till
tid och/eller rum
• för verksamheter som över tiden genomförs parallellt med momentet
• i förekommande fall för verksamhet som genomförs mellan momenten.
Delsteg 2 Bedömning av risk för vådahändelse
Bedöm sannolikheten för att vådahändelsen inträffar. Bedöm även konsekvensen av vådahändelsen. Sammanväg bedömd sannolikhet och konsekvens. Det sammanvägda resultatet utgör risken. Risken utgör underlag
för att bedöma om vådahändelsen måste förebyggas eller inte. I processen
kan följande matris utgöra ett stöd.
Låg sanno- Hög sannolikhet
likhet
Liten
konsekvens
B
M
Stor
konsekvens
M
E
Bild B5:3 Riskmatris
346
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering
Risker kan hanteras/förebyggas på följande sätt
• risker, som innebär hög sannolikhet och stor konsekvens, elimineras
(E)
• risker, som innebär hög sannolikhet och liten konsekvens eller liten
sannolikhet och stor konsekvens, motverkas (M)
• risker, som innebär liten sannolikhet och låg konsekvens, bevakas (B).
Eliminering av en risk sker genom att helt ta bort sannolikheten för att
vådahändelsen ska inträffa och/eller genom att ta bort konsekvensen av
densamma. Det säkraste och mest eftersträvansvärda är att helt ta bort
den brist som genererar risken för den möjliga vådahändelsen, vilket
medför att ingen risk kvarstår.
Ett alternativ till att eliminera en risk är att reducera den till en risk som
motverkas eller bevakas. Strävan ska härvid vara att reducera risken till en
risk som ska bevakas, det vill säga en risk med låg sannolikhet och liten
konsekvens. Rent generellt kan sägas att det finns många sätt och metoder
för att minska sannolikheten, men få för att minska konsekvensen.
Motverkan av en risk sker genom att sannolikheten minskas eller genom
att minska konsekvensen av vådahändelsen.
Bevakning av en risk kan bland annat ske genom att orientera övningsdeltagarna om risken.
Delsteg 3 Dokumentation av identifierade vådahändelser som kräver
riskreducering samt klarläggande och arkivering av bakomliggande
orsaker till brister
Alla, möjliga, vådahändelser som man efter bedömning har funnit innehålla risker som ska åtgärdas tas med till delsteg 4.
De bakomliggande orsakerna till upptäckta brister noteras och tas med till
utvärdering av verksamhetssäkerheten efter genomförd övning. Orsaker
till bristerna ska åtgärdas för att motverka bristernas negativa påverkan på
SäkI G - 13
347
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering
den kommande utbildningsverksamheten. Detta förfaringssätt är avgörande för möjligheten att på lång sikt höja verksamhetssäkerheten vid förbandet.
Delsteg 4 Vidtagande av förebyggande åtgärder samt utvärdering om
åtgärderna är tillräckliga
Klarlägg nu möjliga förebyggande åtgärder som kan reducera sannolikheten för och/eller konsekvensen av risken hos varje vådahändelse som
tagits med från delsteg 3. Förebyggande åtgärder som riktas direkt mot att
ta bort bristen torde vara det mest effektiva och säkraste sättet, vilket gör
att ingen risk kvarstår eftersom sannolikheten för att det kan inträffa är
noll. Att motverka bristen innebär följaktligen att man reducerar eller tar
bort sannolikheten.
Bedöm därefter om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga för att eliminera,
motverka eller bevaka risken för vådahändelsen.
Om så inte är fallet klarläggs och väljs ytterligare förebyggande åtgärder
för att reducera risken.
Därefter bedöms återigen om åtgärderna är tillräckliga.
Bedöms risken för vådahändelserna inte kunna elimineras, motverkas
eller bevakas i tillräcklig stor utsträckning så ska övningen eller momentet
planeras om eller ställas in.
Exempel på åtgärder som reducerar sannolikhet kan vara
• utbildning
• förövning av moment
• förbättring av utbildningsanordning
• vård av materiel/genomförande av materielkontroller
• förändring, helt eller delvis, av övningsförlopp/-moment
• förändring av övnings- eller utbildningsmetodik
• tillförsel av säkerhetspersonal
348
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering
• begränsning av tidskrav
• annan åtgärd.
Åtgärder för att reducera konsekvenser kan vara användande av skyddsutrustning.
Observera att en vådahändelses risk som motverkas ofta också måste
bevakas om inte sannolikheten för att den ska inträffa helt tagits bort.
Steg 4
Delsteg 1
Identifiering av brister samt
klarläggande av möjliga
avvikelser
Basfaktorer
Personal
Omständighetsfaktorer
Stridsvärde
• Hälsoläge
• Viloläge
• Mat
• Dryck
• Säkerhetspersonal
• Funktionsföreträdare
• Förbandsinstruktörer
• Övningsledare/delövningsledar e
• Övningsdeltagar e/
befattningsha vare
Materiel
• Status
• Komplexitet
Utbildningsanor dningar
och utbildningsmateriel
Miljöfaktorer
• Temperatur
• Vind
• Sikt
• Nederbörd
• Terräng
Delsteg 2
Bedömning av risk för avvikelse
• Status
• Antal
Delsteg 3
Dokumentation av identifier
ade
avvikelser som kräver riskreducering
samt klarläggande och arkivering av
bakomliggande orsaker till brister
Säkerhetsmaterie l
• Status
• Antal
Stabs- och materiel publikationer
• Aktualitet
• Tillräcklig information
Delsteg 4
Vidtagande av förebygg ande åtgärder
samt utvärdering om vidtagna
åtgärder är tillräcklig
a
Andra faktorer
• Enligt övningsledar en
Nej
Ja
Steg 5
Bild B5:4 Identifiering möjliga vådahändelser och orsaker till dessa
Bedömer övningsledaren att åtgärderna för att motverka riskerna
är otillräckliga, ska övningen planeras om eller ställas in.
SäkI G - 13
349
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering
Steg 5 Bedömning av riskfaktor samt fastställande av
sjukvårdsberedskap
Riskfaktor
Utgångspunkten för bedömning av riskfaktor (R) är de kvarstående risker
som ska motverkas eller bevakas.
En risk som efter det att förebyggande åtgärder vidtagits har låg sannolikhet och liten konsekvens innebär att riskfaktor 1 (R1) föreligger. En risk
som efter det att förebyggande åtgärder vidtagits har en liten konsekvens
men en relativt hög sannolikhet utgör riskfaktor 2 (R2). En risk som efter
det att förebyggande åtgärder vidtagits har en relativt stor konsekvens
men liten sannolikhet utgör riskfaktor 3 (R3).
Låg sanno- Hög sannolikhet
likhet
Liten
konsekvens
Stor
konsekvens
B
R1 R2
M
R3
M
Bild B5:5 Matris för fastställande riskfaktor
En ursprunglig risk vars sannolikhet och konsekvens helt har tagits bort
genom vidtagna förebyggande åtgärder påverkar ej riskfaktorbedömningen.
Sjukvårdsberedskap
Den största riskfaktorn under övningen styr tillsammans med tidsfaktorn
(transporttid till kvalificerad sjukvårdinrättning) sjukvårdsberedskapen,
se kapitel 10.
350
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering
Steg 5
Inhämta tidsfaktor
T1
T2
T3
Bedömning av riskfaktor
R1
R2
R3
Fastställande av
sjukvårdsberedskap
Sjukvårdsberedskap I
Sjukvårdsberedskap II
Sjukvårdsberedskap III
Bild B5:6 Fastställande av sjukvårdsberedskap
I bedömning som syftar till att fastställa sjukvårdsberedskap ingår även att
(t ex i samråd med förbandsläkaren - motsvarande) uppskatta volymen av
sjukvårdsberedskapen. Denna omfattar t ex hur många och slag av sjuktransportfordon och hur stor personalstyrka som erfordras för beredskapen samt på hur många platser de ska utgångsgrupperas.
Vid vissa övningar är riskfaktorn/sjukvårdberedskapen fastställd, dessa
framgår av aktuell del i SäkI-serien.
Beslutad riskfaktor och sjukvårdsberedskap samt dragna slutsatser ska
dokumenteras.
Riskanalys vid övningens början
Klarlägg vid övningens början om förändringar, i form av nya brister eller
ny inverkan, har uppstått hos de grundläggande övningsfaktorerna, basfaktorerna och/eller omständighetsfaktorerna.
Klarlägg därvid om ytterligare möjliga vådahändelser kan uppstå. Om
möjliga vådahändelser bedöms kunna uppstå upprepas arbetsprocessen
med riskanalysen enligt steg 4 och 5.
SäkI G - 13
351
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering
Riskanalys under övnings genomförande
Bedöm fortlöpande eventuella brister, vid förändringar av basfaktorer
och/eller omständighetsberoende faktorer, som kan påverka verksamhetssäkerheten. Vidta erforderliga åtgärder för att förebygga vådahändelser.
Utvärdering av verksamhetssäkerheten efter genomförd övning
Vid utvärdering av övning/verksamhet ska måluppfyllnad/brister avseende verksamhetssäkerheten ingå. Härvid behandlas eventuella problem,
resursbrister, oklarheter i instruktioner, rutiner, beslutsgångar m m.
Utvärderingen, tillsammans med i momentanalysen framkomna bakomliggande orsaker till brister, ska ge underlag för beslut om åtgärder inom
enheten för att uppnå ökad verksamhetssäkerhet vid påföljande övning/
övningsmoment eller annan verksamhet.
Erfarenheter som bedöms ha betydelse för andra enheter sammanställs
och rapporteras till närmaste högre chef med förslag till säkerhetshöjande
åtgärder. Förbandschef vidarebefordrar förslag till säkerhetshöjande
åtgärder enligt FM MM kapitel 9 då åtgärderna bedöms vara tillämpliga
även vid andra förband/skolor.
352
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 6 Underlag för planläggning av åtgärder mot
brand i målområde med OXA
Risk för brand och brandspridning
Avgörande faktorer för uppkomst av brand och brandspridning är vind,
luftens relativa fuktighet, värme samt mängden bränsle och bränslets
torrhet. Under gynnsamt väder för uttorkning (blåsigt, låg luftfuktighet
och varmt) kan brännbarhet på hyggen och skogsmark med lavväxtlighet
uppnås efter cirka två dagar efter en genomfuktning medan det i mer
slutna skogstyper kan ta cirka en vecka.
Brandrisken kan redan vid 10-tiden på förmiddagen nå höga värden, men
de högsta värdena nås normalt mellan klockan 14.00–17.00. En pyrande
eld som startas utan att det syns på morgonen kan komma att flamma upp
på dagen. Det kan därför vara bättre att förlägga verksamhet som kan ge
upphov till brand till kvällstid eftersom nattens och morgonens högre
luft- och markfuktighet bromsar eventuella pyrande bränder.
En ”normalintensiv” brandfront med 2–3 m höga flammor kan stoppas av
en väg eller ett bredare dike, men risken är stor att elden vid torra förhållanden förs vidare genom att brinnande material blåser över.
Brandriskprognoser och bedömning av brandrisk
Nuvarande system med brandriskprognoser, se 13:2, är ett bra hjälpmedel, men systemet har en viss eftersläpning och stora lokala variationer
kan förekomma. För att erhålla en större säkerhet lokalt kan brandriskprognosen kompletteras med en kontroll på plats inom målområdet. Efter
en undersökning av områdets växtlighet, förna, humuslager, annat
bränsle (hyggesrestar, omkullfallna träd m m) och topografi bestäms kontrollytorna där det bedöms att risken för uppkomst av brand är störst.
SäkI G - 13
353
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 6 Underlag för planläggning av åtgärder mot brand i målområde med OXA
Kontrollen ska inte göras för tidigt på morgonen eftersom brandrisken
stiger snabbt under förmiddagen. Vid antändningsförsök bör nedanstående metod användas:
1. Gör antändningsförsöket med tändstickor.
2. För ned den brinnande tändstickan en liten bit i ytskiktet.
3. Om antändningsförsöket misslyckas gör ytterligare försök på nya
fläckar, dock högst fem gånger. Marken bedöms som brännbar om
tändstickan förmår antända ytskiktet och sprida sig med en radie >
tre dm.
4. Antändningsförsöket och lyckade antändningar släcks noggrant med
vatten från en strilkanna.
Om markvegetationen, trots upprepade försök, inte kan antändas med
tändsticka, torde den inte heller kunna antändas på annat sätt.
Olika brandförlopps påverkan på OXA
Vid en skogs- eller gräsbrand passerar brandfronten normalt en enskild
punkt i terrängen på 2–3 minuter. I detta fall avges i regel inte tillräckligt
mycket värmeenergi för att starta en reaktion i eventuella OXA.
Mängden grövre brännbart material på marken som fortsätter brinna
efter brandfrontens passage är av avgörande betydelse för risken att OXA
exploderar (deflagrerar eller detonerar). Sådant material kan till exempel
vara nedfallna döda grenar, döda liggande trädstammar, hyggesrester
med mera. Viktigast för eldens spridningsfömåga är dock det finfördelade
material av olika mossor och lavar samt förna av blad, barr och finkvist.
Om underliggande humuslager är tillräckligt torrt kan en glödbrand uppstå som varar i flera dagar. En sådan brand alstrar tillräcklig värmeenergi
för deflagration eller detonation i OXA. Detta kan göra eftersläckningsarbete riskabelt. Glödbrand visar sig i form av rökar.
354
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 6 Underlag för planläggning av åtgärder mot brand i målområde med OXA
Risker vid brand i område där OXA kan förekomma
Vid brand överförs värmeenergi, bland annat till OXA på marken eller
strax under markytan. OXA kan deflagrera1 eller detonera från minuter
upp till flera dagar efter det att området är övertänt. Vid brand deflagrerar
eller detonerar OXA innehållande sprängämne oftast genom reaktion av
sprängämnet i verkansdelen. Det är mindre sannolikt att reaktionen
erhålls ”på avsett sätt” det vill säga genom att tändämnet i tändsystemet
startar tändkedjan. Vid riskbedömning ska man utgå från att OXA detonerar, varvid riskområde enligt SäkI Amröj, kapitel 4 gäller.
Stor noggranhet vid planläggning och genomförande av ammunitionsröjning på skjutfält minskar riskerna för exploderande OXA vid bränder.
Exempel på åtgärder mot brand i målområde med OXA
Följande åtgärder beaktas vid underhåll och utveckling av skjutfält/målområden, se SäkI Amröj 1:14
• skapa förutsättningar för en snabb och säker släckningsinsats
• anskaffning av splitterskyddade fordon med vattenkanon eller skumsläckningresurser och personlig skyddsutrustning för den personal
som ska utföra brandsläckning
• borttagning av brännbart material såsom hyggesrester m m
• kontrollerad avbränning av markvegetationen där så är möjligt.
Avbränning ger ett förbättrat brandskydd i upp till tio år. Avbränning
bör användas i största möjliga omfattning och planläggas i samverkan
med den kommunala räddningstjänsten. Risken för exploderande
OXA ska beaktas
• på särskilt brandfarliga platser kan sprinklersystem, diken, uppgrusning m m utföras
1. Deflagration innebär ett långsammare reaktionsförlopp i sprängämnet än detonation.
SäkI G - 13
355
Datum för utdrag:
14-03-26
Bilaga 6 Underlag för planläggning av åtgärder mot brand i målområde med OXA
• utbyggnad av vägsystem och säkerställande av vattentillgång vid
brandsläckning
• utbyggnad/förbättring av brandgator runt målområden eller delar av
målområden. Dessa brandgator/begränsningslinjer anläggs utanför
riskområdet för OXA.
356
SäkI G - 13
Datum för utdrag:
14-03-26