Riksdag & Departement
Transcription
Riksdag & Departement
Valuation & Analysis Riksdag & Departement Översiktlig finansiell analys Konfidentiellt Slutversion 29 augusti 2013 Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Riksdagsförvaltningen Att: Ann Aurén Sveriges Riksdag 100 12 Stockholm 29 augusti 2013 Översiktlig finansiell analys av verksamheten i Riksdag & Departement Denna rapport (“Rapport”) har upprättats för Riksdagsförvaltningen i samband med den översiktliga finansiella analysen av den nuvarande rörelsen kopplad till tidningen Riksdag & Departement (nedan ”R&D”, ”Rörelsen” eller ”Tidningen”). Den har upprättats i enlighet med vårt, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB ("PwC"), uppdragsbrev daterat den 11 juli 2013 och bilagda allmänna villkor. Jon Walberg Director 0709 - 29 32 11 [email protected] Rapporten är konfidentiell och endast avsedd för er. PwC accepterar inte något ansvar i förhållande till någon tredje part, och avsäger sig ansvar från konsekvenserna av att någon tredje part agerar eller underlåter att agera till följd av ha förlitat sig på rapporten. Om ni behöver några klargöranden eller mer information, tveka inte att kontakta oss. Med vänlig hälsning, Jon Walberg PwC 113 97 Stockholm, Torsgatan 21 Tel: 08 - 55 330 00, www.pwc.com/se Säte / Reg Office: Stockholm, Org nr / Reg no: 556029-6740 Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 2 Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Innehåll Sammanfattande slutsatser 4 Analys och slutsatser 6 1 Verksamheten 7 2 Verksamheten 8 3 Finansiell utveckling 9 4 Finansiell analys 11 5 Tidningens tillgångar 14 6 Framtida potential 16 Bilagor Riksdag & Departement PwC 18 1 Analysansats 19 2 Tillhandahållen information 20 3 Avkastningskrav 21 4 Historiska royalty rates 24 Konfidentiellt 29 augusti 2013 3 Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Uppdragsöversikt Uppdrag och syfte PwC har fått i uppdrag av Riksdagsförvaltningen, genom kanslichef Ann Aurén, att göra en översiktlig finansiell analys av rörelsen kopplad till tidningen Riksdag och Departement. Syftet med uppdraget är att utgöra underlag för riksdagsstyrelsen avseende beslut om man i nuläget ska gå vidare med en eventuell försäljning av Tidningen. Basis för analys Vår analys av de finansiella implikationerna av fortsatt drift av Tidningen baseras på hela Tidningens verksamhet, under nuvarande ägarskap och med befintlig verksamhetsinriktning. Slutsatsen innefattar därmed inte potentiella ytterligare intäkter som kan erhållas genom nya initiativ, exempelvis genom att sälja tillgång till Tidningens kundregister. Då papperstidning och webbsida är starkt sammanlänkande, i och med gemensamt redaktionellt innehåll, bedömer vi en uppdelning av dessa delar som svår att genomföra, varför vi ser att vårt uppdrag omfattar en analys av hela verksamheten. Analysen är utförd per 30 juni 2013 (”Analysdatumet”). Källor och tillhandahållen information Analysen i rapporten resulterar i vår kvalificerade bedömning baserat på tillgängligt material samt tillvägagångssätt beskrivna i denna rapport. Den information och de källor som använts listas i Bilaga 2. Vi vill dock understryka att den genomförda typen av finansiell analys inte är en exakt vetenskap utan har inslag av subjektiv bedömning, varför olika aktörer kan komma till olika slutsatser om värdet av en verksamhet. Vi har inom ramen för detta uppdrag inte utfört någon granskning eller revision av det material och de uppgifter vi erhållit. Riksdagsförvaltningen har tillställts ett utkast till denna rapport, deras synpunkter på verksamhetsbeskrivning, finansiell historik och prognoser har beaktats i föreliggande rapport. Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 4 Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Sammanfattande slutsatser Fortsatt drift av Riksdag & Departements verksamhet under nuvarande förutsättningar beräknas innebära en nuvärdesberäknad kostnad om 48 MSEK, varav 34 MSEK avser driften de närmaste 10 åren. Riksdag & Departement PwC Huvudsakliga antaganden • En avtagande årlig minskning av icke riksdagsrelaterade prenumeranter förväntas, från -8% 2014 till -3% 2019. • Den långsiktiga EBITDA-marginalen förväntas försämras ytterligare till följd av minskningen av antalet prenumeranter. • Investeringar förväntas även i fortsättnigen kostnadsföras direkt. • Rörelsekapitalbindningen prognostiseras till -6,3%. • Baserat på Rörelsens riskprofil har vi tillämpat en WACC inom intervallet 12,1% till 14,1% med en riktnivå om 13,1%. Slutsats • Konfidentiellt Den finansiella effekten (kostnaden) av att driva Rörelsen under nuvarande förutsättningar bedöms, per 30 juni 2013, återfinnas inom intervallet -52 MSEK till -45 MSEK, med en mittpunkt om -48 MSEK. Kostnaden för fortsatt drift de närmaste 10 åren bedöms till -34 MSEK. 29 augusti 2013 5 Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Analys och slutsatser Riksdag & Departement PwC Analys och slutsatser 6 1 Verksamheten 7 2 Verksamheten 8 3 Finansiell utveckling 9 4 Finansiell analys 11 5 Tidningens tillgångar 14 6 Framtida potential 16 Konfidentiellt 29 augusti 2013 6 1 Verksamheten Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Riksdag & Department tillkom år 1975 efter ett riksdagsbeslut. Syftet med Tidningen var att underlätta informationsspridning kring verksamheten i riksdagen och regeringens kansli. Tidningen kommer för närvarande ut i pappersversion, nätversion, elektronisk version i pdf-format, samt som taltidning. Verksamheten Historik • Riksdag & Departement tillkom genom beslut av riksdagen 1975 om att fr o m 1976 ge ut en för riksdagen och departementen gemensam tidning. • Syftet med utgivningen var att underlätta för personal i stat, kommun, organisationer, företag, samt förtroendevalda och övriga politiskt intresserade att följa verksamheten i riksdagen och regeringens kansli. • Inledningsvis var Nämnden för samhällsinformation (”NSI”) huvudman för Tidningen, som bl a hade i uppgift att verka för samordning av de offentliga organens informationsbehov. När NSI avvecklades år 1980, övergick det administrativa ansvaret till riksdagens förvaltningskontor. • Från 1997 utvidgades Tidningens uppdrag till att även avse bevakning av EU och lagstiftningsprocessen inom EG. • År 2002 lanserades en nätupplaga av R&D, som ett komplement till papperstidningen för att kunna ge snabba och aktuella nyheter. Sedan 2011 finns även en elektronisk version av Tidningen. • - E-tidning i pdf-format, med ett endast fåtal prenumeranter. Alla papperstidningsprenumeranter får dock tillgång till e-tidningen utan extra kostnad. Prenumerationspriset för endast e-tidningen är 550 kr/år inklusive moms. - Nyhetsbrev med drygt 4 200 prenumeranter. Nyhetsbrevet tillhandahålls gratis. R&D har sin redaktion i Riksdagsförvaltningens lokaler på Jakobsgatan 6 i Stockholm. Den fasta personalen består av en chefredaktör, fem reportrar och två redigerare. Chefredaktören är ansvarig utgivare för Tidningen. Verksamhet • Riksdagsförvaltningen är idag administrativ huvudman och ägare, och har det juridiska och ekonomiska ansvaret för Tidningen. • För närvarande utkommer R&D i följande former: - Pappersversion med en upplaga på ca 7 700 exemplar/vecka och 35 nummer per år. Antalet prenumerationer är ca 6 000, varav ca 1 800 tillhandahålls kostnadsfritt eller till reducerat pris till riksdagsledamöter och ersättare i riksdagen. R&D utkommer även som taltidning. Prenumerationspriset för papperstidningen och taltidningen är 699 SEK/år inklusive moms. - Nätupplaga, på www.rod.se, med ca 9000 besökare/vecka. Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 7 2 Verksamheten Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Verksamheten (forts.) Tidningens nuvarande situation • Antalet prenumeranter av R&D har under senare år minskat vilket har medfört minskade prenumerationsintäkter. Förklaringen till den minskande upplagan torde finnas i utbredningen av informationsspridning via internet, inte minst på grund av att allt material i pappersversionen av R&D finns att tillgå kostnadsfritt på Tidningens hemsida. • Även Tidningens annonsintäkter har minskat till följd av internets ökade utbredning eftersom antalet potentiella annonskanaler för annonsörer har ökat. En annan bidragande faktor till de minskade annonsintäkterna är det förhållandevis svaga konjunkturläget sedan 2008. • Initialt möttes de minskande intäkterna med kostnadsbesparingar, både på personalsidan och tidningsproduktionssidan, men enligt rapporten Tidningen Riksdag & Departement finns i dagsläget ett begränsat utrymme för besparingar om Tidningen ska leva upp till den av Riksdagsstyrelsen fastställda övergripande policyn. Därutöver begränsas möjligheten till ytterligare besparingar av att Tidningens kostnader är bundna genom statliga ramavtal samt av att lagen om offentlig upphandling gäller för Tidningen. • Tidningen har erhållit ett driftsbidrag från Riksdagsförvaltningen för att täcka differensen mellan intäkterna och kostnaderna. Driftsbidraget uppgick under 2009 och 2010 till ca 4,6 MSEK. Under 2011 ökade driftsbidraget till 4,7 MSEK och under 2012 ökade driftsbidraget ytterligare till 4,8 MSEK. Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 8 3 Finansiell utveckling Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Tidningens intäkter har successivt sjunkit under perioden 2009-2012, drivet av ett minskat antal prenumeranter samt minskande annonsintäkter. Kostnader för personal och tidningsproduktion har också minskat under perioden i och med neddragningar samt genomgång av leverantörsavtal. Historisk resultatutveckling Riksdag & Departement - Resultaträkning jan - jun (kSEK) 2009 2010 2011 2012 2013 2 046 Prenumerationer 4 513 4 177 3 857 3 665 Annonser m.m. 1 097 1 186 768 973 412 Sum m a intäkter 5 610 5 363 4 625 4 638 2 458 Löner -5 709 -5 622 -5 665 -5 502 -2 962 Tidningsproduktion -3 473 -3 593 -2 967 -2 728 -1 231 -674 -838 -893 -925 -355 Sum m a kostnader -9 856 -10 053 -9 525 -9 155 -4 549 Nettoutfall (EBITDA) -4 246 -4 690 -4 900 -4 517 -2 091 n.a. -4,4% -13,8% 0,3% n.a. -75,7% -87,4% -105,9% -97,4% -85,1% Övriga driftskostnader Nyckeltal resultat Omsättningstillväxt EBITDA % Intäkter 2012 Kostnader 2012 6% 1% 3% 2% 3% 4% 5% 20% Prenumerationsintäkterna har under en längre period följt en negativ trend, till följd av ett minskat antal prenumeranter. Även annonsintäkterna har sjunkit sedan 2009, vilket dels förklaras av den svaga konjunkturen, dels av ökad konkurrens från alternativa annonskanaler. I prenumerationsintäkterna ingår ersättning från Riksdagsförvaltningen för de ca 1 800 exemplar som ges kostnadsfritt eller till reducerat pris till riksdagsledamöter och ersättare i riksdagen. 2012 uppgick ersättningen för dessa upplagor till ca 260 kSEK. Om full avgift betalades av dessa prenumeranter skulle det motsvara drygt 1,2 MSEK i intäkter per år. Totala kostnader för 2012 uppgick till knappt 9,2 MSEK, där 5,5 MSEK avsåg lönekostnader, 1,4 MSEK tryck- och distributionskostnader och 2,2 MSEK var kostnader för bl a marknadsföring, webbplats, inköp av bilder, tjänsteresor, frilansmaterial och produktion av taltidning. Tidningen aktiverar inga investeringar och avskrivningar finns således inte i kostnadsmassan. Kostnaden för personal och tidningsproduktion har successivt minskat under perioden i och med neddragningar för att parera de minskade intäkterna. Exempelvis så har personal som slutat ej ersatts, det har gjorts en allmän genomgång av leverantörsavtal och Tidningen har ökat andelen eget foto. 6% 7% 73% Prenumerationer Annonser Interna prenumerationsintäkter Arkivering, digitalisering Riksdag & Departement PwC 60% 10% Löner Marknadsföring Hemsida R&D Frilanstexter Övrigt Distribution och utskick Tryckning Prenumerationssystem Bilder Konfidentiellt Riksdagsförvaltningen subventionerar R&D i form av hyra (ca 827 000 kr/år), fasta avgifter för telefoni och mobilt bredband (ca 60 000 kr/år), IT, personal- och ekonomiadministration samt vissa personalkostnader. Dessa kostnader är inte inkluderade i resultatet 2009-2013. Inköp som faller utanför de gängse ramarna för normal kontorsverksamhet betalas av R&D själva, t ex köptes under 2012 in bildskärmar till redigerarna för egen kostnad. 29 augusti 2013 9 3 Finansiell utveckling Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Omsättningen förväntas minska 2013 jämfört med 2012, huvudsakligen till följd av ett fortsatt minskat antal prenumeranter. Kostnader för Tidningen om ca 887 kSEK som bärs av Riksdagsförvaltningen har inkluderats för att ge en rättvisande bild av R&Ds totala kostnader. Budget 2013 Riksdag & Departement - Budget 2013 (justerad) (kSEK) Utfall 2012 Budget 2013 3 665 3 500 933 800 41 15 4 638 4 315 Såväl prenumerationsintäkter som annonsintäkter förväntas minska jämfört med 2012, huvudsakligen till följd av ett fortsatt minskat antal prenumeranter. Intäkter: Prenumerationer Annonser Arkivering, digitalisering Nettoom sättning Kostnaderna för tidningsproduktion förväntas minska i linje med den minskade upplagan. Kostnader: Tidningsproduktion -2 728 -2 620 Löner -5 502 -5 700 -907 -880 -827 -827 -60 -60 Övriga driftskostnader Lönekostnaderna förväntas öka i och med löneökningar, vilket resulterar i att totala kostnader ökar jämfört med 2012. Kostnader ej inkluderade i ordinarie kostnadsbas: Lokalhyra Telefoni & IT* Övrigt Sum m a kostnader Resultat före avskrivningar (EBITDA) -18 -18 -10 042 -10 105 -5 404 -5 790 Övriga driftskostnader, vilka bl a inkluderar prenumerationssystem och hemsida, förväntas minska något. Då inköp av materiella tillgångar kostnadsförs finns inga avskrivningar. Riksdagsförvaltningen subventionerar hyreskostnaden om ca 827 KSEK samt kostnaderna för telefoni och IT om ca 60 KSEK. Dessa är inte inkluderade i ordinarie resultaträkning eller budget. De är här inkluderade för att ge en mer rättvisande bild av verksamhetens faktiska kostnader. Nyckeltal budget Omsättningstillväxt EBITDA % 0,3% -7,0% -116,5% -134,2% * A vser endast lö pande ko stnader fö r telefo ni o ch IT, inte inkö p av exempelvis telefo ner o ch dato rer. Inkluderar kostnader för planering, personalvård och extern representation. Posten inkluderar dock ej kostnader för personal- och ekonomiadministration, vilka också täcks av Riksdagsförvaltningen. Källa: Riksdagsförvaltningen, R&D Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 10 4 Finansiell analys Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Ett fortsatt minskande antal prenumeranter kombinerat med en stor andel kostnader som är oberoende av upplagestorleken förväntas leda till ytterligare marginalförsämringar under prognosperioden. Prognos som underlag för analys Riksdag & Departement - Resultatprognos Prognos Utfall (kSEK) 2012 Nettoom sättning Rörelsekostnader EBITDA Avskrivningar EBIT 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 4 638 4 315 4 051 3 862 3 720 3 619 3 556 3 527 3 499 3 471 3 444 -10 042 -10 105 -10 022 -9 782 -9 566 -9 370 -9 205 -9 637 -9 784 -9 934 -10 088 -5 404 -5 790 -5 971 -5 920 -5 846 -5 751 -5 650 -6 110 -6 285 -6 463 -6 644 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -5 404 -5 790 -5 971 -5 920 -5 846 -5 751 -5 650 -6 110 -6 285 -6 463 -6 644 Nyckeltal resultat Omsättningstillväxt n.a. -7,0% -6,1% -4,7% -3,7% -2,7% -1,8% -0,8% -0,8% -0,8% -0,8% EBITDA % -116,5% -134,2% -147,4% -153,3% -157,1% -158,9% -158,9% -173,2% -179,6% -186,2% -192,9% EBIT % -116,5% -134,2% -147,4% -153,3% -157,1% -158,9% -158,9% -173,2% -179,6% -186,2% -192,9% Produktionskostnaderna förväntas minska i takt med att upplagan sjunker. Fram till och med 2017 förväntas minskade lönekostnader till följd av att anställda som pensioneras ersätts av nya anställda med lägre lön. Överlag förväntas kostnaderna ha en underliggande ökning i linje med den förväntade inflationen. Då de flesta kostnader är förhållandevis fasta leder den förväntade upplageminskningen till ytterligare försämringar av Tidningens resultat. Minskningen i antalet ordinarie (d v s icke riksdagsrelaterade) prenumeranter förväntas avta framledes: från -8% 2014, vilket motsvarar den årliga minskningstakten de senaste 15 åren, till -3% 2019. Priset per prenumeration antas öka i linje med den förväntade inflationen. Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 11 4 Finansiell analys Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Bolagets vägda kalkylränta beräknas till 13,1%. Vi bedömer att avkastningsvärdet kan härledas med en WACC i intervallet 12,1% 14,1%. Avkastningskrav Riksdag & Departement WACC-beräkning Bedömt tillgångsbeta baseras på noterade jämförbara bolags respektive beta under den senaste femårsperioden. Tidningen bedöms ha en kapitalstruktur som till 100% består av eget kapital. WACC-beräkning Bedömt tillgångsbeta 0,65 Bedömd skuldsättning 0,00 Beta 0,65 Riskfri ränta 2,2% Marknadsriskpremie 6,0% Storleksrelaterat tillägg 4,0% Specifikt tillägg 3,0% Avkastningskrav på eget kapital 13,1% Lånemarginal 3,0% Skatt 22,0% Långfristig låneränta efter skatt Andel eget kapital Baseras på avkastningen på en svensk statsobligation med 10 års löptid per Analysdatumet. Baserat på PwC:s studie ”Riskpremien på den svenska aktiemarknaden” per mars 2013. Vi anser att ett företagsspecifikt risktillägg är motiverat mot bakgrund av osäkerheten kring framtida storleken på upplagan samt de risker och den trögrörlighet som kan uppstå genom att verksamheten till viss del påverkas av politiska beslut. 4,1% 100,0% Andel lånefinansiering 0,0% Vägd kalkylränta (WACC) 13,1% Se bilaga 3 för en mer detaljerad presentation av underliggande teoretiskt fundament samt underliggande data för jämförelsebolagen Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 12 4 Finansiell analys Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Givet nuvarande förutsättningar prognostiseras ett årligt negativt fritt kassaflöde om ca 6-7 MSEK under prognosperioden. Nuvärdet av kostnaderna för fortsatt drift av Tidningens i dess nuvarande form beräknas därmed vara negativt och inom intervallet -52 MSEK till -45 MSEK, med ett riktvärde på -48 MSEK. Finansiell effekt av fortsatt drift under nuvarande förutsättningar Utvecklingen år 2022 bedöms vara representativ för den långsiktiga utvecklingen för Tidningen, d v s utvecklingen efter prognosperioden. Riksdag & Departement - Kassaflödesprognos jan-dec jul-dec (kSEK) 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Nettoomsättning 1 857 4 051 3 862 3 720 3 619 3 556 3 527 3 499 3 471 3 444 -3 247 -5 971 -5 920 -5 846 -5 751 -5 650 -6 110 -6 285 -6 463 -6 644 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -3 247 -5 971 -5 920 -5 846 -5 751 -5 650 -6 110 -6 285 -6 463 -6 644 -38 -17 -12 -9 -6 -4 -2 -2 -2 -2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -3 285 -5 987 -5 932 -5 855 -5 757 -5 654 -6 112 -6 287 -6 465 -6 646 Rörelseresultat (EBIT) Avskrivningar (återläggning) Rörelseresultat f. avskrivn. (EBITDA) Rörelsekapital (förändring) Investeringar Kassaflöde före skatt Schablonskatt (baserad på EBIT) Fritt kassaflöde 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -3 285 -5 987 -5 932 -5 855 -5 757 -5 654 -6 112 -6 287 -6 465 -6 646 Nyckeltal värderingsprognos Omsättningstillväxt -7,0% -6,1% -4,7% -3,7% -2,7% -1,8% -0,8% -0,8% -0,8% -0,8% EBITDA % -134,2% -147,4% -153,3% -157,1% -158,9% -158,9% -173,2% -179,6% -186,2% -192,9% EBIT % -134,2% -147,4% -153,3% -157,1% -158,9% -158,9% -173,2% -179,6% -186,2% -192,9% -6,3% -6,3% -6,3% -6,3% -6,3% -6,3% -6,3% -6,3% -6,3% -6,3% 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Rörelsekapital / omsättning Investeringar Nuvärde kassaflöden under nuvarande förutsättningar WACC (kSEK) 12,1% 13,1% 14,1% Nuvärde kassaflöde prognosperioden -35 112 -33 909 -32 775 Nuvärde kassaflöde efter prognosperioden -16 869 -14 241 -12 128 Nuvärde prognostiserade kassaflöden -51 981 -48 150 -44 903 Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt R&D prognostiseras ha ett negativt rörelsekapital, främst eftersom R&D erhåller prenumerationsintäkter i förskott. Då R&D kostnadsför samtliga inköp prognostiseras inga investeringar. 29 augusti 2013 13 5 Tidningens tillgångar Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Immateriella tillgångar kopplade till Tidningens verksamhet • Till Tidningens verksamhet kan kopplas en rad olika immateriella tillgångar som, även om de separerades från verksamheten, potentiellt har värden. I R&Ds fall utgörs dessa tillgångar framför allt av Tidningens varumärke, utgivningsrätten kopplad till Tidningens namn samt Tidningens prenumerationsregister. Tidningens varumärke och utgivningsrätten bedöms vara starkt sammankopplade och vi har därför valt att se på dessa tillgångar som en. Utgivningsrättighet samt varumärke • • • • Värdet av ett varumärke och/eller rättigheten att publicera under ett särskilt namn brukar vanligen uppskattas genom en s k ”relief from royalty”-metod. Under en sådan metod bedöms värdet som summan av de besparingar ägaren av varumärket gör genom att äga varumärket i motsats till att licensiera varumärket från en annan ägare då betala denne en royalty-avgift. Royalty-avgifter för användandet av ett varumärke brukar generellt sett baseras på den försäljning, alternativt det rörelseresultat, som genereras under det licensierade varumärket. Varumärket Riksdag & Departement, samt den utgivningsrätt som är kopplad till Tidningens namn, är vad vi förstår associerad med hög kvalitet och trovärdighet. Under nuvarande förutsättningar kan dock endast ett begränsat värde av varumärket/utgivningsrätten förväntas, då Tidningen framöver står inför sjunkande omsättning och fortsatt negativa resultat. Givet den resultatprognos som presenterats tidigare samt en bedömd royalty rate om 5%1 och en livslängd om 10 år kan värdet av utgivningsrätten under nuvarande förutsättningar beräknas till 966 kSEK. Tidningens varumärke och rättigheten kopplad till Tidningens namn, samt prenumerationsregistret har identifierats som tillgångar som även separerade från R&D har ett potentiellt värde. Under Tidningens nuvarande förutsättningar bedöms dock värdet av dessa tillgångar som begränsat. Värdesummering utgivningsrätt - R&Ds nuvarande förutsättningar juli-dec (kSEK) 2013 Prognos totala intäkter jan-dec 2014 2015 2016 … 2022 1 857 4 051 3 862 3 720 3 444 100% 100% 100% 100% 100% Totala intäkter under utgivningsrätt 1 857 4 051 3 862 3 720 3 444 Royalty rate 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 93 203 193 186 172 % genererade under tillgången Royaltybesparing före skatt Skatt Royaltybesparing efter skatt Nuvärdesfaktor Nuvärde av royaltybesparingar Summa kassaflöden prognosperiod 807 Nuvärde av restvärde n.a. Nuvärde totala kassaflöden 807 Värde av skattesköld 159 Värde utgivningsrätt 966 -20 -45 -42 -41 -38 72 158 151 145 134 0,97 0,88 0,78 0,69 0,33 70 140 118 100 44 Tillämpade antaganden Skattesats Royalty rate Kvarvarande livslängd (RUL) Diskonteringsränta 22,0% 5,0% 10 13,1% Under andra förutsättningar, se nästa avsnitt, där en mer positiv utveckling för Tidningen väntas kan också ett högre värde av varumärktet/utgivningsrätten förväntas. 1 I bilaga 4 presenteras en sammanfattande redogörelse för royalty rates i jämförbara tecknade licensavtal. Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 14 5 Tidningens tillgångar Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Immateriella tillgångar kopplade till Tidningens verksamhet (forts.) Prenumerationsregister • Värdet av kundregister eller kunddatabaser brukar generellt sett uppskattas genom diskontering av de kassaflöden som genereras tack vare dessa kunder. • För R&D genereras samtliga intäkter tack vare de prenumeranter som finns i dessa register. Samtidigt är, i nuläget, dessa intäkter kopplade till ännu högre kostnader och totalt sett genereras negativa kassaflöden för Tidningen. Värdet av kundregistret inom ramen för R&Ds nuvarande verksamhet bedöms därmed vara mycket begränsat. • Ett möjligt alternativ/komplement till nuvarande användning av prenumerationsregistret skulle kunna vara att sälja adresser till företag som är intresserade av att få kontakt med Tidningens läsare, exempelvis för att denna grupp är i linje med företagets målgrupp eller liknande. Förfarandet bedöms vara förhållandevis vanligt bland tidningar och liknande aktörer. - Våra efterforskningar har indikerat att köp av liknande adressregister från leverantörer av dessa normalt kostar ca 2-3 SEK per adress och det är vår bedömning att så mycket som 10 SEK per adress kan erhållas för R&Ds adressregister. Givet de drygt 6 000 kontaktuppgifter som finns i prenumerationsregistret kan R&D erhålla så mycket som 60 kSEK vid en försäljning. De totala intäkter som R&D kan erhålla beror givetvis på i vilken utsträckning man säljer tillgång till sitt register, och är därmed svårbedömda, men uppskattas till ca 300 kSEK. Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 15 6 Framtida potential Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Riksdagsförvaltningens ägande medför vissa restriktioner samt viss trögrörlighet för Tidningens verksamhet. Under andra förutsättningar bedöms R&Ds kunna utvecklas i mer positiv riktning än vad som nu är fallet. Framtida potential för Tidningen • Som tidigare nämnts medför Riksdagsförvaltningens ägande vissa restriktioner samt viss trögrörlighet för Tidningens verksamhet. Under andra förutsättningar bedöms R&D kunna utvecklas i mer positiv riktning än vad som nu är fallet. • Nedan summerar vi vår bedömning av de viktigaste potentiella förändringar som Tidningen skulle kunna genomföra för att vända den negativa trenden. • Utveckling av produktutbud – Tidningen är idag bunden till ett beslut från Riksdagsstyrelsen som hindrar R&D från att ta betalat för det innehåll som publiceras på Tidningens webbsida. Vidare tvingas också Tidningen att kostnadsfritt tillhandahålla allt innehåll i papperstidningen i elektronisk form. Utan dessa krav skulle R&D ha bättre förutsättningar att utveckla sitt produktutbud och i större utsträckning generera intäkter från andra källor än papperstidningen. Exempel på produktutveckling skulle kunna vara att utforma skräddarsydda nyhetsbrev, utveckla appar osv. Det är också möjligt att denna typ av produkter skulle kunna hjälpa Tidningen att vända den negativa utvecklingen av antalet prenumeranter. Hur stora dessa typer av intäkter skulle kunna bli för Tidningen är, utan djupare analys, svårt att bedöma. • Ökad marknadsföring – För att öka antalet nya prenumeranter och stärka sitt varumärke för att på så sätt vända den negativa trenden för Tidningen kan ökade insatser inom marknadsföring vara ett alternativ. Vilka typer av aktiviteter som skulle vara aktuella samt i vilken utsträckning dessa skulle ge effekter på intäkterna är även det svårt att utan djupare analys bedöma. • Seminarier och mässor – Genom att använda sitt starka varumärke skulle Tidningen i större utsträckning kunna vara aktiv i att arrangera olika typer av mässor och seminarier. Intäkter skulle då kunna genereras genom deltagaravgifter eller ersättning till R&Ds reportrar för att dessa agerar moderatorer. Hur stora dessa typer av intäkter skulle kunna bli för Tidningen är, utan djupare analys, svårt att bedöma. Potentiella intäkter • • Höjd prenumerationsavgift – Priset för en årsprenumeration på liknande facktidningar sträcker sig generellt sett från ca 1 200 SEK upp till drygt 3 000 SEK, vilket är betydligt högre än priset för en prenumeration på R&D (699 SEK per år). En höjning av priset skulle med stor sannorlikhet påverka antalet prenumeranter. Å andra sidan utgörs en stor del av Tidningens prenumeranter av företag, offentlig förvaltning samt privatpersoner som får Tidningen betald av sin arbetsgivare, vilka bedöms ha förhållandevis låg priskänslighet. En fördubbling av prenumerationspriset bedöms resultera i en ökning av prenumerationsintäkter med cirka 3 MSEK. Prenumerationsregister – Som tidigare nämnts finns troligen möjligheter för Tidningen att generera ytterligare intäkter genom att ge utomstående tillgång till R&Ds kundregister. Vilka totala intäkter som kan förväntas från försäljning av adresser beror såklart på i vilken utsträckning Tidningen väljer att använda sig av denna möjlighet, och är därmed svårbedömda, men uppskattas till ca 300 kSEK. Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 16 6 Framtida potential Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Framtida potential för Tidningen (forts.) Vår bedömning är att Tidningen under andra förutsättningar än de som gäller under Riksdagsförvaltningen ägande skulle ha goda möjligheter att vända den negativa trenden vad gäller antalet prenumeranter och samtidigt generera ett nollresultat eller ett svagt positivt resultat. Kostnadseffektivitet Sammanfattning • Från diskussion med Tidningens chefredaktör förstår vi att R&D potentiellt skulle kunna uppnå högre kostnadseffektivitet om Tidningen inte omfattades av lagen om offentlig upphandling (”LOU”). Detta bl a eftersom Tidningen omfattas av de avtal som Riksdagsförvaltningen lyder under som inte nödvändigtvis är anpassade för R&Ds verksamhet. • Den lokal som hyrs av R&D i nuläget kostar drygt 800 kSEK per år och är väsentligt större än vad som krävs för att driva verksamheten. Efter diskussion med Tidningens chefredaktör bedöms en flytt till lokaler av lämplig storlek kunna innebära en årlig besparing om mer än 500 kSEK. • Tidningens fast anställda personalstyrka skulle eventuellt kunna minskas och till viss del ersättas med frilansjournalister. Enligt uppgift skulle förfarandet leda till en besparing om cirka 500 kSEK. Riksdag & Departement PwC • Sammantaget är vår bedömning att Tidningen under andra förutsättningar än de som gäller under Riksdagsförvaltningens ägande skulle ha goda möjligheter att vända den negativa trenden vad gäller antalet prenumeranter och samtidigt generera ett nollresultat eller ett svagt positivt resultat. Konfidentiellt 29 augusti 2013 17 Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Bilagor Riksdag & Departement PwC Bilagor 18 1 Analysansats 19 2 Tillhandahållen information 20 3 Avkastningskrav 21 4 Historiska royalty rates 24 Konfidentiellt 29 augusti 2013 18 1 Analysansats Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Analysansats • Vi har valt att använda avkastningsvärdering som analysansats. Analysmetod • Avkastningsvärdering innebär att värdet härleds genom en diskontering av företagets eller rörelsens förväntade framtida kassaflöde. Avkastningsvärdering används idag vanligtvis som huvudmetod vid värdering av icke börsnoterade bolag. • Det kassaflöde som utgör grund för avkastningsvärdeberäkningen är i normalfallet det kassaflöde som rörelsen förväntas generera oberoende av hur bolaget är finansierat. Det innebär att kassaflödet inte är påverkat av t ex prognostiserade räntekostnader eller utdelningar. Däremot belastas rörelsens prognostiserade kassaflöde med skatt, vilket innebär att diskonteringsräntan måste återspegla en vägd kapitalkostnad för eget kapital och lånefinansiering efter skatt. Det avkastningsvärde som beräknas utifrån kassaflödet ger värdet av det operativa kapitalet (”rörelsen”) förutsatt en viss fastställd initial rörelsekapitalnivå. • För att erhålla värdet av aktierna i ett bolag justeras värdet på rörelsen med hänsyn till bolagets faktiska finansiella struktur vid värderingstidpunkten, d v s minskas med finansiella skulder och ökas med eventuellt överskott av likvida medel samt värden av ej rörelserelaterade tillgångar. Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 19 2 Tillhandahållen information Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Tillhandahållen information • • • Som underlag för uppdragets genomförande har vi haft tillgång följande material: - Rapporten ”Tidningen Riksdag & Departement”, daterad 2013-03-20 (Dnr 049-3143-2011/12) - Rapporten ”Olika alternativ för Riksdag & Departements framtid”, daterad 2013-06-05 (Dnr 049-3143-2011/12) - Resultaträkningar för åren 2009-2012 - Budget för år 2013 Materialet har kompletterats med muntliga och skriftliga uppgifter lämnade av: - Mattias Croneborg, Chefredaktör R&D - Ann Aurén, Kanslichef kulturutskottet - Magnus Molander, handläggare Riksdagsförvaltningen - Catharina Kilgren, redovisningsansvarig Riksdagsförvaltningen Utöver ovanstående material har vi även använt information från publika källor samt externa databaser, bl a Bloomberg och Bolagsverket. Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 20 3 Avkastningskrav Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Avkastningskrav Vägd kapitalkostnad (WACC) • Vid en avkastningsvärdering härleds värdet genom en diskontering av bolagets förväntade framtida kassaflöde. Den kalkylränta som används ska reflektera investeringens relativa risk samt tidsvärdet av pengar. • Då kassaflödena prognostiseras utan beaktande av finansiella poster ska den kalkylränta som tillämpas återspegla en vägd kapitalkostnad för eget kapital samt lånefinansiering efter skatt, s k WACC (Weighted Average Cost of Capital). • Den generella formeln för WACC presenteras till höger. För en uppskattning av WACC erfordras bedömning av kostnad för långfristig lånefinansiering, avkastningskrav på eget kapital samt skuldsättningsgrad (finansieringsmix). Kostnad för långfristig lånefinansiering • • I beräkningen av den vägda kalkylräntan måste hänsyn tas till kostnaden för extern finansiering, såsom lånefinansiering. Den använda låneräntan ska motsvara bolagets kostnad för långfristig extern finansiering. Den generella formeln avseende kostnad för långfristig lånefinansiering presenteras till höger. Låneräntan beräknas genom att addera en riskpremie till den riskfria räntan. Riskpremien ska återspegla den lånemarginal, utöver den riskfria räntan, långivare skulle kräva för att bevilja långfristiga lån till Bolaget. Riksdag & Departement PwC WACC = Kd * (d%) + Ke * (e%) WACC Vägd kalkylränta Ks Kostnad för långfristig lånefinansiering (efter skatt) d% Andel lånefinansierat kapital Ke Kostnad för eget kapital (Avkastningskrav på eget kapital) e% Andel eget kapital Ks = (Rf + lånemarginal) * (1 – skattesats) Ks Kostnad för långfristig lånefinansiering (efter skatt) Rf Riskfri ränta Lånemarginal Skillnaden mellan Bolagets låneränta och den riskfria räntan Skattsats Bolagets genomsnittliga skattesats Konfidentiellt 29 augusti 2013 21 3 Avkastningskrav Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Avkastningskrav (forts) Avkastningskrav på eget kapital • • Avkastningskravet på eget kapital fastställs vanligtvis med utgångspunkt från Capital Asset Pricing Model (”CAPM”). Enligt CAPM beräknas avkastningskravet på eget kapital som den riskfria räntan plus en förväntad marknadspremie, utöver den riskfria räntan, multiplicerad med ett mått för marknadsrisken (Beta). Beta är ett mått som speglar en tillgångs risk i förhållande till marknadens risk. Empiriska studier visar att den renodlade CAPM kan underskatta riskpremien för investeringar i bolag med marknadsvärden under ca 5 miljarder kr. Mot bakgrund av detta har vi valt att fastställa avkastningskravet på eget kapital med tillämpning av en CAPM-baserad modell där hänsyn tas till såväl storlek som eventuella bolagsspecifika riskfaktorer. Modellen presenteras till höger. Skuldsättningsgrad • Skuldsättningsgraden ska uttrycka en optimal relation mellan lånefinansiering och finansiering med eget kapital, till marknadsvärden, för den aktuella rörelsen. • Lånefinansieringen ska härvid kunna erhållas utan andra säkerheter än i bolagets tillgångar och aktier. Bolag med låga materiella tillgångar och litet rörelsekapital i relation till rörelsens marknadsvärde, såsom många kunskapsföretag, värderas i allmänhet utifrån antaganden om mycket låg eller ingen skuldsättning. Riksdag & Departement PwC Ke (Re) = Rf + β * (Rm - Rf) + SSp +CSp Re Avkastningskrav på eget kapital Rf Riskfri ränta (långsiktig) β Beta (mäter en tillgångs risk relativt marknadsrisken) (Rm – Rf) Marknadspremie (den riskpremie som generellt erfordras på aktiemarknaden utöver den riskfria räntan) SSp Storleksrelaterat riskpremietillägg (baseras på empiriska studier) CSp Specifikt riskpremietillägg (beaktar Bolagets unika risksituation) Konfidentiellt 29 augusti 2013 22 3 Avkastningskrav Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Avkastningskrav (forts) Betavärden • I tabellen till höger framgår de jämförbara bolagens skuldsättning och betavärden. Skuldsättningsgrad och beta Bolag S/E S / (S+E) Aktiebeta Tillgångsbeta Axel Springer AG 0,09 0,08 0,72 0,66 Daily Mail & General Trust PLC 0,24 0,19 1,31 1,06 Independent New s & Media PLC 14,53 0,94 1,53 0,10 Johnston Press PLC 2,83 0,74 2,39 0,62 Lagardere SCA 0,59 0,37 0,95 0,60 Mecom Group PLC 2,82 0,74 0,55 0,14 Promotora de Informaciones SA 4,95 0,83 1,30 0,22 Schibsted ASA 0,07 0,06 1,13 1,06 Trinity Mirror PLC 0,46 0,31 2,92 2,00 Sanoma OYJ 1,05 0,51 0,90 0,44 Alma Media OYJ 0,51 0,34 0,70 0,46 Keskisuomalainen OYJ 0,43 0,30 0,81 0,57 Telegraaf Media Groep NV 0,21 0,18 0,79 0,65 Genom snitt Median 2,21 0,51 0,43 0,34 1,23 0,95 0,66 0,60 Källa: Bloomberg Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 23 4 Historiska royalty rates Innehåll Analys och slutsatser Bilagor Historiska royalty rates Royalty rates - historiska licensavtal Royalty rates Avtalsdatum Licenstagarens verksam het Beskrivning av licensierad egendom jul-07 Böcker: Förlag Ett indiskt förlag tecknade ett licensavtal med ett amerikanskt förlag för att ge ut tidningen Leadership Excellence i Indien. Licensavtalet täckte användandet av Donald Trumps namn i en tidskrift och innefattade även ett femårigt publiceringsavtal med Trump. Avtalet gav ett Indiskt bolag rätten att använda Reader's Digests varumärke för en indisk version av Reader's Digest. Avtalet gav inte licenstagaren rätten till det publicerade materialet, inte heller fullständig bestämmanderätt över innehållet. Avtalet gav licenstagaren rätten att använda Seventeens namn, symboler, logotyper etc. samt relaterade varumärken för marknadsföring av godis. Avtalet gav licenstagaren rätten att använda licensgivarens motorcykeltidningsvarumärken i utveckling, marknadsföring och försäljning av produkter. Lägsta Högsta 4,0% 4,0% 7,5% 7,5% 5,0% 5,0% 8,0% 8,0% 10,0% 10,0% 3,0% 3,0% jul-05 n.a. apr-03 n.a. jul-01 Livsmedelsbranschen mar-01 Tidskrifter: Förlag sep-00 n.a. Licenstagaren förvärvade rätten att använda en välgörenhetsorganisations varumärken i publikationer. apr-00 Tidskrifter: Förlag I avtalet, vilket var mellan två närstående bolag, gavs licenstagaren rätten att använda allt material från licensgivarens fysiska publikationer på internet. mar-00 n.a. Licenstagaren förvärvade rätten att använda varumärket Easyriders för event och därtill hörande produkter. 5,0% 5,0% jan-00 Databehandling och digital informationstjänst Ett joint venture-avtal där licenstagaren (marketwatch.com) äger rätten att använda varumärkena FT och Financial Times. 2,0% 5,0% jan-99 Digitala publikationer Licenstagaren, women.com, förvärvade rätten att på sina hemsidor använda varumärkena till de av licensgivarens tidskrifter som riktar sig till kvinnor. 6,0% 20,0% okt-98 Filmindustrin Exklusivt, globalt användande av frasen "NATIONAL LAMPOON". 2,0% 2,0% sep-97 Böcker: Förlag Licenstagaren fick rätt att publicera och sälja skriften Final Frontier i Indien. 10,0% 10,0% aug-97 n.a. apr-97 Databehandling och digital informationstjänst dec-88 Tidskrifter: Förlag Licenstagaren gavs rätten att använda värumärket LA Times samt, i viss utsräckning, material från tidningen i sina tjänster och digitala produkter. Licenstagaren avtalade om rätten att använda följande varumärken i kart- och navigeringstjänster: NATIONAL GEOGRAPHIC and YELLOW BORDER DESIGN; NATIONAL GEOGRAPHIC SOCIETY; NATIONAL GEOGRAPHIC MAPS. Avtalet omfattade den exklusiva rätten till varumärkena och andra immateriella tillgångar relaterade till Classics Illustrated och Classics Illustrated Juniors. 3,0% 5,0% 40,0% 40,0% 7,5% 15,0% 3,0% 10,0% Genom snitt 5,4% 7,8% Median 5,0% 6,3% Källa: Ro yaltySo urce Riksdag & Departement PwC Konfidentiellt 29 augusti 2013 24