Svar på skrivelser rörande ljudberäkning

RAPPORT
1 (9)
Handläggare
Datum
Uppdragsnr
Elis Johansson
Tel
+46 (0)10 505 84 22
Mobil
+46 (0)70 184 74 22
Fax
+46 10 505 30 09
[email protected]
2012-09-19
574654
Kund:
Energi & Miljöstrategi
Linda genborg
569122 Kommentarer på närboendes synpunkter och Bertil Perssons ljudberäkning för
vindpark Fänneslunda 120919
Energi & Miljöstrategi, Linda Genborg
Kommentarer på ljudberäkning av Bertil Persson
för vindparken vid Fänneslunda-Od, i Ulricehamns
och Herrljunga kommuner
ÅF-Infrastructure AB
Ljud & Vibrationer
Granskad
Elis Johansson
Martin Almgren
ÅF-Infrastructure AB
Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg
Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 30 09. Säte i Stockholm. www.afconsult.com
Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001
574654_Kommentarer_på_Bertil_Perssons_ljudberäkning_för_vindpark_Fänneslunda_120919.docx
RAPPORT
2012-09-19
Innehållsförteckning
1
1.1
SYNPUNKTER PÅ BERTIL PERSSONS RAPPORT .......................... 4
Allmänt .................................................................................................... 4
1.2
Naturvårdsverkets rekommendationer .................................................... 4
1.3
Använd ljudeffekt.................................................................................... 5
2
BEMÖTANDE AV SLUTKOMMENTARER I RAPPORT [5] ............ 6
3
SLUTKOMMENTAR............................................................................. 9
4
REFERENSER ........................................................................................ 9
574654_Kommentarer_på_Bertil_Perssons_ljudberäkning_för_vindpark_Fänneslunda_120919.docx
2 (9)
RAPPORT
2012-09-19
Sammanfattning
I planeringsskedet bedöms ljud från vindkraftverk oftast genom olika ljudberäkningar.
Det vanligaste syftet med beräkningen är att jämföra resultatet med Naturvårdsverkets
riktvärde på 40dBA utomhus vid bostad [1]. Det som i huvudsak påverkar resultatet är
valet av vindkraftverkens ljudeffekt och avståndet mellan ljudkälla och ljudkänslig
mottagare. Avståndet beror av vindkraftverkets navhöjd, eftersom modellen förutsätter
att ljudkällan är centrerad i verkets nav.
Det har gjorts olika ljudberäkningar för vindparken Fänneslunda, som planeras ligga i
dels Ulricehamns kommun och dels Herrljunga kommun. Ljudberäkningar för
vindparken har bl.a. gjorts av Göteborg Energi AB, april 2012 [2] och [3], av ÅFInfrastructure AB, maj 2012 [4], och av Bertil Persson på Betongteknik AB, aug 2012
[5].
Ljudberäkningen av Göteborg Energi AB är gjord i programvaran WindPRO och
räknat med beräkningsmodellen Naturvårdsverkets modell ”Ljud från vindkraft” [6].
Bertil Perssons ljudberäkning är beställd av Jan Fransson, Grundryd 101, Hökerum.
Även Bertil har använt sig av beräkningsprogrammet WindPRO. ÅF-Infrastucture AB
har gjort beräkningar i programvaran SoundPLAN och räknat med beräkningsmodellen
Nord2000.
Ljudberäkningarna från Göteborg Energi, Bertil Persson och ÅF-Infrastructure ger
olika resultat. Detta beror på flera olika faktorer. Dessa faktorer är bl.a. val av
beräkningsmodell (Naturvårdsverket eller Nord2000), använd ljudeffektsnivå på
vindkraftverken och avstånd mellan vindkraftverk och ljudkänsliga mottagare.
En sak som försvårar jämförelse mellan beräkningarna är bl.a. att Bertil Perssons har
använt ett äldre koordinatsystem, RT90. I beräkningarna av Göteborg Energi och ÅF
används koordinatsystemet SWE99TM. Bertil Persson har också använt andra
koordinater, vissa av hans mottagarpunkter motsvarar inte faktiska bostäder.
I ljudberäkningarna förutsätts att ett eller flera av verken drivs i en ljudreducerande
driftsmod. Att vindkraftverk drivs i ljudreducerande driftmod kan kontrolleras efter att
verken har byggts. Främst görs det med ljudmätningar intill vindparken. Ljudet kan
mätas dels som ljudimmissionsmätning (vid bostad) och dels som
ljudemissionsmätning (närfält). Mätningarna har olika förutsättningar och metoder.
Ljudemissionsmätningar bör göras enligt mätmetoden IEC61400-11 [7] och
ljudimmissionsmätningar bör göras enligt Elforsk 98:24 [8]. Vid en
ljudimmissionsmätning kan ljudet vid enskild bostad bestämmas, men mätningen ger
sällan ett meningsfullt resultat. Naturligt bakgrundsljud (t.ex. från vindbrus från
omgivningen) är ofta dominerande vid mätpunkten. Vid en ljudemissionsmätning mäts
ljudet närmare vindkraftverken och därmed är vindkraftsljudet mer dominerande än
bakgrundsljudet. Genom ljudemissionsmätningar bestäms vindkraftverkens ljudeffekt.
Denna ljudeffekt används sedan till att beräkna ljudet vid bostäder i omgivningen.
Genom en ljudemissionsberäkning och en sådan ljudutbrednings beräkning kan ljudet
från vindparken kontrolleras.
574654_Kommentarer_på_Bertil_Perssons_ljudberäkning_för_vindpark_Fänneslunda_120919.docx
3 (9)
RAPPORT
2012-09-19
1
Synpunkter på Bertil Perssons rapport
Bertil Persson är expert inom byggnadsmaterial och har på senare tid gjort flera
beräkningar av ljud från vindkraftverk på olika platser. Bertils egen utredning av ljudet
vid vindparken Fänneslunda heter ”Rapport 2012:132 : Effekt av vindkraft på
bullernivå för bostäder vid Fänneslunda-Od, Herrljunga och Ulricehamns kommuner”,
daterad till 2012-08-15. Ljudberäkningen och rapporten är beställd av Jan Fransson.
1.1
Allmänt
Bertil Persson gör en omsorgsfull ljudberäkning. Rapporten kan i vissa avseenden
kännas anklagande och innehåller ett flertal missriktade referenser. Rubriken på
rapporten är valt olyckligt. Ordet ”Effekt” verkar här syfta på ljudets ”påverkan”. Det
kan blandas ihop med begreppet effekt (energi per tidsenhet), som i sammanhanget
med vindkraftsljud har en viktig tillämpning vad gäller vindkraftverkens källjud, den
s.k. ljudeffektnivån.
Bertil redovisar ett beräkningsalternativ med 20 st vindkraftverk. Alternativet är en
beräkning med verkstypen Nordex 117, navhöjd 140 m i mod 0 med en total ljudeffekt
på 105,0 dBA. I beräkningen förutsätts att ett av verken drivs i en nedställd driftsmod,
mod 4 med en total ljudeffekt på 101,0 dBA. Resultatet från Bertil Perssons beräkning
ger ljudnivåer över 40 dBA i fler fall, som högst blir ljudet 41,7 dBA i punkt BF.
Bertil Persson tar inte hänsyn till att flera vindkraftverk bör drivas i ljudreducerad
driftmod. Ljudberäkningen bör efterlikna verkligheten så gott det går. Om verken ska
drivas i ljudreducerad driftsmod så bör ljudberäkningen också ta hänsyn till det.
1.2
Naturvårdsverkets rekommendationer
Naturvårdsverket anger riktvärdet för ljud från vindkraftverk, att det inte bör överstiga
den ekvivalent ljudtrycksnivå 40dBA vid referensförhållanden utomhus vid bostäder
[1]. Referensförhållanden innebär att ekvivalent ljudnivå ska bestämmas för den
vindhastighet vid navhöjd som motsvaras av 8 m/s på 10 m höjd omräknat med en
logaritmisk vindhastighetsprofil och 0,05 m markråhetslängd. För 140 m navhöjd
motsvarar det 12,0 m/s
Naturvårdsverket anser dessutom att man bör beakta och följa upp lågfrekvent ljud från
t.ex. större vindkraftverk. Detta kan göras genom att ta reda på skillnaden mellan Avägd och C-vägd ljudnivå. Naturvårdsverket menar att om den A-vägda ljudnivån är
under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud är mindre än
ca 20 dB så finns sannolikt inget problem med lågfrekvent ljud. Om däremot
skillnaden är mer än 20 dB bör man göra en noggrannare utredning av lågfrekvent ljud
från vindkraftverken. Detta kan innebära att ljudet jämförs med Socialstyrelsens
riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus [9].
På Naturvårdsverkets hemsida går det att läsa:
”I områden för friluftsliv, där en låg bullernivå utgör en viktig kvalitet och naturliga
ljud dominerar, bör ljudet inte heller överskrida 35 dBA. Det handlar om sådana
friluftsområden där inget påtagligt störande buller från till exempel fordonstrafik eller
574654_Kommentarer_på_Bertil_Perssons_ljudberäkning_för_vindpark_Fänneslunda_120919.docx
4 (9)
RAPPORT
2012-09-19
skjutbanor förekommer och det bör framgå av kommunens översiktsplan (enligt planoch bygglagen) att kommunen anser att området ska ha en låg ljudnivå.” [1]
Borås, Herrljunga och Ulricehamns kommuner bestämmer om området ska klassas
som ”tyst område”, det bör framgå av kommunernas översiktsplan. I Ulricehamns
vindkraftsplan (tematiskt tillägg till översiktsplanen, utställningshandling) [10] på sid
24 beskrivs:
”I de fall områden har pekats ut som extra känsliga i kommunen kan det
vara aktuellt att tillämpa högre krav om 35 dBA vid fasad. Detta gäller
framför allt områden som är viktiga för friluftslivet. I Ulricehamns
kommun bedöms Komosse naturreservat vara ett sådant område.”
I samma dokument, på sid 42, framgår att området ”Område 1: Norr om Nitta” är ett av
de områden som bäst lämpar sig för vindbruk.
Området i Lassesjön är i ÖP 06 för Borås kommun från 2006 utpekat som ett större
opåverkat område. I Borås kommuns dokument Förutsättningar för vindkraft från 2010
är området kring Lassesjön utpekat som ett område som är intressant att studera vidare
för vindkraft (sidan 26). I den sistnämnda skriften nämns också att Borås kommun ska
göra en utredning om tysta områden 2011. Den finns dock inte på Borås kommuns
hemsida.
1.3
Använd ljudeffekt
En viktig parameter vid ljudberäkning är val av vindkraftverkens totala ljudeffektnivå.
För Nordex N117 finns ljudreducerande driftmoder, bl.a. driftmod 0 (105,0 dBA) [11],
driftmod 1 (104,5 dBA) [12], driftmod 2 (104,0 dBA) [13] och driftmod 3 (101,0 dBA)
[14]. Göteborg Energi och ÅF-Infrastructure AB har räknat med tre olika driftsmoder,
driftmod 0, driftmod 2 och driftmod 3, för tre olika verk.
Bertil Persson har räknat med två olika, driftmod 0 och driftmod 3. I hans beräkning är
endast ett verk nedställt.
Bertils ljudberäkning med endast ett verk nedställt (istället för tre st som Göteborg
Energi och ÅF-Infrastructure AB), gör att den den sammanlagrade ljudeffektnivån blir
högre, vilket resulterar i högre ljudnivåer vid bostäder än beräkningarna av Göteborg
Energi och ÅF-Infrastructure AB.
Vi (ÅF-Infrastructure AB) anser att det är rimligt att ljudberäkningar bör efterlikna
verkligheten, så gott det går. Därför bör ljudberäkning göras för den driftmod eller de
driftsmoder som är lämpliga i aktuella fall.
574654_Kommentarer_på_Bertil_Perssons_ljudberäkning_för_vindpark_Fänneslunda_120919.docx
5 (9)
RAPPORT
2012-09-19
2
Bemötande av slutkommentarer i rapport [5]
Åsikterna om eventuell etablering av vindkraftverk vid Fänneslunda är delade och
blandade. Synpunkter har förts fram från närboende till den planerade vindparken.
Bertil Persson redovisar 6 st slutsatser som härefter kommenteras. Bertils slutsatser
fetmarkeras.
1. Hänsyn har inte tagits till osäkerhet i Naturvårdsverkets
beräkningsmodell
I Naturvårdsverkets rapport [6] kan det läsas:
” Modellerna för ljudutbredning över mark förväntas i genomsnitt ge rätt
värde. Någon säkerhetsmarginal ingår sålunda inte i beräkningsformlerna.
Avvikelserna från fall till fall har studerats och visats uppgå till maximalt ±1
dB vid ljudutbredning över relativt slät mark [J. Kragh, et al, 1998]. Det är
inte känt hur väl formlerna stämmer i kuperad terräng. Kuperad terräng kan
skärma av ljudet, vilket ger en lägre ljudnivå, men konkava ytor i starkt
kuperad terräng kan ge en ökning av ljudnivån jämfört med plan mark.
Beräkningsmodellen Nord2000 tar hänsyn till detta fenomen [B. Plovsing,
2001; Nord2000, 2002 och Sondergaard & Plovsing, 2009]. Ytterligare
fenomen som kan beaktas av mer detaljerade beräkningsmodeller är dämpning
orsakad av ljudutbredning över skogsmark med porös yta, träd som sprider
ljudet och ljudreflektion i hårda ytor som sjöar och bergsytor”.
Naturvårdsverkets ljudutbredningsmodell bedöms i genomsnitt ge rätt värde
och det kan ifrågasättas om det behövs säkerhetsmarginal för den. En marginal
i antagen ljudeffektnivå bör normalt ingå genom att man använder ett
garanterat värde från turbinleverantören. Sådana garanterade värden bör
innehålla en marginal för naturliga variationer. På liknande sätt ifrågasätts det
om det behövs säkerhetsmarginal för ljudutbredningsmodellen Nord2000, som
även inkluderar en mer avancerad modell för meteorologi och terräng.
Bertil Perssons påstår: ”Om bullernivån med hänsyn till osäkerhet vid
beräkningar med Nord2000, 40,0 - 4,0=36,0 dB(A) skall kunna innehållas
krävs 101,0 dB(A) i källbuller för verken eller maximal nedskruvning av alla
VKV nattetid kl.22-07.”
Naturvårdsverket rekommenderar att den ekvivalenta ljudtrycksnivån utomhus
vid bostäder som högst bör vara 40 dBA, vilket syftar till att gälla dygnet runt.
Det kan upplevas som oskäligt att använda säkerhetsmarginal om 4 dB, som
antingen läggs på ljudeffektnivån eller dras bort från riktvärdet. Redan idag
finns ett antal antaganden som ger en marginal till beräkningsresultatet. Dessa
är bl.a. att beräkningar görs för medvindsfallet till bostäder från alla
vindkraftverk samtidigt (detta kan inte inträffa i verkligheten och gör att den
beräknade ljudnivån vid bostäder blir högre. Detta ger en marginal då flera
verk bidrar till ljudet vid en bostad vilket är fallet vid flera bostäder vid
Fänneslunda). Ljudberäkningen av ÅF-Infrastructure med Nord2000 antar att
ljudutbredning sker över kal mark (skärmande objekt så som träd och hus antas
akustiskt genomskinliga och gör att den beräknad ljudnivån vid bostäder blir
högre än vad den skulle bli om trädens dämpande inverkan tas med i
beräkningen).
574654_Kommentarer_på_Bertil_Perssons_ljudberäkning_för_vindpark_Fänneslunda_120919.docx
6 (9)
RAPPORT
2012-09-19
2. Lovlig bullernivå nattetid, med beaktande av nya domar i Mark- och
Miljödomstolen (osäkerhet i Naturvårdsverkets modell), överskrids då för
36 av 177 bostäder.
Naturvårdsverkets riktvärde för ljud från vindkraftverk gäller hela dygnet. Om
vindkraftverk inte tillåts köra nattetid på grund av för hög ljudnivå, får
vindkraftverket inte heller köras dagtid.
En säkerhetsmarginal kan användas då det är relevant och bör då sättas till en
skälig nivå. Mark- och miljööverdomstolen har i april 2012 prövat dom, som
Bertil hänvisar till, och ändrat utgången. Den slutliga domen, Mål nr7022-11
[15] , som inte går att överklaga, kräver ingen säkerhetsmarginal.
3. Lovlig källbullernivå nattetid är 102,3 dB(A), vilket innebär nedställning
till mod 1.
Återigen, Naturvårdsverkets riktvärde för ljud från vindkraftverk gäller hela
dygnet. För att ljudet vid bostäder ska uppfyllas kan något eller några verk i
vindparken Fänneslunda behöva drivas i en ljudreducerad driftsmod. ÅFInfrastructure AB har gjort en beräkning där tre av verken är nedställda, (verk
nr 2, nr 5 och nr 6 i beräkningen från 120516 av ÅF-Infrastructure AB), och
ljudtrycksnivån blir som mest 39,8 dBA i punkt 107. Motsvarande punkt i
Bertils beräkning bör vara punkt BF, som där får en ljudtrycksnivå på 41,7
dBA. Skillnaden mellan resultaten är 1,9 dB.
Även fast mottagarpunkten bör motsvara samma bostad, dvs Olstorp 1:6, så
har Bertil Persson använt sig av andra koordinater i sin beräkning än vad
Göteborg Energi och ÅF har gjort. Nedan visas två figurer från karttjänsten
www.eniro.se (direktlänk http://kartor.eniro.se/m/9HpQF ) med koordinater i
flera olika koordinatsystem, bl.a. RT90 och SWEREF99 TM. Då man jämför
figurerna kan det ses att punkten som Bertil Persson använt inte ligger vid
bostaden. Istället används en punkt som enligt karttjänsten motsvarar en punkt
i skogen norr om bostaden Olstorp 1:6. Bertil Persson koordinat ligger inte
inom en normal villatomt runt bostadhuset. Bertil Perssons koordinat blir
missgynnsam då den är närmare flera vindkraftverk och därmed får förhöjd
ljudnivå. Även koordinaterna för bostäderna Bränning 1:1 och Bränning 1:2
skiljer sig från de koordinater som Göteborg Energi och ÅF-Infrastructure AB
har använt.
574654_Kommentarer_på_Bertil_Perssons_ljudberäkning_för_vindpark_Fänneslunda_120919.docx
7 (9)
RAPPORT
2012-09-19
Figur 1. Koordinater för bostad Olstorp 1:6 (enl.
ljudberäkning av Göteborg Energi AB och ÅFInfrastructure AB
Figur 2. Koordinater för bostad Olstorp 1:6
(enligt ljudberäkning av Bertil Persson)
4. Energifångsten blir därmed ca 125 GWh jämfört med prospektets 225
GWh per år.
Kommentarer görs på ljudfrågor. Energifångst kommenteras ej i detta
dokument.
5. Avstånden mellan verken är för litet för att bullerinterferens skall kunna
undvikas
Bertil anger att det närmsta avståndet mellan två verk är 497m, mellan verk 15
och 16 i Bertils beräkning. Enligt de koordinater som Göteborg Energi och ÅF
har använt blir det horisontella avståndet ca 530 m (529m). Bullerinterferens
uppkommer om flera ljudkällor finns närvarande, vilket är fallet med
vindkraftverk. Då sammanlagras ljudet till en total ljudnivå.
Beräkningsmodellerna Nord2000 och Naturvårdsverkets modell tar båda
hänsyn till detta fenomen. Samtliga beräkningar av Göteborg Energi, ÅF och
Bertil Persson tar därmed hänsyn till bullerinterferens och inkluderas i
resultaten. Om Bertil Persson menar något annat med bullerinterferens, bör han
förklara det eller hänvisa till en referens där det förklaras. Hans referens 25
(Thorne) behandlar hur buller från vindkraftverk interfererar med mänskliga
aktiviteter. Vi hittar inget om det fysikaliska fenomenet ljudinterferens.
6. Flyttmån för verken skall vara +/-20m istället för +/- 200 m (inadekvat
uppgift)
Avstånden mellan ljudkälla och mottagare är av stor betydelse vid
ljudberäkningar. Att använda en flyttmån på ca ± 20m bör inte ha någon stor
inverkan på resulterande ljudtrycksnivå vid bostäder. Däremot kan en flyttmån
på ca ± 200 m ha stor inverkan på resultatet.
574654_Kommentarer_på_Bertil_Perssons_ljudberäkning_för_vindpark_Fänneslunda_120919.docx
8 (9)
RAPPORT
2012-09-19
3
Slutkommentar
Vi (ÅF-Infrastructure AB) anser att det är rimligt att verksamhetsutövaren ska ta
ansvar för verksamheten och inte överskrida riktvärden på ljud utomhus vid bostäder.
Det är också rimligt att ljudberäkningar bör efterlikna verkligheten, så gott det går.
Därför bör ljudberäkning göras för de driftsfall (driftsmoder) som är lämpliga i aktuella
fall.
4
Referenser
1. Naturvårdsverket. Riktvärde för ljud från vindkraft. [Online] 2012-09-17.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-medmiljopaverkan/Buller/Vindkraft/Riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft/.
2. Göteborg Energi AB. Buller 13 st Nordex område 2.2 norr.pdf. Göteborg : u.n.,
2012-04-19.
3. —. Buller 7 st Nordex område 2.1 söder.pdf. Göteborg : u.n., 2012-04-19.
4. ÅF-Infrastructure AB. 574654 Ljudberäkning Fänneslunda Alt A Nordex.pdf.
Göteborg : u.n., 2012-05-16.
5. Persson, Bertil. Effekt av vindkraft på bullernivån för bostäder vid FänneslundaOd, Herrljunga och Ulricehamns kommuner. Bara : Bertil Persson Betongteknik AB,
2012-08-15.
6. Naturvårdsverket. Ljud från vindkraftverk, rapport 6241, rev 20 april 2010.
7. IEC. IEC 61400-11 Edition 2.1 "Wind turbine generator systems - Part 11: Acoustic
noise measuremnet techniques". Geneve : International Electrotechnical Commission,
2006-11.
8. Ljunggren, Sten. Elforsk rapport 98:24, Mätning av bullerimmission från
vindkraftverk. Stocholm : Institutionen för Byggnader och Installationer, 1998-10.
9. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6.
10. Christian Bruhn, planarkitekt. Vindkraftsplan - Tematiskt tillägg till
översiktsplanen Ulricehamns kommun, utställningshandling. Ulricehamn :
Ulricehamns kommun, 2010-11-19. rev 2012-06-18.
11. Nordex. F008_238_A03_EN_R02_N117-2400kW_Noise-levels.pdf. Hamburg :
u.n., 2011.
12. —. F008_238_A16_EN_R00_N117-2400kW-sound-optimised-104.5dB_A__soundpower-levels. Hamburg : u.n., 2011.
13. —. F008_238_A26_EN_R00_N117-2400kW-sound-optimised-104.0dB_A__soundpower-levels.pdf. Hamburg : u.n., 2011.
14. —. F008_238_A36_EN_R03_N117-2400kW-sound-optimised-101.0dB_A__soundpower-levels. Hamburg : u.n., 2011.
15. Domstolsverket. Överklagat Avgörande, dom 2011-08-09 i mål nr M 3443-10. M
7022-11, Stockholm : Svea Hovrätt - Mark och Miljööverdomstolen, 2012-04-27.
574654_Kommentarer_på_Bertil_Perssons_ljudberäkning_för_vindpark_Fänneslunda_120919.docx
9 (9)