Framtidens lärande - är här och nu!

Framtidens lärande
- är här och nu!
Program 19-20 maj
inklusive valbara inspirationsmöten
och seminarier
Program
Torsdag 19 maj
9.00 - 10.00 2
Registrering, utställningsbesök
10.00 - 11.00 Lust att lära
Nät- och ungdomskulturer: Simon Lindgren, professor, Umeå univerietet tillsammans med lärare
Lärande på människans villkor: Peter Gärdenfors, professor, Lunds
universitet tillsammans med lärare och elever
11.00 - 12.00
Kaffe/förfriskning - med tid för utställningsbesök
11.30 - 13.00
Valbara workshops, seminarier, inspirationsmöten och utställarmöten – Särskilt program, se sid 4-7. Du kan välja ett inspirationsmöte eller
seminarium/workshop under detta pass. Du väljer via diu.se/framtidenslarande från den 19 april.
Utställningsbesök
Utställarnas program presenteras i början av maj
12.30 - 14.00 LUNCH - med tid för utställningsbesök
14.00 - 15.00
Lära för livet
Enabling students of all abilities to realize their potential: Anthony Salcito, Vice President Worldvide Education, Microsoft
Didaktikens verktyg: Erik Fichtelius, Vd, UR
Prisutdelning svenska eTwinning-priset 2011: Ulf Melin, generaldirektör Internationella programkontoret och pristagare
15.00 - 15.30
Kaffe/förfriskning - med tid för utställningsbesök
15.30 - 17.00
Valbara workshops, seminarier, inspirationsmöten och utställarmöten – Särskilt program, se sid 8-11. Du kan välja ett inspirationsmöte eller
seminarium/workshop under detta pass. Du väljer via diu.se/framtidenslarande från den 19 april.
Utställningsbesök
Utställarnas program presenteras i början av maj
18.30 - 22.00
Mingel, middag, utställningar på Moderna Museet
(ingår ej i konferensavgiften, separat anmälan via konferensanmälan)
Framtidens lärande • 2011
Fredag 20 maj
09.00
Utställningarna öppnar och har öppet till kl 16.00
09.30 - 10.30 Lärare lär
Professionsdriven och praktiknära forskning: Ingrid Carlgren professor, Stockholms universitet tillsammans med verksamma lärare
Lörare lär av och med varandra: Panelsamtal kring lärares lärande med
SVT/Klass 9A, lärarutbildning och fackliga organisationer
10.30 - 11.00
Kaffe/förfriskning – med tid för utställningsbesök
11.00 - 12.30
Valbara workshops, seminarier, inspirationsmöten och utställarmöten – Särskilt program, se sid 12-15. Du kan välja ett inspirationsmöte eller
seminarium/workshop under detta pass. Du väljer via diu.se/framtidenslarande från den 19 april.
Utställningsbesök
Utställarnas program presenteras i början av maj
Utställningsbesök
11.30 - 13.00 LUNCH - med tid för utställningsbesök
13.00 - 13.30
Digital agenda
Eftertankar: Mikael Alexandersson, professor, Göteborgs universitet 13.30 - 14.00 Så går vi vidare: röster från svensk skola
14.00 - 14.30
En spaning kring tidens lärande: Per Naroskin, psykolog, spanare från
Sveriges Radio
14.30 - 15.00
Digital agenda för svensk skola Marita Ljung, statssekreterare hos
it- och regionminister Anna-Karin Hatt.
15.00 - 16.00 Kaffe/förfriskning - med tid för utställningsbesök
Med reservation för eventuella ändringar
Framtidens lärande • 2011
3
Valbara inspirationsmöten och seminarier:
Torsdag förmiddag
Deltagare på konferensen kan välja ett inspirationsmöte eller seminarium under torsdag förmiddag.
Du gör dina val via webben från den 19 april.
Hur farligt är internet?
Fjärrstyrt fysiklaboratorium
11.30 -12.00 12.30 -13.00
12.30 -13.00
To1130:1
To1230:1
Olle Findahl, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, högskolan Gävle,
forskningsledare World Internet Institute
Lena Claesson, Katedralskolan, Lund/Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona
Om risker för barn och ungdomar att
vara på Internet och deras beredskap
och färdigheter att handskas med dessa
risker. Vad kan skolan bidra med? Mötet
utgår från resultaten från en omfattande
europeisk undersökning, EU Kids Online,
där 26 000 barn i 26 Europeiska länder
intervjuats i hemmen tillsammans med
sina föräldrar. Här ingår också Sverige.
Ungdomar i dag lever till stor del i den
virtuella världen. Denna mediala evolution håller också på att ge avtryck inom
utbildningen. I dag forskas det runt om
i världen mycket på att ta in den fysiska
världen i den virtuella. Ett exempel är att
i virtuella rum återskapa undervisningslaboratorier på så sätt att elever kan sitta
hemma vid sin dator och på skärmen se
och manövrera den fysiska utrustningen i
laboratoriet i skolan.
IT och Fysik för hela kroppen i
karuseller och berg- och dalbanor
Att göra fysiska experiment är enda
sättet att lära sig mer om naturen, dess
möjligheter och begränsningar.
11.30 -12.00 To1130:2
Ann-Marie Pendrill, professor Göteborgs
universitet
Att förstå kraft och rörelser blir lättare
om man tar vara på den egna kroppens
upplevelser, t.ex. i gungor och berg- och
dalbanor. Läroböckernas exempel på fritt
fall och roterande system kan upplevas i
hela kroppen.
Med hjälp av enkla leksaker för att åskådliggöra krafter under rörelsen, data från
ritningar, analys av korta videosekvenser,
och beräkningar för simulering av rörelse
eller bearbetning av mätdata från t.ex.
mobiltelefonens accelerometer kan man
få flera olika representationer av rörelsen
som fördjupar förståelsen.
Välkommen att uppleva nya dimensioner
hos lekplatsens gungor och nöjesparkernas åkattraktioner
4
To1230:2
Framtidens lärande • 2011
Att läsa och skriva med alternativa
verktyg; möjligheter och begränsningar
11.30 -12.00 12.30 -13.00
To1130:3
To1230:3
Idor Svensson, psykolog och fil dr i psykologi vid Linnéuniversitetet
Vita Rosen - ett rollspel på Facebook om demokrati och civilkurage
11.30 -12.00 To1130:4
Per Falk, Cecilia Leopoldsson och Lisa
Fogelberg, Nacka gymnasium
Temat för projektet Vita Rosen är demokrati och civilkurage, vilket ansvar har
man som individ i ett samhälle att agera
när saker händer och kan man förstå
dem som inte agerar? Per Falk, Lisa Fogelberg och Cecilia Leopoldson startade
projektet med ambitionen att göra en
historisk tillbakablick till Tyskland under
åren 1930-35.
Det hela tog sin början genom att på
Facebook skapa en fiktiv stad i Tyskland
- ”Freidorf”. Eleverna bjöds in till staden
där de fick skapa sig en identitet som en
elev i stadens gymnasieskola - Humboldtgymnasiet. Under projektets gång
fick eleverna, utifrån den roll de skapat,
4 olika händelser som de skulle reagera
på och diskutera på Facebook. Lärarna
kunde hela tiden läsa det eleverna skrev.
Projektet avslutades med en skriftlig
examination där eleverna fick reflektera
kring olika frågeställningar om bl.a individens ansvar, civilkurage och demokrati.
.Arr: Nacka kommun
Alternativa verktyg har alltmer kommit
att användas inom skolans värld för att
stötta elever med någon form av läs och
skrivnedsättning.
Parallella världar - att använda
spelet Runescape och wikis
Det senaste året har det framför allt varit
mobiltelefonen och specifika läsplattor och surfplattor som revolutionerat
marknaden, det vill säga enklare, mindre
och billigare!
Arr: Specialpedagogiska skolmyndigheten
Marlene Halvarsson, Jesper Bergman,
Lärare år 7-9, Saltsjöbadens samskola
12.30 -13.00
To1230:4
Vår vardag, oavsett om vi är elever eller
lärare, består av ”parallella världar”. Att
vara på nätet med alla dess verktyg och
möjligheter är EN parallell värld. På nätet
kan vi, på gott och ont, göra saker vi
inte kan i verkligheten. För våra elever är
den digitala världen ett naturligt inslag
i vardagen. I skolan är det viktigt att
bejaka detta och göra det till ett naturligt
inslag i undervisningen. Det är viktigt att
man som lärare hittar saker som passar
och som alla kan tänkas acceptera. Vi har
använt spelet Runescape, ett rollspel i
medeltida fantasymiljö, i kombination
med en wiki som bas för elevernas skriftliga och muntliga produktion i engelska.
Arr: Nacka kommun
ämnesövergripande, använder on-lineverktyg och skolarbetet syns utanför
lärare rådgör med mina elever. Eleverna
och Marie rådgr med varandra, delar
med sig av sina erfarenheter och utforskar närmiljön. Allt i direktkontakt med
författaren, illustratören och ett stort
kontaktnät på internet.
Meningsfullt, Viktigt och på Riktigt - att skriva sig till läsning på
datorn
11.30 -12.00 12.30 -13.00
11.30 -12.00 12.30 -13.00
To1130:5
To1230:5
Ann-Christin Forsberg, språk-, läs- och
skrivutvecklare, Piteå
Piteås femåriga utvecklingsarbete kring
”att skriva sig till läsning” har utifrån ett
”datorprojekt med fokus på skrivandet”
utvecklats till ett arbete med tankar kring
lärande och multimodallitet under mottot ”Meningsfullt, Viktigt och på Riktigt”
Ann-Christin Forsberg berättar om utvecklingsarbetets design. Du får exempel
på hur stöd till lärare som vill jobba med
att skriva sig till läsning kan utformas.
Hon berättar om handledning, kollegiesamtal, utbildningsdagar och litteraturläsning. Dessutom får du några praktiska
tips och exempel från klassrummen.
Lära engelska på internet, - Språkportalen
To1130:7
To1230:7
Maria Estling Vannestål, lektor, Linneuniversitetet
Hur kan man med hjälp av enkel teknik
ta in världen i klassrummet i sin engelskundervisning? Presentationen ger tips
på webbplatser för bl.a. språkträning,
ämnesintegrerat arbete och nätbaserad
kommunikation, samt en demonstration
av Språklänkportalen, en gratis webbresurs för engelsklärare.
Ungdomars fritidsspel som pedagogiskt verktyg?
11.30 -12.00 12.30 -13.00
To1130:8
To1230:8
Fredrik Blomster, Stadsgårdsskolan, Jönköping
Hundratusentals ungdomar spelar olika
former av elektroniska spel, både på
pc och olika typer av konsoller. Vi vet
att våra barn lär sig massor på att spela
dessa olika typer av spel och spelande
har i tusentals år varit ett fritidsintresse
för många.
Inom ramen för Dataspelsprofilen på
Stadsgårdsskolan i Jönköping tar vi fram
ett nytt koncept och pedagogiskt förhållningssätt för att dra nytta av ungdomarnas intresse. Utmaningen ligger i att hitta
arbetsmetoder för hur man kan använda
sig av de spel som ungdomarna redan nu
spelar på fritiden. Vi är en god bit på väg
för att hitta en lösning till att möta dessa
elever som spelar elektroniska spel och
underpresterar i skolan.
Kommunicera med hemmet med
Twitter, Facebook och bloggar
11.30 -12.00 12.30 -13.00
To1130:9
To1230:9
Marie Linder, lärare åk 6-9, Montessoriskolan, Falun
På Montessoriskolan i Falun använder
man diverse internettjänster för att hålla
kontakt med hemmen. Främst används
Google Apps men även Twitter, Facebook, wikis och bloggar. Föräldrarna
uppskattar den insyn de får i skolarbetet
och pedagogerna är övertygade om
att eleverna gynnas när förståelsen för
arbetet i skolan ökar.
Emil Wern synliggör närmiljön,
upphovsrätten och vad vi arbetar
med i skolan
11.30 -12.00 12.30 -13.00
To1130:6
To1230:6
Marie Andersson, lärare, Gotland
Eleverna i 4-6:an på Eskelhems skola på
och deras lärare Marie Andersson läser
Anna Janssons böcker om Emil Wern
och diskuterar gemensamma frågor och
upptäckter i en bokblogg på nätet.
Arbetet har gett insikter och vinster på
många plan.Eleverna är måna om vad de
lägger ut på bloggen, de diskuterar upphovsrätt och creative commons, jobbar
Framtidens lärande • 2011
5
Ökade möjligheter till kommunikation
mellan involverade vuxna banar väg för
en tryggare tillvaro för barn och ungdomar; den ökar också möjligheterna att ge
extra stöd till de elever som är i behov av
sådant.
Budgetsimualtorn - ett IT-verktyg
i demokratins tjänst
11.30 -12.00 12.30 -13.00
To1130:10
To1230:10
Anders Nordh, projektledare, Sveriges
Kommuner och Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting har
med stöd av regeringen tagit fram några
prototyper på IT-verktyg som stöd till
en ökad dialog med medborgare. Ett av
dessa verktyg är en budgetsimulator som
kan användas när man vill öka medborgares förståelse för ekonomiska prioriteringar men också samla in deras syn på
hur resurser bör användas.
Martin Fernström och Josef Sahlin, vinnare av
Guldäpplet 2010, medverkar med inspirationsmötet Att publicera, blogga och bara köra.
Här berättar vi om hur budgetsimulatorn
har använts i några kommuner och hur
den skulle kunna vara ett verktyg för att
t.ex. öka elevers förståelse för ekonomiska prioriteringar.
Arr: Sveriges Kommuner och Landsting
Hur svårt kan det vara att gå från
analog till digital skola?
11.30 -12.00 12.30 -13.00
To1130:11
To1230:11
Bitte Henriksson, utvecklingsledare och
projektledare, Västerås stad Skolverksamheter. Klas Bengtz planeringschef och
Elisabeth Westman lärare och e-utvecklare
Frimanska gymnasiet,Västerås.
I Västerås byggs den nya tidens lärande.
Låt dig inspireras av hur Västerås stad
Skolverksamheter arbetar med sin
skolutveckling. Bitte Henriksson berättar inledningsvis om hur införandet av
modern teknik baserat på en utvecklad
pedagogik startade och vad målet med
satsningen är. Klas Bengtz och Elisabeth
Westman berättar om hur denna skolutveckling ser ut just nu på Frimanska gymnasiet. Skolutvecklingen beskrivs också i
den nyligen utgivna boken Västeråsmodellen – nio punkter för den digitala skolan.
Høydepunkter fra The Horizon Report K-12 Edition: Teknologitrender
og metode
11.30 -12.00 12.30 -13.00
To1130:12
To1230:12
Øystein Johannesson, Norge
The Horizon Report publiceras en gång
per år av New Media Consortium och
Educause Learning Initiative (ELI). Syftet
med rapporten är att belysa de tekniktrender som man tror kommer ha
störst inverkan på undervisning, lärande
och vetenskaplig metod inom universitetsvärlden de kommande fem åren.
Horizon Report identifierar och beskriver
olika trender. Øystein Johannessen som
tidigare bl a arbetat med OECDs projekt
New Millenium Learner, har medverkat i
Horizon reports, advisory board.
Arr: Skolverket
6
Framtidens lärande • 2011
Guldäpplet: Att publicera, blogga
och bara köra!
11.30 -12.00 12.30 -13.00
To1130:13
To1230:13
Josef Sahlin och Martin Fernström, Årstaskolan i Stockholm
2010 års guldäpplevinnare visar på ett
enkelt sätt hur de jobbar med elever från
årskurs ett till nio. De använder bloggar
och wikis och annat klurigt och gratis på nätet för att berika elevernas
lärande. Det behöver inte bli snyggt eller
perfekt för att det ska fungera. Det handlar mer om bra idéer och pedagogik!
I samverkan med Lärarförbundet
Förändring och förbättring av
inlärning/lärsituationen med hjälp
av ny teknik
Exempel från en En-till-En skola
11.30 -12.00 12.30 -13.00
To1130:14
To1230:14
Rektor och lärare från Apelskolan i Ullared
När elever och lärare får tillgång till
personliga datorer öppnar sig helt nya
möjligheter för lärande. Rektor och lärare
från Apelskolan i Ullared berättar om
och ger exempel på hur lärprocesserna
utvecklas när teknologin blir ett tillgängligt, naturligt redskap och relaterar detta
till Ruben Puenteduras forskning om
teknologins roll i undervisningen.
Skype i förskolan
11.30 -12.00 12.30 -13.00
To1130:15
To1230:15
Granitens förskola, Halmstad, Vinnare av
svenska eTwinning-priset 2011
Drama och sång – förmedlat via Skype,
chatt och filmklipp. Det är IKT-verktyg
som gäller när barnen på Granitens förskola i Halmstad utbyter musik, litteratur
och traditioner – till exempel Lucia och
St Nicolai – med sina kamrater i Polen.
Projektledaren Maria Swirtun berättar
om förskolans eTwinning-samarbete och
vad det digitala arbetssättet innebär för
barnens lärande.
Arr: Internationella programkontoret
Seminarier/workshops
Torsdag förmiddag
Digital kompetens - en utmaning
för lärarutbildningen!
11.30-13.00
To1130:16sem
För att få lärarexamen skall studenten
ha de kunskaper och de färdigheter som
behövs för att förverkliga förskolans,
skolans eller vuxenutbildningens mål
samt för att medverka i utvecklingen av
respektive verksamhet enligt gällande
föreskrifter och riktlinjer.
Digital kompetens – IKT och sociala
medier - är en självklar del av det professionella läraruppdraget. Detta är en av
de största utmaningarna för lärarutbildningen idag.
Digital kompetens är ett av de högst
prioriterade områdena när Göteborgs
universitet kraftsamlar för de nya lärarutbildningarna. I Uppsala samarbetar Uppsala universitet och Uppsala kommun
för att säkerställa lärarstudenters digitala
kompetens i undervisningssituationer.
Medverkande: Ann Öhman Sandberg,
doktorand HLK Jönköping, Annika Bergström, studierektor, Torun Elgebäck,IKTcoach, Patrik Lilja, doktorand, Monica
Sandorf, utvecklingsledare, Göteborgs
universitet, Caroline Liberg dekan Uppsala
universitet, Jens Persson, Karin Stacksteg ,
Johan Aspersand Uppsala kommun
Moderator: Stig Roland Rask
Wikipedia i klassrummet och klassrummet i Wikipedia - erfarenheter
från forskning och skola
11.30-13.00
To1130:17sem
Nya digitala medier förändrar förutsättningar för elevers informationssökning
och deltagande i sociala medier, i och
utanför skolan. Inte minst Wikipedia har
kommit att skaka om vår syn på expertis,
trovärdighet och tillgänglighet.
I seminariet diskuteras särskilt Wikipedia
i ljuset av källkritik. Hur kan man förhålla
sig källkritisk till Wikipedia? Hur kan Wikipedia användas i skolan för att diskutera
källkritik? Dessa är ett par av de många
frågor som kommer att tas upp under
seminariet.
Medverkande: Kristina Alexanderson,
gymnasielärare i svenska och samhällskunskap, projektledare .se|webbstjärnan
och Olof Sundin, forskare och lärare vid
Högskolan i Borås & Lunds universitet,
projektledare för EXAKT
Moderator: Andreas Skog
Skriv- och läsutveckling med
datorstöd
11.30-13.00
Lena Pareto, forskare vid Högskolan i Väst, medverkar i seminariet Matematik – med datorer,
internet ochdigitala spel
To1130:18sem
Skriva sig till läsning på datorn har blivit
ett begrepp. Arbetssättet har fått spridning i hela landet och några kommuner
bl a Sandviken och Piteå gör satsningar
på kommunal nivå. Skriva sig till läsning
tas upp i flera inspirationsmöten under
konferensen där du möter konkreta
fallbeskrivningar på detta seminarium
tecknar vi en bredare bild över området
och det pågående utvecklingsarbetet.
Medverkande: Erica Lövgren, grundskollärare , lärarutbildare och vinnare av
Guldäpplet 2009, Piteå, Mona Wklander,
specialpedagog, projektledare och vinnare
av Guldäpplet 2006, Sandviken, Tone Finne,
seniorrådgivare Bredtvet kompetansesenter, Statlig spesialpedagogisk støttesystem.
Oslo, Arne Trageton, tidigare lärarutbildare
högskolan i Stord/Haugesund, Norge,
författare till flera böcker bland annat Att
skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och
skola.
Matematik - med datorer, internet
och digitala spel
11.30-13.00
To1130:19sem
Vad kan IT tillföra i matematikundervisningen. Det är temat för detta seminarium som bl a tar upp hur man kan arbeta
med problemlösning, visualisering och
enkel programmering i kombination
med webbaserade verktyg i matematikundervisningen.
Du får också lära känna Rutiga familjen,
ett webbaserat lek-och-lär-spel i matematik för barn utvecklat inom forskningsprojektet Talking and Seeing Math
in Games.
Medverkande: Sandra Wissting och
Helena Kvarsell, lärare i Nacka, Lena Pareto,
forskare Högskolan i Väst.
Moderator: Jonas Andersson
Framtidens lärande • 2011
7
Valbara inspirationsmöten och seminarier:
Torsdag eftermiddag
Deltagare på konferensen kan välja ett inspirationsmöte eller seminarium/workshop under torsdag eftermiddag. Du gör dina val via webben från den 19 april.
Facebook som verktyg i undervisningen
15.30 - 16.00 16.30 - 17.00
To1530:1
T01630:1
Sofia Alfredsson, Göteborg
I samband med att Sofia provade på
att arbeta med ett mer entreprenöriellt
förhållningssätt i undervisningen, provade hon också på att använda facebook som kommunikationsmedel med
eleverna. Möjligheterna och fördelarna
är många, men det är också en utmaning
att hantera de problem som uppstår
då man applicerar sociala medier i ett
undervisningssammanhang. Kommunikationen mellan lärare och elever
förändras. Tillgänglighetsperspektivet
blir intressant, läroprocessen sätts i ett
nytt sammanhang och frågorna kring
hur man på bästa sätt möter eleverna blir
aktuella. En diskussion om fördelarna och
nackdelarna med att använda Facebook i
undervisningen.
på hur klassen använt sig av dessa. Vilka
hinder stöter man på och vilka möjligheter öppnar sig?
Det handlar om tillgänglighet om alternativa verktyg för att nå målen
15.30 - 16.00 16.30 - 17.00
Fredrik Jonsson, elev i år 8, hans mamma
Kristina Jonsson och läraren Anneli Ström
Fredrik har förbättrat sina resultat
avsevärt sedan han fick tillgång till dator
och alternativa verktyg i klassrummet.
Du får möjlighet att träffa Fredrik hans
mamma och pedagog för att samtala om
hur undervisningen kan göras tillgänglig
och skolsituationen förbättras för en elev
med läs- och skrivsvårigheter.
Arr: Specialpedagogiska skolmyndigheten
Varför använder jag som pedagog
min mobil i klassrummet?
15.30 - 16.00 Egen dator i första klass
15.30 - 16.00
16.30 - 17.00
To1530:2
T01630:2
Daniel Weiland, lärare klass 1, SaltsjöDuvnäs skola
Daniel berättar om införandet, en dator
per elev, i sin etta. Det kommer framförallt att handla om olika roliga metoder
att utnyttja datorn för läs- och skrivinlärning. Daniel kommer att berätta om resurser som word, e-post, talsyntes, wikis
och andra nätresurser och visa exempel
8
Framtidens lärande • 2011
To1530:3
T01630:3
To1530:4
Jeanette Dierks, lärare år 1-3, Myrsjöskolan
Jeanette Dierks använder sin mobil som
ett pedagogiskt verktyg i undervisningen
i sin 1-3a. Jeanette filmar, eleverna agerar, t.ex när klassen arbetar med regler
och trivselfrågor. Eleverna får en till två
regler per grupp som de spelar upp
framför mobilen. Sedan får de se filmen
tillsammans med sina klasskamrater. De
frågar mot slutet av sitt agerande - Vilken
regel spelade vi upp? Sedan diskuterar
lärare och elev kring det de just sett. Med
hjälp av bluetooth kan Jeanette snabbt
föra in bilder/filmer till datorn och sedan
direkt visa upp arbeten/resultat via en
projektor.
Kreativitet, Delaktighet, Repetition och
”Det jag gör, det minns jag!” samt Här
och Nu är starka honnörsord som Jeanette känner att mobilen hjälper till med
i undervisningen. ’
Arr: Nacka kommun
Skapa egna mythbusteravsnitt i
undervisningen
16.30 - 17.00 To1630:4
Magnus Nilimaa, lärare år 7-9 Filippa
Grünberger och Lovisa Bringman, elever,
Eklidens skola
Magnus Nilimaas projekt ”Mythbusters”
har utvecklats från år till år, men den
bärande tanken har varit att eleverna
ska få spela in ett eget Mythbusteravsnitt. Mythbusters är ett amerikanskt
TV-program som går ut på att de ska
bekräfta eller sticka hål på myter som
finns. Detta gör de genom att genomföra
experiment.
Eleverna har alltså fått hitta en myt som
de vill undersöka och sedan planera och
genomföra experiment som antingen
bekräftar eller avfärdar myten.
De dokumenterar arbetet både med film
och i text. Filmen klipper de ihop till ett
eget mythbusteravsnitt och texten sätter
de ihop till en laborationsrapport.
Arr: Nacka kommun
g
Sagoberättandet i digital tidsålder: Guldströsslet tar aldrig slut
15.30 - 16.00 16.30 - 17.00
To1530:5
T01630:5
Annika Ottosson och Maria Stendahl,
Älmhults förskola, samt Patrik Glad, itsamordnare, Härryda
Älmhults förskola i Härryda satsar på att
utveckla förskolans arbete med sagor.
Barnen har fått tillgång till ytterligare
verktyg för sin egen sagoproduktion,
Sagoberättandet och sagoskrivandet har
flyttat in i den digitala tidsåldern där datorer, ritplattor och Ipad är lika naturliga
som papper och kritor. Och resultatet blir
lika gärna en film som en bok.
Forskarutbildning för skolutveckling
15.30 - 16.00 16.30 - 17.00
To1530:6
T01630:6
Anna-Lena Godhe, mellanstadielärare och
doktorand, Berner Lindström, professor i
pedagogik och forskningsledare i LinCS,
Patrik Lilja, universitetsadjunkt och lärarutbildningskoordinator IKT och lärande, Annika Bergviken Rensfeldt, universitetslektor
och IKT-forskare Martin Tallvid, gymnasielärare och doktorand
Centrum för utbildningsvetenskap och
lärarforskning (CUL) är en fakultetsgemensam forskarskola vid Göteborgs universitet med syfte att främja utveckling
av forskning knuten till lärarutbildning
och pedagogisk yrkesverksamhet samt
att verka för forskningsanknytning av
den grundläggande lärarutbildningen.
Denna session avser att ge en bild av hur
CUL är organiserad, forskningsteman
inom CUL och hur en forskarutbildning
som CUL kan bidra till skolutveckling
både genom specifika avhandlingsprojekt och som en plattform för kompetensutveckling. Detta exemplifieras av
pågående forsknings- och utvecklingsarbeten inom området IKT och Lärande,
som sker i samverkan med skolor och
kommuner.
Om arbetet med att skapa en av
Sveriges bästa gymnasieskolor
15.30 - 16.00 16.30 - 17.00
To1530:7
T01630:7
Jens Grönlund, rektor, Väsby Nya Gymnasium, Per-Erik Kanström, kommunalråd
och utbildningsnämndens ordförande,
Upplands Väsby
Upplands Väsby har hittills varit en
kommun som har lockat få elever att
läsa högskoleförberedande gymnasieprogram. De elever som tidigare valde
gymnasiet hade dessutom svårt att nå
bra resultat. För några år sedan började
kommunen ett målmedvetet arbete
med syfte att förändra en dittills negativ
skoltrend, som bland annat resulterade
att en helt nytt hus står färdigbyggt till
terminsstart läsåret 2011-12.
Hur tänkte politiken och skolledningen
kring att utveckla en skola som ska bli
en av de främsta gymnasierna i Sverige?
Räcker det med att bygga en ny byggnad eller måste man ta nya grepp kring
många olika områden? Hur har denna
process har sett ut i Upplands Väsby och
vad har det resulterat i.
Komma igång med att skriva sig
till läsning på datorn från första
klass
15.30 - 16.00 16.30 - 17.00
To1530:8
T01630:8
Kristina Skafvenstedt, lärare, Nynäshamn
Hur kommer man igång med att skriva
sig till läsning? Hur organisera ett nytt
arbetssätt i klassrummet? Hur förändras
arbetet med eleverna och vilka resultat
kan man föränta sig? Kristina Skafvenstedt startade med att skriva sig till läsning i sin etta för snart två år sedan här
delar hon med sig av sina erfarenheter
och ger tips kring arbetssätt och organisation. Detta läsår har samtliga ettor och
förskoleklasser på Kristinas skola startat
med skriva sig till läsning på datorn med
Kristina som handledare för sina kollegor.
Interaktiv visualisering med Gapminder
15.30 - 16.00 16.30 - 17.00
To1530:9
T01630:9
Anna Prissberg och Tina Sundberg, AVMedia Kronoberg
Lättillgänglig och levandegjord statistik!
Bubblor istället för siffror. Tre axlar istället
för två. Hur kan detta göra statistik mer
intressant och kanske till och med förstå-
Framtidens lärande • 2011
9
eligt? Hur kan man använda Gapminder,
verktyget som professor Hans Rosling har
revolutionerat världen med.
Hur IKT hjälper elever med behov
av extra stöd att nå målen i Ma och
No
AV-Media Kronoberg driver en pilotgrupp i ett projekt kring verktyget Gapminder. Det är fokus på användningen av
programmet i undervisning. Genom att
som pedagog använda sig av Gapminder
kan man illustrera och levandegöra statistisk, se samhälleliga förändringar över
tid och även utmana vår egen världsbild!
Lärare från regionen skapar tillsammans
med AV-Media Kronoberg lärmoduler
som visas på www.omvärld.se
15.30 - 16.00 Från tro till verklighet.
Vi visar också hur vi använder olika typer
av digitala material, läromedel och webbresurser i matteundervisning och också
några särskilda matteresurser på nätet
och hur vi använder dem i undervisningen.
15.30 - 16.00 16.30 - 17.00
To1530:10
T01630:10
Patrik Finn IT-pedagog, Bäckadalsgymnasiet och Lars Wernborg, utbildningsledare
Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping.
Tilltron till den nya teknikens möjligheter att radikalt förändra skolmiljön och
förbättra elevernas resultat är stor. Är
En till En bara en i raden av trossatser
som vandrar in i den svenska skolan för
att sedan sakta försvinna bort utan att
lämna några egentliga spår efter sig, eller
finns det förutsättningar för en varaktig förändring och förbättring av den
svenska skolan?
Jönköpings kommuns gymnasieskolor
har i sin En till En satsning försökt att ta
ett digitalt helhetsgrepp över skolorganisationen, där fokus har legat på att skapa
en grundläggande digital struktur som
kommer att innebära att samtliga lärare,
elever och vårdnadshavare får möjligheter till en uppsättning digitala verktyg,
vilket kommer att innebära vinster som
baseras på vetande snarare än tro.
Hur detta helhetsgrepp har utformats,
vilka insatser som gjorts vid införandet,
samt vilka vinster som de kommunala
gymnasieskolorna i Jönköpings kommun förväntas göra nu och i framtiden i
samband med En till En är fokus för detta
seminarium.
Arr: Sveriges Kommuner och Landsting
10
Framtidens lärande • 2011
To1530:11
Gunilla Ordell, Ruby Larsson, Leskulla Carell,
Djupadalsskolan, Sollentuna
På våra skolor Djupadalsskolan, för gravt
rörelsehindrade elever och på Tal- och
språkcentrum, för elever med språkstörningar, låter vi våra elever skriva en
LAB-rapport med hjälp av photostory så
att den även kan bedömas av lärarna i
svenska.
Digitalt lärande och informationskompetens hand i hand
15.30 - 16.00 16.30 - 17.00
To1530:12
T01630:12
Cecilia Bengtsson, Linda Spolén, skolbibliotekarie och Lena Heetveld, rektor
Exempel på hur på skolbiblioteken
Ekerö arbetar med bloggar, filmprojekt
och digitalt berättande och samtidigt
lär eleverna källkritik, upphovsrätt och
informationssökning.
Arr: Skolverket
Guldäpplet: Att skriva sig till läsning, så mycket mer än skriv- och
läsinlärning
15.30 - 16.00 16.30 - 17.00
To1530:13
T01630:13
Helene Oskarsson, Kyrkmons skola, Sundsvall
I Kyrkmons skola skriver eleverna sig till
läsning med hjälp av datorn. Men det
handlar om så mycket mer, ett förhållningssätt, inspirerande lärmiljöer, träning
av fin- och grovmotorik, olika inlärningsstilar…
I samverkan med Lärarförbundet
På skolan jobbar eleverna från förskoleklass till år 2 i klassrum som är uppbyggda med miljöer för olika aktiviteter.
Samtliga klassrum är digitala klassrum
med projektor, interaktiv tavla och ljud.
Några klasser har egna klassbloggar som
de skriver i. Att eleverna har mottagare
för sina arbeten är viktigt för skolan.
Vägen till framgång för elever Google Site ger möjligheten
16.30 - 17.00
T01630:14
Anna Wiberg, Katarina Öhrn, Tegelhagsskolan, Sollentuna
På Tegelhagsskolan använder vi oss av
GoogleApps för att bygga hemsidor och
öka samarbetet mellan elever, elev och
lärare och mellan lärare. På sina hemsidor/portfolio dokumenterar eleverna
själva sin utveckling. Vi ökar också öppenheten mot eleverna vilket innebär att
eleverna ges möjlighet att vara delaktig
och få större möjlighet till inflytande över
hela utbildningsprocessen.
Europeiskt nätverk utvecklar det
digitala lärandet
15.30 - 16.00 16.30 - 17.00
To1530:15
T01630:15
Staffan Hessel, IT-utvecklare på Fosie Barnoch ungdomsorganisation i Malmö stad
Digitalt lärande är temat för Wide Minds
– ett europeiskt nätverk där pedagogiska
centra, universitet och skolor i 14 länder
deltar. Tätt samarbete och parternas
höga kompetens inom olika områden
ger goda möjligheter till internationellt
kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom
IKT.
Arr: Internationella programkontoret
Seminarier/workshops
Torsdag eftermiddag
Alternativa verktyg; möjligheter
och begränsningar!
15.30-17.00
To1530:16sem
Seminariet är en breddning och fördjupning
av inspirationsmötet med samma titel.
Skolan behöver ha många olika verktyg
för att kunna göra ett gott arbete med
alla elever. Potentialen för alternativa
verktyg i lärandet är stor, för alla barn
och ungdomar.
Alternativa verktyg har alltmer kommit
att användas inom skolans värld för att
stötta elever med någon form av läs- och
skrivnedsättning. Det senaste året har
det framförallt varit mobiltelefonen och
specifika läsplattor och surfplattor som
revolutionerat marknaden, det vill säga;
enklare, mindre och billigare!
Fortfarande finns dock för lite evidensbaserad forskning för att bekräfta dessa
alternativa verktygs förträfflighet med
avseende på att stötta läs- och skrivförmågan. Emellertid finns några mindre
studier på gång.
I seminariet finns tid för frågor, samtal
och diskussioner kring de möjligheter
och utmaningar som förekommer vid
användning av alternativa verktyg.
För att bidra till utvecklingenav elevers
kreativitet och problemlösningsförmåga
testar Umeå ett digitalt läromedel, ett
simuleringsprogram, i fysik i alla kommunens grund- och gymnasieskolor.
Projektet har formats som en tävling där
grupper av elever bygger simuleringar
och tävlar med varandra både när det
gäller form och innehåll i det tivoli som
varje grupp tillverkar.
Programmet Algodoo är en 2D-simuleringsmiljö i naturvetenskap, som tagits
fram av Umeå universitet. Det möjliggör
simuleringar av mycket som finns i vår
vardag genom att man designar, konstruerar och utforskar fysikaliska system.
Medverkande: Elever från Umeå, Anna
Cederblad, utvecklingsledare, Dan Carlsson, NO-lärare, Kenneth Bodin VD Algoryx,
Madelen Bodin, FL doktorand i fysikdidaktik, Peter Gärdenfors, Lund, professor
i kognitionsvetenskap, Ann-Mari Pendrill, Göteborg, professor i fysik
Moderator: Göran Nydahl
PIMLab utvecklar pedagogens
ämneskompetens
15.30-17.00
Medverkande: Idor Svensson, psykolog
och fil dr i psykologi vid LinnéuniversitetetModerator: Stefan Bonn
Work shop: Släpp eleverna loss - det är vår! 15.30-17.00
To1530:17sem
IT-användningen i matematik och fysik
är låg och den traditionella läroboken
dominerar kraftfullt över andra former av
läromedel som försöker finna vägar till
en djupare förståelse i dessa ämnen.
To1530:18sem
PIMlab är en produktions- och samarbetsmiljö på Internet som inspirerar
pedagoger att utveckla sin ämnesundervisning med stöd av IT. I PIM lär man sig
att skapa och producera med IT. I PIMlab
omsätter man kunskaperna till vardag,
till lärande, mål och pedagogiska diskussioner. PIMlab tar PIM-kunskaperna
vidare in i vardagen.
Under ett drygt halvår läsåret 2010/2011
har 80 pedagoger från 7 kommuner
deltagit i utvecklingen av PIMLab. Kristina
Eldelid och Malin Fallgren pedagoger från
Falköping presenterar sina PIMlabproduk-
tioner och erfarenheter av detta utvecklingsarbete.
Medverkande: Mikael Iselow, Skolverket, Kristina Eldelid och Malin Fallgren,
Falköping
Moderator: Charlotte Dingertz
Internationalisera för en skola i
världsklass
15.30-17.00
To1530:19sem
Hur använder du internationalisering som
ett strategiskt verktyg för skolutveckling?
På vilket sätt kan det internationella arbetet öka kvaliteten inom din organisation?
Möt skol- och utbildningschefer med
mångårig erfarenhet av internationellt
utvecklingsarbete, som berättar vad det
internationella perspektivet inneburit för
deras verksamheter. Hör bland andra Klas
Tallvid, tillförordnad chef för Centrum
för flexibelt lärande (CFL) i Söderhamn,
berätta hur man i ett EU-projekt utvecklar nya metoder för att använda smarta
mobiltelefoner i lärandet.
Du får också veta mer om de möjligheter
till internationellt samarbete Internationella programkontoret erbjuder, och hur
din organisation söker stöd från bland
annat EU:s Program för livslångt lärande.
Medverkande: Klas Tallvid, tillförordnad
chef för CFL i Söderhamn, Annika Nyström,
Arbetsmarknads- och integrationskontoret
i Falun, och Jan Johansson, vd för Göteborgs Tekniska College (tbc).
Moderator: Angela Andersson
Framtidens lärande • 2011
11
Valbara inspirationsmöten och seminarier:
Fredag förmiddag
Deltagare på konferensen kan välja ett inspirationsmöte eller seminarium/workshop under fredag förmiddag. Du gör dina val via webben från den 19 april.
Campus Skogstorp - pedagogiskt
nybygge i landet En-till-En
medveten strategi, dels att IT inte enbart
används som alternativa verktyg i en
traditionell undervisning utan införlivas
i undervisningen utifrån en pedagogisk
idé. Utvärderingar av svenska satsningar
visar dock att det på många håll inte har
skett några genomgripande förändringar
av pedagogiken.
Datorn istället för bok och penna.
Specialpedagogik vid stora läs- och
skrivsvårigheter
För att öka elevens möjlighet att utvecklas maximalt har vi skapat en skola som
brutit sig ur sina fysiska begränsningar,
en skola oberoende av tid och rum.
Lärandet i Campus Skogstorp sker under
gemensamma teman för hela 6-9. All
undervisning sker inom våra teman. För
att öka elevens möjligheter att nå sina
mål finns den pedagogiska planeringen
tillgänglig i elevens digitala IUP.
Mot bakgrund av problembilden kommer Skolinspektionen att granska IT-användningen som en tvärgående aspekt i
de ämnesgranskningar som genomförs
med start under 2011. Granskningens
fokus kommer att vara om skolorna på
ett medvetet sätt och utifrån en pedagogisk idé arbetar med att integrera IT i
ämnesundervisningen.
Elever med stora läs- och skrivsvårigheter
ges möjlighet att använda datorn som ett
kommunikations- och lärverktyg. De kan
inte läsa och skriva, men genom att använda scanner, One Note och Claroread
kan de arbeta med samma arbetsområden som resten av klassen.
Texten scannas in, eleven lyssnar med
Claroread, eleven svarar på frågor genom
att berätta svaren på videoinspelningar.
Våra pedagogiska tankar bygger på:
• Ämnessamverkan för helhet och sammanhang. Gemensamma teman i en
fyraårscykel.
• Öppenhet för inflytande, delaktighet
och ansvar.
• Ämnesövergripande LPP på nätet
• Nätbaserad gemensam lärmiljö.
Elevdatorer och inkludering
Birgitta och eleverna arbetar med tankekartor för att få tydliga meddelanden.
Framförallt har mejlandet öppnat nya
dörrar och ökat elevens arbetsglädje och
lust att kommunicera.
Arr: Nacka kommun
11.00 - 11.30
12.00 - 12.30
Fr1100:1
Fr1200:1
Rektor och pedagog från Skogstorpsskolan
i Falkenberg
Skolinspektionens granskning av
IT-användningen i undervisningen
11.00 - 11.30 12.00 - 12.30
Fr1100:2
Fr1200:2
Kjell Hedwall, Skolinspektionen
Elever som går ut skolan ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för
kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Att skolan tar ansvar
för att eleverna får möjlighet att utveckla
sin digitala kompetens är en fråga om
demokrati och likvärdiga förutsättningar.
Forskning betonar vikten av dels en
12
Framtidens lärande • 2011
11.00 - 11.30
12.00 - 12.30
Fr1100:3
Fr1200:3
Gunilla Almgren Bäck, specialpedagog,
utvecklingsenheten Mölndals Stad
När skolor och kommuner ger elever en
egen dator att användas i skolarbetet
är det viktigt att välja lösningar och
arbetssätt som gör det möjligt för alla
elever, även elever med funktionsnedsättningar, att delta och använda datorn.
Gunilla Almgren Bäck berättar hur man i
Mölndals Stad framgångsrikt lyfte in det
specialpedagogiska perspektivet redan i
planerandet av IKT-pilotprojektet för att
skapa en tillgänglig utbildning för alla
elever.
Arr: Specialpedagogiska skolmyndigheten
11.00 - 11.30
Fr1100:4
Birgitta Wollin, speciallärare och Marcus
Nygård, elev, Björknässkolan, Nacka
Kunskapsutveckling och bedömning
i Google Apps
12.00 - 12.30
Fr1200:4
Peter Jansson, utvecklingsledare och Petra
Svensson, lärare, Johannes Petri skola
Johannes Petri skola är en 1-till-1 skola
för eleverna i årskurs 6 till 9. Navet i IKTmiljö är Google Apps med funktionerna
mail, dokument, sites, kalender och kontakter. Samtliga elever och lärare har ett
eget konto och all kommunikation sker
genom detta konto. Peter Jansson och
Petra Svensson undervisar i SO, NO och
matematik och använder funktionerna
i Google docs för att följa varje elev på
individnivå när det gäller innehåll, kvalité
och kunskapsutveckling.
Med arbetssättet kan lärarna följa eleven
och det kvalitativa innehållet i realtid och
bedöma och coacha så att varje elev når
så långt som den kan och vill. Inför resonemang och personliga möten kan både
elev och pedagog komma väl förberedda
och använda tiden till fördjupande resonemang. Lärarna använder Google docs
för kunskapskontroller vilket ger frågeställningar av en mer öppen karaktär och
en för eleven tydligare bedömning.
Arr: Nacka kommun
Nätvandra - samtala med unga
online
11.00 - 11.30
12.00 - 12.30
Fr1100:5
Fr1200:5
Pia Widegren, utvecklingsledare, Motala
Hur gör du om du vill nätvandra på ungdomarnas arena internet? Pia Widegren
har tillsammans med två fältsekreterare i
Motala och i samarbete med Fryshusets
Nätvandrare arbetat fram en metodbok:
Nätvandra! - en instruktion till samtal
med unga online.”
Boken bygger på erfarenheter av ungdomsarbete på internet. Det är en bok
som är tänkt att hjälpa till när man har
bestämt sig för att man vill nätvandra
och vill försöka ge svar på frågan om: Hur
gör man då? Var håller ungdomarna till?
Hur umgås man på nätet? Vad bör man
tänka på innan man börjar?
Spel och lärande: hur spel kan
öppna upp för nya sociala strukturer
11.00 - 11.30
12.00 - 12.30
Fr1100:6
Fr1200:6
Carl Heath, GR Utbildning
Kan framtidens utbildning finnas i spel?
Vi kommer i detta inspirationsmöte få
möjligheten att få ta del av nuläge och
delresultat från projektet Gränsöverskridande Onlinespel (GRO), ett forskningsprojekt i samverkan mellan Göteborgs
Universitet och GR Utbildning.
Projektet GRO ämnar kartlägga de
mekanismer som gör att onlinespel är
gränsöverskridande och öppnar upp
för nya sociala strukturer samt undersöka om och i så fall vilka mekanismer
som har en potential till att användas
i utbildningssammanhang. Onlinespel
har tack vare sin gränsöverskridande
natur potential att vara en arena för
nytänkande och kreativitet. Hur kan
man i så fall tillvarata dessa mekanismer
i utbildningssammanhang?
Erfarenheter kring att skriva sig
till läsning i Stockholm
11.00 - 11.30
12.00 - 12.30
Fr1100:7
Fr1200:7
Anna Engström, regionbibliotekarie och
Carola Rehn-Lindberg, IT-pedagog, Stockholm
Anna Engström och Carola Rehn-Lindberg har ansvarat för Stockholms stads
satsning ”Att skriva sig till läsning” inom
ramen för Stockholm stads Språk- och
lässatsning. Här berättar de om vad som
hänt i Stockholm och vad man lärt sig.
Vad är det vi erbjuder lärarna?
Du får också se några goda exempel från
Ålstensskolan och Snösätraskolan och
hur man kan gå vidare med det digitala
verktyget.
Från plutt till Appleskrutt - iPads i
förskolan
11.00 - 11.30
12.00 - 12.30
Fr1100:8
Fr1200:8
Elisabet Wahlström, biträdande rektor,
Strandparksskolan med förskolor
Strandparkens och Stensötans förskola
har gjort surfplattan Ipad till en viktig
men lekfull del i pedagogiken. Fördelen
med Ipad är att de små barnen slipper
vanliga datorers tangentbord och mus.
De kan nå det de söker bara genom att
trycka på den platta skärmen.
tan för att söka information och svara på
barnens frågor.
Barnen får också träna sig i socialt samspel och träna motorik, logiskt tänkande
och turtagning. Pedagogerna har redan
märkt av effekter. Bland annat utvecklas
barnens språk på ett positivt sätt.
Lärdomar av införandet av gemensam webbplattform - Hjärntorget
11.00 - 11.30
12.00 - 12.30
Fr1100:9
Fr1200:9
Maria Eriksson, Stefan Osla Center för skolutveckling, Göteborgs stad
Hjärntorget är Göteborgs stads bas
för skolarbete i den digitala världen
som plattform för både pedagogiskt
och administrativt arbete kopplat till
elevernas lärande. Samtliga barn, elever
och vuxna med anknytning till förskola,
skola, gymnasie- och vuxenutbildning
har tillgång till Hjärntorget som därmed
når ca 150.000 användare Erfarenheter av
arbetet med införandet och skapandet är
rikliga och i detta seminarium diskuteras
några av dem.
Skolbibliotek + IKT = SANT!
11.00 - 11.30
12.00 - 12.30
Fr1100:10
Fr1200:10
Jonas Hällebrand, Gunnesboskolan, Lund
Gunnesboskolan arbetar aktivt med attintegrera skolbibliotek och IKT i undervisningen, bl a med skönlitteratur som
en del i utbildningen och biblioteket har
länge varit hjärtat i verksamheten. I och
med att Gunnesboskolan arbetar med
1-1 har bibliotekets roll blivit än viktigare.
Skolbibliotekarien och IKT-pedagogen
arbetar aktivt i klasserna med informationsökning, källkritik och upphovsrätt
men i och med 1-1 konceptet blir det
mer uppsökande verksamhet och viktigare att arbeta med skolbiblioteket för
att stimulera till läsning.
Arr: Sveriges Kommuner och Landsting
Nu lär nyfikna 1-5-åringar med hjälp av
appar. Det handlar om språkträning,
matematik med mera. Personalen på
förskolan har även de, nytta av surfplat-
Framtidens lärande • 2011
13
Stockholmsdeckaren - Berättarglädje, digitala bildnoveller och
strategier för att skriva
11.00 - 11.30
12.00 -12.30
Fr1100:11
Fr1200:11
Andreas Meschke och Kettil Mannerheim,
Medioteket, Björn Kindenberg, Stockholms
stad
Finns det effektiva sätt att arbeta med
det vidgade textbegreppet i klassrummet? I Skapande Skola-projekten
Historiska bildnoveller och Stockholmsdeckaren skapar ungdomar levande
berättelser med gamla fotografier, musik,
ljudeffekter och egen berättarröst. Konsekvent använder vi fri programvara som
Photo Story och Audacity. Bildmaterialet
hämtar vi från Stockholmskällan, ljudet
från Skolverkets Multimediabyrå.
Matilda Landgren och Anton Andréasson
elever på Kristiansborgsskolan i Västerås
medverkar i seminariet Det är roligt att
lära. Här med skolans rektor Anneli Aleson.
Med eller utan interaktiv tavla i matematik - gör det någon skillnad?
11.00 - 11.30
12.00 - 12.30
Fr1100:12
Fr1200:12
Cecilia Christiansen arbetar som högstadielärare i matematik på Carlssons skola i
Stockholm och har tilldelas Vetenskapsakademiens Ingvar Lindqvistpris 2000 och
Gleerups matematikstipendium 2010
Under inspirationsmötet diskuterar vi
frågan och ser hur den interaktiva tavlan
kan användas i matematik. Tonvikten
läggs på aktiviteter som inbjuder till
reflektion, förståelse och fördjupning.
.Arr: Skolverket
Guldäpplet - En digital resa
Auto-Mobile - appar för fordonsutbildning och bilbranschen
11.00 - 11.30
12.00 - 12.30
11.00 - 11.30
12.00 - 12.30
Fr1100:13
Fr1200:13
Gunilla Walsh, Fisksätraskolan
Det började med en klasswiki i ett stängt
digitalt klassrum, en webbplats om Europas länder växte fram. Sedan fortsatte
eleverna med individuella bloggar…. En
resa som fortfarande pågår och hittills
resulterat i både en finalistplats till Guldäpplet 2009 och priset för Bästa Bidrag i
Webbstjärnan 2010.
I samverkan med Lärarförbundet
Multimodalitet i undervisning
11.00 - 11.30
12.00 - 12.30
Fr1100:14
Fr1200:14
Erling Rask, rektor, Ringbersskolan, Växjö
Ringsbergskolan är estetiskt profilerad,
vilket betyder att vi använder oss av estetiska läroprocesser, så kallade multimodala läroprocesser. Den estetiska profilen
kan ses som en metod, där vägen fram
till kunskapen är viktig. I processen vill
vi att tankar ska utmanas genom olika
intryck, upplevelser, nya tankar ska uppstå, nya erfarenheter och insikter göras,
utryckas och iscensättas samt bearbetas,
värderas och reflekteras.
14
Framtidens lärande • 2011
Lärarens roll är att designa kunskapssituationer som inspirerar och utmanar
eleverna, samt att handleda dem i processen. Genom arbetssättet har eleverna
utvecklat sin förmåga att framställa,
använda och analysera olika texter samt
att arbeta processinriktat. Detta har lett
till att vi pedagoger har fått definiera om
uppgifter och bedömningen av dem. På
Ringsbergskolan talar vi om ett vidgat
textbegrepp, där inte enbart det talade
och skrivna ordet är viktigt, utan såväl
bild, musik, ljud, rörelse som gester är
likvärdiga. I lärprocessen förenas de olika
medieringarna istället för att vara separerade från varandra vilket gör att eleverna
upplever lärandet som en helhet.
Fr1100:15
Fr1200:15
Per-Henrik Persson, Infocar Infocar, Skärholmen
Osäker på vad ett ord betyder och ingen
ordbok i sikte? Med en smartphone i
handen kan du ladda ner en app med
över 5 000 uppslagsord för bilbranschen.
Appen finns på flera språk och innehåller också studiematerial, tester och en
sökfunktion. Företaget Infocar har i ett
projekt tillsammans med bland annat
Mittuniversitetet utvecklat m-learning –
lärande med mobiltelefoner.
Arr: Internationella programkontoret
Seminarier/workshops
fredag förmiddag
Strategier för lärares lärande och
kompetensutveckling
11.00-12.30
To1100:16sem
Att utveckla lärarnas kompetens är en
avgörande komponent i utvecklingen av
skolan som verksamhet. Men för att få
effekter av satsningarna behövs en integrerad strategi för kompetensutveckling.
En sådan strategi innehåller satsningar
på utbildning i olika former – ny kunskap,
nya färdigheter och förhållningssätt ska
utvecklas hos medarbetarna – samtidigt som man genomför åtgärder som
syftar till att förändra arbetsinnehåll och
arbetsorganisation. Teori och praktik
förenas och individens lärande får en
direkt tillämpning i verksamheten. En avgörande framgångsfaktor i en integrerad
strategi för kompetensutveckling är att
det skapas en lärandemiljö på arbetsplatsen. I seminariet ges två exempel:
Medverkande:
Spyken: Bettina Drake IT-pedagog, Karin
Stavne, gymnasiechef, Maria Hedelin rektor, E-smart: Lotta Bohlin, lärare samt Inger
Lison, e-utvecklare,/rektor och Gunbritt
Seffer, e-utvecklare.
Moderator: Carina Åberg
Workshop: Framtiden tillhör de
kreativa!
11.00-12.30
To1100:17sem
Robotik som ett stöd för kreativt lärande
genom hela grundskolan
I denna workshop sätter vi robotiken
genom Mindstorm och WeDo i flera
sammanhang som gör att elever får
möjlighet att upptäcka vetenskap,
teknik, byggnadskonst och matematik
på ett roligt och kreativt sätt genom
praktiska övningar. Genom att kombinera styrkan i Legobiten med tekniken
bakom Mindstorms Education och WeDo
kan vi tillsammans skapa nya vägar för
framtidens lärande.
Medverkande: Lärare och elever från ett
antal skolor, Robin Karlsson, Elevdata
Moderator: Göran Nydahl
Det är roligt att lära!
11.00-12.30
To1100:18sem
Hur är det att gå på en skola där eleverna
får lust att förstå?
Inom Västerås stad Skolverksamheter
pågår nu en skolutveckling som bygger
på utmanade och meningsfullt lärande
med hjälp av modern teknik. På Kristiansborgsskolan en kommunal grundskola
(årskurs 6-9), har alla elever egen dator
och lärandet bygger på ett ämnesövergripande och tematiskt arbetssätt. Syftet
med skolutvecklingen är att eleverna
ska uppleva sammanhang och öka sin
förståelse.
Hör elever berätta om hur det är att gå
på skolan, om utmanande arbetsuppgifter och om att lära sig utan att plugga.
Ulrika Mårtensson som arbetar som
lärare berättar inledningsvis om skolans
övergripande arbetssätt.
Medverkande: Ulrika Mårtensson lärare på
Krisitansborgsskolan
Matilda Landgren och Anton Andréasson
elever på Kristiansborgsskolan
Moderator: Bitte Henriksson
Bedömning för lärande
11.00-12.30
To1100:19sem
Bedömning är ett av de effektivaste
pedagogiska redskapen för att utveckla
elevers lärande, förutsatt att bedömningen genomförs på rätt sätt. Lärarens roll
är helt avgörande för om bedömningar
ska främja eller hämma lärandet. Genom
historien har dock lärares inflytande över
skolans bedömningsformer successivt
blivit mindre och administrativa krav på
bedömningarna har kommit att dominera.
Utifrån den senaste internationella
forskningen om bedömningar syftar
seminariet till att återge lärarna initiativ
i bedömningsfrågan och till att erbjuda
konkreta verktyg för att utveckla bedömningspraktiken i klassrummet.
I seminariet tar vi upp:
1) hur det går att arbeta mer effektivt
med att tydliggöra mål, kunskapskvaliteter och betygskriterier,
2) hur eleverna kan få visa vad de faktiskt
kan,
3) feedback som för lärandet framåt,
4) kamratbedömning, och
5) självskattning och självbedömning.
Seminariet ger också en introduktion
till det nya betygssystemet och de nya
nationella proven.
Medverkande: Christian Lundahl , fil dr i
pedagogik och docent vid pedagogiska
institutionen, Uppsala universitet.
Framtidens lärande • 2011
15
Framtidens lärande är här och nu!
arrangeras av
i samarbete med
Reviderad 2011-04-12