Mänskliga rättigheter - Om bildningsportalen

Mänskliga rättigheter - Om bildningsportalen

Betydelsefulla händelser.
2400 f.Kr Lagash
Uppförandekod.
Egendomsrätt.
Skydd mot övergrepp.
2100 f.Kr Ur Mesopotamien
Uppförandekod.
Individuella rättigheter.
Världens äldsta lagkodtext.
1800 f.Kr Hammurabi Babylon
Staten våldsmonopol.
Förutsägbarhet.
Naturrättsligt tänkande.
1270 f.Kr Flyktingavtal
Avtal Egypten – Hettiterna.
Asylregler.
Regler återbördade.
1260 f.Kr De tio budorden
Överlämnade till Moses.
En blandning av etik och
religion.
1200 f.Kr Amenhope i Egypten
Lärosatser. Aktsamhet mot
svaga och sjuka. Ej vittna med
lögner.
1100 f.Kr Assyrien
Kvinnors rättigheter.
Familjerätt.
Lertavlor i Assur.
800 f.Kr Vedatexterna Indien
Veda = veta; Nedskrivna
lärosatser. Human behandling,
tolerans. Grund hinduismen.
621 f.Kr Drakon Grekland
Skriven strafflag istället för
blodshämnd. Skiljde mellan
mord och dråp.
600 f.Kr Babylon
Fångenskap byts mot
förvisning. Ekonomisk och
juridiska handelsregler
594 f.Kr Solon Grekland
Ej rätt att göra slav av pengaskyldig. Likhet inför lagen.
Dömande makt till folket.
551-479 f.Kr Konfucius Kina
Medmänsklighet. Rättrådig.
Plikt mot överhet, familj och
samhälle. Ordning, reda.
539 f.Kr Kung Kyros Persien
Antydan lika mänskliga
rättigheter. Rättstrygghet,
förutsägbarhet. Moral.
500 f.Kr Buddha Indien
Rätt sinnelag. Rätt handlande.
Upplyst genom egen insikt.
450 f.Kr Rom sedvanerätt
De tolv tavlornas lag nedtecknas. Ökad rättsäkerhet.
Opartiska rättegångar.
372-289 f.Kr Mensius Kina
Lika människovärden första
gången i historien! Samhället är
till för människan.
Vägledning i människorätt
Om människorätt.
Filosofi och människorätt.
Historien om människorätt har många likheter med filosofins historia. Hur vi
människor bör uppträda mot varandra, värdera varandra, respektera varandra,
behandla varandra osv, grundar sig mycket på filosofins syn på livsåskådningsfrågor. Dessutom finns från religionshistorien.
Att definiera innehållet i människorätt och, att få många människor att efterfölja
regelverk, är ett typiskt processförlopp med mycket lång tidsomfattning och med
en sammanvägning av många kulturers anspråk på att få påverka.
Tidiga idéer.
Redan för mer än 4.000 år sedan i trakten av Eufrat och Tigris började härskare
och tänkare att formulera moraliska rättigheter och uppträdandekoder.
Lagash och Ur.
I staden Lagash i nuvarande Irak skrevs redan omkring år 2400 f.Kr regelverk för
privat äganderätt och rätten till resultatet av eget arbete. Även vissa inslag av
trosfrihet fanns inskrivna. Cirka 300 år senare skrevs juridisk text om moralregler
och uppförandekoder på lertavlor som hittats i staden Ur.
Babylon.
I Babylon var Hammurabi kung under åren 1792-1750 f.Kr. Från hans tid har man
återfunnit en berömd stele med lagtexter. Texten visar lagar med förutsägbara
straff. Straffen var mycket grymma men medförde att blodshämnd avskaffades
eller stävjades. Staten hade monopol på våld men det viktigaste var att lagarna
skapade en viss rättssäkerhet.
Naturrätt.
Under Hammurabis regeringstid och därefter närkommande tid tillämpades
regler som var början på ett naturrättsligt tänkande. Innebörden av begreppet
naturrätt är att man som människa har ett antal rättigheter därför att man just är
människa. Ibland kopplas begreppet till att naturrätten har erhållits genom ett
väsen överstående människan. Exempelvis att Gud givit människan ett antal
rättigheter.
Betydelsefulla händelser.
367 f.Kr Aristoteles Grekland
Rätt till utbildning och
förkovran. Jämlikhetsaspekter.
Långtgående yttrandefrihet.
300 f.Kr Arthashastra Indien
Krav på härskaren.
Statskonst likt Machiavelli.
Regler juridik och ekonomi.
300 f.Kr Zenon Grekland
Förste världsmedborgaren.
Alla har rättig-/skyldigheter.
Naturrättstänkande.
200 f.Kr Manus lag Indien
2700 verser om normer för
människans alla skeden.
Humanitär rätt vid krig!
149 f.Kr Cato Rom
Lex Calpurnia. Slavar kunde
återfå frihet. Drag av
människorättstänkande.
106-43 f.Kr Cicero Rom
Värdig behandling av alla.
Fundamentala mänskliga
rättigheter. Yttrandefrihet.
54 Seneca Rom
Drag av kristet tänkande.
Mildhet. Slaveri strider mot
naturrätten
161-180 Marcus Aurelius Rom
”Filosofen på tronen”.
Samma lagar gäller för alla.
Människornas väl till syfte.
313 Kejsar Konstantin Bysans
Toleransediktet i Milano.
Första dokumentet om
religionsfrihet. Våldsbegränsn.
354-430 Augustinus
Människokärlek, barmhärtighet. Folkets väl högsta
lag. Vädjan till samvetet.
534 Kejsar Justinianus Bysans
Kodifiering mängder av lagar.
Familjerättsliga frågor.
Undanröjande av jäv.
632 Muhammed Mecka
Medmänsklighet mot utsatta.
Rätten till liv, egendom,
personlig integritet.
643 Langobarder Italien
Krav på seriös bevisföring.
Rotharus edikt. Spreds över
hela Europa.
1055-1125 Irnerius Bologna
Rättsregler för blandbefolkning. Rätt att bli dömd
efter respektive lag.
1126-1198 Averoes Cordoba
Humanism.
Rättstänkande.
Tolerans muslimer – kristna.
1187 Saladin Mellanöstern
Tolerans.
Medmänsklighet.
Humana grundsatser.
Vägledning i människorätt
Början på en asylrätt.
Hettiternas rike var beläget i nuvarande östra Turkiet. På 1200-talet f.Kr rådde
krigstillstånd mellan hettiterna och egyptierna. Efter våldsamma slag tecknades en
överenskommelse att inte bestraffa folk som flytt till den andra parten under
krigsåren. Det var första gången ett bilateralt avtal tecknats om hur man skall
behandla asylsökande flyktingar.
Bibelns tio budord.
Enligt bibelns andra Mosebok erhöll Mose de tio budorden på Sinai berg. Det
anses ha skett omkring år 1260 f.Kr. Tavlans påbud är en blandning av etik och
religion och har betytt enormt mycket för västerlandets laginnehåll. Fem av
budorden innehåller påbud om mänskliga rättigheter. Rätten till liv, rätten till
egendom och rätt till rättvis prövning ingår också i påbuden. Budskapen fortlever
än idag fast i moderniserad form.
Hinduismen och människorätt.
Vedatexterna i Indien skrevs ned under 800-talet f.Kr. Reglerna hade tillkommit i
muntlig tradition under många århundraden. Bland principerna märks bruk av
icke-våld, tankefrihet, religiös tolerans, human behandling av medmänniskor,
generositet och givmildhet. Texterna ledde så småningom till hinduismen.
Buddismen och människorätt.
Buddha betyder på sanskrit ”upplyst individ”. Man anser att Buddha levde i Indien
någonstans under perioden 500-350 f.Kr. I buddismens innehåll återfinns
bekämpning av våldsmentalitet, att man inte skall förtala andra, att man har rätt
till egendom, att man skall respektera andra människors uppfattning osv.
Kung Ashoka slog brutalt ned ett uppror år 260 f.Kr där han lät döda fler än
100.000 människor. Han ångrade sig djupt och blev en fredsfurste som införde
buddhismens tänkande i riket. Buddismens spreds även till grannländerna.
Kyros från Persien och människors lika värde.
Kyros den store är en hjälte i Irans historia. Han härskade under 600-talet f.Kr i
Persien. Efter att ha erövrat Babylon frisläppte han judarna som befann sig i den
”Babylonska fångenskapen”. Istället för fångenskap i främmande land lät han
återföra folk till sina hemländer. Kyros proklamerade på en lercylinder lagtexter.
Texterna antydde för första gången principer om människors lika värde. En
föregångare till den universella deklarationen om mänskliga rättigheter.
Betydelsefulla händelser.
1215 Magna Carta England
Frihetsbrev för hela folket.
Trovärdiga vittnen.
Början på parlamentarism.
1260 Birger Jarl Sverige
Kvinnofridslag. Viss arvsrätt.
Humanisering av
brottsmålsprocessen.
1274 Thomas av Aquino Italien
Lagstiftning skall ge utrymme
för tolkning av lokala
omständigheter. Naturrätt.
1280 Magnus Ladulås Sverige
Förbud mot våldgästning mm.
Alsnö stadga.
”Land skall med lag byggas”.
1556 Akbar Indien
Jämlikhet mellan hinduism
och Islam (alla!). Besegrade får
ej göras till slavar.
1566 Bartolomeo de las Casas
Spanien
Indianernas beskyddare.
Första människorättsaktivisten
1598 Gentili Italien
Krigsföringsregler. Skydd civilbefolkning. Sekulär naturrätt.
”Folkrättens farfader”.
1625 Hugo Grotius Holland
Folkrättens fader.
Systematiserad folkrätt.
Naturrätt.
1704 John Locke England
Värdet av moraliska normer.
Balans naturrätt förpliktelser.
Religionstolerans.
1755 Montesquieu Frankrike
Humanitär inställning brott
och straff. Maktdelning
lagstiftning, döma, verkställa.
1737-1809 Thomas Paine USA
”Alla folk har
självbestämmanderätt …”.
Likt FN-konventionen 1966.
1776 Declaration of Rights US
Universalförklaring rättigheter.
Liknar FN-deklarationen 1948.
1802 Madamed de Stael
Frankrike
Kvinnans rättigheter.
Frihetstänkande.
1859 John Stuart Mill England
Begränsa statens lagrätt mot
individen. Medborgarskyldigheter. Kvinnliga rättigheter.
1919 NF-stadgan
Globalt. Humana arbetsvillkor.
Förbud handel kvinnor/barn.
Krigslagar. Minoritetsskydd.
1945 FN
Universell deklaration av
mänskliga rättigheter. Brott
mot mänskligheten.
Vägledning i människorätt
Konfucius och Mencius om medmänsklighet.
I Kina levde Konfucius under tiden 551-479 f.Kr. Konfucius tankar om medmänsklighet anses vara nydanande. Det var en plikt att utveckla den goda viljan och sin
själ till sina medmänniskors bästa. Samtidigt betonades plikten mot överheten,
samhället och föräldrarna.
Konfucius sonson hette Mencius och levde cirka 372-289 f.Kr. Han fullbordade sin
farfars tankar till näst intill FN:s förklaring om de allmänna mänskliga rättigheterna. Mencius förklarade att människors värde sedan tidens begynnelse är lika.
Konfucianismen blev en statsfilosofi men var inte politisk genomförbar.
Antikens idéer.
Drakon i Grekland instiftar förutsägbara lagar.
Under Greklands filosofiska högperiod cirka 600-300 f.Kr uppstod många tankar
som påverkat synen på människors rättigheter.
Drakon upprättade en lag år 621 f.Kr. Drakons lag var mycket sträng men syftet
var att avskaffa den primitiva blodshämnden med förutsägbara straff. Det man
också lyckades med var att skilja mellan dråp och mord beroende på avsikten med
handlingen.
Den store Solons heltäckande lagverk.
Solon var arkont i Aten 594-593 f.Kr. Som arkont skrev Solon nya lagar. Lagverket
blev det första heltäckande som man känner till. Solon har gått till historien som
en av de visaste personerna någonsin.
Personalexekution innebar att man kunde göra den till slav som ej betalade sina
skulder. Solon avskaffade denna möjlighet och tog ställning för en jämvikt mellan
intressen i samhället. Tvistemål kulle avgöras av folktribunaler – en början på
demokratitänkande. Solon hyllas av många som en av de största pionjärerna för
mänskliga rättigheter.
Zenon den förste världsmedborgaren.
Zenon verkade i Grekland omkring 300 f.Kr. Han anses vara den förste världsmedborgaren. Stoicism, att verka genom lugn, självbehärskning och reflektion,
uppstod via Zenon. Han menade att alla har mänskliga rättigheter och skyldigheter. Alla människor hade lika och inneboende värde - ett naturrättstänkande.
Betydelsefulla händelser.
Vägledning i människorätt
Rättssäkerheten ökar i Rom.
Rom började växa som makt under 400-talet f.Kr. År 450 f.Kr dokumenterades
sedvanerätter som kom att kallas ”De tolv tavlornas lag”. Rättssäkerheten ökade
därmed. Folktribunaler kunde som utomstående part verifiera riktigheten i
rättsprocesser. Ett någorlunda ordnat samhälle uppstod.
Catos ”Lex Calpurnia”.
Efter hand utvecklades i Rom lagar och förordningar. Genom Cato fick rättssystemet en omdanande förändring år 149 f.Kr. Cato skapade ”Lex Calpurnia”.
Inom hela romerska riket infördes humana och rättrådiga procedurer. Man kunde
klaga på övergrepp och få ersättning för beslagtagen egendom mm.
Alla människors rätt enligt Cato.
Cicero (106-43 f.Kr) agerade i Rom som försvarare vid tvistemål. Med unik
snillrikhet och skarpsynthet berikat med stort mod kunde han medverka till att
anklagade friades. I Ciceros skrift ”Om lagarna” tar han ställning för alla
människors rätt enligt naturens bud och att denna rätt ej är baserad på
människors åsikter. Den naturliga människokärleken är rättens grund.
Människovänlighet enligt Seneca.
Seneca blev år 54 e.Kr rådgivare åt den despotiske kejsar Nero. Som stoisk filosof
tog Seneca ställning mot den grymme kejsarens handlingar. I skriften ”Om
mildhet” uttrycker Seneca en människovänlig och mild syn på behandling av alla
människor. Ett synsätt som låg nära kristendomen som började spridas i
romarriket. Seneca tvingades begå självmord för sina ställningstaganden.
Trajanus ökar barnens rättigheter.
Med början under kejsar Trajanus (98-117) kom den romerska rätten att utvecklas
mot bättre mänskliga rättigheter. För barnens rättigheter och behandling blev
kejsar Trajanus en föregångare. Han inskränkte också slavägarnas möjlighet till
godtyckliga straff. Även en viss tanke- och religionsfrihet tilläts så länge det var
privat.
Marcus Aurelius ”filosofen på tronen”.
Efterföljare till Trajanus utvecklade bl.a. en förbättrad familjerätt. Marcus Aurelius
var kejsare under åren 161-180. Han blev kallad ”filosofen på tronen”. Kejsaren
var välutbildad och hade ett intellektuellt sinne. Lagverket blev ovanligt humant
och syftade till en likvärdig behandling av alla människor.
Betydelsefulla händelser.
Vägledning i människorätt
Kejsar Konstatins toleransedikt.
År 313 tillkännagavs toleransediktet i Milano. Det var kejsar Konstantin den store
som instiftade ett dokument om religionsfrihet. Själv hade Konstantin blivit en
kristen bekännare och år 324 blev kristendomen statsreligion. De rättsliga
bestämmelserna humaniserades men flera områden kvarstod som outvecklade.
Människokärlek genom Augustinus.
Genom att kristendomen blev statsreligion i det romerska riket kom nya kristna
tänkare att påverka rättsutvecklingen. Den kanske mest berömde av tidiga kristna
tänkare var Augustinus. Kyrkofadern Augustinus (354-430) åstadkom många
skrifter. I skrifterna framhölls människokärlek och barmhärtighet med stark
koppling till samvetet i dömande instanser. Detta påverkade lagstiftning och dess
tillämpande på ett avgörande sätt.
Kejsar Justinianus i Bysans moderniserar lagverket.
Rom splittrades i ett öst- och västrom. Östrom blev vad vi kallar Bysans. Kejsar
Justinianus (527-565) lät skriva ned och, som jurister uttrycker sig, kodifiera
gällande rätt. Lagverket kom att kallas ”Corpus Juris Civilis”. Ett mycket
omfattande och ur nutida perspektiv ett modernt verk ur rättssynpunkt.
Lagverket reglerade en mångfald rättsområden.
Koranen predikar medmänsklighet.
År 632 avled Muhammed. Genom Muhammeds verk blev kopplingen mellan
samhälle och religion stark. I Koranen predikas bl.a. medmänsklighet, rätten till liv
och rätten till egendom. Den religiösa toleransen blev omfattande.
Idéer tiden 1000-2000 e.Kr
Arabisk tolerans och humanism.
I Cordoba verkade den arabiske filosofen Averoes på 1100-talet. Hans tankar
påverkade makthavarna till religiös tolerans och humanism. Även rättsförfarandet
utvecklades ganska mycket.
Saladins rättfärdighet.
Under korstågen i Palestina kom Saladin i slutet av 1100-talet att bli känd för sin
rättfärdighet. Saladin utvecklade grundsatser om humanism och tolerans. Detta i
kontrast mot de västerländska korsfararnas beteenden.
Betydelsefulla händelser.
Vägledning i människorätt
Frihetsbrevet Magna Charta i England.
Dokumentet ”Magna Charta” kom till stånd år 1215 i England. Magna Charta utgör
ett frihetsbrev som är grund för parlamentarismen. Kungamakten begränsades
och skydd infördes mot godtyckliga domar m.m.
Akbar i Indien människorättslig föregångare.
I Indien regerade Akbar under 1500-talet. En blodig motsättning hade rått mellan
hinduer och muslimer under lång tid. Akbar utverkade i lagar och föreskrifter
tolerans och icke diskriminering. Medgav därmed en viss yttrandefrihet. Akbar har
gått till historien som en föregångsman för mänskliga rättigheter.
Bartolomeo de las Casas ”Indianernas ängel”.
Spanjorerna behandlade indianerna i erövrade områden i Syd- och Mellanamerika
ofattbart grymt. Dominikanmunken Bartolomeo de las Casas kom att kalla
”indianernas ängel” därför att han på ett kraftfullt sätt bestred spanjorernas rätt
att behandla urinvånarna på ett så brutalt sätt. Bartolomeo bedrev en lång
människorättslig kamp.
Alberico Gentili skapar en universell folkrätt.
Italienaren Alberico Gentili (1552-1608) var den förste som skapade en universell
folkrätt. Gentili tvingades fly från Italien och hamnade i London där han fick en
professur i juridik. Krigföringsregler grundade på en sekulär rätt gällande alla folk
blev hans stora bidrag.
”Folkrättens fader” Hugo Grotius .
Hugo Grotius (1583-1645) i Holland kallas ”folkrättens fader”. Grotius
vidareutvecklade Gentilis tankar och kom att skriva ett fullständigt verk om
folkrätt. Grunderna i Grotius verk gäller än idag och har gjort Haag-domstolen till
ett effektivt instrument för bevakning av krigsförbrytelser m.m.
”Declaration of Rights” och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
I slutet av 1700-talet frigjorde sig Förenta Staterna från England och Frankrike.
I självständighetsdeklarationen och efterföljande ”Declaration of Rigths”
grundlades vad som kom att manifesteras i FN:s deklaration av mänskliga
rättigheter år 1948. Ett dokument tillkommet efter en process som började för
flera tusen år sedan.