Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån
Transcription
Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån
Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid. 12 Framsidans foton visar Holjeån vid Humletorkan/Näsumleden (överst) och Skräbeån vid utloppet från Ivösjön (foto: Marie Eriksson, Länsstyrelsen Skåne) 1 INLEDNING Föreliggande undersökning har bekostats av Ivösjökommittén, som är en arbetsgrupp inom Skräbeåns vattenråd. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). METODIK Kiselalgsprovtagningen utfördes av Marie Eriksson, Länsstyrelsen Skåne, samt Anna Grönlund och Öjvind Hatt, Skräbeåns vattenråd, den 24 september 2013 i Holjeån vid Humletorkan/Näsumleden samt i Skräbeån vid utloppet från Ivösjön. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” (Naturvårdsverket 2009). Prov togs från stenar och fixerades med etanol. Fullständiga fältprotokoll finns hos Länsstyrelsen Skåne samt skickas till datavärd. Kiselalgsanalysen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” (Naturvårdsverket 2009). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique). I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT (Pollution Tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index). Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): ∑AjIjVj/ ∑AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Ij är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. 2 Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av TDI, Trophic Diatom Index, och %PT, Pollution Tolerant valves – en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot näringsrikedom respektive lättnedbrytbar organisk förorening. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att vi i Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). Utvärderingen av resultaten har gjorts enligt tabell 1 (Naturvårdsverket 2007). Tabell 1. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (= ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde Referensvärde EK-värde 19,6 %PT TDI - - 1 Hög ≥ 17,5 ≥ 0,89 < 10 < 40 2 God ≥ 14,5 och < 17,5 ≥ 0,74 och < 0,89 < 10 40-80 3 Måttlig ≥ 11 och < 14 ≥ 0,56 och < 0,74 < 20 40-80 4 Otillfredsställande ≥ 8 och < 11 ≥ 0,41 och < 0,56 20-40 > 80 5 Dålig <8 < 0,41 > 40 > 80 ACID och surhetsklassning För att visa vilken pH-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): • • • • • acidobiont – huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5 acidofil – huvudsakligen förekommande vid pH < 7 circumneutral – huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7 alkalifil – huvudsakligen förekommande vid pH > 7 alkalibiont – endast förekommande vid pH > 7 3 Klassningen har gjorts enligt tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). Färgmarkeringarna för surhetsklasserna har anpassats till Naturvårdsverket Handbok 2007:4 (kap. 4.2.2 sid. 66) vilket medför att både alkaliskt och nära neutralt visas med blå färg (tabell 2). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. Tabell 2. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet – inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-pH. Surhetsklass Surhetsindex ACID Alkaliskt Motsvarar medel-pH (medelvärde för 12 mån. före provtagning) Motsvarar pHminimum ≥ 7,5 ≥ 7,3 Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 < 2,2 < 5,5 < 4,8 Mycket surt En expertbedömning avseende statusklassning kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med pH lägre än 7. Artantal och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15 räknade arter; < 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. Deformerade kiselalgsskal I denna undersökning beräknades även förekomsten av deformerade, dvs. missbildade kiselalgsskal. Erfarenheter från andra undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Ett utvecklingsarbete har påbörjats i Sverige för att testa om missbildningar på kiselalger kan fungera som en miljögiftsindikator (Kahlert 2012), varvid påverkan av tungmetaller och kemiska bekämpningsmedel undersökts. Gränser för påverkan/icke påverkan finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, men enligt Kahlert 2012 indikerar en missbildningsfrekvens över 1 % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. Detta överensstämmer med den preliminära indelning som använts de senaste åren (tabell 3). Skalen kan ha olika typer och grader av deformationer (tabell 3). Det finns emellertid för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselalgerna. 4 Tabell 3. Preliminär indelning av olika deformationstyper och påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB och Medins Biologi AB). Preliminär påverkansgrad <1 % ingen eller obetydlig 1-5 % svag-tydlig 5-10 % tydlig-stark >10 % stark-mycket stark Typ av deformering Onormal form Omfattar: asymmetri, inbuktning, utbuktning, böjd, övrigt Onormalt mönster Deformeringsgrad svag tydlig Omfattar: avvikande striering, avvikande raf, övrigt RESULTAT OCH DISKUSSION Beräknade indexvärden för IPS, %PT, TDI och surhetsindexet ACID samt andelen deformerade kiselalgsskal finns i tabell 4. Artlistor samt resultaten för varje lokal för sig finns sist i denna rapport. Statusklassningen av lokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Både Holjeån och Skräbeån hade IPS-värden som motsvarar klass 1, hög status (tabell 4), men indexvärdena låg relativt nära respektive mycket nära gränsen mot klass 2, god status. Stödparametern %PT (andelen föroreningstoleranta former) var svagt förhöjd på båda lokalerna och TDI (mängden näringskrävande kiselalger) var svagt förhöjd i Skräbeån. Detta innebär att framför allt Skräbeån, men även Holjeån, ligger i riskzonen för att hamna i klass 2, god status. Uppströms lokalen i Skräbeån utförs för närvarande gjutning av brofundament samt sanering av mark (Marie Eriksson, muntl. medd.). % PT % PT-klass TDI (0-100) TDI-klass Statusklass STATUS 18,0 1 4,7 1-2 26,7 1 1 Hög 7,08 Nära neutral 0,7 Skräbeån Si100M 81 4,61 17,5 1 3,0 1-2 36,5 1 1 Hög 7,98 1,4 5 Alkalisk Deformerade skal IPS-klass 3,46 Surhetsklass IPS 49 ACID Diversitet Holjeån Si99M (1-20) Lokal Antal räknade arter (%) Tabell 4. Antal räknade arter, diversitet, kiselalgsindexen IPS, %PT, TDI och ACID, med status- och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007), samt andel deformerade kiselalgsskal i Holjeån vid Humletorkan/Näsumleden (Si99M) och Skräbeån nedströms Ivösjöns utlopp (Si100M), 2013-09-24. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden i Skräbeån (tabell 4), vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3. Holjeån hade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH ligger mellan 6,5-7,3. Andelen deformerade kiselalgsskal var mycket liten (0,7 %) i Holjeån, vilket tyder på ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I Skräbeån påträffades 1,4 % deformerade skal, vilket kan innebära en svag påverkan. I Skräbeån räknades många olika arter, varav en del hittills sällan påträffats i svenska vatten, t.ex. Aneumastus balticus, Encyonema obscurum var. alpina, Hippodonta costulatiformis och Nitzschia denticula (figur 1). Figur 1. Aneumastus balticus, Encyonema obscurum var. alpina, Hippodonta costulatiformis och Nitzschia denticula noterades i Skräbeån nedströms Ivösjöns utlopp 2013 (Foton: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB). 6 REFERENSER Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3):237-253. Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d´appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassion Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Eriksson, M. & Jarlman, A. (2011). Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 - statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L. (2009). Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, 1-35. Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. (2006). Linking organism groups – major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:109-113. Kahlert, M. (2012). Utveckling av en miljögiftsindikator – kiselalger i rinnande vatten. Rapport 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län. Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: 236-242. Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. (https://www.havochvatten.se/om-oss/publikationer/naturvardsverkets-publikationer.html) Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” Version 3:1, 2009-03-13. (https://www.havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/datainsamling-ochmiljoovervakning/programomraden/programomrade-sotvatten/undersokningstyper-inomprogramomrade-sotvatten.html) SIS (2003). Svensk Standard, SS-EN 13946, ”Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers”. SIS (2005). Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, ”Water quality - Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters”. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. 28(1): 117-133. Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159-174. 7 ARTLISTOR Förklaringar: Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator pH = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbetsämningen Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont (‰) = arter med optimalt pH < 5,5 Acidofil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH < 7 Circumneutral (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH omkring 7 Alkalifil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH > 7 Alkalibiont (‰) = arter med förekomst enbart vid pH > 7 Odefinierad (‰) = arter med odefinierat pH-optimum 8 Si99M. HOLJEÅN, Humletorkan/Näsumleden 2013-09-24 Lokalkoordinater: 6226964 / 1416934 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8!m) Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen Aulacoseira sp. Brachysira neoexilis Lange-Bertalot Cyclotella sp. Encyonema minutiforme Krammer Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles Eunotia formica Ehrenberg Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles Eunotia minor (Kützing) Grunow Fragilaria capucina Desmazieres s.l. Fragilaria gracilis Østrup Fragilaria nanoides Lange-Bertalot Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox Gomphonema sp. Hippodonta subcostulata (Hustedt) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot Navicula cryptocephala Kützing Navicula heimansioides Lange-Bertalot Navicula rhynchocephala Kützing Navicula schmassmannii Hustedt Navicula tenelloides Hustedt Navicula sp. Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 Naviculadicta sp. Nitzschia adamata Hustedt Nitzschia clausii Hantzsch Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo Pinnularia sp. Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller Surirella angusta Kützing Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing ADHE ADMI ADSO AAMB AULS BNEO CYLS ENMF EULA EBOT EETE EFOR EIMP EMIN FCAPsl FGRA FNNO FODD FRUM FTEN FERI GEXLsl GVRD GOMS HISU KOBG KASU MAAT NCRY NHMD NRHY NSMM NTEN NASP NVD1 NDSP NZAD NCLA NPAD NIPM PINS PABD PVEN RPUS SEXG SRPIsl SSVE SANG TFLO S V pH 5,0 5,0 5,0 4,0 3,8 5,0 3,7 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 4,6 4,5 4,8 5,0 4,5 4,0 4,0 5,0 5,0 5,0 3,6 4,0 4,5 4,5 2,2 3,5 5,0 4,0 5,0 3,0 3,4 5,0 3,4 2,8 2,8 3,0 4,5 4,7 5,0 5,0 5,0 5,0 4,0 4,0 4,0 5,0 2 1 1 1 1 1 2 1 2 1 1 1 2 1 1 1 2 2 1 2 2 1 1 2 1 1 1 1 2 2 3 1 2 2 1 2 2 3 1 1 2 1 1 3 2 1 1 1 1 4 3 2 4 0 2 0 0 3 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 2 3 3 0 0 3 3 4 3 2 4 3 4 0 0 0 0 4 3 4 0 3 2 3 3 4 4 4 2 Antal skal 1 166 4 1 2 7 1 3 6 2 2 2 4 3 2 2 2 3 1 1 1 2 1 2 1 63 7 1 3 1 1 6 1 7 45 1 1 14 2 1 2 13 2 2 3 1 2 1 5 SUMMA (antal skal): 407 SUMMA (antal taxa): 49 Antal Relativ cf. frekvens (%) 0,2 40,8 1,0 0,2 0,5 1,7 0,2 0,7 1,5 0,5 0,5 0,5 1,0 0,7 0,5 0,5 0,5 0,7 0,2 0,2 0,2 0,5 1 0,2 0,5 0,2 15,5 1,7 0,2 0,7 0,2 0,2 1,5 0,2 1,7 11,1 0,2 0,2 3,4 0,5 0,2 0,5 3,2 0,5 0,5 0,7 0,2 2 0,5 0,2 1,2 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 49 26,7 ADMI (%): 40,8 Acidofil (‰): Alkalibiont (‰): 0 Medelbredd Diversitet: 3,46 TDI (0-100): % PT: 4,7 EUNO (%): 3,2 Circumneutral (‰): 700 Odefinierad (‰): 160 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,0 ACID: 7,08 Alkalifil (‰): Deformerade (%): 0,7 2,68 Acidobiont (‰): 0 9 81 59 Si100M. SKRÄBEÅN, vid utloppet från Ivösjön 2013-09-24 Lokalkoordinater: 6216582 / 1416476 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod Achnanthes sp. Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8!m) Adlafia langebertalotii Monnier & Ector Amphipleura kriegeriana (Krasske) Hustedt Amphora oligotraphenta Lange-Bertalot Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. Amphora sp. Aneumastus balticus Lange-Bertalot Asterionella formosa Hassall Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth Brachysira neoexilis Lange-Bertalot Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski Cavinula cocconeiformis (Gregory ex Greville) Mann & Stickle Cavinula jaernefeltii (Hustedt) Mann & Stickle Cocconeis neothumensis Krammer Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties Cyclostephanos dubius (Fricke) Round Cyclotella kuetzingiana Thwaites Cyclotella ocellata Pantocsek Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann Cyclotella sp. Cymbella laevis Naegeli var. laevis Cymbopleura frequens Krammer var. frequens Denticula tenuis Kützing Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee Encyonema brevicapitatum Krammer Encyonema minutum (Hilse) Mann Encyonema obscurum (Krasske) Mann var. alpina Krammer Encyonema reichardtii (Krammer) Mann Encyonopsis cesatii (Rabenhorst) Krammer var. geitleri Krammer Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer Encyonopsis microcephala (Grunow) Krammer Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot Fragilaria capucina Desmazieres s.l. Fragilaria capucina Desmazières var. distans (Grunow) Lange-Bertalot Fragilaria crotonensis Kitton Fragilaria delicatissima (W. Smith) Lange-Bertalot Fragilaria gracilis Østrup Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot Geissleria acceptata (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin Geissleria scaniae Van de Vijver, Ector & Jarlman Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot Gomphonema olivaceoides Hustedt Hippodonta costulatiformis Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova Navicula gottlandica Grunow Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot Navicula subalpina Reichardt Navicula wygaschii Lange-Bertalot Navicula sp. Nitzschia abbreviata Hustedt Nitzschia denticula Grunow Nitzschia fonticola Grunow Nitzschia lacuum Lange-Bertalot Nitzschia media Hantzsch Nitzschia subacicularis Hustedt Nitzschia sp. Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot Planothidium oestrupii (Cleve-Euler) Round & Bukhtiyarova Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki Pseudostaurosira elliptica (Schumann) Edlund, Morales & Spaulding Rossithidium petersenii (Hustedt) Round & Bukhtiyarova Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova ACHS ABRT ADDA ADMI ALBL AKRI AOLG APEDsl AMPS ABLT AFOR AUSU BNEO BPRO CLCT CCOC CJAR CNTH CPLA CDUB CKUT COCE CRAD CYLS CLAE CBFQ DTEN DPST EBVC ENMI EOAL ENRE ECGE EDES ENCM ESUM EULA FCAPsl FCDI FCRO FDEL FGRA FODD FPEM GACC GSCN GLAT GOLD HCOF KCLE KALA NGOT NIRN NSBN NWYG NASP NZAB NDEN NFON NILA NIME NSUA NZSS PLFR PTOE PTCO PABD PDID PLVD PSSE RPET RPUS 10 S V pH 4,8 5,0 4,5 5,0 4,5 5,0 5,0 4,0 2,6 0,0 4,0 4,0 5,0 5,0 4,0 5,0 5,0 3,0 4,0 3,0 3,0 3,0 4,0 3,7 5,0 0,0 5,0 4,0 5,0 4,0 5,0 4,5 5,0 5,0 4,0 5,0 5,0 4,5 4,8 4,0 4,0 4,8 4,5 4,0 4,5 4,0 5,0 5,0 4,0 4,0 4,5 5,0 4,0 4,5 0,0 3,4 2,0 4,0 3,5 5,0 4,0 3,0 1,0 3,4 4,8 4,0 5,0 5,0 4,0 3,0 5,0 5,0 2 1 1 1 1 3 2 1 2 0 1 1 1 1 2 2 2 1 1 2 1 1 1 2 3 0 1 1 2 2 3 1 2 2 2 1 2 1 2 1 1 1 2 1 1 1 3 1 2 2 1 2 1 1 0 2 1 2 1 2 3 3 2 1 3 1 1 1 1 1 2 3 0 3 3 3 3 2 0 4 0 0 4 3 2 2 4 3 2 5 4 5 4 4 4 0 3 0 4 3 0 3 0 3 3 0 4 3 3 3 0 4 3 3 3 3 0 4 4 3 0 4 3 0 4 4 0 0 4 4 4 4 4 4 0 4 3 3 3 3 3 4 3 3 Antal skal 1 1 6 154 2 1 1 12 1 1 1 3 10 1 2 1 1 5 15 2 4 1 1 13 1 2 8 1 1 2 2 6 1 1 1 14 4 13 2 2 4 4 3 5 2 2 8 2 1 1 1 1 3 1 1 6 1 3 2 4 1 1 3 3 4 1 5 1 12 1 1 2 Antal Relativ cf. frekvens (%) 0,2 0,2 1,4 35,8 0,5 0,2 0,2 2,8 0,2 0,2 0,2 0,7 2,3 0,2 2 0,5 0,2 0,2 1,2 3,5 0,5 4 0,9 0,2 1 0,2 3,0 0,2 0,5 1,9 0,2 1 0,2 0,5 0,5 1,4 0,2 0,2 0,2 3,3 0,9 3,0 0,5 0,5 4 0,9 0,9 0,7 1,2 0,5 0,5 1,9 0,5 0,2 0,2 0,2 0,2 0,7 0,2 1 0,2 1,4 0,2 0,7 1 0,5 0,9 0,2 0,2 0,7 0,7 0,9 0,2 1,2 0,2 2,8 0,2 1 0,2 0,5 forts. Si100M. SKRÄBEÅN, vid utloppet från Ivösjön 2013-09-24 Lokalkoordinater: 6216582 / 1416476 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton Staurosira construens Ehrenberg Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. Staurosira robusta (Fusey) Lange-Bertalot Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing SPUP SSTM SEXG SBRV SCBI SCON SRPIsl SRBU TFLO S V pH 2,6 5,0 5,0 3,0 4,0 4,0 4,0 0,0 5,0 2 1 2 1 1 1 1 0 1 3 4 3 4 4 4 4 0 2 Antal skal 1 2 6 8 2 8 10 1 1 SUMMA (antal skal): 430 SUMMA (antal taxa): 81 Antal Relativ cf. frekvens (%) 0,2 0,5 1,4 1,9 0,5 1,9 2,3 0,2 0,2 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 81 36,5 ADMI (%): 35,8 Acidofil (‰): Alkalibiont (‰): 16 Medelbredd Diversitet: 4,61 TDI (0-100): % PT: 3,0 EUNO (%): 0,0 Circumneutral (‰): 607 Odefinierad (‰): 93 ADMI (µm): IPS (1-20): 17,5 ACID: 7,98 Alkalifil (‰): Deformerade (%): 1,4 2,74 Acidobiont (‰): 0 11 33 251 Si99M. HOLJEÅN, Humletorkan/Näsumleden Län: 12 Skåne Beskuggning: 5-50 % Kommun: Bromölla Koordinater: 6226964/1416934 Vattennivå: låg Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Marie Eriksson/Öjvind Hatt Vattenfärg: klart Organisation: Lst/Skräbeåns vattenråd Vattentemperatur: 12,4°C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5 2013-09-24 Provplats: nedströms träbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 407 IPS: 18,0 (klass 1) Antal räknade taxa: 49 TDI: 26,7 (klass 1) Diversitet: 3,46 % PT: 4,7 (klass 1 - 2) EK (IPS): 0,92 (klass 1) ACID: 7,08 (klass 2) HÖG STATUS Statusklassning (surhet) NÄRA NEUTRALT Kommentar Holjeån hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var svagt förhöjd. Kiselalgssamhället dominerades av Achnanthidium minutissimum group II, som är vanlig i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH är 6,5-7,3. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande). Si100M. SKRÄBEÅN, vid utloppet från Ivösjön Län: 12 Skåne Beskuggning: >50 % Kommun: Bromölla Koordinater: 6216582/1416476 Vattennivå: låg Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: grumligt 2013-09-24 Provtagning: Marie Eriksson/Anna Grönlund Vattenfärg: klart Organisation: Lst/Skräbeåns vattenråd Vattentemperatur: 14,8°C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5 Provplats: uppströms betongbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 430 IPS: 17,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 81 TDI: 36,5 (klass 1) Diversitet: 4,61 % PT: 3,0 (klass 1 - 2) EK (IPS): 0,89 (klass 1) ACID: 7,98 (klass 1) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS Statusklassning (surhet) ALKALISKT Kommentar IPS-indexet i Skräbeån nedströms Ivösjöns utlopp motsvarade klass 1, hög status, men indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass 2, god status. Eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var något förhöjd (nära gräsen mot klass 2-3 för TDI) kan lokalen sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. Antalet räknade arter var mycket högt och diversiteten var hög. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3. Andelen deformerade kiselalgsskal var 1,4 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. 12