Woodsafe brandskydds- impregnerat trä

Woodsafe brandskyddsimpregnerat trä
Typgodkänt och CE-märkt
trä och plywood
EN NÖJD THOMAS BENGTSSON EFTER EN LYCKAD BRANDPROVNING ENLIGT SP-FIRE 105 I BORÅS.
LAGAR SOM REGLERAR
OCH BESKRIVER BRANDKRAV
Det finns flera lagar och regler som behandlar brandkrav
på trä och annat brännbart material. I Sverige gäller
bland annat BVL, BVF och BBR. I de fall som ny ENproduktstandard finns för aktuellt material är denna införd
i nationell lagstiftning. I Sverige är den nya EN-produktstandarden införd i BVL.
BVL (1994:847) och BVF behandlar lagstadgade krav.
Föreskriften BBR (BFS 1993:57) medför att kraven är
likställda med lag. De allmänna råden är inte tvingande
men utgör sakkunnig vägledning och råd till teknisk lösning för att uppfylla lagkrav. Det gäller dock att beakta
helheten, enskilda textavsnitt kan inte tas ut ur sitt rätta
sammanhang. Helheten beskrivs i Boverkets BBR med
Läsanvisningar kapitel 1, 2 och 5 samt hänvisningar till
bl.a. 1993:2 Riktlinjer för typgodkännande och BVL.
Enligt BVL (1994:847) lag om tekniska egenskaper
på byggnadsverk är det tydligt skrivet att byggnadsverk som uppförs eller ändras, skall under förutsättning
av normalt underhåll, under en ekonomiskt livslängd
uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om
brand. Byggprodukter som avses användas i permanent
och långvariga installationer skall ha beprövade egenskaper, riktlinjer om typgodkännande 1993:2 eller vara
CE certifierade. Brandegenskaper skall vara underställda
extern tillverkningskontroll enligt typgodkännande och
CE märkning i tillägget Annex ZA.
BEDÖMNING AV
BRANDTEKNISKA DATA
Resultatet av en provning innebär inte att produkten automatiskt är certifierad och godkänd. Många faktorer måste
samverka för att slutprodukten skall kunna certifieras, till
exempel verifiering av applicerat brandskydd samt att fortlöpande tillverkningskontroll utförs. Av praktiska skäl certifieras inte alla träslag, anledningar till detta kan vara den stora
mängden av olika träslag samt de fortlöpande kostnaderna
för tillverkningskontroll. I de fall ett träslag inte har nationell
certifiering eller CE-certifiering men innehar brandrapporter
rekommenderar vi att man i stället beaktar andra certifieringar, typ av impregneringsutrustning, referenser, teknisk
kunskap, m.m. En tumregel är att åtminstone gran, furu och
plywood t.ex. gran, björk, furu är certifierade, då vet man att
nivån på slutprodukterna är tillräckligt hög.
NYA EN-STANDARDER
OCH NATIONELLA BRANDKRAV
Ytskikt trä
Tidigare nationella brandkrav i Sverige var NT-Fire 004,
ytskiktklass 1, 2 eller 3. När ytskikt på trä numera fastställts enligt Annex ZA i EN14915:2006 och EN14915/
AC:2007 ersätts dessa benämningar med euroklass B, C
eller D med tilläggsklass s och d. Högsta ytskiktsklass
idag benämns B-s1,d0.
– Generellt krav i Br1-byggnader är B-s1,d0 i tak och
C-s2,d0 på väggar.
– Generellt krav i Br2-byggnader är C-s2,d0 i tak och
D-s2,d0 på väggar.
– Generellt krav i Br3-byggnader är D-s2,d0 i tak och på
väggar.
– I applikationer av trä i offentliga utrymmen såsom
samlingslokaler, utrymningsvägar är kravet B-s1,d0 i
tak och på vägg.
I och med att den nya EN-standarden nu gäller går det
inte längre att typgodkänna ytskikt, istället skall ytskiktet
CE-certifieras i enlighet med Annex ZA i EN14915:2006
och EN14915/AC:2007.
Ytskikt plywood
På samma sätt som för trä kan ytskikt på plywood inte
längre typgodkännas utan ska certifieras i enlighet med
Annex ZA, EN13986:2004. Plywood ska dessutom vara
godkänd för formaldehydemission.
Tändskyddande beklädnad
Den nya, korrekta benämningen på tändskyddande bekläd­nad
är K210 och ytskiktet är alltid B-s1,d0. Trä som tändskyddande beklädnad kan inte ha ytskiktklass C-s1,s0 eller C-s2,d0.
Tändskyddande beklädnad när det gäller trä och
plywood påverkas av tjockleken, eftersom isoleringsförmågan minskar ju tunnare materialet är. Det behövs mer
impregneringsmedel desto tunnare material som används.
Till exempel kan 4 mm plywood inte fungera som tändskyddandebeklädnad, även om materialet inte brinner,
på grund av att värmegenomstrålningen blir för hög mot
bakomvarande underlag.
Tändskyddande beklädnad har ännu ingen EN-standard
och kan därför inte CE-certifieras. Tändskyddande beklädnad
och trä kan dock fortfarande typgodkännas enligt BVL,
därav innehar Woodsafe både CE märkning B-s1,d0 på
ytskikt och TG bevis på tändskydd och ytskikt K210/B-s1,d0.
Woodsafe brandskyddsimpregnerat trä och plywood är typgodkänt och CE-certifierat enligt
ovanstående beskrivning som K210/B-s1,d0 samt B-s1,d0 från 12 mm tjocklek och grövre.
Tidigare nationell jämförelse av brandkrav
Euroklass
SverigeDanmark FinlandNorge
SpanienHolland
Tyskland
Frankrike England*
Officiellt
introducerat 2002
2004
2002
2003
2006
2003
2003
i byggnorm (år)
A1
A2NCNCNCNCM0
B
I
A
1/I
In1/Ut1M1
1/2.
B1M1
0
C
II
1/II
M2
2/3.
B1M2
1
D
III
B
2/-
In2/Ut2M3
B2M3/M4
3.
E
NC
M0NC
2006
1
4
A1NCNC
A2M0/M1LC
B2
UC
F
B3
UC
Huvudgrupp utan tillägg s (rök) och d (droppar). I Sverige är alltid ytskiktklass 1 B-s1,d0.
*NC = Obrännbart, LC = Begränsat brännbar (UK, Irland) © Woodsafe Timber Protection
BRANDKRAV I SVERIGE
Ytskikt på tändskydd
I BBR nämns ofta att ytskikt skall vara av klass
­B-s1,d0 fäst på tändskyddande beklädnad (K210).
Vad som menas med detta begrepp är att ytskiktet,
alltså det yttersta brandskyddet skall appliceras på
tändskyddande beklädnad. Om man t.ex. målar brandskyddsfärg på träets yta så applicerar man det på
brännbart underlag. Det enda sättet att uppfylla kravet
”ytskikt skall fästas på A2-s1,d0 eller tändskyddande
beklädnad är att välja typgodkänt trä eller plywood
enligt certifiering K210/B-s1,d0. Enligt CPD direktivet (89/1066 EEG) material jämställs materialets
olika egenskaper, inte brännbarhet. Som exempel
är kravet ytskikt B-s1,d0 fäst på A2 jämställd med
tändskyddande beklädnad (K210) som alltid har ett
ytskikt B-s1,d0.
Fasadkrav
Br1 byggnader med fler än två våningar har krav på
SP-Fire 105 och NT-Fire 054 EXT, kravet förekommer även i tvåvåningshus med loftgångar då dessa
fungerar som utrymningsväg. I BBR 5:631 regleras
detta utifrån BVL, särskilda åtgärder kan tillämpas,
t.ex. automatiska sprinklers, men dessa ska då vara
godkända enligt SBF 120 och monterade på sådant
sätt att fasadbrand förhindras. Att använda boendesprinkler inomhus som enda brandtekniska åtgärd
är felaktigt utifrån BBR 5:235, 5:631 samt kapitel 1
och 2 och Läsanvisningar i BBR.
Brandtest SP-Fire 105 är en fullskalig konstruktionsbrandprovning som simulerar brand ut ifrån fönster, men
tyngdpunkten ligger på att fasaden ska klara brandbelastningen oavsett om branden startar inomhus eller utomhus.
Till skillnad från konstruktionsprovningen SP-Fire 105 är
inte B-s1,d0 tillräcklig eftersom det endast är en ytskiktsprovning. I Norge godkänns B-s3,d0 utomhus, men inte i
Sverige, där kravet entydigt är SP-Fire 105.
Fasadkravet berör och reglerar:
Brandspridning i fasadkonstruktionen
Brandspridning längs fasadytan
Brandavskiljande funktion gentemot
andra brandceller
Nedfallande delar
Även andra faktorer som brandspridning ut genom fönster regleras. Åtgärder med boendesprinkler, automatiska
fönsterluckor m.fl., utesluter dock inte att kravet på SPFire 105 kvarstår.
Övriga krav
Övriga krav på trä kan gälla skärmtak över läktare, entré,
balkong samt trädekor på fasad.
OLIKA BRANDSKYDDSMETODER
Naturliga egenskaper och förutsättningar hos träslag och
skivmaterial påverkar resultatet av impregneringen.
Ytbehandling med expanderande
brandskyddsfärg
Färgen appliceras på träets yta och bildar ett färgskikt av
varierade tjocklek, beroende på fabrikat används 300-600 gram
per kvadrat för att uppnå B-s1,d0. Tändskyddande beklädnad
kan inte uppfyllas eftersom färgen är ytskikt. Brandskyddsfärg
kan används inomhus men bör inte ­användas utomhus på grund
av hygroskopiska egenskaper. Brandskyddsfärg bör ej heller
användas i applikationer med högt slitage och nötning, t.ex.
idrottshallar. Brandskyddsfärg fungerar endast tillsammans med
en bärare. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan ytskikt och
t.ex. konstruktion såsom EI60. Ser man till EI60 så gäller godkännandet konstruktionen som brandprovats, inte enskild färg
på spegeldörr av t.ex. 10 mm trä. Ytskikt uppfylls av många
produkter, men det är fortfarande ytskikt och inte tändskydd.
Ytbehandling genom sprayning,
doppning, rollning eller borstning
Dessa appliceringsmetoder ger inte permanent brandskydd på
nytt trä eller plywood eftersom impregneringen endast fixeras i
de yttersta träfibrerna. Viss ytskiktklass kan uppnås men beroende på skillnader i träslag, ytstruktur, fuktkvot och densitet är
det mycket svårt att verifiera upptagen mängd brandskyddsmedel.
Impregnering
Med impregnering avses vakuum- och tryckimpregnering.
Mängden tillfört brandskyddsmedel datorövervakas under hela
processen. Endast vakuum- och tryckimpregnering kan säkerställa ett fullgott brandskydd och är den enda process som enligt
BVL kan certifieras såsom Typgodkänd eller CE märkt.
EGENSKAPER HOS
BRANDSKYDDSMEDEL
Det förekommer olika typer av brandskyddsmedel på marknaden och olika fabrikat kan ha samma brandklassificering.
Flera viktiga faktorer måste beaktas, t.ex. korrosiva egenskaper,
hygroskopiska egenskaper, rökutveckling, mm. Hygroskopiska brandskyddsmedel löses upp i fuktig miljö och kan leda
till allvarliga konsekvenser, t.ex. korrosion i fästmaterial eller
nedbrytning av limning i plywood vilket är mycket allvarligt
om den används i golv- eller takkonstruktioner.
Woodsafe använder brandskyddsmedlet Dricon® som
kan visa upp omfattande oberoende data som verifierar att
brandskyddsmedlet i sig självt inte bidrar till korrosion, ökad
rökutveckling eller negativ hygroskopisk påverkan. Dricon® är
marknadens mest beprövade och väldokumenterade brandskyddsmedel och har använts globalt i mer än 25 år. Den brandhämmande substansen som tillförts under impregneringsprocessen aktiveras vid värmepåverkan varvid vatten och koldioxid
bildas som effektivt stör balansen mellan brännbara gaser, s.k.
pyrolysgaser. Resultatet av detta är att träet endast får en kolande
­effekt i stället för okontrollerad brandspridning som vid obehandlat trä. Brandskyddsmedlet som är fixerat inuti träets cellstruktur
är okänsligt för mekanisk nötning, naturliga rörelser, m.m.
TABELL 1
Genomsnittlig styrka uttryckt i procent av ett obehandlat kontrollprov
Typ av
BEHANDLING
TorktemperaturBrotthållfashetElasticitets-Hållfasthet
i ˚C
modul
Snitt av fyra
oorganiska
saltimpregneringar
som finns i
handeln
25
93
99
81
60
81
91
64
92
58
86
34
Dricon
25
99
106
89
60
101
102
63
92
91
103
87
®
TABELL 2
Obehandlat trä
RÖKDENSITET
0
Dricon® -behandlat trä
25 50 75 100
Prov – Obehandlad
rödek
Plywood av
Douglasgran
Southern Pine
Hemlocksgran
Amerikansk gran
Douglasgranträ
TABELL 3
% FUKTINNEHÅLL
120
Konventionell
oorganisk
behandling
100
80
60
40
Dricon® -behandlat trä
Obehandlat trä
20
0
70 75 80 RELATIV FUKTIGHET %
TABELL 4
85 90
95
MPY
0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.0
0.45
0.39
Aluminium
0.32
0.31
Kolstål
0.15
0.17
Galvaniserat
Koppar
Röd mässing
0.12
0.25
0.08
0.04
< Mindre än 2 % av >
gränsvärdet
Dricon® -behandlat trä
Obehandlat trä
Gränsvärde 25 MPY
CERTIFIERING AV
WOODSAFES PRODUKTER
Woodsafe Timber Protections produkter, som
impregneras med Dricon®, innehar ett flertal
nationella och internationella certifieringar.
Dricon® kommer ursprungligen från USA och
har sitt europeiska center i England.
Woodsafes certifieringar:
WOODSAFES IMPREGNERINGSANLÄGGNING ÄR
UNIK I UTFÖRANDE I VÄRLDEN.
WOODSAFES
PROCESSIMPREGNERING
Woodsafe Timber Protection har en vakuum-/tryckimpregneringsanläggning som designats och utvecklats av Arch
Timber Protection. Anläggning mäter och analyserar hela
processen för att säkerställa att rätt mängd brandskyddsmedel tillförs.
Processen bygger på tänkande i kubik
Mängden brandskyddsmedel som tillförs beräknas utifrån
att hela massan impregneras, inte bara ytan. Därigenom
uppnås klassificeringen K210/B-s1,d0 (tändskyddande
beklädnad med ytskikt B-s1,d0) på materialets alla sidor
och genom hela materialet så långt det är möjligt.
Innan impregneringen utförs tas stickprover ut, fuktkvoten mäts och volymen beräknas. När volymen är fastställd
programmeras dataövervakningen för att önskad brandklass ska uppnås, t.ex. B-s1,d0, C-s2,d0, SP-Fire 105.
Under processens gång omges träet av vakuum under fastställd tid, därefter transporteras brandskyddsmedlet långt
in i materialets cellstruktur med hjälp av tryck, avslutningsvis omges materialet av eftervakuum för avlägsnande av
överflödigt brandskyddsmedel. Efter processen fixeras
brandskyddsmedlet genom torkning i speciella torkkammare. Avslutningsvis arkiveras hela processen i en databas
vilket möjliggör återgång till specifika projekt.
Även med denna process kan det ibland vara svårt att
uppnå rätt mängd brandskyddsmedel vilket ibland resulterar i att vi måste impregnera träet två gånger.
Typgodkännande enligt
K210/B-s1,d0 på massivträ
och plywood från 12 mm och grövre, TG nr. 0263/08
CE-certifiering enligt B-s1,d0 på massivträ 12 mm och grövre, SE0243/09
CE-certifiering enligt B-s1,d0 på plywood 12 mm och grövre,
SE0268/09
Tekniskt godkännande enligt
SP-Fire 105, fasadkrav Br1
Tekniskt godkännande enligt
NT-Fire 054, beständighet.
Typgodkänd enligt SP-Fire 105,
NT-Fire 054 EXT som är fasadkrav
i Br1 byggnader överstigande 2
våningar. TG nr. 0263/08.
Hela tillverkningsprocessen tillverkningskontrolleras av SP TRÄTEK 1002.
TG NR 0263/08. Woodsafes produkter
är typgodkända och CE-märkta.
Wooodsafe Timber Protection
Fågelbacken brandövningsplats
725 95 Västerås
tfn 021-147273
fax 021-305701
www.woodsafe.se