Program Språkdag Malmö 29 mars

Transcription

Program Språkdag Malmö 29 mars
SPRÅKLÄRARNAS RIKSFÖRBUND HÄLSAR VÄLKOMMEN TILL
SPRÅKDAG I MALMÖ
1
Välkommen till Malmö
och
SPRÅK - BRON SOM FÖRENAR!
Språklärarnas riksförbund är mycket glada att än en gång kunna bjuda in till Språkdag - i år med Malmö
som värdort för vårt arrangemang. Genom vår språkdag hoppas vi att du ska hitta just det du behöver för att
utvecklas och inspireras som språklärare samt att du ska få möjlighet att nätverka och träffa språklärare från
hela vårt avlånga land.
Än en gång har vi förmånen att samarbeta med Fortbildningsavdelningen vid Uppsala universitet och
deras kunniga medarbetare som i år även kan erbjuda ett kinesiskt seminarium med deras
nya medarbetare Hanna Sahlberg.
Vår andra samarbetspartner vid årets språkdagar är UR som i många år bistått oss språklärare med mycket
material för språkklassrummet. Det är därför extra roligt att vi i år får bekanta oss lite extra med varandra.
Keynote-talare
Som en grand finale på vårt språksmörgåsbord ger Mattias Ribbing en föreläsning om hur vi alla kan öva
upp vårt minne. Möt mannen som tränat sig till det som många inte trodde var möjligt - ett riktigt mästarminne!
Med väldokumenterade resultat i bagaget vill han förändra hela Sveriges syn på inlärning och kunskap. Var redo
att blicka in i en helt ny värld av möjligheter, där minnet inte längre är ett problem, utan något
du effektivt kan bemästra.
Genom denna föreläsning kan vi alla få verktyg att använda själva men förstås också verktyg att skicka med
våra språkelever. Hur kan vi använda minnesträning aktivt i språkklassrummet? Är du nyfiken på Mattias redan
nu kan du kan du gå in på hans hemsida: www.mattiasribbing.se
Vi ser fram emot att träffa er alla i Malmö!
Varmt välkommna!
Du finner en länk till anmälningsblanketten på www.spraklararna.se
Språklärarnas riksförbund
i samarbete med
UR och Fortbildningsavdelningen, Uppsala universitet.
2
Anmälan
VAD GÖR SPRÅKLÄRARNAS
RIKSFÖRBUND?
Vi hävdar de främmande språkens
ställning inom svenskt
utbildningsväsen.
Vi fångar upp opinionen bland
språklärarna och för den vidare.
Vi verkar för goda förutsäningar för
språkundervisning.
Vi verkar för förbärade
undervisningsmetoder och läromedel.
Vi verkar för kvalitativ
kompetensutveckling för språklärare.
Du anmäler dig elektroniskt genom att gå in på vår hemsida
www.spraklararna.se och klicka på anmälningslänken. Senaste
anmälningsdatum är 5 mars 2014. Anmälan är bindande.
Deltagaravgift
Deltagaravgiften inkluderar samtliga seminarier, deltagarmaterial, lunch,
kaffe samt tillträde till utställningen. Alla priser nedan är exklusive
moms.
För de skolor som anmäler minst fyra deltagare samtidigt debiteras tre
deltagaravgifter. De fyra bör vara medlemmar i Språklärarnas
riksförbund. I undantagsfall kan accepteras att endast två är
medlemmar. I det sistnämnda fallet debiteras två deltagaravgifter à 975
kronor och en à 1275.
En av dem informerar i meddelanderutan namnet på den fjärde
deltagaren samt e-postadress. Vid frågor kring anmälningsförfarandet
kontakta [email protected].
Vi främjar kontakter och samarbete
mellan språklärare och näringsliv och
mellan skola och högskola.
Vi verkar för internationalisering.
Medlem
975.00 SEK
Icke medlem
1275 SEK
Medlem pensionär
(medlem)
775 SEK
Praktisk information
BLI MEDLEM I
SPRÅKLÄRARNAS RIKSFÖRBUND
Du blir enkelt medlem i Språklärarnas
riksförbund genom a betala in 250
kr till vårt PlusGiro 3556-8. För
pensionerad lärare och studerande är
medlemsavgiften 125 kr.
Mer information om a bli medlem
hiar du här:
Konferensen äger rum lördag 29 mars i Malmö högskolas lokaler på
Nordenskiöldsgatan 10. Registreringen börjar kl. 09.00 och dagen
avslutas 16.30.
Middag fredag 28 mars
Vill du vara med på vår gemensamma middag fredag 28 mars kl. 19.00
på Restaurang Orkanen, Malmö högskola? Priset för middagen är 450
kr per kuvert (exklusive moms). Du bokar genom att kryssa för Middag i
anmälningsformuläret.
Byte av deltagare
Om du inte har möjlighet att själv delta, kan du överlåta din plats till en
kollega. Vi ber dig att kontakta Akademikonferens om detta blir aktuellt.
www.spraklararna.se/bli-medlem
3
Program lördag 29 mars
TID
09.00-09.45
PASS 1
09.45 10.35
Registrering, kaffe, besök på läromedelsutställning
ALLMÄNT
ENGELSKA
FRANSKA
SPANSKA
Mest likheter eller
skillnader? - Några
jämförelser mellan de
danska, finska, norska
och svenska
styrdokumenten i språk
Teaching Rhetorical
Style with the 2011
Subject Syllabus for
English: Objectives,
Theories, and Methods
Didactiser le
quotidien: les médias
sociaux en classe de
français
¿Cómo enseñar
contenidos culturales
en el aula de español
a alumnos de
secundaria?
Bo Lundahl
A1
Claire Hogarth
E1
Nicolas Manuguerra
F1
Mercedes Jiménez
Vilallonga
S1
10.3511.00
Besök på läromedelsutställning
PASS 2
11.0011.50
Bedömning i
språkämnena
Translanguaging: a
review of the research
on flexible language
use on students’
learning of additional
languages
Quatre petits tours
dans la France
d’aujourd’hui
Errores frecuentes y
estrategias de
comunicación en
interlengua
Gunnar Stenberg
A2
Tina Gunnarsson
E2
Florence Guery
F2
Juanma Higuera
S2
Lunch
11.5013.00
Lunch
Lunch
Lunch
Lunch
13.0014.00
Årsmöte
Språklärarnas
riksförbund
Årsmöte
Språklärarnas
riksförbund
Årsmöte
Språklärarnas
riksförbund
Årsmöte
Språklärarnas
riksförbund
PASS 3
14.0014.50
För ökad kvalitet inom
skola och undervisning
– information om det
nya utbildningsprogrammet Erasmus+
Drama Workshop
Francophonie(s): un
état des lieux
“Nos ponemos en forma
en Español: Crear
para aprender”
Ingrid Gran
A3
Maria Allström
E3
Véronique Simon
F3
Elvira Herrador Quero
S3
14.5015.15
Kaffe, besök på läromedelsutställning
PASS 4
15.1516.30
Så får du ett mästarminne
Mattias Ribbing
4
Program lördag 29 mars
TID
09.00-09.45
PASS 1
09.45 10.35
Registrering, kaffe, besök på läromedelsutställning
TYSKA
RYSKA/ MÄNNISKANS SPRÅK
YNGRE ÅLDRAR
KINESISKA/ ITALIENSKA
Deutsche Geschichte
in Geschichten,
Liedern und Gedichten
Nätverksträff: Ryska
Happy Hour
Inte bara tecken? Vad
kan man när man kan
kinesiska?
En diskussion om vad eleverna
behöver lära sig de första
åren i kinesiskundervisningen
Katrin Geneuss
T1
Elisabeth Poignant
R1
10.3511.00
Besök på läromedelsutställning
PASS 2
11.0011.50
Unterrichtsideen zum
sofortigen
Ausprobieren
Språks uppkomst,
spridning, död och
återuppståndelse
Fatima Khayari
YÅ1
Håkan Friberg
K1
Med språket i
uterummet
En aktiv workshop för alla
språklärare som någon gång
möter elever som ska lära sig
ett nytt språk.
Är allt man kan säga
om Kina sant?
Perspektiv från en
allmänreporter i
världens folkrikaste
land
Nina Brynielsson
T2
Jan Einarsson
M2
Lotta Carlegård
YÅ2
Hanna Sahlberg
K2
Lunch
11.5013.00
Lunch
Lunch
Lunch
Lunch
13.0014.00
Årsmöte
Språklärarnas
riksförbund
Årsmöte
Språklärarnas
riksförbund
Årsmöte
Språklärarnas
riksförbund
Årsmöte
Språklärarnas
riksförbund
PASS 3
14.0014.50
Ich hab noch einen
Koffer in Berlin – du
auch?
Skriftsystem och språk
som kulturbärare,
delmoment i kursen
Människans språk
Hur kan man skapa ett
varaktigt intresse för
språk i grundskolan?
Che italiano fa nei
manuali di italiano
lingua straniera?
Corina Löwe
T3
Gerd Carling
M3
Cecilia Lindblom
YÅ3
Entela Tabaku Sörman
I3
14.5015.15
Kaffe, besök på läromedelsutställning
PASS 4
15.1516.30
Så får du ett mästarminne
Mattias Ribbing
5
ALLMÄNT 1
ALLMÄNT 2
ALLMÄNT 3
Mest likheter eller skillnader? – Några jämförelser mellan de danska, finska, norska
Bedömning i språkämnena (A2)
För ökad kvalitet inom skola och
undervisning – information om det nya
och svenska styrdokumenten i språk ( A1)
Gunnar Stenberg
utbildningsprogrammet Erasmus+(A3)
Bo Lundahl
Begreppet bedömningsaspekter
används i alla ämnen. Vad innebär det
Ingrid Gran
De nordiska styrdokumenten i språk
och hur ser det ut för engelska,
utgår från GERS, Gemensam europeisk moderna språk och svenskt
referensram för språk: lärande,
teckenspråk för hörande? Föredraget
undervisning och bedömning. Det
behandlar kunskapskravens
skulle kunna innebära harmonisering
konstruktion och relationen till den
och ett stort mått av uniformitet, men
gemensamma europeiska
en närmre granskning av policytexterna referensramen och tar också upp det
visar att det finns tämligen stora
stödmaterial som finns tillgängligt på
skillnader, och i presentationen
skolverkets hemsida. Så tänkte jag
redovisas sådana skillnader såväl som också ta tillfället i akt att ta upp de
ett antal likheter.
Bo Lundahl är universitetlektor i
engelska med inriktning mot
nyheter som finns på språkområdet.
Gunnar Stenberg är språklärare i
botten, engelska och tyska för
språkdidaktik vid Fakulteten för lärande gymnasiet och grundskolan. Han har
och samhälle vid Malmö högskola. Han även varit skolledare på grundskola
är författare till Engelsk språkdidaktik
och gymnasium innan han 2009 kom
(Studentlitteratur, 2012) och en
till skolverket inför reformerna, där han
kommande bok, Texts, Topics and
Tasks – Teaching English in Years 4–6
(Studentlitteratur, 2014).
ansvarade för framtagandet av
grundskolans kursplaner i
språkämnena.
I föredraget, vars fokus ligger på
språklärare, ges information om det
nya utbildningsprogrammets syfte,
innehåll och möjligheter till
kompetensutveckling, samarbeten och
utbyten. Även ansökningsprocessen för
de strategiska partnerskapen
behandlas. Ett gott exempel visas på
hur man enkelt men effektivt kan arbeta
med internationalisering i skolan och
på vad ett sådant arbete i
förlängningen kan ge.
Ingrid Gran är utbildad ämneslärare
inom språk (engelska, italienska och
svenska) och marknadsföring inom
turism. Hon har varit verksam som
gymnasielärare i 26 år. Sedan tre år
tillbaka arbetar Ingrid som handläggare
på Universitets- och högskolerådets
internationella avdelning, tidigare
Internationella programkontoret.
Hennes ansvarsområde är mobiliteter
inom skola för lärare och personal. Ett
av hennes uppdrag är också att verka
för språkens ställning och utveckling
inom skolans
internationaliseringsarbete, bland annat
genom European Language Label.
6
ENGELSKA 1
ENGELSKA 2
ENGELSKA 3
Teaching Rhetorical Style with the 2011
Subject Syllabus for English: Objectives,
Translanguaging: a review of the research
on flexible language use on students’
Drama Workshop (E3)
Theories, and Methods (E1)
learning of additional languages (E2)
Maria Allström
In this workshop we will explore some
drama ideas and techniques which
Claire Hogarth
Tina Gunnarsson
This talk will examine references to
style in the 2011 subject syllabus for
This talk will focus on the effects of
English from the perspective of
translanguaging practices on students’
learning of additional foreign
contemporary rhetoric. Claire argues
that references to stylistic values such
languages. Recent research in different
multilingual and multicultural settings
as clarity, precision, variety, and, most
importantly, adaptation to purpose,
suggests that by allowing students to
genre, and context (a stylistic value
flexibly use and draw on all the
languages that they know, learning is
known as decorum or propriety in
classical rhetoric) indicate a new
maximized (Hornberger 2005) and
participant confidence and motivation
rhetorical orientation in the 2011
syllabus. Moreover, these references
is increased (Creese & Blackledge
suggest a renewed focus on form and
2010, Lin 1999). In this talk she will
present and explain the concept of
explicit language instruction that
mirrors a renewed interest in “sentence
translanguaging and provide an
overview of the results of recent
rhetorics” and classical methods for
teaching style in contemporary
research. She will end by making some
rhetoric. She describes some of the
suggestions of how we might
encourage our students to trans-
pedagogical concerns that characterise language in the English classroom in
this development and assess their
Swedish schools.
relevancy for writing instruction in
English in upper-secondary school. Claire Hogarth (PhD) is a lecturer in
English and language pedagogy at the
University of Örebro. She has extensive
experience as a teacher of rhetoric and
literature, in Sweden as well as
abroad. Her research within the field of
langauge pedagogy focuses on the
educational impact of rhetoric and
literary studies in the context of uppersecondary school.
Tina Gunnarsson is a post-graduate
student of English Language Education
(engelska med inriktning mot språkdidaktik) at Lund University. She is
working on a Fil.lic. thesis, which she
plans to submit at the end of this year.
She also teaches at Liljeborgsskolan in
Trelleborg.
Her main interest is how
multilingual students use their different
languages when faced with a writing
task in English, how they use the
languages that they know and for what
purposes.
7
could be useful in the English language
classroom. The activities will be
adaptable and suitable for various
levels and ages. Active participation is
required.
Maria Allström is an experienced
teacher and teacher trainer. She
produces professional development
courses, seminars and conferences for
teachers of English at Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala Universitet.
FRANSKA 1
FRANSKA 2
FRANSKA 3
Didactiser le quotidien: les médias sociaux
Quatre petits tours dans la France
d’aujourd’hui (F2)
Francophonie(s): un état des lieux (F3)
en classe de français. (F1)
Véronique Simon
Nicolas Manuguerra
Cette présentation proposera des
Florence Guery
Un livre. Au revoir là-haut de Pierre
Comment peut-on définir la
francophonie aujourd'hui? Quels sont
pistes concrètes qui permettront aux
Lemaitre, prix Goncourt 2013, dépeint
ses enjeux en France et dans le
enseignants intéressés d inclure les
médias sociaux (tout particulièrement
une réalité bien peu reluisante:
l’exploitation mercantile et politique de
monde, tant sur le plan politique que
social ou culturel? À travers des
Facebook et Twitter) dans leur
enseignement du français. Outils
la Première guerre mondiale.
La légalisation du mariage
exemples puisés dans l'actualité,
comme les interventions de la France
puissants de «didactisation» de la vie
homosexuel, qui existe déjà dans
en Afrique ou divers phénomènes
de tous les jours, les médias sociaux
nombre de pays européens, a suscité
permettent de faire entrer efficacement en 2013 débats et manifestations en
socio-culturels récents dans
l'hexagone, cette intervention se
la langue cible dans le quotidien des
apprenants.
propose d'explorer diverses facettes
du monde francophone en 2014.
France, pays pourtant réputé pour sa
laïcité. Pourquoi?
La nouvelle loi «contre le
Après avoir enseigné le français et
l'allemand dans différents pays,
système prostitutionnel» vise à faire
de la prostitution un délit donnant lieu
Véronique Simon, maître de
conférence en didactique des langues
Nicolas Manguerra est à présent
chargé de cours et doctorant en
à une amende payée par le client. Loi
à l'université d'Uppsala, au
département de la formation continue
littérature française à l'université
répressive pour les uns, courageuse
pour les autres.
d'Uppsala. Très attiré également par
les questions ayant trait à la
Un film, La marche, raconte
l’histoire d’une grande marche de
didactique des langues, Nicolas s'est
intéressé à différents de ces aspects
Marseille à Paris qui a en 1983 donné
comme par exemple l'utilisation de
naissance au mouvement SOS
Racisme. Trois adolescents et un curé
supports cinématographiques leur
didactisation, ainsi que l'inclusion des
de la banlieue lyonnaise seront rejoints
par 10 000 personnes. Leur aventure
médias sociaux en cours de langue.
finira à l’Élysée…
Florence Guery, enseignante de
français à l’Institut de Touraine,
spécialisée dans l’enseignement de la
langue et de la culture française aux
étrangers, s’intéresse plus
particulièrement aux implications de la
culture dans l’apprentissage d’une
langue étrangère.
8
pour l'internationalisation de l'école.
SPANSKA 1
SPANSKA 2
SPANSKA 3
¿Cómo enseñar contenidos culturales en el
aula de español a alumnos de secundaria?
Errores frecuentes y estrategias de
comunicación interlengua (S2)
“Nos ponemos en forma en Español: Crear
para aprender” (S3)
Juanma Higuera
Elvira Herrador Quero
Un profesor creativo es un profesor
(S1)
Mercedes Jiménez Vilallonga
Algunos profesores no se sienten
seguros al utilizar las herramientas
digitales o internet en el aula. Por otra
parte, hay alumnos que se muestran
tímidos al hablar una lengua extranjera.
Esta propuesta didáctica mostrará
cómo, con las actividades adecuadas,
podemos conseguir vencer estas
inseguridades y crear un entorno de
aprendizaje positivo para aprender
contenidos culturales y practicar las
destrezas lingüísticas.
En el marco de la Lingüística Aplicada
y desde un enfoque comunicativo en
la enseñanza de LL.EE, el análisis de la
producción escrita se presenta
como un método para clasificar y
describir estrategias de comunicación
que los aprendientes desarrollan en su
proceso de aprendizaje de la lengua.
Partiendo de la idea del error como
fenómeno inevitable y necesario para
el proceso de aprendizaje, el profesor
deberá hacer una valoración de qué
errores responden al desarrollo de
Mercedes Jiménez Vilallonga es
licenciada en Traducción e
Interpretación por la Universidad de
Granada y Licenciada en Filología
Inglesa por la Universidad Jaume I de
Castellón . Profesora de lengua
extranjera en educación secundaria en
España y en la actualidad asesora
que motiva a sus estudiantes y que
disfruta de su trabajo. En este taller, se
hablará sobre “el Clima Emocional en
el Aula” y se propondrán actividades
para las clases de español, de manera
que los estudiantes aprendan aspectos
gramaticales, comunicativos y
culturales de forma amena y divertida.
“La didáctica es el artificio universal para
enseñar las cosas a todos con rapidez,
alegría yeficacia”. Comenius (1592-1670)
estrategias de comunicación y qué
errores dependen de otros factores,
Contenido del taller:
como pueden ser la carencia de
determinadas herramientas
¿Cuándo ensenar?
lingüísticas, la falta de concentración o
la influencia de la lengua materna del
aprendiente o de otras lenguas que
¿Qué ensenar?
¿Cómo ensenar?
¿Qué sucede con la quinta destreza?
Malentidos culturales
Tipo de actividades
técnica docente del Ministerio de
este tenga en su haber lingüístico. Para a) Actividades más allá de las emociones.
ello proponemos el análisis de errores, b) Actividades con música
Educación de España en Estocolmo.
pero no con el objeto de preverlos y
c) Actividades para la enseñanza de textos
evitarlos a toda costa, sino de utilizar el poéticos en el aula
potencial pedagógico del error y
Elvira Herrador Quero är utbildad vid
fomentar la consciencia lingüística en
los aprendientes.
universitetet i Granada och Antonio de
Nebrija i Madrid. Elvira är en av
Juanma Higuera Universitetsadjunkt i
spanska som skolämne och
författarna till böckerna Alegría, steg 3
språkdidaktik Uppsala universitet
och steg 4 (Liber Förlag). Dessutom har
hon skrivit “Cuadernos de Ejercicios
Avance B1-B2 “ (Övningsbok Avance
B1-B2) (Sgel Förlag). Hon har hållit
kurser i Sverige, Argentina, Brasilien
och Spanien. Elvira är idag verksam
som spansklärare och directora técnica
för den spanska sektionen på Svenska
Skolan i Fuengirola, Spanien.
9
TYSKA 1
TYSKA 2
TYSKA 3
Deutsche Geschichte in Geschichten,
Liedern und Gedichten (T1)
Unterrichtsideen zum sofortigen
Ausprobieren (T2)
Ich hab noch einen Koffer in Berlin – du
auch? (T3)
Katrin Geneuss
Mauerfall? Kalter Krieg? Antifasch-
Nina Brynielsson
Unterrichtsideen zum sofortigen
Corina Löwe
Vorgestellt wird ein Onlineprojekt, bei
ismus? Der praktisch ausgerichtete
Ausprobieren. Ein Workshop, in
dem die Schüler mit Hilfe ihrer
Workshop wendet sich an Grundschul- dessen Mittelpunkt z.B. Bewegungs-,
sowie Gymnasiallehrer. Anhand
Kommunikations-, Kennenlernen- und
Computer oder Tablet-Computer
Berlin entdecken können, ergänzt
einfacher Texte von beispielsweise
Nena oder Erich Kästner werden
Grammatik-Übungen stehen.
durch einige Unterrichtsideen für
Kinder- und Jugendbücher, die
Eckdaten der deutschen Geschichte
Nina Brynielsson arbeitet als
besonders für Sprachanfänger
thematisiert, die Neugierde wecken
und Sprachkenntnisse vertiefen.
Grundschullehrerin an der Södra
Ängby-Schule in Bromma/Stockholm
geeignet sind.
Katrin Geneuss unterrichtet Englisch,
Corina Löwe arbeitet als Lektorin an
der Linné-Universität Växjö. Aktuell ist
Deutsch, Spanisch und "Människans
sie an der Erstellung von Blended-
Språk" an der Katedralschule in
Uppsala.
Learning-Unterrichtsmaterialien zum
Thema "Landeskunde Berlin" beteiligt.
10
RYSKA 1
Nätverksträff ryska (R1)
Elisabeth Poignant
Nätverksträff för alla rysklärare.
Samtal, presentationer och
diskussioner av läromedel och eget
material i mån av tid.
Moderator: Elisabeth Poignant.
MÄNNISKANS
SPRÅK 2
Språks uppkomst, spridning, död och
återuppståndelse (M2)
Jan Einarsson
Jan Einarsson är språksociolog och
professor emeritus i nordiska språk vid
Lunds universitet. Han har varit
lärarutbildare, vetenskaplig ledare för
Nationella forskarskolan i svenska
med didaktisk inriktning och har
författat en rad böcker, senast Språket
och språkarna.
MÄNNISKANS
SPRÅK 3
Skriftsystem och språk som kulturbärare,
delmoment i kursen Människans språk
(M3)
Gerd Carling
Gerd Carling är forskare och lärare i
lingvistik, docent i allmänlingvistik
sedan 2008. Förutom i forskning inom
historisk lingvistik och sociolingvistik
är hon engagerad i utveckling av
undervisningsmaterial, bl a som en av
redaktörerna för boken Språket,
människan och världen, en lärobok i
ämnet Människans språk som kommit
ut på Studentlitteratur 2013.
11
YNGRE ÅLDRAR 1
YNGRE ÅLDRAR 2
YNGRE ÅLDRAR 3
Happy Hour (YÅ1)
Med språket i uterummet (YÅ2)
Hur kan man skapa ett varaktigt intresse
för språk i grundskolan? (YÅ3)
Fatima Khayari
Lotta Carlegård
Fatima Khayari, mediepedagog på
UR berättar om hur, vad och varför du
Komplettera din undervisning med
utomhuspedagogik! Låt platsen och
Cecilia Lindblom
Cecilia Lindholm undervisar på
som F-6-lärare ska viga minst en
världen utanför klassrumet bli en del
Ringsbergskolan i Växjö. I juli 2013
timme per vecka åt rörlig bild och ljud
tillsammans med dina elever. Tv och
av lärmiljön, låt sinnena få vara med,
lyft fram den tysta kunskapen och
blev hon förstelärare i språkdidaktik,
och har då ansvar för att utveckla
radio stimulerar flera sinnen och gör
det lättare att som grupp ta avstamp i
låt språket bli ett verktyg för lärande.
Få svar på frågorna om vad vi kan
undervisningen i engelska och
moderna språk. Undervisningen har
en och samma upplevelse. Använder
göra utomhus, hur vi kopplar aktiviteter
belönats med European Label vid två
du dig av UR:s material får du
dessutom lektionsupplägg och
i uterummet till kursmålen, varför vi ska
lämna klassrummet, när ska vi göra
tillfällen 2009 och 2013. Den senaste
utmärkelsen fick Ringbergsskolan för
arbetsblad till dina lektioner. det och var kan vi vara om vi inte har
Förhoppning är att den här timmen ska tillgång till grönområden?
sina språksamlingar i åk 3-5, där alla
elever får bekanta sig med spanska,
inspirera och fylla på dig som pedagog
franska och tyska. Språksamlingarna
En genomgång av aktuell forskning
och hon kommer att visa både våra
populäraste program och kommande
och olika möjligheter till fortbildning
presenteras också för dig som vill veta
har lett till att alla elever väljer ett
modernt språk för åk 6-9 och sv/en har
nyheter inom radio och TV. Varmt
välkommen!
mer.
kunnat avskaffas.
Lotta Carlegård förespråkar
ett lärande där utomhuspedagogiken
kompletterar den traditionella
undervisningen och där platsen och
världen utanför klassrumet har stor
betydelse för lärandet.
Lotta är lärare i sv/en åk 4-9 och
författare till Att lära in engelska ute.
Hon är anställd i Falu kommun och
driver företaget Klassrum utan väggar
och jobbar med olika projekt,
fortbildning för pedagoger och är
numera även student vid Nationellt
centrum för utomhuspedagogik i
Linköping.
12
KINESISKA 1
KINESISKA 2
ITALIENSKA 3
Inte bara tecken? Vad kan man när man
kan kinesiska? En diskussion om vad
Är allt man kan säga om Kina sant?
Perspektiv från en allmänreporter i
Che italiano fa nei manuali di italiano lingua
straniera?(I3)
eleverna behöver lära sig de första åren i
världens folkrikaste land( K2)
Hanna Sahlberg
Entela Tabaku Sörman
La scelta di una varietà di italiano da
Håkan Friberg
Kina tar plats i svenska klassrum, både
presentare nella classe di apprendenti
Att en elev med svenska eller annat
indoeuropeiskt språk behöver längre
genom sitt språk och genom vårt
ökade behov av kunskap om en allt
stranieri è un problema oggi più che
mai attuale, visto il noto cambiamento
tid för att lära sig kinesiska än andra
språk är uppenbart. Det tar längre tid
mer framträdande global aktör. Om
språket och kulturen i ett samhälle
del panorama sociolinguistico
dell’italiano che è passato da una
att nå en viss funktionell nivå än om du
med stora avstånd mellan
lingua scritta ad una lingua parlata da
försöker lära dig ett språk som är
närmare besläktat med svenskan.
handelsstädernas östkust och
Himalayas högplatå - och djupa klyftor
tutti. La mia discussione si focalizza
sulla questione di quale sia l’italiano
Därför har Skolverket beslutat införa
modifierade ämnes- och kursplaner för
mellan rik och fattig. dei manuali degli ultimi anni e presenta
i risultati dello spoglio che ho eseguito
kinesiskan i svenska grund- och
Hanna Sahlberg är projektledare på
su manuali pubblicati in Svezia e in
gymnasieskolor.
Fortbildningavdelningen vid Uppsala
universitet med uppgift att påbörja en
Italia, con l’intento di rilevare fenomeni
di cambiamento morfo-sintattico
Men vad är det eleverna behöver lära
sig? Vad är det egentligen som tar
satsning på fortbildning för
kinesiskalärare. Hanna är journalist och
dell’italiano.
längre tid? Vad innebär det att kunna
har studerat kinesiska och varit delvis
Entela Tabaku Sörman är doktorand i
kinesiska? Vilka kunskaper och
färdigheter är det konkret fråga om? Vi
bosatt i Kina sedan början av 2000talet. 2006 grundade hon Sveriges
italienskt språkvetenskap vid
Institutionen för romanska och
diskuterar fonologi, fonetik, morfologi,
syntax, verbsystem, skriftsystem,
Radios Kinakontor i Peking och
arbetade under fem år som dess första
klassiska språk, vid Stockholms
universitet, och lärare i italienska och
pragmatik.
korrespondent. engelska på Internationella Gymnasiet
kinesiskundervisningen. (K1)
Håkan Friberg har mångårig erfarenhet
i Uppsala. Till hösten disputerar hon
med en avhandling om italienskan i
av undervisning i kinesiska och är
också författare till läromedlet Lai ba.
läroböcker publicerade i Sverige och i
Italien de sista tio åren.
Han är dessutom kontaktperson för
kinesiska i Språklärarnas riksförbund.
13