Program Språkdag Malmö 29 mars
Transcription
Program Språkdag Malmö 29 mars
SPRÅKLÄRARNAS RIKSFÖRBUND HÄLSAR VÄLKOMMEN TILL SPRÅKDAG I MALMÖ 1 Välkommen till Malmö och SPRÅK - BRON SOM FÖRENAR! Språklärarnas riksförbund är mycket glada att än en gång kunna bjuda in till Språkdag - i år med Malmö som värdort för vårt arrangemang. Genom vår språkdag hoppas vi att du ska hitta just det du behöver för att utvecklas och inspireras som språklärare samt att du ska få möjlighet att nätverka och träffa språklärare från hela vårt avlånga land. Än en gång har vi förmånen att samarbeta med Fortbildningsavdelningen vid Uppsala universitet och deras kunniga medarbetare som i år även kan erbjuda ett kinesiskt seminarium med deras nya medarbetare Hanna Sahlberg. Vår andra samarbetspartner vid årets språkdagar är UR som i många år bistått oss språklärare med mycket material för språkklassrummet. Det är därför extra roligt att vi i år får bekanta oss lite extra med varandra. Keynote-talare Som en grand finale på vårt språksmörgåsbord ger Mattias Ribbing en föreläsning om hur vi alla kan öva upp vårt minne. Möt mannen som tränat sig till det som många inte trodde var möjligt - ett riktigt mästarminne! Med väldokumenterade resultat i bagaget vill han förändra hela Sveriges syn på inlärning och kunskap. Var redo att blicka in i en helt ny värld av möjligheter, där minnet inte längre är ett problem, utan något du effektivt kan bemästra. Genom denna föreläsning kan vi alla få verktyg att använda själva men förstås också verktyg att skicka med våra språkelever. Hur kan vi använda minnesträning aktivt i språkklassrummet? Är du nyfiken på Mattias redan nu kan du kan du gå in på hans hemsida: www.mattiasribbing.se Vi ser fram emot att träffa er alla i Malmö! Varmt välkommna! Du finner en länk till anmälningsblanketten på www.spraklararna.se Språklärarnas riksförbund i samarbete med UR och Fortbildningsavdelningen, Uppsala universitet. 2 Anmälan VAD GÖR SPRÅKLÄRARNAS RIKSFÖRBUND? Vi hävdar de främmande språkens ställning inom svenskt utbildningsväsen. Vi fångar upp opinionen bland språklärarna och för den vidare. Vi verkar för goda förutsäningar för språkundervisning. Vi verkar för förbärade undervisningsmetoder och läromedel. Vi verkar för kvalitativ kompetensutveckling för språklärare. Du anmäler dig elektroniskt genom att gå in på vår hemsida www.spraklararna.se och klicka på anmälningslänken. Senaste anmälningsdatum är 5 mars 2014. Anmälan är bindande. Deltagaravgift Deltagaravgiften inkluderar samtliga seminarier, deltagarmaterial, lunch, kaffe samt tillträde till utställningen. Alla priser nedan är exklusive moms. För de skolor som anmäler minst fyra deltagare samtidigt debiteras tre deltagaravgifter. De fyra bör vara medlemmar i Språklärarnas riksförbund. I undantagsfall kan accepteras att endast två är medlemmar. I det sistnämnda fallet debiteras två deltagaravgifter à 975 kronor och en à 1275. En av dem informerar i meddelanderutan namnet på den fjärde deltagaren samt e-postadress. Vid frågor kring anmälningsförfarandet kontakta [email protected]. Vi främjar kontakter och samarbete mellan språklärare och näringsliv och mellan skola och högskola. Vi verkar för internationalisering. Medlem 975.00 SEK Icke medlem 1275 SEK Medlem pensionär (medlem) 775 SEK Praktisk information BLI MEDLEM I SPRÅKLÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du blir enkelt medlem i Språklärarnas riksförbund genom a betala in 250 kr till vårt PlusGiro 3556-8. För pensionerad lärare och studerande är medlemsavgiften 125 kr. Mer information om a bli medlem hiar du här: Konferensen äger rum lördag 29 mars i Malmö högskolas lokaler på Nordenskiöldsgatan 10. Registreringen börjar kl. 09.00 och dagen avslutas 16.30. Middag fredag 28 mars Vill du vara med på vår gemensamma middag fredag 28 mars kl. 19.00 på Restaurang Orkanen, Malmö högskola? Priset för middagen är 450 kr per kuvert (exklusive moms). Du bokar genom att kryssa för Middag i anmälningsformuläret. Byte av deltagare Om du inte har möjlighet att själv delta, kan du överlåta din plats till en kollega. Vi ber dig att kontakta Akademikonferens om detta blir aktuellt. www.spraklararna.se/bli-medlem 3 Program lördag 29 mars TID 09.00-09.45 PASS 1 09.45 10.35 Registrering, kaffe, besök på läromedelsutställning ALLMÄNT ENGELSKA FRANSKA SPANSKA Mest likheter eller skillnader? - Några jämförelser mellan de danska, finska, norska och svenska styrdokumenten i språk Teaching Rhetorical Style with the 2011 Subject Syllabus for English: Objectives, Theories, and Methods Didactiser le quotidien: les médias sociaux en classe de français ¿Cómo enseñar contenidos culturales en el aula de español a alumnos de secundaria? Bo Lundahl A1 Claire Hogarth E1 Nicolas Manuguerra F1 Mercedes Jiménez Vilallonga S1 10.3511.00 Besök på läromedelsutställning PASS 2 11.0011.50 Bedömning i språkämnena Translanguaging: a review of the research on flexible language use on students’ learning of additional languages Quatre petits tours dans la France d’aujourd’hui Errores frecuentes y estrategias de comunicación en interlengua Gunnar Stenberg A2 Tina Gunnarsson E2 Florence Guery F2 Juanma Higuera S2 Lunch 11.5013.00 Lunch Lunch Lunch Lunch 13.0014.00 Årsmöte Språklärarnas riksförbund Årsmöte Språklärarnas riksförbund Årsmöte Språklärarnas riksförbund Årsmöte Språklärarnas riksförbund PASS 3 14.0014.50 För ökad kvalitet inom skola och undervisning – information om det nya utbildningsprogrammet Erasmus+ Drama Workshop Francophonie(s): un état des lieux “Nos ponemos en forma en Español: Crear para aprender” Ingrid Gran A3 Maria Allström E3 Véronique Simon F3 Elvira Herrador Quero S3 14.5015.15 Kaffe, besök på läromedelsutställning PASS 4 15.1516.30 Så får du ett mästarminne Mattias Ribbing 4 Program lördag 29 mars TID 09.00-09.45 PASS 1 09.45 10.35 Registrering, kaffe, besök på läromedelsutställning TYSKA RYSKA/ MÄNNISKANS SPRÅK YNGRE ÅLDRAR KINESISKA/ ITALIENSKA Deutsche Geschichte in Geschichten, Liedern und Gedichten Nätverksträff: Ryska Happy Hour Inte bara tecken? Vad kan man när man kan kinesiska? En diskussion om vad eleverna behöver lära sig de första åren i kinesiskundervisningen Katrin Geneuss T1 Elisabeth Poignant R1 10.3511.00 Besök på läromedelsutställning PASS 2 11.0011.50 Unterrichtsideen zum sofortigen Ausprobieren Språks uppkomst, spridning, död och återuppståndelse Fatima Khayari YÅ1 Håkan Friberg K1 Med språket i uterummet En aktiv workshop för alla språklärare som någon gång möter elever som ska lära sig ett nytt språk. Är allt man kan säga om Kina sant? Perspektiv från en allmänreporter i världens folkrikaste land Nina Brynielsson T2 Jan Einarsson M2 Lotta Carlegård YÅ2 Hanna Sahlberg K2 Lunch 11.5013.00 Lunch Lunch Lunch Lunch 13.0014.00 Årsmöte Språklärarnas riksförbund Årsmöte Språklärarnas riksförbund Årsmöte Språklärarnas riksförbund Årsmöte Språklärarnas riksförbund PASS 3 14.0014.50 Ich hab noch einen Koffer in Berlin – du auch? Skriftsystem och språk som kulturbärare, delmoment i kursen Människans språk Hur kan man skapa ett varaktigt intresse för språk i grundskolan? Che italiano fa nei manuali di italiano lingua straniera? Corina Löwe T3 Gerd Carling M3 Cecilia Lindblom YÅ3 Entela Tabaku Sörman I3 14.5015.15 Kaffe, besök på läromedelsutställning PASS 4 15.1516.30 Så får du ett mästarminne Mattias Ribbing 5 ALLMÄNT 1 ALLMÄNT 2 ALLMÄNT 3 Mest likheter eller skillnader? – Några jämförelser mellan de danska, finska, norska Bedömning i språkämnena (A2) För ökad kvalitet inom skola och undervisning – information om det nya och svenska styrdokumenten i språk ( A1) Gunnar Stenberg utbildningsprogrammet Erasmus+(A3) Bo Lundahl Begreppet bedömningsaspekter används i alla ämnen. Vad innebär det Ingrid Gran De nordiska styrdokumenten i språk och hur ser det ut för engelska, utgår från GERS, Gemensam europeisk moderna språk och svenskt referensram för språk: lärande, teckenspråk för hörande? Föredraget undervisning och bedömning. Det behandlar kunskapskravens skulle kunna innebära harmonisering konstruktion och relationen till den och ett stort mått av uniformitet, men gemensamma europeiska en närmre granskning av policytexterna referensramen och tar också upp det visar att det finns tämligen stora stödmaterial som finns tillgängligt på skillnader, och i presentationen skolverkets hemsida. Så tänkte jag redovisas sådana skillnader såväl som också ta tillfället i akt att ta upp de ett antal likheter. Bo Lundahl är universitetlektor i engelska med inriktning mot nyheter som finns på språkområdet. Gunnar Stenberg är språklärare i botten, engelska och tyska för språkdidaktik vid Fakulteten för lärande gymnasiet och grundskolan. Han har och samhälle vid Malmö högskola. Han även varit skolledare på grundskola är författare till Engelsk språkdidaktik och gymnasium innan han 2009 kom (Studentlitteratur, 2012) och en till skolverket inför reformerna, där han kommande bok, Texts, Topics and Tasks – Teaching English in Years 4–6 (Studentlitteratur, 2014). ansvarade för framtagandet av grundskolans kursplaner i språkämnena. I föredraget, vars fokus ligger på språklärare, ges information om det nya utbildningsprogrammets syfte, innehåll och möjligheter till kompetensutveckling, samarbeten och utbyten. Även ansökningsprocessen för de strategiska partnerskapen behandlas. Ett gott exempel visas på hur man enkelt men effektivt kan arbeta med internationalisering i skolan och på vad ett sådant arbete i förlängningen kan ge. Ingrid Gran är utbildad ämneslärare inom språk (engelska, italienska och svenska) och marknadsföring inom turism. Hon har varit verksam som gymnasielärare i 26 år. Sedan tre år tillbaka arbetar Ingrid som handläggare på Universitets- och högskolerådets internationella avdelning, tidigare Internationella programkontoret. Hennes ansvarsområde är mobiliteter inom skola för lärare och personal. Ett av hennes uppdrag är också att verka för språkens ställning och utveckling inom skolans internationaliseringsarbete, bland annat genom European Language Label. 6 ENGELSKA 1 ENGELSKA 2 ENGELSKA 3 Teaching Rhetorical Style with the 2011 Subject Syllabus for English: Objectives, Translanguaging: a review of the research on flexible language use on students’ Drama Workshop (E3) Theories, and Methods (E1) learning of additional languages (E2) Maria Allström In this workshop we will explore some drama ideas and techniques which Claire Hogarth Tina Gunnarsson This talk will examine references to style in the 2011 subject syllabus for This talk will focus on the effects of English from the perspective of translanguaging practices on students’ learning of additional foreign contemporary rhetoric. Claire argues that references to stylistic values such languages. Recent research in different multilingual and multicultural settings as clarity, precision, variety, and, most importantly, adaptation to purpose, suggests that by allowing students to genre, and context (a stylistic value flexibly use and draw on all the languages that they know, learning is known as decorum or propriety in classical rhetoric) indicate a new maximized (Hornberger 2005) and participant confidence and motivation rhetorical orientation in the 2011 syllabus. Moreover, these references is increased (Creese & Blackledge suggest a renewed focus on form and 2010, Lin 1999). In this talk she will present and explain the concept of explicit language instruction that mirrors a renewed interest in “sentence translanguaging and provide an overview of the results of recent rhetorics” and classical methods for teaching style in contemporary research. She will end by making some rhetoric. She describes some of the suggestions of how we might encourage our students to trans- pedagogical concerns that characterise language in the English classroom in this development and assess their Swedish schools. relevancy for writing instruction in English in upper-secondary school. Claire Hogarth (PhD) is a lecturer in English and language pedagogy at the University of Örebro. She has extensive experience as a teacher of rhetoric and literature, in Sweden as well as abroad. Her research within the field of langauge pedagogy focuses on the educational impact of rhetoric and literary studies in the context of uppersecondary school. Tina Gunnarsson is a post-graduate student of English Language Education (engelska med inriktning mot språkdidaktik) at Lund University. She is working on a Fil.lic. thesis, which she plans to submit at the end of this year. She also teaches at Liljeborgsskolan in Trelleborg. Her main interest is how multilingual students use their different languages when faced with a writing task in English, how they use the languages that they know and for what purposes. 7 could be useful in the English language classroom. The activities will be adaptable and suitable for various levels and ages. Active participation is required. Maria Allström is an experienced teacher and teacher trainer. She produces professional development courses, seminars and conferences for teachers of English at Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala Universitet. FRANSKA 1 FRANSKA 2 FRANSKA 3 Didactiser le quotidien: les médias sociaux Quatre petits tours dans la France d’aujourd’hui (F2) Francophonie(s): un état des lieux (F3) en classe de français. (F1) Véronique Simon Nicolas Manuguerra Cette présentation proposera des Florence Guery Un livre. Au revoir là-haut de Pierre Comment peut-on définir la francophonie aujourd'hui? Quels sont pistes concrètes qui permettront aux Lemaitre, prix Goncourt 2013, dépeint ses enjeux en France et dans le enseignants intéressés d inclure les médias sociaux (tout particulièrement une réalité bien peu reluisante: l’exploitation mercantile et politique de monde, tant sur le plan politique que social ou culturel? À travers des Facebook et Twitter) dans leur enseignement du français. Outils la Première guerre mondiale. La légalisation du mariage exemples puisés dans l'actualité, comme les interventions de la France puissants de «didactisation» de la vie homosexuel, qui existe déjà dans en Afrique ou divers phénomènes de tous les jours, les médias sociaux nombre de pays européens, a suscité permettent de faire entrer efficacement en 2013 débats et manifestations en socio-culturels récents dans l'hexagone, cette intervention se la langue cible dans le quotidien des apprenants. propose d'explorer diverses facettes du monde francophone en 2014. France, pays pourtant réputé pour sa laïcité. Pourquoi? La nouvelle loi «contre le Après avoir enseigné le français et l'allemand dans différents pays, système prostitutionnel» vise à faire de la prostitution un délit donnant lieu Véronique Simon, maître de conférence en didactique des langues Nicolas Manguerra est à présent chargé de cours et doctorant en à une amende payée par le client. Loi à l'université d'Uppsala, au département de la formation continue littérature française à l'université répressive pour les uns, courageuse pour les autres. d'Uppsala. Très attiré également par les questions ayant trait à la Un film, La marche, raconte l’histoire d’une grande marche de didactique des langues, Nicolas s'est intéressé à différents de ces aspects Marseille à Paris qui a en 1983 donné comme par exemple l'utilisation de naissance au mouvement SOS Racisme. Trois adolescents et un curé supports cinématographiques leur didactisation, ainsi que l'inclusion des de la banlieue lyonnaise seront rejoints par 10 000 personnes. Leur aventure médias sociaux en cours de langue. finira à l’Élysée… Florence Guery, enseignante de français à l’Institut de Touraine, spécialisée dans l’enseignement de la langue et de la culture française aux étrangers, s’intéresse plus particulièrement aux implications de la culture dans l’apprentissage d’une langue étrangère. 8 pour l'internationalisation de l'école. SPANSKA 1 SPANSKA 2 SPANSKA 3 ¿Cómo enseñar contenidos culturales en el aula de español a alumnos de secundaria? Errores frecuentes y estrategias de comunicación interlengua (S2) “Nos ponemos en forma en Español: Crear para aprender” (S3) Juanma Higuera Elvira Herrador Quero Un profesor creativo es un profesor (S1) Mercedes Jiménez Vilallonga Algunos profesores no se sienten seguros al utilizar las herramientas digitales o internet en el aula. Por otra parte, hay alumnos que se muestran tímidos al hablar una lengua extranjera. Esta propuesta didáctica mostrará cómo, con las actividades adecuadas, podemos conseguir vencer estas inseguridades y crear un entorno de aprendizaje positivo para aprender contenidos culturales y practicar las destrezas lingüísticas. En el marco de la Lingüística Aplicada y desde un enfoque comunicativo en la enseñanza de LL.EE, el análisis de la producción escrita se presenta como un método para clasificar y describir estrategias de comunicación que los aprendientes desarrollan en su proceso de aprendizaje de la lengua. Partiendo de la idea del error como fenómeno inevitable y necesario para el proceso de aprendizaje, el profesor deberá hacer una valoración de qué errores responden al desarrollo de Mercedes Jiménez Vilallonga es licenciada en Traducción e Interpretación por la Universidad de Granada y Licenciada en Filología Inglesa por la Universidad Jaume I de Castellón . Profesora de lengua extranjera en educación secundaria en España y en la actualidad asesora que motiva a sus estudiantes y que disfruta de su trabajo. En este taller, se hablará sobre “el Clima Emocional en el Aula” y se propondrán actividades para las clases de español, de manera que los estudiantes aprendan aspectos gramaticales, comunicativos y culturales de forma amena y divertida. “La didáctica es el artificio universal para enseñar las cosas a todos con rapidez, alegría yeficacia”. Comenius (1592-1670) estrategias de comunicación y qué errores dependen de otros factores, Contenido del taller: como pueden ser la carencia de determinadas herramientas ¿Cuándo ensenar? lingüísticas, la falta de concentración o la influencia de la lengua materna del aprendiente o de otras lenguas que ¿Qué ensenar? ¿Cómo ensenar? ¿Qué sucede con la quinta destreza? Malentidos culturales Tipo de actividades técnica docente del Ministerio de este tenga en su haber lingüístico. Para a) Actividades más allá de las emociones. ello proponemos el análisis de errores, b) Actividades con música Educación de España en Estocolmo. pero no con el objeto de preverlos y c) Actividades para la enseñanza de textos evitarlos a toda costa, sino de utilizar el poéticos en el aula potencial pedagógico del error y Elvira Herrador Quero är utbildad vid fomentar la consciencia lingüística en los aprendientes. universitetet i Granada och Antonio de Nebrija i Madrid. Elvira är en av Juanma Higuera Universitetsadjunkt i spanska som skolämne och författarna till böckerna Alegría, steg 3 språkdidaktik Uppsala universitet och steg 4 (Liber Förlag). Dessutom har hon skrivit “Cuadernos de Ejercicios Avance B1-B2 “ (Övningsbok Avance B1-B2) (Sgel Förlag). Hon har hållit kurser i Sverige, Argentina, Brasilien och Spanien. Elvira är idag verksam som spansklärare och directora técnica för den spanska sektionen på Svenska Skolan i Fuengirola, Spanien. 9 TYSKA 1 TYSKA 2 TYSKA 3 Deutsche Geschichte in Geschichten, Liedern und Gedichten (T1) Unterrichtsideen zum sofortigen Ausprobieren (T2) Ich hab noch einen Koffer in Berlin – du auch? (T3) Katrin Geneuss Mauerfall? Kalter Krieg? Antifasch- Nina Brynielsson Unterrichtsideen zum sofortigen Corina Löwe Vorgestellt wird ein Onlineprojekt, bei ismus? Der praktisch ausgerichtete Ausprobieren. Ein Workshop, in dem die Schüler mit Hilfe ihrer Workshop wendet sich an Grundschul- dessen Mittelpunkt z.B. Bewegungs-, sowie Gymnasiallehrer. Anhand Kommunikations-, Kennenlernen- und Computer oder Tablet-Computer Berlin entdecken können, ergänzt einfacher Texte von beispielsweise Nena oder Erich Kästner werden Grammatik-Übungen stehen. durch einige Unterrichtsideen für Kinder- und Jugendbücher, die Eckdaten der deutschen Geschichte Nina Brynielsson arbeitet als besonders für Sprachanfänger thematisiert, die Neugierde wecken und Sprachkenntnisse vertiefen. Grundschullehrerin an der Södra Ängby-Schule in Bromma/Stockholm geeignet sind. Katrin Geneuss unterrichtet Englisch, Corina Löwe arbeitet als Lektorin an der Linné-Universität Växjö. Aktuell ist Deutsch, Spanisch und "Människans sie an der Erstellung von Blended- Språk" an der Katedralschule in Uppsala. Learning-Unterrichtsmaterialien zum Thema "Landeskunde Berlin" beteiligt. 10 RYSKA 1 Nätverksträff ryska (R1) Elisabeth Poignant Nätverksträff för alla rysklärare. Samtal, presentationer och diskussioner av läromedel och eget material i mån av tid. Moderator: Elisabeth Poignant. MÄNNISKANS SPRÅK 2 Språks uppkomst, spridning, död och återuppståndelse (M2) Jan Einarsson Jan Einarsson är språksociolog och professor emeritus i nordiska språk vid Lunds universitet. Han har varit lärarutbildare, vetenskaplig ledare för Nationella forskarskolan i svenska med didaktisk inriktning och har författat en rad böcker, senast Språket och språkarna. MÄNNISKANS SPRÅK 3 Skriftsystem och språk som kulturbärare, delmoment i kursen Människans språk (M3) Gerd Carling Gerd Carling är forskare och lärare i lingvistik, docent i allmänlingvistik sedan 2008. Förutom i forskning inom historisk lingvistik och sociolingvistik är hon engagerad i utveckling av undervisningsmaterial, bl a som en av redaktörerna för boken Språket, människan och världen, en lärobok i ämnet Människans språk som kommit ut på Studentlitteratur 2013. 11 YNGRE ÅLDRAR 1 YNGRE ÅLDRAR 2 YNGRE ÅLDRAR 3 Happy Hour (YÅ1) Med språket i uterummet (YÅ2) Hur kan man skapa ett varaktigt intresse för språk i grundskolan? (YÅ3) Fatima Khayari Lotta Carlegård Fatima Khayari, mediepedagog på UR berättar om hur, vad och varför du Komplettera din undervisning med utomhuspedagogik! Låt platsen och Cecilia Lindblom Cecilia Lindholm undervisar på som F-6-lärare ska viga minst en världen utanför klassrumet bli en del Ringsbergskolan i Växjö. I juli 2013 timme per vecka åt rörlig bild och ljud tillsammans med dina elever. Tv och av lärmiljön, låt sinnena få vara med, lyft fram den tysta kunskapen och blev hon förstelärare i språkdidaktik, och har då ansvar för att utveckla radio stimulerar flera sinnen och gör det lättare att som grupp ta avstamp i låt språket bli ett verktyg för lärande. Få svar på frågorna om vad vi kan undervisningen i engelska och moderna språk. Undervisningen har en och samma upplevelse. Använder göra utomhus, hur vi kopplar aktiviteter belönats med European Label vid två du dig av UR:s material får du dessutom lektionsupplägg och i uterummet till kursmålen, varför vi ska lämna klassrummet, när ska vi göra tillfällen 2009 och 2013. Den senaste utmärkelsen fick Ringbergsskolan för arbetsblad till dina lektioner. det och var kan vi vara om vi inte har Förhoppning är att den här timmen ska tillgång till grönområden? sina språksamlingar i åk 3-5, där alla elever får bekanta sig med spanska, inspirera och fylla på dig som pedagog franska och tyska. Språksamlingarna En genomgång av aktuell forskning och hon kommer att visa både våra populäraste program och kommande och olika möjligheter till fortbildning presenteras också för dig som vill veta har lett till att alla elever väljer ett modernt språk för åk 6-9 och sv/en har nyheter inom radio och TV. Varmt välkommen! mer. kunnat avskaffas. Lotta Carlegård förespråkar ett lärande där utomhuspedagogiken kompletterar den traditionella undervisningen och där platsen och världen utanför klassrumet har stor betydelse för lärandet. Lotta är lärare i sv/en åk 4-9 och författare till Att lära in engelska ute. Hon är anställd i Falu kommun och driver företaget Klassrum utan väggar och jobbar med olika projekt, fortbildning för pedagoger och är numera även student vid Nationellt centrum för utomhuspedagogik i Linköping. 12 KINESISKA 1 KINESISKA 2 ITALIENSKA 3 Inte bara tecken? Vad kan man när man kan kinesiska? En diskussion om vad Är allt man kan säga om Kina sant? Perspektiv från en allmänreporter i Che italiano fa nei manuali di italiano lingua straniera?(I3) eleverna behöver lära sig de första åren i världens folkrikaste land( K2) Hanna Sahlberg Entela Tabaku Sörman La scelta di una varietà di italiano da Håkan Friberg Kina tar plats i svenska klassrum, både presentare nella classe di apprendenti Att en elev med svenska eller annat indoeuropeiskt språk behöver längre genom sitt språk och genom vårt ökade behov av kunskap om en allt stranieri è un problema oggi più che mai attuale, visto il noto cambiamento tid för att lära sig kinesiska än andra språk är uppenbart. Det tar längre tid mer framträdande global aktör. Om språket och kulturen i ett samhälle del panorama sociolinguistico dell’italiano che è passato da una att nå en viss funktionell nivå än om du med stora avstånd mellan lingua scritta ad una lingua parlata da försöker lära dig ett språk som är närmare besläktat med svenskan. handelsstädernas östkust och Himalayas högplatå - och djupa klyftor tutti. La mia discussione si focalizza sulla questione di quale sia l’italiano Därför har Skolverket beslutat införa modifierade ämnes- och kursplaner för mellan rik och fattig. dei manuali degli ultimi anni e presenta i risultati dello spoglio che ho eseguito kinesiskan i svenska grund- och Hanna Sahlberg är projektledare på su manuali pubblicati in Svezia e in gymnasieskolor. Fortbildningavdelningen vid Uppsala universitet med uppgift att påbörja en Italia, con l’intento di rilevare fenomeni di cambiamento morfo-sintattico Men vad är det eleverna behöver lära sig? Vad är det egentligen som tar satsning på fortbildning för kinesiskalärare. Hanna är journalist och dell’italiano. längre tid? Vad innebär det att kunna har studerat kinesiska och varit delvis Entela Tabaku Sörman är doktorand i kinesiska? Vilka kunskaper och färdigheter är det konkret fråga om? Vi bosatt i Kina sedan början av 2000talet. 2006 grundade hon Sveriges italienskt språkvetenskap vid Institutionen för romanska och diskuterar fonologi, fonetik, morfologi, syntax, verbsystem, skriftsystem, Radios Kinakontor i Peking och arbetade under fem år som dess första klassiska språk, vid Stockholms universitet, och lärare i italienska och pragmatik. korrespondent. engelska på Internationella Gymnasiet kinesiskundervisningen. (K1) Håkan Friberg har mångårig erfarenhet i Uppsala. Till hösten disputerar hon med en avhandling om italienskan i av undervisning i kinesiska och är också författare till läromedlet Lai ba. läroböcker publicerade i Sverige och i Italien de sista tio åren. Han är dessutom kontaktperson för kinesiska i Språklärarnas riksförbund. 13