Valpens utveckling, del 1

BETEENDE
Valpens utveckling
-del ett från livmodern till åtta veckor
Äntligen kommer valpen hem till
dig, åtta veckor gammal och mogen att börja sitt nya liv. Men har
du funderat på vilken betydelse
tiden hos uppfödaren har haft
och vilken betydelse ditt förhållningssätt till valpen under den
närmsta tiden kommer att ha?
Alla upplevelser valpen får, såväl
positiva som negativa fram tills
den blir tolv veckor gammal kommer att ha mycket stor påverkan
på resten av hundens liv.
Valpens tidiga uteckling
Denna artikel vill belysa hur viktigt det är för
uppfödare men också för alla valpköpare, att
ha kunskap om valpens utveckling och vilken betydelse hanteringen av såväl tik som
valpar har på den enskilda hundens framtida
liv. Förhoppningsvis får SKK-anslutna uppfödare denna information via sin organisation och rasklubb men det är viktigt att det
tas upp till diskussion med jämna mellanrum
för saker glöms bort.
Dessutom finns alla uppfödare av blandraskullar, hur mycket vet de? Då gäller det
att vi som valpköpare utövar vår konsumentmakt genom att ställa frågor. Du som köpare
tar ansvar för en levande individ och ni ska
förhoppningsvis dela liv i 10-15 år, är det
då inte viktigt att ha kunskap om denna individs start i livet och vad det kan innebära
för framtiden?
Arv och miljö
Hur just din valp kommer att utvecklas beror
naturligtvis mycket på dess arv och gener.
Men den utvecklingen kan förstärkas, dämpas eller förbli relativt oförändrad beroende
på vad valpen utsätts för under sin tidiga
utveckling.
Olika raser har olika genetiskt bestämda
förutsättningar, eller egenskaper för att t.ex.
skälla, bära saker, vara vaksamma eller rädda. Men hur beteendena tar sig i uttryck är
mycket konservativa. Centrala nervsystemet
Foto: Elisabeth Flenninger Jacobsson
6
om hund&katt 2/2013
BETEENDE
skickar samma signaler till örats muskler att
dra ihop sig för att rikta öronen framåt oavsett om det är en schäfer med upprättstående
öron eller en cocker spaniel med hängande
öron. Men hos cocker spanieln ser vi bara
svagt att öronmusklerna rycker lite eftersom
örats form och storlek gör det omöjligt att
rikta det framåt som hos schäfern.
Skillnaden mellan olika raser är snarare
hur lätt eller svårt det är att utlösa de olika
beteendena. Det är lättare att få en retriever
att bära ett föremål än att få en bulldogg
att göra det. Däremot finns det individuella
skillnader även inom raserna. En retriever
blir inte automatiskt en bra fågelapportör
bara för att den tillhör en sådan ras. I det
fallet spelar arvet en stor roll, chansen till
en bra apportör ökar om föräldrar och förfäderna har varit duktiga fågelhundar. Men om
valpen får sämre förutsättningar under sin tidiga utveckling finns risken att denna individ
ändå inte platsar i jaktlaget. Om hunden både
får en sämre start och dessutom inte får utöva
sina genetiska beteenden är risken mycket
stor att vi får en ”problemhund”.
Valpens olika perioder
Även om vi delar in hundarnas första tid i
livet i olika perioder är det viktigt att komma
ihåg att det är kontinuerliga processer som
sker hela tiden. Precis som hos människor
kan en valp vara lite tidigare eller lite senare
än övriga syskon i sin utveckling men i stort
följer valpen dessa perioder.
I denna första artikel kommer vi att ta upp
valpens utveckling redan från fosterstadiet
tills det att valpen flyttar till sin nya familj
vid åtta veckors ålder. I nästa nummer av Om
hund & katt fortsätter vi med utvecklingen
från åtta veckor till könsmognaden. Då har
också oftast ansvaret för hunden flyttats från
uppfödaren till den nya ägaren.
Prenatala perioden
Vi börjar med att beskriva tiden innan valpen föds, den s.k. Prenatala perioden (prenatal= före födelsen). Senare års forskning
har förstärkt de tidigare teorierna att valpen
påverkas av sin mamma redan i fosterstadiet.
Experiment har gjorts där en grupp tikar fick
vaniljextrakt i sin mat från 20:e dräktighetsdagen och deras valpar valde sedan att söka
sig till den pinne som var doppad i vaniljextrakt då de var 23 timmar gamla.
Det som påverkar valpen mest under den
prenatala perioden är troligen den mängd
stress- och könshormoner som tiken utsöndrar via blodet. Om den dräktiga tiken upplever stress reagerar hon med frisättning av
om hund&katt 2/2013
kortisol, som passerar genom moderkakan
och in i fostren. Varje obehaglig händelse
som drabbar tiken ger fostren en dusch av
stresshormon. Det får till följd att valpens
hjärna och organ förbereds på en viss stressnivå, så när valpen föds är den redan förberedd på att reagera på ett visst sätt i en
stressituation. Prenatal stress kan ge långtgående konsekvenser, såsom att individen
blir mindre undersökande och nyfiken som
vuxen, får en sämre inlärningsförmåga, är
aggressivare och/eller får ett förändrat sexuellt beteende.
Än återstår mycket forskning kring den
prenatala perioden, men en dräktig tik bör få
leva som vanligt och inte utsättas för varken
ett överdrivet omhuldande, frustration eller
osäkra sociala relationer. Just relationer kan
vara oerhört starka stressorer och här är fodertikar en klar riskgrupp. Under en mycket
känslig period ska hon byta miljö och flytta
tillbaka till uppfödaren. Är hon dessutom van
vid ett aktivt liv bör hon få fortsätta med det
så länge hon orkar och det kan inte alltid en
uppfödare tillgodose som ofta har flera hundar att ta hand om.
Neonatalperioden (0-12 dagar)
Detta är valpens två första levnadsveckor
och de går i princip bara ut på att överleva.
Den nyfödda valpen kan långsamt kravla
runt med hjälp av frambenen och huvudet
svänger från sida till sida. Även om det kan
se klumpigt ut finns det en mening med valpens rörelsemönster. I det vilda gräver tiken
en lya som är svagt skålformad och med
valpens cirklande rörelser kommer valparna
att hamna tillsammans i botten av lyan. De
kan på så sätt lättare behålla kroppsvärmen
eftersom de ännu inte kan reglera kroppstemperaturen på egen hand. Frambenen är också
bättre utvecklade än bakbenen eftersom valpen behöver ”mjölktrampa” intill tikens spene för att stimulera hennes mjölkproduktion.
Hjärnan och nervsystemet är outvecklade
vid födseln men under de närmsta dagarna
sker en snabb utveckling. Kontakter mellan
olika nervceller sker, vilket leder till hjärnans
förmåga att samordna och styra individens
reaktioner. Fram till sjunde levnadsveckan
ökar antalet synapser (kopplingar mellan två
nervceller i hjärnan) från ett par hundra till
12 000 hos en enskild nervcell.
Valpens ögonlock är slutna och synnerven
är inte tillräckligt utvecklad så den ser ingenting. Det behöver den inte heller i ett vilt
tillstånd, då lyan oftast finns på ett par meters
djup och valpen inte lämnar den före ca tre
veckors ålder. Även hörselgångarna är slutna
så valpen hör varken sina syskon eller sin
mamma, däremot gnäller, bjäbbar och piper
valpen. Det är nödvändigt för att tiken ska
veta om hon råkar lägga sig på någon valp.
Det för den vuxna hunden så viktiga luktsinnet, är inte heller speciellt utvecklat och valpen känner inte doften av sin mamma. Den
kan dock känna doften av några ingredienser
i mjölken men de delar av hjärnan som har
kontakt med luktnerverna är ännu inte speciellt utvecklade.
Smaksinnet fungerar däremot mycket bra,
valpen suger intensivt på en stav doppad i
mjölk eller köttsaft men drar bort huvudet
om det smakar beskt eller surt. Valpen kan
känna kyla och värme och flyttar sig instinktivt närmare sina syskon om den blir för kall.
Under denna första period sover valpen
mycket, den aktiva perioden är mellan 2-15
% av dygnet och den huvudsakliga sysselsättningen är då att dia. Valpen bör få sköta
diandet själv, att leta efter mat är en del av
den naturliga utvecklingen och bör inte störas.Tiken slickar sina valpar, både för att
massera och tvätta dem men även för att
stimulera dem att avge urin och avföring.
Detta klarar inte valpen själv under de första
två veckorna och det är livsviktigt att tiken
sköter det.
En uppfödare som underlättar för tiken
och valparna under denna period ser till att
valplådan står t.ex. under ett bord med en
filt över så både tiken och valparna får den
mörka och trygga miljö de behöver. Valplådan skall stå på en dragfri plats och det
måste finnas möjlighet för valpen att kravla
sig undan om det blir för varmt. Valparna
ska under denna tid inte heller lyftas upp annat än vid vägning eftersom balanssinnet är
relativt väl utvecklat men krockar med den
outvecklade synen. Upplevelsen av att åka
berg-och-dalbana i mörker kan leda till ökad
stressbenägenhet i framtiden. Däremot har
lite smekningar en trolig positiv effekt på den
neuro-hormonella utvecklingen.
Övergångsperoden (13-21 dagar)
Övergångsperioden varar bara under en
vecka men nu sker dramatiska förändringar
i valpens liv. Ögonen öppnas men valpen ser
ännu inte lika bra som en vuxen hund. Synen
blir bättre ju mer pupillreflexen, muskulaturen i ögat, synnerv och syncentrum i hjärnan
utvecklas. Pupillens sammandragning vid
starkt ljus fungerar efter ett par dagar och
valpen försöker då följa rörliga objekt. Troligen ser den ljus och skugga men det är dock
tveksamt om den kan se några detaljer ännu.
I slutet av övergångsperioden börjar hörseln fungera och valpen reagerar på höga
ljud. Vi vet dock ännu inte när valparna bör-
7
BETEENDE
jar höra olika höga, låga, svaga och kraftiga
toner på samma sätt som den vuxna hunden.
Nu börjar också bakkroppens motoriska utveckling att komma ikapp och valpen kan stå
och gå även om det är lite stapplande till en
början. Valpen börjar också kunna kontrollera sin svans och kan vifta på den i olika
sociala situationer.
Hörntänderna i överkäken bryter fram
och valpen kan därför lära sig att börja tugga
maten och bita på föremål i omgivningen.
Om valplådan är så utformad att valpen kan
lämna den kommer den nu att gå iväg för att
uträtta sina behov och behöver inte längre
tikens slickningar för att stimulera tömningen. Valparna börjar också leka med varandra
även om rörelserna ännu är väldigt klumpiga.
Nu visar valpen också de första rädslereaktionerna och om den blir skrämd vid plötsliga ljud och synintryck drar den sig undan.
Under tredje levnadsveckan börjar valpen
kunna koppla ihop en viss retning med en
reaktion, s.k. associativ inlärning. Försök
har gjorts med att ge valpar en svag stöt mot
bakbenet, vilket fick dem att rycka till. När
de sedan fick höra en visselsignal kopplades
snart visslingen ihop med stöten och valparna ryckte till även om ingen stöt gavs efter
signalen. Fram t.o.m. tredje levnadsveckan
bör valparna lämnas i fred med sin mamma
så mycket som möjligt. Endast uppfödaren
bör regelbundet kontrollera dem och hålla
rent i valplådan. Vissa tikar kan bli stressade
av att valparna flyttas runt då lådan städas,
uppfödaren bör då passa på att göra detta när
tiken är ute och gör sina behov.
Bilder till höger. Engelska setter tiken Gry
med sin första valpkull. Foto: Åsa Vilson.
www.drbaddaky.com
8
om hund&katt 2/2013
BETEENDE
Vid tre veckors ålder är valpens sinnen öppna
och den har mognat så pass att den kan röra
sig utanför lyan eller valplådan. Samtidigt
öppnas ett ”fönster” i nervsystemets hantering av information och valpen blir extremt
mottaglig för sociala stimuli och kan forma
nya bindningar till olika individer. Denna
förmåga till socialisering är dock kortvarig,
när valpen passerar åtta- nio veckor försämras den hastigt och vid 12-14 veckor är fönstret nästan helt stängt.
Valpen är under dessa veckor känslig för
olika stimuli och det beror på att den associativa inlärningen utvecklas markant under
denna period. Det har gjorts ett flertal experiment med vad som händer valpar som
under socialiseringsperioden får växa upp
under olika förhållanden. Det har visat sig att
denna tid starkt kommer att påverka hundens
övriga utveckling. T.ex. blir valpar som inte
har haft kontakt med människor under sina
första 14 veckor mycket svåra att handskas
med och de går inte att dressera med någon
större framgång. Denna periods stora betydelse för hundens beteenden brukar också
visa sig för oss hundinstruktörer och -psykologer då vi jobbar med ”problemhundar”.
Valpen leker nu intensivt, i genomsnitt
mer än hälften av sin vakna tid, med sina syskon och övriga flockmedlemmar. Tiken lämnar sina valpar ensamma under allt längre
perioder och hon påbörjar avvänjningen med
diandet. I en vargflock får tiken nu mycket
hjälp av sina övriga flockmedlemmar att ta
hand om valparna men våra hundar har inte
alltid den möjligheten. Det gör att arbetsbördan för många tikar kan bli för stor och de
blir istället irriterade på valparna. Finns det
inga andra vuxna hundar som kan hjälpa till
bör uppfödaren regelbundet underlätta för
sin tik att komma ifrån sina valpar en stund.
Avvänjningen
Avvänjningen är normalt en mycket lugn
process där aggressivt beteende är sällsynt.
Vid 5-6 veckors ålder äter valpen nästan
som en vuxen hund, den kan dock ha svårt
att tugga alltför hård mat med sina spetsiga
valptänder. Valpen börjar också försvara föremål och mat, när någon närmar sig morrar
den och lägger tassen över föremålet. Leksaken skakas också på samma sätt som en
vuxen hund skakar sitt byte. Olika rangordningar brukar nu uppträda bland syskonen
men dessa förändras konstant under valpens
utveckling.
Nu har också uppfödaren ett mycket stort
ansvar att flera gånger i veckan låta varje
valp vara med i familjelivet utan stödet av
sina syskon. Valpen måste innan rädslereaktionerna är fullt utvecklade på allvar, få
exponeras för andra hundar, människor och
ljud. Så från fjärde till femte levnadsveckan
är det därför viktigt att uppfödaren successivt låter valparna öka kontakterna med människor. Uppfödaren måste ta sig tid att leka,
smeka, lyfta upp och ta ut varje hund på egen
hand. Detta ska ske flera gånger per vecka
vilket säger sig självt att det kan bli stressigt
för en uppfödare med många valpar.
Valpens fortsatta utveckling och vikten av
social träning presenterar vi mer av i nästa
nummer
Elisabeth Flenninger Jacobsson
IMMI-behörig hundinstruktör
ägare av hundföretaget Glanna
www.glanna.se
Referenser:
Beteendeboken, om valpens tidiga utveckling av Lars Fält 2003
Hundens språk och tankar av Per Jensen
2011
Dog behaviour, evolution and cognition av
Ádám Miklósi 2007
för hundpsykologer och instruktörer
www.immi.nu
Valpen börjar under denna tid bli nyfiken
och undersöker gärna sin omgivning ofta
med hjälp av munnen. Till en början biter
valpen så hårt att det gör ont och syskonen
skriker till av smärta. Det är nu valpen lär
sig hur hårt den kan bita utan att leken avbryts, den s.k. bithämningen. Valpen lär sig
också hundarnas signalsystem och hur man
ska umgås med varandra. Finns det andra
vuxna hundar i hemmet brukar de också vara
delaktiga i valpens utveckling av de sociala
signalerna.
Ett enkelt sätt att hålla öronen rena
Foto: Åsa Vilson
Socialiseringsperioden (21 dagar- 12 veckor)
NY
HE
T!
Vaxol Vet är en öronspray som på ett naturligt sätt håller öronen rena. Används
vid tillfällig klåda och irritation i hörselgången eller i förebyggande syfte. Vid
användning fördelas Vaxol jämnt över ytan i hörselgången och mjukar upp
torkat öronvax och smuts. Den unika doseringspumpen gör det enkelt att
dosera rätt mängd i örat. Vaxol Vet innehåller 10 ml = 200 doser.
Finns att köpa på apotek.
ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 ASKIM • Tel 031-748 49 50 • Fax 031-68 39 51 • www.abigo.se
om hund&katt 2/2013
9