Bilaga: Ökad digital delaktighet - kommentarer till

___________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________
Förord ........................................................................................................ 2
Kampanjledningen om rapporten Ökad digital delaktighet ......................... 2
Samordningsgruppen om rapporten Ökad digital delaktighet .................... 4
Följande partners ställer sig bakom rapporten utan kommentarer ............. 6
Partners som avstår från att lämna kommentarer ...................................... 6
Kommentarer till rapporten från övriga partners ........................................ 7
Herrljunga bibliotek ................................................................................ 7
Hörby kommunbibliotek ......................................................................... 8
Folkbibliotek i Norrbotten ....................................................................... 9
Folkuniversitet ..................................................................................... 10
Leksands bibliotek ............................................................................... 10
LO........................................................................................................ 11
Länsbiblioteket Sörmland .................................................................... 12
Länsbiblioteket i Östergötland ............................................................. 12
Medborgarskolan Region Ost .............................................................. 13
PTS (Post- och telestyrelsen) .............................................................. 13
SeniorNet Salem ................................................................................. 13
SeniorNet Södermalm ......................................................................... 15
SPF Kungsholmen -ST:Göran ............................................................. 15
Stadsbiblioteket i Halmstad/Kunskap&Demokrati ................................ 16
SKL (Sveriges kommuner och landsting) ............................................ 16
Studiefrämjandet ................................................................................. 20
ULVIS (Unga Lär Vuxna Internet på deras eget Språk)....................... 20
Volontärbyrån ...................................................................................... 21
Bilageförteckning ..................................................................................... 23
Bilaga 1. Begäran om kommentarer till partners ...................................... 24
Bilaga 2. Förteckning av partners i kampanjen ........................................ 25
Bilaga 3. Kommentar från PTS ................................................................ 37
1
___________________________________________________________________________________________________
Förord
Detta är en bilaga till Digidels slutrapport Ökad digital delaktiget - förslag från
Digidel2013. Kampanjen Digidel2013 har genomförts av ett nätverk av aktörer
som velat bidra till en ökad digital delaktighet. Det har varit bibliotek,
studieförbund, ideella organisationer och många andra som alla varit partners i
Digidel. Samtliga partners har beretts möjlighet att kommentera slutrapportens
resonemang och förslag. Långt ifrån alla har dock svarat på kansliets
uppmaning att lämna kommentarer. Kansliets brev biläggs redovisningen i
denna rapport.
När kampanjen inleddes etablerades en organisation för kampanjens ledning.
Det bestod av en kampanjledning med ledamöter som representerade olika
sektorer i det civila samhället och delar av den offentliga sektorn samt av ett
samordningskansli. Kampanjledningen var närmast en nationell nätverksnod,
inte en kommitté med formell representation från olika organisationer. Att gilla
målet att nå en halv miljon människor var det enda krav som ställdes på
deltagande. Kansliet hade i uppdrag att stödja kampanjledningen i den
nationella samordningen av kampanjen och nätverket. Kansliet gjorde bl.a. en
webbsida för kampanjen där partners kunde registrera sig och sina insatser
och få tillgång till de resurser som byggdes upp gemensamt under
kampanjens gång. Därtill bildades en samordningsgrupp där olika partners
arbetade med övergripande samordningsfrågor.
Kampanjledningen om rapporten Ökad digital
delaktighet
I kampanjen har ett antal idéer kommit fram om hur olika aktörer kan stödja
utvecklingen av en ökad digital delaktighet. Kampanjen har gett insikter och
erfarenheter som kampanjledningen bedömt vara viktiga att sprida. I rapporten
Ökad digital delaktighet redovisas överväganden och förslag för att fler ska
kunna använda den digitala tekniken. Det har inte varit möjligt eller ens
lämpligt enligt kampanjledningens mening att detaljera förslagen med
2
___________________________________________________________________________________________________
avseende på innehåll eller utförare - det får den fortsatta diskussionen leda
fram till.
Kampanjledningens ambition är att rapporten ska bidra till en fördjupad
diskussion om hur samhället kan stödja en ökad digital delaktighet, för både
samhällets och för de enskildas skull. Kampanjledningens ledamöter ställer sig
bakom överväganden och förslag i rapporten Ökad digital delaktighet. Det
betyder dock inte att de organisationer som ledamöterna representerar gör
det, vilket följer av de premisser på vilka kampanjen och kampanjledningen är
uppbyggd.
Kampanjledningen ser det som angläget att fortsatta insatser görs för digital
delaktighet. Förslagen i rapporten pekar på flera typer av insatser och möjliga
aktörer. Kampanjledningen menar att den Svenska regeringen i sitt fortsatta
IT-politiska arbete och i genomförandet av den nationella digitala agendan kan
dra nytta av förslagen i kampanjens slutrapport. Det kan också flera andra
aktörer inom både offentlig, privat och ideel sektor göra.
Kampanjledningen avser därför att ge regeringen till känna de förslag som
växt fram under tre års intensivt kampanjarbete.
Beslut om detta fattades vid kampanjledningens sammanträde den 11
december 2013
Kampanjledningens ledamöter
Hans von Axelson (Handisam)
Christine Cars-Ingels (.SE)
Christina Jönsson Adrial (KB)
Ove Ivarsen (LO)
Ulrika Knutsson (FBR)
LilliAnn Källermark (SeniorNet Sweden)
Annelie Roswall Ljunggren (Folkbildningsförbundet)
Claes Olof Olsson (Sambruk)
Mikael von Otter(IT&telekomföretagen)
Ann Wiklund (Samordnare för regionbiblioteken i Digidel)
3
___________________________________________________________________________________________________
Samordningsgruppen om rapporten Ökad digital
delaktighet
I den undersökning som Digidel gjort bland partners till kampanjen har ca 75
procent markerat att samordningen/kansliet har varit av stor betydelse för
arbetet.
Kampanjens sk. samordningsgrupp, som är en operativ och beredande grupp,
har vid mötet 2013-11-28 beslutat att som grupp bifoga denna
konsekvensanalys till kansliets slutrapport. Dokumentet är gruppens samlade
tankar.
Helheten är mer än summan av delarna – säkra en samordningsfunktion för
fortsatt nätverkssamarbete för digital delaktighet med aktörer i offentlig sektor,
civilsamhället och näringslivet
Arbetet med digital delaktighet har samlat många aktörer i Digidel 2013. Att
kampanjen avslutas innebär inte att de som deltagit i kampanjen upphör med
sina aktiviteter. Arbetet för att fler ska bli digitalt delaktiga fortsätter.
Det finns ett stort engagemang och egen drivkraft hos de olika aktörerna,
bibliotek, studieförbund, pensionärsorganisationer osv som garanterar detta.
Men helheten blir ibland mer än summan av delarna, det har visat sig under
kampanjen. Samarbete mellan deltagande parter i kampanjen har varit en
framgångsfaktor som har underlättats av den samordningsfunktion som
kampanjkansliet utgjort. Samarbete mellan bland andra studieförbund och
bibliotek är exempel på detta. När kampanjen nu avslutas går arbetet in i ett
nytt skede med långsiktigt nätverkssamarbete för digital delaktighet.
Utan samordningsfunktion och centralpunkt försvåras arbetet i nätverket, som
består av många aktörer i offentlig sektor, i civilsamhället och i näringslivet.
Samarbetet blir svårare, mindre effektivt och begränsas lätt till de parter som
finns i den egna sektorn, vilket innebär att den fulla potentialen i samarbete
mellan många aktörer i olika sektorer inte tas tillvara. Med förhållandevis små
medel kan detta undvikas genom att statliga medel avsätts för inrättandet av
en småskalig samordningsfunktion för nätverket. Det är då lämpligt att utnyttja
4
___________________________________________________________________________________________________
den kompetens och de nätverk som byggts upp inom Digidelkampanjens
kansli.
Genom den struktur som byggts upp av kansliet har nätverksträffar,
arbetsgrupper och kampanjledning kommit till stånd och fungerande dialoger
hållits levande. Parter som annars aldrig hade mötts har suttit vid samma bord
och talat om samma frågor från olika ingångar.
Större satsningar som t.ex. GetOnline Week har fått ett ordentligt genomslag,
det vore illa om en kampanj som GetOnline Week inte blir av. Det är mycket
lättare att få spridning och legitimitet om man ingår i något större. Genom att
resurser samlats via kansliet har en uppmärksamhet och mediebevakning
skapats kring frågan digital delaktighet, bl.a. genom deltagande i Almedalen,
Offentliga rummet, E-förvaltningsdagarna.
Genom nätverksträffarna har partnerers från olika sektorer fått en gemensam
arena för att utbyta erfarenheter och kunskap, de har också varit
betydelsefulla för att skapa energi för deltagande partners. Genom
webbsändningar har alla som vill haft möjlighet att följa med, eller i efterhand
se den inspelade versionen. Från nätverket har vi uppfattat det skapats en
identitet, man är en ”digidelare”, som är viktig. Man identifierar sig med en
gemensam rörelse och en viktig samhällsfråga där varje person som arbetar
med insatserna faktiskt gör skillnad.
Digidel.se har fungerat som ett nav och sammanhållande punkt där nyheter,
erfarenheter, evenemang etc. samlats på ett och samma ställe. Webbplatsen
är en plats för att hitta andra aktörer som man kan samarbete med, hitta
projektupplägg som liknar det man vill göra, och en omvärldsbevakningskanal.
Om digidelwebben stängs ner förloras dels dagens innehåll, dels den enande
platsen med levande nyhetsflöden.
Stockholm 2013-12-09
Samordningsgruppen, Digidel
5
___________________________________________________________________________________________________
I samverkansgruppen ingår:
Ann Katrin Agebäck, Centrum för Lättläst
Elisabet Ahlqvist, Kungliga Biblioteket
Björn Garefelt, Folkbildningsrådet
Karl Isaksson, Kungliga Biblioteket
Eva Önnesjö, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation
Therese Jansson, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation
Ulrika Knutsson, Folkbildningsrådet
Massood Mafan, ABF
Annelie Roswall Ljunggren, Folkbildningsförbundet
Kent Wallén, Nitus
Ann Wiklund, samordnare regionbiblioteken i Digidel
Christine Cars Ingels, Linda Sandberg och Christer Marking från Digidels
kansli ingår också i samordningsgruppen men har ej deltagit p.g.a. ev. jäv, i
vare sig beslutet att inkomma med en bilaga, eller bilagans innehåll och
utformning. Övriga i samordningsgruppen har i samförstånd formulerat
innehållet i denna bilaga.
Följande partners ställer sig bakom rapporten utan
kommentarer
IT&Telekomföretagen gm Mikael von Otter
Lättläst gm Ann Katrin Agerbäck
SeniorNet Sweden gm LilliAnn Källermark
Tjörns Kommunbibliotek gm Áslaug Myhrberg
Partners som avstår från att lämna kommentarer
Det är ganska få som meddelar att de inte kan svara. Kansliets bedömning är
att många inte sett eller noterat att det ställs krav på ett svar. Därför kan ett
6
___________________________________________________________________________________________________
utblivet svar inte tolkas som ett godkännande även om kansliet fått tydliga
indikationer på att det är mångas mening.
Följande partners har meddelat att de inte avser att svara:
Ale bibliotek, Alefors
Bara bibliotek/Svedala
Hola folkhögskola
Krokoms bibliotek
Länsbildningsförbundet Sörmland
Mullsjö folkhögskola
Tanums bibliotek
Trollhättans stadsbiliotek
Älvkarleby folkbibliotek
Kommentarer till rapporten från övriga partners
Herrljunga bibliotek
Jag tycker förslaget om att inrätta E-serviceverkstäder är vettigt, om det finns
ekonomiska möjligheter i kommunderna till det. Citat ur rapporten nedan:
"Inrätta e-serviceverkstäder i kommunerna. I e-serviceverkstaden samarbetar
statliga myndigheter, kommunala myndigheter, landsting, länsstyrelse,
studieförbund m.fl. till exempel med biblioteket som samordnare.
Här får man ”första hjälpen” med att använda datorn, här medverkar eserviceleverantörer regelbundet för att lära ut användandet av sina e-tjänster,
här erbjuds man fördjupad utbildning i internetanvändning m.m. av
studieförbunden, här finns avancerad datorteknisk utrustning och program
som möjliggör både utbildningar och eget ”labbande”.
Genom samarbete med till exempel lärcentra och högskolebibliotek ska
distansstuderande kunna få hjälp att hantera tekniken."
7
___________________________________________________________________________________________________
Har tyvärr inte tid att mer djupgående sätta mig in i rapporten!
Vänliga hälsningar,
Eva-Lena Liljedahl
bibliotekschef
Herrljunga bibliotek
tel.: 0513-172 23
Hörby kommunbibliotek
Tack för rapporten. Det var verkligen en intressant läsning! Det känns väldigt
välgörande att de här frågorna kommer upp på bordet och mycket verkar
väldigt vettigt.
Det är exempelvis oerhört väsentligt att göra en analys av lokal
internetanvändning på kommunnivå. Om man inte känner till förutsättningarna
kan man inte heller anpassa åtgärderna. (avsnittet Ökade kunskaper om
digitalisering i samhället).
Det är också angeläget att utreda myndigheters service till de som inte kan
använda internet. Som det sägs senare i rapporten har 20-25 % av
befolkningen läsproblem av skilda orsaker. Det finns en stor och uppenbar
demokratirisk i detta.
Riktigt entusiastisk blir jag när jag läser förslaget att inrätta e-centra i
samhällen, ex på bibliotek. Jag har själv sett det fungera i Holland för flera år
sedan. Det är rätt väg att gå. Och jag tror inte att det är endast lässvaga,
funktionshindrade och invandrare som behöver hands-on hjälp och rådgivning.
Som verksam i informations- och kultursektorn (bibliotekarie) så kan jag själv
ibland känna mig villrådig inför alla nya lagringsformer, tillämpningar,
ombyggda hemsidor och ny teknik. Det krävs dedikerad specialutbildad
personal på plats som kan arbeta med detta. Koppla dessutom e-verkstäderna
ihop med den kommande tredje industriella revolutionen (3D-skrivare.Läs
boken Makers av Chris Anderson) till verkstäder med 3d-skrivare. Då har vi en
nationell infrastruktur som kan stimulera till småföretagande och kreativ kraft.
Då kan kanske fler människors hantverkskunnande utnyttjas på ett nytt sätt?
8
___________________________________________________________________________________________________
Jag kan intyga att biblioteken har många besökare som av olika anledningar
har behov av extra hjälp. Vi hjälper redan nu många – men med ett e-centrum
och folk på plats som ska jobba med just detta hade verksamheten/samhället
utvecklats mycket.
Det finns också en intressant koppling i avsnittet Medborgarstöd genom eservice till verkstäder. Koppling bibliotek – lärcentra och högskolebibliotek.
Vårt bibliotek har redan ett samarbete med Kristianstad Högskola och inom
några år är det möjligt att vi delar lokal med det lokala Lärcentret.
I slutet av förslagsraden talas det om läsombud som ska hjälpa samhällets
mest utsatta grupper. Det tror jag är lovvärt. Det man bör tänka på är som
föreslås att vidareutbildning för läsombud ges genom ex e-centra. Sen kan det
vara så att läsombudens tid är begränsad. Jag tror att det verkligt viktiga i
sammanhanget är att skapa fungerande e-centra på bibliotek ihop med andra
aktörer.
Åter en gång – tack för intressant läsning.
Vänliga hälsningar
Måns Söderberg
Bibliotekarie
Folkbibliotek i Norrbotten
Här kommer ett par kommentarer från folkbibliotek i Norrbotten. Få har svarat
men jag skickar er det som har inkommit i alla fall.
Folkbiblioteken upplever att det är positivt om medel tillskjuts för ökade
personalresurser för att arbeta med digital delaktighet. Det är däremot
problematiskt att tillsätta anställningar för tre år som man sedan måste säga
upp eftersom man ser det som en lösning för tre år. Biblioteken har oftast inte
möjlighet att förlänga sådana tjänster. I så fall krävs en kommunal långsiktig
satsning efter projekttiden.
9
___________________________________________________________________________________________________
E-serviceverkstäder låter fint, men kanske hellre att biblioteken kunde bli en
slags fysisk mötesplats för detta arbete, eftersom de redan finns och redan
arbetar med att ökan den digitala delaktigheten gentemot besökare och utifrån
deras behov. Någon måste ju hålla ihop en sådan här e-serviceverkstad vilket
biblioteken kan göra.
Hälsningar / Báhcet dearvan / Terveisin / Tervheiset
Birgitta Markusson
Länsbibliotekschef
Folkuniversitet
Folkuniversitetet ställer sig bakom förslagen i Digidels rapport. Kampanjen har
satt fokus på verksamhet som vi bedriver för digital delaktighet och förstärkt
den, vilket har varit positivt.
Klara Johansson
Leksands bibliotek
Här kommer en kort kommentar från Leksands bibliotek till Digidels
slutrapport:
Från Leksands bibliotek/kommun håller vi med i det som står i rapporten. De
förslag och rekommendationer som görs i rapporten är verkligen genomtänkta
och ser de behov som finns vad gäller digital delaktighet i samhället.
På Leksands bibliotek har vi märkt en allt större efterfrågan på tjänster som
boka en bibliotekarie/IT-handledning från främst äldre. Vi tror att många av de
frågor som kommer upp under "boka en bibliotekarie" kunde lösas med t.ex.
E-serviceverkstad på biblioteket och IT-support direkt.
Det är angeläget att kommuner, arbetsgivare, arbetsförmedling m.fl. satsar på
sådana här insatser med tanke på den digitalisering som sker just nu i
samhället. Fler och fler måste bli digitalt delaktiga eller digitalt inkluderade för
10
___________________________________________________________________________________________________
att klara av vardagen. Är man inte digitalt delaktig så står man utanför
samhället och får bland annat inte tillgång till all samhällsinformation som man
skulle få om man var digitalt delaktig.
Med vänlig hälsning, Linda
Linda Sävhammar
Bibliotekarie, Leksands bibliotek
LO
Vi från LO tycker rapporten är välskriven och intressant. En digitalisering av
samhället skulle spara mycket pengar och öppna nya möjligheter för social
interaktion, ökad demokrati och kanske annat också men kräver insatser för
att gå att genomföra fullt ut. Vår inställning är att det är samhällets ansvar att
se till så detta blir gjort. Resurser måste ställas till förfogande från samhällets
sida för att alla invånare i Sverige ska bli digitalt delaktiga, eller få digital
assistans när de så behöver. Det är inte upp till var och en att ta det steget.
Av de förslag som finns i slutet på rapporten tycker vi två är särskilt
intressanta:
1. Folkbildning
Studieförbunden har en lång tradition av denna metod. Arbetar- och
fackföreningsrörelsen har under många år framgångsrikt samarbetat med ABF
när viktiga förändringar sker i samhället. Studiecirkeln har varit nyckeln till
folkbildning men nya former som kurser, temadagar och
inspirationsföreläsningar fungerar också väl idag. 70% av den miljon svenskar
som använder internet sällan eller aldrig är inte intresserade. Genom
folkbildning som är "fritt och frivilligt" är det möjligt att nå många av dem.
2. Digital delaktighet på arbetsmarknaden
Insatser som kan göras för att få fler att komma in på arbetsmarknaden är bra.
Det finns alldeles för många som är arbetslösa vilket beror på många saker
där IT är en faktor. Arbetslösa behöver hjälp och stöd för att lära ny teknik.
Kompetensutveckling av anställd personal är viktigt men på stora delar av
11
___________________________________________________________________________________________________
arbetsmarknaden existerar det knappt. Kurser i IT som är anpassade för
arbetsplatsen skulle kunna spela stor roll.
Mvh
Bosse Carselid
Länsbiblioteket Sörmland
Det är bra med den sammanfattning som rapporten ger om delaktigheten i det
digitala samhället.
Det bästa och viktigaste i rapporten är de förslag som finns sammanställda.
Förslagen är tydliga, ofta uppföljningsbara och bygger vidare på den
erfarenhet som kampanjen Digidel gett oss alla.
Med vänliga hälsningar från Länsbibliotek Sörmland genom
Anneli Reinhammar
Länsbiblioteket i Östergötland
Länsbibliotekt i Östergötland har ansvaret att samordna Digidel 2013 i
Östergötland och har erhållit projektmedel från regionförbundet Östsam,
projektet avslutas augusti 2014.
Slutrapportens förslag till olika åtgärder är bra. De visar bl a på att det behövs
fortsatt samordning på nationell nivå för att stärka det arbete som utförs i
landets kommuner.
Det finns ingen möjlighet för enskilda kommuner att uppnå alla de effekter som
ett nationellt samlat nätverk kan uppnå. Inte heller finns det någon möjlighet
för landets kommuner att ha kontakter med näringsdepartementet och olika
myndigheter för att driva det nödvändiga arbetet som behövs för att få 1,1
miljoner människor digitalt delaktiga. För Östergötlands del handlar det om
55 000 personer. Det gamla talesättet: Tillsammans är vi starka, gäller, och
hoppas vi, kommer att fortsätta gälla för att få fler delaktiga i it-samhället.
12
___________________________________________________________________________________________________
Linköping 2013-12-06
Kerstin Olsson
Länsbibliotekarie
Kira Berg
Projektledare Digidel 2013 Östergötland
Medborgarskolan Region Ost
Jag ser gärna att studiecirklarna kan fortsätta Digidelsatsningen och förlänga
för att hinna hålla fler Digidelkurser i fortsättningen, enligt förslaget i rapporten.
Med vänliga hälsningar
Liv Widmark
Kurskoordinator
PTS (Post- och telestyrelsen)
Bilaga till rapporten Ökad digital delaktighet – förslag från Digidel 2013
PTS arbetar med att öka den digitala delaktigheten inom ramen för vårt
uppdrag att upphandla elektroniska kommunikationstjänster för personer med
funktionsnedsättning och att finansiera utvecklingsprojekt och andra insatser
för ökad tillgänglighet och användbarhet inom it och elektronisk
kommunikation.
PTS är partner i Digidel 2013. Däremot har vi inte varit aktiva inom kampanjen
eller medverkat i arbetet med rapporten. Av det skälet tar vi inte ställning till de
rekommendationer och förslag som slutrapporten lyfter fram. Detta gäller
också de förslag där PTS nämns.
Konsumentmarknadsavdelningen
Robert Hecht
SeniorNet Salem
13
___________________________________________________________________________________________________
Jag är ledsen att jag inte svarat tidigare. Jag har läst hela rapporten och
förslagen och jag tycker det framkommer en massa fina idéer om hur man kan
jobba vidare.
När det gäller äldre som vi jobbar med i SeniorNet Salem så är de flesta friska
och inte så funktionshindrade heller, men de kan ju bli och flera blir sannolikt
det ganska snart flera av dem.
Vi ser det som utomordentligt viktigt att de som idag pensioneras kommer med
på tåget snabbt.
Många tror att de behärskar IT men har egentligen bara suttit och ”tabbat” i ett
formulär dvs de kan tangentbordet, stäng och slå på dator och inte mycket
mer. Det blir ofta en chock för dem när de inser att nu finns ingen "help desk”
längre.
För oss som jobbar ideellt med seniorer från 55+ till 90 + är det en utmaning ,
vi skall dels utbilda oss själva för att hänga med i de allt snabbare svängarna
inom IT, dels ta hand om alla de seniorer som behöver hjälp och där det
behövs en bra och speciell pedagogik för att få med dessa på tåget.
Förslag:
Utred behovet och omfattningen av utbildning av ”friska” äldre. Det behövs
utbildningsinsatser av pedagogisk natur för att våra handledare skall kunna
utbilda på ett bra sätt, detta torde gälla alla som skall utbilda äldre och
funktionshindrade kring IT-användning.
Förståelse för äldres behov såsom långsammare inlärning, svårt att höra och
se, lätt att glömma och ofta en stor rädsla för att göra bort sig kräver mycket av
oss som jobbar med seniorer och det finns vad jag vet ingen nationell ”
manual” eller utbildning i detta ämne. England har en del och Finland men
Sverige skulle verkligen behöva en skärpning.
Förslag:
Se till att det utvecklas ett koncept för hur äldre skall lära ut IT till andra äldre
samt rent generella råd om hur inlärning sker hos de som kommit en bit i livet.
14
___________________________________________________________________________________________________
Lägg krut på att förklara för kommunalpolitiker , landstingspolitiker vad de kan
tjäna på att supporta IT-utbildning. Kunskapen och IT- mognaden inom
politiken och offentliga sektorn är i många fall mycket liten och kan förbättras
Ja detta var kort vad jag kom på.
Ni har gjort ett jättebra jobb och jag önskar lycka till i fortsättningen.
Om du vill använda något i denna text så går det bra att omforma precis som
du vill
Med vänlig hälsning
Lena Seger
Klubbadministratör v.ordf
SeniorNet Salem
SeniorNet Södermalm
För de många människor som fortfarande står utanför IT-samhället är
trösklarna stora. Köpa dator eller surfplatta, skaffa internetabonnemang, lära
sig använda utrustningen. Förslagen i Digidels slutrapport är helt i linje med
SeniorNet Södermalms strävan att jämna vägen för de som fortfarande står
utanför.
Med vänlig hälsning
Bo Zetterberg
SeniorNet Södermalm
SPF Kungsholmen -ST:Göran
”Vad gäller rapporten tycker vi att det är bra att det kommer fram hur svårt det
kan vara med IT för vissa grupper och det ser ut som om det gjorts mycket i
landet. Men tyvärr har alltså inget nått fram till oss, trots att vi varit mycket
öppna och hoppfulla inför möjligheterna. Våra möjligheter ser precis likadana
ut som före Digidel.”
15
___________________________________________________________________________________________________
Birgitta Jonsson
Stadsbiblioteket i Halmstad/Kunskap&Demokrati
Jag är väldigt imponerad av slutrapporten från Digidel. Den lyckas belysa en
bredd av aspekter utan att förlora djupet i analysen. Den lyckas ta till vara
mångas konkreta erfarenheter och ändå få en helhet av det.
Särskilt klart belyser rapporten de digitala landvinningarna som ett tveeggat
svärd: oanade möjligheter, besparing och effektivisering för de flesta, men
samtidigt fördjupat utanförskap för redan resurssvaga individer. Inte minst
giller jag hur man vänder på perspektivet i avsnittet om personer med
lässvårigheter: …Det uppstår en negativ blandning av lässvårigheter och
teknikstress. Och samtidigt – för många med lässvårigheter innebär ny teknik
fantastiska möjligheter att läsa, lära och kommunicera. Klockrent argument
varför vi ska bemöda oss på digital delaktighet!
Även när det gäller lösningsförslagen är rapporten föredömligt konkret med
förslag på ansvar och samverkan. Men den förmedlar dessutom idéer och
incitament att redan nu vidareutveckla det lilla, verksamhetsnära
sammanhanget. Biblioteken lyfts ofta fram och det är alldeles rätt, eftersom
det där finns en mångfald av insatser att bygga vidare på.
Tack alltså för en väl genomarbetad rapport som även blivit ett fantastiskt
arbetsmaterial!
Benedicte Södergren
Bibliotekarie
SKL (Sveriges kommuner och landsting)
Kommentarer till förslag i Digidels slutrapport ”Ökad digital delaktighet”
16
___________________________________________________________________________________________________
Sveriges kommuner och Landsting vill framhålla betydelsen av det arbete som
gjorts inom ramen för Digidel-kampanjen. Genom engagerat arbete på
lokalnivå i regioner, kommuner, folkbibliotek, studieförbund och eldsjälar har
kampanjen uppnått målet att göra 500 000 fler digitalt delaktiga.
I rapporten lämnas ett antal förslag, SKL väljer här att kommentera några av
dem. Först vill vi lyfta fram den handlingsplan som SKL har tagit fram för
perioden 2013-2015 ”Digitala vägen till morgondagens välfärd” där bl.a. vikten
av digital delaktighet tas upp. http://www.skl.se/vi_arbetar_med/e-samhallet
Handlingsplanen Digitala vägen till morgondagens välfärd är en konkretisering
av Strategi för eSamhället, som Sveriges Kommuner och Landstings (SKL)
styrelse ställde sig bakom i april 2011. Planen sträcker sig över perioden
2013–2015 och pekar ut 32 viktiga initiativ med förväntade lägen år 2015, som
SKL ska driva och samordna. Initiativen är viktiga steg på vägen mot
morgondagens välfärd och strävar mot de tre övergripande målen för esamhället:



Enklare vardag för privatpersoner och företag
Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet
Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten
Initiativen presenteras under respektive mål samt under följande
programområden: Skola och lärande, Näringsliv och arbete,
Samhällsbyggnad, transporter och miljö, Demokrati och delaktighet samt
Strukturella förutsättningar.
Här är två exempel på hur målen i handlingsplanen:

17
Digital kompetens en nödvändighet för alla. Ska Sverige som nation och varje
elev som individ vara framgångsrika i det framtida globala samhället är det av
central vikt att samtliga skolor deltar i denna förändringsprocess. Vi måste
använda de möjligheter tekniken ger till att utveckla både verksamheten i stort,
men framförallt alla som verkar i skolan så att de har den kompetens som
behövs för att leva och verka i e-samhället. Det är ett tydligt uppdrag till skolan
att utveckla generella framtids-kompetenser på samma sätt som varje elev ska
utveckla kunskap i ämnen och nå målen.
___________________________________________________________________________________________________

Digital kompetens är lika självklart som att läsa och skriva. Trots den höga
användningen av internet i Sverige är det fortfarande många som upplever det
svårt att använda ny teknik och de digitala tjänster som finns. Orsakerna kan
vara att användaren behöver stöd i att lära sig att använda tekniken, eller att
tjänsterna inte är byggda med tillräckligt stort fokus på användbarhet för olika
målgrupper. En annan viktig faktor är osäkerhet inför att använda personliga
uppgifter såsom exempelvis bankkonto- eller kreditkortsnummer, då man inte
litar på systemen. Förutom satsningar som Digidel (digital delaktighet), och
Hjälpmedelsinstitutets och Post- och telestyrelsens (PTS) pilotprojekt
”Itsupport för äldre och funktions-hindrade” så gör bibliotek, kontaktcentra och
medborgarkontor runt om i landet en stor folkbildningsinsats för att sprida
digital kompetens och få fler att delta i e-samhället.
Det initiativ som SKL har i handlingsplanen för digital delaktighet uttrycks på
följande sätt:
Målet för hela kampanjen Digidel som startade 2011 är att fram till hösten
2013 få 500 000 fler att använda internet. Fram till 2015 ska ytterligare 200
000 använda internet.
För genomförandet av handlingsplanen behövs, förutom att SKL tar initiativ,
driver på och samordnar; lokalt ansvarstagande för regional och nationell
samverkan, nationellt koncerngemensamt samarbete inom offentlig sektor,
gemensamma upphandlingar, erfarenhetsutbyte och mötesplatser.
I rapporten ”Ökad digital delaktighet” som innehåller ett antal förslag omnämns
SKL i några förslag. Vi kommenterar några av dem här.
Förslag: Digidel föreslår att SKL aktivt verkar för att medel för ökad
personalresurs till folkbiblioteken för arbetet med digital delaktighet avsätts
under 3 år med 30 mkr per år och att SKL föreslår ett lämpligt sätt att fördela
dessa medel. Digidel föreslår också att bibliotekens behov av tillgång till
översättningar till andra språk än svenska ses över i syfte att skapa en samlad
nationell service, samt att ett program för teknikutveckling med fokus på
offentlig miljö som bibliotek, och behov hos personer med
funktionsnedsättning inleds.
18
___________________________________________________________________________________________________
Förslag: Inrätta e-serviceverkstäder i kommunerna. I e-serviceverkstaden
samarbetar statliga myndigheter, kommunala myndigheter, landsting,
länsstyrelse, studieförbund m.fl. till exempel med biblioteket som samordnare.
Här får man ”första hjälpen” med att använda datorn, här medverkar eserviceleverantörer regelbundet för att lära ut användandet av sina etjänster,
här erbjuds man fördjupad utbildning i internetanvändning m.m. av
studieförbunden, här finns avancerad datorteknisk utrustning och program
som möjliggör både utbildningar och eget ”labbande”. Genom samarbete med
till exempel lärcentra och högskolebibliotek ska distansstuderande kunna få
hjälp att hantera tekniken.
Kommentar: Det är helt klart att biblioteken spelar en viktig roll i arbetet med
att öka den digitala delaktigheten. Det är ofta till biblioteket invånare vänder
sig för att få hjälp med frågor som rör användning av Internet. De frågor som
ställs berör till viss del den verksamhet som kommunen bedriver men också till
stor del sådant som andra samhällsaktörer ansvarar för t.ex. bankärenden,
kontakt med statliga myndigheter.
SKL:s utgångspunkt är att det är varje kommun som bäst kan ta ställning till
vilka insatser som gör störst nytta lokalt. Det kan vara satsningar på bibliotek
eller e-serviceverkstäder men lika gärna på medborgarkontor, servicecenter
m.fl.
Det arbete som gjorts på lokal nivå under Digidel kampanjen visar att det inte
finns någon konceptlösning som passar överallt. Genom att utgå från lokala
förutsättningar och förhållanden, samverka med andra lokala aktörer som
studieförbund m.fl. uppnås största nytta.
Förslag: Digidel föreslår att de offentliga arbetsgivarna Arbetsgivarverket och
SKL görs uppmärksamma på behovet av insatser för IT-kompetensutveckling.
Flera undersökningar visar att många anställda har otillräcklig förmåga att
hantera de IT-system som används i företag och myndigheter. Förväntade
vinster med IT-investeringar realiseras inte fullt ut i verksamheten. Samtidigt
kan bristande kompetens vara ett arbetsmiljöproblem för enskilda anställda
när deras kompetens inte möter verksamhetens krav.
19
___________________________________________________________________________________________________
Kommentar: Frågan är inte ny för SKL, den synliggörs bl.a. i handlingsplanen
”Digitala vägen till morgondagens välfärd”. Huvudförutsättningen för ett
modernt arbetssätt är att man från början av en arbetsprocess arbetar med
digitala arbetsflöden; allt ifrån hantering av förskolekö och dokumentation inom
hemtjänsten till patientjournalnoteringar och synpunkter på en trasig gatlykta.
Det digitala arbetssättet förbättrar möjligheterna till att enkelt följa upp
verksamheten, säkerställa kvalitet och öka effektiviteten. När arbetslivet
alltmer digitaliseras behöver medarbetares digitala arbetsmiljö lyftas för att
förhindra frustration och förlorad arbetstid till exempel när system och
hårdvara krånglar eller när medarbetare inte har rätt kompetens.
Center för e-samhället
Anders Nord
Studiefrämjandet
Jag är nöjd på alla vis med Digidel…
Med vänlig hälsning Anne Westman
ULVIS (Unga Lär Vuxna Internet på deras eget Språk)
För sex år sedan började vi hjälpa vuxna att lära sig använda datorer och
internet. Eftersom det blev fler och fler som kom till oss bad vi ungdomar i vår
omgivning att komma och hjälpa till. Så småningom sökte vi och fick lite
pengar från .SE för att betalade arvode till ungdomarna och när kampanjen
Digidel bildades gick vi med.
20
___________________________________________________________________________________________________
Som en liten ideell förening känner vi oss stolta över att vi deltagit i Digidels
kampanj som har skapat en bild där vi kan se bland annat att den digitala
delaktigheten ökat i landet tack vare Digidels kampanjen.
Vi har till och med 2013 utbildat 245 vuxna elever att börja använda datorer
och internet med hjälp av 36 ungdomar, 4 olika datorlärare hjälpte till vid olika
tillfälle, en projektledare var närvarande vid varje kurstillfälle.
Rekommendationer och förslag
Vi tycker att alla Digidels förslag i rapporten är bra och behövs för att främja
digital delaktighet. Vi gillar särskilt det förslaget som säger att det behövs lokal
statistik, helst på kommunal nivå om hur många invånare som inte använder
internet. Vi stöter på attityder i vårt arbete att det är den enskildes ansvar att
lära sig själv digitalteknik. Vilket vi tycker är omöjligt för vår målgrupp. De
flesta skäms när de kommer till oss för att de inte är digitalt delaktiga Varje
ungdom hos oss hittar själva sina 2 elever och håller studiecirklar för dem i vår
förening. Ungdomarnas vuxna elever har olika utbildningsbakgrund, de är män
och kvinnor, äldre och yngre och de flesta är utrikesföda. En del av dem kan
inte svenska men deras svenska brukar vara bättre och bättre under kursens
gång och alla lär sig datorer och internet.
Digidel med sin kampanj har visat bland annat att det är lönsamt för samhället
att se till att alla ska lära sig använda digitalteknik. Olika metoder behövs
också för olika människor och en central institution för digitaldelaktighet skulle
fylla en viktig funktion i framtiden.
Tack vare Digidels kampanj har många blivit digitalt delaktiga.
Uppsala 12 december 2013
Stojka Lakic
Projektledare
ULVIS
Volontärbyrån
21
___________________________________________________________________________________________________
Volontärbyrån, partner i kampanjen Digidel här kommer några reflektioner på
några av förslagen. Kommentarer på slutrapportens förslag:
Förslag: Utred möjligheten att skapa en gemensam resurs för
digitaliseringsfrämjande insatser, som kan vara både handlingsorienterade
och analytiska, där aktörer från IT företagen, PTS, Handisam, UHR, Digidel
(eller.SE), FBR och KB ska ingå och bidra med ekonomiska medel och
ansvara för uppföljning och analys.
Det är glädjande att Linnéuniversitet i lyfter fram det civila samhällets
organisationer som de viktigaste aktörerna även i framtiden, tillsammans med
vissa myndigheter, institutioner. Volontärbyrån anser att föreningslivet har en
stark och stor roll i att öka den digitala delaktigheten i samhället och också är
de aktörer som framförallt når de grupper som idag står utanför den digitala
delaktigheten. Vi tror på samarbeten där de båda partnerna får ge uttryck för
sina styrkor och fria händer för föreningslivet att själva besluta vilka slags
aktiviter som ger bäst resultat när det gäller hur medel ska fördelas.
Förslag: Utred möjligheten att permanenta nationella satsningar på
opinionsbildande kring digitalt innanförskap, som komplement t.ex. som en
form av återkommande E-medborgarveckor där offentliga aktörer samarbetar
med aktörer som möter medborgarnas efterfrågan om stöd i användandet av
e-tjänsterna.
Att ordna kampanjer och nationella satsningar är ett sätt att nå ut, dock tror vi
att kampanjer riskerar att bli kortlivade och intensiva och ibland inte når den
målgrupp som de är avsedda för, att permanenta aktiviteter i det dagliga
arbetet som föreningar, myndigheter och institutioner gör tror vi är en
långsiktigare lösningar. Kampanjer är bra men i lägen där det måste prioriteras
vart pengarna ska gå tror vi andra typer av insatser ger med effekt,
exempelvis att ständigt påminna sig hur vi kan i våra befintliga verksamheter
nå de som idag inte är digitalt delaktiga och ha med dessa målgrupper i andra
projekt.
Förslag: Utred möjligheten att i regleringsbrev uppdra åt myndigheterna
Folkbildningsrådet, KB och nätverket Digidel att i samråd med Handisam, PTS
och MTM och regeringens Digitaliseringskommission ansvara för insatser som
22
___________________________________________________________________________________________________
syftar till att överbrygga digitala klyftor och främja innanförskap i digitala
miljöer. Ett fåtal myndigheter bör få samordningsansvar. Samverkan med
frivilligorganisationer och aktörer i civilsamhället bör ingå.
Att det civila samhället finns med som en aktör ser vi som mycket positivt
Förslag: Digidel föreslår att förutsättningarna utreds för att minska
ekonomiska hinder för enskilda att göra insatser i ideella former för att
motivera icke-användare att lära sig använda internet.
Kommentar: Vi ser att det ideella engagemanget är och bör vara ideellt och att
insatser bör ske inom föreningslivet som i många fall ersätter sina frivilliga med
utlägg som respengar och liknande. Men vi vill poängtera att forskning och vår
erfarenhet visar att det ideella engagemanget sällan är avhängigt små
ekonomiska ersättningar. Ideellt engagemangets värde är att det är genomförs
av just en egen fri vilja utan ekonomisk drivkraft, lusten kan snarare minska
om ekonomisk ersättnings blir ett argument för att engagera sig, då en person
börjar ifrågasätta sin insats och jämför det med vilken ekonomisk vinning det
ger. Vinningen för de ideella är oftast så mycket högre att de ideella inte mäter
sina insatser på det sättet. Vi hoppas vi förstått förslaget korrekt.
Bilageförteckning
Bilaga 1. Begäran om kommentarer till partners.
Bilaga 2. Förteckning av partners.
Bilaga 3. Kommentarer från PTS
23
___________________________________________________________________________________________________
Bilaga 1. Begäran om kommentarer till partners
Följande brev med påminnelse har gått till samtliga parnters.
Hej partner! Vad tycker du?
Idag har Digidels slutrapport blivit klar och finns på http://www.digidel.se/wordpress/wpcontent/uploads/Slutrapporten-v8.5.pdf
I den har kansliet fört samman olika förslag till åtgärder för att öka den digitala delaktigheten i
Sverige. Förslagen kommer från flera partners och bygger på erfarenheter från arbetet i
kampanjen.
Det här brevet går bara till partners i Digidel2013. Det är en uppmaning till kampanjens parters
att säga sin mening om rapporten och om förslagen. Svaren blir en bilaga till rapporten. Syftet
är att det ska framgå av rapporten vad kampanjens partners anser om förslagen.
Det är lätt att tro att den som inte lämnar svar gillar rapporten. Så om du inte kan eller vill
svara, skicka ett mail till [email protected] om det
För att ditt svar ska finnas med i den slutliga sammanställningen behöver kansliet det senast
den 9:e december. När den är klar kommer rapporten att lämnas till regeringen.
//Linda via Digidels kansli
24
___________________________________________________________________________________________________
Bilaga 2. Förteckning av partners i kampanjen
.SE
ABF Blekinge
ABF Borlänge Nedansiljan
ABF Dala Finnmark
ABF Huddinge
ABF J/H (Strömsund)
ABF JH
ABF JH
ABF Malmö/Lomma
ABF Mitt i Lappland
ABF MittSkåne
ABF Skaraborg
ABF Skåne Nordost
ABF stockholm
ABF Sydvästra Götaland
ABF Sörmland
ABF Västerås
ABF Västra Västmanland
ABF Örebro län
ABF Östergötland
ABF Östergötland
ABF Östra Småland/Öland
ADEO CARE AB
AHN Akalla Husby Nätort
Avesta kommun
Axbom Innovation AB
Bambuser AB
Behandlade Ord
Bib. Ale bibliotek
Bib. Alingsås bibliotek
Bib. Alvesta bibliotek
Bib. Arboga bibliotek
Bib. Arkenbiblioteket
Bib. Arvika Bibliotek
Bib. Askersunds bibliotek
25
___________________________________________________________________________________________________
Bib. Biskopsgårdens bibliotek
Bib. bjurholms bibliotek
Bib. Borgholms Bibliotek
Bib. Boxholms bibliotek
Bib. Bromölla bibliotek
Bib. Båstads bibliotek
Bib. Centralbiblioteket
Bib. Dals-Eds folkbibliotek
Bib. Enköpings kommunbibliotek
Bib. Ersbodabiblioteket
Bib. Eskilstuna stadsbibliotek
Bib. Eslövs bibliotek
Bib. Eslövs stadsbibliotek
Bib. Fagersta bibliotek
Bib. Falkenbergs bibliotek
Bib. Falköpings bibliotek
Bib. Falu stadsbibliotek
Bib. Finspångs bibliotek
Bib. Folkbiblioteket i Heby
Bib. Forshaga bibliotek
Bib. Gislaveds Bibliotek
Bib. Gnesta bibliotek
Bib. Götene kommunbibliotek
Bib. Halmstads stadsbibliotek
Bib. Hedemora stadsbibliotek
Bib. Herrljunga bibliotek
Bib. Holmsunds bibliotek
Bib. Hylte folkbibliotek
Bib. Hässleholms bibliotek
Bib. Högsby kommunbibliotek
Bib. Jämtlands läns bibliotek
Bib. Jönköpings stadsbibliotek
Bib. Kalmar stadsbibliotek
Bib. Karlsborgs bibliotek
Bib. Katrineholms bibliotek
Bib. Kinda Bibliotek
Bib. Knivsta bibliotek
26
___________________________________________________________________________________________________
Bib. Kramfors kommunbibliotek
Bib. Kristianstad bibliotek
Bib. Krokoms bibliotek
Bib. Kungliga biblioteket
Bib. Kungälvs bibliotek
Bib. Köpings stadsbibliotek
Bib. Laholms bibliotek
Bib. Landskrona Stadsbibliotek
Bib. Leksands bibliotek
Bib. Lerums bibliotek
Bib. Lessebo bibliotek
Bib. Lidingö stadsbibliotek
Bib. Limhamnsbiblioteket
Bib. Lindesbergs bibliotek
Bib. Lindängenbiblioteket
Bib. Lindängens bibliotek
Bib. Linköpings stadsbibliotek
Bib. Ljungby kommunbibliotek
Bib. Lunds stadsbibliotek
Bib. Lycksele bibliotek
Bib. Lysekils stadsbibliotek
Bib. Läns- och regionbiblioteken
Bib. Länsbibliotek Dalarna
Bib. Länsbibliotek Gävleborg Uppsala
Bib. Länsbibliotek Sydost, Blekinge Länsbildningsförbund och Kronoberg
Länsbildningsförbund
Bib. Länsbibliotek Östergötland/Bildningsförbundet Östergötland
Bib. Länsbiblioteket i Västerbotten
Bib. Länsbiblioteket i Örebro län
Bib. Länsbiblioteket på Gotland
Bib. Länsbiblioteket Västernorrland
Bib. Malungs bibliotek
Bib. Melleruds Bibliotek
Bib. Mjölby bibliotek
Bib. Motala bibliotek
Bib. Mölndals stadsbibliotek
Bib. Mönsterås bibliotek
27
___________________________________________________________________________________________________
Bib. Mörbylånga Kommunbiliotek
Bib. Nordmalings bibliotek
Bib. Norrbottens länsbibliotek
Bib. Norrköpings stadsbibliotek
Bib. Norsjö bibliotek
Bib. Nybro Bibliotek
Bib. Nyköpings stadsbibliotek
Bib. Nynäshamns bibliotek
Bib. Nässjö bibliotek
Bib. Olofströms bibliotek/Studiecentrum
Bib. Orusts kommunbibliotek
Bib. Osby bibliotek
Bib. Partille bibliotek
Bib. Ronneby bibliotek
Bib. Sala stadsbibliotek
Bib. Salems bibliotek
Bib. Sambiblioteket
Bib. Sandvikens Folkbibliotek
Bib. Sigtuna kommuns folkbibliotek
Bib. Skellefteå Stadsbibliotek
Bib. Smedjebackens bibliotek
Bib. Sollefteå bibliotek
Bib. Sollentuna kommun
Bib. Sorsele bibliotek
Bib. Stenungsunds bibliotek
Bib. Stifts- och landsbiblioteket i Skara
Bib. Stockholms stadsbibliotek (SSB)
Bib. Stockholms stadsbibliotek/ Skärholmsenheten
Bib. Sundsvalls stadsbibliotek
Bib. Säters bibliotek
Bib. Söderköpings stadsbibliotek
Bib. Sölvesborgs bibliotek
Bib. Tanums bibliotek
Bib. Tegsbiblioteket, Umeå kommun
Bib. Timrå bibliotek
Bib. Tjörns kommunbibliotek
Bib. Tornedalens bibliotek
28
___________________________________________________________________________________________________
Bib. Torsås Folkbibliotek
Bib. Trollhättans Stadsbibliotek
Bib. Tyresö bibliotek
Bib. Töreboda bibliotek
Bib. Uddevalla Stadsbibliotek
Bib. Ulricehamns stadsbibliotek
Bib. Upplands-Bro bibliotek
Bib. Uppsala Stadsbibliotek
Bib. Vadstena bibliotek
Bib. Valdemarsviks bibliotek
Bib. Vallentuna bibliotek
Bib. Varbergs Bibliotek
Bib. Vaxholms stadsbibliotek
Bib. Vellinge bibliotek
Bib. Vilhelmina folkbibliotek
Bib. Vimmerby bibliotek
Bib. Vindelns kommunbibliotek
Bib. Vuxna i Lärande (ViL) Kortedala bibliotek
Bib. Vuxna i Lärande (ViL) Västra Frölunda bibliotek
Bib. Värnamo bibliotek
Bib. Västerviks kommunbibliotek
Bib. Västerås stadsbibliotek
Bib. Växjö bibliotek
Bib. Ydre kommunbibliotek
Bib. Ålidhemsbiblioteket
Bib. Årebiblioteken
Bib. Åstorps bibliotek
Bib. Åtvidabergs kommunbibliotek
Bib. Älmhults bibliotek
Bib. Älvkarleby folkbibliotek
Bib. Öckerö bibliotek
Bib. Ödeshögs kommunbibliotek
Bib. Örebro Stadsbibliotek
Bib. Östersunds Bibliotek
Bibliotek Botkyrka
Bibliotek Hudddinge
Bibliotek i Åsele
29
___________________________________________________________________________________________________
Bibliotek Nacka Forum
Bibliotek Sundbyberg
Biblioteken i Burlöv
Biblioteken i Karlskrona
Biblioteken i Kungsbacka
Biblioteken i Kävlinge
Biblioteken i Ludvika
Biblioteken i Staffanstorps kommun
Biblioteken i Södertälje
Biblioteken i Vaggeryds kommun
Biblioteket i Gävle
Biblioteket i Haninge kulturhus
Biblioteket i Lycksele
Biblioteket i Åmål
Birka folkhögskola
Bittes Musik och Event
Botkyrka kommun
Bredbandskollen
Burning Umbrellas
Cela
Centrum för lättläst
CeSam Blekinge/NetPort.Karlshamn
citygbg.se
Conweb development and education
Delning.nu
Digisam / Riksarkivet
DigIT Karslund Landskrona
Digital Intelligence Scandinavia AB
Digitaliseringskommissionen
DIK
Dragon's Lair föreningen
Dyslexiförbundet FMLS
Edelviks folkhögskola
eLOTS HB
Etiopiska Föreningen
Farsta Stadsdelsförvaltning
Fika Design
30
___________________________________________________________________________________________________
Film på Gotland
Finska Folkhögskola i Göteborg
Folkbildningsförbundet
Folkbildningsrådet
Folkhögskolan i Angered
Folkuniversitetet i Stockholms Kommun
Folkuniversitetet i Umeå Kommun
Folkuniversitetet i Västerås
Folkuniversitetet Landskrona
Folkuniversitetet Väst
Fornby folkhögskola
Forss Webservice AB
Frekvens Produktion AB
Frida Nelhans, Interaktionsdesign och sociala medier
Förebyggande enheten
Föreningen Norden
Gotlands folkhögskola
GR - Göteborgsregionens kommunalförbund
Gävle kommun
Hagdahlska huset - Seniorcenter
Handikappförbunden
Handisam
Happsan AB
Helsjöns folkhögskola
HGF Region Norra Skåne
Hittaupplevelse Halland
Hjo folkhögskola
Hjälmared folkhögskola
Hjälpmedelsinstitutet
Hola folkhögskola
Hyllie Park Folkhögskola
Hällefors kommun
Härjedalens kommun
Härryda Kommun
Hörby kommun ihop med SV och ABF
IBM
Ingesunds folkhögskola
31
___________________________________________________________________________________________________
Inopus
Internationella biblioteket
Internationella Kvinnoföreningen i Malmö
IOGT-NTO Logen 1868 Fyren
It-guide
IT-Gymnasiet Åkersberga
Jidoka Innovation AB
JMW
Kalix folkhögskola
Kista Folkhögskola
KlickIT - Jönköpings län
KOMEOS
Kultur i Väst
Kultur Skåne
Kulturhuset Kåken
Kulturstorm
Kungsörs kommun
Kunskapskryssaren AB
Kvarnby folkhögskola
Landsorganisationen i Sverige
Lange Effektiv Kommunikation / LUCK-konceptet
Lanstinget Dalarna
Leksands folkhögskola
Lets do it now
Litorina Folkhögskola
Ljungskile Folkhögskola
Ljuspunkten - Blåeld
Länsbildningsförbundet i Sörmland
Länsbildningsförbundet Sörmland och Länsbibliotek Sörmland
Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen Värmland
Lärcentrum/Trollhättans stad
Löftadalens folkhögskola
Malmö folkhögskola
Malmö högskola
Malmö Lärcentrum
Malmö Stad
32
___________________________________________________________________________________________________
Malungs Folkhögskola
Medborgarskolan
Medborgarskolan i Linköping
Medborgarskolan i Lycksele
Medborgarskolan i Sundsvall
Medborgarskolan i Ystad
Medborgarskolan i Östersund
Medborgarskolan Nord/Lycksele
Medborgarskolan Nord/Skellefteå
Medborgarskolan Region Väst
Medborgarskolan Skellefteå
Medborgarskolan Stockholmsregionen
Medlefors Folkhögskola
Mistat AB
Mistat AB
Mobilearn
Mullsjö folkhögskola
Mullsjö Folkhögskola
Mullsjö Kommun
Myndigheten för tillgängliga medier
Naturskyddsföreningen
NBV MittSverige
NBV Mälardalen
NBV Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet
NBV Sydost
NBV Väst
NetIntegrate
NevAlone AB
Nitus
Norbergs kommun
Nordiska folkhögskolan
Nyboda skola
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet
Nykvarns Kundcenter
Orust kommun
Pensionärernas riksorganisation
Post- och telestyrelsen
33
___________________________________________________________________________________________________
Radio Totalnormal
Ragunda kommunbibliotek
Reaktor Sydost
Regionbibliotek Halland
Regionbibliotek Kalmar
Regionbibliotek Stockholm/Stockholms läns bildningsförbund
Regionförbundet/Regionbiblioteket i Kalmar län
RFHL, Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende
Riksantikvarieämbetet
Riksförbundet FUB
Riks-Klippan
Roboro
Rosengårds stadsdelsförvaltning
Rotbygd.se / AB audiola
Sambruk
SDF Askim-frölunda-Högsbo
SeniorNet Botkyrka
Seniornet Göteborg
SeniorNet Internet
SeniorNet Kungsholmen
SeniorNet Malmö
SeniorNet Nacka
SeniorNet Norrköping
Seniornet Salem
SeniorNet Sweden
SeniorNet Södermalm
SeniorNet Södertälje
SeniorNet Växjö
SeniorNet Östersund
SeniorNet, klubb Örebro
SeniorNetLidingö
Sensus Mellansverige
Sensus Småland Öland
Sensus Uppsala-Härnösand
Serbiska kulturföreningen Sloga
SHIS
Skol IT Skåne
34
___________________________________________________________________________________________________
skoldatateket
Social Media Club Östergötland
Socialtjänsten, vård och omsorg
SPF Kungsholmen-S:t Göran
SPF Värmdö pensionärsförening
Stadsbiblioteket, Umeå kommun
Strängnäs Kommun
Studiefrämjandet Gävle Dala Norr
Studiefrämjandet i Falun
Studiefrämjandet i Stockholm
Studiefrämjandet i Stockholm
Studiefrämjandet i Umeåregionen
Studiefrämjandet i Östersund
Studiefrämjandet Södra Lappland
Studiefrämjandet Uppsala
Studieförbundet Bilda
Studieförbundet Bilda GävleDala
Studieförbundet Bilda region sydöst
Studieförbundet Bilda Syd
Studieförbundet Vuxenskolan
Studieförbundet Vuxenskolan
Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk
Studieförbundet Vuxenskolan i Dorotea
Studieförbundet Vuxenskolan i Gotland
Studieförbundet Vuxenskolan i Ljungby Kommun
Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län
Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm
Studieförbundet Vuxenskolan Värmland
Studieförbundet Vuxenskolan Väst
Studieförbundet Vuxenskolan Väst
SV Kalmar län
SV Sjuhärad, Svenljunga/Tranemo
Svedala, Bara och Klågerups bibliotek
Swedbank
Svensk Biblioteksförening
Svenska Institutet
Sveriges första tekniksajt för tjejer
35
___________________________________________________________________________________________________
Sveriges Kommuner och Landsting
Sveriges Släktforskarförbund
Säwström Utbildning
Södra Stockholms folkhögskola
TechSoup Sverige
Tellus fritidscenter AB
testar!
TILLTRO.se
Tjörns Kommun
Urkraft
Utvecklingscentrum
Viadidakt
WikiSkills
Winnet Sverige
Volontär i Nacka
Volontärbyrån
Väderstad Byalag
VäL
Västerbottens läns bildningsförbund
Västerås folkhögskola
XpandiaVision Ek. för.
Örebro Senioruniversitet
Örebro universitet
36
___________________________________________________________________________________________________
Bilaga 3. Kommentar från PTS
37
___________________________________________________________________________________________________
38