Rösebo - Vår bygd 1891

Rösebo
Gårdsnamnet Rösebo kommer av de stora stenåldersLaxfisket. Där fanns två torp och en backstuga som
rösen (gravhögar), som finns bl.a. i skogen söder om
var bebodda samt ett ödetorp. Rösebo nr. 5, 6, 7 och
husen i Rösebo nr. 3.
20.
År 1891 fanns här 3 gårdar, 1 skolhus, 2 torp och 1
Rösebo skola är en tegelbyggnad som uppfördes 1882
backstuga och här bodde 38 personer. 1991 finns det 2
tillsammans med fem andra skolor i Frändefors förjordbruksfastigheter, 8 villafastigheter med 34 persosamling, men är idag den enda av dessa där det förener boende, här finns också skola, samlingslokal och 1
kommer skolundervisning.
fritidsfastighet.
Affär öppnades 1899 av Erik Johansson i Rösebo nr. 1,
Rösebo fick en del sjösänkningsmark när vattennivån
men flyttades sedan till Rösebo nr. 9.
sänktes i sjön Hästefjorden år 1868.
Ordenshus uppfördes 1903 och missionshus 1930.
Pråmstö lastageplats, här upplagrades t.ex. ved, virke eller
Vid anläggande av landsvägen mellan Rösebo och
andra produkter som sedan forslades med båt (pråm) över
Starkebo, i början av 1930-talet var det stenbrott och
sjön, vintertid skedde transport på isen. Detta skedde före
krossanläggning vid ”stora furan” (Rösebo nr. 15).
sjösänkningen och låg vid den gamla strandkanten, i närheDet blev efter detta bra vägförbindelse med
ten av de stora stenrösen som finns i Rösebo. Platsen är
Vänersborg. Denna väg kompletterades 1955 med
enligt karta samfälld mark.
genomfart från Rösebo till Västra Bodane.
Sköljestö fanns också nere vid gamla strandkanten, här
Rösebo har genom skolhus, missionshus, ordenshus,
tvättades och sköljdes kläder.
affär och vägkryss, varit och är som ett litet centrum
Gårdarna i Rösebo var 1891 ägare till ett större markför bygden. Här har också under de senaste 30 åren
område, beläget mellan hemmanen Kopperud och
byggts ett flertal villor.
________________________
Rösebo nr. 1 Hästhagen.
Sid. 494, Brukare Anders Johan Olsson.
Rösebo nr. 2 Ekekullen.
Sid. 493, Brukare Lars Svensson.
Rösebo nr. 3 Oskars i Rösebo, Aghems.
Sid. 492, Brukare Enk. Anders Larsson.
Rösebo nr. 4 Skolan.
Sid. 494 Folkskollärare Anders Johan Pettersson.
Rösebo nr. 5 Skära.
Sid. 495 Arbetare Per Andersson.
Rösebo nr. 6 Dalen.
Sid. 496 Arbetare enk. Märta Lisa Larsdotter.
Rösebo nr. 7 Slottsmyren.
Sid. 497 Arbetare Olof Larsson.
Rösebo nr. 8 Månselyckan.
Rösebo nr. 9 Hästhagen.
Rösebo nr. 10 Missionshuset.
Rösebo nr. 11 Ordenshuset, Rösebolokalen.
Rösebo nr. 12 Albins.
Rösebo nr. 13 Gun och Edgars.
Rösebo nr. 14 Sigvards.
Rösebo nr. 15 Stora furan.
Rösebo nr. 16 Göstas.
Rösebo nr. 17 Raaskas, Arnolds.
Rösebo nr. 18 Connys.
Rösebo nr. 19 Bosses.
Rösebo nr. 20.
Sid. 496 Inhyse enk. Olena Eriksdotter.
Rösebo nr. 1 Hästhagen.
Ägare 1891 Anders Johan Olsson f. 1846, gift med
Charlotta Augustdotter f. 1854 i Gärdhem. Barn:
Helga f. 1880, Anna f. 1883. Familjen sålde gården
under 1891 och flyttade till Älmerud (Långmaden).
Ny ägare Erik Johansson f. 1857 i Ödeborg, g. 1892
med Sara Maja Andersdotter f. 1851 i Grunsbo, hon
dog 1894. Erik hade tidigare varit gift med Brita Kajsa
Svensdotter f. 1859, som avlidit 1885. Barn Johan f.
1885, g. 1918 med Anna Andersson f. 1889, från Hästefjord nr. 1, övertog senare gården.
Efter Sara Majas död kom hennes syster Hilma Andersdotter f. 1864 i Grunsbo, hit som hushållerska,
hon blev kvar till sin död 1921. Till hjälp fanns också
en piga Anna Charlotta Johansson (enligt kyrkobok
Aronsdotter) f. 1877, hon fick en son Anders Gustaf f.
1903, de flyttade till Hjärtum 1923.
På gården fanns torpet Slottsmyren (Rösebo nr. 7),
beläget på skogsmark väster om gården Laxfisket.
Torparen där gjorde dagsverken i Hästhagen.
Erik började med handelsbod i bostadshuset 1899.
Mitt emot på andra sidan av landsvägen uppförde
han 1912 ett hus och handelsboden flyttades dit
(Rösebo nr. 9). Erik köpte kalvar i bygden som slaktades, sonen Johan som slaktade kalvarna, fick
kalvränta (inälvorna) för detta arbete, dessa betingade
ett värde av 25 öre. När Johan sparat ihop till 75 kr
köpte han en cykel.
Johan och Anna arrenderade gården till 1934, då de
köpte den. Barn: Elsa f. 1920, g 1951 med Vallis Johansson f. 1916 i Torsbo nr. 7, där gården övertogs.
Erik f. 1930, g. 1965 med Ellinor Larsson f. 1931, hon
kom från Väne-Åsaka, men är barnbarn till Lars Petter
Jansson från Tjärtakan nr. 8.
________________________
92
Dukat i trädgården. Till vänster Anna och Johan Eriksson
med dottern Elsa, i mitten Erik Johansson
Ny ladugård uppfördes 1928 och där fanns sex kor,
två hästar, några ungdjur, svin och höns.
Bostadshuset i Hästhagen, byggt 1929.
Tomtmarken avstyckades 1934 (Rösebo nr. 9) och
handelsboden såldes.
På gården uppfördes nytt bostadshus 1929 och 1935
byggdes ny ladugård. Johan hade en del kommunala
uppdrag och var bland annat nämndeman. 1942 tillköptes halva granngården Lusse (Öna nr. 4).
Johan dog 1968 och Anna dog 1974.
Erik och Ellinor övertog gården 1965. Barn: Erling f.
1965, Rakel f. 1968.
Från gården avstyckades 1971 en bostadstomt
(Rösebo nr. 14) och 1972 tillköptes större delen av
gården Rösebo nr. 3, som lades till den egna gården.
På den plats där det tidigare varit en soldatstom,
avstyckades 1977 en tomt (Öna nr. 3).
Erik och Ellinor har varit aktiva i olika föreningar i
bygden och Erik är, bland annat ordförande i kyrkofullmäktige i Frändefors församling. Erling är studerande i Göteborg och Rakel flyttade till Skara 1990
som seminör.
Rösebo nr. 2 Ekekullen.
Namnet är efter de stora ekar som finns på kullen där
husen är uppförda.
Ägare sedan 1875 Lars Svensson f. 1844. På gården
fanns också en piga änkan Maria Charlotta Nilsdotter
f. 1851, hon flyttade till Göteborg 1896.
På skogsmark belägen väster om gården Laxfisket
fanns en backstuga (Rösebo nr. 6).
Nytt bostadshus uppfördes 1895. En tomt avstyckades
1901 (Rösebo nr. 11), som såldes för 50 kr till Logen
Dalslands Sköld. Lars dog 1904.
Gården köptes då av en systerson Johannes Norrman
f. 1867 i Binäs nr. 5, senare bosatt i Uddevalla. Taxeringsvärdet var 3600 kronor.
Ny ägare 1906 blev Johannes broder Lars Andreasson
med hustru Emma Abrahamsdotter, ägare till gården
Öna nr. 4. Gården övertogs 1927 av deras son Alfred
Larsson f. 1892, g. 1921 med Maria Andersson f. 1894
i Dernäs. Taxeringsvärdet var då 7. 500 kr.
Barn: Algot f. 1922, g. 1965 med Ann-Marie Haraldsson f. 1936, bosatta i Malmö där Algot jobbat på
Kockums. Gösta f. 1924, g. 1955 med Elsie Nyman f.
1936, från Sundsholm nr. 1, flyttade till Göteborg där
Gösta haft industrijobb. Alfred och Maria hade också
ett fosterbarn Ebbe Andersson f. 1935.
Gården Ekekullen. Foto av ”Sjuberga-Karlsson”.
Ebbe hjälpte till med jordbruket och drev det några år
innan han flyttade till Holmen, där han har grävmaskinfirma. Alfred dog 1963 och Maria dog 1970.
Efter arvsskifte 1973 blev sonen Gösta och Elsie ägare.
Barn: Ronny f. 1955, bor i Skåne. Anita f. 1958, omkom genom trafikolycka 1978. Inger f. 1964, g. 1985
med Olle Karlsson f. 1957 i Naverstad.
Det gamla bostadshuset som var uppfört 1895 revs
och ett nytt byggdes 1976 på samma plats.
Då avstyckades också en tomt från gården (Rösebo nr.
15).
93
Ytterligare en tomt avstyckades och där byggde Gösta
senare ett mindre hus, där han flyttade in 1987
(Rösebo nr. 16). Elsie flyttade till Vänersborg.
Dottern Inger och Olle övertog då gården, men sålde
den 1990 och flyttade till Trollhättan.
Ny ägare blev Sven Erik Larsson f. 1933, g. 1984 med
Birgitta Larsson f. 1955. Barn Annelie f. 1977. Skogsmarken köptes av Rösebo nr. 1. Familjen kom från
Ödeborg och med dem bor Astrid Johansson f. 1907 i
Halland. Både Sven och Birgitta jobbar inom sjukvården, vid sidan om jobbet driver de hästuppfödning.
Alfred och Maria Larsson Ekekullen.
Algot Larsson från Ekekullen med dotter på armen, vid
besök hos Albert Deréhn i Nolgårn, Binäs.
94
Rösebo nr. 3 Oskars i Rösebo, Aghems.
Enligt husförhörslängd 1824–29, hade det funnits två
torpare på gården, Christopfer Olsson och Anders
Månsson. I folkmun talades om Kristoffere och Månselyckan, troligen efter dessa torpare, men det bodde
nog ingen på de här torpen 1891.
På gården fanns 1891 ett torpställe Skära (Rösebo nr.
5), det låg på mark mellan Kopperud och Laxfisket.
Torparen där gjorde dagsverken i Rösebo.
Ägare 1891 Anders Larsson f. 1822, tidigare gift med
Brita Bryngelsdotter som avlidit 1886. Barn: Lars f.
1847, dog 1906. Alfred f. 1858, g. 1888 med Elisabet
(Betty) Johansdotter f. 1862 i Rotenäs nr. 7. Barn: Karl
f. 1884 dog 1892, Olga f. 1887 dog 1902, Anna f. 1888
dog 1912, Gerda f. 1890 var i USA 1909–13, Oskar f.
1894.
Alfred dog 1898 och senare samma år dog fadern
Anders.
År 1900 fanns i tidningen ELA en annons där 5/32
mantal Rösebo i Frändefors socken, bortlämnas till
brukning nästa vår. Arrendator blev troligen Gustaf
Olsson f. 1850, g. 1879 med Betty Olsdotter f. 1860.
De hade åtta barn och enligt husförhörslängd bodde
de i Rösebo 1901–03. De kom från Dykällan där de
arrenderat några år.
Elisabets bror Anders Johansson f. 1857 med familj,
flyttade 1906 från torpet Skära till Månselyckan
(Rösebo nr. 8). Han kom då närmare och hjälpte troligen systern med gårdens skötsel.
Gården som varit en gammal släktgård och en av de
största i Frändefors socken, hade en gammal tvåvånings Dalslandsstuga som var uppförd omkring 1850.
Flera pigor var anställda, troligen mest till mjölkning
och annat ladugårdsarbete. Charlotta Andersdotter f.
1872, flyttade 1899 till V. Rölanda och Karolina Andersdotter f. 1877 i Tjärtakan nr. 17, g. 1898 med Johannes Båld f. 1875 i Torp.
Gården utarrenderades 1909 till familjen Johan Zackariasson från Tjärtakan nr. 2, men 1916 flyttade de
tillbaka och övertog föräldragården.
Därefter brukades gården av Elisabet med barnen
Gerda och Oskar.
Till deras hjälp kom 1919 från Tjärtakan nr. 4, Johannes och Lovisa med fyra barn, de bodde i statarstugan
”brukarstugan” (Rösebo nr. 17). Där föddes Anna
1920 och Volmar 1923. Familjen flyttade 1924 till torpet Skära (Trombäljen nr. 5). Sonen Karl, som senare
blev dräng i Rösebo 1926–30, har berättat att när han
”gick och läste”, fick han gå från Rösebo till Frändefors och åter, han blev då uppmanad att skynda sig
hem för att hinna gå vall med korna, han var s.k. vallhôling. Ny ladugård uppfördes på gården 1923.
Jägare med hundar, i
mitten Oskar Andersson.
Från den del av marken som köptes av Lennart Andersson, Öna nr. 12, har flera tomter avstyckats, Rösebo nr. 17, 18 och 19.
Det gamla bostadshuset med tomt avstyckades och
köptes 1973 av Yngve Aghem f. 1929, g. 1959 med
Laila Johansson f. 1940. Barn: Morgan f. 1959, Johan
f. 1970, Camilla f. 1972.
Den gamla dalslandsstugan renoverades. Yngve dog
1988.
Uno Berg flyttade hit 1991, han kom från Rotenäs nr.
41.
Elin Johansson Binäs, Hilma Andersson Kopperud, och
Gerda Andersson Rösebo. Okänd person i bakgrunden.
Albin och Justina Andersson som varit torpare på
Trombäljen nr. 5, kom till Rösebo omkring 1923 och
arrenderade mark där de uppförde ett bostadshus och
en mindre ladugård (Rösebo nr. 12).
Gården hade stor skogsmark och på 1930 och 40-talet
höggs mycket pålvirke, det skulle vara långa, smala
och raka träd upptill 20 meter. Dessa användes bland
annat till pålning vid byggande på lösa jordlager,
många pålar skickades till Holland för att användas
vid invallningar. Oskar var en intresserad jägare.
Elisabet dog 1945 och syskonen Gerda och Oskar
skötte gården med hjälp av olika drängar.
När vägen från Rösebo till Västra Bodane blev färdig,
fick gården bra väg genom skogsmarken som går c:a
en kilometer upp mot Kopperud.
På 1960-talet såldes korna och gården drevs kreaturslöst. Gerda dog 1963.
Från gården avstyckades 1964 en tomt (Rösebo nr. 13).
Efter Oskars död 1970 köptes gården av Lantbruksnämnden, åker och skogsmark delades mellan gårdarna Rösebo nr. 1 och Öna nr. 12.
Rösebo nr. 4 Skolan.
Från Rösebo nr. 3 avstyckades 1878 en skolhustomt,
där Frändefors församling 1882 uppförde ett skolhus i
tegel. Efter några år tillbyggdes lärarbostad och ett
avklädningsrum (kapprum). Till skoltomten hörde en
del åkermark och när kyrkostämman 1890 beslutade
att bygga uthus vid skolorna, skulle detta göras tre
alnar längre vid Rösebo skola för inrättande av loge
därstädes.
Av skolrådsprotokoll från 20 januari 1890 framgår: att
flera personer från Rösebo skolområde hade framställt önskemål att skolhuset skulle få användas till andliga föredrag.
Härvid hade anmärkts att skolrummet smutsades härav och
oftare behövde skuras, ofog bedrevs också av yngre personer
vid hemgåendet från dessa folksamlingar. Läraren hade
också svårigheter att hålla ordning på skolmaterial och
verktyg, vilka ofta skingrades vid dessa tillfällen. Skolrådet
beslutade att ej lägga hinder i vägen för andlig uppbyggelse,
utan skolsalen skulle få upplåtas två gånger i månaden,
med villkor att J. V. Olsson förband sig att ersätta kostnad
för skada på skolsal och material, samt att låta skura golv
efter varje gång.
Under skördetid 1891 var folkskoleinspektören på
besök i Rösebo skola, det var då få barn närvarande i
skolan. Han ansåg då att undervisningen skulle inställas i två veckor medan barnen var upptagna
hemma med skördearbete. Han föreslog sedan i skolrådet: att skolan skulle inställas viss tid vår och höst när
”antiden” (skördetiden) var brådast.
95
Lärare vid skolan 1891 var Anders Johan Pettersson f.
1829, g. 1864 med Anna Jansdotter f. 1843.
Efter begärt avsked 1893 flyttade familjen till gården
Skarbo nr. 12, men han var ibland lärare senare också.
Lärare 1894 Johan Edvard Strömberg f. 1867 i Sundals-Ryr, g. 1896 med Karolina Johansdotter f. 1871 i
Trombäljen nr. 1. Lärare 1895 K. H. Sjögren. Lärarna
hade tidigare ambulerat mellan Rösebo och Anolfsbäckens skolor, men från 1896 tillsattes en lärare vid
varje skola. Till Rösebo kom då läraren Johan Gustaf
Dahlgren f. 1866 i Småland, med familj. Efter honom
kom ett flertal lärare Karolina Eriksson, Sigrid
Svensson, Julia Tengman, Karolina Eriksson, David
Nilsson g. 1908 med Augusta Larsson f. 1884 på Öna
nr. 7, Ingegerd Elm, Gustaf Ekberg och Anna Johansson. Lärarna bodde på olika ställen i bygden.
I tidningen ELA 1900 står att det i Rösebo skolhus är
nykterhetsföredrag den 29 april kl. 5 em. av den framstående nykterhetstalaren J. A. Kraft, allmänheten
inbjudes.
I ELA 1901 finns annons att det är vaccination av barn
i Trombäljens rote, i Rösebo skolhus den 12 juli kl. 10
fm., samma dag kl. 2 em. för Tjärtakans rote hos
handlare, A. J. Larsson Skarbo.
Den 10 december samma år står att läsa: I Rösebo
skolhus föreläste i lördags inför en mycket talrik publik,
folkskollärare Karl Ljungdahl från Rånnum, över ämnet
”Finland i våra dagar”.
Lärare Oskar Åkerberg f. 1878 i Vedum, kom hit som
lärare 1912. Han hade först en hushållerska Selma
Magnusson f. 1888 som 1923 flyttade till Färgelanda.
Han gifte sig 1925 med Lottina Mathilda Johansson f.
1899 i Skaraborg.
Till skolan hörde ett markområde och en mindre ladugård, där Åkerberg hade en ko. På 1920-talet utarrenderades marken och där ladugården tidigare
stått uppfördes en byggnad med slöjdsal, vedbodar
och utedas.
Skolklass från mitten av
1910-talet. Lärare Åkerberg
och hushållerskan Selma
Magnusson. Bakre raden:
Edvard Karlsson Öna, Erik
Vilhelmsson Tjärtakan,
Ossian Norling Rotenäs,
okänd. Mellanraden:
Anders Johansson Binäs,
Ingvar Joelsson
Lönnebergshage, Axel
Karlsson Kungatorp, okänd,
Anders Jansson Binäs,
okänd, okänd. Främre
raden: Ester Johansson
Nolhagen, Helga Andersson
Torsbo, Anna Fagerström
Öna, Signe Larsson, Signe
Andersson Högdal, Elin
Svensson, Rotenäs, Valborg
Olausson, Näset.
96
Skolklass i Rösebo skola från slutet av
1920-talet. Lärare Åkerberg. Karl
Magnusson Binäs, Gösta Larsson
Öna, Nils Nilsson Rotenäs, okänd,
Gustav Andersson Laxfisket, Karl
Stålberg Skarbo, Tage Nilsson
Rotenäs, Linnea Karlsson Sundsberg,
Viola Bryngelsson Grundsvik, Ethel
Johansson Binäs, Märta Larsson
Brotorp, Ingeborg Magnusson Skörbo,
Inga Larsson, Skarbo, Florence Olsson
Furholmen.
Skolklass vårterminen 1930, lärare Richard
Edgren. Stående: Harald Fagerström, Öna.
Artur Andersson, Kopperud. Sven Niklasson,
Binäs. Robert Olsson, Furholmen. Anna
Eriksson, Binäs. Karin Andersson, Trombäljen.
Elsa Eriksson, Rösebo. Paul Eriksson, Binäs.
Sittande: Eskil Bryngelsson, Grundsvik.
Ragnar Olsson, Binäs. Erik Gustafsson,
Tjärtakan. Georg Olsson, Skörbo. Karl
Vikström, Näset. Elsa Larsson, Skarbo. Viola
Jonsson, Torsbo. Margot Larsson, Näset.
Skolklass i början av 1930talet. Bakre raden: Sven
Strömberg Näset, Sven
Henningsson Rotenäs, Robert
Olsson Furholmen, Nils
Henningsson Rotenäs, Erik
Jansson Skarbo, Karl
Vikström Näset, Åke
Niklasson Binäs, Erik
Gustavsson Tjärtakan.
Mellersta raden: Ragnar
Olsson Binäs, Elsa Eriksson
Rösebo, Anna Eriksson Binäs,
Elsa Larsson Skarbo, Agne
Olsson Skörbo. Främre raden:
Margit Andersson
Trombäljen, Elsa Erlandsson
Kopperud, Anna Olsson
Trombäljen, Gunhild
Axelsson Tjärtakan, Elsa
Dahlgren Rotenäs. Lärare
Anders Lindelöf.
97
Skolklass omkring 1934. Bakre
raden: Hans Andersson Brotorp,
Wolmar Olsson Trombäljen,
Melker Johansson och Gustav
Henningsson Rotenäs, Sigfrid
Axelsson och Gunnar Gustavsson
Tjärtakan. Mellersta raden: Erik
Eriksson Binäs, Torsten och Tage
Bryngelsson Grundsvik, Iris
Persson Skarbo, Lillian Brattlöf
Sundsholm, Sonja Lindblom
Tjärtakan, Åke Niklasson Binäs,
Torsten Eriksson Rotenäs, Algot
Larsson Rösebo. Främre raden:
Judit Brattlöf Sundsholm, Edit
Nicklasson Binäs, Greta Jansson
Skarbo,
Sigrid
Andersson
Kopperud, Rut Eriksson Binäs,
Elin Larsson Gatan, Ella Stålberg
Skarbo. Lärare Anders Lindelöf.
Skolklass 1937–38. Lärare Anders
Lindelöf. Stående: Arne Ögren, Dernäs.
Erik Zackariasson, Tjärtakan. Törner
Olsson, Skörbo. Thälje Eriksson, Rotenäs.
Arne Hallsten, Kopperud. Ingvar
Andersson, Lövnäs. Evert Axelsson,
Tjärtakan. Sittande: Gunborg Nilsson,
Rotenäs. Edit Johansson, Dernäs. Inger
Larsson, Kopperud. Elsa Gustafsson,
Tjärtakan. Karin Johansson, Trombäljen.
Maj Larsson, Skarbo. Maj Karlsson,
Rotenäs.
Skolklass spelar ”Ruskaby skola” 1949–50. Bakre raden: Stig
Olsson Sikerud, Gun-Britt Svensson Rotenäs, Karin Jansson
Binäs, Birgitta Lindelöf Rösebo, Karin Söderqvist Näset, Ebbe
Andersson Rösebo, Berit Strömberg Skarbo. Sittande: Else
Nyman Sundsholm, Emy Dahlgren och Bengt Eriksson
Rotenäs. Framför: Kurt Söderqvist Näset, Rune Larsson
Kopperud, Stig Ekman Binäs.
98
Skolklass i Rösebo 1949. Vänster bänkrad bakifrån: Bengt Jansson, Ebbe Andersson, Bengt Eriksson, Rune Larsson, Stig
Olsson, Lennart Andersson, Kurt Söderqvist, Stig Ekman. Höger bänkrad: Emy Dahlgren, Birgitta Lindelöf, Karin
Jansson, Else Nyman, Ragnhild Andersson, Gerd Eriksson, Karin Söderqvist, Barbro Lindelöf, Gun-Britt Svensson, Berit
Strömberg. Lärare Anders Lindelöf.
Skolklass 1, 2, 3 vid Rösebo skola hösten 1991.
Bakre raden; Maria Andersson, lärare Eva Malmqvist, Kim Johansson, Kenneth Johansson, Emma Topp, Roy Jansson,
Marianne Johansson, Fredrik Jonsson, Susanne Johansson, lärare Monica Lahger.
2:a raden: Johanna Ramm, Håkan Hallgren, David Vidmark, Jimmy Johansson, Andreas Larsson, Thomas Berg, Göran
Lundqvist, Christer Hermansson, Maria Bjarnell, Ragnhild Hallsten, lär. Kerstin Viidas.
3:e raden: Martin Hermansson, Emil Högberg, Emma Åhlander, Conny Johansson, Anders Dahlgren, Tommy Hvit, Tomas
Olsson, Sofia Johansson, Peter Nyman, David Arenstrand.
4:e raden: Susanna Arenstrand, Tobias Aderum, Maria Dahlskog, Joakim Olsson, Emma Bryngelsson, Lars-Erik Bjarnell,
Elin Arenstrand.
99
Förskolan i Rösebo hösten 1991.
Bakre raden: Frida Jonsson,
Jessica Hermansson, Petra
Johansson.
Mellanraden: Lärare Berit
Olsson, Kenneth Hallsten, Erik
Dahlgren, Ricky Jansson, lärare
Lillemor Mayborn.
Främre raden: Andreas
Johansson, Sunitha
Wilhelmsson, Emma Vidmark,
Andreas Botter.
Åkerberg hade bra utbildning men hade svårt att
hålla ordning på barnen i skolan. Han blev pensionerad 1929, men bodde kvar i skolan till 1935.
Det berättas att en elev kom för sent till skolan en dag,
då frågade Åkerberg varför han kom så sent. ”Klocka
ha stanna och pappa sätte’na på töcke” svarade eleven.
Vikarier för Åkerberg blev då först Richard Edgren,
han har i sin bok ”Richard Edgrens memoarer”, på
sidorna 100–106 berättat om sin tid som lärare i Rösebo skola. Hilding Almén och Ragnar Andersson
var också lärare någon termin.
Lärare från 1931 blev Anders Lindelöf f. 1902 i Jönköping, g. 1934 med Sigrid Andersson f. 1898 från
Fritsla. Efter att ha bott på Öna nr. 4 flyttade de 1936
till lärarbostaden i Rösebo skola. Barn: tvillingarna
Birgitta och Barbro f. 1937. Birgitta g. 1959 med Stig
Utter från Berg, Frändefors, bosatta i Göteborg.
Barbro är lärare i Vänersborg.
Vid den här tiden gick barnen i skola varannan dag,
klass tre och fyra gick på tisdag, torsdag och lördag.
Medan klass fem och sex gick måndag, onsdag och
fredag. På onsdag eftermiddag hade pojkarna träslöjd
och flickorna syslöjd. Lindelöf var slöjdlärare under
sin tid i skolan.
Syslöjden sköttes 1925–44 av Justina Andersson, Rösebo nr. 12. 1944–60 av Maj Birgersson, Rotenäs nr. 36.
1960–66 av Margit Rudh, Frändefors.
För uppvärmning fanns i skolsalen två stora kaminer,
som eldades med ved. Vid tysta lektioner t.ex. välskrivning kom det ibland fram möss, då blev det jakt
med sopkvastar och vedträn, men i regel försvann de i
något råtthål, eller gömde sig i någon av de stora
vedlådor som fanns i salen.
Anders var aktiv i Rösebo Missionsförsamling, där
han bl.a. var söndagsskollärare.
Under krigsåren anordnades ibland Finlandsafton, för
att samla in pengar till Finland. Då sjöngs det finska
sånger av skolbarnen och det lästes dikter av Johan
Ludvig Runeberg, ”Bonden Paavo” m.fl.
100
Varje år hade Skarbo sykrets syauktioner i skolan. Här
har också under alla år hållits gudstjänster några
gånger per år.
Från 1947 blev det sjuårig skola och här undervisades
då klass fem, sex och sju.
Omkring 1950 installerades oljepanna för uppvärmning.
Efter pensionering 1968 flyttade familjen Lindelöf till
Borås och då blev här undervisning i första och andra
klass.
Lärare blev då Rosa Fredriksson f,1928 i Boden, g.
1964 med Yngve Lindkvist f. 1914 i Trollhättan. Barn
Magnus f. 1970. De kom från Siviken där Rosa varit
lärare. Efter några år flyttade de till nybyggd villa i
Binäs nr. 46.
Fyra generationer som gått i Rösebo skola, Emelie Stålberg
Skarbo, Ella Olsson Grunsbo, Fred Olsson och Tony
Olsson Siviken. Foto från 1976.
I lärarbostaden bodde 1975–78 Karin Karlsson f. 1953
på Kungatorp, gift med Leif Lindström f. 1949 i LaneRyr. Barn Torbjörn f. 1977. De flyttade till Flicksäter
1978 och det blev förskola i lärarbostaden.
År 1982 firades 100-årsjubileum och skolsalen var
fylld med folk, som gått här i skolan under åren. Tre
av de gamla lärarna hade mött upp, Richard Edgren,
Ragnar Andersson och Anders Lindelöf.
Del av skolklass vid skolans 100-årsjubileum 1982.
Lärarinna Rosa Lindqvist. Elever: Marie Johansson,
Mattias Magnusson, Thomas Hallsten, Robert Haglund,
Linda Johansson.
Rosa slutade som lärare och gick i pension 1989.
Här blev då årskursblandad undervisning, där klass
ett till tre har gemensam undervisning. Lärare 1991 är
Monica Lagher f. 1943 i Mellerud och Kerstin Viidas
f. 1945 i Vännäs, båda bor i Vänersborg.
I den del av skolbyggnaden som tidigare var lärarbostad är nu förskola, som leds av Lillemor Mayborn f.
1957 och. Berit Olsson f. 1952, de bor i Vänersborg
respektive Vargön.
Rösebo nr. 5 Skära.
Torpet låg på mark som tillhörde Rösebo nr. 3.
År 1896 kom Per Andersson f. 1828 i Torp, g. 1870
med Sofia Svensdotter f. 1849, från Tjärtakan nr. 7.
Barn: Johan f. 1871, reste till USA 1890. Anna Kajsa f.
1873, till USA 1901. Albin f. 1876. Emma Kristina f.
1878, flyttade till Sundals-Ryr 1898. Wilhelmina f.
1881 fick en dotter Anna Edit f. 1902, både mor och
dotter reste till USA 1905. Elis f. 1883, dog 1887. Hilda
Elisabet f. 1886, reste till USA 1904. Elis f. 1888, till
USA 1908. Familjen flyttade 1897 till Tjärtakan nr. 10.
Hit flyttade då troligen Anders Johansson f. 1857 i
Rotenäs nr. 7, g. 1894 med Kristina Andersdotter f.
1863. Barn Hilda f. 1895. Kristina dog 1896.
Anders som var broder till Betty Johansdotter på Rösebo nr. 3, gifte om sig 1899 med Emelie Andersdotter f. 1874 i Kopperud nr. 4. Barn Anna f. 1900. Familjen var nog de sista som bodde här och de flyttade
1906 till Månselyckan (Rösebo nr. 8).
Platsen är nu 1991 delvis skogbeväxt men här finns en
tydlig husgrund och runt omkring finns gamla aplar,
körsbär, krusbär, syren, pingstliljor, smultron och
ormbunkar. Åt nordost i den gamla vägkanten finns
rester efter en jordkällare. Marken tillhör Laxfisket.
Rösebo nr. 6 Dalen.
Backstugan låg mot en bergvägg i dalgången utefter
en bäck och tillhörde Rösebo nr. 2. Här bodde 1891
Märta Lisa Larsdotter (Marta i Dalen) f. 1841 i Brålanda, maken Jan Karlsson f. 1830 i Trombäljen nr. 19,
hade avlidit 1886. Barn: Anna Katarina f. 1864, dog
tidigt. Lars f. 1866, reste till USA 1886. Karl Johan f.
1869, till USA 1888. Anna f. 1872, till USA 1890. Aron
f. 1875, till USA 1895. Sofia f. 1878 och Alfred f. 1882,
reste tillsammans med modern till USA 1896. De var
troligen de sista som bodde här.
Det har berättats att Jan var låghalt, men Märta var så
förälskad i honom att hon inte märkte detta förrän
flera månader efter giftermålet. Jan lär ha varit en
duktig väderleksspåman.
Man förundras över hur dessa människor kunde
spara ihop pengar för USA-resa. De som först reste dit
kanske skickade biljett eller pengar för resan och på
något sätt tog hand om dem när de kom över dit.
Boplatsen ligger idag rofyllt inbäddad i skogens
grönska, nära intill den bäck där vattnet ringlar fram i
samma fåra som för hundra år sedan, när Märta med
de yngsta barnen for till USA. Rester efter en jordkällare och en gammal apel, är allt som finns kvar. Marken tillhör Laxfisket.
Rösebo nr. 7 Slåttsmyren. (Slottsmyren enligt karta).
Torpet tillhörde Rösebo nr. 1 och har troligen fått
namnet efter att det förekommit slåtter på myren intill. Här bodde 1891 Olof Larsson (Ola i slottsmyra) f.
1847, g. 1871 med Stina Jansdotter f. 1838 i Ånimskog.
Olof var bror till Johannes Larsson i Binäs nr. 22 och
Stina var syster till Anna Lisa Jansdotter i Trombäljen
nr. 10.
Ola och Stina hade fått fyra barn, varav tre dog av
kikhosta i späd ålder. Det har berättats att även det
fjärde barnet var illa ute men genom att stoppa i honom lite snus, så han fick kräkas klarade han sig.
Det var Johannes f. 1879, g. 1906 med Lovisa Karlsson f. 1889 i Lövnäs, flyttade 1908 till Bolstad och
senare Öna nr. 2. Lovisa var syster till Johannes Karlsson på Hästefjord nr. 2.
Ola med hustrun Stina utanför Ladugården. Foto av Sten
Hansson, Laxfisket.
I Slåttsmyren fanns en liten grå stuga med torvtak, det
var ett enda rum med öppen eldhärd och en spiskupa
över. Det fanns en brandring på ben som kärlen ställ101
des på vid matlagning. Åt väster låg en mindre ladugård med halmtak. De hade en och ibland två kor
samt kanske något annat husdjur. De uppodlade tegarna var små, så en del av vinterfodret togs från
närliggande myrmarker. Till att bärga in myrgräset
använde Ola ett stort skynke av juteväv, på detta lades gräset och han gjorde ett knyte av detta som sedan
bars eller släpades hem till ladan. Han kallade detta
transportmedel för fesvagnen. Ola och Stina var gästvänliga och vid besök bjöds på kaffe med
”doppekopp”, den bestod av en rund och en lång
skorpa samt en sockerring som lades på tefatet runt
koppen.
set kl. 4 på morgonen, som var en vanlig tid. Detta för att
man skulle få tid att inta förtäring och läsa ut den döde,
innan den sista färden gick till Frändefors kyrka för begravningsakt och jordfästning. Med vid samlingen denna
tidiga morgon var även Ola och Stina från Slåttsmyren.
När avfärden skett skulle Stina återvända hem för att
mjölka kon. Hon skulle följa den lilla stig som gick genom
skogen från Laxehagen. Hon var gammal och kanske inte så
van vid stigen så hon kom av den och började irra omkring
allt längre bort. Långt fram på eftermiddagen kom hon fram
till en gård i Höghult och var då alldeles förbi av trötthet
och rädsla. När Ola sent på eftermiddagen kom hem, fann
han stugan tom och kon stod omjölkad i ladugården. Han
anade oråd och fick skyndsamt kalla samman några personer, för att gå på en kedja genom skogen under höga rop.
När dom kom till kanten av Trone mosse, kom en man
springande och ropade att gumman fanns där. Så fick då
denna händelse ett lyckligt slut.
Stina dog 1923 och Olof bodde ensam kvar i många
år. De sista åren bodde han hos sonen Johannes med
familj, som då bodde i Trombäljen nr. 5. Han dog
1931.
Här har under årens lopp många bärplockare och
älgjägare m.fl. haft kafferast och njutit av den omgivande skogens stillhet. Tankarna har då säkerligen
gått tillbaka i tiden, med en undran över hur det var
när det strävsamma paret Ola och Stina kom hit, för
att leva sina dagar tillsammans på Slottsmyren.
På platsen finns 1991 rester efter husgrund och här
växer äppleträd, syren, ormbunkar och renfana m.m.
Över en bergskreva utanför var tidigare en stock placerad och detta var den luftiga och väl fungerande
behovsplatsen. Det finns också rester efter ladugårdsgrund men den tidigare åkermarken är vattensjuk och
delvis skogsbevuxen men fortfarande syns var de små
åkertegarna varit.
Marken tillhör Laxfisket.
Rösebo nr. 8 Månselyckan.
Namnet troligen efter en tidigare torpare Anders
Månsson, se Rösebo nr. 3.
Olof Larsson, ”Ola i Slottsmyra”, född 20/4 1847. Foto av
Roland Andersson, Laxfisket.
Ola gick dagsverken i Rösebo. Det har berättats att
Ola en tid jobbade på ett bygge i Vänersborg. Han
gick då 4 km från Slottsmyren till Rösebo, där han
spände hästen för ett vedlass som han tog med till
staden, efter avslutat arbete i staden åkte han sedan
tillbaka till Rösebo och gick sedan hem till Slottsmyren. Det blev säkerligen inte många timmars sömn,
innan det var dags för nästa dags vedermöda. Stina
skötte då om torpets olika sysslor.
På äldre dagar anlitades ofta Ola att gå runt i bygden
och dela ut inbjudningsbrev till begravningar. I detta
samband kan berättas om en episod från en begravning: År 1919 avled Anders Nilsson i Laxehagen, som
varit inneboende hos sin syster Anna Nilsdotter. På begravningsdagen samlades släktingar och grannar i sorgehu102
Helge Andersson,
Månselyckan. Foto taget i
USA, dit han reste 1928.
Familjen Anders Johansson med hustru Emelie och
barnen Hilda och Anna kom troligen hit 1906, från
torpet Skära (Rösebo nr. 5). De fick 1907 en son Helge,
som 1928 reste till USA. Anders var bror till Elisabet
(Betty) som ägde gården och eftersom hon var ensam
med barnen kanske hon behövde hjälp. Här byggdes
då stuga med kök och ett rum samt ladugård. Hilda
flyttade till Brålanda 1914. Anna reste till USA 1921,
men kom åter från USA och gifte sig 1930 med Johan
Andersson, f. 1895 i Rotenäs nr. 11, där gården övertogs. Emelie dog 1922 och Anders flyttade senare till
dottern Anna i Rotenäs.
I början av 1930-talet anlades landsväg från Rösebo
till Brasmerud och många av bygdens folk jobbade
där. Då bodde här vägarbetare Anders Andersson f.
1905, g. 1930 med Margareta (Greta) Arvidsson f.
1910. Barn: Birgit f. 1931. Ebbe f. 1935, flyttade senare
som fosterbarn till Rösebo nr. 2
Efteråt bodde här några år en annan vägarbetare,
Helge Fagerström f. 1904 på Öna nr. 5, g. 1932 med
Anna Eriksson f. 1900 i Färgelanda. Barn: Olof f.
1933, Egon f. 1935. Familjen flyttade 1936 till Öna nr.
11.
Rudolf Wilhelmsson f. 1900 kom hit och hyrde stugan 1940, han hade varit dräng i Kopperud nr. 8, från
1928 till 1938. Han gick dagsverken i bygden men
mest på gården Rösebo nr. 3. Rudolf flyttade till Kopperud nr. 9. Eftersom det var ont om vedbränsle under krigsåren, revs alla husen 1945 och såldes som
brännved till Vänersborg.
På platsen finns 1991 rester av husgrund, grundstenar
från ladugården rester av jordkällare och en lingrop.
Intill husgrunden växer syrener, påskliljor, gullvivor,
smultron, törnrosor och rester av nedsågade aplar.
Marken runt omkring är sedan några år igenplanterad
och snart är det svårt att hitta platsen.
Rösebo nr. 9 Hästhagen, Affären.
Här uppförde Erik Johansson 1912 ett hus och flyttade handelsboden från Rösebo nr. 1.
År 1913 ansökte Erik Johansson och Karl Johansson
från Skarbo nr. 21, att få dra fram en telefonledning
från Frändefors station utefter vägen till Bohusläns
gräns och detta beviljades av Kungl. Majestät. Senare
blev här växelstation.
Postbäraren som utgick från Frändefors, lämnade post
här, som sedan hämtades av gårdarna runt omkring.
En bil inköptes 1923 för att bl.a. hämta varor till affären.
En hushållerska anställdes 1925, tidigare missionär
Ingeborg Dorj f. 1877 i Örebro.
103
Affären i Hästhagen byggd 1912. Obs. telefonstolpen med
många ledningar. Foto av Sjuberga-Karlsson.
Erik Johansson framför bensinmacken vid affären i
Hästhagen.
Före detta missionär Ingeborg Dorj vid Frändefors
järnvägsstation.
Fastigheten hade köpts 1934 av, handlare Anders V.
Andersson f. 1901 i Svenningstakan, g. 1928 med Edit
Karlsson f. 1901 i Fagerskog. Barn Elsie f. 1936. De
sålde handelsboden 1937 och flyttade till Ärtemark.
Ny ägare blev Oskar Magnusson f. 1903 i Binäs nr. 9.
Han hade varit i USA några år och gifte sig 1942 med
Anna Hansson f. 1913 i Tossene. De drev affär här
under lång tid och här var också telefonväxel.
104
Oskar Magnusson, handlare Hästhagen.
Under årens lopp var olika affärsbiträden anställda.
Elsa Eriksson från Rösebo nr. 1. Margot Larsson f.
1920 i Trombäljen nr. 17. Märta Gustavsson f. 1927 i
Gestad. Gunborg Andersson f. 1930 i Holmestrand.
Alice Hansson, bor nu i Rösebo nr. 17. Maire Löllö f.
1935 i Finland, flyttade tillbaka dit 1957. Maj-Britt
Jansson från Binäs nr. 11. Inger Andersson f. 1939 i
Bolstad, flyttade 1958 till Vänersborg. Sylvia Pettersson f. 1941 i Älgarås, senare gift med Torsten Larsson
på
Kopperud
nr.
2.
Oskar
köpte
1952
affärsrättigheterna från Skarbo nr. 21 och affären där
lades ner. Telefonväxeln blev automatiserad 1958.
Oskar dog 1965 och affären upphörde. Fastigheten
såldes 1976 och Anna flyttade till Vänersborg.
Ny ägare blev Uno Andersson f. 1926 i Björnerud, g.
1973 med Gullevi Johansson f. 1944. Barn: Maria f.
1973, Monica f. 1978, Anders 1981.
Här var under många år livlig verksamhet under ledning av Erik Johansson, Rösebo och senare Gunnar
Strömberg, Skarbo. Men verksamheten avtog och 1987
såldes fastigheten till Edgar och Gun Aronsson på
Rösebo nr. 13.
Rösebo Missionshus, nybyggt.
Rösebo Missionshus timras, Erik Johansson, Johan och
Anna Eriksson med dottern Elsa.
Rösebo nr. 10 Missionshuset.
Rösebo Missionsförening bildades 1930 och mark
avstyckades från Rösebo nr. 1 och det uppfördes ett
missionshus. Angående Rösebo Missionsförening, se
särskilt kapitel.
Rösebo nr. 11 Ordenshuset, Rösebolokalen.
Logen Dalslands Sköld 2174 som bildats 1896, hade
vid ett möte den 16 februari 1901, erbjudits mark av
Lars Svensson Ekekullen, för uppförande av ett ordenshus. En byggnadsförening bildades och en insamling gjordes vid mötet som inbringade 100 kronor
och 65 timmerstockar. Senare samma år inköptes en
gammal byggnad från Gömman i Frändefors. Logens
medlemmar monterade ner byggnaden och flyttade
den till nämnda tomt i Rösebo. Ordenshuset invigdes
i juni 1903. Efter renovering i slutet av 1920-talet, startade Logen ett lånebibliotek som var öppet på söndagar.
Frivillig arbetskraft vid
tillbyggnad av
Rösebolokalen 1991.
Gösta Andersson,
Dernäs, Gunder Breman,
Rotenäs, Ragnhild och
Arne Hallsten, Kopperud,
Uno Johansson, Binäs,
Ragnar Hallsten,
Tjärtakan, Christer
Breman, Rotenäs,
Lennart Andersson, Öna
och Göran Hallsten,
Kopperud.
105
Ordenshuset i Rösebo.
År 1958 utfördes en om– och tillbyggnad av ordenshuset, med hjälp av bidrag från Frändefors kommun
och mycket frivilligt arbete. Lokalen blev efter detta
mera tillgänglig för andra föreningar i bygden och det
blev tillåtet med dans, vilket tidigare varit förbjudet.
Logen upphörde 1971 och ordenshuset blev till salu.
Se avsnitt om Logen Dalslands Sköld.
Några från bygden kontaktade då Frändefors kommun, och efter en viss övertalning köpte kommunen
ordenshuset med tomt för 25. 000 kronor.
den övriga verksamheten så den flyttades till gamla
lärarbostaden i skolan.
OK Roto som hade mycket verksamhet i lokalen, begärde hos Vänersborgs kommun 1982, att få installera
duschar. Detta beviljades under förutsättning att
klubben utförde snickeriarbetet på frivillig väg. Parkettgolv lades in och väggarna bekläddes med panel
och tapeter. Då installerades också en ventilationsanläggning med återvinning samt avloppsanläggning.
Vid en bygdeträff med föreningen ”Vår Bygd 1891”, i
mars 1991 med överfylld lokal, togs frågan upp om
tillbyggnad av samlingssalen. Detta uppfattades
mycket positivt och på förfrågan om frivillig hjälp, var
det många som svarade ”ja”.
Efter kontakter med kommunens fastighetskontor
ordnades tillstånd och anslag till materialkostnader
under förutsättning att allt arbete utfördes utan kostnad för kommunen. De gamla fönstren användes,
begagnade dörrar, garderober, bänkskåp och bord
m.m. skänktes. Efter mycket mödosamt slit var tillbyggnaden färdig i oktober samma år och året därpå
målades hela byggnaden utvändigt.
Rösebolokalen används flitigt av bygdens folk, med
bl.a. mycket barn – och ungdomsverksamhet och är
en stor tillgång för bygden. Här förekommer årligen
c:a 250 olika sammankomster.
Rösebo nr. 12 Albins.
Albin Andersson med hustru Justina och dottern
Hildur, kom hit 1923 från Trombäljen nr. 5. De arrenderade mark från Rösebo nr. 3 och uppförde här en
stuga och en mindre ladugård där de hade en ko.
Johannes Andersson, Binäs och Albin Andersson, Rösebo.
I stället för ordenshuset blev namnet Rösebolokalen.
1973 drogs en vattenledning från Rösebo skola, och
toaletter med sluten tank installerades. Här blev nu en
livlig verksamhet av olika slag. Några år på 1970-talet
var här kommunal förskola, men detta inkräktade på
106
Albin vid sin stuga.
Dottern Hildur gifte sig 1937 med Rudolf Karlsson f.
1908 i Långebo. Albin och Justina hade också en fosterdotter Lisa Persson f. 1924 i Fröskog, g. 1949 med
Adolf Karlsson f. 1915 i Långebo. Rudolf och Adolf
var bröder. Hildur flyttade till Göteborg 1934 och Lisa
flyttade till Vänersborg 1943. Albin som var son till
”Laxesnickarn” i Kopperud nr. 4 gjorde bl.a.
saltbaljor, stolar, skottkärror m. m. Han skötte också
vedhuggning m. m. vid Rösebo skola. Veden sågades
för hand och höggs till småved, till de tre kaminerna
som fanns i skolan och spis och kaminer i
lärarbostaden. Justina skötte om städningen och hade
också hand om syslöjden i skolan.
Justina dog 1954 och Albin dog 1965 på ålderdomshemmet Ringhem.
Byggnaderna med tomtmark avstyckades 1974 och
används som fritidshus av dottern Hildurs familj.
Ägare 1991 är hennes barn Arne f. 1944, Barbro f.
1946.
Runt huset på tomten växer 1991 syren, påskliljor,
liljor, akleja och liljekonvalj. Ladugården finns också
kvar.
Rösebo nr. 13 Gun och Edgars.
Från Rösebo nr. 3 avstyckades 1964 en tomt och ett
bostadshus uppfördes av Edgar Aronsson f. 1930 i
Svenningstakan, g. 1966 med Gun Johansson f. 1938 i
Kopperud nr. 5. Barn: Helen f. 1970. Gun är dotter till
Helga och Sigvard Johansson på Rösebo nr. 14.
Grannfastigheten Rösebo Missionshus (Rösebo nr. 10)
tillköptes 1987.
Edgar har jobb på trävarufirma i Vänersborg och Gun
arbetar som lokalvårdare. Helen har flyttat och jobbar
inom sjukvården.
Rösebo nr. 14 Sigvards.
Sigvard och Helga som haft jordbruk i Kopperud nr.
5, köpte 1971 en tomt som avstyckades från gården
Rösebo nr. 1. Här uppförde de ett bostadshus och
flyttade in 1973. Under byggnadstiden bodde de i
Vänersborg. Tomtgränsen går intill Rösebo nr. 13 där
dottern Gun med make Edgar bor.
Sigvard och Helga bor kvar 1991.
Rösebo nr. 15 Stora furan.
Namnet är efter en stor tall som står intill. Här avstyckades 1926 en tomt från Rösebo nr. 2, till Sundals
Härads Vägstyrelse. Här togs sten ur berget, som
sedan krossades till vägmaterial när vägen från Rösebo till Starkebo anlades i början av 1930-talet.
Tomten köptes 1976 och ett bostadshus uppfördes av
Tore Johansson f. 1950 i Kopperud nr. 5, g. 1976 med
Margareta Svensson f. 1952. Barn: Peter f. 1974,
Christin f. 1977, Mattias f. 1978. Tore är son till Sigvard och Helga på Rösebo nr. 14. Familjen sålde fastigheten 1986 och flyttade till Långebo.
Ny ägare Göran Gabrielsson f. 1952 med sonen
Bengt Byman f. 1973. De bodde här i två år och sålde
sedan till Bogdom Ambrus f. 1947 och Sisko AnnaLiisa f. 1951. Barn: Mika Kristian f. 1969.
Ny ägare sedan 1990 är Per Abrahamsson f. 1955, g.
1989 med Annelie Svanström f. 1963. Barn: Jimmy f.
1986, Jenny f. 1988, Tommy f. 1989. Per är metallarbetare.
Rösebo nr. 16 Göstas.
Gösta Larsson f. 1924 i Rösebo nr. 2, flyttade hit 1987
efter att ha uppfört ett mindre bostadshus här. Hans
dotter Inger med make övertog då gården, som han
tidigare varit ägare till.
Gösta Larssons hus. Foto från 1991.
Rösebo nr. 17 Raaskas, Arnolds.
Ossi Raaska f. 1940 g. 1967 med Kerstin Lindén f.
1945, byggde här ett bostadshus 1977. Tomten avstyckades från Rösebo nr. 3, efter att gården delats.
Här har tidigare funnits en statarstuga.
Barn: Johan f. 1967, Örjan f. 1970. Familjen flyttade till
Vänersborg 1983.
Fastigheten (Öna 3:3), köptes då av Arnold Andersson f. 1923, g. 1955 med Alice Hansson f. 1928 i Färgelanda. De har ägt gården Rönnö, som överlåtits på
sonen.
Rösebo nr. 18 Connys.
På mark tillhörande Lennart Andersson avstyckades
en tomt 1986 (Öna 3:5) och sonen Conny Andersson f.
1963, byggde här ett bostadshus.
Rösebo nr. 19 Bosses.
Tomten (Öna 3:4), är också avstyckad från Rösebo nr.
3. Här uppfördes ett bostadshus 1982 av, Bo Johansson f. 1957 i Skarbo nr. 21, g. 1977 med Ann-Britt
Ceder f. 1957. Barn: Pernilla f. 1981, Jimmy f. 1983,
Petra f. 1985.
Rösebo nr. 20.
Husen som låg på Rösebos utmarker nära gränsen till
Kopperud, har troligen rivits före 1891, eftersom de
inte finns med på 1891 års karta. Olena Eriksdotter f.
1819 i Lane-Ryr, har troligen bott här men flyttat till
sonen Johannes Ottosson på Trombäljen nr. 4. Hennes
make Otto Johansson f. 1823 hade avlidit 1872.
På platsen som är skogbeväxt, finns 1991 rester efter
husgrund.
Ej placerade personer.
Personer i Rösebo som vi ej kunnat placera 1891: back.
enk. Kajsa Johansdotter f. 1822, hon anges som obefintlig 1894. Småskolelärare. Anna Kajsa Brunsson f.
1860, var lärare i den ambulerande småskola som då
fanns. Hon bodde någonstans i bygden och flyttade
1897 till Flicksäter.
107