Här finner du Grundsunda församlingsinstruktion. Klicka här!

Transcription

Här finner du Grundsunda församlingsinstruktion. Klicka här!
MÅLSÄTTNING och
FÖRSAMLINGSINSTRUKTION för
GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
I ÖRNSKÖLDSVIKS KONTRAKT INOM HÄRNÖSANDS STIFT
GODKÄND AV FÖRSAMLINGENS KYRKOHERDE 2010-10-13
GODKÄND AV GRUNDSUNDA KYRKORÅD 2010-10-13
ANTAGEN AV GRUNDSUNDA KYRKOFULLMÄKTIGE 2010-11-16
UTFÄRDAD AV DOMKAPITLET I HÄRNÖSANDS STIFT 2011- Denna församlingsinstruktion utfärdades första gången av Domkapitlet
år 2001 och har därefter reviderats åren 2005 samt 2007
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Grundsunda församling är en del av Svenska kyrkan som är ett evangeliskt lutherskt trossamfund
med ett stort uppdrag: att göra Kristus känd för människor och göra dem delaktiga i kyrkans liv.
Svenska kyrkan inom Grundsunda socken skall vara en plats där människor kan få känna sig
accepterade och älskade!
Församlingen skall på alla plan medverka till att det glada budskapet om frälsningen genom Jesus
Kristus, som upprättar, förlåter och förnyar människor, öppet och generöst skall nå fram till alla och
bli till glädje "för hela folket".
Grundsunda församling skall arbeta för att göra Jesus Kristus KÄND, TRODD, ÄLSKAD och
EFTERFÖLJD. För detta uppdrag bär kyrkans medlemmar tillsammans ett aktivt ansvar.
Övergripande mål
Församlingsarbetet skall ha en evangelisatorisk inriktning, d.v.s. planeras och prioriteras så, att människor
genom gudstjänster och personlig kristen kontakt nås av evangeliet om Jesus Kristus och blir inneslutna i
församlingsgemenskapen.
Församlingens utåtriktade och välkomnande attityd måste också få komma till uttryck i organiserade
evangelisationsformer som breddar eller fördjupar kontakten med människor i olika åldrar och delar av
församlingen. Att omvändas till Kristus är också att omvändas till ett nytt ansvar för världen och människorna.
Därför måste ett fullödigt kristet budskap riktas till hela människan. Detta förutsätter både en analys av
människors situation idag och ett intensifierat studium av evangeliets innehåll och konsekvenser.
Församlingens synliga gemenskap speglar hur djupt församlingen har kommit i sin syn på evangeliet. För att
fylla sin evangelisatoriska uppgift måste församlingen ständigt söka sig allt djupare in i evangeliets budskap.
Arbetet i Grundsunda församling bör inriktas på en fördjupning som skall syfta till att ge större medvetenhet
om särskilda och gemensamma uppgifter. Detta gäller såväl anställda, förtroendevalda som frivilliga
medarbetare .
Församlingens mål uppnås genom …
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Gudstjänster och kyrkliga handlingar samt församlingens kyrkomusikaliska verksamhet ...
Teckenspråkigt arbete samt arbete på samiska och finska samt andra språk …………..….
Undervisning och kristen fostran ………………………………………….………………..
Diakonal verksamhet …………………………………………………………………..…...
Missionsverksamhet ………………………………………………………………………..
Medarbetarskap och fortbildning för anställd personal …………………………………….
Samverkan med andra församlingar i personalfrågor ……………………………………....
8. Översyn av och eventuella förändringar av församlingsinstruktion/målsättning …………...
OMVÄRLDSANALYS - 2010
Grundsunda församling har 3 160 invånare varav 2 498 personer är kyrkotillhöriga.
Av de kyrkotillhöriga är åldersfördelningen enligt följande:
0-2 år 85 personer
3-6 år 109 personer
7-9 år 106 personer
10-15 år 214 personer
16-19 år 191 personer
20-24 år 115 personer
25-34 år 244 personer
35-49 år 576 personer
50-64 år 743 personer
2
65-69 år
70-74 år
75-
240 personer
184 personer
353 personer
SID
4
7
14
17
18
21
24
25
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Inom Husums tätort bor 1 630 personer över 15 år. Av dessa är 829 personer förvärvsarbetande. Inom
offentlig sektor arbetar 231 personer och inom näringslivet arbetar 598 personer. Största arbetsplatsen inom
församlingen är M-real paper med ca 800 anställda varav ca 60 % bor i annan församling. De flesta
arbetstillfällen finns inom tillverkning och utvinning samt vård och omsorg. Därefter fördelar sig
arbetstillfällena ganska lika på jordbruk, fiske och skogsbruk, byggnadsverksamhet, handel och
kommunikation, finansiell verksamhet, utbildning och forskning, vård och omsorg, personliga och kulturella
tjänster, offentlig förvaltning samt inom ej specificerad verksamhet. Arbetslösheten är för närvarande mycket
låg inom församlingen.
Inom församlingen finns förskola, låg och mellanstadieskola samt högstadieskola i Husums samhälle.
Förskola, låg och mellanstadieskola i Banafjäl.
Grundsunda sjukhem har 32 vårdplatser samt vårdhemmet Skogsstjärnan som är vårdhem för dementa har 8
vårdplatser.
M-real är församlingens största enskilda arbetsgivare med ca 800 anställda. Botniabanan har byggts genom
församlingen med en station i Husums centrum vilket förhoppningsvis kommer att bryta de senaste årens
negativa befolkningsutveckling och medföra en viss inflyttning i framtiden.
Församlingen har ett rikt kultur- och föreningsliv med ett 60-tal olika föreningar, där Grundsunda hembygdsförening med drygt 1000 medlemmar och Husums idrottsförening med 900 medlemmar är de största.
Inom församlingen har Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS) fyra fristående föreningar med ca:
30 medlemmar. EFS har kyrka i Husum samt bönhus i Banafjäl och Gidböle. Pastor finns ej anställd.
Pingstförsamlingen har ca 85 medlemmar samt kyrka i Husums samhälle och Dombäcks kapell.
Pingstförsamlingen har för närvarande ej pastor anställd. I Husum finns också en baptistförsamling med
sammanlagt ca: 35 medlemmar. Denna församling har som gudstjänst och församlingslokal, Korskyrkan.
Församlingen har för närvarande ingen pastor anställd. Grundsunda församling har ett gott ekumenisk
samarbete. Inom ramen för Husums kristna samarbetsråd (HKS) finns skolevangelist anställd som gör ca: 17
klassbesök på låg och mellanstadiet varje månad. Skolevangelist/skolmedarbetare har cirkulerat mellan kyrka
och frikyrka. Bl.a. har församlingen haft församlingsassistent, diakon och komminister som skolevangelist
/skolmedarbetare utsedda av HKS. För närvarande är Daniel Forsberg från Pingstförsamlingen utsedd.
Kyrkor, kapell samt kyrkliga lokaler inom Grundsunda församling
Inom Grundsunda församling finns följande kyrkor och kapell : Grundsunda kyrka, Skede kapell, Mosjöns
kapell, Åsens kapell, Skags kapell, Skeppsmalns kapell, Grundsunda gravkapell, Kyrkans Hus samt
Församlingshemmet på Grundsundavallen
3
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Präst och kantorstjänster
Stiftstyrelsen har fastställt minsta antalet präster i Grundsunda församling till 2 tjänster. 1,0 tjänst som
kyrkoherde och 1 tjänst som komminister. Kyrkomusikern skall vara kyrkokantor.
Tillämpningsanvisningar
Denna församlingsinstruktion innehåller även Grundsunda församlings egna tillämpningsanvisningar. Dessa återfinns i de rutor som följer efter vissa av avsnitten i denna församlingsinstruktion och skall betraktas som en mer noggrann verksamhetsplan som kan och får ändras från
tid till tid av församlingen.
Gudstjänster och kyrkliga handlingar
FÖRSAMLINGENS GUDSTJÄNSTER
Gudstjänsten är centrum
i församlingens liv, en mötesplats med Gud, medmänniskor
och det egna livet. Kyrkans dag för huvudgudstjänst är
söndagen, eftersom Jesus Kristus uppstod på en söndag.
Söndagen som gudstjänstdag vill markera det kristna
hoppet att det finns en väg genom mörker och död till nytt
liv och nya möjligheter. Detta livsmönster är gudstjänstens
kännetecken. I ord och handlingar, symboler och musik,
bön och vila vill gudstjänsten gestalta denna livsvandring
för såväl den enskilde som hela församlingen.
Gudstjänsten är mötesplatsen
där tillhörigheten bekräftas, medarbetarskapet stärks och
sändningsuppdraget tydliggörs.
Gudstjänsten är hela församlingens gåva och uppgift
Gudstjänsten formas och skapas i ett ömsesidigt samspel i församlingen.
Kyrkoherde har efter samråd med kyrkorådet och medarbetarna ansvar
för gudstjänstlivets planering och val av gudstjänstformer medan varje
enskild gudstjänst gestaltas tillsammans av präst, kyrkomusiker och den
gudstjänstfirande församlingen.
Gudstjänsten har många språk
för att uttrycka såväl mänsklig erfarenhet som Guds tilltal. Musik och drama,
dans och rörelse, symbolspråk och tystnad kanaliserar tillsammans med ord och
sakrament evangeliets rikedom och människors erfarenheter av sorg och glädje,
oro och tacksamhet i sökandet efter Guds tilltal.
Gudstjänsten är bordsgemenskap
Altarbordet är gemenskapens bord där barn, unga och äldre tillsammans delar glädjens måltid med den
uppståndne Kristus och uttrycker att rättvisa, delande och lika värde är Guds rikes kännetecken.
Gudstjänsten är öppen för alla
Gudstjänsterna skall vara tillgängliga. Alla har lika värde och en självklar rättighet att fira gudstjänst utifrån
sina egna förutsättningar.
4
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
GUDSTJÄNSTLIVET i Grundsunda församling skall vara rikt varierat och vända sig till alla
församlingsbor genom att:










söndagens huvudgudstjänst skall vara församlingens gemensamma angelägenhet genom att variation och
mångfald eftersträvas.
gudstjänsterna skall vara själavårdande, undervisande, glädjeskapande och tillbedjande samt främja
gemenskap, där ett stort mått av delaktighet bör eftersträvas.
söndagens gudstjänst skall präglas av ett ”enkelt språk”, där moment av undervisning gärna får finnas
med.
gudstjänsterna kan vara av såväl traditionell liturgisk art, som okonventionellt utformade genom
användandet av AV- hjälpmedel, cd, drama, musik och dialog för att belysa dagens ämne.
församlingen skall erbjuda gudstjänster riktade till avgränsade målgrupper, t ex barn, ungdomar,
arbetsplatser konfirmandföräldrar, sörjande, inflyttade, invandrare m.fl. grupper.
anställda samt aktiva lekmän skall ges möjlighet att tillsammans med prästerna utforma gudstjänster.
lekmän skall ges möjlighet att deltaga i gudstjänsten på olika sätt tex. genom ”söndagstankar”.
förbönens plats stärks i gudstjänsten. Det skall bli naturligt att enskilda församlingsbors behov lyfts fram i
förbön.
församlingen skall erbjuda och ge möjligheter för gemenskap efter gudstjänsten minst en gång per månad.
erbjuda enkelt fika i kyrkan på läktaren vid lämpliga tillfällen.
ANTALET GUDSTJÄNSTER
Huvudgudstjänst hålls i Grundsunda kyrka eller något av kapellen inom församlingen minst 55 gånger per år
varav minst 12 gånger per år som gudstjänst med nattvard.
Huvudgudstjänst kan utformas som temagudstjänst eller temamässa upp till 12 gånger per år.
Huvudgudstjänst kan hållas på annan plats än Grundsunda kyrka eller något av kapellen upp till 12 gånger per
år. Huvudgudstjänst kan hållas gemensamt med annan församling upp till 4 gånger per år.
Gudstjänster och andakter på sjukhem och gruppboende
Gudstjänster och andakter på Grundsunda sjukhem upp till 25 gånger per år.
Veckogudstjänster
Veckogudstjänster hålls upp till 40 gånger per år i KYRKANS HUSum, Skede kapell, Mosjöns kapell,
Åsens kapell, Skags kapell, Skeppsmalns kapell, I Nyland eller på annan plats inom församlingen.
GENOM ATT ERBJUDA GRATIS KYRKSKJUTSAR vill vi:
 Underlätta för alla församlingsbor att delta i församlingens
gudstjänster, konserter och övrig verksamhet.
KYRKOMUSIKEN I FÖRSAMLINGENS GUDSTJÄNSTER
KYRKLIGA HANDLINGAR OCH ÖVRIG VERKSAMHET
Den kyrkomusikaliska verksamheten inom Grundsunda församling är
en viktig del av församlingens verksamhet. Musiken i Grundsunda
församling syftar till att förmedla ett möte med Gud och stärka
gemenskapen mellan människor.
Musiken skall inte fungera enbart i gudstjänsten utan är viktig i församlingens hela verksamhet.
Den kyrkomusikaliska verksamheten skall stå för kvalitet och
mångfald samt ta tillvara människans längtan efter skapande
gemenskap som kan leda till fördjupat intresse för kristen tro och
livsstil. Musiken bör också ge en upplevelse av Guds närhet och bli
en stund av meditation och eftertanke.
5
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Körarbetet
Körarbetet är en viktig del av församlingsarbetet, som inte engagerar enbart de som aktivt deltar utan även
föräldrar, släkt, vänner och andra. Körverksamheten i Grundsunda församling skall vara inriktad mot
gudstjänsten, och körerna skall ges uppgifter i gudstjänsten även av liturgisk art.
Musiken i de kyrkliga handlingarna
De kyrkliga handlingarna omfattar dop, konfirmation, vigsel och
begravning. Enligt handboken är de offentliga gudstjänster och
skall därför utformas så att de bär en klart kristen prägel. Dessa
gudstjänster firas ofta i en livssituation, där den enskilde är starkt
emotionellt laddad. Det är därför av största vikt att det också
finns en öppenhet och förståelse för människors önskemål, inte
minst i valet av musik, där gränsen för det lämpliga ofta kan vara
mycket svårt att dra.
Planering - samråd
Planering av gudstjänster och kyrkliga handlingar sker i
samverkan mellan tjänstgörande präst och kyrkomusiker. Tjänstgörande präst beslutar efter sådant samråd om
gudstjänstens och kyrkliga handlingens utformning.
Musikundervisning
I dag finns det ett långt större behov av enskild musikundervisning än tidigare. Det gäller inte bara den fria
musikundervisningen och den undervisning som körarbetet innebär. För det framtida musiklivet i Grundsunda
församling är det viktigt att nödvändiga medel ställs till förfogande för den fria musikundervisningen, för att
skapa en bredd i musiklivet och främja rekryteringen till församlingens musikliv.
Musikgudstjänster bör hållas minst 12 gånger per år i Grundsunda kyrka eller i något av församlingens
kapell eller på annan plats inom församlingen.
I kyrkokantorns tjänst ingår att leda kyrkokör, barnkör samt ungdomskör. Kantor leder
även Grundsunda pensionärskör. Kantor skall även inbjuda till frivillig
musikundervisning för att stimulera församlingens musikliv samt stimulera till
solistmedverkan.
GENOM FÖRSAMLINGENS KYRKOMUSIKALISKA VERKSAMHET
vill vi:




 främja musik- och körverksamhet för alla åldersgrupper.
 införliva musik- och körverksamhet i gudstjänstlivet och församlingens
verksamheter.
 ge möjlighet för solister och amatörmusiker att medverka i församlingens
gudstjänster och verksamhet.
 skickliggöra prästerna i deras liturgi.
uppmuntra till deltagande i församlingens musikliv, gudstjänster och
annan verksamhet.
i samarbete med studieförbunden erbjuda körerna utbildning.
erbjuda frivillig musikundervisning.
erbjuda musik/konserter på skolan.
GENOM FÖRSAMLINGENS MUSIKGUDSTJÄNSTER
OCH KONSERTER vill vi:




förmedla Guds ord med sång och musik.
genom textval i sångerna som sjungs ge en fördjupning av människors tro.
erbjuda sommarkvällsmusik för församlingsbor och turister som besöker Grundsunda.
erbjuda en bredd i musikutbudet samt olika musikstilar vid gudstjänster och konserter.
6
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
TECKENSPRÅKIGT ARBETE
1981 fick teckenspråket officiell status som dövas förstaspråk. Svenska är andraspråket. Detta betyder att döva
har rätt att få kyrkliga handlingar, själavård och övrig församlingsverksamhet på teckenspråk. Med benämningen döv menas de människor som använder teckenspråket i sitt dagliga liv oavsett ålder, kön eller
nationalitet.
FÖRSAMLINGENS ARBETE BLAND TECKENSPRÅKIGA
Gudstjänst
Grundsunda församling skall samverka med andra församlingar inom kontraktet om gudstjänster för
teckenspråkiga. Gudstjänsterna hålls av teckenspråkspräst. Församlingen bör därför hålla regelbunden kontakt
med teckenspråkspräst i frågor som rör teckenspråkigt arbete.
Begravning
Stor lyhördhet och uppmärksamhet om vems önskemål som styr. Döva har i de flesta fall svenskspråkiga
anhöriga och ofta en mycket stor grupp döva vänner. Möjlighet bör ges till alla att få ta avsked. När
begravning sker på svenska och det finns döva närvarande bör landstingets tolkcentral eller stiftets
stiftsadjunkten för teckenspråkigt arbete kontaktas för tolkhjälp.
Dop
Vid dop av barn till döva föräldrar kontaktas vanligtvis stiftsadjunkten för teckenspråkigt arbete om inte annat
önskemål finns. Vid dop av barn till svenskspråkiga föräldrar med döva anhöriga, bör landstingets tolkcentral
eller stiftets personal kontaktas för hjälp till tolkhjälp.
Konfirmation
Kristinaskolan, för döva och hörselskadade finns i Härnösand (upptagningsområde BD, AC, Y, Z, X) därför
sker konfirmandarbetet i Domkyrkoförsamlingens regi. Samråd mellan Grundsunda församling och
domkyrkoförsamlingen är därför viktig.
Diakoni och själavård
Bikt eller själavård, i kyrkoordningens mening kan inte ges med hjälp av tolk. Stiftsadjunkten för
teckenspråkigt arbete skall kontaktas i dessa situationer för att tystnadsplikten skall kunna bibehållas.
SVERIGEFINSKT ARBETE
Det sverigefinska församlingsarbetet skall vara integrerad del av Svenska kyrkans verksamhet.
Detta betyder att sverigefinländare har rätt till gudstjänst, kyrkliga handlingar, själavård och övrig
församlingsverksamhet på finska språket om önskemål framförs om detta. Församlingen får då ta hjälp av
stiftsadjunkten för sverigefinskt arbete eller annan präst som behärskar finska språket .
FÖRSAMLINGENS ARBETE BLAND FINSKSPRÅKIGA
Gudstjänst
Om behov finns om gudstjänst på finska samarbetar församlingen med övriga församlingar inom kontraktet.
Församlingen bör sträva efter att även skapa tvåspråkiga gudstjänster (finsk-svenska) där de finskspråkiga
inom församlingen engageras i gudstjänsten/sammankomsten.
Dop, vigsel och begravning
Bör ske på finska, eller på finska och svenska om önskemål framförs om detta. Församlingen bör sträva efter
att de kyrkliga handlingarna är tvåspråkiga där församlingens finskspråkiga kyrkvärdar då kan hjälpa till att
tolka.
Konfirmation
Församlingen bör visa på möjligheten för finskspråkiga ungdomar att få använda det finska språket i
församlingens konfirmandarbete och konfirmationsgudstjänst.
7
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Diakoni och Själavård
Behovet av diakonala insatser ökar. Speciellt äldre sverigefinländare blir lätt isolerade när de på grund av
ålderdom och efter sjukdom kan ha tappat det svenska språket. Bikt eller själavård, i KO;s mening kan ej ges
med hjälp av tolk utan måste ske med finsktalande präst eller diakon.
SAMISKA OCH ANDRA SPRÅK
Inom Grundsunda församling finns ingen samisk språkgrupp eller annan språkgrupp varför sådant
arbete inte bedrivs i församlingen.
ANSVARSFÖRDELNING RÖRANDE GUDSTJÄNSTER
OCH KYRKLIGA HANDLINGAR
Kyrkoherden i Grundsunda församling är förman för all personal inom församlingen
och har utifrån denna församlingsinstruktion att besluta i frågor om
gudstjänstplanering, gudstjänsternas generella utformning mm.
Kyrkoherden får om han/hon så bedömer nödvändigt med anledning av
oförutsedd händelse besluta om avvikelse från vad som angivits i denna
målsättning och församlingsinstruktion för Grundsunda församling.
Prästerna svarar för att de kyrkliga handlingarna (dop, konfirmation, vigsel och
begravning) beträffande församlingsbor och övriga inom församlingen genomförs.
Där så är möjligt deltar prästerna i efterföljande minnesstund, samling
efter dopet, vigseln etc.
Kyrkliga handlingar – ett ansvarsområde för församlingens präster
Församlingens präster har att följa de ”Råd och anvisningar för kyrkliga handlingar i Härnösands stift” som
framtagits av Domkapitlet.
Kyrkoherden beslutar om kyrklig handling får utföras. Kyrkoherden beslutar också om kyrka/kapell får
upplåtas till annan präst än församlingspräst i Grundsunda församling vid kyrklig handling av kyrkotillhörig
eller kyrkotillhörig från annan församling. Kyrkliga handlingar avseende kyrkotillhöriga boende i Grundsunda
skall i första hand förrättas av församlingens präster. Grundsunda kyrka och kapell bör ej upplåtas till kyrklig
handling av icke kyrkotillhörig.
DOP
Dopet är ett sakrament, en helig handling, instiftad av Jesus Kristus.
Dopet sker alltid med vatten och i Faderns och Sonens och den helige
Andes namn. Dopet är en engångshandling där människan förenas med
Jesus Kristus och lyfts ur syndens och dödens sammanhang till ett liv i
uppståndelsens och hoppets kraft.
Denna tillhörighet till Jesus Kristus och hans seger över ondskan är
samtidigt en tillhörighet till hans kyrka och församling. Därför är den
naturligaste platsen för dop i församlingens gemensamma gudstjänst.
Dopet är en engångshandling som aldrig kan upprepas men har betydelse för livets alla dagar. Dopets innebörd
att ge människan en väg genom död till liv hör samman med den enskildes hela livsväg. Dopets gåva av liv
vill bära människan hela livet och genom döden.
8
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Kyrkans uppdrag är att överräcka erbjudandet om dop till alla människor i alla åldrar.
Församlingen har ett ansvar både att inbjuda till dop men också att skapa miljöer där dopets mening stärks i
den enskildes liv. Detta sker såväl i samtalets form som i gudstjänster som erinrar om dopet och ger den
enskilde möjlighet att uttrycka sin dopbekräftelse och att på nytt ta emot Guds löften som gavs i dopet.
PROGRAM FÖR DOPET
Församlingen har tillsammans med föräldrar (och faddrar) huvudansvaret för att dopet följs av en kristen
fostran av dopbarnet. I Grundsunda församling tillämpar vi följande pastorala program för dopet:
Före dopgudstjänsten
1. föräldrarna till alla barn som föds, får inom ca två månader en personlig inbjudan till dop. Med inbjudan får
man även "Grundsunda församlings egna doptidning”, som berättar om vad församlingen har att erbjuda
när det gäller dopet och dopuppföljningen inom Grundsunda församling.
2. föräldrar till alla barn födda under året får en inbjudan till en särskild gudstjänst för nyfödda på
nyårsdagen, där ett ljus tänds för samtliga barn som fötts i församlingen under föregående år, och där
varje föräldrapar som gåva får en CD med kristna barnsånger.
3. artiklar i församlingsbladet med anknytning till dopet (T.ex. Varför döper jag mitt barn? Vad betyder dopet
för mig? )
4. de som inte döpt sitt barn under året det fötts, får i december månad en personlig uppringning av
präst med erbjudan om dop.
5. alla aktiva vuxna och barn i församlingens frivilligarbete och verksamhet får erbjudande om dop. Kontakt
med dessa tas av prästerna.
6. årlig inbjudan till dop för dem som fyllt 17 år och ej är döpta. Denna inbjudan följs av inbjudan till
dopundervisning samt inbjudan till vuxenkonfirmation.
7. om möjligt årligt inbjuda till dop för dem som tillhör Svenska kyrkan men ej är döpta. Denna inbjudan följs
av inbjudan till dopundervisning samt inbjudan till vuxenkonfirmation.
8. samtal vid dopbesök skall präglas av stor omsorg om dopbarnet,
9. föräldrarnas ansvar för barnets kristna fostran, och dopet som
ett sakrament och helig handling.
Dopgudstjänsten
1. en delaktighet i dopgudstjänstens olika moment eftersträvas,
från såväl dopfamilj som från släktingar, och övriga deltagare i
gudstjänsten.
2. dop i huvudgudstjänst oberoende av var denna firas bör
eftersträvas. Om detta inte är möjligt bör dopgudstjänsten firas i
kyrkorummet. I undantagsfall kan dop ske i hemmet eller
på annan plats eller i annat sammanhang.
Efter dopgudstjänsten
1. föräldrarna inbjuds till gudstjänsten söndagen efter dopet, för att tända ett ljus i särskild dopljusstake i
samband med tillkännagivande.
2. inbjudan till årlig doperinransgudstjänst med välsignelse av barnet, där föräldrarna medtar dopljus som
tänds under gudstjänsten. Samling med kort dopundervisning för föräldrarna efter gudstjänsten!
3. vid terminsstart får varje familj med barn 0 - 5 år en personlig inbjudan från församlingsassistenttjänsten
med inbjudan till "öppen kyrkis".
4. på årsdagen, två och tre- årsdagen av dopet får barnet ett brev med hälsning från församlingen.
5. när barnet fyllt tre år får det ett besök av församlingsassistenten med en bok ”En gång döptes Du”, samt
"Grundsunda församlings målarbok", en CD med dopsånger och kristna sånger samt inbjudan till
församlingens barnverksamhet.
6. de som är döpta i åldern 2 år och äldre får ett specialbrev på 2- och 3-årsdagen av dopet.
9
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Kyrkoherden har ansvar för att församlingens pastorala program för dopet följs och att utvärdering sker med
regelbundenhet.
FÖRSAMLINGENS DOPUNDERVISNING
Barn och familjearbetet i Grundsunda är ett led i församlingens
dopuppföljning och kristna fostran, där församlingen vill visa på
dopet som en tillhörighet till kyrkan och en trygghet i vardagen.
FÖR BARN vill vi erbjuda en möjlighet till undervisning
om och fostran i det kristna livet genom att:
 erbjuda öppen barnverksamhet för barn i åldern 0 - 2 år tillsammans
med föräldrar och syskon.
 erbjuda barntimmar för alla barn i åldrarna 3 - 6 år som så önskar.
 samarbeta med förskolan, och erbjuda 4- och 5-åringarna där
barntimmar på Kyrkans hus.
 arbeta för att utveckla föräldrakontakten.
 församlingsassistenten regelbundet besöker församlingens förskolor, för att berätta om de kristna
högtiderna och den kristna tron.
 erbjuda förskolor medverkan/besök av församlingsassistent, diakon, kyrkokantor eller präst.
 erbjuda förskolor och skolor studiebesök i Grundsunda kyrka och Kyrkans Hus.
 erbjuda minior och juniorverksamhet för alla barn i åldrarna 6 – 13 år.
FÖR UNGDOMAR vill vi erbjuda en möjlighet till
undervisning om och fostran i det kristna livet
genom att:
 samarbeta med skolor inom församlingen genom att erbjuda
information, lektioner, prao mm.
 erbjuda studiebesök i kyrkan, Kyrkans Hus, gravkapell etc.
 ombesörja utbildning av lekmannaledare för ovanstående
verksamheter samt en kontinuerlig fortbildning för dessa.
 arbeta för att utveckla föräldrakontakten.
 stödja arbetet med regelbundna klassbesök på skolorna i
Husums Kristna samarbetsråds regi.
KONFIRMATION
Församlingens konfirmandarbete är en aktualisering av
dopet. Det vill ge vuxna och ungdomar en möjlighet till
livstydning på dopets grund.
Konfirmandtiden skall på olika sätt ge hjälp och möjlighet
att gestalta det liv i Anden som redan getts genom dopet till
Jesus Kristus.
I konfirmandtiden, som har engångskaraktär, har
denna tanke en central plats.
Konfirmationshögtiden följs efter en tid av
reflekterande över livsfrågor, kristen tro och
kristet liv.
10
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Konfirmationsgudstjänsten skall firas som en offentlig gudstjänst och präglas av de bärande
momenten redovisning, församlingens trosbekännelse, individuell förbön och välsignelse och med en
klart uttalad sändning till tjänst i Guds rike.
Grundsunda församling vill se konfirmandtiden som en fortsättning i att leva i sitt dop och vi vill under
konfirmandtiden hjälpa konfirmanden till fördjupad förståelse och insikt i den kristna tron och dess grunder.
Före konfirmandtiden




I maj månad sänds en information ut till samtliga ungdomar i 14-årsåldern ut om att konfirmandtiden börjar
under hösten.
samtliga ungdomar i 14 - årsåldern (åk 8) som är kyrkotillhöriga och icke kyrkotillhöriga i församlingen får i
september månad en inbjudan, med anmälan till konfirmandtiden.
ett par veckor innan konfirmandtiden börjar, gör konfirmationspräst och församlingsassistent besök på
Husumskolan, för att informera alla 14-åringar samt inbjuda till konfirmandtiden som i huvudsak är förlagd
till Kyrkans Hus.
konfirmandtiden börjar med inskrivning vid Mikaelidagens gudstjänst i Grundsunda kyrka, med
efterföljande träff för både konfirmander och föräldrar, för information, frågor, tankar om konfirmandtiden.
Konfirmandtiden








konfirmandtiden sträcker sig över höst
och vårterminen och avslutas med konfirmationshögtiden under pingsthelgen.
konfirmanderna träffas i stort sett varannan vecka efter skoltid på Kyrkans Hus ca 2,5 timmar, där
församlingens konfirmationspräst och församlingsassistent tillsammans har huvudansvaret.
två – fem läger ingår i konfirmandtiden. Två läger i början av konfirmandtiden, och tre läger under
vårterminen. Tillsammans utgör dessa läger, ca 10 lägerdygn.
Huvudansvar för konfirmandtiden har konfirmationspräst och församlingsassistent. Arbetslaget och
frivilliga medarbetare knyts till konfirmandtiden.
under konfirmandtiden går konfirmanderna minst 12 gånger i kyrkan.
fyra - fem gånger av konfirmandernas kyrkogångsdagar är speciella kyrkogångsdagar då konfirmanderna
medverkar i gudstjänsten och där efterföljande samling sker med konfirmanderna och deras föräldrar.
församlingen följer riktlinjerna som utgivits för Svenska kyrkans konfirmandarbete för konfirmander
beträffande såväl ålder, antal lästimmar, lägerdygn mm.
en grundförutsättning skall vara att församlingens konfirmandarbete planeras och genomföras så att också
de med särskilda behov har möjlighet att delta
11
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Konfirmationshögtiden




konfirmationsgudstjänsten hålls Pingstafton i kyrkan. Redovisning
av konfirmanderna kan ske i form av drama, textläsningar, musik
som förberetts och övats i konfirmandgruppen tillsammans med
konfirmationspräst och församlingsassistent. Förhör kan även hållas.
konfirmanderna bär konfirmandkåpor som församlingen tillhandahåller.
på Pingstdagen hålls söndagsmässa med konfirmandernas
gemensamma nattvardsgång och efterföljande gruppfotografering.
föräldrarna uppmuntras vid föräldraträffar – samt vid gudstjänsten
på pingstdagen – att deltaga i nattvardsfirandet.
Efter konfirmandtiden




erbjuda fjolårskonfirmanderna att vara med i ungdomsgrupp.
fjolårskonfirmanderna erbjuds att bli hjälpledare i konfirmandarbetet, och att under konfirmandtiden
få åka med på konfirmandläger och övriga läger som anordnas t.ex. stiftsungdomsting, riksmöte mm.
konfirmanderna erbjuds att även hjälpa till på olika sätt i ungdomsarbetet som hjälpledare/medhjälpare
mm i kyrkans ungdomsverksamhet och annan verksamhet.
erbjuda stiftets kurser för ”unga konfirmandledare”
VIGSEL
I vigseln förenas två människor i äktenskapet. De lovar att dela
livets glädje och sorg med varandra i en livslång relation.
Grundsunda församling vill värna om äktenskapets grund.
Vigselgudstjänstens syfte är att uttrycka glädje, bekräftelse och
samhörighet samt att be om Guds välsignelse över de nyvigda.
Evangeliet om Guds kärlek i Jesus Kristus blir genom
vigselgudstjänsten en kraftkälla för ett liv i ömsesidig tillit, trohet
och gemenskap.
I vigselgudstjänsten ger två människor sina äktenskapslöften
offentligt inför Gud, varandra och de vittnen som är närvarande.
Före vigseln






församlingen önskar att förhållandet mellan två människor skall bygga på äktenskaplig grund, och vill
därför uppmuntra till vigsel genom bl.a. artiklar i kyrkblad om vikten att leva tillsammans som vigda.
församlingshemmet på Grundsundavallen erbjuds för bröllopsfester kostnadsfritt för församlingsbor.
församlingen erbjuder bröllopsvit i församlingshemmet för de som vill viga sig i Grundsunda kyrka.
prästerna uppmuntrar aktivt sambopar till giftermål, när de träffar dessa.
den särskilda vigseltidningen som framtagits av Grundsunda församling lämnas föräldrar som är ogifta
t.ex. i samband med dopsamtal.
präst och kantor träffar brudparet i god tid före själva vigseln för övning i kyrkan, eller det kapell där
vigseln skall förrättas.
12
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Vigselakten



vigselakten utformas i nära samråd med vigselparet.
möjligheten till delaktighet för släkt och vänner i
vigselgudstjänstens olika moment skall uppmuntras
genom dessa erbjuds delta i textläsning och förbön etc.
Därigenom ger de sitt stöd och markerar sin samhörighet
med vigselparet.
vigselparet uppmuntras att använda församlingens
vigselljusstake i vigselgudstjänsten för att markera
makarnas samhörighet vid tillkännagivandet.
Efter vigseln



vigselparet bjuds in helgen efter vigseln för att närvara vid förbön, och får då själva
få tända ljus i den vigselljusstake som finns i kyrkan, som en markering av vigselparets samhörighet
med varandra efter det att man vid vigseln fått Guds välsignelse för sitt kommande liv tillsammans. .
erbjuda församlingens par som har svårt med sitt liv tillsammans medling och stöd i sitt äktenskap genom
familjerådgivning.
erbjuder församlingen temagudstjänster/samlingar om relationer och att leva tillsammans.
BEGRAVNING
I begravningsgudstjänsten överlämnar församlingen och de sörjande den som
har dött i Guds händer och åt Guds barmhärtighet.
Kyrkans tro och bekännelse är att Jesus Kristus har dött och uppstått från de
döda och därmed burit människans död och genom uppståndelsen öppnat vägen
till det eviga livet. Vid begravningen påminns de närvarande om livets frågor,
dödens allvar och uppståndelsens glädje.
Församlingen vill hjälpa och bistå människor som förlorat sina anhöriga genom
att med omsorg och kontakt komma med hoppets budskap mitt i hopplösheten
och sorgen.
Före begravningen



då dödsfall kommit till församlingens kännedom, skickas församlingens egen informationsfolder
”Råd och hjälp vid dödsfall inom Grundsunda församling”, till sorgehuset med de råd och den hjälp
som församlingen lokalt kan erbjuda de anhöriga.
när meddelande om dödsfall skett tar präst som ansvarar för begravningen så fort som möjligt personlig
kontakt med de anhöriga, för att träffa dem och att bistå med hjälp och stöd.
begravningsakten föregås alltid av samtal mellan präst och sörjande.
13
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Begravningsakten





tjänstgörande präst verkar för anhörigas och vänners delaktighet i begravningsgudstjänsten.
tjänstgörande präst uppmuntrar till utbärning och gravsättning i direkt anslutning till
begravningsgudstjänsten.
församlingen erbjuder församlingshemmet samt församlingsvärdinna för minnesstund.
tjänstgörande präst kan föreslå de anhöriga att foto på den döde sätts på särskilt bord i
församlingshemmet vid minnesstunden.
begravningsgudstjänst sker i Grundsunda gravkapell främst på fredagar.
Efter begravningen








anhöriga får personlig inbjudan till tacksägelse vid söndagens gudstjänst efter
begravningsdagen.
i samband med tacksägelsen tänds ett ljus av kyrkvärd i särskild tacksägelseljusstake som
finns placerad i kyrkans kor.
ungefär en månad efter begravningen, gör präst återbesök hos de närmast anhöriga. I regel görs detta
hos änka, änkling.
diakon gör uppföljande besök efter det att präst gjort sitt besök.
anhöriga får inbjudan om att vara med i samtalsgrupp för sörjande, som leds av präst eller diakon med
ungefär sex träffar, som en hjälp att komma igenom sorgen.
samtliga anhöriga inbjuds till gudstjänst på Alla helgons dag med ljuständning för varje avliden sedan
föregående år.
samtliga anhöriga inbjuds till särskild gudstjänst på Alla själars dag, där man själva får tända ett ljus.
samtliga änkor/änkemän erbjuds bli frivilligmedarbetare utifrån deras personliga intressen och
förutsättningar.
Begravning av icke kyrkotillhörig
Om man har trätt ur Svenska kyrkan är utgångspunkten att man inte vill ha en kyrklig begravning och därför
inte heller kan kräva en kyrklig begravning med präst eller med medverkan av präst. Om det finns synnerliga
skäl kan dock kyrkoherden besluta att begravning i Svenska kyrkans ordning kan få äga rum. Om så sker har
de anhöriga skyldighet att erlägga de kostnader som fastställts av Grundsunda kyrkofullmäktige.
Undervisning och kristen fostran
Lärande och lära
Livet är ett lärande. Mellan födelse och död står vi alla i ett kontinuerligt lärande – inte bara i den form som vi
kallar skolan. På olika vägar lär vi oss saker som kan bli
betydelsefulla hela livet.
En del av kyrkans uppgift är att skapa mötesplatser för människor
att tolka livet mot det mönster som vi skymtar i Kristus.
Det viktigaste lärandet sker när församlingen erbjuder miljöer som
ger kontakt med och erfarenheter av mötet med Jesus Kristus i
bön och gudstjänst. Att dela lärjungaskap innebär att följa Jesus i
ord och handling.
14
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Men kyrkan står också för en lära. Berättelsen fördes vidare, likaså erfarenheterna som återberättades. De blev
ett stöd och en hjälp i det som är församlingens uppgift – att växa och att skapa en ny gemenskap. I den första
församlingen anar vi detta mål – ”låt oss i kärlek hålla fast vid sanningen och växa i alla avseenden så att vi
förenas med honom som är huvudet, Kristus”, skriver Paulus till de kristna i Efesos. (Ef. 4:15) i Petrusbrevet
skymtar målet att det nya perspektiv man fått på livet ska bära frukt – ”Ty om allt detta finns hos er och får
växa till, blir er kunskap om vår herre Jesus Kristus inte overksam utan bär frukt”. ( 2 Petr 1:8)
Den bevarade läran hade också ytterligare en sida, som vi börjar ana redan i Bibeln. Det var inte vilken lära
som helst. Det blev viktigt att veta vad det var att vara kristen i en mångandlig miljö. Så kom ofta våra
trosbekännelser till.
Jesus som lärare
I Jesu sätt att möta människor finner vi ett utmanande mönster. Hans undervisning var mycket sällan en
ordnad undervisning i särskilda lokaler – den var snarare ett sätt att möta människor där de var. Utifrån en
given situation skedde ett lärande. I spänningsfältet mellan undervisning och lärande har kyrkan sin uppgift
att leva idag.
Jesu möten med människor präglades av dialog, konfrontation med makteliten, ett samtal som oftast innebar
befrielse och förändring.
I vid mening har alla döpta ett uppdrag att delta i församlingens undervisning och lärande. Några har både
genom vigningsuppdrag och utbildning fått särskilda uppgifter att ansvara för undervisning.
GRUNDSUNDA FÖRSAMLINGS UNDERVISNING
SKER FRÄMST GENOM:
1. Förkunnelsen i församlingens GUDSTJÄNSTER OCH KYRKLIGA HANDLINGAR enligt
sidorna 4 - 13.
2. Församlingens DOPUNDERVISNING enligt sid 8 - 9 i denna församlingsinstruktion.
3. Mötet med ungdomarna under KONFIRMANDTIDEN enligt sidorna 9 - 11.
4. Samtal med barnen och föräldrar fr.o.m. öppen kyrkis t.o.m. junioråldern.
5. Arbetet som beskrivs på sidorna 14 – 16, samt genom följande:
FÖR ALLA FÖRSAMLINGSBOR vill vi erbjuda fördjupning och uppbyggelse i det
kristna livet, genom att:




erbjuda föräldrar och faddrar stöd och råd till exempel genom dopsamtal och träffar.
inspirera och stödja ett ökat lekmannaansvar för församlingens liv och verksamhet.
erbjuda församlingsbor deltagande i kyrkans gemenskapsgrupp.
erbjuda undervisning i tros- och livsåskådningsfrågor.
GENOM SAMARBETE MED FÖRSKOLAN vill vi:





hjälpa förskolan att lära barnen om de viktigaste kristna högtiderna.
hjälpa föräldrarna med barnens kristna fostran.
öka antalet barn i församlingens barnverksamhet.
lära känna barnen och göra församlingens medarbetare kända.
erbjuda medverkan vid studiedagar för förskolepersonal.
15
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
GENOM REGELBUNDNA BESÖK FRÅN FÖRSKOLA/SKOLA
I KYRKAN vill vi:




ge skolbarnen möjlighet att på ett naturligt sätt komma i kontakt med
församlingen.
vara ett stöd för lärarna i deras undervisning om kristen tro och kyrkan.
bygga upp kontakter med skolans personal så att de upplever det naturligt.
att ta kontakt när de behöver stöd och hjälp, tex. vid kris.
GENOM EKUMENISKT SKOLARBETE vill vi:





få större möjlighet att nå skolorna med kristen undervisning.
vara resurspersoner för lärarna.
nå barnen där de vistas i förskolan/skolan.
ge kunskap om de kristna högtiderna och kristna
grundvärderingarna.
visa på att kristna oberoende av församlingstillhörighet kan
samarbeta.
GENOM STUDIECIRKLAR vill vi:








verka för gemenskap genom studier och utvecklandet av personligheten.
öka studie och musikverksamheten i församlingen.
stödja Sensus som kyrkans studieförbund.
vid kyrkorådssammanträden ge ledamöterna en fördjupad kunskap om kristen tro och kyrkans organisation
höja kunskapsnivån.
nå ekonomiska fördelar för ett utvidgat studiearbete för mindre kostnad.
få hjälp att utforma studiecirklar och hitta lämpligt studiematerial.
förenkla församlingens ekonomiska administration vid
konserter etc.
GENOM STUDIEARBETET I KYRKANS HUS vill vi:




ge möjlighet till kontaktskapande verksamhet.
ge församlingsbor en möjlighet att hitta vägen till
kyrkans verksamhet.
visa att församlingen finns i vardagslivet.
främja studieverksamhet över lag.
GENOM FRIVILLIGA MUSIKUNDERVISNINGEN vill vi:




skapa en väg in till musikmedverkan och sångmedverkan i kyrkan.
medverka till att kyrkokantorn kan få stöd och hjälp i sin tjänsteutövning.
berika gudstjänstlivet.
ge kyrkokantorn hjälp att upprätthålla sin pedagogiska förmåga.
16
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Diakonal verksamhet
I mötet med den enskilda människan tar diakonin gestalt. Där har varje människa ett ansvar att se och tjäna
medmänniskor. Dessa möten kan vara nära möten med enskilt samtal eller själavård, vardagliga möten som
gestaltas i tjänst till medmänniskan och globala möten där engagemanget för internationell rättvisa tar form.
Diakoni är en tjänst för människans skull och skall genomsyra hela församlingens verksamhet, inte bara vara
ett eget verksamhetsområde.
Diakoni är ett förhållningssätt i församlingens samverkan med andra goda krafter i samhället.
En diakonidefinition grundas på de tre trosartiklarna kan uttryckas så:
Medmänsklig omsorg, grundad i Kristi kärlek och uttryckt i kyrkans liv genom barmhärtighet och solidaritet.
Utifrån kyrkohandboken och avsnittet om vigning av diakoner, har kyrkoordningen följande beskrivning av
diakonens uppgifter:. ”Diakonen är genom sin gärning ett barmhärtighetens tecken i både församlingen och
samhället. Diakonen har ett ansvar att göra kärlekens gärningar, särskilt mot utsatta människor. Varhelst det
finns mänsklig nöd är det diakonens kallelse att ingripa och inspirera andra att ta ansvar.”
Det är viktigt att fortlöpande ha god kännedom om människans livssituation, för att kunna se behoven och
planera för det diakonala arbetet.
Samhällets uttalade behov av samverkan i t.ex. kris och katastrofer utgör en angelägen utmaning för kyrkans
närvaro och diakoni, både lokalt och internationellt.
GENOM DIAKONIN inom församlingen vill vi:









bedriva uppsökande verksamhet och stödja människor i svåra sociala och andliga förhållanden.
erbjuda änkor/änkemän samt andra sörjande deltagande i samtalsgrupper om sorgen.
erbjuda ensamma människor mötesplatser och verksamhet som skapar kontakter och gemenskap.
främja Svenska Kyrkans internationella arbete arbete för att peka på vikten av att försvara människors rätt
att stå på de förtrycktas sida.
upprätthålla fortlöpande kontakt med hemtjänst, socialvård och åldringsvården samt företag och
fackföreningar.
utifrån ett folkkyrkoperspektiv att många i församlingen skall räknas som medarbetare i den diakonala
uppgiften även om det inte föreligger formella anställningar.
verka för att ett kontaktnät av ombud i byarna utvecklas till ett stöd för det diakonala arbetet
följa samhällets förändring av hälso- och sjukvården under 2000-talet för att anpassa församlingens
diakonala arbete till denna förändring.
verka för att stödja de flyktingar som tidvis finns bosatta i Husums samhälle.
FÖR MÄNNISKOR I ARBETSFÖR ÅLDER vill vi arbeta för att:
 stå till tjänst för enskilda samtal och aktivt söka personlig kontakt med församlingsbor
kring existentiella frågor och behov.
 församlingens deltagande i lokala krisgrupper organiseras tydligt samt att fokusera
ansvaret för beredskapsplanläggning såväl för åtgärder vid olyckshändelser och katastrofer,
som vid beredskap.
 genom Svenska Kyrkans Unga vill vi skapa mötesplatser för kontakt och samtal.
 diakoni bland barn och ungdomar skall ha formen av förebyggande verksamhet i en
vilja att möta deras verklighet.
17
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
FÖR PENSIONÄRER vill vi arbeta för att:
 erbjuda regelbundna träffar och gudstjänster i olika delar av
församlingen.
 erbjuda årliga veckoslutsläger.
 ordna studiecirklar på dagtid.
 diakonen under året besöker samtliga nyblivna pensionärer.
 diakonen vid besöket hos de nyblivna pensionärerna inventerar vilka
behov de har och verka för att möta dessa behov.
 till församlingens verksamhet knyta olika resurspersoner bland de
nyblivna pensionärerna.
GENOM KYRKANS HUSum vill vi verka för:
 att skapa en mötesplats för människor och en
kärleksfull miljö där människor kan mötas
och umgås under ett tak.
 att församlingsbor skall få räknas som
medarbetare i den diakonala uppgiften även om det inte
föreligger någon formell anställning.
 skapa ett ”folkets hus” och ett levande hus för hela bygden.
 att rusta församlingsbor att dela det diakonala ansvaret.
 att möta den enskilda människan i hennes utsatthet.
 att ha omsorg om hela människan samt att skapa miljöer,
där evangeliet uttrycks i handling.
 en öppen attityd mot föreningsliv och organisationer i församlingen.
 att knyta människor till ett medmänskligt engagemang för andra människor.
GENOM Café Duvan och Snickarboa vill vi:
 skapa en trevlig träffpunkt mitt i bygden.
 skapa en plats där de som arbetar som frivilligarbetare
känner sig behövda som en del av församlingens
diakonala arbete.
 arbeta för att skapa ett överskott som kan användas i
hjälpverksamhet
 ge möjligheter för församlingsbor att idka hantverk.
 erbjuda mindre lokal för enklare snickeri och
ändringsarbeten
Missionsverksamhet
Kyrka är mission
Kyrka är mission. Mission betyder sändning. Kyrkan är sänd i världen med ett uppdrag att göra Jesus Kristus
känd och vara ett salt och ljus. Kyrkan är inte till för sin egen skull utan för människor och för världen.
Mission är att upprätta synliga tecken på Guds rikes närvaro och erbjuda människor del i detta rike. Detta
gäller både globalt och lokalt.
18
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Sänd med evangelium
Som utgångspunkt för förståelsen av begreppet mission har vår kyrka ofta använt Jesu missionsbefallning hos
evangelisten Matteus i kapitel 28 vers 18-20. ”Åt mig har getts all makt i himmelen och på jorden. Gå därför
ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att
hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”. Kyrkans sändningsuppdrag
beskrivs där som en ständig väg vidare i ett världsvitt perspektiv och innehållet i uppgiften att göra allt fler till
lärjungar anges genom orden döpa och lära.
En gränsöverskridande församling
Att vara församling är att vara sänd in i det samhälle där människor lever sina liv. I ett mångkulturellt och
mångreligiöst samhälle är det ytterst angeläget att församlingen samtalar om frågor som rör kristen
trostolkning och förhållningssätt. Öppen kyrka handlar om att finnas till för alla, möta människor med respekt
och dialog.
Uppdraget att vara kyrka är inte frikopplat från den tid, det samhälle och den värld vi lever i. Att vara sänd
med ett uppdrag är knutet till evangelium och befrielse.
GRUNDSUNDA FÖRSAMLINGS MISSIONSVERKSAMHET
SKER FRÄMST GENOM :
1. Förkunnelsen i församlingens GUDSTJÄNSTER OCH KYRKLIGA HANDLINGAR.
2. Församlingens DOPUNDERVISNING enligt sid 8 - 9 i denna församlingsinstruktion.
3. Mötet med ungdomarna under KONFIRMANDTIDEN enligt sidorna 9 - 11.
4. Arbetet som beskrivs på sidorna 14 – 17, samt genom följande :
GENOM EKUMENISKT ARBETE vill vi:
 öka möjligheten till gemensamma satsningar för att göra Jesus Kristus känd, trodd och älskad.
 vara medlemmar i Husums Kristna samarbetsråd.
 genom kyrkornas representant anställd av HKS bidra till ökad kunskap om kristen tro och lära på skolorna
inom församlingen.
 medverka till att skapa större förståelse mellan kyrka och frikyrka.
GENOM SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE
vill vi:





arbeta för att bistå fattiga och förtryckta människor oavsett
hudfärg, kön, religion, etnisk tillhörighet eller politisk
tillhörighet.
genom opinionsbildning, information och utbildning
förmedla kunskap och skapa ett engagemang för
internationell diakoni, rättvisa och utveckling.
avslöja och bekämpa orsaker till orättvisa, fattigdom och
förtryck.
ge församlingsbor möjlighet till engagemang och delaktighet.
samla in pengar för att bistå nödlidande.
19
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
GENOM SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA
ARBETE vill vi:




öka möjligheten till gemensamma evangelisationssatsningar.
öka kunskapen hos församlingsbor om kyrkans internationella
arbete runt omkring i vår värld.
skickliggöra och öka kunskapen hos internationellt ombud,
aktiva medarbetare samt församlingsbor.
samla in gåvomedel för att möjliggöra för HELA VÄRLDENs
viktiga arbete.
FÖRSAMLINGENS INFORMATION –
ETT LED I MISSIONSARBETET
Församlingens informativa insatser är ett led i Grundsunda församlings missionsarbete.
Kyrkorådet har huvudansvaret för informationen. Kyrkoherde svarar med biträde av
komminister för informationen om gudstjänster, själavård och församlingsverksamhet. Övriga anställda
biträder i detta informationsarbete.
Huvudansvaret för församlingsblad och annat informationsmaterial har kyrkoherden i samråd med
komminister och övrig personal. Kyrkoherden är ansvarig utgivare med huvudansvar för innehållet.
GENOM FÖRSAMLINGENS INFORMATIONSINSATSER vill vi:
 till massmedia upplysa om församlingens arbete.
 regelbundet fyra gånger per år utge församlingsblad som speglar församlingens olika verksamhet och
pastorala program.
 redogöra för beslut som fattas av församlingens beslutande organ.
 göra församlingsborna uppmärksamma på särskilda gudstjänster och sammankomster för att de skall
kunna deltaga.
 deltaga i HUR’s allaktivitetsbladet med information om församlingens verksamhet.
 varje vecka annonsera i predikoturerna i ÖA.
 varje vecka affischera i Husum och byarna.
 varje vecka i samband med gudstjänsten i kyrkan dela ut program med kommande veckas gudstjänster
och verksamhet.
 genom riktade inbjudningar med brev eller gruppkorsband, göra församlingsborna uppmärksamma
på särskilda gudstjänster och sammankomster.
 informera nyinflyttade om församlingens verksamhet.
20
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Medarbetarskap och fortbildning
för anställd personal
MEDARBETARSKAP
Kallelsen att föra ut evangelium är given åt hela Guds folk. Alla i kyrkan är lemmar i en och samma kropp.
Dopet är grundläggande och ger delaktighet i kyrkans gemensamma uppdrag. Förtroendevalda, frivilliga
medarbetare, anställda och de som vigs till uppdrag inom kyrkans vigningstjänst skall fullgöra de speciella
uppdrag som de anförtrotts i solidaritet med Svenska kyrkan och kyrkans tro, lära och bekännelse. Alla
kyrkans anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare skall tjäna kyrkan och församlingen och i det
uppdrag de fått, bidra till att evangeliet blir känt, kyrkan uppbyggd och människorna tjänade.
Förtroendevalda
De förtroendevalda har av församlingen fått i uppdrag att ta ansvar för att församlingens grundläggande
uppgift blir utförd och dess förvaltning skött. De utövar sina uppdrag inom ramen för det mandat som tillhör
det förtroendevaldas organ som de ingår i.
Anställda
Församlingsassistent, kyrkomusiker och andra anställda bidrar i sina befattningar direkt eller indirekt till att
församlingens grundläggande uppgift i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission blir utförd.
Präster och diakoner fullgör sina uppdrag i trohet mot avgivna vigningslöften.
Frivilligt medarbetarskap
Kännetecknande för Grundsunda församling är ett starkt frivilligt engagemang från många människor. För
närvarande finns ca 300 - 400 människor engagerade i en liten eller stor uppgift i församlingens arbete. Detta
arbete är viktigt att utveckla. Allt fler skall kunna inkludera sig själva i ”vi i kyrkan”. Alla har vi en gemensam
uppgift att gestalta kyrkan i vår tid och i vår bygd. Bärande i folkkyrkotanken är att alla skall känna sig
delaktiga. Så vill vi ha det i Grundsunda församling.
Församlingen behöver alla människors tros och livserfarenheter i gudstjänst och övrigt församlingsliv.
Vardagserfarenheterna ger nya och annorlunda frågor och svar. Var och en utgår från sina egna referensramar i
den verklighet man befinner sig i. Därför kan och bör alla inom Grundsunda församling ges möjlighet att vara
med och berika församlingens verksamhet.
Vi vill i Grundsunda församling att medarbetarskapet skall förutsätta ömsesidig respekt, tilltro och samverkan
mellan anställda och övriga församlingsbor.
Resurs och bemanningsplan för
Grundsunda församling
I Grundsunda församling finns f n en kyrkoherdetjänst och 1,5 komministertjänster inrättade av stiftsstyrelsen.
En komministertjänst har en tjänstgöringsgrad om 50 % av en heltidstjänst och finns tillfälligt inrättad under
kyrkoherdens tjänstledighet för fackligt uppdrag om 50 % av heltid.
Kyrkomusikern skall vara kyrkokantor.
21
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Tjänst
Tjänstgöringsgrad
Kyrkoherde
Komminister
Komminister
100 % av heltid
100 % av heltid
50 % av heltid
Församlingsassistent
Diakon
Diakoniassistent
Kyrkokantor
Vikarierande kyrkokantor
Kanslist/ekonomiansvarig
Kyrkoskrivare
1: e Kyrkvaktmästare
Säsongsanställd kyrkogårdsarbetare
Församlingsvärdinna/vik. vaktmästare
Säsongsanställd kyrkogårdsarbetare
Säsongsanställd kyrkogårdsarbetare
100 % av heltid
75 % av heltid
100 % av heltid
100 % av heltid
20 % av heltid
Företagsliv
75 % av heltid
100 % av heltid
50 % av heltid
25 % av heltid
50 % av heltid
50 % av heltid
Sommarungdomar på kyrkogården
Sommarungdomar på Husums sjukhem
10 st
6 st
Kommentar
Förman för all personal
Under kyrkoherdens
tjänstledighet om 50% av heltid
för fackligt uppdrag
Vakant
Även vik. kyrkvaktmästare
Städning av
pastorsexpeditionen ingår
Två perioder
Tre perioder
PASTORSEXPEDITION KANSLIFUNKTION
Pastorsexpeditionen fyller en viktig funktion
för kontakten med församlingsborna och det är
därför av stor betydelse att expeditionen har generösa expeditionstider.
Kanslifunktionen är också av avgörande betydelse för församlingsarbetet och kontakten med
församlingsborna.
Expeditionstid och telefontid för pastorsexpeditionen fastställes av kyrkoherde efter samråd med personalen.
GENOM EN SERVICEINRIKTAD KANSLIFUNKTION vill vi:







vara ett serviceorgan för präster, församlingsvårdande personal och förtroendevalda.
på ett effektivt sätt informera om församlingens gudstjänster och verksamhet.
vara församlingens ansikte utåt.
bemöta människor på ett vänligt och serviceinriktat sätt så att de som har kontakt med expeditionen, kan
känna sig väl mottagna och uppleva sig hörda, sedda och respekterade.
hjälpa församlingsbor med att ta emot pengar till församlingens fonder i samband med begravning
ge människor råd och vägledning när det gäller frågor om gravrätt, gravskötsel etc.
ta emot anmälningar till olika evenemang som församlingen anordnar mm.
22
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
KYRKOGÅRD OCH PARKANLÄGGNING
Svenska kyrkan är enligt begravningslagen
huvudman för begravningsverksamheten och har skyldighet att hålla allmänna
begravningsplatser. Grundsunda
begravningsplats belägen runt om kyrkan har
funnits där sedan början av 1200-talet och är
därför en del av vår kulturmiljö. Grundsunda
kyrkogård med omkringliggande parkanläggning
och byggnader måste vårdas och underhållas så
att dess kulturhistoriska värde inte minskas eller
förvanskas. För detta arbete bär berörd personal
ett stort ansvar.
GENOM FÖRSAMLINGENS KYRKOGÅRD OCH PARKANLÄGGNING vill vi:






visa att kyrkogårds- och begravningsverksamheten är en viktig del av församlingens verksamhet.
att de som besöker kyrka/kyrkogård skall finna fridfullhet, stillhet.
ge besökarna på kyrkogården möjlighet till eftertanke när de besöker sina
anhörigas gravar genom att kyrkogården sköts på ett pietetsfullt och omsorgsfullt sätt.
genom personalen möta de besökande på kyrkogården med respekt och vördnad.
att det skall finns stort utrymme för valfrihet beträffande olika begravningsönskemål och önskemål om
gravstenars utformning.
bereda skolungdomar och då främst konfirmerade ungdomar sommarjobb i olika omgångar som
kyrkogårdsarbetare
FORTBILDNING OCH PERSONALUTVECKLING
För att kunna utvecklas i sitt arbete är det av avgörande betydelse att de anställda ges möjlighet till
fortbildning och kompetensutveckling. Detta förutsätter att Grundsunda församling avsätter resurser för
kompetensutveckling av anställd personal. Beroende på behoven kan personalutvecklingen vara
grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska
utvecklingsinsatser.
23
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Personalutvecklingsamtal bör årligen genomföras av kyrkoherden med alla anställda på ett planerat och
systematiskt sätt. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering.
Denna planering bör ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och
personalutveckling.
Om ekonomin tillåter bör också medel avsättas för personalresor i syfte att stärka arbetsgemenskap och
kompetens
Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personalutbildning eller personalutveckling
under fem dagar per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars
utbildning/utveckling. De anställda i Grundsunda församling skall med tillämpning av gällande kollektivavtal,
beredas möjlighet efter kyrkoherdens godkännande delta i fortbildning som anvisas av stiftet eller till vilken
domkapitlet utfärdar särskild kallelse.
FÖRSAMLINGENS PROGRAM FÖR FORTBILDNING syftar till :
 att personalen skall rustas att på bästa sätt kunna arbeta med församlingens grundläggande uppgifter.
 att personalen skall rustas att på bästa sätt kunna arbeta för att nå de mål som beskrivs i denna målsättning
och församlingsinstruktion och andra av kyrkofullmäktige eller kyrkoråd antagna mål.
 stärka den anställde i sin yrkesroll/identitet, samt fördjupa den egna fackkompetensen.
 främja arbetslagstänkande och helhetsperspektiv utifrån församlingens uppgifter.
 att spegla församlingens roll både till Svenska Kyrkan i stort och till det samhälle vi finns att verka i.
Samverkan med andra församlingar
i personalfrågor
Grundsunda församling har en sådan personalorganisation och planering att vid veckofria dagar, semester eller
kortvarig tjänstledighet löses uppkommen vakans med befintlig personal. Komministern (ordinarie) vikarierar
enl. kyrkoherdens beslut som kyrkoherde vid kyrkoherdens ledigheter (KO kap 5 § 3).
I de fall personalorganisationen i Grundsunda församling vid enstaka tillfällen inte räcker till, löses vakansen
med tillfällig vikarie. Vid längre vakanser löses bemanningsfrågan genom utannonsering av vikariat. Något
behov av samverkan med andra församlingar i personalfrågor finns f n inte i Grundsunda församling.
Om förfrågan om samverkan inkommer från annan församling/samfällighet, avgör kyrkoherden efter samråd
med berörd personal, om det är möjligt för anställd personal i Grundsunda församling, att utföra efterfrågade
samverkansuppgifter i denna församling/samfällighet inom eller utom ramen för arbetstidsmåttet. Utförs sådan
samverkan av personal med reglerad arbetstid skall lönekostnaden och lönebikostnaden för sådan samverkan
(utförd inom eller utom ramen för arbetstidsmåttet) i regel faktureras den församling/samfällighet inom vilken
denna samverkan utförs. Den anställde som utför samverkansuppgifter kan också ersättas direkt av den
församling/samfällighet inom vilken samverkan utförs.
24
MÅLSÄTTNING OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖR GRUNDSUNDA FÖRSAMLING
Översyn av och eventuella
förändringar av församlings instruktion
och målsättning
Grundsunda församlings målsättning och församlingsinstruktion - som gäller tills vidare - skall kontinuerligt
följas upp och bli föremål för översyn.
Översyn av denna församlingsinstruktion skall ske minst en gång vart 4: e år i samband med ny mandatperiod.
När församlingen får ny kyrkoherde bör det också äga rum en översyn av församlings-instruktionen.
Fråga om förändring av målsättning och församlingsinstruktion väckes hos domkapitlet av församlingen
genom kyrkorådet och/eller kyrkoherden.
Vid utvärdering av denna målsättning och församlingsinstruktion skall
bl.a. följande frågeställningar beaktas:




Hur har målsättningen och församlingsinstruktionen utvecklats sedan föregående utvärdering ägde rum?
Är det någon särskild gren av församlingsverksamheten som bör tilldelas extra resurser?
Är det något avsnitt i målsättningen och församlingsinstruktionen som särskilt behöver omarbetas?
Hur ser utvecklingen av personalens kompetens ut?
 Vilka fortbildningsinsatser är fortfarande nödvändiga?
Kyrkoherden har huvudansvaret för all verksamhet inom Grundsunda församling och fördelar efter samråd
arbetet mellan präster och all annan personal inom pastoratet. Kyrkoherden ansvarar i samråd med all personal
för att delmålen för respektive verksamhetsområde blir nedbrytbara och mätbara för respektive ansvarsområde
under verksamhetsåret. Detta uppnås genom att personalen själva utifrån denna målsättning och
församlingsinstruktion för sina respektive ansvarsområden uppställer mätbara mål som kan följas upp vid t ex
personalutvecklingssamtal.
SAMVERKAN
Huvudinriktningen i Grundsunda församlings arbete skall vara samverkan mellan olika delar av
församlingens arbete samt mellan de anställda och de förtroendevalda. Arbetet skall inriktas på att
gamla och unga samt olika sociala grupper skall mötas i församlingens arbete. Församlingen skall
också vara öppen för samverkan med samhällets, kommunens och landstingets olika organ samt med
föreningslivet och aktivt delta och påverka hela Grundsunda sockens utveckling i en positiv riktning
För Grundsunda församling 2010 -10-13
Sten Bylin
Kyrkoherde
Barbro Olsson
Kyrkorådets ordförande
25