Designa Norrbotten Nu

Transcription

Designa Norrbotten Nu
En konferens med fokus på hur vi gör våra kommuner mer attraktiva
Folkets hus, Pajala, 25-26 september 2012
Förord
PROGRAMMET
25 september
26 september
16.00
Samling och mingel på Folkets hus i Pajala.
Därefter avgång till skandinaviens största
"Greenfield projekt", dvs Northlands gruvområde i Kaunisvaara 25 km nordväst om
Pajala.
Sedan byggstarten för 20 månader sedan
har Northland investerat nära 5 miljarder
kronor på området och i november i år
kommer företaget att vara i produktion.
Ni kommer att få möjlighet att se ett helt
nytt industriområde, stora maskiner och
Sveriges nyaste gruva. Ta gärna del av
filmer, presentationer och annat på
www.northland.eu
09.00
Registering och kaffe.
19.00
Middagsbuffé och mingel på
Forest Hotel, Tärendö.
22.00
Avresa med buss till Lapland River Hotel
samt Hotel Smedjan i Pajala.
För den som önskar erbjuds det dans i
Kaunisvaara denna afton under
Römppävikko.
Text: Åsa Petersen, www.asapetersen.se
10.00
Inledning.
Helena Jönsson, dagens moderator
och projektledare för Dags att designa
Norrbotten.
Kurt Wennberg, kommunalråd Pajala.
10.30
Resultat av Dags att designa Norrbotten.
Pajala - Lena Jatko, kommunchef och
Cecilia Narström, planarkitekt.
Haparanda - Petri Suopanki,
EU-samordnare.
Jokkmokk - Anders Nygårds, kommunchef
och Magdalena Fjellner, utvecklingschef.
11.15
Underhållning.
The Magnettes.
11.30
Från sliten kommun till Norges pärla.
Jomar Lygre Langeland, stadsplanchef i
Drammen, Norge, 2007-2011.
12.15
Det attraktiva Nord med designens och arkitekturens kraft. Hanne Grønsund, rådgivare
Kungliga norska ambassaden i Stockholm.
12.30
Mingellunch samt miniutställning.
Dans av Danspoolen.
13.30
Att förstärka ett områdes själ med
hjälp av arkitektur.
Jenny B. Osuldsen, landskapsarkitekt från
den prisbelönta och internationellt uppmärksammade arkitektbyrån Snøhetta, Oslo.
14.20
Det attraktiva Sverige.
Viktor Johnson, Näringsdepartementet.
Annika Fredriksson, vd Swedish Lapland.
Christina Rådelius, programansvarig för
besöksnäringen Tillväxtverket.
15.00
Kaffe och underhållning av the Magnettes.
15.30
Sveriges nyaste gruva - Skandinaviens
största "Greenfield projekt".
Niclas Dahlström, informationschef
Northland Resources.
16.00
Dansföreställning.
"Norrbotten", Danspoolen.
16.15
Resultat av Dags att designa Norrbotten.
Gällivare - Lennart Johansson, kommunchef och Ulf Hansson, utvecklingschef.
Arjeplog - Mikael Reinholdsson, näringslivschef och Ingela Edholm Forsberg, utvecklingsstrateg.
Piteå - Helene Röckner, utvecklingschef
och Per Hallquist, Piteå Presenterar.
I september 2011 kom jag till Pajala för
första gången. Jag möttes av en plats med
stor potential och många möjligheter att göra
en riktigt vacker och attraktiv kommun men
jag blev också överraskad av att det fanns
så mycket att göra. Allt var snett och vint,
slitet och trasigt. Fasaderna omålade, trottoarerna spruckna och jag kunde inte se ett
enda övergångsställe som var helt. Så såg det
ut vid starten av programmet Dags att
designa Norrbotten som handlar om att
göra våra kommuner mer attraktiva genom
design och arkitektur.
Sex kommuner har deltagit: Pajala, Piteå,
Gällivare, Haparanda, Jokkmokk och Arjeplog.
Vi har rest runt till samtliga kommuner och använt dem som praktiska exempel. Därmed har
varje kommun granskats med ”nya” ögon, vilket har varit en enorm tillgång eftersom det är
så lätt att bli hemmablind. Vi har tittat på infarter, skyltar, fasader och torg. På naturen,
17.00
Summering och visioner för framtiden.
Helena Jönsson, Centek och Mats Öhman,
MAF Arkitektbyrå.
17.15
Avslutning.
Dagen avslutas med kaffe och smörgås
inför avfärden hem.
Fotograf: Fredrik Broman, www.humanspectra.com
Helena Jönsson, projektledare
kulturen och historien. Vi har grävt bland kommunernas gömda skatter och skakat fram berättelser om bygden och personer som
verkat där. Detta för att hitta kommunernas
identitet. Det som gör dem unika.
I din hand håller du en dokumentation från
konferensen Designa Norrbotten Nu där kommunerna presenterar hur de har arbetat med
sitt varumärke och den fysiska gestaltningen
det senaste året och hur de planerar att arbeta
framöver. Vi får även inspiration och tips från
vårt grannland Norge på hur kraftfullt design
och arkitektur är när det gäller att skapa
attraktiva samhällen.
Sedan starten av projektet i september 2011
har mycket hänt inte minst i Pajala, med en
gruva som skriker efter arbetskraft. Men fortfarande finns det en hel del att förbättra så
att fler vill besöka oss och även flytta hit.
Ska vi bli fler, kan vi inte vänta. Det är
dags att designa Norrbotten nu!
”Vilken fantastisk konferens om ett
fantastiskt projekt!!! Superbra presentationer av arbetet från kommunerna och
presentationen av hon från Snøhetta
var absolut TOPPEN! Jättebra arrangemang – och spännande personer.
Och Magnettes lyfte det hela
ett snäpp till”.
Helena Jönsson och Kurt Wennberg:
Välkommen till
framtidskommunen Pajala
MIA TOSSAVAINEN,
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET
– Den här konferensen heter Designa Norrbotten Nu. Ordet ”Nu” är
jätteviktigt. För det är nu det händer. Det är nu vi ska göra det här länet
attraktivt så att fler vill flytta hit och besöka oss.
Det sa Helena Jönsson, projektledare för Dags att designa Norrbotten,
när hon invigde konferensen.
Under ett års tid har sex kommuner i
Norrbotten arbetat med platsdesign med syftet
att bli fler invånare. Pajala, värd för dagens konferens, är en av de kommuner som har deltagit.
– Välkommen till framtidskommunen Pajala.
Ni har valt helt rätt ställe att vara på. För det
är här det händer, säger kommunalrådet Kurt
Wennberg,
Investeringarna i gruvindustrin har gjort
Pajala till en kommun som går från avveckling
till utveckling. Målet är att bli 10 000 invånare.
De första sju månaderna under 2012 ökade
befolkningen med 9 procent. 2011 föddes 36
procent fler barn än 2010. Även nyföretagandet
ökar. Förra året fördubblades antalet nya företag.
4
DESIGNA NORRBOTTEN NU
I år verkar det bli ännu en fördubbling.
– Många kvinnor startar företag. Det är verkligen glädjande, säger Kurt Wennberg.
Pajalas stora flaskhals är bristen på bostäder.
Om 10 000 personer ska bo i Pajala krävs 1 000
nya bostäder. En annan viktig sak är möjligheten
att bygga strandnära, för att kunna erbjuda attraktiva tomter till dem som flyttar in.
– Nu har vi 26 områden där man får bygga
strandnära. Det är en viktig konkurrensfaktor,
inte minst mot Finland, där strandskyddet
ser annorlunda ut.
Med glimten i ögat beskriver Kurt Wennberg
hur vardagslivet i Pajala har förändrats med
inflyttningen.
– Nu kan man inte köra rakt ut i korsningen
utan måste vänta på sin tur. Och nu måste man
stå i kö i affären. Det är vi i Pajala ovana vid.
Om två personer står före oss i kön så ropar vi:
”Öppna den andra kassan också!”
5
Pajala:
Vi vänder oss mot älven
En del i projektet Dags att designa Norrbotten var att de deltagande
kommunerna fick besöka varandra och ge feedback.
– Vi fick både beska och söta karameller, säger Cecilia Narström,
Pajalas planingenjör och planarkitekt.
Pajala upplevdes fridfullt, hälsosamt och avkopplande. Men även opersonligt, slentrianmässigt
och ovårdat. Utifrån denna feedback har kommunen påbörjat ett förändringsarbete.
Soltorget har blivit en bättre mötesplats.
Träden har fått belysning och det finns en skridskobana som var och en får ploga själv. I vintras
anordnades en julmarknad som kommer att bestå. Sommartid finns sittmöbler och blomuppsättningar. Fontänen är i drift.
– Känslan av vatten som strömmar är otroligt
rogivande, säger Pajalas kommunchef Lena Jatko.
Pajala upprättar en varumärkesplattform.
Kärnvärdena är driv, närhet, karaktär och värdskap. När Cecilia Narström flyttade till Pajala sa
6
folk: ”Om du är ute och går, knacka på så får du
en kopp kaffe.”
– Det är typiskt här. Man behöver inte
boka tid.
Medborgardialogen är en viktig del i att
designa Pajala. Arbetet började med en medborgarenkät som fick fram en hel del synpunkter. Många unga önskar sig till exempel ett
kulturcentrum.
– Vi har börjat tänka på Pajala tätort som en
liten småstad. För det är där vi kommer att vara
år 2020, säger Cecilia Narström och Lena Jatko.
I kvarteret Älgen har det skapats en stillgata,
där trottoaren och bilvägen är på samma nivå.
Bilar får finnas där, men på de gåendes villkor.
De framtida projekten är många. Pajala kommun
ska tillgängliggöra älven, genom en bättre strandpromenad. Infarterna till Pajala ska utvecklas.
Även belysning är en viktig del. Att lysa upp husfasader – som stadshuset och tingshuset – kostar
inte så mycket men har stor effekt.
En samhällsomvandlingsgrupp har bildats, som
snart har sitt första möte.
– Det gäller att utveckla de mötesplatser som
finns och att skapa nya mötesplatser i nya bostadsområden, säger Cecilia Narström.
– Barcelona är vänt mot havet. Pajala vänder
sig mot älven, säger Lena Jatko.
7
”Konferensen redovisade på ett utmärkt sätt
en bred palett över olika pågående projekt.
Om det är något så är det just ett attraktivare
län som vi behöver. Budskapet och kunskaper
för att förverkliga detta måste ytterligare
spridas och förankras för att bli konkret
verklighet”.
Haparanda:
Se mörkret som en möjlighet
MATS WINSA,
ARKITEKTKONTOR
Identitet, kultur och historia spelar in när man designar en stad. I Haparanda är
krigsslutet 1809 och den nära förbindelsen med finska Tornio en grundförutsättning.
– Vi är på många sätt samma stad. Men den egna identiteten och karaktären i de två
städerna är ändå viktig. Det säger Petri Suopanki, EU-samordnare i Haparanda.
På gränsen-området är högsta prioritet i designen av det nya Haparanda. Allt på den finska
sidan är redan färdigbyggt, men inget på den
svenska sidan. Nyligen togs första spadtaget för
Haparandas nya resecentrum.
– Vi behöver en mötesplats dit folk kommer
naturligt, där det är action i vardagen. På den finska sidan finns Victoriatorget.
Haparanda arbetar på flera fronter för att göra
staden mer attraktiv. En viktig del är belysningen.
Gamla torget ska få en egen belysningsmiljö. På
olika håll i staden ska det finnas minienheter av
belysning som skiljer sig från varandra.
– På sommaren är ljuset en stor tillgång, och
på vintern behöver man stimulans. Det gäller att
8
se vintermörkret som en möjlighet istället för
ett problem. Då kan man göra spännande belysningslösningar, säger Petri Suopanki.
Haparanda ser över skyltningen i kommunen.
Attraktioner som Kukkolaforsen och Seskarö ska
inte tvingas till enhetlig skyltning. De ska även
fortsättningsvis få visa sin särart.
– Men kommunen kan ändå påpeka vissa
kvalitetsfaktorer.
Målet är att alla som kommer till Haparanda/
Tornio verkligen ska känna att de är i
Haparanda/Tornio.
– All utveckling bygger på vår historia, avslutar
Petri Suopanki.
9
Jokkmokk:
Den samiska huvudstaden
Jokkmokk är Sveriges näst största kommun. Det ryms sex stycken Gotland i
Jokkmokk, eller 333 stycken Manhattan. Naturen och vidderna är slående.
– Men om vi vill vända vår befolkningsminskning har vi ett behov av att jobba
med attraktivitetsfrågor. Det säger Jokkmokks kommunchef Anders Nygårds och
utvecklingschefen Magdalena Fjellner.
Tre av kommunens viktigaste mål handlar
om destinationsdesign:
• Attraktiv livsmiljö
• Förstärka Jokkmokks samiska profil
• Vidareutveckla besöksnäringen
I detta arbete är det nybildade bolaget
Destination Jokkmokk en viktig aktör.
I projektet Dags att designa Norrbotten har
det handlat om att koka ner essensen: Vad är det
unika med Jokkmokk? Att hitta det som man är
stolt och mindre stolt över. Det som är värdefullt
i kommunen.
– Vi ses som ett naturligt samiskt centrum. Ja,
till och med som den samiska huvudstaden, säger
Anders Nygårds.
10
I somras anordnades Sápmi Awards för första
gången. Det är en samisk nobelfest där fyra olika
kategorier lyfts fram och belönas: Konst, mat,
musik och skicklig ung renskötare.
– Det var en folkfest, en helg i midnattssolens
sken. Ett stort evenemang av hög kvalitet.
Utöver detta har Jokkmokks kommun målat
om byggnader – den gamla turistbyrån har till
exempel återställts i originalskick.Vägar underhålls och fem miljoner kronor har investerats i
Notuddens camping. Nya stugor har uppförts
och befintliga stugor har renoverats.
Nästa steg är att synliggöra vintermarknaden,
Jokkmokks stora attraktion, under en större
del av året. Även sommarbesökare vill få en
möjlighet att uppleva vintermarknaden.
– Vi ska sätta upp en marknadssymbol på torget. På Ájtte blir det ett marknadens hus med
kylrum, säger Magdalena Fjellner.
För att lyckas med gestaltningsarbetet krävs en
sammanhängande gestaltningsstrategi. Jokkmokks
kommun har börjat arbeta med ett gestaltningsprogram. Politiker, näringslivsföreträdare, tjänstemän och andra aktörer är involverade.
En förstudie ska vara klar i oktober 2012 och
arbetet ska fortgå under 2013.
11
Jomar Lygre Langeland:
Drammen bygger den
moderna staden
Drammen – från sliten kommun till Norges pärla. Den solskenshistorien berättade
Jomar Lygre Langeland, före detta stadsplanschef i staden. Men Drammens förvandling
är ingen lycklig slump, utan resultatet av ett ambitiöst strategiskt arbete.
Drammen ligger dryga halvtimmen utanför Oslo
med tåg eller bil. Staden har 63 000 invånare
och en stark befolkningstillväxt. 2040 beräknas
Drammen ha växt med 32 000 personer.
Fram till 1970-talet var det tunga industrier
– tillsammans med glasbruk, gjuterier och
skeppsvarv – som dominerade stadens näringsliv.
Den fysiska utvecklingen i Drammen har präglats av bränder, väg- och järnvägsbyggen och en
stadig befolkningstillväxt. Inte minst stora industriers uppgång och fall har påverkat staden.
På 1970- och 80-talen ökade efterfrågan på
bostäder i Drammen. Markfrågor gjorde att nya
bostäder anlades utanför stadskärnan, i satellitområden. Stadens centrum glömdes bort och förföll.
Detta var situationen när Drammen på 1990talet tog tag i uppgiften att förnya sig.
– Drammenborna har gått från att skämmas
över var de kommer från till att vara stolta, säger
12
Jomar Lygre Langeland. Bebyggelsen i centrum
har föryngrats och utformats för att ta vara på
närheten till vattnet. Kajer och strandpromenader
har en central roll. En ny gågata har inrättats och
ett nytt torg anläggs.
Förbindelsen mellan stadsdelarna, som skiljs åt
av älven, har förbättrats för att skapa en sammanhållen stad. Parken i centrum ska rymma både
lek, upplevelser och aktiviteter.Vara både öppen
och intim.
Förnyelsen av Drammen, eller snarare den totala
transformationen av staden, har fått en rad priser.
Bymiljøprisen 2003 och 2008, Vakre vegers pris
2004, Norges flotteste uterom 2005, Stålprisen
och Hagekulturprisen 2007, European Planning
Award 2008, European Steel Prize 2009. Listan
kan göras hur lång som helst.
Strategierna för att förnya Drammen kan
sammanfattas i några enkla punkter:
• Rening av älven 1986-1995
• Ny älvbredd 1994-2007
• Ett nytt vägsystem 2000-2010
•Satsning på centrum, i kommundelsplanen
från 2006
• Fokus på stadsliv och aktiviteter
• Kommunala investeringar i centrum
• Förtätning av stadsbebyggelsen
• Kunskapsbaserat arbete i samarbete med näringslivet
–Strategier som håller över tid (långsiktigt och
målorienterat arbete ger resultat).
Visionen för hela projektet är: ”Miljö- och
kompetensstaden Drammen – en tät och levande
stad med mångfald i ett vackert landskap”.
Vidareutvecklingen av Drammen som stad
pågår ständigt. Nu läggs fokus på att lyfta hela
regionen och att binda samman Drammen med
närliggande orter – på ett miljövänligt sätt.
– Kollektivtrafiken måste öka och biltrafiken
måste minska om utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar, säger Jomar Lygre Langeland.
Sex orter längs samma tåglinje – från Lier via
Drammen till Kongsberg – ska utvecklas flerfunktionellt. Bostäder, arbetsplatser och service
ska tillsammans skapa fina platser för människor
att bo och arbeta på.
Kollektivtrafik med tåg och buss är som sagt
en nyckelfaktor. Samt gott om plats för
cyklister och fotgängare. Biltullar är
en framtida möjlighet.
13
Hanne Grønsund:
Norge vill samarbeta
med Norrbotten
regionala och nationella initiativ, i samarbete
med partners från andra länder och med
berörda ursprungsbefolkningar.
Nordregionen är den norska regeringens viktigaste strategiska satsningsområde i
utrikespolitiken. Därför vill norska ambassaden i Sverige gärna medverka till spännande
projekt i Norrbotten som skapar en attraktiv nordregion.
Det sa Hanne Grønsund, rådgivare på Norges ambassad, på konferensen
Designa Norrbotten Nu. Det här är ett sammandrag av hennes tal.
”Nord är den norska regeringens viktigaste strategiska satsningsområde i utrikespolitiken.
Nordområdesstrategin från 2006 presenterade
huvudlinjerna. I en uppföljning 2009 lanserade
den norska regeringen nya satsningar som sträcker sig 10-15 år framåt.
Nord är ingen exakt geografisk definition.
Nord inkluderar hela den stora arktisregion som
går runt planetens norra halvklot. Det cirkumpolära Arktis, inklusive Barentsregionen och
Barents hav.
De senaste 20 åren har präglats av en snabb
utveckling i norr. Ändå kan historien visa att vi
nu står inför en ännu snabbare utveckling. Den
14
norska regeringen menar att utvecklingen i
nordregionen har stor potential att bidra till att
stärka grunderna för sysselsättning och välstånd.
Inte bara i de norra delarna av landet, utan för
hela Norge och för norska intressen.
Politiska initiativ har under de senaste decennierna bidragit till fred och stabilitet, tydligare
rättsliga ramar, goda politiska samarbetsstrukturer och omfattande folk till folk-samarbete i
nordregionen.
Detta är grunden som nu gör det rimligt och
lämpligt att fokusera ännu mer på den del av
samarbetet som bidrar till att skapa välstånd och
att förbättra levnadsvillkoren för människor i
regionen. För att lyckas är det nödvändigt att
mobilisera kunskap, skickliga individuella spelare
och expertis, samt kapital. Vi måste forma ett bra
partnerskap mellan offentliga och privata aktörer.
Samverkan mellan statliga, regionala och lokala
aktörer måste utvecklas. Och vi måste skapa nätverk mellan norska och utländska aktörer.
Utvecklingen måste främst drivas av intressena
och behoven hos människorna som bor i nordregionen. Det handlar om en hållbar social, kulturell och ekonomisk utveckling.
Kunskap är navet i nordpolitiken. Det är
mänsklig kunskap och människors dagliga arbete som gör det möjligt att utnyttja och utveckla
möjligheter i norr på ett hållbart sätt till gagn
för samhället. Det är projektet ”Dags att designa
Norrbotten” ett lysande exempel på. De viktigaste utrikespolitiska målen i norrpolitiken är:
• Att säkerställa fred, stabilitet och
förutsägbarhet.
• Att säkerställa en integrerad ekosystem baserad förvaltning som bevarar den
biologiska mångfalden och ger underlag för
en hållbar användning av resurser.
• Att öka det internationella samarbetet och
att stärka folkrätten. – Att främja syssel sättningen och att skapa välstånd genom
Kunskap, aktivitet och närvaro är nyckelbegreppen som kännetecknar den norska regeringens
åtagande när det gäller nordregionen.
Regeringen är intresserad av att stödja den lokala kulturen i norr. Vi på den norska ambassaden fungerar gärna som en partner och plattform
i genomförandet av projekt som kan förverkliga
regeringens prioriteringar.Vi har resurser och vi
samarbetar gärna – både på det kreativa och det
ekonomiska planet.
Den norska nordstrategin fokuserar på områdena miljö, sysselsättning, säkerhet och kultur. Kreativa näringar är särskilt spännande med
många möjligheter.
Den norska regeringen har öronmärkt pengar som ska investeras i projekt på lokal och regional nivå. Att den norska ambassaden finns i
Stockholm betyder inte att projekten måste vara
stockholmsdrivna, tvärtom. Vi är intresserade av
projekt mellan norra Sverige och Nordnorge,
från folk till folk, som är spännande och som skapar en attraktiv nord.”
15
Jenny B. Osuldsen:
Mattan: Operan skulle vara av hög arkitektonisk
kvalitet och monumental i sitt uttryck. Det var
viktigt att tillgänggligöra operan i största möjliga
bemärkelse. Begreppen samhörighet, gemensamt
ansvar, enkelhet och öppen tillgång var viktiga.
På toppen av byggnaden lades en matta av horisontella och sluttande ytor ut. Denna matta gör
att monumentalitet uppnås genom horisontell
förlängning. Inte genom vertikalitet.
– När gratiskonserter ges på taket, eller mattan, kan det sitta 8 000 personer och titta, säger
Jenny B. Osuldsen.
Past Present Future
– Vardagsmagi är nyckeln i arkitektturkonsten. Det säger Jenny B. Osuldsen,
landskapsarkitekt och delägare i Snøhetta, en av världens mest eftertraktade
arkitektbyråer med kontor i Oslo och New York.
– Det viktiga är inte dignitärerna som klipper banden vid invigningen av nya
byggnadsverk. Utan människorna som ska bruka arkitekturen varje dag.
Snøhettas arbete utgår från att det inte finns
några dumma idéer. För alla idéer kan alltid leda
till nya lösningar.
En annan grundbult i Snøhettas arbete är att
arbeta enligt modellen ”Past Present Future”.
Byggnadsverken ska alltid vara förankrade i den
lokala dåtiden, nutiden och framtiden. Så skapas
mening och relevans.
Med den filosofin som grund har Snøhettas
innovativa lösningar rönt stora internationella
framgångar. Jenny B. Osuldsen presenterade tre
av Snøhettas största projekt:
Biblioteket i Alexandria, Egypten
År 2002 öppnade biblioteket i Alexandria sina
16
dörrar, för första gången på nästan 2 000 år.
Det var kulmen på en internationell insats som
hade varat i över 12 år.
Biblioteket är ett av de mest moderna i
världen, på över 800 000 kvadratmeter. Trots
sin storlek är byggnaden känd för att kännas
mänsklig och intim med en air av värdighet
och vila.
En offentlig plaza länkar biblioteket till det
närliggande Medelhavet och staden Alexandria.
Utanför byggnaden finns en stor reflekterande
pool som hjälper till att rena luften och att kyla
området runt omkring.
Bibliotekets lutande karaktär binder samman
arkitekturen med landskapet. Sammantaget
skapas en öppen plats, både för besökande och
förbipasserande.
– Under den arabiska våren formade
människor en ring runt biblioteket och höll varandra i händerna för att skydda byggnaden. Det
var fantastiskt att se, säger Jenny B. Osuldsen.
Operahuset, Oslo
Byggnadens grundkoncept består av tre delar:
Vågen, Fabriken och Mattan.
Vågen: Operahuset är beläget på Bjørvika halvö,
där mark möter vatten. Skiljelinjen mellan marken (här) och vattnet (där) är både en verklig
och en symbolisk tröskel – mellan land och hav,
Norge och världen, konst och vardagsliv. I byggnaden realiseras denna tröskel som en stor vägg
på linjen för mötet.
Fabriken: Snøhetta ville att Operan skulle realiseras som en fabrik där arbete ständigt pågår.
Lokalerna skulle vara funktionella och flexibla,
både i planeringen och i användningen. Denna
flexibilitet visade sig vara mycket viktig under
planeringsfasen: ett antal rum justerades i samarbete med slutanvändaren. Dessa förändringar har
förbättrat byggnadernas funktionalitet utan att
påverka arkitekturen.
National September 11 Memorial
Museum, New York
Efter attentatet mot World Trade Center har
New York arbetat för att återuppbygga Ground
Zero och att återställa platsen till ett livligt och
viktigt centrum där människors möts.
Snøhetta fick i uppdrag att utforma minnesmuseet. Byggnadens design ska inspirera besökaren att föreställa sig platsen och staden i en vidare mening. Byggnaden ska även ge varje
besökare möjlighet att i stillhet minnas – och att
begrunda konsekvenser av att glömma.
På insidan har ett stort atrium utformats. Det
ska styra ljus djupt in i ett underjordiskt museum, ritat av en separat arkitekt. I detta atrium
står två pelare som räddats från de ursprungliga
tornen. Med sin tidigare plats och funktion gör
tornen en djup estetisk gest.
Jenny B. Osuldsen berättar om den stora
respekt och de känsliga överväganden som har
präglat hela projektet. När man bygger ett museum över en så tragisk händelse gäller det att gå
varsamt fram:
– Här har ”Past Present Future” varit
särskilt viktigt.
17
Viktor Johnsson:
Attraktionskraft är konkurrenskraft
I våras lanserade näringsminister Annie Lööf Attraktionskraft Sverige.
Det är en arena för dialog och samverkan som ska göra Sverige till världens
bästa land att vistas, verka och växa i.
Det berättade Viktor Johnsson, politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet.
Förmågan att attrahera, behålla och utveckla
kompetenser, företag och kapital är enligt Viktor
Johnsson avgörande för att regioner och kommuner ska vara konkurrenskraftiga och bidra till
den nationella tillväxten i framtiden.
– Det är en bild som många län lyfter fram när
vi frågar dem vad de prioriterar i sitt regionala
tillväxtarbete.
Syftet är inte att staten ska ta över ansvaret för
de här frågorna. Syftet är istället att främja lokala
och regionala förutsättningar.
– Behoven ser väldigt olika ut och jag vill
betona att stärkt attraktionskraft inte bara är
18
relevant för kommuner och regioner som minskar i befolkning. Ta Stockholm som exempel, där
vartannat företag i IT-branschen avstår från att
anställa eftersom det saknas personal, säger Viktor
Johnsson.
Regeringen har valt fem fokusområden för
Attraktionskraft Sverige: Service, Kultur och fritid, Digital kapacitet och tillgänglighet, Destinationer och upplevelser samt Boendemiljöer.
Vad händer konkret? Näringsdepartementet
kommer att fortsätta åka runt i landet och lyssna
på goda exempel om vad som skapar attraktivitet.
I början av november kommer departementet att
träffa ett antal nyckelaktörer för regional attraktivitet, för att de ska se sin roll i detta arbete.
– Det finns en väldigt stor entusiasm för de
här frågorna trots att vi har varit tydliga med att
Attraktionskraft Sverige inte handlar om några
nya miljoner, säger Viktor Johnsson.
19
Annika Fredriksson:
Stoppa hemmablindheten!
Vi som bor här uppe är det största hotet mot utvecklingen av turismen. Vi tenderar
att vara hemmablinda. Vi har inte alltid förstånd att se vilken fantastisk region vi bor
och verkar i. Det säger Annika Fredriksson, vd för besöksnäringens organisation
Swedish Lapland.
– Vi måste lyssna mer på våra besökare. Attraktiviteten finns här. Snön,
mörkret och kylan är vår största tillgång.
Den svenska turistbranschens potential är 34
miljoner besökare inom två år. Det visar Visit
Swedens siffror, som tagits fram med hjälp av
deras utlandskontor. Globalt beräknas turismen
öka med tre procent per år fram till 2030.
När turistekonomierna mäts kommer Sverige
på plats 21 i världen, före både Danmark och
Norge. Turismens exportvärde i Sverige är nästan
99 miljarder kronor. Det är 45 procent mer än
järn- och stålexporten.
– Besöksnäringen är den nya basnäringen, säger Annika Fredriksson.
I turistekonomin Sverige är Swedish Lapland,
landets nordligaste destination, en guldkalv.
När turismen i riket ökar med en procent ökar
20
turismen i Swedish Lapland med fem procent.
Regionen hade 2,4 miljoner gästnätter 2011.
De utländska gästerna är många, särskilt från
Tyskland och Frankrike.
– Det handlar inte om att få folk från Luleå att
åka till Pajala. Utan om att locka internationella
gäster med stora plånböcker. De bor i urbaniserade miljöer och längtar efter vår natur.
Annika Fredriksson påpekar besöksnäringens betydelse för arbetsmarknaden. Många unga,
kvinnor och personer med utländsk bakgrund
jobbar i branschen.
– Satsningar på turismen ger fler jobb och
kompletterar den tunga basindustrin som är
mansdominerad. I besöksnäringen är det ett plus
att ha en utländsk bakgrund och att kunna
flera språk.
Gästerna älskar vår region. För att kunna möta
deras efterfrågan krävs nya investeringar i besöksnäringen. Det saknas till exempel femstjärnigt
och ultralyxigt boende i Swedish Lapland.
– Vi tävlar i turism-OS. Gästerna som kommer hit åker även till Barriärrevet och Mauritius.
Men vi har få ställen där den särskilt kräsna gästen kan bo. Jag skulle vilja uppmana beslutsfattare
att medverka till sådana investeringar i er kommun, säger Annika Fredriksson.
Hennes avslutande råd är lika grundläggande
som enkelt: Gräv där du står. Det är vår plats som
är vår största tillgång och möjlighet.
21
Christina Rådelius:
60 miljoner satsas på
hållbar turism
Turism handlar inte bara om aktiviteten på resmålet, som slalom eller sol
och bad. Turism handlar även om allt runt omkring: att resa, bo, äta och handla.
– För att bli en attraktiv destination krävs att samtliga dessa delar samverkar.
En framgångsrik destination kännetecknas av ett gott samarbete mellan privata
och offentliga aktörer på orten. Det säger Christina Rådelius, ansvarig för
besöksnäringsprogrammet på Tillväxtverket.
Tillväxtverkets arbete utgår från regeringens
turistpolitiska mål. Det lyder:
”Sverige ska ha en hög attraktionskraft som
turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig
turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och
ökad sysselsättning i alla delar av landet.” I linje
med detta ska besöksnäringsprogrammet främja
turistföretagande och entreprenörskap. Samt se
till att det finns officiell turiststatistik.
– Nu har vi gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att ta fram data om besöksnäringen på regional nivå, så att regionerna ska kunna mäta
insatserna de gör. Sverige blir ett allt mer attraktivt besöksmål. Den svenska turismen har haft en
stark tillväxt de senaste åren.
22
– Sysselsättningen i många traditionella basnäringar minskar, till exempel inom jordbruk,
skogsbruk och yrkesfiske. Men i besöksnäringen
ökar sysselsättningen, säger Christina Rådelius.
Hon berättar om Tillväxtverkets projekt
”Hållbara turistdestinationer”. Kiruna, Åre,
Stockholms skärgård, Bohuslän och Vimmerby
är de fem destinationer som har valts ut att vara
med. De bedöms ha en särskild potential att utvecklas och att attrahera utländska besökare.
Mellan 2012 och 2014 ska dessa destinationer
stärka sin innovationsförmåga, kvalitet och konkurrenskraft. 60 miljoner kronor satsas i detta
projekt, som ska leda till metod- och kunskapsutveckling för besöksnäringen i hela Sverige.
– Projektet präglas av ett underifrånperspektiv som utgår från destinationerna själva, säger
Christina Rådelius.
Hon avslutar med att konstatera att fler
svenska turistattraktioner behövs.
– Så att vi får fler produkter att erbjuda i den
svenska turismhyllan.
23
Niclas Dahlström:
Northland satsar på kvinnorna
I december 2010 sattes första spadtaget i marken för Northlands
gruva i Kaunisvaara utanför Pajala. I november 2012 börjar malmbrytningen.
– Kaunisvaara betyder det vackra berget, säger Northland Resources
informationschef Niclas Dahlström.
Kaunisvaaraprojektet utanför Pajala är Northland
Resources längst framskridna gruvprojekt.
Där utvecklas just nu två järnmalmsgruvor –
Sahavaara och Tapuli.
Malmens egenskaper i Kaunisvaara gör det
möjligt att producera ett koncentrat med mycket hög järnhalt, hela 69 procent. Northland har
redan lyckats sälja de första sju årens produktion till tre kunder: Tata Steel, Stemcore samt
Standard Bank.
– Om tre år kommer Kaunisvaara att leverera
4,5 ton järnmalmskoncentrat om året. När en
helt ny gruva öppnas gäller det att hitta den bästa
24
arbetskraften. Northland har lagt ner stor kraft på
att rekrytera ”duktiga och starka tjejer”.
– Den här regionen är av hävd mansdominerad på högre poster. Gruvbranschen är mansdominerad i ännu högre grad.Vi måste attrahera
nya människor från andra ställen med andra bakgrunder, säger Niclas Dahlström.
För lastbilstransporterna av järnmalm från
Kaunisvaara kommer Northland Resources att
använda en 150 kilometer lång befintlig väg till
en omlastningsterminal i Svappavaara. Där tar
järnvägstransporten vid, på den 226 kilometer
långa Malmbanan till hamnen i Narvik i Norge.
I Narvik, som är isfritt åter runt, lastas järnmalmskoncentratet på stora lastfartyg – så kal�lade Cape Size Vessels. I december 2011 fick
Northland byggnadslov för en ny terminal i
Narvik. Terminalen har kapacitet att lasta fartyg
med upp till 180 000 ton.
Transportföretaget Cliffton Mining har fått
uppdraget att sköta lastbilstransporterna av järnmalm åt Northland. I slutet av 2012 ska Cliffton
Mining ha rekryterat 25 chaufförer för detta
ändamål – och om tre år ska de vara drygt 300
chaufförer. Clifftons målsättning är att uppnå en
jämn könsfördelning bland chaufförerna.
Det blir ett ständigt flöde av lastbilar.Var sjätte
minut ska det gå en lastbil med järnmalm från
Kaunisvaara. Dygnet runt, hela året.
– Vi vill att människan ska styra, inte fordonen.
För att visa att vi sätter människan i centrum
kommer vi att pryda våra lastbilar med porträtt
av olika tornedalingar. Det blir 80 personer som
får pryda en lastbil var, säger Peter Bohm från
Cliffton Mining.
25
”Takk for et veldig fint møte med
Norrbotten! Det var en opplevelse å
møte landskapet og så fine folk og jeg
storkoste meg! Jeg er imponert over
proffs arrangement – og engasjerte
norrbottenbeboere”.
Gällivare:
En arktisk småstad i världsklass
JENNY B. OSULDSEN,
SNØHETTA
Gällivares medverkan i projektet Dags att designa Norrbotten har engagerat
många människor.
– Vi gjorde en medborgardialog med 1 700 deltagare. Tio procent av Gällivares
medborgare var med och tog fram visionen ”Arktisk småstad i världsklass”. Det berättar
kommunchefen Lennart Johansson och utvecklingschefen Ulf Hansson.
Det handlade om att lyfta fram Gällivares historia och stolthet.Vilken självbild har Gällivare
och vilken bild vill staden förmedla? Medborgardialogen var grunden, samtidigt som arbetet med
platsdesign var en prioriterad ledningsfråga.
– Om man ska vara framgångsrik med design måste kommunledningen vara engagerad i
arbetet.
För att skapa det nya Gällivare valde man att
fokusera på tre områden. Vassara ska vara ett
stadsnära boende vid vatten. Centrum ska vara
ett kulturnära boende i staden. Repisvaara ska
vara ett hållbart boende på fjället.
För att uppnå detta arbetar Gällivare med värdeskapande planering, som utgår från social och
26
ekologisk hållbarhet. Denna sorts planering har
fem delar:
1. Platsspecifika kärnvärden, är projektets ut gångspunkt. Nyckelord som sol, snö, norr-
sken, fjäll, natur, friluftsliv, kultur, aktiviteter, gruvnäring och näringsliv.
2. Vision, är förädlingen av projektet, att bli en arktisk småstad i världsklass.
3. Strategier, är verktygen för förverkligande.
4. Klimatanpassad utomhusmiljö, hållbart
energi- och VA-system, hållbara transporter samt miljöanpassade bostäder, lokaler och verksamheter.
5. Hållbara livsstilar.
Beståndsdelarna är detaljerna som ger strategierna ovan önskad funktion. Styrmedel är regler
och begränsningar som gör visionen verklig.
Samverkan, uppföljning, återkoppling, utvecklingsplaner och översiktsplaner. Ulf Hansson säger att det behövs en röd tråd genom samhället.
– Man ska veta att det är Gällivare man har
kommit till, inte Göteborg eller Luleå.
Han poängterar vikten av att motverka
machoattityder i Gällivare. Stadsplaneringen kan
vara ett viktigt verktyg i det arbetet.
– Vi behöver lyfta fram det feminina i samhället för att attrahera fler människor. Även för
mig som man blir det mer attraktivt att vara i ett
samhälle som är mjukare.
27
Arjeplog:
Vår röda tråd är en silvertråd
– Vad är Arjeplogs unika förutsättningar som vi kan förstärka?
Den frågan blev central när Arjeplog började arbeta med platsdesign,
säger näringslivschefen Mikael Reinholdsson och utvecklingsstrategen
Ingela Edholm Forsberg.
Arjeplog har gott om unika förutsättningar.
Här finns världens största fjällnära skärgård: Hela
8 727 sjöar gör vattnet nära och tillgängligt.
På Silvermuseet bedrivs världsledande subarktisk landskapsforskning. Arjeplog är även världens
första och största fordonstestkommun vintertid.
– Det gör oss internationella. Här talas tiotals
språk, säger Ingela Edholm Forsberg.
Men hur ska Arjeplog kommunicera allt detta
unika så att fler vill flytta till kommunen och fler
företag etablera sig? Arjeplog förstod snabbt att
de behövde arbeta med fasader och fastigheter,
skyltar och belysning samt anslagstavlor och vägvisning. Genom storytelling och mindmapping
har Arjeplog försökt hitta sin röda tråd.
28
– Och det var en silvertråd! säger Mikael
Reinholdsson. Hotellet Silver Lodge och
restaurangen Silverhatten ligger i Arjeplog.
Silver-museet, med Lappmarkdoktorns unika samlingar, är vida känt. Utöver detta finns
Silvergruvan, Silvervägen och fordonstestningens
silverbanor i Sápmi.
– Arjeplog har även de mest djupa och silvriga
vatten. Men varför hittar man inga seglare och
kanotister där? Vi måste marknadsföra vårt silver
bättre, säger Mikael Reinholdsson.
Han skulle gärna se en botanisk trädgård med
fjällnära växter. Förändring kräver förankring
och långsiktighet. Genom att delta i projektet
Dags att designa Norrbotten har Ingela Edholm
Forsberg och Mikael Reinholdsson fått nya
glasögon.
– Vi vill sprida den här kunskapen i Arjeplog.
Vi ska börja med att ta fram en varumärkesplattform, säger Ingela. På Arjeplogs höstmarknad har
dokumentärfilmen ”Isens giganter” premiär. Den
handlar om hur biltestindustrin kom till och lyfter fram pionjärerna Per-Axel Andersson och
David Sundström. De har utsetts till hedersmedborgare i Arjeplog – och parken vid Hamngatan
har fått namnet ”David och Pelles park”.
Det är ett konkret resultat av Arjeplogs deltagande i Dags att designa Norrbotten. Ett annat
konkret exempel är att det nya fjärrvärmeverket
som nu byggs i Arjeplog får en silverfasad.
29
Piteå:
Stadsmiljöprogram
för levande centrum
Piteå kommun är i full färd att utforma ett stadsmiljöprogram, med mål
och riktlinjer för stadens centrum.
– Det är väsentligt att vi har många människor med oss i det här arbetet,
annars kommer vi aldrig framåt, säger utvecklingschefen Helene Röckner.
Tillsammans med Per Hallquist från Piteå Presenterar berättade hon
om arbetet med stadsmiljöprogrammet.
Piteå vill ha ett levande centrum. Då räcker det
inte att fokusera på de fysiska miljöerna. Man
måste även tänka på funktionerna i staden, det
kulturella och kommersiella.
– Vi har en medborgardialog och ett nära samarbete med näringslivet.
Arbetet med stadsmiljöprogrammet sker i två
steg. Först hålls workshops i tematiska delar.
Dessa teman är:
• Bebyggelsen och gårdarna
• Gaturum och belysning
• Offentliga platser
• Stadens möblering
• Funktioner (till exempel näringsliv, handel,
kultur och mötesplatser).
30
Utifrån resultaten i dessa workshops ska stadsmiljöprogrammet skrivas. Kommunfullmäktige väntas anta programmet under hösten 2013. Några
av de frågor som kommer att behandlas under
arbetet med stadsmiljöprogrammet är:
• Hur ska Piteå utveckla sin attraktionskraft?
• Är det viktigt att vara varsam med gamla hus
och miljöer?
• Hur högt ska vi bygga?
• Hur ska staden ljussättas?
• Hur skapar vi trygga och tillgängliga miljöer?
• Var ska vi parkera bilar och cyklar?
• Vilka offentliga mötesplatser behövs?
• Får skyltar se ut hur som helst?
• Hur skapar vi ett levande centrum?
Projektet Dags att designa Norrbotten har
hjälpt Piteå att sätta fokus på plats- och
destinationsdesign.
– Vi har fått bra kontakter i länet och inspiration från när och fjärran, säger Helene Röckner
och Per Hallquist.
31
”Ett stort tack för en givande dag!
Inspiration, framtidshopp där man
tillsammans inspirerar varann till ett
framtida ”Ännu bättre Norrbotten”
som hon från Pajala sa ”Kyllä se
kanatte” (Nå löns de...)”
Mats Öhman:
Vi kan! Vi vill! Vi törs!
MARINA KEINSTRÖM,
GELLIVARE LAPLAND
Mats Öhman från MAF Arkitektbyrå fick i uppdrag att sammanfatta
konferensen Designa Norrbotten Nu. Det här är hans tankar.
”Många tror att design och arkitektur är svårt.
Men det är inte så komplext. Hela dagen har
handlat om att ta till sig saker som egentligen är
ganska enkla. Som man känner att man har vetat
hela tiden, som man har haft inom sig.
En annan sak som jag har tänkt på idag, är att
jag har fel kön. Kommer ni ihåg låten ”ÅÅÅ
Tjejer” som kom på 1970-talet? Den skrevs av
Margareta Garpe och Suzanne Osten. I den texten finns det en rad som är så bra: ”Vi kan! Vi
vill! Vi törs!”
Det är ni tjejer som är hela utgångspunkten,
det är ni som driver det här och som bär in designen i olika sammanhang. Det är jättekul att
höra att Gällivare vill göra sin stad mer feminin.
Och att Northland satsar på att anställa kvinnor.
Kvinnor åsidosätts inte i Tornedalen längre, nu
32
kommer den förändring som måste komma.
Att sammanfatta en sådan här dag är jättesvårt.
Men jag skrev ner några nyckelord, ni känner säkert igen dem:
”Gemenskap skapar och bygger man.Vi vill visa
världen vad fan vi går för.
– Tjejerna i the Magnettes sa vad det handlar om.
Ställ krav på kvalitet. Koncentrera insatserna och
lägg dem i en tidsplan. Kommunicera vad som redan
gjorts och vad som ska göras.
Vi är människor och ska vara stolta – det är en grundförutsättning för att vi ska lyckas.
Man kan inte bara pynta på, man måste ha en plan
för hur man ska gå tillväga.Tro inte att man löser något genom att ställa ut blomkrukor.Våga!
Vardagsmagi – man ska inte behöva uppleva en
rymdstart varje dag på väg till jobbet.
Men man ska kunna fascineras i sin vardag.
Renhet och enkelhet – bakom det ligger mycket arbete
och tanke. Gräv där du står. Göra, resa, bo, äta,
handla. Det är det som är livet, det är så vi lever.”
En sådan här dag är tanken att ni ska gå vidare.
Jag menar inte att låta som ett Maranatamöte:
”Gå ut och fräls världen!” Men arbetet får inte
stanna här. Det här arbetet måste fortsätta.”
33
Underground 2014
Helena Jönsson och Mats Öhman avslutade
dagen med att berätta en nyhet.
En stor internationell konferens om plats- och
destinationsdesign ska arrangeras i Norrbotten
2014. Det blir början på Centeks arbete med
att skapa ett center för destinationsdesign
och turism.
Denna konferens ska äga rum i Kiruna – som
har både gruva och rymd – under vårvintern
2014. Fokus ska vara de nordliga delarna
av Sverige, Norge, Finland och Ryssland.
Konferensen ska lyfta fram allt det som denna
nordliga region är bra på. Konferensen ska bli en
återkommande mötesplats för att sprida kunskap
34
och inspiration om plats- och destinationsdesign.
Arbetsnamnet på konferensen är Underground,
vilket anspelar på investeringarna i den norrbottniska gruvindustrin.
– Hjärtat och själen i detta projekt är att få fler
människor att vilja besöka oss och att vilja flytta hit.Vi sätter alltid människan i centrum, säger
Helena Jönsson.
Interactive Institute
Interactive Institute hade skapat en ljuddesign
inspirerad av Norrbotten speciellt för konferensen Designa Norrbotten Nu. Interactive Institute
arbetar med tillämpad IT-forskning. De är specialiserade på att hitta kreativa och unika lösningar
för gränssnittet mellan människa och maskin –
där ljud och ljuddesign är viktiga komponenter.
Läs mer på http://www.tii.se/sonic
35
Danspoolen
The Magnettes
Norrbotten med det mörkaste mörker och
det ljusaste ljuset. Med landets högsta fjäll och
djupaste sjö. Med gruvor och avstånd och myrar
och norrsken.Vad betyder Norrbotten för dig?
Med utgångspunkt i människors svar på den
frågan, ger Jenny Abdelkader och Isabell Dahlin
från Danspoolen sin tolkning av Sveriges
nordligaste och största län.
www.dansinord.se/danspoolen
Pajaladöttrarna Sanna Kalla och Rebecka
Digervall har spelat tillsammans sedan mellanstadiet. Musiken har såklart förändrats tillsammans med dem genom åren och de har gått från
"Sanna & Rebecka" till "The Magnettes". Att
de är födda och uppvuxna i Pajala hörs i deras
texter om hjärtekross, osäkerhet och hemlängtan.
www.myspace.com/magnettesofficial
36
37
– En utställning med spännande produktdesign från norr.
I samband med konferensen hade utställningen
Design by Swedish Lapland premiär.
Gemensamt för produkterna och företagen
som producerar dem är anknytningen till den
nordligaste delen av Sverige. Bland produkterna finns den osynliga cykelhjälmen Hövding,
den transparenta gasolflaskan Passion samt blindskriftskrivaren Braille Box, vinnare av Publikens
favorit i Stora Designpriset.
Utställningen, som har tagits fram av Centek,
kommer att ställas ut på Aurorum Science Park i
Luleå under oktober och november. Därefter ska
38
den skickas på turné både nationellt och internationellt. Medverkande designer i Pajala: Annica
Doms, Annkathrin Lundqvist, Anna Haupt, Erika
Aittamaa, Isabelle Norman, Jens Kallin, Johan
Kauppi, Max David Eriksson, Paula Fahlander,
Per Brickstad, Staffan Preutz, Terese Alstin samt
Victoria Pettersson.
39
Bilder från konferensen
40
41
Medverkande
42
Kurt Wennberg
Kurt Wennberg är kommunalråd i Pajala och
säger själv att han har Sveriges roligaste post som
kommunalråd. Just nu går det bra i Pajala och
snart öppnar en ny järnmalmsgruva som genererar en stor andel nya jobb. Kommunen har som
mål att växa från drygt 6 000 invånare idag till
10 000 år 2020.
www.pajala.se
Jomar Lygre Langeland
2007-2011 var Jomar stadsplanchef i Drammen
som har genomgått en omfattande och fantastisk förvandling de senaste åren. Från att ha varit en sliten och hårt trafikerad kommun har
Drammen, som ligger strax utanför Oslo, blivit
en pärla som drammenborna själva är mycket stolta över. 2008 blev Drammen vinnare av
European Urban Planning Award.
www.civitas.no
Hanne Grønsund
Hanne Grønsund är projektledare för satsningen
på Arktis och Barentsregionen vid norska ambassaden i Stockholm med fokus på kreativa näringar, miljö och näringslivsutveckling. Området är
den norska regeringens viktigaste inom utrikespolitiken. Hanne är utbildad journalist med en
bakgrund inom projektledning och information.
www.norge.se
Jenny B. Osuldsen
Landskapsarkitekt och en av sex delägare av
Snøhetta i Oslo, ett av världens mest eftertraktade och innovativa arkitektkontor med prestigefyllda uppdrag som det nya biblioteket i
Alexandria i Egypten, det nya operahuset i Oslo
och det nya kulturhuset i Umeå som kommer att
invigas under kulturhuvudstadsåret 2014.
www.snoarc.no
Viktor Johnsson
Politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet
med ansvar för regionala tillväxtfrågor. Arbetar
även med regeringens insatser för besöksnäringen samt med dialogplattformen Attraktionskraft
Sverige som syftar till att stärka företagandet
samtidigt som det bidrar till attraktiva boendeoch livsmiljöer.
www.regeringen.se
43
Christina Rådelius
Programansvarig för besöksnäring på Tillväxtverket, som arbetar med näringsfrämjande inom
turism och har nationellt statistikansvar. Andra
uppdrag rör hållbar företags- och destinationsutveckling och samordning av myndigheter för
effektivisering inom turism. Christina är fil lic i
statsvetenskap, har varit kultursekreterare i Luleå
och företagare inom kulturområdet.
www.tillvaxtverket.se
Mats Öhman
Arkitekt och en av delägarna hos MAF
Arkitektkontor AB i Luleå. Genom åren har
Mats deltagit i en mångfald projekt, allt från
idéskisser till färdigprojektering, projektledning
och prisutdelningar. Just nu ligger riktningarna
till nya Luleå Airport på ritbordet. Tillsammans
med Helena Jönsson har han arbetat fram och
drivit programmet Dags att designa Norrbotten.
www.maf-ark.se
Niclas Dahlström
Informationschef på Northland, som är ett internationellt prospekterings- och gruvbolag som
beräknas producera högvärdigt och högkvalitativt järnmalmskoncentrat från Kaunisvaara gruvområde med start i november. 2013 kommer
bolaget att ha investerat totalt 8 miljarder kronor
i området för att kunna bli en av Europas ledande järnmalmsproducenter.
www.northland.eu/sv-se/hem
Dagens moderator: Helena Jönsson
Helena Jönsson arbetar på AB Centek vid Luleå
tekniska universitet främst som projektledare
inom design samt kulturella och kreativa näringar. Hon är initiativtagare och projektledare för
programmet Dags att designa Norrbotten som
hon har utvecklat och drivit tillsammans med
arkitekt Mats Öhman och industridesigner Olle
Lundberg. Helena har tidigare arbetat som journalist inom press, radio och TV under 13 år.
www.centek.se
Annika Fredriksson
Vd för den regionala besöksnäringsorganisationen Swedish Lapland Tourism, med uppdrag att marknadsföra Sveriges nordligaste
destination såväl internationellt som nationellt.
Regionalt omfattar uppdraget även att synliggöra besöksnäringen, regionens nya basnäring och tillväxtbransch. Tidigare entreprenör
inom kommunikationstjänster med specialistkompetens inom varumärkesbyggande och
platsmarknadsföring.
www.swedishlapland.com
44
Representanter från de sex
deltagande kommunerna i
Dags att designa Norrbotten:
Lena Jatko, kommunchef Pajala
Cecilia Narström, planarkitekt Pajala
Susanne Wallin, chef Tillväxtenheten Haparanda
Anders Nygårds, kommunchef Jokkmokk
Magdalena Fjellner, utvecklingschef Jokkmokk
Lennart Johansson, kommunchef Gällivare
Ulf Hansson, utvecklingschef Gällivare
Mikael Reinholdsson, näringslivschef Arjeplog
Ingela Edholm Forsberg, utvecklingsstrateg
Helene Röckner, utvecklingschef Piteå
Per Hallquist, ansvarig för Piteå Presenterar
Deltagare
Arjeplogs kommun
Britta Flinkfeldt Jansson, kommunalråd
Michael Reinholdsson, näringslivschef
John Sundström, ordförande Miljö- bygg och räddningsnämnden
Mats Abrahamsson, byggnadsinspektör
Magnus Könberg, miljö- och hälsoskyddsinspektör
Yvonne Pauna, marknadsförare/informatör
Ingela Edholm Forsberg, utvecklingsstrateg
Destination Jokkmokk AB
Thomas Brandlöv
Huva Ideaway
Pia Huuva
Drammen
Jomar Lygre Langeland
Arthur Leidgren Nature Center
Johan Sköld
Företagarna Töre
Ritva Lind, projektledare
Kristina Enholm
Jokkmokks kommun
Anders Nygårds, kommunchef
Magdalena Fjellner, utvecklingschef
Sture Bryggman, biträdande kommunchef och strateg
Lars Bergqvist, utredare, Utvecklingskontoret
Anna-Greta Kvickström, samhällsbyggarnämndens ordförande
Erik Fagerström, fastighetschef och avdelningschef teknik- och
serviceavdelningen
Ann Enberg, fritidskonsulent, kultur- och fritidsavdelningen
Annie Arnqvist, stadsarkitekt
Sabina Sjöström, samhällsbyggaravdelningen
Conny Enström, avdelningschef kultur- och fritidsavdelningen
Bodens kommun
Jeanette Nilsson, näringslivschef
Maria Johansson, marknadsförare Tillväxtförvaltningen
Centek
Helena Jönsson, projektledare och konferencier
Gry Holmgren Hafskjold, vd
Monica Äijä-Lenndin, projektledare
Eva Enberg Isaksson, ekonomichef
Företagsbolaget, Gällivare
Marlene Rönnquist
Gällivares kommun
Tommy Nyström, kommunalråd
Lennart Johansson, kommunchef
Ulf Hansson, näringslivschef
Haparanda Stad
Petri Suopanki, EU-samordnare
Anu Lakkala, turismutvecklare
Kalix kommun
Åsa Morin
Anna-Karin Horney
KirunaLappland
Erica Mattsson
Sara Taaveniku
Cliffton Mining
Michael Ahlander, logistikchef
Peter Bohm
Heart of Lapland
Kerstin Svala
Eva Sturk
Danspoolen, Dans i Nord
Jenny Abdelkader
Isabell Dahlin
Hela Sverige ska leva/Ung i Tornedalen
Anna Tuomas, projektledare
Moa Pänttilä
Kungliga norska ambassaden, Stockholm
Hanne Grønsund, rådgivare
Design i Västernorrland
Bengt Sandström, vd
Anna Maria L. Wahlquist
Human Spectra
Fredrik Broman
Leader Polaris
Jan Nilsson
Klabböle konsult
Helena Österlind
45
Leo Concrete Design AB
Leo Filson
Ovox
Leila Ashrafi
LKAB
Karl Wikström, avdelningschef LKAB Samhällsomvandling
Pajala kommun
Kurt Wernnberg, kommunalråd
Lena Jatko, kommunchef
Cecilia Narström, planarkitekt
Ulrika Huhtaniska, informatör
Johanna Alm, chef på plan- och miljönämnden
Anna-Sofia Kulluvaara, kost- och hygienchef
Maj-Lis Ejderlöf, socialchef
Agneta Suikki, ekonomichef
Magnus Pekkari, vd Pajala bostäder
Lisa Stridsman, enhetschef på Tekniska enheten
Ola Magnusson, stadsplanerare
Perarne Sanglert, ordförande plan- och miljöenheten
Hans-Erik Fors, vice ordförande plan- och miljöenheten
Annie Knutsson, handläggare plan- och miljöenheten
Sofia Hultskog, handläggare plan- och miljöenheten
Gösta Lindmark
Harry Jatko, Pajala utveckling AB
Luleå kommun
Joakim Höggren, webbmaster/kommunikatör
Luleå tekniska universitet
Mia Tossavainen, PhD Institutionen för hälsovetenskap
Lotta Berglund, adjunkt Institutionen för hälsovetenskap
Saeed Ebrahimabadi, doktorand i arkitektur
MAF Arkitektkontor
Mats Öhman
Mats Winsa Arkitektkontor
Mats Winsa
Muskot Media
Matti Eklund
Daniel Elfström
Norrbottens läns landsting
Eivor Bryngelsson
Maria Jacobsson
Norrfolket i Kiruna AB
Elisabeth Andersson
Northland
Niclas Dahlström, informationschef
Näringsdepartementet
Viktor Johnson, politiskt sakkunnig med ansvar för regionala
tillväxtfrågor
46
Piteå kommun
Helene Röckner, utvecklingschef
Per Hallkvist, Piteå Presenterar
Gudrun Åström, stadsarkitekt
Helena Ruström, planarkitekt
Florian Steiner, planarkitekt
Johannes Räftegård, kulturmiljöutvecklare
Ewa Wikström, gatu-projektchef
Ulrika Boman, parkchef
Christer Lindström, ordförande i teknik och servicenämnden
Mona Lundström
David Sundström
Ann-Katrin Sämfors
Ramböll Sverige AB
Eva Wenngren, landskapsarkitekt
Linnea Örtenvik, landskapsarkitekt
Sandra Minde, planarkitekt
Regionalt Designcentrum Jämtland - Åre Design Center
Karolina Nätterlund, projektledare
Regionförbundet Jämtlands län
Ulf von Sydow
Shop in Lapland
Gunilla Burman
SKAPA
Max David Eriksson
Marlene Holm
Snøhetta
Jenny B. Osuldsen, landskapsarkitekt
STARK fotografi & design
Elisabeth Gustavsson
Strukturum AB
Annika Almquist
Studieförbundet Vuxenskolan, Överkalix
Katarina Karlsson
SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign
Robin Edman, vd
Karin Stener
Christer Ericson
Hjördis Nilsson
Caroline Lundén-Weldén
Eva-Karin Anderman
Swedish Lapland Tourism
Annika Fredriksson, vd
Svefi, Sverigefinska Folkhögskolan
Petra Phil
Tack till alla sponsorer/finansiärer
The Interactive Institute
Anna Sirkka
Johan Fagerlönn
Ronja Frimalm
the Magnettes
Rebecka Digervall
Sanna Kalla
Tillväxtverket
Christina Rådelius, programansvarig för
besöksnäring
Tyréns AB
Klara Blommegård
Visit Gellivare
Marina Keinström
WSP Samhällsbyggnad
Anna Nordmark
Yours kommunikationsbyrå
Anton Norberg, vd
Daniel Moutka, projektledare
Åsa Petersen
Åsa Petersen, frilansjournalist
Älvsbyns kommun
Pär Jonsson, näringslivschef
Ingrid Karlsson
Övertorneå kommun
Roland Kemppainen, kommunstyrelsens
ordförande
47
Om Centek
Centek arbetar med innovation och tillväxt. Vi utvecklar individer, företag och
organisationer i nära samarbete med Luleå tekniska universitet. I mer än tio års tid har
vi drivit olika typer av designprojekt med stor framgång. Nya produkter och tjänster har
utvecklats och företagen har fått helt andra förutsättningar att konkurrera på marknaden.
Vill du utveckla ditt företag med design är du välkommen att kontakta oss.
Helena Jönsson
+46 (0)920-49 17 89
+46 (0)70-654 83 58
Karoline Pettersson
+46 (0)920-49 18 70
+46 (0)70-547 96 28
Aurorum 1A
977 75 Luleå
www.centek.se

Designa Norrbotten Nu

Transcription

Similar documents

VI SÖKER INGENJÖRER INoM ELKRaFt tILL SaMtLIGa

tiga för förnyelsen av länet - Norrbottens

Pajala - glesbygdsmedicin

Pajala - glesbygdsmedicin

INSPIRATIONSHELG

no 5 | 2011 - Norrbottens läns landsting

Tillväxtmotor för underleverantörer till basindustrin