Krutbrännaren 2012-3 - Ölands Botaniska Förening

Transcription

Krutbrännaren
Nr 3 ∙ 2012 ∙ Årg 21
ÖLANDS
BOTANISKA FÖRENING
Krutbrännaren
Årgång 21, 2012 nr. 3
ISSN 1103-2839
Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och
utkommer med fyra nummer per år.
Medlemsavgiften för 2013 är 100:-, för medlemmar bosatta utanför Sverige 130:-,
familjemedlemmar 10:-. Medlemmar yngre än 25 år 50:-. Beloppet sättes in på föreningens postgiro 636 59 31-2 eller bankgiro 760-1834. Medlemmar erhåller tidskriften
Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften
kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer.
Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.).
Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan).
Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson.
Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen:
Ulla-Britt Andersson (ordf.)
Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden.
Tel. 0485 / 332 24
E-post: [email protected]
Tommy Knutsson (v.ordf.)
Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga.
Tel. 0485 / 420 14
Thomas Gunnarsson (sekr.)
Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden.
Tel. 0485 / 332 24
Elna Hultqvist (kassör)
Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm.
Tel. 0485 / 106 24
“Ölands svampflora”
Ett pågående projekt där vi försöker
kartlägga svampfloran på Öland. Avsikten är att få fram så kompletta sockenfloror som möjligt för att därigenom
få en bild över arternas utbredning och
frekvens. Är du intresserad så skriv eller
ring till Tommy Knutsson.
Tomas Burén
Adelgatan 11 A, 393 50 Kalmar.
Tel. 0480 / 251 89.
Kenneth Erlandsson
Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar.
Tel. 0480 / 198 46.
Helena Lager
Sandgårdsborg 105, 386 92 Färjestaden.
Tel. 0485/450 55
Håkan Lundkvist
Frösslunda 312, 380 62 Mörbylånga.
Tel. 0485 / 440 83
Projekt Ölands hotade växter
Hjälp oss inventera sällsynta och hotade
växter på Öland. Vill du ha en aktuell
rödlista, eller äldre fynduppgifter som
behöver kontrolleras skriv eller ring till
Thomas Gunnarsson.
Omslagsbild: Boerstånds Senecio inaequidens syd Rönnerum, Högsrum sn. 9 november 2012
Samtliga foton i detta nummer: Thomas Gunnarsson
Krutbrännaren 3 (21) 2012
Inventeringen av Öland, läget 2012
av Ulla-Britt Andersson (text) & Thomas Gunnarsson (foton/kartor)
Nedan tecknas antal noterade taxa av
kärlväxter i respektive ruta mellan år
2005-2012. Rutorna står uppställda från
norr‒söder samt från väster‒öster. Namnet
efter anger den huvudansvariga för rutan.
Observera att vissa rutor omfattar knappt
1-2 kvadranter landmassa.
Sandvik Börje Wernersson, Barbro
Tillander & Anders Magnusson 671
Ölands norra udde Tommy Knutsson 334
Husvalla Mats Björling 571
Byxelkrok vakant 596
Äleklinta Kerstin Östbring 491
Grankulla Karl-Göran Bringer & Tommy
Knutsson 605
Askelunda vakant 498
Hagudden vakant 267
Enerum vakant 566
Maderna vakant 317
Ängjärnsudden Håkan Lundkvist 83
Rörstensudden David Reuterskiöld 276
Skäftekärr ÖBF 670
Böda vakant 441
Horn Vera & Göran Wendt 797
Vedborm Vera & Göran Wendt 736
Alvara UB Andersson & Thomas
Gunnarsson 579
Persnäs Börje Wernersson, Barbro
Tillander & Anders Magnusson 734
Trosnäs Elna Hultqvist 510
Föra Crister Albinsson 675
Vialm Barbro Otterstedt 571
Alböke ÖBF 478
Löt vakant 502
Varholm ÖBF 449
Borgholm Eva Bjelkendal 718
Köping Sakari Öistämö 504
Egby Crister Albinsson 665
Marskär vakant 68
Borgehage Åke Rühling 564
Räpplinge Åke Rühling 767
Ramsättra vakant 714
Alvedsjö Vera & Göran Wendt 738
Bredsätra Åke Rühling 621
Högby Vera & Göran Wendt 830
Ekerum ÖBF 699
Kesnäsudden UB Andersson & Thomas
Gunnarsson 326
Åketorp Charlotte Wigermo, Åke
Svensson & Bengt Nilsson 575
Gillberga Åke Widgren & Claes
Möllerström 634
Gärdslösa Åke Rühling m.fl. 704
Källa Börje Ekstam 534
Krokskär Åke Rühling 452
59
Stora Rör Tomas Burén 537
Högsrum Åke Rühling m.fl. 877
Ismantorp Elna Hultqvist 716
Långlöt Charlotte Wigermo, Åke
Mörbylånga Torbjörn Tyler & Linda
Bjelkendal 944
Möckelmossen Håkan Lundkvist 407
Stenåsa Håkan Lundkvist 578
Sandbyborg vakant 360
Glömminge Tomas Burén 790
Bredinge Crister Albinsson 765
Gillsättra Tomas Burén & Kerstin
Östbring 649
Gösslunda Charlotte Wigermo, Åke
Runsten Torbjörn Tyler & Linda
Bjelkendal 712
Alby Sam Skällberg 585
Folkeslunda vakant 484
Färjestaden Jan-Olof Petersson 983
Törnbotten ÖBF 800
N. Möckleby Kurt-Anders Johansson &
Rolf-Göran Carlsson 597
Strandtorp vakant 333
Svansholmarna Honor Prentice 492
Torslunda Karl-Göran Bringer & Jan-Olof
Petersson 1020
Lenstad Henrik Johansson 622
Gårdby UB Andersson & Thomas
Gunnarsson 808
Bröttorpören UB Andersson & Thomas
Gunnarsson 257
Stora Ören vakant 115
Kastlösa Crister Albinsson 857
Penåsa Crister Albinsson 559
Hulterstad vakant 546
Smedby Tommy Knutsson 805
Storåsen Bengt Hallberg 452
Skärlöv Lisa Labbé & Kristoffer Sandelin
454
Degerhamn Bengt Hallberg 775
Torngård Tommy Knutsson 648
Segerstad Per Johansson & Maria
Hårdstedt 435
Albrunna Anders Jacobsson 593
Gräsgård Lars Fröberg 444
Frö Crister Albinsson & Jan-Olof
Petersson 840
Gammalsbyören Tommy Knutsson 129
Vickleby Ingrid & Lennart Johnsson 642
Össby Åke Rühling m.fl. 561
Ekelunda UB Andersson & Thomas
Gunnarsson 645
Sandby Liselotte W. Waldenström &
Anders Waldenström 623
60
Grönhögen Anders Jacobsson 583
Ottenby ÖBF 491
Prästtorp Åke Rühling m.fl. 483
Södra udden Anders Svensson 180
Inventeringsläger
Helgen 8-10 juni hade vi inventeringsläger
på norra Öland. Vi besökte bl.a. området
väster om Norra udden där det finns betade
strandängar, klapperstensstränder och ruderatlika områden. Bland mer intressanta
fynd kan nämnas ormtunga Ophioglossum
vulgatum, pysslingtåg Juncus minutulus,
rödsäv Blysmus rufus, glesstarr Carex distans, segstarr C. extensa, liten ärtstarr C.
viridula var. pulchella, strandtrift Armeria
maritima ssp. maritima, östkustarv Cerastium subtetrandrum, fågelarv Holosteum umbellatum, bunge Samolus
valerandi, bolmört Hyoscyamus niger,
strandgråbo Artemisia vulgaris var. coarctata och fårtunga Anchusa arvensis.
Östkustarv är rödlistad i kategorin NT.
Den anges i Sterner 1986 som allmän
dvs. funnen i 31‒33 socknar, Öland har
33 socknar totalt. På Öland blommar den
något senare än vårarv C. semidecandrum
och alvararv C. pumilum. Arten växer på
störd, trampad mark och något fuktigare än
sina släktingar. Kreatursstigar, havsstränder och liknande miljöer är ställen där man
kan hitta östkustarv. Blommorna är 4‒5
taliga, stödbladen saknar oftast hinnkant
men kan ibland ha en smal sådan. Växten
är ljusgrön till färgen. Den kan närmast
förväxlas med klibbarv C. glutinosum
som alltid har stödblad med hinnkant,
sällan har 4-taliga blommor och blomskaft
som böjer sig vid fruktmognaden. Hos
östkustarv förblir blomskaftet rakt vid
fruktmognaden.
I området söder om Byxelkrok fann vi
månlåsbräken Botrychium lunaria, ramslök Allium ursinum (i en kanal), salepsrot
Anacamptis pyramidalis, purpurknipprot
Epipactis atrorubens, sandtimotej Phleum
Östkustarv Cerastium subtetrandrum
Fynd från Artportalen 2002‒2012
61
arenarium, trubbstarr Carex obtusata,
klådris Myricaria germanica, tovsippa
Anemone sylvestris, blekgul nunneört
Pseudofumaria alba (känd lokal på en
klapperstensstrand, först noterad 1991,
enda årsvissa lokalen i Sverige), styv
fingerört Potentilla recta, äkta pimpinell
Poterium sanguisorba ssp. sanguisorba,
strandvial Lathyrus japonicus, strandkål
Crambe maritima, vejde Isatis tinctoria,
ölandsmåra Galium oelandicum (få fynd
utanför Stora alvaret), strandkvanne Angelica archangelica ssp. littoralis, martorn
Eryngium maritimum, rosentry Lonicera
tatarica, bolltistel Echinops sphaerocephalus och kaukasisk förgätmigej Brunnera
macrophylla.
Långalvaret med omgivande skogar
bjöd på kärrbräken Thelypteris palustris,
knagglestarr Carex flava, tagelstarr C.
appropinquata, honungsblomster Herminium monorchis, dvärgviol Viola pumila,
myskmadra Galium odoratum, kalkkrassing Erucastrum supinum, bergnepeta
Nepeta racemosa, bergskrabba Globularia
vulgaris (nordgräns på Öland), strandpryl
Plantago uniflora och gullborste Crinitaria linosyris (även detta fynd utgör
nordgräns på Öland).
Längs Appelkullinjen växte ekbräken
Gymnocarpium dryopteris, vit skogslilja
Cephalanthera longifolia, skogsnycklar
Dactylorhiza maculata ssp. fuchsii, strävlosta Bromopsis benekenii, skugglosta B.
ramosa, knagglestarr Carex flava, tagelstarr C. appropinquata, pillerstarr C. pilulifera, rostbjörnbär Rubus pedemontanus
och svinrot Scorzonera humilis.
Blekgul nunneört Pseudofumaria alba
På klapperstensstranden syd Byxelkrok, Böda sn. 10 juni 2012
62
Väst Nabbelund i en fin granskog med insprängda strandnära, betade kalkkärr fann
vi revlummer Lycopodium annotinum,
spindelblomster Neottia cordata, nästrot
Neottia nidus-avis, korallrot Corallorhiza
trifida, flugblomster Ophrys insectifera,
kärrknipprot Epipactis palustris, strandtåg
Juncus maritimus, gräsull Eriophorum
latifolium, axag Schoenus ferrugineus,
alvaroxbär Cotoneaster canescens, klockpyrola Pyrola media (få aktuella fynd),
ögonpyrola Moneses uniflora, vattenbläddra Utricularia vulgaris och linnea
Linnaea borealis.
Innanför Hagudden fanns partier med
sumpskog där vi fann nordbräken Dryopteris expansa, ramslök Allium ursinum
(stora bestånd), lundvårlök Gagea spathacea (funnen vid ett tidigare besök under
april månad), rankstarr Carex elongata,
skärmstarr C. remota, slokstarr C. pseudocyperus, sydlundarv Stellaria nemorum
ssp. montana, skogsbräsma Cardamine
flexuosa, kärrviol Viola palustris, vätteros
Lathraea squamaria, desmeknopp Adoxa
moschatellina och idegran Taxus baccata. Det trevligaste fyndet var onekligen
återfyndet av kärrfibbla Crepis paludosa,
inte säkert sedd på Öland sedan 1981. På
klapperstensstranden växte hylsnejlika
Petrorhagia prolifera och vackra bestånd
med svarttall Pinus nigra. SV Getterum
fann vi skvattram Rhododendron tomentosum, odon Vaccinium uliginosum, ögonpyrola Moneses uniflora och skogsstjärna
Lysimachia europaea.
Vid Horns Kungsgård på vägen till Klosterholmen växte syltåg Juncus tenuis och
taggkörvel Anthriscus caucalis. Tyvärr
fann vi ingen sandbrodd Milium vernale
(redan borttorkad, rapporterad tidigare
Svarttall Pinus nigra
Syd Hagudden, Böda sn. 15 juni 2012
under maj månad av Göran Mattiasson).
Slåtterängen vid Skogsgärdet hyste drygt
500 strån av hartmansstarr Carex hartmanii, kärrvial Lathyrus palustris, korskovall
Melampyrum cristatum och slåtterblomma
Parnassia palustris (tidigblommande
variant).
Slåtterblomma anges i Sterner 1986 som
allmän. Den är fortfarande relativt spridd
på Öland i fuktängar, gärna tuvade sådana.
Den uppträder i en tidigblommande variant som förefaller knuten till slåtterängar.
En tidigblommande, slåttergynnad variant
har också utbildats hos ängsvädd Succisa
pratensis.
63
De vilda blommornas dag
På ”De vilda blommornas dag” 17 juni
anordnade ÖBF en exkursion till Lindreservatet, Böda socken. Där kunde
deltagarna få se ormtunga Ophioglossum
vulgatum, gotlandssvalting Alisma lanceolatum, gullhavre Trisetum flavescens,
trubbstarr Carex obtusata, tagelstarr C.
appropinquata, kantig fetknopp Sedum
sexangulare, brunklöver Trifolium spadiceum (Ölands enda lokal), grönpyrola
Pyrola chlorantha, vitpyrola P. rotundifolia, vattenblink Hottonia palustris,
korskovall Melampyrum cristatum och
taggkörvel Anthriscus caucalis. Efter
exkursionen åkte vi tillsammans med ett
gäng fältbiologer till Enerumsalvaret där
månlåsbräken Botrychium lunaria hade
det besvärligt i torkan. Dessutom hälsade
vi på hos minimala exemplar av dvärglåsbräken B. simplex.
Mer från Böda socken
Slåtterblomma Parnassia palustris
64
David Reuterskiöld tipsade oss om ett
område norr om Byxelkrok som eventuellt ska bebyggas och som han därför
inventerat. Där fanns bl.a. trubbstarr Carex
obtusata (sparsam) och strandviol Viola
stagnina (rika bestånd). Norr Byxelkrok
längs Neptuni åkrar växte hylsnejlika Petrorhagia prolifera (på klapperstensvallar),
grenigt kungsljus Verbascum lychnitis och
ängsnycklar Dactylorhiza incarnata (de
ljust syrenfärgade som Åke Lundqvist
benämnde f. lilacina). I ett dike längs vägen till Trollskogen fann vi strandgyllen
Barbarea stricta (få fynd på Öland). Norr
Mellby på ett sandigt område växte vittåtel
Aira caryophyllea, borsttåtel Corynephorus canescens, sandkrassing Teesdalia
nudicaulis, vit sminkrot Buglossoides arvensis var. arvensis, vårveronika Veronica
verna, åkerkulla Anthemis arvensis och
ullört Filago arvensis. Söder Fiskåsen hittade vi lönnmålla Chenopodium hybridum
i en udda biotop (på en sandstrand). Nära
stranden fanns blåhallon x hallon Rubus
caesius × idaeus och mjölon Arctostaphylos uva-ursi (återfynd av lokal från
1982). På åkervädd Knautia arvensis var
det trångt för alla bastardsvärmare. I sandtaget längs gamla Grankullavägen fanns
även i år huvudtåg Juncus capitatus (ca
550 strån), vittåtel Aira caryophyllea (ca
1000 strån), spenslig ullört Logfia minima
och gropnate Potamogeton berchtoldii.
NO Bödagården kämpade två plantor
av höstlåsbräken Botrychium multifidum
mot igenväxningen av sanddynerna. Vid
Stensborgskärret (Mensalvaret) återfann vi
dysäv Eleocharis multicaulis på sin enda
kända öländska lokal.
Minst två arter bastardsvärmare på
åkervädd Knautia arvensis
Syd Fiskåsen, Böda sn. 25 juli 2012
Längs vägen till Böda sand vid ett skogsdike återfann Crister Albinsson och JanOlof Petersson vippstarr Carex paniculata.
I dikets närhet fann de också skärmstarr C.
remota, rankstarr C. elongata, slokstarr C.
pseudocyperus och skogsbräsma Cardamine flexuosa,
Nära Skäftekärr sågs föryngring av en del
planterade träd bl.a. pimpernöt Staphylea
pinnata, ussurigran Abies holophylla,
vanlig nordmannsgran A. nordmanniana
ssp. nordmanniana och tyskoxel Sorbus
torminalis. Vid Samuelslinjen växte grå
valnöt Juglans cinerea,
Svartvikskärret
I omgivningarna nära Svartvikskärret
rapporterade Patrik Engström Jungfru
Marie nycklar Dactylorhiza maculata ssp.
maculata, saffranslilja Lilium bulbiferum
var. croceum, gräsull Eriophorum lati-
Ängsnycklar Dactylorhiza incarnata f. lilacina
Ost Neptuni åkrar, Böda sn. 15 juni 2012
65
folium, axag Schoenus ferrugineus, snip
Trichophorum alpinum, gråstarr Carex
canescens, rankstarr C. elongata, dystarr
C. limosa, vippstarr C. paniculata, flaskstarr C. rostrata, loppstarr C. pulicaris,
vattenskräppa Rumex hydrolapathum,
rundsileshår Drosera rotundifolia, pors
Myrica gale, kråkklöver Comarum palustre, klasespirea Spiraea × billardii,
vanligt skogsbjörnbär Rubus nessensis var.
nessensis, sötbjörnbär R. plicatus, gullklöver Trifolium aureum (ganska ovanlig
på Öland), tranbär Vaccinium oxycoccos,
kråkbär Empetrum nigrum, fingerborgsblomma Digitalis purpurea, ormtunga
Ophioglossum vulgatum, korsandmat
Lemna trisulca, italienskt rajgräs Lolium
multiflorum, strandkvickrot Elytrigia juncea, vårtsärv Ceratophyllum submersum,
axslinga Myriophyllum spicatum och vattenblink Hottonia palustris.
Axag anges som ojämnt spridd i Sterner
1986 dvs. funnen i 15‒22 socknar. I dagsläget har lokalerna i västra delen av Mörbylånga kommun försvunnit. Utdikning,
bebyggelse och sjunkande grundvatten
har gjort att arten gått tillbaka. Den växer
på kalkrik och fuktig mark, gärna med rinnande sötvatten. En del lokaler är betade
och hyser några av Ölands finaste orkidékärr med ex. gulyxne Liparis loeselii,
honungsblomster Herminium monorchis,
kärrknipprot Epipactis palustris och
vaxnycklar Dactylorhiza incarnata var.
ochroleuca.
Vedborm och Högby
I ruta Vedborm med Vedby och Vedborm
träsk fann Vera & Göran Wendt kärrbräken
Thelypteris palustris, gotlandssvalting
Alisma lanceolatum, dvärgigelknopp
Sparganium natans, gråstarr Carex canes-
66
Axag Schoenus ferrugineus
cens, lindblomsbjörnbär Rubus mortensenii, odon Vaccinium uliginosum, gotlandsmåra Galium rotundifolium, brunskära
Bidens tripartita, skogsnoppa Gnaphalium
sylvaticum, skogsfräken Equisetum sylvaticum, revlummer Lycopodium annotinum
och ängsskära Serratula tinctoria.
kattfot Antennaria dioica. Lokalerna är
ofta betade eller slåttade men växten klarar sig, åtminstone en tid, i helt ohävdade
marker. Som synes är arten fortfarande
vanlig på Öland. Även när den inte blom-
I rutan Högby fann paret Wendt jättegröe
Glyceria maxima ost Viksjö (få fynd på
Öland), tuvad hundstarr Carex nigra var.
recta, riddarsporre Consolida regalis,
flikbjörnbär Rubus laciniatus, backklöver Trifolium montanum, klibbveronika
Veronica triphyllos, strimsporre Linaria
repens, nysört Achillea ptarmica (ovanlig
på Öland), kalmolke Sonchus arvensis var.
glabrescens, Ostenfelds maskros Taraxacum ostenfeldii, falkmaskros T. falcatum,
karelsk maskros T. isthmicola, alvarmaskros T. tenellisquameum, svansmaskros T.
acutangulum, vridmaskros T. aequilobum,
kantmaskros T. amplum, spenslig maskros
T. angustisquameum, Borgvalls maskros
T. borgvallii, trasmaskros T. caloschistum,
luddmaskros T. capillosum, tungmaskros
T. contractum, östmaskros T. expallidiforme, trädesmaskros T. geminatum,
kvigmaskros T. lacinulatum, bredmaskros
T. latissimum, vitskaftad maskros T. leucopodum, bryggmaskros T. longisquameum,
trollmaskros T. obliquilobum, benmaskros
T. pallidipes, sköldmaskros T. patens,
purpurmaskros T. purpureum, opalmaskros T. subhuelphersianum, granmaskros
T. vanum och vågmaskros T. undulatum.
Backklöver är numera rödlistad i kategorin NT. På Öland växer den på torrängar,
strandängar, vägkanter men också i gläntor
i Mittlandsskogen. Påfallande ofta finner
man den i fuktängar där den växer uppe på
de torrare tuvorna, ibland tillsammans med
Backklöver Trifolium montanum
67
mar är den lätt att känna igen på de något
avlånga småbladen som är vasst tandade.
Ost Sandbybadet fann Jonas Grahn i en
fuktig dynsvacka drygt 100 plantor av
huvudtåg Juncus capitatus samt bunge
Samolus valerandi, huvudarun Centaurium erythraea var. capitatum, ljungögontröst Euphrasia micrantha och strandrödtoppa Odontites litoralis (få sentida fynd
på Öland).
Gillberga
I ruta Gillberga och i dess omedelbara
närhet rapporterade Åke Widgren & Bertil Möllerström flocksvalting Baldellia
ranunculoides, ålnate Potamogeton perfoliatus, smalkaveldun Typha angustifolia, vittåtel Aira caryophyllea, blåmålla
Chenopodium glaucum, ryssgubbe Bunias
orientalis, bindvide Salix aurita, rävtörel
Euphorbia peplus, smalbladig åkervinda
Convolvulus arvensis var. linearifolius,
bägarnattskatta Solanum physalifolium,
bolmört Hyoscyamus niger, kärrbräken
Thelypteris palustris, praktsporre Gymnadenia conopsea ssp. densiflora, flocktulpan Tulipa tarda, hönshirs Echinochloa
crus-galli, trubbstarr Carex obtusata,
harstarr C. leporina, rävstarr C. vulpina,
vattenskräppa Rumex hydrolapathum,
svinamarant Amaranthus retroflexus,
nattglim Silene noctiflora, sydspärgel
Spergula arvensis ssp. arvensis, äppelros
Rosa rubiginosa, sandsenap Diplotaxis
tenuifolia, färgreseda Reseda luteola, kanadapoppel Populus × canadensis, luden
Johannesört Hypericum hirsutum, stockros Alcea rosea, bredarun Centaurium
Blåmålla Chenopodium glaucum
Ruderatområde 1,3 km NNO Torslunda kyrka, Torslunda sn. 17 juni 2007
68
erythraea (flera lokaler), stor vattenmåra
Galium palustre ssp. elongatum, vit spikklubba Datura stramonium var. stramonium, kransborre Marrubium vulgare
(två plantor på känd lokal vid Gillberga
raukar), ädelmynta Mentha × gracilis (få
fynd från Öland), taggkörvel Anthriscus
caucalis, stenmalört Artemisia rupestris
och färgkulla Cota tinctoria.
mosse) och hålnunneört Corydalis cava.
Två Carex-arter som tidigare inte skildes
åt är hartmansstarr C. hartmanii och
klubbstarr C. buxbaumii. Sammantaget
anges de två som tämligen allmän i Sterner 1986 dvs. funnen i 23‒30 socknar.
Blåmålla anges i Sterner 1986 som jämnt
spridd dvs. funnen i 15‒22 socknar. Den
växer på havsstränder men också i gårdsmiljöer, gärna på kväverika ställen såsom
gödselupplag. Den förefaller ha ökat
jämfört med tidigare. Då arten är lätt att
känna igen på sina blågröna blad (liknar
ekblad) som är mjöliga inunder borde den
inte tidigare varit förbisedd.
Nära motorbanan vid Nyby rapporterade
Jonas Grahn ett exemplar av knutört Lysimachia minima.
Sandvik och Persnäs
I rutorna Sandvik och Persnäs fann
Börje Wernersson, Barbro Tillander &
Anders Magnusson bl.a. följande taxa:
dvärgbläddra Urticularia minor, gulyxne
Liparis loeselii 10 blommande ex. i området vid Knisa mosse, rosenglim Atocion
armeria på klapperstrand (2:a fyndet på
Öland), ytterligare en lokal för bitterfibbla
Picris hieracioides i Sandvik, tagelstarr
Carex appropinquata, hartmansstarr C.
hartmanii, klubbstarr C. buxbaumii, odon
Vaccinium uliginosum, dvärgkämpar Plantago tenuiflora (två lokaler ca 1 km VNV
Persnäs kyrka), trubbstarr Carex obtusata,
kalkbräken Gymnocarpium robertianum
(i gammalt kalkstensbrott), spärrmorgonstjärna Ornithogalum divergens, ramslök
Allium ursinum, klipplin Linum austriacum (massvis i en vägkant nära Knisa
Hartmansstarr Carex hartmanii
69
Hartmansstarr, som är rödlistad VU, är
idag den vanligaste av de två på Öland
och växer i fuktängar. Dessa har tidigare
ofta varit slåtterängar. Klubbstarr är mer
ovanlig och på Öland uppträder den bara
med underarten buxbaumii. Öland utgör
sydgräns i Sverige för klubbstarr. På några
lokaler växer hartmansstarr och klubbstarr tillsammans. I främst fjälltrakterna
av Sverige finns den andra underarten
fjällklubbstarr C. buxbaumii ssp. mutica.
Hartmansstarr har mer utdragna, cylindriska småax än klubbstarr vars småax
är klubblika‒rundade. Båda har småax
som sinsemellan är lika med honblommor
överst och hanblommor nederst.
”Halsstarrig” upplevelse i intressant sumplövskog
av Börje Wernersson, Barbro Tillander
Anders Magnusson
I vår Sandviks-rutas (5H5C) södra del, SO
om Knisa mosse (Knisa, 1000 m SO om
väderkvarnen (6325070/1564198) finns en
mycket intressant sumplövskogslokal om
ca 175x150 m. Markskiktet består av blöt
kärrtorv med små vattenytor och biotopen
domineras av en blandad, relativt lågvuxen
ädellövskog.
I år gjorde vi en inventering av denna
våtmark. Det visade sig vara en riktig
”höjdarlokal” för starrarter. Det första
som mötte oss i sumpskogens norra del,
efter att vi passerat en åkerträda med bland
annat plattstarr Carex disticha, var en ridå
av en påfallande stor starr som visade sig
vara jättestarr C. riparia. Vi visste att
rankstarr C. elongata fanns rapporterad
i sumpskogens södra del, som tillhör
angränsande ruta söderut. En liten bit in
i lövskogen växte en gracil, tätt tuvad
70
Hartmansstarr Carex hartmanii (överst)
Ottenby, Ås sn. 20 juni 2008 och klubbstarr
C. buxbaumii (nederst) Djurstad träsk, Föra
sn. 21 juni 2012
starr med hängande strån som vi till en
början antog var rankstarr, men som vid
närmare examinering visade sig vara den
ovanliga tagelstarren C. appropinquata
med sina svarta och tagellikt upprispade,
basala bladslidor. Denna starr är tidigare
rapporterad från ca 10 lokaler på Öland.
Bara några meter bredvid den vackra
tagelstarren kom nästa trevliga överraskning. Där växte några exemplar av den
på Öland mycket ovanliga klubbstarren
C. buxbaumii ssp. buxbaumii, som bara
hittats på ca 5 lokaler på Öland. Denna
blågröna och styvstjälkade starr har vi
under inventeringen sett på två närbelägna
lokaler vid Sjölunden väster om Knisa
mosse. Som om inte det var tillräckligt
med nämnda fynd fann vi även några
exemplar av hartmansstarr C. hartmanii
invid klubbstarren. Upphetsningen över
att se dessa ovanliga starrarter på samma
lokal var hög, milt uttryckt.
Vid fortsatt letande på lokalen hittade
vi ytterligare starrarter, nämligen den
beståndsbildande, sträva och ibland rent
vegetativa trådstarren C. lasiocarpa samt
bunkestarr C. elata ssp. elata och hirsstarr
C. panicea, båda vanliga på Öland.
Den fortsatta inventeringen ledde till att
vi vid några trädrötter i sumplövskogen
hittade tuvor av blåbär Vaccinium myrtillus
och till vår stora förvåning även en liten
buske med odon Vaccinium uliginosum,
den senare ett av de mer överraskande
fynden i vår ruta under 2012.
I andra delar av denna verkligt fina starrlokal noterade vi även vanlig kärrspira
Pedicularis palustris ssp. palustris, klibbal
Alnus glutinosa, häckvicker Vicia sepium,
skogsstarr C. sylvatica och kärrbräken
Thelypteris palustris.
Dessa fynd var rena belöningen för oss
starrintresserade amatörbotanister som
”irrade” runt i den inte helt lättforcerade
sumplövskogen en het julidag 2012.
Adress: Börje Wernersson
Heljereds Byväg 13
428 36 Kållered
Polygala på Öland
Släktet Polygala finns representerat
med tre taxa på Öland: rosettjungfrulin
P. amarella, toppjungfrulin P. comosa
och jungfrulin P. vulgaris. Vanligast är
rosettjungfrulin som uppträder i kalkfuktängar, gärna betade, eller annan fuktig ±
kalkpåverkad mark. Den anges i Sterner
1986 som allestädes dvs. förekommer i
alla socknar och dessutom på flera lokaler
i många socknar. Blomfärgen är oftast
ljusblå men även rosa och vita bestånd
kan finnas. Blommorna är små och en
artskiljande karaktär är att vingarna inte
täcker frukten, vilket de gör hos de andra
två taxa. Dessutom har rosettjungfrulin en
bladrosett basalt vilket de andra saknar.
Den näst vanligaste arten är toppjungfrulin, rödlistad VU, som växer på ± kalkrika
torrängar. Alvarens torrängsryggar och
spricksträngsalvar är biotoper där man kan
hitta arten. Blomfärgen är oftast rosa men
ibland är den blå. Blommornas stödblad
sticker upp över blomknopparna vilket
ger den ett ”taggigt” utseende i tidigt
skede. I Sterner 1986 uppges den som
allmän men minskande. Jungfrulin är den
ovanligaste av de tre och föredrar mer
kalkfattiga marker än sina släktingar. Den
är mer storblommig än toppjungfrulin och
blomfärgen är hos oss oftast mörklila. På
Öland förekommer den ibland på marker
som tidigare varit slåtterängar. Sterner
1986 anger den som allmän vilket före-
71
faller vara en överdrift i dagens öländska
landskap. I Blekinge finns ett annat taxon:
backjungfrulin P. vulgaris ssp. collina.
Den liknar något rosettjungfrulin med
små, vita‒ljusblåa blommor. Leta alltså
efter ”rosettjungfrulin” som växer torrare
än vanligt så har du kanske gjort ett fynd!
Trosnäs
I ruta Trosnäs har Elna Hultqvist funnit
porslinshyacint Puschkinia scilloides,
liten påsklilja Narcissus pseudonarcissus
var. pseudonarcissus, flugblomster Ophrys
insectifera, Adam och Eva Dactylorhiza
sambucina, vildtulpan Tulipa sylvestris,
skaftsärv Zannichellia palustris var. pedicellata, skruvnating Ruppia cirrhosa,
hårnating R. maritima, borstnate Stuckenia
pectinata, sotigelknopp Sparganium erectum ssp. erectum, smalkavledun Typha
angustifolia, grodtåg Juncus ranarius,
strandkvickrot Elytrigia juncea, sandtimotej Phleum arenarium, rödsäv Blysmus
rufus, plattsäv B. compressus, hartmansstarr Carex hartmanii, glasört Salicornia
europaea, smalruta Thalictrum simplex
ssp. tenuifolium, toppjungfrulin Polygala
comosa, smultronklöver Trifolium fragiferum, sandviol Viola rupestris, lökga-
Från vänster till höger: jungfrulin Polygala vulgaris, rosettjungfrulin P. amarella,
toppjungfrulin P. comosa Fynd från Artportalen 2002‒2012
72
mander Teucrium scordium, toppfrossört
Scutellaria hastifolia, slidsilja Selinum
dubium, säfferot Seseli libanotis, baltisk
strandmalört Artemisia maritima ssp.
humifusa och strandvänderot Valeriana
sambucifolia ssp. salina.
Borgholm
Gemensamma inventeringar under mars‒
maj månad i Borgholm-rutan gav tidig blåstjärna Scilla bifolia, vårstjärna S. forbesii,
stor vårstjärna S. luciliae, liten vårstjärna
S. sardensis, porslinshyacint Puschkinia
Husvalla
I Husvalla-rutan gjorde Mats Björling en
hel del intressanta fynd: flera lokaler med
månlåsbräken Botrychium lunaria varav
en med >400 plantor, kupandmat Lemna
gibba, skaftsärv Zannichellia palustris
var. pedicellata, pysslingtåg Juncus minutulus (på en traktorväg), huvudtåg J.
capitatus (ny lokal i ett fuktigt, sandigt
åkerdike), italienskt rajgräs Lolium multiflorum, strandkvickrot Elytrigia juncea,
dvärgsäv Eleocharis parvula, rödsäv
Blysmus rufus, trubbstarr Carex obtusata,
luddvicker Vicia villosa, toppjungfrulin
Polygala comosa, strandviol Viola stagnina, sandviol V. rupestris, ljungsnärja
Cuscuta epithymum, strandnål Bupleurum
tenuissimum (ett av få fynd under 2012
som var ett dåligt år för arten), sommarklynne Valerianella dentata och slåtterblomma Parnassia palustris.
Strandviol är rödlistad i kategorin NT. I
Sterner 1986 anges den som allmän och
växande i fuktängar på stränder, i myrkanter men mer ovanligt på alvarmark. Den
kan vara svår att artbestämma och kan
dessutom bilda hybrider med bl.a. ängsviol
V. canina och dvärgviol V. pumila. Strandviol har ljusblå‒vita blommor som har en
kort, grönaktig sporre. Bladen är avlånga,
2-3 ggr så långa som breda, med tvär bas.
Den förefaller ha minskat på Öland och
bör uppmärksammas.
Strandviol Viola stagnina
73
scilloides, morgonstjärna Ornithogalum
umbellatum, pärlhyacint Muscari botryoides, armenisk pärlhyacint M. armeniacum,
hyacint Hyacinthus orientalis, spansk
klockhyacint Hyacinthoides hispanica,
rysk blåstjärna Othocallis siberica, persisk
blåstjärna O. mischtschenkoana, purpurlök Allium hollandicum, tätatät Narcissus
× cyclazetta, påsklilja N. pseudonarcissus,
snödroppe Galanthus nivalis, grön snödroppe G. woronowii, turkisk snödroppe
G. elwesii, gullkrokus Crocus × stellaris, vårkrokus C. vernus, balkansippa
Anemone blanda, klockjulros Helleborus
foetidus, kejsarkrona Fritillaria imperialis
och krollilja Lilium martagon. Visst är
det fantastiskt med alla knöl/lökväxter
som trivs på Öland! I lövdungen nära
Borgholms vattentorn där ljusgul tandrot
Cardamine kitaibelii hittades fanns också
hålnunneört Corydalis cava, anagrambräcka Tellima grandiflora (första fyndet
på Öland), söttörel Euphorbia dulcis
(första fyndet på Öland), revsuga Ajuga
reptans, praktgulplister Lamiastrum galeobdolon ssp. argentatum och murreva
Cymbalaria muralis. Andra trädgårdsflyktingar som noterats i rutan är stjärnflocka
Astrantia major, ormöga Omphalodes
verna, jätteprästkrage Leucanthemum
× superbum, präriesolros Helianthus ×
laetiflorus, kardvädd Dipsacus fullonum,
praktbetonika Betonica macrantha, vårflenört Scrophularia vernalis, citronmeliss
Melissa officinalis, lavendel Lavandula
angustifolia, äppelmynta Mentha longifolia × suaveolens, stor vintergröna Vinca
major, flocknäva Geranium macrorrhizum, lupinväppling Thermopsis montana,
armeniskt björnbär Rubus armeniacus,
flikbjörnbär R. laciniatus, eldtorn Pyracantha coccinea, lagerhägg Prunus
74
laurocerasus, luddranunkel Ranunculus
psilostachys, gul nunneört Pseudofumaria
lutea, bondpion Paeonia × festiva och
luktpion P. lactiflora. Luddranunkel är en art som tydligt ökat
på Öland. I Sterner 1986 anges två lokaler
för arten. Den verkar trivas med Ölands
stäpplika klimat. Flera växtplatser finns
på kyrkogårdar där den troligen ursprung-
Luddranunkel Ranunculus psilostachys Fynd
från Artportalen 2002‒2012
ligen är odlad eller oavsiktligt inkommen
i planteringar. Liksom ullranunkel R. illyricus blommar den sällan men avslöjar
sin existens med ludna, grågröna blad.
Köping
Köping-rutan bidrog med tuvig blåstjärna
Othocallis amoena, hybridvårstjärna
Scilla × allenii, aftonstjärna Ornithogalum
nutans, italiensk blåstjärna Hyacinthoides
italica, stjärnnarciss Narcissus × incomparabilis, fylld påsklilja Narcissus pseudonarcissus var. plenus, havssäv Schoenoplectus maritimus (i ett kärr några km från
havet), blåmålla Chenopodium glaucum,
broskmålla Atriplex glabriuscula, tovsippa
Anemone sylvestris (förvildat bestånd),
stor sötväppling Melilotus altissimus,
läkekungsljus Verbascum phlomoides (i
en vägkant, upptäckt under bilfärd i 80
km/h), trådveronika Veronica filiformis,
storbladig murgröna Hedera hibernica,
odört Conium maculatum, bolltistel Echinops sphaerocephalus, blå bolltistel E.
bannaticus, gemsrot Doronicum orientale
och balkangemsrot D. columnae.
Egby
Öster Ytterby, Egby socken, har både
karpaterklocka Leucojum vernum var.
carpathicum och vanlig snöklocka Leucojum vernum var. vernum förvildat sig
i åkerrenar/lundrester. Syd Valsnäs biter
sloklosta Ceratochloa sitchensis sig fast.
Vid Kallegutas avfallsanläggning noterades hönshirs Echinochloa crus-galli,
lönnmålla Chenopodium hybridum, purpurklätt Lychnis coronaria, skogsklematis
Clematis vitalba, pumpa Cucurbita pepo,
rosenvial Lathyrus latifolius ssp. latifolius,
Trådveronika Veronica filiformis
Björnhovda, Torslunda sn. 25 april 2008
75
valnöt Juglans regia, humle Humulus lupulus, strandkrassing Lobularia maritima,
äkta senapskål Eruca vesicaria ssp. sativa,
gulreseda Reseda lutea, indiankrasse Tropaeolum majus, pelargon Pelargonium ×
hortorum, stockros Alcea rosea, rödmalva
Malva sylvestris, jättenattljus Oenothera
glazioviana, ballongblomma Nicandra
physalodes, vit spikklubba Datura stramonium var. stramonium, violspikklubba
D. stramonium var. tatula, jätteverbena
Verbena bonariensis, citronmeliss Melissa officinalis, broksalvia Salvia viridis,
lammöron Stachys byzantina, lejongap
Antirrhinum majus, hybridsnöbär Symphoricarpos × chenaultii, ringblomma
Calendula officinalis, blå sommarbinka
Erigeron annuus ssp. annuus, jordärtskocka Helianthus tuberosus, solros H. annuus, höstgullris Solidago gigantea, sammetsblomster Tagetes patula, rosenskära
Cosmos bipinnatus, paddfot Asperugo
procumbens och vildvin Parthenocissus
inserta.
Paddfot är rödlistad i kategori NT. I Sterner 1986 anges den som allmän men på
tillbakagång. Den är fortfarande relativt
vanlig på Öland och uppträder mest på
skräphögar/ruderatmark men också på
tångvallar längs havsstränder.
Ramsättra
I ruta Ramsättra gjordes en gemensam
inventering i slutet av maj vid sydöstra
delen av Hörninge mosse då följande
arter noterades: ormtunga Ophioglossum vulgatum, gotlandssvalting Alisma
lanceolatum, kattfot Antennaria dioica,
fågelstarr Carex ornithopoda, nålstarr
C. dioica, trädgårdsviva Primula veris
× vulgaris, majviva P. farinosa, plattsäv
Blysmus compressus, svinrot Scorzonera
76
Paddfot Asperugo procumbens
humilis, saffransmaskros Taraxacum crocinum, östersjömaskros T. balticum, kärrspira Pedicularis palustris (stora bestånd,
ovanlig på Öland), smultronklöver Trifolium fragiferum, smalfräken Equisetum
variegatum, vildtulpan Tulipa sylvestris,
hästsvans Hippuris vulgaris (riklig i en
kanal), spikblad Hydrocotyle vulgaris och
bredarun Centaurium erythraea.
Norr Allmogegården har den sandiga marken, där det tidigare fanns en golfbana, nu
omvandlats till skogsplantering med stora
dammar. Där noterades löktåg Juncus
bulbosus (ovanlig på Öland) och gårdsskräppa Rumex longifolius (få öländska
fynd). Vid Blårör har mer kalkfattiga
marker röjts och betas numera. Där hittades stagg Nardus stricta, blåsuga Ajuga
Smalfräken Equisetum variegatum (till vänster) och skogsfräken E. sylvaticum (till höger)
77
pyramidalis, gråstarr Carex canescens,
stjärnstarr C. echinata, harstarr C. leporina
och pillerstarr C. pilulifera. Lindby tall, ett
tidigare sandtag med omgivningar, bjöd
på vittåtel Aira caryophyllea (i mängd
minst 30 000 strån), klådris Myricaria
germanica (23 buskar), häckberberis Berberis thunbergii, kerria Kerria japonica,
sandtrav Arabidopsis arenosa (ovanlig
på Öland), luddvicker Vicia villosa,
backvicker V. cassubica, bolmört Hyoscyamus niger, hybridforsythia Forsythia
× intermedia, paradisbuske Kolkwitzia
amabilis, röd kamklint Centaurea cheiranthifolia var. purpurascens (första
fyndet på Öland), daggros Rosa glauca,
hårdsvingel Festuca brevipila, småhaverrot Tragopogon pratensis ssp. minor och
skogsfräken Equisetum sylvaticum. Nära
Skedemosse gård hittades dvärgigelknopp
Sparganium natans, äkta vallört Symphytum officinale, skogsförgätmigej Myosotis
sylvatica, strimgröe Glyceria striata (känd
lokal), vanlig kavelhirs Setaria viridis var.
viridis och borstnejlika Dianthus barbatus.
Smalfräken anges i Sterner 1986 som
tämligen allmän med koncentration till
öns mittparti, ett förhållande som gäller
än idag. Den växer i kalkkärr, men också
i diken och annan fuktig mark. I gamla
sandtag med fuktig botten kan smalfräken
dyka upp. Den kan där växa tillsammans
med skavfräken E. hyemale. De två kan
sällsynt bilda hybrider (ett fynd finns från
Öland, 1981 ost Resmo, belägg i Oskarshamn). Skogsfräken anges i Sterner 1986
som sällsynt utanför Böda. Den växer i
gran- eller lövskog och förefaller ha ökat
något på mellersta Öland (se karta föregående uppslag).
Vattenblink Hottonia palustris och gul svärdslilja Iris pseudoacorus
Halltorps hage, Högsrum sn. 19 juni 2005
78
Ekerum
I Halltorps hage, Högsrum socken, noterades blankstarr Carex otrubae, skärmstarr
C. remota, skogsskräppa Rumex sanguineus, bokarv Stellaria neglecta, stor häxört
Circaea lutetiana, vattenblink Hottonia
palustris, myskmadra Galium odoratum,
dikeslånke Callitriche stagnalis, skogsveronika Veronica montana, skogsbräsma
Cardamine flexuosa (ännu i blom 21 oktober), lundbräsma C. impatiens, vätteros
Lathraea squamaria, Gelerts maskros
Taraxacum gelertii och paddfot Asperugo
procumbens (på tångvall vid havet). Vid
Greby strandskog höll sig raggarv Cerastium brachypetalum kvar på en skogsväg.
Räpplinge och Åketorp
Nära Jordsläta fanns korsandmat Lemna
trisulca, vattenpest Elodea canadensis, gropnate Potamogeton berchtoldii,
glansigelknopp Sparganium erectum ssp.
neglectum och rävstarr Carex vulpina.
Vid Jämjö växte sloklosta Ceratochloa
sitchensis tillsammans med råglosta
Bromus secalinus (den sistnämnda spill
av utsäde till allmogeåker) och ålandsrot
Inula helenium. NV-NO Tomteby blommade svavelsippa Anemone nemorosa
× ranunculoides, hålnunneört Corydalis
cava och åkerrättika Raphanus raphanistrum. Vid Karum växte jordkastanj
Bunium bulbocastanum, åkermadd Sherardia arvensis, vresalm Ulmus laevis och
åkerkulla Anthemis arvensis. Flera bestånd
av alvarmalört Artemisia oelandica hittades NV-NO Överbyn.
Alvarmalört är rödlistad i kategori NT,
Natura 2000-art och åtminstone än så
länge endemisk för Öland. Som synes är
arten vittspridd på Stora alvaret med några
!
(
(
!
(
(
!
(!
!
(
!
(
!
(!
!
(
(!
( !
!
(!
!
(!
!
(
!
(
!
(
!
(
(
!
(
(
!
(
!
(
(
!
(!
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(
!
(
!
(
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(
!
(
(
(
!
(
!
(
!
(
(
!
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(
(
!
(
!
(
(!
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
( !
!
(
!
(
!
(!
(!
!
(
(
(
!
(
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(
!
( !
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
(
!
(
(
!
(
(
(
!
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(!
!
(
!
(!
(!
!
(!
(!
!
(
!
(
!
(!
!
(
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
(
!
(
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
(
!
(
!
(
(
(
!
(
!
(
!
(
(
!
(
!
(
!
(!
!
(!
!
(!
(!
!
(!
!
(
!
(
(
!
(
!
( !
(
!
(
!
(!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
(
(
(
!
(
!
(
!
(
!
((
!
(
(!
!
(
!
(!
!
(
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(!
((
!
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
(
!
(
!
(
!
(
((!
!
(
((
!
(!
!
(!
!
(!
!
(
!
(!
(
(!
!
(!
(
(!
!
(
!
(
!
(
(
!
(
!
(
!
( !
!
(!
!
((!
(!
!
(
!
(
(
!
(
!
(!
!
(
(
(
!
(
!
(!
(!
!
(!
!
(
!
(
(!
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
( !
!
(!
!
(!
!
(
(!
(!
(
!
(
(
!
(
!
(!
!
(!
(
(
!
(!
(
!
(
(!
!
(
!
(
!
(!
(
!
(
!
(!
!
(
(
!
(!
!
(
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(!
!
(!
!
(
(
!
(
!
(!
!
(
!
( (!
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
(
!
(
!
(
!
(
!
(
(
!
(
!
(
!
(
(
!
((
(!
!
(!
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(
!
(
!
( !
!
(
(
!
(
(
!
(
!
(
(
(!
!
(!
!
(
(!
!
( !
(!
!
((( !
!
(
!
(
!
((
!
(!
(
!
(
!
(!
!
(!
!
(!
!
(
(
!
(
!
(!
!
(!
!
(
(
(
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(
!
(
(!
(!
!
(!
(
!
(!
!
(
(
(
!
(
!
(
!
(!
(
!
(
!
(
!
(
(!
!
(!
!
(
(
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
!
(!
!
(
!
(
!
((
!
( !
!
(
!
(
(
!
(!
!
(
!
((
!
(!
(
!
(
!
(
(!
!
(
!
(
(!
!
(!
!
(!
(
(
(!
!
(!
(!
!
(!
(!
!
(!
(
(
(
!
(!
(!
!
(!
!
(
(
!
(!
(
!
(
!
(
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(!
(
(
!
(!
!
( !
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(!
!
(
(!
!
(
!
(
!
(!
(
!
(
(!
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
(!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
(
!
(
!
(!
!
(!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
(
!
(!
!
(
(!
!
(
!
(
!
(
!
(
(
!
(!
!
(
( !
!
(!
!
(
(
!
(
!
(
!
(
(!
!
(
!
(
!
Alvarmalört Artemisia oelandica
79
förekomster även i Räpplinge socken. Den
tidigare växtplatsen norr Alvedsjö, Högby
socken, har tyvärr inte kunnat återfinnas.
På Stora alvaret växer alvarmalört ofta på
torrängsryggar med enbuskar. Dessa ryggar är troligen gamla strandvallar. Röjning
av enbuskar på alvarmark kan göra att
alvarmalörten blommar vilket den annars
sällan gör. Även i vittringsgrus (sällsynt)
och spricksträngsalvar (relativt vanligt)
är arten funnen. Dessutom växer den på
strandängar på sydöstra Öland.
Norr Gärdslösa kyrka hittade Göran
Wendt och Hans Øllgaard den ovanliga
sandmaskrosen skevmaskros Taraxacum
ruberulum (rödlistad CR). Det finns endast två aktuella lokaler för skevmaskros
på Öland.
Klibbveronika Veronica triphyllos
Stora Frö norrut, Vickleby sn. 30 april 2012
80
Stora Rör
I ruta Stora Rör rapporterade Tomas
Burén ramslök Allium ursinum, rankstarr
Carex elongata, ytterligare en lokal för
stolt trampört Polygonum aviculare ssp.
excelsius, ölandsskräppa Rumex crispus
var. oelandicus (en variant av krusskräppa
men med mindre hylleblad 2,5‒4 x 2,5‒3,5
mm där endast ett av dem har en minimal
knöl), fågelarv Holosteum umbellatum (i
en sandblotta på strandnära betesmark),
lundbräsma Cardamine impatiens, bäckbräsma C. amara, stor häxört Circaea
lutetiana, penningblad Lysimachia nummularia, strandsnärja Cuscuta europaea
ssp. halophyta, strandmynta Mentha
aquatica ssp. litoralis (kal underart av
vattenmynta som främst växer längs
Kalmarsunds stränder), klibbveronika
Veronica triphyllos och brokförgätmigej
Myosotis discolor.
Högsrum
Åke Rühling m.fl. har i ruta Högsrum
funnit slokörnbräken Pteridium aquilinum
ssp. aquilinum, kärrbräken Thelypteris
palustris, nordbräken Dryopteris expansa,
knagglestarr Carex flava, loppstarr C.
pulicaris, luddstarr C. filiformis, höstanemon Anemone hupehensis, luddvial
Lathyrus hirsutus (känd lokal, Ölands
enda), höstflox Phlox paniculata, natt och
dag Melampyrum nemorosum, dikeslånke
Callitriche stagnalis, rosentry Lonicera
tatarica, lundkardborre Arctium nemorosum och revlummer Lycopodium annotinum. Ytterligare en sydafrikan har hittat
till vår ö nämligen boerstånds Senecio
inaequidens.
Boerstånds Senecio inaequidens
på Öland
av Åke Rühling
Längs grusvägarna som leder fram till
de stora vindkraftverk som anlagts under
senare år har många arter fått en chans att
etablera sig. Mest rör det sig om ruderatväxter men man kan även finna åkerogräs
som t ex riddarsporre och sommarklynne.
Den artrika floran på dessa växtplatser
kommer givetvis inte att bli bestående,
utan mer triviala vägkants- och skräpmarksväxter kommer att ta över.
De 31 juli i år ägnade Vidar Aldorsson och
jag oss åt rutan Högsrum, där vi sökte efter
några av de barrskogsarter som tidigare
uppgivits för området kring Gladvattnet.
På hemvägen till Oskarshamn patrullerade
vi av en bit av vägen mellan vindkraftverken söder om Rönnerum. Eftersom vi varit
här flera gånger tidigare hade vi inte stort
hopp om att finna något nytt. Men plötsligt
fick Vidar syn på en planta av boerstånds i
vägkanten strax söder om sockengränsen
mellan Glömminge och Högsrum.
Blommorna på boerstånds har en speciellt
lysande gul färg, som gör att man lägger
märke till dem även när växten står bland
många andra gulblommande vägkantsväxter. Exemplaret vid Rönnerum var relativt
stort, och hade ytterligare vuxit till sig på
den bild som Thomas Gunnarsson tog i
början på november.
Plantans nedtill förvedade skott tyder på
att den etablerat sig där senast år 2011. Vi
har ingen närmare ledtråd till hur växten
kommit dit. Ballastmaterialet till vägarna
fram till vindkraftverken utgörs av granit,
som såvitt vi vet hämtats från trakten Nybro–Emmaboda. Boerstånds är inte känd
därifrån, utan närmaste förekomst är vid
Oskarshamn, där mycket stora bestånd
finns i hamnområdet.
Boerstånds har en mycket lång blomningstid, från tidig sommar fram till slutet
på året. Under hela tiden producerar den
rikligt med frön. Egen erfarenhet från
Oskarshamn visar på att antalet exemplar
kan variera starkt mellan åren. Efter några
vintrar har bestånden varit kraftigt reducerade, men kunnat återta sina positioner
till följande år. Varför så många plantor
ibland slås ut under vintern är oklart. Vi
kan till exempel inte se något samband
med snörikedom respektive barfrost.
Allmänt om boerstånds
Boerstånds Senecio inaequidens är en
perenn växt som blir drygt en halv meter
hög. Äldre exemplar blir busklika med
nedtill förvedade grenar. Blommorna är
klart och lysande gula.
81
Ursprung. Boerstånds är ursprunglig
i Sydafrika där den växer på högplatån
Highveld, ca 1400-2800 m över havet.
Växtplatserna utgörs av branta sluttningar,
sand- och grusbankar vid vattendrag etc,
det vill säga på mark där växtligheten inte
är sluten. På senare tid har boerstånds spritt
sig till andra biotoper med svag konkurrens som vägkanter och dynområden och
förekommer nu i en stor del av södra
Afrika.
Spridning. Till Europa kom arten med
importerad ull under 1800-talets senare del
och etablerade sig främst i närheten av ullspinnerier i Frankrike. En mer omfattande
spridning fick den först under 1970-talet
från trakten av Liège in i västra Tyskland.
Spridningen har framför allt skett längs vägar och järnvägar och gått mycket snabbt
under de senaste årtiondena.
Man har spekulerat i att spridningen i
Centraleuropa skulle bero på klimatförändringar där en längre vegetationsperiod
skulle gynna arten och även menat att den
knappast skulle kunna sprida sig längre
norrut i Europa. Det senare motsägs dock
av den expansion som vi nu kan se i
Sverige.
Svenska lokaler. I Sverige iakttogs boerstånds för första gången 1948 i Göteborg
och sedan dröjde nästa fynd till 1990 vid
Tranås. Arten är nu känd från åtskilliga
lokaler i Sverige. Sin rikaste förekomst
torde den ha på bangårdsområdet i Malmö
och därnäst kommer troligen förekomsten
i Oskarshamn. I Småland är arten nu
känd från följande kommuner: Gislaved
(upptäckt år 2000), Jönköping (2001),
Nässjö (2003), Oskarshamn (1999),
Tranås (1990), Västervik (2008) och
Växjö (2008).
82
Adress: Åke Rühling
Humlekärrshultsvägen 10
572 41 Oskarshamn
Ismantorp
Elna Hultqvist har från sin Mittlandsruta rapporterat blodnycklar Dactylorhiza incarnata var. cruenta, salepsrot
Anacamptis pyramidalis, vit skogslilja
Cephalanthera longifolia, skogsnattviol
Platanthera bifolia ssp. latiflora, trubbstarr Carex obtusata, lövbinda Fallopia
dumetorum, svart trolldruva Actaea spicata, backsmörblomma Ranunculus polyanthemos, ssp. polyanthemos, backvicker
Vicia cassubica, strimvicker V. pannonica
ssp. striata, korndådra Neslia paniculata,
luden Johannesört Hypericum hirsutum,
sumpgentiana Gentianella uliginosa,
blomstertobak Nicotiana × sanderae,
luddveronika Veronica opaca, krusfrö
Selinum carvifolia, småvänderot Valeriana
dioica, skogsklocka Campanula cervicaria och idegran Taxus baccata (trots sin
giftighet kraftigt nedbetad).
Backsmörblomma förefaller har minskat
kraftigt på Öland. I Sterner 1986 anges
den som tämligen allmän men norrut
något mer sällsynt. Den växer i torr‒frisk
ängsmark som ibland är ohävdad. Backsmörblomma kan vara förbisedd, leta
efter storblommiga smörblommor när
du besöker lämpliga biotoper i maj‒juni
månad. På främst Gotland finns den närstående ängssmörblomma Ranunculus
polyanthemos ssp. × polyanthemoides,
den är aldrig noterad på Öland men bör
eftersökas. Ängssmörblomma är även
påträffad i Småland. De basala bladen är
flikade till 2/3 och stjälken har nertill mest
tilltryckta hår. Hos backsmörblomma är de
basala bladen flikade ända till basen och
nedre delen av stjälken har utstående hår.
Långlöt
I ruta Långlöt rapporterades lungrot Chenopodium bonus-henricus, klockjulros
Helleborus foetidus, smalruta Thalictrum
simplex ssp. tenuifolium, röd hundrova
Bryonia dioica, blodvallmo Papaver
dubium ssp. lecoqii, backfingerört Potentilla sterneri, äppelros Rosa rubiginosa,
strandfräne Rorippa sylvestris, stor vattenmåra Galium palustre ssp. elongatum
och hjärtstilla Leonurus cardiaca.
Backsmörblomma Ranunculus polyanthemos,
ssp. polyanthemos
Blodvallmo Papaver dubium ssp. lecoqii
är relativt spridd på Öland och förefaller
blomma något tidigare än vanlig rågvallmo P. dubium ssp. dubium. I Sterner
1986 var underarterna inte urskiljda.
Blodvallmo skiljs ut genom att den vita
mjölksaften först blir gul och sedan mörkröd när den torkat in. Bladen har också
smalare flikar och bladspetsen en lång
borstudd (1‒3 mm). Hos vanlig rågvallmo
blir den vita mjölksaften mörkbrun‒svart
när den torkat in. Bladen har bredare
flikar och de avslutas med en borstudd på
0‒1,4 mm. Blodvallmo/vanlig rågvallmo
växer i åkerkanter, vägkanter, skräpmark
och sandtag. Spikvallmo P. argemone är
fortfarande vanlig på Öland och växer i
liknande miljöer som gärna får bestå av
bar sandjord. Kornvallmo P. rhoeas är
först noterad på Öland 1904 och under
fortsatt spridning. I Sterner 1986 anges den
som ojämnt spridd vilket förefaller som
en underdrift i dagens öländska landskap.
Rågvallmo kan ibland vara angripen av
vallmogallstekel då själva kapseln blir
uppdriven så att arten vid en hastig blick
kan förväxlas med kornvallmo. Ubredningskartor se nästa uppslag.
83
Glömminge och Gillsättra
Följande mer intressanta fynd har rapporterats från rutorna Glömminge och
Gillsättra: månlåsbräken Botrychium
lunaria (50 plantor på sandheden vid Aledal), hultbräken Phegopteris connectilis,
löktåg Juncus bulbosus, syltåg J. tenuis,
taklosta Anisantha tectorum, gulkavle
Alopecurus aequalis, skånskt mannagräs
Glyceria notata, råttsvingel Vulpia myuros, grönstarr Carex demissa, vit näckros
Nymphaea alba, fiskmålla Chenopodium
polyspermum, rundsileshår Drosera rotundifolia, hylsnejlika Petrorhagia prolifera,
sydspärgel Spergula arvensis ssp. arvensis, vårspärgel S. morisonii, blodalunrot
Heuchera sanguinea, robinia Robinia
pseudoacacia, vallkrassing Lepidium
heterophyllum, fingerborgsblomma Digitalis purpurea, strandnål Bupleurum
tenuissimum, vaxnycklar Dactylorhiza incarnata var. ochroleuca, honungsblomster
Herminium monorchis, skugglosta Bromopsis ramosa, buskstjärnblomma Stellaria
holostea, ljungsnärja Cuscuta epithymum,
Från vänster till höger: blodvallmo Papaver dubium ssp. lecoqii, spikvallmo P. argemone,
kornvallmo P. rhoeas Fynd från Artportalen 2002‒2012
84
Kornvallmo Papaver rhoeas Ytterby, Egby sn. 21 juni 2012
gullborste Crinitaria linosyris (bl.a. återfynd av Åke Lundquists lokal från 1977
”SV Kvigerälla”), skavfräken Equisetum
hyemale, strimfibbla Leontodon saxatilis (känd lokal), spjutskråp Petasites spurius (vid Röhälla badplats, ny nordgräns på
Öland), spenslig ullört Logfia minima och
hedmaskros Taraxacum heterophyllum.
På Öland växer åkerspärgel Spergula
arvensis i sandiga åkrar men även i skräpmark med öppen sand. Den är numera
indelad i två underarter: sydspärgel S.
arvensis ssp. arvensis (rödlistad i kategori
DD=kunskapsbrist) och foderspärgel S.
arvensis ssp. sativa. De kan växa tillsammans i samma åker. Mogna frön behövs
för att skilja dem åt. Sydspärgel har frön
med tydliga papiller (först vita, med tiden
alltmer röda till färgen). Hos foderspärgel
saknar fröna papiller. Sydspärgel har som
namnet antyder en mer sydlig utbredning
i Sverige. Utbredningskartor se nästa
uppslag.
Folkeslunda
I den vakanta rutan Folkeslunda genomfördes två gemensamma exkursioner
som gav bl.a. följande fynd: ormtunga
Ophioglossum vulgatum, månlåsbräken
Botrychium lunaria, sandsvingel Festuca
polesica, ölandsstarr Carex colchica,
trubbstarr C. obtusata, flikmålla Atriplex
calotheca, baltisk marviol Cakile maritima ssp. baltica, ljungsnärja Cuscuta
epithymum (flera bestånd), grå ögontröst
Euphrasia nemorosa, småvänderot Valeriana dioica och kustbaldersbrå Tripleurospermum maritimum ssp. maritimum.
Ölandsstarr är rödlistad i kategori NT. Den
förefaller vara relativt stabil på Öland men
85
Till vänster sydspärgel Spergula arvensis ssp. arvensis och till höger foderspärgel S. arvensis
ssp. sativa Fynd från Artportalen 2002‒2012
kan vara något förbisedd då den liknar
en klent byggd sandstarr C. arenaria och
växer i liknande miljöer. De två arterna kan
bilda hybrider. Sandstarr förefaller mer
beroende av öppen sand medan ölandsstarr
kan växa i vägkanter och glesa tallskogar
med annan konkurrerande vegetation.
Ibland kan den också växa på sandiga
åkerrenar. Den skiljs från sandstarr på att
småaxen har honblommor överst (sandstarr har hanblommor), jordstammen är
86
också tunnare och med kortare internoder
än hos sandstarr.
Färjestaden
I ruta Färjestaden rapporterade bl.a. JanOlof Petersson följande: honungslök Allium siculum i Björnhovda, (första fyndet
i Sverige, funnen redan 2008 av Jan-Olof),
snödroppslök A. paradoxum (två lokaler),
bägarkrokus Crocus chrysanthus och
blå bägarkrokus C. biflorus på vardera
en lokal, strimtulpan Tulipa greigii, stor
ormrot Bistorta officinalis, grönamarant
Amaranthus hybridus ssp. powellii och
svinamarant A. retroflexus, kermesbär
Phytolacca acinosa, vinterportlak Claytonia perfoliata, opievallmo Papaver somniferum, röd hundrova Bryonia dioica och
svart hundrova B. alba, knölvial Lathyrus
tuberosus (ost Porskärr), bondböna Vicia
faba, åkerrättika Raphanus raphanistrum,
kungsnäva Geranium × magnificum,
klipplin Linum austriacum, klöveroxalis
Oxalis stricta, rönnsumak Rhus typhina,
syrenbuddleja Buddleja davidii, prakttoppklocka Campanula glomerata ´Superba´, vitpytta Achillea ptarmica var.
multiplex, rödfibbla Pilosella aurantiaca
ssp. aurantiaca, mariatistel Silybum marianum (längs den nybyggda Ringvägen),
strävklint Psephellus dealbatus, lyktfibbla
Helminthotheca echioides (riklig i en vall
drygt 1 km norr Björnhovda, funnen av
Mikael Hagström, första fyndet på Öland),
höstaster Symphyotrichum novi-belgii,
gullört Amsinckia micrantha och gul vallört Symphytum tuberosum.
Torslunda
I rutan Torslunda hittades: berglök Allium oreophilum (första fyndet på Öland),
monbretia Crocosmia × crocosmiiflora,
violiris Iris sanguinea, tremastarblomma
Tradescantia virginiana, fikonmålla
Chenopodium ficifolium, alpsockblomma
Epimedium alpinum, sibirisk nunneört
Corydalis nobilis, blodalunrot Heuchera
sanguinea, äkta kastanj Castanea sativa,
rödek Quercus rubra, väggört Parietaria
officinalis (spridd i rabatter och gräsmatta vid Folkhögskolan), vingpimpinell
Bägarkrokus Crocus chrysanthus, blå bägarkrokus C. biflorus och hybridbägarkrokus C. x
hybridus Hildeborgsavtaget, betat hässle, Torslunda sn. 26 mars 2011
87
Poterium sanguisorba ssp. balearicum,
rosenvinda Calystegia pulchra, kapkrusbär Physalis peruviana, petunia Petunia × hybrida, praktbetonika Betonica
macrantha, ölandskungsljus Verbascum
densiflorum, rapunkelklocka Campanula
rapunculus, kaplobelia Lobelia erinus,
svartklint Centaurea nigra och gurkört
Borago officinalis.
I Botaniska notiser 145:4 2012 skriver
Torbjörn Tyler bl.a. om Iris sp. i Norden.
På försommaren 2012 var han på Öland
och samlade en del material. Allt är inte
trädgårdsiris I. germanica så det gäller att
inventera när de blommar. Att pressa Iris
och få bra belägg är ofta svårt men foton
där man ser blad, blomma och stödbladen
under blomman räcker ofta för bestämning. På Öland är den vanligaste förvildade arten trädgårdsiris som tillhör den
grupp där de yttre kronflikarna har skägg
längs mittnerven. Hos oss har de flesta
bestånden av trädgårdsiris inre kronflikar
som är blekt syrenlila och yttre kronflikar
som är mörkt blålila. Den näst vanligaste
är fläderiris I. x sambucina som är en
hybrid mellan trädgårdsiris och skäggiris I. variegata där möjligen ytterligare
någon Iris sp. är inblandad. Den skiljs från
trädgårdsiris på att de inre kronbladen har
gula inslag. Från skäggiris skiljs den på att
blommornas stödblad är hinnartade mot
kanten, skäggiris har helt gröna stödblad
och mer klargula inre kronblad. Skäggiris är inte noterad från Öland. Silveriris
I. pallida liknar något trädgårdsiris men
blommornas stödblad är helt pappersartade och silvervita, blommorna är mer
enfärgade (lila‒vita). Trädgårdsiris har
stödblad som åtminstone delvis är gröna.
Det finns ett fynd av silveriris från Öland.
Violiris I. sanguinea tillhör den grupp som
88
saknar skägg på de yttre kronflikarna.
Den står strandiris I. sibirica nära men
blommornas stödblad är längre (4‒6 cm)
och delvis örtartat gröna. Det finns några
fynd av violiris från Öland. Av strandiris
finns ett fynd från Öland som ännu inte är
granskat men belägg finns. Av dvärgiris I.
pumila finns några uppgifter från Öland
men inget bekräftat fynd. Bladen är platta
och blomman sitter ensam på en ca 10 cm
hög stjälk. Hos dvärgiris I. reticulata är
bladen rännformiga, de flesta Iris sp. har
platta blad. Dvärgiris har blå kronblad och
blommar tidigt, stjälken är mycket kort.
Det finns några uppgifter från Öland som
verkar trovärdiga men det finns säkert
Fläderis Iris x sambucina
Vickleby kyrka ost 5 juni 2011
mer att upptäcka. Ytterligare 11 Iris sp.
beskrivs i artikeln så det är bara att ge sig
ut och leta!
Gårdby
I ruta Gårdby noterades: backfryle Luzula
divulgata (Gårdby sandstäpp), sydspärgel
Spergula arvensis ssp. arvensis och foderspärgel S. arvensis ssp. sativa, backsmörblomma Ranunculus polyanthemos,
lundalm Ulmus minor, backfingerört
Potentilla sterneri, storjungfrukam Aphanes arvensis och rynkoxbär Cotoneaster
bullatus.
Backfryle har blommor som liknar de hos
knippfryle L. campestris men den är tuvad
som ängsfryle L. multiflora. Den kan vara
förbisedd och har ca 15 kända lokaler
på Öland. Den växer främst på alvartorrängar. Hos backfryle är ståndarknapparna
långa (1,1‒2,1 mm) liksom stift+märke
(2,7‒4,6 mm). Även de yttre kalkbladen
är långa (3,3‒4,5 mm). Hos ängsfryle är
motsvarande mått: ståndarknapp 0,5‒1,1
mm, stift+märke 1,3‒2,4 mm och yttre
kalkblad 2,6‒3,3 mm. Lättast känner man i
fält igen backfryle på de långt utskjutande
märkena och de stora blomhuvudena. På
blomkaraktären är det svårare att skilja
backfryle från knippfryle L. campestris.
Knippfryle är lågväxt (5‒20 cm) med krypande jordstam och åtminstone något av
axskaften är bågböjda. Backfryle är tuvad,
mer högväxt (10‒50 cm) och axskaften är
raka eller något vågiga.
Stora Frö
I ruta St Frö fanns: dansk stensöta Polypodium interjectum (i ett hässle med skogsek,
Vickleby NR), silveriris Iris pallida,
östersjömålla Chenopodium striatiforme,
trädgårdsmålla Atriplex hortensis, romersk
riddarsporre Consolida ajacis, luddranunkel Ranunculus psilostachys, blodvallmo
Papaver dubium ssp. lecoqii, doftklöver
Trifolium resupinatum, jätteverbena Verbena bonariensis, blåverbena V. hastata,
järnört V. officinalis, vitmalört Artemisia
Sporangier hos dansk stensöta Polypodium interjectum (till vänster) och stensöta P. vulgare
(till höger). Lägg märke till 4 tunnväggiga basalceller och 6 tjockväggiga annulusceller hos
detta exemplar av dansk stensöta. Hos stensöta finns 1 basalcell och 11 annulusceller på detta
exemplar.
89
ludoviciana, munkrenfana Tanacetum
vulgare f. crispum, äkta vallört Symphytum
officinale, fläderiris Iris × sambucina,
trädgårdsiris I. germanica och buketthirs
Panicum capillare.
Ekelunda
Ruta Ekelunda bjöd på: backskafting
Brachypodium pinnatum, kal hönsarv
Cerastium fontanum var. holosteoides,
östkustarv C. subtetrandrum, rosmarinvide Salix repens ssp. rosmarinifolia, välsk
krassing Lepidium draba ssp. draba och
taggkörvel Anthriscus caucalis.
Kal hönsarv har endast några fynd från
Öland, samtliga från Stora alvaret. Stjälken är helt kal eller med endast en rad av
hår. Bladen är också kala och hela växten
ger ett glänsande intryck. Den borde kunna
hittas på fler lokaler.
Mörbylånga
I ruta Mörbylånga noterades under året:
kanariegräs Phalaris canariensis, kolvhirs
Setaria italica, ölandsstarr Carex colchica,
sandglim Silene conica, klockjulros Helleborus foetidus, smörbollar Trollius
europaeus, styv fingerört Potentilla recta,
körsbärsplommon Prunus cerasifera,
äkta hjärtstilla Leonurus cardiaca ssp.
cardiaca och ullig hjärtstilla L. cardiaca
ssp. villosus, dansk körvel Anthriscus cerefolium, gängel Galinsoga parviflora och
hårgängel G. quadriradiata, gaffelfibbla
Pilosella dichotoma, silverek Jacobaea
maritima, alvarkösa Apera interrupta,
Smörbollar Trollius europaeus
Mysinge hög 400 m SSV, Mörbylånga sn. 27 maj 2012
90
grusslok Melica ciliata, ölandsmåra
Galium oelandicum, purpurknipprot Epipactis atrorubens, gräsull Eriophorum
latifolium, hartmansstarr Carex hartmanii
och kärrtörel Euphorbia palustris.
Smörbollar är ytterst sällsynt på Öland och
finns idag endast i Resmo och Mörbylånga
socknar där den växer sparsamt i fuktängar
alldeles nedanför Landborgen. Vi återfann
en rik lokal ca 400 m SSV Mysinge hög. I
en igenväxande fuktäng var det som synes
gott om blommande smörbollar.
Bredinge
I ruta Bredinge fanns bl.a. skedamarant
Amaranthus blitoides, bovete Fagopyrum
esculentum, kärrstjärnblomma Stellaria
palustris, etternässla Urtica urens, kärrvial Lathyrus palustris, ryssgubbe Bunias
orientalis, kransveronika Veronicastrum
virginicum, dvärgkämpar Plantago tenuiflora och ljust gullfrö Xanthium strumarium.
Ryssgubbe noterades första gången 1838
på Öland och anges i Sterner 1986 som
ojämnt spridd. En viss expansion har
troligen skett men den verkar vara mindre
spridningsbenägen på Öland än exempelvis i Uppland. Den växer främst i vägkanter, ibland i skräpmark och åkerkanter.
Hulterstad
I ruta Hulterstad gjordes ett par gemensamma exkursioner med bl.a. följande
fynd: hästsvans Hippuris vulgaris (rika
lokaler vid Görans dämme), nålkörvel
Scandix pecten-veneris (i så kallade
alvarhorvor dvs. åkrar omgivna av alvarmark), krypfloka Helosciadium inundatum, sallatscikoria Cichorium intybus
var. foliosum, vitsenap Sinapis alba och
Ryssgubbe Bunias orientalis
91
honungsfacelia Phacelia tanacetifolia.
De tre sistnämnda odlade i viltåkrar och
spridda därifrån.
Crister Albinsson fann en sydlig lokal för
spjutskråp Petasites spurius vid Västerstadsviken, Smedby socken. Som sydligast
på Öland är arten noterad vid Albrunna
strand, S. Möckleby socken 1985 av
Örjan Fritz.
Vid Grönhögen växte bukettnarciss Narcissus × medioluteus i en vägkant, funnen
2011 av Anders Svensson, första fyndet
på Öland
Referenser:
B. Jonsell (ed.) 2000: Flora Nordica 1. Stockholm.
B. Jonsell (ed.) 2001: Flora Nordica 2. Stockholm.
B. Jonsell & T. Karlsson (eds.) 2010: Flora Nordica 6. Stockholm.
T. Karlsson 1999: Efterlysning: Luzula divulgata.
Daphne 10(2).
R. Sterner 1986: Ölands kärlväxtflora. Andra
reviderade upplagan. Stockholm.
T. Tyler 2012: Amaryllidaceae och Iridaceae i
Norden, del 5. Botaniska notiser 145:4.
Otryckta källor: www.artportalen.se/plants
Exkursionsbilder från 2012
92
93
Årets växt 2013 ‒ blåklint
Svenska Botaniska Föreningen har utsett
blåklint Centaurea cyanus till årets inventeringsart. Rapportera därför alla lokaler
med blåklint som du ser under 2013. När
du ändå är i farten kan du gärna titta efter
andra åkerogräs. Rapportera dina fynd på
www.artportalen.se/plants
Blåklint växer främst i höstsådda grödor,
gärna raps. Det finns 163 fynd av blåklint från Öland på Artportalen mellan
2002‒2012. Flest fynd från Mörbylångadalen och östra sidan mellan Gärdslösa i
söder och Persnäs i norr.
På bilderna kan du se en rapsåker väst
Gärdslösa som 2012 hade gott om blåklint.
I samma åker växte bl.a. kornvallmo Papaver rhoeas och riddarsporre Consolida
regalis. Humlor och bin besöker gärna
blåklint. Foto 2 juli 2012.
94
Ölands Botaniska Förening
Program februari‒maj 2013
Helgen 9-10
februari
Onsdag 27/3
Lördag 27/4
Söndag 12/5
någon helg i
maj/juni
Erik Ljungstrand hjälper oss att granska belägg från inventeringen.
Plats: Ölands Folkhögskola. Vi startar vid 9-tiden på lördagen och
håller på så länge vi orkar. Medtag fika. Kommer du senare så ring
0705-367836 eller 0703-987836 så släpper vi in dig. Söndagen är
reservdag om det finns belägg kvar att granska.
Årsmöte på Ölands Folkhögskola kl. 19.00.
Dagordning: se sida 96
Exkursion och inventering av rutorna Möckelmossen/Stenåsa
(söder om alvarvägen). Vi letar också efter mjältbräken. Samling
vi Möckelmossens p-plats kl. 9.00. Ledare: Ulla-Britt Andersson
OBS! En del elstängsel och murar att forcera. Medtag fika.
Exkursion och inventering av rutorna Askelunda/Löt. Samling vid
kustvägen 2,5 km SV Djupvik kl. 9.30. Medtag fika/lunch.
Ledare: Ulla-Britt Andersson
Inventeringsläger på norra delen av Öland. Anmäl ditt intresse till
Ulla-Britt, [email protected] senast 15/4. OBS Begränsat
antal platser!
Vill du delta i ”spontana” exkursioner/inventeringar? Många fler än
som listas ovan kommer att anordnas. Eller vill du få reda på vad som
händer i naturen? Anmäl dig till vår mail-lista genom att skicka
e-post till: [email protected]
Glöm inte att gå in på vår hemsida www.botanist.se
Där ser du bokningsläget i den pågående kärlväxtinventeringen, du får
tips vid artbestämning och annan nyttig information. Lösenordet för
att nå sidorna med material från bl.a. studiecirkeln i Flora Nordica är
”floradisk”.
Besök också vår sida med “Botaniska bulletiner”. Gå in på
www.ölandsflora.se
Vill du delta mer aktivt i inventeringen? Anmäl dig till Thomas Gunnarsson se ovan.
Kallelse till årsmöte 2013
Medlemmar i Ölands botaniska förening kallas härmed till ordinarie
årsmötesförhandlingar onsdagen 27 mars kl. 19.00
Plats: Ölands Folkhögskola
Dagordning
1. Mötet öppnas
2. Val av mötesordförande
3. Val av två justeringspersoner
4. Fråga om mötet utlysts i behörig ordning
5. Fastställande av dagordning
6. Styrelsens årsberättelse och redovisning av räkenskaper
7. Revisionsberättelse
8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för 2012
9. Val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen
10. Val av revisorer och revisorssuppleanter
11. Val av valberedning
12. Bestämmande av årsavgift
13. Ärenden som styrelsen förelägger årsmötet
14. Av medlem framställt, skriftligen motiverat förslag som kommit
styrelsen tillhanda senast 15 februari 2012
15. Övriga av medlem framställda förslag som styrelsen tagit ställning
till
16. Övriga frågor
17. Mötet avslutas
Krutbrännaren nr. 3 / 2012
Inventeringen av Öland, läget 2012 av Ulla-Britt Andersson &
Thomas Gunnarsson.............................................................sid 59
Årets växt ‒ blåklint..............................................................sid 94
Program.................................................................................sid 95

Krutbrännaren 2012-3 - Ölands Botaniska Förening

Transcription

Similar documents

Artlistan för växtkännedom

Prydnadsgräs 9 cm kruka Ingla-Blommor

Sparreholms ekhagar

Föreståndare - Klintagården

Programblad 1-2014 - Söderåsen

Rödsvingel ML - Interagrobios

Ölands kyrkor - Svenska kyrkan