här

Rapport 2012:05
Möjligheter och utmaningar för
framtidens kompetensförsörjning
– Lokal prognos för kommunerna
Askersund, Hallsberg och Laxå
Juni 2012
Max Jakobsson
Möjligheter och utmaningar för
framtidens kompetensförsörjning
– Lokal prognos för kommunerna
Askersund, Hallsberg och Laxå
Av Max Jakobsson
Regionförbundet Örebro
Rapport 2012:05
Dnr: 11-105
Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................................. 5 Del 1. Prognos för kompetensbehov i nod syd fram till
år 2023 ................................................ 8 Förväntade pensionsavgångar ................................................................................................................ 8 Branschsektorernas åldersstruktur .......................................................................................................... 9 Inflödesbehov inom olika branschsektorer ............................................................................................ 10 Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov............................ 13 Industrikommunerna .............................................................................................................................. 13 Kompetensförsörjning och samverkan med utbildningsanordnare............................................................... 15 Perspektiv på utbildningarnas innehåll ......................................................................................................... 17 Jämställdhet och etnisk mångfald inom industrin ......................................................................................... 18 Vård, omsorg och skola ......................................................................................................................... 21 Mångfald inom vård, omsorg och skola ....................................................................................................... 23 Branschsektorerna logistik och handel.................................................................................................. 24 Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån utmaningarna och
möjligheterna i nod syd ...................................................................................................................... 28 1. Den åldrande befolkningen................................................................................................................ 28 Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: de äldre ............................................................................. 29 2. Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden ............................................................................. 29 Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: befolkningen som står utanför arbetsmarknaden .............. 30 3. Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden .......................................................... 30 Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: den segregerade arbetsmarknaden .................................. 33 4. Utbildning ........................................................................................................................................... 33 Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: utbildning .......................................................................... 35 5. Pendling ............................................................................................................................................. 37 Referenslista
Bilagor
Figurförteckning
Figur 1. Sysselsättningens fördelning inom 13 branschsektorer i nod syd, år 2008. ............................................... 7 Figur 2. Andel sysselsatta som är 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod syd, år 2008. ...................... 8 Figur 3. De sysselsattas åldersfördelning i de tre största branschsektorerna i nod syd, år 2008. ........................... 9 Figur 4. Förändring av de sysselsattas medelålder i nod syd, år 1990-2008. ........................................................ 10 Figur 5. Sysselsättningsförändring inom industri samt sjukvård/omsorg i nod syd, år 1990-2008
(Index 1990 = 100). ............................................................................................................................................... 14 Figur 6. Utbildningsnivå inom industrin i nod syd, år 1990 samt 2008. .................................................................. 15 Figur 7. Andel män och kvinnor inom industrin i nod syd, år 1990-2008. .............................................................. 18 Figur 8. Storleksförändringar för olika grupper, sysselsatta inom branschsektorn industri, år 1990-2008,
Index 1990=100. .................................................................................................................................................... 21 Figur 9. Åldersfördelning bland sysselsatta inom industri och övrigt näringsliv i nod syd, år 2008. ....................... 25 Figur 10. Utbildningsnivå för sysselsatta inom logistik och handel i nod syd, år 2008. .......................................... 26 Figur 11. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod syd, år 2008. ...... 30 Figur 12. Fördelning av sysselsatta män och kvinnor inom fyra branschsektorer i nod syd, år 2008. ................... 31 Figur 13. Fördelning av män och kvinnor med olika utbildningsinriktningar inom teknik och tillverkning
respektive vård och omsorg, år 2008. ................................................................................................................... 34 Figur 14. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008. ........................................................... 37 Tabellförteckning
Tabell 1. Nattbefolkning i nod syd och Örebro län, år 2011. .................................................................................... 5 Tabell 3. Dagbefolkning i nod syd samt i Örebro län, fördelad på åldersgrupper, år 2008. ..................................... 6 Tabell 4. Antal och medelålder inom 14 branschsektorer år 2008, samt beräkning av inflödesbehov för
respektive yrkesgrupp fram till år 2023. ................................................................................................................. 11 Tabell 5. Antal samt medelålder för män och kvinnor inom 25 yrkesgrupper i nod syd år 2008, samt beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp till år 2023. ....................................................................... 12 Tabell 6. Sysselsättningens fördelning på branschsektorer och kommuner i nod syd, år 2008. ............................ 13 Tabell 7. Fördelning av män och kvinnor i nod syd med gymnasial och eftergymnasial utbildning mot industri/
teknik. Nattbefolkningen (16-64 år), år 2008. ........................................................................................................ 19 Tabell 8. Inflödesbehov fram till år 2023 för olika yrkesgrupper inom skola och omsorg i nod syd*. ..................... 22 Tabell 9. Sysselsatta inom sjukvård/omsorg samt inom skolan, fördelade på kön och födelseland/region,
nod syd, år 2008. ................................................................................................................................................... 24 Tabell 10. Sysselsatta män och kvinnor inom branschsektorn logistik i nod syd, år 2008. .................................... 24 Tabell 11. Medelålder och inflödesbehov fram till år 2023 för delbranscher inom logistik i nod syd. ..................... 25 Tabell 12. Nattbefolkning i nod syd, Örebro län samt riket, år 2011, andelar (%). ................................................. 29 Tabell 13. Vanligaste yrkena för män respektive kvinnor i nod syd, år 2008 ......................................................... 31 Tabell 14. Sysselsättningsstatus för nattbefolkning (20-64 år) i nod syd, fördelad på födelseland/region,
år 2008. ................................................................................................................................................................. 32 Tabell 15. Förankring på arbetsmarknaden för individer (20-64 år) födda utanför Norden (de fyra vanligaste
födelseländerna), år 2008. ..................................................................................................................................... 32 Tabell 16. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, år 2008. ..................................................... 33 Tabell 17. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/2011-2019/2020. .......................................... 34 Tabell 18. Vanliga utbildningar för kvinnor i nod syd, antal år 2008....................................................................... 35 Tabell 19. Vanliga utbildningar för män i nod syd, antal år 2008. .......................................................................... 35 Tabell 20. Dagbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008. ......................................................... 36 Tabell 21. In- och utpendlare i nod syd, år 2008.................................................................................................... 37 Tabell 22. Vanligaste mottagarlänen för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008 ........................................ 37 Tabell 23. Mottagarkommuner för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008. ................................................ 38 Tabell 24. Vanligaste yrken för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008. ..................................................... 38 Tabell 25. Vanligaste yrken för inpendlare till kommunerna i nod syd, år 2008. .................................................... 39 Tabell 26. Utbildningsnivåer hos inpendlare till nod syd, år 2008. ......................................................................... 39 Tabell 27. De vanligaste boendekommunerna för inpendlare till kommuner i nod syd, år 2008. ........................... 40 Inledning
I den här rapporten kommer en kartläggning och en prognos av arbetsmarknaden och
framtidens kompetensbehov i nod syd att presenteras. Nod syd omfattar kommunerna Laxå,
Hallsberg och Askersund. Kartläggningen har gjorts dels med hjälp av registerdata över
befolkning och näringsliv, dels utifrån intervjuer med företrädare för olika branscher, både
inom den offentliga och privata sektorn, i noden.1
Sammanlagt bodde 32 004 personer i de tre kommunerna år 2011. Dessa utgjorde drygt elva
procent av befolkningen i Örebro län. De största befolkningsgrupperna finns då i
åldersspannen 20-44 år samt 45-64 år. Den sista gruppen, som är den största, antas utträda
från arbetsmarknaden inom 20 år på grund av ålderspensioner. I Hallsbergs kommun är
skillnaden mellan gruppen 20-44 och 45 till 64 marginell, men i Askersund och i Laxå är den
äldre gruppen väsentligt fler. Det ger att den yngre gruppen (20-44 år) är cirka 1 000 individer
färre än den äldre gruppen (45-64 år). Denna skevhet är en indikator på att det kan uppstå
brist i vissa yrken och i vissa branscher i takt med att 45- till 64-åringarna lämnar
arbetsmarknaden. Huruvida brister uppkommer beror dock på en mängd andra faktorer, till
exempel arbetskraftens rumsliga rörlighet (pendling), branschutvecklingen, matchning mellan
arbetskraftens kompetens och arbetsmarknadens behov samt konjunktursvägningar.
Tabell 1. Nattbefolkning i nod syd och Örebro län, år 2011.
Åldersgrupper
Laxå
Hallsberg
Askersund
nod syd
Örebro län
0-6
318
1 169
739
2 226
22 487
7-15
473
1 491
1 011
2 975
27 079
16-19
293
863
554
1 710
14 746
20-44
1 345
4 260
2 730
8 335
88 435
45-64
1 691
4 265
3 297
9 253
71 963
65-84
1 287
2 729
2 434
6 450
48 644
85-W
215
471
369
1 055
8 218
5 622
15 248
11 134
32 004
281 572
Totalt
Källa: SCB/rAps
Tabell 2. Nattbefolkning i nod syd, Örebro län samt riket, år 2011, andelar (%).
Åldersgrupper
Laxå
Hallsberg
Askersund
Riket
0-6
5,7
7,7
6,6
8,0
8,3
7-15
8,4
9,8
9,1
9,6
9,5
16-19
5,2
5,7
5
5,2
5,2
20-44
23,9
27,9
24,5
31,4
32,7
45-64
30,1
28
29,6
25,6
25,5
65-84
22,9
17,9
21,9
17,3
16,1
85-W
3,8
3,1
3,3
2,9
2,7
Totalt
100
100
100
100
100
Källa: SCB/rAps
1
Örebro län
I bilaga X presenteras material och metod som använts för kartläggningen.
5
Nattbefolkningen och nattbefolkningens karaktäristik (sysselsättning, åldersstruktur,
utbildningsstruktur med mera) kommer att utgöra centrala aspekter utifrån kartläggningen av
arbetsmarknaden. Därutöver kommer karaktäristisk för dagbefolkningen (den
förvärvsarbetande delen av nattbefolkningen plus inpendlare minus utpendlare) att utgöra
centrala delar i den bild som målas upp av framtida kompetensbehov och utmaningar för
kompetensförsörjningen.
I nod syd är dagbefolkningens ålder generellt sett något högre än genomsnittet för länet
(tabell 3). Dock är skillnaden marginell. Medelåldern för dagbefolkningen i nod syd låg, år
2008 på 44 år. Den genomsnittliga medelåldern för Örebro län samma år var 42 år.
Om vi antar att de sysselsatta i nod syd utträder från arbetsmarknaden vid 65 års ålder,
kommer 6 686 personer behöva ersättas för att uppnå samma sysselsättningsvolym, fram till
år 2023. Mot bakgrund av denna övergripande bild kommer de följande avsnitten i rapporten
ge en mer detaljerad inblick i utmaningar för nodens framtida kompetensbehov. Bland annat
kommer analyser och prognoser för enskilda branscher och yrken att komplettera bilden.
Tabell 3. Dagbefolkning i nod syd samt i Örebro län, fördelad på åldersgrupper, år 2008.
Dagbefolkning, nod
syd (antal)
Nod syd, andel (%)
av dagbefolkningen
Örebro län, andel (%)
av dagbefolkningen
16-19
1 224
7,1
8,4
20-24
1 360
7,9
8,9
25-29
1 237
7,2
8,5
30-34
1 383
8
9,4
35-39
1 602
9,3
10,5
40-44
1 953
11,3
11
45-49
1 806
10,5
9,7
50-54
1 748
10,1
9,7
55-60
1 901
11
10,1
61-65
1 743
10,1
9,1
66+
1 294
7,5
4,6
Åldersgrupper
Källa: SCB/BeDa
I det statistiska materialet som ligger till grund för rapportens analyser, definieras
individernas sysselsättningsstatus utifrån tre kategorier:
(1) ”Kontrolluppgift för förvärvsarbete eller inkomst från näringsverksamhet i
november månad”,
(2) ”Ej kontrolluppgift i november, men någon gång under annan tid på året” samt
(3) ”Saknar kontrolluppgift”.
Den första kategorin anses utgöra den starkaste förankringen på arbetsmarknaden. I kategori 2
hamnar vanligen säsongarbetare (till exempel sommarjobbare eller ålderspensionärer som
6
arbetar tillfälligt2) eller personer med andra tillfälliga arbeten. Således representerar kategori
2 individer med en svagare förankring på arbetsmarknaden. I prognosen används både
kategori 1 och 2 för att definiera sysselsättning. År 2008 återfanns 83 procent (14 335
individer) i kategori 1. De hade med andra ord kontrolluppgift för förvärvsarbete i november
månad. I kategori 2 återfanns samma år 17 procent (2 916 individer) av de sysselsatta i nod
syd.
En stor andel av de individer som har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under
året men ej i november, har inte blivit knutna till någon specifik bransch. Det innebär bland
annat att kategorin ”okänd” i figur 1 blir större än den skulle ha varit om endast
novemberuppgiften för sysselsättning användes. Närmare 80 procent av individerna i
kategorin ”okänd” hade kontrolluppgift för förvärvsarbetet någon gång under året, men ej i
november månad.
Figur 1. Sysselsättningens fördelning inom 13 branschsektorer i nod syd, år 2008.
Jord, skog, fiske; 4,60%
Okänd; 5,50%
Rekreation, pers tj; 3,50%
Industri; 28,10%
Sjukvård, sociala tj; 12,60%
Utb, inkl. förskola; 9,10%
Off förv, försvar mm; 2,40%
Bygg; 6,10%
Företagstj, FoU; 6,80%
Bank, finans, försäk; 0,40%
Post o tele; 0,40%
Handel; 11,30%
Transport; 6,80%
Hotell o rest; 2,40%
Källa: SCB/BeDa
Figur 1 visar att industrin är den dominerande branschsektorn för sysselsättningen i nod syd.
Därefter följer branschsektorerna sjukvård/sociala tjänster, handel samt utbildning. I nod syd
utgör sysselsättningen inom industrin en större del än om man ser till länet i sin helhet (18
procent). Sysselsättningen inom sjukvård/sociala tjänster utgör en mindre andel i nod syd än
vad den gör i länet som helhet (i Örebro län står sjukvård/sociala tjänster för 17 procent av
sysselsättningen).
I rapporten kommer fokus främst att vara på de två största branschsektorerna, industri och
sjukvård/sociala tjänster. Dock kommer även branschsektorerna utbildning samt handel få ett
visst utrymme för mer detaljerad kartläggning och analys. Även en branschsektor för näringar
inom logistik kommer att tas upp.
2
En granskning av åldersstruktur inom kategorin okänd visar att cirka 30 procent av de sysselsatta utgörs av ungdomar 16-19 år, och cirka
25 procent av sysselsatta som är 65 år och äldre.
7
Del 1. Prognos för kompetensbehov i nod syd fram till
år 20233
I detta avsnitt presenteras beräkningar på framtidens behov av inflödet av sysselsatta för
olika branschsektorer och yrken i nod syd. I bilaga 7 kan du läsa mer om hur beräkningarna
är framtagna.
Förväntade pensionsavgångar
Figur 2 visar att andelen sysselsatta som är 50 år eller äldre och som förväntas gå i
ålderspension fram till år 2023 (15 år framåt från år 2008 och 11 år framåt från år 2012),
utgör en tredjedel eller mer i majoriteten av branschsektorerna. Endast i två branschsektorer,
hotell och restaurang samt handel, utgör den arbetskraften som är 50 år eller äldre mindre än
30 procent. Inom logistiknäringarna i nod syd var andelen som är 50 år och äldre strax under
30 procent. Figuren visar dock inget om inflödet eller hur sysselsättningen är fördelad i
åldersgrupperna under 50 år. Figuren ska därför tolkas som en indikator på att det kan komma
att behövas ett stort inflöde av arbetskraft i branschsektorer med en hög andel personer över
50 år, inom de närmaste 1-15 åren. Längre fram i analysen kommer åldersfördelningen
studeras mer i detalj inom respektive branschsektor.
Figur 2. Andel sysselsatta som är 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod syd,
år 2008.
Okänd
Jord, skog, fiske
Rekreation, pers tj
Sjukvård, sociala tj
Utb, inkl. förskola
Off förv, försvar mm
Företagstj, FoU
Bank, finans, försäk
Post o tele
Transport
Hotell o rest
Handel
Bygg
Industri
0
10
20
30
40
50
Källa: SCB/BeDa
3
I bilaga 1-6 finns fler tabeller för prognoser för yrkesgrupper, fördelade på kommuner och branschsektorer.
8
60
70
Branschsektorernas åldersstruktur
Figur 3 ger visar de sysselsattas åldersfördelning i nod syd. Stapeldiagrammet visar elva
åldersgrupper (kohorters) andel av den totala sysselsättningen i de tre branschsektorerna
industri, handel samt vård och sociala tjänster.
Figur 3. De sysselsattas åldersfördelning i de tre största branschsektorerna i nod syd, år 2008.
16%
Industri
Handel
Sjukvård, sociala tj
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
16‐19
20‐24
25‐29
30‐34
35‐39
40‐44
45‐49
50‐54
55‐59
60‐64
65+
Källa: SCB/BeDa
Inom industrin hittar vi de största grupperna i åldrarna 35 till 49 år. Inom sjukvård och sociala
tjänster finner vi de största grupperna i de något äldre kohorterna, 45 till 64 år. Figur 3 visar
att den enskilt största gruppen kohorterna, indelade i fyraårsintervaller, är gruppen 60-64 år.
Åldersfördelningen inom handel skiljer sig tydligt från de övriga. Där finner vi den största
gruppen i kohorten 20-24 år. Även andelen inom den yngsta gruppen, 16-19 år, är betydligt
större inom handel än i de två andra branschsektorerna. Figuren kan tolkas som en indikator
på att kompetensbehovet i framtiden kommer att vara stort inom det två största
branschsektorerna: industri och sjukvård/sociala tjänster.
Ett annat sätt att se det ökande behovet av kompetens är att titta medelålderns förändring över
tid. Sett till de sysselsattas medelålder kan vi konstatera att det sker en förskjutning uppåt i
åldrarna i hela näringslivet i nod syd. Se figur 4. Den högsta medelåldern finner vi inom
utbildning, cirka 47 år (år 2008). Där det också skett en markant ökning från 1990 fram till
år 20084. Den största ökningen av medelåldern sker dock inom industrin som ökade med
cirka 5,5 år mellan år 1990 och 2008.
4
Branschsektorn bank, finans och försäkring uppvisar den högsta medelålder av alla branschsektorer. År 2008 låg medelåldern i den
branschsektorn på drygt 50 år.
9
Figur 4. Förändring av de sysselsattas medelålder i nod syd, år 1990-2008.
Medelålder (år)
49
47
Industri
Utb, inkl. förskola
Sjukvård, sociala tj
45
Näringsliv tot.
43
41
39
37
35
år 1990
år 1993
år 1996
år 1999
år 2002
år 2005
år 2008
Källa: SCB/BeDa
Utifrån de sysselsattas (dagbefolkningens) ålderstruktur kan vi sedan göra beräkningar för hur
många som kommer att lämna arbetsmarknaden på grund av ålderspension samt beräkna hur
många som behöver flöda in i olika yrken och branscher.5
Inflödesbehov inom olika branschsektorer
Tabell 4 visar hur många personer i som behöver komma in i respektive branschsektor för att
ersätta de som går i pension fram till år 2023. Detta kallar vi för inflödesbehov. Tabellen visar
att merparten av inflödet behöver gå till de dominerande branschsektorerna utbildning,
industri samt vård och omsorg.
Tabellen visar också att medelåldern är högst inom branschsektorn jord, skog, fiske samt
inom bank, finans och försäkring. En närmare granskning av statistiken visar dessutom att en
betydande andel inom branschsektorn jord, skog och fiske är över 65 år. Det behöver
nödvändigtvis inte betyda att inflödesbehovet är akut. Det kan betyda att man är verksam
länge inom till exempel jordbruk. Det kan hänga samman med att man kommer in i branschen
(till exempel genom att överta en gård från föräldrar) från en från annan branschsektor sent i
arbetslivet.6
5
6
I bilaga X redogörs för hur prognoserna gjorts.
Ett vidare resonemang återfinns i den regionala analysen (Jakobsson, 2012). Se även bilaga 11 i denna prognos.
10
Tabell 4. Antal och medelålder inom 14 branschsektorer år 2008, samt beräkning av
inflödesbehov för respektive yrkesgrupp fram till år 2023.
Medelålder
Totalt antal
sysselsatta
Inflödesbehov*
Industri
42
4 853
1 595 (33 %)
Sjukvård, sociala tjänster
44
2 170
888 (41 %)
Utbildning inkl. förskola
47
1 574
760 (48 %)
Handel
39
1 945
541 (28 %)
Företagstjänster FoU
46
1 178
519 (44 %)
Transport
44
1 173
457 (39 %)
Okänd
45
941
451 (48 %)
Jord, skog, fiske
50
789
439 (56 %)
Bygg
41
1 052
324 (31 %)
Rekreation, personliga
tjänster
48
610
316 (52 %)
Offentlig förvaltning,
försvar m.m.
49
410
224 (55 %)
Hotell och restaurang
35
413
95 (23 %)
Bank, finans, försäkring
50
67
41 (61 %)
Post och tele
44
76
36 (47 %)
Totalt
44
17 251
6 686 (39 %)
Branschsektor
Källa: SCB/BeDa
* Antal som behöver komma in i branschsektorn för att uppnå samma volym som år 2008.
Inflödesbehovets andel (%) av sysselsättning inom branschsektorn år 2008 i parentes.
Tabell 5 visar, på samma sätt som tabell 1, hur många som behöver komma in i olika
yrkesgrupper för att uppnå samma nivå som år 2008. Samma resonemang och förbehåll gäller
naturligtvis inflödesbehov för yrkesgrupper som för inflödesbehov till branschsektorer. Det
vill säga att det mycket väl kan vara så att vissa yrkesgrupper kommer att försvinna över tid.
Det finns också vissa yrkesgrupper där sysselsatta kommer in sent i arbetslivet. Ett exempel
på det är politiskt arbete. Inom den kategorin är medelåldern bland den högsta om man jämför
med andra branscher. Detta betyder inte att siffrorna behöver vara särskilt alarmerande. Dock
finns det demokratiska och representativa skäl till att den höga medelåldern och bristen på
unga i denna yrkesgrupp kan ses som ett problem.
11
Tabell 5. Antal samt medelålder för män och kvinnor inom 25 yrkesgrupper i nod syd år 2008, samt
beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp till år 2023.
Yrkesgrupper
Service o omsorg
Kontor, brevbärare m.fl.
Processoperatörer
Transport- och maskinförare
Gruv, bygg och anläggning
Jord- och skogsbruk
Lärare
Arbete utan krav på
yrkesutbildning
Annat arbete m kortare
högskoleutbildning
Metallarbetare och
reparatörer
Tekniker o ingenjörer
Ledning stora företag och
myndigheter
Annat arbete med teoretisk
specialistkompetens
Ledning mindre företag och
myndigheter
Förskollärare
Sjuksköterskor m.
specialistkompetens
Sjukgymnast, tandhygienist
m.fl.
Sjuksköterskor
Civilingenjörer m.fl.
Läkare m.fl.
Annat hantverk och finmek.
Teoretisk
specialistkompetens inom
teknik och data
Politiskt arbete
Lant- och skogsmästare
Specialist inom jord- o.
skogsbruk
Antal
män
Antal
kvinnor
Medelålder
Inflödesbehov
fram till år
2023 *
Inflödesbehovets
andel (%) **
385
900
1 443
900
1 016
431
262
2 498
913
482
74
40
99
428
44
43
42
46
44
55
49
1 055
564
558
409
367
336
334
37
31
29
42
35
63
48
284
534
45
329
40
375
329
47
311
44
780
504
25
76
44
47
274
222
34
38
292
108
51
207
52
152
234
50
197
51
160
16
63
256
51
44
110
83
49
31
1
81
55
61
74
24
7
93
23
36
81
80
19
28
17
46
50
45
50
48
45
44
40
28
25
43
51
36
55
47
43
14
24
11
5
1
46
54
51
21
13
12
39
68
48
4
0
51
2
50
Källa: SCB/BeDa * Antal som behöver komma in fram till år 2023 för att uppnå samma volym som år 2008.
** Inflödesbehovets andel (%) av totala antalet i yrket, år 2008.
12
Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och
kompetensbehov
I det här kapitlet kompletteras statistiken med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har
genomförts med några av kommunernas största arbetsgivare samt med andra representanter
som alla har centrala befattningar för kompetensförsörjningen, till exempel personalchefer,
platschefer, verkställande direktörer, verksamhetschefer och näringslivschefer. Detta ger en
fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv.
Industrikommunerna
Den största branschsektorn i nod syd år 2008 var industrin som svarade för nästan 28 procent
av den totala sysselsättningen. Omfattningen av industrisysselsättningen i Laxå kommun
utmärker sig inte bara i noden som exceptionellt stor, utan även i hela länet. I kommunen står
industrin för över 45 procent av den totala sysselsättningen (tabell 6).
Tabell 6. Sysselsättningens fördelning på branschsektorer och kommuner i nod syd, år 2008.
Branschsektor
Laxå
Hallsberg
Askersund
nod syd
45,6%
11,8%
23,8%
11,2%
24,4%
15,6%
28,1%
12,6%
Handel
7,4%
13,9%
8,9%
11,3%
Utbildning inkl. förskola
6,5%
10,0%
9,3%
9,1%
Transport
1,9%
10,3%
3,5%
6,8%
Företagstjänster FoU
5,7%
7,2%
6,8%
6,8%
Bygg
3,7%
6,0%
7,9%
6,1%
Okänd
4,4%
6,0%
5,1%
5,5%
Jord, skog, fiske
3,7%
3,5%
7,2%
4,6%
Rekreation, personliga
tjänster
3,3%
3,2%
4,4%
3,5%
Hotell och restaurang
2,9%
1,5%
3,8%
2,4%
Offentlig förvaltning,
försvar m.m.
1,8%
2,5%
2,6%
2,4%
Post och tele
0,7%
0,4%
0,3%
0,4%
Bank, finans, försäkring
0,4%
0,4%
0,4%
0,4%
Industri
Sjukvård, sociala tjänster
Källa: SCB/BeDa
År 1990 var 6 982 personer sysselsatta inom industrin i nod syd. Under lågkonjunkturen de
första åren på 1990-talet7 minskade dock industrisysselsättningen kraftigt. Figur 5 visar att det
sker en återhämtning från år 1993 fram till slutet av 1990-talet. Men från år 1999 vänder dock
kurvan nedåt igen och når den lägsta nivån vid år 2005. Då är sysselsättningen är nere på
4 618 individer. Efter 2005 ser vi åter en svag återhämtning fram till mätperiodens slut.
Uppåtgången för sysselsättningen avtar dock då ännu en gång när den ny lågkonjunktur inleds
2008 (Lundequist, 2008).
7
I Örebro läns kompetenskarta (Lundequist, 2011) och i rapporten Utmaningar och möjligheter för framtidens kompetensförsörjning ur ett
regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012) beskrivs konjunkturnedgångens (”90-talskrisen”) effekter för hela länet.
13
Figur 5. Sysselsättningsförändring inom industri samt sjukvård/omsorg i nod syd,
år 1990-2008 (Index 1990 = 100).
110
Industri
105
Sjukvård, sociala tj
100
Total sys
95
90
85
80
75
70
65
60
år 1990
år 1993
år 1996
år 1999
år 2002
år 2005
år 2008
Källa: SCB/Beda
Tillbakagången för industrisysselsättningen är ett tydligt mönster under 1990- och 2000-talet.
Vi ser dock samtidigt att sysselsättningen förändras relativt drastiskt under mätperioden.
Konjunkturkänsligheten inom industrin gör naturligtvis att en prognos av kompetensbehoven
på längre sikt är blir svår att göra. En annan faktor som gör prognosen osäker är den
tilltagande växling som sker från fast anställd personal till bemanningsföretag. Under 2000talet kan man se en tydlig tillväxt av bemanningsföretag. Att mäta omfattningen av denna
förändring är komplicerat i en lokal analys då bemanningsföretagen ofta är lokaliserade till
andra orter i landet. Om man på länsnivå tittar på de sysselsattas utbildningsbakgrund bland
de som finns inom bemanningsföretagen, visar det sig att cirka en fjärdedel av tillbakagången
inom industrin kan förklaras med att sysselsättningen växlats över till bemanningsföretag
(Jakobsson, 2012).
En annan delförklaring till sysselsättningsminskningen bottnar i ökad global konkurrens samt
produktionsrationaliseringar hos industriföretagen. Företagens allt mer specialiserade och
trimmade produktion har generellt sett lett till ett minskat personalbehov, vilket
nödvändigtvis inte behöver hänga samman med produktionsminskning. Ofta leder istället
rationaliseringarna till en produktionsmässig ökning. Samtidigt som personalvolymerna
minskar har den allt mer rationaliserade och mer kunskapsdrivna produktionen lett till att
många företag inom industrin har svårt att få tag i rätt kompetens.
Tittar vi på de sysselsattas utbildning kan vi se att det sker en kontinuerlig ökning av
utbildningsnivån under 1990- och 2000-talet. Mellan år 1990-2008 ökade andelen
högutbildade inom industrin med sex procentenheter. Även andelen med gymnasieutbildning
ökade med cirka 15 procentenheter. Den största förändringen sker bland de lågutbildade där
andelen sjönk med cirka 20 procentenheter under samma period (figur 6). Det betyder att
möjligheterna att få jobb inom industrin med endast grundskolebehörighet drastiskt minskat
över tid.
14
Figur 6. Utbildningsnivå inom industrin i nod syd, år 1990 samt 2008.
70%
1990
60%
2008
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Låg
Medel
Hög
Källa: SCB/BeDa
Kompetensförsörjning och samverkan med utbildningsanordnare
Det ökande behovet av kunskapskapital inom industrin leder till en, mer eller mindre,
paradoxal situation. Samtidigt som sysselsättningen minskar har företagen svårt att hitta den
kompetens de behöver. Flera av företrädarna inom industribranschen i nod syd säger i
intervjuerna att det är svårt att hitta rätt kompetens när man behöver rekrytera ny personal,
särskilt vid rekryteringar till befattningar som kräver specialkunskaper. Då handlar det främst
om att de vill ha högskoleutbildad personal. För företagen i nod syd är geografin en del av
denna problematik:
Jag ser att det här med spetskompetensen, civilingenjörer och den typen, är
svårt för oss att attrahera. Vi har ett skapligt krig om kompetens med Örebro
[företag i Örebro]. Dagens ungdomar vill inte bo i här, de bosätter sig i
Örebro.
Rekrytering av specialistkompetens sker ofta nationellt, och ibland även internationellt. För
att denna rekrytering ska vara möjlig är goda förutsättningar för pendling ofta en avgörande
faktor då personer med sådana befattningar, i stor utsträckning, väljer att pendla8. När man
rekryterar personal till befattningar som kräver utbildning på gymnasienivå sker den
rekryteringen främst lokalt. För att säkra kompetensförsörjningen och kvaliteten understryker
de intervjuade att samverkan med utbildningssidan är avgörande. Flera menar att man har ett
gott samarbete med den lokala gymnasieskolan, men att man gärna ser att samarbetet
utvecklas och fördjupas. Konkreta förslag för, och reflektioner kring-, samverkan som de
intervjuade tar upp är till exempel:
Vad kan vi hjälpa skolan med så att de får fler elever? Vad kan skolan göra för
att hjälpa oss att förbättra studiebesök et cetera?
Varför ska alla elever ut på praktik samtidigt? Om man sprider ut det jämnare
över terminen har företagen bättre möjlighet att hantera detta.
8
Pendling kommer att tas upp i del 3.
15
De intervjuade uttrycker flera synpunkter och förväntningar på gymnasieskolan och
vuxenutbildningen för den lokala kompetensförsörjningen. Samtidigt pekar ett par av de
intervjuade på att samverkan måste vara ett ömsesidigt ansvar.
Rektorn och personalen på Alléskolan är väldigt engagerade och positiva till
företagssamverkan. Sedan är det upp till oss att hjälpa till och närvara i så hög
utsträckning som möjligt. Det är en resursfråga från vår sida.
I något fall är man även kritiskt självreflekterande när det gäller den egna rollen.
Det är lätt att sitta och ha krav på skolan och alla andra som ska göra saker
och ting, men så fort det kommer till att man till exempel ska ställa upp med
praktikplats så tittar alla ner i bordet. Det håller inte. Vi måste göra det här
tillsammans.
En, i flera fall, återkommande kritik mot såväl grundskolan som gymnasieskolan och
vuxenutbildningen handlar om att flera intervjuade upplever en generell låg kunskap gällande
den lokala arbetsmarknaden samt om arbetet inom industrin. efterlyser därför ett ökat intresse
för dessa frågor och en systematisk kontakt, främst med studie- och yrkesvägledare.
Vi ser aldrig några syokonsulenter ute på arbetsplatserna. Jag begriper inte
hur man ska kunna vägleda ungdomar när man själv inte vet hur det ser på en
arbetsplats.
En av de intervjuade berättar att de haft utbildningsdagar för just studie- och yrkesvägledare.
Detta ledde till en ökad förståelse för kompetensbehoven samt för arbetet och
karriärmöjligheterna inom industrin. Dock saknas en systematik för denna typ av
kunskapsutbyte.
En intervjuad företrädare instämmer i denna bild av skolans kunskapsbrist vad gäller
arbetsmarknaden. Personen anser att kunskaperna om industrin och arbetsmarknaden i sin
helhet behöver öka generellt hos lärarna inom grund- och gymnasieskolan och inte bara hos
studie- och yrkesvägledare.
Något måste göras åt skolans eftersläpning på detta område. De ligger ständigt efter
när det gäller denna kunskap. Man behöver känna till hur industrierna ser ut, hur de
tänker och vad de säger om kunskapsbehoven. Av någon anledning har skolan en
oförmåga att hantera det.
En annan företrädare för en av kommunerna i nod syd menar att skolan har en viktig uppgift i
att skapa en efterfrågan på utbildningar som matchar den lokala arbetsmarknaden. Därför är
kunskapen om bland annat industribranschen en viktig pusselbit.
Om man kan få det här med industrin synlig för eleverna och dess betydelse för
lokal arbetsmarknad. Att man sannolikt kan få jobb där efter studierna, så
skapar det motivation. Man måste se till att skapa ett begär efter utbildning mot
de sektorer där det faktiskt finns jobb.
Flera av de intervjuade berättar att man är orolig för vad man upplever som ett minskat
intresse bland ungdomar att söka sig till industrin. Förklaringarna till detta anser man bland
annat bero på skolans bristfälliga kunskaper om industrin. Men även att det skapas en bild, i
16
andra sammanhang i samhället, av industriarbetet som inte överensstämmer med hur det ser
ut inom branschen idag.
Ungdomarnas föräldrar har ju vuxit upp när verkstäderna var oljiga och
smutstiga, och det stämmer inte överens med dagens verkstad. Dagens verkstad
är tyst och ren och det är ett nöje att få jobba där. Bilden kan förändras genom
att man bjuder in ungdomar att titta på sådana anläggningar som finns idag.
Då kan de se, värdera och inse att det är jättefint. Då kan vi visa att det idag
inte ser ut som det gjorde förr.
Denna problematik har även förts fram i fler intervjuer med företrädare för industrin i andra
delar av länet. En djupare studie av ungdomarnas, lärarnas och studie- yrkesvägledares bild
av industrin kan inte göras i denna prognos, men det skulle självklart vara intressant och
viktigt för ett fortsatt arbete med kompetensförsörjning i länet.
Perspektiv på utbildningarnas innehåll
De intervjuade anser överlag att industriinriktade utbildningar på gymnasienivå i stort sett ger
en bra grund. Men eftersom produktionen idag är så pass specialiserad räknar man oftast med
att en internutbildning behöver ske för de som kommer in i verksamheten direkt efter skolan.
Nej, de kan inte sätta igång och jobba direkt. Det finns inte på kartan. Det tar
tid att lära upp folk här. Det är viktigt att de har den tekniska grunden att stå
på för att kunna ta till sig det vi ’klär dem med’ sen.
Citatet är, i varierande utsträckning, kännetecknande för alla de intervjuades perspektiv på
innehållet och den kunskap som nya medarbetare har med sig från den gymnasiala
utbildningen. Något som två av de intervjuade saknar är att eleverna får en större kännedom
om de lokala produktionsförutsättningarna och teknikerna i mindre industriföretag. En av
personerna menar att man kan åstadkomma detta genom ett ökat inslag av praktik och
studiebesök i utbildningen, från grundskolan till gymnasiet, där också lärandet systematiseras
på ett genomgripande sätt.
Man kunde önska att de [eleverna] hade mer kännedom om de lokala företagen
genom att man ges mer praktik under skoltid. Man ska inte bara åka och
besöka Atlas Copco och Volvo, utan även deras underleverantörer. Där kan du
se att om du läser till exempel robotteknik, eller till CNC-operatör, så handlar
det inte bara om att pressa plåt. Du måste tänka till och det krävs en grund vad
gäller materialkunskap och mätteknik. Det är ganska komplext.
I intervjuerna riktas det också viss kritik mot vad man ibland upplever som en brist på
flexibilitet och lokal anpassning inom vuxenutbildningen.
Om vi till exempel behöver en utbildning, varför kan inte Arbetsförmedlingen se
till att fixa en sådan utifrån våra behov? Där tycker jag att man kan vara lite
mer flexibel. De förhandlar fram utbildningar där de inte ens har moderna
maskiner. Det är ju skrämmande. I Örebro har de så gamla maskiner i
utbildningen så när de kommer ut i verkligheten så klara de sig inte. Vi har ju
helt andra maskiner.
17
Jämställdhet och etnisk mångfald inom industrin
Inom industrisektorn är dominansen av manliga sysselsatta stark. Kvinnorna utgör cirka 25
procent av de sysselsatta. Denna könsmässiga segregation är inte unik för nod syd. Samma
mönster återkommer även generellt i länet9.
Tittar vi på kvinnornas andel av sysselsättningen inom industrin över tid kan vi konstatera att
det inte har hänt särskilt mycket sedan början på 1990-talet. Figur 7 visar en stabil dominans
av män, där andelen ligger mellan 72 och 76 procent, under hela tidsperioden.
Figur 7. Andel män och kvinnor inom industrin i nod syd, år 1990-2008.
(%)
Män
90
Kvinnor
80
70
60
50
40
30
20
10
0
År 1990
År 1993
År 1996
År 1999
År 2002
År 2005
År 2008
Källa: SCB/BeDa
På utbildningssidan är dominansen av män med industriorienterad utbildningsbakgrund ännu
mer påtaglig i statistiken. Sett till nattbefolkningen i nod syd med utbildningsbakgrund mot
teknik/industri är representationen av kvinnor i snitt endast cirka nio procent. Siffran gäller
för de som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning med inriktning mot teknik/industri.
Tabell 7 visar en könsmässig snedvridning på såväl vanliga teknik-/industriutbildningar på
gymnasienivå som på eftergymnasial nivå. Den minst representerade utbildningsinriktningen,
Ingenjör och civilingenjör mot kemi m.m., är den mest jämt fördelade (43,5 procent kvinnor).
9
I hela länet utgjorde kvinnor inom industrin cirka 24 procent.
18
Tabell 7. Fördelning av män och kvinnor i nod syd med gymnasial och eftergymnasial utbildning mot
industri/ teknik. Nattbefolkningen (16-64 år), år 2008.
Utbildningsinriktning mot teknik/industri
Män
Kvinnor
Andel kvinnor
Tekniskt gymnasium
656
58
8,10%
El data (gymnasial)
637
32
4,80%
Fordonsutbildning (gymnasial)
588
20
3,30%
Ingenjör och civiling.utb. mot väg vatten m.m.
37
7
15,90%
Ingenjör och civiling.utb. mot maskin, fordon m.m.
119
10
7,80%
Ingenjör och civiling.utb. mot el,data m.m.
129
13
9,20%
Ingenjör och civiling.utb. mot kemi m.m.
13
10
43,50%
Ingenjör och civiling.utb. okänd inriktning
76
12
13,60%
Källa: SCB/BeDa
Av de sysselsatta inom industrin år 2008, var cirka en fjärdedel kvinnor. Tabell 7 visar också
att sysselsättningen för kvinnor procentuellt sett har minskat mer än för män mellan åren
1990-2008.
Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är den könssegregerade arbetsmarknaden
problematisk då föreställningar om manligt och kvinnligt arbete utgör hinder vid
rekryteringar. Könsstereotypa föreställningar om vad män och kvinnor jobbar med, eller bör
jobba med, tenderar att låsa in stora delar av arbetskraften till vissa yrken. För företagare som
söker kvalificerad personal vid nyanställningar begränsas möjligheten att finna rätt personer
om han eller hon inte kan göra urval ur hela arbetskraften.
Att kvinnor är underrepresenterade inom industrin anser en av de intervjuade bero på
fördomar som gör att kvinnor inte söker sig till utbildningar som leder till industrijobb.
Personen menar att bilden av att ett industrijobb ses som manligt, tungt och smutsigt är något
som motar bort kvinnor. Han, menar att det är viktigt att förändra denna bild och rikta insatser
specifikt mot kvinnor som formar en annan bild av industriarbetet. Bland annat nämner han
teknikläger för tjejer på grundskolan och gymnasiet som en konkret insats. En annan person
menar att det över huvud taget är viktigt att visa upp att det finns kvinnor inom industrin:
Vi har varit ute mycket på skolor. Vi är med på mässor och vi är inne i
universitetsvärlden. Då är det i första hand kvinnor vi har med oss för att man
ska se att det finns kvinnor i den här branschen. Kvinnor gör också karriär. Det
finns tjejer i projektledning, inom teknik och design, chefer och allt möjligt.
I intervjuerna framkommer det också en självreflekterande kritisk syn på attityder som finns
mot kvinnor och som man menar ibland präglar den egna branschen. Inom företagen är ofta
män och kvinnor uppdelade. Ofta finns kvinnorna inom administration och inom HRavdelningar. Representationen av kvinnor på produktionssidan är ofta låg.
Jag tror att det handlar om förutfattade meningar. Man ser inte vad kvinnor
ska göra i en verkstad.
De intervjuade representanterna inom industrin vill att fler kvinnor söker sig till branschen.
De anser att en ökad blandning av män och kvinnor skapar positivare arbetsgrupper. Det
handlar om att få in andra attityder i arbetsgrupperna eller som en av de intervjuade uttrycker,
behovet av att skapa större blandning i arbetsgrupperna:
19
Det behöver nödvändigtvis inte vara kvinnor. Det handlar om hur vi kulturellt
beter oss. Det är andra beteenden och genus som det handlar om. I
rekryteringen idag pratar man oerhört mycket om det som man säger är social
kompetens. Man fokuserar mycket mer beteende och samarbetsförmåga och då
krävs det en blandning – att man har olika sätt att se saker på.
Resonemangen om kvinnors representation i industrin återspeglas även i de intervjuades
resonemang kring utlandsfödda inom industrin. För utlandsfödda är industrin den vanligaste
branschsektorn för förvärvsarbete. De utlandsfödda i nod syd utgör nio procent av de
sysselsatta inom industrin (tre procent som är födda i andra nordiska länder samt sex procent
som är födda i länder utanför Norden). Majoriteten av de intervjuade uttrycker en vilja att öka
andelen utlandsfödda. De ser flera fördelar med en ökad mångfald i arbetsgrupperna även ur
en etnisk/kulturell aspekt.
Flera av de intervjuade pratar om trösklar som de menar gör det svårt att anställa
utlandsfödda. Framför allt handlar det om bristande kunskaper i svenska språket. Inom bland
annat processindustrin menar man att det finns säkerhetsaspekter som gör att man måste ha
god förståelse för- och kunna tala svenska. Alla de intervjuade anser dock inte att språk är ett
hinder för rekrytering av utlandsfödda.
Om man tittar på våra invandrare så är de verkligen invandrare för de kan i
princip inte svenska. En av dem pratar svenska, de övriga pratar engelska eller
ungerska via Google-translate. Det fungerar alldeles utmärkt. De är
yrkesskickliga, de kan läsa en ritning, de vet vad de ska göra och är stolta över
vad de gör. Språk och härkomst har ingen betydelse.
Flera av de intervjuade personerna arbetar på ett företag som ingår i internationella koncerner
och där man har en produktion som är inriktad på internationell export till stora delar av
världen. Detta gör att flera av de intervjuade säger att man ser en vinst i anställda har en
annan kulturell och språklig bakgrund än svensk.
I figur 8 kan man se att gruppen ”födda i övriga länder” är den enda grupp av sysselsatta
inom industrin som ökat sedan år 1990. Dock är det viktigt att understryka att ökningen sker
från en låg nivå. Den ökning som sker mellan 1996 och 1999, är visserligen en fördubbling
men representerar i absoluta siffror en ökning från 182 till 467 sysselsatta.
En drastisk minskning av utomnordiskt födda sysselsatta sker sedan mellan år 1999-2002.
Vid mätperiodens slut, år 2008, hade gruppen ökat med 30 sysselsatta jämfört med år 1990.
Den grupp som minskat mest är de sysselsatta som är födda i andra nordiska länder. Detta
hänger delvis samman med att en stor andel inom denna grupp har lämnat arbetsmarknaden
på grund av ålderspension.
20
Figur 8. Storleksförändringar för olika grupper, sysselsatta inom branschsektorn industri,
år 1990-2008, Index 1990=100.
180
Födda i Sverige
160
Födda i Norden
140
Födda i Övriga länder
Män
120
Kvinnor
100
80
60
40
20
0
år 1990
år 1993
År 1996
År 1999
År 2002
År 2005
År 2008
Källa: SCB/BeDa
Vård, omsorg och skola
Sammanlagt var 3 744 personer sysselsatta inom vård, omsorg och skola i nod syd år 2008.
Om vi räknar med en pensionsålder vid 65 år kommer drygt 44 procent, 1 648 sysselsatta,
inom dessa branschsektorer att ha lämnat arbetsmarknaden år 2023. I tabell 4 (s.14) framgår
det att 44 procent av arbetskraften inom vård och omsorg, år 2008, kommer att behöva
ersättas fram till år 2023 för att uppnå samma volym. Framför allt är det vårdbiträden och
undersköterskor som kommer behöva ersättas.
Intervjuerna har inte explicit omfattat företrädare för vård och omsorgsbranscherna. Däremot
har andra företrädare för kommunerna, som har mer övergripande ansvar för
näringslivskontakter och personalfrågor, i ett par fall kommit in på
kompetensförsörjningsfrågan inom vård/omsorg och skola. I de fall som de intervjuade pratat
om vård/omsorg och skolan har de framför allt tagit upp framtida rekryteringsbehov till den
kommunala omsorgen och äldrevården samt behov av samverkan kring lärarutbildningen för
att kvalitetsutveckla verksamheterna i grundskolan.
Representanter i samtliga kommuner berättar i intervjuerna att de ser stora rekryteringsbehov
till omsorgen inom en snar framtid. Den samlade bilden är att det finns en relativt stor
medvetenhet och god kunskap hos kommunföreträdarna om de utmaningar som den stigande
åldern hos nattbefolkningen, samt även hos dagbefolkningen, i den egna kommunen innebär
för, framför allt, vård- och omsorg.
Vi är en kommun som har en ganska hög medelålder. Vi ser att nästan 30
procent av våra medarbetare idag går i pension inom en tioårsperiod. Det
största rekryteringsbehovet vi kommer ha framöver är inom kategorin
undersköterskor.
21
Tabell 8 visar bland annat att det är undersköterskor och vårdbiträden där det volymmässigt
största behovet finns i kommunerna. I rekryteringen av personal till omsorgen finns
ytterligare en utmaning som en av de intervjuade pekar på:
Vi har två problem. Man har fattat ett principbeslut om att man ska höja
kompetensnivån så att vi bara har undersköterskor. Först ska vi alltså fylla på
kompetens så att vi växlar om till undersköterskor [kompetensutveckling för
vårdbiträden till undersköterskor] och sedan ska vi samtidigt fylla på för alla
pensionsavgångar i omsorgen. Där ser vi en ekvation som inte går ihop.
Tabell 8. Inflödesbehov fram till år 2023 för olika yrkesgrupper inom
skola och omsorg i nod syd*.
Yrkesgrupp
Laxå
Hallsberg
Askersund
Nod syd
Grundskollärare
17 (43 %)
80 (48 %)
53 (46 %)
150 (47 %)
Barnskötare
28 (46 %)
79 (37 %)
47 (41 %)
154 (40 %)
Undersköterskor
40 (27 %)
107 (33 %)
90 (36 %)
237 (33 %)
Vårdbiträden
53 (45 %)
117 (38 %)
126 (47 %)
296 (43 %)
Förskollärare
14 (40 %)
40 (29 %)
29 (29 %)
83 (31 %)
Källa: SCB/BeDa
* Antal som behöver komma in i yrket för att uppnå samma volym som år 2008.
Inflödesbehovets andel (%) av sysselsättning inom yrket år 2008 i parentes.
Flera representanter för kommunerna i övriga länet tar också upp den dubbla utmaningen när
det gäller omsorgen, som citatet ovan illustrerar. En annan dubbel utmaning gäller även
förskolan där flera kommuner är inne i en uppväxling av kompetensnivå, från barnskötare till
förskollärare. Tabell 8 visar att det är betydligt fler barnskötare än förskollärare som behöver
ersättas. Här kan vi dock förvänta oss att, liksom inflödesbehovet av vårdbiträden till största
del handlar om inflödesbehov av undersköterskor, handlar inflödesbehovet av barnskötare till
stor del om ett inflödesbehov av förskollärare.
En uppväxling från barnskötare till förskollärare betyder att andelen högskoleutbildade
kommer att behöva öka i kommunerna. Kommunerna, som har det dominerande
huvudmannaskapet för förskola och skola, ser detta som en kvalitetsförstärkning av
verksamheterna. Dock är man i flera fall kritisk till såväl innehållet i lärarutbildningen som
till samverkan mellan lärarutbildningen och skolan.
De borde ha mer kontakt med oss här ute i verkligheten. Att de tänker mer på
vad vi på arbetsmarknaden faktiskt efterfrågar. Där tycker jag att universitetet
kunde vara bättre att samarbeta med oss. När det gäller lärarutbildningen
tycker jag att sådant som till exempel läs- och skrivinlärning varit katastrofalt
dåligt. Även bland nyexaminerade lärare som har läst och ska undervisa i
samhällskunskap har jag sett brister. De vet till exempel inte hur en kommunal
verksamhet styrs. De vet inte skillnaden på tjänstemän och förtroendevaldas
roller.
Flera av de kommunala företrädarna uttrycker även en viss oro för vuxenutbildningen, men
lyfter samtidigt fram Cityakademin och BRO, som man tror kommer att utvecklas till en
viktig arena för kompetensutvecklingen i hela länet.
22
Man hade ett flyt då det här kunskapslyftet kom in i bilden, men det har ju mer
eller mindre försvunnit med tiden. Vi har i och för sig ett lärcentrum några
timmar i veckan, men det är ju mer gymnasieungdomar som använder det för
distansläsning. […] Jag tror på det här som händer med Cityakademin och
BRO, att det kommer att bli någonting som blir bra för hela regionen. Det
samarbetet tror jag vi är beroende av i framtiden om vi ska klara allt det här.
Jag tycker att ansatsen med BRO är viktig. Istället för att var och en av
kommunerna försöker själva efter bästa förmåga är det bättre att gå samman
och ta ett regionalt perspektiv.
Även när det gäller vuxenutbildningen riktas det en del kritik mot lärarutbildningen där man
också upplever en bristande samverkan med utbildningsanordnare inom lärarutbildning.
Nu ska jag vara riktigt ärlig. Jag tycker att det varit ett jätteproblem att till
exempel påverka lärarutbildning kring yrkesgymnasiet. I den inriktningen
måste det ingå en typ av kompetens som grundar sig på en noggrann och
aktuell bild av samhället. Sedan finns det en massa önskemål som gäller rent
metodologiska frågor som jag inte tycker har fått något genomslag. Jag tycker
att universitetet befinner sig i en akademisk bubbla och lever sitt eget liv. Det
vet jag att jag inte är ensam om att tycka. Jag är väldigt kritisk eftersom
lärarutbildningen är oerhört viktig.
Mångfald inom vård, omsorg och skola
De intervjuade har inte tagit upp snedfördelningen mellan män och kvinnor inom vård och
omsorg samt skola som ett explicit problem. Tabell 9 visar dock att såväl sjukvård/omsorg
som skola är tydligt könssegregerade branschsektorer. Över 90 procent av de sysselsatta inom
vanliga i yrkesgrupper inom sjukvård/omsorg och inom skola är kvinnor. Inom skolan är det
framför allt förskolan som uppvisar en kraftig könsmässig obalans. I yrkesgrupperna
barnskötare och förskollärare utgör kvinnorna 94 procent.
Inom sjukvård/omsorg ligger de utlandsföddas representation högre än genomsnittet för
andelen utlandsfödda i övriga näringslivet. Det är framför allt i yrkesgrupperna vårdbiträden
och undersköterskor som vi finner utlandsfödda. Däremot är representationen av utlandsfödda
inom skolan jämförelsevis låg. Lägst representation finns bland gruppen barnskötare där
knappt två procent är utlandsfödda.
23
Tabell 9. Sysselsatta inom sjukvård/omsorg samt inom skolan, fördelade på kön och
födelseland/region, nod syd, år 2008.
Branschsektor/
yrkesgrupp
Män
Kvinnor
Svenskfödda
Födda i annat
nordiskt land
Födda utanför
Norden
23,4%
76,6%
94,5%
1,8%
3,6%
Sjukvård, sociala
tjänster
8,5%
91,5%
91,4%
2,6%
6,0%
Grundskollärare
26,9%
73,1%
95,3%
1,2%
3,4%
5,9%
94,1%
96,4%
1,8%
1,8%
2,80%
97,2%
93,4%
2,6%
4,0%
Vårdbiträden
8,8%
91,2%
90,5%
2,3%
7,2%
Förskollärare
5,9%
94,1%
94,1%
2,6%
3,3%
Utbildning inkl.
förskola
Barnskötare
Undersköterskor
Källa: SCB/BeDa
Branschsektorerna logistik och handel
För branschsektorn logistik har ett antal delbranscher inom transport och
partihandel/lagerhållning aggregerats, se tabell 10. Totalt var 2 292 personer sysselsatta inom
logistik i nod syd, år 2008. Det motsvarar cirka 17 procent av länets totala sysselsättning
inom logistikbranschen. Sett till hela näringslivets sysselsättning är det cirka 11 procent.
På kommunnivån finns drygt 59 procent av länets sysselsättning inom logistik i Örebro
kommun. Örebro kommun har därmed en tydligt dominerande position i länet. Hallsbergs
kommun har dock också har en framskjuten position i jämförelse inom länet. År 2008
återfanns cirka 14 procent av sysselsättningen inom logistik i Hallsbergs kommun. Om man
bortser från Örebro kommun och jämför nod syd med övriga länet finns drygt 70 procent av
sysselsättningen inom logistik i nod syd.
Tabell 10. Sysselsatta män och kvinnor inom branschsektorn logistik i nod syd, år 2008.
Logistikbranscher
Partihandel
Järnväg_persontrafik
Järnväg_gods
Taxiverksamhet
Linjebuss
Annan_landtrsp_passagerare
Vägtransport_gods
Post_bud_tidningsdistribution
Övrigt inom logistik
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
777
120
376
49
34
18
247
31
35
1 687
302
82
128
13
6
5
24
32
13
605
1 079
202
504
62
40
23
271
63
48
2 292
Källa: SCB/BeDa
Logistiksektorn är precis som industrin en manligt dominerad branschsektor. Kvinnorna utgör
cirka 26 procent av de sysselsatta. Den jämnaste könfördelningen finns inom delbranscherna
järnväg/persontrafik (40,6 procent kvinnor) och inom post, bud och tidningsdistribution (50,8
procent kvinnor).
24
En betydligt yngre åldersstruktur skiljer logistikbranschen från det övriga näringslivet. Figur
9 visar att en betydligt mindre andel av sysselsättningen finns i de äldsta åldrarna och att
sysselsättningen är mer jämnt sprid i de produktiva åldrarna i jämförelse med det övriga
näringslivet.
Figur 9. Åldersfördelning bland sysselsatta inom industri och övrigt näringsliv
i nod syd, år 2008.
25,00%
Logistik
Övrigt_näringsliv
20,00%
15,00%
10,00%
5,00%
0,00%
16‐19 20‐24 25‐29 30‐34 35‐39 40‐44 45‐49 50‐54 55‐64
65+
Källa: SCB/BeDa
Åldersstrukturen skiljer sig åt inom olika delbranscher inom logistik. I tabell 11 har
partihandeln och branscher inom järnväg brutits ut för att kunna se en prognos för framtidens
inflödesbehov av arbetskraft. Tabellen visar att järnväg och övrig logistik har en betydligt
högre medelålder samt att inflödesbehovet, andelsmässigt, är betydligt större i dessa
delbranscher än inom partihandeln.
Tabell 11. Medelålder och inflödesbehov fram till år 2023 för delbranscher
inom logistik i nod syd.
Medelålder
Inflödesbehov fram Inflödesbehov fram till
till år 2023, antal
år 2023, andelar (%)
Partihandel
38 år
205
19,4
Järnväg
43 år
228
32,3
Övrig logistik
45 år
217
40,9
Källa: SCB/BeDa
Vad gäller den generella utbildningsnivån bland sysselsatta inom logistik, ligger
tyngdpunkten på medelnivå, det vill säga gymnasieutbildning. I figur 10 kan vi se att
logistiknäringarna har en längre andel högutbildade i jämförelse med övrigt näringsliv.
Andelen lågutbildade är också längre i jämförelse med övrigt näringsliv.
25
Figur 10. Utbildningsnivå för sysselsatta inom logistik och handel i nod syd, år 2008.
70%
Logistik
60%
Handel
Övrigt_näringsliv
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Låg
Medel
Hög
Källa: SCB/BeDa
Utifrån intervjuerna med företrädarna för logiskbranscherna är de flesta nöjda med den
samverkan som finns med kommunerna och utbildningssidan. Dock ser man gärna att
samverkan stärks. Man uttrycker också förhoppningar om stärkta satsningar på utbildningar
med tydlig inriktning på logistik i länet, såväl på gymnasial som på eftergymnasial nivå.
Det som Örebroregionen gör, inom logistikregionen, är jätteviktigt. Får vi
attraktiva utbildningar, vilket jag hoppas att vi får på både universitets- och
gymnasienivå, vore det mycket bra. Vi är verkligen med på tåget på
utbildningssidan med samarbete både med universitetet och gymnasiet. Det
tycker jag känns väldigt spännande.
Det finns ingen grundläggande logistikutbildning idag. Det vore bra för alla
personalkategorier, ekonomer, hr-personal med flera för att förstå hela flödet
och sin egen del i detta. Det är väl det som är önskvärt, att få en allmän
utbildning.
Handeln är den tredje största branschsektorn i nod syd. Vi kan se en relativt ung ålderstruktur
hos de sysselsatta inom handel, vilket bland annat handlar om låg trösklar för ungdomar att
komma in i branschsektorn (se figur 3 s.11). Detta bekräftas av en av de intervjuade som
menar att de formella kunskapskraven och krav på erfarenhet är tämligen låga inom handeln.
En vanlig väg in är via praktik och sommarjobb. Man ser gärna att man har någon form av
gymnasieutbildning och datorvana. Det framgår i figur 10 som visar att tyngdpunkten tydligt
ligger på gymnasienivå för sysselsatta inom handeln. Andelen lågutbildade ligger ungefär på
samma nivå som för det övriga näringslivet. Däremot är andelen högutbildade inom handeln
tydligt mindre än för så väl logistik som för övrigt näringsliv.
Personliga egenskaper har ofta en avgörande betydelse för huruvida man är lämpad för
butiksarbete inom handeln. Egenskaper som man önskar hos personalen man anställer är att
de har lätt att samarbeta då man ingår i ett arbetslag samt har en god serviceförmåga för att
kunna bemöta kunder på bra sätt. En företrädare för butiksnäringen i nod syd säger:
26
Ofta börjar man som sommarjobbare. Sedan är det en fråga om hur väl man
passar in i jobbet och i vårt arbetslag.
När det gäller könsfördelningen inom handeln är det totalt sett fler män än kvinnor som är
sysselsatta. Detta varierar dock stort mellan olika näringsgrenar inom branschsektorn. Inom
till exempel butikshandel med inriktning mot livsmedel är det kvinnorna som dominerar. Här
skulle man gärna vilja se en jämnare blandning, menar en av de intervjuade:
Vi försöker ta in de killar som frågar om sommarjobb och praktik […] det är ju
lätt att det blir mycket ”snack” när det bara är tjejer. Det blir ett annat klimat
om det kommer in fler killar. Det är alltid bra om det är mer jämlikt.
27
Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen
utifrån utmaningarna och möjligheterna i nod syd
Det här kapitlet kommer fem utmaningar för den lokala kompetensförsörjningen i nod syd att
presenteras och diskuteras:
(1) Den åldrande befolkningen
(2) Befolkning som står utanför arbetsmarknaden
(3) Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden
(4) Utbildning och matchning samt
(5) Pendling.
1. Den åldrande befolkningen
Den första huvudsakliga utmaningen för kommunerna i nod syd är att befolkningen består av
för få unga i förhållande till gamla. Den skeva ålderstrukturen är, och kommer under lång tid
framöver, vara en tuff utmaning och där många insatser krävs för att bemöta problematiken.
Tabell 12 visar flera intressanta, och delvis problematiska, karakteristika vad gäller
befolkningens åldersstruktur. Bland annat ser vi att den yngsta åldersgruppen är
andelsmässigt mindre i samtliga kommuner i jämförelse med länet och riket. Gruppen 16-19
år ligger ungefär på samma nivå som länet och riket. Dock vet vi att en stor andel av
ungdomarna i dessa åldrar tenderar att flytta från mindre orter till större städer. Vi kan se att
förhållandet mellan den yngre gruppen i produktiva åldrar (20-44) andelsmässigt är mindre i
nod syd än för motsvarande grupp för länet och riket. Den äldre gruppen i produktiva åldrar
(45-65) är däremot andelsmässigt större i motsvarande i länet och i riket. Det betyder att nod
syd kommer att ha en större andel som lämnar arbetsmarknaden på grund av ålderspension
under en 10- till 20-års-period. Tittar vi på de som har fyllt 65 år och troligen lämnat
arbetsmarknaden finner vi att de utgör en betydligt större andel i nod syd än motsvarande i
länet och i riket. Slutligen kan vi se att gruppen ”äldre-äldre” (85 år och äldre) är större i nod
syd än gruppen äldre-äldre i länet och i riket.
En av de största utmaningarna som den förändrade ålderstrukturen kommer att medföra
handlar om hur äldreomsorgen och sjukvården kan och bör organiseras för att möta ökande
vård och omsorgsbehov.. Det handlar också om vilka som ska arbeta i de verksamheterna för
att man ska kunna erbjuda de äldre invånarna vård och omsorg på en kvalitetsmässigt god och
acceptabel nivå. Även om hälsan bland de äldre ökar och vårdkostnaderna per individ blir
lägre, kommer äldrevården att utgöra en mycket stor utmaning i hela länet de närmaste tjugo
åren.
Beräkningar i simuleringsmodeller, där variabler som till exempel sänkta vårdkostnader, ökad
effektivitet och ökad medellivslängd tas med i beräkningarna, förväntas äldrevården i hela
landet sakna 65 000 årsarbetare år 2030 (Regeringskansliet/LEV-projektet, 2010). Andra
beräkningar visar en brist på cirka 285 000 personer med gymnasie- eller högskoleutbildning
28
inom hela hälso- och sjukvårdssektorn redan år 2020 (Hörnsten & Bergstrand-Levander,
2002) 10.
Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: de äldre
Den åldrande befolkningen innebär dels att fler ur den lokala arbetskraften kommer att lämna
arbetsmarknaden på grund av ålderspension, dels minskade möjligheter för företag och
verksamheter inom kommun och landsting att rekrytera lokalt. Detta gör att frågan om den
åldrande befolkningen också berör frågor som bland annat handlar om de arbetslösas
möjlighet att komma tillbaka på arbetsmarknaden, om invandrarnas etablering på
arbetsmarknaden, att få fler kvinnor till industrin och fler män till vård och omsorg, om
utbildning och matchning samt om möjligheter och incitament för arbetspendling11.
Tabell 12. Nattbefolkning i nod syd, Örebro län samt riket, år 2011, andelar (%).
Åldersgrupper
Laxå
Hallsberg
Askersund
Örebro län
Riket
0-6
5,7
7,7
6,6
8,0
8,3
7-15
8,4
9,8
9,1
9,6
9,5
16-19
5,2
5,7
5
5,2
5,2
20-44
23,9
27,9
24,5
31,4
32,7
45-64
30,1
28
29,6
25,6
25,5
65-84
22,9
17,9
21,9
17,3
16,1
85-W
3,8
3,1
3,3
2,9
2,7
Totalt
100
100
100
100
100
Källa: SCB/BeDa
2. Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden
I prognosens inledande text beskrevs definitionen av sysselsättning i statistiken. För den
tredje positionen för sysselsättningsstatus, ”Saknar kontrolluppgift”, ingår de som av olika
skäl står utanför arbetsmarknaden. I de följande analyserna omfattar statistiken endast de
individer som är 20-64 år samt har personer som är studiedeltagande tagits bort.
År 2008 saknade 2 415 personer i nod syd kontrolluppgift för förvärvsarbete. Av dessa var
1 024 män och 1 391 kvinnor. Samma år saknade cirka 14 procent av nattbefolkningen
kontrolluppgift. Detta är strax under nivån för länet i genomsnitt (Laxå: 14,6; Hallsberg: 14,4;
Askersund: 13,14; nod syd: 14,1; Örebro län: 14,7). Sett till denna grupp har den största
andelen grundskola eller motsvarande som den högsta avslutade studienivå (figur 11). Detta
indikerar att gymnasial- och eftergymnasialutbildning har stor betydelse för individers grad
av förankring på arbetsmarknaden.
En framträdande studieinriktning för de som står utanför arbetsmarknaden är utbildningar
inom teknik och tillverkning. En förklaring till detta bero på den kraftiga
sysselsättningsminskningen som skedde inom industrin på 1990-talet samt fram till 2008.
Även utbildningar med inriktning mot sjukvård/omsorg samt
samhällvetenskap/juridik/administration ligger på en relativt hög nivå.
10
Se vidare resonemang om åldersproblematiken i den regionala analysen (Jakobsson, 2012).
Dessa utmaningar tas upp i följande text. Resonemang om utmaningar som hänger samman med befolkningens åldersstruktur förs även i
den regionala analysen och det kan vara värdefullt att jämför dessa då utmaningarna oftast hänger samman över kommungränser, och även
länsgränser, t.ex. vad gäller pendling.
11
29
Figur 11. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod syd,
år 2008.
Okänd inriktning
6%
Tjänster
6%
Hälso o sjukvård social omsorg
10%
Allmän utb
45%
Lant o skogsbruk djursjukvård
1%
Teknik o tillv
15%
Naturvet matematik data
1%
Samh juridik handel adm
10%
Hum o konst
3%
Pedagogik o lärarutb
3%
Källa: SCB/BeDa
Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: befolkningen som står utanför
arbetsmarknaden
Gruppen som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete utgör ett lokalt humankapital och kan
ses som en resurs för framtidens kompetensförsörjning i nod syd. Insatser i form av bland
annat kompetensutvecklande och kompletterande utbildningar för att möjliggöra återinträde
på arbetsmarknaden kan vara nödvändigt för de som har stått utanför arbetsmarknaden under
en längre tid.
3. Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden i nod syd är tydligt könssegregerad. Generellt kan man säga att männen är
sysselsatta inom industrin och kvinnorna inom vård och omsorg. 12
Löfström (2005) menar att könsstereotypa föreställningar om vad män och kvinnor jobbar
med, eller bör jobba med, låser in stora delar av arbetskraften till vissa yrken. För företagare
som söker kvalificerad personal vid nyanställningar skulle naturligtvis möjligheten att finna
rätt personer öka om han eller hon kan göra urval ur hela arbetskraften, och inte vara
begränsad till ett kön. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är det problematiskt om
föreställningarna om manligt och kvinnligt arbete utgör ett hinder vid rekryteringar. Det
begränsar också val av utbildningsinriktning och yrke som i sin tur kan leda till att
matchningen och rörligheten på arbetsmarknaden fungerar sämre.
Figur 12 visar könsdelningen för de fyra största branschsektorerna i nod syd. Den största
skevheten finns inom sjukvård/omsorg där drygt 90 procent av de sysselsatta är kvinnor.
Inom industri och utbildning är fördelningen cirka 75 procent män och 25 procent kvinnor.
Den jämnaste fördelningen är inom handeln där männens sysselsättning är 20 procentandelar
12
Läs mer om detta i rapporten Utmaningar och möjligheter för den framtida kompetensförsörjningen ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson,
2012).
30
större än kvinnornas. Dock, vilket togs upp i tidigare avsnitt, skiljer sig könsfördelningen
inom handeln mycket. Inom till exempel butikshandeln med en inriktning mot livsmedel
dominerar kvinnorna sysselsättningen.
Figur 12. Fördelning av sysselsatta män och kvinnor inom fyra branschsektorer i nod syd,
år 2008.
Industri
Sjukvård, sociala tj
Män
Kvinnor
Handel
Utb, inkl. förskola
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Källa: SCB/BeDa
I tabell 13 ser vi att de vanligaste yrkena för män respektive kvinnor skiljer sig väsentligt åt i
flera avseenden. Tre industrirelaterade yrken delas dock av män och kvinnor. Däremot råder
inte det omvända, det vill säga att män återfinns inom yrken i branscher som domineras av
kvinnor. Att kvinnor återfinns i yrken inom industrin visar, trots männens dominans, att
branschsektorn är viktig även för kvinnors sysselsättning.
Tabell 13. Vanligaste yrkena för män respektive kvinnor i nod syd, år 2008.
Tio vanligaste yrkena för män
Tio vanligaste yrkena för kvinnor
1. Operatör verktygsmaskin
1. Undersköterskor
2. Svetsare
2. Vårdbiträden
3. Maskinoperatör kött och fiskberedning
3. Barnskötare
4. Maskinmekaniker och reparatör
4. Förskollärare och fritidspedagoger
5. Maskinoperatör plast
5. Grundskollärare
6. Montörer el och tele
6. Skötare
7. Sågverksoperatörer
7. Maskinoperatör kött och fiskberedning
8. Fordonsmekaniker
8. Montörer el, tele
9. Fordonsmekaniker och reparatör
9. Socialsekreterare och kuratorer
10. Elmontör
10. Maskinoperatör plast
Källa: SCB/BeDa
En annan skevhet på arbetsmarknaden är de utlandsföddas förankring (eller snarare brist på
förankring) på arbetsmarknaden. Totalt var 1 636 utlandsfödda (20-64 år) av nattbefolkning i
nod syd, år 2008 (519 personer var födda i annat nordiskt land och 1 117 personer var födda
31
utanför Norden). Av dessa stod en stor andel helt utanför eller hade svag ställning på
arbetsmarknaden.
Tabell 14 visar att andelen av befolkningen som är utlandsfödda och som saknar
kontrolluppgift för förvärvsarbete är markant högre än för de som är födda i Sverige. Det
tycks också vara vanligare att de som är födda i länder utanför Norden har en svagare
förankring på arbetsmarknaden. Detta avspeglas av höga andelen i kategorin ”kontrolluppgift
någon gång under året”.
Tabell 14. Sysselsättningsstatus för nattbefolkning (20-64 år) i nod syd, fördelad på
födelseland/region, år 2008.
Sverige
Annat nordiskt
land
Land i övriga
världen
Stark förankring på
arbetsmarknaden
12 881(84,4%)
348 (68,2%)
585 (59,2%)
Svag förankring på
arbetsmarknaden
779 (5%)
23 (4,5%)
97 (9,8 %)
1 969 (12,6%)
139 (27,3%)
307 (31%)
Sysselsättningsstatus
Utanför arbetsmarknaden
Källa: SCB/BeDa
I tidigare avsnitt kunde vi konstatera att individernas utbildningsnivå är nära kopplad till
graden av förankring på arbetsmarknaden. Detta samband är dock inte lika starkt om vi ser till
personernas födelseland/region. Bland högutbildade individer som är födda utanför Norden
saknade drygt 30 procent kontrolluppgift för förvärvsarbete (SCB/BeDa).
Om vi tittar på utlandsfödda individer från de fyra vanligaste födelseländerna utanför Norden,
kan man se att förankringen på arbetsmarknaden är svag även bland dessa. Andelen som
saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete inom dessa grupper ligger mellan 20-60 procent.
Den grupp som tycks haft svårast att komma in på arbetsmarknaden är befolkningen som är
födda i Irak. Inom denna grupp är det närmare 60 procent som saknar kontrolluppgift för
förvärvsarbete (tabell 15).
Tabell 15. Förankring på arbetsmarknaden för individer (20-64 år) födda
utanför Norden (de fyra vanligaste födelseländerna), år 2008.
Antal boende i
nod syd
Andel utanför
arbetsmarknaden
Tyskland
177
27,70%
Irak
166
55,90%
Bosnien-Hercegovina
151
21,60%
Övriga länder i före detta
Jugoslavien
130
38,90%
Födelseland
Källa: SCB/BeDa
32
Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: den segregerade arbetsmarknaden
Med fokus på kön och etnicitet kan man se tydliga framträdande mönster på arbetsmarknaden
i nod syd. Det är ett problematiskt mönster på flera sätt. Utifrån ett
kompetensförsörjningsperspektiv blir möjligheterna att hitta rätt personer större om de
traditionella yrkesvalen luckras upp och man kan göra urval utifrån hela arbetskraften, och
inte vara begränsad till ett kön. Idag står nästan var tredje person som är utlandsfödd utanför
arbetsmarknaden. Ser vi detta ur ett strikt kompetensförsörjningsbehov, är det ett
misslyckande när det gäller att effektivt använda sig av lokala arbetskraftsresurser.
Kan de segregerande mönstren på arbetsmarknaden brytas blir vinsterna stora utifrån ett
kompetensförsörjningsperspektiv. Utmaningarna i detta avseende är dock stora. Den
könsmässiga och etniskt färgade segregeringen på arbetsmarknaden är ofrånkomligt befäst
med frågor om diskriminering och exkludering av olikheter inom mer eller mindre
monokulturella organisationer. Den samlade bilden utifrån intervjuerna är dock att det finns
en stark vilja att bryta dessa segregerade mönster. Samtidigt finns det en tämligen stor
omedvetenhet, och okunskap, om vad som skapar dessa mönster och hur till exempel antalet
kvinnor inom industrin ska kunna öka samt hur fler utlandsfödda ska komma in på
arbetsmarknaden över huvud taget.
4. Utbildning
Figur 11 (s. 33) visar att utbildning är en avgörande faktor för sysselsättningen och
förankringen på arbetsmarknaden. Bland de hos nattbefolkningen i nod syd som är
högutbildade saknade 8,2 procent kontrolluppgift för förvärvsarbete (cirka sex procentenheter
lägre än genomsnittet för hela nattbefolkningen). Tittar vi andelen högutbildade inom
nattbefolkningen i nod syd finner vi att ligger på runt 20 procent, något lägre i Laxå.
Ser man till genomsnittet för andelen högutbildade är siffran för nod syd drygt 10
procentenheter lägre än länet. Tabell 16 visar att Örebro kommun höjer genomsnittet då
andelen högutbildade är väsentligt högre där jämfört med de mindre kommunerna i länet.
Även om vi rensar bort Örebro kommun från statistiken och i jämförelsen kvarstår bilden av
att en relativt låg utbildningsnivå i nod syd.
Tabell 16. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, år 2008.
Kommun
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hällefors
Karlskoga
Kumla
Laxå
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
Örebro
Nod syd
Örebro län
Låg
Medel
Hög
19,6%
20,6%
20,3%
19,3%
16,5%
18,4%
20,8%
18,5%
18,3%
20,1%
15,9%
13,9%
20,2%
16,2%
59,0%
60,6%
58,5%
59,6%
57,1%
56,9%
61,7%
54,8%
57,5%
62,0%
55,2%
46,0%
59,2%
52,0%
20,8%
18,0%
20,5%
19,3%
25,3%
24,1%
17,1%
25,8%
23,1%
16,1%
27,7%
38,9%
20,0%
30,7%
Källa: SCB/BeDa
33
Den samlade bilden av matchningen mellan utbildningen och arbetslivets kompetensbehov i
nod syd visar är att det i dagsläget finns en del brister som kan komma att få allt större
betydelse i framtiden. Utifrån en beräkning av storleken på olika årskullar har Niklasson
(2011) i en tidigare prognos visat på en generell minskning för antal ungdomar inom
gymnasieutbildningen mellan 2010-2020, i hela länet. Tabell 17 visar att det kommer ske en
minskning med cirka 400 elever inom gymnasieskolan i nod syd för denna tidsperiod.
Minskningen gör att frågan om utbildningens matchning mot arbetsmarknadens
kompetensbehov sannolikt kommer bli allt viktigare.
Tabell 17. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/2011-2019/2020.
Kommun Laxå Hallsberg Askersund nod syd 2010/2011 2012/2013 2013/2014
2014/2015
2015/2016
2016/2017
2017/2018 2018/2019 2019/2020
240 680 443 1363 196 594 377 1167 190
566
368
1124
177
526
357
1060
173
499
356
1028
156
493
351
1000
149 450 344 943 153 467 336 956 156
458
338
952
Källa: Niklasson (2011, s.10)
Den könsdelade arbetsmarknaden, som diskuterades i tidigare avsnitt, är tydligt kopplad till
könsstereotypa utbildningsval. Könsmönstret som befolkningens utbildningsbakgrund
uppvisar är starkt. Figur 13 visar fördelningen mellan män och kvinnor utifrån vanliga
utbildningsinriktningar mot vård/omsorg samt inom industri, på gymnasial- och
eftergymnasialnivå.
Figur 13. Fördelning av män och kvinnor med olika utbildningsinriktningar inom teknik och tillverkning
respektive vård och omsorg, år 2008.
Sjuksköterskeutb
Omvårdnadsutb
Män
Kvinnor
Ingenjör o civilingutb maskin fordon mm
Tekniskt gymnasium
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Källa: SCB/BeDa
Tabell 18 och 19 illustrerar hur könsfördelningen ser ut när det gäller befolkningens
utbildningsbakgrund. På både männens och kvinnornas lista över de tio mest vanliga
utbildningarna finns Handel/ekonomi samt Samhälle/social på gymnasial nivå med. På
männens lista finns inga eftergymnasiala utbildningar, vilket det finns på kvinnornas.
Sjuksköterskeutbildning, Samhällvetenskap/juridik/handel samt förskollärarutbildning är de
vanligaste eftergymnasiala utbildningarna för kvinnorna i nod syd.
34
Tabell 18. Vanliga utbildningar för kvinnor i nod syd, antal år 2008.
10 vanligaste utbildningarna (högsta avslutade) för kvinnor
(nattbefolkningen 20-64 år)
Handel och ekonomisk (gymnasial)
Samhällsvetenskap, social, humaniora
(gymnasial)
Omvårdnad (gymnasial)
Barn- och fritid (gymnasial)
1 078
923
816
463
Övrig utbildning inom service och
tjänsteområdet (gymnasial)
Sjuksköterskeutbildning (eftergymnasial)
Hotell- o. restaurang (gymnasial)
Samhällsvetenskap, juridik, handel
(eftergymnasial)
Förskollärarutbildning (eftergymnasial)
422
283
248
234
216
Humaniora och konst (gymnasial)
201
Källa: SCB/BeDa
Tabell 19. Vanliga utbildningar för män i nod syd, antal år 2008.
10 vanligaste utbildningarna (högsta avslutade) för män
(nattbefolkningen 20-64 år)
Verkstadsutbildning (gymnasial)
Tekniskt gymnasium
Byggutbildning (gymnasial)
El, data (gymnasial)
Fordonsutbildning (gymnasial)
Handel och ekonomisk (gymnasial)
Samhällsvetenskap, social, humaniora
(gymnasial)
Lant- och skogsbruk, djursjukvård (gymnasial)
Transport (gymnasial)
Ospecificerad gymnasialutbildning
962
654
627
609
569
446
385
308
268
158
Källa: SCB/BeDA
Tabell 18 och 19 indikerar en skillnad när det gäller utbildningsnivån mellan män och
kvinnor. Figur 14 visar att kvinnor generellt har att en tydligt högre utbildningsnivå än män.
För männen har detta förmodligen inte spelat så stor roll då sysselsättningen i de traditionellt
manliga branschsektorerna har varit präglade av en relativt låg utbildningsnivå. Utifrån
statistiken kan man inte veta i vilken utsträckning män inom industrin genomgått utbildningar
i privat regi eller i företagsinterna utbildningar då sådana uppgifter inte finns i det svenska
utbildningsregistret.
Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: utbildning
Den förhållandevis låga utbildningsnivån är en stor utmaning för nod syd. Tidigare forskning
och kartläggningar har visat att det humankapital som finns i arbetskraftens utbildningsnivå
blir en allt viktigare produktionsfaktor för företag inom såväl industrin, då produktionen blir
all mer kunskapsdriven, som i servicesektorn (Eliasson & Lundmark, 2007). Inte minst är
pojkars generellt låga skolprestationer bekymmersamt för industrin, då det traditionellt har
35
varit pojkar som sökt sig dit. Problematiken bekräftas delvis i intervjuerna med
nyckelpersoner som arbetar med rekrytering och kompetensförsörjning inom industrin.
Intervjuerna visar också den största svårigheten i framtiden blir att rekrytera medarbetare med
högre utbildning, till exempel civilingenjörer.
För dagbefolkningen ser bilden något annorlunda ut (tabell 20). Andelen lågutbildade sjunker
i kommunerna och i noden som helhet, dock ökar andelen högutbildade i Laxå och Hallsberg,
men inte i Askersund. Det betyder att Hallsberg och framför allt Laxå, är mer beroende av
inpendlare med en hög utbildning än Askersund.13
Tabell 20. Dagbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008.
Låg
Medel
Hög
Laxå
18,3%
59,9%
21,6%
Hallsberg
16,5%
59,1%
24,2%
Askersund
19,3%
60,0%
20,6%
nod syd
17,6%
59,5%
22,7%
Källa: SCB/BeDa
Mot bakgrund av att produktionen inom industrin blir allt mer teknisk utvecklad och att
efterfrågan på högutbildad arbetskraft blir allt större kan den låga utbildningsnivån hos män
sannolikt bli problematisk när det gäller kompetensförsörjningen. Vi vet också att män och
pojkar som grupp presterar sämre än flickor och kvinnor genom hela skolsystemet, förutom i
ämnet idrott. För flickor som avslutade grundskolan i Örebro län läsåret 2010/2011 låg
meritvärdet14 på 214,7. Motsvarande siffra för pojkar låg på 183,6.
Antalet individer som går från gymnasieskolan till en högre utbildning är högre för
kvinnorna, både på lång och kort sikt (SCB). Kvinnorna utgör även en majoritet sett till
examen från en högre utbildning. Mot bakgrund av generellt ökade kunskapskrav i arbetslivet
är mäns och pojkars eftersatthet i detta avseende naturligtvis ett bekymmer för män som
grupp, men även för framtidens kompetensförsörjning.
13
I efterföljande avsnitt kommer karaktäristik för in- och utpendlare analyseras mer ingående.
Meritvärdet utgör summan av ”… betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (Godkänt räknas som 10 poäng, Väl Godkänt
som 15 poäng och Mycket Väl Godkänt som 20 poäng). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng” (Skolverket, 2011, s.55).
14
36
Figur 14. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008.
Källa:SCB/BeDa
5. Pendling
År 2008 pendlade 6 822 personer ut från nod syd för sysselsättning till andra län eller till
andra kommuner inom Örebro län. Något färre pendlade in till nod syd samma år. Tabell 21
visar att pendlingsnettot är positivt för Laxå och Hallsberg. Däremot har Askersunds kommun
ett stort negativ pendlingsnetto som nästan motsvarar hela det negativa nettot för noden.
Tabell 21. In- och utpendlare i nod syd, år 2008
Kommun
Laxå
Hallsberg
Askersund
nod syd
Inpendlare
Utpendlare
Pendlingsnetto
951
4 006
810
903
3 544
2 375
48
462
-1 565
5 767
6 822
-1 055
Källa: SCB/BeDa
Tabell 22 visar att utpendlarna i alla tre kommuner framför allt pendlar till andra kommuner i
Örebro län. Stockholms län och Västra Götalands län är representerade som vanliga
mottagarlän i alla tre kommuner. Värmlands län och Östergötlands län är vanliga mottagarlän
för två av tre kommuner.
Tabell 22. Vanligaste mottagarlänen för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008.
Laxå
1.
2.
3.
4.
Hallsberg
Örebro
V:a Götaland
Stockholm
Värmland
5. Västmanland
1.
2.
3.
4.
Askersund
Örebro
Stockholm
Östergötland
V:a Götaland
5. Södermanland
Källa: SCB/BeDa
37
1.
2.
3.
4.
Örebro
Östergötland
Stockholm
V:a Götaland
5. Värmland
I tabell 23 framgår det att utpendlingen från samtliga kommuner främst går till Örebro
kommun. Tabellen visar också att sker en relativt stor pendling sker mellan kommunerna i
nod syd. Framför allt sker en betydande pendling från Laxå och Askersund till Hallsberg.
Tabell 23. Mottagarkommuner för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008.
Laxå
Andel av
utpendlingen (%) Hallsberg
Örebro
32,2 Örebro
Hallsberg
17,2 Kumla
Askersund
Kumla
Karlskoga
Andel av
utpendlingen (%) Askersund
Andel av
utpendlingen (%)
55,3 Örebro
30,8
21 Hallsberg
9 Laxå
7,8 Askersund
5 Stockholm
28
4,8 Kumla
10,8
4,7 Motala
6,8
1,9 Laxå
5,8
Gullspång
3,8 Lekeberg
1,3 Stockholm
2,6
Lekeberg
3,2 Karlskoga
0,7 Linköping
1,1
Degerfors
2,7 Göteborg
0,6 Lekeberg
0,8
Stockholm
2,3 Finspång
0,5 Göteborg
0,8
Karlsborg
1,6 Katrineholm
0,5 Karlsborg
0,6
Källa: SCB/BeDa
Utpendlarna från kommunerna i nod syd är framför allt sysselsatta inom branschsektorerna
industri, sjukvård/omsorg, handel, bygg och företagstjänster (inom företagstjänster återfinns
bland annat bemanningsföretag). Sett till utpendlarnas yrkestillhörighet är den största gruppen
inte yrkesregistrerade (okänd yrkesklassificering). Bland de yrken som vi kan klassificera i
rapporten är de vanligaste inom vård/omsorg. Därutöver finner vi yrken inom industri samt
skola (tabell 24).
Tabell 24. Vanligaste yrken för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008.
Laxå
Hallsberg
Askersund
Undersköterskor
Undersköterskor
Undersköterskor
Vårdbiträden
Skötare
Vårdbiträden
Maskinmekaniker och reparatör
Vårdbiträden
Svetsare
Skötare
Barnskötare
Skötare
Förskollärare och
fritidspedagoger
Fordonsmekaniker och reparatör Operatör verktygsmaskin
Socialsekreterare och kuratorer
Grundskollärare
Fordonsmekaniker
Fordonsmekaniker
Sjuksköterska_övrigt
Fordonsmekaniker och reparatör
Montörer el tele
Förskollärare och
fritidspedagoger
Barnskötare
Fordonsmekaniker och reparatör Montörer el tele
Maskinmekaniker och reparatör
Grundskollärare
Grundskollärare
Maskinmekaniker och reparatör
Källa: SCB/BeDa
När det gäller yrkena för inpendlarna ser det bilden något annorlunda ut. I tabell 25 framgår
det att även undersköterskor och vårdbiträden pendlar in till kommunerna i viss mån. Dock är
yrken inom industri och skola mer framträdande.
38
Tabell 25. Vanligaste yrken för inpendlare till kommunerna i nod syd, år 2008.
Laxå
Hallsberg
Askersund
Montörer el, tele
Maskinoperatör kött och
fiskberedning
Vårdbiträde
Sågverksoperatörer
Svetsare
Maskinoperatör plast
Operatör verktygsmaskin
Gymnasielärare allmänna ämnen
Maskinmekaniker och reparatör
Maskinoperatör plast
Undersköterskor
Förskollärare och fritidspedagoger
Undersköterskor
Fordonsmekaniker
Undersköterskor
Grundskollärare
Vårdbiträde
Grundskollärare
Vårdbiträde
Grundskollärare
Processoperatörer pappersmassa
Maskinmekaniker och
reparatör
Operatör verktygsmaskin
Skötare
Tele- och elreparatörer
Polis
Driftmaskinist
Svetsare
Förskollärare och fritidspedagoger
Barnskötare
Källa: SCB/BeDa
Generellt så har inpendlarnas yrkestillhörighet en högre utbildningsnivå. Tabell 26 visar att
andelen högutbildade är förhållandevis hög för gruppen inpendlare i alla tre kommuner i
noden. Det betyder att pendlingen bidrar till ett betydande kunskapsinflöde till kommunerna.
Tabell 26. Utbildningsnivåer hos inpendlare till nod syd, år 2008.
Laxå
Hallsberg
Askersund
Låg
19,6
16,5
19,7
Medel
49,2
54,1
51,8
31
29,4
28,2
Hög
Källa: SCB/BeDa
Den största delen av inpendlingen till kommunerna i nod syd kommer från Örebro. Tabell 27
illustrerar de vanligaste boendekommunerna för inpendlarna samt visar på att pendlingen
mellan kommunerna i nod syd är betydande. Utbytet av arbetskraft, in- och utpendling,
mellan Örebro och kommunerna inom nod syd visar på ett tydligt ömsesidigt beroende mellan
kommunerna i noden och centralorten i länet. Pendlingsflödena visar också på att det sker ett
viktigt utbyte även över länsgränsen. Bland annat har Laxå har en stark förbindelse till Västra
Götalands län samt Askersund till Östergötlands län. För Hallsberg som har såväl den största
in- och utpendlingen är mer geografiskt spridd. Vi ser en stark länk genom relativt stora
flöden till och från Örebro, men man kan också se en relativt stor pendling till Stockholm.
Inpendlingen till Hallsberg är dock framför allt avgränsad till länet. En viss inpendling sker
från kommuner i Östergötland, vilket framgår i tabell 28.
39
Tabell 27. De vanligaste boendekommunerna för inpendlare till kommuner i nod syd, år 2008.
Laxå
Hallsberg
Askersund
1. Örebro
1. Örebro
1. Örebro
2. Hallsberg
2. Kumla
2. Hallsberg
3. Askersund
3. Askersund
3. Motala
4. Kumla
4. Laxå
4. Kumla
5. Lekeberg
5. Lekeberg
5. Laxå
6. Degerfors
6. Karlskoga
6. Lekeberg
7. Gullspång
7. Lindesberg
7. Karlsborg
8. Karlskoga
8. Motala
8. Linköping
9. Töreboda
9. Nora
9. Lindesberg
10. Kristinehamn
10. Linköping
10. Stockholm
Källa: SCB/BeDa
40
Bilaga 1
Prognos för olika yrkesgrupper inom branschsektorn vård och omsorg
i nod syd
Yrkesgrupp
Läkare
Tandläkare
Apotekare
Logoped
Barnmorskor
Chef_vårdmott_avd
Barnsjuksköt
Distriktsjuksköterska
Övriga sjuksköterskor m.
specialistkompetens
Socialsekreterare och
kuratorer
Sjuksköterska_medicin_kirurg
Sjuksköterska_geriatrik
Sjuksköterska_psykvård
Sjuksköterska_övrigt
Barnskötare
Undersköterskor
Vårdbiträde
Antal,
år 2008
Andel Medelkvinnor ålder
Andel (%)
som antas
gå i ålderspension år
2023
Antal som behöver
komma in i yrket
fram till 2023 för att
uppnå samma
volym som år 2008
24
18
1
1
9
3
18
47
45,80%
61,10%
100,00%
100,00%
100,00%
100,00%
100,00%
100,00%
53 år
48 år
29 år
44 år
56 år
65 år
58 år
54 år
75
50
0
0
67
100
94
72
18
9
0
0
6
3
17
34
5
80,00%
56 år
80
4
75 89,30%
3 66,70%
53 96,20%
5 100,00%
26 84,60%
387 94,10%
724 97,20%
692 91,20%
49 år
55 år
48 år
56 år
50 år
45 år
44 år
45 år
56
67
51
80
50
40
33
43
42
2
27
4
13
154
237
296
0
Bilaga 2
Prognos för olika yrkesgrupper inom branschsektorn utbildning
i nod syd
Antal som behöver
Andel (%) som komma in i yrket fram
antas gå i
till år 2023 för att
Medel- ålderspension
uppnå samma nivå
ålder fram till år 2023
som år 2008
Antal,
år 2008
Andel
kvinnor
7
28,6%
56 år
71
5
134
47,0%
48 år
48
64
Gymnasielärare
yrkesämnen
51
33,3%
52 år
61
31
Gymnasielärare estetiska
ämnen
85
57,6%
46 år
41
35
320
73,1%
48 år
47
150
39
69,2%
54 år
69
27
Förskollärare och
fritidspedagoger
272
94,1%
44 år
31
83
Skolkonsulenteter
25
80,0%
52 år
60
15
Övriga pedagoger
29
55,2%
49 år
55
16
Yrkesgrupp
Universitets- och
högskolelärare
Gymnasielärare allmänna
ämnen
Grundskollärare
Speciallärare
0
Bilaga 3
Prognos för olika yrkesgrupper inom branschsektorn industri i nod syd
Antal som behöver
komma in i yrket
Andel (%) som fram till 2023 för att
Antal,
Andel Medel- antas gå i åldersuppnå samma
år 2008 kvinnor
ålder pension år 2023 volym som år 2008
Civilingenjör_bygg och
anläggning
7
29%
50 år
43
3
Civilingenjör_elkraft
1
0%
59 år
100
1
Civilingenjör_el, tele
12
0%
42 år
33
4
Civilingenjör_maskin
39
8%
44 år
36
14
Civilingenjörer m.fl.
18
44%
45 år
44
8
2
0%
55 år
100
2
23
22%
40 år
26
6
278
4%
42 år
31
86
Tunnplåtslagare
30
0%
39 år
17
5
Stål o grovplåt
17
12%
44 år
47
8
Civilingenjör_gruv_metallurgi
Civilingenjör_övrigt
Svetsare
Operatörer ugn
1
0%
43 år
0
0
Operatörer valsverk
1
0%
39 år
0
0
Tråddragare
7
29%
45 år
43
3
31
42%
42 år
29
9
162
17%
46 år
41
66
19
5%
51 år
58
11
Processoperatörer glas och
keramik
Sågverksoperatörer
Processoperatörer träfiber
Processoperatörer
pappersmassa
85
9%
45 år
35
30
Driftmaskinist
61
12%
45 år
38
23
1
0%
34 år
0
0
286
3%
44 år
35
101
Maskinoperatör cement och
betong
14
0%
43 år
29
4
Maskinoperatör ytbehandling
25
4%
41 år
28
7
Maskinoperatör övr. kemtekn.
7
71%
48 år
43
3
Industrirobotoperatör
Operatör verktygsmaskin
Maskinoperatör gummi
14
29%
39 år
36
5
230
29%
39 år
24
55
Maskinoperatör trävaruindustri
18
11%
55 år
67
12
Maskinoperatör tryckeri
17
12%
53 år
76
13
Maskinoperatör bokbinderi
13
8%
48 år
46
6
Maskinoperatör väv och stickning
3
100%
56 år
67
2
Maskinoperatör tvätt och
färgning
1
0%
59 år
100
1
Maskinoperatör skoindustri
4
75%
43 år
25
1
351
48%
39 år
23
79
Maskinoperatör plast
Maskinoperatör kött och
fiskberedning
0
Bilaga 3
Maskinoperatör bageri
3
0%
25 år
0
0
Maskinoperatör frukt och
grönsaker
1
100%
66 år
100
1
Maskinoperatör bryggeri
16
38%
43 år
44
7
Fordonsmekaniker
174
29%
40 år
20
34
Montörer el, tele
239
36%
44 år
36
85
Montörer metall, plast
50
18%
44 år
32
16
Montörer träprodukter
8
0%
44 år
38
3
59
12%
42 år
32
19
Montörer övrigt
Bilaga 4
Prognos för Laxå kommun. Inflödesbehov fram till år 2023 inom
olika branschsektorer
Medelålder
Inflödesbehov*
(antal)
Inflödesbehov*
(andel % av total
sysselsättning
år 2008)
Industri
43 år
508
33,9
23,80%
Sjukvård, sociala
tjänster
46 år
169
43,6
89,90%
Utbildning, inkl.
förskola
48 år
106
49,3
80,90%
Okänd
59 år
105
72,4
53,10%
Företagstjänster, FoU
46 år
87
46,5
27,80%
Jord, skog, fiske
53 år
83
67,5
17,90%
Handel
39 år
67
27,7
43,40%
Rekreation, personliga
tjänster
50 år
58
54,2
50,50%
Offentlig förvaltning,
försvar m.m.
51 år
33
55,0
68,30%
Bygg
40 år
30
24,6
6,60%
Transport
44 år
28
43,8
10,90%
Hotell och restaurang
32 år
19
19,8
64,60%
Post och tele
40 år
9
40,9
40,90%
Bank, finans,
försäkring
47 år
7
50,0
64,30%
Branschsektor
Andel kvinnor
* Antal som behöver komma in i branschsektorn fram till år 2023 för att uppnå samma volym som år 2008.
0
Bilaga 5
Prognos för Hallsbergs kommun. Inflödesbehov fram till år 2023 inom
olika branschsektorer
Medelålder
Inflödesbehov*
(antal)
Inflödesbehov* (andel
% av total syss. år
2008)
Andel
kvinnor
Industri
41 år
639
29,4
24,3%
Utbildning, inkl.
förskola
47 år
424
46,6
72,6%
Sjukvård, sociala
tjänster
43 år
382
37,3
92,1%
Transport
43 år
348
37,0
25,6%
Handel
39 år
329
25,9
36,9%
Företagstjänster, FoU
46 år
304
46,1
48,1%
Okänd
37 år
189
34,3
48,5%
Bygg
42 år
181
33,0
6,0 %
Jord, skog, fiske
48 år
165
51,7
25,1%
Rekreation, personliga
tjänster
48 år
155
53,1
53,1%
Offentlig förvaltning,
försvar m.m.
48 år
121
53,5
54,9%
Hotell och restaurang
42 år
50
37,0
51,9%
Post och tele
49 år
25
64,1
38,5%
Bank, finans,
försäkring
49 år
20
60,6
75,8%
Branschsektor
* Antal som behöver komma in i branschsektorn fram till år 2023 för att uppnå samma volym som år 2008
Bilaga 6
Prognos för Askersunds kommun. Inflödesbehov fram till år 2023 inom
olika branschsektorer
Inflödesbehov*
(andel % av total
syss. år 2008) Andel kvinnor
Medelålder
Inflödesbehov*
(antal)
Industri
43 år
448
37,9
26,9%
Sjukvård, sociala
tjänster
45 år
337
44,5
91,5%
Utbildning, inkl. förskola
48 år
230
51,1
82,7%
Jord, skog, fiske
50 år
191
55,0
23,1%
Okänd
55 år
157
64,1
54,3%
Handel
41 år
145
33,5
47,8%
Företagstjänster, FoU
45 år
128
38,6
40,7%
Bygg
41 år
113
29,6
6,8%
Rekreation, personliga
tjänster
47 år
103
48,8
51,2%
Transport
46 år
81
48,2
18,5%
Offentlig förvaltning,
försvar m.m.
50 år
70
56,5
55,6%
Hotell och restaurang
31 år
26
14,3
74,7%
Bank, finans, försäkring
53 år
14
70,0
70,0%
Post och tele
37 år
2
13,3
66,7%
Branschsektor
* Antal som behöver komma in i branschsektorn fram till år 2023 för att uppnå samma volym som år 2008.
0
Bilaga 7
Material och tillvägagångssätt
Det statistiska materialet som ligger till grund för analyserna i den här prognosen är hämtat
från databasen Bergslagsdata (BeDa). Detta material utgörs av longitudinella data på
individnivå och omfattar samtliga personer över 16 år som bott och/eller arbetat i Örebro län
något av åren: 1990, 1993, 1996, 1999, 2002, 2003, 2005 eller 2008. Databasen bygger i
huvudsak på SCB:s databas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Variabler
som använts i rapporten rör bland annat boende (boendekommun), arbetsställe (kommun),
ålder, kön, födelseland, sysselsättningsstatus, näringsgrensindelning samt
utbildningsinriktning och utbildningsnivåer.
Statistiken för sysselsättningsstatus är baserad på tre olika uppgifter för förvärvsarbete:
(1) kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under aktuellt år,
(2) kontrolluppgift för förvärvsarbete i november månad samt
(3) ingen kontrolluppgift för förvärvsarbete.
Ofta används kontrolluppgiften för november månad som definition för sysselsättning, då
tillfälligt arbete (t.ex. sommarjobb) i stor utsträckning exkluderas i denna variabel. I denna
rapport har dock såväl den s.k. novembersysselsättningen som sysselsättning någon gång
under året används för att definiera sysselsättning. Det betyder att även säsongs- och tillfällig
sysselsättning räknas med. I vissa lägen har de olika positionerna (1,2 och 3) redovisats
separat. Det förklaras närmare i löpande text.
För kategorisering och analyser av yrken och yrkesgrupper har standard för svensk
yrkesklassificering (SSYK). Yrkesklassificeringen utgörs av en hierarkisk indelning på en-,
två-, tre- samt fyrsiffernivå. Ensiffernivån omfattar ett övergripande yrkesområde, t ex
”Arbete som kräver teoretisk specialist kompetens”. Tvåsiffernivån utgör en huvudgrupp
inom yrkesområdet, t.ex. ” Arbete som kräver teoretisk specialist kompetens inom teknik och
datavetenskap m.m.” Tresiffernivån utgörs av en yrkesgrupp, t.ex. ”Civilingenjörer m.fl.”.
Fyrasiffernivån utgörs av, vad man i statistiken kallar, undergrupp, t.ex. ”Civilingenjör,
maskin”.
För de analyser som gäller utbildningsnivå har uppgifter för högsta avslutande utbildning
samlats i tre kategorier: låg, medel och hög. Kategorin låg omfattar individer med grundskola
(eller motsvarande) som högsta avslutade utbildning, medel omfattar individer som har någon
form av gymnasieutbildning och hög omfattar personer med någon form av avslutad
eftergymnasial utbildning.
Det statistiska materialet utgör grunden för de prognoser och den kartläggning som rapporten
syftar till. Ambitionen har dock problematisera den bild som statistiken ger genom att lyfta in
nyckelaktörers erfarenheter och kunskaper som rör hinder och möjligheter för den framtida
kompetensförsörjningen i nod syd i analyserna. För att samla in ett sådant material har 23
personer från det lokala näringslivet, kommunala verksamheter, landsting och
arbetsförmedling intervjuats.
Nyckelpersonerna som deltagit har intervjuats enskilt på telefon. Intervjuerna har genomförts
i samtalsform och haft karaktär av vad som kallas semistrukturerade, eller halvstrukturerade,
intervjuer. Intervjuare har delvis styrt samtalet med hjälp av en så kallad intervjuguide som
omfattat sju temaområden för intervjuerna. De intervjuade har dock haft möjlighet att lägga
0
Bilaga 7
mer eller mindre fokus på dessa temaområden och de har haft möjlighet att, i viss
utsträckning, föra in samtal kring områden som ligger utanför dessa förutbestämda
temaområden.
De temaområden som Intervjuguiden omfattat är följande: ”Allmänt om företag/verksamhet,
anställda och ålderstruktur”, ”Samtida och framtida rekryteringsbehov”, ”Attraktivitet”,
”Matchning och krav på formell utbildning”, ”Samverkan mellan näringsliv och utbildning”,
”Mångfald i arbetslivet”, ”Syn på samtida och framtida behov av samverkan kring
kompetensförsörjning”. 15
Intervjuerna har spelats in digitalt och sedan transkriberats. Den transkriberade texten har
sedan analyserats genom att kategorier baserade på de förutbestämda temaområdena skapats
och färgkodats. Därefter har texterna jämförts och framträdande mönster har definierats.
De analyser och slutsatser som görs i rapporten är författarens egna och kan inte kopplas till
enskilda intervjupersoners utsagor. Inga namn på såväl företag eller personer kommer att
anges i citat eller på andra sätt i texten. Citat från intervjuerna anges med indrag i
vänstermarginal och förminskad text.
Beräkningar för prognoserna
Det är på flera sätt vanskligt att göra prognoser för sysselsättning och lokal utveckling på
längre sikt. Bland mycket annat har ungdomars framtida studieval, oförutsedda
samhällsförändringar, klimatförändringar, politiska reformer, arbetskraftens förändrade
resmönster, förändrade preferenser vad gäller boende samt globala upp och nedgångar i
konjunkturen avgörande betydelse för hur det faktiskt kommer att bli.
I den beräkningsmodell som ligger till grund för de prognoser som gjorts i denna rapport har
alla faktorer av detta slag ställts åt sidan. Beräkningarna har gjorts utifrån att de som var i
sysselsättning år 2008 kommer att vara 15 år äldre år 2023. Vidare antas att samma
förhållanden råder på arbetsmarknaden år 2023 som det gjorde år 2008. Personer som var i
sysselsättning år 2008 antas också lämna arbetsmarknaden på grund av ålderspension det år
de fyller 65.
Beräkningarna har sökt svara på frågan: Hur många personer behöver komma in i ett yrke
eller en bransch för att år 2023 uppnå samma volym som branschen eller yrket uppvisade i
statiken år 2008? Att år 2008 valts som utgångspunkt för prognoserna är i första hand ett
bekvämlighetsval, då statistiken i den databas (BeDa) som använts för prognoserna omfattar
uppgifter från 1990 fram till detta år. Men, år 2008 är också ett bra år att utgå ifrån då
effekterna från lågkonjunkturen, som inleddes detta år, inte hunnit avspegla sig i statistiken.
Det betyder att år 2008 är mer att betrakta som ett ”normalår” i förhållande till exempelvis år
2009 då lågkonjunkturen får effekter som drabbar sysselsättningen (se t.ex. Lundequist,
2011).
De branschsektorer och yrken som uppvisar störst behov av inflöde av nya sysselsatta är
också de branschsektorer och yrken som är störst i utgångsläget. Det kan ge intryck av att
kompetensförsörjningen i dessa branscher därför är särskilt problematiskt. Det är viktigt att
15
För två av personerna som intervjuats har temaområdena delvis skiljt sig från de övriga intervjuerna. För dessa personer (en
näringslivschef samt representant för Arbetsförmedlingen) har områdena anpassats till att röra dessas övergripande kunskaper om lokalt
näringsliv och arbetsmarknad.
Bilaga 7
understryka att det inte behöver vara fallet om inflödet av arbetskraft till dessa är konstant och
motsvarar behovet för att uppnå den volym som gällde år 2008. Inflödet är avhängigt av
huruvida ungdomar i framtiden kommer att söka sig till utbildningar som leder till arbete
inom yrken och branschsektorer där vi idag kan se ett stort behov av arbetskraft. Dessa
studieval kommer att diskuteras och problematiseras i rapporten. Dock kan vi inte följa dessa
i statistiken på annat sätt än att vi generellt kan se att andelen av de boende i länet med
studieinriktning mot länets dominerande branschsektorer (vård/omsorg samt industri) minskat
under 1990- och 2000-talet (Jakobsson, 2012).
Vidare finns en del andra aspekter att ta i beaktning då man läser prognoserna. En stor andel
äldre inom en yrkesgrupp kan å ena sidan innebära att det kommer att uppstå brist på
arbetskraft då en stor andel inom en snar framtid kommer att lämna arbetsmarknaden på
grund av ålderspension. Det kan å andra sidan betyda att den typen av arbete är på väg att
försvinna från arbetsmarknaden. Rekryteringsbehoven för dessa yrken eller branscher
försvinner i takt med ålderspensioner. Även övergångar mellan olika branscher under
arbetslivet är en faktor som gör bilden komplex. För vissa arbeten krävs många års
arbetslivserfarenhet vilket gör att medelåldern för yrket är hög. För en viss bransch eller ett
visst yrke behöver inte heller en hög medelålder nödvändigtvis vara alarmerande om det
kontinuerligt sker övergångar av äldre sysselsatta från andra branscher och yrken.
Bilaga 8
Bakgrund
Innehåll
Prognosen 16 fördjupar områdena demografi, pendling, yrke och utbildning i respektive
kommun i nod syd. Prognosen ger en nulägesbeskrivning av arbetsmarknaden samt
identifierar utmaningar för kompetensförsörjningen. Prognosen identifierar också framtidens
utbildningsbehov.
Som ett komplement till statistiken har intervjuer genomförts med några av kommunernas
största arbetsgivare både inom den privata och offentliga sektorn, samt med representanter
som alla har en viktig befattning sett till nodens och kommunernas kompetensförsörjning. Det
är till exempel personalchefer, platschefer, verkställande direktörer, verksamhetschefer och
näringslivschefer. Syftet med intervjuerna är att få fördjupad kunskap om
kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv.
Prognosen och innehållet är framtaget inom ramen för regionförbundets regeringsuppdrag att
etablera kompetensplattformar, som ska bidra till ökad kunskap och översikt om regionens
kompetensförsörjning samt utbildningsområdet.
Syfte
Prognosen ska ge kunskap om arbetslivets utveckling i den enskilda kommunen ur ett
kompetensförsörjningsperspektiv. Den kan också spela en viktig roll i att identifiera
utmaningar och utvecklingsmöjligheter samt vara ett underlag för diskussion för framtidens
kompetensförsörjningsbehov. Det kan vara ett underlag för att kunna fatta beslut som i sin tur
kan skapa handlingsplaner för den enskilda kommunen och för länet i sin helhet.
Prognosen ska ge inspiration och ökad kunskap så att fler arbetsgivare tar fram
kompetensstrategier. Sist men inte minst är syftet att skapa ett sammanhang och en samsyn
kring frågor som berör kompetensförsörjningen inom kommunen.
Kompletterande rapporter och analyser
Prognosen hänger ihop med Örebro läns kompetenskarta som regionförbundet tog fram
hösten 2011. Den kartläggningen beskriver de sysselsattas utbildningsnivå,
arbetsmarknadssektor, födelseland, kön och yrke. Den visar också hur rörligheten på
arbetsmarknaden ser ut för olika yrkesgrupper. Rapporten beskriver inte framtidens
kompetensförsörjningsbehov.
Som ett komplement till Örebro läns kompetenskarta tog regionförbundet fram en regional
analys. Syftet var att förtydliga, komplettera och fördjupa bilden av
kompetensförsörjningsbehovet utifrån ett regionalt perspektiv. Analysen beskriver och
förklarar varför det ser ut som det gör i vår region.
Prognosen kompletterar Örebro läns kompetenskarta och den regionala analysen genom att se
och beskriva en bild av framtidens kompetensförsörjningsbehov i Örebro län.
16
En lokal prognos utgår från fyra noder. Nod norr består av kommunerna Hällefors, Nora och Ljusnarsberg samt Lindesberg. Nod syd
består av Laxå, Askersund samt Hallsberg. Nod väst består av Degerfors och Karlskoga. Nod öst består av Örebro, Kumla och Lekeberg.
0
Bilaga 8
Kompetenskartan, den regionala analysen och den lokala prognosen blir viktiga verktyg och
utgångspunkter för det fortsatta arbetet för bättre matchning, bättre utbildningsplanering och
framtidens kompetensförsörjning i länet.
Kompetensplattform Örebro län
Denna rapport utgör en del i arbetet med att etablera kompetensplattformar. Arbetet har pågått
sedan 2010 då Regionförbundet Örebro fick uppdraget av regeringen. Det övergripande målet
för kompetensplattformen är att få matchningen mellan regionens utbud och efterfrågan att
fungera ännu bättre. Målet är att fler utbildningar ska vara utformade för att motsvara
arbetsmarknadens behov av kompetens och arbetskraft.
Syftet med kompetensplattformen är att bidra till ökad kunskap och översikt inom
kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, samordning av behovsanalyser inom samt
ökad samverkan kring utbildningsplanering och kompetensförsörjning.
Regionförbundet Örebro
701 83 Örebro
Tfn: 019–602 63 00
Fax: 019–18 98 29
Besöksadress:
Forskarvägen 1
E-post: [email protected]
www.regionorebro.se