1. ARBETSMARKNADSFRÅGOR

Transcription

Kongress 2012
1. ARBETSMARKNADSFRÅGOR
Motion nr: 1.1
Jag yrkar
KORTARE ARBETSTID NU
1. att MP omedelbart ska verka för att införa en
kortare veckoarbetstid.
Karin Ekeborg
Nu är det dags att på alla sätt ställa om Sverige så
att vi når ett hållbart ekologiskt, ekonomiskt och
socialt samhälle. En del av denna omställning är att
minska arbetstiden till sex timmar per dag för alla
lönearbetare.
Fem skäl för att minska veckoarbetstiden:
1. En minskad konsumtion är nödvändig med tanke
på miljön och brist på de ändliga resurserna. Vi vet
att om alla hade samma konsumtionsvanor som vi i
västvärlden skulle det behövas tre stycken jordklot. Vi
måste minska den totala konsumtionen.
2. Vi vet att vi i den rika delen av välden kraftigt
måste minska vår konsumtion för att lämna möjlighet för utvecklingsländer att höja sin konsumtion. En
global rättvisa är viktig för MP.
3. Vi har en märklig arbetsmarknad där väldigt
många personer står utanför den vanliga arbetsmarknaden. Många ungdomar har ingen chans till
fasta jobb utan utnyttjas för korttidsarbeten av olika
slag. Många kvinnor har ingen möjlighet att få fasta
jobb inom vårdsektorn – där de verkligen behövs –
utan måste arbeta som vikarie eller i olika pooler
med otrygghet som verklighet. Många invandrare har
ingen chans att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden trots utbildning och en stark ambition att
vilja arbeta. Många äldre – över 50 år – kan ha svårt
att komma tillbaka till arbetsmarknaden om deras
arbetsplats läggs ned. Vi måste skapa möjligheter
för alla att få en fast plats i arbetslivet – det gör vi
genom att dela på jobben.
4. ”Livspusslet” blir allt svårare att få ihop i och med
en hårdare arbetsmarknad och tuffare arbetsvillkor.
Avståndet mellan bostad och arbetsplats blir längre
och resorna tar stor del av dagen. Om barnen är på
dagis kan det ytterligare krävas tid för att hämta och
lämna barnet. Äldrevården fungerar många gånger
dåligt och många vuxna mår inte bra av att inte ha
tid att besöka sina föräldrar på äldreboenden eller i
bostaden.
5. Till slut: Olika lyckoforskningar visar att vi i västvärlden inte blir lyckligare av att jobba mer och konsumera mer. Andra värden som sociala kontakter, tid
för hjälparbete av olika slag, ett mer naturligt sätt
att leva och motionera, att ha tid att laga mat från
grunden mm är mer betydelsefulla för oss än högre
lön och längre arbetstid.
mp.se/kongress
Partistyrelsens yttrande:
Avslag
Under hösten och vintern 2011 genomförde vi i
MP ett rådslag om makten över tiden. En första
sammanställning visar att många vill arbeta för att
med olika metoder sänka arbetstiden, men även
andra förslag för att minska stressen på och kring
arbetet fick starkt stöd.
En mer fullständig sammanställning av svaren håller
på att tas fram när detta yttrande skrivs och kommer
att redovisas under våren. Partistyrelsens planering
är att de politiska slutsatserna av rådslaget ska behandlas vidare inom ramen för partiprogramarbetet.
Arbetstidsfrågorna kan då diskuteras på ett samlat
sätt inför beslut om nytt partiprogrammet tas av
kongressen 2013.
Motion nr: 1.2
SEX TIMMARS ARBETSDAG
Miljöpartiet de gröna Falun
En minskning av normalarbetstiden är väsentlig för
de arbetandes välbefinnande, ger möjlighet för fler
att arbeta, samt minskad miljöpåverkan genom långsammare konsumtionsökning. Med välbefinnande
anser vi mindre risk för utbrändhet samt mer tid för
t ex familje- och samhällsengagemang. Hur arbetstidsförkortningen ska finansieras får lösas genom
förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.
Miljöpartiet de gröna i Falun yrkar
1. att MP ska verka för att normalarbetstiden i Sverige gradvis minskas till sex timmars arbetsdag.
Avslag
Se yttrande över Kortare arbetstid nu.
Motion nr: 1.3
DEN GRÖNA ARBETSLINJEN
Ylva Wahlström och Christopher Ödmann
MP:s solidariska politik bör bygga på en arbetslinje
där vi delar på arbetet, inte med pyttesmå steg, utan
genom en klar förändring till 30 timmar per vecka.
Ändra livsstil, inte klimat, brukar vi uttala och skriva
i vårt partimaterial. En ändrad livsstil för ett bättre
klimat genom kortare arbetstid skulle ge en enklare
livsstil med högre livskvalitet för många medan anArbetsmarknadsfrågor
1
Kongress 2012
dra skulle få en chans på arbetsmarknaden. Lika rätt
skulle få en konkret innebörd, inte minst för människor med mindre funktionsnedsättningar. En kortare
arbetstid skulle ge fler möjlighet att jobba heltid och
skulle utjämna ekonomiska skillnader i samhället,
vilket vi ser som en grön solidariskt politik.
Frivillig enkelhet är ett gammalt begrepp, från USA
där många människor med bra inkomster tog steg
mot att ändå levare enklare för miljöns skull och för
solidariteten med fattiga i världen. Idag är det många
människor i Sverige som är medvetna om att vi inte
kan fortsätta leva över våra, eller jordens tillgångar
och som försöker finna sätt att leva, som är mer i
samklang med naturen och för att andra människor
på vår jord också ska få tillgång till våra gemensamma resurser. Dessutom vill vi gröna lämna jorden
vidare i beboligt skick till våra barnbarn och deras
barnbarn. Tyvärr är lagar och regler utformade för
att vi snarare ska jobba mer än mindre. Detta leder
till att alltfler människor hamnar helt utanför arbetsmarknaden och allt färre fortsätter överkonsumera.
Detta är en ohållbar situation, både ekologiskt och
socialt.
Trots att de många arbeten som gjorts på våra
universitet ger stöd för arbetstidsförkortning och att
nationalekonomer mer och mer pratar om arbetstidsförkortning i form av arbetsdelning som ett sätt
att minska arbetslösheten, så spjärnar konservativa
krafter och traditionella politiker emot. De arbetstidsförkortningsförsök som har gjorts visar att
kortare arbetstid leder till ökad jämlikhet, inte bara
mellan kvinnor och män, utan också mellan friska
och funktionshindrade, svenskar och invandrare.
Om vi gröna tar täten när det gäller kortare arbetstider kan vi förändra mycket i vårt samhälle:
Vi får hem pappor till sina barn och spisen.
Kvinnan som arbetade deltid, får rätt till sin heltid
utan att svika sina barn.
Färre anställda på arbetsförmedlingen.
Färre utförsäkras efter arbetsskador.
Fler uppnår pensionsåldern på sin arbetsplats.
Fler i arbete.
Fler friska arbetande.
Fler friska för att man har fått ett jobb.
Bättre klimat.
Naturens resurser kommer räcka längre och till fler
på jorden.
Mer tid till varandra.
Fler lyckliga barn som får vara mer med sina föräldrar.
Fler husdjur som får mer omvårdnad och uppskattning.
Mer tid med och till de äldre.
2
Arbetsmarknadsfrågor
Fler lyckliga äldre män som har fått tid till sina barn
och sluppit ångra att de jobbat för mycket och levt för
lite i sitt liv. Och inga fler kvinnor i detta grubbleri.
Detta skulle ligga i linje med vår gröna ideologi som
vi inte får glömma, utan aktivt arbeta för.
Nackdelen kan vara att vi missar högre inkomster
och högre konsumtion, men denna förändring behövs
om nästa generation ska leva på en bra nivå i balans
med naturen och för att moder jord ska överleva och
orka bära och försörja fler människor. Alla våra solidariteter visar behovet på sänk arbetstid.
Vi yrkar
1. att MP i riksdagen aktivt ska arbeta för att införa
30 timmars arbetsvecka som normaltid i hela
Sverige.
Avslag
Se yttrande över Kortare arbetstid nu.
Motion nr: 1.4
LUNCH SOM EN DEL AV
ARBETSTIDEN
Jasmin Vizlin
MP har tidigare arbetat för att minska arbetstiden
och därmed minska klimatpåverkan samt öka lycka
och ledighet för alla medborgare. Många länder i
Europa har redan lunch som en del av arbetstiden,
anställda tar inte ledigt eller äter utanför arbete.
Minskad arbetstid med 30 minuter ger mer tid för
anställda, även om det handlar om 30 minuter.
Lunchtiden, som nu blir en del av arbetstiden, kommer inte att medföra större förlust för skatteintäkter,
och kan skapa ett litet antal arbetsplatser för offentlig verksamhet, samt minska klimatpåverkan från
samhället något.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att, som ett steg i riktningen att
förkorta arbetstiden, införa lunch som en del av
arbetstiden.
Avslag
Lunchen är viktig för att folk dels ska äta ordentligt,
dels ska ta en paus från jobbet och att låta kroppen
och hjärnan återhämta sig. Om lunchen blir arbetstid
ökar nog risken ännu mer för kortare paus med mer
stress. Rätten till lunch vill vi inte avskaffa.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Motion nr: 1.5
MOBBNING PÅ ARBETSPLATSER
Marcus Berggren, Christian Dr. Schmitt, Lina
Eiserman Ålund, Daniel Johansson, Hans Sternlycke
och Gunnar Palmerud
Stöds av Miljöpartiet de gröna Partille
Detta är en motion angående mobbning på arbetsplatser inom de statliga, kommunala och privata
verksamheterna: lex Lina och Anställdas ombudsman (AO).
Ingen vuxen människa tycker att det är i sin ordning att barn mobbas i skolan. Många skolor, deras
anställda i olika befattningar, arbetar aktivt med
eleverna om värdegrunden och med de olika antimobbningsprogram som finns. När mobbning sker
kan Barnombudsmannen ta sig an mobbningsärenden och driva dessa gentemot anmäld kommun.
Flera kommuner har blivit fällda och fått betala ut en
ersättning till de barn som kommit i kläm.
Om man blir diskriminerad på sin arbetsplats för sin
religion, hudfärg, sexuella läggning, ålder, funktionsnedsättning eller kön kan man vända sig till
Diskrimineringsombudsmannen (DO) och göra en
anmälan eller till Jämställdhetsombudsman (JämO),
inom samma myndighet, som ansvarade för jämlikhetsfrågor. I flera fall har personer fått sig tilldömt
ett skadestånd både inom diskrimineringsområdet
och inom jämställdhetsområdet. Det finns också en
Konsumentombudsman (KO) som tar vara på konsumenternas intressen, Justitieombudsman (JO) som
ansvarar för juridiska spörsmål som till exempel
förtal inom området tryckfrihet.
När mobbning sker utanför de ovan nämnda områdena står den mobbade personen helt utan någon
juridisk möjlighet att få kompensation för den skada
personen lidit. Det är allmänt känt att det förekommer vuxenmobbning på olika arbetsplatser. Det
är också allmänt känt att anställda som blir mobbade på sina arbetsplatser kan få både psykiska
och fysiska skador. Försäkringskassan ger endast
livränta om man går mellan två olika arbeten och får
en nedsatt inkomst. Tiden för sjukskrivningen ersätts
bara med den procentsats i inkomstbortfallet som
regelverket medger. Den utsatte kan rent juridiskt
inte söka kompensation för övrigt inkomstbortfall i
och med sjukskrivning, inte heller någon kompensation för eventuella rehabiliteringskostnader. Flera
mobbade anställda har begått självmord, det förekommer skilsmässor, sjukskrivningar, arbetslöshet
och att den egna ekonomin havererar. Arbetsmiljölagen medger ett förebyggande arbete, inte ett bestraffande inom detta område. Om den mobbade polisanmäler mobbaren för ofredande blir resultatet ofta att
brott inte kan styrkas.
mp.se/kongress
Många kommuner har antagit en personalpolicy som
innebär att man strävar efter att de anställda, oavsett
position i anställningen, ska bemöta varandra på ett
korrekt sätt. Kommunerna gör därmed en markering
att vanlig hövlighet är önskvärd. Flera kommuner har
en handlingsplan mot ”kränkande särbehandling”
där den anställde som känner sig kränkt har så kal�lat tolkningsföreträde det vill säga om den anställde
känner sig kränkt så är den anställde det. Den som
blir kränkt kan vända sig till sitt fack, till sina chefer,
till eventuellt personalstöd eller personalhälsovården i kommunen. Men den som blir kränkt har ingen
instans att vända sig till på nationell nivå. Kränkande
särbehandling är än så länge en sorts ”ostraffbar
vuxenmobbning”.
Utöver de ovan nämnda diskrimineringskriterierna
kan inte kommunerna ta något ansvar för anställda
som mobbar andra anställda. Den som blir utsatt får
ofta stå ensam, trots att facket, personalhälsan och
andra inblandade gör så gott de kan för att hjälpa
den mobbade. Oftast blir den mobbade den som får
byta arbetsplats. Det finns inget juridiskt utrymme
för prövning eller straff inom kränkande särbehandling.
För att vi ska kunna hjälpa anställda som blir utsatta
för ostraffbar vuxenmobbning genom kränkande särbehandling bör detta bli straffbart. Vägen dit måste
gå genom ett aktivt, seriöst arbete med att arbeta för
ett rättssäkert samhälle för bägge parter. Vi måste
alltså noga undersöka och arbeta fram förslag kring
de problem som mobbningen ger.
Vi yrkar
1. att MP aktivt arbetar för att utreda möjligheten att
införa en ny lag, lex Lina, som ger anställda som
är utsatta för kränkande särbehandling en möjlighet att söka ersättning för ”sveda och värk”,
för personliga rehabiliteringskostnader och för
inkomstbortfall eller andra ekonomiska bortfall
relaterade till kränkningen,
2. att MP aktivt arbetar för att det i Sverige införs
en Anställdas ombudsman (AO) med uppdrag att
samla in information, stötta kränkta anställda på
privata, statliga och kommunala arbetsplatser,
föra anställdas talan mot de som kränker och
arbeta med andra uppgifter relaterade till mobbningsproblemen i form av kränkande särbehandling.
Besvarad attsats 1, avslag attsats 2
Det står mycket i arbetsmiljölagen (1977:1160) som
reglerar arbetsgivarens skyldigheter, där framgår
också en del om arbetstagarens rättigheter och om
arbetsgivarorganisationernas rättigheter. I korthet
3
Kongress 2012
kan man säga att hela det system motionärerna efterfrågar, i dag tas om hand genom de lokala arbetsmiljöombuden, arbetsgivarens egen skyldighet att
agera samt Arbetsmiljöverket (se www.av.se för mer
info, till exempel http://www.av.se/teman/restaurang/
risker/psykosociala/konflikter.aspx)
Någon ombudsman behövs inte, då det finns en
myndighet som hanterar detta. Deras problem är
att de har fått minskade anslag tillsammans med en
minskad kunskap på arbetsplatser om vad Arbetsmiljöverket sysslar med. Detta tillsammans med att
de lokala arbetstagarorganisationernas ställning
stundtals försvagats och att anställda i allt lägre
grad är öppna om missförhållanden har tillsammans
inneburit att anställda inte säger till när fel finns på
arbetsplatsen.
Motion nr: 1.6
MODELLER
Ida Engström och Nina Åkestam
Det finns ett stort antal forskningsstudier som visar
att dagens extremt smala skönhetsideal skadar kvinnors självbild och bidrar till ätstörningar och annat
självdestruktivt beteende. Inom modebranschen är
det också välkänt att modeller, som ofta är under 18
och i juridisk mening barn, hetsas till att gå ner i vikt
och tvingas arbeta, ofta till låg eller ingen ersättning,
i osunda arbetsmiljöer. Det så kallade size-zero-idealet är således ett problem både för de modeller som
förmedlar det och för oss andra.
Regler och lagar som syftar till att värna om modellernas bästa finns i flera andra länder. Spanien har
infört en undre BMI-gräns (Body Mass Index) på 18,
vilket för en 175 cm lång kvinna innebär cirka 56
kilo. En BMI-gräns på 18 innebär också att man inte
räknas som underviktig. En genomsnittlig modell
väger idag 54 kilo till sina 177 centimetrar, vilket
alltså ligger flera kilo under det som enligt läkare är
en hälsosam vikt. Italien kräver friskhetsintyg från
en läkare för att kunna kontrollera att modellen inte
är sjukligt smal. I Sverige saknas än så länge sådana
initiativ.
Man räknar med att snittvikten på arbetande modeller har sjunkit med cirka tio kilo de senaste tio åren
och en designers provkollektion sys nu ofta i storlek 32. De modeller som arbetar i Sverige är oftast
så kallade New Faces, unga modeller som just har
börjat arbeta. De är 14-15 år gamla och billigare att
anlita än äldre modeller med mer erfarenhet. Modellerna arbetar ofta för ingen eller låg lön, då arbetsgivaren gärna anser att möjligheten att få erfarenhet
är tillräckligt. Dessutom sker arbetet ofta i en miljö
där alkohol och droger förekommer, inte minst för
4
att modellerna ska kunna hålla den mycket låga vikt
som förväntas.
Det borde vara en självklarhet att det ska finnas
regler runt unga människors arbetsmiljö, även inom
modebranschen. Unga människor ska inte utnyttjas
som gratis arbetskraft eller fara illa för att ett visst
skönhetsideal råder inom deras specifika bransch.
Åtskilliga undersökningar och intervjuer runt om
i världen visar dock att ingen inblandad, varken
modellagenturer, designer eller media, tycker sig
bära ansvaret för modellerna. Det tycks uppenbart
att en lagstiftning som inte tillåter modellerna att
vara sjukligt smala samt förhindrar att tonåringar
får arbeta under förhållanden som vore oacceptabla i vilken annan bransch som helst, behövs för att
reglera dessa problem. Det skulle dessutom få positiva konsekvenser genom att förmedla ett sundare
skönhetsideal.
Vi yrkar
1. att MP ska verka för att en lägsta BMI-gräns på 18
ska införas för kvinnliga modeller i Sverige,
2. att MP ska verka för att modeller som går modevisningar eller fotograferas för redaktionella
uppdrag eller annonser där de ska uppfattas som
vuxna, ska vara minst 18 år gamla,
3. att MP ska verka för att modeller ska ha rätt till
skälig lön och rimliga arbetstider i en drogfri
miljö.
Avslag attsats 1 och 2, besvarad attsats 3
Attsats 1: Partistyrelsen delar motionärernas oro
kring extrema skönhetsideal. Dock vill vi inte lagstifta om BMI-gräns. Däremot vore det intressant att
undersöka den italienska modellen med friskhetsintyg för modeller för att motverka ohälsosamma
skönhetsideal.
Attsats 2: Vi får i dag arbeta innan vi är 18 år, så varför skulle det vara en högre åldersgräns för modeller? Hur många timmar man får arbeta i olika åldrar
och t ex kvällsarbete är reglerat.
Attsats 3: Det är MP:s linje att alla arbetstagare ska
ha rätt till skälig lön, rimliga arbetstider och en drogfri arbetsmiljö.
Motion nr: 1.7
STOPPA LÖNEDUMPNING VID OFFENTLIG UPPHANDLING
Monica von Martens
Etik vid upphandling är en fråga som vi i MP har drivit
aktivt så länge partiet har funnits, oftast med fokus
på miljövänligt framställda varor och arbetsrätt i
tredje världen. Det är hög tid att vi även börjar uppmp.se/kongress
Kongress 2012
märksamma etiska aspekter på de upphandlingar
av tjänster som görs inom landet. En stor del av den
offentligt finansierade äldreomsorgen, lokalvården
och sjuktransporterna och all färdtjänst utförs av
personal som inte är anställd direkt av kommuner
och landsting. Vid dessa upphandlingar är oftast låga
lönenivåer och dåliga arbetsvillkor för personalen det
främsta konkurrensmedlet. Den som lyckas pressa
ut maximalt ur sin personal till lägsta priser kan ge
det billigaste budet och kamma hem uppdraget. Ofta
saknas krav på rimliga arbetsvillkor helt i avtalen
och då sådana krav finns är uppföljningen osäker,
arbetsintensiv och tidsödande. Om löner och andra
anställningsvillkor för dem som utför upphandlade
tjänster görs offentliga och allmänt tillgängliga på
samma sätt som gäller för offentliganställda, minskar behovet av krångliga kontrollklausuler i avtalen.
Då kan vem som helst som misstänker oetisk konkurrens begära ut dessa uppgifter och ”marknaden”
kan kontrollera sig själv.
Det är bra med sund konkurrens som gör att skattefinansierad verksamhet sköts effektivt och utvecklas kvalitetsmässigt, men en konkurrens som i stort
sett endast handlar om vem som betalar de sämsta
lönerna är i längden förödande för kvaliteten i verksamheten och etiskt oacceptabel.
Jag yrkar
1. att MP på kommunal- landstings-, riksdags- och
EU-nivå aktivt ska driva full transparens och
insyn i löner och anställningsvillkor för alla som
utför offentligt finansierade arbeten,
2. att MP på kommunal- landstings-, riksdags- och
EU-nivå aktivt ska driva att det vid all offentlig
upphandling ska införs krav på lön- och anställningsvillkor i nivå med den minimiersättning en
offentligt anställd person skulle få för motsvarande arbetsuppgifter.
Avslag
Det är mycket viktigt att vi har koll på hur våra skattemedel används, för det är ett stort förtroende vi
har fått av väljarna att förvalta skattemedlen. Vad
vi får kräva i upphandlad verksamhet är en ständig
utvecklingsprocess som vi lägger ner mycket tid på.
Att säkerställa att de som utför arbetet i upphandlad verksamhet har schyssta löner och arbetsvillkor är viktigt, men hur det ska säkerställas är inte
lika klart. Vi vill inte att alla berördas lönelistor och
anställningsavtal mm ska vara offentliga. Vi menar
att lönenivåer ska fastställas genom förhandlingar
mellan arbetsmarknadens parter. Vi bör verka för
goda möjligheter för de fackliga organisationerna att
organisera anställda i offentligt upphandlad verksamhet.
mp.se/kongress
Motion nr: 1.8
GÖR ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGSLAGEN GENERÖSARE MOT DE
DRABBADE
Ulf Flodin
Stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping
Om man misstänker sig ha blivit sjuk av kemiska,
fysikaliska, ergonomiska eller vissa psykosociala
faktorer i sitt arbete kan man göra en arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan och ansöka om
livränta. Livränta kan erhållas om man på grund
av arbetssjukdom/-skada under minst ett år får en
inkomstsänkning på grund av den aktuella sjukdomen. Det svåra är att få sin misstänkta arbetsskada
godkänd, det vill säga att Försäkringskassan eller
högre rättsliga instanser bedömer att ens sjukdom
verkligen orsakats av förhållanden på den drabbades
arbetsplats. Vid avgörandet av den frågan tillfrågar
tjänstemän på Försäkringskassan en försäkringsmedicinsk rådgivare, i praktiken en läkare. Dennes
ord väger mycket tungt. Om denne finner samband
föreligga brukar Försäkringskassan godkänna
skadan. Andra kapitlet, första paragrafen i arbetsskadeförsäkringslagen lyder: ”En skada ska anses ha
uppkommit … om övervägande skäl talar för det …”
Konflikt uppstår om det finns vetenskaplig litteratur
som talar för ett samband mellan en specifik exponering och en speciell sjukdom och patienten får ett
utlåtande som bejakar samband av sin utredande
primära läkare, men Försäkringskassan ändå säger
nej till samband. Det finns alltid olika uppfattningar
om exponeringen varit tillräckligt intensiv och
långvarig. Därför uppstår en gråzon med möjligheter till tyckande. Idag väljer Försäkringskassan att
avslå samband om det inte ter sig rent horribelt.
Det har utvecklats en praxis att tolka lagen till den
drabbades/sjukes nackdel. En person som tvingas
lämna arbetslivet i förtid får sjukpension (nu kallad
sjukersättning). Denne uppgår i normalinkomstlägen, det vill säga kring 25 000 kr i månaden brutto,
det är cirka 60% av den lönen. Om man får godkänd
arbetsskada utgår livränta, vilket innebär att man får
behålla sin ursprungliga lön, antingen tidsbegränsat
eller till 65 års ålder.
Varför ska man behålla sin lön om man blir arbetsoförmögen på grund av arbetsorsakad sjukdom men
inte av andra sjukdomar? Bakomliggande tanke är
att den som blivit sjuk i sitt arbete har bidragit till
en produktion, som samhället i övrigt har glädje av.
Vissa riskabla arbeten anser samhället måste utföras exempelvis att ta hand om infekterade patienter
med risk att drabbas av blodsmitta av hiv eller gulsot.
Om man trots säkerhetsåtgärder blivit smittad anses
man ha moralisk rätt att bli åtminstone ekonomiskt
5
Kongress 2012
skadeslös. Därtill är det utvecklande för ett samhälle att identifiera och i förlängningen eliminera
exponeringsrisker. Med hjälp av arbetsskadeförsäkringen får drabbade ett incitament att rapportera
nya misstänkta riskfaktorer som kan bli föremål för
närmare forskning och undersökning. Arbetsskadeförsäkringen är därför värdefull för förbättringen av
ett samhälle. Men eftersom tillämpningen av Arbetsskadeförsäkringslagen är så njugg numera anmäls
allt färre arbetsskador och intresset för arbetsmiljön
sjunker. Detta senare beror även på andra orsaker,
exempelvis att man har betydligt färre anställda på
Yrkesinspektionen/Arbetsmiljöverket, att regeringen
efter valet 2006 lade ned Arbetsmiljöinstitutet samt
att de anställda har en svagare ställning på svensk
arbetsmarknad nu än för något decennium sedan.
En motion med liknande innehåll, nämligen ”Gör arbetsskadeförsäkringen generösare”, insänd till förra
årets kongress föreslog partistyrelsen skulle anses
besvarad. Man hänvisade till Gunvor G Ericsons motion 2009/10:Sf330 ”Arbetsskador”. Den motionen vill
1. låta utreda orsaker till minskat antal arbetsskadeanmälningar, 2. beakta stickskador i vården och 3.
integrera jämställdhetsperspektiv.
Det jag vill med denna motion är att MP i riksdagen
och annorstädes ska verka för just en generösare
tolkning av arbetsskadeförsäkringslagen genom
direktiv till Försäkringskassan och andra berörda
rättsinstanser. Därför anser jag att motionen inte är
besvarad på ett sätt som ger vårt parti anledning att
släppa frågan.
Jag yrkar
1. att MP i riksdagen verkar för att en generösare
tolkning av arbetsskadeförsäkringslagen till
förmån för de drabbade ska tillämpas genom direktiv till Försäkringskassan och övriga berörda
rättsinstanser.
Besvarad
Flera rapporter visar att Försäkringskassan inte
följer den lagstiftning som finns sedan år 2002. Vår
riksdagsledamot Gunvor G Ericson har KU-anmält
socialförsäkringsministern efter de uppgifter som
framkom i dokumentären De oförsäkrade (SVT, 2 februari). I programmet beskrivs tydligt vad som måste
betecknas som strukturell diskriminering i bedömning av arbetsskador. Endast två av 100 inom vårdyrken får sina skador godkända som arbetsskador. År
2002 gjordes en lagändring för att förbättra arbetsskadeförsäkringen och se till att den även omfattar
de som skadar sig inom vården.
6
Det är ett politiskt ansvar att se till att människor får
ersättning på lika villkor och att de garanteras likvärdiga bedömningar efter likvärdiga kriterier. Miljöpartiet vill genom denna KU-anmälan utreda huruvida
socialförsäkringsministern har brustit i sitt ansvar
för att garantera att Försäkringskassan arbetar i enlighet med de lagar som riksdagen har beslutat ska
styra verksamheten.
Motion nr: 1.9
BEMANNINGSFÖRETAG
Björn Björkegren
Jag och flera andra har haft/har att göra med bemanningsföretag när vi söker jobb/jobbar och denna
typ av mellanhänder på arbetsmarknaden är inte
världens trevligaste gäng.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att kritiskt granska bemanningsföretagens roll och inflytande över den svenska
arbetsmarknaden.
Besvarad
Vi vill kritiskt granska alla arbetsgivare och är medvetna om bemanningsföretagens särställning angående anställdas beroende. Bemanningsföretagen
kan också vara positiva då många, särskilt unga och
utrikes födda, kommer in på arbetsmarknaden via
dem.
MP bevakar också kommande proposition om bemanningsdirektivets genomförande i Sverige så att
uthyrda arbetstagares arbetsvillkor tillvaratas på ett
tillfredställande sätt. Uthyrda arbetstagare ska garanteras samma grundläggande arbetsoch anställningsvillkor som direktanställda hos en arbetsgivare.
Motion nr: 1.10
ARBETE OCH ARBETSLÖSHET
Claes Carlsson och Agneta Svennebring
I våra dagar går friska och fullt arbetsföra människor
arbetslösa. Många av dem är unga eller invandrare.
Många har också bra utbildning, men utbildning är
inte någon garanti för att få ett arbete. Att inte ha ett
arbete är svårt för alla, men speciellt för den som
inte har fått sitt första arbete. Ekonomin är ofta inte
det svåraste utan känslan av att inte behövas och av
att ha hamnat utanför samhällslivet.
I Sverige blir man inte ställd på bar backe, utan man
får försörjningsstöd. Men varför får man inte arbeta för pengarna? Arbete behövs ju i kommunen,
bl a bland barn och äldre, men också i parker mm.
Summan man får i försörjningsstöd motsvarar inte
en vanlig lön, men varför inte ge arbete den tid som
svarar mot summan? Då känns det också rättvist.
mp.se/kongress
Kongress 2012
För den som har haft ett arbete gäller a-kassa och då
gäller 70 eller 80% av lönen. Varför inte få arbeta den
tid som motsvarar ersättningsnivån åt samhället –
dvs stat, kommun eller landsting?
Det är orimligt att det är underbemannat i sjukvård,
äldreomsorg, på skolorna etc samtidigt som utbildade, kompetenta och friska människor går arbetslösa.
Låt de sjukskrivna ha rätt att vara sjuka, men låt de
arbetsföra ha rätt till ett arbete – i samhällets tjänst.
Detta skulle vara en vinst både för den enskilda
människan och för samhället, som skulle få arbete
utfört i utbyte mot den ersättning man lämnar den
enskilde.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att försörjningsstödet för arbetsföra människor kopplas till en arbetsinsats i
samhällets tjänst,
2. att MP verkar för att ersättning från a-kassan
inbegriper fortsatt arbetsinsats på en lägre nivå,
med så lång arbetstid i förhållande till heltid som
motsvarar ersättningsnivån från samhället.
Avslag
Vi prioriterar att arbeta för riktiga arbeten med vettig
lön åt alla. Obligatorisk arbetsinsats vid försörjningsstöd och a-kassa skapar undanträngningseffekter på
arbetsmarknaden och sänker lönenivåerna, genom
att arbeten utförs av människor som inte får en riktig
lön. Dessa tendenser syns redan i vissa arbetsmarknadsprogram såsom i fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin.
Motion nr: 1.11
FACKETS ROLL
Anders Englesson
Samstämmig forskning om vad som gör att människor mår bra visar att avgörande faktorer är hur
utvecklad den ekonomiska jämlikheten och sociala
rättvisan är. Ju jämlikare ett samhälle är och ju
bättre det sociala skyddsnätet fungerar desto lyckliga
är människorna. Tydligast framkommer detta kanske
i den forskning som redovisas av Richard Wilkinson
och Kate Pickett i boken Jämlikhetsanden. Samma
erfarenheter framförs av Tim Jackson i boken Välfärd
utan tillväxt. Sammantaget kan man säga att ett hållbart samhälle kräver en utvecklad ekonomisk jämlikhet och social rättvisa med ett fungerande socialt
skyddsnät. Sverige har ofta framhållits i forskningen
som ett bra exempel härvidlag. En av de viktigaste
orsakerna till att Sverige blivit ett gott exempel är
tveklöst den starka fackföreningen vars höga anslutningsgrad borgat för att inga grupper av anställda
halkat efter ekonomiskt. Fackföreningen har också
mp.se/kongress
varit garanten för ett gediget arbetsmiljöarbete. Det
är till yttermera visso fackets starka roll som gjort att
arbetslöshetsförsäkringen i Sverige skapat ett stort
mått av trygghet genom åren på arbetsmarknaden i
landet.
När den borgerliga alliansen fick makten efter valet
2006 startade de en medveten och mycket kraftig attack mot fackföreningarna som företeelse. Det första
de gjorde var att avskaffa löntagarnas rätt att göra
skatteavdrag för medlemsavgiften i facklig organisation och a-kassa, medan arbetsgivarens rätt att göra
liknande avdrag vid medlemskap i sin intresseorganisation bibehölls. Den andra åtgärden var att införa en
extra finansiering för medlemskap i a-kassa. Detta
innebar en chockhöjning för den enskilde (närmare
500 procent) av avgiften till a-kassan. Samtidigt
ska man komma ihåg att försäkringen redan hade
betalats av löntagarna genom att de avstått lön som
i stället betalats till försäkringssystemet via arbetsgivaravgift. Den kraftigt höjda medlemsavgiften fick
den av regeringen avsedda effekten genom ett historiskt högt medlemstapp. Särskilt hårt drabbades
LO-facken.
Den balans på arbetsmarknaden som ”den svenska
modellen” har byggt på var därmed rubbad. Därefter
har regeringen fortsatt med att kraftigt försämra det
ekonomiska skyddsnät som byggts upp mot arbetslöshet och sjukdom. I retoriken framställer alliansregeringen sig trots detta som beskyddare av ”den
svenska modellen”. Moderaterna säger sig t o m
vara ”det nya arbetarpartiet” trots att det är just LOkollektivet som hårdast har drabbats av regeringens
härjningar under uppenbar ledning av Moderaterna.
Tyvärr har inte vare sig Socialdemokraterna eller
fackets ledning gjort särskilt mycket för att gå emot
denna utveckling. Det innebär att Moderaterna och
alliansen i övrigt inte på något seriöst sätt har ställts
till svars för sina handlingar som allvarligt har skadat
den samhälleliga hållbarheten i Sverige. Ekonomiska
och sociala klyftor har fördjupats och fler och fler
människor ställs nu utan möjligheter att leva ett bra
liv. Man skulle kunna uttrycka saken som att utanförskapet har ökat brutalt i Sverige under den borgerliga regeringsperioden. Under dessa omständigheter
och när fler och fler söker sig till MP vilar ett stort
ansvar på oss att driva dessa frågor.
Vi har med förslag och åsikter visat att vi vill ta detta
ansvar. Det har dock inte märkts av bland dem som
det berör. Tvärtom har MP bland människor som tillhör eller skulle kunna tillhöra LO-facken ett oförtjänt
dåligt rykte.
7
Kongress 2012
Jag yrkar
1. att partistyrelsen och riksdagsgruppen får i uppdrag att ägna särskild vikt åt att avslöja
Moderaternas retorik i dessa frågor,
2. att MP tydligt ska presentera en grön politik med
syftet att främja hög facklig anslutning och ett
återställande av det raserade skyddsnätet vid
arbetslöshet.
Besvarad
MP ser allvarligt på de försämringar som regeringen
genomfört och protesterar mot dem, och vi kommer
att fortsätta att kritisera regeringen när det är befogat, men vi anser att det är ännu viktigare att presentera våra egna förslag, som visar folk vad vi vill göra,
hur vi vill förbättra. Man vinner sällan förtroende
genom att bara klaga på andra.
Att ekonomisk jämlikhet och social rättvisa är av
yttersta vikt för ett samhälles välmående, är välkänt
för miljöpartister. Vi har många olika förslag angående stärkt socialt skyddsnät, till exempel förslaget
om arbetslivstrygghet.
MP är ett klokt val för fackligt engagerade som
ser hur förutsättningarna för jobb och arbetsmiljö
hänger ihop med att vi tar de gemensamma miljöutmaningarna på allvar. Det kräver att vi har en sammanhållen politik för fack och arbetsmiljö, och där vi
kan utvecklas. Nätverket Gröna Fackliga kommer att
vara en viktig faktor för att utveckla detta.
8
mp.se/kongress
Kongress 2012
2. BARN OCH KULTUR
Motion nr: 2.1
SLOPA FÖRBUDET
Lotta Kalman
Stöds av Miljöpartiet de gröna Östergötland
Slopa förbudet för komplementär- och alternativmedicinsk behandling av barn under åtta år och gravida.
Sverige är det enda landet i Europa som förbjuder
komplementär- och alternativmedicinsk (CAM) undersökning, vård och behandling av barn under åtta
år och gravida. I våra grannländer Norge, Danmark
och Finland samt i resten av Europa är det naturligt
och tillåtet att söka en CAM-terapeut för sitt barn
oavsett ålder. Detta bör vara möjligt också i Sverige.
Idag är det bara Kuba och Nordkorea som har liknande restriktioner som Sverige.
Lagen som förbjuder alternativmedicinsk vård och
behandling av gravida och barn under åtta år strider
mot ett flertal av artiklarna i FN:s konvention om
barns rättigheter och FN kommenterar Sveriges
hållning enligt följande: “FN:s barnrättskommitté
noterar att komplementär och alternativ medicin
(CAM) är ett erkänt medicinskt område både inom
Europa och globalt. Av den anledningen är kommittén bekymrad över att konventionsstaten förbjuder
användningen av CAM för undersökning, behandling
och vård av barn under åtta år samt för gravida kvinnor och kvinnor under förlossningen, och den känner
oro för att ett sådant förbud åsidosätter rättigheten
hos alla individer i konventionsstaten, inklusive barn,
att välja behandlingsmetod, samt att det kan beröva
dem deras rätt till högsta möjliga hälsostandard.”
Kommittén rekommenderar att konventionsstaten
överväger att se över och förändra den nuvarande
lagstiftningen så att alla barn, oavsett ålder, garanteras tillgång till undersökning, behandling och vård
med komplementär och alternativ medicin, och kan
utnyttja sin rätt till högsta möjliga hälsostandard.
Kommittén förväntar sig att Sverige gör insatser och
åtgärder utifrån rekommendationerna.
Den nuvarande lagen omöjliggör naturligtvis också
forskning på det här området – Sverige är ett u-land
på detta område och kommer att bli alltmer omkörda
av omvärlden om ingen förändring görs. Sveriges
lag är föråldrad och bygger på gamla förhållanden.
Det är inte försvarbart att neka till behandlingar som
många gånger är helt ofarliga eller betydligt skonsammare än konventionell medicinsk behandling och
som dessutom kan ges parallellt med konventionell
medicin. Självklart borde man särskilt på barn och
mp.se/kongress
gravida i första hand välja den skonsammaste metoden. Inrapporterade behandlingsskador från CAMbehandling på barn saknas mer eller mindre trots
miljontals behandlingar årligen i Europa.
Från politiskt håll i Sverige hävdas att ”Sveriges lag
är satt med tanke på barnets bästa och att det därför
är viktigt att den vård för barnet utförs av legitimerad
och kunnig personal som arbetar inom vetenskap
och beprövad erfarenhet”.
Och man tycks vänta på en sanktion från läkarorganisationen. Det kommer inte att ske. Istället har de
gång på gång utnyttjat sin självpåtagna vetorätt att
stoppa all utveckling i den här riktningen. Inte någon
av de alternativa behandlingsformerna är universalmedel, men de är en del av paletten och borde
tillåtas, särskilt när det ofta rör sig om rent harmlösa metoder. Man brukar säga att ca 25% av sjukvårdskostnaderna härrör sig från vårdskador. Hur
många av dessa som rör barn vet vi inte, men konventionell medicin har också kvar en del att bevisa.
Föräldrarna har både en rättighet och ett ansvar att
välja behandlingsform för sina barn. I vårt partiprogram förespråkar vi redan att: ”Ett nationellt och
offentligt register över utövare av komplementärmedicin ska finnas.”
Jag yrkar
1. att MP verkar för att åldersgränsen för komplementär- och alternativmedicinsk behandling
tas bort.
Avslag
MP har hittills inte drivit frågan om att åldersgränsen
för vård av komplementär- och alternativmedicinsk
karaktär ska tas bort. Det kan finnas en rimlighet i
att särskilt de minsta barnen får den absolut säkraste och mest evidensbaserade vården av en specialistutbildad barnläkare. En rätt att välja alternativmedicinsk behandling får inte betyda att föräldrarna kan
besluta att välja bort annan adekvat vård.
Motion nr: 2.2
UPPSÖKANDE TANDHÄLSOVÅRD I
SKOLAN
Tanja Söberg
Enligt Barnkonventionen har varje barn rätt att
åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och konventionsstaterna ska sträva efter att säkerställa att inget barn
Barn och kultur
9
Kongress 2012
är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och
sjukvård. Konventionsstaterna är också skyldiga att
vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barnet mot
våld, vanvård, försumlig behandling och utnyttjande,
innefattande sexuella övergrepp. Inom alla dessa
områden har tandhälsovården en viktig roll att fylla.
Trots detta når inte tandhälsovården alla barn idag
och det fattas kunskap om hur man upptäcker och
möter barn som far illa.
Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 visar att de
barnen med sämst tandhälsa har fått ännu sämre
tandhälsa än tidigare. Barn från socioekonomiskt
svaga grupper har sämre tandhälsa än andra barn
och barn med utländsk bakgrund är särskilt utsatta.
Ytterligare ett särskilt problem som framhålls är
barn som inte kommer till tandvården på undersökningar. Under 2006 var det 8% av alla barn som inte
kom till undersökning.
Tandvården har naturligt goda förutsättningar att
upptäcka dental försummelse, det vill säga en
omsorgsbrist som innebär att en förälder eller
vårdnadshavare låter bli att uppsöka tandvård och
se till att barnet får nödvändiga behandlingar. Men
tandvården bedöms också ha goda förutsättningar
att upptäcka annan form av omsorgsbrist. Sveriges
Tandläkarförbund framhåller i rapporten Barn som
far illa (2011) att tandläkare och annan tandvårdspersonal har en alldeles särskild möjlighet att komma
i kontakt med barn i samhället i alla åldrar. Det är
viktigt att tandvårdspersonal känner till de varningstecken som signalerar att barn far illa, till exempel
vara uppmärksam på vad barn berättar, misshandelsskador i mun-, huvud- och halsregion, om barnet
är ovårdat, uppvisar tecken på sexuella övergrepp
eller om barnet inte kommer till tandvården på
undersökningar. Enligt föräldrabalken har barn rätt
till omvårdnad, trygghet och god fostran, men i de
fall då vårdnadshavaren brister i sin förmåga ska
samhället träda in för att skydda barnet. Personalen
inom tandvården och även inom andra yrkesgrupper
har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de
misstänker att ett barn far illa.
Även de nordiska Barnombudsmannen framhåller tandvårdens viktiga roll för att upptäcka och
förebygga omsorgsbrist och övergrepp mot barn. I
Barnombudsmannens (BO:s) rapport Tandvården
och barn som far illa (2010) presenteras en kartläggning av den svenska tandvårdens erfarenhet av barn
som far illa och vilken beredskap som finns för att
hantera sådana situationer. Kartläggningen visar
att 91% av alla tandläkare någon gång mött ett barn
i sitt arbete som de misstänkt varit utsatt för våld
eller övergrepp, omsorgssvikt eller dental försummelse. Endast 21% av dessa tandläkare uppger att
10
Barn och kultur
de gjort en anmälan till socialtjänsten. Även när det
gäller barn som upprepade gånger uteblir från sina
besök har tandvården anmälningsplikt, då det faller
under fysisk försummelsen om vårdnadshavaren
inte ser till att barnet får den tandvård som barnet
har rätt till. Nio av tio klinikchefer uppger att de varit
med om att barn uteblivit helt från besök det senaste
året, trots upprepade kallelser. Två av tio klinikchefer
uppger att verksamheten i dessa fall gör en anmälan
till socialtjänsten.
När det gäller utbildning för att upptäcka barn som
far illa uppger endast 17% av tandläkarna att de har
utbildning för att upptäcka våld och övergrepp i hemmet, 14% har utbildning för att upptäcka omsorgssvikt medan 61% uppger att de har utbildning för att
upptäcka dental försummelse.
Barnombudsmannen påpekar att anmälningsskyldigheten blir verkningslös om tandvården saknar kunskaper om vilka varningssignaler som ska föranleda
en anmälan. En övervägande majoritet av tandläkarna i BO:s kartläggning vill ha ökat stöd i arbetet
när de misstänker att barn far illa och stöd i form
av utbildning och riktlinjer. 60% av tandläkarna vill i
högre utsträckning samverka med socialtjänsten.
För att säkerställa att inget barn blir berövat sin rätt
till tandvård föreslår jag uppsökande tandvård i skolan. Det möjliggör möten med alla barn oavsett vårdnadshavarnas förmåga att tillgodose barnets behov
av hälso- och sjukvård. Ökade möjligheter att möta
barn som annars inte kommer till utsatta tandvårdstider ger också större förutsättningar att identifiera,
undersöka, behandla och följa upp barn som far illa.
Ytterligare en fördel är ökad kontakt med skolhälsovård och skolpersonal, vilket ger möjlighet att informera om tandhälsovårdens viktiga roll i arbetet med
barn som far illa och öka samverkan mellan olika
yrkesgrupper som arbetar med barn. Förhoppningsvis kan också en särskild kompetens och erfarenhet
om barn som far illa utvecklas hos tandvårdspersonal som kontinuerligt möter barn i skolan och utifrån
samlade erfarenheter ge tandvården god beredskap
att möta dessa barn.
Jag yrkar
1. att MP verkar för en lagstiftning om uppsökande
tandhälsovård i skolan.
Avslag
En uppsökande tandvård är viktigt för att nå barn
som har behov av tandvård men som inte med hjälp
av sina föräldrar får kontakt med tandvården. Tandvården har ett viktigt ansvar att utifrån sin kompetens upptäcka och anmäla misstanke om att barn far
mp.se/kongress
Kongress 2012
illa. Motionens ansats är god men nationell lagstiftning är inte rätt väg att gå. Ansvaret för tandvården
ligger på landstingen. Partistyrelsen ser positivt på
att landsting och regioner aktivt arbetar för att tandvården ska nå alla barn.
Motion nr: 2.3
HÖJ ERSÄTTNINGARNA I FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN
Mikael Jämtsved
Stöds av Miljöpartiet de gröna Järfälla
Under kongressen 2010 antog MP en proposition om
jämställdhet, det innebar att många kloka beslut
togs men tyvärr missade vi en aspekt. Denna motion
syftar till att rätta till det misstaget.
MP vill att föräldraförsäkringen ska tredelas, vi vill
att föräldrarna ska få varsin del som är deras egen
och en del som man gemensamt gör upp om. Detta
är ett steg på vägen mot ett mer jämställt uttag av
föräldraledighet och således ett steg på vägen mot
ett mer jämställt samhälle. Dock skapar en ökad
individualisering ett problem. För en familj som lever
på marginalerna redan innan familjen utökas kan
inte förväntas minska sina intäkter ytterligare genom
att den personen som har högst inkomst tvingas ta
ut föräldraledighet och således minska sin inkomst
med 20%.
Vi gör ett enkelt räkneexempel. Två personer skaffar
ett barn tillsammans. Person 1 tjänar varje månad 10
000 kr per månad, person 2 tjänar 8 000 kr per månad. När person 1 tar ut föräldraledighet så minskar
de två personernas gemensamma inkomst med 2 000
kr per månad, när person 2 tar ut föräldraledighet så
minskar de två personernas gemensamma inkomst
med 1 600 kr per månad. Om vi nu utgår ifrån att
dessa två människor redan innan tillskottet i familjen
har svårt att få pengarna att räcka hela månaden
så är det inte rimligt att tvinga dem att minska sin
gemensamma inkomst med 400 kr mer per månad
än vad som annars skulle ha varit möjligt.
Detta skulle kunna vara argumentation för att slopa
kravet på en mer individualiserad föräldraförsäkring, jag menar dock att det finns en annan väg som
är mer lämplig att gå och det är att vi istället ser
till att den person som tar ut föräldraförsäkringen
får 100% av sin sjukpenninggrundade inkomst (SGI)
med bibehållet tak. På så sätt garanterar vi att denna
jämställdhetsreform inte blir en fattigdomsreform för
dem som har det allra svårast.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att föräldraförsäkringen ska ge
100% av SGI med bibehållet tak.
mp.se/kongress
Avslag
Att höja ersättningsnivån i föräldrapenningen från
dagens 80 till 100 procent skulle öka utgifterna för
föräldraförsäkringen med omkring 6 miljarder kronor årligen. Partistyrelsen ser inga ekonomiska möjligheter att prioritera en sådan reform. Den skulle
inte heller eliminera det problem motionären pekar
på i de hushåll där ena parten tjänar mer än taket i
försäkringen. MP har i riksdagen prioriterat att höja
lägstanivån i föräldraförsäkringen.
Motion nr: 2.4
BARNBIDRAG TILL UNGDOMSSTÖD
Ylva Wahlström
Jag anser att de unga som gått ut grundskolan,
de vill säga 15- och 16-åringar ska ha rätt att få
sitt barnbidrag utbetalt till dem själva, villkorslöst.
Barnbidraget är på 1 050 kr per månad idag. Många
föräldrar låter de unga förvalta dessa pengar själv.
Men det finns vuxna som inte låter ungdomarna förvalta dessa pengar själva. Många av de föräldrar som
tar hand om barnens bidrag är inte bra på att förvalta
dessa pengar på bästa sätt för den unga. Detta leder
till problem för ungdomarna.
Vidare finns de stora sociala bekymmer att man under gymnasieåren kopplar bidraget till studieresultat,
eller närvaro. Ett extra problem för familjer med
låga inkomster är att barnbidraget dessutom idag
tas bort innan det omvandlas till ett studiebidrag, för
dem som fyllt 16 år under våren i grundskolan. Även
de unga som inte läser på gymnasiet bör ha rätt till
pengar från samhället och inte helt vara utelämnade
till sitt sociala nätverk. Detta blir speciellt viktigt när
de unga har föräldrar med svår ekonomi.
Alla unga borde få ett litet grundstöd från det att
grundskolan är avslutad fram till de fyller 21 år. Vid
bland annat skilsmässor betalar försäkringskassan
ofta ut underhåll. Även detta bidrag bör den unga
som är 16 år själv få ta emot och förvalta. Bidraget
är nu på 1 273 kr per månad. Även för den betalande
föräldern är det viktigt att pengarna går direkt till
den unge mellan 16 och 18 år. I dessa familjesituationer är ofta familjens sociala nätverk försvagat.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att alla unga som lämnat grundskolan får överta sitt barnbidrag/studiebidrag
tills de fyller 21 år,
2. att MP verkar för att underhållet till den unga som
fyllt 16 år bör överföras direkt till den unga, för
att trygga att pengarna kommer till de ungas
behov.
Barn och kultur
11
Kongress 2012
Avslag
Det är ett bekymmer att studiebidraget riskera att
dras in när barn skolkar från skolan. Det kan också
innebära att bostadsbidraget dras in. Det är en orimlig ekonomisk konsekvens för hela familjens ekonomi. Däremot bör barn inte själva per automatik ha
rätt till sitt barnbidrag. Bidraget betalas ut som ett
stöd till familjen och det är föräldrarna som har ansvaret för att tillgodose barnets behov. Skulle stödet
betalas ut till barnet skulle det betyda att barnet själv
ansvarar för tak över huvudet, mat på bordet och att
få andra behov tillgodosedda som kanske medicin
och sjukvård. Det är ett för stort ansvar att lägga på
ett barn.
Motion nr: 2.5
FÖRSKOLAN
Marijan Orlic
Situationen i våra förskolor ser inget vidare ut. Grupperna blir bara större men personalstyrkan förblir
oftast densamma. Hur många gånger har jag inte
hört den finaste bortförklaringen av olika politiker
när jag nämner frågan att rekommendationen av
Skolverket är att grupperna ska vara på 15 barn, men
det är som sagt bara en rekommendation.
Kan vi ändra på det? Ja det kan vi, men frågan är om
vi har tid och resurser att göra det. Ska vi satsa på
våra barn som är vår framtid och ge dem bättre villkor i livet, dvs mindre grupper som de kan utvecklas
och bli bra människor i, eller ska vi proppa grupperna
till max och få dem att redan i tidig ålder lära sig vad
stress, trötthet, ångest och rädsla är samt se sina
fröknar gå på knäna och bli utbrända. Barngrupperna
i förskolan ska ha ”en lämplig sammansättning och
storlek”, står det i skollagen. Idag är den genomsnittliga gruppstorleken 16,7 barn, visar Skolverkets
senaste statistik. Men det är inte ovanligt att 20–25
flickor och pojkar samsas inne på dagis. Så stora
grupper innebär allvarliga risker, i synnerhet för de
yngsta barnen, som i ett allt mer stressat samhälle
behöver lugn när de är på förskolan. Rekommendationen kan stå kvar men om vi inför ett tak hjälper
vi våra barn och ger dem en bra förskolemiljö. Med
färre barn per vuxen blir kontakten mellan barn och
anställda mer personlig och avspänd. Jag tycker att
man ska ha ett tak speciellt för de yngsta grupperna.
Forskning har visat att små barn far illa i för stora
grupper. Nu är det dags för en lagstiftning för att
skydda alla barn från stora grupper på dagis.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att inför en nationell lagstiftning
att barngrupperna i förskolan har ett tak eller
12
Barn och kultur
max antal barn per grupp beroende på barnens
ålder,
2. att MP verkar för att införa en nationell lagstiftning om att förskolan får har ett max antal barn
per en heltidsanställd förskolelärare.
Avslag
MP har länge drivit linjen att barngruppsstorlekar i
förskolan måste vara något som avgörs lokalt och att
beslut i frågan måste fattas på pedagogiska grunder. Partistyrelsen ser ingen anledning att frångå
den inställningen. En lagstiftning om lärartäthet är
en delvis annan fråga, särskilt om den tog sikte på
lokalt snarare än nationellt fastslagna lägstanivåer.
Partistyrelsen anser dock trots allt att underlaget för
att förorda en sådan lösning i vart fall i dagsläget är
otillräckligt och föreslår därför att motionen avslås.
Motion nr: 2.6
BARN OCH EKONOMISK POLITIK
Emanuel Hellstrand
Redan 1997 uppmärksammade Rädda Barnen behovet av en barnvänlig statsbudget i boken ”Barn och
ekonomisk politik”, efter ett decennium av offentliga
nedskärningar. I en rapport från 2010 beskriver de
hur vissa saker har förbättras, men ”samtidigt är det
ett faktum att maskorna i det svenska välfärdsnätet
blivit grövre under senare år”. Rapporten konstaterar
att 10 till 15 procent av alla barn i Sverige upplever
psykisk ohälsa och att mer än vart tionde barn lever
i fattigdom. Av andelen barn som levde i fattigdom
2006 var det 59 procent som hade utländsk bakgrund. Utifrån denna situation presenteras här några
olika förslag för att främja barns och ungdomars
utveckling och förebygga marginalisering och psykisk
ohälsa.
Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans
med Folkhälsoinstitutet och ett antal kommuner och
landsting utvecklat ett så kallat välfärdsbokslut som
ger en generell lägesbeskrivning av välfärdssituationen i en kommun under ett givet år, utifrån den
nationella folkhälsopolitikens mål. Än så länge är det
ca 40 av Sveriges 290 kommuner som har påbörjat
arbetet med att upprätta lokala välfärdsbokslut.
Rädda Barnen och FN:s barnrättskommitté argumenterar för behovet av att synliggöra satsningar
på barn i särskilda barnbudgetar och bokslut såväl
lokalt som nationellt. Tyvärr verkar intresset för detta
vara mycket litet.
En mer lovande trend är uppmärksammandet av
sociala investeringar, ett begrepp myntat av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog.
Norrköpings kommun var 2010 först ut i landet med
att påbörja ett arbete med sociala investeringar, följt
mp.se/kongress
Kongress 2012
av Umeå och Göteborg som också tagit liknande initiativ. Sociala investeringar utgår ifrån att kostnaden
för en social insats bör sättas i relation till de potentiella samhällsekonomiska vinster som denna investering medför. De beräknar att den årliga samhällskostnaden för en person som lever i någon form av
marginalisering uppgår till mellan 350 000 och 1 650
000 kronor om året, exklusive produktionsbortfall.
Dessa enorma kostnader gör att varje social insats
som har potential att förhindra att ett barn hamnar i
långvarig marginalisering har ett oerhört samhällsekonomiskt värde. Detta bör även ses som ett starkt
argument för att ge kommunen lagstadgat ansvar för
att tillhandahålla en ungdomsoch fritidsverksamheten som främjar ungas utveckling och förebygger
psykisk ohälsa.
Ett problem med sociala investeringsfonder i kommunal regi är att hela kostnaden därmed hamnar
i den kommunala budgeten, medan staten är den
aktör som har överlägset mest att tjäna ekonomiskt
på denna typ av investeringar. För att främja upprättandet av kommunala fonder för sociala investeringsmedel och få en jämnare kostnadsfördelning för
dessa bör staten därför matcha varje krona som en
kommun väljer att satsa på sociala investeringar.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att sprida användandet av lokala
välfärdsbokslut på kommunoch landstingsnivå,
2. att MP verkar för att särskilda barnbudgetar och
barnbokslut upprättas såväl på nationell som på
kommunal nivå,
3. att MP verkar för att fler kommuner upprättar
en fond för sociala investeringsmedel. Sociala
investeringar bör särskilt prioriteras i socialt och
ekonomiskt utsatta bostadsområden,
4. att MP, i syfte att främja upprättandet av kommunala fonder för sociala investeringsmedel och
bidra till en jämnare kostnadsfördelning, verkar
för att statliga medel avsätts för att finansiera
halva kostnaden för dessa,
5. att MP, i syfte att motverka marginalisering av
ungdomar, verkar för att kommuners skyldighet
att tillhandahålla stimulerande och förebyggande
ungdomsoch fritidsverksamhet regleras i lag.
Bifall attsats 1 och 3, besvarad attsats 2, avslag
attsats 4–5
Partistyrelsen är positiv till användandet av lokala
välfärdsbokslut, barnbudgetar och barnbokslut. Fonder för sociala investeringsmedel kan vara dels de
kommunala varianter som några kommuner arbetar
med att forma, dels en fond för sociala investeringar
mp.se/kongress
inom ramen för EU:s ekonomiska stöd till medlemsländerna. EU-fondernas krav är en motprestation
från ansökaren som kräver att den som söker har
en egeninsats. Exakt hur stor olika parters egeninsats bör vara är bättre att man kommer överens om
inom varje projekt i stället för att reglera nationellt.
Barns tillgång till ungdomsoch fritidsverksamhet
är viktigt. Det är en verksamhet som det är bra att
ha en dialog om med invånarna i kommunen, inte
minst med barn och unga själva, och det bör finnas
utrymme för kommunerna att utforma verksamheten
så att den svarar mot de behov man ser. En nationell
lagstiftning riskerar att bli fyrkantig och utan utrymme för kreativitet och lokala lösningar.
Motion nr: 2.7
ÄNDRING AV SOCIALTJÄNSTLAGEN
Eivor Karlsson
Regeringen avsätter 500 miljoner kronor under tre
år för att stärka skyddet av utsatta barn. Det är bra.
Men det går inte att lappa och laga en åldrad myndighet, socialtjänsten, i en modern tid och med så
många människor som befinner sig i frustrerande
situationer. Barn- och ungdomsminister Maria Larsson talar om en ”egen socialsekreterare till omhändertagna barn”. Det får nog liten effekt. Bristfällig
dokumentation, långa utredningar och lagar som inte
är up-to-date riskerar rättsäkerheten. Vi lever i en ny
tid.
En riksdagsmotion lagd 29 september 2011 tog fasta
på behovet av att stärka barnens ställning i beslut rörande fosterhemsärenden. ”Regeringen borde därför
överväga om någon form av ombud för barnen kan
tillsättas vid varje ärende, ett ombud som endast ska
se till barnens bästa, utan att ta hänsyn till inblandade vuxna personer, kommunala tjänstemän och
politiker.” Barnombudsmannen, BO, anser också att
ett opartiskt ombud bör tillsättas.
Ur Uppdrag Gransknings, SVT, blogg står bl a följande: ”Historien om familjehembarnen i Mark visar att
lagstiftningen behöver ses över. Det menar Barnombudsmannen, Rädda barnen och Anders Broberg
som är professor i psykologi och ett av Socialstyrelsens vetenskapliga råd. Enligt Uppdrag Gransknings
undersökning riskerar annars omkring 400 barn
att gå samma öde till mötes som Markbarnen. Det
handlar om barn som placerats i familjehem som
spädbarn och som hunnit rota sig där under mer än
tre års tid.
Föräldrarnas rätt att återfå sitt barn väger i nästan
alla sammanhang tyngre än barnets rätt att få vara
kvar där det har rotat sig, sa Anders Broberg som nu
anser att lagen om vård av unga, LVU, därför behöver
Barn och kultur
13
Kongress 2012
ses över. Domarna som gäller de uppmärksammade
barnen Fanny och Rasmus och som Uppdrag Granskning berättat om i flera reportage ser han som
tydliga exempel. Barnen placerades i ett familjehem
som spädbarn, men efter fyra år flyttades de abrupt
därifrån utan förvarning.
blogg i mars 2011: ”Som barnombudsman tycker
jag att det är viktigt att bland annat Socialstyrelsen
får möjlighet att polisanmäla misstänkta tjänstefel
om socialtjänsten visar upprepad underlåtenhet att
agera till barns skydd.” Det kan handla om olika fall
av barnavårdsärenden.
Vårdnadsöverföring borde alltså ha varit aktuellt i
det riksbekanta Markfallet. Här behövs tydliga regler.
Var och vilka ska avgöra när sådant är lämpligt? Och
efter hur lång tid i fosterhemmet? Hänsyn till barnets
vilja med beaktande av barnets ålder och mognad
ska tas. Det gjordes inte i Markfallet. Fosterföräldrarna i Mark hade – efter fyra år (längre tid än vad
som ofta gäller vid vårdnadsöverföring) – ingen juridisk röst. Hur påverkar Markfallet andra framtida fall
av vårdnadsöverföring? Reglerna måste vara tydliga.
Jag yrkar
Här ett annat exempel på avsaknad av juridisk röst
för berörda. Det handlar om då föräldrarna hastigt
rycks bort – eller som i ett fall där pappan dräpte
mamman och sitter i fängelse. I september 2009
utsåg Luleå tingsrätt, på rekommendation av socialnämnden i Luleå, barnens förmyndare, en socialsekreterare på förvaltningen, som särskilt tf vårdnadshavare. Han hade socialförvaltningen som arbetsgivare och utredarna som kolleger. Vems tillsyn stod
då den särskilt tf vårdnadshavaren under? En lokal
politiker (M) ansåg att detta var delikatessjäv. Risken
är att förmyndaren inte hävdar barnens intressen, sa
M-politikern. Beslutet kan bara överklagas av vårdnadshavare. Barnens mor är död och pappan sitter i
fängelse och har fråntagits vårdnaden. Så i realiteten
kan beslutet om den tf vårdnadshavaren –
socialsekreteraren – inte överklagas, sa politikern.
De närstående i Luleå kom i konflikt med socialtjänsten och barnen fick inte stanna i släkten. De närstående hade ingen juridisk talan – ”Ej part i målet”.
Barnen borde ha fått ett opartiskt juridiskt biträde
– istället för en anställd på socialförvaltningen. De
berörda fosterföräldrarna i Mark – som haft barnen
från späd ålder, 11 månader respektive 3 veckor, och
under fyra år – borde också ha fått en juridisk röst.
Omhändertagande av barn har en lång historia. En
viss ljusning kan skönjas men mycket återstår. Det
finns svårigheter med att samordna och förmå att
se över hela spektrat när det gäller de problem som
finns kvar inom svensk barnavård saknas. Det är helt
uppenbart att barn måste omhändertas om det brister i deras hemmiljö, om kriminella handlingar förekommer mot barn eller om föräldraansvaret sviktar.
Men ibland omhändertas barn på oklara grunder.
Adekvat dokumentation är alltid A och O vid omhändertagande. Här brister det. Lagstiftningen behöver
ses över. Så även tjänsteansvaret. BO skrev på sin
14
Barn och kultur
1. att riksdagsgruppen lägger en motion om att ett
särskilt juridiskt ombud utses åt barn vid omhändertaganden,
2. att riksdagsgruppen lägger en motion om att se
över LVU när det gäller små barn som rotat sig i
sitt familjehem,
3. att riksdagsgruppen lägger en motion om att tydliga regler bör finnas när det gäller vårdnadsöverföring,
4. att riksdagsgruppen lägger en motion om att även
fosterföräldrar som haft fosterbarn i hemmet
i över tre år, ungefär samma tid som vid vårdnadsöverföring, får en juridisk röst och alltså blir
”part i målet”,
5. att riksdagsgruppen lägger en motion om att
närstående/nätverk, blir ”part i målet” – får en
juridisk chans – då barnens föräldrar hastigt
rycks bort eller inte längre är möjliga som vårdnadshavare.
Bifall attsats 1–2, avslag attsats 3–5
Motionären pekar på ett allvarligt problem. Partistyrelsen delar problembeskrivningen. Att barnkonventionen blir en del av svensk lagstiftning är ett sätt att
komma till rätta med problemet eftersom det skulle
stärka barns rättsliga ställning. Det finns många
goda förslag i Barnskyddsutredningen, som regeringen tyvärr lagt på is. När det gäller vårdnadsöverflyttning finns redan regler och det är inte säkert att
just en korrigering av lagstiftningen gör att de problem som finns kan åtgärdas. Risken är att pendeln
slår för mycket åt andra hållet så att foster- eller
adoptivföräldrar får makt på biologiska föräldrarnas
bekostnad. Vår ingång bör vara att stärka barnets
rättsliga ställning och öka barnets rättsäkerhet.
Motion nr: 2.8
UTVIDGAD KULTURPOLITIK FÖR
MILJÖPARTIET
Stefan Edenborg och Anders Åkesson
Stöds av Miljöpartiet de gröna Blekinge
Vad är kultur? Kulturpropositionen 1974 delade upp
kulturen i en kommersiell och en ickekommersiell
del. Sedan dess har kulturpolitiken präglats av vem
som ska ha mest bidrag och på vems bekostnad. Det
är dags att identifiera kulturens verkliga potential i
mp.se/kongress
Kongress 2012
samhället. Vi behöver ett vitalt kulturliv som på ett
skarpsinnigt, estetiskt och begripligt sätt speglar den
samhällsutveckling vi står inför. Både forskningen
och näringslivet har gång på gång konstaterar att
olika kulturyttringar och att delta i ett kulturliv har
en stor betydelse, inte bara för den enskilde medborgaren utan för hela samhällsekonomin. Kulturen bedöms vara ett av de få tillväxtområden i Europa inom
den närmaste framtiden och för att bli en del av detta
kräver det en extra satsning, inte minst ekonomiskt.
Kultursektorn som den definieras i dag präglas av
för små resurser och därför behöver vi dels vidga
kultursektorn så att alla delar av kulturlivet omfattas
och dels se till att mer resurser kommer kulturen till
del. En modern kulturpolitik ska ta utgångspunkt i
hela kultursektorn, även den kommersiella. De flesta
medborgare har en relation till alla delar av den
vidare definitionen av kultursektorn och följaktligen
också är intresserade av en kulturpolitik som omfattar hela kultursektorn. Detta har också betydelse för
finansieringen av hela kultursektorn då fler aktörer
kommer att vara inblandade i en utvidgad kultursektor.
Från samhällets sida finns det flera vägar att stimulera ett bredare kulturliv. Ett sätt är att man bort
arbetsgivaravgifterna på gager och andra ersättningar för konstnärligt arbete. Ett annat är att, likt det
man redan gjort inom tjänstesektorer inom bygg och
hushåll, är att ändra i skattelagstiftningen och införa
ett variant av RUT, ett slags kultur-RUT, som skulle
skapa nya jobb och bidra till att svarta jobb blev
vita. Näringslivet ska stimuleras till att ta ett större
ansvar för vissa delar av kulturlivet. Tillgång till ett
vitalt kulturliv har i flera exempel varit avgörande för
företagsetableringar. Kulturturismen växer sig allt
starkare och det påverkar flera mindre och lokala
företag inom flera sektorer.
Det är hög tid att formulera en kulturpolitik som
sträcker långt utanför de traditionella kulturområdena. Kulturpolitiker måste ta hänsyn till att kulturpolitik inte bara ska vara ett sätt för etablerade institutioner att göra sin röst hörd. Kulturen skulle spela en
viktig roll inom en mängd politikområden, exempelvis
näringsliv, hälso- och sjukvård och arbetsmarknadspolitik. Ett positivt exempel härvidlag är projektet
Kultur i Vården som bedrivits i Helsingborg. Långtidssjukskrivna har erbjudits kulturupplevelser som
en del i sin tillfriskningsprocess. Kultur är mer än de
i och för sig viktiga operahusen, konserthusen och
dansteatrarna. Jag hoppas MP vågar ta på sig stigfinnarrollen för en ny framtida kulturpolitik.
Vi yrkar
1. att riksdagsgruppen får i uppdrag att i samverkan
med partistyrelsen undersöka hur man kan bredda basen för finansiering av kultur i framtiden,
2. att MP i arbetet med det nya partiprogrammet
beaktar kulturens roll i en vidare bemärkelse
inom andra politikområden är det rent kulturella,
t ex inom näringslivs-, hälso- och sjukvårds- och
arbetsmarknadspolitik.
Bifall
Motionärerna visar på en mycket angelägen fråga, att
inkludera kulturen i andra politikområden samt att
se på möjliga sätt att finansiera kultur i framtiden.
Helt säkert är att en stor del av kulturen fortfarande
kommer att vara finansierad av offentliga medel,
men det kommer också att behövas finansiering från
andra håll. De förslag som motionärerna föreslår
kan vara några, det finns säkert andra. Arbetet med
partiprogrammet pågår för fullt, beslut kommer att
fattas på kongressen 2013. Innan dess kommer ett
arbete att göras vad gäller de olika politikområdena
och det finns alla möjligheter att påverka hur kulturavsnittet kommer att se ut.
Motion nr: 2.9
UTBREDD SATSNING PÅ KULTUREN
Mikael Ingemarsson
Efter nästa val ska vi fortsatt vara det tredje största
partiet samt ett alternativ till S och M och med anledning av detta ska vi bredda oss ytterligare. Vi har
förtroende för miljöpolitiken och vi har börjat utmana
FP i skolfrågorna bland annat. Nu är det dags för
nästa steg, kulturen, då den har blivit en allt viktigare
del i människornas vardag. Ipred-lagen som kom till
för fildelning av bland annat film och musik, innebär att rättighetsinnehavaren ska ha möjlighet till
kompensation när folk lyssnar på exempelvis musiken istället för att enbart låta folk ladda ner hur som
helst. Jag ser att vi borde hitta en lösning där båda
parter blir nöjda och verkligen kan använda internet
som ett verktyg för låtskrivaren och filmmakaren att
nå ut med sitt material men ändå få betalt för det de
gör. Det finns en bra sida där man kan få till detta:
Spotify. Ipred är ett sätt att motsätta sig ny teknik. Vi
bör se till att utveckla delarna i kulturen så långt det
går genom att göra den mer lättillgänglig kopplad till
den nya tekniken (internet).
Jag yrkar
1. att MP ska satsa mer på kulturen och bli det ledande partiet i Sverige på kulturfrågor,
2. att MP fortsatt är emot ipred-lagen som enbart
gynnar filmbranschen och skivbranschen och
som gör intrång på den personliga integriteten.
mp.se/kongress
Barn och kultur
15
Kongress 2012
Bifall attsats 1, besvarad attsats 2
MP arbetar redan i dag offensivt med kulturfrågorna,
bl a genom riksdagsmotioner. I arbetet med det nya
partiprogrammet kommer kulturfrågorna att lyftas
ytterligare. När det gäller attsats 2 så driver MP
redan den politiken.
digt medvetna om att bl a den tekniska utvecklingen,
där tillgång till public service kan nås på andra sätt
än genom TV-innehav, på sikt kan framtvinga andra
finansieringslösningar. En lösning som exempelvis
har diskuterats är en obligatorisk avgift liknande begravningsavgiften. MP bör fortsatt följa utvecklingen
och kunna återkomma med förslag i frågan.
Motion nr: 2.10
Motion nr: 2.11
TV-AVGIFTEN
YRKESUTBILDNING
Bengt Wikström
Stöds av Miljöpartiet de gröna Helsingborg
Det är ett stort missförhållande att intäkter och
kostnader för public service-TV administreras av
Radiotjänst i Kiruna AB eftersom det betyder att
ingen hänsyn tas till den enskildes ekonomiska
förhållanden och TV-avgiften är lika stor, 2 076
kronor årligen för såväl den fattigaste pensionären
som den rikaste miljardären. För unga medborgare i
små ekonomiska omständigheter är TV-avgiften ett
gissel som ofta inte prioriteras och när Radiotjänsts
utskickade inspektörer sedan avslöjar TV-innehavet
slår skuldfällan igen med all kraft. Radiotjänst är en
byråkratisk koloss med cirka 120 anställda och en
omsättning på cirka 7 miljarder kronor, en inkomst
som enkelt, rättvist och utan administrativa kostnader med en minimal skattehöjning kan handläggas av
skattemyndigheten. Jag noterar att Finland har inför
ett progressivt system med resultat att studerande,
fattigpensionärer och övriga låginkomsttagare inte
betalar TV-avgift medan höginkomsttagare betalar
mer.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att lag SFS 1989:41 om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst skrotas,
2. att MP verkar för att anslagen till public serviceradio och -TV efter demokratiskt fattade beslut
tas av statsbudgeten.
Avslag
MP värnar public service och vill ha ett starkt utbud
dels med program som dels har en sådan bredd att
alla kan hitta något som de gillar, dels har program
som man inte hittar någon annanstans. Vi vill ha
samhällsprogram som ställer politiker och andra
makthavare mot väggen och som vågar ta strid. Därför är friheten och oberoendet en mycket viktig fråga
för public service. Detta har också varit det främsta
argumentet för att public service ska finansieras via
en särskild avgift och inte via skattsedeln, där anslagen till verksamheten kan bli alltför beroende av politiska konjunkturer och beslut. Av detta skäl föreslår
partistyrelsen avslag på motionen. Vi är dock samti-
16
Barn och kultur
Alf Karlman
Varje år anordnas yrkes-SM i Sverige och de som
vinner sina klasser blir kvalificerade till yrkes-VM,
som pågått sedan 1950 och där Sverige deltagit från
1995. Den främsta uppgiften med dessa tävlingar är
att lyfta fram goda förebilder och därigenom skapa
ett intresse för yrkesutbildningen som ska resultera i
ett bättre rekryteringsunderlag.
Yrkesskickligt folk är oerhört viktiga för samhällets
överlevnad. Det bör inte heller råda någon tvekan om
att det är yrkesskickliga personer som startar företag och skapar viktig produktion och sysselsättning
och som därmed utgör näringslivets ryggrad. Intresset hos media och allmänhet för dessa tävlingar
är måttligt i Sverige om man jämför med länderna
på kontinenten. Som exempel kan nämnas att den
nationella tävlingen i Frankrike ett år anordnades i
närvaro av landets president Jacques Chirac.
Storleksmässigt kan yrkes-VM jämföras med EM i
friidrott och kommer i storlek endast efter sommarOS, vinter-OS och VM i fotboll. Den digniteten och de
ovan angivna positiva följderna gör att MP bör satsa
på en bred information om tävlingarna och ge dem en
större medial fokus. En uppgift är att partiet engagerar arbetar för att få yrkes-VM förlagt till Sverige,
vilket skulle belysa yrkeskunnandets viktiga roll i
samhället.
I förlängningen lockar dessa tävlingar fram personer
med kompetens för att konstruera uppfinningar vars
konstruktion ska förinta olika förödande utsläpp i
samhället och även skapa energier, vid t ex uppvärmning, som neutraliserar negativa miljöeffekter.
Jag yrkar
1. tt MP engagerar sig i organisationen Youth Skills
Sweden som är paraplyorganisation för utbildningsdepartementet, Skolverket, LO och Svenskt
Näringsliv för att skapa en bättre attityd för tävlingarna och ge dem en högre medial status,
2. att MP verkar för att Skolverket aktivt går in och
mera engagerat stöttar tävlingen både praktiskt
och moraliskt,
mp.se/kongress
Kongress 2012
3. att MP arbetar för att yrkes-VM förläggs till Sverige.
Avslag
Partistyrelsen instämmer med motionären att de
olika yrkesmästerskapen är ett utmärkt sätt att höja
statusen, intresset och kvalitén för svensk yrkesutbildning. Bakom organisationen World Skills Sweden
står ett trepartssamarbete mellan Svenskt näringsliv, LO och staten genom utbildningsdepartementet,
Skolverket och Internationella programkontoret.
Organisationen World Skills Sweden är en politiskt
obunden organisation. MP som politiskt parti kan
inte påverka organisationen och ska inte heller göra
det. Däremot kan man genom sin fackliga organisation driva på ett yrkes-VM i Sverige. Därför föreslår vi
avslag på motionen.
mp.se/kongress
Barn och kultur
17
Kongress 2012
3. DEMOKRATI
Jag yrkar
Motion nr: 3.1
Avslag
Idag är det frivilligt för kommuner och landsting att
införa medborgarförslag. Reformen ska ses som en
möjlighet för en kommuns politiker att utöka medborgarnas delaktighet och chans till engagemang.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om
att det vore bra om kommunerna inför medborgarförslag. Styrelsen anser dock inte att det bör vara
tvingande.
LAGSTADGAD MEDBORGARFÖRSLAGSRÄTT FÖR ALLA KOMMUNER
OCH LANDSTING
Nobuaki Kudo
Stöds av Miljöpartiet de gröna Kronoberg
Den 1 juli 2002 infördes ett tillägg i kommunallagen
som gav kommunfullmäktige och landsting möjlighet
att införa rätten till medborgarförslag. I de kommuner och landsting som infört möjligheten kan medborgarna lämna in egna motioner, som sedan måste
tas upp av politikerna. Syftet är att bredda demokratin och ge medborgarna större inflytande. En annan
ändring tillkom 2007. Då gavs fullmäktige möjlighet
att delegera inkomna medborgarförslag till styrelsen
eller någon nämnd. Detta eftersom det visat sig att
de flesta förslag som lämnats in rörde saker som
gator och parker. Vid det laget hade två tredjedelar av
kommunerna och ungefär vartannat landsting infört
medborgarförslag. Syftet med lagtillägget var att
öka viljan att införa medborgarförslag. I samma veva
gav Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut ett
faktablad om medborgardemokrati. Det visade bland
annat:
• att ungefär 30 procent av kommunernas och 25
procent av landstingens medborgarförslag ges bifall,
och
• att merparten av de kommuner och landsting som
infört medborgarförslag är nöjda med införandet.
Ledde då lagändringen 2007 till att medborgarförslag
infördes på fler orter? Dessvärre inte. Jag har själv
vid flera tillfällen kämpat för att medborgarna i Markaryds kommun ska få lämna motioner. Den senaste
gången, i september förra året, ringde jag upp SKL
för att ta reda på hur det ser ut på andra håll. Jag
fick svaret att omkring en tredjedel av kommunerna
fortfarande inte infört medborgarförslag. Så vitt jag
vet har ingen stor förändring skett bland landstingen
heller. Varför inte? När frågan om medborgarförslag
väckts har den ofta viftats bort med att det skulle
innebära en onödig arbetsbörda. Så också i min egen
kommun. Visst kan det tyckas onödigt att bereda
förslag som ändå ges avslag. Men så är ju verkligheten när det kommer till motioner. Är denna eventuella arbetsbörda verkligen ett så högt pris att betala
för demokrati och mer makt till medborgarna? Jag
anser att medborgarförslag är en fantastisk möjlighet som alla medborgare borde ha – oavsett vilken
kommun eller landsting de bor i.
18
Demokrati
1. att MP:s riksdagsgrupp verkar för att lagförändring som innebär att alla Sveriges kommuner och
landsting ska ha medborgarförslagsrätt.
Motion nr: 3.2
SKAPA EN SVENSK FÖRFATTNINGSDOMSTOL
Håkan Larsson
Stöds av Miljöpartiet de gröna Eslöv
En författningsdomstol är en statlig institution för
normkontroll. Den står inte över politiken. Den ska
garantera att grundlagen tolkas på ett konsekvent
sätt. Den ska kontrollera huruvida lagar och bestämmelser är grundlagsstridiga eller ej, och vid behov
förklara dem ogiltiga. Merparten av Europas länder
har författningsdomstolar. Nästan alla länder som
tillkommit efter 1960 skapade också sådana för att
se till att deras lagar och bestämmelser skrevs på ett
korrekt, samhällsnyttigt och konsekvent sätt.
En författningsdomstols främsta syfte är att garantera medborgarnas fri- och rättigheter gentemot den
lagstiftande och utövande makten. Den kan göra en
abstrakt prövning av en lag. Det behöver alltså inte
finnas någon tvist i ett enskilt fall för att domstolen
ska pröva lagen gentemot landets grundlag. Vilken
medborgare som helst kan anmäla att han eller hon
vill ha lagen prövad.
Vi saknar inte ärenden som kunde ha avgjorts i
författningsdomstol. FRA-lagen som antogs i juni
2008 kan stå i strid med grundlagens skydd för den
personliga integriteten. Samma gäller den engångsskatt på privata pensionspengar (1986) som konfiskerade medborgarnas sparade medel. Alliansens
”ränta” på uppskovsbelopp från villaförsäljningar är
grundlagsvidrig i den utsträckning den avser uppskov
som beviljats innan beslutet om ränta togs. (Regeringsformen 2 kap, 10 §: ”Skatt eller statlig avgift får
ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift,
som gällde när den omständighet inträffade som
utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten.”) Samtliga
lagar som innehåller retroaktiva bestämmelser kan
vara grundlagsvidriga. Detta kan endast avgöras i en
författningsdomstol.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Införandet av en författningsdomstol borde vara
självklar. Till författningsdomstolen utses domare
som har visat kompetens, civilkurage och oberoende.
Det ska vara den högsta befattning man kan få inom
rättsväsendet. Domarna bör inte väljas enbart bland
jurister, för att referensramar från olika håll i samhället ska vara representerade.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att skapa en svensk författningsdomstol.
Besvarad
I MP:s partiprogram finns kravet på en författningsdomstol. I grundlagsutredningen kom vi så långt att
det så kallade ”uppenbarhetsrekvisitet” avskaffades,
och det är i dag enklare för svenska domstolar att
pröva lags giltighet i förhållande till grundlagen.
Partistyrelsen anser att vi bör utse utfallet av denna
grundlagsförändring innan vi lyfter kravet på en ny.
Motion nr: 3.3
DET OFFENTLIGA SAMHÄLLETS
ORGANISERING
Bo Nyström
Den nuvarande uppdelningen av det offentliga
samhället verkar inte särskilt ändamålsenlig, meningsfull eller effektiv och ibland råder motstridiga
intressen. Inte sällan skyller de ifrån sig på varandra.
Ansvarsgränser, vem som har ansvar för vad mellan
organisationerna, är ibland oklara. Alla tre nivåer
arbetar t ex med trafik, utbildning och vård utan den
mest effektiva samordning. Det skulle bli lättare för
allmänheten att veta vart man ska vända sig i olika
frågor. Man skulle slippa bekymra sig för om skolan ska vara kommunal eller statlig etc. På regional
nivå skulle man slippa uppdelningen i länsstyrelse,
landsting och region. På samma sätt som vi idag
skulle kunna ha allmänna val till stadsdelsnämnen
skulle man kunna ha kvar allmänna val på regional
och lokal nivå. Mer angeläget än dagens uppdelning
av samhället i tre organ vore att skapa fristående/
utomstående kontrollorgan vad gäller a) tillsyn av
offentlig verksamhet så att den håller sig till regler o
riktlinjer, b) revision av bokföring och c) granskning
effektiviteten inom verksamhet och organisation.
Jag yrkar
ting och kommuner inom ramen för lagstiftningen
har ett stort självständigt ansvar för många viktiga
samhällsfunktioner. MP, som anser att beslut ska
fattas så nära människorna som möjligt, stöder
denna ordning.
Motion nr: 3.4
ÖKAD DOKUMENTATION
Fredrik Ekström
Riksdagens arbete dokumenteras i många avseenden grundligt. Alla tal i riksdagen transkriberad
exempelvis och det går att läsa det mesta en riksdagsledamot arbetar med. Att det i kommuner inte
dokumenteras lika väl är försåtligt av kostnadsskäl.
Att allt inte transkriberas eller spelas in kan även
ha att göra med att det är känslig information om
enskilda personer som diskussioner eller dokument
med sekretess. Idag är det däremot mycket som inte
är sådana specialfall men ändå inte dokumenteras
på ett grundligt sätt. Att de som inte gör protokollsanteckning står bakom ett beslut räcker inte, det ska
gå att veta om någon i en politiskt vald nämnd eller
motsvarande driver en åsikt. Detta för att medborgarna ska kunna granska den politik som drivs.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att öka dokumentationen i kommun, lansting och staten, detta i nämnder, styrelser med flera, så att det går att ta reda på vem
som står för de beslut som tas. Allt som inte rör
riktigt känslig information ska exempelvis spelas
in. Valda personer ska inte kunna välja att inte
spelas in av integritetsskäl eller för att det som
diskuteras kan användas politiskt emot dem.
Avslag
I dag finns ett väl utvecklat regelverk för protokoll,
reservationer och särskilda uttalanden som gör det
möjligt att se hur ledamöter förhållit sig till behandlade förslag. Alla måste bekänna färg. Vi ser detta
som tillräckligt. Att kräva att alla kommuner och alla
dess nämnder skulle spela i sina möten skulle skapa
en omfattande administration. Det rör sig om 310
kommuner och landsting med kanske tio nämnder
och ca tio möten per år. Det blir över trettiotusen
inspelningar som ska hanteras. Vi bedömer inte detta
som rimligt i ljuset av den begränsade insynsvinst
det skulle ge.
1. att MP överväger möjligheten att slå ihop kommun, landsting och stat till en organisation.
Avslag
Sverige har i dag jämfört med många andra länder
ett väl utvecklad kommunal självstyrelse, där lands-
mp.se/kongress
Demokrati
19
Kongress 2012
Motion nr: 3.5
BEHÅLL ETT SÄKERT VALSYSTEM
Johan Faxér och Mattias Wingstedt
Sverige har ett idag ett valsystem som tekniskt bygger på att vi matar in papperslappar i kuvert och
stoppar dessa i en låda. Är det verkligen det bästa
man kan åstadkomma med tjugohundratalets teknik?
Svaret är faktiskt ja. Detta är något som säkerhetsforskaren Bruce Schneier påpekade i sitt tal under
Internetdagarna 2011. I motsats till vad säljare av
elektroniska röstningssystem påstår så är papper
i det här fallet säkrare och bättre än datorer. Det
geniala i det nuvarande systemet är att tekniken är
så enkel att det inte behövs teknisk utbildning för att
övervaka. Representanter för olika politiska partier
kommer att vara mer eller mindre nöjda med resultatet, men de kan alla vara överens om att valet
faktiskt har gått rätt till i deras vallokal.
Man skulle kunna tänka sig att ersätta systemet med
datorer istället och välja parti genom att trycka på
en pekskärm. Då skulle vi få valresultatet en sekund
efter vallokalerna stänger. Å andra sidan skulle
observatörerna i vallokalen vara helt utlämnade till
det tekniska systemet. Fysiska valsedlar och synliga
kuvert skulle ha ersatts av snabba, men ack så osynliga, ettor och nollor. Vi är beredda att vänta på valresultatet de få timmar det tar människor att räkna de
fysiska valsedlarna. Särskilt som vi därmed också får
den tekniskt säkraste lösningen för att genomföra ett
val. Några länder har gått över till att rösta på pekskärm, till exempel en del delstater i USA. Detta har
lett till en massa problem. Man försöker lösa dessa
genom att datorerna alltid ska skriva ut ett papperskvitto. Man röstar således först elektroniskt och får
ett utskrivet kvitto. Detta kvitto kontrollerar man - är
det rätt lämnar man sedan sitt papperskvitto i en
valurna. Blir det problem så finns det papper i en
valurna så att man kan kontrollräkna i efterhand.
Man kan då fråga sig vad det tillför att rösta elektroniskt, om man då måste ha ett parallellt pappersbaserat system med kvitton för att kunna garantera
säkerheten. Skulle det då inte räcka med bara det
pappersbaserade systemet? Trots att vårt system i
grunden är säkert och bra så fallerade det i senaste
valet till regionfullmäktige i Västra Götaland. Det är
viktigt att vi lär oss vad som fallerade och ser till att
det inte sker igen. Det vore tragiskt om detta öppnar
upp för att vi ska välja ett i grunden mindre säkert
system.
Vi yrkar
1. att MP ska verka för att Sverige behåller ett säkert, pappersbaserat valsystem.
20
Demokrati
Besvarad
Frågan behandlades vid fjolårets kongress. Kongressen beslutade då att behålla ett säkerts valsystem
och avslå frågan om elektronisk röstning utanför vallokaler. Däremot tillstyrkte kongressen elektronisk
röstning i vallokal.
Motion nr: 3.6
AVSKAFFA RÖSTRÄTTSÅLDERN
Benjamin Juhlin och Mikael Jämtsved
År 1911 fick de flesta män rösta i allmänna val och
tio år senare fick även kvinnor gör det. Nu nästan 100
år senare anser vi att det är dags att ta nästa steg i
denna utveckling och låta barn vara med och rösta!
På MP:s kongress i Alingsås år 1995 ändrade MP
åsikt och blev för 16-årsrösträttsålder. Argumenten
för sänkningen var tydliga och liknar de för demokrati överlag. Med en lägre rösträttsålder känner sig
en större grupp människor delaktiga i besluten och
respekterar dem, en större grupp människor bidrar
och gör att besluten har bättre kvalitet och en större
grupp människor kan påverka sin egen vardag.
Då kan man ställa en viktig fråga: varför stanna vid
16? Vissa menar att det handlar om mognad och
intelligens. Det argumentet brister dock eftersom
någon typ av mognadstest vore bättre då. Problemet med ett test är att demokrati ska handla om att
man bidrar med sin åsikt om samhället oavsett hur
mycket man vet. Därför är både ett intelligenstest
och en rösträttsålder osmakliga om vi strävar efter
ett demokratiskt samhälle.
Av samma anledningar som gör att vi vill sänka rösträttsåldern till 16 föreslår vi nu att vi går hela vägen
och avskaffar rösträttsåldern helt så att alla oavsett
ålder får. Rösträttsåldern klumpar ihop individer
och håller ute 20% av Sveriges befolkning från den
politiska arenan. Vissa menar att om barn får möjlighet att rösta så skulle de bara rösta som sina föräldrar. I början av 1900-tal användes samma argument
i Sverige fast då var det kvinnor som man sa skulle
rösta som sina män om de fick rösträtt. Idag är det
en självklarhet att det inte är så och samma gäller
även för barn. Barn är också människor och har egna
viljor och tankar om hur de vill leva sina liv och vilken
regering de vill ha.
Andra säger att detta skulle vara praktiskt omöjligt.
Barn som är så unga att de inte vet vad det är att
rösta kan väl inte rösta? Nej, det är svårt rent tekniskt men det är inte heller meningen. Meningen är
att barn ska rösta när de vill rösta och kunna delta i
mp.se/kongress
Kongress 2012
samhällsbyggandet när de känner för det; den möjligheten finns inte idag.
Demokrati handlar om att inkludera folk i beslutsprocessen och rösträttsåldern gör exakt tvärtom.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att avskaffa rösträttsåldern.
Avslag
I vårt partiprogram har vi inskrivet att rösträttsåldern
bör sänkas till 16 år. Skälen till detta är flera, och i
grunden har MP länge varit positivt till att fler ges
möjlighet att delta i den demokratiska processen.
Partistyrelsen medger att just 16 är en lika godtyckligt vald åldersgräns som de flesta andra, och att den
inte sattes ännu lägre beror sannolikt åtminstone till
viss del på att även vi i viss mån präglas av konservatism och osäkerhet inför tanken på att låta barn
rösta. Samtidigt är det så att ett fullständigt avskaffande av åldersgränsen väcker betydligt fler frågor
än en sänkning av den till 16, eller ens till 15, 13
eller 10. Hur ska exempelvis ett spädbarns rösträtt
utövas? Partistyrelsen vill inte helt stänga dörren
för motionärens förslag men anser att det behöver
utredas mer grundligt. I alla händelser bör frågan
åtminstone överlåtas att hanteras inom ramen för
den pågående partiprogramsprocessen
Motion nr: 3.7
VALSEDLARNA
Ulla-Britt Brodow och Birgitta Westlund
Då och då får vi tag på en gammal valsedel men man
vet inte för vilket år den gäller. Bl a när vi skrivit om
MP:s 30-åriga historia i vår kommun har detta hänt.
Detta bör ändras på.
Vi yrkar
1. att MP tar initiativ till att valsedlarna från och med
2014 förses med årtal.
Besvarad
Idag finns valsedlar digitalt sparade och katalogiserade på val.se vilket löser motionärens problem.
Motion nr: 3.8
PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA
– POLITIKERPENSION
Robert Nordgren
Stöds av Miljöpartiet de gröna Södermanland
Idag finns det politiska organ som har regler för
pensionering av förtroendevalda som kan resultera i
livslång pension från låg och fullt arbetsför ålder. Det
är avvikande från vad som kan betraktas för normalt
mp.se/kongress
i dagens samhälle. I sådana politiska organ bör MP
ta initiativ till förändring. För att underlätta sådan
process bör det finnas utarbetade pensionsvillkor för
förtroendevalda, så som MP vill ha pensionsordningen. En rimlig princip är att visstidspension slopas och
ersätts med ett omställningsstöd till den som lämnar
sitt förtroendeuppdrag: en kortare ersättning och
aktiv stöd för att komma in på den reguljära arbetsmarknaden igen. Det bör finnas en rekommenderad
ålder för förtroendevaldas ålderspension.
Jag yrkar
1. att MP utarbetar en modell för politikerpension
och omställningsbidrag för förtroendevalda som
stöd och målsättning för ändringsprocess i de
politiska organ som har föråldrade
pensionsvillkor.
Besvarad
MP driver i riksdagen frågan om en inkomstgaranti
som begränsas till en kortare period och som uppmuntrar den som har varit heltidspolitiker att söka
ett nytt arbete. . Även inom Sveriges Kommuner och
Landsting pågår ett förändringsarbete av den modell
som gäller på många håll på kommunal nivå.
Motion nr: 3.9
ETISKA REGLER OM LOBBYING
Max Andersson
Stöds av Miljöpartiet de gröna Härnösand
MP är sedan länge ett av de partier som är mest
kritiska till lobbyismen som fenomen. Det är inte
för att det är fel i sig att företag eller ideella organisationer försöker påverka politiska beslut. Om ett
lagförslag gett oavsedda och skadliga konsekvenser
är det ju bra om beslutsfattarna får reda på det.
Problemet ligger inte heller i att företag eller organisationer anlitar PR-firmor för att få hjälp att påverka
mer effektivt. Nej, problemet ligger istället i att vissa
intressen har betydligt större ekonomiska resurser
än andra att lägga på lobbying och att det snedvrider
den politiska processen. Det är bara en mindre del av
lobbyisterna som företräder allmänintresset och ideella organisationer, och den överväldigande mängden
lobbyister representerar storföretagens intressen.
Det är därför vi driver på för mer öppenhet, och skarpare regler när det gäller lobbyism.
Det finns också ett etiskt problem med lobbyismen.
Nämligen svårigheten för människor att kombinera
anställning som lobbyist eller PR-konsult med att
vara aktiva medlemmar i ett politiskt parti. Om man
till exempel arbetar som lobbyist åt ett tobaksbolag
på dagarna, så går det ju inte att förena med att sitta
i landstingets folkhälsokommitté om kvällen. De
miljöpartister som arbetar på PR-firmor är naturligtDemokrati
21
Kongress 2012
vis väl medvetna om det här problemet och tar inte
uppdrag som de betraktar som oetiska. Men det finns
andra fall som inte är lika självklara. Är det till exempel okej att vara anställd för driva en linje som man
själv stöder, eller i varje fall inte har något emot, och
att agera i samma fråga som medlem i ett politiskt
parti? Jag är övertygad om att alla miljöpartister som
arbetar i PR-branschen har det goda omdömet att
aktivt försöka hålla sig borta från denna moraliska
gråzon.
Men det är ju tyvärr inte alla människor som har gott
omdöme. Hösten 2010 avslöjades det att Svenskt
Näringsliv betalat 4 miljoner kronor till PR-byrån
Prime för att några av deras anställda, som även
var framstående medlemmar i Socialdemokraterna,
skulle påverka partiet i en mer ”tillväxtvänlig” riktning. Det innebar bland annat att de skulle åka runt
i landet för att delta i socialdemokratins eftervalsdebatt och propagera för att samarbetet med MP
och V skulle avbrytas, för att partiet skulle sluta vara
för fastighets- och förmögenhetsskatten, och stödja
RUT-avdraget och kärnkraften – utan att de talade
om att de var betalda av Svenskt Näringsliv för att
påverka partiet. Reaktionerna på avslöjandet blev
minst sagt häftiga. Och utan att gå in på detaljer kan
vi ju konstatera att i det här fallet hade etiska riktlinjer varit till nytta.
Ett annat etiskt problem med lobbyism är när politiker går direkt till industrin eller PR-branschen efter
avslutat uppdrag, eller om regeringen rekryterar
ledande tjänstemän direkt från företag som kommer att påverkas av de frågor tjänstemännen ska
arbeta med. Idag har MP ingen skriftlig policy kring
lobbyism. Jag är övertygad om att det behövs. MP är
knappast automatiskt immunt mot problemen med
den oreglerade lobbyismen. Vi är ett växande parti
som får allt mer inflytande, och det är självklart att
människor och olika intressen försöker påverka oss
också. Saker som bör diskuteras är etiska riktlinjer,
tydliga regler som minskar risken för intressekonflikter, krav på öppenhet om vem man företräder, och
att vi vidareutvecklar vår politik så att vi överväger
karantäntider mellan övergång mellan PR-branschen
och politiken. I USA har Obama infört en två-årsregel
för viktigare anställningar och det är något vi bör
titta på. När man går in på detaljerna i ett sådant här
regelverk blir det lätt komplicerat och svåra avvägningar.
Jag yrkar
1. att partistyrelsen får i uppdrag att anta en skriftlig
policy om lobbyism i MP,
2. att partistyrelsen och riksdagsgruppen får i uppdrag att vidareutveckla vår politik när det gäller
lobbyismen i Sverige.
22
Demokrati
Bifall attsats 1, besvarad attsats 2
Motionen har två avsikter. Dels att partiet ska vidarutveckla partipolitikens förhållningssätt till lobbyismen. Dels hur MP ska förhålla sig till människor som
är yrkesverksamma inom påverkansbranschen eller
rör sig mellan den och politiken.
MP har länge arbetat för att uppmärksamma lobbyismen som ett demokratiproblem inom EU. Vi har även
drivit liknande frågor i Sverige -framförallt har vi
lyckats uppmärksamma frågan om att stora ekonomiska bidrag till politiska partier borde redovisas öppet. Den ökande andelen privata utförare i välfärden
gör det extra viktigt att partibidrag redovisas öppet.
Det är ett sätt att minska risken för korruption.
Vi kan inte ha regler som omöjliggör för medlemmar att vara yrkesverksamma i påverkansbranschen.
Däremot kan vi titta på hur man på ett ansvarsfullt
sätt rör sig mellan förtroendeuppdrag i partiet och
sysselsättning i påverkansbranschen.
Motion nr: 3.10
MILJARDÄRSLEDDA KLEPTOKRATKLUBBAR HOTAR DEMOKRATIN
Roland von Malmborg
Stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka
2002 tog övertog inre-krets-Bilderbergaren Carl
Bildt uppdraget, från Asea-Atom/ABB-chefen Percy
Barnevik, att ihop med Jacob Wallenberg (Investor),
varje år bjuda in de cirka två övriga svenskar som får
frotteras med världens finanstoppar på Bilderberggruppens tredagarsmöte. En för storägarna fungerande vänskapskorruption. De som åker måste
acceptera tysthetslöften (till miljardärerna), som
att inte avslöja vem som var där eller vad de sagt.
Bilderberg inbjuder formellt bara privatpersoner
– och därigenom anses ingen ha att göra med vad
besökarna gör på sin fritid. Men de inbjudna ministrarna, riksbankscheferna, överbefälhavarna och
professorerna reser vanligen på skattemedel, medan
industri- och finanspamparna reser på obeskattade
vinstmedel/bolagsavdrag.
Före valet 2006 inbjöd Bildt Fredrik Reinfeldt (som
såg Bildt som antagonist) till Kanadamötet. Där lär
Reinfeldt ha utsatts för krav, kanske ultimatum från
storbolagsägarna och förvånande nog satte Reinfeldt Bildt som utrikesminister. Men till skillnad från
styrelseposten i Lundin Oil, avsade sig Bildt inte Bilderberguppdraget. Bildt är jävig, mer miljardärernas
utrikesminister än svenska medborgarnas. Skattemyndigheten ifrågasatte att Wallenbergs Investor
2006 drog av över en miljon för att i sin privatjet
ha flugit över fyra personer till Bilderbergmötet i
mp.se/kongress
Kongress 2012
Kanada. De fyra var Carl Bildt, dåvarande oppositionsledaren Fredrik Reinfeldt, Jacob Wallenberg och
Electroluxchefen Stråberg. Bilderberg hävdar att de
bara bjuder in gäster som privatpersoner, inte för
deras ställning. Kunde då ett sånt möte anses vara
nödvändigt för intäkternas förvärvande? 2001 drog
Wallenberg/Investor av tiotals miljoner för de flera
hundra deltagarna i Bilderberg på hotell Stenungsbaden, vid EU-konferensen i Göteborg 2001 (då Bush
m fl möttes av motdemonstrationer).
Ministrars tysthetslöften gentemot världens miljardärer är en fara för demokratin. Tysthetslöftena är
förutsättningen för att få frotteras med miljardärerna
i dessas mörkade hemligmöten. Dessa tysthetslöften står över lojaliteten till de egna medborgarna.
Ministrarna hamnar i en jäv-situation. Miljardärerna
driver ett antal lobbyklubbar, för sina bolagschefer,
konsultarvoderade forskare och professorer och,
som privatpersoner, utvalda inbjudna toppolitiker.
Här kallar vi kotterierna för kleptokratklubbar. De
tre mäktigaste lobbyplanerarna är Bilderberg-gruppen, Trilateral Commission och Council on Foreign
Relations (USA), med sin sidoorganisation European
CFR. Bilderberg kräver att man inte talar om vem
som varit där eller vem som sagt vad eller vad som
diskuterats. Förr fick man inte ens avslöja att man
varit med. Sedan Bilderberg-mötena/-gruppen tillkom 1954 har bara omkring 80 svenskar bjudits in, av
vilka 30 varit ministrar och 3 riksbankens chef. Därtill
kung Carl Gustaf, en förre detta överbefälhavare och
chefredaktörerna för DN och SvD, vilkas tysthetslöften kan förklara att det där går årtionden mellan
minsta notis om existensen av Bilderberg och co.
Bilderberg-gruppen/Bbg, bildad 1954, är marknadsmaktmännens tyngsta lobbyfokus. Det tillkom
för att skapa en Europaunion med nyliberalismen i
grundlagen, där offentliga sektorn genom balanskrav
skulle ge utförsäljning/privatisering, medan bolags-/
banksektorn skulle ges avreglering, liksom hushållssektorn, som då kraftigare skulle kunna skuldsättas
till bolagsbankerna. Således tillåts nu inget EU-land
skaffa bruttoinvesteringsskuldsedlar på mer än 60%
av BNP, inga tillgångar får dras av från bruttot, inte
riksbankens utlandssedlar, inga byggnader, eller
höjd kunskaps- och folkhälsonivå. (Föga hindrar dock
EU:s storbolagsbanker att skuldsätta sig som de
isländska, som motsvarade 1 000% av BNP.) USA:s
ambassadör i Tyskland, George McGhee, förklarade
stolt att redan EU:s första konstitution, Rom-konventionen, tillkommit på Bilderbergmötena.
Bilderbergs inre medlemmar är från USA och Europa, liksom nästan alla inbjudna. Bbg grundades
delvis ur sin broderorganisation i USA, Council on
Foreign Relations/CFR (1921) som bara väljer in USA-
mp.se/kongress
medborgare. CFR har, ur sina blott 4 000 medlemmar, sedan 1921 lyckats lobba fram samtliga presidenter i USA utom en – som inkorporerades efteråt
(Reagan). Tongivande ur CFR och Bilderberg har sedan bildat Trilateral Commission, dit även asiater kan
väljas in. CFR har en europeisk avdelning, European
Council on Foreign Relations. Färre än 50 nu levande
svenskar har deltagit i nån av dessa tre ”kleptokratklubbar”, de flesta bara en gång. Bildt har deltagit
i Bbg 17 årsgånger. Rockefeller, Kissinger och Carl
Bildt är med i både Bbg, TC, (E)CFR och Aspen. Mario
Monti har varit med i Bilderberg minst 28 årsträffar
och 10 år i styrgruppen. Och länge i TC, men trots att
han tillträtt som hög offentlig tjänsteman, (Italiens
premiär- och finansminister), varvid medlemskapet
enligt TC:s stadgar ska upphöra, presenteras han
ännu i januari 2012 som TC-ordförande, på TC:s
hemsida. Den andra, mot demokratin, kleptokrattillsatta premiärministern Papademos i Grekland
kom också ur TC.
Bland nu levande svenskar har färre än femtio inbjudits till Bbg, TC och ECFR. Enda svensk som besökt
(1996) och sedan tagit avstånd från Bilderberg är
Mona Sahlin. Därför smutskastades hon och oppositionen, av extra utrikespengar via pr-byråer etc. En
av få svenska debattörer som vågat ta upp kritiken
mot Bilderberg och co är förra MP-språkröret Birger
Schlaug.
Jag yrkar
1. att MP deklarerar att partiets framtida ministrar
inte kommer att åka till hemligstämplade möten
som organiseras av världens storfinans, såsom
Bilderberg, Trilateral Commission och European
Council on Foreign Relations,
2. att MP ska uppmana regeringen och andra partier att avstå från dessa bakbundna besök, som
gentemot marknaden mäktigaste män innefattar
tysthetslöften, överordnas ministrarnas lojalitet
till väljarna,
3. att MP ska exponera och driva en debatt om den
fortgående urvattningen av demokratin i världen,
ifrån ”kleptokratklubbarna” och deras
lobbyorgan.
Partistyrelsen bedömer att det inte är partiets eller
kongressens uppgift att ta ställning till vilka möten
partiets framtida ministrar ska delta i. När det gäller
frågan om otillbörliga kopplingar till externa intressen och hemlighållande av kopplingarna finns det
etiska regler inom partiet som täcker in det som
beskrivs i motionen.
Demokrati
23
Kongress 2012
Motion nr: 3.11
SKAPA STATUS SOM SVENSK
HEDERSMEDBORGARE
Håkan Larsson
När Sverige släpades in i EU tvingades vår utrikespolitiska röst ändra tonläge. Från att ha varit relativt
frimodig blev den blyg och underkastad de dominerande ländernas önskan att ”EU ska tala med
en stämma”. Under den nuvarande moderatstyrda
regeringen har också tonstyrkan sjunkit till pipnivå.
Sverige har därigenom också i alla praktiska avseenden avhänt sig möjligheten att agera som självständig och neutral medlare och konciliant partner i
samtal avsedda att lösa mellanfolkliga problem och
samvetsfrågor av internationell betydelse. Där vi en
gång har höjt rösten till förmån för människor som
av olika anledningar utsatts för justitiemord, exempelvis Nelson Mandela eller Andrej Sacharov, har vi
knappast längre något officiellt att säga.
Tyvärr ökar behovet att skydda sådana personer
alltmer. Vi sympatiserar med Aung San Suu Kyi och
Dalai lama och vad de representerar utan att egentligen göra något för dem. Vi tar moraliskt avstånd från
Kinas behandling av oliktänkande och minoritetsfolk
men kan inte tänka oss att reagera praktiskt mot
den regim som förtrycker dem. Många av oss känner
till Mordechai Vanunu och hans betydelse, men våra
protestlistor hamnar i israeliska ambassadens papperskorg. Ganska få vet om Bradley Manning och den
stora moraliska styrkan i hans handlingar. Nästan
ingen känner till Leonard Peltier och de falska anklagelserna mot honom. Den sorgliga listan på orättfärdigt straffade personer är mycket lång.
Enligt sina solidariteter är den gröna rörelsen också
förpliktigad att reagera mot systematiska orättvisor.
Vi kan inte tillåta att människor och rörelser som
strävar efter fred, framsteg och förståelse straffas
för sina ansträngningar. I väntan på att Sverige åter
ska bli en partner i den internationella debatten på
området har vi andra möjligheter att fokusera på
behövande och påverka deras juridiska situation.
En sådan möjlighet är att inrätta en status som
svensk hedersmedborgare. Statusen skulle permanent tillerkännas personer som uppenbart straffas
på grund av samvetshandlingar eller för sitt arbete
för nationell och mellanfolklig fred och förståelse,
oavsett om de vistas i vårt land eller inte. Statusen
skulle innebära att vederbörande tillerkänns samma
juridiska status som övriga svenska medborgare och
åtnjuter samma rättsliga skydd.
24
Demokrati
Vi behöver utreda hur statusen ska formuleras juridiskt, vilken instans som ska besluta om tillerkännandet av statusen, etc.
Jag yrkar
1. att partistyrelse och riksdagsgrupp får i uppdrag
att utreda hur en permanent status som svensk
hedersmedborgare kan införas, samt arbeta för
frågan i riksdagen.
Avslag
Idén att införa hedersmedborgarskap har sina
poänger. Det skulle teoretiskt kunna ge utsatta ett
utökat skyddsbehov utan att de befinner sig i landet.
Vi kan dock inte se vari skillnaden ligger mellan det
föreslagna instrument och ett normalt medborgarskap.
Motion nr: 3.12
RELIGIONSFRIHET
Ylva Wahlström
En frihet till religion är något som är en avgörande
del i det mänskliga kulturarvet, en mänsklig rättighet och en del i den svenska grundlagen. Detta
bör vi som parti bejaka och se som något positivt. I
omställningen till ett grönare samhälle behöver alla
goda krafter som finns samverka. Religionerna är
några sådana goda krafter som ofta lyfter fram ideal
som är viktiga för att vi ska lyckas med den förändring i livsstil som krävs för att alla munnar ska kunna
mättas på vår jord. Till exempel en enkel livsföring
och omsorgen och ansvaret för medmänniskan, men
även hoppet om att en förändring är möjlig. Den
religiösa övertygelsen kan ge kraft till kamp även när
det ser hopplöst ut. Religionen är även en drivkraft
till att söka det som är gott, inte bara för mig själv
utan också för andra.
MP har en tradition av att värna andra värden än de
strikt materiella därför är det naturligt att vi erkänner människan som den religiösa varelse hon alltid
varit. Religiösa uttryck har funnits med i alla kulturer
vi känner till. Att klippa dessa religiösa historiska
band är att klippa av en livsnerv för kommande
generationer. Visst finns det avarter också av religion
som bidrar till förtryck på olika sätt men det finns
det inom alla mänskliga sammanhang. En religiös
livstolkning handlar om hela livet och bör också til�låtas att göra det i samhället, annars tar den alltför
ofta extremare uttryck och blir mer konservativ och
instängd. Men Gud har många namn och uttryck, det
blir allt tydligare i vårt mångreligiösa samhälle. Det
är därför viktigt att skolorna undervisar om religion
och har en respektfull hållning till religionerna och
dess utövare. Enligt barnkonventionen har barn rätt
till en andlig utveckling och det är viktigt att vi funmp.se/kongress
Kongress 2012
derar över hur vi kan stödja dem i det. Religionskännedom är också viktigt eftersom det ökar förståelsen
för dem i vår närhet som inte tänker eller tror som vi
själva.
Vi gröna bör fördjupa religionens betydelse i vårt
samhälle. Det är en tillgång när moder jord ska räddas och vi ska få ett harmoniskt liv tillsammans, för
oss alla nu och för kommande generationer.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att bevara vår mångkultur, där
religion är en del av varje kulturellt utryck,
2. att vi gröna ska lyfta religioner som något positivt
för hela världssamfundet.
Avslag
MP är ett religiöst obundet parti. Vi samlar människor som utövar olika religioner såväl som människor
som inte har någon religionstillhörighet. Partistyrelsen instämmer i motionärens ansats såtillvida att vi
ser att religionen spelar en viktig och positiv roll för
många människor. Samtidigt finns många exempel
på hur religion använts för att motivera förtryck.
Partistyrelsen ser ingen anledning att i detta sammanhang lyfta fram religioner som en specifik kraft
och yrkar därför avslag på motionen.
mp.se/kongress
Demokrati
25
Kongress 2012
4. ENERGI
Motion nr: 4.1
MILJÖSKATT PÅ KÄRNKRAFTEN
Gilbert Ossbahr
Kongressen 2010 i Uppsala antog motionen om att
verka för att införa miljöskatt på kärnkraften och att
denna skatt ska sättas till en nivå som styr industrins
investeringar mot förnybara energikällor. Nu, ett år
efter Fukushima och två år efter den antagna motionen, kan vi fortfarande inte se att MP någonstans
använder begreppet ”miljöskatt” i samband med
kärnkraften. I stället använder man ordet ”effektskatt”. Denna språkliga fråga är förstås inte särskilt
viktig jämfört med själva syftet med skatten, dvs att
den ska styra oss bort från mera kärnkraft. Men det
är likväl en upplysning som kan ha viss betydelse,
att vi med namnet förklarar att det är av miljöskäl
vi vill avveckla kärnkraften så snart det bara går. I
MP:s budgetmotion för 2012 föreslås en höjning av
effektskatten på kärnkraften från nuvarande ca 6
öre per kWh till ca 11 öre per kWh. Denna höjning är
otillräcklig för att hindra de investeringsplaner på
ny kärnkraft som fortfarande finns. MP kan kompromissa om mycket, men om vi inte ens kan förmå oss
till att ställa kraven, hur ska vi då komma fram till
målen?
Med hänsyn till ovanstående vill jag föreslå kongressen att upprepa sitt beslut från 2010
1. att MP verkar för införande av en miljöskatt på
kärnkraften och tar upp denna fråga i förhandlingarna med andra partier,
2. att MP verkar för att skatten på kärnkraft sätts
till en nivå som styr industrins investeringar mot
förnybara energikällor.
Besvarad
Kongressen avslog en motion med samma innebörd
kongressen 2011. Vi delar motionärernas uppfattning
om att det är viktigt att förnybar el alltid är billigare
än el producerad med fossila bränslen eller kärnkraft. MP driver i riksdagen kravet att kärnkraften
ska beläggas med fullt ekonomiskt skadeståndsansvar (motion 2011/12:C328) och att den så kallade
energiskatten i det närmaste ska fördubblas (budgetmotionen). Om dessa förslag realiseras kommer
elproduktion i kärnkraft inte att bli konkurrenskraftig
jämfört med förnybar energi. MP:s riksdagsgrupp
söker ständigt möjligheter att förverkliga partiets
politik. Motionärernas yrkanden kan därmed anses
tillgodosedda.
26
Energi
Motion nr: 4.2
VATTENFALL FÅR INTE BYGGA
KÄRNKRAFT
MP kräver fortsatt avveckling av kärnkraften. Dessutom föreslår vi att MP ska påpeka för regeringen att
Vattenfall inte kan bygga någon ny reaktor enligt de
nya regler som riksdagen har tagit. Dessa innebär att
inget statligt stöd, direkt eller indirekt, kan gå till nya
kärnreaktorer. Vattenfall är statligt ägt och levererar
varje år in sin vinst till staten. Investeringar i byggandet av ny kärnkraft skulle under den långa byggtiden
minska statens vinst och därmed utgöra ett indirekt
stöd.
1. att MP verka för att regeringen ger tydliga besked
om att Vattenfall inte får bygga fler reaktorer.
Besvarad
I en partimotion (motion 2011/12:NU257) lagd av
riksdagsgruppen hösten 2011 har MP föreslagit att
Vattenfall ska ges i uppdrag att ta fram en strategi
för hur bolagets verksamhet ska ställas om till att
producera och leverera enbart förnybar energi. I
samma motion bedömer vi att kärnkraften kan avvecklas senast till år 2030. I andra motioner (motion
2010/11:C8, motion 2011/12:C328) föreslår vi att
kärnkraften ska betala sina fulla avfallskostnader
och ha ett obegränsat skadeståndsansvar vid kärnkraftsolyckor.
MP:s riksdagsledamöter och medlemmar runt om i
landet diskuterar och debatterar återkommande den
svenska energipolitiken, riskerna med kärnkraften
och behoven av en skyndsam omställning av energisystemet till 100 procent förnybart. Partistyrelsen
och riksorganisationen stödjer arbetet med kampanjmaterial.
Motion nr: 4.3
BETONA SKYNDSAM KÄRNKRAFTSAVVECKING
Roland von Malmborg
Stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka attsats 1-2
Om svenska folket fått fullödig information om den
pågående Fukushima-katastrofen skulle troligen en
majoritet kräva snabb avveckling av atomkraften. MP
tillkom ur avståndstagandet från kärnkraft. Den enda
gemensamma nämnaren, bland de 20 som samlades
hos Gahrton 1980, var att man såg atomkrafttsavveckling som en av mänsklighetens viktigaste ödesfrågor. De senaste åren har två nya hot från kärnkraften, kanske de tyngsta, börjat uppmärksammas.
mp.se/kongress
Kongress 2012
1. Ammunitionsuran. Det näst allvarligaaste hotet är
att 99% av det svenska tunga, radioaktiva avfall som
svenska reaktorer orsakar är U238, rest- eller ammunitionsuran, av atomlobbyn listigt kallat utarmat,
vilket av allmänheten felaktigt uppfattas som ofarligt.
Av uranet från gruvan är mindre än 1% (0,7%) det
klyvbara uranet U235. Sverige kräver att importerat uran ska innehålla ca 3% U235. Därför anrikar
man, flyttar U235 till en femtedel av mängden, som
Sverige tar in i landet. Övriga Sverigeorsakade fyra
femtedelarna, som man utarmat på U325, lämnas
kvar i utlandet, vind för våg, utan ett enda års koll
av Strålsäkerhetsmyndigheten. Därför sprids det
via ammunition i bl a Irak, Afghanistan och Libyen,
där det radioaktivt och kemiskt skadar människor
och andra organismer i all jordens framtid. Redan
har missbildningar och cancer mer än tiofaldigats i
södra Irak. Då Sverige har en femtiondel av världens
atomkraft, är statistiskt en femtiondel av de uranorsakade missbildningarna och cancerfallen i Irak
etc Sveriges skuld. Redan några hundradelars gram
inne i kroppen ger flera miljoner sönderfall per dygn
(trots 4 miljarder års radioaktiv halveringstid), och är
gränsen för att ge samtliga dessa personer cancer.
Atompartiklarna skadar de sex närmaste lagren av
celler. Vid träff brinner uranet till mikropartiklar i luften, som sprids runt hela jordklotet inom två veckor.
Sedan Irakkriget uppmäts höga, stigande mängder
uran i Londons luftfilter. Det börjar naturligtvis förgifta Sverige också.
2. Solmagnetisk tsunami. Den starkaste kända
elektromagnetiska pulsen (EMP) som drabbat jorden
efter industrialiseringen kom 1859, då det enda elektriska som fanns var telegrafen, vars stationer brann,
ledningar smälte och personal hamnade på sjukhus
efter elstötar. Kvävespår i Grönlandsisens årsringar
visar att förr eller senare drabbas jorden igen av en
sådan 200-års värsta solstorm, som 1859 års. Då kan
på ett dygn alla världens inkopplade transformatorer
förstöras, liksom alla tele-satelliter och alla mikrokretsar. Telefon- och datortrafik upphör, med dem
betalningssystemen. Inga bilar, flyg tåg fungerar.
Men den värsta aspekten kommer från kärnkraften.
Med bortfallen kylning kommer, som i Fukushima,
inte bara reaktorerna, utan också de flera gånger
mera utplockade härdarna att smälta, när kyldammarna kokar torra inom ett dygn. 500 reaktorer
plus cirka 4 000 utplockade härdar, kan ge världen
omkring 4 000 Tjernobyl/ Fukushima-katastrofer,
samma dygn.
Det sägs att MP:s pr-byrå rekommenderat partiet
att ligga lågt i kärnkraftsfrågan, av röst-vinstmaximeringsskäl, kanske även efter Fukushima. Men
om MP inte talar ut kraftigt nu, blir de inte trovärdigt
att partiet i framtida maktposition agerar tillräckligt
heller, mot världens kanske allvarligaste ödeshot,
mp.se/kongress
kärnkraften. Få av MP:s riksdags- eller partistyrelseledamöter är ens passiva medlemmar i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen som behöver resurser
för att nå ut.
Jag yrkar
1. att MP återupptar diskussionen om kärnkraftens
extrema/särpräglade farlighet,
2. att MP åter ställer årskrav på avvecklingen, trots
att dessa siffror behöver ändras om MP inte får
tillräcklig makt,
3. att MP ger minst 100 000 kr till Folkkampanjen
mot kärnkraft.
Besvarad attsats 1, avslag attsats 2–3
Se yttrande över Vattenfall får inte bygga kärnkraft.
Motion nr: 4.4
KÄRNKRAFTEN SKA BORT
Bodil Cronberg Gordon, William Gordon och Ingvar
Gunnarsson
Kärnkraften har hindrat en utveckling av moderna
fossilfria energisystem. I 30 års tid har byggande och
vidareutveckling av kärnkraftverken och medföljande
säkerhetssystem slukat hundratals miljarder kronor. Först på 2000-talet står de nya energisystemen:
vindkraft, vågkraft, solkraft och biogaskraft, redo att
ta över rollen från de åldrande kärnkraftverken (39
år för Oskarshamn 1). Tyskland, med 17 reaktorer,
ska på tio år ersätta dessa med andra, säkra energisystem varav en stor del fossilfria. Då borde Sverige
kunna fasa ut sina tio reaktorer under 20 år.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att kärnkraften successivt avvecklas under en 20-årsperiod.
Besvarad
Motion nr: 4.5
INFÖR RÖRLIG KÄRNKRAFTPRODUKTIONSSKATT IGEN
Britta Kahanpää
När Lars Norberg var riksdagsledamot i MP antog
vi en energiproposition i kongressen, som yrkade på
att den rörliga produktionsskatten, som då var ca 2,7
öre/kwh, skulle ökas med ett öre/kWh varje år. Det
skulle fördyra produktionen för kärnkraftägarna. Deras vinster skulle minska och de kraftverk som gick
med förlust skulle de stoppa. I slutet av 1990-talet
blev situationen akut. Kärnkraftsägarna fick för lite
betalt från börsen. De lobbade och bad SocialdemoEnergi
27
Kongress 2012
kraterna om att få slippa betala den rörliga produktionsskatten. Barsebäck 1 och 2 hade de dyraste
driftkostnaderna, över 24 öre/kWh. Börsen kunde
köpa el för under 10 öre/kWh ibland, så då var det
billigare för kärnkraftsägarna att låta dem stå. Det
var endast Forsmark som gick med vinst. Socialdemokraterna gick med på att ta bort produktionsskatten för att inte kärnkraftsdriften inte skulle minska.
Socialdemokraterna gjorde upp med V, MP och C om
att produktionsskatten skulle tas bort och ersättas
med en något högre fastighetsskatt som inte skulle
behövas betalas när de skrotfärdiga kärnkraftverken
reparerades eller byggdes om. (Så att de blev ännu
mer osäkra med hälften nytt och hälften gammalt
30-årigt material. Vi märker nu att även de ombyggda
står still både sommar som vinter.)
Efter att MP har hjälpt till att rösta bort den rörliga
produktionsskatten, har MP alltmer anpassat sin energipolitik till den socialdemokratiska. Nu gäller det
att snabbt få fart på den förnyelsebara energisektorn
och sätta käppar i hjulen på kärnkraftindustrin. Kan
Tyskland så kan Sverige dubbelt så snabbt stänga
kärnkraftverken.
ser att riskerna är för stora utan backup-utrustning.
Informationen här kommer från Veckans affärer 25
mars 2010.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att digitalisering av styrsystem
av kärnreaktorer upphör,
2. att MP verkar för att effekthöjning av kärnreaktorer upphör.
Attsats 1 avslag, attsats 2 bifall
MP är inte negativ till digitalisering. Digitalisering
står inte emot krav på säkerhetssystem som fungerar även om datasystemen slås ut. Uppgraderingar i
befintliga reaktorer påvisar påtagligt störningar i drift
och säkerhet. MP driver frågan för aktiv avveckling av
kärnkraften inte en smygutveckling genom uppgradering av befintliga anläggningar.
Motion nr: 4.7
FÖRNYELSEBAR ENERGI
Britta Kahanpää
Tyskland har gett bidrag till förnybar energi. De har
mycket mer vind- och solenergi än Sverige.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att en rörlig kärnkraftsproduktionsskatt införs igen,
2. att MP verkar för att en rörlig kärnkraftsproduktionsskatt ökas med ett öre/kWh varje år.
Avslag
Motion nr: 4.6
STOPPA EFFEKTHÖJNING OCH DIGITALISERING AV KÄRNKRAFTVERKEN
Gunnarsson
Det pågår en upprustning av de svenska kärnkraftsverken. Det handlar om höjda säkerhetskrav,
livstidsförlängning, effekthöjning och övergång till
digitala styrsystem och nya kontrollrum. Mycket
görs samtidigt och i en större omfattning än någon
annanstans i världen och delvis med en teknik som
aldrig prövats att sätta in i gamla anläggningar. Den
minst uppmärksammade delen av moderniseringen
är övergången till digitala styrsystem. Den är redan
genomförd i Oskarshamn 1 och Ringhals 2. I USA har
man varit restriktiv med digital teknik och i Finland
ställs krav på en backup-utrustning som inte är beroende av datorprogram. I Sverige finns inga planer på
sådana krav. Ett argument för digitaliseringen är att
om allt fungerar kan den höja säkerheten. Men vi an28
Energi
Jag yrkar
1. att MP verkar för att staten betalar ut lika stora
bidrag till energiomställning som Tyskland gjort.
Besvarad
Motionären pekar på det väsentliga med väl fungerande styrmedel för att få till en omställning från fossil energi till förnybar energi. MP har länge föreslagit
ekonomiska styrmedel som gör de fossila bränslena dyrare (koldioxidskatt) och stöd för förnybara
bränslen (skattebefrielse) och ny teknik (exempelvis
investeringsstöd som KLIMP). I MP:s budgetalternativ i riksdagen finns även andra förslag på stöd till en
energiomställning, bl a införande av smarta nät och
fastprissystem. Motionärens yrkande kan därmed
anses tillgodosett.
Motion nr: 4.8
GLOBAL SOLENERGIPRODUKTION
Bengt Wikström
Stöds av Miljöpartiet de gröna Helsingborg
I Sverige släpper vi årligen ut cirka 60 miljoner ton
koldioxid (CO2) och det cirkulerar ett antal förslag på
”klimatsmarta” åtgärder som elbilar, biobränslen,
järnvägsutbyggnad, spårvagnar, kilometerskatt för
lastbilar, stopp för inrikesflyget, höjd bensinskatt
och nybyggnad av kärnkraftverk för att minska dessa
utsläpp som är lika med 0,2% av de globala CO2utsläppen. Om dessa 60 miljoner ton CO2 sätts i
mp.se/kongress
Kongress 2012
relation till statliga Vattenfalls fyra tyska kolkondenskraftverk som släpper ut 90 miljoner ton CO2 så är
det väl självklart att prioritera utveckling av alternativ
till denna motbjudande verksamhet som utöver CO2
släpper ut försurande avgaser, aska och inte utnyttjar spillvärmen från kondensprocessen.
Ett konsortium bestående av 15 storföretag och den
tyska regeringen, som benämns Desertec Industrial
Initiative (DII) har för avsikt att med ett kapital på 400
miljarder euro etablera termiska solenergianläggningar (SEGS) i Sahara och andra öknar och High
Voltage Direct Currency-distributionsnät (HVDC) till
Europa. Fördelarna är uppenbara: Ingen kol- eller
uranbrytning. Ingen risk för haverier med försurande
eller radioaktiva utsläpp. Inga koldioxidutsläpp, inga
atomsopor, inga dyra bränslekostnader och därför
bättre vinst ju längre anläggningarna är i drift. Tyvärr
har Vattenfall inte visat något intresse för att engagera sig i detta fantastiska projekt. Tänk vilken enorm
PR och inkomstkälla för Sverige samtidigt med ett
stort steg för att komma tillrätta med klimathotet
och inte ens loggan behöver ändras.
Detaljerad information finns på www.energy.siemens.com och www.abengoasolar.com. Logga in och
läs om fantastiska satsningar på 553 och 280 MW
solenergi. En nyligen färdigställd solelanläggning
med en effekt på 64 MW presenteras på www.blip.
tv/file/682947 och ytterligare information finns på
www.desertec.org och www.desertec.org/downloads/
summary_sv.pdf. En solenergivideo finns på www.
youtube.com/watch?v=zpaK8JuG9Io.
En SEGS (Solar Electric Generating System) på 100
MW effekt kostar cirka 250 miljoner USA-dollar. Det
gör solenergin konkurrenskraftig i jämförelse med
installationskostnaderna för konventionella energianläggningar som kol, olja och atomkraft. Men för
driften behövs inget bränsle och det blir inga utsläpp.
Om ett stort projekt genomfördes skulle priset per
installerad MW effekt bli betydligt lägre.
Ett stort solelsprojekt i Sahara kan ske i ett EU-samarbete och se ut som följer:
• En SEGS med effekt 100 MW behöver en ökenareal
på 1,5 km2. Alltså behöver effekt 100 000 MW en
ökenareal på 1 500 km2.
• 100 000 MW x 10 timmar = 1 000 000 MWh per dag x
360 dagar = 360 000 000 MWh eller 360 TWh ren el.
• Med ett pris 50 öre per KWh ger SEGS en årlig
avkastning på 360/2 = 180 miljarder kronor.
• En 100 MW SEGS kostar cirka 1,8 miljarder kr. 1
000 SEGS x 1,8 = 1 800 miljarder kronor. Mängdrabatt
minst 50% = 900 miljarder kronor.
• Underhållskostnad är 80 miljarder kronor per år.
mp.se/kongress
Bränslekostnad 0 kronor. Alltså 100 miljarder netto
per år och SEGS är betald med ränta på 10 år.
• Med ett pris på uran, 5 öre per KWh sparar SEGS
atombränsle för 18 miljarder årligen och ännu mer
sparas på fossilbränsle.
Sveriges ledande politiker borde som ett EU-projekt
ta initiativ för att initiera arbetet med att förnya energisystemen genom att lägga förslag om att bygga
en pilot-SEGS i samarbete med ett land i Nordafrika.
När denna SEGS är byggd borde Sveriges regering
tar initiativ till en konferens med syfte att bygga solenergi i Sahara och distributionsnät till Europa. Till
denna konferens bjuder man in representanter för
länder i Nordafrika och länder i Europa. Man bör då
speciellt tänka på EU-länderna i Öst- och Centraleuropa som med sina dåliga atomkraftverk och antika
kolkraftverk lider av svåra miljöproblem. Denna
konferens skulle få dessa länder att hejda planer på
utbyggnad av atom- och kolkraftverk för åtskilliga
miljarder.
Nyttan av att det byggs solenergi måste också ses
i ett globalt perspektiv. Det är omöjligt för länder i
tredje världen att genomföra en standardhöjning med
hjälp av fossilbränsle eller atomkraft. Därför måste
den rika världen genom existerande SEGS vara vägledande så att de inte upprepar våra misstag genom
att bygga konventionella energianläggningar med
åtföljande luftföroreningar, aska och atomsopor. Det
är enda sättet för alla dessa människor att i framtiden få en dräglig tillvaro.
För att komma tillrätta med klimatproblemet, hjälpa
människor i u-länderna ur deras misär och lösa de
globala energiproblemen på ett uthålligt sätt yrkar
jag
1. att MP ska verka för att statliga Vattenfall får ägaredirektiv om att i samarbete med Desertec som
ett pilotprojekt satsa på att en termisk solenergi
anläggning (SEGS) med en effekt på minst 500
MW etableras någonstans i Sahara.
Avslag
Kongressen avslog i det närmaste likalydande motioner 2009 och 2010. Solenergiprojekt i Sahara är
onekligen intressant och har stor potential att förse
både den afrikanska och europeiska kontinenten med
förnybar el och minska vår klimatpåverkan. MP har i
riksdagen motionerat om att Vattenfall ska få direktiv
att ställa om till 100% förnybar energiproduktion. Att
politiskt tala om hur och peka ut särskilda lösningar
kan begränsa teknikutvecklingen. Stöd till projekt
som Desertec går lämpligare via EU.
Energi
29
Kongress 2012
Motion nr: 4.9
Motion nr: 4.10
SMÅSKALIG VATTENKRAFT
VINDKRAFT SOM BASERSÄTTARE
FÖR ALL KÄRNKRAFT
Bodil Cronberg Gordon
William Gordon och Ingvar Gunnarsson
Svenska Vattenkraftföreningen och Länsstyrelsen i
Jönköpings län har i ett projekt lyft fram de dammar,
totalt 39 stycken, som har en fallhöjd på mer än 5
meter. I dessa dammar finns idag inte något vattenkraftverk. Totalt har de en potential på ca 25 000
MWh. Denna el täcker behovet för ca 5 000 hushåll.
Det kan kallas för närproducerad el och räcka till
många hushåll i Småland.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att det görs en nationell inventering av potentialer i samtliga län för denna
småskaliga vattenkraft,
2. att MP verkar för att tillståndsansökningar underlättas så att det kan byggas småskalig vattenkraft runt om i landet.
Avslag
Det finns idag som motionärerna beskriver ett antal
dammar i Sverige som saknar vattenkraftverk.
Många av dessa vattendrag regleras av gamla vattendomar givna då andra krav ställdes på miljöhänsyn
än vad som ställs idag. MP driver (riksdagsmotion
2011/12:C2) att moderna miljökrav ska införas för
alla dammar och kraftverk. Även i den småskaliga
vattenkraften finns motstående intressen som kräver
en nogsam prövning. Dammar, vattenkraftverk och
regleringsmagasin påverkar den biologiska mångfalden på ett mycket negativt sätt.
Den småskaliga vattenkraften har förvisso potential
att bidra med förnybar energi men den är i relation till andra förnybara energisystem liten. Även
om anläggningarna skulle vara små måste tillstånd
prövas på ett rättssäkert och miljömässigt korrekt
sätt. Självklart ska ansökningar om vattenkraft prövas oberoende av storlek men att underlätta för en
nationell utbyggnad av småskalig vattenkraft anser
partistyrelsen inte vara det mest optimala utnyttjandet av tillstånds- och miljöprövningsmyndigheternas
resurser i arbetet med att nå en 100 procent förnybar
energiförsörjning. MP anser inte heller att småskalig
vattenkraft ska underlättas genom subventioner i
form av elcertifikat.
30
Energi
Gunnarsson
Det finns studier som visar att EU:s vindresurser på
land kan generera ca 600 TWh el (miljarder KWh)
och ca 3 000 TWh till havs (off-shore). Detta är mer
än hela EU:s elbehov (ur boken Bortom olja och gas).
Den globala vågkraftspotentialen pekar mot ca 2 000
TWh (enbart i Norge ca 500 TWh). Ur svensk synvinkel handlar det konkret om ca 50 TWh kärnkraftsel
och 8 360 MW effekt (sett ur det svenska effektbehovet under kalla vinterveckor) som ska ersättas
under en 20-årsperiod. I ett framtida Danmark ska
ca 5 000 små vindkraftverk på totalt ca 7 TWh (20% av
landets elbehov) ersättas med 1 200 stycken vindkraftverk på land och 500 stycken till havs, med en
total kapacitet på 17 TWh (50% av elbehovet). I ett
framtida Tyskland, där all kärnkraft ska utfasas till år
2021 skall ersättning ske med bl a 70 TWh vindkraft
plus 30 TWh solkraft (redan nu uppe i 18 TWh) plus 5
TWh vattenkraft plus 10 TWh kombikraft (naturgasdrivna?).
Sammantaget finns alltså en stor potential i Sverige att ersätta dessa 50 TWh kärnkraftsel under
en 20-årsperiod. En dansk studie visar också att
BNP blir i stort sett opåverkad. Simulerar vi scenariot i Sverige är vi betydligt bättre gynnade än både
Tyskland och Danmark. Vi har ju reglerkraft i våra
svenska vattenkraftsanläggningar motsvarande ca 12
000 MW. Aktuellt behov enligt Svenska Kraftnät är 8
360 MW.
Vi yrkar
1. att MP planmässigt verkar för att vindkraften som
bas ska ersätta befintlig kärnkraft.
Avslag
MP:s riksdagsgrupp har utvecklat flera förslag till
hur det svenska energisystemet kan ställas om till
100 procent förnybart och senast samlat presenterat
detta i en partimotion (motion 2011/12:N257). Vindkraften spelar en central roll i denna omställning
men även andra förnybara energikällor kommer att
behövas. I partimotionen framförs att avvecklingen av
kärnkraften ska kunna ske till senast år 2030.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Motion nr: 4.11
SNABBA PÅ ENERGIEFFEKTIVISERING
Karin Österberg
Stöds av Miljöpartiet de gröna Jämtland och Östersund
Potentialen för energieffektivisering i Sverige är
mycket stor. Med enkla medel såsom isolering, byte
av fönster och värmeåtervinning kan vi spara in uppåt
50% av Sveriges totala energibehov. Trots att detta
faktum är känt och att energieffektivisering dessutom är ekonomiskt gynnsamt, så får den faktiska
omställningen inte den fart den borde. Detta trots
diverse stimulanser. Hittills har effekten av stimulanserna varit blygsam och de riktar sig heller inte
nödvändigtvis till de objekt där störst besparing kan
uppnås. Vi kan konstatera att stimulanserna inte varit
tillräckliga eller är för generella. En smartare, mer
effektiv och tydligt riktad modell behövs.
MP:s förslag på ROT-avdrag riktat mot energisparåtgärder är bra, men når inte nödvändigtvis de objekt
där störst effektivisering kan nås. ”Energi-ROT” ger
heller inte någon större möjlighet till kapitalsvaga
företag och privatpersoner att investera i energieffektivisering, då det trots subventionen krävs en hel
del eget kapital. En bättre lösning för att skynda på
energieffektivisering och samtidigt skapa många jobb
inom området är att man från staten inrättar en investeringsfond. Från denna kan företag som arbetar
med energieffektivisering räntefritt låna för att göra
kostnadsfria effektiviseringar direkt hos kund mot en
avbetalning utifrån den insparade el-/värmekostnaden.
Företag söker själva upp sina kunder och kommer
högst troligt att först erbjuda sina tjänster åt de kunder där störst energieffektivisering kan uppnås, vare
sig det är företag, offentlig sektor eller privatpersoner. Ett tänkbart upplägg kan se ut så att kunden
får sin lokal eller bostad lågenergianpassad i utbyte
mot en avbetalningsplan på 90% av den insparade
el- och värmekostnaden per år. 10% av de insparade
pengarna går till kunden själv, detta för att motivera
kunden att vilja få jobbet utfört. Avbetalningen styrs
utefter aktuellt el-/värmepris, på samma sätt som
en kreditavbetalning som styrs av aktuell ränta. I takt
med att företagaren får in pengar för det utförda arbetet, betalas pengar tillbaka till den statliga investeringsfonden.
En investeringsfond enligt denna princip skulle ge
win-win-effekt och inte bara nå de som har råd att
investera i energieffektivisering. Förslaget ger på ett
effektivt sätt fler jobb och en större marknad inom
energi- och miljöteknikområdet, mindre behov av
mp.se/kongress
energi och ett lägre resursutnyttjande och dessutom
ekonomisk vinst för kund, företag och statskassa.
Jag yrkar
1. att MP tar fram en ny mer effektiv och riktad modell för hur man från statligt håll kan skynda på
energieffektivisering,
2. att MP driver frågan om att upprätta en statlig
investeringsfond för energieffektivisering.
Energieffektiviseringsutredningen 2008 visade att
energianvändningen kan effektiviseras med 35 TWh
till år 2020, motsvarande mer energi än vad hälften
av kärnreaktorerna levererar. Utredningen menar att
hela den effektiviseringen är lönsam både för samhället och för användaren redan med de energipriser
som rådde 2008. Med högre priser, framför allt på
olja, ökar potentialen för lönsamma åtgärder. Trots
att effektiviseringen är lönsam för både samhället
och den enskilde sker den inte spontant. För att få till
en omställning till ett effektivt energisystem baserat
på 100% förnybar energi krävs många styrmedel
varav en statlig investeringsfond liknande den motionären beskriver skulle kunna vara ett. Den exakta
utformningen och olika kombinationer av styrmedel
överlämnas till riksdagsgruppen som redan har ett
flertal förslag på området att hantera.
Motion nr: 4.12
ISOLERING OCH ENERGIEFFEKTIVISERING
Robert Ahl, Kerstin Allergren, Ann-Sofie Andersson,
Maria Antonsson, Elisabeth Bergman, Malena Gyllenhak, Per Persson, Kerstin Slåneteg, Susanne Wise,
Martin Banachowski, Maria Lagerlöf och Björn Olsen
I den nuvarande debatten kring energieffektivisering och då ökad isolering av byggnader återigen
är i ropet är det av yttersta vikt att inte bidra till att
byggnaders kvalité och funktion, liksom människors hälsa, försämras. En stor del av den isolering
som används idag är energikrävande vid produktion,
varken återvinnings- eller nedbrytbar och är dessutom hälsofarlig (se vidare artikel i Byggnadsarbetaren: http://www.byggnadsarbetaren.se/2001/02/
tysklandgar.egen.vag.om.mineralull/ och http://
www.byggnadsarbetaren.se/2001/02/industrinvisst.
omgift.i.mineralull/).
Exempel kan vara att isoleringsmaterialen är farliga
att inandas då fibrerna fastnar i lungorna och aldrig försvinner, de går inte att bryta ner och måste
slängas/deponeras efter användning. Vidare är de till
stor del inkompatibla med existerande byggnadsmaterial (såsom trä) då de kan inte ta upp fukt, varför de
behöver plastas in, vilket även innebär att omgivande
Energi
31
Kongress 2012
trämaterial plastas in. Om fukt kommer in i konstruktionen (på grund av spik med mera) kan den inte
komma ut ur inplastningen och orsakar fuktskador
och röta på träet.
Ur arbetsmiljösynpunkt är det helt oförsvarligt att
medverka till att byggarbetare måste hantera onödigt
farliga produkter. Ur byggnadsarvsperspektiv är det
onödigt att använda material som inte fungerar med
konstruktionen, då andra material likväl kan användas som åstadkommer samma effekt. Byggnadsarvet
är en resurs precis som olja, skog eller vatten – så
länge byggnaderna står är den investerade energin
bevarad. Ur ekologiskt hållbarhetsperspektiv: Om
regleringar uppkommer som favoriserar material
som är nedbrytbara, ekologiska, hälsosamma och
hygroskopiska (kan ta upp och avge fukt vilket då inte
kräver plastfilm), skulle fler producenter uppkomma
på marknaden och produkterna skulle bli billigare än
vad de är idag.
Vi yrkar
Motion nr: 4.13
BRA MILJÖVAL EL SOM
FÖRSTAHANDSVAL
Birgitta Ljung, Andreas Novotny, Olof Olsson, Hanna
Skogsmark, Camilla Thörn och Daniel Wåckner
Stöds av Miljöpartiet de gröna Huddinge
Om man har ett nätavtal men inte väljer något elbolag får man idag automatiskt ett tillsvidareavtal med
nätoperatören. De innebär i flertalet fall ett avtal med
Vattenfall, Fortum eller Eon. Alla dessa är storägare i
våra kärnkraftverk. Vi menar att MP ska verka för att
den som inte väljer aktivt automatiskt ska tilldelas
ett avtal med ”Bra miljöval-el”.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att den som inte väljer aktivt
automatiskt ska tilldelas ett avtal med ”Bra
miljöval-el”.
Bifall
1. att MP utreder, i samarbete med experter från
sakkunnig organisation, hur energieffektivisering
kan utföras utan att förstöra byggnadsarvet,
Motion nr: 4.14
2. att MP kräver lägre energiåtgång vid produktion
av isoleringsmaterial,
Bengt Wikström
En elräkning som skickas ut till svenska företag och
hushåll består av en fast abonnemangsavgift, en fast
nätavgift, ett rörligt kWh-pris beroende på förbrukning, energiskatt: 29,0 öre per kWh exkl moms och
även moms på det sammanlagda beloppet, dvs också
på energiskatten. Detta betyder att även om förbrukningen är 0, får kunden betala en betydande avgift
till eldistributionsföretaget. Det betyder också att
energisparåtgärder som t ex att investera i lågenergilampor, kylskåp, spisar, värmepumpar och annan
ny energieffektiv utrustning som finns på marknaden
inte ger köparen optimal ekonomisk utdelning. Det är
uppenbart att det behövs ett nytt faktureringssystem
som kommer tillrätta med detta problem.
3. att MP kräver återvinningsbar eller nedbrytbar
isolering,
4. att MP kräver att isoleringsmaterial inte ska vara
hälsovådliga,
5. att MP verkar för att effekterna på hela byggnadsbeståndet måste undersökas.
Avslag attsats 1 och 5, besvarad attsats 2–4
Att MP som motionärerna föreslår ska utreda hur energieffektivisering kan utföras utan att förstöra byggnadsarvet är inte rimligt då MP inte har de resurser
som krävs för en sådan utredning. Det pågår redan
forskning och det finns olika uppfattningar om hur
olika teknikval påverkar gamla byggnader. Att verka
för återvinningsbara/nedbrytbara isoleringsmaterial
som inte är hälsovådliga ligger i linje med den politik
MP driver. Ett kontinuerligt arbete med att minska
energiåtgång inom industrin likaså. MP driver i
riksdagen redan förslag om inomhusmiljöns hälsopåverkan och avser fortsätta med det (http://www.
mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=183659).
Att undersöka Sveriges hela byggnadsbestånd är en
tveksam prioritering av resurserna.
32
Energi
ELRÄKNINGAR
En självklar åtgärd är att bemyndiga elhandelsföretagen att endast fakturera den förbrukade mängden
kWh och i detta pris inkludera abonnemangsavgifter
och för hushåll även moms. Företag skall givetvis
ha momsen redovisad separat. Detta kommer att ge
mycket enklare fakturor och därmed betydligt lättare
för kunden att göra prisjämförelser med åtföljande
hälsosam konkurrens mellan elhandelsföretagen.
Den största fördelen med enklare fakturor är det utmärkta incitament för energibesparing som förslaget
utgör. Jag är övertygad om att med smart ny teknologi som blir än mer lönsam, kommer svensk elförbrukning att minska med minst 10% och samtidigt ge
många nya arbetstillfällen i nya smarta teknikindustrier.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Jag yrkar
Jag yrkar
1. att MP ska verka för enklare elräkningar där de
fasta avgifterna är inkluderade i det rörliga KWhpriset.
1. att MP verkar för att elleverantörerna och nätägarna minskar och till slut helt tar bort de fasta
avgifterna för elen och elnätet och istället ökar
den rörliga avgiften.
Avslag
Mellan 10 och 30 procent av hushållens elkostnad
utgörs av den fasta nätavgiften, som konsumenterna
i praktiken inte kan påverka genom att minska sin
elanvändning. Precis som motionären beskriver
försvagar nätavgiften incitamentet för energieffektivisering i hushållen. I en riksdagsmotion (motion
2011/12:N258) föreslås ett ökat incitament för energieffektiviseringar via förändrad eltaxa. Det motionären kallar fasta avgifter är i huvudsak så kallade
säkringstariffer som styrs av den maxeffekt kunden
abonnerar på. Det är viktigt att också hushålla med
effekt då effektuttaget påverkar dimensionering av
elnät och behov av elproduktionsanläggningar. Effektberoende säkringstariffer fyller således en funktion då de uppmuntrar elkunder att inte abonnera på
högre effekt än nödvändigt. Partistyrelsen anser att
man inte helt bör avskriva behovet av en fast avgift.
Kongressen beslöt 2010 att avslå en motion med
liknande innebörd. Partistyrelsen föreslår därför att
kongressen vidhåller denna linje.
Avslag
Se yttrande över Elräkningar.
Motion nr: 4.15
AVGIFTSVÄXLING ELTAXOR
Sven Hansson
De flesta taxor för el, både nätavgiften och energikostnaden är idag indelad i två olika taxor. En fast
och en rörlig. Detta ger inte rätt stimulans eller rätt
ekonomisk motivation att spara på el. Att spara el
ger då inte största möjliga ekonomisk vinst. Med en
borttagning efter en successiv minskning av de fasta
avgifterna och höjning av de rörliga så kommer det
att bli mer lönsamt att spara el. En sådan successiv
minskning bör göras i flera steg, under ett antal år,
dels för att konsumenterna ska se åtgärden som en
positiv åtgärd och dels för att företagen ska kunna
höja det rörliga priset så att inkomsterna från nätoch förbrukningsavgifter ska bli lika stora. Inkomster
för företagen ska i princip bli oförändrade med en
prisbild som bygger på minskande och slutligen på
ett helt rörligt pris. En liten tänkvärd jämförelse är
följande: Du har en bil och kör ca 1 400 mil per år.
Det går åt ca 1 000 liter bensin och kostar ca 14 500
kr. När du kommer till macken måste du ha betalat
din månadsavgift på ca 600 kr oavsett om du kör lite
eller mycket. Sedan får du en rörlig kostnad på ungefär ca 7:25 kr. Det låga priset ger ingen stimulans att
köra mindre?
mp.se/kongress
Energi
33
Kongress 2012
5. HÖGSKOLA OCH STUDENTFRÅGOR
Motion nr: 5.1
Motion nr: 5.2
RÄNTEFRIA STUDIELÅN
UTÖKA ANTALET TERMINER SOM
BERÄTTIGAR TILL STUDIEMEDEL
Eric Westerberg
Stöds av Miljöpartiet de gröna Mjölby och Östergötland
Dagens ränteekonomi kan inte fortsätta på inslagen
väg. Ränteekonomin inhyser inte bara skuldfällor
som skapar klyftor mellan såväl privatpersoner som
nationer, utan utgör också dörren in till den ohållbara överkonsumtion av naturresurser på global
nivå som mänskligheten för närvarande ägnar sig åt.
Rådande ekonomiska system behöver kraftigt reformeras. Det sker sannolikt bäst genom en successiv
övergång till en räntefri ekonomi. En övergång till att
erbjuda studenter räntefria studielån via Centrala
studiestödsnämnden (CSN) är ett av många bra områden att börja med.
Jag yrkar
1. att MP, som ett steg i övergången till en långsiktigt hållbar räntefri ekonomi, driver införandet av
räntefria studielån via CSN.
Avslag
Frågan om räntefri ekonomi är en kontroversiell
fråga inom MP som har diskuterats flera gånger
tidigare på kongressen, senast 2011 då kongressen valde att avslå flera attsatser som uttryckligen
nämnde räntefrihet. Bland annat avslogs attsatser
om ”att partistyrelsen ges i uppdrag att vidareutveckla och fördjupa visionen om det gröna idealsamhället där ränta och inflation inte existerar” och ”att
MP verkar för förändring av reglerna för att bedriva
bankverksamhet inom Sverige för en övergång till ett
hållbart ekonomiskt system på räntefri grund.”
Partistyrelsen vill inte överdriva vikten av avslagsbeslut, men framhåller ändå att frågan om räntefri
ekonomi nyligen diskuterats och kommer med all
sannolikhet även diskuteras i samband med partiprogramsrevideringen 2013.
Oavsett vad man anser om räntefri ekonomi så bör
dock motionens attsats avslås. Om CSN skulle börja
erbjuda räntefria lån skulle de flesta studenter sannolikt bara sätta in pengarna på ett räntebärande
konto i sin vanliga bank, och det skulle inte leda till
någon övergång till räntefri ekonomi överhuvudtaget.
Det skulle också leda till kraftigt ökade kostnader för
studiemedelssystemet i statens budget och göra det
betydligt svårare för oss att få höja studiemedlen.
34
Högskola och studentfrågor
Billy Larsson
Staten har under lång tid eftersträvat att minska
antalet terminer som berättigar till studiemedel för
eftergymnasial utbildning. Skälen till detta är två.
Ett handlar om att spara pengar. Det andra skälet är
relaterat till en kunskapssyn där utbildning ses som
något som främst så snabbt som möjligt ska leda
fram till en yrkesutbildning. Det innebär att samhället har en låg värdering av studier som inte har en
omedelbar koppling till ett yrke.
Idag kan man få studiemedel för 12 terminer. Det
innebär att den som påbörjat en viss utbildning har
svårt att ändra inriktning. Det innebär också att
det blir svårt att studera ett visst ämne på grund av
intresse snarare än för att det ska leda till ett yrke.
Konsekvenserna blir att det är svårt att skaffa en
bredd i sin utbildning, såsom att en företagsekonom
också har läst miljövetenskap, eller att en läkare
också har läst filosofi. Sådana tvärvetenskapliga
ambitioner borde snarare uppmuntras än försvåras.
Dels för att den som redan i sin grundutbildning
kunnat ägna sig åt tvärvetenskap bör ha nytta av en
bredare bildning även inom sin yrkesutövning, dels
ger sådana kunskaper en grund för den som efter sin
grundutbildning vill ägna sig åt tvärvetenskap. MP
framhåller vikten av tvärvetenskaplighet, vilket kan
göra det extra viktigt för oss att hävda värdet av att
kunna studera ett utökat antal terminer.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att antalet terminer som berättigar till studiemedel vid eftergymnasial utbildning
utökas.
Besvarad
Under den förra mandatperioden drev MP i flera riksdagsmotioner att antalet studiemedelsberättigande
terminer skulle utökas från 12 till 14. De senaste
åren har vi dock inte prioriterat att lyfta det förslaget i våra budgetmotioner då vi efter samråd med
studentorganisationerna kommit fram till att det just
nu är viktigare att lägga mer pengar på utbildningens
kvalitet. Det innebär inte att vi även fortsatt anser att
det vore bra att utöka antalet terminer på det sätt
som motionären föreslår, motionen bör därför anses
besvarad.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Motion nr: 5.3
HJÄLP DE SVENSKA UTLANDSSTUDENTERNA
David Arvidsson Shukur
Det svenska samhället har länge haft en välfungerande tradition av gratis universitetsstudier. När
personer sedan utbildat sig och börjar arbeta inom
Sverige, så bidrar i sin tur deras skatter till att den
tidens ungdomar kan studera. Man betalar på så vis
tillbaka sina studiekostnader. Det svenska samhället är nu mer än någonsin i behov av välutbildade
ungdomar. Arbetslösheten i landet är stor, men även
bristen på arbetskraft inom områden som kräver
högutbildad personal. Svenska ungdomar som väljer
att studera på prestigefulla universitet utomlands
betalar idag själva sina studieavgifter. Ofta har dessa
ungdomar nått lysande resultat på gymnasienivå och
skulle göra stor samhällsnytta om de efter sina universitetsstudier återvände till Sverige för att arbeta.
Då en person väljer att studera utomlands, så belastar han inte den svenska statens utgifter för universiteten. Även om eleven sedan återkommer till Sverige
och betalar skatt, så får han under sina universitetsstudier inte någon mer ekonomisk hjälp än svenska
elever. Detta trots det nämnda faktumet, att eleven
inte belastar den svenska ekonomin. Det är inte mer
än rimligt att anse att elever som studerar utomlands
på universitet som tar ut studieavgift, är berättigade
till en ekonomisk ersättning motsvarande vad deras
studier hade kostat om de tagits i Sverige.
För att se till att högt presterande elever återvänder
till Sverige efter sina studier så skulle man kunna ge
en möjlighet till ett extra avtalsbundet ekonomiskt
stöd. Detta i utbyte emot att eleven i fråga åtar sig
att återvända för att jobba ett antal år i Sverige efter
avklarad examen. Detta skulle hjälpa det svenska
samhället från att förlora duktiga elever. Samtidigt
blir det en morot för högt presterande elever och en
stark kontrast till Alliansens piskpolitik inom skolan.
Jag yrkar
1. att MP driver frågan om ett extra ekonomisk stöd
för elever som studerar i utlandet på universitet
som tar ut avgift,
2. att MP driver frågan om att låta högt presterande
elever utomlands få delar eller hela sin utbildning betald i utbyte mot löfte om att de arbetar i
Sverige ett antal år efter avlagd examen.
Avslag
Motionen innebär i praktiken ett förslag på en slags
skolpeng för högskolestudier, som kan tas med till
utlandet. Partistyrelsen är principiellt tveksam till
mp.se/kongress
en sådan ordning, men ser framför allt inte behovet.
Redan idag har studenter som väljer att studera i
utlandet möjlighet att få tilläggslån från CSN inom
ramen för det vanliga studiestödssystemet för att
täcka högre kostnader. Särskilt högpresterande
studenter har dessutom ofta möjlighet att få sina
studieavgifter vid utländska lärosäten helt eller delvis
betalda genom stipendier i värdlandet. Utöver detta
har samtliga svenska högskolor utbytesavtal med
lärosäten på en mängd olika håll i världen som berättigar till kostnadsfria utlandsstudier under del av
utbildningstiden. Den mest angelägna förbättringen
av rådande ordning är, anser partistyrelsen, en höjning av studiebidraget (och det oberoende av om man
studerar i Sverige eller i utlandet), och den linjen
driver partiet redan. Sammantaget föreslår partistyrelsen att motionen avslås.
Motion nr: 5.4
UTBILDNINGSPLATSER UTIFRÅN
PROGNOSER OM ARBETSMARKNADENS BEHOV
Är det rimligt att elever fritt får välja utbildningsprogram på gymnasiet som garanterat leder till
arbetslöshet? Är det t ex rimligt att det utbildas 1 800
stylister i Sverige de närmaste åren, när det finns ett
sådant jobb att söka?
1. att MP ska verka för att Arbetsmarknadsverket får
i uppdrag att göra prognoser om framtida behov
av arbetskraft på olika områden. Skolverket får
sedan utforma ramar för hur många platser som
behövs i landet på olika utbildningsprogram, för
att tillfredsställa behovet av arbetskraft. Skolverket delar sedan ut utbildningsplatser till skolorna. Kommunala skolor ska prioriteras.
Avslag
Arbetsförmedlingen gör redan regelbundet den typ
av prognoser som motionärerna efterfrågar, i sina
publikationer Yrkeskompassen och Var finns jobben?.
Att baserat på dessa nationellt styra antalet platser
på olika gymnasieutbildningar tror dock partistyrelsen inte är en framkomlig väg. Dels skulle en sådan
ordning gå emot vad partistyrelsen ser som MP:s syn
på utbildningens roll i samhället. Utbildning handlar
inte bara om att förse arbetsmarknaden med arbetskraft, utan också om att ge varje individ möjlighet att
utvecklas i enlighet med sina drömmar. Naturligtvis
kan inte alla bli rockstjärnor, men den som verkligen
vill studera musik ska så långt det är möjligt ges
chansen att göra det. Det som inte är bra är om elever grundar sina utbildningsval på felaktiga föreställningar om hur deras framtida arbetsmarknad ser ut.
35
Kongress 2012
Därför är en betydligt bättre väg framåt att satsa på
god studie- och yrkesvägledning, så att eleverna kan
fatta informeradeoch välgrundade beslut. Det förutsätter också möjlighet till livslångt lärande, fungerande vuxenutbildningar och att man öppnar dörren
för att välja och välja om under livet. Detta är en linje
som partiet redan driver. Partistyrelsen föreslår mot
bakgrund av detta att motionen avslås.
Motion nr: 5.5
DECENTRALICERA ANTAGNINGEN
TILL UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR
Staffan Schartner
MP bejakar småskalighet och mångfald på många
områden, t ex inom skolan och i universitetsvärlden.
Samtidigt accepterar vi ett extremt centraliserat system i övergången från gymnasieskolan till universitet
och högskolor. I dagens skola läggs stora resurser på
att testa och jämföra alla gymnasieelever. De åtgärder som syftar till att förbättra de stora bristerna
i betygssättningens relevans och likvärdighet går
oftast ut över skolans pedagogik och sätter fokus på
den del av kunskapen som är lätt mätbar. Samtidigt
har vi ett stelbent system för antagning till högre
utbildning där förmågan att skaffa sig goda betyg i
gymnasiet är den överlägset viktigaste färdigheten
vid antagningen till nästan alla olika attraktiva utbildningar, oavsett de egenskaper som efterfrågas under
utbildningen eller i yrkeslivet. De möjligheter som
redan nu finns för att basera antagningen på andra
kriterier, specifika för den speciella utbildningen,
används alltför sällan.
För att råda bot på den timglassmala midja som det
betygsfixerade antagningssystemet är i det annars
brokiga svenska utbildningssystemet föreslår jag att
högskoleförordningen kap7 §23 reformeras. Antagningen till högskolan bör ske på andra kriterier
än standardiserade skolbetyg, kriterier anpassade
till den individuella utbildningen. De internationella
förebilderna är många och jag är övertygad om
högskoleinstitutionernas förmåga att själva ställa
samman mer differentierade, precisa och träffsäkra
antagningsinstrument.
Jag yrkar
1. att MP undersöker möjligheterna att ersätta skolbetyg som urvalsinstrument vid antagning till
universitet och högskolor.
Avslag
Motionen förespråkar att gymnasiebetyg helt ska
avskaffas som urvalsinstrument vid antagningen till
universitet och högskolor, samtidigt som att varje
högskola ska ges större frihet att hitta egna antagningskriterier son inte är gymnasiebetyg. Partisty36
relsen anser att gymnasiebetygen bör kunna spela
en roll vid antagningen till högskolorna. Betyg är ett
av flera möjliga antagningskriterier och kan vara
användbart i vissa sammanhang även om det inte
bör vara det enda kriteriet. Det bör i stället finnas en
mångfald av antagningsmetoder, som t ex högskoleprovsresultat och intervjuer. Högskolorna har redan i
dag ganska stor frihet att själva utforma egna antagningskriterier för en relativt stor andel av de studenter de tar in, men har hittills valt att inte använda
detta i någon större utsträckning, vilket till stor del
beror på kostnaden. I stället för att helt avskaffa
betygen som urvalsinstrument vore det bättre att
underlätta för högskolorna att ta fram och använda
alternativa metoder.
Motion nr: 5.6
STÄRK DE SOCIALA OCH MILJÖMÄSSIGA ASPEKTERNA I EKONOMIUTBILDNINGEN
Patrik Sandström
Ekonomins sociala och miljömässiga påverkan får
jämförelsevis lite utrymme i de ekonomiska kalkylerna hos stat, kommun och företag, även om det på senare tid har börjat beaktas mer. En av anledningarna
är att den ekonomiska utbildningen saknar tillräcklig
forskning och utbildning inom dessa områden. De
som ska fatta besluten, göra utredningarna och
genomföra verksamheterna har inte de sociala och
miljömässiga perspektiven med sig. För att skapa
långsiktiga sociala och miljömässiga förbättringar
måste ekonomin omfatta även dessa.
Jag yrkar
1. att MP arbetar för en satsning på utökad tvärvetenskaplig forskning och utbildning vid landets
universitet och högskolor kring national- och
företagsekonomins sociala och miljömässiga
påverkan, och hur ändliga resurser värderas för
att bibehålla stabila och hållbara nivåer.
Besvarad
MP:s grundsyn på statsmakternas reglering av
högskolorna innefattar att riksdag och regering bör
begränsa sig till att ställa upp allmänna mål för
högskolornas verksamhet och mer specifika mål för
enskilda examina. Sett ur det ljuset anser partistyrelsen att mycket av det som motionären efterfrågar
redan finns i dagens reglering av högskolorna, på en
lämplig detaljnivå. I 1 kap. 5 § högskolelagen anges
exempelvis att ”Högskolorna skall i sin verksamhet
främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras
en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social
välfärd och rättvisa.” Detta gäller all utbildning,
forskning och annan verksamhet vid högskolorna.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Som ett annat exempel återfinns bland examensmålen för civilekonomexamen (i högskoleförordningens
bilaga 2, examensordningen) att studenten ska ”visa
förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga
och samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter samt visa medvetenhet
om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete”. Givet detta föreslås motionen anses besvarad.
mp.se/kongress
37
Kongress 2012
6. INTERNATIONELLT OCH EU
Motion nr: 6.1
LÄGG GRUNDEN FÖR EN MOGEN
STÄLLNING I EU-FRÅGAN
László Gönczi
Stöds av Miljöpartiet de gröna Ljusdal
MP genomförde en medlemsomröstning i frågan om
Sveriges EU-medlemskap under hösten 2008. Frågan
som partiet bör ställa sig är om grunderna för den
står sig än.
Fakta MP:s medlemsomröstning
Antal röstberättigade (medlemsantalet den 30 juni):
7 828
Antal som röstade: 3 641, 46,5 procent
Nej-röster (slopa EU-utträdeskravet): 2 012, 55,6
procent
Ja-röster: (ha kvar ett EU-utträde): 1 609, 44,4 procent
Ogiltiga: 20 stycken
Skillnad mellan ja och nej: 11,2 procent
Idag har MP cirka 16 000 medlemmar.
Finns det anledning att utvärdera partiets politik
några år efter omröstningen. Mitt svar är att partiets
politik i viktiga frågor ständigt ska vara föremål för
utvärdering. Man bör fråga sig om tidigare ställningstaganden fortfarande är relevanta. Tiderna förändras,
partiet likaså. Det finns flera goda skäl för att inleda
en process där vi utvärderar partiets hållning till EU
under det kommande året. Det ena är att partiet står
inför antagandet av ett nytt partiprogram och det viktigaste är att det EU som vi är med i ändras i rasande
tempo och mycket av det man kunde hoppas på 2008
har inte blivit av samtidigt som mycket av det man då
befarade har besannats eller överträffats.
En del av de problem som medlemskapet skapar
är inga nyheter, till exempel att EU har regler som
begränsar våra möjligheter att förbättra lagen om
offentlig upphandling, att cirka två tredjedelar av alla
lagar som riksdagen beslutar om är anbefallda av EU
mm. Jag tänkte ge några viktiga exempel på problem
som idag står i tydligare dager än de var 2008.
Första punkten är att EU:s nya fördrag antogs, utan
folkomröstning i Sverige och helt emot MP:s strävan.
Utsläppshandelssystemet, EU:s stora projekt för
minskade utsläpp som på egen hand ska stå för
hälften av de minskade utsläppen, har totalhavererat. När systemet infördes var tanken att priset för
38
Internationellt och EU
utsläppsrätterna skulle bli 300–400 kr/ton koldioxid
men idag ligger de på 70–90 kr/ton, dvs alldeles för
lite för att ge de tänkta effekterna.
REACH, EU:s stora kemikalielag, var tänkt att utvärdera de farligaste 1 500 kemikalierna och ersätta
dem som var farligast med mindre farliga eller åtminstone begränsa användningen av dem. Hittills har
ingen kemikalie förbjudits genom REACH och av de 1
500 har endast ett 50-tal tagits upp på den s k kandidatlistan som är första steget för att kunna starta en
process för begränsning av dem.
Direktivet om djurförsök försvagar nuvarande lagstiftning.
Terrorlagarna har kraftigt ökat övervakningen och
minskat integriteten.
Den ekonomiska krisen riskerar leda till ytterligare
centralisering och även nedprioritering av miljö- och
klimatarbetet.
Nya genmanipulerade grödor har stoppats under ett
decennium och det finns ett förslag att kunna låta
varje land stoppa dem på mer eller mindre svåra
villkor men priset för detta är att av de 14 eller fler
grödor som har stoppats kommer alla att släppas
lösa i EU.
Naturligtvis finns det bra saker på gång också, flygets utsläpp kommer att ställas krav på, EU arbetar
just nu med att ta fram åtgärder för energibesparing
och många beslut innehåller både bra och dåliga
bitar. Våra gröna vänner och Carl och Isabella har
också lyckats förändra saker som t ex att driva på för
alternativ till BNP-mått, bättre livsmedelsmärkning,
ett stoppat fiskeavtal med Marocko och förbättringar
av dåliga förslag.
Meningen med denna motion är inte att kongressen
nu ska ställning för eller mot ett svenskt medlemskap utan att lägga grunden för en mogen hållning i
frågan om Sveriges relation till EU. Ska vi intensifiera
vår kritik av EU? Ska vi återta vår hållning om att
eftersträva en folkomröstning i frågan? Ska partiet
hellre anpassa sig till den överstatliga drömmen om
ett sammanhållen solidarisk och kraftfull union?
Det vore, med andra ord, bra om vi kunde göra en
större utvärdering om det medlemmarna hoppades
på skulle uppnås när de röstade nej till EU-utträde
och istället ”enbart” vara EU-kritiska och förändra
mp.se/kongress
Kongress 2012
EU är på väg att uppnås eller om vi behöver ompröva
EU-politiken.
Man kan endast hoppas på att MP:s egna sakkunniga
kan ge en rättvis bild i grön belysning.
Jag yrkar
1. att partistyrelsen får i uppdrag att ta fram en analys av konsekvenserna av Sveriges medlemskap
i EU och hur bilden av detta har förändrats efter
medlemsomröstningen,
2. att analysen ska ingå i underlaget för beslut om
partiprogrammet.
Avslag
Partistyrelsen är tveksam till att det behövs något
särskilt kongressuppdrag att analysera Sveriges
medlemsskap i EU inför partiprogramrevideringen.
Partiprogramarbetet pågår som bäst och partiprogramgruppen har, exempelvis, redan mött våra
EU-parlamentariker och tillgodogjort sig deras
erfarenheter. Partiets medlemmar kommer i den
fortsatta processen att få många möjligheter att
lämna synpunkter på skrivningarna kring EU i partiprogrammet.
Motion nr: 6.2
MILJÖPARTIET - ETT EU-KRITISKT
PARTI
Roland von Malmborg
Ungefär hälften av MP:s medlemmar uttryckte att de
ville ha kvar paragrafen om snabbast möjliga utträde ur dagens felbyggda folkstyreförsvagande EU.
Men efter att en knapp majoritet röstat för att ta bort
denna paragraf, har detta av somliga tolkats som
att MP inte längre ska vara EU-motståndare eller
ens EU-kritiskt, utan acceptera dagens EU. Ett antal
personer hävdar att de utsatts för tryck från lokala
partistyrelsers medlemmar, eller högre, att sluta
vara EU-kritiska, för att sådant nu skulle strida mot
MP:s politik. Flera har gått ur partiet, efter att ha
känt sig svikna eller mobbade med dylikt.
Storfinansen har begränsat folkens valfrihet, genom
att i EU:s grundlag lagt in en politisk partsinriktning,
nyliberalismen, med avreglering av både privatbolagssektorn med dess banker (isländska bankerna
var skuldsatta till 1 000% av BNP), och hushållssektorn, som dess grad av skuldsättningsmöjlighet till
bankerna. Samtidigt lägger EU-grundlagen en utförsäljande och privatiseringsdrivande anorexiatvångströja på den offentliga sektorn, max 60% av BNP
i skuldsedelssumma, alltså brutto. Ingen tillgång
landet äger gemensamt, eller byggt upp genom lånemp.se/kongress
pengarna, får dras av – inte ens riksbankens valutareserv på 100-tals miljarder i utländska sedlar etc.
Än mindre byggnader, kraftverk, skog och mark, eller
höjd folkhälsa och kunskap hos folket. USA:s ambassadör i Tyskland, George McGhee, underströk stolt
att (redan) EU:s första grundlag, Rom-konventionen,
”tillkom på Bilderberg-mötena”, den miljardärsledda
hemliga grupp han var med i. (Och i vilken Carl Bildt
kvarstår som inbjudare av svenska deltagarna, trots
utrikesministerposten. En jävighet, mycket allvarligare för Sverige, än hans nu avsagda roll i Lundin
Oils kolonialkrig i Afrika.)
Historien har visat att MP:s nej till euron nu stöds av
många som röstade ja. Och EU:s (tillfälliga?) avskaffande av demokratin i Italien och Grekland får alltfler
att bli skeptiska till marknadsmaktmännens EU. EU
(vilka?) tillät inte grekerna att folkomrösta om de ville
ta ut sina pengar från de globala bolagsbankerna
och sätta in dem i riksgälden så att utlandsberoendet
skulle minska, räntorna sjunka, och därtill hamna
hos egna folket i stället för utländska miljardärer,
via skatteparasitöar. Det är en katastrof om väljare
som värnar om demokratins kärna – makt över den
egna nära vardagen (boende, markbruk, förädling,
kultur, arbete) – skulle hänvisas till bara två rimligt
EU-kritiska partier, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.
Den partisktpolitiska EU-grundlagen med sina krav
på utförsäljning av folkets gemensamma förmögenhet, individutslagningsskapande konkurrenskrav
på offentlig service och offentliga bolag, hindrar det
solidariska, socialt och ekologiskt uthålliga samhälle
som MP vill bygga.
Jag yrkar
1. att MP fortfarande ska vara ett starkt EU-kritiskt
parti.
Besvarad
MP är ett decentralistiskt parti som vill att politisk
makt ska vara så nära de som berörs som möjligt.
EU:s utveckling har gått mot ökad centralisering
och EU ägnar sig idag åt många frågor som skulle
avgöras bättre närmare människor, på lägre beslutsnivåer. Mycket av EU:s energi har sedan Maastrichtfördraget ägnats åt euron som visat sig vara ett
högriskprojekt för Europa. EU är idag i en ekonomiskt mycket svår situation som förstärkts av den
centraliserade penningpolitiken. Detta är faktorer
som bidragit till att MP även efter den medlemsomröstning som motionären nämner har agerat
mot Lissabonfördraget och för att Sverige ska få ett
juridiskt undantag från euron i EU-fördraget. MP är
sålunda ett EU-kritiskt parti.
39
Kongress 2012
I arbetet med partiprogramsrevideringen kommer
partiets EU-politik att fortsatt analyseras. I den processen har alla medlemmar och andra intresserade
möjligheter att lämna synpunkter på skrivningarna
kring EU i partiprogrammet som slutligen kommer
att behandlas på kongressen 2013.
Motion nr: 6.3
OM SAMHÄLLETS VATTENFÖRSÖRJNING
Håkan Larsson
Till de områden där samhället självfallet ska ha fullt
ansvar för servicen hör den offentliga vattenförsörjningen. Utförsäljning av offentligt vatten har prövats
på olika ställen på kontinenten med förskräckande
resultat, för att inte tal om vad som håller på att hända i stora områden i Afrika, Sydamerika och Asien,
där särintressen i form av transnationella företag
agerar. Många platser i Europa har valt att återta
kontrollen över sitt vatten från privata spekulanter
som inte kunnat sköta verksamheten.
MP ska vara en garant för att det offentliga samhället
förmår ge medborgarna den service som är nödvändig. Detta ska gälla lokalt och regionalt såväl som på
andra nivåer i Sverige. Till den servicen hör vattnet.
Det får inte bli föremål för spekulationsaffärer från
särintressens sida eller på annat sätt privatiseras,
läggas ut på entreprenad eller säljas.
Jag yrkar
1. att MP uttalar sig vara motståndare till varje form
av spekulation som gäller samhällets vattenförsörjning,
2. att riksdagsgruppen får i uppdrag att vid behov
agera i frågan.
Bifall
Partistyrelsen anser att den kommunala vattenförsörjningen i Sverige är en uppgift som bör ligga på
kommunerna. Vatten och avlopp är naturliga monopol, och de behöver långsiktigt ansvarstagande och
ägande som tar ansvar för att underhålla rörsystemen för att fungera bra.
Motion nr: 6.4
UTVECKLINGSBISTÅND
Ingemar Haraldsson
Svenskt utvecklingsbistånd bör i större utsträckning
gå till de fattiga. Vi kan som privatpersoner gynna
världens fattiga genom att köpa rättvisemärkta produkter. Producenten kan därigenom få skäligt betalt
för sitt arbete. Men tyvärr blir ”verkningsgraden”
40
ganska låg för detta. En alltför liten del av merkostnaden som konsumenten betalar för en rättvisemärkt vara går till den som producerar varan. Bl a
små serier och udda distributionskanaler medför
större kringkostnader. Det är önskvärt att betydligt
fler i u-länderna får skälig ersättning för sitt arbete.
Genom att använda utvecklingsbistånd till att ge
skälig ersättninmg för arbete skulle vi kunna nå
mycket större grupper än vi gör med frivilliga ideella
insatser. Den del av våra skatter som går till utvecklingsbistånd bör gå till dem som producerar varorna
i större utsträckning. Mellanhänder tar idag allt för
stor del av biståndet.
Vi kan jämföra med vanligt svenskproducerat bröd,
som kostar 25–40 kr/kg. Det bakas huvudsakligen
av vete eller råg, som bonden får någon krona per
kilogram för. Om bondens ersättning fördubblades
och bara den merkostnaden lades på priset skulle
det knappast märkas för konsumenten. Om risproducenten finge skälig ersättning för sitt arbete och
bara den merkostnaden lades på priset skulle det bli
en obetydlig prishöjning. Därför borde vi kunna skapa
ett system där producenterna ersätts enligt fairtrade-principer utan att konsumentens pris ökades till
oskälig nivå. Sida skulle då svara för merkostnaden
som uppstår direkt på grund av den högre ersättningen. Detta bör kunna ske även för industrivaror.
Det kunde gå till så här: Sida begär offerter från
fabrikanter på ett stort antal skjortor. Där ska fabrikanten garantera att de anställda får lön enligt
etablerade fairtrade-principer. De ska alltså få skälig
lön under skälig arbetstid och med acceptabel arbetsmiljö. Samtidigt begär Sida offerter från importörer av skjortor. Mellanskillnaden mellan det högsta
offererade fabrikantpriset och det lägsta offererade
importörpriset ska betalas av Sida. Om importörerna fick varorna till ordinarie marknadspris skulle
Sidas kostnad motsvara merkostnaden på grund av
arbetarnas högre löner. Men vi kan räkna med att
importörerna skulle erbjuda högre priser eftersom
fairtrade-märket ger en klar konkurrensfördel. Sidas
kostnad kunde därför bli ännu lägre.
Rörande livsmedel kunde Sida teckna kontrakt med
småodlare till skäliga priser. Importörerna ska då
behandlas på samma sätt som i exemplet med skjortor. Även där kan man räkna med lägre kostnad än
om vanliga marknadspriser tillämpades. Naturligtvis
måste Sida kontrollera att kraven efterlevs.
En del av våra skatter går till utvecklingsbistånd. Det
är inte alltid som vår u-hjälp går dit den bäst behövs.
Det skulle däremot den del av anslagen som möj-
mp.se/kongress
Kongress 2012
liggjorde skälig ersättning åt producenter i fattiga
länder göra. Vårt u-landsbistånd skulle göra större
nytta.
Exakt så som ovan beskrivs behövde det givetvis inte
gå till. Bäst vore om vår riksdagsgrupp använde sitt
kansli för att ta fram metoder för att på bästa möjliga
sätt ge betydligt fler bönder och arbetare ersättning
enligt principerna för rättvis handel (fairtrade).
Jag yrkar
1. att kongressen uppdrar åt vår riksdagsgrupp att
tar fram metoder att ge skälig ersättning för våra
importerade produkter från fattiga länder enligt
principerna för fairtrade, och att de sedan motionsvägen söker förverkliga kraven.
Avslag
MP tycker att rättvis handel är en mycket god idé
som vi stöder på många olika sätt, bland annat
genom att uppmuntra kommuner att handla rättvisemärkt. Motionärens förslag om att den svenska
biståndsbudgeten, via Sida, ska användas för att
subventionera inköp av rättvisemärkta produkter är
dock ingen god idé. Partistyrelsen anser att det vore
ett misstag att ställa rättvis handel mot bistånd och
yrkar därför avslag på motionen.
Motion nr: 6.5
VÄLFÄRD UTAN TILLVÄXT, GLOBALT
SETT
Gunnarsson
Tidningen Miljöaktuellt har i två nummer visat var
dagens tillväxtfixering slutar. De skriver bl a att
dagens politiker inte tänker mer än tre eller fyra
år framåt i tiden. Professor Kjell Aleklätt pekar på
att oljeproduktionen kommer att vare nere på noll
år 2100. Redan år 1972 slog Romklubbens rapport
Tillväxtens gränser fast att den ekonomiska tillväxten
inte kunde vara för evigt på en planet med begränsande resurser. Det finns en rad böcker t ex Tillväxt
till döds, Tillväxtens sista dagar osv, som lyfter fram
vad en skulddriven ekonomi, typ Greklands, ger för
resultat. Global solidaritet ska kraftig prioriteras.
Vi yrkar
1. att MP kraftfullt verkar för att all välfärd, globalt
sett, ska ske utan tillväxt.
Avslag
Motionen tar upp en mycket viktig fråga. Ett tillväxtskeptiskt anslag har varit grunden för MP:s politik
alltsedan bildandet och finns även i nu gällande
partiprogram. Frågan är dock på flera sätt komplex
mp.se/kongress
och det är svårt att med få ord greppa problemets
omfattning och formulera hållbara lösningar. Exempelvis är motionens attsats alltför kategorisk, då den
avvisar tillväxt även i fattiga länder där människor
idag i många fall svälter och far illa. Det är knappast
heller så att alla former av tillväxt i rikare länder
behöver vara av ondo. Som våra välfärdssystem idag
är finansierade är de också beroende av en ekonomisk tillväxt. Frågorna om tillväxten i relation till
både miljö och välfärd är centrala frågor som just nu
behandlas i det pågående partiprogramarbetet med
sikte på att ytterligare utveckla partiets politik för en
långsiktigt hållbar politik både ekologiskt, socialt och
ekonomiskt. Denna politik kommer kongressen 2013
att få ta ställning till.
Motion nr: 6.6
GLOBALA GEMENSAMMA
NYTTIGHETER
Valter Mutt och Pernilla Stålhammar
Många av vår tids avgörande utmaningar är till sin
natur transnationella. Frågor som klimatförändringar, rättvis handel, fred och säkerhet, finansiell
stabilitet och hälsofrågor kräver samarbete över
nationsgränserna. Dagens internationella strukturer
återspeglar en svunnen tids förhållanden och är dåligt ägnade att åstadkomma lösningar på det tjugoförsta århundradets ödesfrågor. Klimatförhandlingarna går inte framåt, finansiell oro i en del av världen
sprider sig snabbt till att bli ett världsomspännande
problem och även säkerhetsproblematiken har blivit
mer global än tidigare. Vi måste också titta mer på
hur utmaningarna inom ett område samspelar med
ett annat, som t ex klimat och fred och säkerhetshoten. Det finns goda exempel på när det globala samarbetet fungerar, t ex flygsäkerhet. Men ofta – som
i klimatförhandlingarna – lyckas man inte komma
överens om strukturer och finansiering.
Denna problematik utgjorde bakgrunden till det
fransk-svenska initiativet att tillsätta en högnivåkommission för globala gemensamma nyttigheter,
vanligen förkortat GPG (global public goods). Kommissionen, som verkade 2003–2006 och leddes av
Mexikos tidigare president Ernesto Zedillo, lade
bland annat fram rekommendationer för att hantera klimatförändringarna, öka den internationella
finansiella stabiliteten, stärka det internationella
handelssystemet och uppnå fred och säkerhet. Det
politiska momentum och stora intresse för begreppet
GPG som förelåg när kommissionen sjösattes hann
emellertid svalna innan rekommendationerna kunde
växlas ut i praktisk politik. Och i Sverige fick vi en ny
regering som prioriterade ner frågan.
Begreppet globala gemensamma nyttigheter rymmer, anser vi, en betydande potential för att vidaInternationellt och EU
41
Kongress 2012
reutveckla MP:s internationella politik. Inget annat
parti driver detta och tiden är mogen för att få till
stånd systemförändringar på global och regional
nivå. Vår tids sammanfallande kriser – klimatförändringar, artutrotning, finanskris etc – ökar insikten
om att det inte längre räcker att lappa och laga och
på så vis öppnas ett fönster mot mer grundläggande
förändringar av vårt samhälle. Vi vill att Sverige blir
pådrivande i arbetet för att utveckla former för hur
världssamfundet kan hantera våra globala gemensamma nyttigheter.
Vi yrkar
1. att riksdagsgruppen uppmanas att i motioner,
interpellationer och i riksdagens löpande arbete
lyfta begreppet globala gemensamma nyttigheter,
2. att MP i relevanta fora aktivt driver opinionsbildning och deltar i den internationella diskussionen
kring globala gemensamma nyttigheter.
Bifall
42
mp.se/kongress
Kongress 2012
7. INTERNT STADGAR, KONGRESS
OCH EKONOMI
Proposition nr: 7.1
STADGEFÖRÄNDRINGAR FÖR ETT
VÄXANDE PARTI
Miljöpartiet har på några år vuxit från att ha varit
en organisation med runt 8 000 medlemmar till
en organisation med runt 15 000 medlemmar. Det
ställer stora krav på organisationen. Miljöpartiets
medlemsdemokratiutredning har under året haft i
uppgift att undersöka hur riksorganisationen skulle
kunna utvecklas i takt med att kostymen för partiet
växer samtidigt som vi inte vill kompromissa med
graden av medlemsinflytande – utan snarare utöka
den. Flera förslag lämnas under våren till partistyrelsen för verkställande, men några av förslagen
innebär stadgeförändringar och ska därför beslutas
av kongressen.
a) För stärkta regioner – ett reformerat förtroenderåd
De internt förtroendevalda regionföreträdarna (regionorganisationernas ordförande och motsvarande)
har i dagsläget ingen formell ställning i riksorganisationen. Detta trots att dessa är en frekvent tillfrågad
part av medier om rikspolitik och att deras ansvarsområde växer i samband med att partiet växer. Det
är också betydligt svårare att kommunicera med 290
mottagare än ett 20-tal, vilket visar på behovet av regionerna som förankringsorgan. Av den anledningen
har ett nätverk för våra regionföreträdare vuxit fram.
Samtidigt är det riksorgan som ska vara rådgivande
i politiska frågor, förtroenderådet, inte känt externt
och förtroenderådsledamoten har ingen given framträdande position regionalt – och inte heller alltid
insyn i viktiga regionala frågor. Enligt en utvärdering
som förtroenderådet självt har genomfört under
hösten framgår att organet i dag inte anser sig vara
förankrad i respektive region.
Vi ser ett starkt behov av att stärka regionernas roll i
organisationen, som instans för förankring för både
riksorganisationen och regionerna själva. Just nu
hanterar vi dubbla funktioner – ett förtroenderåd och
ett regionordförandenätverk som i praktiken är svårt
att samordna tidsmässigt (vilket kongressen tidigare
beslutat om) då det ställer höga krav på regionerna
för mötes- och restid. Vi föreslår nu att riksorganet
förtroenderådet justeras till att omfatta partiets regionföreträdare. Vår skrivning lämnar öppet för olika
mp.se/kongress
regionala organisatoriska lösningar och har en flexibilitet för vem som deltar. Eftersom förtroenderådet
är ett rådgivande organ för partistyrelse och riksdagsgrupp tycker vi att det är rimligt att man inte kan
både sitta i rådet och dessa organ, men att uppdraget
som ledamot av riksvalberedningen ska vara möjligt
att kombinera. Vi föreslår att den här ändringen görs
först under 2013 eftersom de flesta regioner väljer
representanter till förtroenderådet på sina årsmöten
under våren och således redan har valt sina representanter för 2012.
Förslag på förändringar:
1. att ändra §15.1 till ”Förtroenderådet består av
regionorganisationernas ordförande alternativt vice
ordförande eller motsvarande funktion. En regionorganisation motsvarar i normalfallet en riksdagsvalkrets. I det fall en regionorganisation omfattar två
eller flera riksdagsvalkretsar kan den välja att få två
ledamöter i förtroenderådet, förutsatt att den avstår
från direktrepresentation från riksdagsvalkretsarna.”
2. att lägga till sist i §17.3.1 ”samt vara ledamot av
riksvalberedningen.”
b) En ny generation avdelningar och nätverk
Under de senaste åren har initiativ kommit från
miljöpartister bosatta utanför Sveriges gränser att
starta avdelningar. Andra initiativ har kommit från
befintliga kommunavdelningar som menar att de
skulle vilja slå ihop två grannkommuners avdelningar
till en gemensam. Partistyrelsen anser att båda
dessa lösningar är intressanta och vill öppna upp för
dem i partiets stadgar. Vi föreslår därför införandet
av en ny sorts avdelning – utlandsavdelning – i stadgarna, med rätt att motionera och nominera till kongressen, samt en ökad flexibilitet i relationen mellan
avdelning och primärkommun. Partistyrelsen har
övervägt frågan om att också ge utlandsavdelningar
rätt att utse kongressombud, och därmed i stadgarna
helt jämställa dem med inrikes lokalavdelningar. På
den punkten föreslår vi dock kongressen att avvakta
en tid och se hur utlandsavdelningarna utvecklas.
Som en konsekvens blir det möjligt att vara medlem i
både en utlandsavdelning och en traditionell, inrikes,
lokalavdelning.
En annan utveckling de senaste åren är att allt fler
miljöpartister tar initiativ till olika former av nätverk
inom partiet, såsom Gröna Seniorer, Gröna Lärare
och Gröna Fackliga. Dessa har i dag en oklar formell
Internt stadgar, kongress och ekonomi
43
Kongress 2012
ställning inom partiet. Samtidigt finns sedan gammalt något som kallas nätverk, som inte har varit
reglerat i stadgarna men som har haft en arbetsordning och har godkänts av partistyrelsen. Dessa
har oftast, men inte alltid, varit orienterade runt
ett sakpolitiskt område, såsom utbildnings- eller
miljöfrågor. Partistyrelsen vill bejaka detta växande
intresse för att bilda och driva olika nätverk och
föreslår att nätverken, liksom utlandsavdelningarna,
ska få motionsrätt till kongressen. På så vis kan de
bli en naturlig arena för att utveckla, diskutera och
lägga fram politiska förslag inom respektive nätverks
specialområde. Detta förutsätter dock att nätverken,
till skillnad från i dag, regleras i stadgarna.
När det gäller frågan om motionsrätt, reglerad i
stadgarnas §7.5.1, så finns en vilande stadgeändring
som kongressen 2011 antog med enkel majoritet och
som i år kommer att tas i andra läsningen. Det finns
också en motion till årets kongress som föreslår
ändringar i samma stadgeparagraf. Hur förslagen i
denna proposition konkret ska utformas är beroende
av huruvida kongressen bifaller eller avslår dessa
andra ändringar. Därför presenteras tre versioner av
attsats 3 nedan.
Förslag på förändringar:
1. att ersätta stadgarnas §16 ”Lokalorganisation och
regionorganisation” med följande:
§16 Avdelningar och nätverk
16.1 Lokalavdelning omfattar minst en primärkommun. Regionavdelning omfattar minst en riksdagsvalkrets. Riksorganisationen omfattar hela partiet.
§16.2 Partistyrelsen kan efter ansökan anta föreningar utanför Sveriges gränser som utlandsavdelningar
till partiet.
16.3 Samtliga avdelningar är självständiga vad avser
organisationsstruktur.
16.4 Avdelningars stadgar får ej strida mot dessa
stadgar.
16.5 Partistyrelsen kan efter ansökan anta en sammanslutning inom partiet som nätverk.
16.6 Nätverk beslutar själva om sin organisation och
verksamhet, men måste vara demokratiskt uppbyggda och är skyldiga att utse en ansvarig kontaktperson
gentemot partistyrelsen.
2. att konsekvent, i hela stadgarna, ersätta begreppen ”kommunorganisation” och ”regionorganisation”
med ”lokalavdelning” respektive ”regionavdelning”
3. Version A, om årets motion bifalls:
att ändra §7.5.1 till ”Motionsrätt till kongressen har
varje medlem, avdelning och nätverk. För att en motion ska behandlas av kongressen krävs dock att den
får stöd från en avdelning, ett nätverk, Grön Ungdom
44
eller Gröna Studenter, eller att motionen är undertecknad av minst fem medlemmar.”
Version B, om årets motion avslås, men den vilande
stadgeändringen bifalls:
varje medlem, avdelning och nätverk. För att en motion ska behandlas av kongressen krävs dock att den
får stöd från en avdelning, ett nätverk, Grön Ungdom
eller Gröna Studenter.”
Version C, om både årets motion och den vilande
stadgeändringen avslås:
varje medlem, avdelning och nätverk.”
4. att ändra §7.5.3 till ”Partistyrelsen fastställer sista
datum då stöd för motioner ska meddelas.”
5. att ändra §7.5.1.1 till ”Nomineringsrätt till partiets riksorgan har alla medlemmar, avdelningar och
riksvalberedningen.”
c) Sidoorganisationer
Begreppet ”sidoorganisationer” till Miljöpartiet är
oklart och saknar definition. I stadgarna finns i dag
en paragraf som endast räknar upp Grön Ungdom
och Gröna Studenter som partiets sidoorganisationer, trots att vi i realiteten har många fler närstående
organisationer, som till exempel nätverken Gröna
Seniorer och Gröna Fackliga och stiftelserna Green
Forum och Cogito. Dessa är organiserade på olika
sätt, men ingår alla i den gröna familjen.
Att vara en ”sidoorganisation” har ingen särställning
i partiorganisationen. De rättigheter som ungdomsoch studentförbundet har, exempelvis Grön Ungdoms
platser i riksvalberedningen och rätt till kongressombud, eller adjungering till partistyrelsen och ett fast,
procentuellt budgetstöd som både Grön Ungdom och
Gröna Studenter har, är beslutade i andra former.
Partistyrelsen är väldigt positiv till att våra medlemmar och sympatisörer i dag kan engagera sig på olika
sätt och i olika gröna nätverk. Vi vill stärka dessa
organisationer och vi arbetar för att göra deras roll i
organisationen tung och tydlig. Men när någon grön
organisation eller nätverk i den gröna familjen ska få
särskilda rättigheter eller bidrag är det vår uppfattning att detta bör regleras särskilt och inte genom att
lyfta upp fler organisationer till den formella odefinierade statusen ”sidoorganisationer”.
Vi vill nu ta bort det exkluderande begreppet och
låter i stället rubriken spegla paragrafens nuvarande
innehåll, vilka som är våra ungdomsoch studentförbund.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Förslag på förändring:
att ändra rubriken i §6 till ”Ungdoms- och studentförbund”.
4. att konsekvent, i hela stadgarna, ersätta begreppen ”kommunorganisation” och ”regionorganisation” med ”lokalavdelning” respektive ”regionavdelning”,
d) Ansamlat resultat
I sin revisionsrapport till partistyrelsen den 15 februari 2011 för räkenskapsåret 2010 påpekade revisionsnämnden att det saknas en skrivning i stadgarna om att kongressen ska besluta om att ta ställning
till disposition av ansamlat resultat. I enlighet med
revisionsnämndens förslag föreslår partistyrelsen
att göra ett tillägg i paragraf 7.7.3 i stadgarna som
ger kongressen i uppgift att besluta om disposition av
föregående års resultat.
5. att, om årets motion bifalls
ändra §7.5.1 till ”Motionsrätt till kongressen har
varje medlem, avdelning och nätverk. För att en
motion ska behandlas av kongressen krävs dock
att den får stöd från en avdelning, ett nätverk,
Grön Ungdom eller Gröna Studenter, eller att
motionen är undertecknad av minst fem medlemmar.”,
Förslag på förändring:
att ändra §7.7.3 till ”behandla partistyrelsens verksamhetsberättelse och resultat- och balansräkning, samt besluta om disposition av föregående års
resultat”.
Partistyrelsen föreslår kongressen besluta
1. att ändra §15.1 till ”Förtroenderådet består av
regionorganisationernas ordförande alternativt
vice ordförande eller motsvarande funktion. En
regionorganisation motsvarar i normalfallet en
riksdagsvalkrets. I det fall en regionorganisation
omfattar två eller flera riksdagsvalkretsar kan
den välja att få två ledamöter i förtroenderådet,
förutsatt att den avstår från direktrepresentation
från riksdagsvalkretsarna.”,
2. att lägga till sist i §17.3.1 ”samt vara ledamot av
riksvalberedningen.”,
3. att ersätta stadgarnas §16 ”Lokalorganisation och
regionorganisation” med följande:
§16 Avdelningar och nätverk
16.1 Lokalavdelning omfattar minst en primärkommun. Regionavdelning omfattar minst en
riksdagsvalkrets. Riksorganisationen omfattar
hela partiet.
16.2 Partistyrelsen kan efter ansökan anta föreningar utanför Sveriges gränser som utlandsavdelningar till partiet.
16.3 Samtliga avdelningar är självständiga vad
avser organisationsstruktur.
16.4 Avdelningars stadgar får ej strida mot dessa
stadgar.
16.5 Partistyrelsen kan efter ansökan anta en
sammanslutning inom partiet som nätverk.
16.6 Nätverk beslutar själva om sin organisation
och verksamhet, men måste vara demokratiskt
uppbyggda och är skyldiga att utse en ansvarig
kontaktperson gentemot partistyrelsen.
mp.se/kongress
6. att, om årets motion avslås, men den vilande stadgeändringen bifalls
varje medlem, avdelning och nätverk. För att en
motion ska behandlas av kongressen krävs dock
att den får stöd från en avdelning, ett nätverk,
Grön Ungdom eller Gröna Studenter.”,
7. att, om både årets motion och den vilande stadgeändringen avslås
varje medlem, avdelning och nätverk.”
ändra §7.5.3 till ”Partistyrelsen fastställer sista
datum då stöd för motioner ska meddelas.”
ändra §7.5.1.1 till ”Nomineringsrätt till partiets
riksorgan har alla medlemmar, avdelningar och
riksvalberedningen.”,
10. att ändra rubriken i §6 till ”Ungdoms- och studentförbund”,
11. att ändra §7.7.3 till ”behandla partistyrelsens
verksamhetsberättelse och resultat- och balansräkning, samt besluta om disposition av föregående års resultat”.
Proposition nr: 7.2
PARTISTYRELSENS ARBETSORDNING
I dag beslutar kongressen om partistyrelsens arbetsordning och arbetsformer. Både tidigare och nuvarande partistyrelse har av praktiska skäl vid ett flertal tillfällen funnit det nödvändigt att frångå denna
arbetsordning. Ett exempel där detta behov har blivit
tydligt är i arbetet med partiprogram där arbetsordningen föreskriver att partiprogrammet ska revideras
”året före ordinarie riksdagsval”, vilket inte har styrt
partistyrelsens arbete med partiprogram. Ett annat exempel gäller partistyrelsens materialansvar
45
Kongress 2012
där det under valrörelser har visat sig lämpligast att
ge arbetsutskottet ansvar för valmaterial trots att
arbetsordningen föreskriver att det är partistyrelsens
arbetsuppgift att ”ansvara för att material för extern
kommunikation finns tillgänglig”.
mellan kongresserna” vilket införlivats i förslaget
nedan genom ny paragraf 13.1. Vidare har en paragraf lagts till som föreskriver att partistyrelsen utifrån de av kongressen fastställda stadgarna utformar
sin arbetsordning och arbetsformer (§13.10).
Vidare har partistyrelsen under 2011–2012 funnit det
nödvändigt att frångå sin arbetsordning vad gäller att
sammankallande och vice sammankallande ska vara
av olika kön och tog beslut om att förslå kongressen
en ändring av stadgarna rörande val av presidiet. I
dagsläget har partistyrelsen valt två kvinnor på posten som sammankallande och vice sammankallande.
Språkrören och partisekreteraren är kongressvalda,
arbetsutskottet och presidiet väljs inom den kongressvalda styrelsen. Arbetsutskottet består av sju
personer: språkrören samt tre kvinnor och två män.
Partisekreteraren är adjungerad. Partistyrelsen ser
jämställdhet i partiet som en ytterst viktig fråga men
tror att den måste ses som en helhet av alla roller
på samma nivå inom organisationen. Detta helhetsperspektiv följer också §17.1 i stadgarna som lyder
”Varje organ i riksorganisationen ska bestå av minst
40 procent av varje kön, men sträva efter en jämn
könsfördelning.”
I fråga om arbetsordningen för arbetsutskottet
finns redan föreskrivet i partistyrelsens existerande
arbetsordning att partistyrelsen fattar beslut om
arbetsutskottets arbetsordning och arbetsformer.
Denna paragraf har även införlivats i förslaget till
stadgeändring nedan (§13.15).
På grund av exempel som dessa föreslår partistyrelsen kongressen att i stället för att besluta om
partistyrelsens arbetsordning och arbetsformer
reglera partistyrelsens arbete genom stadgarna. De
frågor gällande arbetsordning och arbetsformer som
kongressen inte väljer att reglera genom stadgarna
delegeras till partistyrelsen att besluta om.
Detta skapar en struktur där kongressen beslutar om
ramarna för partistyrelsens arbete samt vilken roll
och ansvar partistyrelsen har i organisationen, och
partistyrelsen fattar beslut om frågor som handlar
om partistyrelsens och arbetsutskottets arbetsformer som kan behöva anpassas i det löpande arbetet
mellan kongresserna.
Denna struktur syftar till en arbetsordning för partistyrelsen som följer kongressens vilja samtidigt som
den tillåter flexibilitet för att garantera att partistyrelsen kan arbeta effektivt. Stora delar av partistyrelsens arbetsordning återfinns redan i dag i stadgarna
varför denna ändring inte innebär någon avsevärd
förlängning av stadgarna.
Tilläggen i stadgarna innefattar paragrafer av
övergripande karaktär hämtade från partistyrelsens
arbetsordning. Paragrafer från existerande arbetsordning som redan finns med i stadgarna eller som
rör frågor av detaljkaraktär har utelämnats. I den
inledande texten i arbetsordningen står det att ”Partistyrelsen (PS) är partiets högsta beslutande organ
46
Nedan presenteras förslag på tillägg i stadgarna under paragraf 13 som reglerar partistyrelsens arbete.
Ny text markeras genom fetstil och borttagen text är
genomstruken. Paragrafnumreringen är konsekvensändrad. I attsatserna finns dock hänvisning till existerande paragrafordning för att underlätta jämförelse
med existerande stadgar.
§ 13 Partistyrelse
13.1 Partistyrelsen är partiets högsta beslutande
organ mellan kongresserna och ska leda partiets
arbete.
13.2 Partistyrelse väljs av kongressen på två år.
13.3 Partistyrelsen består av ett ojämnt antal, 15–19,
ledamöter.
13.4 Till partistyrelsen väljs inga suppleanter.
13.5 Partistyrelsen är beslutsmässig när minst hälften av dess ledamöter är närvarande.
13.6 Högst en tredjedel av ledamöterna i partistyrelsen får samtidigt vara riksdagsledamöter eller
EU-parlamentariker.
13.6.1 Om, efter inträde som riksdagsledamot eller
EU-parlamentariker, antalet riksdagsledamöter och
EU-parlamentariker blir för högt, får dock alla ledamöter sitta kvar till nästföljande kongress.
13.6.2 Om ledamot avgår före nästföljande kongress
ska riksvalberedningen genomföra fyllnadsval av
ledamot till partistyrelsen enligt röstsiffror på senaste kongressen. Fyllnadsvalet gäller fram till nästa
ordinarie kongress,
13.7 Partistyrelsens uppgift är:
13.6.1 att leda partiets arbete,
13.7.1 att vara ett stöd för språkrören,
13.7.2 att sammankalla och förbereda kongressen
och förtroenderådet,
13.7.3 att med språkrören som främsta medel företräda partiet och föra ut dess politik,
13.7.4 att verkställa kongressbeslut att ansvara för
att kongressens beslut verkställs och återrapporteras till kongressen,
13.7.5 att förvalta och ansvara för partiets tillgångar
samt övergripande kansli- och personalfrågor,
mp.se/kongress
Kongress 2012
13.7.6 att utveckla partiets program och visioner för
partiets idémässiga framåtskridande,
13.7.7 att fastställa en övergripande planering och
målsättning för det politiska arbetet,
13.7.8 att utforma det politiska innehållet i valrörelser och kampanjer samt fastställa partiets valplan.
13.8 Partistyrelsen föreslår verksamhetsplan med
årsbudget för beslut på kongressen, treårsbudget
för riksorganisationen samt upprättar bokslut.
13.9 Bokslut och partistyrelsens verksamhetsberättelse ska vara tillgängliga för revision senast den 1
mars.
13.10 Partistyrelsen fastställer sin arbetsordning
och sina arbetsformer utifrån de ramar som kongressen fastställer i form av partiets stadgar.
13.11 Efter kongressen varje år utser partistyrelsen
inom sig ett arbetsutskott samt arbetsgrupper efter
behov.
13.12 Arbetsutskottet består av sju ledamöter. Arbetsutskottet består av fem till sju ledamöter.
13.13 Språkrören ingår som ordinarie ledamöter i
arbetsutskottet.
13.14 Arbetsutskottet har till uppgift att bereda partistyrelsens ärenden, att ansvara inför partistyrelsen
att dess beslut verkställs och att utgöra ett stöd och
en förankring för språkrören i deras arbete.
13.15 Arbetsutskottets arbetsordning och arbetsformer fastställs av partistyrelsen.
För gällande stadgar och arbetsordningar se Internhäftet.
1. att i stadgarna ersätta paragraf 13.6.1 ”att leda
partiets arbete” med ny paragraf 13.1 ”Partistyrelsen är partiets högsta beslutande organ mellan kongresserna och ska leda partiets arbete.”,
2. att ändra paragraf 13.7.4 (tidigare 13.6.5) till ”att
ansvara för att kongressens beslut verkställs och
återrapporteras till kongressen”,
3. att i paragraf 13.7.5 (tidigare 13.6.6) lägga till
”samt övergripande kansli- och personalfrågor”,
4. att lägga till ny paragraf 13.7.7 ”att fastställa en
övergripande planering och målsättning för det
politiska arbetet,”,
5. att lägga till ny paragraf 13.7.8 ”att utforma det
politiska innehållet i valrörelser och kampanjer
samt fastställa partiets valplan.”,
6. att lägga till ny paragraf 13.8 ”Partistyrelsen föreslår verksamhetsplan med årsbudget för beslut
på kongressen, treårsbudget för riksorganisationen samt upprättar bokslut.”,
mp.se/kongress
7. att lägga till ny paragraf 13.10 ”Partistyrelsen
fastställer sin arbetsordning och sina arbetsformer utifrån de ramar som kongressen fastställer
i form av partiets stadgar.”,
8. att ändra paragraf 13.12 (tidigare 13.9) till ”Arbetsutskottet består av fem till sju ledamöter.”,
9. att lägga till ny paragraf 13.15 ”Arbetsutskottets
arbetsordning och arbetsformer fastställs av
partistyrelsen.”,
10. att göra konsekvensändringar i paragrafordningen i paragraf 13 Partistyrelsen.
Motion nr: 7.3
GRÖNA SENIORER – EN NY SIDOORGANISATION
Åke Askensten, Ingrid Bergman, Karin Ekeborg,
Mona Eriksson, Vivianne Gunnarsson, Eva Hellung
Strohl, Bengt Johansson, Eivor Karlsson, Torbjörn
Malvå, Kurt Mirdell, Jan Rydén, Anders Rålin, Marja
Rönnholm, Lotta Stenfelt, Kerstin Sundquist, Ingrid
Westin, Birgitta Westlund, Ulla-Britt Ahlqvist, Eva
Malvå och Karin Petersson
Stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka och Skåne
Gröna Seniorer har nu funnits sedan 2008. Det
förtjänar att påpekas att det var på initiativ av partistyrelsen som kongressen 2007 beslöt att ett seniorförbund skulle bildas. Från en blygsam start är nu
medlemsantalet uppe i över 300 personer (31 dec
2011). Det innebär en ökning från 185 medlemmar
vid föregående årsskifte. Att fler och fler ansluter
sig visar på intresse och engagemang för de frågor
vi driver. Uppenbarligen täcker vår organisation ett
behov hos många äldre partimedlemmar.
Vi har i dag en rikstäckande organisation och regionala organisationer i Stockholm, Skåne och Västra
Götaland. Flera lokala avdelningar har också bildats
bl a i Karlstad, Arboga, Nyköping, Umeå och Varberg.
Tillsammans besitter vi en rik fond av kunskaper och
politiska erfarenheter.
Våra stadgar betonar att Gröna Seniorer har som huvudsakligt ändamål att främja en politisk utveckling
i enlighet med MP:s program och kongressbeslut. Vi
arbetar för alla frågor och alla åldrar som politiker i
valda församlingar men har också, naturligt nog, tagit ett särskilt ansvar för äldrepolitiska frågor liksom
de seniororganisationer som finns inom andra gröna
partier i Europa. Vi Gröna Seniorer är medlemmar
i och samarbetar med European Network of Green
Seniors (ENGS).
För att lyfta äldrefrågorna och få till stånd ett bättre
samarbete över generationsgränserna lade Gröna
47
Kongress 2012
Seniorer fram en motion till 2010 års kongress med
yrkande att bli en sidoorganisation inom partiet
och få samma status som Grön Ungdom och Gröna
Studenter bl a innebärande möjlighet till ekonomiskt
stöd för verksamheten. Vårt motiv var att det politiska arbetet i sin helhet kommer att berikas om också
Gröna Seniorer blir representerade på alla nivåer
och i olika grupperingar inom partiet. Med en knapp
majoritet (93–81) avslogs motionen. Positivt var dock
2010 års kongressbeslut att den tidigare beslutade
utredning som skulle se över Grön Ungdoms och
Gröna Studenters roller fick i uppdrag att även Gröna
Seniorer skulle utredas som sidoorganisation. Vid
årsskiftet 2010–2011 kunde vi tyvärr konstatera att
en sådan utredning ännu inte kommit igång och än
mindre redovisat några förslag.
Mot den bakgrunden och med samma motivering och
samma yrkande lämnade Gröna Seniorer en motion
om att bli en sidoorganisation också till 2011 års
kongress. Tyvärr avslogs motionen även denna gång
med knapp majoritet (129–109). I sitt yttrande bad
partistyrelsen om ursäkt för att man ännu inte påbörjat någon utredning. Det visade sig senare under
kongressen att partistyrelsen inte heller avsåg att
påbörja någon sådan. Frågan skulle därför helt enkelt avföras från dagordningen. Det framgick dock av
kongresshandlingarna att partistyrelsen planerade
en demokratiutredning där frågan i 2011 års motion
skulle tas upp. Hur denna utredning ska arbeta har
ännu inte redovisats.
Vi Gröna Seniorer anser att partistyrelsen behandlat
våra motioner och därav föranledda kongressbeslut
på ett nonchalant och odemokratiskt sätt. Av röstetalen både vid 2010 och 2011 års kongresser framgår
att en stark minoritet av kongressledamöterna stöder
oss Gröna Seniorer. Uppenbart är dock att partistyrelsen hittills inte insett omfattningen och värdet
av våra insatser. Trots detta ger vi inte upp utan vill
gärna fortsätta att utveckla vårt arbete inom MP. Vi
har ambitiösa planer inför kommande år. Vi kommer
att fortsätta at vidga vår organisation med fler lokalgrupper. Vi kommer även fortsättningsvis att vara
aktiva i partiprogramarbetet och delta i utarbetandet
av det äldrepolitiska program som enligt tidigare
beslut ska tas fram av partistyrelsen. Vi avser att
delta i olika evenemang inom och utom partiet samt
rusta oss för kommande valrörelse – det sistnämnda
inte minst viktigt med tanke på att drygt 23% av de
röstberättigade är över 65 år. På vår agenda står
också att initiera och anordna en aktivitet i samband
med European Year of Active Ageing and Solidarity
between Generations 2012.
Våra minimala ekonomiska resurser begränsar
tyvärr våra möjligheter att anordna aktiviteter eller
48
ens sammankalla styrelsen till möte. För år 2012 har
vi ännu inte fått något besked om ekonomiskt bidrag
trots att vi skickat in ett äskande i god ordning.
Vi yrkar
1. att Gröna Seniorer blir en sidoorganisation inom
Miljöpartiet de gröna.
Avslag
Det är viktigt att vi är ett parti där man kan vara miljöpartist på olika sätt. En bred rörelse måste ha självförtroende att låta medlemmar och sympatisörer att
organisera sig på olika sätt och utifrån olika grunder.
Partistyrelsen ser mycket positivt på att det nu växer
fram nätverk där gröna samlas utifrån gemensamma
erfarenheter, som företagande eller fackligt engagemang. Gröna Seniorer har i detta sammanhang brutit
mark genom att samla gröna som har erfarenheten
av att vara äldre. För detta, och det poliska arbete
man utför, förtjänar Gröna Seniorer all uppmuntran.
För partistyrelsen är det viktigt att partiet utvecklas
och att vi satsar mer på de olika nätverk som organiseras inom partiet. Vi har därför avsatt medel till en
pott där partiets alla nätverk och andra grupper har
möjlighet att söka medel för sin verksamhet och för
olika projekt från partistyrelsen. Vi vill understryka
att Gröna Seniorer har möjlighet att söka från den
posten. Under åren har Gröna Seniorer också i dialog
med partistyrelsen vid flera tillfällen fått budgetstöd,
även om det såklart alltid finns mer engagemang än
pengarna räcker till och önskemål om större anslag.
Partistyrelsen föreslår i en proposition till kongressen att begreppet ”sidoorganisationer” mönstras ur
partiets stadgar. Det finns i dag ingen definition på
vad som är en sidoorganisation och vad det innebär
att få status som en sådan. De två organisationer,
Grön Ungdom och Gröna Studenter, som brukar
räknas som sidoorganisationer har båda olika rättigheter som skiler sig åt. Ibland regleras detta direkt
i stadgar, ibland genom kongressbeslut och ibland
genom sedvana. Grön Ungdoms representanter på
kongressen och i riksvalberedningen är till exempel reglerat i stadgarna, de båda organisationernas
ekonomiska bidrag från partiets riksorganisation är
reglerat genom tidigare kongressbeslut och deras
rätt att adjungeras till partistyrelse och partistyrelsens arbetsutskott bygger på sedvana (och betyder
i praktiken mycket litet vad gäller partistyrelsen då
styrelsens möten är öppna för alla medlemmar om
inte annat beslutas).
När någon organisation eller nätverk i den gröna
familjen ska få särskilda rättigheter är det partistyrelsens uppfattning att detta bör regleras särskilt. Vi
mp.se/kongress
Kongress 2012
föreslår i konsekvens med att vi anser att begreppet
”sidoorganisation” ska mönstras ur stadgarna att
motionen avslås. Önskar Gröna Seniorer några särskilt fastlagda rättigheter får de återkomma till berört organ för att be specifikt om detta. Önskar man
något som kräver stadgeändring får man återkomma
till kongressen med detta och beslut får då fattas i
vederbörlig ordning.
Motion nr: 7.4
MEDLEMSSKAPET
Monica Lindow, Gabrielle Gjerswold och Håkan
Larsson
Stöds av Miljöpartiet de gröna Södermanland
Miljöpartiet är ett parti som ställer upp i allmänna val
på alla parlamentariska nivåer: kommunfullmäktige,
landstings-/regionfullmäktige och riksdagen.
I MP riks stadgar finns reglerat att man inte kan vara
medlem i flera kommunorganisationer, men medlemskap på region- och riksorganisationsnivå är inte
reglerat i riks stadgar. Under MP:s första år fanns
en diskussion om olika lokala miljöpartier som stod
nära oss politiskt, t ex Stockholmspartiet och Hisingens kommunala väljare, som hade medlemmar som
var med och startade MP som riksparti, men ville
fortsätta vara aktiva i sina lokala partier. Därför blev
endast medlemskap i kommun reglerat i riks stadgar. Medlemskap på riksnivå i andra partier var inte
aktuellt då.
Nu finns rikspartier som står oss nära i vissa politiska frågor, t ex Piratpartiet, och det ännu inte bildade
Gröna Partiet. Några medlemmar har uppfattat att
dubbla medlemskap är accepterat, eftersom det inte
är förbjudet.
Motiv/argument
I de basstadgar som MP:s partistyrelse har fastställt
som en hjälp för lokal- och regionavdelningarna
föreslår PS att ”Medlem får inte vara med i mer än
en kommunorganisation och inte i annat parti” I
riksorganisationens stadgar finns det inte reglerat.
Vi anser det självklart att man är medlem i ett parti,
inte i flera partier samtidigt.
Medlemskap i flera partier bör vara skäl för uteslutning. Vi anser att medlemskap i flera partier motverkar partiets syfte. Ett av syftena är att få många
röster för att kunna påverka i kommunoch region-/
landstingsfullmäktige och i riksdagen och genomföra
MP:s politiska program.
Stadgarna måste ändras enligt följande:
I §3 Medlemskap läggs en 3.4 till: Medlem får inte
vara med i ett annat parti och i §21 Uteslutning lägga
mp.se/kongress
till i 21.1: Medlemskap i ett annat parti är skäl för
uteslutning ur partiet.
Vi yrkar
1. att det inte ska vara tillåtet att som medlem i MP
vara medlem i ett annat parti,
2. att i stadgarnas §3 lägga till 3.4 Medlem får inte
vara med i ett annat parti,
3. att i stadgarnas §21.1 lägga till Medlemskap i ett
annat parti är skäl för uteslutning.
Avslag
Uteslutning är den strängaste sanktion som en ideell
förening kan rikta mot sina medlemmar. Reglerna
för uteslutning bör därför vara mycket restriktiva och
ändringar som gör det lättare att utesluta medlemmar bör behandlas med försiktighet. MP har också
en tradition av öppenhet, där medlemskap i andra
partier inte per automatik har setts som att motverka
partiets ändamål. Partistyrelsen vill gärna värna denna tradition. Samtidigt finns det exempel på att det
har inneburit ett reellt och kännbart problem för partiet att medlemmar har ställt upp på konkurrerande
listor i allmänna val eller offentligt kritiserat MP såsom företrädare för ett annat parti. Dessa händelser
har inte i något fall lett till uteslutning. Partistyrelsen
håller med motionärerna om att detta inte är bra.
Just fallet med en medlem som får ett förtroendeuppdrag i ett annat parti är ett särskilt problem, rent
juridiskt, då exempelvis styrelseledamöter har en
lojalitetsplikt mot sin organisation. Det kan då uppstå
mycket besvärliga intressekonflikter, där en person
i egenskap av MP-medlem kan ha tillgång till intern
information, och i egenskap av styrelseledamot i ett
annat parti ha en skyldighet att sprida – eller i vart
fall agera på – denna information.
Partistyrelsen anser att motionens förslag är något för långtgående; det kan fortfarande finnas ett
demokratiskt värde i att tillåta medlemskap i ett annat parti i vissa lägen. Däremot bör det alltid kunna
anses motverka partiets ändamål om en medlem
kandiderar mot MP i ett val eller tar ett förtroendeuppdrag för ett annat parti. Partistyrelsen föreslår
därför att dessa fall skrivs in i stadgarna enligt motionens mönster.
Förslag på ny attsats från partistyrelsen:
att i stadgarnas § 21.1 lägga till ”Att kandidera för
ett annat parti i ett val där Miljöpartiet de gröna
ställer upp kan utgöra grund för uteslutning.
Detsamma gäller att acceptera ett förtroendeuppdrag för ett sådant parti.”
49
Kongress 2012
Motion nr: 7.5
LÄTTA PÅ KONGRESSOMBUDENS
BÖRDA
Patricio Ruiz
Ett stort problem som ofta upplevs vid MP:s kongresser är de många motioner som år efter år återkommer trots avslag av kongressen. Motionärerna tar
ofta sin avslagna motion och skickar in den igen utan
någon som helst vidare bearbetning. Detta skulle
inte vara något större problem om det gällde ett fåtal
men de som ofta läser motionshäften vet att det är
många motioner som återkommer. Dessa behandlas
som alla motioner ska behandlas: först av partistyrelsen och sedan av kongressen. Detta medför
många timmars arbete. För att underlätta och frigöra
tid för kansliet, partistyrelsen och kongressombuden
vore det alltså bättre att dessa motioner inte återkommer år efter år.
Självklart kan enskilda motioner inte förhindras att
tas upp för all framtid men kongressen kan och bör
skicka en signal om eftertanke och att vidare bearbetning behövs. Det står dock fortfarande fritt för alla
medlemmar att driva vidare sina frågor och åsikter.
Jag föreslår därför att motioner som har fått avslag
ej ska kunna tas upp vid efterföljande kongress. Om
en motion får avslag år 1, får den ej tas upp av kongressen vid år 2 utan får återkomma vid kongressen
år 3. Detta skulle underlätta arbetet före och under
kongressen samt lyfta lite av ombudens arbetsbörda.
Jag yrkar
1. att motioner som har fått avslag ej bör behandlas
vid den närmast följande kongressen.
Avslag
Partistyrelsen håller med om att kongressen har ett
problem med överdrivet reprismotionerande och vi
sympatiserar med motionärens avsikt. Men partistyrelsen anser också att det ibland kan finnas mycket
goda skäl att ta upp samma fråga på två varandra
efterföljande kongressen. Partistyrelsen vill istället hantera problemet genom att införa och tillämpa
systemet med förenklad behandling av motioner som
nyligen behandlats och som inte förväntas leda till
en verklig debatt om nytt ställningstagande. Systemet med förenklad motionsbehandling kan även
användas för att behandla motioner som föreslår att
partiet ska tycka saker vi redan tycker. Systemet med
förenklad motionsbehandling beskrivs utförligare på
annan plats i kongresshandlingarna och innebär att
de motioner som det verkligen är intressant att lyfta
igen två kongresser i rad kan behandlas, samtidigt
50
som man gör det möjligt för kongressombuden att
koncentrera sitt arbete på de nya motionerna.
Motion nr: 7.6
LÅT MEDLEMMAR MOTIONERA
TILLSAMMANS
Jonas Eklund, Yildiz Kafkas och Helene Havsöga
MP:s kongresser överhopas av motioner. En stor del
är väl genomtänkta, medan andra skulle ha vunnit på
att granskas av fler ögon än motionärens egna. Samtidigt är motionerna så många att ombuden inte hinner diskutera dem ordentligt. Vi tar ofta beslut utan
att ha hört de bästa argumenten för och emot ett
förslag. Därför är det bra att kongressen 2011 ville
ändra på rätten att motionera. Men det förslag som
bifölls med mindre än 2/3 majoritet – och kommer
upp för ny omröstning på kongressen 2012 – begränsar motionsrätten på ett orättvist sätt.
Kongressen beslutade: ”att stadgarna i punkt 7.5.1
ändras till: Motionsrätt till kongressen har varje
medlem, kommunoch regionorganisation. För att
motion från medlem ska behandlas av kongressen
krävs stöd från kommuneller regionavdelning, Grön
Ungdom eller Gröna Studenter. Beslut: Bifall (Avslag:
87 Bifall: 141)”
Varje motion måste alltså ha stöd från en MP-avdelning. Förslaget verkar bygga på tanken att ”om
man inte ens får stöd i sin egen kommunavdelning,
får man det inte av kongressen heller”. Det stämmer
inte. Partiets över 300 avdelningar fungerar nämligen
mycket olika. I en mindre kommun kanske det bara
är en miljöpartist som har skrivit en kongressmotion.
Då kan det tänkas partikamraterna ger kommunstöd om motionen är välskriven och tar upp en viktig
fråga, även om de inte håller med om förslaget i alla
detaljer. Kravet på kommunstöd skulle då fungera
mest som en kvalitetskontroll. Kommunavdelningen
i Stockholms stad har över 2 000 medlemmar, som
skriver en mängd motioner till varje kongress. Det är
svårt att hinna ta upp alla dessa på medlemsmötet
– med över 100 deltagare – och diskutera om de ska
få kommunstöd. Stockholmsavdelningen är därför
restriktiv med att ge stöd, eller att ens ta upp frågan.
Därför skulle kravet på stöd sätta upp en mycket hög
barriär för motioner från en kommun som Stockholm.
Dessutom finns det ämnen som engagerar en grupp
medlemmar som är bosatta på olika håll i landet,
men som inte samlar en majoritet i någon avdelning.
Det kan t ex vara radikala förslag som bryter med
partiets tidigare politik. Sådana motioner kanske
avslås till slut av kongressen, men det är viktigt att
vi kan ta upp gamla ”sanningar” till omprövning. Den
mp.se/kongress
Kongress 2012
vilande stadgeändringen skulle alltså göra det olika
svårt för medlemmar i olika kommuner att få sina
motioner behandlade på kongressen. Dessutom blir
det svårare att komma med förslag som ”sticker ut”
inom MP. Det är en oacceptabel försämring av vår
interndemokrati.
Därför behövs ett alternativ till kravet på kommuneller regionstöd, som ändå garanterar att motioner
bara tas upp på kongressen om de är intressanta för
mer än en eller två medlemmar. Vårt förslag är att
varje motion antingen ska ha kommuneller regionstöd eller vara undertecknad av ett minsta antal
medlemmar, förslagsvis tre. Denna modell stämmer
bättre överens med MP:s medlemsdemokratiska
traditioner än den vilande stadgeändringen. Dessutom bör partistyrelsen vidareutveckla konceptet med
förenklad hantering av motioner (som kongressen
2011 beslutade) och informera om möjligheten att
framföra förslag direkt till partistyrelsen och riksdagsgruppen.
Vi yrkar
1. att stadgarna i punkt 7.5.1 ändras till: Motionsrätt
till kongressen har varje medlem, kommunoch
regionorganisation. För att en enskild medlems
motion ska behandlas av kongressen krävs
antingen att motionen får stöd från en kommuneller regionavdelning, Grön Ungdom eller Gröna
Studenter, eller att motionen är undertecknad av
minst tre medlemmar,
2. att i andra hand som ovan men undertecknad av
minst fem medlemmar,
3. att i tredje hand som ovan men undertecknad av
minst sju medlemmar,
4. att i fjärde hand som ovan men undertecknad av
minst tio medlemmar.
Avslag attsats 1, 3 och 4, bifall attsats 2
Partistyrelsen vill tacka motionärerna för en bra motion. Partistyrelsen delar helt motionärernas analys
om att MP:s kongresser överhopas av motioner. En
stor del är väl genomtänkta, medan andra skulle ha
vunnit på att granskas av fler ögon än motionärens
egna. Samtidigt är motionerna så många att ombuden inte hinner diskutera dem ordentligt. Vi tar ofta
beslut utan att ha hört de bästa argumenten för och
emot ett förslag och vi kan tillägga att även vi i partistyrelsen har svårt att behandla alla motioner på ett
bra sätt. Vi håller även med om att den vilande stadgeändringen när det gäller motionsrätten behöver
genomföras, så att kongressen i framtiden behandlar
de motioner som har stöd från en lokal- eller regionavdelning, Grön Ungdom eller Gröna Studenter.
Det är ett bra förslag, men i likhet med motionärerna
mp.se/kongress
inser vi att det kan vara svårt för medlemmarna i
de mycket stora avdelningarna att få stöd från sin
egen avdelning. Partistyrelsen förslår därför att även
nätverk ska ges rätt att motionera, vilket vi argumenterar ytterligare kring i vår propositionen, och vi
stöder även motionens attsats 2 om att kongressen
ska kunna behandla motioner som är undertecknade
av minst fem medlemmar. Partistyrelsen vill understryka att stadgeändringen innebär att varje medlem
även i framtiden kommer att kunna lägga enskilda
motioner, men för att kongressen ska ta upp dem
kommer det krävas att motionen har fått stöd från
minst en lokalavdelning eller annan stödgivare, eller
att den, om attsats 2 bifalls, undertecknats av minst
5 medlemmar.
MP har nu blivit ett så stort parti med så många
medlemmar och motioner att det inte längre är
möjligt ge alla motioner en bra behandling om vi
bara betraktar motionsbehandling som något som
enbart äger rum på själva kongressen. I stället vill
vi se ett processtänkande där motionsbehandling är
något som sker över en längre period, där medlemmar uppmuntras till att samarbeta om att skriva bra
motioner och lokalavdelningar hjälper till att plocka
fram de motioner som har stöd för att de ska få en
ordentlig diskussion på själva kongressen. Vi är övertygade om att det här skulle innebära både bättre
motioner, bättre kongresser, och faktiskt även en
bättre och mer seriös motionsbehandling.
Motion nr: 7.7
ÄNDRAT MOTIONSFÖRFARANDE
Fredrik Ekström
Som det är idag är det motionsstopp den 15 januari.
Det innebär att folk lämnar in motioner runt den
tiden och partistyrelsen tar ställning till dem efter det. Sedan skickas motioner och partistyrelsen
yttranden till kommunorganisationerna senast sex
veckor innan kongressen (enlighet stadgar). Då kan
medlemmar ta ställning till motionerna. Det finns tre
svar från partistyrelsen: bifall, besvarad och avslag.
Detta styr till stor del vad folk sedan röstar. Speciellt
om de inte själva gått igenom alla motioner och aktivt
tagit ställning. Många gånger ändrar sig folk bara de
blir insatta, får reda på lite mer eller om en motion
diskuteras och tänks igenom. Det vill säga, partistyrelsen svar är i praktiken starkt påverkande.
Ett mindre flöde motioner med högre kvalitet skulle
underlätta för både partistyrelsen, kansli, medlemmar och kongressombud att sätta sig in i motionerna
samt öka sannolikheten för enskilda motioner att
diskuteras. Därför är det viktigt att de är välskrivna
och får avslag eller bifall för deras politiska eller
sakliga innehåll och inte för att de är dåligt skrivna.
En motion kan innehålla sakfel, sakna sådant som
51
Kongress 2012
författaren missat eller vara textmässigt bristfälliga.
Därför skulle det vara bra om motionsförfattarna
kunde få chansen att förbättra dem innan medlemmar och kongressombud ska ta ställning till dem.
Det vore även bra om motioner som i väsentliga
drag är identiska med en motion som avslagits året
innan inte tas upp. Partistyrelsen har ont om tid att
behandla motionerna vilket leder till problem som att
motioner blir hafsigt behandlade. Ett exempel från
2010 är frågan om vinst för privata företag inom vård,
skola och omsorg där medlemmar ur partistyrelsen
gick upp i talarstolen och sa sådant partistyrelsen
borde ha tagit upp i motionssvaren, förhoppningsvis
av tidsbrist och inte av försumlighet. Det är dessutom
fult av medlemmar i partistyrelsen att debattera en
motion de redan varit med och besvarat och exempelvis ta upp nya saker som de medvetet valt att inte
ta med i svaret. Självfallet ska medlemmat i partistyrelsen kunna ge sina personliga åsikter på kongressen men det först om det är sådant som övriga
partistyrelsen valt att inte ta med.
Jag yrkar
1. att partiet ska arbeta för att medlemmar kontinuerligt under året ska skicka in motioner som
behandlas kontinuerligt och förbättras, varpå
senaste version inkommen innan motionsstop
behandlas vid kommande kongress. Bra information och allmänna råd om hur motioner bör vara
och hur riksorganisationen fungerar ska finnas
och informationen ska kontinuerligt förbättras,
exempelvis via en motionsportal som medlemmarna för kännedom uppmanas att använda.
Detta för att aktivera medlemmar under året
och underlätta för medlemmarna att skriva bra
motioner,
2. att motioner kan inkomma kontinuerligt under
året och blir behandlade kontinuerligt samt att
de som författat den får svar i rimlig tid för att
kunna förbättra motionen. Fortfarande med motionsstopp för motion att tas upp på kommande
kongress likt nuvarande system,
3. att ändra motionsförfarandet så att det tillsätts
en grupp som svarar mot partistyrelsen och
förbehandlar motioner varpå motionen skickas
tillbaka till författarna. Detta för att minska partistyrelsen arbete med undermåliga motioner,
textmässigt, med sakfel och dylikt. Författaran
kan då förbättra motionen och skicka in på nytt
eller behålla tidigare skrivelse. Senaste inkomna
motionen är den som går till kongressen,
4. att motioner som i väsentliga drag är identiska
med en motion som avslagits året innan inte
behandlas av kongressen,
52
5. att motion, som inkommit senast tre månader
innan motion senast ska vara riksorganisationen
tillhanda (motionsstopp), ska besvaras slutgiltigt
av partistyrelsen senast en månad innan motionsstopp, detta om motionen inte ändras. Detta
för att partistyrelsen inte ska kunna undanhålla
något för författaren och komma med något nytt
i yttrandet till kommunorganisationerna. Inkommer författaren med ändringar i motionen ska
nya kommentarer från partistyrelsen främst
hantera ändringarna,
6. att medlemmar i partistyrelsen inte bör debattera
motionerna på kongressen om de underlåtit sig
att ge tydliga svar i yttrandena till kommunorganisationerna. Om enskilda medlemmar har egna
åsikter de inte fick med i partistyrelsen yttranden
till kommunerna ska det debatteras som deras
egen åsikt på kongressen och inte som en ny
kommentar från partistyrelsen.
Avslag
Motionären vill införa ett nytt arbetsintensivt system
för motionsbehandlingen som skulle kräva mycket
tid och resurser. Partistyrelsen anser att förslaget
bör avslås. Vad gäller attsats 4 håller vi med motionären om att det finns ett problem, men vi förespråkar en mer flexibel lösning i form av förenklad
motionsbehandling, som beskrivs på annan plats
i kongresshandlingarna. Vad gäller attsats 6 så
anser partistyrelsen att det vore mycket olyckligt om
partiet skulle försöka begränsa debatten och sätta
upp regler för vem som får använda vilka argument i
talarstolen.
Motion nr: 7.8
PUBLIKA MOTIONER PÅ MP:S HEMSIDA
Mathias Hedlund
I en förhoppning om att öka och underlätta deltagandet i MP:s politiska process skulle det vara ett steg
på vägen ifall vi förbättrade MP:s hemsida med en
motionsavdelning. Där skulle det finnas en mall och
ett formulär att tanka ner som beskriver och förklarar hur man skriver en motion. Sen skulle det kunna
öka tillgängligheten då man inte behöver veta vem
man ska maila till eller lämna in motionen fysiskt.
En annan fördel kan bli för MP själva. Det skulle vara
lättare med en översikt för att effektivisera motionerandet. Alla kan se vilka motioner som ligger inne
vilket kan minska att man skriver likadana motioner
och i stället bidra till att man får idéer och inspiration
till nya.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Ifall detta endast är möjligt för medlemmar så avgränsar vi detta initiativ till just medlemmar.
Jag yrkar
1. att MP inför en gemensam webbsida där alla
(medlemmar ifall det är nödvändigt) kan se bifogade motioner och ladda upp egna,
2. att det ska finnas mall och formulär för skapandet
av motioner.
Besvarad
Partistyrelsen anser att motionens förslag är utmärkt. Det ingår redan som del av planerna för det
nya webbaserade intranät som ska ersätta intranätet Gittan och som planeras att tas i drift 2013. I ett
sådant system fogas också möjligheten att välja att
skriva till våra politiker som arbetar med frågorna i
riksdag eller partistyrelse, i stället för att motionera.
Till 2013 års kongress, då det nya partiprogrammet
ska antas, planeras dessutom för ett särskilt webbaserat verktyg för att lämna yrkanden på partiprogramstexten. Motionen föreslås mot bakgrund av
detta anses besvarad.
Motion nr: 7.9
MER PLENUMDEBATT
Roland von Malmborg
Mer plenumdebatt, och möjlighet till klargörande
kortplädering i kritiska omröstningar. Förr kunde
intresserade miljöpartister och medborgare, som
med flera andra partier, följa MP:s debatt i samhällsfrågorna, något tiotal timmar, genom att debatt, efter
kongressutskottsbehandlingen, fick ske i plenum.
Vi fick en mediafolkbildning och pr värd miljoner.
De första kongresserna inleddes till och med av en
allmän plenumdebatt, där t ex akuta frågor som
inträffat efter motionstiden, typ Tjernobyl/Fukushima
kunde tröskas. Numera tillåts bara två till tre timmar
debatt, och bara i cirka tre ämnen, av vilka någon bestäms av partistyrelsen. De andra har fått beslutas av
kongressledamöterna, men flera gånger har det inte
varit möjligt att välja viktiga ämnen, genom att dessa
lagts i den åsiktstorgsavdelning där det av partistyrelsen beslutade ämnet låg. På så vis har det under
flera år i rad varit omöjligt att få en debatt om viktiga
ämnen som skolan, kärnkraften, EU, privatiseringar
och utförsäljningar. Dagens plenumomröstningar blir
obegripliga för direkt-tv, och ofta obegripliga även
för de röstande själva, när inte ens totalt en minut
vardera för och emot tillåts när så önskas.
Exempel: Ett motionskrav på att åter göra SJ till ett
statligt verk, ställdes mot ett åsiktstorgsförslag om
icke-vinstdrivande bolag, som tog botten ur försla-
mp.se/kongress
get, när det vann, för att de kunniga inte ens en halv
minut kunde förklara att ordet bolag innebär att EU:s
krav på konkurrensutsättning kvarstår. En annan
gång biföll kongressen en motion om att man skulle
få gå klädd som man ville på badhusen. Ingen kunde
påpeka att motionens syfte var att få gå icke-klädd,
barbröstade, fast detta skulle göra det ännu svårare
att få t ex Mellanöstern-kvinnor att besöka badhus.
Jag yrkar
1. att det på kongresserna återinför minst 10 timmar
plenumdebatt,
2. att partistyrelsen utreder att införa någon form av
kortplädering, en talare för, en mot, på en minut,
om starka kriterier visar på behovet.
Avslag
Partistyrelsen anser att plenumdebatt har sina fördelar och har de senaste åren försökt utöka mängden
plenumdebatt, men att det måste finnas gott om tid
för röstning och framförallt för ordentlig förbehandling av motioner på utskott och inflytandepunkter.
Med den stora motionsmängd vi nu för tiden har på
kongresserna finns det inte längre någon praktisk
möjlighet att tröska alla attsatser i plenumdebatten, utan det behövs ett ordentligt förarbete och det
måste få ta tid och ges rimliga arbetsförhållanden.
Utskottsarbete är ett bra sätt att förbehandla en viss
typ av motioner, men att bedriva utskottsarbete mitt
i natten så som brukade ske en gång i tiden är helt
enkelt inte acceptabelt. Attsats 1 bör avslås.
Vad gäller attsats 2 så finns det risk för att det blir
rörigt och godtyckligt i plenum när förslaget ska
tillämpas i praktiken. Risken för ordningsfrågor om
vilka frågor som ska lyftas till ”kortplädering”, oklarheter om vem som ska få tala, och frågan om hur
presidiet ska hantera situationen om, eller snarare
när, motstridiga en-minutspläderingar resulterar
i oklarheter och förvirring, talar emot den modell
som motionären beskriver. Partistyrelsen kommer
att fortsätta arbetet med att utveckla kongressens
arbetsformer, och på partiprogramskongressen
kommer vi att pröva en annan modell av ”kortpläderingar” som på vissa punkter påminner om motionärens förslag, men vi vill invänta utvärderingen av
detta och vill ogärna binda upp oss.
Proposition nr: 7.10
KONGRESSARBETSORDNING 2013
Miljöpartiet ska anta nytt partiprogram 2013. Vägen dit är ett löpande arbete i en öppen process där
visionen är att många människor i och utanför MP
ska kunna vara med och utforma innehållet. Partiprogrammet utvecklas stegvis i flera faser för att
53
Kongress 2012
processen ska bli så öppen som möjligt och demokratiskt förankrad i organisationen. Från våren 2011
till maj 2012 pågår en öppen dialog med intressanta
människor, organisationer och företag. Det breda
arbetet sker genom rådslag och lokal- och regionavdelningarnas evenemang, möten, rundabordssamtal
och studiebesök. Arbetet går att följa och delta i
på partiprogramsbloggen på http://partiprogram.
mpbloggar.se.
Partistyrelsen eftersträvar att så många som möjligt ska vara delaktiga i processen och alla som vill
uppmanas att samarbeta med partiprogramsgruppen
genom att exempelvis lägga yrkanden och debattera
på hemsidan. Det kommer att läggas fyra partiprogramsförslag som kan diskuteras både på möten
över i hela landet och på en hemsida.
Från september 2012 till mars 2013 genomförs fyra
remissrundor varav en med regionala träffar hösten
2012 för externa aktörer och medlemmar och en med
regionala träffar våren 2013 för ombud och medlem-
54
mar. Partiprogrammet antas vid kongressen i maj
2013.
Tanken från partiprogramsgruppen är att ombuden
innan kongressen ska ha lämnat in sina yrkanden
som ska ha skickats ut till kongressdeltagarna i förväg. Förslaget är att man inte kan lämna några nya
yrkanden på kongressen. I stället vill vi att kongressen ska fokusera på bra debatter och diskussioner
– med i partiet väl förberedda yrkanden – innan
besluten i plenum fattas.
Partistyrelsen föreslår tre slags debatt- och diskussionsformer. En i form av en modererad debatt
där man i brännande frågor klargör skillnader
och alternativ. Två eller fler förberedda debattörer
framför sina synpunkter i en viss fråga. Den andra
debattformen är en öppen debatt i plenum. I dessa
debatter kan alla deltagare skriva upp sig på talarlistan och debattera frågor gällande olika ämnen. För
att kunna diskutera och ställa frågor utan att behöva
gå upp i talarstolen föreslås ett diskussionstorg.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Diskussionstorgen lånar sitt fysiska utseende från
påverkanstorgen men utan att man här får lämna nya
yrkanden.
Förslag som anses passa till den här mötesformen
sätts upp på skärmar och sen kan deltagarna gå runt
och ställa frågor till representanter från partistyrelsen och partiprogramsgruppen samt diskutera med
andra deltagare. Tanken är att man vid dessa skärmar, vid särskilda tidpunkter, också håller debatt
med talarlista där alla medlemmar får delta.
Verksamhetsplan, budget och medlemsavgift måste
enligt stadgarna fastställas på kongressen. Det kan
också eventuellt tillkomma andra propositioner.
Förslaget är att vi här använder påverkanstorg som
mötesform.
Den här arbetsformen innebär att vi har mycket lite
påverkanstorg och inga utskott. Det mesta är i form
av debatter och diskussioner. De modererade debatterna pågår parallellt i olika rum dit deltagarna får
gå och lyssna. De öppna debatterna är gemensamma
i plenum. Diskussionstorgen pågår parallellt, precis
som dagens påverkanstorg.
Punkterna som handlar om talartid och kvotering av
talarlistan är hämtade från gällande arbetsordning
för plenum om vi inte har påverkanstorg. Den togs av
kongressen 2007. Fetad text är helt nya skrivningar
och överstruket är sådant som föreslås tas bort.
Gällande arbetsordningar finns i Internhäftet.
Förslag till arbetsordning för kongressen
2013
1. Kongressen utser inflytandepunktsansvariga/kongressutskottsekreterare, diskussionsunderlättare/
kongressutskottsordföranden till påverkanstorgen
och kongressutskotten samt en redaktionsgrupp på
tre – fem personer efter förslag från valberedningen.
2. Viss debatt kan förekomma i plenum.
2. Enbart proposition gällande partiprogram, andra
propositioner och de motioner och yrkanden som
berör samma fråga som propositionerna behandlas
på kongressen 2013.
3. Inga nya yrkande på partiprogrammet kan lämnas på kongressen, det är enbart i förväg inlämnade
yrkanden från ombuden som behandlas.
4. Övriga propositioner och motioner som berör
samma fråga som propositionerna behandlas på
påverkanstorg innan behandling i plenum.
5. Endast protokollförda förslag som fått stöd tagits
upp på en inflytandepunkt eller protokollförda förslag
som väckts på nytt i plenum av sju tjänstgörande ombud eller tjänstgörande ersättare kan behandlas.
mp.se/kongress
6. Det förslag som påverkanstorg bedömer ha en
majoritet bakom sig blir huvudförslag i plenum.
7. Inom varje område ska motioner och propositioner eller delar av partiprogramspropositionen och
yrkanden som berör varandra behandlas ihop. Grupper med propositioner ska behandlas först, därefter
grupper med motioner stödda av region eller kommun och sist grupper med enskilda motioner.
8. Endast tjänstgörande ombud eller tjänstgörande
ersättare kan rösta, begära rösträkning och reservera sig.
9. Inom vissa ämnesområden förekommer modererad debatt, där två eller fler debattörer, som är
utsedda kongressen på förslag från partistyrelsen,
klargör skillnaderna mellan olika ståndpunkter.
Under dessa debatter kan ordet inte begäras men
i mån av tid kan frågor till debattörerna komma att
tillåtas.
10. Inom vissa ämnesområden förekommer debatt i
plenum som är öppen för alla medlemmar att delta
i.
11. Inom vissa ämnesområden förekommer diskussionstorg som är öppen för alla medlemmar att
delta i.
4. Inga motioner eller propositioner utom de som rör
dagordning antas utan förberedande behandling på
en inflytandepunkt eller ett utskott, utom de motioner som ombuden i förväg beslutat ska få en förenklad hantering med endast beslut i plenum.
12. Ordet begärs skriftligt. Ordföranden får dock
medge att ordet begärs med handuppräckning.
13. Talartiden fastställs till två tre minuter för första
inlägg och en minut för resterande inlägg i samma
fråga. Presidiet talar om då 30 sekunder av tiden
återstår.
14. Så långt som möjligt ska kvinna/man tala varannan gång. Talare ska kunna begära slippa bli uppkvoterad.
15. Begäran om ordet i ordningsfråga ska ske skriftligt och vara undertecknad. Mötet avgör direkt efter
att presidiet meddelat vad den handlar om, utan debatt, om ordningsfrågan ska tas upp till behandling.
Talartiden för ordningsfråga är högst en minut.
16. För att ge sakupplysning begär man ordet i vanlig
ordning eller lämnar upplysningen skriftligt till presidiet som läser upp den om de avgör att det är en
sakupplysning.
17. Då det förutom avslag finns fler än ett förslag till
beslut fastställer kongressen propositionsordning
efter förslag från ordförande.
18. Omröstning sker med röstkort eller motsvarande.
Ordföranden meddelar sin uppfattning om vilket förslag som vunnit majoritet. Det ombud som har annan
uppfattning kan begära rösträkning (votering) innan
klubban fallit.
19. Vid rösträkning ska exakt antalet avgivna röster
fastställas.
55
Kongress 2012
1. att fastslå kongressarbetsordning för plenum
2013.
KONGRESSARBETSORDNING 2014
Kongressarbetsordning 2014
2014 är det så kallade ”supervalåret”, med EUparlamentsval i juni och allmänna val i september.
Med anledning av det planerar partistyrelsen för att
kongressen 2014 ska vara speciell och också fungera
som en kraftfull avspark för Miljöpartiets längsta och
mest intensiva valrörelse någonsin. Målet är att locka
över 2 000 deltagare utöver ombuden och ersättarna
till en kongresshelg som, utöver det traditionella
innehållet, kommer att innefatta ett stort antal valupptaktsaktiviteter, liksom de föredrag, seminarier
och debatter som vanligen förknippas med kommunoch landstingsdagarna. Det ska bli en helg som
skapar entusiasm, ger energi och låter fler miljöpartister än någonsin förr mötas på en och samma plats.
I planerna för 2014 års kongress ingår också en
viss omdaning av hur vi arbetar med valmanifestet.
Valårskongresserna har under lång tid antagit valmanifestet, men detta har oftast endast haft formen
av en punktlista med våra 20–50 viktigaste frågor i
det aktuella valet, och därtill bara varit ett av väldigt
många ärenden som har behandlats på kongressen. I
utvärderingen av 2010 års kongress uttryckte väldigt
många ombud frustration över att behandlingen av
valmanifestet blev, som man såg det, uppstyckad och
snuttifierad och att det inte fanns någon möjlighet
till verklig debatt om dess innehåll. Det är inte ett
acceptabelt betyg när det gäller ett av partiets viktigaste politiska styrdokument.
Partistyrelsen vill att processen för att ta fram 2014
års valmanifest ska vara en fortsättning på partiprogramsprocessen. De visioner och principiella ståndpunkter som slås fast i partiprogrammet på 2013
års kongress vill vi ska vidareutvecklas till konkreta
politiska förslag som slås fast i valmanifestet ett år
senare. Det innebär att vi vill lyfta valmanifestet till
att bli mer än bara en punktlista. Det innebär också
att vi vill lyfta processen som leder fram till det från
att bara vara ett harvande av attsatser om enskilda
meningar till att bli något djupare, som ger manifestet den tid och det utrymme som det förtjänar. På så
vis hoppas vi både att valmanifestet i sig blir bättre
och att medlemmarna genom kongressombuden
upplever att de har haft riktigt goda möjligheter att
vara med och forma det.
Dessa målsättningar kräver att vi arbetar på ett
annat sätt än tidigare valårskongresser. För att
56
valmanifestet ska få det utrymme som krävs för en
djup och seriös behandling så måste vi, på samma
sätt som för partiprogramskongressen, göra en viss
inskränkning i vilka andra ärenden som får lyftas på
just den kongressen. Partistyrelsen föreslår därför
att endast motioner som rör valmanifestet, eller
som är kopplade till någon annan proposition (t ex
om budget eller medlemsavgift), ska få behandlas
på 2014 års kongress. Med en sådan ordning är det
fortfarande möjligt att motionera inom alla politiska
områden. Det måste dock göras i form av ett konkret
förslag på hur valmanifestet ska ändras.
Bestämmelsen skulle visserligen innebära en viss
inskränkning i möjligheten att lägga motioner i rent
interna ärenden (alltså sådana som inte rör vilken
politik partiet ska driva). Detta är dock medvetet, då
vi tror att det är bra om en valårskongress så långt
det är möjligt kan fokusera på politik. Partistyrelsen
avser ändå att under hösten 2013 vara extra lyhörda
för förslag på särskilt angelägna interna frågor, så
att sådana, om de finns, kan lyftas genom en proposition (som det då blir fritt att motionera om).
Partistyrelsen föreslår ett fåtal ändringar i gällande
kongressarbetsordning (se fetstil nedan) för att
åstadkomma ovanstående. Gällande arbetsordning
finns i Internhäftet. Arbetsformerna för kongressen
i övrigt har genomgått ganska stora förändringar de
senaste åren och det vore bra om de nu kan få mogna
under några kongresser. Partistyrelsen avser att
utvärdera arbetsformerna i stort och denna ändring i
synnerhet efter nästa val.
Förslag till arbetsordning för plenum 2014
1. Enbart proposition gällande valmanifestet, andra
propositioner och de motioner som berör samma
fråga som propositionerna behandlas på kongressen 2014.
2. Inga motioner eller propositioner utom de som rör
dagordning antas utan förberedande behandling på
en inflytandepunkt eller ett utskott, utom de motioner som ombuden i förväg beslutat ska få en förenklad hantering med endast beslut i plenum.
3. Endast protokollförda förslag som fått stöd tagits
upp på en inflytandepunkt eller kongressutskott eller
protokollförda förslag som väckts på nytt i plenum av
sju tjänstgörande ombud eller tjänstgörande ersättare kan behandlas.
4. Det förslag som påverkanstorg eller kongressutskottet bedömer ha en majoritet bakom sig blir
huvudförslag i plenum.
5. Inom varje område ska de motioner och propositioner som berör varandra behandlas ihop. Grupper
med propositioner ska behandlas först, därefter
grupper med motioner stödda av region eller kommun och sist grupper med enskilda motioner.
mp.se/kongress
Kongress 2012
6. Då det förutom avslag finns fler än ett förslag till
beslut fastställer kongressen propositionsordning
efter förslag från ordförande.
7. Endast tjänstgörande ombud eller tjänstgörande
ersättare kan rösta, begära rösträkning och reservera sig.
8. Begäran om ordet i ordningsfråga ska ske skriftligt
och vara undertecknad. Mötet avgör direkt efter att
presidiet meddelat vad den handlar om, utan debatt,
om ordningsfrågan ska tas upp till behandling. Talartiden för ordningsfråga är högst en minut.
9. För att ge sakupplysning begär man ordet i vanlig ordning eller lämnar upplysningen skriftligt till
presidiet som läser upp den om de avgör att det är en
sakupplysning.
10. Omröstning sker med röstkort eller motsvarande.
Ordföranden meddelar sin uppfattning om vilket förslag som vunnit majoritet. Det ombud som har annan
uppfattning kan begära rösträkning (votering) innan
klubban fallit.
11. Vid rösträkning ska exakt antalet avgivna röster
fastställas.
12. Kongressen utser inflytandepunktsansvariga/
kongressutskottsekreterare,
diskussionsunderlättare/kongressutskottsordföranden till påverkanstorgen och kongressutskotten
samt en redaktionsgrupp på tre – fem personer efter
förslag från valberedningen.
13. Viss debatt kan förekomma i plenum. Talartiden
fastställs till två minuter för första inlägg och en
minut för resterande inlägg i samma fråga. Presidiet talar om då 30 sekunder av tiden återstår.
1. att fastslå kongressarbetsordning för plenum
2014.
RAMPLAN OCH BUDGET FÖR 2013
MED PLAN FÖR 2014–2015
Inledning
Kongressen fastställer årligen en översiktlig ramplan
som sedan ligger till grund för riksorganisationens
arbete. Ramplanen anger inriktningen för åren 2013,
2014 och 2015. År 2014 i denna ramplan är valåret.
Då är det två val: EU-parlamentsvalet i juni och därefter de allmänna valen i september.
Utgångspunkter
Miljöpartiets huvudmål under mandatperioden är
att bli ett större och viktigare parti i valet 2014 än i
valet 2010. Detta ska grunda sig i en stärkt väljarbas, ett starkt, välorganiserat parti och en dialog
med samhället vi lever i. Vi är ett växande grönt parti
med en politik som har potential att nå ett stöd långt
mp.se/kongress
utöver det som vi hittills har uppnått. Vi ska vara ett
attraktivt val för dem som ser sig själva som gröna
och för allt från socialliberaler till frihetlig vänster. Vi
behöver bredda oss så att väljarna uppfattar att vi har
en politik som sträcker sig över långt fler områden
än miljöfrågorna.
Miljöpartiet ska under planperioden fokusera på
följande områden:
• Klimat
• Lika rättigheter och migration
• Nya jobb
• Skola/utbildning
Den gröna omställningen är även fortsättningsvis vår
huvudfråga. Under perioden ska Miljöpartiet visa hur
en grön omställning ger stora fördelar för både människor och miljö. Vi ska visa att satsningar på god
mat, energisnåla bostäder och utökad kollektivtrafik
leder till en bättre miljö och till nya jobb. Vi måste
utveckla vår argumentation i klimatoch energipolitiken så att den når fram och berör bredare grupper.
Vi behöver göra det än tydligare för väljarna hur vår
klimatpolitik gör Sverige mer konkurrenskraftigt.
Miljöpartiet kommer att stärka och utveckla politiken
för ett öppet och mångkulturellt samhälle med lika
rättigheter för alla. Vi måste tydligare definiera den
gemensamma grunden för hur vi kan leva tillsammans i ett modernt interkulturellt samhälle.
Miljöpartiet ska fortsätta sitt engagemang för jämställdhet, både i den utåtriktade politiken och i det
interna arbetet.
Miljöpartiet vill skapa förutsättningar för trygga förtroendevalda och framtida gröna politiker. Detta gör
vi genom att stärka regionerna och partiets organisation.
Tillsammans med omvärlden formulerar vi det gröna
alternativet för en god samhällsutveckling.
Mål
A) Utveckla politiken – ett nytt partiprogram
På kongressen 2013 ska ett nytt partiprogram antas.
Detta föregås av ett politiskt utvecklingsarbete och
en bred ideologisk diskussion. Under 2012 ska ett
första utkast till nytt partiprogram tas fram och
remissbehandlas. 2013 presenterar partistyrelsen
sitt förslag till nytt program. Det ska sedan antas på
kongressen 2013.
B) Fler aktiva medlemmar
De senaste åren har Miljöpartiet haft en god tillströmning av medlemmar. Nu måste engagemanget
57
Kongress 2012
tas om hand, och Miljöpartiet ska erbjuda medlemmar möjligheter att engagera sig utifrån sina förutsättningar. Målet är att vi vid årsskiftet 2014/2015 ska
vara 25 000 medlemmar. På så sätt har vi ännu fler
som är redo att ta sig an nya förtroendeuppdrag efter
valet 2014.
2015 ska riksorganisationen vara förberedd på att
aktiviteter anordnas i alla regioner för att ta emot
nya medlemmar. Aktiviteterna skall genomföras nära
efter valet. Utifrån erfarenheterna från 2010 ska det
finnas en plan för att växa med framgångarna i valet
2014 oavsett om vi ingår i regering eller inte.
C) Bli ett större parti
Under planperioden ska förtroendet för Miljöpartiet stärkas och vi ska visa att vi även fortsatt kan ta
ansvar samt förvalta och utveckla det förtroende som
vi fick av väljarna i valet 2010. Målet är att i valet 2014
flytta fram våra positioner, och stärka vårt inflytande
i kommuner, landsting, riksdagen och EU-parlamentet.
D) 250 000 samtal
Vi ska uppfattas som ett parti som i högre utsträckning än i dag lyssnar på människor och fler ska
känna att de vet vad vi vill. Målet är att fram till de
allmänna valen i september 2014 ska 250 000 personer ha fått möjlighet att diskutera och påverka den
gröna politiken i personliga möten med miljöpartister.
E) Förbereda och genomföra två valkampanjer
Genom att möta 250 000 personer på ett strukturerat sätt bygger vi upp en bas för aktiviteterna under
valåret 2014. Vi kommer att gå in i valåret med en
kraftfull kampanjorganisation färdig att användas.
Pengar avsätts varje år till valfonden som används
för särskilda kampanjaktiviteter under valåret.
Under 2012 tar vi fram en digital strategi som är
förankrad i partiet. Därefter påbörjas arbetet med
den nya hemsidan. Under början av 2013 ska den nya
hemsidan vara klar och ett nytt intranät tas i bruk.
Under 2013 intensifieras arbetet med valplanering.
Under 2013 och början av 2014 ska valmaterialet planeras och göras klart. Under 2013 och början av 2014
kommer mycket av arbetet med att fastställa listor
till de olika valen att ske. Riksorganisationen ansvarar för att fastställa listorna till EU-parlamentet och
ger regionerna stöd vid behov.
58
Utvecklingsprojekt
Ett öppnare parti
Miljöpartiet ska utvecklas i nära kontakt med omvärlden och ha processer för att utveckla vår politik där
många människor kan vara med och påverka. Vi ska
både internt och externt upplevas som ett parti som
präglas av engagemang, öppenhet och en låg tröskel
in i partiet. Miljöpartiets medlemmar utgör grunden
för engagemang och demokrati. Det ska vara lätt att
påverka partiets inriktning och politik.
En organisation för ett växande parti
För att kunna motsvara de förväntningar och behov
som finns i Miljöpartiets avdelningar måste vi ha en
organisation som kan hantera att partiet växer och
får många nya medlemmar. Det innebär att vi måste
våga prioritera så att organisationen underlättar för
medlemmars och förtroendevaldas engagemang.
Servicenivån ska vara hög.
Utbildningar för ett stärkt parti
Internutbildning är ett prioriterat område under perioden fram till valet 2014. Vi behöver stärka organisationen och tillsammans med regionavdelningarna
erbjuda utbildningar i bland annat föreningsteknik.
En exempel är utbildning för valberedningarna, så att
vi ska ha många kompetenta kandidater till förtroendeuppdrag runt om i partiet 2014. Riksorganisationen
kommer att intensifiera samarbetet med regionerna i
deras utbildningssatsningar.
Miljöpartiets samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan håller på att utvecklas. Det gör det möjligt
för riksorganisationen, regionorganisationerna och
kommunorganisationerna att utveckla utbildningskoncept, genomföra utbildningar och arrangera
aktiviteter. Övrig utbildnings- och seminarieverksamhet, på till exempel kommunoch landstingsdagarna
finansieras genom deltagaravgifter och avgifter för
utställare.
Kommuner och regioner
På kommunal och regional nivå var Miljöpartiet
mycket framgångsrikt i valet 2010, och riksorganisationen satsar därför på att fördjupa relationen till
aktiva på region- och kommunnivå. Denna satsning
skapar förutsättningar för partiet att ta vara på den
kompetens och erfarenhet som byggts upp kommunalt och regionalt i rikspolitiken.
1. att anta proposition ramplan och budget för 2013
med plan för 2014 –2015.
mp.se/kongress
mp.se/kongress
Resultat
Periodiserat bidrag
Valfondsdisposition
Resultat efter disp.
Reservation
Resultat efter reservation
Riksdagsgruppen
Intäkter
Kostnader
Fin intäkter./.kostnader
Årets resultat
Valfondsdiposition
EP-fondsdisposition
Reservationer
Resultat
INTÄKTER i tkr
KOSTNADER
PS verksamhetsmedel
Informationsverksamhet
Internationella kommittén
European Green Party, EGP
Jämställdhetskommittén
Förtroendeorgan
varav revisionsnämnden
varav riksvalberedningen
Kansliverksamhet
Bidrag närstående org.
Övriga kostnader
Europaparlamentsval
Riksdagsval
Summa kostnader
Partistöd
Medlemsavgifter
Bidrag fr mp-org
Övrigt
Summa intäkter
-1 618
-2 474
-145
-164
-7 607
-2 740
-2 420
-4 177
-245
-24 556
-442
-2 469
-177
-241
-7 536
-2 740
-1 685
-175
-17 824
-3 615
-161
-271
-8 120
-2 040
-2 422
-19 499
-22 587
-1 597
-2 380
-134
-266
-8 631
-2 740
-3 443
-18 890
-41 903
13 216
850
1 500
8 485
24 051
-600
-2 853
-180
-175
-1 545
-2 302
-195
-255
-9 600
-2 682
-2 650
-374
-3 539
-309
12 697
824
1 076
19 560
34 157
-23 079
-500
-2 659
-180
-175
-1 750
-2 302
-195
-255
-9 947
-2 682
-2 884
13 216
850
1 500
8 722
24 288
-24 484
-733
-2 344
-255
-153
-1 707
-1 958
-143
-285
-10 142
-2 682
-4 510
13 216
1 001
960
10 004
25 181
-23 874
-600
-2 792
-185
-175
-1 545
-2 650
-200
-255
-10 245
-2 782
-2 900
13 882
1 200
1 500
8 750
25 332
-26 332
-1 590
-2 730
-85
-175
-1 540
-2 456
-150
-248
-10 375
-2 782
-4 599
13 882
2 000
1 500
10 253
27 635
-26 739
-1 200
-2 785
-87
-175
-1 545
-2 850
-203
-253
-10 685
-2 862
-4 550
14 410
2 085
1 500
10 300
28 295
-1 000
-3 870
-88
-175
-1 545
-3 015
-206
-258
-11 300
-3 627
-5 050
-2 300
-19 000
-50 970
14 410
2 170
1 500
22 900
40 980
-27 322
-1 000
-2 925
-90
-175
-1 545
-2 975
-210
-263
-11 200
-2 862
-4 550
14 410
2 255
1 500
10 500
28 665
-800
-628
628
0
1 421
-1 000
421
2 268
-116
-1 000
1 152
-1 152
0
0
172
15 851
-14 430
15 659
-13 391
16 215
-16 043
-2 800
-2 206
2 206
0
594
18 097
-17 503
-800
0
0
0
800
20800
-20000
-1 500
198
-198
0
1 698
20 935
-19 237
-1 500
1 612
-1 612
0
3 112
20 965
-17 853
-1 500
0
1 500
21 250
-19 750
-1 400
0
1 400
21 265
-19 865
-1 100
0
1 100
21 584
-20 484
-1 000
0
1 000
21 908
-20 908
-1 000
0
1 000
22 236
-21 236
156
208
514
681
100
100
143
150
150
200
500
150
-1 697
2 808
643
-7 065
1 564
1 309
840
1 608
1 453
1 756
-9 490
1 493
0
-1 750
-850
8 200
-1 300
-1 300
-1 300
-1 300
-1 300
-1 300
8 900
-1 300
-107
-68
1 129
-195
-200
-200
-134
-200
-150
-150
600
-150
135
-30
-143
-133
205
-20
-1 669
960
779
807
64
14
-614
108
3
306
10
43
Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Plan 2011 Budget 2011 Utfall 2011 Plan 2012 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015
-397
-2 503
-375
12 598
657
1 112
10 318
24 685
-420
-2 051
-306
12 334
673
1 112
6 305
20 424
-681
-2 258
-363
11 503
625
1 150
4 368
17 646
22
22
21
21
20
18
19
17
5
6
7
8
9
10
11
11
12
13
14
15
16
1
2
3
4
MILJÖPARTIET DE GRÖNA RIKSORGANISATIONEN RAMBUDGET 2013-2015
Noter
INTÄKTER i tkr
Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Plan 2011 Budget 2011 Utfall 2011 Plan 2012 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015
Kongress 2012
59
Kongress 2012
Noter
1. Partistödet beräknas på både valresultatet 2006
och 2010 under perioden fram till och med valet
2014. Det ökar de första tre åren efter riksdagsval.
Antagandet i denna budget är fortsatt 25 mandat
efter valet.
2. Medlemsavgifterna förväntas öka motsvarande 1
700 nya medlemmar per år fram till årsskiftet 2014
då målsättningen är att vi ska vara 25 000 medlemmar. Ökningen i budget mellan 2011 och 2012 är
enligt kongressens beslut att medlemsavgiften från
och med 2012 tillfaller riksorganisationen.
3. Kongressrekommendation om 5% av partistödet på
kommunal- och landstingsnivå till riksorganisationen. Beloppet förväntas öka från 1,1 till 1,5 miljoner
till följd av valframgångarna på kommunal- och
landstingsnivå.
4. Övriga intäkter är övriga bidrag samt fakturerade
kostnader och tjänster. Några exempel är bidrag från
SKL till Miljöpartister i kommuner och landsting,
partibidrag till jämställdhetskommittén, gåvor, försäljning av material samt deltagaravgifter i partiaktiviteter som kongress, kommunoch landstingsdagar,
förtroenderåd etc. Valåret 2014 tillkommer extra
statligt valinformationsbidrag för EU-parlamentsvalet och riksdagsvalet.
5. PS verksamhetsmedel benämndes tidigare ”utåtriktat och proj.verks.”. Denna budget är till partistyrelsens förfogande för kampanjer och aktiviteter
som deltagande i Almedalen, festivaler och sommarakademi. Utökad budget från och med 2012 för
att genomföra den antagna kommunikationsplanen.
Under åren 2012 och 2013 är budgeten ytterligare
utökad för partiprogramsrevideringen.
6. Informationsverksamheten har räknats upp med
3% per år. Utvecklingskostnaderna för hemsidan är
fortsatt stora. Valåret 2014 är en extra miljon kronor
budgeterat.
7. Internationella kommittén fortsätter sin verksamhet som tidigare. Kommitténs budget för internationellt sommarläger har överförts till budget PS
verksamhetsmedel och omvandlats till en sommarakademi från och med 2012.
8. European Green Party. Huvuddelen av budgeten
avser medlemsavgiften som är oförändrad till och
med EU-parlamentsvalet i juni 2014. I övrigt avser
budgeten deltagande i kongresser, rådsmöten och
arbetsgrupper inom Europasamarbetet.
9. Jämställdhetskommittén får ett särskilt partibidrag till sin verksamhet vars storlek avgörs av vår
andel av riksdagsmandaten. Bidraget periodiseras
vid årens slut.
10. Förtroendeorgan är partistyrelse, partistyrelsens
arbetsutskott, partisekreterare, revisionsnämnd och
riksvalberedning. Kostnaderna beräknas öka med 2%
per år. För valåret 2014 har 100 000 kr extra tillförts
för fler sammanträden.
60
11. Revisionsnämndens och riksvalberedningens
budget beslutas av kongressen.
12. Kansliverksamheten avser riksorganisationens
personal-, lokal- och övriga kanslikostnader. Kostnaderna beräknas öka med 3% per år under mandatperioden. Utökas med 300 000 kr 2014 för ökade
kostnader i samband med valåret. Om valresultatet
blir fortsatt 25 mandat 2014 måste en minskning av
verksamheten ske 2015.
13. Bidrag till närstående organisationer är kongressbeslutade bidrag till Grön Ungdoms riksorganisation med 10% av partistödet och Gröna Studenters
riksorganisation med 5% av partistödet . Valåret 2014
tilldelas dessa extra bidrag från valbidragen. Därutöver tillkommer 700 000 kr per år till stiftelsen Cogito,
vår tankesmedja.
14. Övriga kostnader avser kostnader för förtroenderådet, arrangerande av kongress och kommunoch
landstingsdagar samt nätverk som bl a Miljöpartister
i kommuner och landsting. Här ingår också oförutsedda kostnader för partiorganisationen. Valåret
2014 beräknas kongressen kosta mer.
15. EU-parlamentsvalet i juni 2014 beräknas till en
budget på 2,3 miljoner kronor varav merparten är
statligt valbidrag. Omkring 0,6 miljoner kronor disponeras ur EU-fonden.
16. Riksdagsvalet i september 2014 beräknas kosta
totalt 19 miljoner kronor inklusive extra valbidrag
och samfinansiering. Från valfonden disponeras 8,9
miljoner kronor enligt förslaget.
17. De finansiella intäkterna beror på avkastningen
på vårt sparande.
18. Valfonden föreslås bli 8,9 miljoner kronor till
nästa riksdagsval. Partiorganisationen föreslås
avsätta 3,9 miljoner kr och riksdagsverksamheten
totalt 5 miljoner kr fram till och med 2014.
19. EU-parlamentarikerna avsätter enligt överenskommelse medel till EU-fonden varje år som beräknas uppgå till cirka 0,6 miljoner kr 2014.
20. Eventuella överskott och underskott balanseras
mot fritt eget kapital.
21. Partigruppstödet till riksdagsgruppen har ökat
i och med ökningen med sex mandat i valet 2010.
Partigruppstödet budgeteras öka med 1,5% per år för
ökade personalkostnader. Kostnaderna avser huvudsakligen personal på riksdagskansliet.
22. Resultatet motsvarar föreslagen valfondsavsättning. Eventuella över- eller underskott därutöver
reserveras till påföljande års verksamhet.
mp.se/kongress
Kongress 2012
MEDLEMSAVGIFT 2013
Partistyrelsen förslår att medlemsavgiften till riksorganisationen år 2013 ska vara oförändrad. Medlemsavgiften föreslås vara 180 kronor för hel avgift
och 90 kronor för halv avgift. Halv avgift gäller för den
som är studerande eller arbetslös och vill betala halv
avgift. Partistyrelsen föreslår också att avgiften för
förstaårsmedlemmar fortsatt ska vara 50 kronor. För
Grön Ungdoms och Gröna Studenters medlemmar
utgår ingen avgift till Miljöpartiets riksorganisation
men de räknas ändå som medlemmar i partiet.
1. att riksorganisationens medlemsavgift ska vara
180 kronor vid hel avgift och 90 kronor vid halv
avgift år 2013,
2. att riksorganisationen inte kräver någon avgift för
medlemmar i Grön Ungdom som är yngre än 27
år, för år 2013,
3. att riksorganisationen inte kräver någon avgift för
medlemmar i Gröna Studenter för år 2013,
4. att medlemsavgiften till partiet ska vara enhetlig
första året man blir medlem (förstaårsmedlem),
denna årsavgift fastställs till 50 kronor.
Motion nr: 7.14
PARTISTÖD OCH SOLIDARITET
Jan Lindholm
Miljöpartiets lokala självständiga föreningar finansierar sin verksamhet i huvudsak med partistöd. Medlemsavgifter, privata bidrag och försäljningsintäkter
utgör i regel mycket små summor även om partiet
en gång i tiden startades med mycket stora privata
bidrag.
Partistödets utformning beslutas av respektive kommun och landsting och ser mycket olika ut runt om
i landet. Det är inte så enkelt att en större kommun
alltid har ett frikostigare bidrag än en mindre men
kommunens befolkningsstorlek återspeglas ändå
rätt väl i storleken på partistöden.
Detta innebär att villkoren för att bedriva lokal
partiverksamhet ser mycket olika ut i kommunerna.
Att bedriva politisk verksamhet i en till ytan stor
kommun men med 20 000 invånare fördelade på
ett större antal mindre orter utan någon utpräglad
centralort kan vara betydligt kostsammare än att bedriva samma verksamhet i en till ytan liten kommun
med mångdubbelt större befolkning koncentrerad i
huvudsak till en ort.
mp.se/kongress
Vi miljöpartister vill gärna vara solidariska och stötta
varandra. Därför har vi i många små kommuner solidariskt under åren betalat in de fem procent av vårt
partistöd som förmodligen någon kongress beslutat
är en rimlig nivå på solidaritet med riksorganisationen.
Som Sveriges tredje största parti med 25 riksdagsledamöter har nu partiet centralt mycket stora intäkter
i form av såväl partistöd som kanslistöd för riksdagsgruppen. Även i några av de största kommunerna
och landstingen har partiet en ekonomi som innebär
att man ibland till och med har mer än en heltidsanställd som kan arbeta med politiken utöver de
förtroendevaldas tid.
För oss i mindre kommuner har samtidigt kostnaderna för att vara med i partiet ökat kraftigt. Kommunerna förväntas ha råd att delta i den gemensamma
hemsidan, delta på kommunoch landstingsdagarna
liksom kongresserna och andra interna utbildningar
och dessutom betala fem procent av det totala partistödet till riks. För den ideellt arbetande medlem
som kan tänka sig att betala stor del av kostnaderna
ur egen ficka för att lokalavdelningen ska kunna
vara representerad vid centrala aktiviteter kan de
hundralappar som fem procent av det lilla partistödet
representerar vara avgörande.
Frågan om det frivilliga stödet till riks har diskuterats allt mer de senaste åren bland medlemmar i
Dalarna. Även om det formellt är frivilligt så känner
vi oss som svikare om vi inte bidrar och det känns
inte bra med ett sådant system när villkoren är så
olika. Ett sätt att lösa detta och ändå behålla känslan
av att vi är solidariska skulle kunna vara att införa ett
grundavdrag när man beräknar vad riks förväntar sig
att kommuner och landsting ska bidra med. Grundavdraget skulle kunna motsvara de grundläggande
kostnaderna för en MP-kommun att delta i partiets
centrala aktiviteter och avgiften för hemsidan samt
en rimlig kostnad för att vart fjärde år kunna genomföra ett val. Även om de flesta lokala MP-föreningar
inte har ett partistöd på 100 000 kr så borde nog
grundavdraget vara i den storleksordningen. Den
lokalförening som har ett partistöd i den storleksordningen skulle då med gott samvete kunna lägga
ytterligare 20 000 kr i sin valfond per mandatperiod i
stället för att stödja partiet centralt.
Vi menar att partiets grundideologi, att beslut ska
fattas nära dem som berörs borde kunna återspeglas
i en ändring av rekommendationen på detta sätt. Vi
menar dock att det är viktigt att de fåtal kommunoch landstingsföreningar som har större partistöd än
det nämnda efter grundavdrag bör fortsätta att stödja
riksorganisationen. Om vi inte vågar utveckla formerInternt stadgar, kongress och ekonomi
61
Kongress 2012
na för intern solidaritet finns det risk att fler kommunala partiorganisationer väljer att avstå från att vara
solidariska på egen hand vilket försvagar känslan
av samhörighet. Då är det bättre att kongressen är
proaktiv och utvecklar rekommendationen så att alla
kan känna att man har ambitionen att bidra den dag
man vuxit sig så stor att man når över grundavdragsgränsen.
Jag yrkar
1. att ett grundavdrag på 100 000 kronor införs i
rekommendationen för stöd från kommunoch
landstingsföreningarna i partiet till riksorganisation.
Avslag
Motionären tar upp flera olika frågor om hur små
lokalavdelningar ska kunna delta i kongressen och
andra riksarrangemang trots små resurser. Som motionären beskriver varierar partistöden stort mellan
olika kommuner och landsting. Kommunens befolkningsunderlag kan spegla partistödet men det är inte
säkert. Partistyrelsen är väl medveten om att det är
svårt för vissa lokalavdelningar att skicka ombud
till kongressen och har därför sedan flera år lämnat bidrag för ombud vars lokalavdelning har svårt
att betala resa och uppehälle. På samma sätt har
Miljöpartister i Kommuner (MIK) och Miljöpartister
i Landsting (MIL) tillsammans gett bidrag till deltagande i kommunoch landstingsdagarna. Kongressen har beslutat om en 5 procentig rekommendation,
de avdelningar som upplever att de inte har råd låter
bli. Bidraget är tänkt att täcka de tjänster som riks
tillhandahåller till avdelningarna – och som de små
avdelningarna nog är de som har störst nytta av. Partistyrelsen anser att kongressens beslut ska kvarstå
och avslår därför motionen.
62
mp.se/kongress
Kongress 2012
8. INTERNT STRATEGI, MEDLEMSDEMOKRATI OCH DIVERSE
Motion nr: 8.1
STRATEGI FÖR MILJÖPARTIET
Sten Broqvist
MP:s strategi för att påverka utvecklingen här i Sverige i riktning mot ett socialt och ekologiskt hållbart
samhälle bör i första hand vara genom att fungera
som blåslampa i baken på de andra partierna. Om
MP däremot skulle ha som ambition att komma med
i någon regering, t ex den nuvarande borgerliga regeringen, så skulle MP behöva urvattna sina förslag
för att de ska kunna accepteras av regeringen. Om
man sedan ev skulle kunna komma med i regeringen,
så ska dessa urvattnade förslag kompromissas med
de borgerliga partiernas tankar, så att det som ev
finns kvar av förslagen knappast har någon som helst
möjlighet att påverka utvecklingen i miljövänlig riktning. Sedan ska då MP behöva sitta som en gisslan
i regeringen för att försvara en dålig eller obefintlig
miljöpolitik, medan de borgerliga partierna skulle
använda MP:s medverkan i regeringen som ett alibi
för att påstå att man bedriver en bra miljöpolitik.
När folk sedan ser att MP:s medverkan i regeringen
knappast påverkar utvecklingen i miljövänlig riktning,
är det sannolikt att miljöintresserade personer kommer att sluta att rösta på MP, varefter MP kommer
att krympa och sakna existensberättigande i svensk
politik och sedan bli en parentes i Sveriges historia.
Om MP däremot vässar och skärper sina förslag och
fungerar som en blåslampa mot de andra partierna,
så skulle MP verkligen kunna vara en kraft att räkna
med för att påverka utvecklingen.
Jonas Sjöstedt har sagt att han vill att Vänsterpartiet
ska tävla med MP om att ha den bästa miljöpolitiken – den utmaningen tycker jag att MP ska anta. En
tävling om att ha den bästa miljöpolitiken kan successivt bidra till skärpa kraven från både MP och V.
Detta kan på sikt även bidra till att de andra partierna
känner sig nödgade att i någon mån även skärpa
sina krav för att kunna visa att de inte är alldeles
under isen när det gäller miljöfrågor. Om fler partier
på detta sätt hänger på, kan denna blåslampeeffekt
bidra till i varje fall en del av kraven kommer att omsättas i politiska beslut – säkerligen betydligt snabbare än om MP skulle sitta som gisslan i en borgerlig
regering.
Jag vill här ta upp en konkret sakfråga, nämligen
bensinskatterna. För att bensinskatterna ska ha
någon effekt måste de vara på en så hög nivå att de
mp.se/kongress
i kombination med andra åtgärder verkligen leder
till en reell minskning av bilismen – och då måste
bensinskatterna vara på en betydligt högre nivå än
vad det talas om idag. För några år sedan såg jag en
uppgift från någon statlig myndighet vilken nivå som
bensinskatterna då måste ha – det var kanske den
tidigare myndigheten SIKA som hade gjort en sådan
uträkning.
MP har i riksdagen sagt att MP:s förslag till bensinskattehöjningar är av samma storleksordning som de
höjningar av kollektivtrafiktaxorna som folk drabbas av. I så fall bidrar ju inte MP:s förslag till någon
trafikomläggning. Om bensinskatterna är på en för
låg nivå så kommer de flesta bilister att fortsätta att
åka bil som idag. Då skulle bilister kunna använda
bensinskatten som ett alibi för att de gör rätt för sig.
De skulle då kunna säga: ”Nu får ni inte klaga på
mig, för jag betalar min bensinskatt, då har jag rätt
att köra bil och släppa ut avgaser.” – Och det blir ju
miljön inte ett dyft bättre av.
Någon kanske då säger att bensinskatter på en så
hög nivå kommer att drabba t ex låginkomsttagare i
glesbygden. Därför kunde folk under en viss inkomst
kunna få inkomstberoende och behovsberoende
rabattkort, som gör att man kan köpa viss mängd
bensin eller diesel till viss rabatt, som beror på inkomsten. Hur mycket man får köpa med den rabatten
beror på behovet. Avstånd till arbete, affärer, dagis
mm och hur bra eller dålig kollektivtrafiken är avgör
tilldelad rabattmängd. Blir nästa år kollektivtrafiken
bättre tilldelas man mindre mängd rabattbränsle.
Något sådant system bör inte vara omöjligt att införa
nu i dataåldern. Någon kanske säger att vi aldrig
skulle få med oss väljarna på så höga bensinskatter.
Det kan då vara skäl att nämna att det någon gång
på 1990-talet fanns en opinionsundersökning som visade att en större andel av vanliga väljare var kritiska
till bilismen än vad politiker var, men politiker trodde
att det var tvärtom. Politiker bör därför inte vara så
rädda för att införa restriktioner mot bilismen.
Jag nämnde att bensinskatterna i kombination med
andra åtgärder ska kunna leda till en minskning av
bilismen. Jag vill därför här ta upp den strategi beträffande trafikfrågor, som jag tycker att MP bör ha.
I första hand bör det vidtas åtgärder för att på olika
sätt förändra samhället, så att vi minskar behovet av
transporter, bl a genom att verka för närproduktion
Internt strategi, medlemsdemokrati och diverse
63
Kongress 2012
och närservice. EU:s frihandelsdoktrin i kombination
med Gyllenhammars gamla missing link-projekt,
som nu utgör en del av EU:s trafikpolitik, har bidragit
till att vi fått en vansinnig mängd transporter kors
och tvärs över Europa och kors och tvärs över världen, som lett till ett vansinnigt slöseri med jordens
begränsade resurser. Detta bör MP på alla sätt motarbeta och istället verka för en närhandelsprincip,
där varje region eller regiondel i Sverige och i andra
länder i världen i så stor utsträckning som möjligt,
som naturresurserna i det aktuella området tillåter,
bör vara självförsörjande, speciellt beträffande livsmedel och andra dagligvaror. Sedan behöver det inte
vara fel om man har frihandel beträffande sådana
varor som med hänsyn till naturresurserna inte kan
produceras i den aktuella regiondelen.
MP bör verka för att varje samhälle och varje stadsdel i våra städer är kompletta, dvs att de innehåller
både bostäder, arbetsplatser, service och fritidsaktiviteter. När det gäller service bör det i stadsdelen
finnas livsmedelsbutiker och andra affärer som det
kan finnas underlag för, samt skola, barnomsorg,
fritidsgård, bibliotek, sjukvård, äldreomsorg etc.
Detta med syfte att möjliggöra att en så stor del av de
dagliga transporterna som möjligt ska kunna klaras
av på gång- eller cykelavstånd från bostaden. För de
transporter som ändå behövs, bör det vidtas åtgärder för att överföra en så stor del av transporterna
som möjligt till miljövänlig kollektivtrafik och gångoch cykeltrafik från bil- och flygtrafik. För detta
behöver det dels vidtas samtidiga insatser av dels
kraftiga restriktioner mot bil- och flygtrafiken, med
bl a kraftiga bensinskatter, som jag tidigare nämnt,
samt kraftiga bränsleskatter eller landningsavgifter
för flyget. Dels behövs också olika förbättringar av
den miljövänliga kollektivtrafiken. Det behövs även
förbättrad information och informationskampanjer
för att folk ska förstå nödvändigheten i att lägga om
trafiken, samt information om hur man utnyttjar kollektivtrafiken. Slutligen, för den biltrafik som inte kan
överföras till kollektivtrafik, bl a för en del boende i
extrema glesbygdsområden och för en del handikappade, så kan miljöproblemen klaras med tekniska
åtgärder på fordon, bl a med alternativa bränslen.
Men alternativa bränslen kan aldrig bli en lösning för
all den biltrafik vi har idag – det räcker resurserna
inte till. Etanol i stor skala skulle kräva odling för
bränsle på marker som behövs för odling av mat i
Sverige eller andra länder. Flera marker i Sverige,
som idag inte används, behövs för odling av foder
till kreatur, så att Sverige kan bli självförsörjande på
livsmedelsproduktion istället för att importera foder
till husdjur från u-länder som skulle behöva markerna för att producera sin egen mat. Biogas från avfall
är väl bra, men det kan vi bara få i begränsad mängd.
64
Dessa bränslen räcker främst till bussar, fartyg och
en kraftigt nedbantad lastbilsanvändning och inte till
personbilar eller långtradare i stor skala. En del förespråkar elbilar, men el är ju ingen energikälla utan
en energibärare, elen måste produceras. Forskning
har visat att en snabb introduktion av elbilar i Europa
skulle kräva en kraftigt ökad produktion i fossileldade
kraftverk i Europa, med kraftigt ökade CO2-utsläpp
som följd.
Jag yrkar
1. att MP:s strategi ska vara att fungera som blåslampa i baken på de andra partierna, och att
skrota eventuella ambitioner på försöka ingå i
den borgerliga regeringen,
2. att MP ska kräva att bensinskatterna ska ligga på
en så hög nivå att de i kombination med andra
åtgärder verkligen leder till en reell och kraftig
minskning av bilismen. Detta i kombination med
inkomst- och behovsberoende rabattkort för en
del personer med låg inkomst,
3. att MP:s strategi beträffande trafikfrågor ska vara
att i första hand att kräva åtgärder för att på olika
sätt förändra samhället så att vi minskar behovet
av transporter, bl a genom att verka för närproduktion och närservice; att i andra hand att för de
transporter som ändå behövs, kräva åtgärder för
att överföra en så stor del av transporterna som
möjligt till miljövänlig kollektivtrafik och gångoch cykeltrafik från bil- och flygtrafik; att i tredje
hand för resterande biltrafik klara miljöproblemen med tekniska åtgärder på fordon, bl a med
alternativa bränslen.
Besvarad attsats 1 och 3, avslag attsats 2
MP driver i allt politiskt arbete på för en grönare
politik. Partistyrelsens bedömning är att det mest
effektiva sättet att göra det är genom att bilda regering och vi bygger inför valet 2014 ett alternativ
för en grönare regering. Vi kommer inte bli en del av
alliansprojektet, det var ett politiskt projekt med särskilda syften. Mot den bakgrunden föreslår partistyrelsen att den första attsatsen anses besvarad.
Nivån på bensinskatten måste ses i ett helhetsperspektiv, med hela budgeten, dess inkomst och utgiftsposter och behovet av ekonomiska styrmedel för
att uppnå klimatmålen. Vad som är en tillräckligt hög
nivå kan vara svårt att fastställa med tanke på att behovet av bil ser olika ut i landet. Frågan om nivån på
bensinskatter samt eventuella avdrag/rabattkort får
hanteras av våra förtroendevalda på berörda nivåer.
Attsats 3 är politik som MP redan driver.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Motion nr: 8.2
Jag yrkar
MP I SAMARBETE MED ANDRA
PARTIER
1. att det ska krävas en tydligare konsekvensanalys
innan vi går in i ett samarbete där utgångspunkten ska vara våra tre solidariteter.
Mikael Ingemarsson
Mot bakgrund av att vår migrationsuppgörelse med
regeringen får ses som misslyckad eftersom vår
strävan inte stämmer överrens med vår grundtanke,
vill jag att vi försöker läsa av andra partiers vilja och
vad de egentligen vill få ut av överrenskommelsen
innan vi sätter vår underskrift på en överrenskommelse. För är det verkligen solidaritet med människor som har det svårt och som tar sig hit för att söka
skydd tillsammans med familjen för att få stanna i
Sverige och sedan bli skickade kors och tvärs världen över? Är inte detta M:s vilja och ideologi och inte
MP:s?
Besvarad
När MP ingår samarbeten med regeringen eller
andra partier så är det för att få igenom grön politik.
Utgångspunkten är naturligtvis alltid vår egen politik,
och att resultatet skulle bli sämre utan en överenskommelse med MP. Eftersom vår politik bygger på
våra tre solidariteter så anser vi att vi redan arbetar
så som motionären önskar.
Ett krav vi hade för att gå med var att papperslösa
ska ha rätt till vård och skola. Detta fick vi igenom
och det skulle även bli en mer solidarisk migrationspolitik där vi inte skickar hem människor som är i
behov av att stanna för exempelvis vård. Men hur ser
det ut i verkligheten efter att vi gått med? Överlag
ser det inte direkt ut som någon solidaritet överhuvudtaget någonstans i migrationspolitiken. Det är
inte solidariskt att skicka människor världen över,
speciellt gamla som inte har någon anhörig i landet
dit hon/han ska skickas. Det är också osolidariskt att
splittra familjer; ska de tvingas lämna tryggheten i
Sverige och avvisas är det bättre att skicka dem ihop.
Regeringen med Moderaterna har kört över oss och
Sverige totalt eftersom jag inte kan se någon förändring till det bättre hur det var innan vi gick med i
samarbetet.
Avvisning med rättsäkerhet och värdighet, har det
blivit så efter ramöverenskommelsen? Solidariteten,
var finns den? Barnens rättigheter finns ej med då
myndigheterna fattar sina beslut om avvisning! Ska
barn behöva gömma sig i Sverige som det ser ut idag,
trots att vi ”fick med solidariteten”? Inte kan väl detta
vara solidaritet? Var det verkligen detta vi ville, eller
tolkar myndigheterna överenskommelsen helt fel?
Någonstans brister det, för så här kan och får det
inte se ut.
Nej, detta är ingen migrationspolitik vi i MP ska stå
bakom. Jag är positiv till att vi försöker hitta samarbetslösningar åt både vänster och höger om vi
får igenom vår politik på ett bra sätt, men vi måste
verkligen fundera en gång extra innan vi blir överens
med andra.
Motion nr: 8.3
LEVANDE LANDSBYGD
Roland von Malmborg
MP bildades som ett helhetsinriktat initiativ. En
levande landsbygd var grundstenen i en icke-militär
katastrofberedskap, mot solmagnetisk storm (EMP),
pest, hungersnöd, avspärrning, elsammanbrott, för
basförsörjning av mat och kretsloppsenergi etc. I
valen 1982 och några val därefter fick varje hushåll i
landsbygden ett valprogramsbrev från MP, även när
ingen lokalavdelning fanns. Men de senaste valen
har MP sparat bort brevet till landsbygdshushållen. Partitoppen har följt råd från pr-byrå att röst–
vinst-maximera. Bilden vi i ett chockat Nacka- och
Värmdö-MP fick av denna linje, genom Westanders
pr-byrås Lars Ångström, mot ett föredragsarvode på
cirka 7 000 kronor, var att MP ska inrikta sig på medelålders välutbildade kvinnor i storstäderna, pensionärerna skulle vi strunta i (så få röstade på MP), och
landsbygden var inte tillräckligt röstlönsam. Med den
modellen gick MP:s röstsiffror 2006 bakåt i de flesta
kommuner, men framåt i storstäderna. Utanför storstäderna nås väljarna ofta bara av ensidiga nidbilder
av MP:s program, genom lokalpress ägd av andra
partier: höjda bensinpriser. Kompensationsplanen,
den gröna skatteväxlingen, når ej fram.
Vi måste skapa ett program som även riktar sig till
pensionärer, landsbygden etc. MP ska inte bli ett
särintresseparti. Inget svenskt parti idag ställer i
praktiken upp för en levande landsbygd.
Jag yrkar
1. att MP ska söka bli det främsta partiet för en
levande landsbygd,
2. att MP i valet 2014 ska göra riksutskick till alla
glesbygdshushåll,
3. att MP ska minska användandet av byråers betalda pr-taktik och istället fördjupa kongresser
och arbetsgrupper.
mp.se/kongress
65
Kongress 2012
Bifall attsats 1, avslag attsats 2-3
Som motionären påpekar så finns det idag inget parti
som aktivt arbetar för att driva landsbygdsfrågor. MP
har en politik som främjar småföretagande, som driver på för energiomställning och gröna jobb, och som
värnar god samhällsservice även utanför tätorterna.
Det är viktigt för ett riksdagsparti att vara representerat i alla delar av landet, både tätort och landsbygd,
och att nå väljare i alla grupper. Att däremot redan nu
besluta om särskilda utskick i valrörelsen 2014, och
hur vi använder eventuella pr-byråer anser vi vara för
tidigt. Sådana beslut får tas i samband med valstrategi som beslutas inför valet 2014.
Motion nr: 8.4
PARTIETS STYRNING MOT
FRAMTIDEN
Bodil Cronberg Gordon och Ingvar Gunnarsson
Kortsiktigt tänkande som nu ofta präglar partiets
agerande måste ersättas av långsiktigt miljöstrategiskt tänkande. Våra politiker och beslutsfattare
måste fatta beslut efter en långsiktig strategi även
när beslutet är obekvämt. Kortsiktiga mål kan bara
leda i rätt riktning om de är en del i en långsiktig
strategi.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att de kommande 30 åren ska
styras av långsiktigt tänkande enligt den politiska sloganen: En politiker tänker på nästa val,
en statsman på nästa generation.
Besvarad
MP:s vision om ett hållbart samhälle som bygger på
våra tre solidariteter är det som styr våra politiker i
det politiska arbetet. Partistyrelsen anser att partiets
politiska arbete redan uppfyller det som motionären
är ute efter.
Motion nr: 8.5
EKOLOGISK EKONOMI
Ulf Flodin
Attstas 2 stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping och
Östergötland
Anställ en person utbildad i ekologisk ekonomi på
MP:s riksdagskansli. Ingen vill egentligen ha miljöförstörelse, men den fortgår ända med full kraft.
Exempelvis ökar Sveriges utsläpp av koldioxid, både
om vi bara räknar utsläpp som sker i vårt eget land
och i synnerhet om vi inkluderar utsläpp som sker i
samband med produktion av varor vi importerat från
andra länder, exempelvis Kina.
66
(http://www.dn.se/debatt/sveriges-klimatutslapp-arstorre-an-regeringen-sager)
Bakomliggande orsaker till miljöförstörelsen är bl
a det berättigade behovet av tillväxt i fattiga länder.
Men även i den rika västvärlden växer ekonomin med
några procent varje år. BNP per capita i fast penningvärde har sedan 1970-talet stigit till närmare
det dubbla. Denna ökning av BNP har vi ingen glädje
av. Enligt lyckoforskningen har människor i den rika
delen av världen inte blivit mer harmoniska sedan
1970-talet. Detta framgår av Christer Sannes bok
”Keynes barnbarn”. Bakomliggande orsak till att den
materiella produktionen och konsumtionen ökar är
effektivare produktionsmetoder, vanligen som följd
av förbättrad teknologi. Bakom detta finns en inneboende drivkraft i vår ekonomi att eftersträva materiell
tillväxt. Ett alternativt sätt att använda den allt effektivare tekniken kunde vara att korta arbetstiden.
Det har ibland påståtts att denna materiella tillväxt
är frikopplad från miljöförstörelse, men exemplet
med koldioxid ovan, visar att BNP-tillväxt medför
ökad miljöförstörelse. För att komma till rätta medmiljöförstörelsen behöver vi således börja fundera
över bakomliggande ekonomiska regelverk. Det är
stora och känsliga frågor som vi därmed behöver
ställa. MP har väjt för de ekonomiska bakomliggande
diskussionerna. Vi minns uttrycket ”vi är inte vänster,
vi är inte höger, vi går rakt fram”. Intellektuell hederlighet kräver dock att vi fjärmar oss från slagordsnivån och tar del av den faktiska kunskap som behöver
tillämpas för att påverka bakomliggande orsaker till
miljöförstörelsen. För att kunna göra detta behöver vårt parti stärka våra kunskaper om ekologisk
ekonomi.
Ekologisk ekonomi är en egen vetenskapsgren som
vuxit fram som ett svar på att den konventionella
samhällsekonomin fungerar allt sämre. Ekologisk ekonomi innebär en ekonomi som tar ansvar
för människan och för miljön. Det handlar om att
utforma en ekonomisk verklighet som främjar goda
relationer och hållbara verksamheter. Det är viktigt
att vårt parti anställer just en ekologisk ekonom och
inte en miljöekonom (skillnaden skulle kanske kunna
exemplifieras med att medan de förra problematiserar tillväxten så problematiserar de senare bara
dagens tillväxt men drömmer om grön tillväxt, och
medan de förra vill dra ner på bilismen så inskränker sig de senare till att vilja dra ner på bensindriven
bilism etc). Miljöekonomer återfinns ju numera lite
varstans i samhället, även hos Svenskt Näringsliv och storföretagen, medan däremot ekologiska
ekonomer har djupare insikter om vilka förändringar
som krävs för miljön skull. Läs mer om ekologisk
ekonomi via länken: http://www.stockholmresilience.
mp.se/kongress
Kongress 2012
org/download/18.aeea46911a31274279800090884/
VE+2007+Hahn.pdf
Ökad skuldsatthet, krav på ekonomisk tillväxt,
ökande förmögenhetsklyftor, utslagning, finanskriser
och miljöförstöring är alla symptom på att de nuvarande ekonomiska spelreglerna har stora inbyggda
fel. Om MP ska ha en möjlighet att i realiteten påverka Sveriges miljöpolitik måste vi våga påverka de
styrmekanismer som driver utvecklingen mot klimatkatastrofens rand.
Jag yrkar
1. att MP anställer minst en person med yrkesmässig kompetens i ekologisk ekonomi på vårt
riksdagskansli,
2. att kunskaperna om ekologisk ekonomi sprids i
partiet.
Avslag attsats 1, besvarad attsats 2
Motionären beskriver ämnesområdet ekologisk
ekonomi som vuxit fram i takt med att kunskapen
om jordens begränsningar ökat. Partistyrelsen delar
motionärens inställning att området är viktigt för vår
överlevnad. Det finns i dag sådan kompetens på vårt
riskdagskansli. Partistyrelsen anser det olämpligt att
kongressen ska besluta om personalärenden. Sedan
tidigare råder ordningen att riksdagskansliet anställer de kompetenser som man anser sig behöva, och
partistyrelsen vill inte ändra på den ordningen.
Motion nr: 8.6
MILJÖPARTIET BEHÖVER EN EGEN
FOLKHÖGSKOLA
Ingegerd Akselsson Le Douaron
MP växer med allt fler medlemmar, medan andra
partier går kräftgång både när det gäller medlemmar
och väljare. Det ska vi vara glada för och utnyttja så
att vi kan växa ännu mer. Då behöver vi engagera allt
fler. För att skapa en långsiktigt hållbar utveckling,
som inte bara är beroende av medias alltmer ytliga
rapportering, behöver vi arbeta för att vara ett parti
där allt fler känner att de känner sig hemma, där det
är högt i tak och där allt fler deltar i kreativa samtal
om hur vi bäst kan skapa en hållbar framtid. Nu är
det dags att vi börjar gräva ner oss i myllan för att utveckla oss som den folkrörelse som ställer sig i spetsen för att Sveriges medborgare hjälps åt att skapa
en hållbar utveckling, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. För att det ska kunna förverkligas krävs
ett samarbete mellan innovativ forskning, näringsliv
och det civila samhället – men också, ett lärande på
bred basis, dvs folkbildning. Folkbildningen i Sverige
består av studieförbund och folkhögskolor.
mp.se/kongress
I Norden har vi något unikt för hela världen, folkhögskolorna. Fria skolor där alla slags människor
kan samlas och lära, utvecklas och tillsammans föra
samtal om hur samhället ska utformas finns på flera
ställen, bl a i USA. Men de får klara sig på donationer
och tillfälliga bidrag. I Norden får vi statsbidrag för
att bedriva folkbildning i studieförbund och folkhögskolor. Idag finns det 150 folkhögskolor, 107 av
dem drivs av fria organisationer, stiftelser, föreningar, politiska partier (C, S och V) i samarbete eller
ensamma. Resten drivs av landsting. Gemensamma
nämnare för all folkbildning är ett fritt och för alla individer inkluderande lärande för demokrati och aktivt
medborgarskap, utjämna utbildningsklyftor, kultur,
lika rätt, mångfald, hållbar utveckling och global
rättvisa. Det passar precis in i MP:s värdegrund. Därför finns det förväntningar både inom folkbildningen
och inom partiet att MP ska bli en framtida huvudman för minst en folkhögskola.
Med en folkhögskola kan vi skapa ett centrum för
lärande och utveckling för en hållbar framtid där vi
kan få statsbidrag för att växa som folkrörelse. Där
kan vi utbilda våra förtroendevalda, mötas i seminarier tillsammans med forskare och idéskapare från
hela världen för att vidareutveckla vår politik, samtidigt som vi erbjuder unga alternativa möjligheter att
komma vidare med sina liv i allmänna kurser (istället
för gymnasium) eller särskilda mer specialiserade
miljöinriktade kurser för de som ska medverka till en
omställning av Sverige. MP har tillgång till kunskap
om hur man driver en folkhögskola, utan att det
blir en ekonomisk belastning för partiet, utöver de
utgifter som partiet redan har för utbildning. Bland
både ledning och aktiva medlemmar finns tillräckligt
många som är eller har varit folkhögskollärare, skolledare och deltagare.
Folkbildningsrådet har på sätt och vis mer att säga
till om än Skolverket eftersom man fördelar medlen till folkhögskolor och studieförbund. Men den
fördelningen bygger i jämförelsevis betydligt högre
utsträckning än i det offentliga skolväsendet på
studieförbundens och folkhögskolornas frihet att utforma sina verksamheter. Det är Folkbildningsrådets
styrelse som fattar beslut om nya folkhögskolor får
etableras med statsbidrag.
Miljöpartiet behöver en folkhögskola.
Jag yrkar
1. att kongressen antar ett inriktningsbeslut att MP
inom tre år ensamma eller i samarbete med en
eller flera andra organisationer startar en folkhögskola,
67
Kongress 2012
2. att ge partistyrelsen i uppdrag att utse en kommitté som utreder förutsättningarna för att
starta och driva en folkhögskola,
3. att partistyrelsen, under förutsättning att det blir
ekonomiskt och på andra sätt hållbart och på
grundval av vad arbetsgruppen kommer fram till,
fattar beslut om att MP ensamt eller tillsammans
med en eller flera andra organisationer hos Folkbildningsrådet ansöker om att få vara huvudman
för en folkhögskola.
Avslag
Partistyrelsen är enig med motionären i att folkhögskolorna och spelar en mycket viktig roll för folkbildningen i Sverige, och för vår ambition om ett livslångt
lärande. MP arbetar just nu för att fördjupa samarbetet med ett antal folkhögskolor runt om i landet för
att på så sätt kunna nyttja dessa för egna kurser och
utbildningar. Att äga och driva en egen folkhögskola
är i nuläget inte aktuellt.
Motion nr: 8.7
MP PÅ ARBETSPLATSEN
Anders Englesson, Per Erik Boivie och Anna Linell
MP:s arbete för att driva på samhällsutvecklingen i
en långsiktigt hållbar riktning (ekologiskt, socialt och
ekonomiskt) behöver intensifieras och breddas. MP:s
mål att 250 000 människor i Sverige ska ha varit med
och tagit fram det politiska program, som partiet går
till val på 2014 visar att insikten finns om behovet att
utveckla en rörelse och som breddar förutsättningarna för att driva en radikal miljö- och klimatpolitik.
Vi vill med denna motion lyfta fram arbetsplatsens
roll som arena för en hållbar utveckling och betonar
därför vikten av att stödja de yrkesverksamma i vardagen – på deras arbetsplatser – och detta som ett
led i att bredda partiets engagemang inom arbetsmarknadspolitiken. Hittills har ju MP främst gjort sig
känt inom detta politikområde för att söka begränsa
arbetstiden. Med denna motion vill jag sätta fokus på
utveckling av arbetsvillkoren och hållbara produktions- och konsumtionsmönster.
Ett programarbete med inriktning på att utveckla det
goda hållbara arbetet skulle kunna bidra till dialog
och handling på arbetsplatserna och även stimulera till fackligt och politiskt engagemang. Utrymme
skulle kunna skapas för diskussion t ex vid fikarasten
och i sociala media/nätverk kring hur företagets/förvaltningens verksamhet skulle kunna utvecklas i en
hållbar riktning.
• förutsättningar att göra ett bra arbete och känna
yrkesstolthet,
• förutsättningar för att driva på verksamheten i en
miljö- och klimatsmart riktning,
• arbetsplatsen som en social arena, en plats för
gemenskap, en plats där solidaritet kan komma till
uttryck,
• jämställdhet på arbetsplatsen,
• arbetsmiljön i vid mening,
• ömsesidigt lärande i en kreativ miljö i ständig
utveckling,
• medarbetarens ansvar som ”medproducent” och
”medkonsument”.
Vi yrkar
1. att partistyrelsen tar initiativ till programarbete
som ska inspirera yrkesverksamma inklusive
chefer och fackliga företrädare att aktivt bidra till
att utveckla arbetsplatser där det goda hållbara
arbetet är en ledstjärna,
2. att partistyrelsen uppmuntrar yrkesverksamma
medlemmar att engagera sig fackligt för att
genom facket medverka till att företaget/förvaltningen långsiktigt utvecklas i en hållbar
riktning, t ex genom initiativ till förändring av
produktions- och upphandlingsmönster, energieffektivisering och utveckling av klimatsmarta
arbetsplatser,
3. att partistyrelsen ges i uppdrag att arrangera en
grön facklig-politisk konferens under 2013.
Det känns som en bra början på ett arbete när fler
människor efterfrågar det samtidigt. Det motionären
föreslår har vi precis påbörjat, till exempel genom att
starta Grönt Fackligt Nätverk (GFN), och vi ser gärna
att idéutvecklingsarbetet sker i nära samarbete med
riksdagsgruppens jobbteam.
Fackföreningsrörelsen är viktig, den svenska modellen bygger på starka parter på arbetsmarknaden,
men det är också viktigt att folk fritt får välja hur de
vill engagera sig, via fackföreningar, politiken, idéella
föreningar osv.
Att ordna en facklig konferens är en flera möjliga
vägar till framgång, och förslag om konferenser kan
man med fördel ta direkt med partistyrelsen när som
helst under året.
Det goda hållbara arbetet berör enligt vår mening
bland annat:
68
mp.se/kongress
Kongress 2012
Motion nr: 8.8
ATT SITTA I MAJORITET
Karl-Otto Rosenqvist och Kjell Erixon
Förtroendet för MP blir allt större och opinionsundersökningar indikerar att vårt inflytande efter valet
2014 kommer att bli större än någonsin. En sådan
framgång innebär att De gröna har möjlighet att bli
en betydande del av en majoritet och för många är
detta en helt ny situation. Kurser i förhandlingsteknik
arrangeras vid olika tillfällen, exempelvis under kommunoch landstingsdagarna, men vad händer när
man varit framgångsrik i en förhandling? Hur fungerar en majoritet? Kan man nå ut till väljarna med sin
politik utan att riskera samarbetet? Det är viktigt att
vi är väl förberedda på de möjligheter som troligen
kommer efter nästa val och därför vore det bra att ta
fram ett informationsmaterial om att sitta i majoritet
redan nu. Detta material skulle fungera som stöd för
kommunoch regionavdelningar som inte har någon
erfarenhet av att sitta i majoritet. Om regionorganisationerna uppmuntrar kommunorganisationerna att
träffas och utbyta erfarenheter fungerar informationen utmärkt som diskussionsunderlag.
Vi yrkar
1. att partistyrelsen verkar för att det tas fram ett
informationsmaterial, ”Att sitta i majoritet”, som
stöd till kommunoch regionorganisationer som
inte har erfarenhet av majoritetssamarbete,
2. att partistyrelsen uppmuntrar kommunoch
regionorganisationer att arrangera träffar kring
frågor om majoritetssamarbete där informationsmaterialet används som underlag för diskussioner och erfarenhetsutbyte.
Besvarad
Riksorganisationen har tillsammans med Miljöpartister i kommunerna satt igång ett arbete med
majoritetskommuner. Att ta fram ett informationsmaterial tillsammans med vårt studieförbund, i syfte
att använda i det arbetet på lokal och regional nivå är
en god idé.
Motion nr: 8.9
GE MEDLEMMARNA MÖJLIGHET ATT
PÅVERKA PAROLLERNA I
VALKAMPANJER
Billy Larsson
Ett av de viktigaste inslagen i en valkampanj är de
paroller som används i valet eftersom de ska sammanfatta partiets politiska budskap. Möjligheten till
att föreslå sådana paroller, eller ge synpunkter på
sådana paroller, bör därför omfatta alla medlemmar
och inte inskränkas till personer på ledande poster,
mp.se/kongress
eller personer som anses vara experter på marknadsföring. Det kan tvärtom finnas anledning att tro
att paroller kan utformas minst lika bra av medlemmar med en hög kunskapsnivå om partiets ideologi
och om politikens olika sakfrågor, som av experter
på marknadsföring.
Jag yrkar
1. att inför varje val ska medlemmarna ges möjlighet
att både komma med förslag till politiska paroller och ge synpunkter på sådana paroller som
föreslås från centralt håll i partiet.
Avslag
Partiets kommunikation samordnas av partisekreteraren och partikansliet. Medlemmar hör löpande av
sig med synpunkter och idéer och vi försöker både
efterfråga och ta till vara på goda idéer. Partistyrelsen har antagit en kommunikationsplan som innebär
att partiet ska ha gemensamma kampanjer oftare än
vid valår. Ett syfte med detta är att vi då gemensamt
kan utvärdera vårt material löpande, som en del av
planeringen av valrörelsen.
Hela partiet ska involveras tidigt i planeringen av
valrörelsen och det är otroligt viktigt att det finns en
bred förankring av den politik vi går till val och även
av de budskap vi vill bygga valrörelsen på. En vanlig
kommentar angående vårt material är dock att det
kommer för sent för att kunna användas. God förankring är något som tar tid. Vi har därmed också behov
av en snabbfotad organisation som snabbt kan ta
fram material. Partistyrelsen ser alltså positivt på att
fler involveras i utvecklingen av vår kommunikation,
men vill inte reglera det i enlighet med motionen.
Motion nr: 8.10
INFÖR EN OBLIGATORISK
EFTERVALSDEBATT
Billy Larsson
En valrörelse är ett ytterst viktigt inslag i ett politiskt
partis verksamhet. Det är därför angeläget att en
valrörelse noga utvärderas. Frågor som då kan vara
aktuella är vad som varit bra i valrörelsen, vad kunde
ha gjorts bättre, och hur pass bra den framförda
politiken i valrörelsen har speglat partiets grundläggande värderingar. Det räcker inte med att en sådan
utvärdering sker centralt, utan det är viktigt för demokratin i partiet att alla medlemmar ges möjlighet
att komma med synpunkter.
Jag yrkar
1. att MP alltid genomför en eftervalsdebatt efter en
avslutad valrörelse.
69
Kongress 2012
Besvarad
MP brukar genomföra en valutvärdering efter varje
val. Efter valet 2010 gjordes den av Håkan Wåhlstedt
som till grund för sin analys hade en omfattande enkät inom partiet och intervjuer med nyckelpersoner.
Det har varit öppet för alla som vill att att debattera
erfarenheterna från valet både utifrån denna valutvärdering och i andra sammanhang. Sådana debatter
har också förekommit i betydande utsträckning.
Motion nr: 8.11
MEDLEMSOMRÖSTNING OM
PARTIPROGRAMMET
Bo Nyström
En fördjupad interndemokrati skulle utveckla medlemmarnas aktivitet och engagemang för partiet och
höja allmänhetens förtroende för partiet.
Jag yrkar
1. att interndemokratin måste bli bättre.
Besvarad
Partistyrelsen anser att interndemokrati är en viktig
fråga, och ett av skälen till att föregående partistyrelse tillsatte medlemsdemokratiutredningen är just att
stärka partiets interndemokrati och medlemmarnas
möjlighet att påverka. Det är onekligen så att saker
och ting kan bli bättre, men vi delar inte motionärens
bild av tillståndet i partiet, och vill framhålla att MP
är ett parti där medlemmar har möjlighet att påverka
politiken på riktigt. Det har även hänt en hel del bra
saker när det gäller interndemokratin de senaste
åren – inte minst en sådan sak som att vi numera har
väl fungerande kongresser. Men det är en ständig
utmaning att förbättra interndemokratin i ett växande
parti, och det är viktigt att det arbetet fortsätter.
Motion nr: 8.13
Jag yrkar
1. att MP utreder möjligheten att – efter informationskampanjer och debatter bland medlemmarna – låta ändringar i partiprogrammet beslutas
genom medlemsomröstningar.
Avslag
Revideringen av MP:s partiprogram till kongressen 2013 sker genom en mycket öppen process som
inleddes våren 2011. Det har redan funnits goda
möjligheter för medlemmar att ge synpunkter och
förslag på innehållet i partiprogrammet. Från hösten
2012 kommer successiva versioner av programmet
att remitteras fyra gånger, först till hela partiorganisationen och sedan till ombuden vid 2013 års kongress. Möjligheterna för medlemmar samt lokal- och
regionavdelningar att påverka innehållet i programmet är därför mycket stora. En medlemsomröstning
passar bäst när det gäller att ta ställning till en eller
ett fåtal tydligt definierade alternativ, som till exempel vår medlemsomröstning om EU-medlemskapet.
Det passar sämre i detta fall där säkerligen ett
mycket stort antal alternativa formuleringar kommer
att föreslås och debatteras.
Motion nr: 8.12
DEMOKRATIN INOM MP
Tommy Wanglert
Demokratin inom MP är lika dålig som tidigare. Det
måste snarast åtgärdas. De sista åren har det bara
blivt sämre hela tiden med toppstyrning och ingen
insyn för oss gräsrötter. Allt detta vet ni alla partikamrater och det måste bli en ändring.
70
RÄTTVIS ANDEL AV POLITISKA UPPDRAG FÖR 65+
Förr i tiden var politik något för äldre män. De flesta
kommuner har väl ett persongalleri med tidigare
kommunalråd hängande på väggarna. Där är oftast
lätt att räkna de få kvinnor som uppnått denna ynnest
liksom även yngre personer.
Det är bra att MP på allvar har försökt ändra den
bilden genom att satsa på förnyelse, föryngring och
jämställdhet vid nomineringar och tillsättningar av
såväl de politiska förtroendeuppdragen som de interna uppdragen. Det har också varit välgörande med
rotationsprincipen och det dubbla ledarskapet. MP
har på det sättet blivit en föregångare och ett föredöme för andra partier.
Nu verkar pendeln ha slagit över för långt åt andra
hållet. Så långt att det i dag är svårt för äldre personer att bli valda till politiska förtroendeuppdrag
och interna uppdrag på många håll i landet och även
till centrala uppdrag. Det är också svårt för många
äldre att finna en plats inom politiken där deras
erfarenheter kan tas till vara. Vi vill inte tro att det är
en medveten diskriminering av äldre i vårt parti men
åldersdiskriminering är en realitet i vårt samhälle
och den måste uppmärksammas och motverkas både
när det gäller unga och gamla. Äldre ses ofta som en
mp.se/kongress
Kongress 2012
speciell grupp som lever sitt liv litet vid sidan av och
som har gjort sitt. Många gånger ses äldre mer som
en belastning än som en resurs. Denna fördomsfulla
syn är till men för samhället. Livserfarenheter som
kan ge perspektiv på tillvaron tas inte till vara.
Bland de förtroendevalda i kommunerna är äldre
över 65 år underrepresenterade. Visst försöker de
politiska partierna, i varje fall flertalet, framhålla att
man inte ålderdiskriminerar. Men verkligheten är
många gånger en annan. Landstingen har tidigare
generellt haft äldre politiker men även här ses tendensen att yngre slår ut äldre. I riksdagen är andelen
ledamöter över 65 år katastrofalt låg. Endast 9 av de
totalt 349 ledamöterna är över 65 år, dvs 2,5% .MP
har en ledamot av 25 som är över 65, dvs 4%.
MP är inte sämst i klassen men det finns möjlighet att åter bli en föregångare för demokratin i vårt
samhälle. Målet borde då vara att de som väljs till
förtroendeuppdrag sammantaget ska utgöra ett tvärsnitt av Sveriges befolkning. Med en sådan inriktning
skulle andelen äldre, över 65 år utgöra drygt 23% av
de förtroendevalda och de som har interna uppdrag.
En sådan inriktning skulle förbättra arbetet för alla,
stärka partiet och befrukta samarbete över generationsgränserna.
Vi yrkar
1. att kongressen beslutar att uppmana alla lokalföreningar inom MP att i samband med val
till politiska och interna uppdrag på alla nivåer
verka för att människor över 65 år representeras
utifrån sin andel i befolkningen.
Besvarad
Det är viktigt att våra förtroendevalda väl representerar våra väljare. I dag har vi en klar underrepresentation av förtroendevalda som är äldre än 65. Sverige
som helhet har problem med åldersdiskriminering
och med att äldres erfarenheter inte tas till vara. En
strategi för hur MP bättre kan ta till vara äldres kunnande och kompetens är av vikt, och är en av anledningarna till att detta bl a tas upp i den proposition
om äldrepolitik partistyrelsen lagt till årets kongress.
I detta arbete spelar Gröna Seniorer en mycket viktig
roll.
företagare och anställda så blir det 20%. Ingen
imponerande siffra med tanke på att fundamentet
för vår välfärd är skatteintäkter från näringslivet och
finansieringen kommer från nya jobb i småföretag.
Småföretagen skapar sysselsättning och skattekraft i
Sverige medan storföretagen gärna etablerar sig och
skapar tillväxt utomlands. Fler företagare i riksdagen
innebär att företagarfrågorna får en mer praktisk
inriktning vad gäller förenklade regler och lagar och
en större förståelse för den hårda konkurrens som
svenska företag får utstå genom globaliseringen.
Eftersom inriktningen för svenska företag i framtiden kommer att fokuseras mer och mer på de gröna
näringarna – miljö, jord, skog, trädgård och energilösningar – är det viktigt att MP har en riksdagsgrupp
med stor kunskap om företagens villkor. MP:s partiprogram anger att ryggraden i den gröna ekonomin
är människans skaparkraft och engagemang. Riksdagsledamöterna måste vara de som anger riktlinjerna för ett stabilt entreprenörsklimat. En människa
som vill utveckla en idé till ett småföretag måste
känna att riksdagsledamöterna jobbar för att det blir
attraktivt att driva, utveckla och äga företag.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att fler aktiva företagare som
sympatiserar med MP ställer upp som kandidater till riksdagen.
Besvarad
Det är viktigt att våra förtroendevalda väl representerar våra väljare. I dag har vi flera med företagarbakgrund i riksdag och andra beslutande församlingar,
men vi kan bli bättre. Därför är det en viktig uppgift
för alla delar av partiet, inklusive våra regionavdelningar som sätter riksdagslistorna, att uppmuntra
även personer med företagarbakgrund att engagera
sig politiskt. Det är också viktigt att våra verksamma
politiker kan ta del av och använda sig av gröna
företagares erfarenheter och idéer i sitt arbete. Av
den anledningen ser partistyrelsen mycket positivt på
framväxten av ett grönt företagarnätverk. Vi uppmuntrar våra regionavdelningar att aktivt arbeta med
att få en så bred representation som möjligt på våra
riksdagslistor.
Motion nr: 8.14
FLER FÖRETAGARE FRÅN MILJÖPARTIET TILL RIKSDAGEN
Alf Karlman
Riksdagens utredningstjänst rapporterar från en
granskning att bara 12% av riksdagens ledamöter
har företagserfarenhet. Om man räknar samman
mp.se/kongress
71
Kongress 2012
9. JÄMSTÄLLDHET OCH LIKA RÄTT
JÄMSTÄLLDA LÖNER
Gunvor G Ericson, Peter Eriksson, Helena Hellström
Gefwert, Daniel Kristiansson, Simone Lindsten, Martin Oscarsson, Kjell Stjernholm och Effat Mirsafdari
Inledning
Sverige ska vara ett av världens mest jämställda
länder, men har fortfarande långt kvar till jämställda
löner mellan män och kvinnor. I Sverige arbetar nästan lika många kvinnor som män, men fortfarande
värderas kvinnors arbete lägre än mäns. Det tar sig
uttryck i osakliga löneskillnader. De osakliga löneskillnaderna har varit i stort sett oförändrade sedan
1990-talet.
Det politiska arbetet för att åstadkomma jämställda
löner i Sverige har stått stilla under lång tid. Under
den förrförra mandatperioden (2002–2006) kom MP
överens med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet
om ett 121-punktsprogram med syfte att ta fram en
nationell handlingsplan för avskaffande av könsdiskriminerande lönestrukturer. I 121-punktsprogrammet lyftes särskilt det ansvar som kommuner och
landsting har som arbetsgivare för att höja lönerna i
kvinnodominerade yrken. Kommuner och landsting
behöver, liksom staten, vara ett föredöme för de privata arbetsgivarna när det gäller lika lön för lika och
likvärdigt arbete. Arbetet med handlingsprogrammet
lades ner av den borgerliga alliansregeringen när
den tillträdde år 2006.
Läget på arbetsmarknaden
Medlingsinstitutets rapport (2010) visar att kvinnor tjänar 85,7 procent av männens lön. Variationen
mellan olika sektorer är stor. Störst löneskillnad
finns inom landstingen, där löneskillnaden var 26,5
procent.
När man tar hänsyn till en ”standardvägning” som
tar hänsyn till att män och kvinnor arbetar inom
olika yrken och sektorer, har olika utbildningsnivå,
har olika arbetstid och olika ålder blir löneskillnaden mindre. Den löneskillnad som blir kvar, den s k
oförklarade löneskillnaden, är 5,9 procent för hela
arbetsmarknaden 2010. Den största oförklarade
löneskillnaden, 9,3 procent, finns bland tjänstemän i
privat sektor.
Motion nr: 9.1
Jämställda löner handlar framför allt om kvinnors
löner jämfört med mäns. Det är dock viktigt att även
ha med andra faktorer, såsom etnicitet, ålder och
klass, i analysen. Både män och kvinnor med utomeuropeisk bakgrund har en svårare situation på
arbetsmarknaden än personer med svensk bakgrund. Allra svårast har kvinnor med utomeuropeisk
bakgrund.
I arbetet mot osakliga löneskillnader är arbetsmarknadens parter viktiga aktörer. Men det är politikernas
ansvar att skapa förutsättningarna. Det finns mycket
utrymme att påverka för dig som är kommuneller
landstingspolitiker, inte minst i din roll som arbetsgivare.
72
Jämställdhet och lika rätt
mp.se/kongress
Kongress 2012
Arbetsmarknaden präglas av att kvinnor och män till
stor del arbetar inom olika yrken och branscher. Den
är med andra ord starkt könsuppdelad. Kvinnor arbetar till lika delar i offentlig och privat sektor, män
till största delen i privat sektor. Yrken och branscher
där män dominerar har högre löner än de kvinnodominerade yrkena och branscherna. Den mansdominerade industrin fungerar än idag som riktmärke
för lönebildningen, en rest från när män sågs som
familjeförsörjare. Manliga branscher är alltså högre
värderade än kvinnliga, vilket kallas värdediskriminering. Kvinnor som har brutit normen och tagit sig
in i traditionellt mansdominerade yrken med krav på
högre utbildning får ofta lägre lön än sina manliga
kolleger med samma utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. Löneskillnaderna är oberoende grad
av ansvar, utbildning och erfarenhet. Generellt har
kvinnor oftare lägre befattningar, med lägre löner,
medan män i större utsträckning har chefspositioner och högre löner. Trots att kvinnor har blivit mer
välutbildade och dessutom arbetar i genomsnitt 21
minuter mer per dag jämfört med för 10 år sedan, är
deras andel av hushållsinkomsten stabil. Kvinnans
andel av det tvåsamma olikkönade hushållets totala
inkomster är vid 45 års ålder i princip densamma
oavsett om hon är född 1945 eller 1962.
Det är framför allt kvinnor som arbetar deltid, både
frivilligt och ofrivilligt. Av samtliga anställda kvinnor arbetar 41 procent deltid medan 12 procent av
männen gör det (enligt LO-rapporten Arbetstider
år 2009). Deltiden förekommer främst inom kommunoch landstingssektorn. Här är andelen kvinnor
bland de anställda 85 procent och andelen personer
med utomeuropeisk bakgrund är hög. I åldersgruppen 25–54 är det dubbelt så många med utomeuropeisk bakgrund som med svensk bakgrund bland de
visstidsanställda. Det är heller inget ”ungdomsfenomen” i offentlig sektor; genomsnittsåldern för en
visstidsarbetare inom Kommunals avtalsområde är
35 år. Vikarier och timanställda i kommunsektorn har
i genomsnitt 2 500 kronor mindre än en fast anställd
i grundlön.
Hälften av alla deltidsarbetande har själv valt att
arbeta deltid, vanligen på grund av vård av barn eller
studier. ”Valet” att arbeta deltid påverkas dock av
normer i samhället och ekonomiska faktorer när det
exempelvis gäller att ta hand om barn och hem. Den
andra hälften, cirka en halv miljon personer, arbetar
deltid ofrivilligt och vill arbeta mer. Det finns också
en ökande andel personer, främst kvinnor, som
tvingas att arbeta deltid för att de måste ta hand om
äldre närstående personer i takt med att det blir allt
svårare att få kommunala insatser för äldre.
mp.se/kongress
Läget i hemmet
Kvinnor har fortfarande huvudansvaret för hem och
familj. Kvinnor lägger idag i genomsnitt fyra timmar
per dag på obetalt hemarbete. De senaste tio åren
har mäns andel av hemarbetet ökat, men män lägger
fortfarande i genomsnitt 45 minuter mindre per dag
än kvinnor på obetalt hemarbete. Statistiken visar
också att när män minskar tiden för arbete, lägger
de sin tid på fritid.
Kvinnors situation på arbetsmarknaden påverkas
också av föräldraledighet och tillfällig föräldrapenning (tidigare kallat VAB). År 2010 betalades 77
procent av föräldraledigheten ut till kvinnor och 23
procent till män. Fortfarande råder normer i samhället där mammaledighet är en självklarhet, medan
pappaledighet är en valmöjlighet. Detta är något
som både får stora konsekvenser för mäns aktiva
föräldraskap och för kvinnors situation på arbetsmarknaden. MP driver idag en tredelning av föräldraförsäkringen (en tredjedel åt vardera föräldern och
en tredjedel som kan överlåtas), något som skulle ge
positiva effekter på kvinnors arbetsmarknadssituation om det genomfördes.
Vi yrkar
1. att MP på alla nivåer verkar för jämställda löner
både mellan kvinnor och män som individer och
mellan kvinno- och mansdominerade branscher,
2. att MP på alla nivåer påverkar arbetsmarknadens
parter för att de ska ta ett större ansvar för att
få bort lönediskrimineringen mellan män och
kvinnor,
3. att MP verkar för att stat, kommuner och landsting avsätter en pott i budgeten för jämställda
löner,
4. att MP verkar för att statliga verksamheter, kommuner och landsting genomför lönekartläggningar varje år samt genomför de förändringar
som föreslås genomföras,
5. att MP verkar för att avidentifierade ansökningsförfaranden införs i alla statliga verksamheter,
kommuner och landsting,
6. att MP verkar för att bryta de könsuppdelade
utbildningsvalen samt underlättar för vuxna som
vill utbilda sig senare i livet.
Bifall
Precis som motionärerna skriver så finns ett stort
problem med ojämställda löner på den svenska
arbetsmarknaden. En stor del beror på att män och
kvinnor arbetar inom olika yrken, men det finns
också en del som inte kan förklaras med annat än att
vår samhällsstruktur missgynnar kvinnor på arbetsJämställdhet och lika rätt
73
Kongress 2012
marknaden. Motionärerna föreslår ett antal åtgärder
inom olika områden, såsom utbildning och krav på
offentliga arbetsgivare, för att komma till rätta med
detta. Partistyrelsen ser positivt på det och tillstyrker motionens samtliga attsatser. MP ställer sig
också bakom den handlingsplan för jämställda löner
innehållandes bland annat nya uppdrag till Medlingsinstitutet, DO och Försäkringskassan samt ”rätt till
heltid” som lagts fram av fackförbunden Kommunal,
Vårdförbundet, Akademikerförbundet SSR, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund och Vision.
Motion nr: 9.2
MP OCH FEMINISMEN
Ulla-Britt Brodow
Feminismen som rörelse och teori har i historisk
belysning, vid sidan av insatser från alla kvinnor och
kvinnogrupper som uttalat inte kallar sig feminister,
betytt mycket för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Men i dag, i Sverige, känns det inte som
att feminismen är det kraftfulla verktyg vi behöver
för att lösa frågor som har med ojämställdhet mellan män och kvinnor att göra. Orden feminism och
feministisk används i dag på ett oklart sätt. I den mån
feminism rätt och slätt betyder jämställdhet mellan
män och kvinnor, kan vi nå detta på flera andra sätt
än att gå via en rörelse som i dag är uppsplittrad på
minst ett tiotal olika inriktningar (se t ex Wikipedia).
Det hjälper inte att vi nu börjar tala om grön feminism. Ordet feminism är så urvattnat att det inte
längre är gångbart. Det försöker man lösa genom ett
tillägg av något slag. Varför använda det ordet, nu när
vi sedan den 1 januari 2009 har fått en diskrimineringslag som utöver diskriminering på grund av kön
omfattar så mycket mera.
En annan mera psykologisk anledning att sluta använda feministisk om vårt parti är att feminism har
en dålig klang i många människors öron. De flesta
människor är positiva till jämställdhet i samhället
men många har negativa associationer till feminism
och feminister. De orden associerar hos många till
aggression för att inte säga hat mot män som grupp.
Hela gruppen män skuldbeläggs. Det finns otvetydigt
män som inte respekterar kvinnors lika rätt i samhället och visst är det så att kvinnor i högre gard än
män är utsatta för fysiskt våld och visst finns det en
obalans mellan kvinnors och mäns rättigheter i samhället i praktiken, men feministiska grundbegrepp
som patriarkat och könsmaktsordning är knappast
relevanta som beteckning på dagens situation i Sverige. Tyvärr har begreppet jämställdhet kommit att
handla alltför mycket om kön och alltför mycket om
kvinnorna. Många våldsbenägna män är i skriande
behov av hjälp för att fungera som människor.
74
Nu växer vårt parti. Då ska vi vara mycket tydliga med
vad vi vill, inte använda begrepp som är otydliga utan
visa på den positiva process som pågår och ta tag i de
konkreta problem som ytterligare måste bearbetas,
visa på diskrimineringslagen och utveckla den som
verktyg. Ta t ex våldet i samhället. En del är relaterat
till kön och nära relationer. Annat, t ex gängvåldet,
gatuvåldet och det oprovocerade våldet har säkert
andra förklaringar. Vad jag vill säga är att vi ska ta
itu med problemen och inte stirra oss blinda på kön
som utgångspunkt. Demokrati, jämställdhet, jämlikhet, mångfald och allas lika rätt är begrepp som fullt
ut täcker det feminismen för fram. Det innebär inte
att inte enskilda medlemmar kan finna en hemort i
feminismen som teori och praktik.
Jag yrkar
1. att MP inte använder uttrycket ”feminism” och
därmed inte heller uttrycket ”grön feminism” i
vårt nya partiprogram.
Avslag
Det pågår just nu ett arbete med att ta fram ett nytt
partiprogram som ska beslutas på kongressen 2013.
Partistyrelsen betonar att MP är ett feministiskt parti
och kommer att fortsätta att vara det.
Motion nr: 9.3
SVERIGE BEHÖVER EN PENSIONSOMBUDSMAN
I Sverige finns ingen myndighet eller institution som
arbetar med den pension som helhet som en medborgare har rätt till. Detta är en brist som gör att
många medborgare riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Pensionssystemet är uppbyggt av
olika delar. I dag ansvarar Pensionsmyndigheten för
den allmänna pensionen. För de allra flesta fungerar
det bra, men det finns ingen oberoende instans att
ställa frågor till.
Tjänstepensioner är kollektivavtalade och har funnits sedan åtminstone 60 år med ett tiotal olika
system som ibland ska läggas samman och ibland
fungerar sida vid sida. De institutioner som hanterar
tjänstepensioner uppgår till minst tio olika för de
förmånsbestämda delarna i tjänstepensionen. De
avgiftspremiebestämda delarna hanteras av minst 20
mp.se/kongress
Kongress 2012
olika institutioner i dag. Det stora antalet aktörer och
därmed svårigheter att få fram samlad information
är en stor utmaning. Aktörer byts ut, går samman,
nybildas och återuppstår under tidens gång.
Villkor för privata pensionsförsäkringar med frågor
om till exempel avgifter, flytträtt och hälsoprövning
är områden som inte enkelt kan hanteras av en medborgare. Behovet av en mer samlad helhet i fråga
om pension finns således framför allt när det gäller
tjänstepensionen. Utvecklingen på det området har
gjort att de flesta får den från flera håll. Det finns
inget facit där man kan läsa sig till hur stor tjänstepensionen ska vara i förhållande till arbetade år eller
slutlön. En medborgare vet därför inte om det saknas
delar av tjänstepensionen. Det finns heller ingen
aktör som har den samlade kunskapen om slutsumman. Många har ansvar för en liten del, men saknar
kunskap om övriga delar och om hur de olika delarna
kan påverka varandra. Att ingen har grepp om helheten, innebär en rättsosäkerhet som en pensionsombudsman skulle kunna råda bot på.
Det är hög tid att vi får ett samlat ansvar för pensioner som helhet och ett förbättrat underlag och
information till medborgarna för genomgång och
bedömning inför eller vid pensionering.
Vi yrkar
1. att riksdagsgruppen uppmanas att lägga förslag
i riksdagen om inrättandet av en PensionsOmbudsman (PO).
Avslag
Motionärerna vill se ett bra och samlad information
om pension och pensionsvillkor. Det stöder partistyrelsen. Minpension.se är ett samarbete mellan
staten och pensionsbolagen och arbete pågår att den
ska omfatta hela pensionssystemet och även skickas
ut i pappersformat. Det och andra insatser behövs för
att människor ska kunna göra kunniga pensionsval.
Däremot stöder partistyrelsen inte inrättandet av en
pensionsombudsman.
Motion nr: 9.4
SVERIGE LIDER SVÅRT AV ÅLDERISM
Mona Eriksson och Annbritt Hagelin
I Sverige har ålder blivit till ett allt växande samhällsproblem. Åldersrasism är ett begrepp myntades
1997 av Lars Andersson, professor i gerontotologi,
äldre och åldrande, vid Linköpings universitet.
Åldersrasism är ett paraplybegrepp för fördomar,
stereotyper och diskriminering mot människor på
grund av ålder. Begreppet kan användas om samtliga
åldrar, men fenomenet är mest vanligt förekom-
mp.se/kongress
mande mot äldre. Sverige dryper av diskriminering,
fördomar och myter mot äldre i takt med att samhället har förändrats.
Flertalet politiska partier försöker framhålla att de
inte åldersdiskriminerar men verkligheten är många
gånger en annan. Även i politiken är äldre underrepresenterade i kommuner, landsting och riksdag. Politiken är fixerad vid en föryngring och man är dålig
att ta tillvara de äldres värdefulla erfarenheter, ändå
är den accepterad. Åldersdiskriminering syns mest
i äldreomsorgen, sjukvården och arbetsmarknaden
men även inom andra områden. Åldersfixeringen är
mycket kraftig i många branscher på arbetsmarknaden. Forskare har visat att en 30-åring har tre
gånger så stor chans att få jobb som en 46-åring med
samma meriter. För många över 50-plussare är det
helt tvärstopp, även för många med god utbildning
och stor arbetslivserfarenhet. Många är hänvisade till
vikariat eller timanställning eller blir helt arbetslösa
många år och hamnar i fas 3. Att åldersdiskriminering är vanligt på den svenska arbetsmarknaden är
vetenskapligt bevisat. Diskriminering av äldre sker
ofta omedvetet och förstås av processerna exkludering och inkludering.
Diskrimineringsombudsmannens, DO:s, rapport Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv (Clary Krekula,
docent i sociologi vid Karlstads universitet) visar att
drygt sju av tio personalchefer sällan eller aldrig nyanställer personer över 50 år. I kommuner – blå som
röda –, privata arbetsgivare och andra organisationer
prioriteras unga människor, nya svenskar och människor med funktionshinder. Många människor över
50+ blir exkluderade trots att de ännu är i arbetsför
ålder. Många har blivit coachade, sökt arbeten och
”trampat vatten” i flera år utan resultat. I rapporten
framkom att i en studie av arbetsgivare i 25 länder
var de i Sverige är sämst rustade att bereda äldre arbete. Bara 4% av de tillfrågade arbetsgivarna svarade
att de hade utarbetade strategier för att rekrytera
äldre. Diskriminering på grund av ålder är en skamfläck för Sverige och är djupt skadlig för samhället.
Ingen ska behöva hindras i sin utveckling på grund av
ålder.
Vi yrkar
1. att MP aktivt arbetar med att i diskrimineringslagstiftningen införa att den som drabbas av
strukturell diskriminering på grund av ålder ska
kunna processa,
2. att MP aktivt arbetar för att diskrimineringslagstiftningen utvidgas att gälla även diskriminering
på grund av ålder inom andra samhällsområden,
t ex äldreomsorgen, sjukvården och kultur,
75
Kongress 2012
3. att MP aktivt arbetar att i diskrimineringslagstiftningen införs, ett förebyggande arbete mot
åldersdiskriminering skulle möjliggöras i större
utsträckning om arbetsgivare ålades att bedriva
aktivt arbete för att främja likabehandling vad
gäller diskrimineringsgrunden ålder.
Besvarad
MP sätter arbetet mot diskriminering och för lika
rättigheter högt på den politiska agendan. Samtliga
yrkanden är i princip MP:s politik. I diskrimineringslagen från 2009 kan man processa åldersdiskriminering. Frågan om att processa strukturell diskriminering behöver tas upp för alla diskrimineringsgrunder.
Aktiva insatser (yrkande 3) görs i dag inom ramen för
diskrimineringsombudsmannens främjandearbete. Vi
driver att diskrimineringsombudsmannens främjandearbete ska stärkas.
Motion nr: 9.5
ÖKA RESPEKTEN FÖR DISKRIMINERINGSLAGEN
Franck Olofsson, Simone Lindsten, Ethel Sjöberg
och Bosse Parbring
Jämställdhetslagen, som började tillämpas år 1981
och som numera ingår i diskrimineringslagen, syftade främst till att förbättra kvinnors villkor i arbetslivet. Detta skulle ske genom aktiva åtgärder som att
skapa arbetsförhållanden som lämpar sig för både
kvinnor och män, bättre möjligheter att förena arbete
och familj, anpassning av löner och arbetsvillkor o
s v. Särskilt viktigt har det varit att utveckla rutiner
och praktiker för att garantera kvinnor och män lika
lön för lika och likvärdigt arbete. Metoder för arbetsvärdering och lönekartläggning utvecklades. Arbetsgivare ansvarade för att lagen följdes, men fackliga
organisationer skulle medverka. Åtgärderna skulle –
för arbetsplatser med minst 10 anställda – beskrivas
i en jämställdhetsplan, som skulle följas upp varje år.
Sedan år 2009 föreskriver diskrimineringslagen att
arbetsplatser med minst 25 anställda ska upprätta
likabehandlingsplaner (inkl lönekartläggningar),
som ska revideras vart tredje år. Regeringen har
låtit utreda hur aktiva åtgärder i sådana planer är
för att främja lika rättigheter inom arbetslivet och
utbildningen. I utredningsuppdraget ingick även att
se över om kraven på åtgärder kan göras tydligare, d
v s skärpa reglerna. Men utredaren kom fram till att
en precisering av kraven gör reglerna ineffektiva. I
stället måste preciseringen komma från arbetsplatserna själva. Även om metoder och modeller för det
förebyggande arbetet är bristfälliga anses det svårt
att beskriva hur de ska kunna förbättras i lagtext.
76
Det är häpnadsväckande att vi inte under de nu trettio år som reglerna i jämställdhetslagen har funnits
inte har kommit längre. I början på 2000-talet lät
Jämställdhetsombudsmannen, JämO, Statistiska
Centralbyrån göra en enkel uppföljning av tillämpningen av lagen. Frågan var vilka arbetsplatser som
hade en jämställdhetsplan. Resultatet visade att
endast en fjärdedel av privata arbetsgivare hade en
sådan. Bland offentliga arbetsgivare hade tre fjärdedelar jämställdhetsplan. Efter detta förtydligades
jämställdhetslagens regler bl a vad gäller kraven på
lönekartläggningar. Metoder togs fram, utbildningar
genomfördes och på JämO:s hemsida lades tips och
blanketter ut för att underlätta arbetet o s v. Massgranskningar av arbetsplatser, som JämO därefter
genomförde, visade att vissa framsteg gjordes.
Men den nya diskrimineringslagen har, som framgått
av ovanstående, lättat på kraven. Samtidigt visar nya
uppföljningar att löneskillnaderna mellan kvinnor
och män består.
Frågan är om reglerna är för svåra att följa eller om
tillsynen är för dålig. Parterna på arbetsmarknaden, i synnerhet arbetsgivarna, gillar egentligen inte
lagreglering utan föredrar att löner och arbetsvillkor
bestäms genom förhandlingar. Men nu har vi en lag
som ställer vissa krav och då är det viktigt för rättssäkerheten att se till att reglerna följs.
Det är uppenbart att arbetsgivare och fack inte lever
upp till lagens krav. Diskrimineringsombudsmannen,
DO, menar att DO inte själva ska kontrollera landets
alla arbetsplatser. DO anser därför – till skillnad
från regeringens utredare – att en mer preciserad
lagstiftning kan göra parterna mera aktiva. Men det
räcker inte att i lagen peka ut arbetsgivare och fack
som ansvariga för att det görs aktiva åtgärder för att
skapa lika rättigheter inom arbetslivet.
Kontrollen av att detta verkligen görs måste också
bli mera effektiv. DO har rätt i det att en myndighet i Stockholm med ca 100 anställda inte kan göra
hela detta arbete. Utredaren borde därför också ha
undersökt hur tillsynen kan förstärkas genom att t
ex decentraliseras. Tidigare JämO, Lena Svenaeus,
presenterade år 2001 en utredning som mynnade ut
i förslag om att landets länsstyrelser skulle sköta
den löpande tillsynen av att dåvarande jämställdhetslagens regler om aktiva åtgärder följdes. De
flesta länsstyrelser ansåg detta lämpligt och möjligt.
Förslaget blev aldrig verklighet, främst p g a att de
centrala arbetsgivarorganisationerna inte ville ha
denna förändring.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Vi yrkar
1. att MP verkar för att diskrimineringslagen skärps,
så att likabehandlingsplaner inkl lönekartläggningar upprättas/ses över årligen,
att MP verkar för att en ny utredning genomförs med
uppdraget att undersöka hur tillsynen kan bli
effektivare, t ex genom att ansvaret för tillsynen
delas mellan DO och någon regional organisation.
Besvarad attsats 1, bifall attsats 2
MP driver i dag att det ska finnas årliga likabehandlingsplaner inklusive lönekartläggningar med undantag för småföretag. Det behövs flera aktiva aktörer
med tydlig ansvarsfördelning på olika nivåer för att
främja lika rättigheter, så partistyrelsen bifaller förslaget om en utredning i frågan.
Motion nr: 9.6
LAGSTIFTA MOT KÖNSSTEREOTYP
REKLAM
Simone Lindsten, Bosse Parbring och Ethel Sjöberg
Vår vardag är full av könsdiskriminerande och könsstereotyp reklam. För fyra år sedan presenterades en
utredning, SOU 2008:5, som mynnade ut i ett förslag
om en lag mot könsdiskriminerande reklam. Utredningen tillsattes av den senaste socialdemokratiska
regeringen. Alliansregeringen valde att inte gå vidare
med förslaget. I stället ombildades dåvarande Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam, ERK, till Reklamombudsmannen med liknande
arbetssätt och befogenheter men fristående från
näringslivet. Enskilda kan göra anmälningar till RO,
som behandlar dessa och publicerar utlåtanden på
sin hemsida. Ibland, men inte särskilt ofta, kan man i
dagspressen läsa om reklaminslag som RO fällt.
Erfarenheten visar tydligt att nuvarande system för
självsanering fungerar dåligt. Det finns inget som
pekar på att sexistiska inslag i reklam och marknadsföring blivit färre, eller mindre grova under de
drygt 20 år ERK, och numera RO, verkat. Effekterna
av reklambudskap är svåra att mäta. Men uppenbarligen tror de som producerar reklam att de fungerar.
De värderingar som kommer till uttryck i reklam når
säkert också många konsumenter. Numera utnyttjas
både kvinnor och män. Det leder bl a till att barn och
ungdomar blir alltmer utseendefixerade, vilket hotar
både goda mellanmänskliga relationer och mångfalden i samhället.
Utredningen betonar att en lag mot könsdiskriminerande reklam kan vara både ett led i det jämställdhetspolitiska arbetet och en yttrandeoch
tryckfrihetsfråga. Publicister och näringslivet fruktar
mp.se/kongress
inskränkningar i yttrandefriheten. Men lagförslaget
föreslår ingen ändring av yttrandefrihetsgrundlagen
eller tryckfrihetsförordningen. Tvärtom står det i § 2 i
förslaget att ”Lagen tillämpas inte i den utsträckning
det skulle strida mot bestämmelser om tryck- eller
yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.”
Könsdiskriminerande och könsstereotyp reklam
befäster en kvinno- och manssyn som vårt samhälle håller på att lämna bakom sig. Många av de
könsstereotypa framställningar som vi matas med
är begränsande. Av branschen måste man kunna
avkräva ett demokratiskt ansvar. Eftersom rasistiska
yttranden inte är tillåtna bör inte heller sexistiska
vara det. Könsdiskriminering är inte tillåten på något
annat samhällsområde – varför ska reklam och
marknadsföring ha en frifil? Nuvarande system för
att motverka detta är både tandlöst och anonymt.
Med en lag skulle branschens företrädare bli tvungna
att tänka i nya banor och lära sig något om genus och
jämställdhet. SOU:n föreslår även att utbildningsinsatser riktas mot branschen.
Vi yrkar
1. att MP i riksdagen verkar för mer kännbara
åtgärder för att motverka könsdiskriminerande
och könsstereotyp reklam än dem som finns i
dag, t ex genom att genomföra lagförslaget i SOU
2008:5.
Bifall
Partistyrelsen instämmer med motionären om att
genomföra lagförslaget i SOU 2008:5 och föreslår
bifall till motionen.
Motion nr: 9.7
HBT-CERTIFIERING PÅ
KOMMUNAL NIVÅ
Hossein Atighechi
MP har tidigt varit drivande i frågor om hbt-personerrs ättigheter och nu vill jag att vi tar ytterligare ett
steg. Kommuner har ett ansvar för att alla ska känna
sig lika välkomna oavsett sexualitet, könsidentitet
eller könsuttryck. Homofobin visar tyvärr än idag
stort uttryck i Sverige. Heteronormen leder till en
oacceptabel diskriminering och uteslutning av människor som inte kan identifiera sig med denna norm.
Människor som inte identifierar sig med heteronormen upplever sig många gånger diskriminerade i
sin kontakt med skolan, yrkeslivet, på ungdomsmottagningar, ungdomsgårdar och så vidare. Jag anser
att det behövs en aktiv politik för att påverka attityder
hos politiker och tjänstemän, i förskolan och skolan,
inom idrotten, hos socialtjänsten, på äldreboendet
och bland kommunens invånare.
77
Kongress 2012
Jag tycker att det ska vara självklart för MP att driva
att alla kommuner i Sverige ska vara fria från diskriminering. Därför vill jag föreslå att MP verkar för att
alla kommuner och deras verksamheter hbt-certifieras. På så sätt kan vi säkerställa att all kommunal
verksamhet strategiskt arbetar med att erbjuda en
god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt
bemötande av brukare utifrån ett hbt-perspektiv.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att alla kommuner och deras
verksamheter hbt-certifieras.
Avslag
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att
arbetet mot stereotypa könsroller och diskriminering måste gå vidare och utvecklas. Inte minst gäller
detta inom kommunal verksamhet. Ett sätt att arbeta
för en förändring är att hbt-certifiera kommunal
verksamhet. I dag finns det bland annat kommunala
förskolor med hbt-certifiering. Ett annat sätt är att
utbilda delar av personalen i genuskunskap och
normkritik utan att hela verksamheten går igenom
en hbt-certifieringsprocess. Vad som är mest lämpligt får nog bedömas från fall till fall. Att det behövs
ett mer aktivt arbete är dock klart. Partistyrelsen
bedömer det därför som viktigt att kunskapen om
möjligheten till hbt-certifiering sprid men att vi inte
ska uttala att all verksamhet ska hbt-certifieras.
2. att MP arbetar för att det ska gå att studera till
barnrättsadvokat vid landets juristutbildningar
på högskola och universitet,
3. att MP arbetar för att i lagstiftningen stärka barnens rätt till ett hem.
Besvarad attsats 1 och 3, avslag attsats2
MP driver förslaget att barn ska ha rätt till juridiskt
biträde. I riksdagen har vi år 2011 lagt kommittémotionen ”Barn som lever under utsatta levnadsvillkor” där krav på juridiskt biträde och åtgärder mot
vräkning av barn finns. Partistyrelsen anser inte att
statsmakterna bör styra vilka inriktningar som ska
finnas vid landets juristutbildningar. Det måste vara
upp till varje lärosäte att avgöra.
Motion nr: 9.8
STÄRK BARNENS RÄTT MED EN
BARNRÄTTSADVOKAT
Patrik Sandström
Barn har rätt att växa upp i ett gott hem. Dessvärre
är det inte alltid så. Ibland är det föräldrarna som
brister, ibland är det samhället, ibland båda. Och de
som får betala för bristerna är barnen. Då behövs det
någon som står på barnens sida, någon som oberoende av myndigheter och föräldrar kan lagar och
regler och som kan företräda barnen: en barnrättsadvokat.
Något av de viktigaste när man är barn är att ha ett
hem. Idag ökar antalet hemlösa barn på grund av
vräkningar. Föräldrar har av olika anledningar inte
kunnat ta sitt ansvar, men barnen får betala. Barnens rätt till ett hem behöver förstärkas.
Jag yrkar
1. att MP arbetar för att inrätta ett system med barnrättsadvokater som har till uppgift att företräda
barn som far illa,
78
mp.se/kongress
Kongress 2012
10. KLIMAT
PRINCIPER FÖR EN KRAFTFULL
KLIMATPOLITIK
1. Inledning: Varför en klimatproposition?
Den pågående klimatförändringen gör att planetens
framtid står på spel; den påverkar enskilda människors liv, den globala ekonomin och till och med överlevnaden för vissa nationer. Bristen på verkningsfull
klimatpolitik gör att utsläppen av växthusgaser
fortsätter att öka. Det råder ett enormt gap mellan
naturvetarnas rapporter om de faktiska förändringar
av klimatet som sker och kommer att ske och de
åtgärder politiken beslutar om. Politiska ledningar
för länder ursäktar sin egen inaktivitet med andras
brist på ansvar. Ingen verkar vilja ta på sig ledartröjan i det internationella miljöarbetet. Ändå har det
aldrig funnits bättre förutsättningar än nu för att
starta omställningen. I dag finns medvetenheten om
problemen, kunskapen om hur vi utvecklar klimatsmarta samhällen och fler och fler aktörer, till exempel kommuner och företag, som har börjat gå före.
Alla globala utsläpp har en lokal källa. Kan Paris
växa utan att bygga nya motorleder så kan Stockholm
ordna en bra trafikförsörjning utan Förbifart Stockholm. Kan Samsö ha en 100% förnybar energiförsörjning så kan även Gotland klara det målet. Kan det
vara lätt att leva i Zürich utan bil så kan det också
vara möjligt i Lund. Kunde stadsdelen Augustenborg
i Malmö tillsammans med de boende göras översvämningssäkert så kan det också ske i Backa Röd i
Göteborg.
Den politiska debatten är i behov av nya initiativ.
Samtidigt finns det kommuner och företag som tar
saken i egna händer i stället för att vänta på den politiska ledningen. Den gröna rörelsen har en nyckelroll
för att visa på allvaret med klimatkrisen och de möjligheter som klimatomställningen erbjuder. De gröna
partiernas uppgift är att konkretisera klimatpolitiken
och integrera frågorna i andra politikområden. Vi vill
visa att en kraftfull klimatpolitik inte hotar vare sig
jobben eller trygga statsfinanser utan tvärtom är en
förutsättning för att långsiktigt kunna upprätthålla
välfärd och utveckling.
Miljöpartiet söker mandat för att göra Sverige till
världsledande bland de industrialiserade länderna
både när det gäller minskad klimatpåverkan och att
skapa nya företag och jobb för klimatsmart samhällsutveckling. Den omställning vi har framför oss
är gigantisk, men det finns ingen väg tillbaka. Övermp.se/kongress
gången till en fossilfri energiförsörjning är samtidigt
ett skapande av ett samhälle där den mänskliga
civilisationen utvecklas inom ramen för de kriterier
som ekologisk hållbarhet medför.
Det ställs hela tiden nya krav på klimatpolitiken.
Syftet med denna proposition är att ge en grund för
fortsatt utveckling av MP:s klimatpolitik, en politik
som behövs för att återigen blåsa liv i klimatdebatten. Propositionen föreslår tio principer för en
ansvarsfull och trovärdig klimatpolitik. Förslagen
begränsar sig till det klimatpolitiska området med
fokus på utsläppsminskningar genom åtgärder i Sverige och sträcker sig inte över bredare frågor kring
den övergripande ekonomiska strukturen.
Frågan om arbetstidsförkortning och dess effekter
på klimatet innefattas inte av denna proposition då
ett parallellt arbete med denna fråga just nu pågår i
partiprogramsrevideringen.
2. Forskningsläge
Det råder vetenskaplig enighet om att mänskligt
orsakade utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid
men även gaser som metan och lustgas, leder till
en ökning av den globala medeltemperaturen. Den
vetenskapliga osäkerheten gäller framförallt hur stor
klimatkänsligheten är, det vill säga hur stor klimatförändringen blir vid en viss mängd utsläpp och
vilka konsekvenser detta kommer att få. Trögheten i
klimatsystemen gör att det inte går att vänta med att
bedöma konsekvenserna tills vi har facit i hand.
Om vi vill minimera temperaturökningarna och dess
konsekvenser måste utsläppen av växthusgaser
minska så snart som möjligt. Ju längre vi väntar,
desto större konsekvenser i naturen riskerar vi att få.
Många anpassningsåtgärder behöver planeras redan
nu för att minska de negativa konsekvenserna för
samhället av den klimatförändring som är en följd av
redan gjorda utsläpp.
Koldioxid har lång uppehållstid i atmosfären och därför kommer klimatförändringarna att fortsätta även
efter det att de globala utsläppen tvingats ner till
hållbara nivåer. Ju snabbare och kraftigare minskningarna av utsläppen är, desto mindre är riskerna
och behoven av framtida kostsamma anpassningsåtgärder.
A. Konsekvenser av klimatförändringen
Effekterna av den pågående klimatförändringen
tar sig redan nu uttryck i fysiska förändringar i vår
omvärld. Senaste årets torka på Afrikas horn gav en
stark signal om vilka oerhörda katastrofer som kan
komma av ändrade nederbördsmängder. Klimatför-
Klimat
79
Kongress 2012
ändringar kan många gånger komma att förvärra
svält i konfliktområden eller öka utsattheten för
återkommande översvämningar i folkrika områden
som Pakistan.
Konsekvenserna av klimatförändringarna kommer
att variera kraftigt mellan olika delar av världen
beroende på olika stora regionala klimatförändringar
och skillnader i naturliga systems och samhällens
sårbarhet och anpassningsförmåga. Särskilt utsatta
är Arktis, delar av Afrika och Asien.1 De konsekvenser som framför allt ger anledning till oro är risker
för minskad livsmedelsproduktion,
förändringar i
vattentillgång i vissa områden samt förluster i biologisk mångfald och översvämningar längs kusterna.2
Tydliga tecken på klimatförändringen är glaciärernas
tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande
havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.3
En tydlig effekt av klimatförändringen är höjning av
havsytan. Höjningen beror dels på att vatten expanderar när det blir varmare, dels på avsmältning av
landismassor. Redan i dag kan man konstatera att
havsytan höjts.4
Det finns en betydande osäkerhet när det gäller
hur fort landismassorna kommer att minska, vilket
påverkar möjligheten att ge säkra prognoser för vad
som kommer att hända vid en fortsatt klimatförändring. En av de senaste bedömningarna är att havsnivåhöjningen kan bli 0,9 till 1,6 m över 1990 års nivå
med stora bidrag från avsmältning i Arktis, vilket är
högre än vad IPCC förutspådde i sin senaste rapport.5
Redan i dag kan vi se tydliga förändringar av ekosystemen till följd av klimatförändringen, även i Sverige. 6 7 Om organismer inte klarar av att ändra sina
utbredningsområden i takt med klimatförändringen
eller anpassa sig evolutionärt riskerar de att utrotas.
Klimatzoner förflyttas redan i dag ovanligt fort ur
ett evolutionärt perspektiv vilket leder till att arter
pressas till gränsen.8 De långsiktiga konsekvenserna
för biologisk mångfald av ett ändrat klimat är svåra
att beräkna eftersom vi saknar historiska erfarenheter. Teoretiska beräkningar visar dock att konsekvenserna kan bli dramatiska med risk för 20–30%
utrotning.9
Korallrev är ett ekosystem som riskerar att drabbas
av både höjning av temperaturer och försurningen
av haven.11 Tillsammans med fortsatt överfiskning,
övergödning och havsuppvärmning riskerar detta att
leda till att vi inom 40 år har förlorat världens tropiska korallrev som utgör ekonomisk bas för i storleksordningen 265 miljoner människor.12 Ett varmare
klimat i kombination med utsläpp av näringsämnen
gör också att syrehalterna i haven förväntas minska
vilket medför att områden med döda havsbottnar
väntas breda ut sig allt mer i framtiden.13 14
B. Förändringar av klimatet
Den globala medeltemperaturen har höjts med drygt
0,7° C under de senaste 150 åren vilket är en både
kraftig och snabb ökning. För närvarande stiger temperaturen med knappt 0,2° C per årtionde.15 Om inte
kraftfulla åtgärder vidtas beräknas den globala medeltemperaturen höjas 1,6–6,9° C till år 2100 jämfört
med förindustriell tid, för att sedan fortsätta stiga.16
Hur stor temperaturökningen blir beror naturligtvis
på klimatsystemens känslighet, men också på hur
stora de mänskligt orsakade utsläppen av växthusgaser blir.
Trots försök att åstadkomma internationella överenskommelser om att minska utsläppen fortsätter
den globala ökningen av koldioxidutsläpp. Faktum
är att utsläppen har ökat i enlighet med de värsta
scenarion som FNs klimatpanel IPCC (IPCC: Intergovernmental Panel on Climate Change) arbetat med i
sin senaste rapport som kom år 2007 och pekade på
en temperaturhöjning på 4–6 grader vilket innebär
stora risker för mycket svåra konsekvenser. Under
2010 var de globala energirelaterade utsläppen av
koldioxid större än någonsin tidigare.17 Årsmedelvärdet för nivåerna av koldioxid i atmosfären under 2010
uppmättes till 390 ppm och var därmed de högsta
som någonsin registrerats.18 Nedanstående graf är
hämtad från The Copenhagen Diagnosis och jämför
de faktiska CO2-utsläppen med IPCC:s scenarier.
Utsläpp av koldioxid och påföljande upptag i haven
leder obönhörligen till att de försuras. Redan i dag
kan man observera att världshaven har försurats och
de förväntade fortsatta utsläppen av koldioxid leder
till att utvecklingen fortsätter.10 Denna utveckling
medför försämrade livsmiljöer för många värdefulla
organismer i våra hav.
80
Klimat
mp.se/kongress
Kongress 2012
Den globala ökningen av utsläpp hänger ihop med
att ökad ekonomisk aktivitet i många länder innebär
ökad användning av fossil energi för jordbruk, transporter och el.
Sveriges utsläpp, räknade enligt Kyotoprotokollet, har minskat när man jämför med år 1990. Men
utsläppsminskningen har avtagit de senaste åren
och för 2010 som är det senaste året vi har statistik
för redovisas en ökning av Sveriges utsläpp med hela
11%.19 Denna ökning beror på flera saker, främst
avsaknaden av styrmedel som kan fortsätta den omställning som påbörjats. I grova drag kan man säga
att när den ekonomiska aktiviteten i Sverige ökade
under 2010 innebar det också att användningen av
fossila bränslen ökade.
En viktig orsak till att de svenska utsläppen inte
minskar snabbare över tid är att oljeberoendet inte
har brutits. Energimyndigheten har i nedanstående
kalkyl från 2011 sammanfattat hur oljekonsumtionen
inom olika sektorer har utvecklats sedan 1970-talet.
I grafen framgår att de största problemen återfinns
inom transportsektorn.
Även om koldioxidutsläppen från förbränning av
fossila bränslen är det viktigaste att åtgärda så är
de mindre långlivade men starkt klimatpåverkande
metangasutsläppen som följer av bland annat exploatering av fossila bränslen, köttproduktion och
annan jordbruksaktivitet en bidragande orsak till
växthuseffekten.20 Också utsläpp av lustgas påverkar
klimatet. Även om utsläppen av metan står för en
inte obetydlig del av den mänskliga klimatpåverkan
är det framförallt utsläppen av koldioxid som ökat de
senaste 30 åren.21
Även utsläpp av kortlivade ämnen som ozon, sot och
andra partiklar påverkar klimatet. Utsläpp av sot,
framförallt i Sydostasien, bidrar till en ökning av
medeltemperaturen, medan utsläpp av andra partiklar, t ex sulfatpartiklar från förbränning av fossila
bränslen, kan ha en avkylande verkan. Osäkerheten
kring effekten av luftburna partiklar på klimatet är
fortfarande stor.22
Ungefär hälften av utsläppen av koldioxid har tidigare absorberats av hav och den levande biosfären.
Nya studier pekar på att sådana så kallade naturliga
kolsänkor kan vara mindre betydelsefulla än vad som
antagits och att de dessutom minskar i betydelse
när klimatet blir varmare.23 24 25 Dessutom påverkas
kolsänkorna av mänskliga aktiviteter. Skogarna tar i
dag upp omkring en fjärdedel av de globala utsläppen
av koldioxid i atmosfären, men nu visar ny forskning
att avskogningen i de tropiska regionerna äter upp
ungefär hälften av denna effekt.26 27
Vad gäller extrema väderfenomen är det väl belagt
att såväl perioder av kraftig värme med åtföljande
torka som kraftig nederbörd kommer att bli mer
frekventa. Vad gäller andra extrema väderleksfenomen så prognoserna mer osäkra.28
Klimatskeptiker vänder sig emot slutsatsen att jorden värms upp på grund av att bland annat förbränning av kol och olja har lett till en ökad växthuseffekt.
Få klimatforskare ifrågasätter dock i dag att dagens
höga halter av växthusgaser i atmosfären kommer
från bland annat fossil förbränning och att ökande
halter kommer bidra till en temperaturökning som
ändrar klimatet.
Det är en politisk bedömning vilka risker som
samhället är berett att ta när det gäller klimatförändringar. Klimatskeptikernas resonemang leder till
att vi i dagens samhälle ska ta mycket stora risker
och blunda för klimathotet och varken börja minska
utsläppen eller vidta anpassningsåtgärder för att
minska sårbarheten.
mp.se/kongress
Klimat
81
Kongress 2012
C. Vad betyder detta för Sverige?
Klimatförändringarna väntas förändra förutsättningarna i Sverige. I jämförelse med temperaturen under
1900-talets slut väntas Skånes medeltemperatur
återfinnas i Mälardalen och mellersta Norrland får
en årstemperatur som liknar Smålands kustremsa i
det tidigare klimatet. Under sommarhalvåret väntas
de högsta temperaturerna stiga och antalet värmeböljor väntas öka.
vad de sa i rapporten från 2007. Klimatpolitik handlar
om riskbedömning under osäkerhet. Det finns en väldigt stor risk för att konsekvenserna blir allvarligare
än vad vi kan bedöma utifrån dagens kunskapsläge.
Detta ger oss ytterligare skäl för att agera för såväl
omfattande och omgående utsläppsminskningar som
genomtänkta anpassningsåtgärder.
Som en av flera konsekvenser av temperaturtopparna kommer människors hälsa att påverkas med
exempelvis fler fall av värmestress, ökad risk för
insektsburna sjukdomar och försämrad dricksvattenkvalité. Behovet av vaccinering mot bland annat
TBE kommer att öka i de regioner där TBE-smitta är
vanlig bland fästingar. Temperaturökningen kommer
också att få omfattande effekter på vegetationen.
Vintertid kommer köldknäpparna sannolikt att bli
mildare vilket ökar avsmältningen av snötäcket.29
A. En klimatpolitik som utgår från att målen ska nås
Människan har förmåga att kunna förstå de långsiktiga konsekvenserna av sitt eget handlande, över tid
och över långa avstånd. Politiken präglas av mandatperioder och marknaden är ännu mer kortsiktig.
MP skiljer sig från andra partier genom att klimatoch miljömålen ses som förutsättningar för en god
utveckling och läggs till grund för andra politikområden. I vår politik är därför långsiktighet en ledstjärna.
I de västra och sydvästra delarna väntas omfattande
översvämningar inträffa allt oftare. Havsnivåerna
längs våra södra och sannolikt även mellersta kuster
väntas stiga. Generellt kommer nederbörden öka
10% i söder och omkring 30% i norr. Till följd av den
ökade temperaturen väntas delar av nederbörden
avdunsta.30 En större del av vintertemperaturen kommer att vara regn vilket påverkar snötäcket i norr.31
Skånes stränder riskerar att helt försvinna i takt med
havsnivåhöjning, extrema väderfenomen och en ökad
erosion. I Sveriges motsvarighet till New Orleans,
Kristianstad, och i Vellinge tyder prognoserna på att
ansenliga ytor kommer att läggas under vatten.32
Infrastruktur som vägar, järnvägar och avloppsnät
får stora påfrestningar med klimatförändringarna.
Dricksvattentäkter kan försämras och värmeböljor i
städerna kan öka dödligheten bland äldre. Samhällsplaneringen står därför inför en stor utmaning. Både
nationella och lokala myndigheter behöver rustas för
uppgiften.
Ett varmare klimat snabbar upp de biogeokemiska
processerna i Östersjön, med accelererande syrebrist
och algblomningar som resultat. Framtidsscenarierna pekar också på ökad nederbörd, vilket gör att mer
näringsämnen transporteras från land till hav och
snabbar därmed på övergödningen av Östersjön.33
D. Sammanfattning
Forskning pekar på att vi nu redan har intecknat
planeten för två graders uppvärmning och år 2010
har vi redan nått 390 ppm koldioxid i atmosfären.
Många indikatorer tyder på att planeten är känsligare
än vad vi tidigare trott och konsekvenserna av ökad
uppvärmning kommer därför troligen i FN:s forskarpanels nästa rapport 2013 bedömas som större än
82
Klimat
3. Principer för en klimatpolitik som går från ord
till handling
Som ett led i långsiktigheten kan klimatpolitiken med
fördel baseras på en metod som kallas back casting. Back casting innebär att man börjar baklänges
genom att först sätta upp mål och därefter identifiera
de åtgärder som krävs för att ta sig dit. I klimatpolitiken handlar detta om att utgå ifrån att klimatmålen
ska nås och därefter skapas en färdplan. Metoden
är även enkel att tillämpa i politiken på regional och
lokal nivå.
Just färdplanen och de konkreta åtgärderna som
följer av den är det som oftast haltar när det kommer
till klimatpolitik. Många aktörer, såväl nationer som
politiska partier, har gott om ambitiösa klimatmål
på lång sikt men brister i trovärdighet då planer på
hur man ska nå dit ofta saknas. I utformningen av en
ansvarsfull klimatpolitik måste därför de långsiktiga
målen kopplas till kortsiktiga och mätbara delmål,
tydliga åtgärdsplaner och regelbunden uppföljning.
Miljöpartiet ska som grund för utvecklingen av sin
klimatpolitik utgå ifrån:
de långsiktiga mål som måste nås för att undvika
skador till följd av ett förändrat klimat och därefter
utforma de reformer och åtgärder som krävs för
att ta oss dit och stämma av de kortsiktiga politiska
förslagen mot de långsiktiga målen.
B. Klimatpolitiken ska vila på en vetenskaplig grund
I MP uppmärksammades tidigt vetenskapens larmrapporter om klimatförändringar och växthuseffekten och de tilläts sedan ligga till grund för den förda
politiken. Och tiden gav oss rätt. Historiskt sett har
vi haft en stark tilltro till vetenskapen och en vilja att
låta politiken följa forskningen. Samtidigt finns en
tendens att vi, precis som många andra, lättvindigt
använder forskningsresultat som stödjer vår egen tes
mp.se/kongress
Kongress 2012
men bortser från studier som inte gör det. Vi måste
hela tiden vara beredda att kritiskt granska vår egen
politik och ompröva våra ställningstaganden i takt
med att vetenskapen utvecklas.
Under åren har nya tekniska innovationer gett oss
enorma samhälleliga vinster. Men vi måste också
vara ödmjuka inför det som är ovisst och låta försiktighetsprincipen råda när följderna är oklara. Vår
klimatpolitik ska bejaka teknisk utveckling men inte
räkna hem resultaten av de tekniska landvinningarna
förrän resultaten är säkerställda. Kolsänkor är ett
exempel där delvis missriktade satsningar på osäker
teknik gjorts.34
Om vi ska klara klimatmålen räcker inte enbart ny
forskning och nya tekniska innovationer, det krävs
också en samhällsomställning och ändrade levnadsvanor. Vi vet att även om energiförbrukningen
per producerad BNP-enhet minskar globalt tack
vare smartare teknik, så äts också miljövinsterna
av denna teknikutveckling upp eftersom människor tenderar att använda den miljömässiga vinsten
genom att öka konsumtionen av tjänster och varor.35 36
Studier visar att ett allt för ensidigt fokus på teknisk
utveckling därför riskerar att resultera i en politik
som inte når målen.
forskning och vetenskap, både för förståelse av
klimateffekterna och också för att hitta de mest
rationella och effektiva lösningarna på klimatproblemen.
C. Klimatåtgärder ska inte skada ekosystem
Den pågående klimatförändringen har en stark direkt
påverkan på ekosystemen. Ett förändrat klimat leder
till att arter som inte ändrar sina utbredningsområden eller anpassar sig till ett förändrat klimat, riskerar att utrotas. Förändringen av ekosystemen kan ha
konsekvenser både för de åtaganden som finns för
att bevara en rik biologisk mångfald till våra barn och
för vilka tjänster som ekosystemen kan producera i
framtiden.37 38
Åtgärder för att minska klimatpåverkan kan indirekt
få effekter på ekosystemen som minskar möjligheten
för populationer att anpassa sig till ett nytt klimat.
Denna fråga har hamnat på dagordningen med
anledning av exempelvis majsodlingar för etanolproduktion och nedhuggningen av oljepalmer för att
framställa biodiesel. En kraftigt ökad användning av
biobränslen kan till exempel leda till ett intensivare
jordbruk eller skogsbruk som skulle kunna förstärka
nuvarande negativa trender för biologisk mångfald.
mp.se/kongress
Stor import av biobränslen, liksom annan jordbruksimport, kan bidra till fortsatt skövling av regnskogarna. I vissa fall kan det till och med leda till sådana
effekter på ekosystemen att positiva klimateffekter
går förlorade.39 Därför måste lösningen på klimatproblemen hanteras samtidigt med diskussionen kring
hur vi långsiktigt och uthålligt kan nyttja våra ekosystem. Det kan bland annat leda till att rikta in produktionen av ett biobränsle som biogas till att baseras på
restavfall och görs resurseffektiv också i övrigt.
att klimatåtgärder ska göras med hänsyn till biologisk mångfald och inte tillåtas underminera de
ekosystemtjänster människan är beroende av för
sin överlevnad.
D. Jämställdhet underlättar för klimatmålen
Anpassningen till ett förändrat klimat kommer att
ställa stora krav på vårt samhälle. Viktiga frågor om
fördelning, rättigheter och rättvisa berörs. Forskning visar att män och kvinnor har olika livsstilar där
mäns levnadssätt står för merparten av samhällets
samlade energiförbrukning, koldioxidutsläpp och
luft- och klimatpåverkan och att den livsstilen också
prioriteras och exporteras till fattigare utvecklingsländer. 40 41
Människors konsumtionsvanor följer på ett antal
viktiga punkter könsspecifika mönster. Trots det
uppmärksammas sällan könsperspektivet i hållbarhetsanalyser.42 Ett sådant mönster är att män, bland
annat genom mer tillgång till ekonomiska resurser,
större mobilitet och mer resande, står för mer koldioxidutsläpp än kvinnor.43 Därmed kan ett förändrat
beteende bland män, särskilt bland män med höga
inkomster, vara en nyckelfaktor i arbetet för minskade klimathot och alla människors möjligheter att
åtnjuta hållbar utveckling. Bristen på en jämställd
representation i beslutande församlingar och avsaknaden av hållbarhetsanalyser framträder tydligt
när samhälleliga kalkyler görs där man i kronor och
ören räknar på hur mycket som läggs på motorvägsbyggen jämfört med de investeringar som görs
i kollektivtrafiken.44 I dag byggs i mångt och mycket
ohållbara samhällen baserade på rika mäns behov i
de nya stora ekonomierna.
En rad studier visar att kvinnor och mäns prioriteringar, attityder och värderingar skiljer sig åt. Män
står för merparten av köttkonsumtionen medan
kvinnor äter mer vegetariskt och åker mer kollektivt.
Detta beror delvis på ekonomiska förutsättningar
men även rika kvinnor lever mer hållbart.
Klimat
83
Kongress 2012
Detta beror naturligtvis inte på biologiska förutsättningar utan handlar mer om hur genus konstrueras
i samhället.45 Kvinnor, även med låg inkomst, lägger
större vikt än män vid etiska aspekter i val av konsumtion och väljer varor med hänsyn till förekomst
av barnarbete, miljömärkning etc. Detta visar att
förståelsen för klimatproblemen och klimatsmartare
agerande är starkt kopplat till attityder, värderingar
och livsstil.46
När det handlar om fördelning av resurser och privilegier blir det tydligt att jämställdhet är en rättvisefråga. Att rätta till den ofta ojämna maktbalansen
mellan könen genererar ofta en mängd positiva bieffekter. Gröna lösningar inom stadsplanering, transporter och konsumtion främjar även jämställdheten.
Vad gäller anpassning till klimatförändringar skulle
fördelarna med mer jämställda samhällen vara stora.
Genusperspektivet är avgörande för att få varaktiga
och hållbara lösningar för framtiden.
att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att
påverka åtgärdernas utformning och genomförande
så att jämställdhet, utöver att vara ett mål i sig,
även blir ett redskap för att nå klimatmålen.
E. Delaktighet, rättvisa och klimatåtgärder
Ska vi klara klimatutmaningen kräver det att många
människor är delaktiga i klimatarbetet. Småskalig
energiproduktion, nya transportvanor och hållbara
konsumtionsvanor är några exempel på nödvändiga
klimatåtgärder som bara går att nå genom många
människors ansträngningar.
Därför är det viktigt att klimatarbetet görs utifrån
rättvisa förutsättningar. Att fattiga människor är mer
sårbara för klimatförändringar är välkänt i det internationella klimatarbetet. Men den sociala aspekten
av klimatförändringarna hamnar ofta i skymundan
i Sverige och vi har historiskt sett varit dålig på att
koppla samman fördelningspolitik med miljöpolitik.
Klimatpolitik handlar inte bara om grön teknik utan
har också tydliga kopplingar till frågor om arbetsmarknad, hälsa och social rättvisa. Delaktighet i alla
samhällsgrupper krävs för att nå klimatmålen.
För oss är det viktigt att alla samhällsgrupper är
involverade i omställningen, oavsett om man har små
eller stora inkomster. I dag finns en skev uppfattning
om vilka som gör de största klimatinsatserna. Många
låginkomsttagare lever på ett resurssnålt sätt som
ger mindre klimatbelastning än många höginkomsttagare.47 Ändå upplever många låginkomsttagare att
de är sämre på att bidra till klimatet, eftersom man
inte haft råd att köpa ny bil eller välja det miljömärk84
Klimat
ta i matvaruaffären. Uppfattningen om klimatet som
en privat angelägenhet riskerar att leda fel, att vi inte
ser de insatser som görs av många som hushåller
med sina resurser samtidigt som vi inte klarar av
att göra den grundläggande förändring av samhället
som är nödvändig. Det är en uppgift för MP att visa
att klimatutmaningen i första hand är något vi måste
ta oss an tillsammans. Ett exempel på en utmaning
som vi behöver ta oss an gemensamt och som kräver
delaktighet är upprustningen av miljonprogrammens
bostäder. Låter vi kostnaden för att klimatsäkra bostadsbeståndet landa på dem som bor i områden där
vi har de lägsta medelinkomsterna kommer vi aldrig
klara att höja miljöambitionerna. Tar vi oss an utmaningen gemensamt kan det samtidigt ge möjligheter
till nya jobb och socialt mer hållbara bostadsområden.
Klimatåtgärder handlar också om regionalpolitik
där olika åtgärder måste anpassas till unika behov
utifrån geografi och befolkningstäthet för optimal
resurshantering. Vår ambition är att man skall kunna
bo och leva runt om i Sverige. Lands- och glesbygd
kommer även fortsatt att ha ett större beroende av
egna fordon för att klara vardagen. Vår roll är att
fokusera på förnyelsebara drivmedel som dessutom
kan utveckla lokalproduktion och nya gröna jobb lokalt/regionalt. Att i samhällsplaneringen möta detta
med utvecklad regionaltrafik med stråk och noder för
samåkning, trafikbyten till stambanor med mera är
viktiga åtgärder tillsammans med bredbandsutbyggnad.
Högt pris på klimatutsläpp innebär ytterligare bördor
för fattiga hushåll. Detta är något som MP:s politik
behöver ta med i analys och utformning av klimatpolitiken. Att jämna ut ojämlika livsvillkor som tar
sig uttryck i tillexempel fattigdom, segregation och
ohälsa i samhället genererar ofta en mängd positiva
effekter för klimatet.
Utan åtgärder för de fattigaste inkomstgrupperna
kommer vi inte att få en tillräcklig acceptans för de
nödvändiga klimatåtgärderna. Om MP ska kunna få
med sig folk på snabba och stora utsläppsminskningar måste åtgärderna upplevas som rättvisa. MP:s
klimatpolitik handlar om att bygga ett långsiktigt
hållbart samhälle som sätter människans behov och
välbefinnande i centrum. Målsättningen är att skapa
ett samhälle där alla individer kan tillgodogöra sig
kunskap, kompetens, utveckling och hälsa.
En offensiv klimatpolitik ska inte ställas emot fördelningspolitik, i stället ska fördelningspolitik användas
som ett komplement till klimatpolitiken. En skev
inkomstfördelning och det faktum att vi har ekonomiska och sociala orättvisor, får inte användas som
mp.se/kongress
Kongress 2012
en ursäkt för att lägga nödvändiga klimatåtgärder åt
sidan. Miljöpartiets klimatpolitik ska därför kombineras med en aktiv fördelningspolitik som omfördelar
resurser och ger fler människor en möjlighet att
rusta sig för att kunna delta i den nödvändiga omställningen.
att en skarp klimatpolitik kräver många människors
delaktighet och måste, för att vara lyckosam, kombineras med en aktiv fördelningspolitik.
F. Sverige ska återta en ansvarsfull roll i den internationella klimatpolitiken
Sverige var det land som var pådrivande för att
miljöfrågor skulle hamna på agendan för internationell politik och har haft ett stort inflytande. Det var
ingen tillfällighet att FN:s första konferens om miljö
ägde rum i Stockholm 1972. Sverige hade också ett
avgörande inflytande på internationella överenskommelser för att motverka försurning och uttunning av
ozonskiktet. Initiativet till den Bruntlandkommission
som myntade begreppet hållbar utveckling och ledde
till Agenda 21 på FN:s konferens i Rio 1992 kom från
Sverige.
I Rio skapades också den internationella klimatkonventionen på vars fundament Kyotoprotokollet vilar. I
förhållande till sin storlek har Sverige haft ett mycket
stort inflytande på den internationella miljöpolitiken.
Att Sverige blev lyssnat på berodde delvis på ett gott
rykte i utvecklingsländer men också på att Sverige
med sin ekonomiska utveckling samtidigt var respekterat bland industrinationerna.
En annan viktig framgångsfaktor var att den svenska
politiken i stor utsträckning var kopplad till internationellt respekterad forskning inom klimat och annan
naturvetenskap där svenska forskare ofta spelade en
avgörande roll. Sverige gick i bräschen eftersom att
man ansåg klimatfrågan vara så pass allvarlig och
var därför ofta först med att pröva ny politik och nya
idéer. 48
Regeringen Reinfeldt har i många avseenden brutit
den tidigare framgångsrika svenska linjen. I många
avgörande frågor har man agerat tvärtemot hur
Sveriges regeringar historiskt sett har arbetat. Den
nuvarande regeringen har exempelvis velat slippa
undan ambitiösa åtaganden om nationella utsläppsminskningar inom EU samtidigt som man säljer den
skjutna björnens skinn två gånger när man dubbelräknar det vanliga biståndet med de pengar som ska
gå till klimatomställning i utvecklingsländer.
Regeringen har också varit starkt pådrivande för att
mp.se/kongress
EU:s utsläppsminskningar ska få ske i andra länder,
man har bland annat drivit frågan om att öka möjligheten att använda så kallade flexibla mekanismer
i stället för nationella åtgärder.49 Detta är en kursändring gentemot Sveriges tidigare hållning, att vara
ambitiös på hemmaplan och därutöver göra insatser
internationellt.
MP vill att Sverige ska återta sin position som ett
föregångsland och det goda exemplet när det gäller
grön omställning. Det ger oss trovärdighet och styrka
att agera och gå i spetsen internationellt för en stark
klimatpolitik.
Med en klimatinriktad näringspolitik kan kombinationen av radikala klimatåtgärder, låg arbetslöshet,
generöst stöd för klimatomställning i länder i syd och
sunda statsfinanser återge Sverige den respekt i klimatsammanhang som gått förlorat under regeringen
Reinfeldts maktinnehav.
att en fortsatt pådrivande roll i internationella
klimatförhandlingar för Sverige ska ske genom
en kombination av utveckling av klimatdiplomatin,
rollen som föregångare som visar på lösningar
som genomförts i Sverige och solidaritet i handling
genom kraftfullt stöd till fattiga länder.
G. Globala fotavtryck ska vara en utgångspunkt
Klimatförändringarna är ett globalt problem och det
spelar ingen roll var i världen utsläppen sker. Mycket
av det vi förbrukar här i Sverige är tillverkat på andra
håll i världen vilket gör att vår totala miljöpåverkan
blir allt svårare att fastställa.50 Till det kommer utlandsresor och transporter mellan länder där utsläppen sker på internationellt område. En minskning
av utsläppen i Sverige får inte en positiv klimateffekt
så länge utsläppet enbart har flyttat till ett annat
lands klimatkonto. Utgångspunkten för en ansvarsfull klimatpolitik behöver därför gå utöver de utsläpp
som räknas enligt Kyotoprotokollet och innefatta alla
de utsläpp som personer i Sverige ger upphov till,
till exempel utsläpp från produktion av varor som
importerats och de internationella transporterna vi
ger upphov till.
Ett sätt att mäta miljöbelastningen av vår livsstil är
att beräkna ”ekologiska fotavtryck”. Detta mått för
samman både den resursförbrukning viss konsumtion kräver och de utsläpp som konsumtionen ger
upphov till. Detta är en etablerad metod för att skapa
ett något så när heltäckande mått på hur människors
konsumtion påverkar jordens resurser.
Klimat
85
Kongress 2012
Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket av
jordens biologiskt produktiva yta som var och en
tar i anspråk för att upprätthålla konsumtionen av
varor och tjänster. En viktig aspekt av att utgå från
fotavtryck är att varje människa ges samma rätt till
utrymme, och inte som i klimatpolitiken i dag länder
som med helt olika stora befolkningar jämförs med
varandra. Det sättet att räkna utsläpp görs också i
många kommuner som ställer upp sina klimatmål
som utsläpp per invånare.
Med ett bredare sätt att räkna tydliggörs behovet
av åtgärder som minskar utsläppen i alla led. Om
vi vill nå en globalt hållbar nivå på våra ekologiska
fotavtryck förutsätter detta att vi minskar vår miljöskadliga konsumtion vilket innebär att exempelvis
fossilberoende transporter måste minska. Mer lokalt
producerad mat på våra äldreboenden och skolor är
ett konkret politiskt krav som kan leda till detta.
klimatpolitik:
ha som mål att Sveriges ekologiska fotavtryck, per
capita, minskar till en globalt hållbar nivå.
H. Klimatpolitiken ska utgå ifrån sunda ekonomiska
principer
Ansvar för ekonomi och ansvar för klimatet går hand
i hand. En offensiv klimatpolitik står inte i motsats
till en ansvarsfull ekonomisk politik utan är tvärtom
dess förutsättning. Det handlar om att göra kloka
framtidsinvesteringar för att rusta Sverige inför
klimathotet och samtidigt utveckla samhället. Det
handlar om att skapa långsiktiga spelregler som
undanröjer osäkerheter och skapar en grogrund för
investeringar i det som är hållbart.
med det klimatdåliga. Om det politiska systemet på
ett trovärdigt sätt garanterar att det blir så kan banker ge de krediter som behövs för att de strategiska
klimatinvesteringar som behövs kommer till stånd.
Vissa investeringar tar lång tid att genomföra samtidigt som behovet av en klimatsmart samhällsomställning är här och nu. Att bara komma till beslut
om till exempel stora järnvägsbyggen kan ta flera år,
därefter tar järnvägen många år att bygga. För att
de aktörer som ska bidra till omställningen ska våga
satsa krävs ofta mer långsiktiga regler och politik.
Att bygga ut framtidens drivmedel, förbättra järnvägens kapacitet och energisäkra bostäder är i grunden
en robust investeringspolitik. Järnväg, biogas, energieffektivisering samt andra industrigrenar kan växa
och bli en del av en positiv ekonomisk omvandling.
I valet mellan olika förslag på nya vägar och järnvägar måste klimat vara det överordnade perspektivet
för att ge så många som möjligt alternativ till bil och
flyg.
Klimatutmaningen är inte valbar. Vi står inför stora
omvälvningar av våra samhällen. Endast genom att ta
oss an dem och göra de förändringar som är nödvändiga säkrar vi Sveriges ekonomi, även i framtiden.
sunda ekonomiska principer inom klimatpolitiken
och säkerställa att klimatdåliga alternativ alltid
är mindre fördelaktiga för konsumenten, att klimatskadliga subventioner fasas ut och att klimatmålen får styra investeringarna i infrastruktur
En viktig början är att ta bort ekonomiskt stöd till
sådant som ökar utsläppen. Sverige ger årligen subventioner på ca 50 miljarder kronor till verksamheter
som kan vara miljöskadliga. Dessa subventioner är
dåliga både för klimat, statsfinanser och samhällsekonomin som helhet eftersom dessa subventioner
oftast består av uteblivna skatteintäkter, snedvrider
marknader och förhindrar investeringar i alternativ
till fossilenergi. Att staten med upprepade ägartillskott, skattefrihet för bränslet, flygplatsstöd med
mera håller flygbolaget SAS under armarna är dåligt
för både ekonomi och klimat. Det ger inte rättvis
konkurrens för tågtrafiken och SJ som får höjda banavgifter och krav på vinstutdelning till staten. Pålitlig,
snabb och frekvent tågtrafik skulle dessutom göra de
nödvändiga fördyringarna av flyg- och vägtrafik lät�tare att acceptera för fler.
I. Flera styrmedel måste användas och kombineras
med varandra
För att åstadkomma minskade utsläpp av växthusgaser behövs en rad olika åtgärder av såväl teknisk
art som beteendeförändringar. Regelutformning,
prissättning och informationsinsatser är viktiga
styrmedel som redan används. Ekonomiska styrmedel lämpar sig särskilt väl inom klimatpolitiken. Ett
generellt pris på klimatutsläpp kan minska utsläppen
på ett kostnadseffektivt sätt och är därför grunden
för både nationella koldioxidskatter och internationella system med handel med utsläppsrätter. Dessa
system behöver fortsätta att utvecklas så att priset
verkligen styr mot den önskade mängden minskade
utsläpp. Men klimatpolitiken måste breddas och det
måste ges tydliga incitament för att begränsa alla
utsläppskällor. Vi behöver kombinera olika styrmedel
och låta dessa komplettera varandra.
En klok klimatpolitik måste även innebära att det klimatvänliga alltid är billigare för den enskilde jämfört
Ett exempel där olika styrmedel samverkat och lett
samhällsutvecklingen in på rätt spår är energieffek-
86
Klimat
mp.se/kongress
Kongress 2012
tiviseringen av bostäder. I detta fall ändrades byggnormen (juridiskt styrmedel) och i kombination med
effektivare energiskatter (ekonomiskt styrmedel) har
man fått en smartare energiförbrukning i bostadssektorn. På liknande sätt har åtgärder för minskade
utsläpp från bilar i Kalifornien genomförts. Genom
att sätta upp en tydlig tidplan för när kraven på bilarnas utsläpp skärps får bilindustrin tydliga spelregler
samtidigt som teknisk utveckling sporras.
Juridiska och informativa styrmedel har hittills underutnyttjats i klimatarbetet i Sverige. Juridiska styrmedel kan bland annat behövas mer därför att det i
dag finns en stor grupp människor som har så stora
ekonomiska resurser att ekonomiska styrmedel inte
påverkar dem nämnvärt. Eftersom vi har kort tid på
oss att ställa om och gå mot en hållbar utveckling,
krävs åtgärder som får effekter som spänner över
hela samhället.
Man kan genom en klimatsmart samhällsplanering
styra utvecklingen på en lokal nivå. Kommuner har
genom sitt planmonopol stora möjligheter att planera på ett sätt som gör det enkelt för medborgarna att
ställa om vardagslivet. Erfarenheter från Köpenhamn
och andra städer med hög andel klimatsmarta persontransporter visar att människor ändrar beteende
om politiken ger möjligheter till det. Upphandlingsregler kan stödja möjligheten att få närodlat i offentliga serveringar och därigenom minimera transporterna av livsmedel.
att styrmedel i större utsträckning än hittills ska
inkludera och kombinera skatter och investeringar
med juridiska styrmedel i form av regler och samhällsplanering.
J. Klimatmålen kan bara nås i ett resurssnålt samhälle
Klimatomställningen är bara en del av den omställning som behövs för att göra utvecklingen ekologiskt
hållbar. Det är sannolikt den viktigaste att ta i tu med
eftersom de allra flesta av de åtgärder som effektivt
minskar klimatpåverkan också underlättar för att
uppnå andra miljömål. Ytterst handlar det om att utveckla samhällen där människor lever inom ramarna
för de villkor naturen sätter.
Användning av olja och andra naturresurser som
inte förnyas måste fasas ut. Användningen av förnybara resurser ska inte överstiga nyproduktionen av
densamma eller skada ekosystemen. Underlaget för
kretsloppens biologiska aktivitet måste värnas. Odling, transporter, tillverkning med mera får inte leda
till att gifter sprids och anrikas i näringskedjorna. Att
mp.se/kongress
få balans i hur vi utnyttjar våra gemensamma resurser är avgörande för att skapa ett hållbart samhälle.
För att nå klimatmålen måste energin till transporter, uppvärmning och andra ändamål vara 100%
förnybar. För att dessutom klara övriga villkor för att
utvecklingen ska vara ekologiskt hållbar måste den
totala omsättningen av resurser minska. Även med
effektiviseringsåtgärder, ny teknik och förnybara
bränslen tagna i anspråk kräver klimatomställningen
att den samlade energiåtgången minskar.
Framtiden måste levas resurssnålare. Den konsumtion som merparten av befolkningen i de rika
länderna i dag står för sker på bekostnad av tredje
världen och de naturresurser som kommande generationer är beroende av. Vi måste således minska
vår konsumtion av naturresurser och för att använda
ett slitet men korrekt uttryck: vi måste lära oss att
leva på räntan och inte på kapitalet. Det är orimligt
att ett stort land som Sverige med rika naturresurser
skulle planera för en energianvändning som bygger
på import av stora mängder bioråvara.
Det finns i dag många initiativ för att minska köpoch-släng-samhället och många ser i dag fördelarna
med att lämna sina använda kläder eller saker till
återanvändning och själv för en billig peng skaffa något ”nytt” som redan är använt. Det bör därför i alla
led vara enklare och billigare att återanvända och
återvinna än att slänga och köpa nytt. Återanvändningsindustrin har dessutom stor potential att växa
och bli en sektor där många nya jobb skapas. Det ska
vara lättillgängligt att lämna saker till återanvändning om man inte själv vill sälja sina saker vidare.
att den totala energi- och resursförbrukande konsumtionen måste minska.
4. Avslutning
Samtidigt som de naturvetenskapliga studierna om
klimatförändringarnas allvar avlöser varandra kommer också allt fler rapporter och beräkningar som
belägger de samhälleliga vinster och möjligheter
som investeringar i en grön omställning för med
sig. Den förre chefen för världsbanken, sir Nicholas
Stern, fick stort genomslag 2006 med en rapport om
klimatförändringarnas förväntade kostnader.51 Dessa
uppskattades vara av samma storlek som den sammanlagda kostnaden för den förstörelse 1:a och 2:a
världskriget åstadkom. Slutsatsen av Sterns resonemang är att kostnader för effektiva klimatåtgärder
som vidtas nu blir billigare för samhället jämfört
med att inte vidta åtgärder för att undvika framtida
kostnader.
Klimat
87
Kongress 2012
FN:s miljöprogram UNEP har gett ut en ny rapport
om hur investeringar i en grön ekonomi kan få fart på
tillväxten och bidra till att bekämpa fattigdom. Enligt
rapporten kan man genom att investera två procent
av den globala bruttonationalprodukten i tio centrala
områden få fart på en övergång till en grönare och
resurseffektivare ekonomi. De tio centrala områdena
är jordbruk, byggnader, energi, fiske, skogar, samt
industrier som effektiv energi, turism, transport,
avfallshantering och vatten.52
macken, nya VA-system, grönare städer och säkra
cykelvägar. Den rådande politiken satsar inte på något av detta utan försöker i stället undvika framtiden.
MP har motsatt strategi och vill bygga ett klimatsmart och robust samhälle där människor mår bra.
Noter:
1 Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken, SOU 2007:03
2 Ibid
3 SMHI ”Klimat i förändring”, http://www.smhi.se/tema/Klimat-i-forandring, besökt
2012-02-11.
På många ställen i världen har människor börjat med
lokala omställningsprojekt i frustration över de uteblivna resultaten från sina regeringar och de internationella klimattoppmötena.
Anpassningsåtgärder är nödvändiga och måste
integreras i internationell, nationell och lokal samhällsutveckling. MP anser att vi ska ta oss an utmaningarna nu. Att arbeta förebyggande hjälper oss
att hålla reparationsskadorna nere. Klimatanpassningsåtgärderna kommer att göra städerna grönare,
luften friskare, skapa nya företag och arbetstillfällen.
När människor rör sig mer blir de friskare vilket är
bra för folkhälsan. Vi vill kombinera åtgärder för att
minska utsläppen med de åtgärder som behövs för
att kunna anpassa oss till klimatförändringen som
bland annat ökar förekomsten av kraftiga och ihållande regn.
4 Nicholls, R.J. och Cazenave, A. 2010. Sea-level rise and its impact on coastal zones.
Science 328: 1517-1520
5 AMAP 2011. Snow, water, ice and permafrost in the Arctic. http://amap.no/swipa/
6 Chen m.fl. 2011. Nature 333:1024-1026
7 Devictor m.fl. 2012. Nature Climate Change 2:121-124
8 Rummukainen m.fl. 2011
9 ICPP 2007
10 Doney m.fl. 2009. Ocean acidification: the other CO2 problem. Ann. Rev. Marine Sci.
1:169-192.
11 Hoegh-Guldberg O. m.fl. Coral reefs under rapid climate change and ocean acidification.
Science 318: 1737-1742
12 Burke m.fl. 2011. Reef as risk - revisted
13 ”Oceanografisk forskning”. http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/oceanografi/oceanografisk-forskning-1.343, besökt 2012-02-12
14 Kuznetsov 2011 Hypoxia in future climates: A model ensemble study for the Baltic Sea.
15 Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken, SOU 2007:03
16 World Meteorological Organization, “Climate Projections”, 2011.
17 IEA, World energy Outlook, 2010,
För att få plats med mer vatten behövs mikroparker,
öppna dagvattensystem, fjärilsdalar och dammar
vilket innebär att andelen hårdgjord yta i städerna
måste minska. Detta kan i sin tur åstadkommas om
transportsystemen blir mer yteffektiva genom att
kollektivtrafik och cykel samt gång ökar på bilens
bekostnad. Städer blir tryggare när olika människor
möts i kollektivtrafiken, genom stadsodlingen eller
på utomhuscaféer.
18 Institution of oceanograhpy Hawaii
19 Naturvårdsverket, Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU, 2011.
20 Montzka, S.A. m.fl. 2011. Non-CO2 greenhouse gases and climate change. Nature
476:43-50.
21 Ibid
22 Rummukainen m.fl. 2011. Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet.
SMHI.
23 Rummukainen m.fl. 2010. Physical climate science since IPCC AR4. TemaNord 2010:549.
24 Rummukainen m.fl. 2011. Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet.
Politikens uppgift måste vara att utforma den kombination av styrmedel som är effektivast för att nå
klimatmålen. Politiken har också ansvar för ge hushållen möjlighet att minska den klimatpåverkan de
står för i dag.
SMHI.
25 Le Quéré m.fl. 2009. Trends in the sources and sinks of carbon dioxide. Nature Geoscience 2:831-836
26 Global Carbon Project http://www.globalcarbonproject.org/carbonbudget/10/hl-full.htm
27 Pan, Y. m.fl. 2011. A large and persistent carbon sink in the world’s forests. Science
333:988-993.
Uppbyggnaden av stambanorna och elnätet var en
förutsättning för att det fattiga jordbruket i Sverige
skulle kunna utvecklas till ett modernt välfärdsland.
På motsvarande sätt krävs i dag utbyggnad av järnväg och biogas för att transporterna ska fungera utan
dyr olja.
28 Rummukainen WIREs Climate Change 2012
29 SMHI, “Klimat i förändring” http://www.smhi.se/tema/Klimat-i-forandring, besökt
2012-02-19.
30 Ibid
31 Ibid
32 http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/
klimat-och-energi/klimatanpassning/kunskapsunderlag/planPM_stigande_havsniva_webb.
Vi är övertygade om att människor vill kunna leva
tryggt, äta och förflytta sig utan att förstöra livsmiljön
för andra. För att kunna göra det behövs tillförlitlig
kollektivtrafik, lokal livsmedelshandel, biogas på
88
Klimat
pdf
33 SMHI, “Klimat i förändring” http://www.smhi.se/tema/Klimat-i-forandring, besökt
2012-02-19.
mp.se/kongress
Kongress 2012
34 Många företag vars verksamhet orsakar utsläpp av växthusgaser, försöker förbättra
sin miljöprofil genom s.k. klimatkompensation, d.v.s. att plantera träd som förutsätts
absorbera motsvarande mängd koldioxid. Denna metod kallas kolsänkor. Tekniken bygger
dock delvis på missuppfattningar om hur skog och mark fungerar och kolsänkor har inte
fungerat som planerat.
35 Johnsson-Latham, 2006, En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar
utveckling.
36 Naturvårdsverket 2006, Rekyleffekter och effektivitetsfällan, .
37 Fehan, J. m.fl. 2009. Climate change in Europe. 1. Impact on terrestrial ecosystems and
biodiversity. A review. Agron. Sust. Dev. 29:409-421.
38 Montoya, J.M. och Raffaelli, D. 2010. Climate change, biotic interactions and ecosystem
services. Phil. Trans. R. Soc. B. 365:2013-2018.
39 T.ex.: Lapola, D.M. m.fl. 2009. Indirect land-use changes can overcome carbon savings
from biofuels in Brazil. PNAS 107:3388-3393.
40 Johnsson- Latham, ”Makt och privilegier”
utveckling.
42 Ibid
43 Lindqvist, 2009, ”Har klimatet ett kön?”
utveckling..
45 NIKK magasin: Focus Gender and Climate no 2:2009.
46 Carlsson Kanyama, 2002 Värderingar, beteenden, livsstilar och teknik
47 Bradley 2009 Just Environments – Politicising Sustainable Urban Development
48 Svensson-Smith, 2020, Från gårdagens fossil till morgondagens hjälte
49 Ibid
50 Naturvårdsverket, 2010, ”Den svenska konsumtionens globala påverkan”.
51 Stern, N. 2006. Review on the Economics of Climate Change
52 UNEP, 2011, Towards a Green Economy.
1. att MP som grund för utvecklingen av sin klimatpolitik ska utgå ifrån
• att de långsiktiga mål som måste nås för att
undvika skador till följd av ett förändrat klimat
och därefter utforma de reformer och åtgärder
som krävs för att ta oss dit och stämma av de
kortsiktiga politiska förslagen mot de långsiktiga
målen,
• att forskning och vetenskap, både för förståelse av klimateffekterna, men också för att hitta
de mest rationella och effektiva lösningarna på
klimatproblemen,
• att klimatåtgärder ska göras med hänsyn till
biologisk mångfald och får inte tillåtas underminera de ekosystemtjänster människan är beroende av för sin överlevnad,
• att kvinnor och män ska ha samma möjligheter
att påverka åtgärdernas utformning och genomförande så att jämställdhet, utöver att vara ett
mål i sig, även blir ett redskap för att nå klimatmålen,
• att en skarp klimatpolitik kräver många människors delaktighet och måste för att vara lyckosam, kombineras med en aktiv fördelningspolitik.
mp.se/kongress
Motion nr: 10.2
PRIORITERA UPP KLIMATFRÅGAN
STARKT
Ingvar Banebro, Bo Darsenius, Gunnar Engström,
Ylva Meyer och Lars Rylander
Om inte kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen
av växthusgaser vidtas inom de närmaste åren, riskerar vi att jordens uppvärmning skenar i väg bortom
all kontroll. Det är mycket bråttom. För Sveriges
del är det alarmerande att utsläppen ökade med 10
procent från 2009 till 2010. Idag är vetenskapens
bedömning av riskerna med en två grader varmare
värld är avsevärt allvarligare än de bedömdes vara
för tio år sedan. Om vi vill bibehålla en oförändrad
risknivå jämfört med när 2-gradersmålet sattes,
så måste vi ändra till ett 1-gradersmål. Utsläppen
av klimatfarliga gaser ökar nu snabbare än någonsin. En senarelagd tidpunkt för när utsläppen börjar minska får mycket stora konsekvenser för hur
snabba nedskärningar som därefter krävs för att vi
ska ha minst 50% chans att klara 2-gradersmålet.
Om utsläppen börjar minska 2020 krävs en mycket
snabb minskningstakt som blir mycket svår att klara.
Om utsläppen börjar minska först år 2025 så krävs
en nästan omedelbar minskning med 80% följt av en
mer moderat minskningstakt. En sådan minskningstakt är i praktiken helt ogenomförbar. Även om vi
lyckas klara de mycket snabba utsläppsminskningar
som krävs, så finns det således ändå kanske 50%
sannolikhet att vi får en temperaturhöjning på mer
än två grader. Dessutom riskerar redan en höjning
med två grader att stora mängder metan läcker ut på
grund av tinande permafrost. Metanutsläppen skulle
då medföra en kraftigt accelererad uppvärmning.
Klimatkonferensen i Durban enades om en färdplan
för ett nytt framtida avtal som ska börja gälla 2020.
Men de globala utsläppen måste börja minska senast
år 2015 för att ökningen av jordens medeltemperatur
ska kunna stanna vid två grader. Som Åsa Romson
skrev på DN.se den 11 december finns varken tidplan
eller löften om tillräckliga utsläppsminskningar för
att nå detta mål. Det är nu mycket sannolikt att vi får
en höjning med fyra grader eller mer. En fyra grader varmare värld innebär troligen att civilisationen
kollapsar. Fyra grader medför också hög sannolikhet
för att klimatet blir instabilt och rusar vidare mot
sex och åtta graders ökning. En sådan ökning kommer mänskligheten inte att överleva. Risken att vi
kommer att utplåna oss själva är därför nu mycket
hög. Som miljöpartister känner vi stort ansvar för
fortlevnaden och välbefinnandet hos alla djur och
människor – det ansvaret gäller ju även gentemot
kommande generationer.
Klimat
89
Kongress 2012
Efter Köpenhamnsmötet har klimatfrågan hamnat
i bakgrunden. Det behövs en oerhört mycket större
medvetenhet bland politiker, ledarskribenter och
andra opinionsbildare om hur allvarligt läget är. Det
behövs också en mycket större medvetenhet hos
väljarna för att makthavarna, i Sverige och i andra
länder, ska kunna vidta åtgärder som leder till starkt
minskade utsläpp. Här har MP en stor uppgift. Vi vill
att partiet gör betydligt mer för att påverka andra
partier, andra opinionsbildare och den allmänna
opinionen.
Vi yrkar
1. att MP gör klimatfrågan till sin allra viktigaste
fråga,
2. att MP utarbetar och genomför en ny aktionsplan
för klimatfrågan. Syftet med planen ska vara att
tvinga andra partier och andra opinionsbildare
till en kraftigt höjd aktivitet i klimatfrågan,
3. att MP utarbetar och genomför en plan med syfte
att bland medlemmarna åstadkomma största
möjliga mobilisering, jämförbar med den mobilisering som antikärnkraftkampanjen lyckades
åstadkomma 1980.
Besvarad
MP arbetar med att bredda sitt mandat för att få
genomslag för den gröna politiken. MP ska enligt
den politiska strategi som partistyrelsen diskuterat
med förtroenderåd och lokalavdelningar och beslutat
om under mandatperioden fokusera på följande fyra
områden:
Klimat
Lika rättigheter och migration
Nya jobb
Skola/utbildning
Den gröna omställningen är även fortsättningsvis vår
huvudfråga. Vi vill att energi- och klimatpolitiken ska
nå fram och beröra bredare grupper än i dag. För att
nå bredare grupper och få genomslag för både grön
politik och vår klimatpolitik är det viktigt att vara trovärdiga i frågor som berör både samhällsekonomin
och människors vardag och framtid. Därför avslår
partistyrelsens motionärernas fokusering på enbart
klimat som vi tror minskar möjligheten att få genomslag för den nödvändiga klimatomställningen.
Motion nr: 10.3
UTFORMA EN KLIMATPOLITIK
GRUNDAD I VÅRA TRE SOLIDARITETER OCH I VETENSKAPLIG KUNSKAP
Billy Larsson
Att arbeta emot den globala uppvärmningen framstår som politikens mest grundläggande fråga under
överskådlig tid. Människor lär sig ofta av sina misstag, för att i liknande situationer framöver sedan
kunna agera på ett bättre sätt. Tyvärr finns inte den
möjligheten när det gäller att arbeta med att förebygga klimatförsämringar relaterade till utsläpp av
växthusgaser. Miljontals människor kommer därför
att drabbas om vi som lever nu inte använder de metoder som kan antas ha bäst effekt för att få människor att minska utsläppen av växthusgaser. Det gör att
vi som vill arbeta för att förhindra att temperaturökningarna går över styr, har ett speciellt ansvar för att
i en unik historisk situation vidta rätt typ av åtgärder.
Den största risken är förmodligen att föreslagna åtgärder blir otillräckliga på grund av att utgångspunkten utgörs av spekulationer om vad som väljarna kan
tänkas acceptera, snarare än av forskningsförankrade bedömningar om vad som verkligen kan behöva
göras för att önskade resultat ska uppnås.
Det finns idag omfattande forskning som visar hur
väsentliga ekosystem hotas av den globala uppvärmningen. Det finns också omfattande miljöpsykologisk
forskning kopplad till klimatfrågan. Den lyfter ofta
fram att det är en bredd i åtgärderna som behövs (såsom ekonomiska styrmedel, tekniska innovationer,
livsstilsförändringar och förändrad etik) som troligen
är det mest effektiva, snarare än att förlita sig på en
eller två åtgärder. Det finns också miljöpsykologiskt
tänkande om hur man ska utforma kampanjer på ett
framgångsrikt sätt. När behovet av en förändrad etik
lyfts fram i den miljöpsykologiska debatten uppkommer beröringspunkter med grundvalen för MP:s
existens, nämligen de tre solidariteterna som enligt
partiets stadgar är den vision som partiet eftersträvar att genomföra.
Situationen i världen när det gäller klimatet går
tyvärr för närvarande i fel riktning. Det gör det extra
angeläget för MP att ständigt reflektera över om
klimatpolitiken utformas på bästa sätt.
Jag yrkar
Under mandatperioden kommer vi ha en kampanj i
just klimatfrågan med samtal och aktioner runt om i
hela landet.
90
Klimat
1. att MP lyfter fram partiets tre grundvärderingar
om solidaritet med alla människor, med kommande generationer, samt med djur, natur och
det ekologiska systemet, som grunden till varför
vi arbetar emot den globala uppvärmningen.
Det innebär att klimatfrågan därmed framstår
som främst en moralisk fråga för oss nu levande
mp.se/kongress
Kongress 2012
människor i den rika delen av världen – om vi
verkligen har rätt att leva på ett sätt som försämrar livsmöjligheterna för fattiga människor, för
kommande generationer, samt hotar väsentliga
ekosystem och leder till artutrotning,
2. att MP aktivt verkar för att förankra sin klimatpolitik i vetenskaplig kunskap. Det gäller både ekologisk kunskap och miljöpsykologisk forskning.
Den klimatproposition partistyrelsen föreslår stärker
den vetenskapliga förankringen av MP:s klimatpolitik. Däremot blir det för begränsat att hävda att
klimatfrågan enbart är en moralisk angelägenhet.
Klimatomställningen kan även motiveras av ekonomiska och näringspolitiska skäl.
Motion nr: 10.4
LIVSTILSANALYSER
BoAnders Arvidsson och Gabriella Larsson-Auna
Stöds av Miljöpartiet de gröna Norrbotten
Livsstilsanalys efter genomförda livsstilsmätningar
är ett allt viktigare verktyg, som kan få människor att
tänka till och skapa sin egen tillvaro och framtid. Det
kan handla om att skaffa utbildning och arbete eller
platser människor väljer att leva på. Livsstilsanalysen
utvärderar om vi egentligen har det bra.
För ett drygt sekel sedan vandrade svenskarna
antingen ut ur landet eller till städerna, både fysiskt
och psykiskt, från naturnära jordbruk till industriella landskap. Sverige har i våra dagar blivit ett land
med både städer och landsbygd. Den senare mer fria
och friska boendemiljön kommer ofta på undantag
i normalsvenskens värdeskala. Istället upprepas att
människor är byggda för att arbeta, visa förnöjsamhet under högre makter och klibba ihop sig i storstäder. Detta vanans arv ter sig allt mer märkligt i vår
distribuerade och kommunicerande miljö där arbete
i allt högre utsträckning kan utföras i stort sett var
som helst i världen.
Med utgångspunkt från det antagandet kan människor välja nivå på sin livsstil. Fler människor skulle
kunna få må bra av att bo ute i landet, i skärgården
eller i inlandet i norr. Globalt noterar vi att länder
infogar livsstilsanalyser i sina nationella räkenskaper. Sverige har möjlighet att hänga på trenden
och infoga livsstilsanalyser i sina nationella årliga
räkenskaper. Fördelarna som skapas är att tillväxten då mäts med fler parametrar. Detta är också allt
viktigare, och framför allt träffsäkrare, när vi idag ser
hur statsstödda fenomen som kapitaltäckningskvoter
och blankningar gör våra traditionella ekonomiska
bedömningsgrunder allt vagare. Med statliga livs-
mp.se/kongress
stilsanalyser motiverar Sverige sina medborgare att
leva bra liv på bra platser – gröna liv.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att Sverige som land infogar
livsstilsanalyser i sina nationella årliga räkenskaper.
Avslag
Riksdagsgruppen håller på med ett arbete med att ta
fram nya mått för att få en bättre analys av utveckling
än de som traditionellt mäts och värderas. Vi behöver
titta på olika värden såsom miljö och livskvalitet. Just
frågan om livsstil är en viktig fråga för både livskvaliteten och miljön och är intressanta att analysera.
Vi vill dock inte peka på att sådana analyser just ska
presenteras vid de nationella årliga räkenskaperna.
Motion nr: 10.5
UTSLÄPPSTAK MED MEDBORGARUTDELNING
Annika Lillemets och Valter Mutt
Klimatförändringarna är en global ödesfråga. Det är
också de ökande ekonomiska och sociala klyftorna,
globalt och nationellt. Att finna verksamma åtgärder
för att minska klimatpåverkan, som är socialt och
ekonomiskt hållbara, är en svår utmaning. De amerikanska senatorerna Maria Cantwell (demokrat) och
Susan Collins (republikan) har tagit sig an utmaningen, genom att formulera ett konkret förslag på ett
system för att minska koldioxidutsläppen på ett sätt
som bidrar till ökad social och ekonomisk rättvisa.
Deras gemensamma Carbon Limits and Energy for
America’s Renewal (CLEAR) Act från 2009, fick visserligen inte stöd av en majoritet i den amerikanska
senaten, men dess grundidéer förtjänar fortsatt stor
uppmärksamhet.
Cantwell och Collins förslag går i stora drag ut på
att ett tak (cap) för utsläpp av kol från fossilbränslen
sätts på nationell nivå. Nivån på taket sänks gradvis
över åren, med hänsyn till ekonomin, så att målen för
utsläppsminskningar nås successivt. Utsläppsrätter auktioneras ut till producenter och importörer
av fossilbränsle. Endast ”certifierade” aktörer får
delta i auktionerna. På så vis undviks spekulation.
75 procent av intäkterna från utsläppsrätterna går direkt tillbaka till konsumenterna. De delas lika mellan
alla som bor i USA. En utdelning (dividend) betalas ut
varje månad. Enligt det siffersatta förslag som lades
fram i senaten, skulle det innebära att 80% av de
amerikanska hushållen inte skulle få ökade kostnader. Endast den femtedel som har allra högst inkomster skulle få något ökade kostnader. En studie gjord
Klimat
91
Kongress 2012
av forskare vid University of Massachusetts, kommer
fram till att majoriteten av hushållen skulle få en
ökad realinkomst, med hänsyn taget till effekterna
av både högre bränslepriser och utdelning. Systemet
är progressivt. Energisparande uppmuntras genom
att bränslepriserna stiger, men kostnaderna fördelas efter ekonomisk bärkraft. 25% av intäkterna från
auktionerna föreslås gå in i en fond, Clean Energy
Reinvestment Trust Fund, och användas för klimatomställningsåtgärder som investeringar i förnybar energi.
System för utsläppshandel är ofta komplicerade och
ineffektiva. Cap-and-dividend-systemet, däremot, är
enkelt och transparent uppbyggt. Det är lätt att förstås hur det fungerar. Att priserna för fossilbränsle
stiger är ofrånkomligt både av klimatskäl och därför
att tillgångarna är ändliga. Det är därför viktigt att
kostnaden fördelas rättvist. Ett system som cap-anddividend är en vinna-vinna-lösning som kan minska
såväl koldioxidutsläpp som ekonomisk ojämlikhet.
Det bygger på tanken att alla har födslorätt till våra
gemensamma tillgångar, eller allmänningar. Det
handlar om naturresurser men också om sådant som
kulturarv. Det vi fått i arv ska vi vårda och lämna efter
oss i minst lika gott skick som vi fick det. Den som
utnyttjar våra gemensamma resurser ska betala för
sig. Alla har lika rätt till den avkastning allmänningarna ger.
Att sätta ett tak på hur mycket koldioxid som får
släppas ut i vår gemensamma atmosfär, och ta betalt
för rätten att släppa ut, är ett sätt att ansvarsfullt
förvalta en av våra viktigaste gemensamma livsviktiga allmänningar. Fördelning (predestribution) istället för omfördelning (redistribution), som Cantwells
och Collins system innebär, bygger på en helt annan
människosyn. Det ger ökad värdighet för människor
som får ökad makt över sina liv.
Såväl Sveriges klimatpåverkan som de ekonomiska
och sociala klyftorna behöver minskas.
Vi yrkar
1. att riksdagsgruppen uppmanas att föreslå en
statlig offentlig utredning av hur ett system med
utsläppstak för koldioxid och medborgarutdelning, skulle kunna utformas i Sverige.
Avslag
Partistyrelsen delar motionärernas ambition att
både klara klimatutmaningen och minska de sociala
klyftorna. MP arbetar också för att synliggöra det
ekologiska fotavtrycket. Förslaget om individuella
utsläppsrätter är intressant i teorin då den visar tydligt att utsläppen ökar när människor är rikare. Som
92
Klimat
metod att minska utsläppen kräver ett sådant system
administrativa och kontrollerande åtgärder som inte
är önskvärda. Det saknas inte politiska förslag utan
politisk vilja för att minska klimatutsläppen.
Motion nr: 10.6
KOSTNADSVÄXLING FOSSILA
BRÄNSLEN
Sten Erik Björling
Att minska beroendet av fossila bränslen i svensk
ekonomi blir en allt viktigare uppgift inför de stora
utmaningar som står inför dörren med peak oil, peak
coal och peak gas. Speciellt i Sveriges fall är minskandet av beroendet till olja i främst transportsektorn och i produkter allt viktigare – att med fungerande marknadsmekanismer få till relativt snabba
och effektiva minskningar av användningen av fossila
bränslen, öka insatserna för att spara energi samt i
slutledet ersätta fossila bränslen med uthålliga, och
om möjligt lokala alternativ.
En mekanism som bör ge avsevärt större effekt än
tidigare försök till att använda marknadsmekanismer
för att minska användningen av fossila bränslen kan
se ut som följer (detta är ett exempel som oberoende
ekonomer har föreslagit):
• Vid import av fossila bränslen läggs det på en
avsevärd avgift till produktens pris innan det fossila
bränslet ingår i processer, tillverkning och produkter
i Sverige. Denna avgift bör minst fördubbla priset på
det fossila bränslet eller råvaran.
• De medel som på detta vis kommer in till statskassan distribueras till alla medborgare i Sverige
– oavsett om de har bil eller inte eller om deras hus
värms upp av olja eller inte. Vuxna får en större andel
än yngre.
• Naturligtvis så ökar priserna för alla de produkter
och tjänster som på ett eller annat sätt baseras på
användning av fossila bränslen och råvaror.
• De som är storförbrukare av denna typ av produkter och tjänster kommer att få avsevärt större
kostnader än tidigare och trycket för dessa konsumenter att minska sin användning av fossilt baserade
produkter/tjänster kommer att öka. De kommer att
inse behovet av att investera för att minska användningen eftersom de ser den långsiktiga effekten av
sin energiförbrukning och användning av produkter
baserade på fossila resurser.
• För dem som inte har stor förbrukning av fossilt
baserade produkter och tjänster så kommer dessa
att belönas med en positiv skillnad mellan bidraget
och kostnaderna för fossila tjänster och produkter.
De kommer därmed att både sträva efter en fortsatt minskad användning av fossila produkter och
dessutom kommer de troligen att investera mer i
mp.se/kongress
Kongress 2012
besparande tjänster, produkter och processer för att
ytterligare öka mellanskillnaden.
• Med denna approach så ökar även prisskillnaderna
mellan fossila produkter och de uthålliga alternativen vilket medför att dessa används mer och fler
kommer att investera i de uthålliga alternativen. Det
innebär bl a att individerna tjänar mer på att använda
kollektiva lösningar för trafik och de tjänar än mer
om de cyklar, vilket ger många fördelar i folkhälsa
mm och minskat beroende av extern försörjning.
Jag yrkar
1. att MP utvärderar ett införande av en modell för
avgifter vid import av fossila resurser parat med
jämlik distribution av dess intäkter till medborgarna.
Avslag
Det är MP:s politik att Sverige och världen ska bli
oberoende av fossila bränslen. Det behövs kraftfull
politik såväl för att fasa in förnybara alternativ och
uppmuntra hushållning som för att fasa ut de fossila bränslena. Det pågår ett ständigt ett arbete för
att utveckla de ekonomiska styrmedel och de lagar
som behövs för att detta ska kunna genomföras. I år
lägger partistyrelsen en proposition om klimatpolitik.
MP har också en politik för ett jämlikt samhälle med
livskvalitet för alla.
Det utgår redan betydande skatter på fossila bränslen, både som energiskatter och koldioxidskatt. Det
går alltid att diskutera storleken på och fördelningen
av dessa. MP föreslår t ex en höjning av koldioxidskatten. Vid detaljutformningen av skatterna måste
flera olika hänsyn tas, bland annat tillämpas av
konkurrensskäl lägre skattesatser för den exportberoende industrin, så länge inte dennas konkurrenter
i utlandet belastas av samma skatter. Skatteinkomsterna går in i statskassan och används för många
olika ändamål, någon öronmärkning av skatter till
vissa ändamål förekommer inte i Sverige.
Motion nr: 10.7
större störning i t ex Hormuz-sundet kan innebära att
priserna går upp drastiskt, men än värre att det inte
kommer att finnas någon olja för en sådan liten aktör
i Europa som Sverige i förhållande till större länder
och regioner.
Det finns regelverk som anger att Sverige med egna
lager ska kunna kunna hantera ca 70 dagars förbrukning. Dock så finns det inga mekanismer för att styra
dessa bränsleresurser till de viktigaste samhällsfunktionerna idag – transporter av varor och upprätthållandet av för samhället viktiga funktioner. Risken
är uppenbar att dessa viktiga samhällsfunktioner och
logistiska funktioner kommer att behöva konkurrera
med privatbilismen och mindre viktiga funktioner för
bränslet vilket kan medföra mycket stora negativa
konsekvenser för samhället i stort p g a hamstring
mm.
Med denna bakgrund så bör förberedelser göras för
att säkerställa drivmedels- och bränsleförsörjningen
till dessa prioriterade funktioner och processer
genom strukturer och tekniker för ransonering av
bränslen och drivmedel.
Kapaciteten för lagring av drivmedel och bränslen
bör utvidgas – det är inte uteslutet att en del bergrumslager som tidigare var aktiverade i invasionsförsvaret kan återtas i drift, restaureras eller på annat
sätt aktiveras.
Utökad finansiering bör utvärderas till de projekt
som kan producera bränsle och drivmedel internt
inom Sveriges gränser – ev stöd till skapandet av
raffinaderier för tallolja till biodiesel till ytterligare
pappersbruk t ex.
Jag yrkar
1. att MP verkar för utvecklandet och förberedandet
av ransoneringssystem för bränslen och drivmedel att användas i krislägen och i allvarliga bristsituationer vad avser bränslen mm för transportsektorn och vitala samhällsfunktioner,
FÖRBEREDANDE AV STRUKTURER
OCH PROCESSER FÖR LAGRING OCH
RANSONERING AV FOSSILA
BRÄNSLEN
2. att MP verkar för genomförandet av behovsanalyser av drivmedel och bränslen inom vitala statliga, kommunala och privata verksamheter samt
utformning av processer och infrastrukturer för
att garantera dessa funktioners och processers
tillgång till bränsle och drivmedel,
Sten Erik Björling
Sverige är ytterst beroende av fossila bränslen
främst inom trafik- och transportsektorn, ett beroende som medför att Sverige som nation blir allt
mer sårbart för yttre händelser såsom konflikter
kring oljeproducerande nationer och regioner. En
3. att MP verkar för utvidgandet av lagringskapaciteten för drivmedel och bränslen för transporter
och vitala samhällsfunktioner utöver de som
stipuleras av IEA – återupprättande/aktivering av
bergrum och tidigare lagringsstrukturer från det
tidigare invasionsförsvaret,
mp.se/kongress
Klimat
93
Kongress 2012
4. att MP verkar för en kraftig ökning av anslag för
utveckling och integrering av processer och produktionsmöjligheter för tillverkning av bränslen
inom Sverige samt kraftigt ökar investeringsstöd
för produktionsanläggningar för dessa bränslen.
Besvarad
Partistyrelsen instämmer i att det är viktigt att ha en
beredskap vid eventuella kriser. MP:s utgångspunkt
är att vi arbetar för att uppnå ett fossilfritt samhälle
så fort det går. Självklart ska vi ha en beredskap att
ha tillgång till bränsle oavsett om det är olja eller
alternativ. Eftersom det just nu pågår ett arbete på
riksdagskansliet för att bättre kartlägga vilka hoten
mot människor i Sverige är vid olika kriser vill partistyrelsen dock inte förekomma resultaten av detsamma. Motionärens yrkanden kan med fördel ingå som
frågeställningar i den översynen och kommer därför
att skickas över till riksdagsgruppen.
Motion nr: 10.8
HUSTAKSTÄCKNING
Sven Hansson
Ett tak med svart yta är det sämsta alternativet vid
omvandlingen av solenergi från solens instrålning
mot taket med avseende på uppvärmning/växthuseffekten. Takets temperatur stiger och kan gå
upp till 80–100 grader. Värmen försvinner inte utan
den sprider sig iväg uppåt och bort till ingen nytta.
Energin försvinner inte utan blir kvar i luftens värme.
Det ursprungliga som hände i äldre tider var att
solens energi träffade en mark med någon form av
växtlighet som kunde binda koldioxid. Solens energi
som nådde hav reflekterades i stor utsträckning ut
tillbaka i rymden samt höll havet på en viss temperatur. Allt större ytor på jorden är numera, genom vår
utveckling, vägar, byggnader och alla möjliga urbana
ytor. Värmen som uppstår på våra nordliga breddgrader här i Sverige är lika mycket bidragande till
jordens uppvärmning som om den uppstår på sydligare breddgrader. Ett års solinstrålning på ett hustak
på en villa kan omvandlas till värme som uppgår till
20 000 kWh. Steven Chou, 1997 års Nobelpristagare i
fysik, har beräknat att om man målar alla hustak och
alla trottoarer i hela världen men vit färg så skulle
medeltemperaturen på jorden sjunka med 0,6 grader
eller motsvarande 11 års koldioxidutsläpp från världens alla bensin- och dieselbilar.
Att försöka hejda uppvärmningen av jordens temperatur är en av de viktigaste frågorna som ett parti
som MP kan ägna sig åt. En bra åtgärd är att utnyttja
solenergi i form av solceller eller solvärme på taken,
detta driver MP idag. Idag väljer tyvärr inte alla ett
takmaterial som består av solceller eller solvärmepaneler utan de flesta som bygger nytt eller renoverar lägger annat traditionellt material som tegel- el94
Klimat
ler betongpannor. Det andra som man kan göra när
man bygger nytt eller renoverar sitt tak är att välja
ett material som är så klimatsmart som möjligt. Det
finns takmaterial som kan likt en katalysator på en
bil reducerar oönskade gaser. För att reducera kväveoxider, finns det exempelvis Icopal Noxite.
Noxite-produkterna är täckta av titandioxid, en
katalysator som utan att själv förbrukas påskyndar
omvandlingen av skadliga NOX-partiklar till ofarligt
nitrat, NO3. Processen aktiveras när solens ultravioletta strålning träffar taket. Mer än 85% av kväveoxiderna kan neutraliseras för att sedan sköljas bort av
regnet. Och effekten försvinner inte. Noxite gör sitt
miljöjobb under takets hela livslängd. För att reducera koldioxid, finns det exempelvis Derbigum Olivine.
Tätskiktet Derbicolor Olivine har en yta som består
av mineralen olivin, som reagerar när taket kommer
i kontakt med atmosfärens koldioxid via regnvatten.
Kontakten skapar en kemisk reaktion som neutraliserar koldioxiden och slutprodukten färdas sedan
bort med regnvattnet och är ofarlig för naturen. Olivin är en mineral bestående av järnmagnesiumsilikat
och är ett av de vanligast förekommande mineralerna
på jorden.
Ett tredje alternativ är också att välja en ljus eller
helt vit färg på taket. Som sista förslag föreslår jag
att MP arbetar för att minska användningen av svart
takbeläggning.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att hustak beläggs med solceller
eller solvärmepaneler,
2. att MP verkar för att hustak beläggs med material
som kan reducera koldioxid eller kväveoxid,
3. att MP verkar för att hustak beläggs med material
som är vitt,
4. att MP verkar för att hustak inte bör beläggas med
svart material.
Avslag
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att
solenergi är en viktig energikälla. Vi tror däremot inte
att tvingande regler för alla hus är rätt väg eftersom
det finns hus där solenergi inte är ett användbart
alternativ. I stället vill vi göra det så lönsamt att använda solfångare och solceller att utbyggnaden ökar
snabbt.
I partiets bostadspolitiska motion från hösten 2009
(2009/10:C390) finns förslag som går i kongressmotionens riktning. Partiet lyfter där förslaget att vart
fjärde tak 2020 ska ha solfångare och att det i byggmp.se/kongress
Kongress 2012
lagstiftningen införs krav på så kallade energiaktiva
tak. Det pågår en intressant utveckling av olika material och färger på tak som kan bidra i arbetet med att
minska växthuseffekten och vissa luftföroreningar.
Vi ser hur både kommuner och företag i dag prövar
dessa metoder på flera byggnader vilket är positivt.
Det saknas dock än så länge tillräckliga underlag
som visar effekter och kostnader för att generellt
verka för särskild beläggning av alla befintliga och
nya tak.
mp.se/kongress
Klimat
95
Kongress 2012
11. MAT OCH AVFALL
mentariker redan med framgång driver dessa frågor
och med förnyat förtroende agerar i dessa frågor
som vice ordförande i EU:s kemikalie-/miljöutskott.
Motion nr: 11.1
Se EU: http://www.europaportalen.se/tema/carlschlyter och http://www.mp.se/templates/Mct_177.
aspx?number=169899
Se riksdagsmotioner: http://www.riksdagen.se/sv/
ledamoter-partier/Hitta-ledamot/Ledamoter/Leander-Helena-MP/
UTMÄRKNING AV PALMOLJA
Märta Elf
Stöds av Grön Ungdoms riksorganisation
Palmolja är idag ett vanligt fett som finns i framförallt matvaror, men också i hårprodukter med mera.
Palmolja utgör idag ett stort hot mot regnskogen
men det är vanligt att palmolja inte står utmärkt på
varans innehållsförteckning, utan gömmer sig under
det betydligt bredare begreppet vegetabiliskt fett.
Detta gör det väldigt svårt för den konsument som
vill göra ett medvetet val att veta vilka produkter som
den skall välja.
Jag yrkar
1. att MP ska verka för att palmolja skall vara utmärkt i produktens innehållsförteckning.
Bifall
Kongressen föreslås bifalla motionärens förslag om
att MP ska verka för att palmolja ska vara utmärkt i
produktens innehållsförteckning. MP värnar konsumentens rätt att kunna göra medvetna va, och rätt till
information är väsentligt i detta.
Motion nr: 11.2
KEMIKALIERS TILLSATSER I
LIVSMEDEL
Carl-Evert Werme
Vetenskapliga undersökningar visar att även små
mängder kemikalier och skadliga tillsatser är hälsofarliga i våra livsmedel. Ökad risk för sjukdomar som
diabetes, adhd, försämrade spermier och hormonstörningar har konstaterats. Kunniga miljöpartister
inom detta område bör agera.
Jag yrkar
1. att MP:s EU-parlamentledamöter ska ta upp
hälsoproblemet med kemikalier och skadliga
tillsatser i EU-parlamentet,
2. att MP:s riksdagsledamöter ska ta upp detta hälsoproblem i riksdagen.
Besvarad
Motionären tar upp ett synnerligen angeläget tema
som rör kemikaliers och tillsatsers inverkan på människa och miljö. Det är med stolthet vi konstaterar att
såväl riksdagsgruppen som våra svenska EU-parla-
96
Mat och avfall
Motion nr: 11.3
EN STRATEGI FÖR GRÖN
MATPOLITIK
Björn Havsöga och Hélène Havsöga
Stöds av Miljöpartiet de gröna Eslöv och Ronneby
Inför valet 2010 gick MP ut med att vi ville föra upp
ett nytt politiskt område på agendan, nämligen
livsmedelspolitik. I den politik som kommunicerades
ut lades stort fokus på ekologisk och närodlad mat
utan onödiga tillsatser. Dessa frågor är viktiga för
vår hälsa och miljö och är självklart något vi även i
fortsättningen bör driva. Dock sades väldigt lite om
en av de allra viktigaste och största frågorna inom
livsmedelsområdet, nämligen det sätt som produktionen av olika livsmedel påverkar vår miljö och vårt
klimat, både lokalt och globalt. I detta är bekämpningsmedel, konstgödsel och transporter bara en del
av problematiken. Livsmedelsproduktion, liksom all
mänsklig aktivitet, förändrar miljön där den bedrivs.
För att nå långsiktig hållbarhet måste vi se till att de
negativa effekterna av denna påverkan blir så små
som möjligt. Exemplen på att vi är långt ifrån ett
sådant hållbart system är dock många:
Idag står livsmedelsproduktionen för mellan 25 och
30% av de globala utsläppen av växthusgaser (jämförbart med transportsektorns ca 27%). Stora regnskogsområden skövlas varje år för att bereda mark
till odlingar av fodersoja, där enorma mängder bekämpningsmedel och konstgödsel används. En stor
andel av all antibiotika som används i världen ges till
djur utan infektioner inom köttindustrin, något som
är en starkt bidragande orsak till antibiotikaresistensproblemet i världen. Fiskbestånden i världshaven
utarmas allt mer för varje år, både av utfiskning och
av övergödning liksom av utsläpp av bekämpningsmedel. Gigantiska monokulturer som tränger bort de
flesta andra arter breder ut sig i världens mest fertila
jordbruksområden. Enorma växthusanläggningar för
produktion av frukt och grönt under helt artificiella
förhållanden i helt ”fel” klimat konsumerar stora
mängder energi och vatten. I sig driver allt detta
dessutom på en ökad användning och produktion av
genmodifierade grödor som vi i dagsläget inte har
mp.se/kongress
Kongress 2012
full kontroll över och som har mycket osäker påverkan på vårt globala ekosystem.
Vilken mat vi äter, och på vilket sätt den producerats,
har avgörande betydelse för om vi kan lyckas nå det
hållbara, gröna samhället. Vi, både som samhälle
och individer, måste ställa oss frågan om vi tycker
det är okej att vår värld förstörs bara för att vi ska
kunna fortsätta äta på det sätt vi gör idag, när alternativen finns. Vi måste lägga om vår konsumtion och
produktion av livsmedel, från dagens resursslöseri,
till betydligt mer miljövänliga former. Det är inte
hållbart, inte ens på kort sikt, att exempelvis fortsätta
konsumera kött (vars produktion står för hela 18%
av växthusgasutsläppen) och andra miljöförstörande
livsmedel på det sätt vi gör idag. Om MP menar allvar
även på klimatfronten är detta en fråga som kräver
lika stor belysning som den vi har när det gäller att
förändra transportsektorns utsläpp genom skatter,
initiativ till attitydförändringar och tekniska innovationer. Att ignorera stora delar av livsmedlens klimatpåverkan gör sig väldigt illa trovärdighetsmässigt för
ett parti som har så långtgående visioner om klimat
och miljö som det gröna parti vi alla gått med i. Att
inte ta tydlig ställning i denna fråga är direkt negativt
också med tanke på många andra av våra hjärtefrågor som den berör, ibland högst konkret som t ex
pacifismen och en strävan mot en värld i fred.
MP har en viktig roll att fylla som opinionsbildare och
som politisk stigfinnare även i denna fråga.
Vi yrkar
1. att partistyrelsen till nästkommande kongress tar
fram en strategi för hur partiet på alla nivåer ska
driva grön livsmedelspolitik med fokus på matens totala klimatpåverkan.
Avslag
MP tog fram en jordbrukspolitisk strategi 2008. På
senare tid har vi fokuserat på 100% ekologiskt som
inriktning. Det är en central del av lösningen på
flertalet av de problem som motionärerna tar upp.
Konsekvenserna av 100% ekologiskt pekar indirekt
på lösningar på andra problem. Riksdagsgruppen har
också lyft frågan om hur livsmedelssystemet skulle
påverkas av kraftigt höjda priser på olja. Det pågår
ett utvecklingsarbete på riksdagskansliet som tar
upp effektiv markanvändning i ett sammanhang med
biologisk mångfald, animalieproduktion och ökad
konkurrens om markanvändning. Möjligen kan man
se dessa inriktningar som resultatet av en informell
strategi av den typ som motionärerna efterlyser. Ett
uppdrag att ta fram en särskilt livsmedelspolitisk
strategi kan konkurrera om resurser med arbetet
med partiprogramsrevideringen. Partistyrelsen
tycker det är bättre att vänta tills partiprogrammet är
mp.se/kongress
färdigreviderat och då bedöma vilka politiska områden som vi behöver utveckla.
Motion nr: 11.4
FÖRPACKNINGAR
Monika Aune
Stöds av Miljöpartiet de gröna Örebro, Blekinge och
Nora
Varje vecka hanterar vi svenskar ett otal förpackningar som vi tagit med hem från affären. Det handlar om
mjölk, juice, konserver, flaskor, burkar med mera.
Vi förväntas som goda och ansvarskännande konsumenter att sortera avfallet i våra hem och därefter
transportera detsamma till en depå för sorteringsavfall.
Producenternas ansvar i denna process är att samla
ihop det sorterade avfallet och, i bästa fall, återvinna
avfallet som nya produkter eller som energi. I denna
process har konsumenterna fått ta ett stort ansvar.
Förpackningarna från affärerna är ofta stora och
svulstiga, i vissa fall helt onödiga. Många hushåll har
svårt att hitta plats för sorteringen i sina hem och
ännu har inte alla hyresfastighetsägare möjliggjort
plats i soprummen för olika typer av avfall. Dessutom
krävs ofta biltransporter till avfallsstationerna när
hushållen ska lämna sitt avfall.
I andra länder, exempelvis Tyskland, har statsmakterna uppmärksammat ovanstående dilemma. Här
ser man att den tyngsta bördan bör ligga på producenten av varan – inte på konsumenten. Det vill säga
att producenterna genom lagar styrs till att förpacka
varor på så sätt att så lite avfall uppstår som möjligt.
I praktiken har detta lett till att exempelvis samma
elektronikvaror får en typ av förpackning i Sverige
och en typ i Tyskland. Den tyska förpackningen är
mindre än den svenska.
Jag anser att varuproducenter i Sverige ska tvingas
att minimera sina förpackningar, i syfte att underlätta för konsumenten och minska energiuttaget. Detta
bör kunna åstadkommas genom att riksdagen skapar
tvingade lagstiftning.
Jag yrkar
1. att MP verkar för en skärpt lagstiftning som
tvingar varuproducenter att minimera sina förpackningar.
Avslag
Motionären tar upp en fråga som regelbundet kommit upp på kongresserna, senast 2011 (motion 15.9
Förpackningar). MP har länge drivit frågan kring
sambandet mellan konsumtionsvolymer, transporter
Mat och avfall
97
Kongress 2012
och sopor i relation till förpackningar och materialval. Vi ser positiva trender där branscher aktivt
verkat för att minska förpackningsvolymerna i takt
med ökat konsumenttryck och miljömedvetenhet.
Samtidigt är det stora volymer av förpackningar som
kan kopplas till snabbmat och halvfabrikatsprodukter
vilket orsakar stora utmaningar lokalt i våra kommuner och stadsdelar. Vi menar att MP har att fortsätta
dialogen för att bevaka och utveckla drivkrafter för
förpackningsindustrin att minimera volym och mängd
förpackningar med miljösmarta materialval före
skärpt lagstiftning med alla dess konsekvenser.
Motion nr: 11.5
SKATT PÅ PLASTMATERIAL
Helena Bosved, Emma Ode och Catrin Steen
Stöds av Miljöpartiet de gröna Örebro och Hallsberg
Plast är vad vi i vardagligt tal kallar flera olika syntetiska material. Plast är en relativt ny företeelse i vårt
moderna samhälle och har fått en boom under det
senaste halvseklet. Globalt sett har plastanvändningen ökat med 9% per år. År 2009 var tillverkningen 230
miljoner ton. Plats tillverkas till största delen av två
råvaror: råolja och kondenserad naturgas, vilket båda
är fossila bränslen. Plastframställning tar mindre
än 5% av världens råoljeproduktion i anspråk, men
mycket lite av den plast som produceras globalt sett
återvinns. Det är också svårt att bibehålla plastens
kvalitet vid återvinning. I Europa används cirka 40%
av all plast enbart till förpackningar. Många förpackningar är säkerligen onödiga från början och många
hamnar nog i sopor till förbränning eller i naturen
istället för att återvinnas. Plasten märks i form av
nedskräpning, utsläpp av kemikalier och växthusgaser och en orsak till en alltmer sinande råoljereserv – peak oil, då råoljeproduktionen börjar minska
istället för att öka.
Vi behöver plastskatt eftersom oljereserven sinar
Tidpunkten för Peak Oil är omdebatterad, men
faktum kvarstår: Vi måste börja förbereda oss för
ett samhälle där olja är en bristvara. Att ställa om
samhället kommer att bli kostsamt och kräva uppfinningsrikedom. En skatt på plastmaterial kan både
bidra till att finansiera omställningen och verka som
ett beteendeförändrande instrument under omställningsprocessen.
Vi behöver platsskatt för att minska spridningen av
kemikalier
I plast är det inte bara oljan som är ett problem. När
man ska forma plasten till det man vill så behöver
man använda sig av andra olika kemikalier för att ge
plasten specifika egenskaper. Pvc, som finns i många
leksaker blir ett stenhårt material vid tillverkningen
och kan då lätt gå sönder när barnen leker med
98
Mat och avfall
saker av pvc. Därför tillsätts olika kemiska mjukgörare som ftalater för att mjuka upp plasten. Därefter
måste man även tillsätta stabilisatorer för att få
den hårdhet i plasten som man vill ha och då är det
vanligt att använda sig av bly. Även fast att vi vet att
bly kan göra oss mindre fertila och att bly som finns i
mammans blod både är cancerframkallande och kan
rubba fostrets utveckling, så finns det fortfarande
inga gränser för hur mycket bly man får använda i
olika produkter i Sverige eller i EU.
Ftalater är ett slags oljigt ämne som gör plasten
mjukare. Ämnet lossnar sedan från plastsakerna
och man andas in det, slickar i sig det eller så går
ämnet in i kroppen via kontakt. Väl inne i kroppen
kan ftalaterna härma vårt hormonsystem och sätta
igång kroppens processer vid fel tillfällen, vilket kan
medföra att barn utvecklas tidigare än de borde och
mäns spermaproduktion försämras.
Även om Sverige har infört gränsvärden på en del
farliga ämnen i produkter så finns det inget ansvarstagande för helheten. Det finns ingen som övervakar
cocktaileffekten av alla produkter som finns i ett hem
och hur det påverkar människorna som bor där. Det
finns 143 000 kemiska ämnen som används inom EU
i större mängder än 1 ton per år. Av dessa ämnen har
endast 6 beslagtagits eller belagts med någon form
av begränsning eller restriktioner. Det är av yttersta
vikt att vi inför en plastskatt för att minska spridningen av kemikalier.
Vi behöver plastskatt för att minska sopberget
I våra världshav guppar mängder av plast omkring,
och problemet bara växer. Vid Bohusläns kust flyter
varje år 5 000 kubikmeter plast i land. I Stilla havet
flyter en ”plastkontinent” omkring som inget land vill
ta ansvar för. Samtidigt som haven är fulla av plast,
till stor skada för havsmiljön och djurlivet, råder det
brist på återvunnen plast på land. Ett stort problem
är att plast inte bryts ner, utan finfördelas i små
partiklar. Det gör att plasten tar sig in i näringskedjan
och att vi i slutänden får den i oss via maten. 80% av
plasten i havet tros komma från land, resten är avfall
från sjöfarten.
Utöver bättre återvinning måste bruket av plast i
allehanda olika produkter omgående minska. Plast
är ett icke-hållbart material, framställt av ändliga
resurser som skadar människa och miljö. I syfte att
få konsumenter att köpa mer miljövänliga varor bör
ett förslag på hur skatt på plastprodukter utformas. I
Frankrike infördes försök med plastskatt redan 2008.
Vi yrkar
1. att partistyrelsen får i uppdrag att arbeta fram ett
förslag på hur skatt på plastmaterial kan införas.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Avslag
En skatt på plast kan ses som en ökad beskattning av
naturresurser mer generellt och vara önskvärd som
ett led i en ökad miljörelatering av skattesystemet.
En sådan är dock svår att realisera i bara ett land.
För att omfatta såväl inhemsk som importerad plast
skulle skatten i så fall behöva ligga i detaljistledet.
Då plast ingår till någon del i det mesta nuförtiden
skulle det bli en enorm apparat. Ett bättre alternativ är att beskatta produktionen så nära källan som
möjligt, men det kräver då att skatten genomförs
samtidigt i många länder. Kommer man överens
i EU skulle det kanske vara tillräckligt för att en
produktionsskatt skulle kännas som mer än ett slag
i luften. MP har i riksdagen lyft fram behovet av ett
råvaruskattedirektiv med gemensamma minimiskattenivåer på samma sätt som EU:s energiskattedirektiv (se t ex yttrande http://www.riksdagen.
se/webbnav/?nid=10&doktyp=utskottsdokument&d
ok_id=GZA12A02A7&rm=2011/12&bet=8 över EUförslag om färdplanen för ett resurseffektivt Europa,
KOM(2011)571).
Motionen tar även upp de farliga kemikalier som
många gånger ingår i plastmaterial. Här kan i många
fall förbud och annan lagreglering vara mer effektiva
styrmedel än beskattning. Även i dessa fall krävs
oftast beslut på EU-nivå för att bli effektiva. MP har
i riksdagen lämnat förslag i denna riktning, se t ex
partimotion 2010/11:MJ449 Ansvarsfull kemikaliepolitik. Riksdagsgruppen arbetar med en översyn av
vilka ekonomiska styrmedel som ska användas för
att uppnå våra miljömål. Partistyrelsen tycker dock
inte att vi ska ta fram ett förslag på hur just skatt på
plastmaterial kan införas.
Motion nr: 11.6
PAPPERSREKLAM
Thomas Larsson
Pappersmassaindustrin är en av de mest energikrävande industrierna vi har i Sverige idag. Den orsakar
dessutom utsläpp av hormonstörande ämnen som
fenoler och även andra miljöpåverkande ämnen. Även
om vi är bra på att källsortera i det här landet så säger det sig självt att vi sparar på energi om vi slösar
mindre. Ändå delas det fortfarande ut pappersreklam, trots att det många som är ganska irriterade
på den. För det mesta beror det på ren passivitet
att man inte sagt nej till reklam. Den som är riktigt
intresserad av eventuella erbjudanden tar reda på det
ändå via företagets hemsida eller någon annan kontakt. Vissa reklamutdelare respekterar inte heller att
man tackat nej till reklam. Ringer man det ansvariga
företaget och anmärker detta så vidtas oftast inga
åtgärder mot dessa personer. Man har lagstiftning
idag mot elektronisk oönskad reklam, men oönskad
mp.se/kongress
pappersreklam som orsakar betydligt större miljöpåverkan verkar tydligen vara helt okej enligt lagstiftarna (åtminstone om man ser till vad som görs).
Jag inser att vi inte kan förbjuda pappersreklam, i
alla fall inte med en gång, men vi kan utnyttja folks
passivitet till miljöns och ekonomins fördel genom att
göra tvärtom mot hur vi gör idag.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att ej reklam ska vara standard.
Då kan de som vill ha reklam få den genom att de
aktivt sätter upp en lapp på dörren eller brevlådan, ”Ja tack till reklam”,
2. att MP verkar för att man ser över regelsystemet
och vidtar åtgärder mot de reklamutdelare och
de företag som inte respekterar dem som inte vill
ha reklam hem i brevlådan,
3. att MP ska verka för att en höjning av reklamskatten sker för direktreklam,
4. att MP ska verka för det danska systemet, med
standardiserade flervalsskyltar införs.
Besvarad
MP jobbar redan i dag för ändringar av marknadsföringslagen så att endast de som aktivt vill ha reklam
ska få den utdelad. Även reklamskatt på direktreklam
är en fråga som har tagits upp av riksdagsgruppen.
Det danska systemet – att man med hjälp av märkning ska kunna slippa reklam – finns redan.
Motion nr: 11.7
ÖKAT ANSVARSTAGANDE FÖR BIOLOGISKT HUSHÅLLSAVFALL
Miljöpartiet de gröna Södertälje
Biologiskt hushållsavfall är en viktig resurs. Ett långsiktigt hållbart samhälle förutsätter att vi återvinner
hushållsavfallet. Det finns flera kommuner i landet
som är duktiga och på olika sätt tar hand om det
biologiska hushållsavfallet, ofta handlar det om kompostering eller framställning av biogas. En mindre
bra lösning är att bränna det biologiska avfallet tillsammans med övrigt hushållsavfall. Vid förbränning
uppstår värme och i kraftvärmevärk även el men det
har konstaterats att den potentiella miljöpåverkan
är större vid förbränning. (Miljö- och samhällsekonomisk analys av behandling av biologiskt avfall, Examensarbete i masterprogrammet Industrial Ecology,
Hanna Ljungkvist.)
Att sortera ut det biologiska avfallet och processa det
är mer kostsamt än att bara bränna det. Hantering av
hushållsavfall är ett kommunalt ansvar och ska vara
självfinansierat vilket innebär att kostnaden för medborgaren blir högre om man bor i en kommun som
Mat och avfall
99
Kongress 2012
valt att ta ansvar för att uppnå de nationella målen
och att bidra till ett hållbart samhälle. För kommuner som prioriterar att hålla kostnaderna nere och
överlåta till andra att ta ansvar för de gemensamma
miljömålen som regeringen satt finns det alltså goda
förutsättningar, då man kan hålla taxan nere genom
att bränna det biologiska avfallet. Detta sker vanligen genom att sambränning med övriga hushållssopor vilket gör att man även slipper kostanden för
att sortera ut det biologiska avfallet. Det innebär att
medborgare i de kommuner som tar ansvar straffas
ekonomiskt.
Det är inte tillåtet att deponera biologiskt hushållsavfall men incitamentsstrukturen är snedvriden och
de som väljer den mindre bra lösningen premieras
ekonomiskt. Till detta kan läggas att det är brist
på biogas för fordonsdrift vilket innebär att man i
dagsläget måste spä ut biogasen med fossilgas för
att någorlunda svara mot efterfrågan på fordonsgas.
Att enbart föreslå höjd förbränningsskatt har inte
löst problemet då vi ännu inte når målet avseende
det biologiska hushållsavfallet. MP bör lyfta denna
fråga för att pressa regeringen att skapa tydligare
incitament för kommunerna att välja de mer hållbara
lösningarna. Grön skatteväxling behövs för att vända
trenden och få fler kommuner att ta ansvar. Det
skulle exempelvis kunna ske genom ökad förbränningsskatt för osorterat hushållsavfall i kombination
med bidrag till investeringar för hantering av det biologiska avfallet eller andra former av subventioner.
Miljöpartiet Södertälje yrkar
1. att ansvariga riksdagsledamöter i riksdagen lägger konkreta förslag till åtgärder som skapar
ekonomiska incitament för kommunerna att
sortera ut det biologiska hushållsavfallet, för att
producera biogas,
2. att partistyrelsen verkar för att införa krav på att
biologiskt hushållsavfall processas biologiskt i
landets kommuner.
Besvarad
MP har en tydlig biogaspolitik och ser det som viktigt
att hushållens matavfall återvinns till biogas. Vi
föreslår investeringar i både produktions- och distributionsledet. MP har även föreslagit en stor satsning på biogasproduktion från gödsel, vilket minskar
utsläppen av metan, en mycket kraftig växthusgas. Vi
vill se både offentliga och privata aktörer för rötning
av substrat för att kunna producera lokal biogas med
den begränsade mängd substrat som finns att tillgå.
Dessa frågor drivs i dag av riksdagsgruppen.
100
Mat och avfall
Motion 2010/11:N398 av Stina Bergström m.fl. (MP)
Motion 2011/12:N257 Hundra procent förnyelsebar
energi av Åsa Romson m.fl. (MP)
Motion 2011/11:N260 En långsiktig Biogasstrategi Av
Lise Nordin m.fl. (MP)
Motion nr: 11.8
PANT PÅ DATORER OCH MOBILTELEFONER
Thomas Larsson
Det är svårt att riktigt inse hela vidden av att en sak
som man använder dagligen skulle vara ett miljöproblem. Men sätter man sig in i fakta så börjar man
sakta bli obehagligt medveten om vilken tickande
miljöbomb vi bär omkring på i princip hela tiden. Jag
pratar om vår moderna tids heliga graal, mobiltelefonen och även datorer i allmänhet. Först och främst,
vid i princip all gruvbrytning påverkas miljön starkt.
Det är ganska självklart: metallerna man vill åt
finns i förhållandevis liten koncentration och därmed måste man bryta stora mängder, som i sin tur
orsakar miljöförstörelse. I bästa fall – i sämsta fall
kan grundvattnet bli förgiftat. Detta gäller speciellt
de tungmetaller som elektronikindustrin använder i
stora mängder, som tenn, koppar, guld, tungsten och
tantal. Den sistnämnda finns i alla mobiltelefoner
och bryts mestadels i Kongo. Det har gjort att man
hugger ned regnskog där för att komma åt tantalen,
vilket i sin tur hotar bl a gorillorna som lever där.
Utrotningshotade gorillor är väl inte direkt det första
man tänker på när man står i butiken för att välja
vilken mobiltelefon man vill köpa, men det är kanske
inte något mobilindustrin vill marknadsföra heller!
Metallerna ovan kallas också ”konfliktmineraler”
eftersom de till största delen utvinns i östra Kongo,
där det råder inbördeskrig.
När mobiltelefoner och datorer slängs hamnar de i
bästa fall bland elektronikskroten. Tyvärr så skeppas
även denna del ibland iväg till u-länder vars regeringar tar mutor och betalt för att ta emot elektronikskrot. I t ex Nigeria har man uppmätt tungmetaller
som har flera hundra gånger så hög halt som bakgrundskoncentrationerna, vilket förgiftar dricksvattnet där. Där står arbetare, ofta unga människor, utan
skydd och exponeras för bromerade flamskyddsmedel, tungmetaller mm. I sämsta fall slängs den inte
ens till elektronikskroten, utan i soppåsen. Då sker
en diffus spridning och ämnena hamnar förr eller senare i dricksvattnet och maten. Man har beräknat att
globalt så återvinns 1% av mobiltelefonerna, resten
hamnar i soporna. Även om vi är bra på att återvinna
här i Sverige, så är det här ett globalt problem och vi
måste på längre sikt få till ett globalt system om det
ska fungera.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Jag yrkar
1. att MP verkar för en utveckling om ett möjligt
pantsystem för elektronikskrot.
Besvarad
Frågan om elektronikskrot är en återkommande
motion på MP:s kongresser. Partistyrelsen föreslog
senast kongressen att uppmana vår riksdagsgrupp
att studera för och nackdelar med ett pantsystem.
EU-parlamentet fattade nyligen beslut om att butiker som säljer elektronik ska bli skyldiga att ta emot
uttjänta apparater. Samtidigt har man höjt målet för
återanvändning och återvinning till 85% till 2016. Butikerna får nu ansvar för att inlämnade småprodukter
återvinns och även internetbutiker är skyldiga att
leverera varan med frankerade returpåsar. EU-parlamentet kräver också bättre kontroll av exportelektronik som ska vara funktionsduglig för att inte hamna
på skrotupplag runt om i världen.
Motion nr: 11.9
MILJÖFARLIGT AVFALL – HUR DET
HANTERAS
Anne Ringborg
Förutsättningarna för hanteringen av miljöfarligt
avfall är mycket olika på olika orter och områden i
landet. Drygt 2 miljoner svenskar vet inte var de skall
slänga sina lågenergilampor. Hundratusentals av de
farliga lamporna hamnar i glasreturen. En krossad
lampa är särskilt farlig eftersom den läcker kvicksilvergas. Gasen kan spridas hur långt som helst. Att
andas in denna gas kan ge skador på hjärna och njurar, personlighetsförändringar, inlärningssvårigheter
och fosterskador. Kvicksilver är ett tungt miljögift.
Det är oansvarigt hur detta har skötts. När dessa
lampor släpptes ut fördes en kraftfull propaganda
för att de skulle ersätta de vanliga lamporna. Några
varningar däremot, gick inte ut offentligt. Läkare och
fysiker i min nära krets anser att dessa lampor aldrig
borde ha släppts ut.
nu föreslår jag att Akko Karlsson och Lisa Wanneby
ställer upp som inspirerande och drivande samtalsledare.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att miljöpartister runt om i landet medverkar till att placeringen av riskavfallsboxar (ev via kartor) kommer till allmänhetens
kännedom,
2. att MP verkar för att det bör påpekas för allmänheten att lågenergilampor och även lysrör genererar högpotent riskavfall,
3. att MP verkar för att hemtjänsten blir involverad i
riskavfallshanteringen,
4. att MP verkar för att undervisningen för invandrare också ska ge plats för miljötänk.
Besvarad
Miljöpartister runt om i kommuner, landsting och
riksdag samt i EU jobbar dagligen med en rad frågor
på temat riskavfall. Miljöfarligt avfall styrs av lagar och regler. Ute i verksamheter och företag runt
om i landet hanteras allt från radioaktivt kärnavfall
till medicinrester hemma i hushåll och inom vården. Lokalt har kommunerna ansvaret och där kan
man också inventera eventuella kunskapsluckor
och identifiera problem. Länsstyrelsen är regional
tillsynsmyndighet. I flera regioner finns regionalsamverkan för kommunernas avfallshantering och
flera koncept har arbetats fram för att hantera just
riskavfall. För intern fortbildning rekommenderar vi
studiecirkelkonceptet och att ta kontakt med MILK
som arrangerar våra gemensamma kommunoch
landstingsdagar för att framföra önskemål om att ta
upp just farligt avfall.
Jag förmodar att utan samarbete mellan en mängd
olika aktörer kommer man inte till rätta med riskavfallsproblematiken. Jag tror inte man kan hitta en
långsiktig lösning en gång för alla. Kampen måste
fortlöpande vara beredd till nya tag och initiativ. Kongressen och kommunoch landstingsdagar kunde
avsätta tid för detta ämne, så att medlemmar från
alla delar av landet kunde utbyta idéer och erfarenheter: Vilka möjligheter har vi att upplysa de okunniga? Hur kan vi underlätta hanteringen? Ja, dessa
problem som ovillkorligen måste lösas. I en motion
till kongressen 2008 tog jag upp problemet med riskavfall och fick svaret att detta fungerar i Västervik. Så
mp.se/kongress
Mat och avfall
101
Kongress 2012
12. MILJÖ OCH JORDBRUK
Motion nr: 12.1
HÅLLBAR UTVECKLING – DE FYRA
HÅLLBARHETSPRINCIPERNA
Ronny Stark
Stöds av Miljöpartiet de gröna Blekinge och Ronneby
Begreppet ”hållbar utveckling” (sustainable development), ofta förenklat ”hållbarhet” (sustainability),
introducerades 1981 av Lester Brown, och är numera
internationellt allmänt känt och spritt. Detta frekvent
använda begrepp upplever jag ofta har blivit kapat av
företrädare för andra ideologier. Det ges av många
innebörder som kan synas förenliga med omsorg om
miljö, människor och samhälle, men som vid närmre
granskning inte alls uppfyller de vetenskapligt
väldokumenterade kriterierna för hållbarhet (www.
naturalstep.org/sv/sweden/hallbarhetsprinciperna).
Jag finner det angeläget att vi inom MP ställer oss
frågor av typen:
• Hur ska den ”gröna” idén om hur samhället ska
organiseras och styras, dvs den gröna ideologin,
formuleras?
• Hur ser det framtida tillstånd man vill uppnå, dvs
den gröna visionen, ut?
I den partipolitiska roll miljöpartister har, att som
folkets verktyg i stat, landsting och kommun, skapa
ett rättvist och långsiktigt hållbart samhälle, kommer den gröna ideologin att fungera vägledande för
hur man uppnår den gröna visionen, dvs hur man bl a
uppnår hållbar utveckling. Behovet av att övergå från
diagnostisering i miljö- och klimatdebatten, till tydlig
argumentering för politiska beslut om behandling,
från ord till handling, sätter ökat fokus på hur.
Som led i utformningen av MP:s gröna ideologi, och
dess vision, vill jag betona vikten av att man håller
isär vad som menas med hållbar utveckling och hur
man avgör om en utveckling är hållbar.
Som svar på dessa frågor och som nyckelbegrepp bör
vi därför se till både definitionen av hållbar utveckling i enlighet med Bruntlandrapportens definition
som den utveckling som ”tillgodoser dagens behov
utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” (http://sv.wikipedia.
org/wiki/Brundtlandrapporten) och kriterierna för
hållbar utvecklingi enlighet med de fyra hållbarhetsprinciperna (http://sv.wikipedia.org/wiki/Det_Naturliga_Steget):
102
Miljö och jordbruk
• Förhindra koncentrationsökning av ämnen från
berggrunden i naturen.
samhällets produktion i naturen.
• Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder.
• Inte hindra människor att tillgodose sina behov.
Jag yrkar
1. att hållbar utveckling lyfts fram och tydliggörs
som en väldefinierad vision i MP:s politik,
2. att MP verkar för att hållbar utveckling i MP:s
politik definieras som ”den utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillgodose sina
behov”,
3. att MP verkar för att kriterierna för hållbar utveckling i MP:s politik framställs på vetenskaplig
grund, i enlighet med de fyra hållbarhetsprinciperna:
berggrunden i naturen.
samhällets produktion i naturen.
• Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder.
• Inte hindra människor att tillgodose sina behov.
Avslag
Arbetet med att revidera MP:s partiprogram pågår
för fullt och partistyrelsen skickar denna motion som
input i den processen till partiprogramsgruppen men
avslår motionen i detta sammanhang.
Motion nr: 12.2
HÅLLBAR EKONOMI
Jan- Olov Bernhard
Stöds av Miljöpartiet de gröna Kalmar län
Sverige, liksom hela den industrialiserade världen,
betjänar sig av ett betalningssystem som inbegriper
två väsentliga komponenter:
• Alla betalningsmedel är utlånade av någon som har
fått statsmaktens uppdrag eller tillstånd att se till att
betalningsmedel i tillräcklig mängd ställs till samhällets förfogande. Vissa villkor för hur stor mängden
får bli finns uppställda men någon övre gräns för vad
som avses med ”tillräcklig” är inte stipulerad.
mp.se/kongress
Kongress 2012
• Utlånaren har rätt att avgiftsbelägga utlånade medel, vanligen kallat ränta, och den beräknas då till en
viss procent per år räknat på det utlånade beloppet
inklusive till detta lagd förfallen ränta.
förslag som kan kommuniceras med en bred allmänhet. Detta är avgörande för att vår politik ska kunna
genomföras och vi ska kunna nå våra mål rörande
bl a solidaritet.
Metoden kallas ”ränta på ränta” och den som är
något bevandrad i matematiken inser – om vi bortser
från hur de första pengarna kom till – att mängden
betalningsmedel växer exponentiellt med tiden helt
utan en övre gräns. Denna tillväxt är tvångsmässig.
Eftersom det finns ett nära samband mellan värdet
av saluförda produkter på marknaden och mängden
betalningsmedel följer att vi även får en tvångsmässig tillväxt i varu- och tjänsteflödet och därmed ett
resursuttag från vår jord som till slut överstiger
vad som är möjligt att ta ut utan oönskade effekter,
exempelvis i form av global uppvärmning. Detta är
det ena, oundvikliga problemet med utlånade och
räntebelastade pengar.
Jag yrkar
Det andra är att ränteinkomsterna ackumuleras hos
den som har ett överskott att låna ut, medan de som
är i behov av lån är de som får betala kalaset. På
så sätt får vi en ständigt ökande klyfta i ekonomiskt
hänseende mellan fattiga och rika, en uppdelning
som är omöjlig att komma till rätta med så länge vi
behåller ränte- och lånesystemet. Den uppkomna
ojämlikheten är både lokalt och globalt orsak till
många allvarliga konflikter som kostar mycket att
bemästra. Det har därtill i ett par väl dokumenterade
böcker visats att ett jämlikt samhälle ger fördelar för
alla kategorier av människor, samtidigt som biosfären kan skyddas för rovdrift. Se exempelvis boken
Jämlikhetsanden av Wilkinson och Pickett.
Det kan inte förnekas att systemet har varit fördelaktigt för en del, men då till priset av afrikaner i slaveri, nära nog utrotade indianer och en biosfär som
utnyttjas på gränsen till vad den tål. Vi bör kunna
bättre, dummare är vi inte. Penningsystemet har
en egenskap som är bra och vi måste se till att ett
alternativ inte blir sämre. Det vi tänker på är att ett
stabilt penningsystem ger stabilitet åt hela samhället, och stabilitet är vad politikerna behöver för att bli
omvalda, men tyvärr tappar det nuvarande systemet
sin stabilitet om inte tillväxten kan vidmakthållas.
Därav följer att politiker i framträdande ställning
ser ekonomisk tillväxt som det viktigaste målet för
samhällsekonomin och då väger miljöhänsyn lätt i
vågskålen.
Därmed sagt att om något ska göras för att få till
ett ekonomiskt system som möjliggör överlevnad
på anständiga villkor för alla människor så måste
initiativet komma underifrån. Det finns många förslag på hur alternativ till dagens system kan se ut
och MP måste bidra till att arbeta fram ett konkret
mp.se/kongress
1. att partistyrelsen får i uppdrag att starta ett projekt med syfte att ta fram förslag till en ekonomi
som fungerar utan att tära på jorden resurser
och skapar jämlikhet. Uppdraget ska omfatta
hela kedjan från en inventering av vad som finns
gjort till förslag på hur prov i halvstor skala ska
genomföras samt att ta fram de pedagogiska
hjälpmedel, exempelvis i form av datorspel, som
kan behövas för presentation inför allmänheten. Medel avsätts i kommande budget för att
MP-regionerna i samarbete med högskolor eller
universitet ska få goda möjligheter att i arbetsgrupper ta fram detta material. En projektledare
utses av partistyrelsen med uppgift att sammanställa och förmedla det arbete som görs samt att
fördela pengar till arbetsgrupperna.
Avslag
Riksdagsgruppen bedriver ett utvecklingsarbete
för att ta fram kompletterande indikatorer på samhällsutveckling. MP arbetar ständigt med att ta fram
ekonomiska förslag som inte tär på jordens resurser
och som skapar jämlikhet, exempelvis partimotioner
om hållbarhetskommission och arbetslivstryggheten.
När det gäller partistyrelsens verksamhet så ligger
fokus inom de medel som vi har till politikutveckling
idag på arbetet att ta fram ett nytt partiprogram och
att MP ska ha 250 000 samtal bl a på tema klimat,
arbetsmarknad och lika rättigheter.
Motion nr: 12.3
ÄNDRING AV NUVARANDE
MILJÖRÄTT
Thomas Larsson
Ett grundläggande problem med hur miljörätten är
utformad idag i Sverige och de flesta andra länder
är att den är negativt bestämd. Det innebär i praktiken att det är tillåtet att förorena och exploatera så
länge det inte finns lagstiftning som säger annat. Jag
ser det här som ett stort problem eftersom det är
omöjligt att täcka upp allt och man inte vet vad som
kommer att hända i framtiden. Även om miljöbalken
och annan miljölagstiftning täcker mycket så täcker
de naturligtvis inte allt. Faktumet att det finns luckor
i miljölagstiftningen tillsammans med att den emellanåt konkurrerar med andra, ofta mer kortsiktiga
ekonomiska och/eller populistiska intressen och är
underordnad annan lagstiftning samt att lagtexten
kan vara oklart formulerad, kan leda till kontrapro-
MIljö och jordbruk
103
Kongress 2012
duktiva resultat. Kort sagt: Lagen motverkar ibland
sitt eget syfte.
För att ta några exempel: Om det allmänna saknar
medel för att skydda t ex en gammelskog kommer
skyddet i praktiken att utebli. Ibland strider lagen
mot principen förorenaren betalar, exempelvis kan
ett företag som har förorenat miljön gå fritt från ansvar för efterbehandling om det har följt de gränsvärden och andra skyddskrav som lagen och tillståndsvillkoren föreskrev när lagen gällde. Att de ansvariga
till kärnkraftshaverier och större oljefartygsolyckor
har ett begränsat ansvar är andra exempel på att
principen förorenaren betalar inte tillämpas fullt
ut. Att det inte räcker med internationella avtal är
våtmarkskonventionen (Ramsarkonventionen) och 11
kap. miljöbalken bevis på. Om ändamålet är avvattning finns det ett relativt starkt skydd, men i miljöbalken finns det ett kryphål: Genom att man kallar
det en ”energitorvtäkt” kan t o m våtmarkerna i de
s k Ramsar-områdena sakna ett juridiskt skydd.
MKB-processen tillämpas inte vid utredningar av
GMO, kemiska produkter eller biotekniska organismer. Myndigheter och allmänhet har då inte samma
möjlighet att påverka tillståndsprövningar som vid
annan miljöfarlig verksamhet. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken åsidosätts vid prövning
enligt PBL, minerallagen, strålskyddslagen och luftfartslagen, och hushållningsbestämmelserna i 3 kap.
miljöbalken tillämpas inte vid prövning av GMO eller
utforskning av kontinentalsockeln.
Naturskyddsföreningen har undersökt (2010) hur
reglerna i miljöbalken har utvecklats sedan den
infördes 1999 och granskningen visar att både den
förra, men framför allt den sittande regeringen har
infört förändringar som inneburit kraftiga försvagningar av miljöskyddet. I vissa fall går t o m svensk
rätt emot internationella avtal, som Esbo- och CITESkonventionerna. För att inte minst myndigheter och
rättsinstanser ska kunna utöva ett effektivt miljöarbete, både preventivt och reparativt, och därmed
uppnå målet om en hållbar utveckling, är det en förutsättning att miljölagstiftningen inte har en massa
kryphål som den har idag.
Jag yrkar
1. att MP ska verka för att gällande miljölagstiftning,
framför allt miljöbalken men även andra lagar
som har inverkan på miljön, som skogsvårdslagen, fiskelagen, atomansvarighetslagen och
minerallagen, ska göras om så att de blir positivt
bestämda. Det ska med andra ord vara förbjudet
att förorena och exploatera, såvida inte det finns
lagstiftning som tillåter det,
104
Miljö och jordbruk
2. att MP ska verka för att miljöbalken görs om
och får en mer konsekvent utformning, dvs att
hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna
och miljökvalitetsnormerna alltid ska gälla, även
i lagstiftning utanför miljöbalken,
3. att MP ska verka för att reglerna kring miljökvalitetsbedömningar (vid ansökningar om tillstånd
till olika verksamheter och åtgärder) alltid ska
gälla, även i lagstiftning utanför miljöbalken.
Avslag attsats 1, besvarad attsats 2–3
Motionären pekar på en viktig princip för stärkt
miljölagstiftning, nämligen att det i grunden borde
vara förbjudet att förstöra naturen. MP var pådrivande för införandet av miljöbalken och arbetar för
ett fortsatt stärkande av miljölagstiftnignen i Sverige.
Vi har under senare år sett flera försämringar där
miljöhänsynen i lagarna har försvagats vilket vi har
motsatt oss. De viktigaste stegen för att konkret göra
miljölagstiftningen starkare är att stärka hänsynsreglerna och bättre arbeta in vattenbestämmelserna
och skogsvårdslagen med flera lagar som i dag står
utanför miljöbalken.
Riksdagsgruppen har i flera motioner föreslagit
reformeringar av miljölagstiftningen, se motion
2011/12:MJ473 och motion 2009/10:MJ471 som dels
tar upp förstärkning av tillståndskedjan, dels vikten att göra miljömål tydligt styrande. Även vikten
av vidgad talerätt har föreslagit ett flertal gånger.
Däremot ser partistyrelsen inte behovet av att totalt
ställa om miljölagstiftningen på det sätt som motionärens attsats 1 föreslår. Detta skulle innebära svåra
avvägningar mot grundläggande rättsprinciper och
riskerar fördröja andra väsentliga reformer inom
miljöskyddet.
Motion nr: 12.4
FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL
Seth Jonsson
Professionellt förebyggande underhåll är ett måste
för merparten av all industriell verksamhet, men
har tyvärr nedprioriterats starkt i vårt land. Denna
nedprioritering sprids nu dessutom till en mängd andra, samhällsstyrda områden. Gång på gång uppstår
därför situationer som ger mycket negativa effekter
på olika sätt, trots att det är lätt att förutse vad som
kan komma att hända, när något går snett. Likaså
tycks viljan saknas att åtgärda eller förebygga saker,
trots kostnadsrelevans och teknisk insikt.
I Sverige är det väldigt många som låter förstå att vi
svenskar sköter det mesta inom miljöområdet på ett
förträffligt sätt: ”det är en mängd andra länder som
mp.se/kongress
Kongress 2012
måste bli mycket bättre”. Vilket får till följd att vår
egen politik och egna åtgärder är tämligen mediokra
och introverta på många områden. Risken är stor att
när svenska historien beskrivs om några år, så blir
det mest bara medelmåtta och passivitet som ger
form åt omdömet.
MP har nu ett utmärkt tillfälle och en stor möjlighet att professionellt visa hur Sverige borde driva
dessa operativa och strategiska frågor som går
under beteckningen ”Förebyggande underhåll”. Och
för att MP ska leva upp till sitt eget partinamn och
den kärnfokusering partiet anses ha på miljöfrågor i
god andemening, är detta breda kärnområde mycket
väsentligt. Här torde dessutom alla medborgare ha
ett starkt intresse, vilket onekligen stärker partiets
ställning och miljöprofil ännu mer.
Några olika exempel (från egna välbekanta områden)
som belyser detta helt obefogade och ökande problemkomplex som svenskarna har att leva med, eller
dö av:
• Trafikverket har mycket kraftigt minskat budgeten
för förebyggandet att träd längs järnvägen inte ska
falla ned och bryta elledningen för tågdriften. Således sker medvetna eller ofrivilliga tågstopp med
jämna mellanrum i en alltmer blåsig värld.
• Mobiltelefonanvändningen blir alltmer utbredd och
folket ständigt mer beroende av dess funktion, inte
minst när borttagningen av kopparledning reducerar
det fasta nätet på olika ställen i landet. Mobilmasterna drivs av elnätet, med bara ca 4 timmars reservkraft vid elavbrott, t ex pga av nedfallna träd, varvid
det inte ens är möjligt för mobilanvändaren att ringa
nödnumret, med risk även för fördjupade sjukdomar
och dödsfall som följd.
• Svartrivning av asbest fortgår, trots välkända cancerrisker även av små mängder asbest. Istället bantas av kostnadsskäl bl a Arbetsmiljöverkets inspektionspersonal och man hinner inte mer än skrapa på
ytan när det gäller nödvändiga insatser.
År efter år dör väldigt många personer i vårt land av
lungcancer, till följd av för höga radonhalter i bostäder och lokaler. Världshälsoorganisationen har dock
fastställt nya riktlinjer på 100 bequerel per kbm luft
att gälla i världen. Men i Sverige behåller vi det högre
gränsvärdet 200 bequerel på grund av kostnadsskäl.
Redan för 30 år sedan uttryckte myndighetens ledning till utredaren: ”radon är en alltför het potatis för
att svenska folket ska få insikt; vi slänger din rapport
i byrålådan…” (där den låg i 5 år).
Ett mindre haveri inträffade i ett ganska nytt statligt
kraftverk i Luleälven år 2002, vilket onödigtvis ledde
mp.se/kongress
till ett mycket långt stillestånd; hittills är kostnaderna ca 1 miljard kr och kanske är anläggningen åter
i full drift år 2015. Obefogade händelser sker inom
svensk elproduktion i väldigt många avseenden och
effekterna är välkända.
Vid Aitik utanför Gällivare uppstod år 2000 sprickor
i koppargruvans dammvallar, några delar rasade,
och för att lätta på trycket beslöt gruvledningen att
släppa ut 1,5 miljoner kubikmeter kopparhaltigt reningsvatten. Finns då några inkapslade gruvdammar
i Sverige idag? Nej knappast, därför att Sveriges miljölagstiftning är otillräcklig och ”att skydda grundvattnet blir så orimligt dyrt”, anser de ansvariga även
för nyöppnade gruvområden.
Den stora miljöskandalen i Teckomatorp, där man
tillverkade hormoslyr, växtgifter mm i ett nedlagt
sockerbruk, kom inte som en överraskning för de
som såg omgivningen. Men ambitionsnivån avseende
risk och miljö är ändå fortsatt låg i Sverige inom
dessa sektorer.
I Sverige ökar åter de svenska utsläpp som officiellt
mäts, inte minst pga den tunga trafiken med alltför
låg fyllnadsgrad samt låga krav i flera andra avseenden. Skulle vi även räkna in alla utsläpp vår import
mm åstadkommer blir antagligen våra totala utsläpp
dubbelt så höga som vår officiella statistik anför.
Dessutom är det uppenbart många reella områden
som över huvud taget inte mäts.
Det håller inte längre att underskatta olika risker för
olika händelser relaterade till brist på förebyggande
underhåll, för att prioritera kortsiktiga vinster och
besparingar och därmed minimera eget ansvar och
verkliga kostnader. Vi svenskar måste nu på allvar
agera kraftfullt för att reducera risker för olyckor,
sjukdomar och ofrivilliga miljöutsläpp på kort och
lång sikt.
De professionella miljöprojekten bygger dessutom på
många positiva faktorområden såsom: a) tekniköverföring, b) intresseökning, c) engagemang på individuell, organisatorisk och nationell nivå, d) konkret
samarbete över nationsgränserna, e) timing, lead
time, SCM and LPD samt f) ekonomiska incitament.
En insikt vi kan dra stor nytta av i vårt eget land, men
även i det internationella miljösamarbetet.
Jag yrkar
1. att MP reellt och kraftfullt driver frågeställningar
kring ett utökat behov och fokusering på s k förebyggande underhåll inom såväl samhällsrelaterade områden som industriell verksamhet,
MIljö och jordbruk
105
Kongress 2012
2. att MP verkar för en snabb kartläggning, analys
och åtgärdsplan i Sverige avseende förebyggande
underhåll inom väl utvalda sektorer, med fokus
på riskanalys och miljöaspekter för människor,
djur och natur.
Besvarad
MP driver frågan om ett utökat behov och fokusering
på s k förebyggande underhåll inom såväl samhällsrelaterade områden som industriell verksamhet.
Några exempel är järnvägen, kollektivtrafiken, offentliga fastigheter och stadsplanering. MP är redan
i dag pådrivande för att den typ av kartläggningar
som motionären föreslår genomförs. Några av dessa
redan är genomförda.
Motion nr: 12.5
SKYDD AV KONTINUITETSSKOGAR
Henrik Johansson och Cecilia Nygren
Tillståndet för många av våra skogsarter är idag kritiskt. Vårt skogslandskap håller på att förändras radikalt. Dagens skogsmaskiner som effektivt avverkar
stora ytor på kort tid håller på att förvandla det som
en gång var extensivt brukade eller nästan orörda
skogar till biologiskt likartade skogar. Sedan 1950
har 60 procent av Sveriges produktiva skogsmark
kalavverkats och omvandlats till produktionsskogar.
Därtill kommer äldre kalavverkningar. Inom 20 år
kommer samma omvandling att ske för all äldre skog
som finns kvar utanför skyddade områden.
Satsningen på produktionsskogar är naturligtvis
viktigt för att kostnadseffektivt får fram bra råvaror.
Men den snabba förändringen av skogslandskapet
har gjort att var tionde skogslevande svensk art idag
är rödlistad. Avverkning i olika former är den främsta
anledningen till att arter blir rödlistade. Tillståndet med den biologiska mångfalden i skogen i våra
grannländer Norge och Finland liknar tyvärr det
svenska.
Idag finns fortfarande så kallade kontinuitetsskogar
i Sveriges skogslandskap. Det är skogar som har en
lång kontinuitet av levande träd och ofta också död
ved och som därför ofta har höga biologiska värden.
Med kontinuitetsskog avses som regel alla skogar
som ännu inte varit kalhuggna, men de kan vara
påverkade av mänsklig aktivitet. I en skog som varit
bevuxen med träd under flera hundra år har en rad
delikata ekologiska samspel utvecklats. Ett exempel är mykhorrizasvampar som lever i samspel med
trädens rötter. Ett annat exempel är en grov tall som
vuxit långsamt på mager mark under kanske 400 år
och som sedan dött och fallit ned på marken. Den utgör både under sin livstid och under sin tid som död
en viktig resurs som mat, gömställe, boplats (gångar
106
Miljö och jordbruk
i veden) för ett stort antal fåglar, insekter, svampar
och mossor. En sådan tall som nu ligger på backen
och där fukt och svampar börjar bryta ner dess inre
hinner aldrig skapas i dagens produktionsskogar.
Under dess livstid skapas och underhålls en rad olika
ekologiska samband. En kalavverkning av en kontinuitetsskog bryter dessa ekologiska samband och
kan ta flera hundra år att reparera.
Miljöhänsynen vid en avverkning (t ex att lämna död
ved, spara grupper av träd och kantzoner med mera)
skulle kunna vara en viktig nyckel för att på riktigt
stärka den biologiska mångfalden i skogslandskapet.
Tyvärr fungerar den i praktiken inte. Skogsstyrelsen
har 2011 konstaterat att fyra av tio avverkningar inte
uppfyller de ställda kraven på miljöhänsyn.
Trots flera års satsningar på fler naturreservat och
andra områdesskydd fortsätter populationerna av
många skogslevande organismer att minska. Med
dagens snabba avverkningstakt kommer många av
de kontinuitetsskogar som finns idag ha försvunnit
inom 20 år. Dessa skogar är av mycket stor betydelse
för den biologiska mångfalden.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att ett 10-årigt avverkningsstopp
av kontinuitetsskogar införs,
2. att MP verkar för att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket samt länsstyrelserna tillförs tillräckliga ekonomiska resurser för att säkra det
långsiktiga skyddet av kontinuitetsskogar med
höga naturvärden,
3. att MP verkar för att Skogsstyrelsen tillförs mer
resurser för att arbeta med tillsyn och med
kunskapsspridning om miljöhänsynen i samband
med skogsbruksåtgärder.
Besvarad
Det råder ett behov av att tolka begreppet kontinuitetsskogar och klargöra vad det betyder innan
man beslutar om avverkningsstopp. 10 år kan vara
litet i sammanhanget, varför vi föreslå att uppdra åt
riksdagsgruppen att utveckla dialogen med berörda
myndigheter och brukare för att skapa kontinuitet
för bevarandet och säkerställandet av biotoper och
mångfald inom skogsbruket samt hörsamma om
akut säkerställande behövs för att undvika trakthyggen och avverkningar på aktuella arealer som
omnämns nedan.
Skogsvårdsstyrelsen har precis lämnat sin rapport om kontinuitetsskogar (k-skog) och hyggesfritt
skogsbruk för delprojektet Naturvärden. Med k-skog
menas att den har varit skogsbevuxen sedan 1700-talet och i allmänhet har betydligt högre naturvärden
mp.se/kongress
Kongress 2012
än skogar som har uppkommit efter kalavverkningar.
I dagsläget uppskattas arealen ”äldre skog med låg
mänsklig påverkan” till ca 1,8 miljoner hektar. I den
aktuella rapporten definieras skogar som ej varit kalavverkade och uppkomna innan trakthyggesbruket
infördes i stor skala på 1950-talet. Den sammantagna arealen uppskattas då omfatta 6 miljoner hektar.
MP:s riksdagsgrupp jobbar som bäst på att utveckla
och vässa målen för partiets miljömål där skogen
med dess mångfald kommer vara en del i arbetet.
MP ökar i budgetmotionen avsättningarna för biologisk mångfald med ambitionen att verka för att
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket samt länsstyrelserna tillförs tillräckliga ekonomiska resurser
för att dels säkra det långsiktiga skyddet av kontinuitetsskogar med höga naturvärden, dels arbeta med
tillsyn och kunskapsspridning om miljöhänsynen i
samband med skogsbruksåtgärder som är en nyckelfaktor för ett hållbart brukande i skog och mark.
I detta arbete ingår också naturligtvis brukare på
lokal, regional och nationell nivå med kunskap om
och vilja att värna mångfalden och k-skogarna
Motion nr: 12.6
DVÄRGBANDMASKEN
Miljöpartiet de gröna Nacka
Stöds av Miljöpartiet de gröna Värmdö
Dvärgbandmasken, ett nytt allvarligt hot mot våra
barn och barnbarns hälsa. Dvärgbandmasken är
på inmarsch i Sverige som en följd av EU:s krav att
hundar skall ha fri rörlighet inom EU. Dvs, vi kan
inte ha kvar vårt krav om obligatorisk avmaskning
och kontroll vid införsel av hundar. Våra tidigare
avmaskningskrav har inneburit att vi förskonats från
dvärgbandmaskens härjningar. Sveriges krav måste
vara att minst de införselregler som tidigare gällt
ska gälla även i framtiden. Detta för att långsiktigt
skydda människorna från en framtida hälsokatastrof.
Dvärgbandmasken är inte synlig för blotta ögat och
en infekterad hund visar inga symtom till följd av
infektionen. Det kan räcka med att klappa en infekterad hund för att få smitta (maskar som inte syns) på
händerna. Människor som blir sjuka till följd av infektion med denna bandmask måste oftast genomgå
livslång behandling för att inte avlida. Masken kan
förorsaka alveolär ekinokockos hos människan i form
av en långsam tumörlik tillväxt av metacestodstadiet
i levern. En levertransplantation kan också bli nödvändig. Inkubationstiden är 5–15 år. Masken är alltså
ytterst svårbehandlad.
Det finns två huvudvägar till infektion:
1. Man andas in ägg som förs runt med luften. Enligt
mp.se/kongress
uppgift så överlever dvärgbandmasken i sträng kyla
och viss värme (ej kokning, dvs minst 80 grader).
2. Man får in ägg i munnen via livsmedel och bär eller
via händerna.
I Europa dör ett antal människor varje år som smittats av den och fått behandling för sent. Rävens
dvärgbandmask finns i Mellan- och Sydeuropa. Våra
grannländer Norge och Finland är såväl som Irland,
Malta och Storbritannien enligt uppgift fria från
denna parasit. De har avmaskningskrav liknande
Sveriges tidigare. Vilket understryker hur viktigt det
är. I Skandinavien har man tidigare hittat parasiten på
ett fåtal platser i Danmark och på norska Svalbard.
Parasiten har en komplicerad livscykel. När människor smittas t ex genom att man får i sig dvärgbandmaskägg, så kan det utvecklas blåsmaskar i individens lever eller i andra organ. Rävens dvärgbandmask ger många blåsor medan hundens vanligen ger
en blåsa. Blåsmaskarna växer långsamt och när de
blivit så stora att de stör den normala organfunktionen så får människorna sjukdomssymtom t ex dålig
leverfunktion. Om blåsmasksjukan upptäcks i tid
(vilket är svårt) så är symtomen möjliga att behandla.
Men det krävs kirurgiskt ingrepp och flera års läkemedelsbehandling så att de inte växer till igen. Det
finns två sätt att bli smittad.
Tre fynd av parasiten har gjorts i Sverige (februari
2011) och i nuläget bedöms kommunerna Uddevalla,
Munkedal, Färgelanda, Vänersborg, Katrineholm,
Vingåker och Finspång ligga inom möjligt utbredningsområde för parasiten.
I Tyskland och Schweiz där många rävar är smittade, har gjorts försök med att lägga ut beten med
avmaskningsmedel. Detta borde även göras i Sverige, men Jordbruksverket/regeringen har ännu inte
bedömt detta som nödvändigt.
Miljöpartiet de gröna i Nacka yrkar
1. att MP i riksdagen och EU-parlamentet håller
fast vid kravet om undantag från fri rörlighet för
hundar, och i stället ökar införselkontrollen med
avmaskning av hundar och katter,
2. att MP verkar för att gränskontrollen fortsätter
avseende jakt på mårdhundar i norra delarna av
landet,
3. att MP verkar för att man upprätthåller skärpt
kontroll av och kraftigt vite mot insmuggling av
hundar,
4. att MP verkar för att kontroll införs i söder mot
ev inflyttning av tvättbjörnar från Danmark vilka
även de är värddjur för parasiten.
MIljö och jordbruk
107
Kongress 2012
Besvarad
Attsats 1: Det är MP:s politik att ha kontroll av smittbärande djur som förs över nationsgränser.
Attsats 2: Mårdhunden bedöms utgöra ett hot för
småviltsfaunan, framförallt markhäckande fågel, och
kan även sprida rabies och dvärgbandmask. I Sverige
har den klassats som ett skadedjur och man söker
stoppa artens expansion. De individer som redan
förekommer i landet övervakas numera noga och jakt
är tillåten året runt. MP är av samma uppfattning och
avser hålla kvar en rådande skyddsjakten på mårdhund.
Attsats 3: Det gäller sedan 2012-01-01 nya regler gällande införsel av djur. MP anser att dagens
regelverk är bra. Merparten av alla djurägare har ett
egenintresse i att följa gällande lagstiftning och om
de inte gör detta finns påföljder.
Attsats 4: Arbetet med kontroll pågår redan, bl a genom uppsättning av 20 kameror utmed den svenska
Öresundskusten, från Foteviken i söder till Domsten
i norr efter upptäckten av tvättbjörn i Danmark.
Tvättbjörnen är ingen art som ska finnas här då den,
precis som mink och mårdhund, driver spridningen
av arter till nya områden.
Motion nr: 12.7
LAGSIFTNING MOT BULLER I NÄRA
ANSLUTNING TILL BOSTÄDER
Anita Rylander
Buller är den miljöförstöring som påverkar flest
människor i Sverige. Trenden pekar mot att bullerproblemen ökar. Denna ökning är anmärkningsvärd
med tanke på att ett delmål under miljökvalitetsmålet ”god bebyggd miljö” är att antalet personer som
utsätts för bullerpåverkan ska minska mellan 1998
och 2010. Buller är en störning som är skadlig för
människors hälsa enligt miljöbalken. Sammantaget visar forskning att samhällsbuller är ett hälsoproblem som måste tas på stort allvar. Därför bör
kraftfullare lagstiftning upprättas än dagens rekommenderade riktvärden, för att på så vis få en enhetlig
bedömning och tillämpning av bullerproblematiken i
samtliga Sveriges kommuner.
För att skydda flertalet människor från att bli allvarligt störda av buller i sina bostäder har Socialstyrelsen gett ut allmänna råd och riktvärden (SOFS
2005:6) för buller inomhus. Naturvårdsverkets
riktvärden för externt industribuller gäller utomhus.
Dessa rekommenderade riktvärden är mycket bra
men tolkas tyvärr med stor flexibilitet i landets olika
kommuner. En del kommuner följer Socialstyrelsens
och Naturvårdsverkets riktvärden exakt och åtgärdar
problemen när bullernivåerna från de närliggande
verksamhetsutövarna överskrider gränsvärdena. An108
Miljö och jordbruk
dra kommuner (främst små kommuner) vidtar ingen
eller ringa åtgärd för de närboende. Detta beror
främst på att politiker och tjänstemän inte tar bullerproblemen på allvar pga att det är rekommenderade
riktvärden. Kommunen anser då att de har valfrihet
att vidta åtgärd eller ej. I små kommuner kan även
särintressen påverka de styrande som därmed blir
mer tillåtande i sin tillståndsbedömning av bullernivåer intill närliggande bostäder. Detta medför att
människor utsätts för bullernivåer nattetid som klart
överskrider riktvärdena. Det finns exempel på där
diskotek/nattklubb har sin musikverksamhet under
sommaren ute på terrasser mellan 24.00 och 04.00
ca 75–100 meter från närliggande bostad.
Nedan följer två exempel på olika bedömningar från
en större kommun (1) och en mindre kommun (2).
1. Vitesföreläggande att inte överskrida riktvärden för
buller
Förslag till beslut
Nattklubb/disko föreläggs vid ett vite på 150 000 kr
per dygn som någon av ljudnivåerna överskrids vid
något tillfälle, att se till att verksamheten på verksamhetsutövaren inte överskrider någon av följande
ljudnivåer (nedanstående värden är de riktvärden Socialstyrelsen och Naturvårdsverket rekommenderat):
I bostadsrum i bostäder:
25 dB(A) ekvivalent ljudnivå från musik
30 dB(A) ekvivalent ljudnivå från övrigt buller
45 dB(A) maximal ljudnivå från allt buller
56 dB i teresbandet 31,5 Hz
49 dB i teresbandet 40 H
43 dB i teresbandet 50 Hz
41,5 dB i teresbandet 63 Hz
Utomhus vid fasad till bostäder:
40 dB(A) ekvivalent ljudnivå nattetid 22.00–07.00
45 dB(A) ekvivalent ljudnivå kvällstid 18.00–22.00
45 dB(A) ekvivalent ljudnivå söndagar och helgdagar
07.00–18.00
50 dB(A) ekvivalent ljudnivå vardagar 07.00–18.00
Exempel på kortsiktiga åtgärder som kan vidtas är
att t ex helt undvika att spela musik i lokalerna och
att lägga textilmatta i rum där stolskrap förekommer.
För att minska störningar från bastoner, kan volymen
på det lågfrekventa bullret minskas så att tersbandet
för lågfrekvent buller klaras. På längre sikt kan isomp.se/kongress
Kongress 2012
leringsåtgärder enligt förslag från aukustikkonsultent vidtas. Hotellets aktiviteter måste dock även då
anpassas för att ljudnivåerna ska klara riktvärdena i
närliggande bostäder.
X föreläggs att senast en månad efter det att beslutet vunnit laga kraft och sedan en gång i månaden, i
förväg till miljöenheten, redovisa datum och tider för
aktiviteter den kommande månaden, t ex fester och
företagsevenemag med discjockey, levande musik
eller dans, som erfarenhetsmässigt kan innebära
risk för störningar till närboende. Beslutet är förenat
med vite på 50 000 kr per tillfälle, som föreliggandet
inte följs.
Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.
Som stöd för beslutet åberopas 26 kap 9, 14, 21, 22
och 26 §§ och 2 kap 1, 2, 3 och 7 §§ miljöbalken.
2. Den mindre kommunen
Bedömningen i den mindre kommunen blev ingen
eller ringa åtgärd trots att bullernivåerna klart
överskrider Socialstyrelsens och Naturvårdsverkets
riktvärden. T o m diskoverksamhet ute på terrasserna nattetid under sommaren mellan 24.00 och 04.00
i nära anslutning till bostäder tillåts utan åtgärd
eller ringa åtgärd. Bullernivåerna är då klart över de
rekommenderade riktvärdena. De två olika exemplen visar att skillnaderna mellan bedömningarna i
landets kommuner är för stora.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att lagstiftning angående buller
införs istället för Socialstyrelsens och Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärden.
Avslag
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att det
behövs ett starkare juridisk skydd mot ohälsosamt
buller i stället för dagens riktvärden. Detta är en
fråga som vi uppmanar riksdagsgruppen att uppmärksamma.
att riksdagsgruppen uppmanas att uppmärksamma
att det behövs ett starkare juridisk skydd mot
ohälsosamt buller istället för dagens riktvärden.
mp.se/kongress
Motion nr: 12.8
TYDLIGARE REDOVISNING AV KVICKSILVER
Andreas Novotny, Olof Olsson, Hanna Skogsmark och
Camilla Thörn
År 2009 beslutade Sveriges regering om ett generellt
förbud mot användning av kvicksilver. Trots att den
giftiga tungmetallen fasas ut överskrider idag nästan
alla sjöar i Sverige acceptabelt gränsvärde (http://
www.viss.lst.se/). För att inte alla landets sjöar ska
tilldelas statusen ”ej god” (som är den lägsta möjliga
klassningen) exkluderas ofta kvicksilverhalten. På så
sätt minskar risken för att andra miljöproblem överskuggas. Organiska former av kvicksilver ackumuleras i växter och djur. Livsmedelsverket har av den
anledningen restriktioner för intag av insjöfisk. Att
inte låta kvicksilver överskugga annan kemisk status
tycker vi kan vara strategiskt för fortsatta åtgärder,
men i övrigt kan det ge missvisande information om
den egentliga vattenkvaliteten.
Vi yrkar
1. att MP verkar för tydligare redovisning av kvicksilver vid vattenkvalitetsmätningar,
2. att MP aktivt driver frågan inom EU för att påverka
andra länder som bidrar till problemet,
3. att MP ska verka för att förbudet eftersträvas utan
undantag för industriverksamheter i Sverige.
Bifall attsats 1, besvarad attsats 2-3
Attsats 1: Det är ett problem att kvicksilverhalterna
inte redovisas vid vattenkvalitetsmätningar, det är
också intressant att få upp frågan för prövning utifrån
den nya myndighetsfördelningen mellan Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Kvicksilver
är ett utfasningsämne och att ha sakkunskap om
dess förekomst i vatten är angeläget för långsiktig
trend-forskning och för att kunna jämföra oss internationellt.
Attsats 2: MP är aktiva i frågan såväl här hemma som
i EU-parlamentet för att påverka Sverige och andra
länder som bidrar till problemet. Riksdagsgruppen har bland annat lyft frågan om just den svenska
kvicksilverexporten i relation till EU:s lagstiftning
under 2011. EU:s kvicksilverförordning medger en
nationellt hårdare lagstiftning tills EU:s exportförbud
träder i kraft. Tidigare har Sverige haft en bestämmelse som krävt att den som för ut kvicksilverhaltigt
avfall för återvinning också ska tillse att det återvunna kvicksilvret återförs till Sverige. Detta krav är
borttaget vilket har lett till att stora mängder kvicksilver de senaste åren förts ut ur Sverige och bidragit
MIljö och jordbruk
109
Kongress 2012
till att öka överskottet inom EU. Miljöfrågor är ett av
de få områden där överstatliga beslut kan vara nödvändiga. Vi menar därför att det inte ska finnas någon
vetorätt mot åtgärder som behövs för att minska
gränsöverskridande miljöföroreningar eller stärka
skyddet för hotade arter och biotoper. Även beslut om
miljöskatter och miljöavgifter ska kunna fattas med
kvalificerad majoritet.
Våra EU-parlamentariker Carl Schlyter och Isabella
Lövin har punktmarkerat industriutsläpp av bland
annat kvicksilver i våra hav. Se även: http://www.
mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=234909
Attsats 3: Lagstiftning är grunden för styrning till
ett mer miljö- och klimatsmart samhälle, i grunden
stöder vi motionärernas ambitioner om att det inte
ska finnas några undantag. Med hänsyn till att viss
industriell verksamhet servar hälso- och sjukvård
och andra angelägna funktioner måste det finnas ett
smalt begränsat utrymme för undantag.
Motion nr: 12.9
MINSKA RADIOAKTIVITETEN I ÖSTERSJÖN
Britta Kahanpää
Ju mer radioaktivitet och miljögifter, destpo mer cancer får vi. Man räknar med att av de barn som föds nu
kommer vartannat att drabbas av cancer under sin
livstid. Vid kusterna ökar cancern medan den minskar i inlandet. Det finns en fysikalisk lag som säger
att allting sprider sig. Det radioaktiva nedfallet efter
Tjernobyl har spritt sig längs kusterna, så slammet
utanför Norrköpings kommun är lika förorenat som
utanför Gävle. När det är frånvind tömmer kärnkraftverken sina behållare med radioaktivt förorenat vatten ut i Östersjön. Från kärnkraftverkens höga skorstenar kommer det radioaktiva partiklar hela tiden.
Det finns kortlivade och långlivade partiklar. Även
de kortlivade kan ge farliga mutationer. Vid alla våra
kärnkraftverk finns markförvar av kortlivat låg- och
medelaktivt avfall. En del har redan börjat läcka och
Kärnavfallsrådet är bekymrade över C-14-nukliderna
med halveringstiden 5 730 år. Den kolatomen kan
utgöra en byggsten i mänsklig vävnad och sannolikheten att strålningen från den leder till en skada på
DNA kommer på så sätt att öka. Mutationer kan göra
farligare virus och bakterier, starkare och farligare
fästingar, snäckor och musslor kan förändras, så att
fåglar inte längre får samma näring.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att de radiologiska utsläppen tas
med i allt arbete med att komma till rätta med
föroreningarna i Östersjön,
110
Miljö och jordbruk
2. att MP verkar för en grundlig inventering av nukliderna i Östersjön samt aktuella föroreningskällor,
3. att MP verkar för ett uppehåll (moratorium) för all
ytterligare lokalisering av kärnteknisk verksamhet vid Östersjöns kuster, inte minst de planerade svenska och finska slutförvaren vid Ålandshav
respektive Bottenviken och Rysslands planer på
att ta emot högaktivt avfall från hela Europa via
hamnar i Finska viken.
MP lyfter frågan om radioaktivitet i Östersjön aktivt.
Att slå fast att vi ska ta upp det i alla sammanhang
där vi tar upp föroreningar av Östersjön skulle vara
att föra det för långt. Vi kan behöva prata om gifter i
fisk eller övergödning eller skatt på konstgödsel utan
att samtidigt prata om radioaktivitet. Partistyrelsen
anser att frågan om moratorium är intressant men
att den behöver utredas vidare och föreslår därför att
den avslås i dagsläget.
Motion nr: 12.10
FISKERIPOLITIKEN
Lisa Kvarnbäck
På grund av miljösituationen i havet och missriktade
stödåtgärder för fiskerinäringen från staten och EU
finns det nu ingen balans mellan tillgång på fisk
och yrkesfiskare. Många fiskarter befinner sig på
utrotningsstadiet och en gammal kulturnäring som
fisket är hotad. Var och en måste ställa sig frågan
hur arterna ska kunna fortleva och fiskerinäringen
överleva. Den fiskeripolitik som bedrivits har inte
haft någon folklig förankring; den har varit kortsiktig och maxvinstinriktad. Fiskerinäringen är inte en
stor näring sett till BNP men sett till det kulturella,
miljömässiga och fritidsmässiga är den mycket betydelsefull.
Trålfisket står idag för de stora fångsterna medan det
småskaliga fisket inte tar upp sina kvottilldelningar.
Vilket fiske vill vi ha? Vilka fångstmetoder används?
Hur mycket död fisk kastas tillbaka i havet? Hur
förädlas fisk i land? Det småskaliga, lokalproducerande fisket är en näring som är på tillbakagång men
som borde få bättre förutsättningar både vad gäller
avsättning, förädling och reglering av fångstdagar.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att mer uppmärksamhet och
mer kunskap ägnas åt att ta fram en fiskeripolitik
som gynnar den småskaliga, lokalproducerande
fiskerinäringen.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Besvarad
MP har en tydlig fiskeripolitik även gällande den
småskaliga, ofta skärgårdsrelaterade, fisket. Även de
olika metoderna för odlad fisk i havet och på land behöver analyseras ur ett grönt perspektiv och som en
del i en hållbar livsmedelsproduktion. Frågan är även
tydligt kopplad till regionalutveckling och möjligheter
att ha kvar sin försörjning i våra kust- och skärgårdslandskap. (Se även motion om förslag till strategi för
livsmedelsproduktion där fisket är en del.)
Motion nr: 12.11
ALLEMANSRÄTTEN, TILLGÅNG TILL
STRÄNDER OCH TRAFIKLÖSNINGAR
Elisabeth Karlsson och Kerstin Nöre Söderbaum
Attsats 1 stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka
Skydd av stränder är en lagstiftning som funnits sedan 1950-talet och förstärkts alltsedan dess, främst
år 1975. Stränderna ska skyddas mot ny bebyggelse
100 m från strandlinjen med utökning i områden av
riksintresse. Strandskyddet ändrades 1 juli 2009 med
lättnader av strandskyddet i glesbygdsområden och
skärpning i attraktiva skärgårdsområden och hårt
exploaterade områden. För lättnader hävdades behov
av att öka attraktiviteten i glesbygder och därmed
gynna landsbygdsutvecklingen. För bättre skydd
av stränderna anfördes att tillgång till stränder i
Sverige ingår i allemansrätten och att de är en ändlig
resurs. Till detta kommer det globala perspektivet.
Vissa klimatforskare beräknar att Östersjön kan
komma att höjas med mellan 1 och 5 m inom 100 år.
I enstaka länder finns redan en beredskap för höjda
havsvattennivåer och översvämningar vid nederbörd.
I Sverige byggs mycket på strandområden speciellt i
tätorter.
Det byggs mycket på stränderna i Storstockholmsområdet. Länsstyrelsen har kartlagt alla stränder
kring Mälaren och i Stockholms skärgård. Resultatet
visar att ca 60% av stränderna i innerskärgården är
exploaterade. De senaste 40 åren har orörda strandområden minskat med en femtedel. Ju längre in mot
staden man kommer, desto mer är bebyggt på områden som ska skyddas. I klassen med mycket kraftigt
exploaterade stränder finns till exempel Stockholm,
Danderyd, Lidingö och Nacka. Mittemot Djurgården
reser sig byggkranarna på Nackasidan för att bygga
lyxbostader på områden av riksintresse med strandskydd. Det gäller skyddsvärda partier i en av världens
vackraste huvudstäder. Vi har en nationalstadspark
att förvalta på Djurgårdssidan. Dessutom ett antal
nya bestämmelser och rekommendationer, vilka ska
ge ökat skydd åt känsliga miljöer, bland annat behovet av gröna kilar i storstadsområden, grönområden,
som ger växter och djur möjligheter att överleva i
bebyggda miljöer.
mp.se/kongress
I Nacka kommun byggs mycket på områden med
strandskydd och av riksintresse. Nu hotas urskog i
Ryssbergen. Nackas stränder är bebyggda till ca 70%
och mer sjönära byggande planeras. Man planerar
exploatera ytterligare utmed Stockholms inlopp på
Kvarnholmen, område som är av riksintresse för
kulturminnesvården, kust och skärgård och farled.
Här planerar man för en exploatering med mer än tre
gånger befintlig bebyggelse plus en bro för biltrafik
över Svindersviken in i Ryssbergen. Ryssbergen är ett
orört skogsområde ner mot Svindersviken mittemot
Kvarnholmen och Stockholms närmaste urskog en
halvmil från Gamla stan. Det beskrivs av Skogsstyrelsen som ”ett Tyresta i miniatyr”. Det gränsar till
Nationalstadsparken. Bilbron strider mot miljöbalken
och medför betydande miljöpåverkan i form av ökat
buller också över vattnet.
Strandskyddet ändrades 1 juli 2009 med skärpning i
attraktiva skärgårdsområden och hårt exploaterade
områden men i det märks inte i Stockholm eller
andra hårt exploaterade områden i Sverige. Strandskydd och områden av riksintresse måste värnas nu
mot vidare exploatering annars förstörs oersättliga
värden i Storstockholmsområdet och övriga delar av
landet. I tättbebyggda områden är behovet speciellt
stort att garantera allmänhetens tillgång till stränder
och skydda känslig flora och fauna.
Fäst uppmärksamhet på trafiklösningar, t ex förslag
till ombyggnad av Slussen i Stockholm, och värna
allmänhetens rätt till strandområden före biltrafik
och privatisering. Hur kan man hejda den exploatering som tillåts ske i tätortskommuner, som när
Stockholms kommun släpper fram en åttafilig bilväg i
hjärtat av Stockholm plus privatisering med gallerior
mm – allt på strandområden av riksintresse?
Vi yrkar
1. att MP driver frågan att skärpa strandskyddet i
tättbebyggda områden,
2. att MP agerar för att rädda Ryssbergen med urskog i storstadens närhet från exploatering med
en bilbro,
3. att MP agerar mot ökad segregation vilket ofta är
fallet när stränderna bebyggs med bostadsrätter,
4. att MP tar initiativ till en utredning av hur den
senaste lagändringen av strandskyddet tolkas
i landet och var den gett ökat skydd av känslig
flora och fauna,
5. att MP agerar för ett förslag till ombyggnad av
Slussen med beaktan av strandskydd och riksintressen.
MIljö och jordbruk
111
Kongress 2012
Besvarade attsats 1, 3 och 4, avslag attsats 2 och 5
Motionens fyra första attsatser behandlades på
fjolårets kongress. Attsats 1 och 3 ansågs besvarad
då partiet drivit frågan i en riksdagsmotion. Attsats
2 avslogs med motiveringen att det är en lokal fråga
medan attsats 4 bifölls men med modifieringen att
frågan skulle drivas i SKL. Sedan kongressen har
inget nytt tillkommit som gör frågorna motiverade
att lyfta igen. Däremot har Naturvårdverket så sent
som i december 2011 publicerat en rapport i ämnet,
Dispens från strandskyddet (Naturvårdsverkets rapport 6472). Attsats 5 som är ny bedömer vi likt attsats
2 utgöra en lokal fråga och föreslår därför avslag.
Motion nr: 12.12
BIOLOGISK MÅNGFALD
Åkerholmar, dikes- och åkerrenar, bryn, vattensamlingar och stenmurar. Kvävefattiga gräsbackar och
bondens ängs- och betesmarker. Dessa biotoper
bidrar till den biologiska mångfalden – en mångfald
som till en stor del har gått förlorad – men samtidigt
en biologisk mångfald som skulle kunna återerövras
genom effektivare hävd.
Odlingslandskapet med sina höga natur- och kulturvärden står och faller med bönderna och deras djur.
Trots EU-stöd och konsumenter som väljer naturbeteskött i frysdisken är det tyvärr ingalunda säkert att
vi kan få behålla det för alltid.
Jordbruksverket har satt upp ett miljömål för ängsoch hagmarker, men det räcker inte. Målen är helt
baserade på areal och har inga som helst kvalitetskrav. Många jordbrukare har inte längre betesdjur
och stödet till att sköta slåtterängar är ett hån mot
historien. I de fall man har kreatur kvar så är det
mera lönsamt att så vall istället för att beta naturbetesmarker. Ofta sker detta pga logistiska problem. Ett
sätt att komma åt problemet vore att införa ett mer
differentierat stöd, dvs att de mest värdefulla och
arbetsintensiva markerna skulle ge mycket högre
ersättning.
Ett annat sätt vore att införa en betesförmedling som
möjliggör att djurhållare och markägare kan mötas
och teckna avtal. Ansvaret bör ligga hos varje enskild
länsstyrelse. Dessutom borde kommunerna aktivt
hjälpa till med stängsling, röjning och vattenförsörjning i ängs- och hagmarker.
1. att MP verkar för att ett mer differentierat stöd
till skötsel av värdefulla ängs- och hagmarker
införs,
112
Miljö och jordbruk
2. att MP verkar för att en betesförmedling införs,
3. att MP kräver att det ges praktiskt eller ekonomiskt stöd till stängsling, röjning och vattenförsörjning åt djurhållare på biologiskt värdefulla
marker.
Besvarad Attsats 1: I dag finns ett differentierat stöd och en
nationell inventering pågår just i syfte att se över
miljöersättningarnas användning. MP har i sina budgetförslag i riksdagen utökat anslagen för naturvård
och biologisk mångfald vilket möter det motionärerna avser. Vi vill även hänvisa till inventering av
värdefulla marker som väntas bli kvalitativt underlag
för stöd och ersättningar. Inventeringen visade bland
annat att det finns 270 000 hektar värdefulla marker
i Sverige. 7 000 hektar av dem är ängar och 229 000
hektar är betesmarker. Resten behöver restaureras
för att kvaliteten på dem ska bevaras. Inventeringen
fortsätter i mindre omfattning under 2007–2013. Det
betyder att nya marker inventeras. Inventeringen
används för att kunna göra utvärderingar och uppföljningar av miljöersättningar och andra åtgärder
för naturmiljö och kulturmiljö. Uppgifterna kan också
användas som underlag vid rådgivning, samhällsplanering och forskning.
Attsats 2: Betesförmedling ska naturligtvis uppmuntras som metod och del av nya gröna näringar, aktiva
betesdjursverksamheter och -förmedlingar finns i
dag bl a via www.bete.se som initierats av LRF.
Attsats 3: Det motionären efterfrågar finns i olika
grad i befintliga stödformer samt MP:s utökade budget för biologisk mångfald. Se även aktuell inventering som redan omnämnts i första attsatsens svar.
Motion nr: 12.13
GYNNA BIOLOGISKT PRODUCERAD
GÖDSEL
Joachim Höggren
I en motion inlämnad till riksdagen under allmänna
motionstiden 2011 sätter de miljöpartistiska motionärerna fingret på många problem med ingångsättandet av biogasprodukton och föreslår många
förändringar som skulle gynna biogassatsningar och
miljön. Jag är nöjd med alla 16 föreslagna förändringar men MP borde driva mer.
Vid framställning av biogas är det främst metangasen, CH4, man vill åt så att man kan göra fordonsgas
av den. Men eftersom biogas framställs genom rötning av biologiskt avfall så blir inte allt till metangas,
en organism innehåller ju mer ämnen än metanets
mp.se/kongress
Kongress 2012
kol och väte. Stora delar av organismer består även
av kväve och fosfor, vilket som bekant även är två
ämnen som tillsätts åkrar för att växterna ska växa,
dessa blir helt naturligt över vid framställningen av
biogas. Som de flesta säkert vet är framställningen
av metangas en helt biologisk process. Det är bakterier som bryter ner avfallet och producerar gas. I
vissa processer har man genom att köra avfallet genom flera olika processer lyckats separera både fosfor och kväve från varandra. Kvävet är i sin tur även
i den form som växterna kan ta upp. Kvävet i gödsel
från till exempel djurexkrement behöver brytas ned
ytterligare när man spridit det på åkern för att växter
ska kunna tillgodogöra sig kvävet. Så våra ekologiska
gårdar är egentligen inte så bra ur övergödningsaspekt eftersom nedbrytningen av gödseln tar tid och
åkrarna står därför och läcker näringsämnen ut i
våra vattendrag. Sprider man istället snabbverkande
konstgödsel när växterna behöver det och flera
gånger under året kan man minska näringsläckaget
väldigt mycket. Detta var en av anledningarna till att
regeringen föreslog ett borttagande av skatten på
konstgödsel.
Konstgödsel är ofta industriellt framställd, brutet ur
berggrunden och därför inte en hållbar typ av näringstillförsel. MP vill återinföra skatten på konstgödsel, vilket jag tycker är rätt. Men då beskattas
även gödsel framställd genom den biologiska process som skapar metangas som sedan används till
biogas, vilket blir snedvridet. Biogasproduktion är ju
ett ypperligt sätt att få dels drivmedel men även till
att genom att vårt avfall används i biogasproduktion,
kunna återföra åkrarna den näring vi skördar bort,
dessutom i en form som inte bidrar till övergödningen i samma utsträckning som annan gödsel. Möjligheten att komma nära ett kretsloppsjordbruk skulle
alltså öka. Gödsel man får från en biogasproduktion
är näringsmässigt likvärdigt med konstgödsel. Om
man skulle man ta bort skatten på biogasgödsel
uppmuntrar man därför lantbrukare till att i första
hand välja gödsel framställd i en biologisk process
och samtidigt få samma resultat som vid användning
av konstgödsel. En sådan uppmuntran skulle göra att
biogasproducenter lättare skulle kunna få en ekonomisk säkerhet i produktionen eftersom gödseln blir
mer eftertraktad.
Ett annat problem är att rådande EU-regler inte
klassar gödsel från biogasproduktion som en biodynamisk framställd gödsel, trots att processen är helt
biologisk. Gödslar man med biogasgödsel får man
alltså inte kalla sitt lantbruk ekologiskt.
Jag yrkar
1. att MP vid ett återinförande av skatten på konstgödsel verkar för att konstgödsel framställd
mp.se/kongress
genom biologiska processer inte klassas som
konstgödsel och därmed inte beskattas som det,
2. att MP verkar för att EU:s regler för ekologiskt
jordbruk ändras så att gödsel framställt genom
biologiska processer får användas i ekologiskt
jordbruk.
Besvarad
MP driver redan frågan om att återinföra skatten på
konstgödsel (höstbudgeten 2011), vi förordar också
att organiskt material ska åter till kretsloppet så
länge de klarar angivna gränsvärden för eventuella
kemikaliska föroreningar. Här gäller det att jobba
med hela driftkedjan av substrat så att inga oönskade
ämnen förstör återbruket. Även inom EU driver vi frågan att sluta kretsloppen och att organiskt slam ska
åter till våra jordar. Dock är det viktigt att substraten
inte är smittade av kemikaler och andra föroreningar
om de ska användas inom lantbruket.
Motion nr: 12.14
VARFÖR INTE GENMANIPULERADE
GRÖDOR?
Anne Ringborg
MP föddes ur kampen mot gifter. Detta torde väl vara
vårt mest betydande fokus som miljöpartister. Allt
fler människor är nu medvetna om gifters förödande
inverkan på allt liv. IAASTD (International Assessement of Agriculture Science and Technology for
Development) är en organisation av världsledande
forskare som samlades i april 2008. Deras slutrapport gör gällande att det industriella, kemikalieberoende jordbruket är inte lösningen på försörjningsproblemen på vår jord. För kortsiktiga produktionsökningar får vi betala ett högt pris med försämrad miljö
och hälsa. Kemijordbruket bränner ut jorden och
förstör grundvattnet. I utbildningssvaga länder har
man kunnat experimentera och resultaten förskräcker. Genmanipulerade grödor kan generera oväntade
egenskaper och tar över var de kommer. Renodlade
arter kan försvinna.
USA har den största arealen GMO-odlingar, motsvarande Sveriges totala yta. Dessa grödor har manipulerats till 71% för att tåla bekämpningsmedel. Till
18% producerar de själva ett insektsgift och 11% har
båda dessa egenskaper. Detta skapar resistens mot
kemikalier, en allt större mängd och allt kraftfullare
bekämpningsmedel måste användas. Över 80% av all
GMO odlas för att bli djurfoder och när djuren då får
störd lever- och njurfunktion går de till slakt. Grödor
som idag genmanipuleras är soja, majs, raps, ris och
bomull. Lantarbetare, ofta barn, blir sjuka då de andas in pollen från blommande GMO-grödor. GMO kan
bidra till allergi och man kan få svårare att bekämpa
infektioner med hjälp av antibiotika.
MIljö och jordbruk
113
Kongress 2012
Monsanto vill ta patent på alla fröer och varje GMOfrö har en mördargen så att fröet inte kan gro. Visionen är att alla planetens jordbrukare måste köpa
fröer varje år från Monsanto (som affärsidé genialt).
Effekterna ser vi bl a i Indien, där många jordbrukare
begår självmord (omkring 170 000) då de blir hårt
skuldsatta för att kunna köpa detta utsäde. Det går
inte att odla naturligt i hårt förgiftad mark. På sikt
blir det omöjligt att odla sin egen gröda och spara en
del utsäde till året därpå.
Cambridgeuniversitetet har sammanställt mer än
300 studier där konventionellt, kemikalieberoende
jordbruk jämförs med ekologiskt. Resultatet av
dessa studier har blivit att en global omläggning till
ekologiskt jordbruk ger mer mat än vad som idag
produceras. Resultatet visar inte bara ökade skördar i utvecklingsländer, utan också bättre jordar och
minskad sårbarhet för torka. GMO-grödor fodrar 40%
mer vatten.
Allt fler biodlare engagerar sig i kampen mot giftanvändningen i jordbruket. Rapporter främst från
USA visar på massdöd bland bin, fjärilar och humlor
i sådana distrikt där det används mycket växtgifter.
I Kaliforniens bomullsdistrikt är bidöden så omfattande att mandelodlingarna håller på att slås ut.
Kalifornien har stått för 60% av världens samlade
mandelskörd. Mandel är nyttigt, det innehåller hög
halt av mineralämnen.
Desperat, för att klara pollineringen, tvingas man
frakta runt på långtradare, bikupor från mindre
utsatta områden. T o m i storstäderna klarar sig bina
bättre än i de värsta jordbruksdistrikten, så även harar och vissa fågelarter. Bikupor på taken i städerna
förekommer här och där. Albert Einstein har sagt att
om bina dör har människorna bara fyra år kvar att
leva. Biodlare även i Sverige får allt större problem
med plötslig bidöd. Dessvärre har de inte sin egen
organisation SBR med sig. De är så nära lierad med
LRF att SBR inte vågar ha en egen uppfattning. Det
innebär ja till GMO-grödor, vilket också är regeringens och jordbruksminister Eskil Erlandssons uppfattning.
Monsanto och de andra GMO-jättarna har lobbyister
som svansar runt i EU och erbjuder lockande förslag
och friserad information. Marit Paulsen har fallit
pladask för deras charmiga svansviftningar.
Norge och Danmark har sagt blankt nej till GMO. Den
norske jordbruksministern Lars Peder Brekk har anslagit en miljon norska kronor för att informera om
riskerna med GMO. Kan Norge tänka sig att ta emot
oss svenskar om en större mängd av oss vill invandra? Då skulle väl renläriga miljövänner ha företräde.
114
Miljö och jordbruk
Gifter slår ut vitaminer och mineraler och spårämnen. Vi blir undernärda. Samtidigt blir vi övernärda
på gifter. Kroppen försöker kompensera sig, därav en
av orsakerna till fetmaexplosionen. Förgiftning kan
också vara orsak till en del svårbotade sjukdomar,
fysiska och mentala.
Vi har ett hundratal försöksodlingar med GMO i
Sverige, från norr till söder, från öst till väst. Jag
betvivlar att dessa odlingar kan begränsas, med
tanke på spridningseffekten via vind, vatten, insekter
och större varelser. Kemikalieanvändningen drabbar
grundvattnet och därmed vidsträckta områden. Vill vi
äta ekologiskt måste vi också kunna odla ekologiskt.
Det är på tiden att vi älskar våra ekologiska och biodynamiska odlare tillräckligt mycket.
Jag yrkar
1. att MP energiskt motverkar bekämpningsmedel i
jordbruket.
Besvarad
Merparten av motionen går ut på att kritisera användningen av genmodifierade grödor (GMO) i jordbruket. MP är mycket kritiska mot användningen av
GMO i jordbruket och har upprepade gånger i motioner, riksdagsdebatter, artiklar med mera hårt kritiserat regeringens positiva hållning gentemot GMO.
Vi har också motionerat om och på andra sätt arbetat
för ekologiskt jordbruk, vilket innebär en utveckling
i motsatt riktning till GMO och bekämpningsmedel.
Attsatsen går ut på att vi ska energiskt motarbeta
användningen av bekämpningsmedel i jordbruket.
Det gör vi, dels genom att stödja ekologisk produktion, dels genom att vilja motarbeta användningen
av bekämpningsmedel i jordbruket, t ex genom ökad
beskattning. Se t ex riksdagsmotion 2008/09:Sk322
Skatt på bekämpningsmedel, eller förslag på att inte
godkänna nya hormonstörande bekämpningsmedel,
riksdagsmotion 2010/11:MJ449.
Motion nr: 12.15
STORSKALIG LOKAL SÄKRING AV
FLERÅRIGA FRÖER FÖR VIKTIG
LIVSMEDELSPRODUKTION
Sten Erik Björling
Vitala delar av svensk livsmedelsförsörjning baseras
på fröer vilka ger växter som i sin tur inte kan ge
fröer, s k F1-hybrider. Detta för att garantera kontroll från stora fröbolag och för att garantera deras
framtida intäkter.
För att uppnå stordriftsfördelar är dessa fröer
ej anpassade till lokala förhållanden och klimat.
Dessutom är dessa fröer känsliga för nya typer av
mp.se/kongress
Kongress 2012
sjukdomar och förändringar i lokala förhållanden och
klimat – de är ofta anpassade för monokulturer och
medför större risker än ett system som är baserade
på ekologisk mångfald.
Detta innebär att Sverige som nation och dess
befolkning kommer i ett känsligt läge och i ett stort
beroende av externa krafter som har kortsiktiga ekonomiska mål och eventuellt också politiska mål.
odling och bevarande i samverkan med föreningar
och organisationer runt om i landet såsom hembygdsgårdar, trädgårdsföreningar och andra liknande aktörer som verkar för det lokala och nationella
odlade kulturarvet. MP ser ett behov av att utveckla
ett bidragssystem för ett mer aktivt odlande av det
växtgenetiska kulturarvet motsvarande det som i dag
finns för lantrasdjur.
Att den svenska befolkningen ska utsättas för risken
att tappa tillgången till baslivsmedel pga nya sjukdomar eller oförmåga/ointresse hos globala leverantörer att leverera fröer som klarar sig i marginella
lokaler är inte acceptabelt. I en allt mer krisutsatt
värld med allt mindre möjligheter att upprätthålla
globala system pga olje- och resursbrist så kan man
inte vara lika säker på leveranser av dessa vitala
produkter – de måste till allt större grad produceras
och säkras lokalt.
För att säkra en grundläggande tillgång till fröer och
livsmedel baserade på fröer så kan man stödja produktionen och upprätthållandet av fröstammar som
dels är mer lokalt anpassade för klimat mm och som
dels tillåter odlarna att nyttja en del av skörden för
att säkra framtida tillgång till fröer.
På samma sätt som ett bidragssystem har utvecklats för att hålla landskapet öppet i Sverige så bör
ett bidragssystem utvecklas för att stödja lokalt
underhåll av fröbanker och produktion baserad på
lokala varianter av fröer. Dels kan skördar baserade
på lokala fröbanker direkt användas i den normala
producentkedjan (mellanskillnaden i kostnad mellan
lokala skördar och globalt baserade kan finansieras
via bidrag), dels kan bönderna få bidrag för att tilldela delar av sin mark och sina resurser för att bygga
upp och underhålla lokala fröbanker.
Jag yrkar
1. att MP verkar för skapandet av ett bidragssystem
för utveckling, brukande och vidmakthållande av
lokala fröbanker anpassade till lokala förhållanden och med kapacitet att relativt snabbt skalas
upp om tillgång till globalt baserade fröer minskar,
2. att MP verkar för att finansiellt stödja ideella
organisationer som arbetar för att upprätthålla
tillgången till alternativa lokalt anpassade fröer
mm för livsmedel och annan vital produktion.
Bifall
Frågan ligger helt i linje med vårt arbete för biologisk
mångfald och det är angeläget att säkra och stötta
mp.se/kongress
MIljö och jordbruk
115
Kongress 2012
13. NÄRINGSFRÅGOR
Motion nr: 13.1
ÅTERSTÄLL APOTEKSMARKNADEN
Nils Hillerbrand
Attsats 2 och 3 stöds av Miljöpartiet de gröna Mjölby
och Östergötland
Det svenska apoteksmonopolet har avreglerats i två
steg. Den 1 juli 2009 förlorade Apoteket AB ensamrätt på försäljning av läkemedel, och apotek får
numera drivas av privata apoteksbolag. Från och
med 1 november 2009 är det möjligt att handla vissa
receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Regeringens syften med reformen har varit att öka tillgängligheten för konsumenterna, prispress på läkemedel
samt att fler aktörer ska ges möjlighet att driva
apotek. Priset gentemot konsumenten på receptbelagda läkemedel fastställs även fortsättningsvis av
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Sverige hade mellan 1970 och 2009 ett monopol på all
försäljning av läkemedel. Det var en kostnadseffektiv
och säker läkemedelsförsörjning som var tillgänglig
för alla. Exempelvis ansåg OECD det vara ett av de
mest välfungerande systemen i Europa. Mycket talar
för att det tidigare statliga monopolet kommer att
övergå i ett oligopol med en handfull privata koncerner samt Apoteket AB som alla har vinstmaximering
som främsta mål. Det blir med andra ord konsumenterna, och inte minst skattebetalarna genom de höga
läkemedelssubventionerna, som får betala bolagens
vinstkrav.
Tillgänglighet och priser
Ett av de främsta argumenten för reformen som
anfördes av den borgerliga regeringen var ökad
tillgänglighet på läkemedel. Sedan avregleringen har
antalet apotek blivit ungefär 300 fler i landet. Men
ökningen har nästan uteslutande ägt rum i tätorter
och i områden med redan god tillgång på apotek
enligt en färsk rapport från den statliga myndigheten Tillväxtanalys. Apoteken har alltså inte blivit fler
i glesbygden. Det är tvärtom så att den totala tillgängligheten till läkemedel har försämrats, menar
Tillväxtanalys, genom färre apoteksombud som
till exempel bensinmackar och livsmedelsbutiker.
Dessutom har många människor i glesbygd en redan
sårbar situation då restiden ofta är lång till det näst
närmsta apoteket.
En reell ökning av tillgängligheten hade däremot
kunnat uppnås, inom ramen för apoteksmonopolet,
genom att ge det statliga Apoteket AB direktiv om
utökade öppettider, fler försäljningsställen och inrättande av fler Apoteket Shop. Dessutom riktades kritik
116
Näringsfrågor
redan innan omregleringen från olika håll såsom
Pensionärernas Riksorganisation (PRO) och Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH). Man
menade att den uteblivna samordningen mellan olika
apotekskedjor riskerade att göra det krångligare och
därmed svårare för vissa kundgrupper att hämta ut
receptbelagd medicin. Denna kritik har även aktualiserats under 2011 och då bland annat handlat om
problem för människor med kroniska sjukdomar att
få ut receptbelagda läkemedel.
När det gäller prissättningen på läkemedel har
denna hunnit ändrats. För icke receptbelagda läkemedel har dock ingen prisskillnad uppstått för tiden
2009 till och med 2011 enligt Tillväxtanalys. När det
gäller receptbelagda läkemedel har inte de enskilda
läkemedelspriserna ändrats här heller däremot
har försäljningspriset mot kund sjunkit på grund av
utbytessystemet till det billigaste läkemedlet som
infördes i samband med omregleringen.
Läkemedels- och patientsäkerhet
Bland de argument som anfördes av den nuvarande
regeringen vid avregleringen fanns inget om höjd
läkemedels- eller patientsäkerhet, eller förbättrad
folkhälsa för den delen. Emellertid har resultaten
inte låtit vänta på sig genom olika försämringar. För
ett år sedan rapporterades om receptfria värktabletter som hade blivit det vanligaste självmordspillret
och hur handlare bröt mot lagen genom att sälja
läkemedel till ungdomar under 18 år. Till dessa erfarenheter kan läggas Konsumentverkets omfattande
rapport från i somras om apotekskundernas syn på
apoteksmarknaden. Där framgår att det sammanlagda betyget har sjunkit sedan mätningen genomfördes
innan avregleringen. Bland annat noteras en markant
ökning av antalet kunder som inte får sina receptbelagda läkemedel inom 24 timmar och kunderna
anser att personalens kunnande har försämrats.
Gör om, gör rätt!
Mot bakgrund av ovan måste nog de verkliga skälen
till det reformerade apotekssystemet sägas vara rent
ideologiska, med marknads- och näringspolitiska
förtecken snarare än hälso- och patientorienterade. Men inte heller kostnadseffektiviteten talar till
avregleringens fördel. Således borde allt göras för
att om möjligt återställa apoteksmarknaden. Till att
börja med bör försäljningen av receptfria läkemedel
i handeln stoppas och apoteken återges ensam rätt
till försäljning. För det andra behöver det slås fast
om det statliga Apoteket AB kan återges ensamrätt
på försäljning av receptbelagda läkemedel. För det
mp.se/kongress
Kongress 2012
tredje bör det statligt ägda Apoteket AB snarast ges
i uppdrag att utöka tillgängligheten i glesbygden genom exempelvis fler apotek och Apoteket Shop.
Jag yrkar
1. att MP ska verka för att försäljningen av receptfria
läkemedel i dagligvaruhandeln stoppas,
2. att MP verkar för att Apoteket AB återges ensamrätt på försäljning av receptbelagda läkemedel
om denna reform visar sig möjlig att genomföra,
3. att MP ska verka för att Apoteket AB utökar antalet apotek och Apoteket Shop så att tillgängligheten ökar i hela landet, inklusive landsbygden.
Avslag attsats 1, besvarad attsats 2 och 3
MP var emot avregleringen av apoteket. Vi anser
att läkemedelshanteringen i första hand måste
ses som en del av hälso- och sjukvården. Det finns
också samhällsekonomiska skäl till vårt motstånd.
Avregleringen innebär att där det finns en marknad
att driva lönsamma apotek så privatiserar samhället
vinsten. Kostnaderna för till exempel att driva apotek
i landsbygd och glesbygd fortsätter däremot vara det
gemensammas ansvar. MP:s bedömning är att ett
återköp av alla apotek skulle bli samhällsekonomiskt
orimligt. Vi vill i stället stärka Apoteket AB, bland
annat genom att inte ge de privata apoteken bonusar
för att öka deras vinstmarginaler. Redan nu regleras
att apotek på landsbygden måste säkerställas efter
2015.
MP har ställt sig positiva till försäljning av receptfria
läkemedel i dagligvaruhandeln, i syfte att öka tillgängligheten. Inför avregleringen av apoteken drev
MP att en utredning skulle göras om försäljning och
läkemedel och folkhälsa, för att få jämförbara värden
för en undersökning efter avregleringen. Nu finns
ingen sådan utredning med jämförbara värden men
det är intressant att utifrån de uppgifter som finns
tillgängliga titta på om avregleringen av apoteken och
tillhandahållandet av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln har påverkat folkhälsan.
Motion nr: 13.2
FRIA KOMMUNALA BOLAG FÖR
KOMMUNALTEKNIK
Gilbert Ossbahr
Attsats 1 och 3 stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping
Attsats 3 stöds av Miljöpartiet de gröna Östergötland
Kommunerna har sedan länge ansvaret för en rad
kommunaltekniska verksamheter, bl a försörjningen
med vatten, avlopp, rening, renhållning, fjärrvärme,
fjärrkyla, elnät, bredbandsnät och avfallshantering.
mp.se/kongress
Totalt omsätter dessa verksamheter mer än 200
miljarder kr per år i Sverige. I en rad kommuner har
kommunala bolag för dessa verksamheter utvecklat
såväl systemkunnande som innovationer. Särskilt
positivt är det att man fått fram flera, för miljön,
viktiga innovationer, t ex biobränsleeldad kraftvärme,
automatiserad sopsortering och biogas för fordonsdrift. Närmast på tur står bl a utveckling av återvinning av material ur slam och aska samt reglersystem
som ökar möjligheterna att ansluta vindkraft och
solenergi till ledningsnäten.
Men för att få lönsamhet och spridning av dessa
miljötekniska innovationer måste olika kommuners bolag kunna sälja sina produkter och bedriva
verksamhet även i andra kommuner. På sikt öppnar
sig även den internationella marknaden, som kan
inbringa stora exportinkomster och framförallt växla
upp miljöfördelarna mångfaldigt. Tyvärr lägger nuvarande lagstiftning hinder i vägen. Kommunala bolag
får, enligt kommunallagen, bara bedriva näringsverksamhet som syftar till att betjäna kommunens
egna medlemmar. Man får alltså inte ha verksamhet
utanför den egna kommunen. Undantag finns för elhandel och tjänsteexport. I stället borde det bli tillåtet
för kommunägda aktiebolag att bedriva verksamheter inom det kommunaltekniska området, utan att
vara begränsade av kommunallagens krav på lokalisering och självkostnad. Dessa principer kan i stället
upprätthållas av den beställande kommunen genom
att de sluter avtal med det levererande företaget.
Säkerligen finns det flera lagtekniska sätt att frigöra
de kommunaltekniskt verksamma kommunala bolagen så att de kan verka i sund konkurrens med andra
bolag på området, såväl privata, statliga och utlandsägda. En relativt enkel lagteknisk lösning kan vara att
införa ett ytterligare undantag ifrån kommunallagens
principer, så som görs i lagen om kommunal tjänsteexport. Det kan också finnas andra lösningar.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att en lagändring införs som gör
det tillåtet för kommunägda bolag att ha verksamhet inom det kommunaltekniska området
utan kommunallagens begränsningar med avseende på lokalisering, självkostnad och likställighet,
2. att MP verkar för att även de lagändringar införs,
som kan behövas för att sund konkurrens mellan
kommunägda och icke kommunägda bolag ska
upprätthållas,
3. att MP verkar för att flera lagteknisk alternativ
undersöks och där ett av alternativen består i att
införa undantag liknande det som görs i lagen
om kommunal tjänsteexport.
Näringsfrågor
117
Kongress 2012
Tanken bakom de kommunalrättsliga principerna är,
förutom att begränsa den kommunalrättsliga kompetensen, att kommunerna respektive landstigen ska
dimensionera sina resurser så att de kan producera
den mängd tjänster som de egna kommuneller
landstingsmedlemmarna har behov av. Kommunal
verksamhet får således inte dimensioneras i syfte
att skapa utrymme för att kunna sälja ett överskott
av tjänster till andra. Ett exempel på undantag från
detta finns inom skolans område.
Sund konkurrens kan redan i dag säkerställas om
bland annat upphandlingsverktyget används på rätt
sätt. De kommuner som önskar erbjuda verksamhet
över kommungränserna kan göra det i olika former.
Man kan upprätta avtal eller driva interkommunala
företag, driva gemensamma nämnder eller starta
kommunalförbund. Lagstiftaren har gjort det möjligt
att i större utsträckning än tidigare syssla med verksamhet utanför den egna kommungränsen. Frågan
gäller om lagstiftaren ytterligare ska öppna upp för
kommuner att verka utanför sina gränser. Partistyrelsen menar att de ramar som kommunerna verkar
inom är tillräckliga och att det inte är önskvärt att
kommuner börjar konkurrera med varandra.
Det kan finnas behov att se över reglerna så att kommunägda bolag kan bidra till klimatomställningen,
men partistyrelsen anser att det är för långtgående
ta bort de grundläggande principerna om lokalisering, självkostnad och likställighet för kommunal
företagsverksamhet då det skulle kunna riskera slå
ut stora delar av den privata företagsamheten.
Motion nr: 13.3
ENKLARE REGLER FÖR FÖRETAGEN
VID SKATTEÄRENDEN
Alf Karlman
Skattebetalarnas Förening har i en rapport, byggd
på en enkät bland 1 340 småföretagare, funnit att det
finns stora brister i företagens rättssäkerhet gentemot Skatteverket. Rapporten visar att vart fjärde
skattebeslut som överklagas ändras i länsrätten.
Detta tyder på att det kan förekomma en orättvis
bedömning över landet företagen emellan. För att
skärpa kravet på och ansvaret hos handläggarna
och höja kvaliteten på besluten bör det personliga
tjänstemannaansvaret för beslut som avgjorts under
myndighetsutövning återinföras.
Ett stort problem i dag är att företagarna kan få höga
kostnader för juristhjälp även när de vinner målet i
domstol. Dessutom tar många ärenden lång tid att
avgöras vilket skapar oro och därmed försämrad
118
Näringsfrågor
arbetseffektivitet hos företagaren. Dessutom tillkommer det faktum att uppgifter som lämnas till Skatteverket efterfrågas av andra myndigheter, vilket
förorsakar onödigt arbete för företagen. Här borde en
samordning kunna ske.
Jag yrkar
1. att MP arbetar för att tjänstemannaansvaret återinförs för tjänstemännens myndighetsutövning,
2. att MP arbetar för att det blir lättare att få rättshjälp i skatteärenden och att det blir lättare att
få anstånd med skattekravet om det finns risk att
företaget kan hamna på obestånd,
3. att MP arbetar för att en samordning sker mellan
myndigheterna av insamling av uppgifter från
företagen.
Avslag attsats 1, besvarad attsats 2 och 3
MP driver sedan länge en aktiv politik för att underlätta företagandet i Sverige. En åtgärd är att
underlätta småföretagares möjligheter att få rättshjälp. Detta ledde till att riksdagen 2006 beslutade
uppdra regeringen att se över hur rättshjälpen för
vissa förtagare är utformad. I rapporten Översyn av
rättshjälpslagen – ett regeringsuppdrag (DV 2009:2)
har Domstolsverket för regeringen lämnat förslag
om utökad rätt till rättshjälp i många nya situationer.
Frågan bereds av regeringen och är etablerad MPpolitik. Att göra ändringar i inkomstskattelagstiftningen och annan lagstiftning för att göra det lättare
att få anstånd är dock inte aktuellt.
Sverige har en jämförelsevis effektiv offentlig förvaltning mätt genom allmänhetens förtroende, uppfattning om förekomst av muta och bestickning och annat ohederligt beteende, skattekostnad per handlagt
ärende mm. En av orsakerna till detta antas vara
bland annat myndigheternas självständiga myndighetsutövning och att tjänstemännen värderas baserat
på resultat, prestation och kompetens. Huvudregeln i
svensk skadeståndsrätt är att arbetsgivaren – oavsett
om den är privat eller offentlig – ansvarar för arbetstagarens fel i tjänsten. Undantaget är om den anställde agerat grovt felaktigt i tjänsten. Då kan i vissa fall
den enskilde tjänstemannen bli skadeståndsskyldig.
En förändring av lagstiftningen på sätt motionären
föreslår riskerar enligt partistyrelsens mening leda
till att tjänstemän inte vågar ta eget ansvar, inte vågar driva ärenden framåt och att de hela tiden måste
förankra allt agerande uppåt. Detta leder till ineffektivitet och att skattebetalarna får mindre verksamhet
per insatt skattekrona. Dessutom skulle det på ett
olämpligt sätt visa på misstroende mot tjänstemän
som många gånger utför ett arbete under redan i dag
mp.se/kongress
Kongress 2012
svåra arbetsförhållanden. Om misstankar om oegentligheter finns ska de sanktionssystem som finns
i dag användas: arbetsgivaren varnar den anställde
eller säger upp på grund av personliga skäl, alternativt kan personalansvarsnämnder i vissa fall agera
genom beslut om löneavdrag och varning.
MP driver sedan länge att regelbördan för företagarna i Sverige ska minska. Målen om förenklingen
delas av regeringen. En del i detta är att insamlade
uppgifter ska återanvändas av myndigheterna. Det
är således ett arbete som redan bedrivs av ett stort
antal myndigheter och MP bevakar och följer frågan
noga.
Motion nr: 13.4
BORT MED REGELKRÅNGLET
Alf Karlman
I decennier har politiska partier, enskilda ministrar
och intresseorganisationer jobbat för enklare regler för småföretagare, men fortfarande har endast
marginella förändringar skett. Om vi skärskådar ett
normalt lantbruksföretag så är dess ägare regelstyrd
från minst ett tjugotal myndigheter.
Regelkrånglet och den medföljande tunga administrationen plågar många företagare bland annat för
att det blir dyrbart för dem. Studier från LRF visar
att var tredje bonde skulle utveckla sitt företag om
regelkrånglet minskade. Den verkliga anledningen
till kritik mot krånglet är:
• långa väntetider,
• myndigheter tar betalt för inspektion som aldrig
sker,
• de höga kostnaderna för att följa regelverket, det
finns exempel på upp till 12% av omsättningen,
• de rigida bestämmelserna i livsmedelslagen och
bygglagen gör att viktiga investeringar stoppas,
• den långa tid som en miljöprövning kan ta, upp till
två år,
• regelverket skiljer sig mellan olika län och kommuner.
Regeringens vision om att Sverige ska bli det främsta
matlandet i Europa och att kombinationen god mat
och upplevelser ska ge jobb och tillväxt måste följas
upp på en mycket jordnära nivå för att förverkligas.
Det nya förslaget för hur Europas gemensamma
jordbrukspolitik ska utformas innehåller inte några
konkreta förslag för hur den administrativa bördan
ska minska. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
har också uttryckt farhågor för att byråkratin ska öka
och därför måste MP genom radikala förslag i riksdagsmotioner göra kraftiga avtryck för att underlätta
för småföretagens genom en anpassning och samarbete mellan myndigheterna.
mp.se/kongress
Jag yrkar
1. att MP kräver att en utomparlamentarisk arbetsgrupp bildas som ska utarbeta förslag till
minskat byråkratiskt krångel för småföretag i
umgänget med myndigheter,
2. att MP kräver att det i direktiven för arbetsgruppen ska anges att den konkretiserar en önskad
procentuell förbättring av rutiner och kostnader,
3. att MP kräver att det i direktiven även måste finnas ett slutdatum när rapporten ska lämnas,
4. att MP kräver att det ska i slutrapporten framgå
förslag på förändringar som kan ske genom
samarbete mellan de olika myndigheterna.
Avslag
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att
det finns mycket att göra för att förenkla för företagare och företagande. MP driver sedan tidigare
frågan om att minska regelkrånglet för alla småföretagare. År 2006 gjorde MP en uppgörelse med de borgerliga partierna om att regelbördan skulle minska
med 25% till år 2010. Regeringen har endast lyckats med en 7-procentig minskning varför fortsatta
arbetsinsatser krävs. I tidigare nämnd budgetmotion
återfinns förslag om att ytterligare pengar ska anslås
till olika myndigheter för att påskynda arbetet med
att ta fram konkreta åtgärder på hur regelbördan kan
minskas inom olika ansvarsområden.
MP föreslår också bl a att det regelråd som tillsatts
med tidsbegränsat uppdrag för att granska nya förslag ur ett regelförenklingsperspektiv permanentas.
Regelrådet har i uppdrag att årligen rapportera till
riksdagen om resultatet av sitt arbete. Riksdagsgruppen driver även andra regelförenklingsförslag.
Motionären menar att MP ska kräva att en utomparlamentarisk arbetsgrupp bildas. Redan i dag finns
det ett antal olika grupper som arbetar med regelförenklingar. Utöver det redan nämnda regelrådet, som
är en fristående statlig kommitté med uppdrag till
31 december 2014, finns NNR, Näringslivets regelnämnd. NNR är en ideell förening med näringslivsorganisationer som medlemmar, bl a LRF. NNR verkar
för enklare och mer företagsvänliga regler samt en
minskning av företagens uppgiftslämnande i Sverige
och EU. NNR samordnar näringslivets granskning av
konsekvensanalyser av förslag till nya eller ändrade
regler samt koordinerar näringslivets regelförenklingsarbete på nationell nivå och EU-nivå. Partistyrelsen anser att det är lämpligare att ta till vara de
grupper som redan arbetar med regelförenklingsarbete än att skapa nya.
Näringsfrågor
119
Kongress 2012
Motion nr: 13.5
ÖKAT SKYDD FÖR ENSKILDA
FIRMOR
Fredrik Ekström
Idag angrips speciellt små företag från bedragare via
telefon och med bluffakturor mm. Enskilda firmor
är på många sätt utsatta för att de inte har samma
konsumenträttigheter som de har som privatpersoner. Samtidigt tar de personliga risker för företaget
som personer bakom större företag inte utsätts för.
Således ses enskilda firmor ibland som privatpersoner och ibland som företag. Att företag kan gå i
konkurs besparar staten risker då företagen med
bakomliggande kapital tar risker för att uträtta saker
som staten gynnas av (medborgarna får tillgång till
tjänster). Att staten lägger höga risker på privatpersoner via enskilda firmor är oansvarigt.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att enskilda firmor och dylikt ska
skyddas på samma sätt som privatpersoner så
långt det är möjligt,
2. att MP verkar för att enskilda firmor uttalat och
aktivt måste avstå från dessa skydd för att avtal
som påverkar dessa skydd ska kunna anses gälla. Exempelvis måste en telefonförsäljare uttala
att det inskränker de skydd som en privatperson
har och inte bara finnas med i kontraktet.
Bifall
Som motionären skriver gäller inte konsumentköplagen när en näringsidkare gör en affär med en
annan näringsidkare. Vid köp av lös egendom gäller då i stället köplagen. Konsumentköplagen är
tvingande och innehåller paragrafer om exempelvis
ångervecka. Anledningen till att konsumentköplagen
är tvingande är att privatpersoner inte kan anses
känna till sina rättigheter i samma omfattning som
en näringsidkare. Köplagen är inte alls lika stark och
utgår ifrån att det är två ungefär jämnstarka parter
i en affärsuppgörelse. Den kan dessutom förhandlas bort när parterna gör upp om en affär. Enskilda
firmor skulle kunna omfattas av konsumentköplagen,
då firman är så tätt knuten till den enskilda individen.
Partistyrelsen föreslår därför bifall på motionen.
Motion nr: 13.6
INNOVATIONER
Bengt Wikström
När överbefälhavaren för de allierade styrkorna i Europa under andra världskriget och senare amerikanske presidenten Dwight Ike Eisenhower i januari 1961
höll sitt avskedstal till den amerikanska nationen sa
han: ”Kombinationen av det militära etablissemanget
120
Näringsfrågor
och vapenindustrin är en ny erfarenhet för Amerika.
Det totala inflytandet, ekonomiskt, politiskt och även
andligt märks i varje stad, varje rådsförsamling, varje
regeringskansli. Vi ska vara på vår vakt mot obefogat
inflytande, eftersträvat eller ej från det ’Militärindustriella komplexet’. Detta mäktiga block får inte
äventyra våra demokratiska processer.”
Detta uttalande och varning för framtiden kom från
en människa med större erfarenhet av krigets helvete än någon nu levande människa. Nu vill förespråkarna för det svenska ”Militärindustriella komplexet”
Bofors och Saab, ivrigt påhejada av Försvarsindustriföreningen, att rustningsvansinnet ska fortsätta mot
en obefintlig fiende med åtföljande enorma kostnader för skattebetalarna. Denna lobbyverksamhet kan
exemplifieras med Saab Aerospace och deras planer
på en efterföljare till gökungen Jas som kostat hundratals miljarder kronor, det förarlösa stridsflygplanet
Neuron som med en utvecklingskostnad på 4 miljarder kronor och med syfte att bära franska kärnvapen
på alla sätt måste motarbetas och resurser sättas in
på åtgärder som förbättrar människors levnadsvillkor och miljö. Vad ska då hända på Saab och Bofors?
Ska alla duktiga konstruktörer och ingenjörer kastas
ut i arbetslöshet? Nej! Eftersom det inledningsvis
finns 4 miljarder till förarlösa stridsflygplan (en
miljard i tusenlappar väger 1,4 ton) så borde denna
enorma penningsumma istället kunna användas till
projekt och uppfinningar där samhällsnytta och miljö
prioriteras. Exempel som borde passa Saab utmärkt,
förutom vätgasdrivna civilflygplan, vore framtagning
av en vätgasdriven bränslecellsbil; Bofors skulle
kunna utveckla ny vind-, våg- och solkraftsteknologi.
I Sverige finns det många innovationer och projekt
som inte kan utvecklas till prototyper och därefter
kommersialiseras på grund av att alla myndigheter
som handlägger ansökan om stöd (Nutek Vinnova
Almi Stem etc) kräver minst 50% delfinansiering av
projektet och då räknas inte de pengar och det arbete
som innovatören tidigare lagt ner i projektet. Så därför politiska makthavare, skapa ett helt nytt klimat
för innovatörer och entreprenörer så att kontakten
med myndigheten inte längre blir ett nålsöga som
det är omöjligt att ta sig igenom, och avveckla den
kontraproduktiva vapenindustrin vars enda syfte är
förstöring av egendom, mord och lemlästning. Låt
pengarna istället gå till projekt som förbättrar människors levnadsvillkor, medverkar till en renare miljö
och trampa inte på den skira planta som en uppfinning är, utan låt istället tusen plantor blomma och på
detta sätt skapa tillväxt.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att det genomförs en stadgeändring hos berörda myndigheter så att de tillåts
finansiera lovande innovativa projekt fullt ut.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Avslag
MP:s syn på krigsmaterial är väl känd och att vi
hellre skulle vilja se att de resurser som försvarsindustrin har till sitt förfogande används till innovationer likaså. MP har sedan länge drivit frågan om att
innovatörer måste få tillgång till riskkapital. I årets
budgetmotion (motion 2011/12:Fi241 - Ansvar för
framtiden) formulerades det som: ”Industrin är en
nyckelaktör i en grön ekonomi. Staten, näringslivet
och fackföreningarna måste arbeta tillsammans för
att utveckla industrin. Det handlar både om att hitta
vägar för att ge människor stöd i strukturomvandlingen och om att hitta strategiska samarbeten, till
exempel genom forsknings- och innovationssatsningar.” Riksdagsgruppen arbetar dessutom med ett
större industriprojekt som en del i den nya jobbskapande politiken. Innovationer och tillgång till riskkapital är en bärande del i detta projekt.
Motion nr: 13.7
STÄRK DEN ENSKILDA INNOVATÖRENS RÄTT
Peter Larsson
Vi miljöpartister ser traditionellt oerhört positivt på
entreprenörskapet och ensamföretagandet, vilka ofta
lägger grunden till nya växande företag, nya jobb och
en ny förbättrad välfärd. Det är i sin tur de nya idéerna, innovationerna, som oftast ligger till grund för
detta, där gamla problem får nya bättre lösningar och
där nya problem helst löses innan de uppstår. Vi står
idag inför gigantiska utmaningar på klimat-, energi-,
miljö-, och naturresursområdet där nya innovationer
fyller och kommer att fylla en mycket vital roll. Vi
inom den gröna rörelsen har också en stark och stolt
tradition, där vi ser den lilles rätt mot den stores.
Kanske man inte tänker på det, att mycket av det
entreprenörskap och den innovation som skapar
vår välfärd faktiskt också sker i storföretagen, där
enskilda uppfinnares idéer, drivkraft och ofta hårda
kamp har resulterat i lönsamma bästsäljare för storföretagen, ofta till gagn för oss alla.
Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, reglerar (tillsammans med kollektivavtal)
företagets och den uppfinnande arbetstagarens
rättigheter och skyldigheter. Att reglera rättigheter
runt patent som utförs som en del av den anställdes arbete är helt naturligt. Företaget betalar den
anställde en lön, ger ett sammanhang och utrustning (skrivbord, dator) där uppfinningen beskrivs.
Den anställde, å andra sidan, investerar sin livslånga
kunskap förvärvad från skola och utbildningar, sin
lateralt tänkande förmåga, sin entreprenörsanda,
och inte så sällan sin privata tid. Det finns dock en
rad praktiska problem mellan den anställde och
företaget, som lagen inte fångar. Lagen stipulerar att
mp.se/kongress
den anställde har rätt till s k ”skälig ersättning”. Det
låter riktigt bra, men i praktiken får den anställde
dessvärre aldrig, eller mycket sällan, denna skäliga
ersättning. Detta har flera orsaker.
Svenska storföretag bestämmer och meddelar sina
anställda (och facket) vilken schablonersättning som
ska gälla för en uppfinning, oavsett dess faktiska
värde. På de flesta svenska storföretag ligger denna
schablon runt 10 000–20 000 kronor före skatt, men
patentvärdet är oftast oerhört mycket högre. En fingervisning om patentens värden tas upp i DN 1/7-2011
(http://www.dn.se/ekonomi/ericsson-koper-patentfor-miljarder) där ett telekomkonsortium köper 6
000, sannolikt undervärderade, patent för 28 miljarder från konkursdrabbade Nortel (ca 5 miljoner kr/
patent). Enskilda patent kan dock skapa intäkter upp
till miljardklassen.
Det stora problemet är att den anställde i regel aldrig
får information hur dennes uppfinning används:
om uppfinningen används i företagets produkter,
om den licensieras till andra företag, om den används i rättstvister och patentförhandlingar eller om
uppfinningen används som säkerhet mot att andra
konkurrerande företag startas och växer. Med sådan
informationsbrist kan den anställde innovatören inte
avgöra om denne erhåller skälig ersättning eller ej.
Det finns många andra praktiska problem där den
lilla innovatören är förloraren. T ex finns det olika
klasser av patent, s k A-, B- och C-patent, som i olika
grad relaterar till företagets verksamhetsområde. En
C-uppfinning motsvarar den anställdes arbetsuppgifter. Arbetstagaren har rätt till andra ersättningsnivåer om ett patent är av A- eller B-klass. I praktiken
hävdar förstås företaget att alla patent är C-patent
och den anställde kan bara acceptera detta om denne
inte vill få problem. Det är också svårt att få eller
behålla ett arbete på företagen om man inte accepterar de ofta helt orimliga ersättningsnivåerna och
ojämlika styrkeförhållanden gällande patent. Vidare
så finns det fall där den lagstadgade schablonersättningen ej utgår vid t ex egen uppsägning och än
värre vid avsked. Det är också vanligt att uppfinnaren
förväntas utföra oavlönat arbete, relaterat till de
tidigare inskickade patentansökningarna, även efter
en anställnings upphörande. Vidare är lagstiftningen
inte helt tydlig med vad som gäller för anställda med
tjänstledighet för studier, t ex forskarstudier då det
s k forskarundantaget träder i kraft. Kort och gott så
exploateras den enskilda uppfinnaren idag i mycket
hög grad.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att stärka lagstiftningen med
syfte att öka transparens och insyn för den enNäringsfrågor
121
Kongress 2012
skilde uppfinnaren (arbetstagaren) om hur och i
vilka sammanhang dennes patent nyttjas,
2. att MP verkar för att stärka lagstiftningen med
syfte att en oberoende part värderar den enskilde
uppfinnarens (arbetstagarens) patentsökta uppfinningar som grund till skälig ersättning,
3. att MP verkar generellt för att den enskilde uppfinnarens (arbetstagarens) rätt till den lagstadgade ”skäliga ersättningen” stärks,
4. att MP verkar för att generellt stärka den enskilde
uppfinnarens (arbetstagarens) rättigheter till sin
uppfinning.
Bifall attsats 1, besvarad attsats 2, avslag attsats 3
och 4
Partistyrelsen delar inte den ganska mörka syn som
på motionären har på företagens ovilja att ersätta
den anställde för sin uppfinning, men anser att en
ökad transparens och insyn för den enskilde uppfinnaren ligger i partiets intresse, varför attsats 1
föreslås bifallas. Angående attsats 2 så menar partistyrelsen att i de fall där arbetstagaren och arbetsgivaren inte är ense bör detta regleras i domstol vilket
bör vara det gängse förfarandet redan i dag. Det är
oklart om detta även är vad motionären avser med
”oberoende part”. Partistyrelsen anser att lagen om
rätten till arbetstagares uppfinningar i övrigt ger den
anställde rätt i rimlig omfattning, eftersom arbetstagaren får ersättning för sitt arbete. Vi föreslår därför
avslag i dessa delar.
122
Näringsfrågor
mp.se/kongress
Kongress 2012
14. RÄTTSFRÅGOR
Motion nr: 14.1
AVSKAFFA DANSTILLSTÅNDET
Benjamin Juhlin, Mikael Jämtsved och Hanna Dönsberg
Stöds av Miljöpartiet de gröna Järfälla och Grön Ungdoms riksorganisation
MP har en medvetenhet om att ett av de stora hindrena för företagande i Sverige är det omfattande
regelsystemen som företagen måste lyda. I vår
budgetmotion i riksdagen för 2012 säger vi på sidan
10: ”Vi vill förbättra villkoren för entreprenörskap
och företagande genom att sänka kostnaderna för
att anställa och minska regelkrånglet.” Vår nionde
punkt på listan över förslag till beslut lyder som
följer: ”Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om
effektivare regelförenklingsarbete.”
Nu är det ju såklart inte så att regler per definition
är dåliga och en hel del av de regler som faktiskt
finns är välbehövliga av olika skäl, däremot ska vi
självklart försöka identifiera den typen av regler som
faktiskt inte behövs. Restaurangbranschen är en av
de branscher som har de mest omfattande regelsystemen, av rimliga skäl. Inom branschen hanteras
berusningsmedel, den samlar många människor på
samma plats och det hanteras även livsmedel som
kräver tillsyn. Det finns dock en regel som tycks vara
av mer godtycklig art, danstillståndet. Danstillståndet innebär att utöver alla andra tillstånd som en
behöver så behöver en också ett särskilt tillstånd för
att folk ska kunna dansa. Vi finner detta orimligt och
menar att dans är en rolig och härlig sysselsättning
som bör uppmuntras, inte regleras.
Låt oss leva upp till att vi är ett parti som står på
småföretagarens och den nöjeslystnes sida!
Vi yrkar
1. att MP verkar för att danstillståndet avskaffas.
Avslag
Danstillståndet kan verka som en onödig byråkratisk
detalj, men fyller ändå en viktig funktion. Motionärernas förslag innebär inte bara att den lokala krogen
kan lämna lite utrymme till spontandans, utan också
att vem som helst kan anordna danstillställningar
av större omfattning. I samband med att Stockholms
stad tillskrev regeringen 2001 om att avskaffa danstillståndet begärdes synpunkter in från bl a Rikspomp.se/kongress
lisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen framförde att danstillståndet innebär en möjlighet för polisen att kunna
upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Om en
ansökan har avslagits får polismyndigheten med stöd
av 2 kap. 22 § upplösa tillställningen. Vid ett borttagande av tillståndskravet går myndigheten miste
om den möjligheten. De inspektioner som utförs vid
Miljö- och hälsoskyddsnämndens och brandmyndighetens inspektioner fyller en viktig funktion när det
gäller säkerheten vid sådana tillställningar, men är
inte tillräckliga. Men det är ändå befogat att fråga sig
om inte dagens regler kring danstillstånd är onödigt
byråkratiska och kan leda till oönskade effekter. Partistyrelsen föreslår att riksdagsgruppen går vidare
med frågan.
Förslag på ny attstas från partistyrelen:
att kongressen uppmanar riksdagsgruppen att se
över regelverket kring danstillstånd.
Motion nr: 14.2
AVSKAFFA ÄKTENSKAPSBALKEN
Mikael Jämtsved och Hanna Dönsberg
MP bör verka för ett avskaffande av äktenskapsbalken i sin helhet. Att avskaffa lagar i allmänhet och
äktenskapsbalken i synnerhet är en god idé. Till att
börja med så har vi frågan om lagars legitimitet. Där
kan vi utgå ifrån att ju färre lagar som finns desto
större procent av lagarna, som faktiskt finns, har folk
möjlighet att känna till. Detta skapar en ökad legitimitet. Därför bör vi i MP som är goda vänner av ett
väl fungerande rättsystem verka för avskaffande av
lagar som inte behövs.
Äktenskapsbalken är ett klockrent exempel på en
lag som inte behövs, allt som äktenskapsbalken
gör kan nämligen skötas helt civilrättsligt. Det finns
ingen anledning att ha i lag en visst typ av avtal
mellan människor som har en speciell ställning.
Äktenskapsbalken reglerar först och främst hur
gemensamma tillgångar ska fördelas, detta skulle
man lika gärna kunna göra genom att skriva ett eget
avtal, då skulle också ges större möjlighet att själva
bestämma hur en vill att ens gemensamma resurser ska fördelas. Äktenskapsbalken innehåller även
paragrafen ”2 § Makar skall visa varandra trohet och
hänsyn. De skall gemensamt vårda hem och barn och
i samråd verka för familjens bästa.”, i min mening är
det fullständigt barockt att vi i lag reglerar att människor ”skall visa varandra trohet och hänsyn”. Det
regleras också hur en vigselceremoni ska gå till, det
är onekligen en lustig läsning om en föreställer sig
att detta skulle gälla även när en ingick andra avtal.
Rättsfrågor
123
Kongress 2012
Det finns dock andra väldigt goda skäl till varför
äktenskapsbalken är problematisk. MP brukar
ofta anta en queer analys och vi brukar kalla oss
för normkritiska, av den anledningen var vi såklart
väldigt positiva till att få en äktenskapsbalk som
var könsneutral. Om vi då nöjer oss med en äktenskapsbalk som är könsneutral så missar vi faktumet
att tvåsamhetsnormen är förhärskande. Människor
som väljer att organisera sitt liv med en annan vuxen
människa har rätt att ingå äktenskap. Människor
som däremot väljer att organisera sitt liv med två
eller flera andra vuxna människor har däremot inte
rätt att ingå äktenskap med de personerna. Så för
ett parti som vill framstå som normkritiskt, bör det
vara självklart att vilja avskaffa äktenskapsbalken i
sin helhet. Alternativet är att lappa och laga och göra
lite bättre hela tiden, men jag tror att de flesta på en
intellektuell nivå inser att en äktenskapsbalk alltid
kommer att vara exkluderande för vissa människor
som lever utanför normen på ett visst sätt. Låt oss
istället låta människor organisera sina liv på det sätt
som de själva finner lämpligast och låt dem göra det
genom civilrättsliga avtal.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att avskaffa äktenskapsbalken i
sin helhet.
Avslag
Lagstiftning är inte i första hand till för de starka som
vet vad de vill utan i första hand är lagstiftningen ett
skydd för den svagare parten. Äktenskapsbalken är
ett bra exempel på en lag som fyller den funktionen.
Alternativet till en äktenskapsbalk är att människor
som lever tillsammans gör ett civilrättslig avtal.
Civilrättsmodellen bygger på att de som vill reglera
sin samlevnad gör detta genom skriftliga avtal och
för att avtalet ska få de rättsföljder som dagens äktenskap har krävs det ett registreringsförfarande för
giltighet mot tredje man. Denna registrering krävs
för att kunna göra gällande skyddsregler i hyres-, bostadsrätts- eller fastighetsrättslagstiftningen, liksom
utsökningsärenden hos Kronofogden. Detsamma gäller upplysningar till eventuella kreditgivare och andra
som har intresse av att bedöma den enskildes ekonomiska situation. Detta förfarande bedöms kräva stor
administration och leda till administrativt krångel.
Till detta kommer det integritetsintrång som kan bli
effekten av detta, för att inte tala om att det kan uppstå stora problem med att avgöra när avtalet är giltigt
eller ogiltigt. Utöver detta visar barnkonsekvensanalyser på problem med att avskaffa äktenskapsbalken.
Partistyrelsen föreslår därför avslag på motionen.
124
Rättsfrågor
Motion nr: 14.3
REVIDERA LAGEN OM BARNPORNOGRAFI
Josef Johansson
En sjuttonårig serietecknare kan skriva en novell om
att ha sex med sin partner och publicera den utan att
fällas i vare sig Uppsala tingsrätt eller Svea hovrätt.
Om samma serietecknare däremot gör en serie om
samma sak riskerar hon att fällas för barnpornografibrott av samma rättsinstanser.
Varför? Därför att svensk lag säger det. I juni 2010
befanns en översättare av japanska serier av Uppsala
tingsrätt skyldig till innehav av barnpornografi i form
av 51 mangabilder som påträffats på hans hårddisk.
Den domen har nu fastställts av Svea hovrätt för 39
av dessa teckningar. Domen och den lag den baseras
på har allvarliga konsekvenser för såväl yttrandeoch tankefriheten som rättssäkerheten i Sverige. Lagen om barnpornografi syftar till att skydda barn mot
sexuella övergrepp, vilket ingen vettig människa kan
invända mot. Här gäller det dock teckningar, inte faktiska barn, så inga verkliga barn har varit involverade
i några övergrepp. Lagen fungerar därför i praktiken
som ett tankeförbud – dock bara mot teckningar,
eftersom samma innehåll i textform undantas. Detta
trots att ingen visat att den ena formen skulle vara
skadligare än andra.
En starkt försvårande omständighet är också att
gränsdragningen mellan brott och vad som är til�låtet är mycket svårbedömd, inte minst vad gäller de
tecknade fantasifigurernas ålder. Det kan vara svårt
att se skillnad på en sjuttonåring och en artonåring
i verkligheten, men där kan man åtminstone gå till
identitetshandlingar för att kontrollera åldern. Hur
gör man med en tecknad figur?
De här gränsdragningsproblemen är ett uppenbart
hot mot rättssäkerheten. Lagar ska rimligen vara till
för att klargöra vad som är tillåtet och vad som inte
är det, men i sin nuvarande form är det uppenbart att
barnpornografilagen inte uppfyller detta kriterium.
Det kan inte vara lagstiftningens syfte att medborgarna ska oroa sig för om de begår ett brott eller inte
för att de inte har klara kriterier att gå på. Syftet bör
i stället rimligen vara att skydda medborgare mot
övergrepp. Att förbjuda teckningar utan koppling till
faktiska övergrepp verkar i det sammanhanget vara
ett slag i luften. Rättsväsendets resurser borde i
stället inriktas på att förhindra, upptäcka och beivra
verkliga övergrepp.
Att man dessutom nyligen har skärpt lagen och även
gjort det olagligt att ens se på dessa bilder ökar hotet
mot rättssäkerheten, då detta innebär att varken
mp.se/kongress
Kongress 2012
allmänheten eller media har möjlighet att undersöka
vad som bedömts som olagligt. Detta ger oss en
obehaglig situation, där det är omöjligt att diskutera
gränsdragningarna, än mindre förstå dem.
När nu tingsrättens dom visat sig hålla i högre instans är det tydligt att lagen innebär en oacceptabel
inskränkning av yttrandefriheten för serier och annan
bildkonst. Lagen är uppenbarligen inte genomtänkt,
och det är dags för Sveriges regering och riksdag att
ta sitt ansvar och revidera den så att fiktiv sexualitet
som inte inneburit ett faktiskt övergrepp kan skildras
i bild utan att serieskapare, förlag, bibliotek eller
läsare behöver frukta åtal – och inte minst så att
rättsväsendet kan ägna sina resurser åt fall där barn
faktiskt kommit till skada.
(Ovanstående text kommer från Seriefrämjandet,
2011-03-15)
Jag yrkar
1. att MP verkar för att lagen om barnpornografi
revideras så att den inte omfattar fiktiva avbildningar.
Avslag
Kriminaliseringen av barnpornografi är en viktig
lagstiftning för att förhindra utnyttjandet av barn.
Lagstiftningens syfte är att just kriminalisering av
barnpornografi oavsett om barnet avbildats genom
fotografi eller teckning. Detta är i grunden riktigt.
Dock kan man ifrågasätta om lagstiftarens intention
verkligen var att även teckningar hållna på det sätt
som i fallet med mangaseriesamlaren skulle kriminaliseras. Det finns en risk att lagstiftningens värde
devalveras om praxis avviker starkt från det allmänna rättsmedvetandet. Partistyrelsen uppmanar därför riksdagsgruppen att följa utvecklingen av rättspraxis kring barnpornografibrott och överväga om
den ger upphov till att förtydliganden av lagen behövs
för att säkra att kriminaliseringen av barnpornografi
fortsätter att ha starkt stöd bland medborgarna.
att kongressen uppmanar riksdagsgruppen att följa
utvecklingen av rättspraxis och överväga om den
ger skäl att förtydliga lagen.
Motion nr: 14.4
REVIDERAD KVACKSALVERILAG
Håkan Larsson
I lagen av 30 juni 1960 om förbud i vissa fall mot
verksamhet på hälso- och sjukvårdens område läser
vi bl a följande:
mp.se/kongress
”1 §. Denna lag gäller tillämpning på den som mot
ersättning undersöker annans hälsotillstånd...”
”2 §. Under utövning av verksamhet som avses i 1§
första stycket må ej någon...”
”c) utan personlig undersökning av den som sökt
honom lämna skriftliga råd eller anvisningar för hans
behandling.”
”7 §. Den som bryter mot någon av bestämmelserna
i 2 eller 3 § eller under utövning av verksamhet,
som i 1 § första stycket sägs, uppsåteligen eller av
oaktsamhet åsamkar den undersökte eller behandlade skada, som ej är ringa, eller framkallar fara för
sådan skada eller genom avbrott i eller dröjsmål med
läkarvård, dömes, såframt gärningen ej är belagd
med straff såsom obehörig utövning av läkaryrket,
för hälsofarligt kvacksalveri till dagsböter eller fängelse.”
Lagrummet togs bort 1 januari 1999. Dess bestämmelser återfinns nu i patientsäkerhetslagen (SFS
2010:659), men som vi ska se fungerar det hela inte
längre.
Senare riksdagsmotioner om översyn av kvacksalverilagen har avslagits med allmänna formuleringar
om att det inte finns anledning att göra en översyn av
bestämmelserna. Förnyade diskussioner angående
detta har mest gått ut på att kringskära möjligheterna för dem som ägnar sig åt olika former av komplementärmedicin; se t ex socialutskottets betänkande
2005/06:SoU17.
Det finns emellertid en betydligt mer angelägen
orsak till att återinföra en reviderad kvacksalverilag,
nämligen den systematiska verksamhet som bedrivs av den personal som i olika funktioner anlitas
av Försäkringskassan. De som tidigare kallades
förtroendeläkare och nu går under beteckningen
försäkringsmedicinska rådgivare avger rutinmässigt
utlåtanden angående hjälpsökandes arbetsförmåga
utan att ha gjort någon kvalificerat personlig undersökning, vilket utan gensägelse betyder att vederbörandes hälsotillstånd bedöms på ett brottsligt sätt
enligt kvacksalverilagen av år 1960. Många av dem
tjänar grova pengar på denna hantering. På samma
sätt bedömer medicinskt outbildade handläggare på
Försäkringskassan hjälpsökandes arbetsförmåga,
vilket på samma sätt betyder att vederbörandes
hälsotillstånd bedöms på ett brottsligt sätt av folk
som inte ens är medicinskt utbildade. Hela denna
verksamhet bedrivs med uppenbar fara för annan,
vilket ett mycket stort antal liktydiga s k enskilda fall
vittnar om.
För att komma till rätta med detta, och som ett led i
den nödvändiga omorganisationen av Försäkringskassan och dess verksamhet, yrkar jag
Rättsfrågor
125
Kongress 2012
1. att MP utarbetar ett förslag till en reviderad
kvacksalverilag.
Avslag
När kvacksalverilagen fortfarande var giltig rörde
den behandling av vissa sjukdomar som inte ansågs
kunna utföras av annan än läkare. En jämförelse med
Försäkringskassans handläggning går inte att göra
eftersom den dels inte rör behandling av sjukdomar,
dels utförs av läkare.
De läkare som arbetar åt Försäkringskassan gör det
antingen som uppdragstagare eller som anställda.
Arbetet omfattas av deras legitimation och granskas
av Socialstyrelsen. Detta betyder att om fel begås
kan legitimationen återkallas och därefter får läkaren inte utföra sitt arbete eller uppdrag. Den läkare
som utför hälso- och sjukvård i strid med vetenskap
och beprövad erfarenhet agerar i strid med förutsättningarna för legitimationen. Detta medför att om en
s k förtroendeläkare i yttrande till Försäkringskassan
avger ett utlåtande som är felaktigt kan detta i vissa
fall leda till återkallad legitimation. Försäkringskassan har dessutom ett skadeståndsansvar för sina
anställda och uppdragstagare. Sammantaget medför
detta att de skäl vidta åtgärd som förslås av motionärer inte finns.
Den s k rehabiliteringskedjan har inneburit att en
stor grupp mycket sjuka människor med starkt nedsatt arbetsförmåga har blivit utförsäkrade. Hur en
sjukdom påverkar arbetsförmåga är mycket individuellt, rätten till ersättning från sjukförsäkringen handlar inte om sjukdomen i sig utan försäkringen ger
ersättning om arbetsförmågan är nedsatt. Och det
måste bedömas från individ till individ i förhållande
till det arbete som individen har eller kan söka. Boten på detta är dock inte att införa en kvacksalverilag.
MP har i den pågående socialförsäkringsutredningen
lyft frågan om en övergripande trygghetslösning med
en gemensam försäkring vid sjukdom och arbetslöshet, något som vi också motionerat om i riksdagen
(motion 2011/12:Sf339 Arbetslivstrygghet).
Motion nr: 14.5
INFÖR ETT NATIONELLT REGISTER
FÖR CYKLAR
Fredrik Ekström och Patricio Ruiz
Att upptäcka att ens cykel är stulen kan innebära
stora svårigheter för den som är beroende av cykeln
som transportmedel. För att inte tala om känslan av
att blivit bestulen. Kostnaden täcks sällan av försäkring och kan vara stor för den med små resurser. Vid
köp av begagnade cyklar stöter man ofta på osäkerheten i att cykeln kan vara stulen. Idag finns det inte
126
Rättsfrågor
ett lätt och säkert sätt att kontrollera om ens tänkta
inköp är stulet eller om det är legitimt införskaffad.
Originalkvitton försvinner efter ett tag. Dessutom
finns inte samma skydd i form av ”köpt i god tro”
längre. Med andra ord löper man risken att ens nya
cykel blir återbördad till dess rättmätiga ägare utan
någon som helst kompensation. Vi föreslår därför
att MP ska verka för att ett nationellt cykelregister
införs. Det ska vara obligatoriskt för återförsäljare att
registrera varje gång en cykel säljs och till vem (om
inte köparen specifikt kräver att få slippa bli registrerad som ägare). Vid vidareförsäljning blir registrering
frivilligt men ytterst fördelaktigt för köparen. Fördelarna med detta system är många, bland annat ska
man med lätthet (exempelvis via sms) direkt kunna
kontrollera om ens tänkta cykel är registrerad som
stulen. Vid stöld ska den som blivit av med sin cykel
ganska lätt kunna registrera den som stulen. Dessutom kan polisen direkt veta om en cykel är stulen
och vem den är registrerad på. Om systemet implementeras så blir det väsentligt mindre intressant att
stjäla cyklar (speciellt i studentstäder) då slutköparen utan vidare kan kontrollera om den är stulen.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att ett statligt cykelregister införs, primärt för att försvåra försäljning av stulna
cyklar.
Avslag
Motionärerna föreslår att alla återförsäljare ska
registrera när en cykel säljs och till vem. Vid vidareförsäljning ska registrering vara frivillig. Partistyrelsen anser att kostnaderna för ett sådant register inte
motsvarar fördelarna som motionärerna är ute efter.
Eftersom registret ska vara frivilligt kommer troligen
en ”sidomarknad” av stulna cyklar fortfarande finnas och fördelarna med registret blir mindre tydliga.
För att upprätta ett cykelregister behövs dessutom
resurser. En jämförelse med motorfordon visar att en
motsvarande avgift för registrering av fordon motsvarar 65 kronor per år, detta för att fordonsägarna
själva ska stå för kostnaderna och inte belasta skattekollektivet.
Motion nr: 14.6
FAKTUROR ETC FRÅN
BLUFFÖRETAG
Håkan Larsson
Såväl privatpersoner som seriösa verksamheter kan
råka ut för krav från oseriösa aktörer som påstår sig
representera ett företag som man har beställt tjänster av. Aktörerna uppträder förledande och påstridigt.
Inte sällan hotas med lagliga åtgärder om en påstådd
mp.se/kongress
Kongress 2012
skuld inte blir betald. Många låter sig skrämmas att
betala, andra inte.
Det saknas ett samlat juridiskt grepp för att få bukt
med den här sortens lurendrejerier. Till en början bör
en myndighet utses som undan för undan registrerar
verksamheter av kategorin blufföretag. Det kan vara
Patent- och Registreringsverket (PRV) eller Konsumentverket.
Den som råkar ut för oönskade kontakter med
blufföretag kan då kontrollera företagsnamnet hos
myndigheten, som också kan fungera som faktakälla
vid rättsliga konflikter. Man kan också tänka sig att
myndigheten får behörighet att avregistrera blufföretaget och att blockera företagets bankkonton.
Jag yrkar
1. att partistyrelse och riksdagsgrupp får i uppdrag
att utreda en tillämplig lagstiftning för att stävja
blufföretag och deras verksamhet.
Besvarad
Vi har full förståelse för att frustrationen över bluffakturor är stor, och det är ett stort problem. I höstas
skrev några av våra riksdagsledamöter en riksdagsmotion i ärendet, motion 2011/12 C 324 Bluffakturor:
”Trots den rättelsebestämmelse som nyligen införts
när det gäller uppgifter i Kronofogdemyndighetens
register innebärande ett ökat skydd för den som
utsätts för bluffakturor, Skatteverkets ökade insatser
att spåra företag som skickar ut falska fakturor och
branschorganisationernas arbete mot bluffakturor
är förekomsten av bluffakturor fortfarande ett stort
problem för företagare. Fler åtgärder behöver vidtas
för att stävja denna typ av brottslighet och öka skyddet för företagarna. Regeringen bör skyndsamt låta
utreda och återkomma till riksdagen med förslag på
åtgärder som minskar företagens problem med bluffakturor.”
Motion nr: 14.7
TYSTNADEN ÄR FARLIG FÖR SAMHÄLLET
Lari Pitkä-Kangas och Anders Åkesson
Om en politik mot organiserad brottslighet och för
anonyma vittnesmål vid grova brott.
Under senare tid har det begåtts en mängd olika
brott som är att hänföra till organiserad brottslighet.
Av sexton mord som begåtts i kretsar av organiserad
brottslighet, har endast tre fall blivit lösta i Malmö.
Antalet fall växer – Malmö tar nu i anspråk stora
delar av utredningskapaciteten i Sverige.
mp.se/kongress
Vi talar om en situation i Sverige av idag. Orsakerna
till detta är självklart den samhällsutveckling som
lett till ökade sociala klyftor, större fattigdom och
större utsatthet. Vi på kommunal nivå kan göra
mycket och gör detta också, men vi kan inte ändra lagar och förändra rättssystemet. Vi skulle gärna vilja
att MP tar fram en rapport som beskriver problemen
och föreslår åtgärder i en bred ansats för att komma
åt detta växande problem.
I samklang med den ökade organiserade brottsligheten finns också ökat och grövre våld på alla plan. Vi
har därvidlag sett en drastisk ökning av allvarliga hot
och förseelser mot media, åklagare, advokater, domare, poliser och inte minst vittnen. Ofta sker hoten
redan innan en förundersökning har avslutats, och
hoten leder ofta till att vittnesmål dras tillbaka eller
att vittnen inte ens vågar kontakta polisen. Flera fall
av mord i Malmö har exempelvis skett bland folk där
ingen ”sett någonting”.
Rädslan för vedergällning och repressalier är stark.
Tystnadens vanmakt sprider sig.
Vi behöver förändra vår lagstiftning. Civila vittnen
vid grova brottsmål måste tillåtas vara anonyma när
risken för hot, vedergällning och repressalier är uppenbar. Enligt vår mening är det jämförbart med att
poliser i vissa fall kan åtnjuta kvalificerat skydd för
sin identitet.
Även om personsäkerhets- och vittnesskydd är bra
verktyg, så är de långt ifrån tillräckliga när vi kommer till organiserad brottslighet. I dessa fall pratar vi
om professionella kriminella ”gäng” och brottsyndikat som ibland har bättre tillgång till information och
underrättelser än vad rättsväsendet har. Det är också
omvittnat i media vilken brutalitet som kännetecknar
dessa gäng och deras handlingar, allt för att upprätthålla skräckväldet och sprida rädsla kring sig.
Det får inte ske att samhället och vi medborgare
tystnar inför brottslighet.
Det är alltid frågan om att finna en godtagbar balans
mellan olika, i sig angelägna, intressen. Å ena sidan
krävs en effektiv brottsbekämpning men å andra
sidan rättsäkerhet med bibehållen tilltro till de rättsvårdande institutionerna. Vi talar här inte om hårdare
straff eller om att lagstifta bort kriminalitet som en
populistisk handling. Om den grova brottsligheten får
regera och korruption tillåts råda kan de rättsvårdande myndigheterna aldrig åtnjuta medborgarnas
förtroende. De ökade hoten mot vittnen, rättsväsendets aktörer och journalister är synnerligen allvarliga
brott som hotar det demokratiska samhället i grunden. Det är detta vi talar om.
Rättsfrågor
127
Kongress 2012
Att regelmässigt använda anonyma vittnen är givetvis
helt oacceptabelt. Självklart får det inte vara enda
bevisning, eller ett huvudvittne som vi talar om. Detta
handlar också om mycket grova brott, till exempel
mord och grova narkotikabrott, ofta relaterade till
organiserad brottslighet.
Ett demokratiskt samhälle bygger på att vi som
medborgare kan kontrollera rättsapparaten och vårt
rättsystem bygger på att en tilltalad, ur rättssäkerhetssynpunkt, ska ha möjlighet att kontrollera allt
processmaterial och däribland vittnen.
Däremot får vi inte blunda för samhällsutvecklingen.
Vi går redan idag mot en högre acceptans av anonymitet än vi tidigare gjort. Vi tillåter idag anonyma
poliser, vi deltar i en europeisk union där domstolen
godkänner anonyma vittnen och vi har ett nordiskt
grannland, Norge, som gått så långt att de själva, i
sin rättsordning, godkänner anonyma vittnen.
Sverige behöver, förr eller senare, på ett eller annat
sätt, tillämpa modellen med anonyma vittnen. Det
kommer krävas en mycket välutvecklad, lagteknisk
lösning där Europadomstolens praxis naturligtvis
måste följas. Vi ska därför inte vara rädda för denna
rättsutveckling, utan leda denna utveckling rätt på
den svenska rättssäkerhetens stig, och försvara de
gröna värderingarna kring rättssamhället och det
öppna samhället som vi har. Men vi måste vara vaksamma och åtgärda den tystnad som nu sprider sig i
samhället.
Vi yrkar
1. att MP ska verka för ett införande i svensk lag av
en modell med anonymt vittnesskydd, som kan
tillämpas i rättsprocesser där så krävs av säkerhetsskäl, vid synnerligen grova förseelser såsom
grova våld- och narkotikabrott relaterade till
organiserad brottslighet,
2. att MP ska verka för ett förslag kring anonymt
vittnesskydd i enlighet med ovan som också tar
hänsyn till behovet av rättssäkerhet i förenlighet
med Europadomstolens praxis,
3. att partistyrelsen får i uppdrag att utveckla vår
politik kring bekämpning av organiserad brottslighet, i en bred samhällelig ansats med en riktning som innehåller både förebyggande åtgärder
och rättsliga medel, samt inom ett år redovisa
detta i en offentlig rapport och proposition till
kongressen som ger tydligare riktlinjer för partiets politik på alla nivåer.
128
Rättsfrågor
Avslag
Motionärerna väcker frågan om vittnets rätt till
personligt skydd när denne utsätts för hot. Vittnesplikten har en stark förankring i svensk rätt och det
är straffbelagt att undandra sig vittnesplikten. Det
är, som motionärerna skriver, ett stort problem att
vittnen känner sig hotade och utsätts för övergrepp i
samband med rättsprocessen. Många vittnen känner
inte till de skyddsåtgärder som redan finns i svensk
lagstiftning:
• Vittnen kan skyddas genom olika
folkbokföringsåtgärder. Enligt lagen om fingerade
personuppgifter kan en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar
sig mot hans eller hennes liv, hälsa eller frihet ges
rätt att använda andra personuppgifter om sig själv
än de verkliga. Även andra medlemmar i den hotade
personens familj kan ges rätt att använda fingerade
personuppgifter.
• Möjligheten enligt 21 kap. 3 § offentlighets- och
sekretesslagen att sekretessbelägga vissa personuppgifter.
• Övergrepp i rättssak i 17 kap. 10 § Brottsbalken är
en lagstiftning med mycket kännbara straff för den
som hotar eller hindrar någon från att vittna.
Det ovan anförda innebär att en person som ska
vittna i mål om grov brottslighet och där det bedöms
finnas en allvarlig hotbild, kan få skydd redan i dag.
De kan få helt nya namn och personuppgifter och
kopplingen mellan dessa fingerade uppgifter och den
reella identiteten kan skyddas.
Situationen för den åtalade får inte glömmas. Enligt artikel 6 Europakonventionen om de mänskliga
rättigheterna har den tilltalade rätt till en rättvis
rättegång. Den rättvisa rättegången är sedan länge
en tungt vägande princip även i svensk rättstradition.
Motionärerna lyfter de grova brotten som särskilt
intressanta att införa anonyma vittnesmål i, partistyrelsen är av en motsatt åsikt. I synnerhet vad gäller
grova brott där straffpåföljden kommer att bli mycket
lång, i vissa fall livslång, är betydelsen av en rättvis
och öppen process extra betydelsefull och talar emot
att man tummar på principerna.
Motionärerna lyfter Danmark och Norge som exempel på länder där anonyma vittnesmål numera
förekommer. Möjligheten med anonyma vittnen har
dock använts ett fåtal gånger i respektive land, varför
förekomsten är svår att dra några slutsatser av. Nyligen gjorda satsningar i Köpenhamn med kraftfullare
vapenlagar och proaktivt arbete med exitverksamhet
för kriminella ungdomar har gett betydligt bättre
resultat. Detta visar att man inte behöver göra avkall
på rättssäkerheten för den åtalade för att komma
tillrätta med gängkriminalitet.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Två centrala intressen står mot varandra vid ett
införande av den modell som motionärerna föreslår,
rätten till en rättvis rättegång för den anklagade gentemot rätten till personlig säkerhet för vittnet. Det är
lätt att känna att man måste agera kraftfullt för att
komma tillrätta med den organiserade kriminaliteten i Malmö och på andra ställen. Men att tumma på
rättssäkerheten är inte vägen att gå. Det är snarare
viktigt att samhället reagerar kraftfullt med att
erbjuda utsatta vittnen så säkra och trygga skydd att
hoten eller våldet inte får den avsedda effekten.
Partistyrelsen menar att partiets kriminalpolitik inte
behöver utvecklas i denna del, i synnerhet inte om
detta innebär avkall på de åtalades rättigheter, och
föreslår avslag på även denna attsats.
Motion nr: 14.8
VITTNESBÅS I SVENSKA
DOMSTOLAR
Else Lundin
Ju grövre brott desto svårare är det att hitta vittnen
och framför allt vittnen som är beredda att vittna i
våra domstolar. För många är det säkert behäftat
med fara eller åtminstone rädsla för fara att infinna
sig som vittne i en domstol. I Finland men även i
andra länder i Europa har man skapat speciella
vittnesbås (med egen skymd entré) där vittnet endast
kan ses från och av rätten, d v s ordförande och
nämndemän, däremot inte av de åtalade eller deras
representanter och självklart inte av eventuella åhörare/åskådare. Ett sådant arrangemang skulle säkert
kunna ha till följd att fler än i dag skulle övervinna sin
rädsla och faktiskt – vittna!
Jag yrkar
1. att MP ska verka för införande av vittnesbås i våra
svenska domstolar ad modum Finland.
Avslag
Två centrala intressen står mot varandra vid ett införande av den modell som motionären föreslår:
Rätten till en rättvis rättegång för den anklagade
gentemot rätten till personlig säkerhet för vittnet.
Vittnesplikten har en stark förankring i svensk rätt
och det är straffbelagt att undandra sig vittnesplikten. Men, det är som motionären skriver ett stort
problem att vittnen känner sig hotade i samband med
rättsprocessen. Det är i dag inte möjligt i svensk rätt
att få vittna anonymt. I vissa undantagsfall, i synnerhet när det gäller barn som är inblandade, kan
vittnesförhör upptas/hållas i ett angränsande rum.
Barnet slipper alltså se gärningsmannen. I några
enstaka fall är samma sak möjlig även för vuxna
människor.
mp.se/kongress
Samhället har i dag möjligheter att såväl före som efter skydda vittnen mot repressalier. Rikspolisstyrelsen har ett omfattande vittnesskyddsprogram. Dock
finns det behov av ökad kunskap om detta i samhället, liksom att vittnen informeras av polismyndigheterna om de skyddsmöjligheter som finns. Att från
detta gå så långt som motionären förslås torde dock
strida mot grundläggande svenska rättsprinciper att
ingen ska kunna dömas baserat på bevisning han
eller hon inte tagit del av och kunnat bemöta. Hemlig
bevisning ska inte få användas i svenska domstolar.
Motion nr: 14.9
UTBILDNING FÖR NÄMNDEMÄN
Else Lundin
Sedan valet 2010 har MP tilldelats betydligt fler
nämndemannaplatser (exempelvis 103 platser enbart
i Stockholms tre tingsrätter). Därutöver tillkommer
de nämndemän som väljs till våra hovrätter samt
förvaltningrätterna i Malmö, Göteborg och Stockholm
(de senare med bland annat migrationsmål). Att vara
nämndeman innebär att vara en röst av fyra i rät�ten där tre är nämndemän (lekmannadomare) från
olika politiska partier och den fjärde jurist tillika
ordförande. Det stora flertalet nämndemän vi väljer
har inte tidigare haft något politiskt uppdrag, dvs har
ingen politisk erfarenhet eller är överhuvudtaget inte
medlemmar.
Efter det att vi valt nämndemännen ska de i princip vara självgående. De blir kallade av respektive
domstol till den rätt och avdelning de ska tjänstgöra
vid, avlägger domared och börjar döma. Finns det
något annat politiskt uppdrag där du blir så torftigt
introducerad? I och för sig har en del domstolar med
något års intervall övergripande information men den
är självklart präglad av att den leds av domstolsjurister. Med rätt introduktion och uppbackning och med
den livssyn vi som miljöpartister har, kan du med
rätt information på ett aktivt sätt påverka ett domslut
alternativt ha en annan av dig själv formulerad åsikt.
Som tidigare nämndeman samt juryman i Stockholms tingsrätt, i dag i Förvaltningsrätten (migrationsmål) yrkar jag, som hade förmånen att gå en
halvdagskurs på vårt riksdagskansli inför starten
som nämndeman i migrationsmål.
Jag yrkar
1. att partistyrelsen får i uppdrag att tillskapa en
kontinuerligt återkommande, helst obligatorisk
nämndemannainformation/-utbildning för våra
valda nämndemän för att de med den som grund
ska kunna utföra sitt uppdrag på ett så tillfredsställande och kompetent sätt som möjligt.
Rättsfrågor
129
Kongress 2012
Avslag
Motionären lyfter en viktig fråga, bristerna i utbildning, men även annat stöd, till våra valda nämndemän. På vissa ställen genomförs redan utbildningar
i domstolarnas regi, på andra inte. Partistyrelsen
anser att frågan om utbildning av nämndemän bör
vara en fråga för domstolarna, inte partiet. Partistyrelsen uppmanar sina lokal- och regionavdelningar
att tillsammans med andra politiska partier trycka
på domstolarna för att genomföra utbildningar samt
erbjuda andra former av stöd vid behov.
Motion nr: 14.10
EN GRÖN KRIMINALPOLITIK
Hans Andersson, Peter Söderlund och Ann-Maries
Lidmark
MP säger sig prioritera tryggheten, men ser man
till vad folk upplever och vad som är reella hot
mot tryggheten så känner sig många mer utsatta i
förhållande till brottslighet än till exempelvis miljökatastrofer. Partiet har många goda tankar och bra
förslag som syftar till att rädda miljön och minska
klimathotet. Men ska vi skapa ett mänskligare och
varmare samhälle med mindre segregation och
utanförskap, i linje med vårt partiprogram, och värna
tryggheten på gator och torg, i hemmen och skolan –
som är de farligaste platserna, måste vi också kunna
visa på konkreta åtgärder när det gäller kriminalpolitik.
Vi är några partimedlemmar som har erfarenhet av
praktiskt arbete med rehabilitering och förebyggande
arbete, och som nu har startat ett nätverk för att
arbeta med att utveckla MP:s politik och program på
området.
Bakgrund
Den nu rådande kriminalpolitiken är kostsam och
ineffektiv. Man slösar med pengar och humankapital.
Många ropar på hårdare tag och skärpta straff – ofta
för att man vägrar se strukturella orsaker till brottsligheten. Ingenstans i världen har det bevisats att
hårdare tag skulle leda till färre brott. Varför fortsätta
att göra helt fel? Vad som framför allt behövs en effektiv rehabilitering och smarta förebyggande åtgärder som motverkar ungas utanförskap och etableringen av kriminella förebilder i bl a de segregerade
förorterna. Var och en har ett moraliskt ansvar men
man ska inte vara blind för att det finns socioekonomiska realiteter, en bristande jämlikhet i samhället,
som gör att de mest utsatta också kan tendera att
begå fler brott. Samhället saknar positiva förebilder
för stora grupper unga personer på glid.
130
Rättsfrågor
Fängelser fungerar ofta som en skola i kriminalitet
och utgör en grogrund för stressrelaterade åkommor, som skadar människor och medför stora och
långvariga kostnader för samhället. Genom att använda andra påföljder vid mindre grova brott kan man
undvika att i första hand unga människor leds vidare
in på brottets bana. Med modern teknik kan övervakning i form av husarrest, förbud att besöka vissa
områden eller att vistas i närheten av vissa personer
kombineras med samhällstjänst, skadestånd och ev
böter. I många fall kan elektronisk övervakning vara
ett alternativ. Det bör också beaktas att stora skulder
gör det svårt för unga människor att etablera sig i
samhället, om de dragit på sig skulder genom brottslig verksamhet bör samhällstjänst kunna vara ett sätt
att arbeta av dessa.
En annan ekonomisk aspekt är att antalet intagna
på fängelser skulle kunna minskas med närmare
hälften. Vi kan gå före i en utveckling åt rätt håll,
som ett av de första länderna i världen som minskar
antalet intagna i fängelser – istället för att skapa ett
samhälle av amerikansk modell med en enorm segregation och en fängelseindustri där människor som
aldrig lyckats få ett jobb eller någon utbildning i det
fria plötsligt blir gratis arbetskraft i låsta fabriker. I
Sverige sysselsätts redan idag en alldeles för stor del
av vår arbetskraft med en industri driven av droger
och kriminalitet – låt oss vända den trenden!
Genom en omläggning kan ca 40% av kostnaden
(nära 3 av 6,5 miljarder kronor) sparas, eftersom en
frivårdsplats endast kostar ca 10% av en anstalts- eller häktesplats. Dessa medel bör istället användas
till en ökad satsning på frivilligorganisationer och
folkrörelser för rehabilitering och brottsförebyggande
verksamhet.
Genom att placera personer som dömts till kortare
fängelsestraff hos samhällsgoda aktörer skulle
Sverige spara stora resurser som kan satsas på annat samhällsbyggande. Genom att betala godkända
frivilligorganisationer högst 50% av vad en fängelseplats kostar skulle samhället på så sätt också stärka
folkrörelser och andra samhällsnyttiga organisationer som annars har svårt att få ekonomi för sitt
konstruktiva arbete. Detta skulle på sikt skapa ett
hållbart brotts- och drogförebyggande arbete som
påverkar samhällsutvecklingen i landet till det
bättre. Det förebyggande arbetet behövs i hela landet, inte minst i glesbygd och segregerade förorter.
Kriminalvården bör också bygga upp enheter i direkt
anslutning till fängelser där affärsverksamheter
kan bedrivas för arbetsträning under några timmar
i frihet. Denna möjlighet bör ges till intagna som
är i permissionsgång och anslutas till företag inom
samma branscher verksamma i samhället. Det bör
mp.se/kongress
Kongress 2012
också installeras flera rum inom Kriminalvårdens
anläggningar som har till uppgift att föra in det goda
ifrån samhället.
Kriminalvårdens murar och stängsel kan vara av
godo för att låsa ute allt som format den intagne till
kriminalitet och missbruk, men ska inte låsa ute allt
det goda som kan förändra de intagna till bättre liv i
frihet. Fängelset ska vara en terapeutisk miljö, med
växter, odling och djur, som kan hjälpa den intagnes
rehabilitering. Kriminalvården bör också stärka arbetet med barnperspektivet, med besökslägenheter och
stöd för de intagnas barn.
som ser människor som individer och gör allt för
att alla ska få möjlighet att försörja sig”. Partistyrelsen anser att den politiska strategin ska stå fast
under mandatperioden, men utesluter inte att även
kriminalpolitik kan sägas utgöra ett sådant område
som omfattas av punkt 3. Motionen anses besvarad i
denna punkt.
Angående attsats 2 så organiseras MP sidoorganisationer eller nätverk. Partistyrelsen anser inte att
kriminalpolitik är ett sådant prioriterat område att
en särskild organisation ska bildas, däremot det
redan idag möjligt för nätverk att söka bidrag för att
anordna möten.
Vi yrkar
1. att kriminalvården blir ett prioriterat politiskt
område för MP,
2. att partistyrelsen bidrar till finansieringen av
möten för en rikstäckande organisation gällande
kriminalpolitik, t ex med resekostnader, seminarier, trycksaker mm,
3. att MP verkar för att kriminalvårdspolitiken läggs
om så att antalet intagna på fängelse kan minskas och resurser överföras till frivård och folkrörelser som arbetar med brottsförebyggande och
rehabiliterande verksamhet,
MP driver i riksdagen i sina budgetmotioner att
resurser inom kriminalvården ska styras om i den
riktning motionärerna anger avseende yrkandena 1,
3 och 4. Stöd till organisationer för deras arbete utomlands är något som de aktuella organisationerna
kan avgöra själva, de kan välja att göra sådana prioriteringar av det stöd de får och det ska inte vara något
som bidragsgivaren nödvändigtvis ska bestämma.
4. att MP verkar för att de medel som därigenom
frigjorts satsas på att motverka segregation,
utanförskap och arbetslöshet i de förorter där
det behövs, genom fritidsgårdar, kulturverksamhet, etc,
5. att MP verkar för att svenska frivilligorganisationer som arbetar internationellt med brottsförebyggande verksamhet och rehabilitering av kriminella beviljas en del av dessa medel, eftersom
kriminalitet och särskilt organiserad brottslighet
är en transnationell företeelse.
Besvarad attsats 1, 3, 4 och 5, avslag attsats 2
Motionärerna tar upp en viktig fråga – hur vi skapar
ett samhälle där kriminaliteten minskar och unga
inte ser den kriminella banan som en intressant karriärväg. Partistyrelsen delar motionärernas syn att
brottsligheten oftast bottnar i strukturella orsaker
och därför bör adresseras strukturellt.
Motionärerna anser att kriminalvården bör bli ett
prioriterat politiskt område för MP. I den politiska
strategi 2011-2014 som partistyrelsen antog under
hösten 2011 handlar tredje prioriteringen om att allt
fler i vårt samhälle lämnas utanför. Även om punkten inte direkt kan sägas omfattas kriminalpolitik så
berör frågorna varandra starkt: ”En central uppgift
för ett grönt parti måste vara att bygga ett samhälle
mp.se/kongress
Rättsfrågor
131
Kongress 2012
15. SAMHÄLLE
Motion nr: 15.1
AVGRÄNSA CIVILSAMHÄLLETS ROLL
I VÄLFÄRDSSTATEN
Nils Hillerbrand
Stöds av Miljöpartiet de gröna Mjölby, Linköping och
Östergötland
Även i Sverige går vi mot en utveckling där den sociala ekonomin ges en allt större betydelse för upprätthållandet av vår gemensamma välfärd. Hösten 2008
träffade regeringen ett avtal med den ideella sektorn
tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, den s k Överenskommelsen. Avtalet har flera
syften men utgångspunkten har enligt regeringen
varit att erkänna, synliggöra och stärka de idéburna
organisationerna, eller med en bredare definition det
civila samhället.
Det är mycket positivt att statsmakterna sträcker
ut en öppen hand till det civila samhället. MP pekar
även i en motion (2009/10:N389 Utvecklande av den
sociala ekonomin) på den sociala ekonomins fördelar enligt olika forskningsrön, såsom fördjupad
demokrati i samhället, skapande av socialt kapital,
främjande av initiativförmåga och entreprenörskap
samt sysselsättning för olika marginaliserade grupper. Grunden för den sociala ekonomin är att den ska
bygga på demokratiska värderingar, vara fristående
från offentlig sektor samt ha allmän- eller medlemsnytta som främsta drivkraft, och inte vinstintresse.
Samtidigt som det är önskvärt att fler människor engagerar sig ideellt finns en risk att mer verksamhet
som idag utförs av den offentliga sektorn förs över på
frivilliga och ideella krafter. Till det ska också läggas
allt oavlönat arbete som redan utförs mellan anhöriga och som ofta benämns informella insatser, vilket
inte räknas som ideellt arbete. Uppskattningsvis en
miljon svenskar utför informella insatser genom
omsorg till en närstående.
Effekten riskerar bli att tillgången till välfärdstjänster
inte längre styrs av det offentliga utan blir ett resultat av hur väl de ideella verksamheterna fungerar
där man bor. Välfärden har traditionellt vilat på den
offentliga sektorn men har mer och mer kommit att
vila även på privat sektor. Här tillförs ett tredje ben
som ett alternativ. Med detta kan följa samma slags
problem som vid ökade inslag av privata utförare
nämligen att kapaciteten och kompetensen inom offentligt driven service minskar. Med det följer risken
att vissa utsatta grupper kommer i kläm.
132
Samhälle
Det är därför viktigt att förhindra att ideella krafter
inte utnyttjas genom att de överlämnas arbete och
ansvar som åligger den offentliga sektorn med den
välfärdsmodell som Sverige har valt. Det finns annars en risk att vi går mot en utveckling liknande den
i de anglosaxiska länderna där ideellt socialt arbete
och volontärarbete är mer omfattande. Det arbete
som utförs av ideella krafter bör därför i första hand
ses som komplement, och inte alternativ, till offentligt utförda tjänster. Deras syfte bör således vara att
skapa ett mervärde eller en guldkant i tillvaron för de
brukare eller kunder de syftar till att hjälpa.
Jag yrkar
1. att MP ska verka för ett fortsatt utvecklande av
det civila samhället i syfte att förstärka demokratin och medborgarnas deltagande,
2. att MP ska verka för att det civila samhället inte
överlämnas arbete och ansvar som åläggs offentligt finansierad service.
Besvarad
Som motionären påpekar har medborgarnas insatser i det civila samhället en stor betydelse för att
upprätthålla vår gemensamma välfärd. Det är viktigt
att samhällets grundläggande och offentligt finansierade service bibehålls på en hög nivå. Den exakta
avgränsningen mellan offentligt och civil sektor är
inte en gång för alla given.
Motion nr: 15.2
UTÖKAD RESILIENSINVENTERING
OCH PLANERING FÖR STAT, LÄN
OCH KOMMUNER
Sten Erik Björling
Vi befinner oss i ett läge där tyska försvarsmaktens
strategiska think-tank förutser att den på marknaden
tillgängliga oljan kommer att börja ta slut så tidigt
som 15 år från nu. En orsak till den slutsatsen är att
de oljeexporterande länderna kommer att behöva
använda sin olja till egen utveckling, inte att skicka
den till andra länder.
Sverige som nation är mycket beroende av olja – inte
så mycket numera för uppvärmning eller för el-produktion, men saken är en helt annan för transporter
och för oljeanvändning i olika produkter som plaster
och olika kemiska produkter.
Trots detta finns det ingen egentlig planering för
konsekvenserna av drastiskt mindre tillgång till olja
för vårt samhälles vitala funktioner och Sveriges
förmåga att fungera när mängden olja under relativt
kort tid minskar drastiskt – utvärdering av Sveriges
resililiens över tid med minskad tillgång till olja.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Eftersom den viktigaste användningen av olja i den
svenska ekonomin är transporter så kommer brist på
olja att medföra mycket stora svåra konsekvenser på
ett antal olika plan samtidigt – försämrade möjligheter till produktion av produkter, dyrare distribution, känsligare produktionsprocesser och inte minst
känsligare och mer utsatt försörjning av mat och
vitala produkter för medborgare.
Det är inte känt hos medborgarna i gemen att de
är personligen ansvariga för deras egen tillgång
till livsmedel – även vatten – i samband med kriser.
Många tror felaktigt att det är kommunens eller länsstyrelsernas sak att säkerställa tillgång till livsmedel
och livsnödvändiga produkter i samband med kris.
Om transportapparaten i Sverige får stora störningar
så kommer många medborgare att få ytterst stora
problem med att klara sig.
Resiliensinventeringar kan innebära inventering av
markområden som bör reserveras för lokal matproduktion, inventering av mer lokala möjligheter att
producera vitala bränslen mm. De kan även innebära
övergripande inventeringar av energianvändning och
möjlig konvertering inom lokal industri, offentliga
och privata tjänster samt möjligheter att anpassa
den lokala transportapparaten till lägre andel fossila
bränslen. Resliliensinventering bör även klargöra
vilka tjänster, processer och strukturer som absolut
måste fungera samt säkerställa tillgänglighet av
alternativa energiformer till dessa. Ytterligare områden för resiliensplanering gäller investeringsplanering för VA-system vilka kan bli ytterst kostsamma
att restaurera i samband med bristande tillgång till
fossila resurser, bl a plaster och energi.
Jag yrkar
1. att MP verkar för införandet av resiliensutredningar och inventeringar på samtliga offentliga
nivåer för att klargöra och prioritera åtgärder för
att mitigera en snabb minskning av tillgängliga
fossila bränslen till Sverige som helhet,
2. att MP verkar för att informera medborgarna om
deras eget ansvar för livsmedelsförsörjning i kris
samt känsligheten hos det övergripande transportsystemen och matförsörjningssystemen i
form av oljeberoendet samt brist på funktionella
alternativ idag.
Besvarad
Se yttrande över Förberedande av strukturer och
processer för lagring och ransonering av fossila
bränslen.
mp.se/kongress
Motion nr: 15.3
INFÖRANDE AV VÄRN- OCH RESILIENSPLIKT
Sten Erik Björling
I dagsläget finns inget större hot vad avser militära
operationer mot Sverige. Ryssland behöver knappast
angripa eller hota med våld när de har oljan som
påtryckningsmedel mot Europa. Dock kan ett stort
militärt vakuum i Sverige utsätta landet för påtryckningar att acceptera dels Nato-medlemskap men
även direkt placering av EU-/Nato-trupp på svenskt
territorium med hänvisning till oförmåga att skydda
territorium och access till resurser. Utländsk trupp
är enkel att få in men ett helvete att få ut… Sverige
gränsar till Barents – en av de viktigaste potentiella
konfliktområdena mellan Europa, Ryssland och USA.
Det är inte uteslutet att parter inom svenskt försvar
och politik har arbetat för att totalt rasera det tidigare försvaret för att ställa politiker och befolkning
inför fullbordat faktum och därmed pressa in Sverige
in i Nato.
När folkförankringen minskar i försvaret så ökar
även risken för utvidgade äventyr i utomeuropeiska
länder under Nato-flagg. Sverige riskerar att degraderas till att bli en bricka i ett spel kontrollerat
av externa makter som behöver ”multinationella
alibin” för operationer vilka endast tjänar deras egna
intressen. Dessutom, med en yrkesarmé (frivilliga
soldater finns endast inom hemvärnet, inte inom det
nya försvaret) så ökar risken betydligt för statskupper och olagliga påtryckningar mot det egna politiska
systemet.
Hoten mot Sverige och dess befolkning består till
stora delar i bristen på resiliens hos samhället, dess
försörjningssystem och dess förmåga att upprätthålla och driva de avancerade strukturer som alla i
landet är beroende av. Speciellt framtida hot vad avser tillgången på fossila bränslen och resurser hotar
vitala funktioner inte bara för stat och företag utan
även för de individuella medborgarna.
Det icke-existerande och dyra militära försvaret
Till en årlig, nästan oförändrad kostnad av ca 40 miljarder kronor så har Sverige idag ett icke-existerande
försvar med ytterst få möjligheter att försvara eller
motverka militära eller andra internationella hot mot
Sverige som nation. Som jämförelse kan nämnas
Finland som med halva Sveriges försvarsbudget har
ett komplett försvar som kan mobilisera hundratusentals man med effektiv beväpning och i funktionella förband. Det som runt 40 miljarder i Sverige
finansierar är ett antal isolerade vapensystem, vissa
mycket kostsamma, som saknar vitala supportstrukturer och integrering till funktionella militära större
Samhälle
133
Kongress 2012
förband kapabla att möta hot från kvalificerade
motståndare. I stort sett så har svenska försvaret
degraderats till att bli leverantör av enskilda patrulleringsförband i Nato-ledda operationer samt till
stora kostnader och problem viss flygkapacitet för att
markera politiska ställningstaganden i bl a Libyen.
• Flygvapnet består av ett fåtal flygbaser, ett antal
flygplan vilka inte kan fullt ut beväpnas och hållas i
stridbart skick under mer än kort tid. Flyget är placerat på ett fåtal baser vilka är mycket enkla att slå ut
på samma sätt som i Libyen med kryssningsrobotar
och de är dessutom inte väl skyddade med eget luftvärn. Flygvapnet är icke balanserat – ett stort antal
flygplan men stora brister i tillgängliga vapen och
supportstrukturer för att upprätthålla operationer
under längre tid.
• Flottan har ett fåtal fartyg och de senaste tillskotten har inte utrustning för mer än närskydd med
automatkanon, robotar planeras senare men är inte
tillgängliga i tillräckligt stor omfattning. Ett fåtal
ubåtar i tjänst.
• Armén har i funktionell mening helt upphört att existera (planeras att bli ca 25 000 man ca 2019 om det
ens är möjligt) – brigadnivån existerar endast i planering vad gäller preliminära planer vad avser ledning,
inga fungerande större förband existerar (brigaden
är den minsta enheten av arméförband vilka anses
kunna användas mot en modernt utrustad motståndare i modern strid). Armen är i stort sett optimerad för att leverera skyttekompanier till Nato-ledda
operationer för patrulleringsverksamhet i Afghanistan, inte att kunna genomföra försvarsoperationer i
Sverige annat än i mycket begränsad omfattning. Det
finns inget försvar mot strategiska överfall eller storskaliga sabotageoperationer, ingen reell kapacitet att
möta ens mindre enheter av kvalificerade förband.
• Den absolut största bristen i det militära försvaret är bristen på markbaserat och mobilt luftvärn. I
praktiken så existerar inte en sådan resurs i Svenska
försvaret idag trots att tillgång till effektivt luftvärn
är den viktigaste försvarsförmågan som man måste
ha tillgänglig i ett modernt militärt försvar. Många
anför att tillgången till Jas-systemet tillgodoser detta
behov vilket är en grav missuppfattning – flygbaser
slås enkelt ut med kryssningsmissiler och baserna
är mycket känsliga för sabotage och är enkla att
bekämpa. Det som tog mest tid för Nato att bekämpa
i Libyen var inte flygbaserna, det var det mobila
luftvärnet. Flyget slogs i huvudsak ut under ett fåtal
timmar. Denna stora brist är ett ypperligt exempel
på ett militärt försvar som i första hand har använts
som en industripolitisk stödform för ett fåtal företag
utan hänsyn till fungerande integrerade system och
funktioner.
134
Samhälle
Hemvärnet (ca 15 000 aktiva) är till delar dubbeltecknat in i den planerade framtida organisationen
– många HV-soldater finns dels i rullorna för HV men
planerar även att ev ingå i kontraktsorganisationen.
Detta innebär att ingen vet hur många som finns i HV
vid en verklig krissituation. HV står idag för ca 50%
av försvarskapacitet i Sverige och kommer att under
lång tid vara den reella resurser i form av gripbara
soldater som Sverige har att skydda sina territoriella intressen med. De är dock främst utrustade för
bevaknings- och skyddstjänst – de saknar tyngre
utrustning och beväpning.
Historiskt sett så har utvecklingen gått från en planering för ca 16 manöverbataljoner med fungerande
brigadstrukturer (slutet av 90-talet) till 8 manöverbataljoner initialt planerade att sättas i tjänst 2014 och
nu tillstår man att dessa manöverbataljoner kommer
först att kunna vara i tjänst 2019 – en försening på
ca 5 år för att komma upp i halva styrkan vad som
tidigare ansetts vara ett minimum för ett funktionellt
markförsvar. Nu talar man om att inför 2014 kunna
prestera ca 1 manöverbataljon (ca 500–700 man)
vilken skall vara tecknad för internationella insatser
– inte försvar av Sverige.
För att inte ett ohållbart och för Sveriges oberoende
farligt vakuum ska uppstå så bör en grundläggande
försvarsförmåga återupprättas. Dock inte bara i militära termer utan även i termer om ett resilient samhälle kapabelt att möta framtida utmaningar i form
av resursbrist och svåra påfrestningar på samhällets
infrastrukturer och försörjningssystem. Globalt sett
så kommer tillgången på vitala resurser att minska
och konkurrensen att öka vilket kommer att medföra
stora påfrestningar på Sverige som nation. Många av
grunderna för globaliseringen kommer att försvinna
när tillgången på olja som till största delen används
inom transporter minskar.
Ny typ av värnplikt
Som tidigare nämnts så kommer hoten mot Sverige inte i första hand vara militära utan de kommer
främst att vara brister i samhällets resiliens (uthållighet och robusthet). Problemet med att bygga,
använda och underhålla resilienta system är att de
oftast inte ger kortsiktiga vinster – det är system vars
återbetalningstider är mycket långa och därmed inte
intressanta för kortsiktigt intresserade kommersiella
parter. Ett exempel på detta är produktion av baslivsmedel i lokala produktionsenheter vilka har mycket
svårt att klara sig i konkurrens med stora centraliserade system som ofta även får offentliga subventioner av olika slag. Andra exempel är produktion av
lokala bränslen och energikällor för basförsörjning
av kärnfunktioner inom samhället. Ytterligare ett
exempel är utbildningar inom krishantering för de
mp.se/kongress
Kongress 2012
flesta medborgare om hur man bör agera vid kris,
klara basförsörjning mm under initiala faser vid
större el-avbrott mm.
Ett värnpliktssystem för att kunna kombinera behoven av både återupprättandet av ett försvar med
medborgaranknytning och för ökad resiliens vid
kriser och framtida utmaningar kan se ut som följer:
Plikt både för män och kvinnor
• Resiliens/civilpliktsutbildning, 3 månader. Denna
bör innehålla grunder inom personlig krishantering,
krishantering inom grannskap samt utbildning inom
första hjälpen, kallt klimat, hygien mm.
• Grundläggande militär utbildning (GMU), 3 månader. Denna bör vara den grundläggande militära utbildning som dagens HV-personal förutsätts ha gått
igenom. Huvuddelen av utbildningen centreras kring
att klara sig i fält samt enklare militära kunskaper.
• Valfri del, 3–6 månader. Inom resiliensdelen så kan
denna del inbegripa arbete med lokal matförsörjning,
energiförsörjning, förstärkning inom hemvård och
som kontaktpersoner med äldre eller personer med
särskilda behov. Det kan även inbegripa förstärkning
av sjukvård, arbete inom ideella organisationer mm.
Om personen önskar gå vidare inom den militära
delen och blir godkänd så kan denne gå in i ordinarie
värnplikt för ordinarie (mindre till antalet) förband
eller utbildas vidare inom hemvärnet, röda korset,
lottor eller som resurs inom frivilligrörelserna.
Resiliensdelen kan även användas som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument för att ersätta nuvarande fas 3, etc – man kan få långsiktig nytta av de
ersättningar som man ändå betalar ut.
Jag yrkar
1. att MP verkar för införandet av en moderniserad
militär värnplikt integrerad med resiliensplikt för
att återställa funktionen hos ett grundläggande,
medborgarförankrat militärt försvar,
2. att MP verkar för införandet av resiliensplikt för
att öka resiliens och uthållighet hos det svenska
samhället för att möta framtida utmaningar,
3. att MP verkar för en snabb utveckling och införandet av funktionellt mobilt luftvärn i effektiv volym
vilket totalt saknas i dagens militära försvar,
4. att MP verkar för en mycket djupgående luftförsvarsutredning vilken inbegriper även andra
scenarion än sådana som baseras i huvudsak på
konventionellt stridsflyg,
mp.se/kongress
5. att MP verkar för att snabbt införa ett grundläggande system för krigsförbandsövningar vilka
används för att inkalla till repetitionsutbildning
av tidigare värnpliktiga vilka kan fylla leden i de
planerade manöverbataljonerna, icke förlitande
sig på ev kontraktssoldater,
6. att MP verkar för en uppgradering av hemvärnets
roll – översyn av beväpning, roller, ersättningssystem samt förbättrad integration med civila
krisledningssystem mm.
Avslag attsats 1, 3 och 5, besvarad attsats 2, bifall
attsats 4 och 6
MP har under lång tid drivit att värnplikten ska vara
frivillig. Partistyrelsen anser att det inte finns anledning att ompröva det ställningstagandet. I dag ser vi
inget militärt hot mot Sverige, vilket också motionären uttrycker. MP:s linje har därför under lång tid varit att minska resurser för militära ändamål och öka
resurser där samhället har större nytta av dem. För
närvarande pågår ett arbete på MP:s riksdagskansli
för att kartlägga vilka de reella hoten är, inklusive
resiliens.
MP är drivande i frågan om en luftförsvarsutredning och har redan två gånger samlat en majoritet
av riksdagspartierna för att tvinga regeringen att genomföra en sådan utredning, som också inkluderar
Jas. Regeringen är dock inte så samarbetsvillig utan
slingrar sig. Det är därför bra att upprepa kravet. När
det gäller hemvärnet är det en fråga som ligger väl i
linje med det arbete som MP driver i försvarsutskottet.
Motion nr: 15.4
LÅT OSS GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – LÄGG NER FÖRSVARSMAKTEN
Otto Gabrielsson
Vid någon tidpunkt i den svenska historien ändrade
man namn på Krigsmakten till Försvarsmakten.
Sveriges militära organisation kom att koncentrera
sig på uppdraget att skydda de områden som genom
historien blivit svenska. Det finns emellertid inget
land som hotar Sveriges geografiska eller säkerhetspolitiska intressen längre. Kvar finns likväl en nota
på 45 miljarder kronor om året för försvarsmakten.
Pengarna går inte bara till märkesklockor, hattar,
lön till män som leker krig, flygsimulatorer, bomullskalsonger, blockchoklad, snus, ännu fler hattar och
solglasögon – utan även till de vapen som med jämna
mellanrum används för att skjuta ihjäl afghaner. Vad
är det vi försvarar i Afghanistan?
Samhälle
135
Kongress 2012
Bockstensmannen?
Kronobergs slottsruin?
Teddybjörnen Fredriksson?
Tunneln genom Hallandsåsen?
Eskilstuna?
Det finns ingen som gör anspråk på dessa företeelser mer än svenskarna. Över fyrtio miljarder kronor
om året för att bekämpa en fiende som inte finns.
År 2001 dog omkring 2 500 människor på grund av de
två flygplan som åkte in i World Trade Center, New
York. Samma år dog femton gånger fler amerikaner
i trafikolyckor. I USA har sedan dess över 400 000
människor dött i trafiken. Ändå är det populärare att
skjuta ihjäl afghaner framför att sänka hastigheten
på vägarna och höja skatten på bensin. De två senare
alternativen räddar fler liv. Det militära våld vi använder som verktyg i Afghanistan är inte bara moraliskt
förkastligt utan även ett slöseri med pengar.
Hur blev det så här? Man får inga medaljer genom att
vara kärleksfull, odla morötter och cykla till arbetet.
Kungen kommer inte och trycker din hand när du förlåtit någon. Alla stridande i Afghanistan delar samma
motiv – att göra något gott, bli en hjälte, eliminera
det onda. Politiker i västvärlden har delegerat ansvaret på soldater. Uppdraget de gett är att spränga bort
det onda. Begreppet soldat är en bildning från ordet
soldo – kopparmynt. Men även om de västerländska
soldaterna får lön, går det inte att delegera bort det
moraliska ansvaret hur mycket man än betalar. De
riksdagspolitiker som röstade för svensk närvaro i
Afghanistan äger det moraliska ansvaret för varje
människa som dödas av svenska soldater. Jag ringer
Försvarsmakten för att förhöra mig om hur många
som afghaner som eliminerats av den svenska ISAFstyrkan. De ger mig svaret att det inte är någon som
räknar kropparna.
”Men bekämpar man inte det råa genom att själv
vara ömsint? Kämpar man inte emot lögnen genom
att själv vara sanningsenlig? (…) Hur kommer det
sej att många uppfattar kampen enbart som något
militärt och inte andligt?” (Jevgenij Jevtusjenkos
Bärmarker,1982)
Att lägga ner försvarsmakten frigör resurser som istället kan riktas till något annat. Förslagsvis till kampen mot de delar av vår samhällsmodell som kväver
allt fler människors lust att leva. Det är inte krig som
hotar västerlänningen, det är hennes absurda livsstil
som är faran. Att behålla försvarsmakten är ett sätt
att klamra sig fast vid illusionen av yttre fara. Det är
en projektion. Fysisk inaktivitet och psykisk ohälsa
dödar globalt miljoner människor. Det är något som
136
Samhälle
går att åtgärda genom att successivt förbättra vårt
samhälle. Det samhälle där människor nu säger sig
inte ha tillräcklig tid att träffa sina barn, cykla, odla
morötter och engagera sig politiskt.
”Vi kräver en nationell och global nedrustning av alla
militära vapen. En värld i fred är en förutsättning för
rättvisa mellan människor och ett långsiktigt hållbart
samhälle.” (Miljöpartiets Grön ideologi – ett krav på
handling)
Låt oss handla.
Jag yrkar
1. att MP ska verka för att Sverige ska upphöra med
all militär verksamhet.
Avslag
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att de
medel försvaret förfogar över ska kunna användas
för att möta andra hot mot vårt samhälle. Det finns i
dag ingen militär hotbild mot Sverige. Däremot finns
det andra hot som bl a beror på ett förändrat klimat.
Ansvariga riksdagsledamöter har därför inlett ett
arbete för att kartlägga andra risker och hur mycket
medel som behöver flyttas från försvaret till annat, t
ex infrastruktur. De har också i en motion föreslagit
att det ska tillsättas en parlamentarisk säkerhetsberedning i syfte att få en bredare partiövergripande syn
på vad de verkliga hoten mot Sverige består av i dag.
Kongressen har tidigare uttalat att Sverige bör delta
i FN-ledda fredsbevarande insatser. I dag används
också hemvärnet vid naturkatastrofer etc. Det skulle
vara omöjligt om vi inte har någon som helst militär
verksamhet kvar i Sverige.
Motion nr: 15.5
SEPARERA AFFÄRSBANKER FRÅN
INVESTMENTBANKER
Annika Lillemetsoch Valter Mutt
Aristoteles skilde på ekonomi och krematistik. Det
förra begreppet stod för hushållning och långsiktigt
värdeskapande och var något som kom alla hushållets medlemmar till del. Krematistik, däremot,
betecknade köpslagan och spekulation och var något
som främst berörde de i transaktionen inblandade,
snarare än att tillgodose behov i samhället. I vår tid
talar vi istället om finanssektorn kontra den reala
ekonomin. I den förra skapar pengar pengar, till
exempel genom handel med valutor vars inbördes
värden oupphörligt fluktuerar eller genom att alltmer
avancerade och ”förpackade” värdepapper handlas
globalt i realtid. I den senare produceras varor och
mp.se/kongress
Kongress 2012
tjänster med hjälp av arbete, energi och naturresurser.
Bankers ursprungliga affärsidé är inoch utlåning,
något som ger trygghet åt sparare och kapital till investerare. Vid sidan av traditionella affärsbanker har
med tiden investmentbanker kommit att spela en allt
större roll. Investmentbanker fokuserar på handel
med värdepapper och har visat stor kreativitet när
det gäller finansiella innovationer såsom CDS (Credit
Default Swaps) och CDO (Collateral Debt Obligations)
och andra slags derivat. Många av dessa handlas
över disk (OTC, over the counter) och då detta rör sig
om ett kontrakt mellan två parter saknas löpande
marknadsnoteringar på det sätt som finns för aktier,
valutor och obligationer och det blir därför mycket
svårt att ange deras egentliga värde. Att bedöma underliggande tillgångar och risker underlättas knappast heller av bundling, det vill säga att en mängd
olika lån – och då i första hand bostadslån – buntas
ihop och sedan säljs vidare som obligationer, något
som det finansiella instrumentet CDO specialkonstruerats för.
I ett fritt samhälle låter sig knappast spelhallar, kasinon och vadslagningsbyråer förbjudas. Det framstår
däremot som angeläget att upprätta en tydlig boskillnad mellan kasinon och banker, mellan den logik
som bygger på extremt hög risktagning och virtuella
värden å ena sidan och å andra sidan den logik som
utgår från den reala ekonomins produktion av varor
och tjänster. Denna insikt fick den amerikanska kongressen att 1933 stifta en lag – efter upphovsmännen
benämnd Glass-Steagall Act – som just upprättade
en tydlig boskillnad mellan regelverket för traditionell bankverksamhet och övrig finansiell aktivitet.
Vidare så stipulerade den nya lagen att endast den
förra verksamheten skulle omfattas av den statliga
bankgarantin. Bakgrunden var den alltmer okontrollerade finansspekulation som lett till börskraschen
1929. Många bedömare anser att upphävandet av den
här lagen 1999 lade grunden för dagens finanskris.
I Storbritannien har den så kallade Vickerskommissionen, som arbetat på uppdrag av den brittiske
finansministern, rekommenderat regeringen att
införa lagstiftning som ålägger bankerna att mycket
tydligare än idag hålla isär den traditionella bankverksamheten från övrig verksamhet, och liknande
förslag förs nu också fram i en rad andra länder.
Vi yrkar
1. att riksdagsgruppen verkar för att regeringen
tillsätter en utredning med uppdraget att föreslå
ny lagstiftning för den svenska banksektorn, med
syftet att juridiskt tydligt separera affärsbanker
mp.se/kongress
från investmentbanker samt begränsa den statliga bankgarantin till de förra.
Avslag
Begreppsvärlden inom bankmarknaden är komplicerad. Begreppet ”affärsbank” används ibland med
olika betydelse. Partistyrelsen uppfattar motionärerna så som att de i det här sammanhanget med affärsbank avser bankverksamhet med traditionell inoch utlåning och vardagsverksamhet till sparare och
mindre företagare till skillnad från bankverksamhet
som handlar med värdepapper och andra finansiella
tjänster. Vilka effekter en lagstiftning i den riktning
motionärerna föreslår skulle ha på svensk banksektor är oklar och bör utredas först innan man tar ställning till om det är det mest lämpliga redskapet att
komma åt de problem som motionärerna beskriver.
att riksdagsgruppen uppmanas att verka för att
regeringen tillsätter en utredning om konsekvenserna av att begränsa den statliga bankgarantin
till att endast omfatta affärsbankverksamhet och
av att juridiskt skilja affärsbanker från investmentbanker.
Motion nr: 15.6
SKARPARE REGLER FÖR BANKERNA
Alf Karlman
Vårt partiprogram anger, vad gäller ekonomiska
system, en modern framtidsinriktning i kretsloppsekonomin. Partiprogrammet utgår från människans
skaparkraft, småföretagande och entreprenörskap.
Vårt parti måste värna om väljarnas pengar genom
att bankerna får striktare krav på sin verksamhet. En
bankrådgivare måste i framtiden genomgå en utbildning som är grundad på lagar och regler och har ett
stort inslag av etisk utbildning.
Bankernas oligopola villkor gentemot sparare och
låntagare måste tas bort och kundernas villkor
komma i fokus. Bankerna har ökat sina bolånemarginaler från en hög nivå till en ännu högre som sätter
många låntagare i en pressad ekonomisk situation.
Den egentliga orsaken till bankernas agerande är att
de måste dra fram höga vinster för att finansiera sina
omfattande och generösa bonusprogram och då blir
kundernas villkor lidande. Bankernas förklaring om
ökade upplångingskostnader och nya kapitaltäckningskrav är endast svepskäl. Den gambling i kreditgivning som bankerna ägnar sig åt har skapat vådliga
kreditförluster som kunderna ska betala med sina
pengar. Trots detta erhåller kreditbedömarna höga
bonusar, som kunderna betalar, när ett avsked vore
Samhälle
137
Kongress 2012
mera relevant. Insättargarantin innebär att staten tar
över det yttersta ansvaret för kundernas sparpengar,
vilket begränsar bankägarnas ansvar och förluster.
Bankernas aktieägare står i dag för endast 5 procent
av bankernas totala risker men har 100 procent av
makt och vinster. De som styr bankerna har tryggheten och kunderna tar risken. Man kan enkelt uttrycka
det så att pengarna tas från de fattiga och överförs
till de rika. Bankerna fjärmar sig från den direkta
kundkontakten med sparare och låntagare. Handeln
med betalkort är mycket lönande för bankerna och
därför får den personliga kontantservicen ge vika.
Jag yrkar
1. att MP verkar för en mera effektiv och ändamålsenlig banklag och att de bankanställda som jobbar med direkt kundkontakt måste ha en auktorisation bygd på utbildning.
Avslag
Motionären berör en mängd viktiga frågor med anknytning till hur banksystemet och bankmarknaden
fungerar. MP tycker det är viktigt med en fungerande
och stabil kundnära bankmarknad. MP stöder därför
införandet av BASEL III-reglerna och att Sverige pga
sin stora internationellt exponerade bankmarknad
även nationellt ställer hårdare krav på kapitaltäckning. Partistyrelsen tillstyrker en annan motion
till kongressen, som föreslår en utredning om att
separera affärsbanker från investmentbanker. Det
kan visa sig vara ett sätt att öka tryggheten för den
normala inoch utlåningsverksamheten, begränsa
möjligheten för banker att lägga över risker på staten
och bankens sparare och låntagare. Partistyrelsen
anser inte att banklagen är det mest lämpliga redskapet att reglera bankernas lönesystem, bonusnivåer och krav på utbildning hos personal.
Motion nr: 15.7
UTÖKAD REGLERING AV DE FINANSIELLA MARKNADERNA
Sten Erik Björling
De nuvarande finansiella kriserna och de som kommer att ske under de närmaste årtiondena är konsekvenserna av en långtgående avreglering av de
finansiella marknaderna som har skett sedan mitten
på 80-talet. Avregleringarna har gjort det möjligt för
finansiella spekulanter att utveckla ett antal avancerade spekulativa instrument som bl a ska möjliggöra
spekulation med tillgångar som parterna inte ens
äger eller har kontroll över. Ett sådant exempel är
nakna blankningar vilka Tyskland förbjöd att användas mot Tysklands egna statsobligationer vilket med
stor sannolikhet räddade hela det finansiella systemet inom EU-området.
138
Samhälle
Dessa olika finansiella spekulationsinstrument har
genererat ett gigantiskt svart hål i form av derivat
av olika slag – sammantaget finns det bedömningar
inom den finansiella sektorn som pekar på ett sammanlagt skuldberg i form av derivat på närmare 1
500 biljoner dollar, att jämföra med att den årliga
BNP-siffran för världen i sin helhet är ca 60–70 biljoner dollar. Dessa derivat och finansiella instrument
bygger på säkerheter som inte finns – en säkerhet i
den reella världen fungerar ofta som säkerhet till ett
stort antal derivat till fullt värde (100-tals) – dessa
derivat kommer aldrig att kunna monetariseras eller
betalas av. Detta innebär att bankerna alltid kommer att behöva stöd, ett stöd som direkt tappas av
från livsviktiga medel för sjukvård, utbildning, sociala
skyddsnät mm. I dagsläget prioriterar statsledningarna att rädda bankerna (vilka inte kan räddas) på
bekostnad av samhällenas överlevnad.
Många av dessa finansiella instrument baseras på
flöden och processer som i andra sammanhang är
helt olagliga. Det är t ex inte tillåtet att teckna en
brandförsäkring på sin grannes hus och tjäna pengar
på att det sätts i brand. Detta är dock tillåtet i den
numera oreglerade finansiella marknaden.
Ett annat skadligt fenomen är automatisk handel
med aktier mm som kan genomföras med ett stort
antal transaktioner per sekund – ofta tusentals
transaktioner per sekund. Detta har medfört att prissättningsmekanismer har satts ur spel och prissättningen av bl a aktier sker idag av finansiella spekulanter som kan styra priser upp och ner genom dessa
automatiserade system. Av detta skäl är införandet
av en transaktionsskatt av typen Tobin avgörande för
ett fungerande marknadsekonomiskt system och för
att förhindra abnorma prissättningsmekanismer av
företags aktier och tillgångar t ex.
Samtidigt som det finansiella systemet är i djup kris
så satsar många länders banker och centralbanker
på uppköp av guld som en säkrad tillgång. Kina,
Ryssland och andra länder köper in guld som en
motvikt mot ordinarie valutor för riskspridning mm.
I detta sammanhang så finns det misstankar om
att Sveriges guldreserv som numera befinner sig i
USA riskerar att beslagtas av USA tillsammans med
andra länders guldtillgångar i ett läge där dollarn
till stora delar överges av olika marknader som en
fungerade reservvaluta. Därför ligger det i Sveriges
intresse att föra tillbaka Sveriges guldreserv till
Sverige och säkra den nationellt. Det bör noteras att
en avsevärd del av svenska guldreserven såldes av
till USA till lågt pris mot ett antal numera avsevärt
mindre värda instrument baserade på fastigheter
vilka kraschade.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Jag yrkar
Motion nr: 15.8
1. att MP verkar för ett förbud mot nakna blankningar riktade mot Svenska statsobligationer på
samma sätt som Tyskland har genomfört,
FLYKTINGPOLITIKEN
2. att MP verkar för att införa regler och lagar vilka
förhindrar att Svenska staten ska garantera
banksystemets överlevnad till vilket pris som
helst - t ex närhelst ett åtagande går utöver
värdet av insättningsgarantin så bör banken gå
i konkurs och dess rekonstruktion användas för
att rensa ut obetalbara skulder och strukturer av
derivat. MP bör även verka för införandet av lagar vilka utökar ansvaret för ledningar av banker
samt för bristfällig rådgivning av investeringsrådgivare i bankerna,
3. att MP verkar för ett införande av Tobin-skatt enligt den modell som EU nu inför samt att MP även
verkar för att höja denna skatt ytterligare,
4. att MP verkar för ett återförande av den svenska
guldreserven till Sverige.
Bifall attsats 1, besvarad attsats 2–3, avslag attsats 4
Nakenblankning innebär förenklat att den som säljer
varken äger eller har tillgång till det värdepapper
han eller hon säljer. Denna handel, som inte sker på
börser, är i dag oreglerad. EU-parlamentet röstade
2011 igenom nya lagar för att få mer insyn i och kontroll över riskfyllda affärer. En del i de nya reglerna är
att nakenblankning av så kallade CDS förbjuds. CDS
är en sorts försäkring mot att en statsobligation blir
värdelös om ett land ställer in betalningarna.
MP driver redan frågan om införande av transaktionsskatt (där den s k Tobinskatten ingår) både i
Sveriges riksdag och i EU-parlamentet. Redan i dag
har staten möjlighet att välja om man vill rädda en
bank eller inte. I och med de ökade kapitaltäckningskraven som införs i hela Euro-området och den
svenska ambitionen att ytterligare öka kraven på de
svenska bankerna kommer stabiliteten i banksystemet öka. MP:s riksdagsgrupp följer utvecklingen
och kommer att ställa ytterligare krav om så krävs.
En annan motion som föreslår en utredning om att
separera affärsbanker från investmentbanker, vilket
kan bidra till det motionären vill uppnå, tillstyrks av
partistyrelsen.
Riksbanken äger redan i dag guld. Anledningen till
detta är guldets historiska koppling till sedlar och
mynt. Ett mynt eller en sedel kunde under en period
när som helst lösas in hos Riksbanken i utbyte mot
guld. Den kopplingen har dock försvunnit. Det finns
ingen bestämmelse som säger att Riksbanken måste
hålla en guldreserv. Partistyrelsen ser heller inget
skäl till att återinföra denna koppling.
mp.se/kongress
Erik Eriksson
Stöds av Miljöpartiet de gröna Falun
MP slöt 2011 en överenskommelse med regeringspartierna angående flyktingmottagandet i Sverige.
Denna har fått kritik från en del håll. Föreliggande
motion föreslår att politiken förändras på ett antal punkter. Om så inte sker, bör hela uppgörelsen
starkt ifrågasättas eller t o m rivas upp. I massmedia
förekommer ofta nyheter om flyktingar som sänts
tillbaka till Irak – eller senast – Syrien, trots de oroligheter som förekommer där. Även förhandlingar om
att ensamma barn ska skickas tillbaka till Afghanistan pågår (januari 2012). Hänsyn till barns bästa tas
endast sporadiskt. Ovanpå de krigsliknande situationerna där handlar det inte sällan om flyktingar med
religiösa skäl, något som kan vara en fråga om liv
och död i dessa länder. Allt tydligare blir att Migrationsverket och regeringen ofta handlar i okunnighet
och med ett stort mått av godtycke.
Här en kort inblick i ett fall där Migrationsverkets
handläggning också ger ett intryck av godtycke – och
kanske till och med brott mot Sveriges lagar. En
mycket kvalificerad student från Mellanöstern har
fått en normalt finansierad doktorandtjänst vid ett
av Sveriges universitet med normal månadslön. På
grund av studentens flyktingstatus har Migrationsverket meddelat universitetet att personen inte har
rätt till doktorandstudier. Universitetet väntar sedan
november 2011 på besked om att doktoranden ska
kunna börja och har hittills stött studentens ståndpunkt gentemot Migrationsverket (januari 2012). En
del jurister (t ex från SFS) menar att Migrationsverket här bryter mot lagen. (Författaren Agneta Pleijel
skrev om fallet i SvD 2011-11-16. Förpassning till
hemlandet skulle medföra svåra repressalier eller
döden.)
I det relaterade fallet bryter stat och Migrationsverk
mot sin egen uttalade politik: den att invandrare ska
få meningsfullt arbete eller sysselsättning så snart
som möjligt. Talet om att bryta utanförskapet är
inget värt när det kommer till kritan. Man riskerar
att förstöra en högt kvalificerad människas framtid.
Cynism? Dumhet? Nedanstående förslag syftar till
att ge MP argument föra att medverka till en rationell
och human flyktinpolitik.
Jag yrkar
1. att MP i fortsättningen verkar för en flyktingpolitik som har FN:s flyktingkonvention och andra
jämförbara flyktingkonventioner som absolut
miniminivå,
Samhälle
139
Kongress 2012
2. att MP verkar för att FN:s barnkonvention implementeras i svensk lag. Dublinförordningen bör
också upphävas när det gäller barn,
3. att MP verkar för att flyktingskäl som har att göra
med kvinnoförtryck, HBT och religion särskilt
beaktas,
4. att MP verkar för att svensk flyktingpolitik ska
vara – i ordets verkliga betydelse – generös och
hellre (även i tvivelaktiga fall) medge asyl än att
riskera den asylsökandes liv och hälsa,
5. att MP verkar för att rätt till vård ges till gömda
och papperslösa. Begreppet ömmande fall borde
ersättas med att fall ges människovärdig behandling,
6. att MP verkar för att varje svensk regering lever
upp till en uttalad politik om meningsfull sysselsättning/arbete. Detta kan vara förknippat med
en dialog om t ex bostadsort,
7. att MP verkar för att en mycket förstärkt kompetens i länderkunskap och juridik måste krävas
inom Migrationsverket. Över huvud taget måste
den juridiska kompetensen inom flykting- och
asylrätt skyndsamt och kraftigt förstärkas,
8. att MP verkar för att staten skyndsamt engagerar sig i åtgärder för arbete och/eller studier
för invandrar- och (naturligtvis) alla ungdomar i
Sverige,
9. att uppgörelsen om flyktingpolitiken med regeringspartierna snarast möjligt omförhandlas, i
första hand för att få en positiv förändring till
stånd.
Besvarad attsats 1–8, avslag attsats 9
MP gjorde en överenskommelse om migrationspolitiken med regeringen av två skäl: dels för att kunna
genomföra förändringar som går i en human och öppen riktning, dels för att inte Sverige ska gå samma
väg som övriga Europa där främlingsfientliga partier
påverkat de andra partierna vilket gjort att politiken
blivit alltmer restriktiv.
Migrationsöverenskommelsen har mött blandade
reaktioner, både positiva och negativa. De negativa
har i huvudsak handlat om att vissa saker kommer
att fortsätta som förut, som att Sverige fortsätter att
utvisa människor till länder i krig och där de riskerar
fortsatt förföljelse, samt att utlovade reformer tar för
lång tid att genomföra. Övriga delar av överenskommelsen som består av väldigt många förbättringar
för både flyktingar och papperslösa har inte ifrågasatts utan välkomnats.
140
Samhälle
Det är viktigt att klargöra att MP inte har ändrat sin
flyktingpolitik pga överenskommelsen. Däremot har
vi kommit överens om en rad reformer som till exempel att papperslösa får rätt till vård och skolgång,
att landinformationen förbättras och en anhöriginvandringsreform som gör att tusentals familjer kan
återförenas i Sverige. Ingenting går i en mer restriktiv riktning, men däremot har vi inte kunnat ändra all
regeringens politik utan vissa saker fortsätter som
förut.
MP anser precis som tidigare att det är fel att skicka
människor tillbaka till länder i krig eller där de
riskerar fortsatt förföljelse. Vi har också tydligt talat
om för regeringen att det inte är acceptabelt att dra
reformerna i långbänk och krävt en uppsnabbning av
arbetet. Det är fullständigt avgörande att de reformer
som vi är överens om också genomförs och leder till
lagändringar som innebär att fler får stanna i Sverige.
De specifika frågor som tas upp i motionens punkt
1–8 ingår i det arbete MP:s riksdagsgrupp driver.
Självklart ska Genèvekonventionen vara utgångspunkt för asylprövningen. Vi driver att Barnkonventionen ska införas i svensk lag. Hbt och genus lyfts
också i flyktingpolitiken, så också att asylprövningen
ska vara generös. Vi prioriterar under året att få
igenom en ändring av det juridiska begreppet synnerligen ömmande omständigheter till särskilt
ömmande omständigheter vilket skulle innebära en
stor förändring i humanare riktning. MP fortsätter att
vara drivande vad gäller flyktingars och invandrares
möjligheter att få arbeta och att få arbetskraftsinvandra samt alla ungdomars möjlighet att studera.
I överenskommelsen innefattas också förbättringar
inom det juridiska området, liksom inom landkunskap, utbildning och tolkkompetens.
Överenskommelsen är en ram som ligger till grund
för ständigt pågående nya förhandlingar inför både
budgetpropositionen och inför framtagandet av specifika lagförslag i Sverige och i EU. Vår utgångspunkt
är att vi ska vara tuffa i de förhandlingarna för att få
genomslag i allt fler frågor.
Motion nr: 15.9
ANKNYTNING TILL ENSAMKOMMANDE BARN/UNGDOMAR
Mina Thorén
Barnkonventionen säger att barn har rätt till båda
sina föräldrar och i återföreningsärenden ska dessa
ärenden behandlas snabbt och smärtfritt för barnens
bästa. De som tvingas leva åtskilda måste kunna få
hjälp på något sätt att återförenas och vid återförening behöver de anhöriga och barnet få hjälp i Sverige
mp.se/kongress
Kongress 2012
för att återföreningen ska bli lyckad. Under åren
2007–2010 beviljades totalt 4 073 ensamkommande
barn/ungdomar permanenta uppehållstillstånd. Under samma period har 1 151 personer (föräldrar och
syskon) beviljats uppehållstillstånd på anknytning till
ett ensamkommande barn, det vill säga nästan 30
procent. (Källa: Migrationsverket)
När en anhörig anknyter till ett ensamkommande
barn i Sverige finns inga tydliga riktlinjer kring vem
som ansvarar för mottagandet. Även om det ensamkommande barnet har fyllt 18 år bor barnet/ungdomen inte sällan på HVB-hem eller i familjehem, ofta i
andra kommuner än anvisningskommunen. När föräldrar/syskon dyker upp i Sverige med uppehållstillstånd har de ofta inget planerat boende. De kan inte
bo med sitt barn/syskon och de har ofta inga andra
anhöriga i landet. Vem ska då hjälpa dem? Ett barn
eller ung vuxen har inte heller möjlighet att försörja
sin familj den första tiden vilket oftast krävs.
Det är viktigt att det snarast upprättas riktlinjer kring
mottagandet av dessa anhöriga. Vem ansvarar för
boende och ekonomi den första tiden och var ska de
få etableringshjälp? Är det barnets anvisningskommun, den kommun där barnet är placerat (om annan
än anvisningskommun) – eller om de anhöriga fått
tak över huvudet första natten, gäller då vistelsebegreppet? Det är viktigt att regeringen tar upp denna
frågeställning på agendan när de redan är i process
gällande frågan att förenkla familjeåterförening.
Båda frågorna är viktiga och de hör ihop. Mitt förslag är att den kommun som barnet/ungdomen är
bosatt i ska ta ansvar för anknytningen oavsett vilken
kommun som var mottagande av barnet/ungdomen.
Barnet har knutit an till skolan, vänner och fritidsaktiviteter, därför är det inte gynnsamt för barnet att
flytta en gång till.
Jag yrkar
Motion nr: 15.10
ÄNDRA NAMNET PÅ SFI (SVENSKA
FÖR INVANDRARE)
Hossein Atighechi
Jag är kritisk mot att en språkkurs endast ska sikta
mot en samhällsgrupp, nämligen invandrare. Man
kan kategorisera ämnet som nedan.
1. dels efter geografisk kontext/situationskontext:
• svenska som andraspråk (svenska lärs i Sverige
där svenska är huvudspråk) – second language.
• svenska som främmande språk (svenska/spanska
lärs i ett land där svenska/spanska inte talas) – foreign language.
2. dels efter målgrupp:
• svenska för utbytesstudenter, internationella studenter, utländska akademiker, invandrare, nyanlända, analfabeter, företagare, jurister.
3. dels efter nivå:
• svenska för nybörjare, på mellannivå, på tröskelnivå, på avancerad nivå.
Varje beteckning har sin historia, sina för- eller nackdelar, sina associationer och sin specifika kontext.
Man skulle kunna kalla allt som inte är svenska för
andraspråk – det är ju skolämnet och den internationella beteckningen – och sedan dela upp det i olika
nivåer/olika kontexter. Beteckningen invandrare har
fått en stämpel som kan kännas stigmatiserande
liksom många andra ord och begrepp. Mitt konkreta
förslag är att utbildningen kan heta svenska för
nybörjare, eller svenska som andraspråk. Även om
alla utbytesstudenter, diplomater och en del andra
inte har rätt till den undervisningen kan de skiljas åt
(undervisningen här finansieras av skattemedel). Det
är klart att de ord som vi använder ska skapa goda
associationer och god kvalitet på innehållet.
1. att MP verkar för att riktlinjer utarbetas angående
ansvar för boende och ekonomi för personer som
får uppehållstillstånd i Sverige som anknytningsärenden till ensamkommande barn/ ungdomar.
Jag yrkar
Bifall
Motionären tar upp en viktig fråga som behöver tydliggöras i mottagandet av anhöriga. Det kan tyckas
självklart att det ska vara den kommun barnet befinner sig i som ansvarar. Om det inte i dag är tydligt för
kommunerna är det viktigt att förtydliga regelverket.
Bifall
Partistyrelsen stöder motionärens förslag att SFI ska
kallas för svenska för nybörjare eller svenska som
andraspråk.
mp.se/kongress
1. att MP ska verka för en ändring av namnet SFI till
svenska för nybörjare eller svenska som andraspråk.
Samhälle
141
Kongress 2012
Motion nr: 15.11
EN BOSTADSPOLITIK FÖR HELA
SVERIGE
Lorentz Tovatt
Stöds av Gröna Studenters riksorganisation och Grön
Ungdoms riksorganisation
I dagsläget har MP en skral och vag politik för bostadsbyggande. Det är väldigt oklart var partiet står i
en rad knäckfrågor som rör en ökad nybyggnation av
bostäder i allmänhet och bostäder för vissa utsatta
grupper i synnerhet. Med denna motion vill vi presentera det som kan bli början på en mer heltäckande
bostadspolitik för hela Sverige, pådriven av MP.
En bostadsmarknad i obalans
I dagsläget råder det brist på bostäder i de flesta av
Sveriges storstadsregioner, framför allt i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Lund och Uppsala. Dels är bristen
generell, dels slår den specifikt mot vissa grupper
i samhället. Främst är det grupper med svag betalningsförmåga som drabbas, till exempel unga och
studenter. Enligt Hyresgästföreningen finns det idag
68 800 personer i åldern 20–27 år som säger sig vilja
ha en bostad bara i Stockholmsregionen. Problemet
är inte bara att det idag råder en brist på bostäder,
det är också att nybyggnationen är så låg som den
är. Under 2010 färdigställdes exempelvis endast 125
studentbostäder i hela landet.
Förslag för ökat nybyggande
Rättvisa mellan upplåtelseformer
Flertalet skatter och avgifter är satta så att de missgynnar nybyggnation av studentlägenheter, hyresrätter och andra bostäder som unga och studenter kan
efterfråga. Ett exempel på detta är den kommunala
fastighetsavgiften. Den infördes efter avskaffandet
av fastighetsskatten och är utformad så att alla som
äger en bostadslägenhet betalar cirka 1 300 kronor
i avgift per lägenhet och år. Summan är helt oberoende av storlek och standard och avser därmed
såväl korridorsrummet på Lappkärrsberget som en
paradvåning på Strandvägen. Detta gör att avgiften
slår oproportionerligt hårt mot aktörerna på studentbostadsmarknaden, eftersom dessa måste betala
samma summa, trots att själva lägenheten kanske
bara består av ett enda rum. Den kommunala fastighetsavgiften bör avskaffas för studentbostäder och
dessutom anpassas så att den speglar hur stor en
lägenhet är, så att även andra yteffektiva lägenheter
inte behöver straffbeskattas på detta sätt.
Även momsen på hyresbostäder är orättvist utformad. Idag betalar fastighetsägare moms på i princip
alla varor och tjänster. Momssatsen på 25 procent
driver upp både hyrorna och kostnaderna för nyproduktion. Det vore rimligare att placera momsen
142
Samhälle
på hyrorna, ett förslag som även framförts av Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och SABO. Det
skulle innebära att fastighetsägarna skulle kunna
göra avdrag för ingående moms vilket markant
skulle minska kostnaderna för fastighetsägarna och
göra hyresrätter mer lönsamt jämfört med andra
upplåtelseformer. Ett annat sätt att få ekonomi i att
bygga hyresrätter generellt, och studentbostäder
specifikt, vore att minska underhållskostnaderna för
fastighetsägarna. Idag finns en uppenbar obalans
mellan olika upplåtelseformer. Egnahemsägare och
bostadsrättsföreningar kan göra avsättningar för
framtida periodiska underhållskostnader skattefritt.
Detta innebär att underhåll blir väsentligt billigare
för andra upplåtelseformer än just hyresrätten.
Samma sak gäller ROT-avdraget, som innebär att
bostadsrättsföreningar och egnahemsägare får skattereduktion för reparation, underhåll och om- och
tillbyggnader. Att införa möjligheten till skattefria
avsättningar för underhåll även för bostadsföretagen och införa ROT-avdrag även för hyreshus skulle
skapa en bättre och rättvisare balans mellan olika
upplåtelseformer på bostadsmarknaden.
Ge unga och studenter betalningsförmåga
För många studenter är det svårt att få ekonomin att
gå ihop, speciellt om man lever i en storstadsregion.
Den största utgiften för unga som flyttat hemifrån
och studenter är boendet. Att ge unga och studenter
ökad betalningsförmåga kan få flera positiva effekter. För det första kan det leda till att de har möjlighet att efterfråga även andra delar av det ordinarie
bostadsbeståndet. För det andra kan deras ökade
betalningsförmåga i längden stimulera nyproduktion
av bostäder, i och med det ekonomiska incitament
högre hyror skulle innebära. Samtidigt får en högre
betalningsförmåga inte bli en ursäkt för att höja
hyrorna till orimliga nivåer, speciellt eftersom de redan idag är i högsta laget i vissa bostäder gjorda för
unga och studenter. Eftersom hyran är den största
enskilda utgiften för studenter är bostadsbidraget en
viktig del i studenters trygghetssystem. Dessvärre är
bostadsbidragets utformning inte heltäckande. Idag
omfattas endast studenter med barn samt studenter
i åldersgruppen 18-29 år av möjligheten att söka
bidraget. Denna åldersgräns innebär att en tredjedel av studenterna inte har möjlighet att ta del av
bostadsbidraget.
Studenter har också svårt att förutse hur en bostadsbidragsansökan kan drabba deras ekonomi. I
ansökan om bostadsbidrag ska årsinkomsten förutses, vilket kan vara svårt för många studenter då de
flesta som arbetar vid sidan av sina studier inte vet
hur mycket de kommer att tjäna under det kommande året. Detta resulterar i att en tredjedel av
alla studenter blir återbetalningsskyldiga efter att
mp.se/kongress
Kongress 2012
ha tagit emot bostadsbidrag. Bostadsbidraget har
inte anpassats över tid och det är helt enkelt inte
tillgängligt för stora delar av studentpopulationen.
Trygghetssystem får inte förvandlas till fasader. Ska
vi ha bostadsbidrag i Sverige bör systemet omarbetas
så att det faktiskt ger det stöd som är avsett. Ett annat sätt att stärka studenternas betalningsförmåga,
som i längden kan leda till att fler företag ger sig in i
studentbostadsmarknaden, är att höja studiemedlet.
Detta driver MP redan idag.
Incitament för uthyrning
Det är många personer i Stockholm som äger en
övernattningslägenhet i innerstaden samtidigt som
de bor någon annanstans. På samma sätt finns
många som bor i stora bostadsrätter och har ett
rum över. Det som är gemensamt för dessa är att de
många gånger har svårt att hyra ut rum i andrahand
på grund av sin bostadsrättsförening. Vi vill att man
ska stoppa bostadsrättsföreningarna från att hindra
en uthyrning i andrahand. På samma sätt bör man ge
incitament i form av att man slopar skatt på att hyra
ut sin bostad i andra hand. Idag går gränsen för när
du måste börja betala skatt vid 21 000 kronor. Denna
gräns bör avskaffas helt för att ge incitament till
uthyrning, men också för att göra en svart marknad
vit. Förslagen skapar inte fler bostäder men skulle
kunna resultera i att många unga och studenter får
det enklare att hitta ett första boende.
Bostäder och riksintresse
Idag försenas och stoppas planprocesser på grund av
riksintressen. Antingen handlar det om att projektet
inkräktar i naturreservat eller också står kulturmiljöområden i vägen för nybyggnation. Självklart är det
viktigt att bevara områden som på ett eller annat sätt
är viktiga ur ett nationellt intresse, men problemet är
att riksintressena skrevs för 40 år sedan och under
helt andra villkor. Under 70-talet hade man till exempel, till skillnad från idag, ett överskott av bostäder,
och urbaniseringen har ökat mångfaldigt sedan då.
Riksintressena är dessutom skrivna på ett sätt som
bygger på att de måste tolkas. Därför avgörs också
om många byggprojekt blir av på rent godtyckliga
grunder. Tolkningarna i sig drar ut på byggprocesserna och skapar osäkerhet i dem. Detta för med sig
svårare villkor för byggbolagen när de ska beräkna
sina kostnader utan att veta hur långa processer de
har framför sig. Därför bör man utreda hur bostadsbyggande och riksintressen kan harmoniseras med
varandra. Idag konkurrerar bostadsbyggande på
orättvisa villkor med andra intressen. Dessa intressen är inte lika relevanta för dagens storstadsregioner som de var för 40 år sedan. De bidrar snarare
till att hämma den positiva befolkningsökning som
regionerna har.
mp.se/kongress
Riktat stöd för produktutveckling
När det kommer till trygghetsboenden och bostäder
anpassade för äldre ger regeringen investeringsbidrag för att stimulera en nybyggnation. Man avsätter
därutöver 110 miljoner för något som kallas för Bo
bra på äldre dar, vilket är ett program som syftar till
att stödja nytänkande och utveckling av boenden för
äldre. Även när det kommer till bostäder för unga
och studenter finns det ett stort behov av metod- och
produktutveckling i syfte att göra byggandet mer
kostnadseffektivt. Därför bör man utvidga stödet, så
att det även gäller för produktutveckling för just unga
och studenter.
Jag yrkar
1. att MP ska verka för att utvidga ROT-avdraget så
att det även inkluderar hyresrättsfastigheter,
2. att MP ska verka för att möjligheten till skattefria
avsättningar för underhåll även ska gälla hyresrättsfastigheter,
3. att MP ska verka för att den kommunala fastighetsavgiften avskaffas för studentbostäder,
4. att MP ska verka för att den kommunala fastighetsavgiften speglar en lägenhets yta,
5. att MP ska verkar för att bostadsrättsföreningars
veto avskaffas för föreningsmedlemmar som
tillfälligt vill hyra ut sin bostad,
6. att MP ska verka för att skatten på att hyra ut sin
bostad i andra hand slopas helt,
7. att MP ska verkar för att en SOU tillsätts som ska
utreda hur man kan modernisera riksintressena
för att bättre harmonisera dem med bostadsbehovet,
8. att MP ska verka för att ett riktat stöd till produktutveckling för studentbostäder och små yteffektiva bostäder ska ges.
Besvarad attsats 1–3 och 8, avslag attsats 4–7
Attsats 1–3 och 8: Förslaget är redan partiets politik.
Attsats 4: När det gäller fastighetsavgiftens framtid,
storlek och konstruktion så vill partistyrelsen inte
driva ett separat förslag för just fastighetsavgiften
utan att först ha behandlat frågan om framtida skatter och avgifter i sin helhet. Partistyrelsen anser att
finansieringen av det offentliga behöver en grundlig
översyn och vill inte medverka till ett fortsatt lappande och lagande på ett i grunden bristfälligt system.
Man ska inte heller bortse från att det finns andra
komponenter än lägenhetsyta som påverkar de kommunala åtaganden som kan kopplas till fastigheter.
Attsats 5: När det gäller uthyrning av bostadsrätter
Samhälle
143
Kongress 2012
står intressen mot varandra, det är viktigt att folk får
ha inflytande över sitt boende.
Attsats 6: Partistyrelsen ser inte boende i uthyrningsrum som lösningen på bostadsbristen och har därför
inte drivit förslag om att ytterligare gynna uthyrning
av del av bostad. De sänkningar av skatten på uthyrning som regeringen genomfört har även visat att det
är en tämligen liten potential som skapas med en
sådan politik. Partistyrelsen föredrar politik för ökat
byggande som ett sätt att lösa bristen på bostäder.
Attsats 7: Vi anser att det finns andra sätt att
lösa bristen på bostäder än att offra miljö- och
kulturvärden.
Motion nr: 15.12
OMORGANISERA FÖRSÄKRINGSKASSAN
Håkan Larsson
Försäkringskassan har slutat att se människan som
en helhet. Idag handlägges sjukas ärenden av olika
divisioner inom Försäkringskassan beroende på i vilket stadium deras ärende befinner sig. Är man sjukskriven med behov av sjukpenning är det en division
som beslutar om man har rätt till sjukpenning. Om
svaret blir negativt och man anser att en omprövning
ska göras handläggs detta av en annan division med
annan handläggare. Om rehabiliteringsåtgärder ska
sättas in är det ytterligare en division som handlägger detta. När rehabdagarna tar slut återgår man till
en handläggare som fattar nytt beslut om sjukpenning. Det finns ytterligare halvt självständiga divisioner som hanterar arbetsskador, sjukersättning, mm,
mm.
Exemplet visar hur man hela tiden skjutsas man
mellan olika handläggare. Handläggarna kan behandla samma ärende på olika sätt eftersom någon
samlad uppfattning inte finns. Detta kan t ex resultera i att rehabiliteringen avbryts därför att de dagar
man kan få rehabiliteringspenning för har tagit slut.
Sjukpenninghandläggaren som då övertar ärendet
kan på eget bevåg anse att personen i fråga är frisk
utan hänsyn till de tidigare beslut som tagits av rehabiliteringshandläggaren.
Exempel: En person har som rehabiliteringsåtgärd
fått arbetsträna 10 tim/vecka. Det finns en planering
för en stegvis ökning av det antal timmar vederbörande ska kunna arbeta. Rehabiliteringsdagarna
tar slut och ärendet överförs till annan division. Den
nya handläggaren träder in för att bedöma sjukpenningsrätten eftersom personen ifråga fortfarande är
144
Samhälle
sjukskriven. Den nya handläggaren anser att personen ifråga är frisk och därför ska söka 100% arbete
på hela den reguljära arbetsmarknaden i riket. Den
planering som tidigare gjorts behöver den nye handläggaren således inte ta någon som helst hänsyn till.
Att de olika divisionernas handläggare kan ha så olika åsikter om samma persons arbetsförmåga visar
den brist på rättssäkerhet som gäller för sjuka. Det
komplicerade förfarande och den organisation som
Försäkringskassan tillämpar gör inte på något sätt
handläggningen begriplig för den sjuke. Dessutom
kan man stöta på fall där handläggarna själva inte
tillämpar korrekta regler eftersom anvisningarna är
så snåriga. Erfarenhet visar också att dokument kan
försvinna i hanteringen, arkiveras fel eller kanske
inte ens diarieföras. Om det senare sker finns inga
ytterligare bevis på vilka beslut som fattats enligt
dokumentet.
Den gröna rörelsen förutsätter att man tillämpar en
helhetssyn på människan och hennes omgivning.
Försäkringskassan ska alltså arbeta enligt en helhetssyn på den sjuke. Detta förutsätter att Försäkringskassan omorganiseras.
Jag yrkar
1. att MP ska agera för att Försäkringskassan omorganiseras enligt motionens intentioner. Detta
innebär:
• att Försäkringskassan ska arbeta enligt en
helhetssyn på den sjuke, som inte ska behöva
skjutsas genom en organisation vars delar fattar
godtyckliga beslut oberoende av varandra,
• att den sjuke hela tiden ska kunna veta var
deras ärende befinner sig,
• att det i varje moment klart och tydligt ska
framgå vilka regler som gäller,
• att samtliga dokument ska vara skrivna med ett
språkbruk som är förståeligt för den enskilde,
• att den enskilde när som helst ska kunna gå in
på Försäkringskassans e-funktion och ta del av
samtliga anteckningar som rör sitt ärende och
alltså inte bara kunna konstatera var ärendet
befinner sig för stunden,
• att de olika beslut som fattas i ett och samma
ärende ska vara en logisk följd av varandra,
• att den sjukes ärende ska vila på en och samma
handläggare oavsett var ärendet befinner sig eller vilka beslut som fattas,
• att man har rätt att byta handläggare om behov
finns, på samma sätt som man har rätt att byta
läkare.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Besvarad
De problem med bl a bristande samordning och
kontinuitet i handläggningen av enskilda ärenden
som beskrivs i motionen finns inte bara i Försäkringskassan utan också – och kanske i än högre
grad – i ärendehantering som omfattar flera olika
myndigheter. Det gäller framför allt i samspelet
mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och
i vissa fall också kommunens socialtjänst. Kongressen ställde sig 2008 bakom ett förslag om så kallad
arbetslivstrygghet, som innebär en sammanläggning
av de olika försäkringssystem och myndigheter som
handhar sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och
försörjningsstöd. Partiet driver detta förslag i många
olika sammanhang som motioner, artiklar, debatter
och inom ramen för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Vi tror att detta är det bästa
sättet att långsiktigt i ett bredare perspektiv försöka
komma till rätta med de problem som beskrivs i
motionen.
Motion nr: 15.13
KVALITETSKONTROLL
Henrik Waldenström
Kvalitetskontroll av statistik och undersökningar – inrättande av en ”statistikinspektion”. Idag översvämmas medierna och allmänheten av opinionsundersökningar som ska bevisa det ena eller andra. Ofta är
det företag/organisationer som har beställt undersökningen som får sin ”sanning” eller verklighetsbild
bekräftad. När lärarfack beställer undersökningar
om lärares löner eller handelskammaren beställer
en undersökning om viljan att bygga en viss motorväg
så har ofta den som beställer undersökningen starka
egenintressen. Den som beställer undersökningen
har stora möjligheter att påverka urvalet av frågor
som ofta är vilseledande och kraftigt vinklade och
styrda.
Att beställa opinionsundersökningar är dyrt, särskilt
när man gör det regelbundet. Detta gör att det är
välbeställda företag/organisationer som via opinionsundersökningar kan styra opinionsbildningen. Ibland
sker detta av det styrande partiet/-erna och bekostas
av skattebetalarna (typexempel KREAB och Carema/
Slussen). Beställaren äger undersökningen och
behöver inte publicera en undersökning som ger ”fel”
resultat, utan kan beställa en ny. Ofta är det svårt,
för att inte säga omöjligt, för allmänheten att få ut
detaljer om hur undersökningen är gjord eftersom
uppdragsgivaren äger undersökningen. Genom att
undersökningar ges stort utrymme i media är det
viktigt att opinionsundersökningar är korrekt gjorda
i alltifrån ställda frågor till statistisk korrekta urval,
bortfallsanalyser etc.
mp.se/kongress
Det är osannolikt att tro att undersökningsbranschen
själv skulle rensa bland oseriösa undersökningar,
marknaden är för lukrativ. Det som behövs är en
slags notarius publicus för statistik. Detta innebär att
ett statligt opartiskt expertorgan övervakar och testar
opinionsundersökningar mm, och särskilt politisk
laddad statistik som mäter åsikter. Detta skulle
kunna inordnas i Statistiska Centralbyråns allmänna
myndighetsuppdrag. Alla medier som publicerar en
undersökning ska vara tvungna att ange om undersökningen har granskats och/eller godkänts av något
som skulle kunna kallas ”Statistikinspektionen”.
Denna inspektion ska bekostas av beställaren av
undersökningen.
Jag yrkar
1. att MP ska verka för att en ”statistikinspektion”
inrättas med syftet att rensa upp bland oseriösa
opinionsundersökningar och vilseledande statistik,
2. att MP ska verka för att media ska vara skyldiga
att ange om ”statistikinspektionen” har bedömt
statistiken.
Avslag
Opinionsmätningar kan i stor utsträckning betraktas
som opinionsbildning. Det står alla fritt att fråga folket vad de tycker i olika frågor och berätta om svaren
för andra. Hur det görs och vilka tolkningar av resultaten som ska dras respektive presenteras måste stå
var och en fritt. Att inrätta en statlig inspektion som
ska rensa upp bland mätningar och förhandsgranska
dessa är en allvarlig inskränkning av rätten till fri
opinionsbildning. Att förhandsgranska opinionsbildning strider mot den svenska yttrandefriheten.
Motion nr: 15.14
SKOGSKOMMUNER
Helene Balsberg
Jag läste i några tidningar i förra veckan att att storstäderna har ökat med några tusen var och Stockholm mest. Många småorter även i södra Sverige
har minskat. Detta pågick redan på 70-talet då jag
skaffade en lägenhet, på ett, jämfört med nu, lantligt
Södermalm.
Jag lämnade Södermalm 1997, och bor nu på en ort
med bara tusen invånare enligt Folke Gunthers plan.
Han menar att invånarna måste bo nära platserna
där maten odlas när petroleumet tar slut. Det kan
också hända att Iran blockerar Holmuz-sundet, och
inget petroleum kommer till väst därifrån. Det mullras om detta i tidningarna.
Samhälle
145
Kongress 2012
Jag är uppväxt på Lidingö och jag gissar att öns jordbruk och boskapsskötsel kan föda 4 400 människor,
men det bor tio gånger fler på ön. Den mesta maten
körs med bilar över bron. Jag önskar att MP verkar
för att folk som flyttar till kommuner med folkminskning eller ingen ökning ska belönas för detta. Folk
bör få lägre skatt så länge de är bosatta i kommunen.
Jag kan också tänka mig en medborgarlön för folk på
mindre orter som hotas av utdöende.
Så önskar jag en plan för tömning av städerna.
Malmö kan få bilda en by med tusen personer i varje
nordlig skånsk kommun. Allra lägst skatt och högst
medborgarlön ska folk få om de flyttar till nordvästra Värmland, västra Dalarna och de norrländska skogslänen. Folk i åldrarna 18–30 år ska få en
trerumslägenhet med hyra betald tills de fyller 30 år
i skogslänen. Unga människor ska bo stort så att det
finns plats för barn.
I dessa skogslän ska befolkningen sysselsättas med
industriarbete som vi nu låter kineser och andra
östasiater göra. De ska tillverka datorer, kameror,
sy kläder och skor... men bara sex timmar dagligen.
Skolorna ska ha en hantverksinrikting och eleverna
ska börja tidigt med att sitta en timme dagligen
och att sätta ihop kameror och datorer. Kiruna ska
leverera sin järnmalm till skogslänen i stället för till
Kina. Studsmattor och cyklar ska de också tillverka.
Redan nu är elen billigare i skogslänen så att industrin uppmuntras att flytta dit.
Jag yrkar
1. att MP ska verka för att Sveriges befolkning blir
mera spridd i landet genom skattelättnader och
medborgarlön för boende och inflyttare i skogskommuner,
samhällsservice, att skynda på den gröna omställningen. Därför yrkar vi avslag på motionen.
Motion nr: 15.15
UR LED ÄR TIDEN
Märta Elf
Idag finns det inget årsräkningssystem som är universellt för alla människor världen över, Och framförallt finns det ingen sekulär tidräkning som är fri
från religiös inblandning.
1993 e kr ,1371 efter att Muhammad utvandrade
till Medina, 5754 enligt den judiska kalendern, 1915
enligt sakakalendern, 2537 enligt den buddhistiska
kalendern – skapades world wide web, som var en
förutsättning för att alla människor skulle kunna
använda internet. Detta i sin tur har lett till en revolution inom informationsspridning som gör att vi idag
utan problem kan hålla kontakt med hela världen
samtidigt. För mig verkar det därför rimligt att året
som möjliggjorde denna fantastiska gemenskap och
detta gränsutsuddande borde betecknas som år noll.
Förövrigt ska den gregorianska tideräkningen kunna
hållas intakt för alla människor världen över.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att en ny universell tidräkning
påbörjas med 1993 e kr som år 0.
Avslag
Partistyrelsen anser inte att en ändrad tideräkning
på global nivå, som förmodligen är oerhört svår att
få gehör för, är en angelägen eller prioriterad uppgift
för MP.
2. att MP ska verka för att ekobyar med unga utflyttare från städerna ska sprida liv i småorter i med
mycket skog omkring sig,
3. att MP ska verka för att Sverige inte säljer mer
järnmalm till Kina, utan använder järnmalmen
själv i egen industriell tillverkning i skogslänen.
Avslag
Motionären lyfter en viktig fråga som rör befolkningsminskningen i glesbygden. Det finns många
problem som rör detta, t ex försämrad service, svagt
skatteunderlag för kommuner och en åldrande
befolkning som blir kvar i små byar. Vi tror dock inte
att lösningen på detta är det som motionären föreslår, medborgarlön, sänkta skatter och ett stopp för
export av järnmalm till Kina. Vi tror på att stimulera
företagande i glesbygd, olika åtgärder för att säkra
146
Samhälle
mp.se/kongress
Kongress 2012
16. SAMHÄLLSEKONOMI
Motion nr: 16.1
Motion nr: 16.2
GRUNDFÖRSÖRJNING SOM
ERSÄTTER MEDBORGARLÖN
GRÖN GRUNDTRYGGHET
Lars Broman och Sara Ritäkt
Ingen som lever i vårt land ska behöva vare sig
svälta eller vara hemlös. Detta löses i dag genom
ett lapptäcke av åtgärder. Vi föreslår att MP fortsätter att kräva medborgarlön, men kallar den istället
för grundförsörjning. Grundförsörjningens storlek
kopplas till prisbasbeloppet, för år 2012 44 000 kr.
Det är rimligt att beloppet är högre för den som står
till arbetsmarknadens förfogande eller har pension.
Den slutliga storleken och utformningen av grundförsörjningen får diskuteras fram, men här följer ett
förslag:
• Grundförsörjningen för den som står till arbetsmarknadens förfogande, har lön från arbete eller
pension, har sjuklön, arbetslöshetsunderstöd, sjukpension, eller motsvarande, sätts till 2 basbelopp,
dvs 88 000 kr/år.
• Grundförsörjningen för barn upp till 18 år sätts till
1/2 basbelopp, dvs 22 000 kr/år.
• Grundförsörjningen för övriga, inklusive dem som
studerar och är berättigade till studielån, sätts till 1
basbelopp, dvs 44 000 kr/år.
• För den som har inkomst i form av lön/motsvarande och kapital minskar grundförsörjningen med 25%
av inkomsten upp till en inkomst av 8 basbelopp, dvs
352 000 kr/år.
Vi yrkar
1. att MP verkar för ett införande av en medborgartrygghet i form av Grundförsörjning.
Avslag
Tanken om ekonomisk grundtrygghet har sedan
länge vunnit MP:s sympati och finns med i vårt
partiprogram, Nu prioriterar vi arbetat med arbetslivstrygghet. Arbetslivstrygghet innebär att arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkringen och försörjningsstöd slås ihop. Trygghetssystemet blir skattefinansierat och nivåerna i det som i dag är sjuk- och
arbetslöshetsförsäkringen jämställs. MP föreslår
att en lägsta ersättningsnivå införs. Det finns redan i
flera andra trygghetssystem, t ex i garantipensionen,
föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetslivstrygghet innebär också rätt till ersättning
för studerande när de är sjuka, och vi vill att ersättningen ska vara individuell. Mer information finns i
riksdagsmotion 2008/09 A 375 Arbetslivstrygghet.
mp.se/kongress
Emanuel Hellstrand
På kongressen 2008 antogs en proposition som
förtydligade MP:s linje gällande det ekonomiska
trygghetssystemet, efter ett gediget rådslagsarbete
på samma tema. MP:s linje i socialpolitiken skulle fokusera på reformer av systemet för att göra det mer
tillgängligt och lättöverskådligt. Samlingsnamnet för
reformen som vi driver har blivit arbetslivstrygghet.
Men glömde vi inte någonting här? Medan arbetslivstryggheten utgör en ekonomisk ersättning i proportion till tidigare inkomst, utgör grundtryggheten samhällets verkliga ekonomiska skyddsnät för dem som
saknar etablering på arbetsmarknaden.
I kongressproposition 6.1 från 2008 var utgångspunkten ”att skapa ett trygghetssystem där alla får plats,
oberoende av livssituation och social bakgrund”.
Tydlighet, enkelhet och förutsägbarhet nämns som
grundläggande principer och därtill beskrivs att ”en
inbyggd genus- och självständighetsaspekt är att vårt
socialförsäkringssystem är individbaserat”. Jämställda villkor och minskad byråkrati är andra riktlinjer som nämns. Dessa är alla viktiga argument för att
ge människor i utsatta livssituationer mer inflytande
över sin egen ekonomi och livssituation. Men varför
inte också tillämpa dessa principer för de människor
som allra mest behöver dem? Propositionens förslag
att förstatliga försörjningsstödet är en utmärkt idé
av flera skäl, men det löser endast en liten del av ett
antal stora problem.
När en person i dag söker försörjningsstöd, utbetalas
en ersättning som inte inkluderar bostadskostnader. Istället måste personen varje månad visa upp
ett kvitto på att hyran är betald för att ersättning för
bostad ska betalas ut. Detta innebär en integritetskränkning och stigmatisering då personen inte förutsätts kunna sköta sin ekonomi. Dessutom innebär
detta system att personen inte kan påverka sin egen
ekonomiska situation genom att välja ett billigare boende framför ett som kostar mer. Ett annat allvarligt
problem är att en person i dag kan nekas rätten till
ekonomisk trygghet bara för att den bor ihop med en
annan som i sin tur har någon form av egen inkomst.
MP ska inte ingå i skaran av röster som predikar
konservativa relationsnormer. Att grundtryggheten
ges en individuell prövning är viktigt för att möjliggöra ekonomisk självständighet i människors relationer. I dagens system kan en ensamstående kvinna
nekas försörjningsstöd för att hon på pappret är gift
Samhällsekonomi
147
Kongress 2012
med en man som hon inte längre lever ihop med. I
dagens system kan en student tvingas dela sitt studiemedel med en sambo som själv saknar inkomst.
Ingen skulle drömma om att införa liknande villkor i
a-kassan.
Utgångspunkter för ett grönt grundtrygghetssystem
Med stöd av de utgångspunkter som anges i proposition 6.1 från 2008 föreslår motionen att behovet av
grundtrygghetsersättning ska utredas på individuella grunder. Motionen föreslår också att den totala
summan som en person erhåller som grundtrygghet
varje månad ska utgå från en norm, liknande studiemedlet, som innefattar en rimlig bostadskostnad
för en vuxen ensamstående. Detta ger personen mer
inflytande över sin egen ekonomi och minskar en del
av den stigmatisering som dagens försörjningsstöd
för med sig. Om den sökande har barn så utgår även
en ersättning för varje barn utifrån en norm baserad på barnets ålder och där ersättning för en högre
bostadskostnad ingår. Om den sökande har barn
tillsammans med en annan vårdnadshavare finns
det två tänkbara lösningar, som motionen inte tar
ställning till. Den ena är att den sökande får hälften
av ersättningen för varje barn den har vårdnaden för.
Den andra lösningen är att den andra vårdnadshavaren, så länge denna själv har en tillräcklig inkomst,
får bära hela det ekonomiska ansvaret för barnen.
En funktion med att begära in kvitton på hyresbetalningar som inte helt går att bortse ifrån, är att detta
säkerställer att pengarna går dit de ska. Istället för
att systematiskt misstänkliggöra alla som är i behov
av ekonomiskt stöd bör sådana kontrollåtgärder endast kunna vidtas när det finns goda skäl för det, utifrån omtanke om personens hälsa och barnets bästa.
Det bör också förtydligas att i de fall som individen
har särskilda behov och dessa inte kan tillgodoses
inom ramen för den generella normen, måste dessa
utredas och ersättningen behovsprövas.
Låt oss visa att MP tar klassamhällets orättvisor på
allvar och ser ekonomisk trygghet som en individuell
medborgerlig rättighet, där jämlika villkor ska gälla
oavsett status på arbetsmarknaden. I ovan nämnda
kongressproposition framkommer att det i MP ”finns
en stark majoritet för att grundtrygghet för alla är
viktigare än inkomsttrygghet för de som har inkomster”. Det är dags att ta den majoriteten på allvar och
profilera oss som ett parti som inte böjer sig för att ta
strid för de allra mest utsatta i vårt samhälle.
Jag yrkar
1. att kongressen tillkännager för partistyrelsen
som sin mening att de gröna principer som
argumenteras för i kongressproposition 2008:6.1
inte enbart ska omfatta arbetslivstrygghet utan
148
Samhällsekonomi
även systemet för grundtrygghet, det som i dag
benämns försörjningsstöd,
som sin mening att ett individuellt rättighetsperspektiv på ekonomisk grundtrygghet förutsätter
att denna baseras på individuella bedömningar,
som sin mening att en ekonomisk grundtrygghet
som bygger på respekt för vuxna individers ansvar för sin egen ekonomi och integritet förutsätter att grundtryggheten baseras på en generell
norm, liknande studiemedlet.
Avslag
Se yttrande över 16.1 Grundförsörjning som ersätter
medborgarlön.
Motion nr: 16.3
MEDBORGARLÖN/30 TIMMARS
ARBETSVECKA
Eija Elmgren
I dagens Sverige mår fler och fler människor väldigt
dåligt. Många är arbetslösa, sjukskrivna och utförsäkrade från försäkringssystemet. Flera hamnar i en
ohållbar situation utan ekonomisk stöd från samhällets sida då det inte finns arbete för alla. Samhället
tar inte sitt ansvar utan behandlar människor på
ovärdigt sätt. Många blir tvungna att vara med på
olika arbetsmarknadprogram, så kallade fas 1, 2 och
3, för att få i alla fall lite stöd från samhället. Oftast,
eller nästan alltid, är de arbeten man utför sådana
att man skulle kunna få en riktig lön och anställning
bara arbetsgivarna skulle vara villiga till det.
Sjuka människor blir utförsäkrade och måste söka
efter arbeten som inte finns. Många utförsäkrade
måste söka efter ekonomiskt stöd från kommunerna.
Framför allt otrygghet gör att många känner sig som
andra klassens medborgare bara för att man inte har
något arbete. Samtidigt får de människor som har ett
arbete oftast arbeta mer än timmar än 40 i veckan.
Är det meningen att en del ska jobbar ihjäl sig och
andra inte ska ha något arbete att gå till?
I MP:s partiprograms kapitel om kretsloppsekonomi
under rubriken Grundtrygghet för alla på sidan 27,
står det följande: ”Vi anser att varje människan har
rätt till en ekonomisk grundtrygghet. … Detta system
kan kallas för en form av medborgarlön eller basinkomst.”
Jag yrkar
1. att MP på allvar tar upp diskussionen om medborgarlön/basinkomst,
mp.se/kongress
Kongress 2012
2. att MP på allvar diskuterar möjligheten att införa
30 timmars arbetsvecka.
Avslag
Se yttrande över 16.1 Grundförsörjning som ersätter
medborgarlön.
Motion nr: 16.4
EN NY EKONOMISK POLITIK FÖR
SVERIGE
Per Almgren och Barbro Johansson
Vi behöver ett helt annorlunda tänkande om de
ekonomiska sammanhangen än det som styr den
nuvarande ekonomin. Det är ingen naturlag att samhällsekonomin ständigt ska behöva expandera för att
förse invånarna med de varor och tjänster de behöver
och att de ekonomiska klyftorna måste öka. De första
åtgärderna som måste vidtas är att ta bort bestämmelsen att den offentliga sektorn skall gå med
överskott och förbudet för staten att låna direkt från
Riksbanken, även om detta senare strider emot EUfördragen. Det största problemet är att alltför många
tror att man kan och bör tjäna pengar på grund av
att man äger pengar. Så länge denna tro omfattas av
dem som har möjlighet att besluta inom politik och
ekonomi så kommer vi att ha ständiga problem med
arbetslöshet, inflation, miljöförstöring och växande
klyftor mellan de som har och tjänar mycket pengar
och de som har och tjänar lite pengar.
Alltför många människor i Sverige och de allra flesta
andra länder är, och fler kommer att bli, offer i en
utveckling som leder till en allt snabbare urholkning
av de naturresurser som är grunden för vår existens
om den nuvarande ekonomiska politiken får fortsätta. För ett år sedan talade siffrorna visserligen
om en snabb BNP-ökning men den kom, som väntat,
inte att vara särskilt länge. I genomsnitt förbrukar vi
i de rika länderna redan alltför mycket i förhållande
till vad naturen förmår att förnya. Det handlar inte
om att fördela en växande kaka, det handlar om att
åstadkomma en rättvisare fördelning, om att minska
inkomst- och förmögenhetsskillnaderna och om att
anpassa vårt utnyttjande av naturresurserna till vad
som är långsiktigt hållbart. Långsiktigt är inte 10 år,
det handlar om åtminstone 10 000 år om vi menar
allvar.
Den ekonomiska politiken skulle mycket väl kunna
utformas så att alla invånare får en basinkomst som
är tillräckligt stor att leva på, utan något krav på
motprestation. Den som vill ha större inkomst måste
förvärvsarbeta. Finansieringen av basinkomst kan
ske helautomatiskt genom att en liten del (ca 0,4%)
av behållningen på alla konton, utom de personliga
kontona till vilken basinkomsten betalas ut, varje dag
mp.se/kongress
tas bort. Samma sak kan göras med sedlar, de får
ett krympande innehåll som finns angivet på sedeln.
De pengar som på detta sätt försvinner från konton
och sedlar fördelas dels på de konton från vilka den
offentliga sektorn betalar sina utgifter, dels med lika
stort belopp till varje invånares basinkomstkonto.
Dessa basinkomstkonton ska bara kunna fyllas på
genom det beskrivna fördelningssättet. När en person avlider nollställs vederbörandes konton och motsvarande behållning tillförs alla andra basinkomstkonton respektive den offentliga sektorn. På detta
sätt kan vi ta bort alla andra skatter och därmed
förenlig kontrollapparat, likaså försäkringskassa, akassor, studiefinansieringssystemet och det mesta av
försörjningsstödet. De människor som arbetar med
sådant kan få mer väsentliga uppgifter i samhället
och alla dessutom en arbetstidsförkortning. Vi kan ha
kvar styrande avgifter för att snabba på omställning
till mindre miljöskadlig verksamhet. Dessa avgifter
används i sin helhet till att subventionera de alternativ som är bättre ur miljösynpunkt.
Vill man låna pengar så ska man kunna göra det
mot att betala vad ett lån kostar att hantera samt
för den förlustrisk lånet innebär. Man ska givetvis
betala tillbaka lånet och kanske också själv efterhand
ställa medel till förfogande så att någon annan kan
få ett motsvarande lån, räknat i tid gånger pengar.
Den eller de som vill driva företag i större skala får
som nu skaffa ett tillräckligt antal personer som är
intresserade av att de aktuella produkterna finns att
köpa och får sedan dela på vinst eller förlust. Någon
avdragsrätt för kostnader eller särskild skatt på vinst
ska inte finnas eftersom all likviditet ändå beskattas.
Turister och företag eller privatpersoner som har
utlandsaffärer kan ha särskilda valutakonton som
inte träffas av den dagliga avgiften. Dessa konton
fylls på med pengar som motsvarar inväxlat belopp.
Växelkursen är rörlig och bestäms av tillgång och
efterfrågan på varje valutaslag. Resultatet blir bl a
att det ett land (eller region eller kommun, om dessa
har regionala eller kommunala valutor) får en balans
i sina betalningar.
Vi yrkar
1. att MP ska verka för att genomföra ett nytt skattesystem som endast baseras på automatisk
beskattning av likviditet i form av kontobehållningar och kontanter,
2. att MP ska verka för att en basinkomst, stor nog
att leva på, införs för alla i landet folkbokförda,
finansierad med automatisk beskattning av likviditet i form av kontobehållningar och kontanter,
med undantag för medel som tillförs de särskilda
basinkomstkonton som privatpersoner har för
Samhällsekonomi
149
Kongress 2012
mottande av basinkomst och de medel som
erhålles vid inväxlan av utländsk valuta, vilka
insättes på särskilda valutakonton,
3. att MP ska verka för att mark och naturtillgångar
kommunaliseras och därefter hyrs ut till dem
som vill nyttja dem, varvid en viss andel av den
ekonomiska ersättningen för kommunaliseringen får tillföras den säljandes basinkomstkonto.
Avslag
Partistyrelsen håller med motionären om att dagens
ekonomiska system för med sig ett ohållbart naturresursutnyttjande. MP verkar för en hållbar ekonomi
på en rad olika sätt. Bland annat driver MP på för att
regeringen ska initiera en ny bred skatteöversyn (se
bl a motion 2011/12:Fi241 Ansvar för framtiden – Miljöpartiet de grönas budgetmotion för 2012). MP anser
att en sådan skatteöversyn bör genomföras utifrån de
principer om enkelhet och likformighet som vägledde
den stora skattereformen för två decennier.
Partistyrelsen är dock inte beredd att verka för ett
skattesystem av det slag som motionären beskriver.
Skatter är viktiga verktyg för att styra mot de mål
som vi har satt upp, exempelvis klimatmålen och
minskade ekonomiska klyftor i samhället. Med en
automatisk beskattning tar man bort den politiska
möjligheten att anpassa skatteuttaget efter våra
målsättningar. En skatt på likviditet, som motionen
föreslår, skulle inte heller vara särskilt grön då den
uppmuntrar till omedelbar konsumtion snarare än
till hushållning och sparande. Partistyrelsen avslår
därför yrkandet.
Partiet genomförde ett stort rådslag 2007–2008 om
olika modeller för trygghetssystemet, där basinkomst var ett av alternativen. Utfallet av rådslaget
blev att MP driver reformen om arbetslivstrygghet.
Arbetslivstrygghet innebär att a-kassan, sjukförsäkringen och försörjningsstödet ska slås ihop. Trygghetssystemet blir skattefinansierat och nivåerna i
det som i dag är sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen
jämställs.
Partistyrelsen stöder inte en kommunalisering av
mark och naturtillgångar.
Motion nr: 16.5
TA BORT ÖVERSKOTTSMÅLET
Det är mycket egendomligt att en mycket stor andel
av politiker och ekonomer anser det sunt att den
offentliga sektorn ska gå med överskott under en
konjunkturperiod. Särskilt som de flesta också håller
före nödvändigheten att företag ska gå med vinst. Vad
150
Samhällsekonomi
man uppenbarligen förbiser är att ett penningsmässigt överskott eller vinst innebär att man har fått in
större inkomster än utgifter och att detta i sin tur
innebär att den stora allmänheten med nödvändighet
skall ta på sig större kostnader än de har intäkter. I
sin tur innebär detta att denna grupp antingen oavbrutet måste öka sina skulder, och därmed räntekostnader, eller förbruka sina penningtillgångar.
Någon annan väg existerar inte (TINA = There Is No
Alternative). Det man åsyftar med att hindra staten
(och kommunerna) för att bli ekomiskt bakbunden av
växande räntekostnader som efterhand kommer att
tvinga fram nedskärningar av allt större delar av den
offentliga verksamheten.
Detta mål kan dock nås genom att återinföra statens
rätt att låna räntefritt direkt från riksbanken. Detta är
nu förbjudet genom EU-fördragen men det är något
som vi faktiskt måste sätta oss över. Vill inte EU gå
med på en sådan lösning så måste vi gå ur EU, ju
förr, desto bättre. Om staten lånar direkt från riksbanken så blir det inga växande räntekostnader, det
blir inte heller något problem om man har ett underskott så länge som man inte låter det skena iväg,
detta kan man sätta upp spärrar för.
Vi yrkar
1. att MP ska verka för att överskottsmålen för staten och den offentliga sektorn snarast avskaffas,
2. att MP ska verka för att staten ska få rätt att låna
direkt från riksbanken.
Partistyrelsen håller med om att det är viktigt att
föra en ansvarsfull ekonomisk politik som inkluderar
investeringar. Inte minst därför har MP omfattande
investeringar i infrastruktur, skola och omsorg i sin
budgetmotion. Det finns redan möjlighet att gå med
underskott vissa år. Riksdagens samtliga partier
är för att lägga en budget som går med underskott
under vissa enskilda år så länge budgeten över en
konjunkturcykel inte går med underskott. Att gå med
konstant underskott leder däremot till en skenande
statsskuld som lämnas över till kommande generationer. Vi har inte för avsikt att bryta mot gällande
regelverk och frångå det finanspolitiska ramverket
genom att överge överskottsmålet. Staten har i dag
rätt att låna från Riksbanken/Riksgälden vilket MP bl
a använder sig av vid finansiering av viss infrastruktur.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Motion nr: 16.6
STATSBUDGETEN
Bo Nyström
Om man vill stödja biologisk mångfald, eller något
annat, ska man ha möjlighet att ge ett bidrag till den
verksamheten.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att medborgarna ska få möjlighet att lämna ett ekonomiskt bidrag till valfri
anslagspost i statsbudgeten.
sumtionsminskning som ger ett positivt miljöresultat. Det skulle därför vara behövligt med något/några
kompletterande mått till BNP.
Jag yrkar
1. att partistyrelsen utreder möjligheten till att få
fram ett eller flera mått (helst i pengar) som kan
komplettera BNP på sådant sätt att miljöförbättrande åtgärders värde som ej räknas in i BNP
kan påvisas.
Avslag
Det finns en positiv idé att invånarna ekonomiskt ska
kunna stödja verksamheter som staten driver. Men
det finns nog bättre sätt än bidrag till valfri anslagspost i statsbudgeten.
Besvarad
Som fortsättning på vår partimotion om en hållbarhetskommission har riksdagsgruppen påbörjat ett
utvecklingsarbete för att ta fram alternativa indikatorer på hållbar samhällsutveckling. Dessa kommer att
presenteras som en del av vår- och höstbudgetmotionerna.
Motion nr: 16.7
Motion nr: 16.9
NYTT BNP-BEGREPP
RÄNTANS ROLL I SAMHÄLLSEKONOMIN
Gunnarsson
Stöds av Miljöpartiet de gröna Höganäs
Dagens BNP fokuserar ensidigt på ekonomisk tillväxt
genom bl a ökande konsumtion av varor. Det är hög
tid att kraftfullt väga in hållbarhet och miljöhänsyn.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att ett nytt BNP-begrepp tas
fram, där man tonar ner ekonomin och lyfter
fram faktorer som inte bygger på konsumtion.
Besvarad
Riksdagsgruppen kommer att under våren bedriva
ett utvecklingsarbete för att ta fram alternativa
indikatorer på samhällsutveckling för att lyfta fram
faktorers som inte bygger på konsumtion. Dessa
kommer att redovisas i såväl vår- som höstbudgetmotionerna.
Motion nr: 16.8
BNP-BEGREPPET
Magnus Ekblad
Stöds av Miljöpartiet de gröna Haninge
Ett lands tillstånd och utveckling beskrivs ofta med
BNP-begreppet som är ett nationalekonomiskt mått
vilket kan beräknas som summan av privat konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar samt nettobeloppet av exportinkomster minus importutgifter.
Det finns skäl tro att vissa miljöpositiva åtgärder som
vidtas i ett land inte kommer med positivt när BNP
beräknas, t ex inrättande av ett naturreservat, att
hålla skyddade reservvattentäkter, viss typ av konmp.se/kongress
Jan- Olov Bernhard
Stöds av Miljöpartiet de gröna Kalmar län
Motionen gäller anskaffande av pedagogiska hjälpmedel för att sprida kännedom om räntans roll
i samhällsekonomin. Jag förmodar att de flesta
medlemmar i MP håller med om att vi människor
som kollektiv betraktat ägnar oss åt rovdrift på vår
planets resurser. Detta beror primärt på att vi blivit
så många som ska dela på allt, men också på att vi
misshushåller med tillgångarna. Om vi fortsätter på
detta sätt kommer vi snart till ett ohållbart stadium
med en allas kamp mot alla för att få tillgång till de
råvaror som behövs och då i första hand till dem som
behövs för att föra just denna kamp till ett för den
egna gruppen lyckligt slut. Den strategi som tillämpas av alla är att få största möjliga tillväxt i ekonomiskt och materiellt hänseende. Det är en strategi
som kunde vara försvarlig om jordens resurser växte
i minst samma takt som tillväxten kräver. Så är ju
emellertid inte fallet. Gruvor töms, skogar skövlas,
vatten- och oljekällor sinar. Det ser ut som om vi som
de dominerande varelserna vi är står inför ett olösligt
problem, en inställning som dock inte rimligen kan
accepteras av medlemmar i ett parti som har solidaritet som portalparagraf i partiprogrammet.
Finns då inget att göra? Det ser svårt ut, men det
beror huvudsakligen på att tillväxt enligt media och
expertis anses vara den enda framkomliga vägen,
en inställning som nära nog fått status av naturlag,
men det är den då rakt inte. Tillväxt är ett mänskligt påfund som varit till stor fördel för en del men
till stor skada för andra och för naturen. Vi kan gott
Samhällsekonomi
151
Kongress 2012
konstatera att vi inte omedelbart kan göra mycket åt
sakernas tillstånd, men vad vi kan göra är att ta reda
på om det finns några påtagliga omständigheter utöver vår individuella livsstil som driver på tillväxten.
Om sådana kan identifieras kan vi sedan fortsätta
med att söka efter möjliga vägar för att ersätta dessa
med annat som kan fungera tillfredsställande utan
tvångsmässig tillväxt.
Förslag finns, exempelvis “Pengar på planetens
villkor” av Åsa Brandberg, men innan vi tar itu med
denna framtidsvision bör vi göra oss bekanta med
det nuvarande penningsystemets funktion, dess
förtjänster och brister. Det finns mycket skrivet om
tillväxt och ekonomi, men sorterar man bort de texter
som är baserade på önsketänkande och cirkelbevis,
framstår räntan i förening med av bankerna utlånade
pengar som den enskilda mest pådrivande tillväxtfaktorn. Detta har jag utförligt behandlat i häftet
“Pengars Makt och Mänskors Vanmakt” som kan
utgöra en lämplig inkörsport om man vill undersöka
om vårt penningsystem bör modifieras.
Men solidariteten kräver mer av oss än att vi ska
komma tillrätta med de problem som tillväxten orsakar. Tillväxten är sammanvuxen med sin siamesiska
tvilling ojämnlikheten och det går inte att åtgärda den
ena utan att samtidigt åtgärda den andra. Det gäller i
högsta grad om vi utsträcker vår ambition till att även
omfatta tillväxten i vår numerär.
De stora fördelarna för alla med ett jämlikt samhälle
framför ett baserat på konkurrens och ojämnlikhet
är väldokumenterat behandlat i boken “Jämlikhetsanden” av Wilkinson och Pickett. Den ekonomiska
tillväxten och ojämnlikheten har en kompanjon som
lämpligen borde synas i sömmarna samtidigt med
dessa och det är vår kostsamma och krångliga skattebyråkrati. För närvarande beskattas huvudsakligen
värdet av varuomsättningen (moms) och värdet av
lönearbete (källskatt och arbetsgivaravgifter). Det
är olika skatter för olika grupper med orättvisor och
missnöje som följd. Det är dock hela tiden fråga om
att det är det till respektive skatteobjekt knutna penningflödet som beskattas. Varför då inte lika gärna
som enda skatteobjekt sätta samhällets totala penningflöde? Väck med all skattebyråkrati och alla betungande deklarationer. Och eftersom ingen beskattas individuellt finns ingen möjlighet för någon individ
eller grupp att fuska eller manipulera på något sätt
för att undgå beskattning. Och svartjobb försvinner
helt. Det låter som en dröm, men faktum är att om vi
avskaffar systemet med utlånade pengar och räntor
enligt dagens modell och inrättar oss för att leva på
jämlik bas exempelvis enligt Åsa Brandbergs modell
så får vi på köpet ett nytt skattesystem som fungerar
på detta sätt.
152
Samhällsekonomi
De här tre missförhållandena, resursslöserit, ojämnlikheten och skattekrånglet är sannolikt tekniskt sett
enkla att åtgärda, de stora svårigheterna återfinns
hos dem som är så hårt indoktrinerade att de inte
kan tänka sig att pengar utan ränta kan fungera, och
de är sannolikt i majoritet bland befolkningen i landet. Den som vill förändra samhället och göra något
åt dessa tre missförhållanden ställs huvudsakligen
inför ett stort pedagogiskt problem och det behövs
pedagogiska hjälpmedel av olika slag för att komma
någon vart, exempelvis datorbaserade spel av den
typ som finns på marknaden, men där aktörerna inte
ska ägna sig att slå ihjäl så många som möjligt utan
hellre samarbeta för att uppnå önskade resultat.
Sådana spel kostar mycket, jag föreställer mig långt
utöver vad en MP-region kan få fram och det är min
förhoppning att MP riks ska kunna betala insatser av
detta slag.
Jag yrkar
1. att partistyrelsen får i uppdrag att beställa datoriserade spel som kan ge deltagarna i spelet en
inblick i hur ett samhälle baserat på jämlikhet
och räntefri ekonomi kan fungera.
Avslag
Det är viktigt att agera mot resursslöseri, ojämlikhet
och onödigt skattekrångel. Det är därför en central
del av MP:s arbete, på olika nivåer i organisationen.
Partistyrelsen menar dock inte att framtagandet av
kostsamma datoriserade spel är det mest effektiva
och träffsäkra arbetssättet eller att det utgör partiets
huvuduppgift.
Motion nr: 16.10
LAGEN OM OFFENTLIG
UPPHANDLING
Lagen om offentlig upphandling, LOU, ska stödja utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Upphandlingar
inom offentlig sektor omfattar idag någonstans mellan 480 och 580 miljarder kronor årligen. Statistiken
är så bristfällig att det inte går att ange omfattningen
noggrannare än så. Det är alltså mycket stora värden
som det gäller och i många fall verksamheter som
har att göra med vår välfärd och långsiktiga utveckling av samhället. Det är därför ytterst väsentligt att
såväl regelverk som tillämpning leder till en näringslivsutveckling och en hållbar samhällsutveckling.
Tyvärr finns stora brister i båda dessa avseenden.
Lagen om offentlig upphandling tillämpas idag på
ett sätt som direkt står i motsatsställning med de
miljö- och samhällsmål som vi inom MP står för.
Även regelverket ställer hinder i vägen. Det är t ex
mp.se/kongress
Kongress 2012
svårt att styra upphandlingar mot lokal produktion
eftersom fri konkurrens ska råda enligt det regelverk
som finns. Kompetensen hos de upphandlande myndigheterna är dessutom inte på den nivån att kraven
tillräcligt starkt styr mot de verksamhetsbehov som
är de egentliga syftena med upphandlingarna. Det
leder i sin tur till att det också blir svårt att följa upp
effekterna av de leveranser av tjänster och produkter
som upphandlingarna leder till. I nästan alla fall blir
det priset som fäller avgörandet vilken leverantör
som tar hem upphandlingen.
Med tanke på de uppdrag och leveranser som offentlig sektor upphandlar, är det naturligtvis en förutsättning att upphandlingarna uppmuntrar hållbara
och miljömässigt bra lösningar. Det sätt som upphandlingarna görs idag har i ytterst få fall en sådan
inriktning eller ger sådana utfall. Här krävs förändringar i regelverken och synsätt både nationellt och
på EU-nivå. Dessutom behöver de svenska myndigheterna ändra sitt sätt att utforma upphandlingarna
från dagens detaljstyrande till mer funktionsinriktade upphandlingar. Detta har för övrigt också
en annan aspekt. Tidigare fanns i Sverige ett nära
samarbete mellan offentlig sektor och näringslivet.
Ett samarbete som i många fall ledde till världsledande produkter och tjänster. Många av våra stora
industriföretag har sitt ursprung i sådana samarbeten, Ericsson är väl det mest kända. Med dagens sätt
att upphandla enligt regelverket i LOU, så kan man
normalt inte få till stånd dessa typer av samarbeten.
Här finns en uppenbar risk att LOU hämmar innovationsutvecklingen i Sverige, genom att upphandlingarna ska preciseras på ett sätt som redan från början
beskriver vad som ska levereras. I USA ser vi ju inom
alla större områden ett synnerligen nära samarbete
mellan stat och näringsliv, vilket leder till världsledande tjänster och produkter.
Ena annan aspekt som också är i linje med MP:s
politik är att utvecklingen av små företag ska främjas. Även här ser vi ofta hinder – som i vissa fall helt
enkelt omöjliggör för ett litet företag att delta i upphandlingen – i myndigheternas upphandlingar. Det
kan vara att en minimigräns gäller för de offererande
företagens omsättning – Stockholms stad hade t ex
30 miljoner kronor som minimigräns vid ett tillfälle
– eller att referenser som lämnas ska avse uppdrag
de två senaste åren, vilket starkt begränsar möjligheterna för små företag. Över huvud taget har det
blivit allt vanligare vid upphandlingar av tjänster, att
det är konsulter hos de offererande företagen som
utgör utvärderingsgrund och inte företagens samlade
kompetens som sådan. Man upphandlar alltså inte
ett företag utan ett antal namngivna personer, som
dessutom i vissa fall inte får ersättas av andra under
avtalets giltighetstid.
mp.se/kongress
Sammantaget leder den utformning dagens regelverk för LOU har och dess tillämpning, att den är ett
hinder för att uppnå de samhällsmål och de former
för näringslivsutveckling som MP strävar mot. Den
utredning som pågår för närvarande med Anders
Wijkman som särskild utredare, finns det därför all
anledning för oss inom MP att följa och påverka,
så att slutresultatet får en utformning som stödjer
grundläggande miljöpartistiska värderingar. Eftersom slutbetänkandet ska lämnas i juni 2012, behöver
MP snarast agera för att påverka den slutliga utformningen av den framtida LOU, bl a genom att ta fram
en slagkraftig remiss men även genom bearbetning
av finansdepartementet.
1. att MP verkar för en framtida utformning av lagen
om offentlig upphandling (LOU) så att den tydligt
främjar upphandlingar med en tydlig inriktning
mot ett miljö- och hållbarhetsmässigt samhälle,
liksom en näringslivsutveckling där även små,
lokala företag kan delta och konkurrera utifrån
sina villkor,
2. att MP agerar på EU-nivå så att för medlemsländerna tvingande regelverk får en sådan utformning att de skapar förutsättningar för en hållbar
samhällsutveckling,
3. att partistyrelsen får till uppgift att utse en arbetsgrupp för att genomföra detta samt att leda
arbetsgruppen och omsätta resultatet i praktisk
politik.
Just nu pågår en utredning om lagen om offentlig
upphandling där såväl sociala som miljömässiga aspekter står i centrum. Vi följer denna utredning med
spänning och bevakar dessa områden liksom situationen för små och lokala företag. MP verkar redan i
dag på EU-nivå för att främja en hållbar samhällsutveckling och vi avser att fortsätta med detta arbete.
MP:s arbete på EU-nivå leds bl a av våra ledamöter
i EU-parlamentet med deras kanslier. De gör ett bra
jobb och har nära samarbete med riksdagsgruppen
och övriga partiet. Att utse ytterligare organisationer
utöver redan befintliga och verkande delar i MP:s
organisation anses inte praktiskt smidigt. I en dom
från kammarrätten i Stockholm i februari 2012 har
Sigtuna kommun getts rätt att ställa djurskyddskrav i
sin upphandling av livsmedel.
Samhällsekonomi
153
Kongress 2012
Motion nr: 16.11
STÄRK DEN LOKALA EKONOMIN
Patrik Sandström
Den globala ekonomin har både för- och nackdelar. I delar av världen har den materiella välfärden
ökat. Den gränslösa öppenheten har också gjort alla
länder mer beroende av varandra. Samtidigt har
påfrestningarna på miljön och klimatet ökat. Kampen om planetens resurser har hårdnat. Ojämnlikhet och sociala spänningar inom och mellan länder
växer. Massiva stödinsatser och stora anpassningar
görs för att hindra en kollaps. En av flera orsaker är
grundläggande, som att det ekonomiska systemet är
lånebaserat. Andra har med beslut att göra. Något
som har påverkat den ekonomiska utvecklingen mest
de senaste 30 åren är avregleringarna av den finansiella marknaden, vilket har fått flera effekter:
1. Marknaden för olika typer av lån och finansiella
instrument har växt kraftigt.
2. Skuldberget har växt kraftigt för både stater, företag och enskilda personer.
3. Den ekonomiska tillväxten har till stor del skapats
genom lån.
4. Överföring av kapital från den producerande till
den finansiella sektorn har ökat kraftigt.
5. Överföring av kapital till de rikaste ökar i allt hastigare takt.
Effekterna av detta börjar bli allt tydligare. Många
länder har stora problem med sina finanser och
världens största ekonomi USA har nu en statsskuld
lika med landets BNP. Euron kämpar för sin överlevnad. Lösningen är oftast fler lån och besparingar
i välfärd. Den sociala oron ökar. Nyligen publicerade
World Economic Forum en rapport där de pekade
ut de sociala orättvisorna som det största hotet mot
en stabil värld, jämsides med klimatet. Men även
kampen om makten över naturresurserna skapar en
instabil värld. Den globala ekonomin är med andra
ord både stark och bräcklig på samma gång. Ett sätt
att balansera bräckligheten är att stärka den lokala
ekonomin. En stark och oberoende lokal ekonomin
som ett komplement till den nationella eller globala
ekonomin skulle kunna vara en bas att stå på om den
globala ekonomin inte klarar av att reda ut dagens
problem.
Det finns några grundläggande förutsättningar för
att skapa en stabil och oberoende lokal ekonomi, och
som har visat sig fungera runt om i världen:
1. En lokal valuta (ej lånebaserad).
2. Ett lokalt bytesystem.
3. Mikrolån (räntefria).
4. Små privata eller kollektivt ägda och drivna företag
(utan vinstsyfte).
154
Samhällsekonomi
Att främja och stödja lokala småskaliga och långsiktigt stabila system är en grund i MP:s politik.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att skapa starka självständiga
lokala ekonomier som parallella komplement till
nationell och globala ekonomi,
2. att MP verkar för att kommuner ska kunna etablera lokala valutor,
3. att MP verkar att kommuner ska erbjuda räntefria
mikrolån i lokal valuta,
4. att MP verkar för att utveckla skattelagstiftningen
för att möjliggöra lokala bytessystem,
5. att MP verkar för att lagen om offentlig upphandling och lagen om valfrihetssystem anpassas
för att underlätta för mindre lokala företag att
konkurrera om offentliga entreprenader.
Besvarad attsats 1 och 5, avslag attsats 2 och 3, bifall
attsats 4
För att uppnå ekonomisk hållbarhet är viktigt att
stödja mångfald och att stärka den lokala ekonomin. MP är positiv till att man har starka lokala och
regionala ekonomier som ett komplement till nationella och globala ekonomier. Det finns intressanta
exempel i andra länder med regionala valutor och vi
är positiva till mikrolån som är oberoende av ränta
eller har låg ränta. Partistyrelsen vill inte besluta att
kommuner ska införa egna valutor. Sådana initiativ
behöver komma underifrån. Därför avslås yrkande 2
och 3. Det vore intressant med en översyn för att se
hur skattelagstiftningen idag motverkar lokala bytessystem för att kunna se om dessa kan motverkas. MP
driver idag att lagen om offentlig upphandling och
lagen om valfrihetssystem anpassas för att underlätta för små och för lokala företag.
Motion nr: 16.12
BALANSERA KOMMUNERNAS
BALANSKRAV
Patrik Sandström
Kommunernas balanskrav innebär att kommunen
måste budgetera med överskott i verksamheten varje
år. Det är idag utformat så att kommunen måste
reglera underskott inom tre år, men får inte använda
överskott för att reglera framtida underskott. Förhållandet riskerar att leda till kortsiktiga besparingsbeslut så att det årliga balanskravet premieras före
god verksamhet och betalningsförmåga över flera år.
Därför är det önskvärt att balanskravet ändras så att
betalningsförmågan under flera år prioriteras.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Jag yrkar
1. att MP ser över balanskravet och arbetar för en
ändring som ger kommunerna större möjlighet
att ha en god betalningsförmåga under flera år.
Bifall
Den statliga utredningen Spara i goda tider (SOU
2011:59) har nyligen föreslagit att regelverket för
kommunernas ekonomiska förvaltning förändras och
stärks för att främja stabilitet genom ett ökat lokalt
ansvarstagande för intäkts- och resultatutjämning
över tid, exempelvis genom lokala resultatutjämningsreserver. Förslaget har varit ute på remiss och
bereds för närvarande i regeringskansliet. Partistyrelsen anser att det kan finnas skäl som talar
för sådana ökade möjligheter för kommunal resultatutjämning, samtidigt som det är viktigt att ha ett
allmänt accepterat regelverk som säkrar stabilitet i
kommunernas finanser.
Motion nr: 16.13
PENSIONSFONDERNAS REFORMERING OCH RÄTTVISEMÄRKNING
Alf Karlman
Miljöpartiets partiprogram anger att: ”statliga pensionsfonder ska verka efter etiska och miljömässiga
riktlinjer och vara aktiva på bolagsstämmorna i de
företag där de har aktier.” Att denna programpunkt
uppfylls så långt möjligt åligger våra riksdagsledamöter.
Partipolitiskt obundne Kjell Eriksson i Alingsås har
i en debattartikel analyserat pensionsfondernas
svagheter. Jag vill i denna motion referera delar av
hans arbete som jag finner mycket relevanta i sammanhanget:
”Det finns fyra väl identifierade och dokumenterade
skäl till att pensionärernas pensionsfonder plundras.
1. ägarinflytandet i pensionsfonderna är svagt,
2. styrelserna är oengagerade och okunniga – styrelsearbetet kräver ledamöter med olika kompetens av
dokumenterat hög dignitet och parad med lång erfarenhet liksom att de påtager sig ett stort personligt
ansvar enligt aktiebolagslagens tvingande regler,
3. giriga kapitalförvaltare plockar till sig miljoner i
personliga bonusar,
4. politikerna har dränerat fonderna på många miljarder genom att:
- överta pensionsstiftelser och överföra dem till RFV,
som utbetalt belopp till ett fåtal pensionstagare och
behållit resten oredovisat,
- konfiskera många frivilliga änke- och pupillkassor,
- konfiskera SPP:s och andra kollektiva tjänste- eller
privata pensionsförsäkringars reservfonder,
mp.se/kongress
- förhindra en regelmässig höjning av pensionsfonderna i SPP,
- AMF:s mångmiljonbeströdda ledning och rikligt
arvoderade styrelse har förlorat miljarder av AMF:s
pensionskapital och därför får deras pensionärer
sina tilläggspensioner rejält sänkta.
I sammanhanget bör noteras att riksdagen tagit
några beslut som ytligt sett har gett förtjänst åt APfondernas pengar men som vid en djupare granskning har en annan bakgrund. Det gäller finansieringen av förtidspensionerna som utbetalades av
arbetsmarknadspolitiska skäl och som var ett sätt att
frisera arbetslöshetsstatistiken, föräldrapenningen
och arbetsskadelivräntan, som betalas av en särskild
arbetsgivaravgift, samt ersättning för vård av sjukt
barn.”
Ytterligare svagheter med det svenska pensionssystemet är att det är marknadsanpassat. Finansaktörerna kan fritt spekulera med våra pensionspengar
samtidigt som riskerna läggs över på oss pensionssparare. Det känns osäkert att pensionspengarna ska
vara spekulationspengar och därför behövs en annan
tingens ordning i en ny pensionsreform. Pensionsspararna måste känna den tryggheten att de kommer
att ha en tillräcklig pension när pensionsutbetalningarna börjar. Dessutom är pensionen en uppskjuten
lön och ska beskattas som en sådan.
Jag yrkar
1. att MP arbetar för en ny pensionsreform som tar
bort nuvarande systems orättvisor som uppstår
när riskerna med spekulation av pensionspengarna övervältras på den enskilde pensionären.
Avslag.
Se yttrande över 16.14 Avskaffa premiepensionen.
Motion nr: 16.14
AVSKAFFA PREMIEPENSIONEN
Daniel Eriksson
Den allmänna pensionen består idag av två delar.
18,5% av all deklarerad inkomst betalas i pensionsavgift och av detta går 16% till inkomstpension, som
delas ut direkt till dagens pensionärer mot att man
själv får en motsvarande pension när man väl behöver den. Ett bra system. Men de övriga 2,5% hamnar
istället i premiepensionen, som fonderas på individuella konton.
Den här premiepensionsdelen av vårt pensionssystem har ett antal stora brister. Bortsett från problematiken som redan finns inbyggt i begreppet spekulering, såsom att det finns stor risk att pengarna
Samhällsekonomi
155
Kongress 2012
investeras i oetiska och miljömässigt tveksamma
företag samt att det allmänt bidrar till en snedfördelning av pengar från dom som har lite till dom som
redan har mycket, så tvingar premiepensionen alla
människor i Sverige att syssla med just sådan spekulering, vare sig dom vill eller inte, eftersom premiepensionen inte går att välja bort. Endast 1,6% av alla
sparare har gjort aktiva val, vilket tydligt visar att det
inte finns något särskilt intresse för att själv välja var
pengarna ska hamna. För de övriga 98,4% som inte
valt något hamnar pengarna i Sjunde AP-fonden, som
har hög risk, placerar i riskkapitalbolag som bidrar
till ovan nämnda problem och som dessutom har
haft mycket låg utdelning. Endast ca hälften av den
summa som hade utgått om pengarna hade gått direkt till den allmänna pensionen har utbetalats. Som
om inte allt detta vore nog kostar premiepensionen
stora pengar i administration.
och att människor känner tillit till att det fungerar.
Men det är också viktigt att pensionssystem håller
över tid och att villkoren inte ändras fram och tillbaka
så att människor inte vet vad som gäller.
När det gäller premiepensionen så förvaltas både
denna och övriga delar av pensionssystemet till stor
del i aktier, räntebärande papper och andra tillgångar för att ge avkastning till en så god pension som
möjligt. De förändringar vi bör verka för gäller bland
annat att förvaltningen ska ta tydliga etiska, sociala
och ekologiska hänsyn. De fonder som erbjuds inom
pensionssystemet ska leva upp till de konventioner
Sverige skrivit på i olika sammanhang. Därför har MP
under flera år motionerat i riksdagen om att förändra
detta, se exempelvis motion 2010/11:Fi17 med anledning av skr. 2010/11:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2010.
Ett flertal pensionärsorganisationer, som representerar över 900 000 pensionärer i Sverige, har höjt rösterna för avskaffandet av detta onödiga system, vilket
ytterligare tydligt visar att det inte fungerar bra.
För dem som faktiskt vill spara och spekulera extra
inför pensionen finns goda möjligheter att på eget
initiativ göra detta redan nu, utanför premiepensionssystemet.
På sikt bör premiepensionssystemet helt avskaffas.
Tills detta är gjort bör det även införas en möjlighet
för dom som vill att låta pengarna avsatta för premiepension gå till inkomstpensionen istället, och på
så vis göra premiepensionen frivillig.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att premiepensionen blir
frivillig,
2. att MP på sikt verkar för ett avskaffande av
premiepensionen.
Avslag
MP har hittills stått utanför den fempartiuppgörelse
som ledde fram till det nuvarande pensionssystemet.
Vår kritik har handlat både om hur processen gick
till och systemets utformning. Det finns ett värde i att
inte alltför ofta göra ändringar i systemet. Eventuella
ändringar bör göras efter moget övervägande och i
bred konsensus.
MP har motionerat om en översyn av pensionsreformen (motion 2010/11:Sf269). En översyn av pensionsreformen bör se över eventuella behov av förändringar i systemet. Det är viktigt att systemet i sig
fungerar på ett bra sätt både ekonomiskt och socialt
156
Samhällsekonomi
mp.se/kongress
Kongress 2012
17. SKATTEFRÅGOR
Motion nr: 17.1
SLOPA MOMSPLIKTEN FÖR
KROPPSTERAPEUTER, AKUPUNKTÖRER OCH SAMTALSTERAPEUTER
Lotta Kalman
Momslagen är generellt sett inte lätt att tillämpa,
gränsdragningsproblem uppstår hela tiden och det
gäller speciellt undantaget för sjukvård. Sjukvårdande behandling kan nu per definition endast ges
av legitimerad personal, vilket får till följd att samma
typ av behandling är momsbefriad hos vissa utövare
och belagd med moms hos andra. Detta gäller till
exempel massage, akupunktur och samtal.
På idrott är det 6 procents moms och på friskvård är
det 25 procents moms. Så vad är till exempel qigong?
Om det lärs ut av en sjukgymnast som en del av en
pågående behandling skulle det kunna räknas som
sjukvård och alltså vara helt momsbefriad, ges det
på ett gym skulle det kunna vara 6 procents moms
och ges det av en qigongterapeut i eget företag skulle
det vara 25 procents moms. Det är inte rimligt att
allmänheten ska behöva betala olika momssatser för
samma tjänst. Många gånger har specialisten mer
kunskap om sitt specifika område än den legitimerade personen, som ofta bara har några veckokurser.
I vårt partiprogram förespråkar vi redan att: ”Ett
nationellt och offentligt register över utövare av komplementärmedicin ska finnas.”
Jag yrkar
1. att MP verkar för att momsplikten slopas för
kroppsterapeuter, akupunktörer och samtalsterapeuter som är medlemmar i något yrkesförbund och som, när ett offentligt register införs är
registrerade där.
Avslag
Möjligheterna för ett enskilt EU-land att själv bestämma över momsundantag och momssatser
begränsas i dag starkt av EU:s momsskattedirektiv. Partistyrelsen håller med motionären om att
reglerna för momsen, men också övriga skatter, i
dagsläget ofta kan upplevas som snåriga. Av bland
annat detta skäl driver MP på för att regeringen ska
initiera en ny bred skatteöversyn (se bl a motion
2011/12:Fi241 Ansvar för framtiden – Miljöpartiet
de grönas budgetmotion för 2012). De principer om
enkelhet och likformighet som vägledde den stora
mp.se/kongress
skattereformen för två decennier sedan har tyvärr
i åtskilliga fall åsidosatts. Nya undantag, nedsättningar och särlösningar har införts. Säkert med goda
intentioner, men konsekvenserna har blivit ett krångligare och mindre likformigt skattesystem. I en bred
skatteöversyn bör man behandla gränsdragningsproblem, såsom det som motionären beskriver.
Motion nr: 17.2
GRÖN MOMSVÄXLING PÅ
LIVSMEDEL
Per Boberg
Stöds av Miljöpartiet de gröna Arboga
Miljöpartiet har tidigare haft parlamentariska framgångar i genomförandet av gröna skatteväxlingar
som syftar till att skifta skattetrycket till miljöskadliga verksamheter och därmed driva på en grön omställning. Detta tillvägagångssätt kan visa oss vägen
även i vår inställning till skattenivåer för mervärdesskatten (momsen).
Momsen på mat skiljer sig idag inte mellan ekologiska livsmedel och andra livsmedel. Här finns en
möjlighet att driva på utvecklingen mot större andel
ekologisk livsmedelsproduktion och försäljning
genom att använda skattesystemet på ett konstruktivt sätt. Grundidén med en grön momsväxling är att
gynna ekologisk och miljövänlig livsmedelsproduktion samt livsmedelsförsäljning på bekostnad av den
produktion och försäljning som inte går i miljövänlig
riktning. Momssatsen sänks på ekologiska och miljömärkta livsmedel, och höjs på andra livsmedel så att
skatteintäkten inte påverkas i någon större utsträckning.
Tanken är att konsumenten gynnas när priserna på
ekologiska livsmedel blir lägre, handlaren gynnas
eftersom försäljningen av ekologiska livsmedel ökar
och producenten av ekologiska livsmedel gynnas
genom större efterfrågan. Producenten som inte har
ekologisk produktion, eller handlaren som inte saluför ekologiska livsmedel, får incitament att ställa om
allteftersom efterfrågan på dessa varor ökar.
Det finns givetvis alltid en risk att korrigeringar i
skattesystemet får oväntade effekter, varför frågan
bör utredas grundligare. Vidare krävs att det definieras vilka varor eller varumärkningar som ska vara
aktuella för reducerad moms, samt hur kontrollfunktionerna för detta ska utformas. Därför anger denna
motion endast grundläggande riktlinjer för hur en
grön momsväxling skulle kunna utformas.
Jag yrkar
1. att MP ställer sig positivt till en grön momsväxling
på livsmedelsvaror i enlighet med motionens
Skattefrågor
157
Kongress 2012
intentioner och i riksdagen arbetar för en sådan
förändring av skattesystemet,
2. att riksdagsgruppen låter utreda de ekonomiska
följderna av en grön momsväxling, gränsdragningsproblematiken i vilka varor som ska klassas
som ekologiska och miljömärkta, samt vilken
instans som ska klassificera livsmedlen och
kontrollera att reglerna efterföljs; för att därefter
utarbeta konkreta förslag i linje med motionens
intentioner.
Besvarad attsats 1, avslag attsats 2
MP har i riksdagen motionerat för sänkt moms på
ekologiskt producerad mat (t ex budgetmotionen
2008/2009:Fi272). I dagsläget är detta dock inte
möjligt enligt EU:s momsdirektiv, men frågan om
mervärdesskattens framtid diskuteras i en relativt ny
grönbok från EU. Frankrike och Storbritannien har
i ett gemensamt brev till EU-kommissionen föreslagit att EU ska tillåta lägre moms på ekologiska
livsmedel. MP begär i motionen att regeringen vidtar
nödvändiga åtgärder på EU-nivå och återkommer
med lagförslag om en sänkning av mervärdesskatten
på ekologiskt producerad mat från tolv till sex procent. Med tanke på att det är oklart om och när det
kan bli möjligt att införa lägre moms på ekologiska
livsmedel, är det för närvarande inte aktuellt att mer
i detalj utreda de administrativa frågorna kring en
sådan reform.
Motion nr: 17.3
BORT MED MOMSEN
Gertrud Brorsson och Christopher Ödmann
Momsen gör alla till förlorare. Staten och producenter såväl som konsumenter. Moms är inte miljöstyrande eller etiskt styrande utan har som enda
syfte att dra in pengar till staten. Moms är en skatt
som ingen kommer ifrån och är därför populär bland
traditionella politiker. För större företag betyder
kostnaden för uträknandet av nettomomsen mindre,
men för mindre företag och små organisationer som
själva måste stå för räknandet och administrationen
så påverkas verksamheten negativt. Det blir helt
enkelt mindre tid för näringsidkaren eller organisationen att ägna sig åt sin verksamhet, på grund av att
momsen ska redovisas genom en extra räkningsövning. Den senaste tiden har det debatterats huruvida
en sänkning av momsen för restauranger är bra eller
inte. Faktum är att det inte blir mindre räknekrångel
för restaurangägarna om momsen är 12 eller 25%.
Vill man verkligen förbättra för företagare, inklusive
restaurangägare så bör man ta bort momsen och
momsräknandet helt. Företagarna har ändå tillräckligt med administrativt arbete som måste utföras.
158
Skattefrågor
MP bör inrikta sig på att göra skattesystemet miljöstyrande och inte dras med i diskussioner som har
mindre betydelse, t ex vilken moms olika branscher
ska ha. MP ska vara ett parti för småföretagare.
Därför är det viktigt att på olika sätt förenkla för
småföretagarna. Om momsen helt togs bort skulle
alla tjäna på detta. Företagarna skulle få mer tid till
sin verksamhet, som skulle ge mer inkomster, som
skulle ge mer skatter till staten. Fusket med momsen skulle försvinna naturligt. Därför bör momsen
tas bort och läggas ihop med den övriga skatten. De
extra inkomsterna som staten får genom att omvandla momsen till skatt och genom att företagarna
får mer tid till verksamheten kan naturligtvis, om
man ytterligare vill gynna företagandet, återföras till
företagarna i form av sänkt skatt.
Vi yrkar
1. att MP ska verka att momsen tas bort och istället
läggs på ordinarie skatt,
2. att MP i andra hand ska verka för att överföra administrationen av momsen till Skatteverket.
Avslag
Mervärdesskatten är en av de allra största intäktskällorna som bidrar till att finansiera offentlig
verksamhet. För 2011 budgeterades statens momsinkomster till 329 miljarder kronor, vilket motsvarade
21 procent av alla offentliga skatteinkomster. Att ersätta dessa inkomster med högre direkta skatter på
arbete, till exempel kommunalskatter, direkt statlig
skatt eller arbetsgivaravgifter, eller med högre miljöskatter eller andra punktskatter är inte realistiskt.
Mervärdesskatt finns i de allra flesta länder. Sverige
är också bundet av EU:s mervärdesskattedirektiv
som föreskriver en lägsta normal momsskattesats
på 15 procent. Administrationen av mervärdesskatten
är knappast, ur ett företagsperspektiv, mer betungande än andra skatter. De basuppgifter som behövs
för att betala moms måste alltid ges vid källan, av
den skattskyldige, Skatteverkets uppgift är sedan att
kontrollera och debitera.
Motion nr: 17.4
ÄR SÄNKT TJÄNSTEMOMS GRÖN
POLITIK?
Jan Lindholm
När MP drivit krav på skatteväxling med höjd skatt
på gifter och utsläpp samt sänkt skatt på arbete så
har syftet varit att den höjda skatten ska styra bort
från miljöförstörande produktion och konsumtion.
Den sänkta löneskatten har då varit tydligt avsedd att
stanna hos arbetsgivaren som en kompensation. Med
en sådan konstruktion vet vi att de skatter vi sänker
innebär att pengarna kommer att användas på ett
mindre miljöstörande sätt än tidigare.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Att sänka det totala skatteuttaget har inte varit MP:s
profil även om jag alltid hävdat att vi är det enda
sanna skattesänkarpartiet eftersom långsiktiga
förebyggande insatser är det enda som på sikt kan
minska behovet av offentliga ingripanden. Den perfekta skolan ser till att ingen medborgare förvandlas
till en motborgare i någon form. Allianspartiernas
skattesänkningar handlar rakt av om att övervältra
kostnader på den enskilde och det har jag inte uppfattat som grönt.
Vad kan då en sänkt restaurangmoms leda till? Första möjligheten är att krögarna stoppar de 5,4 miljarderna i sina egna fickor. Men konkurrensen är hård,
påstås det, så med tiden borde stor del av momssänkningen resultera i ett sänkt pris för kunden
eller lägre höjningar än vad som annars skulle ha
blivit fallet. Jag bortser från effekterna av det första
alternativet och utgår i min motion enbart från effekterna av att en stor del av momssänkningen påverkar
priset. Det var ju så MP:s kongress resonerade.
MP:s kongresser tar många kloka beslut men ibland
slinter det. När man tog beslutet att partiet skulle
driva krav på sänkt tjänstemoms och då särskilt
utpekat sänkt restaurangmoms så var beslutsunderlaget dåligt genomarbetat. Tanken att sänkt
tjänstemoms skulle underlätta en omställning från
prylkonsumtion till tjänstekonsumtion är lockande
men risken är uppenbar att det blir tvärt om. Jag vill
med denna motion försöka övertyga kongressen att
nyorientera sin ståndpunkt i frågan om tjänstemomsen.
Enligt regeringens egna beräkningar skulle deras
förslag leda till en ökad omsättning på mellan 5 och
19 procent. För att kunna bedöma samtliga konsekvenser av en sådan ökning måste man göra vissa
antaganden, exempelvis om vilka de nya kunderna
är, hur alla företag som arbetar med livsmedel påverkas, hur restaurangerna skulle hantera en ökad
efterfrågan och inte mist vad kunderna skulle göra
med de pengar de sparar på ett lägre pris vid besöken på restaurangerna.
Tankefelet
Visst låter det bra om man väljer att reparera i stället
för att slänga och köpa nytt. Om det är billigare att
reparera och underhålla än att köpa nytt så skulle
många prylar leva längre än idag och nyinköpen
skulle skjutas upp. Här känns argumenten trygga och
säkra, vad skulle kunna gå fel om det är billigt att
reparera i stället för att köpa nytt? Jag återkommer
på slutet med några funderingar kring den frågan.
Men först till restaurangmomsen som är det område inom tjänstesektorn där en sänkt moms står
nära ett genomförande när denna motion skrivs.
Förhoppningsvis kan en samlad opposition stoppa
regeringens förslag så att klokskapen hinner ifatt
populismen.
Regeringens motiv att föreslå en sänkt restaurangmoms är att en enhetlig moms förenklar och anses
stimulera sektorn och skapa nya jobb. Därutöver
anser MP att en stimulans av tjänstesektorn styr
konsumtionen från prylar till tjänster vilket skulle
minska miljöbelastningen.
Håller då dessa argument? Först kan vi konstatera
att det första argumentet faller eftersom den högre momssatsen kvarstår för alkohol i regeringens
förslag. Branschen kommer därför även fortsättningsvis att tvingas hantera två momssatser. Om
antalet momssatser är ett tungt argument så borde,
av alkoholpolitiska skäl, i stället den lägre momssatsen tas bort. Kanske skulle en sådan ändring leda till
att många av dem som idag köper mat på restaurang
för att ätas utanför restaurangen då välja att i stället
även äta på restaurangen.
mp.se/kongress
Eftersom prisspannet vid restaurangbesök är väldigt
stort, från snabbmatkedjans orimligt låga erbjudande
till den finare restaurangens många gånger högre, så
kan man börja med att anta att vissa kunder skulle
välja ett alternativ som de tidigare inte bedömt sig ha
råd med. En omsättningsökning behöver därför inte
betyda nya kunder. Om resultatet enbart blir ett annat menyval så leder det knappast till några nya jobb.
Förhoppningsvis väljer många av dem som redan ofta
äter ute ett något dyrare alternativ samt att äta ute
något oftare. Om den gruppen inte gör det så innebär ju reformen enbart att dessa redan etablerade
uteätare får dela på det mesta av de 5,4 miljarderna
som de sedan kan köpa miljöskadliga prylar för och
det var ju i alla fall inte MP:s avsikt.
Att uteätaren skulle använda sin besparing till att gå
ner i arbetstid och därmed avstå från det nya konsumtionsutrymmet är lika osannolikt som att pengarna skulle gömmas i madrassen. Självklart kommer
pengarna att användas till något annat. Där har vi
ett av tankefelen och en stor del av problemet med
reformen.
Den stora gruppen uteätare är förmodligen de som
näst intill måste äta ute. Man måste gå på lunchmöten för att inte tappa i karriären, man hinner inte
med att laga matlådan och då är lunchmatsalen den
nödlösning som står till buds, det är så man hinner
träffa arbetskamraterna, man jobbar mobilt, kanske ligger ute hela veckan och har svårt att planera
eller så ingår det i livsstilen. Det finns säkert många
orsaker som gör att många näst intill tvingas äta ute.
För dessa är ofta de övriga måltiderna sådana som
Skattefrågor
159
Kongress 2012
värderas mycket högt, det är kul att laga sin egen
mat, att vara tillsammans med barnen, med vännerna, i hemmet, hos vännerna med den gemenskap det
innebär. Den glädjen och gemenskapen flyttar man
inte till restaurangmiljö.
verksamheten så mycket att det motiverar nyanställningar mer än möjligen någon tillfällig avlastning ibland. På sikt kan det naturligtvis innebära att
restaurangägare som inte skulle ha investerat väljer
att göra det.
När jag frågar människor på måfå och när journalister frågar och dokumenterar så verkar de flesta
mycket skeptiska till att ett lägre pris skulle locka till
ökat uteätande. Många människor önskar tvärtom att
de skulle kunna klara sina dagliga bestyr utan att så
ofta tvingas äta ute.
Stora restauranger och stora kedjor har en helt annan flexibilitet i både kök och matsalar liksom när
det gäller att anpassa personal. Dessa företag kan
även snabbare investera för att möta en växande
efterfrågan. Min slutsats blir därför att eventuella
nytillkommande kunder i första hand kommer att
påverka de större restaurangerna som snabbt kan
anpassa sig. Det blir därför svårt att se en småföretagarprofil i reformen vilket jag menar är det andra
tankefelet.
Så har vi då de som inte äter ute eller som nästan
aldrig gör det. Man skulle kunna kalla det för nyrekryteringen. I den gruppen finns naturligtvis många
som har råd att äta ute men som gör andra prioriteringar men här finns även de som avstår av rent
ekonomiska själ. Den första gruppen torde knappast
ändra sina prioriteringar på grund av priset eftersom
deras val inte handlar om pengar utan om helt andra
motiv. Bland de senare, som idag inte anser sig ha
råd finns det självklart några som tidigare än annars skulle ta steget in på restaurang. Dessa kunder
är förmodligen inte de som ger restaurangerna de
marginaler som motiverar nyanställning.
Slutsatsen blir att det är svårt att tro på en stor nyrekrytering eftersom det är svårt att se vilken kundgrupp som skulle lockas i så stor utsträckning. Det
är sannolikt att om momssänkningen till stor del får
ett genomslag i sänkta priser så innebär det i första
hand att redan etablerade uteätare sparar en slant
som kan användas till annan konsumtion.
Om vi, trots att det förefaller orimligt, utgår från att
reformen ändå leder till en närmare tjugoprocentig
ökning av uteätandet så antas det leda till fler jobb,
hur sannolikt är det?
De flesta restauranger är små och kan inte ta in fler
gäster än de gör när det går som bäst. Antalet gäster
varierar naturligtvis och det sannolika är att dagar
då man har fullt kommer att inträffa oftare och att de
dåliga dagarna blir allt ovanligare. Det är inte sannolikt att små restauranger har möjlighet att anställa
fler enbart på grund av att de dåliga dagarna blir
färre.
Mindre restauranger har ofta trånga kök och små
marginaler exempelvis i kylar och frysar. I praktiken
krävs det en större ombyggnad av köket för att en
person till effektivt ska kunna arbeta där. Det kan
tvärtom bli ineffektivt om man går på varandra. Min
slutsats av detta är att det tar många år för mindre
restauranger att ta de steg som krävs för att utöka
160
Skattefrågor
Allt talar så här långt för att effekten av reformen
snarare ligger i den nedre än i den övre delen av det
spann regeringen angett, således en ökning kring
fem procent, samt att den flexibilitet som finns i restaurangnäringen gör att ökningen av antalet nya jobb
blir mycket marginell. En kostnad för statskassan
på 1,6 miljoner per nytillkommande arbetstillfälle är
förmodligen en underskattning.
Vilka övriga effekter skulle reformen kunna få? Om
vi börjar med maten så är det ganska uppenbart att
om någon som idag äter sin måltid hemma skulle
välja att gå ut och äta den måltiden så blir det mindre
mat som äts i hemmet, vilket kongressen helt missat. Äter man bättre eller sämre mat i hemmet än på
restaurangen? Är svinnet i livsmedelshanteringen
större i hemmet än på restaurangen? Hur påverkas
social och medicinsk hälsa liksom privatekonomin av
förändringen? Det är några frågor där svaren borde
vara av intresse men det är frågor som jag väljer att
hoppa över. Däremot vill jag lyfta fram betydelsen för
livsmedelshandeln och distributionen av livsmedel
om effekten av reformen skulle bli så omfattande
som regeringen hoppas.
Stormarknader och andra större livsmedelsbutiker har, liksom de stora restaurangföretagen, goda
möjligheter att anpassa sin personal till en förändrad
efterfrågan. Restaurangnäringens närmare 20 000
matställen sysselsätter någonstans mellan 70 000
och 90 000 personer. Siffrorna är osäkra eftersom
det förekommer många korttids- och deltidsanställningar. Livsmedelshandeln sysselsätter ungefär 56
000 personer. Om man antar att den mat som äts på
restaurang innebär att motsvarande summa pengar
inte kommer att spenderas i butik så innebär omsättningen per anställd att 1 000 nya jobb i restaurangbranschen grovt räknat motsvarar 250 förlorade
jobb i livsmedelshandeln. Distributionen påverkas
också liksom även livsmedelsindustrin. Självklart är
mp.se/kongress
Kongress 2012
detta svårt att uppskatta av flera skäl, bland annat
kan man tänka sig att mixen av vilka livsmedel som
efterfrågas förändras när del av slutkonsumtionen
flyttar in i restaurangerna.
Det man ändå måste ta med i beräkningarna, och
som varken kongressen eller regeringen gjort, är att
det inte enbart tillkommer nya arbeten när matvanorna förändras, det försvinner även jobb. Den
beräknade ökningen av nya arbetstillfällen inom
restaurangsektorn på 3 000–10 000 nya jobb måste
därför ställas mot en minskning av uppskattningsvis
750–2 500 arbetstillfällen i andra led.
Vi får inte heller glömma bort att många livsmedelsbutiker lever på marginalen. I mindre samhällen och
på landsbygden har nedläggningen av livsmedelsbutiker försvårat för många att klara livsmedelsinköpen. Färre butiker ger även ett glesare distributionsnät som ökar kostnaderna för dessa butiker
med än högre priser som följd. Om konsumenterna
skulle välja att flytta sina matinköp från butiker till
restauranger så skulle det självklart påverka livsmedelshandeln. Vilka butiker som drabbas hårdast
är förmodligen svårt att bedöma men om man enbart
räknar köpkraft som flyttas från butiker till restauranger så handlar det om en försäljningsminskning
på 2–9 procent för livsmedelshandeln beroende på
hur stort genomslag reformen får. För många små
butiker kan det förmodligen betyda nedläggning och
det var troligen inte MP:s avsikt med reformen. Även
det ett tankefel.
En ytterligare effekt som inte debatteras är den
möjliga alkoholpolitiska effekten. Även om tjänstemomssänkningen inte omfattar alkohol så finns det
mycket som tyder på att konsumtionsbeslut inte är
så rationella som man skulle önska. Det är inte alls
otänkbart att det för många restaurangbesökare helt
enkelt är så att om maten blir billigare så väljer man
inte en mer påkostad maträtt utan ökar i stället sitt
alkoholintag för de pengar man får över.
Våga tänka om
Ekonomiska styrmedel är svår materia. Än svårare
är det på grund av EU-medlemskapet som förhindrar
oss att utforma skatter så som de bäst passar i vårt
land. Tjänster är ett vitt begrepp och att sänka tjänstemoms får väldigt olika effekt beroende på vilken
tjänst som avses och där styr EU.
Äta kan vi bara göra tills vi spricker och vi är många
som redan äter för mycket. Besöka frisören och
kiropraktorn kan vi säkert göra oftare utan att det blir
problem. Självklart kan vi även lämna bort tvätten,
köpa städtjänster till hemmet och anlita barnvakt
oftare. Det går säkert att även hitta på många nya
tjänster.
mp.se/kongress
Men är det inte så att MP vill minska lönearbetet för
att möjliggöra mer fritid? Och är det inte så att den
fria tiden skulle göra det möjligt för oss att tillsammans göra allt det där roliga i hemmet som vi nu
håller på att förvandla till tråkiga och inte särskilt
stimulerande yrkesarbeten?
Och därmed är vi tillbaka i motionens inledning,
att det kändes ganska tryggt med argumenten för
billiga reparationer som alternativ till nyköp. Men
även här kanske vi måste våga tänka nytt. Moderna
konsumentprodukter går oftast att återvinna till över
90 procent, är det då rationellt att reparera? Utvecklingen går även snabbt och den nya produkten kan
många gånger vara motiverad av att den drar mindre energi. Men visst finns det reparationstjänster
som från ett energi-, miljö- och klimatperspektiv är
vida överlägsna nyinköp. Men vi vet även att om man
genom skattesubventioner gör reparationen billigare
så blir det pengar över som användas till annan konsumtion, pengar försvinner inte.
Tyvärr så visar all erfarenhet från försök med klimatsmarta, energisnåla eller miljömedvetna familjer
att den nya livsstilen, som i sig själv är eftersträvansvärd och bra på alla sätt, även innebär att det blir
pengar över som används till ny konsumtion som
familjen tidigare inte ansåg sig ha råd med. Den nya
konsumtionen som man tidigare valt bort och som nu
blir en möjlig ”lyx” visar sig i de flesta fall vara varken klimat-, miljö- eller energismart. Så länge man
inte är beredd att ta ut besparingen i form av sänkt
köpkraft genom minskad inkomst, dvs sänkt arbetstid så är risken stor att mixen av ohållbar konsumtion
enbart byter innehåll.
Det är därför jag valde att börja motionen med ett
exempel på en skatteväxling där vi med stor säkerhet kan veta att den sänkning av skatt som vi gör
innebär att pengarna används till mindre miljöstörande saker. Ekonomiska styrmedel innebär inte att
pengar försvinner utan bara att de används på andra
sätt. Skapar vi inte incitament för klimatsmartare
användning så finns det ingen garanti att resultatet
blir grönt. Våra goda intentioner skulle i värsta fall
kunna leda till att den sparade restaurangmomsen
används för att byta kollektivresor till bilåkande när
man får råd att unna sig den subjektiva lyxen. Det var
inte avsikten.
Den omorientering jag önskar att kongressen skulle
göra i denna fråga behöver inte betyda ett totalt stopp
för möjligheten att sänka momsen på vissa tjänster
men jag skulle önska att man ställde mer genomtänkta krav på när och hur sådana förändringar
skulle kunna genomföras.
Skattefrågor
161
Kongress 2012
När den här motionen väl behandlas av kongressen
så kan det vara så olyckligt att MP:s riksdagsgrupp
inte tagit den möjlighet som fanns att tillsammans
med den övriga oppositionen stoppa regeringens
sänkning av krogmomsen. Det innebär ju inte att
frågan är avförd från dagordningen. Dels kan man
mycket väl återställa dåliga reformer i framtiden och
dels kommer säkerligen nya förslag på skattesänkningar för andra tjänster att aktualiseras i framtiden.
Jag yrkar
1. frågan om tjänstemomsens eventuella betydelse
som metod för att påverka konsumtion i en mer
hållbar riktning lyftas in i partiprogramrevideringen,
2. att tidigare beslut om sänkt tjänstemoms tillsvidare undanröjs.
Avslag
Partistyrelsen håller med motionären om att frågan om huruvida sänkt tjänstemoms är ett bra och
kostnadseffektivt styrmedel i riktning mot ett mer
miljövänligt konsumtionsmönster är komplex och bör
bli föremål för ytterligare analys och debatt, vilket
bör kunna hanteras av riksdagsgruppen. Analysen
kan bland annat omfatta de förväntade ekologiska
effekterna av åtgärder för olika typer av tjänster och
även om det finns alternativa, bättre sätt att uppnå
samma mål. Partistyrelsen anser att ett eventuellt
undanröjande av tidigare fattade beslut bör anstå tills
denna analys är klar.
Motion nr: 17.5
RE OCH REP – STÖD TILL VERKSAMHETER INOM ÅTERBRUK OCH
REPARATION
Olof Olsson och Hanna Skogsmark
Re
I vårt samhälle finns ett överflöd av produkter och
varor. Trots att alla har mer än de egentligen behöver
så råder en konsumtionshets. Många av de företag
som ägnar sig åt handel kring återbruk förvisas ofta
till mindre attraktiva lägen för sina lokaler och har
svårt att få verksamheten att gå runt. Det är svårt att
uppnå nödvändig marginal mellan inköpskostnad och
försäljningspris.
Exempel på dessa verksamheter är second hand-butiker med kläder, möbler mm; antikaffärer; återbruk
i industri där produktion baseras på att tillvarata
redan producerade material och varor.
162
Skattefrågor
Rep
På grund av känslig teknik och material som även
ska ha andra syften än att enbart vara hållbara så
har många av våra konsumentvaror kraftigt förkortad
livslängd. Globaliseringen och utnyttjandet av billig
arbetskraft i låglöneländer driver på utvecklingen av
lågpris som en kraftig konkurrensfaktor på marknaden. Ofta byts varor ut istället för att repareras då
det helt enkelt, för konsumenten, är det billigaste
och enklaste sättet. Verksamheter som syftar till att
tillvarata och utföra reparationsarbeten ser svikande
kundunderlag och prisjämförelser till nyproducerade
varor som de helt enkelt inte kan konkurrera med.
Exempel på dessa verksamheter är reperation av
hemelektronik, reperation av vitvaror, reperation av
kläder och skor samt reperation av transportmedel,
cyklar mm.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att genom skattelättnader eller
andra subventioner av t ex lokaler, arbetskraft
och inköp underlätta för verksamheter som verkar inom reparationsarbete och återbruk.
Besvarad
I EU:s nya mervärdesskattedirektiv finns en möjlighet att tillämpa en lägre momsskattesats för mindre
reparationer av cyklar, skor, lädervaror samt kläder och hushållslinne. Detta kan vara en möjlighet
att inom några områden som nämns i motionen
uppmuntra till reparationer och återbruk i stället
för kassering och nyanskaffning. Riksdagsgruppen
studerar för närvarande konsekvenserna av en sådan
momssänkning för att eventuellt lägga förslag i en
kommande budgetmotion.
Motion nr: 17.6
FÖNSTER OCH ENERGIEFFEKTIVISERING
Robert Ahl, Kerstin Allergren, Ann-Sofie Andersson, Maria Antonsson, Elisabeth Bergman, Malena
Gyllenhak, Kerstin Slåneteg, Susanne Wise, Martin
Banachowski, Maria Lagerlöf och Björn Olsen
I syfte att genomföra energieffektivisering ger det
nuvarande budgetförslaget ROT-avdrag för materialinköp, vilket främjar till exempel byte av fönster.
Enklare ingrepp, som fönsterrenovering, kan i många
fall minska energiåtgången tillräckligt (se vidare
”Kan man behålla de gamla fönstren?” av Paul Hansson, artikel i Energiboken – Energieffektivisering för
småhusägare, utgiven av Byggnadsvårdsföreningen).
Den totala miljöbelastningen blir betydligt lägre om
man renoverar istället för att byta ett fönster, framför
allt vid en livscykelanalys. Därmed kan det nuvarande
mp.se/kongress
Kongress 2012
förslaget i själva verket bidra till en högre energiåtgång än vad skulle vara fallet om förslaget modifierades till att även inkludera restaureringsåtgärder. Det
nuvarande förslaget gäller alla byggnader, oavsett
byggnadsår, eller ursprungskvalitet på fönstren. Ytterligare skäl till att om möjligt undvika byte är:
Resurshushållning: onödigt slöseri på resurser, då
fullt fungerande fönster kastas istället för att underhållas. Fönster i kärnvirke som kan hålla i åratal ersätts till fönster i material som kräver mycket energi
vid produktion, måste transporteras, inte har en lång
hållbarhet och inte kan återanvändas eller underhållas utan slutligen måste slängas. Äldre träfönster
har ofta en överlägsen materialkvalitet och kan
underhållas med sparsam förbrukning av resurser.
Fönsterglasen utgör en mindre del av hela husets
energiförbrukning – det finns många åtgärder som
lönar sig mer både för plånboken och miljön, såsom
tätning kring fönster och dörrkarmar, isolering av
vind med mera.
Estetiska och kulturhistoriska skäl: förvanskat
utseende av byggnader. Byggnadsarvet är en resurs
precis som olja, skog eller vatten – så länge byggnaderna står är den investerade energin bevarad.
Arbetstillfällen: regelbundet underhåll av lokala
hantverkare bidrar till arbetstillfällen. Det tar längre
tid att renovera än att byta ut (se vidare ledare i
Byggnadsvårdsföreningens tidning Byggnadskultur
nr 4/2011: ”Fönster – med goda utsikter”).
Energikrisåren under 1970-talet såg förstörelsen
av ett stort antal hus, då regleringar som i bästa
välmening skrivits för att minska energiåtgången
i själva verket förstörde vårt kulturarv och bidrog
till att byggnader för alltid förlorade sitt estetiska
värde. Otydligt formulerade förslag kan återigen leda
till denna impopulära förstörelse. Det nuvarande
budgetförslaget står helt i strid med dagens byggnadsvårdstrend, där allt fler människor bryr sig om
byggnaders utseende, historia och funktion.
Även om det ursprungliga förslaget i första hand är
riktat till den nödvändiga upprustningen av miljonprogrammets byggnader, behöver en noggrannare
konsekvensanalys genomföras. Effekterna på hela
byggnadsbeståndet bör undersökas närmare.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att i samarbete med sakkunnig organisation utreda hur byggnadsarvet kan
bevaras utan att i onödan förstöras vid energieffektiviseringar,
mp.se/kongress
2. att MP verkar för att inkludera möjlighet att få det
utökade ROT-avdraget också för restaureringsarbete på befintliga fönster, inte enbart nyinköp
av material och därmed undvika att fönstertillverkare med profitintresse säljer undermåliga, ej
återvinningsbara produkter,
3. att MP verkar för att effekterna på hela byggnadsbeståndet vid utökat ROT-avdrag ska undersökas.
Bifall attsats 1, besvarad attsats 2, avslag attsats 3
Det nuvarande ROT-avdraget på maximalt 50 000
kronor per person och år omfattar endast arbetskostnader och är inte kopplat till krav på energibesparing. MP:s förslag innebär ett tak på max 20 000
kronor med dessa villkor. Om insatserna medför
energibesparande med minst 30% medges ytterligare 30 000 kronor och då gäller även avdrag för halva
kostnaden för byggnadsmaterialet. Det kommer alltså att vara möjligt att få avdrag både för restaurering
av befintliga fönster även om energibesparingen inte
blir lika stor och för energibesparande nya fönster.
Att utreda effekterna på hela byggnadsbeståndet är
en mycket stor och komplex uppgift som är svår att
klara av, men som möjligen till del kan genomföras
efter att reformen sjösatts.
Motion nr: 17.7
UTVIDGNING AV FRISKVÅRDSBIDRAGET
Den som sitter på en motionscykel på ett spinningpass i en uppvärmd lokal kan få friskvårdsbidrag
men inte den som cyklar till jobbet. Vi ska premiera
friskvård, inte friskvårdsverksamhet, och få sunda
resvanor på köpet. En utvidgning av friskvårdbidraget
är ett enkelt sätt att tala om att cykling till jobbet ger
mer än miljövinster, bullerminskning och mindre
trafikträngsel. Ska cyklingen dubbleras de närmsta
tio åren, vilket är vad som krävs för att fastställda
klimatmål ska nås, måste morötterna fram.
Ge möjlighet att kvitta cykelomkostnader motsvarande friskvårdsbidraget.
1. att MP verkar för att friskvårdsbidraget kan nyttjas för cykelomkostnader.
Besvarad
MP verkar på många olika sätt för att öka andelen resande med cykel och förbättra villkoren för cyklister.
MP har vid flera tillfällen motionerat om att arbetsgivare ska ges möjlighet att skattefritt subventionera
den anställdes cykling till och från jobbet, inom
Skattefrågor
163
Kongress 2012
ramen för skattefri friskvård (se exempelvis partimotion 2010/11:T502 En grönare stad är en trevligare
stad).
Motion nr: 17.8
ALLA INKOMSTER SKA BESKATTAS
LIKA
Idag gäller olika beskattning för olika slags inkomster. Vi anser att detta är extremt orättvist.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att inkomst av tjänst, pension,
sjuk- och arbetslöshetsersättning ska beskattas
lika.
Besvarad
Partistyrelsen håller med motionären om att dagens
skattesystem är orättvist. MP verkar för att skillnaderna i beskattning ska utjämnas. I MP:s senaste
budgetmotion (motion 2011/12:Fi241 Ansvar för
framtiden – Miljöpartiet de grönas budgetmotion för
2012) tar vi ett första steg genom att sänka skatten
på pension och höja skatten för höginkomsttagare.
Vidare förbättrar vi villkoren i a-kassan och sjukförsäkringen. MP verkar också för att regeringen ska
initiera en ny bred skatteöversyn. De principer om
enkelhet och likformighet som vägledde den stora
skattereformen för två decennier sedan har tyvärr i
åtskilliga fall åsidosatts. Nya undantag, nedsättningar och särlösningar har införts vilket resulterat i ett
krångligare och mindre likformigt skattesystem.
Motion nr: 17.9
BESKATTA KRIGSMATERIELINDUSTRIN
Håkan Larsson
Det har skett en attitydförändring kring vapenexporten. Krig kallas försvar, och vapen har blivit
vinst. Svensk vapenexport slår rekord. År 2010 sålde
Sverige mest vapen i världen räknat per person, före
Israel och Ryssland. Vi sålde krigsmateriel för 13,7
miljarder kronor, en ökning med 350 procent jämfört
med för tio år sedan och den största summan hittills.
Vi sålde krigsmateriel till 63 länder under 2010, vilket
kan jämföras med 52 länder år 2000, och 33 länder
år 1990.
Jas-affären som ger 22 Jas Gripen-plan åt Schweiz
är bara ett bevis på att svensk vapenexport ökar. Sedan den moderatstyrda s k Alliansen tog över makten
har exporten av krigsmateriel nått rekordnivåer. Man
beviljar fler tillstånd och säljer till fler och fler länder.
164
Skattefrågor
Man har skapat ett särskilt organ som ska främja
svensk krigsmaterielexport: Försvarsexportmyndigheten. Inrättandet följer en trend i Europa, där vapenproducenter kräver att regeringarna ska stödja deras
särintressen och hitta köpare i utlandet. Liknande
organ finns i Storbritannien och Frankrike.
Sverige ska enligt riksdagens riktlinjer inte exportera
krigsmateriel till krigförande länder eller till ”stater
där omfattande och grova kränkningar av mänskliga
rättigheter förekommer”. Trots detta ligger Pakistan,
ett land som befinner sig i en form av inbördeskrig
mot talibanerna och där mänskliga rättigheter har
åsidosatts sedan USA inledde ”kriget mot terrorismen”, trea på listan över de länder som köper mest
krigsmateriel från Sverige. 2010 levererade Sverige
krigsmateriel värt 1,3 miljarder kronor till Pakistan.
Även USA, som för krig i Afghanistan, låg förra året i
toppen av listan över importörer med köp av svenska
vapen för 1,2 miljarder kronor. Ett annat inköpsland
är lilla Singapore, som i sin tur exporterar stora
mängder krigsmateriel till bl a militärdiktaturen i
Burma.
Få rika länder har högre andel vapenexport riktad
till fattiga och odemokratiska länder än vad Sverige
har, konstaterar Center for Global Development i
Washington. Varje år rankar man där hur världens
22 rikaste länder agerar för att främja global utveckling. De senaste åren har Sverige klättrat snabbt i
mätningen över hur stor del av landets bruttonationalprodukt som utgörs av export av vapen till fattiga
och odemokratiska länder. Sverige ligger nu på femte
plats. Endast Belgien, Storbritannien, Frankrike och
USA exporterar mer vapen till fattiga länder.
Någon översikt över vad den svenska krigsmaterielexporten kostar världen i form av skadebehandling
och annat mänskligt lidande – även för civilbefolkningen – miljöförstöring, sabotage av odlingsbar jord
etc tycks däremot inte finnas.
Vi behöver åtgärder för att kontrollera särintressenas
agerande till förmån för produktionen av krigsmateriel. Ett redskap är beskattning, som framgångsrikt
har tillämpats tidigare. Bland annat skedde det i USA,
där punktskatt på krigsmaterielproduktion infördes
som ett av de verksamma medlen mot 1930-talets ekonomiska depression. På så sätt kan en viss
hämsko läggas på produktionen samtidigt som den
tvingas avsätta ytterligare medel till det allmänna
bästa.
Vidare bör MP agera kraftfullt på varje försök från
den moderatstyrda regeringens sida att ytterligare
gå särintressena till mötes genom statliga organ.
Försvarsexportmyndigheten bör läggas ned och dess
mp.se/kongress
Kongress 2012
resurser omfördelas till att stödja annan verksamhet som såväl Sverige som vår omvärld är betydligt
bättre betjänt av.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att en särskild produktionsskatt
på s k strategiska produkter införs,
2. att MP verkar för att lägga ned Försvarsexportmyndigheten.
Partistyrelsen instämmer i motionens intentioner att
Sveriges vapenexport ska vara restriktiv. Det är också
en linje som sedan länge drivits av riksdagsgruppen, bland annat genom en striktare tillämpning av
vapenexportreglerna. MP verkar också i riksdagen
för att lägga ner Försvarsexportmyndigheten. Vi
bedömer att detta är mer träffsäkra metoder än en
produktionsskatt på vapen.
Motion nr: 17.10
REDUCERA DET SVENSKA SKATTEFELET
David Arvidsson Shukur
Stöds av Miljöpartiet de gröna Kronoberg
Enligt Skatteverkets rapport Skattefelskartan så
uppgår det svenska skattefelet till en kostnad av 133
miljarder kronor per år (en siffra som kan jämföras
med försörjningsstödens kostnad på ca 12 miljarder
per år). Till skillnad från den ”kostnad” (eller investering) som bidrag utgör i vår välfärd så bidrar inte
skattefusket till någon ökad standard för samhället i helhet. Alliansen har de senaste åren pekat ut
bidragstagare som en arbetsovillig grupp i samhället
och hävdat att de bär skulden till Sveriges ekonomiska problem. Övriga partier har låtit den ekonomiska debatten stagnera runt bidragstagare istället
för att fokusera på långt mer omfattande frågor, som
att rätta till det svenska skattefelet. Som vanligt är
det mindre debatt kring ekonomiska problem som
orsakas av de välbärgade i samhället. Istället har de
personer som tidigare köpt svarta tjänster nu blivit
”belönade” i form av RUT-avdrag och dylika reformer.
I en intervju med Indiependent News så hävdar
Sveriges ledande nationalekonomer (bl a Jan Ekberg)
att ett stärkt kontrollsystem skulle vara ett steg i
rätt riktning. Genom att ge myndigheter en större
möjlighet att bevaka svenskt kapital utomlands, bl
a i så kallade ”skatteparadis”, menar forskarna att
en stor del av skattefusket skulle kunna förhindras.
Vidare menar forskarna att en förflyttning av skatter som idag kan planeras bort genom överföringar
till medarbetare eller dylikt bör genomföras. Fastighetsskatten benämns som en skatt vilken är svår
mp.se/kongress
att kringgå. Till exempel skulle man kunna överväga
en viss reduktion i marginalskatten till förmån för en
ökad fastighetsskatt; båda slår ju i dagsläget hårdare
emot höginkomsttagare. Sannolikt skulle detta leda
till ökade skatteintäkter.
Det är rimligt att anta att de pengar som av skattefusket hamnar i privata fickor hade varit en bra
källa till extra kapital till nya jobb inom äldrevården,
skolan och utvecklingen av förnyelsebar energi. Det
är helt enkelt orimligt att inte agera för en rättvis
beskattning av våra medborgare.
Jag yrkar
1. att MP efterfrågar vetenskapliga undersökningar
och rapporter om hur skattefelet i Sverige kan
reduceras,
2. att MP verkar för ett hårdare kontrollsystem för
förflyttningen av svenskt kapital,
3. att MP i riksdagen och EU-parlamentet driver
frågan om ett starkare europeiskt kontrollsystem
för skatteparadis,
4. att MP undersöker möjligheten att omfördela
skatter som ofta planeras bort till skatter som är
svårare att undvika,
5. att MP i regeringsposition skulle agera för att
göra det enklare för medborgare att ta del av
forskningsbaserad information om svensk ekonomisk politik.
Avslag attsats 1 och 4–5 , besvarad attsats 2–3
Partistyrelsen instämmer i att det är angeläget att
bekämpa skatteundandragande i olika former. Vi
menar också att det faktiskt, oberoende av regering,
gjorts och görs en hel del för att komma till rätta
med olika former av skatteundandragande. Såväl
Skatteverket som finansdepartementet har betydande resurser avsatta för kontroll och för att täppa
till olika kryphål i lagstiftningen. Exempelvis har
framsteg nåtts i bekämpningen av så kallade skatteparadis genom såväl påtryckningar från EU som
genom avtal om informationsskyldighet med olika
skatteparadis. Exempel på hemmaplan är strängare
regler för personalliggare, kassaregister och så kal�lad omvänd momsskyldighet i olika branscher. MP
driver i skatteutskottet på för bl a tak för internräntor
som används för att flytta företagsvinster till bolag
i andra länder. Arbetet mot skatteundandragande
måste tyvärr vara ett ständigt pågående arbete då
uppfinningsrika individer och företag ständigt hittar
nya sätt att kringgå lagstiftningen.
I attsats 4 föreslås att MP ska undersöka möjligheten
att omfördela skatter som ofta planeras bort till skatSkattefrågor
165
Kongress 2012
ter som är svårare att undvika. Detta skulle möjligen
kunna vara ett sätt att minska de totala skattefelen,
men riskerar också att få negativa fördelningspolitiska konsekvenser. Detta eftersom de skatter som
är lättast att planera bort ofta är skatter som betalas
av höginkomsttagare och kapitalägare. De skatter
som är svårare att undvika är ofta de som betalas av
gemene man. Av detta skäl föreslår partistyrelsen
avslag på attsatsen.
finner vi ingen anledning att ytterligare begränsa det
kommunala självstyrelset.
Motion nr: 17.11
STOPPA DE SVENSKA SKATTEPARADISEN
Thomas Deinoff
Skatt eller skuld? De rika väljer gärna fel. Vi i Nacka
kommun bor i ett av Sveriges skatteparadis. Vi har
Sveriges sjätte rikaste invånare och råkar också ha
Sveriges sjätte lägsta kommunalskatt. Under lång tid
har kommunens skuld per invånare stigit och under
år 2012 rasar Nacka i en jämförelse med andra kommuner från plats 122 till 222 i skuldligan. Skatteligan
och skuldligan finns tillgängliga via Sveriges Kommuner och Landsting: www.kolada.se
Effekten av vår stora kommunala skuld är att kommunen betalar ränta till de rika – istället för att de
rika betalar skatt till kommunen.
När dessutom havsnivån stiger det närmaste århundradet riskerar skatteparadiset Nacka att översvämmas av både vatten och sina skulder.
Den exakta utformningen av attsats 2 vill jag att MP
riks utreder – t ex kan kommunalskattelagen utformas så att exemplet Nacka kommun som ligger på
plats 122 i skuldligan år 2010 åläggs att höja skatten
år 2011 till plats 122 även i skatteligan.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att endast skuldfria kommuner
får sänka sin skatt,
2. att MP verkar för att skuldsatta kommuner åläggs
att höja sin skatt för att betala av sin skuld och på
så sätt rusta sig för klimatförändringar,
3. att MP verkar för att skuldsatta kommuner endast
får uppta mer skuld vid naturkatastrofer eller
genom särskild kommunal folkomröstning.
Avslag
Liksom motionären anser partistyrelsen att det är
viktigt att de svenska kommunerna har ordning på
sin ekonomi. I och med att det redan finns regler som
begränsar kommunernas möjlighet att skuldsätta sig
166
Skattefrågor
mp.se/kongress
Kongress 2012
18. SKOLAN
KVALITET OCH MÅNGFALD I EN
SKOLA UTAN VINSTSYFTE
Sammanfattning
Miljöpartiet har från början varit drivande för en
fungerande mångfald i skolväsendet. Utvecklingen de
senaste åren, med ett antal uppmärksammade fall av
fristående skolor som har gjort stora vinstutdelningar till sina ägare men samtidigt brustit i kvalitet, har
aktualiserat frågan om en lagreglering av friskolors
syfte och/eller rätt att dela ut vinst. Med bakgrund i
denna utveckling och de beslut på området som fattades av 2011 års kongress lämnar partistyrelsen här
ett förslag på hur en sådan reglering skulle kunna
se ut. Samtidigt föreslås konkreta åtgärder för att
underlätta för ideella skolhuvudmän och en färdplan
ritas upp för hur läraryrket kan stärkas. Det senare,
med målet att locka fler att vilja bli lärare och att
ge yrkesverksamma lärare bättre möjligheter att
utvecklas i sin roll, ser partistyrelsen som en av de
absolut viktigaste åtgärderna för att höja kvaliteten i
svensk skola under det kommande decenniet.
Bakgrund
Under de senaste åren har frågan om vilka som ska
få äga och driva friskolor och hur dessa ska få, eller
inte få, disponera en eventuell vinst i skolverksamheten debatterats flitigt i Sverige, såväl som inom MP.
Partiets grundhållning i frågan kommer till uttryck i
det 2005 antagna partiprogrammet, där man kan läsa
att ”[v]i vill motverka att fristående skolor ska kunna
drivas i vinstsyfte”. Sedan partiprogrammet antogs
har vi dock sett en utveckling med flera uppmärksammade fall av att skolhuvudmän har gjort omotiverade vinstuttag på bekostnad av utbildningens
kvalitet. Detta uppmärksammades i ett antal motioner på 2011 års kongress. Kongressen beslutade,
med tydlig majoritet, att bifalla två attsatser:
• Att Miljöpartiet verkar för att skolverksamhet inte
ska drivas av företag med vinstsyfte.
• Att Miljöpartiet främjar möjligheterna för organisationer med ideellt syfte att driva skolor.
Efter kongressen var det tydligt att meningarna gick
isär om hur detta kongressbeslut skulle tolkas. Vissa
såg det som en tydlig skärpning av tidigare förd politik, andra som att kongressen endast bekräftade den
sedan länge etablerade linjen. Ett uttryck för denna
osäkerhet är det faktum att det även i år har lagts ett
antal motioner som berör dessa frågor, med något
utförligare och mer precisa attsatser. Partistyrelsen
har sett ett behov av att återkomma till kongressen
mp.se/kongress
med ett samlat förslag som tar ett större grepp om
frågan om skolhuvudmäns syften med verksamheten
och kopplingen mellan detta och utbildningens kvalitet. För partistyrelsen har det varit viktigt att möta
förra årets kongressbeslut med åtgärder som är
verkningsfulla samtidigt som vi värnar friskolereformen och ger hela skolväsendet bättre förutsättningar
till högre kvalitet och ökad likvärdighet.
MP tror på en mångfald av aktörer på skolans område. Förslagen som presenteras här, tillsammans
med förslag som presenterats tidigare av partiet,
skyddar de seriösa aktörerna inom skolväsendet.
Samtidigt syftar de till att återskapa människors
förtroende för skolan genom att ta krafttag mot
huvudmän som sätter ekonomisk vinning framför en
god utbildning. Idén om en mångfald av aktörer inom
skolväsendet ligger kvar.
Förslagen i denna proposition omfattar, om inget
annat anges, både grundskolan och gymnasieskolan samt i tillämpliga delar även förskolan. Nedan
redogörs inledningsvis för en del bakgrundsfakta
om friskolesektorn i Sverige i dag, samt för resultaten av några av de viktigare studier som har gjorts
av friskolereformens effekter. Därefter presenteras
partistyrelsens förslag.
Basfakta om fristående skolor och deras huvudmän
Friskolesektorn har under de senaste åren växt
snabbt. Även om de flesta enskilt drivna skolorna
drivs i mindre aktiebolag finns det en tydlig utveckling mot ägarkoncentration. De tio största skolkoncernerna äger sammanlagt ca 40 bolag som tillsammans driver 316 skolor med ca 70 000 elever. Det
motsvarar ca 40 procent av alla elever i fristående
skolor. Omsättningen inom skolverksamheten i dessa
bolag var 2009 på 5,5 miljarder och rörelsevinsten var
på 420 miljoner, vilket innebär en vinstmarginal på
sex procent. Tre bolag har en högre vinstmarginal än
10 procent.
De enskilda aktiebolagen är ca 330 stycken som gemensamt har 435 skolor med totalt 55 000 elever. Det
motsvarar ca 30 procent av samtliga elever i fristående skolor. De omsatte tillsammans 5,9 miljarder
och hade rörelsevinst på 260 miljoner, vilket innebär
en vinstmarginal på 4 procent. 95 av 100 friskoleföretag driver högst två skolor. (Sveriges Kommuner och
Landsting, Dagens Samhälle, 2011).
Det finns ingen offentlig statistik på hur många
skolor som finns i Sverige med en huvudman som är
en ideell förening, stiftelse eller på andra sätt drivs
genom andra former än aktiebolag och utan uttalat
vinstsyfte. Organisationen Idéburen skola, som samlar skolor utan vinstsyfte uppskattar antalet skolor
Skolan
167
Kongress 2012
till 600. Däri går de återstående 30 procenten av alla
elever i fristående skolor. En del skolor drivs i hybridform, dvs av ett aktiebolag som ägs av en stiftelse
eller liknande.
Fristående skolor är än så länge betydligt vanligare
på gymnasienivå än på grundskolenivå. Läsåret
2010/11 var 741 av landets 4 626 grundskolor fristående skolor. Sammanlagt går 12 procent av grundskoleeleverna i en fristående skola. Andelen är generellt högre i storstadskommuner och i större orter än
i resten av landet. På gymnasienivå är andelen elever
i fristående skolor dubbelt så hög: 24 procent. (Skolverket, PM – Elever i grundskolan läsåret 2010/11,
2011, resp. Skolverket, Gymnasieskolan – efterfrågade mått (www), senast granskad 2011-09-15).
Den nya skollagen
Kommunala skolor och fristående skolor har i skollagen som började gälla 2011 fått samma reglering.
Det innebär att de fristående skolorna blir skyldiga
att följa läroplan och kursplan och alla andra regler
och styrdokument som gäller för skolan. Skolinspektionen får möjlighet att stänga en fristående skola
omedelbart och förelägga vite, vilket är något som
inspektionen och MP länge efterlyst. Den nya skollagen ställer också högre krav på skolorna vad gäller
tillgång till elevhälsa, skolbibliotek och studie- och
yrkesvägledare. (Skolinspektionen, Vi vässar pennan, En genomgång av Skolinspektionens arbete
2003–2009, 2009).
Studier av friskolesystemets konsekvenser
Under 2011 släpptes två viktigare studier av friskolesystemets konsekvenser, den ena av Expertgruppen
för studier i offentlig ekonomi (ESO) och den andra
av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).
ESO:s studie, Att lära av de bästa – en ESO-rapport
om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv, drar bland annat slutsatsen att svenska
elevers resultat, så som det mäts i exempelvis den
internationella PISA-undersökningen, påverkas av
flera faktorer. Sådant som resurser, kommunalisering, förekomst av fristående skolor och fritt skolval,
samt förändringar av kursplaner och betygssystem,
kan enligt rapporten ha haft viss inverkan. Forskningen visar emellertid att den helt klart viktigaste
faktorn är lärarnas sätt att undervisa.
ESO-rapporten pekar på att i samband med införandet av friskolereformen sporrades kommunala skolor
inledningsvis att höja kvaliteten, men det är inte
säkert att de hade förmåga att kompensera förluster
av duktiga elever. Svenska studier ger motstridiga
resultat i frågan om vad ett fritt skolval innebär för
elevernas studieresultat. En gemensam slutsats är
dock att effekterna är små. Vad gäller segregation
168
Skolan
konstaterar rapporten att det fria skolvalet kan ha
bidragit till ökande skolsegregation, men att den
viktigaste faktorn är att boendet har blivit mer segregerat. Det understryks också att man måste skilja
mellan effekter av ett fritt skolval och effekter av att
det finns fristående skolor.
SNS rapport Konkurrensens konsekvenser – Vad
händer med svensk välfärd? presenterar ett antal
slutsatser om fristående skolor i allmänhet och
vinstdrivande respektive ideella skolor i synnerhet.
Andelen friskolor som ägs av vinstdrivande koncerner konstateras öka. Eleverna på de vinstdrivande
skolorna påminner på olika sätt mer och mer om
eleverna i de kommunala skolorna, framför allt vad
gäller socioekonomisk tillhörighet och resultat. De
skolor som i högst utsträckning rekryterar elever
från en viss socioekonomisk grupp är emellertid de
icke vinstdrivande skolorna. De skolorna har också
högst lärartäthet. Detta innebär att lärartätheten är
högst bland elever med bäst sociala förutsättningar.
SNS-rapporten menar vidare att det saknas svenska
studier som på ett metodologiskt övertygande sätt
analyserar om det finns faktiska kvalitetsskillnader mellan skolor med olika huvudmän. Däremot
påpekas att vinsterna av att missköta en verksamhet kan vara stora då det fram tills nu i princip har
varit omöjligt att i efterhand utkräva ansvar för en
undermålig utbildning. Rapporten noterar också att
skolsegregationen har ökat. Det kan i någon mån förklaras av expansionen av friskolor. Samtidigt konstateras att det inte finns något självklart svar på frågan
om friskolornas inverkan på segregationen.
Kvaliteten i utbildningen är viktigast
För MP har skolans innehåll och kvaliteten på undervisningen, samt möjligheten för olika elever att hitta
en undervisningsform som passar dem bäst, alltid
varit viktigt. I partiprogrammet från 2005 fastslås
detta samtidigt som vi tydligt uttrycker att skolor inte
ska drivas i vinstsyfte. Friskolereformen har bidragit
till en förnyelse av den pedagogiska verksamheten, både metodmässigt och organisatoriskt. Tack
vare reformen har initiativ och nya idéer på skolans
område kunnat bejakas och elevers behov och intressen kunnat tillmötesgås. Förutsättningarna för en
meningsfull skola har ökat i Sverige.
Oberoende av organisationsform eller huvudmannaskap är det givetvis av central betydelse att en
skola håller hög kvalitet. MP har sett positivt på de
förändringar i skollagen som medför en skärpning
av vad en skola ska tillhandahålla och vad varje elev
ska ha tillgång till. Partiet har också påpekat att det
krävs fler skärpningar av kvalitetskraven på skolan.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Det behövs fler förtydliganden om vad en elev kan
förvänta sig i skolan, oavsett huvudman.
Det finns i det här sammanhanget anledning att vara
vaksam mot den senaste tidens utveckling inom
ägarförhållandena av fristående skolor och dess
hantering av kapital och överskott i verksamheten,
inte bara utifrån ett kvalitetsperspektiv utan även
med tanke på allmänhetens förtroende för skolan.
De senaste årens ägarkoncentration, de tveksamma
metoder för skatteplanering och försäljningar av
tillstånd som har förekommit, och den debatt och
diskussion som har följt på detta riskerar inte bara
förtroendet för dessa huvudmän, utan för skolväsendet som helhet. Detta är ett problem för samhället. Här aktualiseras än en gång MP:s grundsyn att
skolor inte ska drivas utifrån ett vinstsyfte utan av en
passion för bildningsuppdraget. Partistyrelsen anser
att kvaliteten i utbildningen och på undervisningen
aldrig får sättas i andra hand.
Miljöpartiets förslag för att främja kvalitet och mångfald i en skola utan vinstsyfte
Nedan presenteras konkreta förslag inom tre områden. I syfte att stärka kvaliteten och likvärdigheten i
svensk skola föreslås förstärkande åtgärder kopplade till lärarnas fortbildning. Även förslag på åtgärder i syfte att komma tillrätta med de problem som
i dag finns med nyutexaminerade lärares så kallade
introduktionsår lyfts fram. Dessutom föreslås ett mer
omfattande arbete för att inför nästa val presentera
en långsiktig plan för hur läraryrkets ställning kan
stärkas. För att främja mångfalden inom friskolesektorn föreslås en investeringsfond för ideella skolor.
För att motverka vinstsyfte i skolan föreslås slutligen
en lagreglering på området tillsammans med utökade kontrollmekanismer vid såväl tillståndsgivning
som granskning av verksamheten.
1. Kvalitet: Satsa långsiktigt på läraryrket genom kompetens- och yrkesutveckling
A. Kompetensutveckling för yrkesverksamma lärare
Vi vet att behörighet och kompetens hos lärare är
oerhört viktigt för elevers lärande och kunskap.
Skolan är en kunskapsorganisation, och en sådan
utvecklas bara om den tillförs ny kunskap. I takt
med att omvärlden förändras, tekniken utvecklas
och forskningen gör nya framsteg ska skolan också
utvecklas. Skolan kan inte utvecklas och möta framtiden med gamla metoder och gamla redskap. Lärare
måste, precis som andra yrkesgrupper, få möjlighet
att utveckla sitt arbete och både medverka i och få
del av forskning.
I höstbudgeten 2011 föreslog MP en riktad satsning på utveckling av svenska skolan som skapar
mp.se/kongress
förutsättningar för lärares kompetens-, yrkes-, och
löneutveckling. En sådan långsiktigt fungerande
satsning måste innefatta stat och kommun i samverkan. Stat och kommun har olika styrverktyg för
skolan och dessa används bäst när de kompletterar
varandra. Staten har med sina myndigheter goda
förutsättningar att göra kvalitetssatsningar och organisationsförändringar, samt följa upp skolornas och
huvudmännens utveckling. Kommunerna har bäst
förutsättningar att styra resurser efter behov samt
anpassa organisationen efter lokala förutsättningar.
Gemensamt för de länder som har de mest framgångsrika skolsystemen är att lärarna får regelbunden och kvalitativ fortbildning (se t ex. McKinsey &
Company, ”How the world’s best performing school
systems come out on top”, 2007). Detta är ett område som kraftigt behöver förbättras i Sverige. I det
svenska skolsystemet är det skolhuvudmännen, dvs
kommuner och privata utbildningsanordnare som
har ett huvudansvar. Enligt skollagen 3 kap, 34 § ska
huvudmannen se till att personalen vid förskole- och
skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Enligt avtal har alla lärare rätt till 104 timmar
kompetensutveckling under ett läsår. Dessa timmar
disponeras av arbetsgivaren. Skolans utveckling är
därmed lika delar arbetsgivarpolitik som utbildningspolitik. Betydligt större resurser behöver avsättas för
att lärarna ska få möjlighet dels att hålla sin kompetens à jour, dels att vidareutveckla den. Utredningen
om en hållbar lärarutbildning från 2008 ger flera
förslag på hur detta kan organiseras för att fungera
bättre.
Partistyrelsen anser att det på varje skola och inom
varje huvudman ska finnas en strategi för kompetensutveckling och för hur forskningsanknytningen
i verksamheten kan stärkas. Varje lärare ska få
kontinuerlig påfyllning av ny kunskap genom hela sitt
yrkesliv. Det gäller självklart nya rön inom de ämnen
som läraren är behörig i, men också framsteg inom
pedagogik och didaktik liksom andra strategiskt
viktiga områden för framtidens skola. Det åligger
parterna på arbetsmarknaden att förhandla fram
villkor som bättre möjliggör kompetensutveckling
för Sveriges lärare. MP:s kommunorganisationer bör
verka för en sådan utveckling. Vidare behöver Sverige
långsiktigt bygga upp starka forskningsmiljöer för
utbildningsvetenskapen. Kopplingen mellan det vi vet
om kunskapsutveckling och lärande och det vi gör i
skolan måste stärkas.
Lärares kompetensutveckling måste också vara
starkt förknippad med möjligheten att utvecklas
inom läraryrket. Det finns stora skillnader mellan
individuella lärares arbete, deras förmåga att skapa
ett bra arbetsklimat i klassrummet eller metoder de
Skolan
169
Kongress 2012
använder i undervisningen. Sverige misslyckas idag
med att garantera alla barn rätten till en likvärdig
och kvalitativ utbildning. Partistyrelsen ser detta
som en av de största utmaningarna för den svenska
skolan. Särskilt duktiga lärare som kan och vill ta
ett större ansvar för skolutvecklingen kan jämna ut
de skillnader som uppstår mellan klassrum eller
mellan skolor i samma kommun eller region. Kommunerna har bäst förutsättningar att skräddarsy insatser efter de lokala behoven och fördela medel till
de lärare som presterar och bidrar extra till skolans
utveckling.
Partistyrelsen föreslår
1. att MP ska verka för att Sveriges lärares möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling
kraftigt förstärks,
2. att MP ska verka för ett system där stat och kommun samstämmigt arbetar för en kvalitativ och
kontinuerlig kompetensutveckling för lärare.
B. Fungerande introduktionsår för nyutexaminerade
lärare
Enligt den nya lagen om lärarlegitimation måste
varje nyexaminerad lärare arbeta ett introduktionsår
för att bli legitimerad. Det är ett krav för att kunna
tillsvidareanställas, ansvara fullt ut för undervisning
och sätta betyg i de årskurser där det är aktuellt.
Däremot är långt ifrån alla nyutexaminerade lärare
garanterade en introduktionsårsplats. Tusentals lärare står utan en sådan och riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden eller söka sig till andra yrken.
Det saknas också tillräckliga medel och kriterier för
introduktionsåret vilket äventyrar dess kvalitet. Partistyrelsen är orolig för att den viktiga koppling mellan
utbildning och arbete som introduktionsåret syftar
till att vara uteblir. De kommande årens lärarbrist
riskerar att bli än mer allvarlig när en hel generation lärarstudenter inte får en bra start i arbetslivet.
Istället behövs det bättre statliga garantier för att
introduktionsåret ska fungera. Tillräckligt med introduktionsårsplatser är en nödvändighet för att säkra
en god tillgång till lärare och en god start i yrkeslivet
för lärare. Skolverket behöver ha en tydligare roll
i sammanhanget och bör få i uppdrag att nå dessa
mål genom samverkan med skolhuvudmän och de
lärosäten som bedriver lärarutbildning.
3. att MP ska verka för en aktiv samverkan mellan
högskolor och skolhuvudmän för ett fungerande
introduktionsår för lärare,
4. att MP ska verka för att staten säkerställer att
det introduktionsår som nu är infört fungerar och
erbjuds alla nyutexaminerade lärare.
170
Skolan
C. Ett långsiktigt arbete för att lyfta läraryrket
På sikt behövs ett bredare register av åtgärder för att
stärka lärarna i deras yrkesutövning, förbättra yrkets
karriärmöjligheter och göra det mer attraktivt att
bli lärare – och i förlängningen utveckla skolan som
helhet. Partistyrelsen föreslår därför att kongressen
uppdrar åt riksorganisationen, i form av partistyrelsen och riksdagsgruppen, att i samarbete med regionerna möta och samtala med lärarfack, föräldraföreningar, skolhuvudmän och andra med både intresse
av och kunskaper om skolan. Med deras hjälp ska
partiet fram till nästa val ta fram en långsiktig plan
för dessa frågor.
5. att MP:s riksorganisation ges i uppdrag att, i
samarbete med regionerna, anordna rundabordssamtal över hela Sverige med lärarfack, föräldraföreningar, skolhuvudmän och andra berörda i syfte
att utarbeta åtgärder för förbättrad löneutveckling,
god arbetsmiljö i skolan och andra satsningar som
kan utveckla skolan och göra läraryrket till ett av
Sveriges mest populära yrkesval senast 2025.
2. Mångfald: Öka tillgången på kapital för ideellt
drivna skolor
När MP föreslog friskolereformen ägdes inte en enda
skola av aktiebolag; alla de ca 100 skolor som fanns
då drevs av ideella och ekonomiska föreningar eller
stiftelser utan vinstsyfte. Av de mångfalt flera fristående skolor som har startat sedan dess utgör de ideella en minoritet. Skälen är flera, men bland annat är
det ofta svårt för ideella huvudmän att finna det nödvändiga kapital som krävs i exempelvis uppstarten
av verksamheten eller vid ekonomiska förändringar
över tid. Den typ av kapital som de vinstdrivande
aktiebolagen kan attrahera finns inte för de mindre,
ideellt drivna verksamheterna. Det gäller särskilt
dem som drivs i förenings- eller stiftelseform, eftersom aktiebolagsformen som sådan överlag lämpar
sig bättre för investerare.
Partistyrelsen anser att den idéburna skolan bör
stimuleras och föreslår därför en offentligt finansierad fond för att tillgängliggöra kapital för ideellt
drivna skolhuvudmän. Denna fond ska vara skild från
skolpengssystemet. Fonden ska förbättra tillgången
på kapital för stiftelser och föreningar som bedriver
skolverksamhet men som saknar uppbackning av
stora bolag och banker. Det handlar om att skapa
möjlighet till en kredit för verksamhetens drift, men
också en garantiordning för skolor som behöver låna
till att köpa, renovera eller bygga till skollokaler. En
sådan fond skapar nya möjligheter och bidrar till en
ökad mångfald inom skolväsendet. Fondens exakta
utformning behöver utredas vidare i samråd med
aktörer inom både skolväsendet och finanssektorn.
mp.se/kongress
Kongress 2012
6. att MP ska verka för att en investeringsfond skapas för att främja tillgången till kapital för ideella
huvudmän inom skolväsendet.
3. En skola utan vinstsyfte
Redan enligt gällande skollag ska kvalitet i undervisningen och utbildningen vara det främsta syftet för
skolan, oavsett huvudman. Partistyrelsen konstaterar att nuvarande reglering inte tycks räcka för att
uppnå detta. Skolväsendet ska inte vara platsen där
man startar en verksamhet med ändamålet att göra
ekonomisk vinning. För att förhindra detta behöver
regelverket skärpas.
Redan 2010 föreslog MP att en möjlighet bör införas att begränsa vinstuttagen bland ägare till skolor
som har anmärkningar från Skolinspektionen eller i
övrigt visar upp dålig kvalitet i verksamheten. Förra
året tillsattes en parlamentarisk utredning för att
studera den frågan, och partiet har välkomnat denna.
Partistyrelsen presenterar här konkreta förslag som
driver på för ytterligare förändringar för att främja
en skola som fokuserar på kvalitet och inte vinst, och
som bland annat kan utgöra inspel i denna utredning.
I enlighet med formuleringarna i partiprogrammet
och besluten vid 2011 års kongress tar förslagen
nedan sikte just på syftet med verksamheten. Det
som föreslås regleras är inte möjligheten att rent
konkret dela ut vinst, utan att driva en skola i syfte
att kunna dela ut vinst. Denna distinktion är viktig av
flera skäl. Dels anser partistyrelsen att det är syftet
som är det principiellt viktiga: de aktörer som behöver motverkas är de som sätter sin egen ekonomiska
vinning framför utbildningens kvalitet. Dels skulle ett
förbud mot vinstutdelning riskera att slå väldigt fel.
De oseriösa aktörerna skulle fortsatt kunna plocka
ut pengar ur verksamheten på andra vis än genom
aktieutdelning. Samtidigt skulle mindre aktörer, även
rent ideella, enligt egen utsago kunna få avsevärda
problem med att få tillgång till det kapital som
behövs för att bygga upp en verksamhet om det inte
fanns möjlighet att under kontrollerade former ge
avkastning på ett sådant kapital. Med en reglering av
verksamhetens syfte kommer såväl vinstutdelningar
som verksamheten och dess kostnader att granskas,
samtidigt som vi undviker att slå undan benen för
seriösa aktörer.
Partistyrelsens förslag är uppdelat i fyra delar.
Grunden är ett förslag om att aktiebolag för att få
driva friskolor måste reglera verksamhetens syfte i
bolagsordningen och där ange att detta syfte är ett
annat än att dela ut vinst till aktieägarna. För att kontrollera att detta efterlevs föreslås vidare att Skolinspektionen ges i uppdrag att certifiera revisorer
mp.se/kongress
med särskild kompetens att granska skolverksamhet
och att skolhuvudmäns revisorer måste ha sådan
certifiering. För att undvika att skolmedel slussas ut
ur verksamheten genom orimligt höga internräntor
eller liknande föreslås en utvidgning av vad Skolinspektionen ska beakta i samband med tillståndsgivning. Slutligen föreslås att tillstånd att driva en skola
inte längre ska få säljas eller på annat sätt överlåtas
utan en ny prövning av Skolinspektionen.
A. Utbildning av hög kvalitet ska vara det främsta
syftet för alla skolor
MP vill, enligt tidigare fattade beslut, motverka att
skolor drivs av företag med vinstsyfte. Däremot har
partiet inte tidigare föreslagit några konkreta åtgärder för att genomföra detta. Det som i första hand
krävs är en reglering av de skolor som drivs i aktiebolagsform. Alla aktiebolag har nämligen, enligt
aktiebolagslagen, i vanliga fall som grundläggande
syfte att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna.
Lagen medger dock att ett aktiebolag har ett annat
syfte. Bestämmelserna för detta finns i 3 kap. 3 §
aktiebolagslagen, som lyder:
”Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha
ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan
aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen. I
så fall skall det också anges hur bolagets vinst och
behållna tillgångar vid bolagets likvidation skall
användas”.
Partistyrelsen föreslår att alla skolor som bedrivs i
aktiebolagsform måste ha en sådan syftesparagraf i
sin bolagsordning. Denna paragraf ska ange att syftet
är att bedriva utbildning och undervisning i enlighet med gällande lag och förordningar. Även andra
ideella ändamål, såsom att främja spridningen av en
viss pedagogik, kan vara godtagbara, och den exakta
regleringen av hur dessa syftesparagrafer ska se ut
behöver utredas vidare. Huvudmän som inte gör en
sådan skrivning i sin bolagsordning och således har
vinstsyfte ska därmed inte ges tillstånd att bedriva
skolverksamhet.
Användningen av en syftesparagraf i enlighet med 3
kap. 3 § aktiebolagslagen är idag vanlig bland annat i
allmännyttiga bolag, som till exempel många kommunala bostadsbolag. En förändring i bolagsordningen av detta slag får som konsekvens att bolagets
verksamhet styrs och utvärderas annorlunda. Huvudregeln blir att överskott återinvesteras i verksamheten och att de begränsade vinstutbetalningar som
fortfarande kan ske får transparenta regler vilket
underlättar tillsyn från det allmänna (i fallet friskolor, från kommunen och Skolinspektionen). Med en
syftesparagraf kan en skolhuvudman också ställas
till svars juridiskt, inför domstol, för eventuella tvekSkolan
171
Kongress 2012
samma vinstutdelningar eller andra försök att flytta
ut pengar ur verksamheten i strid med syftet. Det är
alltså inte bara fråga om en slags målsättning, utan
en juridiskt bindande reglering av verksamhetens
syfte.
7. att MP ska verka för att aktiebolag som driver
skolor ska ange i sin bolagsordning att verksamhetens syfte inte är att ge vinst till fördelning mellan
aktieägarna, detta för att överskott i verksamheten
som huvudregel ska återinvesteras och att de vinstutdelningar som sker ska bli transparenta och lätta
för tillsynsmyndigheter att granska.
B. Friskoleföretag ska ha revisorer som är certifierade av Skolinspektionen
Den som på ägarnas uppdrag granskar räkenskaperna och förvaltningen behöver ha särskild kunskap
om lagar och förordningar inom skolväsendet. Att
bedriva utbildning och undervisning inom skolväsendet är en komplex verksamhet. Organisationer med
sådant syfte behöver ha särskilt utbildade revisorer
som granskar verksamheten och föreslår justeringar
och förbättringar med hänsyn till nationella styrinstrument och lokala kvalitetskriterier. Den revisor
som enligt aktiebolagslagen ska utses för att granska skolhuvudmannens räkenskaper ska för ändamålet vara särskilt utbildad. Partistyrelsen föreslår
att Skolinspektionen ska få i uppdrag att ställa upp
kriterier för och certifiera revisorer i detta syfte. Förslaget gäller de företag som i dag har revisionsplikt;
partistyrelsens avsikt är inte att föreslå en utökad
revisionsplikt.
Ett uppdrag av detta slag till Skolinspektionen kommer att innebära visst merarbete för myndigheten.
Det kan diskuteras huruvida detta ska anslagsfinansieras eller om revisorer som önskar bli certifierade ska få betala en avgift. Den frågan bör utredas
närmare för att avgöra vilken lösning som är bäst ur
ett samhällsperspektiv.
8. att MP ska verka för att huvudmän för fristående
skolor som omfattas av revisionsplikt ska ha av
Skolinspektionen certifierade revisorer som granskar verksamhet och ekonomi.
C. Andelen av skolpengen som går till räntebetalningar och interna lån ska minska
I enlighet med den syftesreglering som föreslås
anser partistyrelsen att pengar avsedda för skola och
utbildning också ska komma eleverna och utbildningen till del. Ett särskilt problem därvidlag är när
ansenliga summor försvinner från verksamheten inte
172
Skolan
genom vinstutdelningar utan genom höga räntebetalningar och interna transaktioner inom företaget
eller koncernen. I växande grad återfinns riskkapitalbolag inom ägarsammansättningen bakom fristående skolor. Var femte fristående skola ingår i dag i
en ägarstruktur med riskkapitalbolag. (SVT Rapport,
Riskkapitalister tar över svenska skolan, 8 dec 2011)
Vissa av dessa bolag har tvivelsutan bidragit till att
bygga ut det svenska friskoleväsendet, men det finns
också exempel på koncerner som lånar ut pengar
internt mellan olika bolag till internräntor långt över
vad som kan anses marknadsmässigt och därmed i
praktiken för undan stora belopp ur verksamheten.
Detta anser partistyrelsen inte är rimligt.
När ett bolag går in som ägare i exempelvis en
skolkoncern kan de i dag lägga lånen som tagits för
att betala köpeskillingen i det köpta bolaget och låta
räntekostnaderna täckas av verksamheten. Därmed
blir det skolan som betalar av lånen på köpet. I de
fall som köpeskillingen blir hög kan detta innebära
betydande kostnader för skolverksamheten. Detta
är ett tänkbart problem hos alla huvudmän, vare sig
vinst delas ut eller ej. Det löses med andra ord inte
genom någon form av förbud mot vinsutdelning,
utan det krävs andra mekanismer för att motverka
sådant. Enligt partistyrelsens förslag måste denna
typ av kostnader redovisas tydligt och kontrolleras när Skolinspektionen bedömer de ekonomiska
förutsättningarna för verksamheten i samband med
tillståndsgivningen. Skolinspektionen ska säkerställa
att ränteutgifter inte är så höga att väsentliga summor undandras utbildningsverksamheten. Därmed
sätts också ett stopp för så kallade räntesnurror och
missbruk av skatteregler kopplade till ränteavdrag.
Partistyrelsen föreslår därutöver att huvudmannens
långsiktiga intresse av att utveckla verksamheten ska
tas med i bedömningen, för att därigenom motverka
kortsiktigt ägande i rent spekulationssyfte och utan
engagemang för själva skolverksamheten.
Partistyrelsen bedömer att dessa regler inte nämnvärt kommer att öka Skolinspektionens arbetsbörda
i samband med en tillståndsprövning. Det huvudsakliga merarbetet hamnar i stället hos den som söker
tillståndet. Därmed bör inte förändringen innebära
någon större kostnadsökning för Skolinspektionen.
9. att MP ska verka för att Skolinspektionen vid
tillståndsgivning i större utsträckning än idag ska
beakta sökandens långsiktiga intresse att utveckla
verksamheten och vilka ekonomiska krav som
belastar verksamheten exempelvis i form av räntor
och amorteringar på lån.
mp.se/kongress
Kongress 2012
D. Tillstånd att driva en skola får inte säljas
För att starta en fristående skola, förskoleklass eller
fritidshem behövs ett tillstånd från Skolinspektionen. Om en fristående skola till exempel vill utöka
verksamheten eller förändra innehållet i en utbildning, måste skolan också ansöka om tillstånd hos
Skolinspektionen. Men om ägaren till företaget vill
sälja eller överlåta tillståndet att driva skolverksamheten behöver i dag inget nytt tillstånd sökas av den
nya ägaren. Partistyrelsen föreslår att tillståndet att
starta upp och driva skolverksamhet ska vara bundet
till ägaren. Förändrade ägarförhållanden ska anmälas till Skolinspektionen som då genomför en förnyad
tillståndsprövning av samma slag som vid nyetablering. Detta förhindrar att själva tillståndet blir en
handelsvara.
10. att MP ska verka för att ändrade ägarförhållanden i bolag som driver skolor ska anmälas till
Skolinspektionen för ny tillståndsprövning.
1. att MP ska verka för att Sveriges lärares möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling
kraftigt förstärks,
2. att MP ska verka för ett system där stat och kommun samstämmigt arbetar för en kvalitativ och
kontinuerlig kompetensutveckling för lärare,
3. att MP ska verka för en aktiv samverkan mellan
högskolor och skolhuvudmän för ett fungerande
introduktionsår för lärare,
4. att MP ska verka för att staten säkerställer att det
introduktionsår som nu är infört fungerar och
erbjuds alla nyutexaminerade lärare,
5. att MP:s riksorganisation ges i uppdrag att, i
samarbete med regionerna, anordna rundabordssamtal över hela Sverige med lärarfack,
föräldraföreningar, skolhuvudmän och andra
berörda i syfte att utarbeta åtgärder för förbättrad löneutveckling, god arbetsmiljö i skolan och
andra satsningar som kan utveckla skolan och
göra läraryrket till ett av Sveriges mest populära
yrkesval senast 2025,
6. att MP ska verka för att en investeringsfond skapas för att främja tillgången till kapital för ideella
huvudmän inom skolväsendet,
7. att MP ska verka för att aktiebolag som driver
skolor ska ange i sin bolagsordning att verksamhetens syfte inte är att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, detta för att överskott i
verksamheten som huvudregel ska återinveste-
mp.se/kongress
ras och att de vinstutdelningar som sker ska bli
transparenta och lätta för tillsynsmyndigheter att
granska,
8. att MP ska verka för att huvudmän för fristående
skolor som omfattas av revisionsplikt ska ha
av Skolinspektionen certifierade revisorer som
granskar verksamhet och ekonomi,
9. att MP ska verka för att Skolinspektionen vid
tillståndsgivning i större utsträckning än idag ska
beakta sökandens långsiktiga intresse att utveckla verksamheten och vilka ekonomiska krav
som belastar verksamheten exempelvis i form av
räntor och amorteringar på lån,
10. att MP ska verka för att ändrade ägarförhållanden i bolag som driver skolor ska anmälas till
Skolinspektionen för ny tillståndsprövning.
Motion nr: 18.2
FÖR ELEVERNAS SKULL –
INGA VINSTER FRÅN SKOLAN
Ingegerd Akselsson Le Douaron, Alexandre Ambec, Ann-Sofie Andersson, Angela Aylward, Mattias
Bengtsson, Isak Betsimon, Jan-Olof Bodén, Marianne
Broman, Peter Bylund, Bengt-Gunnar Carlsson, Zuzanna Domsta, Magnus Ehrencrona, Anders Englesson, Leif Engström, Kristina Enholm, Ulf Flodin, Rutger Fridholm, Nina Gad-Burgman, Dan Gahnström,
Friederike Gerlach, Susanne Gerstenberg, Eva Goës,
Stefan Goës, Ann Green, Katarina Gustafsson, Malena
Gyllenhak, Annika Hickisch, Nils Hillerbrand, Annika
Hjelm, Kersti Ingeborn, Jan Karlsson, Niclas Hjelm,
Ingemar Klevenås, Ingela Kumar Lidvall, Billy Larsson, Lennart Liedén, Åsne Liedén, Annika Lillemets,
Birgitta Ljung, Laila Ljungblad, Viktor Löfgren, Boel
Marteleur, Nasser Mosleh, Valter Mutt, Anna-Maria
Myszka-Gustafsson, Henrik Mårtensson, Elisabeth
Nobuoka Nordin, Lars Norberg, Andreas Novotny,
Olof Olsson, Margareta Ossbahr, Helen Persgren, Kai
Pärnänen, Maria Rosén, Birgitta Rydhagen, Camilla
Sellergren Rydberg, Michel Silvestri, Hans Sternlycke, Kerstin Sundquist, Barbro Svanström, Göran
Svärdström, Pia Svärdström, Patrik Waldenström,
Martin Westin, Raymond Wigg, Marie Åkesdotter,
Lena Klevenås, Eoin Ó Broin, Erik Reuterswärd,
Ewald Johnsson, Stig Bergström, Jörgen Brink, Effat Mirsafdari, Isak Nobuoka, Tuija Lehtinen, Hanna
Skogsmark, Camilla Thörn, Dawit Woldegeorgis,
Johan Örnemar
Stöds av Miljöpartiet de gröna Sjöbo, Örebro, Tyresö,
Södertälje, Alingsås, Helsingborg, Höör, Huddinge
och Nacka
I ett modernt samhälle är man varsam med skattepengarna. I ett modent samhälle hushålles med
skattepengarna för medborgarna bästa. Slöseri med
Skolan
173
Kongress 2012
välfärdens budget accepteras inte vare sig för onödig
byråkrati, läckage till vinster eller oproffsigt skött
offentlig verksamhet.
kvalificerade verksamheter går att konkurrera med
låga kostnader utan att det går ut över kvaliteten ska
man inte göra.” (Svd, Brännpunkt, 2011-11-11)
På åttiotalet talade man om behovet av valfrihet,
alternativa pedagogiska modeller och arbetsmetoder.
De offentliga monopolen bröts upp för att åtstadkomma högre effektivitet, bättre kvalitet, bättre tillgänglighet och mindre byråkrati. SNS antologi från juni
2011 Konkurrensens konsekvenser – vad händer med
svensk välfärd? visar att detta sannolikt inte uppnåtts. Det finns i alla fall inga studier som visar det.
Enligt Lärarförbundet har de aktiebolagsägda skolorna en lärartäthet på i genomsnitt 6,8 lärare per
100 elever och kommunala skolor 7,9 lärare. Det kan
jämföras med ideella föreningars skolor som har 8,6
lärare och stiftelser (tex Waldorf) som har 8,0 lärare
per 100 elever.
Idag går drygt 20% av gymnasieeleverna och drygt
10% av grundskoleeleverna i friskolor. Dominerande
ägare av friskolor är de stora koncernerna, framför
allt inom gymnasiet. Och deras dominans ökar i takt
med att de köper mindre skolor. Många miljoner tas
ut i vinst varje år och ofta hamnar pengarna via riskkaptialbolag i skatteparadis.
Vinsterna innebär att skattepengar vi avsatt för skola
läcker iväg till annat än de är avsedda för. Vinst
skapas genom att hålla nere kostnader och den stora
kostnaden i en skola är lärare och själva undervisningen. Det sägs att valfriheten gör att elever och
föräldrar kommer att välja bort dåliga skolor. Men
elever frestas av frihet från mycket schemalagd
undervisning och annat som kan uppfattas som fördelar, men som i själva verket är metoder för ägaren
att minska sina utgifter. Det är lätt att bli vilseledd av
professionell marknadsföring och varken som elev
eller förälder vet man säkert vad som verkligen är en
bra skola förrän efteråt.
Inget annat land i världen tillåter vinstuttag från
skolor. I Nederländerna går omkring 70% av eleverna
i offentligt finansierade fristående skolor, men ingen
tillåts dela ut vinst. I Danmark går närmare 15% av
landets grundskoleelever i fristående skolor som alla
ska drivas utan vinstsyfte av stiftelser (samfund) med
lokalt utsedda huvudmän. Samtliga gymnasieskolor i
Danmark finansieras av staten men drivs som oberoende ”självägande” enheter. Inte heller de får drivas
i vinstsyfte och varje enhet leds av en lokalt tillsatt
styrelse plus lärar- och studentråd. Finland har en
mycket liten sektor av friskolor, men inte heller här
tillåts vinstsyfte. Norge har ett liknande system som
Finland.
I Storbritannien inför man nu ett friskolesystem som
är nästan likadant som det svenska, men där tillåts
inga vinstuttag. Man menar att möjligheten att ta ut
vinster gör att ägarna skulle prioritera vinsten och att
det skulle drabba eleverna. Detta bekräftas av Johan
Alvehus, ekonomie doktor från Lund, som skriver att
vinsterna i välfärdsektorn skapas genom att kostnaderna minskas. ”Att inbilla sig att det i denna typ av
174
Skolan
Det krävs omfattande regelsystem och rigorösa
kontroller för att få ägare vars överordnade syfte är
så stor vinst som möjligt att bedriva skolverksamhet med kvalitet. Sådana detaljerade regler för hur
skolverksamheten ska genomföras kan hindra lokal
anpassning och pedagogisk utveckling. Och det riskerar att försvåra för mindre, ideellt drivna skolor.
Det blir allt tydligare att vi har en utveckling som i
snabb takt går mot färre och större skolkoncerner.
Möjligheten att ta ut vinst har lett till att skolor blivit
en vara på en marknad som åsätts ett marknadsvärde. Idag behövs i allmänhet ett stort kapital för att
starta en fristående skola eller förskola. Samtidigt
har Skolinspektionen blivit mer restriktiv med nya
tillstånd vilket leder till att de stora koncernerna
istället kan köpa upp mindre enheter. Sammantaget
har detta har gjort det mycket svårare för t ex ett
personal- eller föräldrakooperativ att ta över och
driva en verksamhet.
Academedia är Sveriges största friskolekoncern med
dotterföretag som Pysslingen, IT-gymnasiet, Didaktus, Vittra och Ljud- och Bildskolan. Företaget ägs
av det nordiska riskkapitalbolaget EQT, som har sina
fonder på skatteparadisön Guernsey. Baggium, som
driver praktiska gymnasier, har fått omfattande kritik
av skolinspektionen för brister i verksamheten. Samtidigt har ägarna plockat ut en kvarts miljard i vinst.
John Bauer, som ägs av ett danskt riskapitalbolag,
lockar elever med datorer till alla istället för böcker.
Många friskolor drivs som aktiebolag, både stora
koncerner och skolor som drivs av skolpersonal som
vill något extra med sin skola. Enligt aktiebolagslagen är syftet med aktiebolag att göra vinst. Styrelsen
är skyldig att eftersträva ekonomisk vinst för företaget.
Sedan några år tillbaka är det möjligt att driva aktiebolag med ideella syften, aktiebolag med särskild
vinstutdelningsbegränsning, svb-bolag. Svb-bolag får
bara dela ut vinst motsvarande den allmänna räntenivån på det kapital ägarna satt in i bolaget. I svbbolag är det ungefär lika lönande att investera som
att ha pengarna på banken. De som idag driver skolor
mp.se/kongress
Kongress 2012
i aktiebolagsform men som gör det av andra skäl än
vinst kan omvandla sina skolor till svb-bolag.
Var det denna utveckling vi i MP ville se då vi medverkade till friskolereformen?
MP har redan fattat beslut i linje med denna motion.
2009 beslutades att MP utformar en skolpolitik som
inte godkänner nyetableringar av friskolor vars syfte
är att generera ekonomisk vinst till sina ägare, och
2011 beslutades att MP verkar för att skolverksamhet inte ska drivas av företag med vinstsyfte.
Vi yrkar
1. att MP aktivt driver att företag eller andra organisationer med vinstsyfte inte ska få driva förskolor och skolor. Huvudmannen måste i sin bolagsordning/sina stadgar ha detta inskrivet och får
inte heller ta ut vinst ur verksamheten,
2. att MP aktivt driver att eventuellt överskott från
förskole- eller skolverkesamhet ska återinvesteras i den verksamhet som skattemedlen var
avsedda för,
3. att alla huvudmän för skolverksamhet måste ha
en öppen redovisning av hur pengarna för skolverksamheten använts. Förbud ska finnas mot
metoder som syftar till att överföra pengar från
den verksamhet de är avsedda att finansiera (t ex
för hög belåningsgrad, lån till räntenivåer som
avviker från genomsnittlig räntenivå i samhället
i stort, köp av varor eller tjänster till priser som
överstiger normal prisnivå).
Avslag
Partistyrelsen ser flera av de problem som motionärerna tar upp och frågan har genererat mycket
diskussion i partiet och på tidigare kongresser. Till
årets kongress läggs därför en proposition (18.1)
med en rad förslag för att värna och utveckla kvalitet och mångfald i skolan och hantera de avarter vi
ser utvecklats på området. Att förbjuda all form av
vinstutdelning skulle få stora konsekvenser för de
små aktiebolag som i dag driver skolor med stark
idémässig grund vilket är ett skäl till att partistyrelsen föreslår andra lösningar i den delen.
Motion nr: 18.3
VINSTFRI SKOLA I SVERIGE
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011:s första kapitel beskrivs skolans
värdegrund och uppdrag: ”Utbildningen ska förmedla
och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande demokratiska värderingarna.”
mp.se/kongress
Alla barn inom skolan har en skolpeng vilken är
beräknad att täcka alla utgifter som kan tänkas
höra samman med utbildningen. Denna antas kunna
genomföras i aktiebolag med vinstintresse. Det är
orimligt att den pedagogiska verksamheten ska kunna generera vinst åt en eller flera ägare som dessutom kanske inte har anknytning till verksamheten.
Som det nu är kan man spekulera i medborgarnas
rätt till utbildning. Detta gäller även den skattefinansierade gymnasieskolan.
1. att MP ska verka för att skolan ska vara en transparent verksamhet och ha som enda mål att ge
sina medborgare bästa möjliga utbildning,
2. MP ska verka för att eventuellt överskott i skolan
ska gå tillbaka till den pedagogiska/praktiska
verksamheten,
3. tt MP ska verka för att stat eller kommun inte
ska tillåta skolor som i någon form ger vinst åt
ägarna.
Besvarad attsats 1, avslag attsats 2–3
Denna fråga behandlas i partistyrelsens proposition
18.1 Kvalitet och mångfald i en skola utan vinstsyfte.
Motionens första attsats anser partistyrelsen motsvarar den linje som partiet redan driver (i propositionen lämnas ett konkret förslag på hur detta kan
regleras i lag) och föreslås därför anses besvarad.
Attsats 2–3 är snarlika propositionens förslag, men
propositionen tar i första hand sikte på verksamhetens syfte (förbud mot vinstsyfte) i stället för hur
ett eventuellt överskott ska disponeras (förbud mot
vinstutdelning). Detta motsvarar den riktning som
pekades ut av 2011 års kongress, och i propositionen
argumenteras vidare för varför partistyrelsen anser
att det är en bättre väg. Partistyrelsen yrkar därför
avslag på dessa attsatser med hänvisning till propositionens förslag.
Motion nr: 18.4
SKOLA, VÅRD OCH OMSORG SOM
SAMHÄLLSSERVICE – INTE SOM
VINSTVERKSAMHET
Stöds av Miljöpartiet de gröna Värmdö
I den livliga debatt om skola, vård och omsorg som
har förts under senare tid har en av de centrala frågeställningarna varit driftsformernas roll. Det hävdas
ibland att driftsformen inte betyder något för verksamhetens kvalitet. Men på sistone har främst riskkapitalbolagens agerande upprört och lett till krav på
åtgärder. Vårdföretaget Carema har bland annat kritiserats hårt för upprepade fall av vanvård av äldre.
Skolan
175
Kongress 2012
Riskkapitalbolagen har anklagats för skattestöld.
De för ut skattemedel ur landet genom att utnyttja
möjligheterna att använda sig av så kallade aktieägarlån. Dessa lån innebär att riskkapitalbolaget lånar
ut pengar till det uppköpta företaget, som det alltså
äger, och tar för det ut en hög ränta, normalt kring
15%. Denna metod är mycket vanlig och utnyttjas till
exempel av Triton, Nordic Capital och IK Investments
Partners, dvs de företag som idag äger våra största
vård- och omsorgskoncerner. Finansminister Anders
Borg har lovat att ändra det regelverk som tillåter
denna typ av räntesnurror. Detta regelverk är särskilt
förmånligt i Sverige jämfört med andra länder. Finansministern har lovat att införa en stopplag senast
i januari 2013 för att förhindra att företagen slipper
betala skatt i Sverige.
2005 inleddes expansionen inom skola, vård och
omsorg för riskkapitalbolagen. Det har alltså inte
varit någon okänd företeelse för den nuvarande alliansregeringen. Sedan dess har en koncentration
skett och just Carema är ett exempel på detta, då 3i
år 2010 sålde företaget till det svensk-tyska riskkapitalbolaget Triton och det USA-baserade KRR.
Inom skolan är trenden densamma. Där har företag i
våra grannländer Danmark och Norge gått in på den
svenska marknaden, eftersom det i dessa länder inte
är tillåtet att driva verksamheter med vinstintressen
som i Sverige. Det danska riskkapitalbolaget Axcel är
till exempel nu ägare till John Bauer, Sveriges näst
största utbildningskoncern.
Orsakerna till att riskkapitalbolag har intresserat sig
för dessa välfärdssektorer är att de förväntas vara
relativt okänsliga för konjunktursvängningar och att
de genererar ett säkert intäktsflöde.
Det har visat sig att kommunerna inte har den kompetens som krävs för att upphandla dessa tjänster på
ett professionellt sätt. Det saknas också nationella
mått – parametrar – för hur en utförare ska agera
för att tjänsterna ska motsvara brukarnas behov och
krav. Detta är för övrigt ingen normal marknad, eftersom de som utnyttjar tjänsterna inte är de egentliga kunderna. Det är kommuner och landsting som
köper tjänsterna, inte de enskilda medborgarna.
De uppföljningar som har gjorts i Sverige, t ex av
SNS, och i andra länder, t ex i ”The Death and Life of
the Great American School System” av Diane Ravitch
(Basic Books) ger heller inga belägg för att resultaten har blivit bättre av att denna typ av aktörer har
gått in på dessa områden. Snarare tvärtom.
Vi anser att de som ansvarar för och driver verksamheterna inom dessa sektorer ska sätta elever,
176
Skolan
sjuka och dem som behöver äldreomsorg i centrum.
Exempel finns på hur detta sker i privat regi, t ex i
stiftelseform (vanligt när det gäller t ex folkhögskolor) eller kooperativ. Det är väsentligt att det inte är
vinsten som är det centrala och att inte brukarna ses
som något som genererar denna vinst. De anställda
ska ha en trygg och säker anställning och veta att de
blir uppskattade för vad de gör för sina elever och
patienter, inte för att de berikar ansiktslösa kapitalägare som placerar vinsterna i skatteparadis. Det
är också oerhört viktigt att dessa sektorer utvecklas både innehållsmässigt och kompetensmässigt.
Dessa drivkrafter finns inte hos riskkapitalbolagen,
då de har som syfte att klä bruden som det heter, dvs
effektivisera så mycket det går för att sedan sälja företaget vidare. Att effektivisera innebär i första hand
att dra ner på personal. Enligt Riskkapitalföreningen
är snittiden i Sverige mellan uppköp och försäljning
(exit) 3,7 år.
Vi anser att privatisering av verksamheten inom
skola, vård och omsorg ska ske så att de som arbetar
inom verksamheten kan ta över och driva verksamheten i egen regi och verksamheten ska då endast
kunna ägas av den eller dem som arbetar inom
verksamheten. Vinster ska inte tas ut från verksamheten utan eventuella överskott ska återinvesteras
och verksamheten ska inte få säljas eller överlåtas
till annan privat huvudman.
Miljöpartiet de gröna Nacka yrkar
1. att MP utformar riktlinjer och en politik för partiets agerande inom sektorerna skola, vård och
omsorg som baseras på att privat verksamhet
inom dessa områden ska fokusera på brukarnas
behov och krav och att verksamhetens former
därför bör vara sådana att den inte är vinstdriven
utan drivs i verksamhetsformer liknande dem
som tillämpas i våra nordiska grannländer,
2. att partistyrelsen får till uppgift att utse en arbetsgrupp för att genomföra detta samt att leda
arbetsgruppen och omsätta resultatet i praktisk
politik.
De frågor som motionen behandlar lyfts, såvitt avser
skolan, i partistyrelsens proposition 18.1 Kvalitet och
mångfald i en skola utan vinstsyfte. Förslagen däri
är mycket lika motionens. Om propositionen bifalls
avser partistyrelsen dessutom att arbeta vidare med
frågan om hur dess principer skulle kunna överföras till andra välfärdssektorer. Partistyrelsen yrkar
därför avslag på attsats 1 med hänvisning till propositionens förslag och detta planerade arbete. En
arbetsgrupp av det slag som föreslås i attsats 2 har
redan utsetts, varför den attsatsen föreslås anses
besvarad.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Motion nr: 18.5
Motion nr: 18.6
VINSTER I SKATTEFINANSIERADE
VERKSAMHETER
BELÅNINGSTAK FÖR RISKKAPITALBOLAG SOM SKOLHUVUDMÄN
Britt Jakobsson
Som framkommit i olika media har stora vinster
tagits ut och tillfallit aktieägarna i skattefinansierade
verksamheter inom skola och omsorg. Samtidigt har
äldre vanvårdats svårt och undervisningen i privata
skolor försummats. Sverige tycks vara det enda land
som genom politiska beslut eller brist på sådana
tillåter att skattemedel förvaltas så. Den obegripligt
lättsinniga inställningen från samhällets sida har
också resulterat i mycket avancerad skatteflykt, där
enorma resurser från det gemensamma hamnat i
skatteparadis. Jag menar att eventuella överskott,
oavsett kommunal eller privat utförare, bör återföras
till verksamheten. Att ett sådant regelverk är fullt genomförbart bevisas av England och våra grannländer.
Mats Pertoft
Under senare år har antalet så kallade riskkapitalbolag som har startat respektive förvärvat fristående
skolor ökat betydligt. Samtidigt har diskussionerna
kring de ekonomiska förutsättningarna för fristående
skolor framförallt kretsat kring vinster och vinstuttag
som befaras hota kvaliteten i dessa skolor. Oberoende av vad man anser om i vilken mån ev vinstuttag
hotar kvaliteten i skolorna eller ej är det viktigt att
ta den oro som speglas i samhällsdebatten på allvar.
Därför är det mycket positivt att regeringen nu tillsatt
en utredning kring frågan om ett ev vinstutdelningsförbud för fristående skolor med kvalitetsbrister.
Något som undertecknad föreslog i en riksdagsmotion redan för tre år sedan.
Jag yrkar
Emellertid är frågan om vinstutdelningsförbud ej
relevant för riskkapitalbolag, eftersom denna bolagsform har som affärsidé att inte dela ut vinst utan
att återinvestera all vinst/överskott i verksamheten
i syfte att öka kvaliteten i verksamheten för att efter
ett antal år kunna sälja verksamheten till ett betydligt högre pris än det man köpte den för och därmed
skapa en rejäl vinst till sina aktieägare. Med andra
ord, man delar inte ut vinst, man höjer kvaliteten och
man säljer verksamheten dyrt och skapar därmed
vinst. Detta förfaringssätt kan emellertid skapa ett
nytt problem för skolverksamheten. När ett riskkapitalbolag köper en verksamhet, i detta fall en
skola eller en skolkoncern, lägger man oftast lånen
som man tagit för att betala köpeskillingen i själva
verksamheten. Därmed blir det verksamheten själv
som betalar av lånen på köpet. I de fall som köpeskillingen blir hög kan detta innebära betydande kostnader för skolverksamheten. Betydande kostnader som
ev kan bli så betungande för skolverksamheten att
det medför kvalitetsbrister i verksamheten.
1. att MP verkar för att ett regelverk som tillförsäkrar verksamheten eventuella överskott inom
kommunala och privata utförare av vård och
utbildning,
2. att MP tar initiativ till en uppstramning av lagar
som möjliggör avancerad skatteflykt.
De frågor som motionen behandlar lyfts, såvitt avser
skolan, i partistyrelsens proposition 18.1 Kvalitet och
mångfald i en skola utan vinstsyfte. Förslagen däri
är snarlika motionens, men tar i första hand sikte på
verksamhetens syfte (förbud mot vinstsyfte) istället för hur ett eventuellt överskott ska disponeras
(förbud mot vinstutdelning). Detta motsvarar den
riktning som pekades ut av 2011 års kongress, och i
propositionen argumenteras vidare för varför partistyrelsen anser att det är en bättre väg. Om propositionen bifalls avser partistyrelsen dessutom att arbeta vidare med frågan om hur dess principer skulle
kunna överföras till andra välfärdssektorer. Partistyrelsen yrkar därför avslag på attsats 1 med hänvisning till propositionens förslag och detta planerade
arbete. Förslaget i attsats 2 motsvarar den linje som
partiet redan driver (i propositionen lämnas ett par
konkreta förslag på hur detta kan genomföras) och
föreslås därför anses besvarad.
mp.se/kongress
Vad jag vet har detta inte hänt, men eftersom det
finns en utbredd skepsis i samhället angående vinster och överskott i fristående skolor i aktiebolagsform vore det ändå adekvat att utreda även denna
fråga. Det är viktigt att skattebetalarna ska kunna
känna sig trygga i att skattemedel i första hand
garanterar en bra kvalitet i alla skolor oberoende av
huvudman. Konstruktionen av ett belåningstak är lånat från egnahemsmarknaden. Resultatet av införandet av ett belåningstak, dvs ett tak på hur stor andel
av husets värderade värde som man får låna med ett
hus som säkerhet har visat sig vara effektivt för att
dämpa prisstegringen i bostadsmarknaden. Det vore
intressant att även utreda införandet av ett liknande
belåningstak för friskoleaktörer, dvs en maximal
Skolan
177
Kongress 2012
procentsats på hur hög andel av verksamheten som
kan användas som säkerhet vid lån på verksamheten. Därmed begränsar man även kostnaderna för
lånen som i slutändan kommer att belasta skolverksamheten. Detta vore ett effektivt sätt att säkerställa
kvaliteten i friskolorna som ägs av riskkapitalbolag
och som inte delar ut vinst men som skapar vinsten
åt sina aktieägare genom att först förbättra kvaliteten i verksamheten och därefter sälja verksamheten
dyrt efter ett antal år.
Kommuner har redan i dag rätt att yttra sig till Skolinspektionen när nya skolor vill starta i kommunen
och i dag avslås också allt oftare tillståndsansökningar med hänvisning att det drabbar kommunernas
planering för mycket. Kommunens viktigaste verktyg
om man upplever för stor konkurrens av fristående
skolor är att förbättra sina egna skolor. Partistyrelsen vill inte ha ett kommunalt veto eller etableringsstopp för fristående skolor och föreslår därför att
motionen avslås.
Jag yrkar
Motion nr: 18.8
1. att MP:s riksdagsgrupp får i uppdrag att driva
frågan om att införa av ett belåningstak för riskkapitalbolag som är huvudmän för fristående
skolor.
Avslag
Denna fråga behandlas i partistyrelsens proposition
18.1 Kvalitet och mångfald i en skola utan vinstsyfte.
Motionens förslag motsvaras i stora drag av propositionens förslag om strängare krav vid tillståndsgivning. Partistyrelsen yrkar avslag på denna motion
med hänvisning till propositionens förslag.
Motion nr: 18.7
KOMMUNER SKA HA RÄTT ATT
SÄTTA TAK FÖR ANDEL ELEVER I
FRISKOLOR
MP har tidigare verkat för friskolor i syfte att ge möjlighet till alternativ pedagogik. Idag handlar friskoleverksamheten till stor del om att berika riskkapitalister. Genom att kommunen måste kunna erbjuda plats
för alla elever får vi en överdimensionerad kommunal skola som blir dyrare. Eftersom friskolornas
ersättning baseras på kommunens högre kostnad
urholkas de kommunala skolornas ekonomi speciellt
då friskolorna numera företrädesvis satsar på de billigaste utbildningarna.
1. att MP ska verka för att kommunerna ges rätt att
sätta ett tak för hur många friskoleplatser som
får finnas tillgängliga i kommunen.
Avslag
Motionens förslag strider mot den syn på friskolor
som partistyrelsen anser att partiet står för. Friskolor
är inte ett komplement till kommunala skolor utan
ett alternativ. Att sätta ett tak för antalet friskoleplatser i en kommun riskerar att kraftigt begränsa
möjligheten för friskolor att fungera på det sättet.
178
Skolan
ÄNDRADE ANTAGNINGSREGLER
FÖR FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR
Anmälningstid, närhetsprincip och syskonförtur är
de principer för antagning i en fristående grundskola
som är tillåtna. Det betyder också att skolan kan
avstå från att exempelvis nyttja närhetsprincipen
vilket inte dess kommunala motsvarighet göra. En
betydande del av personbilstrafiken i tätorter och
huvuddelen av trafikproblemen vid skolor orsakas av
bilskjutsande föräldrar. Det är av miljö-, hälso- och
säkerhetsskäl angeläget att samma närhetsprincip
vid antagning som gäller för kommunala grundskolor
också ska gälla för fristående grundskolor. Fler kompisrelationer i närområdet ger även samma miljö-,
hälso- och säkerhetsvinster på fritiden.
1. att MP verkar för att samma antagningsregler
som gäller för kommunala grundskolor också
ska gälla för fristående grundskolor.
Avslag
Partistyrelsen anser att det är positivt om kommunala och fristående skolor använder samma principer och samma kösystem för antagning i så stor
utsträckning som möjligt. MP:s grundinställning har
länge varit att samma regler ska gälla för alla skolor,
oavsett huvudman. Däremot anser partistyrelsen att
vi bör vara något återhållsamma med att lagstifta om
allt på detta område. Den aktuella typen av samordning åstadkoms i stället bäst genom att vi politiker i
respektive kommun arbetar för bättre relationer och
mer samverkan mellan kommunens olika skolor.
Partistyrelsen föreslår mot bakgrund av detta att motionen avslås.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Motion nr: 18.9
KONFESSIONELLA FRISKOLOR
Folke Nässla
Konfessionella friskolor inom det allmänna skolväsendet är inte förenliga med svensk grundlag. ”All
offentlig makt utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning. Den offentliga
makten ska utövas med respekt för alla människors
lika värde och för den enskilda människans frihet
och värdighet. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets
alla områden samt värna den enskildes privatliv och
familjeliv.”
Till konfessionella friskolors försvar kan anföras
dels FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna från 1948, som stipulerar att rätten att
välja utbildning för barnen i första hand tillkommer
föräldrarna, dels Europakonventionen, artiklar 9 och
14 från 1950 och artikel 2 från 1952, att man har rätt
att utöva sin religion genom undervisning och att
föräldrar har att tillförsäkra sina barn undervisning i
överensstämmelse med föräldrarnas religiösa övertygelse. Dessa bestämmelser har sin bakgrund i erfarenheterna från Hitlers totalitära stat. Den svenska
regeringsformen är överordnad dessa bestämmelser.
Barnkonventionen föreskriver att utbildning ska
sträva efter utveckling av barnets personlighet,
anlag, mentala och fysiska förmågor enligt dess fulla
potential. Ur dessa synpunkter drar jag slutsatsen
att det ovan hävdade påståendet är riktigt, konfessionella friskolor inom det allmänna skolväsendet är
olagliga. Barnens rättigheter kommer i första hand,
inte föräldrarnas. Däremot torde inte finnas hinder
för bidrag av allmänna medel till olika samfund som
utanför skolväsendet vill bedriva etnisk eller religiös
verksamhet bland barn, såvida denna inte är förenad
med särskild antagning, betygssättning eller liknande.
Jag yrkar
1. att MP driver att konfessionella friskolor ej är
förenliga med svensk lag,
2. att ge riksdagsgruppen i uppdrag att arbeta för att
ej vidare godkänna konfessionella friskolor.
Avslag
Frågan om konfessionella eller religiösa friskolor
har diskuterats på flera kongresser, senast 2010.
Begreppet ”konfessionella/religiösa friskolor” är
egentligen missvisande – i Sverige finns inga konfessionella skolor, bara skolor som drivs av konfessionella/religiösa huvudmän. Själva undervisningen
ska i Sverige vara helt fri från religiös påverkan.
MP:s kongresser har varje gång tagit ställning för
mp.se/kongress
att religiösa huvudmän, såväl som andra, ska kunna
driva skolor.
Sverige är bundet av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, av FN:s barnkonvention och av
Europakonventionen, att tillåta religiösa huvudmän
att bedriva skolverksamhet. Debatten i Sverige har
därför i huvudsak handlat om huruvida samhället
ska finansiera sådana skolor. Utslagsgivande för MP
i frågan har varit att samhället genom den offentliga
finansieringen utövar en stark kontroll av verksamheten. Genom den offentliga finansieringen förhindrar man en beroendeställning som skulle kunna
påverka skolorna i fundamentalistisk riktning.
Motion nr: 18.10
EN BRED SATSNING PÅ HÖJD KVALITET I SKOLANS UNDERVISNING
Eva Haglund
Stöds av Miljöpartiet de gröna Sigtuna
De två senaste årens granskningar av Skolinspektionen visar på att det i många kommuner finns
påtagliga brister vad gäller skolornas organisation av
undervisningen (Skolinspektionens rapport 2010:5).
Skolan har ett avgörande ansvar för att säkerställa
att alla elever i undervisningen får de kunskaper de
behöver för att möta samhällets krav på sina medborgare.
Ett sedan många år försummat behov av kontinuerlig
fortbildning och kompetensutveckling för skolans
lärare har resulterat i stadigt sjunkande kunskapsresultat för ett stort antal elever i grundskolan. De når
i många fall efter sina nio år inte upp till godkänt i
kärnämnena – svenska, matematik och engelska. De
blir heller inte behöriga att söka något av gymnasiets
program och högskolans krav hamnar långt utom
räckhåll.
En nyhet i skollagen från hösten 2011 är att all
utbildning ska bygga på vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet. Det införs även anmälningsplikt
som innebär att om en elev riskerar att inte nå upp
till de lägsta kunskapskraven ska läraren anmäla det
till rektor.
I en särskild skrift, Forskning ger bättre resultat
i skolan, har Sveriges Kommuner och Landsting,
Friskolornas Riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas
Riksförbund, Sveriges skolledarförbund och Svenskt
Näringsliv enats om att gemensamt arbeta för en
skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet, som det står i den nya skollagen.
Skolan
179
Kongress 2012
Jag yrkar
1. att MP verkar för att statliga medel tilldelas
kommunerna, skolans huvudmän, så att lärare
i främst svenska och naturorienterande ämnen
framöver garanteras kontinuerlig kompetensutveckling i sin undervisning,
2. att MP medverkar till att skolans lärare och skolledning ges det finansiella stöd som krävs för att
i praktiken kunna följa aktuell forskning. Det ger
den enskilde läraren i arbetslaget möjlighet att
omsätta nya kunskaper i den egna undervisningen. Därmed kan den egna skolans resultat höjas
och varje elevs måluppfyllelse öka.
Besvarad
Motionens förslag ligger helt i linje med den politik
som partiet driver i dag. Under 2011 presenterades
ett antal förslag på området, och dessa kommer att
ingå, och vidareutvecklas, i partiets vårbudgetmotion. Frågan om forskningsanknytning i såväl skolan
som annan kommunal verksamhet berördes även i
riksdagsmotionen 2011/12:Ub359 Kunskapsbaserad
samhällsutveckling. Delvis behandlas också frågor
om kompetensutveckling i partistyrelsens proposition 18.1 Kvalitet och mångfald i en skola utan vinstsyfte. Med hänvisning till detta föreslås motionen
anses besvarad.
Motion nr: 18.11
EN BÄTTRE SKOLA
Kunskaperna minskar i skolan, speciellt i vissa
utsatta områden. Vi måste få skolan att skapa ahaupplevelser. Ingen gör något utan lust om de inte är
tvingade eller får betalt. Ingen är motiverad att läsa
en massa teori om de inte tycker om den; om de
inte är duktiga på att tvinga sig att memorera den.
Då handlar det bara om förmåga, inte om intresse.
Det är bevisat att tycker man inte om ämnet, så är
det inte bara svårare att lära in det, det fastnar inte
så länge i långtidsminnet. Ej heller associeras det
så lätt till annat, även om det är relevant. Vad man
måste göra är att lära ut det pedagogiskt, med hänsyn tagen till hur man lär in.
Anlagstest
Eleven måste få ett anlagstest inför skolstarten där
dennes motoriska och teoretiska inlärningsförmågor
kartläggs (i och för sig rudimentärt, men ändå en
fingervisning). Detta sker ibland via arbetsförmedlingen, men sällan. Då vederbörande väl har kommit
upp i vuxen ålder är det ofta för sent. Denna repeteras under skoltiden för att korrelera utveckling
intresse fallenhet mm. Om inte motoriken/estetiken
kopplas med den teoretiska inlärningen så att både
180
Skolan
teori och de estetiska ämnena får en balans, så kommer helheten att bli lidande.
Få elever har kunskap om inlärningskunskap. Få vet
hur de lär sig lättare. Få vet hur ord som associera,
trappstegsinlärning, repetitionseffekt, mm fungerar.
Inte heller urskiljning, diskriminering och ledord. Få
vet hur de påverkas av hormoner och instinkter. Om
de inte får lära sig hur de reagerar för olika stimulus,
och heller inte varför, så kommer de heller aldrig att
kunna styra sig själva. När hörde du senast talas om
målstyrning, uppföljning osv? Det är begrepp som
inom det militära och företagsvärlden länge varit
kända. Först nu börjar arbetsförmedlingen införa
detta mer planlagt.
Aha-upplevelse
Hur ska du få fram lärare i t ex filosofi som lyckas
levandegöra ett ganska abstrakt ämne för omotiverade elever? Det är skillnad i pedagogik mellan
olika lärare. En del blir inte bara ett minne för livet
för eleverna, utan dessutom en ledfyr och en ahaupplevelse som levandegör kopplingen mellan olika
ämnen och skeenden. Dvs att 1+1 inte bara blir 2,
utan 3, 4, och kanske 43 eller mer…
Vi måste utgå från oss själva, därför att det är så vi
tänker. Vi måste frigöra oss från den gamla dogmatiska hierarkiska skolan med könsförtryck och rädslor. Vi vet via Montessori och andra att lusten är det
som styr. Ingen lär sig något om de inte är tvingade
eller får betalt, om de inte har lust. Skeenden i tid
och rum har samband. Det är dessa som skapar en
helhet. Något många lärare ofta inte har en susning
om, utan dogmatiskt och fanatiskt kör på i gamla
hjulspår. Utan en synbar tanke på hur folk reagerar,
beter sig och upplever detta.
Illustratoriska illustrationer måste till, för om du inte
kan visualisera sambanden, har du heller inte någon
motivation. Levandegöra, handlar det om. Där du kan
känna att du är en del av helheten och kan påverka
denna. (60–70% av LO:s medlemmar upplever att de
inte kan påverka sin tillvaro på jobbet och detta skapar arbetsmiljöproblem.) Det är oftast värre i skolan.
Vi måste fånga upp dessa lärare som är
entusiasmörer
Vi vet att det bara är ett fåtal som har denna förmåga
och de räcker självklart inte till för alla. Men, kan vi
spara deras underbara talang, är mycket vunnet. Dvs
att få ihop ett pedagogiskt undervisningsprogram, via
data. Så att det blir ett individrelaterat dialogprogram
som hela tiden följer eleven, som inte ska sitta i ett
kolchosprogram modell korvstoppning och tvingas
att följa alla andra oavsett sina egna förmågor. Elev-
mp.se/kongress
Kongress 2012
en ska inte bara ha betyg i jämförelse med alla andra
(detta är bara relevant för ledningen av skolorna),
utan betyget ska visa på en relation med hur eleven
lär sig själv utifrån sina förutsättningar och annat.
Hjälpmedel – verktyg
Varje elev ska ha sin egen dator med sitt eget undervisningsprogram (med backup till skolans mainframe), som läraren ska kunna koppla upp sig mot och
följa framstegen. Detta kan även ske trådlöst, och i
en framtid, även då eleven är hemma. Den tid som
frigörs genom att flertalet elever lär sig snabbare och
effektivare, även för lång tid, bör användas till mer
estetiska ämnen och fysisk träning. Det finns klara
belägg för att studieförmågan och viljan ökar med
vettig träning även jämfört med extra teoretisk stödundervisning. Rytmisk träning har en direkt inverkan
på matematik. Detta upptäckte kvinnliga lärare redan
på slutet av 80-talet (som jag hörde från en KvinnaKan mässa i Göteborg) men denna kunskap har tagit
en lång väg sedan dess, det är bara ett fåtal skolor
som anammat detta.
Den extra tiden som frigörs (även från läraren som
kan gå ifrån sin kadaverundervisning, för även om
han nu har stigit ner från katedern, så är principen
densamma sen de senaste 200 åren), kan läraren
ägna sig åt att arbeta med aha-upplevelser. De är
viktiga såsom nycklar för att gå vidare i undervisningen! Missar du dessa ”waypoints” så står du bara
och stampar. Dvs läraren får mycket mer tid att ägna
åt de elever som behöver extra hjälp och stöd.
Exempel: Det kvittar om du vet hur många My:s eller
Py:s ett virus är, om du inte känner det inom dig. Men
om någon säger att ett virus är lika stort i förhållande till människan, som en apelsin är till vårt jordklot,
då jäklar i min låda, så fattar du. Och glömmer det
aldrig.
Den sociala träningen EQ = IQ
Idag efterfrågas social kompetens nästan lika mycket
som konkret kunskap om jobbet. Om eleven får
den extra tid som behovs via datorprogrammen, så
frigörs det mer tid för att arbeta i grupp. Gruppdynamik och dess faktorer har nästan inga elever en
susning om. Ännu mindre har läraren det. Så när vi
vet hur gruppdynamiken påverkas så ofantligt mycket
borde vi kunna applicera detta i verkligheten. Få vet
hur hierarki påverkar en grupp. Tester i skolan med
en delning av en klass där den ena gruppen får en
härskande roll, visar hur skrämmande lätt det är
att påverka gruppen genom att man kan få elever
att tycka nästan vad som helst och att mobba andra
utifrån diametralt motsatta ståndpunkter. Militären
har denna kunskap. Först nu börjar det sippra ner i
resten av samhället. Det har hållits flera TV-program
mp.se/kongress
om detta, men för övrigt har det varit rätt tyst. Impulskontroll och belöningssystem har först nu blivit
utvecklade så att elever kan bedömas utifrån kända
parametrar. Få lärare har kunskap om dessa stötestenar trots att flertalet i fängelser har problem med
just detta. (Kopplas ofta ihop med ”bokstavssjuka”,
ADHD osv.) Tävlingsmomentet är förhärskande trots
att vi vet att dagens samliv kräver mer samarbete.
Här finns stora brister.
Djungelns lag
Hormoner och instinkter har få elever reda på, vilket
gör att djungelns lag råder på rasterna och få lärare
har kunskap, vilja eller förmåga att visa på reella
alternativ. Jag vidhåller att vi behöver utbildning med
mer praktisk och verklighetsnära inriktning – för alla
elever, även för samhällsvetarna. Nästan alla (enligt
normkurvan) har olika sätt att lära sig. Även om Sehöra-göra-metoden är grunden i en del fall, så har
elever olika inlärningssystem, liksom det är skillnad
mellan män och kvinnor. Dvs, en del lär sig bättre genom att läsa instruktionerna, andra genom att göra
något, medan den tredje kanske behöver både stöd
och konkreta exempel för inlärning. För mycket teori
förbättrar inte förståelsen för ekosystemen, utan
riskerar tvärtom att ännu mer fjärma eleverna från
den fysiska och praktiska verklighet vi alla lever i och
som vi är helt beroende av för vår överlevnad. Ok,
skolorna kan inte ta med hela verkligheten men vad
jag tycker är viktigast är själva kopplingarna mellan
teori och praktik och sambanden mellan människor.
Går det att få eleverna mer insatta i detta innan de
går ur skolan så är mycket vunnet. Men detta hänger
på en mer effektiv och differentierad undervisning
som även inbegriper hur och varför eleven beter sig
som den gör, dvs självkunskap – för att förstå andra.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att elever får en anlagstest
under tiden då de skolas in, så att det går att
fastställa hur eleven tar in kunskap, för att underlätta framtida inlärande,
2. att MP verkar för att det inom skolans värld arbetas på att förbättra kopplingar mellan motorik,
estetik och teoretisk inlärning så att elever som
har vissa inlärningsproblem får stöd via estetiska
ämnen som gymnastik, musik/rytmik, och en
utökad information om inlärningspedagogiken,
så att detta underlättar för eleven att förstå hur
den lär sig lättast,
3. att MP verkar för att det skapas interaktiva inlärningsprogram på data, av duktiga pedagoger. Till
att börja med som tester och experiment för att
utröna hur aha-upplevelser skapar broar till en
ökad förståelse,
Skolan
181
Kongress 2012
4. att MP verkar för att elever får lära sig hur viktigt
det är med hierarkisk påverkan mm i skolan,
5. att MP verkar för att elever genom gruppträning
får lära sig vikten av EQ i förhållande till IQ,
6. att MP verkar för att skolan arbetar mer utifrån
elevens egen parameter och situation och skapar kopplingar till skeenden i nuet, med forntid
och konsekvenser i framtid, så att eleven förstår
denna dialog både inre (inom sig själv) och yttre i
samspel med andra,
7. att MP verkar för att underlätta för lärare som
har en pedagogisk fallenhet att sammanfatta sin
kunskap, så att det går att utveckla en pedagogik
som kan anammas och användas av andra lärare
som inte alltid har denna specifika förmåga. Till
att börja med som experimentverksamhet, men
med kopplingar till en positivare mer konstruktiv
lärarpedagogik än katederundervisning,
8. att MP verkar för att i en framtid där dessa program finns tillgängliga, tilldela varje elev med
en egen studiecentral i form av en dator kopplad
till skolans datacentral, där skolan kan gå in i
varje elevs skolarbete och göra utvärderingar
och tillägg i den mån det behövs. Denna kan vara
kopplad på så sätt att eleven kan få stöd och hjälp
även privat vid t ex skolarbete (läxor/uppgifter)
i hemmet via internet och skolan, via skolans
dator eller ett interaktivt inlärningsprogram i
datorn,
9. att MP verkar för att det utbildas fler elever som
inte bara är kamratstödjare, utan även får utbildning i hur djungelns lag påverkar oss, så att vi
flyttar fokus från tävlingsmomentet över till ett
samarbete sinsemellan,
10. att MP verkar för att det ställs mer pengar till
förfogande till de lärare som likt Klass 9A är villiga och intresserade av att arbeta mer intensivt
för att åstadkomma bättre resultat och att detta
utvärderas mer än idag,
11. att MP verkar för att entusiasmera tankar på att
dessa olika verktyg och moment kan sammanställas i en praktisk form så att det finns utvärderingsmöjligheter att kunna göra jämförelser med
den gamla skolan.
Avslag
En i det närmaste identisk motion avslogs av kongressen 2011. Partistyrelsen ansåg då, och anser
alltjämt, att även om det finns en del i motionen som
går att sympatisera med så väcker annat betydligt
mera skepsis. Sammantaget tycker partistyrelsen i
alla händelser att förslagen är alltför detaljerade för
att tas som beslut på en kongress. Kongressen bör
inte ta beslut om vilka sorts lärare som ska tillgång
182
Skolan
till resurser, eller hur och av vem interaktiva dataprogram ska utvecklas. Vi vill ju att det ska finnas en
mångfald av skolor, och att de ska kunna arbeta på
olika sätt.
Motion nr: 18.12
FÖRBÄTTRINGAR AV SVENSKA
SKOLAN
Björn Björkegren
Bakgrund: Mellan 1995 och 2004 jobbade jag på
grundskola och ungdomsgymnasium. Jag upplevde
ett stegvis förfall och tilltagande kaos samt uppgivenhet. Det har uppenbarligen inte blivit bättre sedan
jag tröttnade och slutade att, liksom många män med
mig, jobba inom skolan. Med tanke på detta faktum
uppmanar jag MP att aktivt verka för följande enkla
och självklara åtgärder för att skapa en fungerande
och seriös arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna.
Sammanfattning: Dessa åtgärder, på pappret kanske lite gammalmodiga men garanterat billiga och
effektiva, kommer att framförallt gynna de svaga
och utsatta eleverna och därmed mildra de sociala
motsättningarna och det eskalerande klasskriget här
i Sverige.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att läraren åter sätts i centrum
som den självklara pedagogiska resursen – m a o
kör katederundervisning så det visslar om det,
2. att MP verkar för att det införs en timmes gympa
eller annan fysisk aktivitet varje skoldag – detta
skapar lugn och är även mycket viktigt för den
sviktande folkhälsan,
3. att MP verkar för att det åter blir tillåtet för lärare
och övrig personal att hugga tag rent fysiskt i
stökiga och hormonstinna elever utan att bli absurt anklagade för misshandel och/eller försök
till våldtäkt – fysisk beröring utsöndrar dessutom
oxytocin som är lugnande,
4. att MP verkar för att man rent generellt slutar se
på barn och ungdomar som små vuxna eller jämbördiga kompisar, utan som, ja just det, barn och
ungdomar som behöver en tydlig och rak vägledning i skolan och även i övriga livet,
5. att MP verkar för att man skapar praktiska alternativ för de elever som är skoltrötta och låter
dessa komma igen teoretiskt senare i livet på
komvux eller folkhögskola.
Avslag attsats 1-4, besvarad attsats 5
Attsats 5 ligger i linje med den politik som partiet
driver i dag och partistyrelsen föreslår därför att
mp.se/kongress
Kongress 2012
den ska anses besvarad. Övriga attsatser ställer sig
partistyrelsen mycket tveksam till. Attsats 2 är ett
i och för sig sympatiskt förslag som dock är alltför
detaljstyrande – partistyrelsen anser att den typen
av beslut bör fattas av varje skola för sig och inte av
statsmakterna. Attsats 1 innebär på samma sätt ett
detaljstyrande av pedagogiken på ett sätt som partistyrelsen anser att vi politiker inte bör ägna oss åt.
Attsats 4 har en oklar innebörd – vad skulle det rent
konkret få för följd att bifalla den? Attsats 3, slutligen, tar partistyrelsen bestämt avstånd ifrån. Större
inslag av fysiskt tvång är inte lösningen på eventuella
ordningsproblem i skolan. Sammantaget yrkar partistyrelsen avslag på attsatserna 1-4.
Motion nr: 18.13
LÅTA ALLA SKOLOR ARBETA ENLIGT
ALTERNATIVA LÄROPLANER
Mats Pertoft
Sverige har sedan länge en målstyrd skola där
regering och riksdag anger målen och det är upp
till professionen/lärarna att finna de bästa och mest
lämpade pedagogiska vägarna för att eleverna skall
kunna nå målen med de bästa resultaten. Detta var
möjligt enligt den gamla läroplanen som gällde fram
till 2011-07-01, men i den nya av alliansen beslutade
läroplanen är det inte möjligt fullt ut, och regeringen
har varit tvungen att införa undantag för Waldorfskolor när det gäller läroplan, betyg och lärarutbildning.
Detta är olyckligt. Alla skolor borde t ex få möjlighet
att välja att arbeta enligt Waldorfskolornas läroplan
eller någon annan alternativ läroplan, under förutsättning att man når skolans kunskapsmål. Det
borde vara möjligt för alla skolor, fristående som
kommunala, att arbeta med alternativ pedagogisk
profil och arbeta efter en alternativ läroplan.
Alla skolor ska naturligtvis arbeta efter innehållet i
värdegrundsdelen i den nationella läroplanen men
det är viktigt att utrymme ges för stor pedagogisk
mångfald i övrigt. Att vara tvungen att följa de nationella styrdokumenten fullt ut kan göra detta svårt.
Därför anser vi att alla skolor, kommunala såväl som
fristående, efter prövning av Skolverket ska kunna
få undantag från skyldigheten att fullt ut följa den
nationella läroplanen och i stället arbeta efter en annan läroplan. Att en skola kan få möjlighet att arbeta
efter en alternativ läroplan betyder inte att det blir
fritt att välja vilka styrdokument som helst. En kvalitetsgranskning av Skolverket bör ske för att pröva att
den alternativa läroplanen i allt väsentligt motsvarar
den nationella. På det sättet uppmuntras en mångfald inom svenskt skolväsende och en utveckling där
nya metoder och alternativ pedagogik får frodas och
utvecklas. Jag ser mycket kritiskt på regeringens
attacker mot den pedagogiska mångfalden när man
försvårar för fristående pedagogiska alternativ att
mp.se/kongress
arbeta efter sina pedagogiska metoder.
Jag föreslår därför att riksdagen till regeringen uttalar som sin mening att alla skolor, oberoende av
huvudman, ska ha möjligheten att arbeta efter alternativa läroplaner som t ex waldorfläroplanen efter
det att Skolverket prövat och godkänt läroplanen som
likvärdig den av riksdagen fastställda läroplanen.
Jag yrkar
1. att ge MP:s riksdagsgrupp i uppdrag att driva frågan om att låta alla skolor arbeta enligt alternativa, av Skolverket godkända, läroplaner.
Bifall
Motionen ligger i linje med partiets syn på mångfald
inom skolan. Förutsatt att grundläggande kriterier,
så som de anges i skollagen, uppfylls bör enskilda
skolor ha möjlighet att använda sig av alternativa
pedagogiker. Den föreslagna ordningen med krav
på tillstånd från Skolverket, förenad med den tillsyn
som Skolinspektionen utövar, bör räcka för att tillse
att kvaliteten hålls på en godtagbar nivå och att de
grundläggande målen med skolan nås.
Motion nr: 18.14
OBLIGATORISK SOCIAL VIKTNING AV
SKOLPENGEN
Mats Pertoft
Detta är en motion om att införa en lagstadgad obligatorisk social viktning av skolpengen i alla landets
kommuner. I Skolverkets stora forskningssammanställning kring frågeställningen varför svenska skolor
har sackat efter i internationella kunskapsmätningar
framställs frågan om social viktning av skolpengen
som en av fem avgörande faktorer. Med social viktning avses här att den individuella skolpengen som
följer varje elev viktas utifrån om eleven kommer från
ett bostadsområde med positiva eller negativa sociala faktorer. Som negativa faktorer avses här t ex hög
arbetslöshet, hög andel socialbidragstagare och låg
utbildningsnivå. Skolverket lyfter särskilt fram att för
att komma till rätta med den minskande likvärdigheten inom svensk skola avseende hela landet är det av
stor betydelse att tillföra skolor i s k utsatta områden
med negativ social belastning ökade resurser. I en
undersökning från RUT, riksdagens utredningstjänst,
visar det sig att så gott som alla landets kommuner
använder ett elevpengssystem, men endast ca 30%
viktar denna elevpeng med en social faktor inom
grundskolan.
Med tanke på att skoldebatten i mycket handlar om
bristande nationell likvärdighet i skolresultat och
att Skolverket speciellt pekade ut den sociala til�läggsfaktorn i skolpengen som en mycket viktig
faktor som borde öka i syfte att komma tillrätta med
den bristande likvärdigheten måste det anses som
Skolan
183
Kongress 2012
mycket anmärkningsvärt att endast ca 1/3 av landets kommuner använder sig av en social viktning av
skolpengen. Detta trots att debatten i frågan har varit
stor på den nationella arenan och knappast någon
inom skolvärlden kan ha undgått frågeställningen.
Frågan är mycket angelägen och även om riksdag
och regering i normala fall borde använda sig av stor
återhållsamhet ifråga om att blanda sig i kommunala
fördelningsfrågor på detaljnivå så måste denna fråga
anses vara av så stor betydelse att det måste anses
att det behövs en nationell reglering om att kommunerna måste införa en social viktning av sina skolpengar. Detta i syfte att säkerställa att elever med
sämre förutsättningar får mera likvärdiga förutsättningar att nå skolans mål.
Jag föreslår därför att MP:s kongress ger MP:s riksdagsgrupp i uppdrag att driva frågan om att lagstifta
om att Sveriges kommuner inför en obligatorisk viktning av skolpengen med en social faktor.
Jag yrkar
1. att MP:s riksdagsgrupp får i uppdrag att driva
införandet av en lagstadgad obligatorisk social
viktning av skolpengen i alla landets kommuner.
Avslag
MP anser att resurser ska fördelas efter behov. Partistyrelsen sympatiserar därför med andan i motionen,
men är tveksamma till om nationell lagstiftning är
rätt väg att gå just nu. Bland annat saknas en bra
nationell modell för hur social viktning bör genomföras. I dagsläget framstår det som bättre om denna
fråga kan drivas lokalt. Partistyrelsen föreslår därför
att motionen avslås, men lägger motförslaget att
kongressen uppmanar partiets lokalavdelningar att
driva frågan.
att MP:s lokalavdelningar uppmanas driva införandet av social viktning av skolpengen.
Motion nr: 18.15
4-DAGARS SKOLVECKA BEHÖVER
MÖJLIGGÖRAS
Thomas Trång
Under 2011 blev det tydligt att många små skolor
skulle kunna få problem med behöriga lärare. Diskussioner på arbetsplatser och i media har påtalat
problem med att all undervisande skolpersonal ska
vara ämnesbehöriga. Många tror att små skolor får
stängas, att skolskjutsandet kommer att öka och
därmed får många yngre grundskoleelever totalt sett
längre skoldagar. Det här oroar många som har med
skolan att göra och behörighetskravet kan uppfat184
Skolan
tas som ett hot. Den svenska grundskolan ska vara
lika i landet, men tidsavståndet till skolorna varierar
i mycket hög grad, och därmed också skoldagens
totala tidsåtgång.
Grundskoleelever har ca 22 timmars undervisning
varje vecka eller 4,5 timmar varje dag. (Om skoldagen i stället var 5,5 timmar, skulle 4-dagarsveckan
vara klar.) Många elever har gångavstånd till sin
undervisning men det finns också elever som åker
skolskjuts. I många fall är skolskjutstiden acceptabel, men det finns elever som har en restid på 10
till 15 timmar per vecka, för 22 timmars undervisning. Proportionellt motsvarar det för en 40 timmars
arbetsvecka, en restid på 25 timmar i veckan. Vilken
vuxen skulle acceptera det för sin egen skull?
Elever som då har lång restid till undervisningen
måste kliva upp tidigare än övriga elever, komma
hem senare än andra elever och dessutom då få
bortåt (22+15) 37-timmarsvecka. (Här finns ännu
inte någon anpassning till morgonmänniskor eller
kvällsmänniskor. De morgontrötta människorna, och
sannolikt också samhället, missgynnas i nuvarande
system.) Med det nya kravet att all undervisande personal fr o m 2015 ska vara ämnesbehöriga, kan skolor med få elever tvingas slå igen portarna och ännu
fler elever får längre skolskjutstid. Ämnesbehörighet
ska ju gagna eleverna, då kan inte skolsystemet i
övrigt vara utformat så att regelverket i sig tröttar ut
eleverna med långa skolskjutstider fem dagar varje
vecka.
För att underlätta skoltiden för både elever, föräldrar och skolplanerare och personal, är det av stor
betydelse att behöriga lärare kan pendla mellan
skolorna för elevernas skull, men framförallt att
elevernas restid till och från undervisningen kan
hållas nere. Det är inte humant att låta regelverket kring skoldagens förläggning och antal läsdagar per läsår vara lika i hela landet. Skolförordning
(2011:185) 3 kap. Lärotider, Läsår 2 §: ”Läsåret ska
ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver
skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut
högst fem studiedagar för personalen.” Skolarbetets
förläggning, 4 §: ”Elevernas skolarbete ska förläggas måndag fredag och vara så jämnt fördelat över
dessa dagar som möjligt. Antalet skoldagar i veckan
får begränsas till fyra för en grupp elever i årskurs 1
eller 2, om det finns särskilda skäl.”
Redan idag tas för lite hänsyn till morgonmänniskor
respektive kvällmänniskor. Ibland styr t o m kollektivtrafiken och inte pedagogiken när skolan ska börja
eller sluta för dagen. Skolorna måste ges möjlighet
att utforma skolveckans undervisning, för bästa möjliga elevresultat.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Jag yrkar
1. att MP verkar för att möjliggöra fyradagarsvecka
för alla grundskoleelever/grupper om det finns
särskilda skäl.
Avslag
Skolinspektionen har att granska att alla elever får
den skolgång de har rätt till. MP har varit drivande att
skärpa den kontrollen. Vi tror att det är bra med pedagogisk frihet som gör det lättare för alla barn och
föräldrar att hitta en skola som ger just dem de bästa
förutsättningarna. Det kräver dock en fungerande
kontroll så att inte den pedagogiska variationen inte
leder till en skola som ger barn ojämlika förutsättningar. Skolinspektionen har vid något tillfälle haft att
pröva lokala försök med kortare skolveckor och har
då bedömt att de införts av besparingsskäl snarare
än pedagogiska skäl och att det inte varit möjligt att
ge alla barn den undervisning som läroplanen kräver
på kortare skolveckor. Partistyrelsen bedömer att det
inte finns anledning att liberalisera de regler som
gäller i dag, och ser med oro på vilka effekter det
skulle kunna få i samband med de nedskärningar på
skolan som regeringen nu genomför. Vi yrkar därför
avslag på motionen.
Motion nr: 18.16
en rättighet för eleverna. Att göra elevhälsovården
till en rättighet för eleverna innebär att skolhuvudmannen ovillkorligen måste svara upp mot de lokala
behoven som finns på varje skola utan att detta
behov måste definieras centralt för hela landet. Detta
innebär även att skolhuvudmannen får ett betydligt
större ansvar för elevernas hälsotillstånd och för att
kontinuerligt hålla sig informerad över hur eleverna
mår i syfte att kunna möta upp elevernas behov av
elevhälsovård. Ett stort steg mot en bättre hälsa för
våra barn och ungdomar.
Jag yrkar
1. att riksdagsgruppen får i uppdrag att driva frågan
om att införandet av elevhälsovården som en
rättighet för alla elever inom det svenska skolväsendet.
Bifall
I samband med partistyrelsens arbete med en hälsooch sjukvårdsrapport har många lyft behovet av en
bättre fungerande elevhälsa, inte minst i friskolorna.
Att lagstifta om elevhälsovård som en rättighet ligger
väl i linje både med annan rättighetslagstiftning inom
kommunens ansvarsområden och med det arbete
med att stärka patientens rättigheter i hälso- och
sjukvården som pågår i partiet.
ELEVHÄLSOVÅRD SOM RÄTTIGHET
Mats Pertoft
Elevhälsovården inom svensk skola har stärkts i och
med den nya skollagen som började gälla från 201107-01. Det är utmärkt. För elevhälsans medicinska,
psykologiska och psykosociala insatser ska det nu
finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till
personal med sådan kompetens att elevernas behov
av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Detta
gäller för alla skolhuvudmän, såväl kommunala som
fristående. Emellertid finns det fortfarande inom
skolväsendet en bred diskussion och osäkerhet kring
hur den nya skollagen skall tolkas när det gäller
frågan hur många elever en skolsköterska, läkare
respektive psykolog ska ansvara för. Denna diskussion är inte ny och i princip omöjlig att definiera exakt
eftersom behovet av hälsovård är lokalt betingat
samt kan variera av många olika skäl. Samtidigt är
det ett reellt problem att många elever och vårdnadshavare upplever stora brister i elevhälsovården
och dess bemanning kommer upp i debatten i jämna
mellanrum.
Denna motion läggs för att initiera ett annorlunda
angreppssätt på denna fråga. Istället för att på central nivå i Stockholm försöka definiera hur mycket
personal som behövs inom Sveriges skolväsende bör
vi byta fokus och se problematiken ur elevernas perspektiv. Det är dags att kräva en elevhälsovård som
mp.se/kongress
Skolan
185
Kongress 2012
19. TRAFIK
Motion nr: 19.2
Motion nr: 19.1
Att sitta ensam i sin bil och pendla flera mil om
dagen till sin arbetsplats är för vissa svårt att komma
ifrån men för många bör det gå att samåka till och
från jobbet. Vissa gör det så klart redan idag men incitamenten för samåkning behöver öka om tranportsystemet ska bli mer hållbart. Samåkning innebär
inte bara minskade koldioxidutsläpp utan även färre
köer och minskat behov av nya kostsamma vägdragningar, under förutsättning att det verkligen blir fler
som väljer att samåka. I Sverige har vi på flera håll
körfält eller körbana för fordon i linjetrafik m fl. Det
är ett viktigt instrument för att öka kollektivtrafikens
attraktivitet och ett incitament för att välja kollektivtrafiken. För dem som väljer ett mer hållbart transportsätt genom att åka flera i samma bil istället för
att åka ensamma saknas dock liknande incitament
och regler. Det är viktigt att premiera eftersträvansvärda val, därför bör staten på sina vägar där det
är möjligt och passande pröva körfält för dem som
samåker. Detta kan ske på olika sätt, kanske under
vissa specifika delar av dygnet och reglerat till ett
minimum av antal resenärer. Ett annat alternativ är
att ge statliga bidrag till lokala vägdragningar som
inkluderar någon form av körfält för samåkning.
MOMSFRI KOLLEKTIVTRAFIK
Rickard Grönborg
Stöds av Miljöpartiet de gröna Sigtuna
Momsfri kollektivtrafik bidrar till större samhällsnytta och mindre utsläpp. Utsläppen från transporter
ökar och ökar för varje år. Utvecklingen går åt helt
fel håll. Sverige är i behov av att ta nästa steg när det
gäller utsläppen från persontransporter. Det kollektiva resandet med spårbunden trafik och buss måste
öka och bli attraktivt i hela landet. Många väljer bilen
på grund av priset på tågbiljetter och annan kollektivtrafik. I dagsläget är momsen på biljetter med kollektivtrafik 6%. Kollektivtrafikbranschen har målet att
fördubbla antalet resor till år 2020. Genom att ta bort
momsen för kollektivtrafiken kan staten bidra till
att skapa en attraktivare och billigare kollektivtrafik
som många efterfrågar och hjälpa branschen att nå
sitt högt ställda och ambitiösa mål. Kollektivtrafiken
bidrar till andra samhällsekonomiska effekter och
bör därmed inte beskattas. Det måste bli billigare
att åka kollektivt helt enkelt. De som minskar sina
klimatutsläpp måste gynnas mer. MP är det tredje alternativet i svensk politik och det är viktigt att gå före
och visa att vi har större ambitioner när det gäller
klimatet och kollektivtrafiken. MP bör i samband med
en momssänkning verka för att SJ AB sänker sina
priser med motsvarande 6%. Det är viktigt att statligt
ägda företag går före och visar vägen för branschen.
Jag yrkar
1. att MP verkar för lägre priser på kollektivtrafikresor med spårbunden trafik och buss genom att ta
bort momsen på dessa resor,
2. att MP verkar för att ge SJ AB i uppdrag att sänka
biljettpriserna med 6% i samband med införande
av momsfria kollektivtrafikresor.
Avslag
EU-regelverket gör det omöjligt att ha lägre än 6%
moms. För att det ska löna sig att åka kollektivt bör
MP driva att alla subventioner av fossilbränsledriven
trafik fasas ut. Vi arbetar med att få ner priserna på
tåget.
186
Trafik
DET SKA LÖNA SIG ATT ÅKA
TILLSAMMANS
Ett exempel på en väg där körfält för samåkning,
eventuellt i kombination med fordon i linjetrafik m fl
borde kunna prövas är E4:an mellan Stockholm och
Södertälje som nyligen utvidgats och är minst trefilig
hela vägen. Att pröva körfält för samåkning på några
platser i landet skulle vara ett tydligt incitament för
ökad samåkning och därmed minskade koldioxidutsläpp.
1. att ansvariga riksdagsledamöter lägger förslag i
riksdagen om att införa samåkningsfiler/samåkningskörfält på någon eller några av de stora
pendlingsvägarna,
2. att partiprogramsrevideringsgruppen inarbetar
förslag på hur samåkningen kan öka i det kommande förslaget till partiprogram.
Avslag
Kollektivtrafikkörfälten behöver reserveras för kollektivtrafik
mp.se/kongress
Kongress 2012
Motion nr: 19.3
EN JÄRNVÄG MED MÄNNISKAN,
GODSTRANSPORTER OCH MILJÖ I
CENTRUM
Roger Bydler
Den nu förda järnvägspolitiken leder åt helt fel håll.
Vi har fått sämre punktlighet i järnvägstrafiken,
antalet störningar har ökat, informationen till trafikanterna är bristfällig och godstrafiken har stagnerat. Järnvägsföretagen kräver mer långsiktiga
förutsättningar för att kunna göra investeringar i
lok och vagnpark samtidigt som investeringar och
underhåll av järnvägsnätet är – trots regeringens
skryt om järnvägssatsningar – långt ifrån tillräckliga.
Samtidigt ser vi ett allt större intresse och behov från
medborgarna att åka kollektivt samt från företagen
att välja miljövänliga transportalternativ. Allt talar
alltså för en gynnsam utveckling för tågsektorn –
men just nu fungerar det bara inte.
Varför har det blivit så? Vi har helt enkelt fått ett
strukturfel i den svenska järnvägssektorn och som
egentligen inleddes redan 1988 när SJ delades upp
i en trafikdel och en infrastrukturdel, Banverket.
Då inleddes en resa där SJ först bolagiserades och
sedan styckades upp i ett antal självständiga bolag.
Denna bolagisering inleddes 1992–1993 med att Rail
Combi AB bildades. 2001 drog den stora bolagiseringen igång och hela verksamheten styckades upp
utifrån synsättet att samordningen mellan de olika
bolagen skulle ske genom marknadens försorg. Att
järnvägssystemet består av ett antal olika delar som
är starkt beroende av varandra trodde man alltså
skulle lösa sig självt. De bolag som bildades var:
• SJ AB för persontrafik
• Green Cargo AB för godstransporter
• Euromaint AB för verkstäder, dvs underhåll av rul�lande materiel
• Train Tech Engineering AB för ingenjörs- och tekniktjänster
• Jernhusen AB för fastigheter och stationer
• Trafficare AB för städning och växling
• Unigrid AB för IT-verksamheten
Vissa av dessa bolag har sedan sålts till privata
ägare. Så köptes t ex Trafficare AB av det danska
bolaget ISS och kallas därefter ISS Trafficare. 2005
köptes i sin tur ISS av den amerikanska storbanken
Goldman Sachs och Wallenbergägda riskkapitalbolaget EQT. SJ AB har anlitat ISS Trafficare, men funderar nu på att lägga verksamheten i egen regi. Unigrid
AB såldes till det franska it-företaget Capgemini i
partnerskap med norska EDB. Euromaint AB köptes
av Ratos. Regeringens avkastningskrav på samtliga
statliga bolag – 10% på SJ AB – och vinstmarginal-
mp.se/kongress
kraven på de bolag som övergått i privat ägo, innebär
naturligtvis att kostnaderna för person- och godstransporterna ökar och därmed även priserna till
kunderna.
En motsvarande utveckling har skett på infrastruktursidan. Således bolagiserades Banverket Produktion 1 januari 2010 under namnet Infranord AB.
Deras största konkurrenter är idag Strukton Rail och
det engelska Balfour Beatty AB. Det senare fick Trafikverket förra året lösa ut med en summa uppgående till 125 miljoner kronor från ett kontrakt de hade
misskött. Strukton Rail och Balfour Beatty agerar
ibland på den svenska marknaden tillsammans i s k
joint ventures.
Trafiken på järnvägsnätet har successivt konkurrensutsatts. Det började med godstrafiken, sedan blev
det den regionala järnvägstrafikens tur och från 1
oktober 2011 även persontrafiken i övrigt. Tillgången
till tåglägen ska därmed auktioneras ut med årliga
auktioner. Investeringar i rullande materiel ska alltså
baseras på tillgång till spåret med en utsträckning
på ett år. Lok och vagnar har normalt en livslängd på
30–40 år. Det man dessutom har missat är att se till
att biljettsystemen tillåter biljettköp som täcker olika
tågoperatörer. Man har ett avreglerat persontrafiksystem utan en så grundläggande infrastruktur som
ett fungerande, gemensamt biljettsystem. I samband med att persontrafiken helt avreglerades höjs
nu även banavgifterna. Dessutom avreglerades den
regionala kollektivtrafiken 1 januari 2012, vilket alltså
innebär att tågtrafikens konkurrenssituation försämras både gentemot flyget och gentemot busstrafiken.
Avregleringen har även lett till att trafikantinformationen inom järnvägssektorn har försämrats. Trafikverket ansvarar för denna vad gäller stationer och
perronger, men kan naturligtvis inte ge en heltäckande information då störningar av olika slag uppstår
och där det är tågföretagen som ansvarar för de
åtgärder, t ex ersättningstrafik, som behöver göras.
Sammantaget innebär detta att den för ett fungerande järnvägssystem så fundamentala kopplingen mellan trafik och järnvägsinfrastruktur helt har slagits i
spillror. En fragmentisering av det för bara 20 år sedan fungerande järnvägssystemet har gjort att vi idag
har en situation där roll- och ansvarsfördelningen
baseras på att marknaden ska se till att det fungerar,
vilket det naturligtvis inte gör, där förutsättningarna
för långsiktiga planer och satsningar för aktörerna
saknas och där finansieringen saknas för investeringar, vidmakthållande och underhåll av infrastrukturen. Vi har fått en konkurrensmodell som innebär
”konkurrens på spåret” – unik i världen idag – medan
man t ex i det land som tillsammans med Sverige
gått längst i avreglering i Europa, nämligen England,
Trafik
187
Kongress 2012
åtminstone nöjt sig med en konkurrens ”om spåren”.
Att det sen inte har varit någon succé i England heller
är en annan sak.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att SJ åter får monopol på persontrafiken på de viktigaste järnvägsstråken,
2. att MP verkar för att långsiktiga koncessioner ska
tillämpas i de fall där järnvägstrafik läggs ut på
anbud och att järnvägshuvudmännen i dessa fall
äger den rullande materielen,
3. att MP verkar för att avkastningskraven för SJ AB,
liksom övriga statligt ägda bolag inom järnvägssektorn sänks kraftigt,
4. att MP verkar för en total översyn av gränssnitten mellan aktörerna inom järnvägsområdet och
analys av vilka konsekvenserna har blivit av den
uppdelning och avreglering som har genomförts
sedan början av 1990-talet och agerar för en
bättre samordning, t ex mellan Trafikverket, SJ
och Jernhusen samt att i de fall EU-lagstiftning
kräver konkurrensutsättning som får negativa
effekter eller om andra skäl finns, agerar för
att sådan verksamhet återförs i lämplig statlig
verksamhetsform,
5. att MP verkar för att bättre förutsättningar skapas för att öka flödeskapaciteten på nuvarande
järnvägsnät/spårkapacitet,
6. att MP verkar för att investeringar och underhåll
av järnvägsinfrastrukturen ges de ekonomiska
förutsättningar som ger person- och godstransporter på järnväg den framträdande roll som
samhällsutveckling och miljökrav kräver,
7. att MP verkar för en översyn av styrning och organisation av investeringar och underhåll av järnvägsinfrastrukturen och Trafikverkets framtida
roll i dessa sammanhang.
Avslag attsats 1 och 2, besvarad attsats 3–7
MP har tidigare kongressbeslut på att SJ ska ha
ensamrätt för den interregionala tågtrafiken. Vid
upprepade tillfällen har MP motionerat om detta i
riksdagen. Att ge andra tågoperatörer långsiktiga
koncessioner motverkar syftet att åstadkomma den
samlade och koordinerade tågtrafiken som bäst förmår att öka tågtrafikens andel på de klimatstörande
transportslagens bekostnad.
Alla företag som vill reinvestera eller investera i nya
produktionsmedel. Eftersom SJ inte har något stadsstöd är avkastningen en förutsättning för att kunna
köpa nya tåg eller uppgradera de tåg man redan har.
Det MP vid upprepade tillfällen har ställt sig kritiskt
188
Trafik
till är bl a att vinsten inte återinvesteras utan blir
vinstutdelningen till staten.
Partistyrelsen är positiv till motionens krav på en
översyn av gränssnitten mellan aktörerna inom
järnvägsområdet och analys av vilka konsekvenserna
har blivit av den uppdelning och avreglering som har
genomförts sedan början av 1990-talet. Partistyrelsen är också positiv till att MP agerar för en bättre
samordning.
Detta har MP verkat för tidigare bl a genom det pm
om en ny tågordning som presenterades i Almedalen
2011 och riksdagsmotioner. Såväl i budgetmotioner
och partimotioner som i opinionsbildning har MP
under en lång tid gett en mycket hög prioritet åt att
förbättra järnvägssystemets kapacitet, flöde och
pålitlighet. MP var det parti som reagerade snabbast
och kraftigast när den nuvarande tågtrafikens sårbarhet blev väldigt uppenbar i samband med snökaoset 2010. Partiet lyfte förutom bristande anslag även
de koordineringsproblemen som är resultatet av det
ökande antalet operatörer på den avreglerade järnvägsmarknaden i kombination med uppstyckningen
av det offentliga ansvaret på flera olika aktörer.
Förslag på ny attsats 4 från partistyrelsen:
att MP verkar för en total översyn av gränssnitten
mellan aktörerna inom järnvägsområdet och
analys av vilka konsekvenserna har blivit av den
uppdelning och avreglering som har genomförts
sedan början av 1990-talet och att MP agerar för
en bättre samordning.
Motion nr: 19.4
OM JÄRNVÄGAR
Leif Stenberg
Sverige behöver satsa mycket mer pengar än vad
som satsats under de senaste årtiondena på att underhålla och förbättra järnvägsnätet så att en större
andel av person- och godstrafiken kan ske med tåg.
Det finns en underhållsskuld för eftersatt underhåll
på landets järnvägar på runt 38 miljarder, anläggningar som behöver renoveras eller bytas ut. Det
finns ett stort antal lokala brister i standard och
kapacitet på järnvägarna som kan åtgärdas inom 2–8
år från byggstart, t ex låg tillåten högsta hastighet,
för låg bärighet, dålig bärighet på spår eller underbyggnad, avsaknad av platser för smidiga tågmöten,
snäva kurvor som begränsar farten, gamla växlar
som bara tillåter max 40 km/h, otillräcklig utbyggnad av signalsystemet osv. Allt detta kräver åtgärder
på flera 10-tals miljarder kronor. På några få håll i
landet finns det också behov av att bygga helt nya
järnvägar. Eftersom sådana projekt är kostsamma är
mp.se/kongress
Kongress 2012
det mycket viktig att pengarna används på ett förnuftigt sätt så att angelägna satsningar på underhåll och
åtgärder av lokala brister i järnvägsnätet inte trängs
undan.
Inför det föregående valet gick S, V och MP ut hårt
med att vi skulle prioritera byggandet av höghastighetsjärnvägar. Så kallade höghastighetsjärnvägar har
dock flera uppenbara nackdelar om man jämför med
normala dubbelspår som tillåter max 250 km/h.
Den tekniska utformningen av höghastighetsjärnvägar styrs av ett särskilt regelverk inom EU som
kräver extremt raka spår, både i höjdled och i sidled.
Inga normala godståg får köras på spår för höghastighetståg, inte ens mitt i natten då få människor vill
åka persontåg. Banan kan inte användas som alternativ färdväg för godstrafik när andra spår tillfälligt
behöver stängas av för underhåll. Byggkostnad per
mil är typ 40% högre, även standarden på underhållet måste vara högre. De kalkyler som gjorts underskattar kostnaderna. Tekniken är oprövad i reguljär
trafik i svenskt vinterklimat. Höga hastigheter kräver
starkare motorer i tågen som dra mer el. Tekniken är
i första hand anpassad för trafik mellan miljonstäder
i länder med mildare klimat, så stora städer har vi
inte i Sverige. I Sverige kommer höghastighetsbanor
ha lågt utnyttjande under vissa tider på dygnet, tider
som skulle kunna användas för godstrafik om det var
tillåtet. Det bör här påpekas att man inte kan köra
fler tåg genom att köra fortare. Kraven på säkerhetsavstånd ökar när farten ökar så att antalet tåg per
timme snarare blir färre om tågen körs väldigt fort.
Eftersom en höghastighetsbana inte kan få några
intäkter från godstrafik så krävs höga biljettpriser
om inte höghastighetsbanor ska drivas med enorma
subventioner.
Till saken hör att höghastighetståg har marknadsförts med en del argument som inte alls håller vid
en närmare granskning, t ex att inrikesflyget skulle
minska. Inrikesflyget har inte ökat nämnvärt de senast 20 åren. Det är utrikesflyget som ökar. Flertalet
av de befintliga inrikeslinjerna går inte alls parallellt
med någon av de föreslagna höghastighetsbanorna.
Den mest troliga effekten av en ny höghastighetsbana förbi Skavsta eller Landvetter blir att det totala
flygandet ökar om man inte inför någon typ av skatt
eller avgift per flygresenär. Om Sverige avstår från
att bygga dyra höghastighetsjärnvägar kan vi underhålla och förbättra betydligt fler kilometer spår, flytta
mer gods och passagerare från landsvägarna till tåg
och därmed få mindre utsläpp av koldioxid än om
Sverige satsar på att bygga höghastighetsbanor.
mp.se/kongress
Jag yrkar
1. att MP inte ska verka för att vi i Sverige ska börja
bygga järnvägar enligt EU:s standard för höghastighetståg.
Avslag
Kongressen 2010 avslog motionsyrkande om att inte
satsa på höghastighetståg. Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att betydligt mer måste satsas
på underhåll och upprustning av befintliga järnvägar.
Det är också en politik som MP driver starkt i riksdagen. Men även i upprustat skick har dessa järnvägar
inte tillräcklig kapacitet för att klara den kraftiga
ökning av både person- och godstransporter på
järnväg som är nödvändig för att klara klimatmålen.
Därför behövs också en väsentligt utökad kapacitet
i form av nya banor, bland annat mellan våra största
städer. Genom sådana nya banor kan också olika
banors trafikuppgifter differentieras mer, bland annat genom att skilja på snabb och långsam trafik,
vilket väsentligt ökar kapaciteten på banorna. Det är
viktigt att de nya banorna tillåter snabb trafik för att
göra järnvägen mer attraktiv i förhållande till konkurrerande trafikslag. Den exakta dimensioneringen
av banorna vad gäller hastighet och möjlighet att ta
emot olika slags trafik bör studeras och diskuteras
vidare utifrån bland annat trafik-, miljö-, energi- och
kostnadsaspekter.
Motion nr: 19.5
LÅNGTRADARE
Tommy Wanglert
Alla långtradare ska förbjudas. Detta på grund av alla
olyckor med mötande trafik. Mer finns ju att tillägga
men verkligheten säger väl vad som med nödvändighet måste göras snarast
Jag yrkar
1. att MP verkar för att alla långtradare ska förbjudas inom snar framtid.
Avslag
Det behövs lastbilar för transporter även i ett hållbart
transportnät som bygger på tåg och båt. Vårt fokus
är att fasa ut de fossila bränslena och minska de
onödiga transporterna.
Motion nr: 19.6
GODSTRANSPORTER
Carl-Evert Werme
Nuvarande lastbilstransporter genom vårt land bör
minska kraftigt. Både utländska och svenska godstransporter belastar miljö och vägunderhåll. Ett sätt
vore att Sverige och vissa EU-länder transporterade
Trafik
189
Kongress 2012
betydligt mer gods med hjälp av sjöfart. Det skulle
passa Sveriges många hamnar bra. Även kustnära
länder i EU borde anpassas för en ökad sjöfart.
Lämplig omlastningsteknik bör byggas i hamnar där
gods hanteras. Kortare godstransporter uppnås då
från hamn till kund, och vice versa.
Detta är en vision, men en ganska realistisk sådan.
Den svenska industrin måste då anpassa sig för
långsammare transporttider. Omstruktureringen tar
tid, så handel och industri borde klara omställningen.
Genom att slopa snabbspårsutbyggnaden i Sverige
frigörs kapital till hamnombyggnad och restaurering av gammalt järnvägsnät i Sverige. En del mindre nybyggnad av järnväg i Sverige behövs. Enligt
en lokaltidning i Jönköping beräknas kostnaden av
snabbspårsutbyggnaden kosta ca 400 miljarder kronor. Genom krig och terrorism kan järnvägsbroar och
fordonsbroar lätt förstöras. Sjöfarten drabbas inte
alls på samma sätt av krig och terrorism.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att godstransporter med lastbil
förs över till sjöfart inom Sverige,
2. att MP verkar för att Sverige ska ta upp det ökade
sjöfartsönskemålet med andra EU-länder,
3. att MP kräver miljövänliga drivmedel för aktuell
sjöflotta och lastbilspark.
Besvarad
Förslagen i motionen ligger väl i linje med den trafikpolitik som MP driver.
Motion nr: 19.7
ELEKTRISKT FRAMDRIVNA DISTRIBUTIONSFORDON
Stellan Johansson
Många har någon gång fått tanken att vår värld kanske inte är hur stor och oförstörbar som helst, fast
man gärna vill tro det när man sitter där på förstutrappen en förtrollad natt och skådar stjärnorna och
drömmer sig bort till någon fjärran planet där energiknapphet och växthusgaser är okända begrepp.
På denna planet fraktas de förnödenheter som man
behöver för att leva ett för alla innevånare rättvist och
behagligt liv, med elektriskt framdrivna tåg som ganska storskaligt stannar och lossar och lastar de varor
som efterfrågas. För att sedan fördela varorna mellan de olika försäljningsställena används helt vanliga
distributionsbilar av olika storlekar, trodde man, men
där ligger skillnaden – för på den här planeten är alla
bilar elektriskt framdrivna.
190
Trafik
Jag yrkar
1. att MP ska verka för att Sverige så snart som möjligt går över till att alla distributionsfordon blir
elektriskt framdrivna.
Avslag
Eldrivna fordon har en klar potential att ersätta en
del av de diesellastbilar som rullar på vägarna i dag.
Det krävs dock ytterligare underlag för att göra en
ändamålsenlig avvägning mellan gasdrivna lastbilar, godståg, sjöfart och eldistributionsfordon. MP
bejakar den teknikutveckling och samhällsplanering
som i kombination med en rättvis prissättning gör
det möjligt att utforma en långsiktigt hållbar godsstrategi.
Motion nr: 19.8
LÄKARINTYG FÖR KÖRKORTSINNEHAVARE
Patrick Tillman
I dag finns krav för läkarintyg för att behålla körkortet ifrån 45 års ålder för körkortsklasserna C, CE,
D, DE men inte för A, B och BE. Att äldre personer
ibland har en nedsatt förmåga att framföra ett fordon
är medicinskt bevisat. Många gånger märker man
heller inte av själv att man inte borde framföra fordon
längre på grund nedsatt syn eller annan sjukdom
som man drabbats av på äldre dagar. I dag rekommenderar transportstyrelsen att nära anhöriga ska
meddela om någon äldre är olämplig förare. Detta
förfarande har sina nackdelar i och med att det är
svårare som anhörig att säga ifrån än att en utomstående gör det.
Att införa en obligatorisk läkarundersökning för
samtliga körkortsklasser var femte år för att behålla
körkortet från 60 års ålder och var tredje år från 70
års ålder kan innebära att man hittar de personer
som har nedsatt förmåga i tid och därmed minska
risken att något otrevligt händer i trafiken – en trafik
som blir mer och mer hektisk och stressad vilket kan
påverka en person med nedsatta funktioner såsom
hörsel, syn, reaktionsförmåga etc negativt.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att läkarintyg krävs för samtliga
körkortsklasser var femte år från 60 års ålder
samt var tredje år från 70 års ålder,
2. att MP verkar för att läkarintyg krävs för samtliga
körkortklasser var femte år från 60 års ålder.
Avslag
Motionen tar upp ett angeläget ämne men utöver
mp.se/kongress
Kongress 2012
ålder finns det flera andra faktorer som ensamma eller i kombination kan öka risken för olyckor i trafiken.
MP har i riksdagen verkat för ett trafikmedicinskt
center som kan bedöma om människor pga åldersrelaterade förändringar gör dem mindre lämpliga som
bilförare. Att kräva läkarintyg för alla fr o m 60-årsdagen bedöms dock kräva allt för stora resurser i
förhållande till de trafiksäkerhetsvinster som kan
uppnås.
Motion nr: 19.9
LÄKARINTYG FÖR TAXIFÖRARE
Patrick Tillman
Idag finns det krav på läkarintyg var femte år ifrån 45
års ålder för körkortsinnehavare som har någon eller
några av körkortklasserna C, CE, D, DE. Läkarintyget
krävs för att behålla de olika klasserna. Ett helt acceptabelt krav med hänsyn till att de personerna ofta
har ett yrke där de ofta finns i trafiken, och bör vara
ett föredöme för andra trafikanter och därtill säkra.
Detta krav finns inte idag för taxilegitimation enligt
Transportstyrelsen. För att få taxiförarlegitimation
krävs dock vid anskaffning att man uppfyller ett antal
medicinska krav gällande syn och hörsel etc. Därefter förnyas legitimationen var tionde år. Att genomgå
en likadan läkarundersökning som andra yrkesförare
för att få behålla sina behörigheter borde vara en
självklarhet även för taxiförare.
Jag yrkar
1. att MP ska verka för att läkarundersökning var
femte år ska vara obligatorisk ifrån den månad
som innehavaren fyller 45 år för att behålla taxiförarlegitimationen.
Avslag
Motionen tar upp ett angeläget problem, men förslagen på läkarintygskrav går för långt ner i åldrarna.
Motion nr: 19.10
ÄNDRA PUMPLAGEN
Sven Hansson
MP måste arbeta för att pumplagen ändras. Det är
inte rätt att etanolbilar klassas som miljöbilar. Om vi
kör på etanol som är från t ex Afrika där det tidigare
fanns orangutanger som har blivit/blir utrotade så är
det ingen miljövinst som jag önskar. Allt stöd måste
gå till utvecklingen av biogas istället, både produktion och distribution. Kravet på mackar att tillhandahålla ett alternativt drivmedel måste inte gälla de
små mackarna. Detta krav leder till att mackar läggs
ned i glesbygden.
mp.se/kongress
Jag yrkar
1. att MP verkar för att pumplagen ändras så att stöd
endast utgår till biogasutvecklingen och så att
kravet om alternativbränsle på de minsta mackarna slopas.
Besvarad
Motionen ligger väl i linje med de riksdagsmotioner
som lämnats in av MP. Stöd behövs för att biogas
även ska finnas tillgängligt i glesbygd där det kan
vara svårt att klara sig utan bil.
Motion nr: 19.11
GRÖNA GATAN
Peter Larsson
Föreställ er en asfalterad gata omgärdad av två äldre
fastigheter i en större svensk stad. Husen är tärda av
nära nog ett sekels exponering av avgaser. Många bilar kantar vägen slarvigt parkerade i det grå snömoset. På krokiga stolpar hänger skyltar med instruktioner till de bilburna. Men du är bara ute och går,
uppträngd mot husväggen av vägen, parkerade bilar,
och slaskiga snövallar som tar all plats. Föreställ er
nu samma gata. Tänk er asfalten uppriven, bilarna
förflyttande till näraliggande parkeringshus, förbudsskyltarna borta, och istället breder sig en grön oasliknande park ut sig mellan sekelskifteshusen. Där
träffas folk och umgås, du läser en bok i solskenet,
i den gröna lunden så kanske ni grannar grillar och
grejar tillsammans i sommarkvällen.
Det är en märklig filosofi vilken man bygger våra
städer efter. Idag staplas folk på höjden samtidigt
som bilar brer ut sig i ett utrymmeskrävande enda
plan. Vore det kanske inte mer rimligt och förnuftigt
att människor fick ta plats och leva, medan parkerade bilar staplades mer på höjden? I en vision om
en grönare stad, högre livskvalitet och ökad kontakt
mellan närboende så vill jag se att människor får
tillbaka rummet mellan bostadshusen, istället för det
som idag är kapat av parkeringsplatser.
Ett steg att förverkliga denna dröm är att vi verkar
för ett försök i våra större städer vilket syftar till att
bygga om ett antal parkeringsplatsfyllda lågtrafikerade gator som kantas av annars fina bostadsfastigheter. Ombyggnaden ska resultera i ett parkliknande
utrymme mellan fastigheterna för allmänheten
och boende. En smal enkelriktad väg bör eventuellt
anläggas för utryckning, flytt och fordon med särskilt tillstånd. Låt oss vara än mer visionära. Pröva
möjligheten att bygga ett, säg enplans, underjordiskt
parkeringsgarage under den tidigare gatans sträckning, nu med den överdäckande parken. Involvera och
möjliggör att medborgare kan påverka om vilken gata
Trafik
191
Kongress 2012
som uppgraderas. Följ sedan upp projektets utfall
bland de boende. Genomförs försöket väl, så är det
mycket troligt att man vill se samma idé genomföras
på fler håll, och det hela sprider sig likt en löpeld.
En möjlig invändning skulle kunna vara kostnaden.
Det är dock svårt att se att ett försök skulle vara
något större problem. Efter försöket så bör det dock
utredas hur sådant mer omfattande byggande kan
främjas.
I kanske den bästa av världar åker alla kommunalt
och ingen har bil. Ja, det skulle kunna vara en invändning. Men parkeringseländet på våra gator är en
realitet idag, och trenden är dessvärre fler bilar per
hushåll, inte färre. Låt oss inte ducka för den verkligheten samtidigt som vi parallellt arbetar för bättre
kollektivtrafiklösningar. Jag tror att denna vision om
att riva upp gatornas asfalt och anlägga parker mellan bostadsfastigheter ger ett grönare, ett skönare
och ett socialt mycket varmare samhälle och stad.
När partistyrelsen nu behandlar denna motion hyses
stor tillförsikt att partistyrelsen till kongressen
2012, i det fall partistyrelsen inte föreslår bifall eller
annars ser vidare möjligheter, utformar kompletterande förslag i motionens anda.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att försök genomförs som syftar
till att omvandla lågtrafikerade parkeringsbelastade stadsgator till gröna mer parklika områden,
2. att MP verkar för att försök genomförs som syftar
till att omvandla lågtrafikerade parkeringsbelastade stadsgator till gröna mer parklika områden
där specifikt idén med ett underjordiskt parkeringsgarage, under den tidigare gatans sträckning, och med en ovanpå liggande park, prövas.
Bifall attsats 1, avslag attsats 2
Det finns goda motiv för att ta bort gatumarkeringar
och mer grönytor behövs för att kunna ta emot mer
ihållande regn. Men underjordiska garage ska bara
byggas om bilägarna själv tar alla investerings- och
driftskostnader. Om så är fallet minskar efterfrågan
på dessa garage.
Motion nr: 19.12
MINSKA MOTORMULLRET
Peter Larsson
Bullret från motorfordon (bilar, bussar, motorcyklar
och lastbilar) är ett stort miljöproblem. Buller påverkar folks hälsa, med stress till förhöjd förekomst av
hjärt- och kärlsjukdomar som resultat. Även om man
lätt kan tro det är det ingen naturlag att fordon måste
bullra i den grad de gör. Det märker man inte minst
om man jämför olika fordonsmodeller och däck.
192
Trafik
Låt oss först ta motorbullret som typiskt dominerar
i stadsmiljön, där fotgängare exponeras på korta
avstånd. En bilmodell av tyskt ursprung med nära
nog ohörbart motorbuller nyttjar en ”riktigt högteknologisk idé”, dvs en ljuddämpande matta (för ett par
kronors kostnad) monterad under bilhuven. Man kan
också använda bullerdämpande bussningar, lågbullerstål samt smartare lösningar i konstruktionen.
Men de flesta fordonstillverkare verkar välja att spara
in på en sådan oerhört marginell kostnad med hög
bullerexponering för omkringvarande som konsekvens. Ta exempelvis en elbil, den har i det närmaste
inget motorbuller alls. Detta ger en fingervisning om
vad som de facto är praktiskt möjligt.
Buller uppkommer även mellan asfalt- och däcksyta.
Detta buller gör sig främst gällande vid högre hastigheter och på större vägar till närboendes förtret.
Även här finns det däck som bullrar i olika hög grad.
Höga och smala däck är tystare än dess motsats.
Däck utan dubbar bullrar mindre än dubbdäck. Bullerdämpande mattor kan sättas i hjulhusen. Lågbullerasfalt reducerar bullret.
Samhället investerar enorma pengar i bullerplank,
bullervallar och dyra ljudisolerade hus istället för
att ställa krav på att lösa problemet vid ljudkällan.
Denna ordning är både oförnuftig och orimlig. Grundproblemet är alltså inte att det inte finns tekniker att
minska bullret. Grundproblemet är att det inte finns
tillräckliga incitament för producenter att tillverka
fordon med en acceptabel nivå av utvändigt fordonsbuller. När incitamenten saknas, utmanas inte
ingenjörerna till att hitta bra lösningar.
För att hantera bullret från motorfordonen på våra
vägar så förespråkas två styrmedel här. Det första
tar fasta på att de ljudnivåer som tillåts idag för
fordon är höga, de är statiskt satta och de uppdateras relativt sällan i regelverken. MP bör verka för att
en bullernivåstudie görs för existerande fordon- och
däcksmodeller. Den lagstiftade tillåtna bullernivån
bör sedan baseras på de bästa i klassen, säg de
10% minst bullrande fordon- och däcksmodellerna.
Bullerlagstiftningen bör också formuleras med hur
mycket den maximala bullernivån, som idag är statiskt satt, ska minska årligen för att främja innovation inom området.
Det andra tar fasta på ”polluters pay”-principen. Här
förordas införandet av en fordonsbullerskatt i relation till bullernivån. Mätningar vid den årliga bilprovningen, eller en bullermätning utifrån bilmodellen
kan ligga till grund till detta.
Båda styrmedlen motiverar köp och körning av
fordon som har lågt utvändigt buller, vilket i sin tur
mp.se/kongress
Kongress 2012
främjar fordonstillverkare till innovation och nytänk
inom bullerområdet. Slutligen så bullrar dessvärre
ofta publika transporter (bussar) oerhört mycket pga
snål design, slitage, och undermåligt underhåll. I
bussar är bullernivån ofta orimligt hög både inoch
utvändigt. Så behöver det inte vara, med en god
kravställning. Stockholms tunnelbana är ett lysande
exempel där god kravställning bl a gav lågt buller. Vi
bör därför inte acceptera upphandling av lokaltrafikbussar med snål och usel design med högt buller
som följd.
För den intresserade så hänvisas till Transportstyrelsen som har ansvaret för fordonsbuller. Information
om vägtrafik finns i Vägverkets föreskrifter om bilar
och släpvagnar som dras av bilar: http://www20.
vv.se/vvfs/pdf/2003nr022.pdf (Utvändigt fordonsbuller 10 Kap.); Vägverkets föreskrifter om motorcyklar
och släpvagnar som dras av motorcyklar: http://
www20.vv.se/vvfs/pdf/2003nr023.pdf 9 kap (Utvändigt fordonsbuller); EU-direktiv finns för mobila
arbetsmaskiner: http://www.transportstyrelsen.se/
sv/Vag/Fordon/typer-av-fordon/Miljokrav/Bullerkravmobila-arbetsmaskiner/; information om däckbuller:
http://www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/Fordon/
typer-av-fordon/Dack/Dackbyte-pa-personbil/
Jag yrkar
1. att MP verkar för att lagstiftade maxnivåer på
fordonsbuller skärps årligen,
2. att MP verkar för att lagstiftade maxnivåer på
fordonsbuller utgår från att de minst bullrande
fordonen i klassen är den teknologiska ståndpunkten,
3. att MP verkar för att en fordonsbullerskatt (för
t ex bilar, bussar, lastbilar och motorcyklar)
införs,
4. att MP verkar för att en fordonsbullerskatt införs
och att skattenivån står i proportion till bullernivån som fordonet genererar och att skattenivån
sätts hög nog för att ha effekt,
5. att MP, i offentliga upphandlingar som involverar
fordonsrelaterat buller, verkar för att tuffa bullerkrav ställs,
6. att MP initierar ett arbete för att utforma en
långsiktig politik för att minska uppkomsten av
fordonsbuller vid källan.
Avslag attsats 1–4, bifall attsats 5–6
Det är klokt att öka kraven på minskat buller i upphandlingar, men motionens förslag till lagändringar
är inte praktiskt genomförbara.
mp.se/kongress
Trafik
193
Kongress 2012
20. VÅRD OCH FOLKHÄLSA
Motion nr: 20.1
VÄLFÄRDSSEKTORNS EKONOMI
Håkan Larsson
Det gröna samhället bygger på solidariteter och
kännetecknas bl a av att människor tar ansvar för
varandra. En ganska stor del av det är identiskt med
det som i Sverige förr kallades välfärd och som idag
håller på att avvecklas.
I takt med avvecklingen får särintressen med bas
i spekulationsekonomin allt större inflytande över
skolor och andra utbildningsverksamheter och
över vårdsystem – alltifrån lokala vårdcentraler och
universitetssjukhus med sofistikerad läkarvård till
den omsorg som måste komma gamla, svaga, socialt
försvarslösa och på olika sätt utdefinierade människor till del.
I takt med särintressenas ökade inflytande överförs
också allt större summor från den offentliga kassa
som skapats genom att människor betalar skatt
till att öka spekulationsekonomins privata vinster. I
skrivande stund rör det sig om en kapitalflykt på ca 3
miljarder skattekronor om året bara inom vårdsektorn.
Detta åstadkoms till stor del genom att spekulationsekonomin är ointresserad av att hushålla med
resurser. Därför förmedlar även gammelmedia allt
tätare rapporter om skandaler kring transnationella
vårdkoncerner som avslöjas i vidriga redogörelser för
vägda kissblöjor, blodförgiftningar, sängbrist, amputationer efter vanvård, och rovdrift på anställda som
beläggs med munkavle.
Särintressenas krav på vinstmaximering drivs oundvikligen på medborgarnas bekostnad – genom personalnedskärningar och tummande på kvalitet. Erfarenheten från andra länder som har liknande system
bevisar att de är dyra, orättvisa och ineffektiva. Erfarenheterna visar också att medborgare med tiden
delas upp efter lönsamhet, där de som kan betala väl
för sig också får bättre tillgång till välfärdstjänster än
fattiga och resurssvaga personer. Så återinförs det
traditionella, destruktiva klassamhället, också inom
vårdsektorn. Den gröna rörelsen ska inte acceptera
en sådan utveckling, långt mindre stödja den.
Eftersom detta är en principfråga som rör MP:s
grundläggande solidariteter måste vi vara oerhört
tydliga. De samhällsfunktioner som ingår i välfärden
194
Vård och folkhälsa
får gärna underkastas företagsekonomiska principer,
men den eventuella vinst som genereras ska inte
få föras ut ur systemet för att slukas av särintressen utan måste återinvesteras för att bibehålla och
stärka verksamheterna i stort som i smått. Detta ska
gälla oavsett om verksamheten sker inom kommun,
inom region eller landsting, eller är rikstäckande.
För att uppnå detta krävs lagstiftning.
Jag yrkar
1. att partistyrelse, riksdagsgrupp samt partiets
företrädare i kommun, landsting, region eller annan offentlig verksamhet, verkar för att
reglera särintressenas hantering av de offentliga
välfärdstjänsterna så att vinsterna inte förs ur
systemen utan återinvesteras i verksamheten.
Avslag
Partistyrelsen lägger fram en proposition för att konkretisera tidigare kongressbeslut angående vinster i
friskoleverksamheten. Utifrån de beslut kongressen
väljer att anta i samband med den propositionen så
kommer partistyrelsens utforma liknande principer
för övriga välfärdstjänster. Vi hänvisar frågans fortsatta behandling till den diskussionen.
Motion nr: 20.2
OM BEHOVET AV EN PERMANENT
NATIONELL TRAUMAENHET
Håkan Larsson
De senaste årtiondena har upprepade nyheter gällt
orter där traumatiska händelser inträffat. Av någon
anledning har vårt samhälle vare sig förmått förhindra händelserna eller bearbeta de kringståendes reaktioner. De psykiska efterdyningarna dröjer sig kvar
och Sverige är inte förskonat. Göteborg är påverkat
av diskoteksbranden. I Falun minns man var Mattias
Flinck höll till med sitt vapen på promenadvägen från
det militära övningsfältet ner mot stadskärnan. Alla
äldre Hörbybor vet på fem meter när var Helen Nilsson försvann. Engla och hennes föräldrar är välkända
i det lilla Stjärnsund. Under hösten 2011 sköts i Eslöv
en ung afghansk flykting ihjäl av narkotikarelaterade
personer som mötte fel ansikte på fel tid i fel hus och
i fel ärende.
Ännu har landet förskonats från skolskjutningar,
men vi läser om dem från t ex USA, Finland, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, där en
förvirrad förälder mördade sin sons lärare och flera
mp.se/kongress
Kongress 2012
klasskamrater för att sedan skjuta sig själv i den lilla
skotska byn Dunblane.
Vid varje sådant tillfälle reagerar den närstående
omvärlden med sorg, häpenhet, förvirring, misstänksamhet och vrede. Många upplever vanmakt.
Vid varje tillfälle krävs en ny kraftsamling för att
bearbeta allmäntillståndet inte bara hos de personligen drabbade, utan också hos orten och trakten i
allmänhet. Vi saknar beredskap för att kunna erbjuda
offentlig kompetens åt orter som drabbats av svåra
och upprivande brott.
Bifall
Motionens ansats är god och vi delar problembeskrivningen. Ansvaret för eftervården ligger på kommunerna. Partistyrelsen ser positivt på att kommunerna aktivt arbetar för en förbättrad eftervård.
Motion nr: 20.4
LIVSSLUTSDIREKTIV/LIVSTESTAMENTE
Avslag
Kompentensen för att hantera kriser bör finnas så
nära de berörda som möjligt. Det viktiga är att rätt
kompetens finns tillgänglig vid den aktuella händelsen och snabbt kan komma till de berörda. Det
behöver inte ske genom en permanent nationell
funktion. De flesta kommuner, landsting och regioner
har krishanteringsplaner och krishanteringsutskott.
I det arbetet är punktinsatser kopplade till enskilda
trauman en del att ha beredskap för.
Kerstin Norman och Ing-Marie Yang
Den här motionen handlar om laglig rätt att til�lämpa ett livsslutsdirektiv/livstestamente vid långt
framskriden demens. Det är ovärdigt och förenat
med mycket lidande att många som lider av långt
framskriden demens i slutet av livet tvingas leva
vidare utan viktiga livsfunktioner såsom minne, att
kunna kommunicera med sin omgivning, känna igen
sina anhöriga, äta och dricka själv, läsa och ta till
sig någon form av stimulans eller underhållning –
kort sagt, kroppen lever vidare men saknar själsligt
uttryck. Däremot är risken stor att den drabbade
lider av smärttillstånd som inte uppmärksammas
av omgivningen. Utsikten att någon gång hamna
i denna situation känns för många äldre som ett
överhängande, outhärdligt hot inför framtiden. Att
ha möjligheten att i förväg – så länge man är vid sina
sinnens fulla bruk – upprätta ett s k livstestamente
ser många som en räddning. I ett livstestamente
kan man specificera vid vilket tillstånd och med vilka
kriterier man kan anses ha uppfyllt villkoren för att
på ett lugnt och värdigt sätt, under ordnade former få
avsluta sitt liv. Detta efter att två oberoende läkare,
vårdpersonal och anhöriga bedömt att detta är fallet.
Långt framskriden demens kan även verifieras via
datortomografi av hjärnan. Ingen har glädje av att
någon människa tvingas leva vidare i ett zombieliknande tillstånd, kanske även med smärta som inte
kan meddelas, och då ingen förbättring utan endast
försämring finns i sikte.
Motion nr: 20.3
Vi yrkar
EFTERVÅRD
1. att MP verkar för att lagen ändras så att laglig rätt
finns att efter ett angivet förordnande – ett s k
livstestamente, även benämnt livsslutsdirektiv
– kunna få avsluta sitt liv. I ovan nämnda livstestamente/livsslutsdirektiv dokumenterar man sin
vilja att avstå från meningslös, livsuppehållande
vård när man inte längre är beslutskapabel.
Livstestamentet klargör för anhöriga och personal att den uttryckta önskan inte har sin grund
i en tillfällig sinnesstämning utan är noga genomtänkt. Två oberoende läkare skall dessutom,
med stöd av datortomografi av patientens hjärna,
intyga att personen i fråga uppfyller de kriterier
som angivits i livstestamentet/livsslutsdirekti-
Sverige har behov av en permanent nationell traumaenhet. En sådan särskild resurs ska bygga på kompetens från många fält, från allmän kulturhistoria till
förmågan att erbjuda punktinsatser för att bearbeta
enskilda trauman. Den ska ha möjlighet att studera
sitt ämnesområde, uppdatera sina kunskaper och
vara beredd att på uppdrag träda i verksamhet på de
ställen där dess kompetens behövs. Resursen kan
med fördel agera på det internationella planet, såväl
när det gäller utbyte och uppdatering av information
och kompetens som i de fall då rent praktiska behov
föreligger.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att Sverige upprättar en permanent nationell traumaenhet.
Tommy Wanglert
Eftervård måste ses över å det snaraste då det gäller
kommunernas ansvar. Många människor blir dagligen drabbade på grund av att eftervårdsplaneringen
hos kommunerna inte gör vad den borde göra. Det
drabbar många svaga människor.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att den kommunla eftervården
ses över å det snaraste.
mp.se/kongress
195
Kongress 2012
vet varpå den dementa personen under värdiga
former kan få avsluta sitt liv.
Avslag
Motionen lyfter fram behovet av att när man förlorat sin kognitiva förmåga ändå få sina önskemål
om att avsluta sitt liv tillgodosedda, för att undvika
smärta och långdragna tillstånd utan medvetande.
Region Skåne, där MP ingår i majoriteten, har fattat
ett enhälligt beslut om möjlighet till att få önskemål
om hur man vill ha det i livets slutskede inskrivna i
sin journal. Sådana önskemål kan vara vilka anhöriga som ska kontaktas, personens inställning till
organdonation och livsuppehållande behandling med
konstgjorda medel. Ett sådant beslut kan fler landsting och regioner anta utan att det behövs ändringar
i lagen.
Motion nr: 20.5
STÄRK PSYKOLOGINS ROLL INOM
PSYKIATRIN
Thomas Drost, Anders Nilsson och Per Persson
Kunskapen om psykisk ohälsa har ökat dramatiskt
under de senaste åren och det är inte längre lika
stigmatiserat att söka hjälp för psykiska problem.
Trots detta ses fortfarande psykisk ohälsa i många
fall som mindre allvarlig än fysisk och värdet av
psykologisk kunskap förringas. Behandlingen inom
psykiatrin fokuserar i alltför hög grad på medicinering och förvaring.
För att modernisera psykiatrin måste vi lyfta fram
kompetensen hos yrkeskategorier som psykologer,
psykoterapeuter och sjuksköterskor. På detta sätt
kan vi få ett ökat fokus på psykologiska behandlingar
och omvårdnad, vilket vi anser ligger i linje med ett
miljöpartistiskt perspektiv på vård för psykisk ohälsa.
Ett sätt att uppnå detta är att öka befogenheterna för
dessa yrkesgrupper, vilket möjliggör större inflytande för dem inom vården. Ett exempel på detta är
rätten att besluta om sjukskrivning och tvångsåtgärder.
Idag får en läkare med en fem till tio veckors psykiatrikurs i grundutbildningen sjukskriva en patient för
psykisk ohälsa efter ett besök, medan en psykolog
med fem års studier i psykologi inte får göra det,
trots att han/hon vanligtvis träffar patienten varje
vecka. På samma sätt har bara läkare rätt att besluta om tvångsåtgärder, det vill säga att bedöma
om en patient är farlig för sig själv eller andra och
därför behöver tvångsomhändertas. Detta trots att
psykologer redan idag utför utredningar och bedömningar, både av psykisk ohälsa inom psykiatrin och
av arbetsförmåga inom arbetsförmedlingen. Läkarnas monopol på beslut om sjukskrivning och om
196
tvångsåtgärder är inte bara ologiskt mot bakgrund
av ovanstående – i kombination med den rådande
bristen på psykiatriker leder det till stora problem för
landstingen, psykiatrin och patienterna.
Till exempel kunde man i DN i december förra året
läsa att den stora bristen på psykiatriker tvingar
läkare att sjukskriva patienter de aldrig träffat, vilket
innebär en klar risk för patientsäkerheten. Med tanke
på kommande pensionsavgångar lär inte problemet minska under de närmaste åren. Landstingen
tvingas istället anställa kostsamma hyrläkare. Det
leder även till att läkare som gärna skulle ha mer
patientkontakt tvingas spendera en orimligt stor del
av sin tid med att skriva intyg för Försäkringskassan.
I slutänden drabbas patienter som kan få vänta länge
på sjukskrivning och därmed riskerar att drabbas av
ekonomiska svårigheter i en redan sårbar situation.
Patienterna riskerar även att få en mindre välgrundad bedömning än om den som sjukskriver hade
kunnat träffa patienten under längre tid.
Vad gäller beslut om tvångsomhändertagande kan
svåra situationer uppstå när det finns akut risk för
patientens eller andras hälsa och ingen läkare som
kan fatta detta beslut finns tillgänglig. För ett exempel på hur det skulle kunna fungera kan vi vända oss
till vårt grannland Norge där psykologer sedan länge
har rätt att besluta om tvångsåtgärder. Man har även
sedan ett antal år tillbaka på försök låtit psykologer i
utvalda delar av landet fatta beslut om sjukskrivning
vid psykisk ohälsa, efter vidareutbildning. Preliminära resultat från detta tyder på att farhågor om ökade
sjukskrivningstal inte har infriats. Troligtvis beror
detta på att både psykologer och läkare i och med
detta har tid att göra mer individualiserade bedömningar. De norska psykologernas ökade befogenheter
och ansvar är troligen även en bidragande orsak till
att psykologisk behandling har en betydligt starkare
ställning inom psykiatrin i Norge än i Sverige.
Läkare fyller en mycket viktig funktion inom psykiatrin precis som alla andra yrkeskategorier. Vi menar
dock att fördelningen av befogenheter inom psykiatrin i vissa fall baseras mer på tradition än på faktiska skillnader i kompetens och att det skulle gynna
samhället att förändra denna ordning. Självklart är
det tänkbart att även andra yrkeskategorier än läkare
och psykologer skulle kunna ha dessa befogenheter
inom psykiatrin. Man måste dock börja någonstans
och då är psykologer den bäst lämpade yrkesgruppen, utifrån grundkompetens och nuvarande befogenheter.
Vi yrkar
1. att MP ska verka för att även psykologer får rätt
att besluta om sjukskrivning av patienter med
psykisk ohälsa,
mp.se/kongress
Kongress 2012
2. att MP ska verka för att även psykologer får rätt
att besluta om tvångsåtgärder för patienter med
psykisk ohälsa.
av medicinering vid depression överdrivits av läkemedelsbolagen genom manipulation av forskningsdata.
Avslag
Det kan vara rimligt att psykologer, som har en lång
utbildning och en legitimation och som arbetar nära
patienten också kan besluta om sjukskrivning och
tvångsåtgärder. Sjukvården behöver bli bättre på att
ta hand om människor med psykisk ohälsa. Ett led i
det är att modernisera sjukvården genom att stärka
ställningen för fler kompetenta yrkesgrupper än
bara läkarna. Den förändring motionärerna föreslår
är sannolikt av ganska stor principiell karaktär men
partistyrelsen är positiv till att låta undersöka risker
och möjligheter med förslaget.
Trots detta och trots att Socialstyrelsens riktlinjer
numera anger att de flesta depressioner och ångesttillstånd i första hand ska behandlas med psykoterapi
ökar förskrivningen av antidepressiv medicin. Ofta är
det billigare på kort sikt för vårdgivaren att skriva ut
medicin än att erbjuda samtalsbehandling eftersom
medicinen är subventionerad. Det har även konstaterats att en stor del av patienterna får mediciner på
felaktiga grunder och att mycket medicin skrivs ut i
primärvård i brist på andra behandlingsalternativ.
att MP får i uppdrag att undersöka risker och möjligheter med att psykologer får rätt att besluta om
sjukskrivning av patienter med psykisk ohälsa
och rätt att besluta om tvångsåtgärder för patienter med psykisk ohälsa.
Motion nr: 20.6
ÖKA TILLGÅNGEN TILL PSYKOLOGISK BEHANDLING
Thomas Drost, Anders Nilsson, Per Persson, Daniel
Svedin, Susanne Wise och Pia Zetterberg
WHO förutspår att depression kommer vara den
största orsaken till ohälsa globalt sett år 2020. I
Sverige står nu depression för de största kostnaderna av alla diagnoser hos Försäkringskassan. Trots
detta händer mycket lite inom psykiatrin i Sverige.
De satsningar som gjorts från regeringen har varit
kortvariga och inte lett till någon märkbar förbättring. I många fall har pengarna försvunnit i svarta hål
i landstingens budget. Psykiatrin har enligt Sveriges
kommuner och landsting under lång tid halkat efter
primärvården och den somatiska vården vad gäller
resurstilldelning.
Under senare år har samtidigt forskningen på psykisk ohälsa och olika behandlingar ökat och man
har nu visat att psykoterapeutiska metoder har god
effekt för de vanligaste formerna av psykisk ohälsa.
Psykologisk behandling har oftast bättre resultat än
medicinering på lång sikt, troligen på grund av att
patienten bättre lär sig att själv kunna hantera sina
svårigheter. Även om medicinering i många fall är
nödvändigt för det även med sig många nackdelar,
till exempel risk för biverkningar för patienten och
för miljöskador vid både konsumtion och produktion.
På senare år har det även konstaterats att effekten
mp.se/kongress
Väntetiderna till psykoterapi inom vården är nämligen ofta alltför långa. I dagsläget erbjuds psykoterapi
inom högkostnadsskydd främst genom öppenpsykiatrin och i form av kortare kontakter på de vårdcentraler som har tillgång till psykoterapeutisk kompetens.
Då psykiatrin som nämnts ovan lider av resursbrist
innebär det att en stor del av patienterna nekas
behandling där. Det finns visserligen många privata
psykoterapeuter och psykologer som har möjlighet
att ta emot fler patienter. Få patienter har dock råd
att betala för terapi i privat regi då det kan kosta allt
mellan 700 till 1 200 kr per timme.
Mot bakgrund av ovanstående ställer vi oss frågan
hur det kan komma sig att samhället subventionerar
besök hos enskilda läkare och sjukgymnaster för
vård av fysisk ohälsa, men inte besök hos enskilda
terapeuter för vård av psykisk ohälsa. Vi tror att detta
handlar om föreställningar från tiden då psykisk
ohälsa inte ansågs lika allvarligt som fysisk, samt en
rädsla för att en sådan subventionering ska leda till
alltför höga kostnader. Hälsoekonomiska beräkningar visar dock att nettovinsten för samhället av att behandla psykisk ohälsa i tid är stor, ca 7 miljarder per
år. Psykisk ohälsa innebär nämligen höga kostnader
för samhället, inte bara i form av utgifter för vård och
läkemedel, utan även indirekt genom kostnader för
förlorad produktion som en följd av sjukskrivningar
och förtidspensioneringar.
I Tyskland ingår sedan länge samtalsbehandling i
högkostnadsskydd. Privata terapeuter ersätts där
för behandlingar på 25 till 80 timmar, i särskilda fall
ännu längre. Behandlare måste vara legitimerad psykolog och behandlingsmetoden (KBT, psykodynamisk
terapi, mm) måste vara godkänd av staten. Beslutet
att inkludera psykoterapi togs efter att hälsoekonomiska analyser visat att samhället tjänar på att
snabbt får tillgång till psykologisk behandling.
Psykoterapi inom högkostnadsskydd hos privata
terapeuter bör i första hand fokuseras på behandling
för medicinska tillstånd, till skillnad från personlig
197
Kongress 2012
utveckling. En lämplig förebild är det tyska systemet
och att personer med diagnostiserbar psykisk ohälsa
har rätt till ett visst antal samtal (t ex 25) under
högkostnadsskydd hos en privat terapeut. Terapeuten
kan därefter ansöka om längre behandlingstid om
det bedöms som nödvändigt. Man kan även tänka
sig att gradera ersättningen efter diagnos eller
funktionsnedsättning för att ge terapeuterna incitament att behandla de patienter med svårast psykisk
ohälsa.
Rent tekniskt kan systemet införas inom ramen för
LOV eller på annat sätt där terapeuter auktoriseras
innan de kan erbjuda behandling under högkostnadsskydd. Behandlare bör vara legitimerade för att
säkerställa patientsäkerheten.
Vi tror att ett system som det vi föreslår skulle
innebära en stor vinst för både samhälle och individ.
Behovet av medicinering skulle minska vilket skulle
innebär minskad belastning på miljön. Flera patienter skulle snabbare få den behandling de har rätt till
vilket skulle bespara dem själva mycket lidande och
samhället stora utgifter.
Vi yrkar
1. att MP ska verka för psykologisk behandling som
ges av privat legitimerad psykoterapeut eller
psykolog inkluderas i högkostnadsskyddet inom
vården.
Avslag
Att öka tillgången till psykologisk behandling kan
vara positivt. Partistyrelsen kan dock inte överblicka
konsekvenserna av att psykologisk behandling på det
sätt motionen föreslår generellt skulle inkluderas i
högkostnadsskyddet inom vården. Sannolikt skulle
det leda till kraftigt ökade kostnader, som kan riskera att tränga ut annan angelägen vård. Partistyrelsen
anser att en eventuellt ökad tillgång till psykologisk
behandling måste riktas till rätt personer och inte bli
en överkonsumtion av vård av personer som saknar
egentligt vårdbehov.
att uppdra åt riksdagsgruppen och MP:s företrädare
i landstingen att undersöka behovet av och förutsättningarna för att på ett riktat sätt öka möjligheten för psykologisk behandling inom ramen för
högkostnadsskyddet.
198
Motion nr: 20.7
FOTVÅRD FÖR RISKGRUPPER BÖR
INGÅ I HÖGKOSTNADSSKYDDET
Malvå, Kurt Mirdell, Anders Rålin, Marja Rönnholm,
Lotta Stenfelt, Kerstin Sundquist, Ingrid Westin,
Birgitta Westlund, Ulla-Britt Ahlqvist, Eva Malvå och
Karin Petersson
Stöds av Miljöpartiet de gröna Lerum
Alla behöver sköta om sina fötter. För vissa grupper är det särskilt viktigt. Det gäller främst äldre
personer samt sjuka och handikappade, diabetiker,
reumatiker, psoriasispatienter och gravt överviktiga
men också yrkesgrupper som står och går mycket.
Den som kan bör undersöka sina fötter varje dag. Det
gäller att vara uppmärksam på rodnader, svullnader,
torr hud och förhårdnader. Tidig upptäckt förebygger fotsår och lämpliga strumpor och skor skyddar
fötterna. Att lära sig egen fotvård och söka läkare vid
minsta tecken på sårbildning i fötternas hud är av
yttersta vikt för dessa riskgrupper. I allvarliga fall kan
försummade fotsår i kombination med infektion och
kärlskada få katastrofala följder.
Regelbunden fotvård och regelbunden kontroll av
läkare, sjuksköterska eller fotterapeut minst en
gång per år är nödvändig för riskgrupperna. Härigenom upptäcks känselbortfall tidigt och fotsårsbehandlingen utvecklas gynnsamt eftersom adekvata
åtgärder sätts in i tid. Skadorna kan visa sig på
mjuk- och benvävnader med återkommande sårbildning. I värsta fall kan amputation av hela eller delar
av foten bli nödvändig. Samtliga skador börjar som
en inflammatorisk reaktion i foten. I Sverige har visserligen en gynnsam utveckling medfört att allt fler
amputationer har kunnat undvikas. Medelåldern där
man tvingas amputera är mellan 70 och 80 år. Diabetesrelaterade amputationer uppgår i dag i Sverige
till ungefär 700 per år. Mer än 70 procent föregås av
fotsår.
Med en ökad medvetenhet om betydelsen av tillgänglig fotvård kan mycket lidande lindras för de personer
som är i riskzonen. Kostsamma behandlingar kan
minska. Hälsa och välmående kan öka. Professionell,
regelbunden fotvård är för dyr för många. Mycket
finns att vinna om fotvård för riskgrupper ingår i
nationens hälsofrämjande arbete och därmed i högkostnadsskyddet. Först när skadan är skedd träder
sjukvården in med medicinska behandlingar.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Vi yrkar
1. att riksdagsgruppen uppmanas att lägga förslag
om att fotvård för speciella riskgrupper bör ingå i
högkostnadsskyddet.
Bifall
Vi är positiva till att öka inslagen av förebyggande
behandling i syfte att minska svårare fotskador och
amputation.
Motion nr: 20.8
HUNDAR SOM KOMPLEMENT TILL
BEHANDLING INOM VÅRDEN
Alf Karlman
Läkare och sjuksköterskor vittnar om att hunden är
ett viktigt komplement till ordinarie bahandlingar
inom vården. Vid såväl psykiska som medicinska
sjukdomar har man nått mycket positiva resultat,
både vad gäller graden av rent medicinskt tillfrisknande och den kortare rehabiliteringsgraden. I 40
kommuner har utbildats och arbetar nu professionella vårdhundsteam. Behandlingsmetod och utbildning
har byggts upp genom samverkan mellan vårdpersonal, smittskyddsläkare, brukarorganisationer, etologer, veterinärer och representanter för djurskydd.
Hunden motiverar till träning av funktion i dagligt
liv och social samvaro som ger glädje och livslust.
Läkare berättar hur de kunnat minska föreskrivningen av lugnande och smärtstillande medicin. För
barn och vuxna med förvärvad hjärnskada inspirerar
hunden till nödvändig träning. Hunden når ofta fram
till en innerlighet dit vi människor inte når.
Varje servicehem bör kunna erbjuda avdelningar
för både hundkontakt och avdelningar där pälsdjur
aldrig får vistas.
För att verksamheten ska vara trygg och meningsfull
för alla berörda ska både hund och förare uppfylla
kraven i svensk standard för vårdhundar, SISTK 551.
Underlaget till denna motion är hämtad från en debattartikel från Alzheimerföreningen, Astma- Allergiförbundet, Demensförbundet, Hjärnskadeförbundet
Hjärnkraft och STROKE-Riksförbundet.
Jag yrkar
1. att MP verkar för att det skapas ett nationellt centrum för att samla och sprida kunskaperna om
hundens positiva inverkan inom vården,
2. att MP verkar för att det skapas resurser som
garanterar en fortsatt samverkan mellan fors-
mp.se/kongress
kare och praktiker som kan leda till en fortsatt
utveckling av djur inom vården i Sverige.
Avslag
Många vård- och omsorgsboenden använder sig av
djur i vården för att öka de boendes välbefinnande.
För en ensam person är djuren en viktig kommunikationspart i ett vårdsammanhang. Studier visar att
djurens betydelse i vården ger ökad livskvalitet för
personer med demenssjudom. Partistyrelsen är positiv till att sällskapsdjur inom både vård och omsorg
blir allt vanligare. Det är bra att MP ofta är drivande i
utvecklingen av djur inom vården i respektive landsting och regioner. Vi tror att det är möjligt att hitta
samverkansformer mellan landstingen och kommunernas vårdhundsteam utan att det behöver vara ett
nationellt centrum.
Motion nr: 20.9
MEDICINSK FORSKNING OCH EVIDENS – FÖRSLAG TILL INRÄTTANDET AV EN KLINISK FORSKNINGSFOND
Ann-Marie Lidmark
Inom hälso- och sjukvården liksom inom tandvården
talar man om vikten av evidens eller vetenskapliga bevis för olika behandlingsalternativ. Trots det
saknar flertalet behandlingsalternativ evidens. Inom
hälso- och sjukvården saknar 75 procent av behandlingarna evidens och inom tandvården är det omkring
90 procent. Det är inte bra. Samtidigt kan man säga
att gamla beprövade metoder som under årtionden
visat sig fungera bra ska fortsätta att användas,
men det är angeläget att även sådana behandlingar
genomgår vetenskapliga prövningar och jämförs med
andra metoder just för att skapa evidens och trygghet i vården.
I Sverige har läkemedelsföretagen och tillverkare av
proteser och tandvårdsmaterial en monopolställning
när det gäller medicinsk och odontologisk forskning.
Det gör att mycket nytt och bra kommer fram samtidigt som produkter och behandlingar som företagen
inte finner tillräckligt kommersiella saknar utvecklingsmedel. Det gäller även forskning och utveckling
som hotar industrin. Antibiotika är ett exempel på
forskning som inte är tillräckligt kommersiellt gångbart för att läkemedelsbolagen ska satsa på framtagning av nya produkter. Ett annat exempel är det
vi vanligen kallar komplementärmedicin som sällan
får medel för uppföljning och forskning. Intressanta
behandlingar och läkemedel kommer därför inte
alltid fram.
199
Kongress 2012
Medel måste avsättas för klinisk uppföljning och
forskning om metoder som används i dag eller som
håller på att introduceras. Dessa forskningsmedel
ska kunna sökas både för mindre och större projekt.
Viktigt är också att kliniker som inte alltid är vana att
forska får hjälp att lägga upp studier på ett sätt som
gör dem användbara i jakten på evidens. Det är också
nödvändigt att Socialstyrelsen och staten aktivt stöttar forskning om nya intressanta metoder. I dag sker
det sällan. Istället motarbetas en del sådan forskning för att den ses som ett hot mot de kommersiella
intressena inom vårdindustrin och hos läkemedelsbolagen.
Flera exempel finns där läkare flyttat utomlands eller där läkare blivit av med legitimationen på grund
av att det saknas vilja och pengar att följa upp de
metoder dessa läkare använt sig av. I flertalet fall rör
det sig inte om helt nya metoder utan behandlingar
som använts i andra länder i Europa eller USA med
gott resultat. Läkaren har varit utbildad för att utföra
behandlingen och haft den utrustning som behövts.
Trots det har metoderna förkastats för att de ansågs
sakna evidens. Ett exempel på detta är en läkare som
tidigare var verksam i Upplands Väsby. Han utbildade
sig och införskaffade apparater för uppvärmning
av tumörer. I först hand för att lindra smärta, men
i flera fall blev patienten också av med tumören.
Denne läkare blev anmäld HSAN och det beslutades
mot vite att hans metoder inte skulle få användas i
Sverige. Läkaren flyttade till Tyskland och bedriver
där en framgångsrik praktik med samma metod som
förbjöds i Sverige. Forskningsmedel för uppföljning
av metoden hade kunna skapa en annan situation.
Det är viktigt att läkare, tandläkare och andra terapeuter tillåts att pröva nytt eller ta med nya metoder
till Sverige från andra länder. Inte bara nya metoder
utan även gamla beprövade behandlingar behöver
följas upp och utvärderas för att skapa evidens och
därigenom ge alla en trygg och säker vård. En särskild forskningsfond behövs för att garantera klinisk
forskning, uppföljning av behandlingar och möjlighet
för vårdgivare att pröva och utvärdera både nya och
gamla behandlingsmetoder. En sådan forskningsfond
behövs utöver särskilda medel till komplementärmedicinsk forskning som redan nu finns fastslaget i
MP:s partiprogram.
Jag yrkar
1. att riksdagsgruppen får i uppdrag att arbeta för
att en särskild forskningsfond för klinisk forskning och utveckling inrättas.
Avslag
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning både
vad gäller vikten av att hälso- och sjukvård är evi200
densbaserad och vad gäller att det är ett problem om
detta krav står i vägen för effektiva behandlingsmetoder. Det behövs åtgärder både för att korta tiden
det tar för forskningsresultat att komma patienter
till del och för att utsätta fler i dag använda behandlingsmetoder för ordentlig vetenskaplig prövning.
Däremot har MP:s hållning länge varit att vi som
politiker ska vara mycket återhållsamma med att
styra forskningen, om så bara genom att avsätta
pengar för forskning inom ett visst ämnesområde.
Motionens förslag om en forskningsfond för klinisk
forskning och utveckling behöver dock inte strida
mot den principen, men partistyrelsen har ändå svårt
att yrka bifall utan närmare utredning av frågan. Det
pågår ett politikutvecklingsarbete inom detta område
som förhoppningsvis kan resultera i konkreta förslag
som kan uppnå det motionären efterfrågar – kanske till och med medelst den i motionen föreslagna
metoden. Med viss tveksamhet väljer partistyrelsen
mot bakgrund av detta att i det här läget föreslå att
motionen avslås.
Motion nr: 20.10
FOLKHÄLSA
Ann-Marie Lidmark
Att förebygga ohälsa är extremt lönsamt. Det gäller
privata företag, kommuner, landsting och samhället i stort. Omkring en miljon människor i arbetsför
ålder befinner sig i utanförskap på grund av sjukdom,
arbetslöshet, missbruk, kriminalitet eller någon form
av funktionshinder. Flertalet vill arbeta och bidra till
samhällsbyggandet om bara förutsättningar finns.
Kostnaderna för utanförskap handlar om många
miljarder kronor årligen. En enda person som är psykiskt sjuk kostar minst en halv miljon kronor och en
heroinmissbrukare minst två miljoner kronor årligen
räknat på kostnader för kommun, landsting, rättsväsende, försäkringskassa och arbetsförmedling.
Därtill kommer kostnader i sjukvården på grund av
att människor är alltför stillasittande, äter fel och
saknar viktiga sociala nätverk. Att skapa förutsättningar för och att underlätta människors möjligheter
till fysisk aktivitet, att laga näringsriktig mat och att
skapa mötesplatser i vardagen skulle spara mångmiljardbelopp enbart inom hälso- och sjukvården.
Enskilda arbetsplatser och kommuner har också
mycket att vinna på en frisk befolkning. Tyvärr slår
ohälsa ojämlikt och de som är högutbildade och har
relativt bra löner är oftast friskare än de som tillhör
de socioekonomiskt svaga grupperna. Stora skillnader i hälsa finns därmed också mellan kommuner.
Därför måste folkhälsosatsningar riktas till dem med
störst behov och delvis vara centralt styrda.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Att förebygga ohälsa och utanförskap är extremt lönsamt i ett samhällsekonomiskt perspektiv och därtill
betyder det oerhört mycket för den enskilda individen
och dennes anhöriga. Folkhälsoarbetet är också viktigt för att nå ett hållbart samhälle. Att driva sociala
och folkhälsofrågor kan bli nyckeln till framgång i
nästa val.
MP arbetar aktivt med folkhälsofrågor i många kommuner och landsting liksom i riksdagen. Partiets
folkhälsoarbete bör dock bli än mer intensivt genom
bildandet av ett officiellt folkhälsopolitiskt nätverk på
nationell nivå för utbyte av information och idéer om
det förebyggande arbetssättet i barnomsorg, skola,
hälso- och sjukvården samt inom social- och kriminalvården. Nätverket bör också skapa ett faktaunderlag inklusive förslag till folkhälsokrav åtminstone för
den kommunala sektorn.
Därtill bör partiet initiera lagstiftning för att tydliggöra kommunernas och landstingens/regionernas
roller i folkhälsoarbetet. Lämpligen sker detta via
socialtjänstlagen där folkhälsofrågorna redan nu
nämns, men utan tydliga krav.
Jag yrkar
1. att partistyrelsen verkar för att ett folkhälsonätverk bildas på central nivå med uppgift att skapa
utbyte av erfarenheter inom området samt att
skapa ett fakta- och förslagsunderlag för arbete
med folkhälsofrågorna i den kommunala politiken,
2. att riksdagsledamöter motionerar i riksdagen om
lagstiftning för att tydliggöra kommunernas och
landstingens/regionernas folkhälsoansvar.
Besvarad
Det finns redan i dag ett nätverk för förtroendevalda
som i sitt uppdrag har ansvar för folkhälsofrågor
som initierats av folkhälsopolitiska talespersonen i
riksdagen Gunvor G Ericson. En enskild medlem som
vill starta ett nätverk i ett aktuellt ämne kan göra
detta. Ett sådant nätverk kan också söka bidrag för
sin verksamhet från partistyrelsen.
Partistyrelsen presenterade i augusti 2010 en folkhälsopolitisk rapport som innefattar de förslag som
motionären har om fakta- och förslagsunderlag
för arbetet med folkhälsofrågorna på lokal nivå, se
http://www.mp.se/files/220300-220399/file_220351.
pdf.
Rapporten har även legat till grund för en riksdagsmotion (2011/12:So621 Politik för folkhälsa och
livskvalitet) med förslagen att öka kunskapen i sam-
mp.se/kongress
hället om vad som främjar hälsa utifrån forskningen
om folkhälsovetenskap och miljövetenskap och att en
nationell folkhälsokommission bör tillsättas för att ta
fram strategier och åtgärdsprogram för att minska
skillnaderna i hälsa i Sverige. Där föreslås också
lagstiftning om det kommunala ansvaret för folkhälsofrågor.
Motion nr: 20.11
FÖR EN REFORMERAD NARKOTIKAPOLITIK
Mikael Jämtsved och Hanna Dönsberg
Den svenska narkotikapolitiken bygger på utopin om
ett narkotikafritt samhälle och det låter verkligen
som en fantastisk utopi. Dessvärre menar vi att ett
narkotikafritt samhälle är omöjligt att uppnå och
att politiken på grund av detta riskerar att slå fel. Vi
vet att Sverige har en av Europas mest restriktiva
narkotikalagstiftningar, trots det ligger vi på EUgenomsnittet vad gäller tunga missbrukare (högre
än länder som Nederländerna eller Tyskland) och
vi har en narkotikadödlighet som ligger dubbelt så
högt som EU-genomsnittet. Vi menar att den restriktiva linjen leder till en social stigmatisering som
dels fryser ut brukare utan tydligt riskbeteende från
samhällsgemenskapen och dels leder till att de som
verkligen behöver hjälp inte söker den av rädsla för
rättsliga repressalier.
Under maj 2011 släppte Global Commission on Drug
Policy en rapport som pekade ut en mindre restriktiv
narkotikalagstiftning som vägen framåt, rapporten
undertecknades bland annat av FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan och EU:s tidigare talesperson i utrikesfrågor Javier Solana. Den internationella
narkotikadebatten håller på att förändras och även
i Sverige har vi under de senaste åren sett fler och
fler som pläderar för en mindre restriktiv narkotikalagstiftning. Vi menar att det centrala för narkotikapolitiken måste vara att så få som möjligt dör och att
så få som möjligt hamnar i ett tungt missbruk, om
det innebär att vi i viss mån får leva med att lite flera
prövar lättare droger som cannabis så är det ett pris
som är värt att betala.
MP säger sig vara emot skademinimering som princip men har på flera håll börjat ändra kurs, framförallt i sprutbytesfrågan har vi konstaterat att skademinimering är vägen framåt. Vi menar att det behövs
ett rejält och samlat omtag för hela miljöpartiets
narkotikapolitik och önskar att partistyrelsen inleder
en intern process för en ny narkotikapolitik som bygger på skademinimering.
201
Kongress 2012
Vi yrkar
1. att partistyrelsen får i uppdrag att till kongressen
2013 lägga en proposition om en ny narkotikapolitik som bygger på skademinimeringsprincipen.
Avslag
MP står för en restriktiv narkotikapolitik med utgångspunkt i att det är det mest solidariska. Droger
skapar stora kostnader för samhället och skadar
familjerelationer och framför allt barn. MP har sagt
ja till sprutbyte under förutsättning att också annat
stöd erbjuds i syfte att uppnå drogfrihet.
Motion nr: 20.12
ALKOHOL
Lars Adamsson
Vi vet i dag att alkovåldet ökar. Vi vet att 400 000 barn
lever med föräldrar som är alkoholberoende. Vi vet
att 700 000 vuxna har vårdbehov för sitt alkoholberoende. Vi vet att mer än 25% av vårdkostnaden är
alkoholrelaterad. Vi måste göra något nu, det är hög
tid att agera.
Jag yrkar
1. att MP arbetar för att återgå till den tidigare gränsen för införsel av alkohol,
2. att MP arbetar för att stoppa all försäljning av
alkohol vid idrottsevenemang,
3. att MP arbetar för att stoppa Systembolagets
hemleveranser av alkohol.
Bifall attsats 1, avslag attsats 2–3
MP står bakom kravet på att återgå till den tidigare,
mer restriktiva gränsen för införsel av alkohol.
Partistyrelsen är positiv till att kommuner utformar
serveringstillstånd i syfte att begränsa alkoholservering i samband med idrottsevenemang, men det bör
vara upp till varje kommun själv att få avgöra. En mer
restriktiv hållning i serveringstillstånd till idrottsklubbarna kan betyda att föreningslivet kräver högre
föreningsbidrag till sin verksamhet.
Frågan om Systembolagets hemleveranser är ny för
kongressen. Det finns en risk att legitimiteten för
Systembolaget minskar om man börjar med hemleveranser. Sverige har i dag ett undantag i EU för att få
fortsätta bedriva alkoholförsäljning i ett monopol. Om
Systembolaget börjar agera på ett sätt som gör att
alkohol blir mer tillgänglig så försvinner legitimiteten
att bedriva verksamheten som monopol. Därför har
MP sagt nej till gårdsförsäljning av alkohol. Samtidigt behöver Systembolaget utvecklas och upplevas
som modernt och serviceinriktat för att fortsätta ha
ett stark förtroende hos medborgarna. Partistyrel202
sens bedömer att hemleverans går att förena med
Systembolagets monopolställning som syftar till att
begränsa tillgängligheten. Systembolaget bör kunna
utveckla rutiner som gör att det är lika noga med
legitimationskontroll och restriktioner av försäljning
till påverkade personer vid hemleverans som vid
försäljning i butik.
Motion nr: 20.13
ELÖVERKÄNSLIGHET
Mats Pertoft
Stöds av Miljöpartiet de gröna Alingsås
Som medmänniska blir jag djupt berörd när jag gång
på gång läser om människor runt om i vårt land som
drabbas av elöverkänslighet. Forskningsläget kring
elöverkänslighet är så oklart att det är svårt för en
lekman som mig att dra entydiga slutsatser. Därför
väljer jag att belysa frågan ur ett annat perspektiv.
Jag är övertygad om att alla dessa människor runtom
i vårt land som är drabbade av elöverkänslighet, och
det verkar hela tiden bli allt fler, inte ljuger eller
fabulerar om sitt handikapp. Det jag begär av forskningen är mycket enkelt: att komma med förslag, råd
och bot som gör att alla dessa människor mår bättre.
Idag finns motstridiga forskningsresultat som både
anser att elektromagnetisk strålning kan orsaka
hälsoproblem och de som anser att så inte är fallet.
Dessa motstridiga forskningsresultat samt att forskningen hitintills har varit inriktad på orsakssamband
och inte på behandlingsmetoder gör livet mycket
svårt för människor som är drabbade.
I debatten talas ofta om sk lågstrålande zoner som
kommuner beslutar om att inrätta. Som jag ser det
har kommuner i Sverige inte något lagrum för att besluta om elektromagnetisk strålning och därmed inte
heller om lågstrålande zoner. I den statliga kommitté
som arbetade med en översyn av plan- och bygglagen och som lade fram sitt betänkande ”Får jag lov?”
2005 föreslog man dels bygglovsplikt för basstationer
för mobiltelefoni och dels möjligheten för kommuner
att införa så kallade lågstrålande zoner, dvs områden där man bevarade en naturligt existerande lägre
elektromagnetisk strålningsnivå. Den borgerliga
alliansregeringen har inte genomfört några av dessa
förslag. Sverige har haft en ledande position när det
gäller utvecklingen av mobiltelefoni. Det vore glädjande om Sverige även kunde få en ledande position
i utvecklingen av teknik och vetenskap när det gäller
att undvika mobiltelefonins och andra elektromagnetiska strålningskällors biverkningar. Den långsiktiga
målsättningen måste vara att skapa en modern teknik som undviker de biverkningar som dagens teknik
kan ha, inte att bara säga nej till teknik.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Jag yrkar
om ökad forskning kring orsakerna till elöverkänslighet,
om forskning med syfte att utveckla behandlingsmetoder mot elöverkänslighet,
3. att riksdagsgruppen får i uppdrag att verka för att
PBL-kommitténs förslag om att belägga basstationer för mobiltelefoni med bygglovsplikt
genomförs,
4. att riksdagsgruppen får i uppdrag att verka för att
PBL-kommitténs förslag om att ge kommuner
rättigheten att inom ramen för sin översiktsplan
besluta om områden med begränsad elektromagnetisk strålning.
Besvarad attsats 1 och 2, avslag attstas 3 och 4.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att
det behövs mer forskning i ämnet. Forskningsläget i
dagsläget tyder på att man inte kan utesluta att det
finns risker med elektromagnetisk strålning, men det
finns också mycket som talar emot det.
Kongressen har beslutat om motioner kring strålningsrelaterade frågor ett flertal gånger och motioner behandlades både 2010 och 2011. MP har drivit
frågan om mer forskning hårt, och partistyrelsen
föreslår därför att attsats 1 och 2 anses besvarade.
MP anser att Sverige behöver en samlad strategi i
gällande elektromagnetisk strålning. Det behövs mer
kunskap både om dess effekter och vilka strålningsnivåer som finns i vår miljö. I denna strategi behöver
man titta på frågor som strålning från apparater till
placering av master och eventuellt behov av riktlinjer för strålningsnivåer eller strålningsexponering.
Partistyrelsen avslår 3 och 4 i avvaktan på att MP tar
fram en samlad strategi.
Motion nr: 20.14
PUNKTSKATT PÅ TRÅDLÖS KOMMUNIKATION
Anna Hansson och Hans Sternlycke
Stöds av Miljöpartiet de gröna Alingsås
Med trådlös kommunikation avses t ex mobiltelefoni
och trådlösa nätverk för informationsöverföring. Den
trådlösa tekniken förorenar vår levnadsmiljö med
elektromagnetiska fält och strålning. I miljöbalken
(kap 9, §1, p3) benämns elektromagnetiska fält och
strålning (EMF/R) som ”icke joniserande strålning
eller annat liknande”. Statens Strålskyddsmyndighet
har för närvarande ansvaret för att sätta gränsvärden
och se till att allmänheten är skyddad från hälsorismp.se/kongress
ker. De gränsvärden som finns har sedan länge fått
hård kritik för att inte vara tillräckliga för att skydda
folkhälsan.
Trådlös kommunikation är en alltmer ökande miljöbelastning med allvarliga påföljande negativa
hälsoeffekter. Här följer några exempel på negativa hälsoeffekter. Vid exponering för mobiltelefoni,
trådlösa datorer och annan teknisk apparatur som
används nära kroppen finns vetenskaplig dokumentation på bl a ökad förekomst av sterilitet, öppnande
av blod-hjärnbarriären, sömnstörningar, koncentrationsproblem, neurologiska störningar och hjärntumörer. För människor som vistas inom ett par hundra
meters radie från trådlösa sändare finns vetenskapliga studier som tydligt påvisar ökad förekomst av bl
a sömnstörningar, depression, trötthet/utmattning,
illamående och minnesproblem. Redovisade hälsoproblem är endast ett fåtal exempel på den långa
lista av negativa hälsoeffekter som konstaterats i
publicerade vetenskapliga studier.
Den mest gedigna sammanställningen av forskning
kring EMF/R jag hittills tagit del av är Bioinitiativet
per år 2007. (The BioInitiative Report: A Rationale for
a Biologically-based Public Exposure Standard for
Electromagnetic Fields (ELF and RF)). Den listar över
1 500 vetenskapliga studier som fastställer att EMF/R
ger ökade risker för en lång rad hälsoproblem långt
under gällande gränsvärden. Rapporten i fulltext
finns här: www.bioinitiative.org Rapporten är på ca
600 sidor och har skrivits av totalt 14 forskare och
experter inom folkhälsa och allmän ordning. I rapporten redogörs också för de specifika hälsorisker
som har fastställts för trådlös kommunikation (t ex
mobiltelefoner och basstationer).
Människokroppen är ett bioelektriskt system. Bl a
vårt hjärta och vår hjärna är internt reglerade av bioelektriska signaler. Detta anses i rapporten vara det
bakomliggande skälet till att ohälsa kan uppstå vid
exponering. De artificiella strålningssignalerna stör
kroppens eget system.
Skattesystemet används i dagsläget till ett flertal
regleringar av nyttjande av hälso- och miljöbelastande processer och substanser. Några exempel är
cigaretter (ca 1 kr per styck i punktskatt), alkohol (ca
10–45 kr/liter i punktskatt), bensin (energiskatt på ca
4–6 kr/liter) och utsläppsrättigheter vid miljöskadlig
industri (ex 100–250 kr/ton koldioxid).
Extra beskattning är ett lämpligt verktyg att ta till då
nyttjandet av någonting önskas begränsas. Det är
alltså en mildare åtgärd än att helt förbjuda något.
Skatten medför ett högre pris och nyttjandet minskar då. Extra beskattning är också ett sätt att få in
203
Kongress 2012
ekonomiska medel som skall täcka kostnaderna för
de åtgärder som behövs för att reparera skadorna
som beräknas uppstå. För de skador som blir följden
av den allt mer ökande exponeringen av elektromagnetiska fält och strålning, också kallat elektrosmog,
bör sjukvårdskostnader, sjukfrånvarokostnader mm
vara mycket omfattande. Dock kan de vara svåra att
beräkna.
De nuvarande låga priserna på trådlös kommunikation medför att många användare väljer att installera
och nyttja trådlös teknik för att den är billigare än
teknik med tråd/kabel/fiber. I många skolor t ex delas
trådlösa digitala lärhjälpmedel ut till eleverna, och en
mängd trådlösa sändare/routrar monteras upp. Inga
säkerhetsföreskrifter finns och eleverna får ingen
kunskap om att de exponeras för hälsoskadlig teknik
eller hur de ska skydda sig mot EMF/R-exponering.
De ekonomiska riskerna vid ökad ohälsa och sjukskrivningar är respektingivande. I Socialförsäkringsrapport 2011:4 ”Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?” redovisas data för sjukskrivningskostnader och aktivitetsersättningar under år 2009. Dessa
data visar dock inte de kostnader som uppstått för
själva vården och alla andra kostnader som uppstår
när någon är sjuk. Sjukskrivningskostnader och aktivitetsersättningar för tumörer var t ex ca 2 miljarder
kr för 2009. För psykiska sjukdomar ca 23 miljarder
kr och för sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan
ca 4 miljarder kr. Dessa är några av de diagnosgrupper som skulle kunna öka i antal pga elektromagnetiska fält och strålning.
I ett flertal fall genom historiens lopp har myndigheter och samhället i övrigt varit alltför sent ute med
att reagera och vidta åtgärder då allmänhetens hälsa
är hotad. Det pris vi har fått betala har varit omfattande i form av pengar, fällda tårar och förstörda liv.
Vi ligger tyvärr redan långt på efterkälken med reglering och minimeringen av elektrosmog. Vi behöver
agera nu. Vi har redan de vetenskapliga bevis och
indikationer som motiverar åtgärder i enlighet med
försiktighetsprincipen, för minskad exponering av
elektrosmog.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att förutsättningarna för en
punktskatt på trådlös kommunikation utreds,
2. att MP verkar för att ett förslag tas framför hur
denna beskattning lämpligast skulle kunna se ut
i praktiken,
3. att MP verkar för att en beräkning sker av hur
mycket skatteintäkter som skatten skulle kunna
inbringa årligen.
204
Avslag
Frågor om riskbedömningar utifrån vetenskapliga
data bör i första hand hanteras av ansvariga myndigheter. Forskningen i dagsläget tyder på att man inte
kan utesluta att det finns risker med vissa sorters
elektromagnetisk strålning, men det finns också
mycket forskning som tyder på att det i många fall är
ofarligt eller att riskerna är mycket små. Kongressen
har flera gånger tidigare behandlat liknande motioner om elektromagnetisk strålning, senast 2010 och
2011.
MP har drivit frågan om mer forskning vad gäller hälsoeffekter av elektromagnetisk strålning, men partistyrelsen anser inte att det finns skäl för att införa
en punktskatt på trådlös kommunikation. Förutom
ovan angivna argument är punktskatt i sig ett mycket
trubbigt verktyg.
Motion nr: 20.15
STRÅLNING I VÅRA SKOLOR
Ingegerd Berggren och Mary Skantz
Stöds av Miljöpartiet de gröna Vaxholm
Europarådet, en mellanstatlig samarbetsorganisation som arbetar med att främja mänskliga rättigheter, säger i en skrivelse från maj 2011 att de
uppmanar alla europeiska regeringar att ”vidta alla
rimliga åtgärder” för att verka för en minskning av
exponering av elektromagnetiska fält. De skriver att
man särskilt i skolor och klassrum bör ge företräde
till fasta internetuppkopplingar och att skolbarns
användning av mobiltelefoner bör regleras strikt. De
skriver också att man bör ägna sig åt upplysning och
information för att höja medvetandet om de biologiska riskerna för möjliga framtida effekter på miljön
och människans hälsa, särskilt avseende barn, tonåringar och unga människor i fertil ålder. Europarådet rekommenderar i denna skrivelse fasta telefoner
och internetuppkopplingar som innebär frånvaro av
ständigt strålande elektromagnetiska vågor.
Jag yrkar
1. att MP ska verka för en strikt reglering av barns
användning av mobiltelefoner i förskolor och
skolor,
2. att MP ska verka för att minska användandet av
trådlösa nätverk i förskolor och skolor genom att
förorda nätverk med kabel eller optisk fiber,
3. att MP ska verka för att öka informationen om
mobilstrålningens och mobila nätverks risker för
hälsan.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Avslag
Liknande frågor har diskuterats flera gånger tidigare
på kongressen. Kongressen 2011 avslog bland annat
attsatser om att skolor och daghem ska göras så
strålningsfria som möjligt och att trådlösa nätverk
ska undvikas.
Forskningen i dagsläget tyder på att man inte kan
utesluta att det finns risker med vissa sorters elektromagnetisk strålning, men det finns också mycket
forskning som tyder på att det i många fall är ofarligt
eller att riskerna är mycket små. Det behövs mer
kunskap kring dessa frågor, och MP driver på i den
frågan. Elever som upplever elöverkänslighet bör få
ett gott bemötande vilket innebär att skolledningen
bör arbeta för att skolmiljön fungerar även för dem.
mp.se/kongress
205
Kongress 2012
21. ÄLDREFRÅGOR
LIVSKVALITET PÅ ÄLDRE DAGAR
Antalet äldre ökar i alla länder i Europa, så också i
vårt land. Drygt 20% av befolkningen i vårt land är
över 65 år. Många äldre lever ett aktivt liv mycket
längre än tidigare generationer. En del vill arbeta
längre upp i åren medan andra ser möjligheten att
kunna göra nya saker och delta också på andra sätt
i samhällsutvecklingen. Ändå finns det många som
i dag inte ser den äldre befolkningen som en resurs
utan som en belastning. Ändå är sanningen den
att de allra flesta äldre klarar sig själva eller med
mycket liten hjälp långt upp i åren, och att de som
inte gör det har rätt till en värdig omsorg.
Inom samhället och politiken finns många områden
som berör äldre direkt och indirekt. Vi har valt ut fyra
områden där vi ser uppenbara behov för förbättringar, det handlar om att se äldre som resurs, åldersdiskriminering, äldres boende och äldreomsorgen.
Äldre som resurs
Människor i olika åldrar måste på ett naturligt och
respektfullt sätt kunna mötas på arbetet, på fritiden
och inom politiken. Umgänge och kunskapsutbyte
över generationsgränserna är viktigt för både unga
och gamla och dessutom en väg att motverka åldersdiskriminering i alla dess former. Med tanke på
de globala utmaningarna är det mer angeläget än
någonsin att äldre med sina erfarenheter arbetar
tillsammans med unga som har andra erfarenheter,
för en bättre och grönare framtid.
Många pensionärer gör en viktig samhällsinsats. En
del, som orkar och har möjligheter, fortsätter sitt
förvärvsarbete även efter pensionsåldern. När det
gäller äldre i arbetslive, förtjänar det att nämnas
att bland de företag som har haft den snabbaste
tillväxten på senare år återfinns företag som anställer seniorer. Sådana företag utför arbeten inom alla
samhällets områden men med tonvikt på service
till hushåll såsom barnpassning, trädgårdsskötsel,
reparationer mm.
I Japan använder sig företag regelbundet av s k
seniora vägledare. Detta innebär att äldre betrodda
medarbetare rådfrågas innan beslut fattas i komplicerade och svåra frågor. Helt säkert är att i många
kulturer världen över är det en god sed att alltid rådfråga äldre, mer erfarna människor. Detta förekommer sällan i Sverige, där äldres kunskaper ofta är en
outnyttjad resurs.
206
Äldrefrågor
Ännu fler äldre arbetar ideellt och obetalt. Det är
okänt hur många anhöriga som, ibland mot en viss
ersättning, vårdar sin sjuka make eller maka. Helt
klart är att det har en stor betydelse för samhällsekonomi. Utan de anhörigas insatser skulle belastningen på såväl sjukvården som kommunerna vara
mycket större.
Att vårda en närstående kan ge stor tillfredsställelse men kan också vara ansträngande. Enligt
socialtjänstlagen är kommunen skyldig att erbjuda
de anhöriga olika former av stöd som avlösning och
växelvård. I vissa kommuner finns också samtalsoch stödgrupper. En del har även anställt en anhörigkonsulent som man kan vända sig till. Tyvärr återstår
ännu en del att göra i många kommuner.
Pensionärer utför också frivilliginsatser på många
andra områden som att hämta och lämna barnbarnen på förskola och fritidshem, vara extramormor/
farfar, läxhjälpare och hundvakt. Åter andra engagerar sig efter pensionen som volontärer genom
frivilligorganisationer som Röda Korset och pensionärsorganisationerna. Genom att ordna olika aktiviteter, skapa mötesplatser och göra hembesök hos
ensamma gamla, bidrar volontärerna till att bryta
isolering och ge sig själva och andra möjlighet till ett
rikt liv och bibehållen hälsa på äldre dar. Detta ideella arbete borde få större uppskattning och kunna
värderas i ekonomiska termer.
Det saknas i dag vederhäftiga beräkningar av frivilligsektorns ekonomiska värde. Det saknas också
beräkningar för hur mycket extra som tillförs BNP
genom pensionärers avlönade arbetsinsatser. Om
båda dessa delar av det arbete som utförs i samhället skulle falla bort skulle det påverka hela samhällsekonomin negativt.
Regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en gemensam överenskommelse om
synen på frivilligsektorns betydelse i vårt samhälle
(Överenskommelsen). Syftet med Överenskommelsen är bland annat att utveckla en större mångfald
av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård
samt omsorg. Inom ramen för det arbetet ser MP det
som angeläget att arbeta med att stärka bilden av
äldre som en resurs i vårt samhälle.
Åldersdiskriminering
År 2009 infördes en ny diskrimineringslag i Sverige,
där ålder infördes som diskrimineringsgrund men
begränsat till arbetslivet och utbildningsområdet.
Ålder som diskrimineringsgrund omfattar alla, eftersom alla har en ålder, men behovet av skydd kan
vara extra stort för äldre och yngre personer. I dag
mp.se/kongress
Kongress 2012
är åldersdiskrimineringen framför allt mot äldre på
arbetsmarknaden betydande, enligt en undersökning
från Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Utredningen ”Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering” föreslår att skyddet mot åldersdiskriminering ska utvidgas till andra samhällsområden på
samma sätt som andra diskrimineringsgrunder, med
några undantag, t ex åldersgränser för köp av alkohol
och tobak. Åldersgränser ska alltså få förekomma
om de är sakligt motiverade men slentrianmässigt
satta åldersgränser ska inte få förekomma. MP stödjer utredningens förslag.
Enligt utredningen förekommer diskriminering av
äldre på bostadsmarknaden och inom hälso- och
sjukvården. Ett exempel är att rehabiliteringen efter
en stroke oftast prioriteras för dem som är yngre än
65 år. Det är orimligt att ålder ska avgöra möjligheten att få hjälp att återgå till ett normalt liv efter en
stroke.
Äldres boende
Rätten till bostad är grundläggande i vårt land. För
äldre personer med särskilda behov blir det än viktigare att ha bostad och att ha rätt sorts stöd och hjälp
i boendet. Det är ytterst ett kommunalt ansvar att
tillse att äldre med behov av stöd och hjälp får detta.
För den som inte kan bo i den egna bostaden kan ett
särskilt boende behövas. Under senare tid har i stora
delar av landet en omvandlingen skett av särskilda
boenden med service till så kallade trygghetsbostäder. Samtidigt har antalet platser i kvaravarande boenden minskat. Detta innebär ofta högre kostnader
och sämre service och hjälp för de boende i och med
att t.ex. bemanning dygnet runt, matsal och återkommande aktiviteter, försvinner. Denna utveckling, som
genomförs i många kommuner, är mycket problematisk.. Så kallade trygghetsbostäder ger sällan någon
trygghet – trygghetslarm kan man få oavsett var man
bor.
Seniorbostäder och s k trygghetsbostäder är i många
fall bostadsrätter och blir omöjliga att finansiera för
många äldre personer som oftast nekas banklån. Det
gör det extra viktigt att hyresrätter prioriteras.
En viktig sak att minnas är att valfriheten medför att
de som bor i s k trygghetsbostäder och seniorbostäder har olika utförare av tjänster hos de äldre. Även
hemsjukvården kan utföras av flera olika företag. Det
betyder att samma trygghetsboende kan besökas av
ett stort antal företag inom hemtjänst och hemsjukvård varje dag. Det kan även förekomma att antalet
personer som besöker den äldre ökar.
mp.se/kongress
För att människor ska kunna klara sig själva i sin
boendesituation så länge som möjligt är det viktigt
att inte grundläggande samhällsservice läggs ned
eller flyttas så att den blir mindre tillgänglig. Många
av samhällets nuvarande funktioner som post, bank,
försäkringskassa, dagligvaruhandel mm förutsätter
ju antingen friska ben eller tillgång till internet.
Många äldre bor kvar i stora hus eller lägenheter,
trots att de egentligen vill eller skulle behöva flytta
till bostäder som är bättre anpassade för de funktionshinder som ålderdomen per automatik för de
allra flesta innebär. Orsaken är ofta att kommunen
i sin planering inte aktivt försöker tillgodose också
äldres behov av så kallad ”boendekarriär”, dvs möjligheten att i friskt tillstånd flytta till ett mer anpassat boende på ett sådant sätt att det för den enskilde
också är möjligt rent ekonomiskt att flytta. Med en
bra planering för boendekarriär kan kommunerna
både skapa tryggare boenden för äldre och ge yngre
och barnfamiljer möjligheter att bo i villa eller större
lägenhet. Kommunerna måste beakta detta i sin
bostadsförsörjningsplanering.
Äldreomsorg
För att vi ska få behålla hälsan upp i åren så kräver
det att det finns en trygg äldreomsorg som ger god
omvårdnad och erbjuder äldre delaktighet.
Alla ska kunna lita på omsorgen i Sverige, alldeles
oavsett vem som utför den. För kvaliteten är det inte
avgörande vilken skylt som finns utanför boendet,
utan med vilken värme, värdighet och delaktighet
man bemöts som omsorgstagare. Som anhörig är det
ofta smärtsamt att se när en närstående insjuknar i
ålderdom med kanske demens som följd; då ska man
kunna vara trygg med att det finns en god omsorg
med hög kvalitet och tillräckligt med personal, såväl
på särskilda boenden som i hemtjänsten. MP har i
riksdagen fått igenom ett uppdrag till Socialstyrelsen
att utfärda riktlinjer för kommuner om bemanning
på särskilda boenden. Målet är att säkerställa att de
äldre som bor på särskilda boenden får den omsorg de har rätt till, och att äldre och anhöriga kan
vara säkra på vilken personal som finns tillgänglig.
Kommunerna står inför omfattande utmaningar när
det gäller att säkerställa försörjningen av tillräckligt
mycket personal med rätt kompetens inom äldreomsorgen. Kompetenskrav på personal ska finnas
i upphandling av all äldreomsorg och villkoren för
vidareutbildning av omsorgspersonal måste ses över.
Alla äldre ska ha rätt till den specialistvård som man
har behov av, exempelvis kontakt med geriatriker
eller kurator. I dag är det brist på både geriatriker,
specialistsjuksköterskor och annan specialistkompetens. Det är viktigt att de lokala kollektivavtalen inte
motverkar vidareutbildning eller löneutveckling.
Äldrefrågor
207
Kongress 2012
Vi vill inrätta en oberoende myndighet, Vårdinspektionen, som har ansvaret för att utöva tillsynen över
all den vård som erbjuds våra äldre, såväl kommunal som privat. I dag ligger inspektionsansvaret på
Socialstyrelsen, men det finns behov av en oberoende
myndighet som ser till att kvaliteten inom äldreomsorgen upprätthålls. Därför behöver det inrättas
en myndighet liknande Skolinspektionen som ska
kontrollera kvaliteten. Den nya myndigheten ska
kunna göra stickprovskontroller och oanmälda besök. Vårdinspektionen ska utveckla kvalitetskriterier,
bland annat genom öppna jämförelser.
Partistyrelsen föreslår kongressen besluta att MP
ska arbeta för
Alla kommuner ska ha tillgång till äldreomsorgsinspektörer eller motsvarande som ska följa upp såväl
den egna som den upphandlade verksamheten. Fokus ska ligga på uppföljning av avtal vid upphandlad
verksamhet och uppföljning av kvalitetsåtaganden vid
verksamhet i egen regi. Ett strukturerat samarbete
med den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS)
ska finnas. Inspektörerna ska informera Vårdinspektionen om väsentliga brister i äldreomsorgen.
Inspektörerna hanterar inte individärenden. Kommuner ska inte få ingå avtal med privata företag om
äldreomsorg utan att vitesklausuler finns för bristande uppfyllelse av avtalet. Inspektörerna granskar
även detta. Sammanfattningsvis kan inspektörerna
beskrivas som en kommunal internrevision avseende
äldreomsorgen.
3. att det uppförs fler kollektiva boenden i form av
hyresrätter,
De anhörigas kunskap och kännedom om behoven
hos den äldre personen är värdefull och ska tas
tillvara. De anhöriga ska kunna känna sig sedda och
deras önskemål ska tillmötesgås hos vårdgivaren så
långt det är möjligt. Vårdgivaren ska vara skyldig att
informera om och säkerställa att anhöriga får ta del
av upplägget och innehållet i den äldres vård och omsorg, under förutsättning att den äldre själv godkänt
detta. Samtliga äldreboenden ska, genom kommunen
eller landstinget, kunna erbjuda de anhöriga möjligheten att prata med en kurator med specialisering på
anhöriga till äldre och/eller dementa. Det ska också
finnas möjlighet för anhöriga att delta i träffar för
närstående som ordnas i äldreboendets lokaler.
Ett liv med innehåll kräver självbestämmande,
socialt umgänge och möjlighet till deltagande. Alla
ska ha möjlighet att uppleva samvaro, gemenskap,
fysiska aktiviteter, kultur och annan stimulans. Det
ska vara möjligt att själv välja insatser i äldreboende
och hemtjänst efter egen prioritering. Om man vill
ha sällskap vid matbordet ska man själv kunna välja
det, och även matlagning i hemmet. En mångfald av
aktörer ska uppmuntras, så att exempelvis önskemål
om språkkunskaper kan tillgodoses.
208
Äldrefrågor
1. att inom ramen för Överenskommelsen uppmuntra framtagandet av ett generationsöverskridande
mentorskap,
2. att en skärpt lagstiftning mot ålderdiskriminering
införs inom följande områden: varor, tjänster och
bostäder, allmän sammankomst och offentlig
tillställning, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, studiestöd och offentlig anställning,
4. att kommunernas ansvar för äldres boende tydliggörs, så att det alltid finns äldreboenden med
god service och tillgång till vård, för de äldre som
behöver detta,
5. att trygghetsboende ses som ett komplement
till servicehus och inte ersätter dem,. att en bra
övergång mellan sjukhusvård och hemgång säkerställs, till exempel genom korttidsplatser och
väl utvecklad hemsjukvård,
6. att kommunerna i sin samhällsplanering aktivt
ska underlätta så kallad boendekarriär för friska
äldre,
7. att kompetenskrav på personal ska anges i alla
upphandlingar av äldreomsorg,
8. att det inrättas en myndighet liknande Skolinspektionen som ska kontrollera kvaliteten inom
äldreomsorgen,
9. att alla kommuner ska ha tillgång till äldreomsorgsinspektörer eller motsvarande som ska
följa upp såväl att den egna som den upphandlade verksamheten följer uppsatta regler och avtal,
10. att anhöriga får information om upplägg och
innehåll i vård för den äldre, om den äldre godkänt detta, samt att anhörigas rätt till stöd från
kommuner inkluderar stöd av kurator och att
kommuner ska ge anhöriga möjlighet till träffar
för kunskapsutbyte.
Motion nr: 21.2
ÄLDREOMSORG
Effat Mirsafdari
Stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping och Östergötland
Inför en så högklassig generell äldreomsorg att det
inte krävs extrainsatser från anhöriga. Äldreomsorgen liksom barnomsorgen har bidragit till valfrihet
och jämställdhet i alla samhällsklasser. I början av
mp.se/kongress
Kongress 2012
1900-talet fanns det två olika sätt at ta hand om de
äldre som inte togs om hand av familjen. Den ena
var att köpa den omsorg man behövde och den andra
var att placera de gamla i fattigvården. Detta ledde
i sin tur till att det här blev en klassfråga då de som
hade råd köpte sin omsorg medan de fattiga blev
tvungna att utnyttja fattigvården. Det var inte förrän
på 1950-talet med den kommunala hemtjänstens
framväxt som alla äldre fick tillgång till offentlig
hjälp. Den offentliga hemtjänsten blev populär i alla
samhällsklasser och ledde till en valfrihetsrevolution
både för de anhöriga och för de gamla som behövde
hjälp. Detta innebar att äldre, oavsett klasstillhörighet, för första gången i historien kunde bo kvar
hemma utan att vara helt beroende av barnen. Detta
gynnade de medelålders kvinnorna (döttrarna) som
i sin tur fick möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden även om de hade gamla föräldrar med stora
hjälpbehov.
Men den senaste tidens äldreomsorgspolitik har det
utvecklats ett system med fler tjänster för dem som
har råd och ett avskalat basutbud för de övriga. Detta
har lett till ett samhälle där klass, kön och etnicitet
gör vissa grupper mer utsatta för effekterna än andra. Professor Marta Szebehely och doktorand Petra
Ullmanen vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, anser att högutbildade äldre köper
mer privata tjänster, medan anhörigas omsorgsinsatser ökar bland lågutbildade äldre och det är
främst medelålders döttrar som står för större delen
av insatserna. Dessutom skriver de båda forskarna
Marta Szebehely och Petra Ullmanen att trycket att
vårda sina gamla föräldrar ökat bland döttrarna med
lågutbildade föräldrar. Därmed minskar de anhöriga
kvinnornas möjlighet att förvärvsarbeta och de drabbas därför av sämre ekonomi och ökad ohälsa. De
båda forskarna hävdar att ”60 000 kvinnor i dagens
Sverige har gått ner till deltid eller lämnat sitt förvärvsarbete för att kunna vårda anhöriga”.
Vidare skriver de båda att med det s k RUT-avdraget
kan kvinnor med god ekonomi köpa billig hushållshjälp till sina föräldrar. Kvinnor med sämre ekonomi
har inte råd att köpa dessa tjänster. Skatteavdragen
för hushållsnära tjänster främjar endast jämställdheten för de välbärgade. Det nya systemet, dvs
kundval i kombination med skatterabatt för hushållstjänster, urholkar den offentliga äldreomsorgen
och på sikt både välfärdssystemet och jämställdheten. Risken är stor att vi går tillbaka till ett tvådelat
omsorgssystem, ett för dem med sämre ekonomi där
medelålders döttrarna tvingas stå för större delen av
omsorgen och ett annat för dem som har tillräckligt
god ekonomi för att kunna köpa hushållshjälp till
sina föräldrar.
mp.se/kongress
Jag yrkar
1. att MP ska verka för att höja den generella kvalitetsnivån i äldreomsorgen i Sverige, så att den
blir hög nog att extrainsatser från anhöriga inte
ska behövas.
Besvarad
Motionärens förslag ligger väl i linje med den politik
som MP driver. MP verkar redan i dag för att höja den
generella kvalitetsnivån i äldreomsorgen och för att
öka stödet till anhöriga.
Motion nr: 21.3
SVERIGE BEHÖVER EN BÄTTRE OCH
HÅLLBAR ÄLDREPOLITIK
Bo Adamsson och Bengt Johansson
Sverige behöver en bättre och hållbar äldrepolitik
som en del av en helhetspolitik för framtiden. Sveriges befolkning minskar med nästan en halv procent
per år samtidigt som andelen äldre ökar. Om cirka
tio år börjar fyrtiotalisterna att kraftigt öka pres�sen på äldreomsorg och sjukvård under ett drygt
decennium. Det är ett övergående problem men
politiken måste börja utformas redan nu. I bästa fall
kan kostnader och arbetskraftsbehov kvittas mot
eventuell arbetslöshet men sannolikheten torde vara
låg. Påfrestningarna kommer troligen att påtagligt
begränsa utrymmet för delar av övrig politik. Det är
dags för oss att utforma realistiska och tydliga svar
kring hur vi ska förena minskad traditionell tillväxt,
förkortad arbetstid och vår syn på invandringspolitik,
pensions-, skatte-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitik och tekniska lösningar med den framtida
äldrepolitikens krav.
Lyckligtvis finns det utrymme för kostnadsbesparingar i form av alternativ och komplement till
skolmedicinen. Enligt geriatrikprofessorn Yngve
Gustafson vid Umeå Universitet medför bristen på
geriatriker merkostnader i storleksordningen 20
miljarder årligen till följd av felaktig diagnostik. Cirka
var fjärde sjukhussäng befolkas av äldre som förgiftats på grund av att läkare har tolkat biverkningar
av medicin som symtom på någon ny sjukdom. Lika
lite som ortopeder vikarierar som ögonläkare borde
allmänläkare vikariera som geriatriker. Ökad utbildning av geriatriker måste påbörjas snarast. Det finns
erfarenheter och forskning som visar på stor potential för besparingar exempelvis i form av förebyggande
åtgärder, kultur i vården (humor, musik och naturbilder), alternativa synsätt (t ex äldreboendet Lotten,
Frederiksbergs kommune, i Danmark), alternativ
till psykofarmaka (t ex Musicure) och sömntabletter, som orsakar bl a höftledsbrott, samt robot- och
annan modern teknik (t ex ”japanska toaletter”).
Svenska innovationer inom modern teknik, forskning
Äldrefrågor
209
Kongress 2012
och organisation inom äldreområdet kan ge arbetsoch exporttillfällen och skatteintäkter.
Vi är engagerade i Gröna Seniorer i Malmö och
Skåne. Vi vill på detta sätt markera att våra frågor
måste vara en viktig del av en helhetspolitik som
inte minst måste omfatta en bättre utbildningspolitik
och arbetsmarknad för de yngre. Vi och andra Gröna
Seniorer bidrar gärna med kunskaper och idéer inom
äldrepolitiken. Med en tydlig, modern och realistisk
äldrepolitik i bagaget tror vi på möjligheten att fånga
fler röster från den ökande äldregenerationen.
Vi yrkar
1. att partistyrelsen får i uppdrag att inför valet
2014 verkställa en utredning om hur finansiering, pensionspolitik, utbildning av geriatriker
och andra, tillräcklig bemanning, förebyggande
hälsovård, alternativ och komplement till traditionella mediciner och rutiner, kultur och djur i
vården, modern teknik och arbetskraftsinvandring tillsammans med partiets syn på tillväxt och
arbetstid ska förenas med kravet på trygg och
förbättrad äldreomsorg och sjukvård av äldre
under 40-talistboomen.
Besvarad
Motionärerna föreslår en utredning inom ett antal
frågor. 2010 beslutade partistyrelsen att ta fram en
äldrerapport. Den är under framtagande. Precis de
frågor som motionärerna berör är frågor som berörs
i den kommande äldrerapporten.
Motion nr: 21.4
HANDLINGSPLAN FÖR
ÄLDREFRÅGOR
Gertrud Brorsson och Christopher Ödmann
2011 har varit ett år då äldre frågor hamnat i fokus
pga av vanskötsel rapporterade från flera håll i Sverige. På sätt och vis kan man säga äntligen. Dagens
äldre har varit ett tåligt släkte som inte velat ligga
samhället till last. Trots en allt mer åldrande befolkning har deras behov inte blivit tillräckligt uppmärksammat i politiken. Äldre har blivit över- och felmedicinerade och sedan lämnade till sitt öde att klara sig
själva. Väldigt många vårdar sin anhöriga i hemmet
vilket innebär allt från att sköta mediciner inkl att ge
sprutor (vilket är mycket svårt på en äldre avmagrad
person) till att lyfta till och från säng och tvätta. Detta
är bara några exempel på vad som ska göras av en
anhörig som själv är i hög ålder.
Om man får hjälp från hemtjänsten så har kommunens besparingar gjort att det ofta kan ses som en
belastning snarare än hjälp. Flera äldre har vittnat
210
Äldrefrågor
om att de dagen innan de får städhjälp själva måste
städa då hemtjänsten inte lyfter på några saker när
de dammsuger. Kommunerna lägger ner äldreboenden med detta i sitt goda minne. Många av anhörigvårdarna kämpar och håller ihop. När maken/makan
dör tillåter man sina krämpor att ta plats. Då kan det
vara svårare att hjälpa personen på ett sätt så att den
får en tillräckligt bra hälsa. Vi borde ge alla anhörigvårdare en stor eloge för det de gör.
Den generation som är gammal idag sätter ”tills
döden skiljer oss åt” så högt att de sliter i tysthet.
Kommunerna kan på så sätt spara massor av pengar.
Nästa generation kommer då helt säkert inte tänka
på samma sätt. Man har ett större individualistiskt
tänkande och kommer mycket troligt att ställa högre
krav på den offentliga sektorn och/eller se till att det
finns det äldreboenden som de vill ha med den personal som de vill ha. Fler efterfrågar möjligheten att
starta äldrekooperativ men faller på att banken inte
ger lån till den driftsformen. Här kan den offentliga
sektorn gå in och hjälpa till. Bland dem som idag intresserat sig för denna driftsform finns flera av våra
förstagenerationsinvandrare som vill ha ett boende
med sitt språk och sin kultur. Detta är extra viktigt
när man blir äldre och minnet sviker.
Om inte kommunerna planerar framåt är det helt
klart en tickande bomb där kostnaderna kraftigt
kommer att öka för äldrevården. Vi anser att MP ska
ligga i framkant och ha strategier för en god äldrevård redan i dag.
Vi yrkar
1. att MP tar fram en ny handlingsplan för hur en
god äldrevård och omsorg kan bedrivas och samordnas mellan de olika aktörerna,
2. att MP tar fram förslag till stöd för att möjliggöra
fler äldrekooperativ,
3. att MP ser över hur man kan stärka stödet till dem
som väljer att bo kvar hemma.
Besvarad attsats 1, bifall attsats 2–3
Partistyrelsen instämmer med motionärerna i att det
är viktigt att äldrevården håller hög kvalitet och MP
har också lagt flera viktiga förslag i den riktningen
under hösten 2011. Arbetet med att ta fram en
handlingsplan på departementet är på gång på MP:s
initiativ.
MP har alltid värnat kooperativa lösningar och människors rätt att välja. Äldrekooperativ och stärkt stöd
för dem som väljer hjälp i hemmet ligger väl i linje
med det.
mp.se/kongress
Kongress 2012
Motion nr: 21.5
ATT FÅ LEVA VÄRDIGT TILLS MAN
DÖR
Eivor Karlsson
Dagens pensionärer och äldre är piggare och mer
alerta än vad deras föräldrar var. De vill och behöver
vara med – om samhället så tillåter. Men till slut
blir vi gamla och sköra. Vilka grundläggande behov
har vi då? Det borde tydliggöras bättre. Vad behöver
den äldre, som efter hård prioritering, äntligen får
komma till ett vård- och omsorgsboende under sina
sista år i livet? Jo, då behöver vi trygghet. Det innebär
en god säng. Vänligt bemötande och bra omhändertagande. En hand att hålla i när det behövs. God mat
för avmagrade kroppar. Händer som hinner mata.
Torra blöjor. Slippa svidande ligg-/trycksår. Att få
komma ut i dagrum, i rullstol eller säng, kan utgöra
livskvalitet utifrån vår begränsade situation. Eller att
få komma utanför huset och känna vinden än en gång
smeka oss. Detta är grundläggande primära behov.
Det handlar om att få leva ett värdigt liv tills man dör.
Det kan tyckas självklart men så är det inte. Därför
borde vi alla, yngre som har mor- och farföräldrar,
såväl som pigga pensionärer och äldre tillsammans
förena oss i ett tema för god vård under de sista åren.
De år som allt fler blir allt oroligare inför. Alla partier
säger att de känner och värnar för våra äldre men få
gör något åt det. Det flammar upp en skandal. När
händelsen når orkanstyrka uttalar sig alla. Men sen
sjunker frågan tills nästa skandal dyker upp. Resursfrågor, som tillgång till utbildade anställa och pengar
är givetvis avgörande för kvaliteten inom äldreomsorgen. Om detta talar och skriver man ofta när
ett problem kommer upp till ytan. Vad som däremot
sällan debatteras är om de lagar och föreskrifter
som styr verksamheten har någon del i hur verksamheten fungerar.
Pensionärsorganisationerna deltog i riksdagens
socialutskotts öppna utfrågning om äldreomsorgen
i december 2011. Där pekade man bl a på resursfrågan. Resurserna är grunden för en god äldreomsorg.
Det behövs tydliga kvalitetskrav. Det räcker inte att
formulera allmänna värdegrunder. Det förekommer
att vårdgivare struntar i de råd och anvisningar som
finns – och det kan de göra utan större risk eftersom
påföljderna ofta uteblir. Myndigheternas kontroll
och uppföljning måste bli bättre. Staten måste ge
tydliga riktlinjer inom äldreomsorgen. Det handlar
om bemanning, kompetens, tillsyn och uppföljning.
Lagstiftningen måste förstärkas.
Jag yrkar
1. att riksdagsgruppen mot bakgrund av vad som
anförs i motionen, ska verka för en skärpning av
mp.se/kongress
lagarna, råden och anvisningarna när det gäller
vård och omsorg av äldre.
Besvarad
Motionärens önskemål ligger helt i linje med det
arbete som redan pågår där MP bl a har tagit initiativ
om bemanning. Det kommer också till uttryck i den
äldreproposition som partistyrelsen lägger under
denna kongress.
Motion nr: 21.6
JA TILL UTVECKLING AV DEN
KOMMUNALA ÄLDREOMSORGEN
Nils Hillerbrand
Stöds av Miljöpartiet de gröna Mjölby och Linköping
Det är hög tid att MP stänger dörren till det marknadsliberala experimentet med konkurrensutsättning och olika marknadslösningar av äldreomsorgen.
Istället borde ett parti som vill decentralisera makten, stärka människors delaktighet och öka arbetstagarinflytandet öppna dörren för utvecklandet av fler
modeller inom den kommunala regin och där den
idéburna sektorn ges större utrymme.
Alternativ kommunal äldreomsorg
Redan idag finns ett antal alternativ till entreprenad
och s k valfrihetssystem som medger att verksamheterna fortfarande organiseras under och styrs av
kommunen och medborgarna men med olika ”frihetsgrader”. Ett sådant exempel är konceptet intraprenad som går ut på att en enhet får mer ansvar för
verksamhet, ekonomi och personal inom ramen för
den ordinarie förvaltningen. Intraprenaden initieras
vanligen av de anställda på en arbetsplats och har
därför ett ”bottom-up”-perspektiv och kan också
fungera som ett alternativ till personalkooperativ.
Avsikten med konceptet är vanligen bättre kvalitet i
verksamheten och ökat inflytande för brukarna samt
bättre arbetsmiljö och ökad delaktighet för de anställda. Goda exempel på enheter inom äldreomsorgen som idag drivs genom intraprenad finns t ex från
de båda kommunerna Eksjö och Umeå.
I liknande syfte bedrevs det mycket omfattande
norska konceptet Kvalitetskommuner under perioden
2007–2010. Projektet, med deltagare från mer än en
tredjedel av Norges alla kommuner, syftade till ökad
kvalitet och minskad sjukfrånvaro inom ett flertal
kommunala välfärdsområden. Verktyget var även här
decentralisering och medbestämmande för de anställda genom att enheterna organiserade sina egna
lokala delprojekt genom trepartssamarbete mellan politiker, kommuntjänstemän och de anställda.
Programmet uppvisade goda resultat med förbättrad
kvalitet och lägre sjukfrånvaro på många håll. Allt
Äldrefrågor
211
Kongress 2012
detta utan vare sig konkurrens eller privata aktörer.
Detta koncept har MP redan ställt sig positivt till
genom antaget kongressbeslut från 2009 så steget är
inte långt till att aktivt arbeta för att modellen införs i
större skala.
En tredje modell som står kommunerna till buds är
att låta de kommunalt drivna enheterna ingå partnerskap med utomstående aktörer. Det låter sig
göras utan upphandlingsförande och kommunen
kan direkt utgå ifrån de ambitioner och önskemål
som finns kring inriktningen eller profilen som man
önskar uppnå med en viss verksamhet. Det är också
så att denna modell ger helt andra möjligheter för
idéburen verksamhet – ideella organisationer och
stiftelser – att bli delaktiga i den kommunala servicen. Detta koncept är fortfarande ganska nytt och
används än så länge i mycket liten skala. Ett aktuellt
exempel är emellertid Västerås stad som i slutet av
2011 ingick ett ideellt och kommunalt partnerskap
med Stadsmissionen inom verksamhet för personer
med missbruksproblem eller psykiatriska problem.
Dags för nystart!
Med samtliga tre modeller kvarstår verksamheten i
kommunal regi och tillåts utvecklas med avseende
på omsorgens innehåll och inflytandet för de äldre
och personalen. Insynen och inflytandet kvarstår för
medborgarna och politiken och verksamheterna kan
löpande vara föremål för kvalitetsförbättringar och
effektiviseringar utifrån demokratiskt valda beslut.
Därtill undviks vinstuttag och avancerad skatteplanering från privata vårdbolag som dränerar våra
gemensamma skattemedel.
Jag yrkar
1. att MP ska verka för att utveckla äldreomsorgen
inom ramen för kommunal regi hellre än att konkurrensutsätta verksamheterna,
2. att MP ska verka för en utbredning av alternativa
modeller att bedriva äldreomsorg inom ramen
för kommunal regi såsom intraprenad, Kvalitetskommunkonceptet och kommunala partnerskap
med den idéburna sektorn.
Avslag attsats 1, bifall attsats 2
MP har tidigt tagit ställning för alternativa driftformer. Det är därför självklart att vi gärna ser olika
modeller, som intraprenad och övriga förslag i motionen. I kommuner och landsting kan möjligheten
att utveckla verksamheter dock se olika ut. I vissa
fall kan privata alternativ vara en bra modell, i andra
fall är den kommunala verksamheten att föredra.
Partistyrelsen anser att valet av driftsform ska avgöras på kommunal nivå utifrån förutsättningarna i det
specifika fallet och inte styras från centralt håll.
212
Äldrefrågor
Motion nr: 21.7
JA TILL ÄLDREOMSORG I
KOMMUNAL REGI!
Nils Hillerbrand
Under det senaste halvåret har det riktats mycket
uppmärksamhet kring effekterna av konkurrensutsättningen och privatiseringen av offentliga välfärdstjänster i Sverige. I början av hösten 2011 presenterade Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS)
en uppmärksammad rapport kring konkurrensens
konsekvenser. De övergripande resultaten pekar dels
på att det saknas belägg för ökad kvalitet och effektivitet och dels att ”genomgripande offentliga utvärderingar av dessa reformer har lyst med sin frånvaro”.
Ett välfärdsområde som har rönt stor medial uppmärksamhet under hösten är äldreomsorgen och de
privata vårdbolagen. Mycket av uppmärksamheten
har kommit att handla om missförhållanden på vissa
privat drivna äldreboenden i bl a Stockholmsområdet
men även en diskussion om skattemoral har förts
mot bakgrund de privata vårdbolagens avancerade
upplägg med skatteplanering.
Erfarenheter från konkurrensutsättning
Även om det nu har väckts ett intresse för bristerna
inom privat driven äldreomsorg så betyder det inte
att problemen är nyupptäckta eller att det skulle
saknas studier som visar på brister till följd av konkurrensutsättningen. SNS-rapporten från 2011 angav
att kunskapen om konsekvenserna av konkurrensen
inom äldreomsorgen var bristfällig liksom att det
saknas entydiga effekter på kostnader och kvalitet.
Detta är anmärkningsvärt i sig då konkurrensutsättningen har pågått i över 20 år. Icke desto mindre
kommer forskarna fram till bland annat följande
slutsatser: personaltätheten är 10 procent högre på
kommunala äldreboenden, det finns tendenser till
högre kostnadsutveckling i kommuner med större
andel privata utförare och andelen heltidsanställda
är högre på kommunalt drivna äldreboenden.
Under hösten presenterade också ett forskarlag vid
Karolinska institutet en intressant studie i Social Science & Medicine. Deras resultat visar att merparten
av människor i behov av äldreomsorg saknar förmåga att ta till sig information och välja utförare inom
ramen för ett valfrihetssystem. Deras slutsats blir att
de äldre inte kan agera som kunder på en marknad
och därigenom inte heller kan utöva den konsumentmakt som annars antas leda till att mindre attraktiva
alternativ väljs bort. De anser också att det finns en
övertro inom politiken att ”ökad valfrihet automatiskt
skulle höja kvaliteten”.’
mp.se/kongress
Kongress 2012
Socialstyrelsen kom 2004 med en intressant rapport
om just effekterna av konkurrensutsättningen inom
äldreomsorgen. Redan då slogs fast att kunskaperna
om konsekvenserna var begränsade och brister i
uppföljningen noterades. Redan här konstaterades
att kostnaderna var högre i kommuner som hade lagt
ut en större andel av verksamheten i privat regi. Vidare konstaterades att det sannolikt var andra värden
är vem som är utförare som var av betydelse för de
äldre, såsom kontinuitet, bemötande och möjligheten
att själv kunna påverka innehåll och utförande.
Konkurrensutsättning eller inte?
Givet att vi vill kämpa för en äldreomsorg med
god kvalitet och inflytande för de äldre liksom hög
kostnadseffektivitet och god beredskap ur riskoch
sårbarhetssynpunkt så talar inte resultaten från
dessa studier för fortsatt konkurrensutsättning. Det
är med andra ord hög tid för politiken att ifrågasätta
hela det nationella experimentet med entreprenad
och valfrihetssystem inom äldreomsorgen, hemtjänst
såväl som vårdbostäder. Lägg därtill hänsyn till personalen och argumenten blir än fler då mycket talar
för att arbetsvillkoren överlag är sämre hos privata
utförare (lägre andel heltidsanställningar, lägre lön
och sämre yttrandefrihet).
Ytterligare en faktor som har spelat in vid införandet
av olika marknadslösningar är de rent näringspolitiska förtecknen. Många förespråkare talade sig
varma för det man såg som öppningen för tillkomsten av en massa småföretag och alternativa utförare
såsom kooperativ och idéburen verksamhet. Även
här uppvisar verkligheten ett mycket skralt resultat.
Vid sidan om de kommunala utförarna domineras
äldreomsorgen av fyra stora aktörer som 2008 drev
inte mindre än 70 procent av den icke-kommunala
äldreomsorgen. Utvecklingen går dessutom mot
allt större marknadsandelar för dessa fyra aktörer
på bekostnad av de idéburna verksamheterna vilket
bland annat påvisas i en rapport från riksorganisationen Famna under året.
Inte heller ett stopp för vinstintressen inom ramen
för nuvarande konkurrensmodeller är oproblematiskt. Även om äldreomsorgen endast skulle drivas
av icke-vinstdrivna organisationer, vid sidan om
egen regi, kommer de problem som är förknippade
med själva konkurrenssituationen som sådan att
kvarstå. Vid olika upphandlingsmodeller handlar det
främst om att kontinuiteten i verksamheten hotas vid
utförarbyte, oberoende av vilka aktörer som ingår i
upphandlingen. Med det följer också all den oro som
ofta uttrycks från såväl de äldre och deras anhöriga
som de anställda under pågående upphandling och
tiden efter beslut om utförarbyte. Likaså kvarstår
problemet att politiken tappar en stor del av insy-
mp.se/kongress
nen och inflytandet i verksamheter som bedrivs
av utomstående aktörer. Med det följer också att
eventuella kvalitets- och personalrelaterade krav på
verksamheten inte kan implementeras i samma takt
och utsträckning på enheter som drivs av alternativa utförare. Utifrån ett kostnadsperspektiv handlar
det också om att administrationskostnaderna för en
beställarfunktion kvarstår.
Dags för nytt ställningstagande
För MP torde det framför allt vara de äldres väl och
ve samt villkoren för de anställda som anger riktningen för hur vi vill organisera dessa välfärdstjänster. Självklart ska det också vara kostnadseffektiva
lösningar som också väl kan svara upp för ett riskoch sårbarhetsscenario. Av betydigt mindre betydelse borde eventuella näringspolitiska argument vara
liksom det torde förefalla avlägset för ett grönt parti
att ställa upp på en ideologisk övertygelse om marknadisering av äldreomsorg eller dränering av offentliga medel genom vinstuttag från privata vårdbolag.
Även om nuvarande partiprogram saknar en tydlig
inriktning i hur vi vill se äldreomsorgen organiserad
står det bland annat att läsa att ”… äldreomsorgen
ska inte styras utifrån ett förenklat konkurrens- och
resultattänkande som riskerar att sätta människor
i kläm mellan samhällets ansvar och ekonomiska
vinstintressen”.
Det borde därför ligga nära till hands att MP, med
facit i hand, tar ställning för en återgång av äldreomsorgen i kommunal regi. Med en återställd
äldreomsorg kan sedan arbetet mot en äldreomsorg
med mer delaktighet och inflytande för de äldre och
personalen påbörjas.
Jag yrkar
1. att MP ska ta ställning för en avveckling av konkurrensutsättning av offentlig äldreomsorg,
2. att MP ska verka för att äldreomsorg ska drivas i
kommunal regi.
Avslag
Partistyrelsen delar motionärernas oro över vinster
i vården. Lösningen är dock inte nödvändigtvis att
återgå till tidigare ordning. MP tog tidig ställning
för alternativa driftformer. I kommuner och landsting kan möjligheten att utveckla verksamheter se
olika ut. I vissa fall har privata alternativ varit en bra
modell, i andra fall är den kommunala verksamheten
bättre. Partistyrelsen anser att valet av driftsform ska
avgöras på kommunal nivå utifrån förutsättningarna
i det specifika fallet och inte styras från centralt håll.
Att återkommunalisera väl fungerande verksamheter
Äldrefrågor
213
Kongress 2012
vore olyckligt. En dåligt fungerande verksamhet kan
däremot mycket väl vid nästa upphandlingstillfälle
åter hamna i kommunal regi. Partistyrelsen anser
att det är kvaliteten på verksamheten som ska vara
styrande, inte vem som är utförare.
Motion nr: 21.8
BEGRÄNSA KOMMUNERS RÄTT ATT
SÄLJA UT OMVÅRDNAD OCH
BOENDE FÖR ÄLDRE
Inger Olenius
Äldreomsorgen har idag blivit lekstuga för riskkapitalister som kan berika sig genom att hålla låg
bemanning, spara in på service, mat och förbrukningsartiklar till de äldre. Den tillsyn som sker från
Socialstyrelsens sida är otillräcklig och fokuserar
mer på kontroll av avtal och dokument än på den
faktiska verkligheten.
Jag yrkar
1. att MP ska verka för att sätta en gräns för hur stor
andel av äldreomsorgen som får privatiseras i
kommunerna,
2. att MP ska verka för att överskott ska återinvesteras i den praktiska verksamheten för att höja
kvalité och servicenivå.
Avslag
Partistyrelsen lägger fram en proposition för att konkretisera tidigare kongressbeslut om vinster i friskoleverksamheten. Utifrån de beslut kongressen väljer
att anta i samband med den propositionen så kommer partistyrelsens utforma liknande principer för
övriga välfärdstjänster. Vi hänvisar frågans fortsatta
behandling till den diskussionen. När det gäller vad,
hur och i vilken omfattning privatiseringar ska ske
så bör de besluten fattas så nära medborgarna som
möjligt. Eventuella privatiseringar bör utformas så
att de svarar mot de behov som finns för de berörda
och med en tät dialog. Därför ska vi inte ha kongressbeslut som styr kommunerna i den frågan.
Motion nr: 21.9
ÄLDREOMSORG OCH DRIFTSANSVAR
Ann-Maries Lidmark
Under senare tid har problem med kommersialisering av vården både inom hälso- och sjukvården
och inom äldreomsorgen uppmärksammats. Inom
äldreomsorgen handlar det främst om kommersiella
aktörer som agerar vinstmaskiner. De skapar kapital
som förs utomlands på bekostnad av uppdraget att
vårda människor. Det är inte godtagbart att svenska
skattemedel ska hamna i skatteparadis eller göda
företagsledare som kanske inte ens sett ett äldrebo214
Äldrefrågor
ende eller en sjuk åldring. Kommersialiseringen av
välfärdssektorn ställer stora krav på upphandling,
kvalitetskrav mm och visar hur svårt det är att ge
privata aktörer utrymme.
Partiet har varit och är positiv till att privata aktörer
får möjlighet att arbeta inom välfärdssektorn och
inom äldreomsorgen. Både för att förnya verksamheten och för att ge människor valfrihet. Det vi nu
måste diskutera är vilka som ska få driva skattefinansierad verksamhet och om det ska vara tillåtet
för kommersiella företag att göra det och i så fall
inom vilka områden. Vi måste också fundera över
hur kompetensen inom den offentliga verksamheten
ska se ut och hur den ska behållas. Detsamma gäller
hur konkurrensen ska upprätthållas om vård- och
omsorgsföretag köps upp av kommersiella kedjor
och det då riskerar att bli bara ett litet antal mycket
stora aktörer som ska förhandla med kommuner och
landsting. Det handlar om reglering av driftsformer
för att kunna sköta dem både i offentlig och privat
regi samtidigt som vi garanterar god kvalitet som är
likvärdig över hela landet. Både svensk och europeisk lagstiftning berörs liksom önskan om fri rörlighet
över gränserna.
Om kommersiella krafter ska uteslutas från offentlig
verksamhet bör inga aktiebolag få bedriva skattefinansierad verksamhet. Frågan uppstår då om det
gäller all verksamhet eller om det bara ska gälla
verksamhet som är svår att kvalitetssäkra, exempelvis äldreomsorgen. Det innebär i så fall att man måste definiera vilken verksamhet som är kommersiell
och vilka områden inom offentlig sektor ett eventuellt förbud ska gälla. Om krav på återinvestering av
vinsten i verksamheten ska ställas måste vi också
definiera hur detta ska tolkas. Icke-vinstdrivande
föreningar, kooperativ och stiftelser bör kunna ges
förtroende att driva exempelvis äldreomsorg i egen
regi. Offentlig sektor/beställaren bör då ha insyn i
bokföring, bokslut och lönesättning för att inte oskäliga vinster ska kunna tas ut på andra sätt och för att
garantera att eventuell vinst återinvesteras i verksamheterna. För att behålla kompetens inom den
offentliga sektorn och också för att behålla konkurrenskraften gentemot den privata sektorn bör partiet
diskutera hur stor andel av offentlig verksamhet som
ska drivas i offentlig respektive privat regi. En rimlig
modell bör vara att 40–50 procent av verksamheten
drivs i offentlig regi. Det garanterar att den offentliga
sektorn kan driva en bra omsorg plus att kompetens behålls för upphandling, kontroll, värdering av
utförda tjänster mm.
En äldreomsorgspeng är inget hinder för beslutet att
bedriva hälften av verksamheten i egen regi. Däremot
kan den innebära en komplikation då man kan tänka
mp.se/kongress
Kongress 2012
sig att äldreomsorgspengen sätts så lågt att offentlig verksamhet av det skälet inte blir attraktiv utan
att man istället gynnar privata icke-kommersiellt
drivna verksamheter där de boende eller patienterna
själva får betala del av kostnaderna eller på annat
sätt stärker verksamhetens ekonomi. För att kunna
bedriva en bra äldreomsorg måste budgeterade
medel garantera en viss lägsta standard. Hur den
standarden ska se ut i form av bemanning, miljöer,
aktiviteter, hjälpmedel, sjukvård mm är angeläget
att lägga fast i socialstyrelsens anvisningar eller i
lagstiftning. En solidarisk politik måste skapas som
minskar de socioekonomiska skillnaderna och ger
alla människor rätt till en bra och trygg omsorg och
vård på ålderdomen.
MP driver en bra äldreomsorgspolitik. Vi vill lagstifta om bemanning, skapa en effektiv inspektion av
äldreboenden och hemtjänsten och i övrigt förbättra
kontrollen och stärka de anhörigas roll inom omsorgen. Politiken behöver dock förstärkas med idéer om
hur privata och kommersiella intressen ska kunna
regleras och vilken roll den offentligt drivna vården
och omsorgen har.
Jag yrkar
1. att partistyrelsen får i uppdrag att till nästa kongress lägga fram förslag till en mer komplett
äldreomsorgspolitik i vilken ska ingå förslag till
• vilka privata intressen som ska ges rätt att driva
äldreomsorg och andra delar av välfärden som är
skattefinansierad,
• hur stor andel privat respektive offentligt driven
verksamhet som partiet ska sträva efter i kommuner respektive landsting/regioner,
• ställningstagande till en eventuell äldreomsorgspeng och vilken nivå den ska ha.
Avslag
Partistyrelsen lägger till denna kongress en äldreproposition. I äldrepropositionen finns ett antal förslag till förbättrad kvalitet i äldreomsorgen. Förslagen är något mer övergripande än motionärens och
en rimlig nivå att hitta en enighet om.
Detta innebär alla resurser, vårdformer och rehabiliteringsmöjligheter ska vara på lika villkor tillgänglig
också för personer över 55 och därmed också pensionärer. Möjligheter till information och delaktighet
vid val av vårdformer och behandlings- och rehabiliteringsalternativ liksom val av medicineringar bör
vara lika för alla.
Områden som vi särskilt vill framhålla ska vara
tydliga och tillgängliga är friskvårdsinsatser samt förebyggandet av ohälsa. Komplementära och alternativa metoder ska erbjudas på samma villkor som till
övriga åldersgrupper. Alla rehabiliteringsmöjligheter
ska vara en naturlig del i vårdutbudet för äldre. Ett
absolut krav är att tolkmöjligheter och språktillgänglighet erbjuds.
Vi föreslår att kongressen uppdrar åt partistyrelsen
och våra riksdagsledamöter att verka för rättvis
frisk- sjukvård, rehabiliteringsinsatser samt, komplementära och alternativa behandlingsformer för
alla åldersgrupper, även personer över 55 år. En god
hälsa bör vara målet för alla.
Vi yrkar
1. att MP verkar för att friskvårdsinsatser samt
insatser för förebyggande av ohälsa ska vara
tydliga och tillgängliga,
2. att MP verkar för att komplementära och alternativa metoder erbjuds äldre på samma villkor som
till övriga åldersgrupper,
3. att MP verkar för att rehabiliteringsmöjligheter
ska vara en naturlig del i vårdutbudet för äldre,
4. att MP verkar för att ett absolut krav är att tolkmöjligheter och språktillgänglighet erbjuds.
Besvarad
Detta är en fråga som i huvudsak hanteras av våra
landstings- och kommunpolitiker. Förslagen ligger
väl i linje med MP:s politik och partistyrelsen förutsätter att MP:s kommunoch landstingspolitiker
driver dessa frågor i sina respektive församlingar.
Motion nr: 21.11
Motion nr: 21.10
PSYKOLOGER FÖR ÄLDRE
HÄLSA FÖR ÄLDRE
Mona Eriksson, Thomas Görling, Eva Hellung Strohl,
José Isla Vega, Bengt Johansson, Eivor Karlsson,
Torbjörn Malvå, Jan Rydén, Anders Rålin, Lotta
Stenfelt, Kerstin Sundquist, Hillevi Werring, Ulla-Britt
Ahlqvist, Eva Malvå och Karin Petersson
Äldre personer blir fler och bor kvar hemma längre
tid. Dagens pensionärer har ofta en god hälsa jämfört
med för bara tio år sedan men eftersom man också
Mona Eriksson, José Isla Vega och Karin Olofsson
MP bör arbeta för alla människors rätt till goda
levnadsvillkor och rätt till inflytande, rätt till jämlik
friskvård, sjukvård och rehabilitering med respekt
för varje individ oavsett ålder. Detta bör avspeglas i
MP:s program. Vård för personer över 55 år måste
ha samma vårdmål som för befolkningen i övrigt.
mp.se/kongress
Äldrefrågor
215
Kongress 2012
lever längre kommer många s k äldre äldre så småningom att få fler sjukdomar och ett minskat välbefinnande. Många känner sig ensamma, kanske efter
att ha förlorat sin livspartner, men det finns också
en stor grupp äldre som ådrar sig depressioner.
Och tecknen på sådana är ofta inte desamma som
för yngre personer, vilket gör att man kan missa att
ställa rätt diagnos. Ibland ses det som naturligt att
äldre människor är deprimerade men det är inte med
fakta överensstämmande. Det behövs kompetens för
att arbeta med äldre för att förstå sammanhanget
mellan läkemedel och sjukdomar eller att bara bli
äldre utan läkemedel och sjukdomar. Kunskapen om
demenssjukdomar har ökat på senare år, både inom
sjukvården och inom hemtjänst/äldreboenden, men
när det gäller övriga sjukdomar har man ännu långt
kvar.
har inte heller förmågan att upplysa om det vid ett
läkarbesök. Felaktig medicinering kan ibland leda
till att en patient bedöms ha psykiska problem fast
så inte är fallet. Läkare utan kompetens kring äldres
sjukdomar kan också missa att ställa rätt diagnos eller att skicka patienten vidare till specialist som kan
göra det.
I dagens läge råder stor brist på läkare, som är specialister på äldres sjukdomar, geriatriker.
Vi yrkar
1. att MP verka för att vi får fler utbildningsplatser
för läkare att bli geriatriker, s k ST-block.
Vi behöver personal som är vana att arbeta med
äldre. Kanske en mottagning med geriatriker, psykolog och äldresjuksköterska som finns på en vanlig
vårdcentral eller hälsocentral.
Bifall
Partistyrelsen instämmer i att det behövs fler geriatriker i svensk hälsovård. Fler utbildningsplatser för
geriatriker är en del av lösningen. En annan del är att
göra det mer attraktivt att välja geriatrik som specialitet för att få fler läkarstudenter.
Vi föreslår
Motion nr: 21.13
1. att uppdra till partistyrelsen att uppmana politiker
i landsting och regioner att psykologer som är
utbildade för arbete med äldre finns tillgängliga
inom hälso- och sjukvården.
SÄKRA DEN PALLIATIVA
KVALITETEN I HOSPICE
Bifall
Motionärerna lyfter en viktig fråga. I dag är det brist
på psykologer och kuratorer med särskild inriktning på äldres sjukdomar. Fler psykologer/kuratorer
skulle inte bara vara ett stöd för den som är sjuk utan
också för de anhöriga.
Motion nr: 21.12
FLER UTBILDNINGSPLATSER FÖR
GERIATRIKER
Mona Eriksson, Vivianne Gunnarsson, Thomas
Görling, Eva Hellung Strohl, José Isla Vega, Bengt Johansson, Eivor Karlsson, Torbjörn Malvå, Jan Rydén
Anders Rålin, Lotta Stenfelt, Kerstin Sundquist, Hillevi Werring, Ulla-Britt Ahlqvist, Eva Malvå och Karin
Petersson
Vår befolkning blir allt äldre och det innebär att
bland annat många s k äldre äldre i slutet av livet får
fler och mer komplicerade sjukdomar. Äldre personer har också ofta flera olika läkemedel som inte
bara förbättrar eller stabiliserar hälsotillståndet utan
ibland t o m försämrar det. Det brister ofta i samordningen när det gäller att skriva ut mediciner. En läkare kan skriva ut en medicin utan att ha en överblick
över vilka andra mediciner patienten har, och många
216
Äldrefrågor
Patrik Sandström
Hospice finns för att ge människor en god och värdig
sista tid i livet, trots sjukdom, rädsla och sorg inför
och i samband med döden. Det gäller både den döende och anhöriga. Erfarenheterna och forskningen
kring palliativ vård har de senaste decennierna ökat
stort och det finns idag en gedigen grund att stå på.
Dessvärre får dessa kunskaper inte alltid genomslag
inom omsorgen och utbildningen. Effekten av detta
blir att den vård och omsorg olika hospiceverksamehter kan erbjuda skiftar mellan kommunerna, eller
mellan landsting och kommun. Svenska Palliativguiden har ställt upp kriterier för en god palliativ vård.
Dessa är bland annat att en läkare, företrädelsevis
onkolog (cancer) med palliativ utbildning och erfarenhet ska vara knuten till leda utvecklingsarbetet
på hospice; att sjuksköterskor och annan vård och
omsorgspersonal ska ha palliativ utbildning och erfarenhet; samt att det ska finnas kringpersonal som
arbetsterapeuter, psykologer etc tillgängligt.
För att stärka kvaliteten på den palliativa vården
yrkar jag
1. att MP med Svenska Palliativguiden som utgångspunkt tar fram riktlinjer för att bedriva palliativ
vård, och arbetar för att implementera dem i
lagstiftningen,
2. att MP arbetar för att stärka den palliativa utbildningen vid landets universitet och högskolor som
utbildar vård och omsorgspersonal,
mp.se/kongress
Kongress 2012
3. att MP arbetar för att landstinget ska vara skyldigt att vid förfrågan tillhandahålla kommunens
hospiceverksamhet en palliativt erfaren och
utbildad läkare.
Besvarad attsats 1 och 3, bifall attsats 2
Partistyrelsen anser inte att det är MP som ska ta
fram riktlinjer för den palliativa vården. Det arbetet
bör ledas av sakkunniga. Vi utgår från att det är vad
motionären egentligen menar. Det vi däremot gör är
att vi verkar för att riktlinjer ska tas fram och att de
sen implementeras i lagstiftningen.
Det råder i dag läkarbrist i vissa orter vilket kan göra
det svårt för kommuner att leva upp till ett absolut
krav på att tillhandahålla läkare med en viss kompetens oavsett hur önskvärt det är. MP arbetar dock
för att fler läkare och annan utbildningspersonal ska
utbildas.
Bättre utbildning i palliativ vård för alla som utbildar
sig inom något vårdyrke är önskvärt och något MP
självklart kan och bör verka för.
Motion nr: 21.14
FÖRSÄKRINGAR INNEBÄR INTE
STÖLDSKYDD NÄR NYCKEL LÄMNAS
UT
Åke Askenste, Ingrid Bergman, Karin Ekeborg,
Stöds av Miljöpartiet de gröna Lerum
Inte nog med att bli bestulen i sin bostad. Ingen
ersättning för stölderna lämnas genom hemförsäkringen. Orsak: Hemtjänsten har tillgång till nyckeln.
Försäkringstagaren måste kunna bevisa att en stöld
ägt rum och när den ägde rum. Att långt i efterhand
upptäcka att smycken, datorer, matsilver eller sedlar
är borta duger inte. Huvudregeln är att om en nyckel
är utlånad så gäller inte hemförsäkringen vid stöld.
Alma, 96 år, boende i Helsingborg, blev vid två tillfällen av med värdefulla smycken förknippade med
personliga minnen. Hon är beroende av hjälp från
hemtjänsten som har en nyckel till hennes bostad.
Hon får ingen ersättning från sitt försäkringsbolag
eftersom hon själv lämnat ut nyckeln och inte kunnat säga när stölderna ska ha skett. Hon är besviken,
upprörd och kränkt. Varför ska man ha en försäkring
när man ändå inte får någon ersättning?
mp.se/kongress
Enligt SKL är det ca 200 000 personer i Sverige
som nyttjar hemtjänsten eller bor i särskilt boende.
Många av dem lämnar ifrån sig en nyckel till bostaden och riskerar därmed att inte få ut någon ersättning vid ett inbrott. Det är upp till försäkringstagaren,
alltså den boende, att bevisa vem som stulit och när
det skett. Saknas brytmärken eller annan skada
kan det vara väldigt problematiskt. Hjälpbehövande
personer känner inte alltid till vilket stöldskydd deras
gällande försäkring lämnar. Ytterst få av alla inbrott
klaras ut. I dessa beskrivna situationer behövs ett
tillägg till hemförsäkringen om förluster ska regleras.
Kommunen bör överta ansvaret för stöldskyddet när
den genom nyckeln har tillgång till en privat bostad.
När en ansökan om bistånd beviljas lämnas ingen
information om att i samma ögonblick som en nyckel
utlämnas har den sökande inte längre tillräckligt
med inbrottsstöldskydd i sin hemförsäkring. En til�läggsförsäkring krävs för att ersättning ska utgå från
försäkringsbolaget vid stöld eller inbrott och det til�lägget bör kommunen ombesörja. Kommun som inte
vill teckna försäkring kan istället åta sig att ersätta
den som drabbas. Biståndsbehövande har ofta extra
sjuk- och omsorgsutgifter och de ska inte behöva
ytterligare utgifter för att de har problem med att
öppna sin dörr. Det är bättre att vara rik och frisk än
fattig och sjuk.
Vi yrkar
1. att riksdagsgruppen uppmanas att ta initiativ till
förslag till nya regler som leder till att kommunerna tecknar och bekostar stöldskyddsförsäkring för de personer som överlämnar sin
bostadsnyckel till hemtjänsten för att denna
organisation ska kunna utöva det bistånd som
är beslutat av vederbörande tjänsteman (enligt
SOL). Alternativet kan vara att kommuner utan
försäkring åtar sig att ersätta drabbade personer.
Avslag
Partistyrelsen instämmer i att det kan uppstå problem med försäkringsskyddet i de fall som motionärerna beskriver. Den lösning som föreslås omfattar dock bara dem som bor i kommunala boenden
eller nyttjar den kommunala hemtjänsten. Den kan
också uppfattas som att den kränker det kommunala
självstyret. Partistyrelsen anser att det vore bättre att
uppdra åt SKL att utreda hur nämnda försäkringsproblem ska åtgärdas på ett sätt som är likvärdigt för
alla.
Äldrefrågor
217
Kongress 2012
Motion nr: 21.15
Jag yrkar
VÅRDINSPEKTIONEN BEHÖVER
TILLSÄTTAS
1. att MP verkar för att tillsätta en statlig vårdinspektion.
Thomas Trång
Stöds av Miljöpartiet de gröna Östersund
Under år 2011 och tidigare har flera fall av tveksamma vårdutföranden uppmärksammats. Massmedia har lyft fram ett flertal dåliga effekter av den
avregleringstid som har varit, bl a företag som har
underbemanning, företag som skatteplanerar med
skattepengar, företag som låter vårdtagarna få
undermålig vård, företag som sätter sin egen ekonomiska vinst före en god vårdmiljö. Det här retar folk
och ger människor dålig vård. Den svenska skolan
inspekteras av Skolinspektionen, på samma sätt bör
naturligtvis även den svenska vården inspekteras.
Bifall
I partistyrelsens äldrepropositions finns två förslag
som överensstämmer med motionärens önskan: dels
att det inrättas en myndighet liknande Skolinspektionen som ska kontrollera kvaliteten inom äldreomsorgen, dels att alla kommuner ska ha tillgång till
äldreomsorgsinspektörer eller motsvarande som ska
följa upp att såväl den egna som den upphandlade
verksamheten följer uppsatta regler och avtal.
Den svenska vården och skolan har både privata och
kommunala utförare. I takt med den allt mer vanliga
upphandlingsmodellen försvinner kontrollen av utförarna bit för bit. Resultaten räknas i ekonomi och den
som erbjuder lägst ersättning för utfört arbete vinner
mest troligt utföraruppdraget. Det stora problemet
består då i att det inte är tillräckligt tydligt preciserat
vad som ska utföras eller så lever utföraren inte upp
till avtalets andemening i tillräckligt hög grad. När
vårdinspektionen upptäcker brister i utförandet, är
det viktigt för alla inblandade att få snabb hjälp till
förändring. I bristsituationer bör således vårdinspektionen kunna ge alternativa förslag till förbättringsområden, för att rätta till problemen. Då kan förändrings och förbättringsarbetet ske omgående. I riktigt
svåra fall bör vårdinspektionen kunna ställa utföraren inför någon sorts tvångsförvaltning. Vite och skadestånd bör också kunna aktualiseras i kränkande
vårdsituationer. Avsaknaden av goda gröna vårdmiljöer är uppenbar. Namnet vårdinspektionen är nog
logiskt eftersom skolan har Skolinspektionen och det
pratas ofta om gruppen skola, vård och omsorg.
För att underlätta både för upphandlare och utförare
att ligga ekonomisk rimligt i förhållande till uppdraget och utföra uppdraget på ett avsett vis, är det av
stor betydelse att en statlig instans har kontroll och
inblick i verksamheterna som utförs i hela landet.
Det duger inte att Socialstyrelsen har tillsynsansvar,
det bevisar alla dåliga utförarexempel. Inte ens Socialstyrelsen har klarat att sköta sitt tillsynsansvar,
så nu behövs något nytt i ny tid. Det går inte heller
att låta kommunerna ha tillsynsansvaret för vare sig
vården eller skolan eftersom kommunen också själv
är utförare av tjänsterna. Skolorna har haft mycket
stor nytta av Skolinspektionen. Därför måste vården i
likhet med skolan ställas under en statlig inspektion.
218
Äldrefrågor
mp.se/kongress
Kongress 2012
INNEHÅLL
4. Energi
1. Arbetsmarknadsfrågor
Motion nr: 1.1 Kortare arbetstid nu
Motion nr: 1.2 Sex timmars arbetsdag
Motion nr: 1.3 Den gröna arbetslinjen
Motion nr: 1.4 Lunch som en del av arbetstiden
Motion nr: 1.5 Mobbning på arbetsplatser
Motion nr: 1.6 Modeller
Motion nr: 1.7 Stoppa lönedumpning vid
offentlig upphandling
Motion nr: 1.8 Gör arbetsskadeförsäkringslagen
generösare mot de drabbade
Motion nr: 1.9 Bemanningsföretag
Motion nr: 1.10 Arbete och arbetslöshet
Motion nr: 1.11 Fackets roll
1
1
1
2
3
4
4
5
6
6
7
2. Barn och kultur
Motion nr: 2.1 Slopa förbudet
9
Motion nr: 2.2 Uppsökande tandhälsovård i skolan9
Motion nr: 2.3 Höj ersättningarna i föräldraförsäkringen
11
Motion nr: 2.4 Barnbidrag till ungdomsstöd
11
Motion nr: 2.5 Förskolan
12
Motion nr: 2.6 Barn och ekonomisk politik
12
Motion nr: 2.7 Ändring av socialtjänstlagen
13
Motion nr: 2.8 Utvidgad kulturpolitik för
Miljöpartiet
14
Motion nr: 2.9 Utbredd satsning på kulturen
15
Motion nr: 2.10 TV-avgiften
16
Motion nr: 2.11 Yrkesutbildning
16
3. Demokrati
Motion nr: 3.1 Lagstadgad medborgarförslagsrätt för alla kommuner och landsting
Motion nr: 3.2 Skapa en svensk författningsdomstol
Motion nr: 3.3 Det offentliga samhällets organisering
Motion nr: 3.4 Ökad dokumentation
Motion nr: 3.5 Behåll ett säkert valsystem
Motion nr: 3.6 Avskaffa rösträttsåldern
Motion nr: 3.7 Valsedlarna
Motion nr: 3.8 Pension för förtroendevalda –
politikerpension
Motion nr: 3.9 Etiska regler om lobbying
Motion nr: 3.10 Miljardärsledda kleptokratklubbar hotar demokratin
Motion nr: 3.11 Skapa status som svensk hedersmedborgare
Motion nr: 3.12 Religionsfrihet
mp.se/kongress
18
18
19
19
20
20
21
21
21
22
24
24
Motion nr: 4.1 Miljöskatt på kärnkraften
26
Motion nr: 4.2 Vattenfall får inte bygga kärnkraft 26
Motion nr: 4.3 Betona skyndsam kärnkraftsavvecking
26
Motion nr: 4.4 Kärnkraften ska bort
27
Motion nr: 4.5 Inför rörlig kärnkraftproduktionsskatt igen
27
Motion nr: 4.6 Stoppa effekthöjning och
digitalisering av kärnkraftverken
28
Motion nr: 4.7 Förnyelsebar energi
28
Motion nr: 4.8 Global solenergiproduktion
28
Motion nr: 4.9 Småskalig vattenkraft
30
Motion nr: 4.10 Vindkraft som basersättare
för all kärnkraft
30
Motion nr: 4.11 Snabba på energieffektivisering 31
Motion nr: 4.12 Isolering och energieffektivisering
31
Motion nr: 4.13 Bra miljöval el som
förstahandsval
32
Motion nr: 4.14 Elräkningar
32
Motion nr: 4.15 Avgiftsväxling eltaxor
33
5. Högskola och studentfrågor
Motion nr: 5.1 Räntefria studielån
34
Motion nr: 5.2 Utöka antalet terminer som
berättigar till studiemedel
34
Motion nr: 5.3 Hjälp de svenska utlandsstudenterna
35
Motion nr: 5.4 Utbildningsplatser utifrån
prognoser om arbetsmarknadens behov
35
Motion nr: 5.5 Decentralicera antagningen
till universitet och högskolor
36
Motion nr: 5.6 Stärk de sociala och miljömässiga
aspekterna i ekonomiutbildningen
36
6. Internationellt och EU
Motion nr: 6.1 Lägg grunden för en mogen
ställning i EU-frågan
Motion nr: 6.2 Miljöpartiet - ett EU-kritiskt parti
Motion nr: 6.3 Om samhällets vattenförsörjning
Motion nr: 6.4 Utvecklingsbistånd
Motion nr: 6.5 Välfärd utan tillväxt, globalt sett
Motion nr: 6.6 Globala gemensamma
nyttigheter
38
39
40
40
41
41
7. Internt stadgar, kongress och ekonomi
Proposition nr: 7.1 Stadgeförändringar för
ett växande parti
Proposition nr: 7.2 Partistyrelsens arbets-
ordning
Innehållsförteckning
43
45
219
Kongress 2012
Motion nr: 7.3 Gröna seniorer – en ny
sidoorganisation
Motion nr: 7.4 Medlemsskapet
Motion nr: 7.5 Lätta på kongressombudens
börda
Motion nr: 7.6 Låt medlemmar motionera
tillsammans
Motion nr: 7.7 Ändrat motionsförfarande
Motion nr: 7.8 Publika motioner på MP:s
hemsida
Motion nr: 7.9 Mer plenumdebatt
Proposition nr: 7.10 Kongressarbetsordning
2013
Proposition nr: 7.11 Kongressarbetsordning
2014
Proposition nr: 7.12 Ramplan och budget för
2013 med plan för 2014–2015 Proposition nr: 7.13 Medlemsavgift 2013
Motion nr: 7.14 Partistöd och solidaritet
47
49
50
50
51
52
53
53
56
57
61
61
8. Internt strategi, medlemsdemokrati och
diverse
Motion nr: 8.1 Strategi för Miljöpartiet
Motion nr: 8.2 MP i samarbete med andra partier
Motion nr: 8.3 Levande landsbygd
Motion nr: 8.4 Partiets styrning mot framtiden
Motion nr: 8.5 Ekologisk ekonomi
Motion nr: 8.6 Miljöpartiet behöver en egen
folkhögskola
Motion nr: 8.7 MP på arbetsplatsen
Motion nr: 8.8 Att sitta i majoritet
Motion nr: 8.9 Ge medlemmarna möjlighet
att påverka parollerna i valkampanjer
Motion nr: 8.10 Inför en obligatorisk eftervalsdebatt
Motion nr: 8.11Medlemsomröstning om partiprogrammet
Motion nr: 8.12 Demokratin inom MP
Motion nr: 8.13 Rättvis andel av politiska
uppdrag för 65+
Motion nr: 8.14 Fler företagare från Miljöpartiet
till riksdagen
63
65
65
66
66
67
68
69
69
69
70
70
70
71
9. Jämställdhet och lika rätt
Motion nr: 9.1 Jämställda löner
Motion nr: 9.2 MP och feminismen
Motion nr: 9.3 Sverige behöver en
PensionsOmbudsman Motion nr: 9.4 Sverige lider svårt av ålderism
Motion nr: 9.5 Öka respekten för
diskrimineringslagen
220
72
74
74
75
76
Motion nr: 9.6 Lagstifta mot könsstereotyp
reklam
77
Motion nr: 9.7 Hbt-certifiering på kommunal nivå77
Motion nr: 9.8 Stärk barnens rätt med en
barnrättsadvokat
78
10. Klimat
Proposition nr: 10.1Principer för en kraftfull
klimatpolitik
79
Motion nr: 10.2 Prioritera upp klimatfrågan
starkt
89
Motion nr: 10.3 Utforma en klimatpolitik
grundad i våra tre solidariteter och i
vetenskaplig kunskap
90
Motion nr: 10.4 Livstilsanalyser
91
Motion nr: 10.5 Utsläppstak med medborgar-
utdelning
91
Motion nr: 10.6 Kostnadsväxling fossila bränslen92
Motion nr: 10.7 Förberedande av strukturer
och processer för lagring och ransonering av
fossila bränslen
93
Motion nr: 10.8 Hustakstäckning
94
11. Mat och avfall
Motion nr: 11.1 Utmärkning av palmolja
96
Motion nr: 11.2 Kemikaliers tillsatser i livsmedel
96
Motion nr: 11.3 En strategi för grön matpolitik 96
Motion nr: 11.4 Förpackningar
97
Motion nr: 11.5 Skatt på plastmaterial
98
Motion nr: 11.6 Pappersreklam
99
Motion nr: 11.7 Ökat ansvarstagande för
biologiskt hushållsavfall
99
Motion nr: 11.8 Pant på datorer och
mobiltelefoner
100
Motion nr: 11.9 Miljöfarligt avfall – hur det
hanteras
101
12. Miljö och jordbruk
Motion nr: 12.1 Hållbar utveckling – de fyra
hållbarhetsprinciperna
Motion nr: 12.2 Hållbar ekonomi
Motion nr: 12.3 Ändring av nuvarande miljörätt
Motion nr: 12.4 Förebyggande underhåll
Motion nr: 12.5 Skydd av kontinuitetsskogar
Motion nr: 12.6 Dvärgbandmasken
Motion nr: 12.7 Lagsiftning mot buller i
nära anslutning till bostäder
Motion nr: 12.8 Tydligare redovisning av
kvicksilver
102
102
103
104
106
107
108
109
mp.se/kongress
Kongress 2012
Motion nr: 12.9 Minska radioaktiviteten i
Östersjön
Motion nr: 12.10 Fiskeripolitiken
Motion nr: 12.11 Allemansrätten, tillgång till
stränder och trafiklösningar
Motion nr: 12.12 Biologisk mångfald
Motion nr: 12.13 Gynna biologiskt producerad
gödsel
Motion nr: 12.14 Varför inte genmanipulerade
grödor?
Motion nr: 12.15 Storskalig lokal säkring av
fleråriga fröer för viktig livsmedelsproduktion
110
110
111
112
112
113
114
13. Näringsfrågor
Motion nr: 13.1 Återställ apoteksmarknaden
Motion nr: 13.2 Fria kommunala bolag för
kommunalteknik
Motion nr: 13.3 Enklare regler för företagen
vid skatteärenden
Motion nr: 13.4 Bort med regelkrånglet
Motion nr: 13.5 Ökat skydd för enskilda firmor
Motion nr: 13.6 Innovationer
Motion nr: 13.7 Stärk den enskilda
innovatörens rätt
116
117
118
119
120
120
121
14. Rättsfrågor
Motion nr: 14.1 Avskaffa danstillståndet
123
Motion nr: 14.2 Avskaffa äktenskapsbalken
123
Motion nr: 14.3 Revidera lagen om
barnpornografi
124
Motion nr: 14.4 Reviderad kvacksalverilag
125
Motion nr: 14.5 Inför ett nationellt register
för cyklar
126
Motion nr: 14.6 Fakturor etc från blufföretag 126
Motion nr: 14.7 Tystnaden är farlig för samhället127
Motion nr: 14.8 Vittnesbås i svenska domstolar 129
Motion nr: 14.9 Utbildning för nämndemän
129
Motion nr: 14.10 En grön kriminalpolitik
130
15. Samhälle
Motion nr: 15.1 Avgränsa civilsamhällets roll
i välfärdsstaten
Motion nr: 15.2 Utökad resiliensinventering
och planering för stat, län och kommuner
Motion nr: 15.3 Införande av värn- och
resiliensplikt
Motion nr: 15.4 Låt oss gå från ord till
handling – lägg ner försvarsmakten
Motion nr: 15.5 Separera affärsbanker från
investmentbanker
Motion nr: 15.6 Skarpare regler för bankerna
mp.se/kongress
132
132
133
135
136
137
Motion nr: 15.7 Utökad reglering av de
finansiella marknaderna
Motion nr: 15.8 Flyktingpolitiken
Motion nr: 15.9 Anknytning till
ensamkommande barn/ungdomar
Motion nr: 15.10 Ändra namnet på SFI
(svenska för invandrare)
Motion nr: 15.11 En bostadspolitik för hela
Sverige
Motion nr: 15.12 Omorganisera Försäkrings-
kassan
Motion nr: 15.13 Kvalitetskontroll
Motion nr: 15.14 Skogskommuner
Motion nr: 15.15 Ur led är tiden
138
139
140
141
142
144
145
145
146
16. Samhällsekonomi
Motion nr: 16.1 Grundförsörjning som ersätter medborgarlön
Motion nr: 16.2 Grön grundtrygghet
Motion nr: 16.3 Medborgarlön/30 timmars
arbetsvecka
Motion nr: 16.4 En ny ekonomisk politik för
Sverige
Motion nr: 16.5 Ta bort överskottsmålet
Motion nr: 16.6 Statsbudgeten
Motion nr: 16.7 Nytt BNP-begrepp
Motion nr: 16.8 BNP-begreppet
Motion nr: 16.9 Räntans roll i
samhällsekonomin
Motion nr: 16.10 Lagen om offentlig
upphandling
Motion nr: 16.11 Stärk den lokala ekonomin
Motion nr: 16.12 Balansera kommunernas
balanskrav
Motion nr: 16.13 Pensionsfondernas
reformering och rättvisemärkning
Motion nr: 16.14 Avskaffa premiepensionen 147
147
148
149
150
151
151
151
151
152
154
154
155
155
17. Skattefrågor
Motion nr: 17.1 Slopa momsplikten för
kroppsterapeuter, akupunktörer och
samtalsterapeuter
Motion nr: 17.2 Grön momsväxling på livsmedel
Motion nr: 17.3 Bort med momsen
Motion nr: 17.4 Är sänkt tjänstemoms grön
politik?
Motion nr: 17.5 Re och Rep – stöd till
verksamheter inom återbruk och reparation
Motion nr: 17.6 Fönster och energieffektivisering
157
157
158
158
162
162
221
Kongress 2012
Motion nr: 17.7 Utvidgning av friskvårds-
bidraget
163
Motion nr: 17.8 Alla inkomster ska beskattas lika164
Motion nr: 17.9 Beskatta krigsmaterielindustrin164
Motion nr: 17.10 Reducera det svenska
skattefelet
165
Motion nr: 17.11 Stoppa de svenska
skatteparadisen
166
18. Skolan
Proposition nr: 18.1 Kvalitet och mångfald i
en skola utan vinstsyfte
Motion nr: 18.2 För elevernas skull – inga vinster från skolan
Motion nr: 18.3 Vinstfri skola i Sverige
Motion nr: 18.4 Skola, vård och omsorg som
samhällsservice – inte som vinstverksamhet
Motion nr: 18.5 Vinster i skattefinansierade
verksamheter
Motion nr: 18.6 Belåningstak för
riskkapitalbolag som skolhuvudmän
Motion nr: 18.7 Kommuner ska ha rätt att sätta
tak för andel elever i friskolor
Motion nr: 18.8 Ändrade antagningsregler för
fristående grundskolor
Motion nr: 18.9 Konfessionella friskolor Motion nr: 18.10 En bred satsning på höjd
kvalitet i skolans undervisning
Motion nr: 18.11 En bättre skola
Motion nr: 18.12 Förbättringar av svenska skolan
Motion nr: 18.13 Låta alla skolor arbeta
enligt alternativa läroplaner
Motion nr: 18.14 Obligatorisk social viktning
av skolpengen
Motion nr: 18.15 4-dagars skolvecka behöver
möjliggöras
Motion nr: 18.16 Elevhälsovård som rättighet
167
173
175
175
177
177
178
178
179
179
180
182
183
183
184
185
19. Trafik
Motion nr: 19.1 Momsfri kollektivtrafik Motion nr: 19.2 Det ska löna sig att åka
tillsammans Motion nr: 19.3 En järnväg med människan,
godstransporter och miljö i centrum
Motion nr: 19.4 Om järnvägar
Motion nr: 19.5 Långtradare
Motion nr: 19.6 Godstransporter
Motion nr: 19.7 Elektriskt framdrivna
distributionsfordon
Motion nr: 19.8 Läkarintyg för körkortsinnehavare
222
186
186
187
188
189
189
190
190
Motion nr: 19.9 Läkarintyg för taxiförare
Motion nr: 19.10 Ändra pumplagen
Motion nr: 19.11 Gröna gatan
Motion nr: 19.12 Minska motormullret
191
191
191
192
20. Vård och folkhälsa
Motion nr: 20.1 Välfärdssektorns ekonomi
194
Motion nr: 20.2 Om behovet av en permanent
nationell traumaenhet
194
Motion nr: 20.3 Eftervård
195
Motion nr: 20.4 Livsslutsdirektiv/livstestamente195
Motion nr: 20.5 Stärk psykologins roll inom
psykiatrin
196
Motion nr: 20.6 Öka tillgången till psykologisk
behandling
197
Motion nr: 20.7 Fotvård för riskgrupper bör
ingå i högkostnadsskyddet
198
Motion nr: 20.8 Hundar som komplement till
behandling inom vården
199
Motion nr: 20.9 Medicinsk forskning och
evidens – förslag till inrättandet av en klinisk
forskningsfond
199
Motion nr: 20.10 Folkhälsa
200
Motion nr: 20.11 För en reformerad
narkotikapolitik
201
Motion nr: 20.12 Alkohol
202
Motion nr: 20.13 Elöverkänslighet
202
Motion nr: 20.14 Punktskatt på trådlös
kommunikation
203
Motion nr: 20.15 Strålning i våra skolor
204
21. Äldrefrågor
Proposition nr: 21.1 Livskvalitet på äldre dagar
Motion nr: 21.2 Äldreomsorg
Motion nr: 21.3 Sverige behöver en bättre och
hållbar äldrepolitik
Motion nr: 21.4 Handlingsplan för äldrefrågor
Motion nr: 21.5 Att få leva värdigt tills man dör
Motion nr: 21.6 Ja till utveckling av den kommunala äldreomsorgen
Motion nr: 21.7 Ja till äldreomsorg i kommunal regi!
Motion nr: 21.8 Begränsa kommuners rätt att
sälja ut omvårdnad och boende för äldre
Motion nr: 21.9 Äldreomsorg och driftsansvar
Motion nr: 21.10 Hälsa för äldre
Motion nr: 21.11 Psykologer för äldre
Motion nr: 21.12 Fler utbildningsplatser för
geriatriker
Motion nr: 21.13 Säkra den palliativa kvaliteten
i hospice
206
208
209
210
211
211
212
214
214
215
215
216
216
mp.se/kongress
Kongress 2012
Motion nr: 21.14 Försäkringar innebär inte
stöldskydd när nyckel lämnas ut
Motion nr: 21.15 Vårdinspektionen behöver
tillsättas
mp.se/kongress
217
218
223
Kongress 2012
224
mp.se/kongress

1. ARBETSMARKNADSFRÅGOR

Transcription

Similar documents

Stadgar för UMR 2014.pdf

Riksteaterns stadgar

Göteborgs Kultur och Miljö Arv, GKMA

Förslag till handlingslinjer

aktiVitetShandbok