Historik - rekommendationer - Studentportalen

Transcription

Historik - rekommendationer - Studentportalen
Fysisk aktivitet
Syfte
•Att öka förståelsen för dagens rekommendationer om
fysisk aktivitet
Margareta Emtner
Leg sjukgymnast,
L
j k
t d
docentt
Akademiska sjukhuset
Uppsala Universitet
•Att
Att öka förståelsen för varför
arför och hur
h r vii kan mäta
aktivitet, inaktivitet och kapacitet
•Ge alla handledare ökade kunskap om vad
studenterna lär sig inom området på de olika kurserna
Handledardag den 24 augusti 2012
Historik - rekommendationer
Disposition
1960-1980
20 min högintensiv träning, 3 ggr/v
1990-talet
30 min måttlig fysisk aktivitet , 5-7 dagar/v
2000-talet
60 min måttlig fysisk aktivitet, 7 dagar/v
2010-talet
•Muskeln som hormonellt organ
• ≥ 150 min/v, måttlig int. eller ≥ 75 min/vecka, hög int.
Kombination , ≥ 10 min/pass, flera dagar/v
•Mätning av fysisk kapacitet, aktivitet och inaktivitet
• Balansträning för personer ≥ 65 år, ≥ 2 ggr/v
•Fysisk aktivitet, inaktivitet, träning, kapacitet - mortalitet
•Förändring av fysisk aktivitet, inaktivitet, träning och kapacitet vid stigande
ålder och sjukdom
•Hur kan vi påverka försämringen?
•Vilken dos och typ av aktivitet och träning ska vi välja?
• Muskelstärkande aktivitet ≥ 2 ggr/v
• Äldre och kroniska sjukdomar – så aktiva som möjligt
•Exempel från studier (H Igelström, M Andersson)
• Långvarigt stillasittande bör undvikas
•Hur kan vi arbeta som sjukgymnaster för att öka kapacitet och aktivitet?
Fysisk aktivitet och mortalitet
Aerob fysisk kapacitet och mortalitet
VO2 < 27,6 ml/kg
,
, ml/kg
g
VO2 = 27,6-32,2
VO2 = 32,3-37,1 ml/kg
VO2 > 37,1 ml/kg
(Chi Pang Wen. Lancet, 2011)
N=1294 men
Laukkanen. Arch Inten Med 2001;161:825
1
Styrketräning och mortalitet
Balans och mortalitet
Physical capability
•Greppstyrka
•Gånghastighet
•Uppresning från stol
Cochrane review. 2009
Sitt-tid och mortalitet
Objectively measured physical capability levels and mortality: systematic review and meta-analysis.
BMJ 2010;341:c4467
n=17 013
18-90 år
Dödlighet per 10000 peersoner
Sitt-tid och mortalitet hos fysiskt aktiva och inaktiva
(Katzmarzyk MSSE 2009;41:998)
Fysisk aktivitet och inaktivitet under ett dygn
Måttlig och
hög fysisk aktivitet
0,7 tim/dygn
Lågintensiv
fysisk aktivitet
6,5 h/dygn
Kroppspositionen är av betydelse
”Stillasittande är den fjärde
vanligaste orsaken till förtida
död i höginkomstländer”
Inaktivitet
9,3 h/dygn
Energiutgifterna ökar med:
•50 % om man sitter och gör
små sysslor
•90 % om man står upp och
gör mycket lätta sysslor
Owen. Review. Br J Sports Med 2009;43:81
2
Sitt-tid och kardiometabola riskfaktorer
Effekter av ökad sitt-tid
•Ökat midjeomfång
•Ökad BMI
•Ökat systoliskt blodtryck
•Ökad
Ö
mängd triglycerider
•Ökad mängd 2 h plasmaglukos
•Sänkt mängd HDL-kolesterol
OBS! Oberoende av grad av fysisk aktivitet
N=6 400 subjects
Thorp. Diabetes Care 2010;33;327
Disposition
Thorp. Diabetes Care 2010;33;327
Fysisk aktivitetsnivå - kroniskt sjuka
•Fysisk aktivitet, inaktivitet, träning, kapacitet - mortalitet
•Förändring av fysisk aktivitet, inaktivitet, träning och kapacitet vid
stigande ålder och sjukdom
•Hur kan vi påverka försämringen?
•Vilken dos och typ av aktivitet och träning ska vi välja?
•Muskeln som hormonellt organ
•Mätning av fysisk kapacitet, aktivitet och inaktivitet
•Exempel från studier (H Igelström, M Andersson)
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Låg aktivitet
KOL
RA
DM
Healthy
•Hur kan vi arbeta som sjukgymnaster för att öka kapacitet och aktivitet?
(Arne. SJPHC, 2009)
Riskfaktorer – fysisk kapacitet och sjukdom
Mätning av arbete - Metabolic equivalent, MET
Ett sätt att mäta/omvandla fysisk aktivitet eller kapacitet är
att omvandla till MET
Def:
Metabolism vid aktivitet
Vilometabolism
1 MET = Vilometabolism (3,5 ml O2/kg kroppsvikt)
Range: 0.9 (sitta) – 18 (maximal ansträngning)
Sedentary: 1-1,5 METs
Lätt ansträngning: 1,6-2,9 METs
Måttlig ansträngning: 3-6 METs
Hård ansträngning: > 6 METs
N=6 213 men
Myers N Engl J Med 2002;346:793
Ainsworth. MSSE 2000
3
Aerob kapacitet – vid en eller flera sjukdomar
Minskning av muskulaturen vid åldrande (sarkopeni)
Förlust av VO2 max per år i förhållande till antal sjukdomar
• En fortlöpande minskning med åldern av
muskelmassa och muskelstyrka
• Muskelförlusten är 1-2 % per år efter 50 års ålder
25 % av de > 70 år och 40-50 % av de > 80 år är
sarkopena
• Risker med sarkopeni: fall, frakturer, sänkt ADL,
mortalitet
Hakola 2011
Disposition
Styrka - muskelatrofi vid åldrande
•Fysisk aktivitet, inaktivitet, träning, kapacitet - mortalitet
Antal fibrer
minskar
•Förändring av fysisk aktivitet, inaktivitet, träning och kapacitet vid stigande
ålder och sjukdom
•Hur kan vi påverka försämringen?
•Vilken dos och typ av aktivitet och träning ska vi välja?
Fiberstorleken
minskar
•Muskeln som hormonellt organ
•Mätning av fysisk kapacitet, aktivitet och inaktivitet
•Exempel från studier (H Igelström, M Andersson)
•Hur kan vi arbeta som sjukgymnaster för att öka kapacitet och aktivitet?
Aagaard 2010
Rekommendationer
Förhållandet mellan träning, aktivitet och inaktivitet
≥ 150 min/v, måttlig int. eller ≥ 75 min/vecka, hög int.
Kombination , ≥ 10 min/pass, flera dagar/v
Inaktivitet
Fysisk aktivitet
Hälsobefrämjande
fysisk aktivitet
HEPA
Muskelstärkande aktivitet ≥ 2 ggr/v
Balansträning för personer ≥ 65 år, ≥ 2 ggr/v
Fysisk träning
Äldre och kroniska sjukdomar – så aktiva som möjligt
Långvarigt stillasittande bör undvikas
Intensitet
Duration
Frekvens
ACSM 2011
4
Vad är viktigast - fysisk kapacitet eller fysisk aktivitet?
Förhållandet fysisk kapacitet och aktivitet
Maximal fysisk kapacitet
Fysisk träning
HEPA
Fysisk aktivitet
(Casaburi. Proc Am Thorac Soc 2011)
Fysisk kapacitet och aktivitet
(Haskell. Circulation 2007)
Fysisk kapacitet och aktivitet
Huruvida patienten ska
bibehålla eller minska sin
fysiska kapacitet beror på:
•Träningsbegränsning
•Psykosociala
Psykosociala faktorer
•Self-efficacy
•Hälsobeteende
•Omgivningsfaktorer
(Haskell. Circulation 2007)
Disposition
(Haskell. Circulation 2007)
Intensitet/dos av fysisk aktivitet och mortalitet
•Fysisk aktivitet, inaktivitet, träning, kapacitet - mortalitet
•Förändring av fysisk aktivitet, inaktivitet, träning och kapacitet vid stigande
ålder och sjukdom
•Hur kan vi påverka försämringen?
•Vilken dos och typ av aktivitet och träning ska vi välja?
•Muskeln som hormonellt organ
•Mätning av fysisk kapacitet, aktivitet och inaktivitet
22%
lägre risk
31%
lägre risk
•Exempel från studier (H Igelström, M Andersson)
•Hur kan vi arbeta som sjukgymnaster för att öka kapacitet och aktivitet?
Löllgen. Meta-analys. Int J Sports Med 2009;30:213
5
VO2
N=96
Kolesterol
Kontinuerlig
löpning
Intensiv
Intervalllöpning
S
E
SE
C
Styrketräning
Nybo
Högintensiv styrketräning
Uthållighetsträning
S+E
kontroller
2 ggr/v
2 ggr/v
4 ggr/v
i 7+7+7 veckor
Karavirta
Styrketräning -äldre
Balansträning – viss effekt kortsiktigt
In general, effective programmes ran three times a week for three months
and involved dynamic exercise in standing.
Få kontraktioner med på hög nivå och hög frekvens
< 2-4 min totalt arbete per muskelgrupp
Nedanstående analys rapporterar effekt på gånghastighet
80 % 1RM ger bättre effekt än 50% 1RM
70% 1RM i 10-14 veckor – 5-12 % ökning av
muskelmassan (ingen skillnad mellan gammal och ung)
Muskelhypertrofi
Ökad funktionell kapacitet
Aagaard 2010
Avbrott i ”sedentary time” – uppdelat i kvartiler
Balansträning
Träningsinterventioner
Utfallsmått
•Gait, balance, co-ordination
•Timed Up & Go Test
•And functional tasks
•Standing on one leg –
•Strengthening exercise
qi g
gong,
g, yyoga,
g ,
•3D exercise ((Tai Chi,, q
•Dance
Cochrane review, 2012
Avbrott
minimum 1 min
eyes open
•Standing on one leg –
eyes closed
•General physical activity (walking)
•Walking speed
•General physical activity (cycling)
•Berg Balance scale
•Computerised balance training
•Vibration platform
•Multiple exercise types
Cochrane review, 2012 . Exercise for improving balance in older people
Healy. Diabetes Care.2008;31:661
6
”Nytt paradigm”
Muskeln – ett hormonellt organ
Disposition
•Fysisk aktivitet, inaktivitet, träning, kapacitet - mortalitet
•Förändring av fysisk aktivitet, inaktivitet, träning och kapacitet vid stigande
ålder och sjukdom
•Hur kan vi påverka försämringen?
•Vilken dos och typ av aktivitet och träning ska vi välja?
•Muskeln som hormonellt organ
•Mätning av fysisk kapacitet, aktivitet och inaktivitet
•Exempel från studier (H Igelström, M Andersson)
Den sjukdomsförebyggande effekten av fysisk aktivitet kan
delvis tillskrivas anti-inflammatoriska effekter av
regelbunden träning.
Ett nytt synsätt – en teoretisk bas – för att förklara följderna
av en inaktiv livsstil
I analogi med fettväven som hormonellt organ så är
hypotesen att även muskeln är det.
•Hur kan vi arbeta som sjukgymnaster för att öka kapacitet och aktivitet?
Möjliga myokiner
Muskelarbete - bildar och frisätter myokiner
Myokiner (IL6)
Lokal muskeleffekt
Hormonell systemeffekt
(Utsöndring till blodet)
•
•
•
•
•
•
•
•
Interleukin-6 (IL-6)
IL-8
IL-15 (muskeluppbyggande)
BDNF (Brain-derived neurotrophic factor)
LIF (Leukaemia inhibitory factor)
FGF21 (Fibroblast growth factor 21)
Follistatin-like I
Erytropoetin (EPO)?
Muskulaturen är kroppens största organ
(Haglund. Medicinsk access nr 1 2010)
Muskelarbete – reducerar systemisk inflammation
genom en ökning av Interleukin 6 (IL-6)
BDNF – Brain-derived neutrophic factor
Bildas huvudsakligen i hjärnan men också i muskeln.
Fysisk aktivitet medför 2-3-faldig frisättning
BDNF-mängden finns kvar ca 1 tim efter aktiviteten
Ökar fettsyraoxidationen i muskeln, vilket minskar övervikt
Har stor betydelse för reglering av:
• Överlevnad
• Tillväxt och funktion av nervceller
• Bildning av kopplingsställen mellan nervceller (synapser)
Har stor betydelse för inlärning och minnesfunktion
7
Samband mellan lågt BDNF och många sjukdomar
Hypotes – följder av fysisk inaktivitet
Disposition
Mätning av funktionellt status
•Fysisk aktivitet, inaktivitet, träning, kapacitet - mortalitet
Maximal kapacitet
•Förändring av fysisk aktivitet, inaktivitet, träning och kapacitet vid stigande
ålder och sjukdom
•Hur kan vi påverka försämringen?
Fysisk
F
i k
Psykosocial
Self-efficacy
Hälsobeteende
Omgivningsfaktorer
•Vilken dos och typ av aktivitet och träning ska vi välja?
•Muskeln som hormonellt organ
•Mätning av fysisk kapacitet, aktivitet och inaktivitet
•Exempel från studier (H Igelström, M Andersson)
•Hur kan vi arbeta som sjukgymnaster för att öka kapacitet och aktivitet?
Kocks. Review. Functional measurement in COPD. PCRJ. 2011;20:269
Mätning av funktionellt status
Översikt över lämpliga tester
Kategori
Funktionellt Test
status
Validitet
Känsligt
Reliabilitet
Lab
Capacity
Cykel
++
++
--
++
Lab
Capacity
ISWT
++
++
+
--
Semi
Capacity
6MWD
++
++
+
++
Fält
Performance Pedometer
+
+
--
Fält
Performance Accelerometer ++
++
+
--
PRO
Performance CCQ
++
++
++
+
PRO
Performance CRQ
++
+
+
+
PRO
Performance MRC
+
+
++
++
Laboratorietester (t.ex. cykeltest)
Functional capacity
Semi-laboratorietester (t.ex. 6 min gångtest)
Fälttester (t.ex. aktivitetsmätare, accelerometer)
Functional performance
Patientrapporterade tester (t.ex. skattning av
fysisk aktivitet under 7 dagar)
Kocks. Review. Functional measurement in COPD. PCRJ. 2011;20:269
PRO= Patient Reported Outcome
++
Enkelt
MCID
känd
Kocks. PCRJ. 2011;20:269
8
När kan olika test vara användbara?
CPET
Ramp
Ansträngningsintolerans
CPET
konstant
+++
Intervention
6 MWT
12 MWT
+
++
+++
Metoder för att mäta nivå på fysisk aktivitet
ISWT
+
ESWT
++
+++
+
+++
Träningsrekommendation
+++
+
++
Intensitetsnivå
+++
+
++
Prognos
+++
+++
++
+
++
+
Saturation
+
Metoder för att mäta nivå på fysisk aktivitet
•
• Frågeformulär
• Mätning av energiförbrukning
– Dubbelmärkt vatten
– Bärbara metaboliska stresstestsystem
• Aktivitetsmätare
–
–
–
–
Pedometrar
Pulsmätare
Accelerometrar
Integrerade multi-sensor-monitorer
Socialstyrelsens indikatorfrågor
Frågeformulär – Lite validerat, överestimerar ofta
aktivitetsnivån, billigt
Mål:
150 Aktivitetsminuter/vecka
• Mätning av energiförbrukning
– Dubbelmärkt vatten – golden standard, komplicerat, dyrt
– Bärbara metaboliska stresstestsystem
y
– bra,, validitetsproblem,
p
,
komplicerat, dyrt
• Aktivitetsmätare
–
–
–
–
Pedometrar
Pulsmätare
Accelerometrar
Integrerade multi-sensor-monitorer
Exempel på aktivitetsmätare
Självrapport – aktivitetsdagbok/loggbok
Minuter
Aktivitetsminuter=
Fysisk träning x 2 min +
Vardagsmotion x 1 min
0-15
16-30
31-45
46-60
Klockan
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
9
Sensewear Armband
Pedometer
•Mäter antal steg, distans, kalorier – ej intensitet
• Stegräknaren bör användas under 3-7 dagar (vardag +
helgdag)
• Motiverande för patienten att följa antal steg
• God validitet – antal steg
Flera sensorer – fysiologiska kroppssignaler:
kroppstemperatur, rumstemperatur, galvaniskt
hudmotstånd och två accelerometrar –
algoritm är framtagen
Mät energikonsumtion,
Mäter:
ik
ti
METS
METS, antal
t l steg,
t
liggande tid, sovtid, tid på kroppen
Placeras över triceps (hö arm)
• Cykling?
• Gång med rollator?
Används under 7 dagar
(www.keepwalking.se)
(McKay. The utility of a pedometer pack for increasing physical activity in primary care.
Patient Educ Couns, 2008)
Dyna Port
Papazoglou Obese 2006;14:2217
1-2 veckors monitorering rekommenderas
DynaPort ADL Monitor
Bensensor på vänster lår.
Midjebälte
• Aktivitet varierar mellan dagar
• Aktivitet varierar inom dagar
DynaPort MiniMod
Midjebälte
• Veckoslut kan vara mycket olika vardagar
• Vetskap om att man har en aktivitetsmätare kan
Mäter:
Liggande, sittande, stående, förflyttning,
”shuffling”, energiförbrukning, steg
påverka aktivitetsgraden
(www.mcroberts.nl)
Konklusion – Mätning av effekt av rehabilitering
FYSISK KAPACITET
Hög träningsintensitet
Funktionell träning
Test av fysisk kapacitet
Test av funktionell fysisk kapacitet
FYSISK AKTIVITET
Beteendeinterventioner
Aktivitetsmätare
10