Delrapport - Fiskeområde Halland
Transcription
Delrapport - Fiskeområde Halland
Delrapport: Projekt Burfiske efter Valthornssnäckor Halländskt Skaldjursutveckling Viking Bengtsson, Patrick Ingemarsson, Joakim Ingemarsson, Thomas Nilsson och Sara Königson Finansierat av Region Halland, Hallands Fiskeområde och Europeiska fiskerifonden Introduktion Det finns ett behov att hitta nya arter att fiska kommersiellt på delvis på grund av att våra kommersiella fiskbestånd exploaterats hårt och bestånden har misnskat. Ett fiske efter nya kommersiellt gångbara arter kan också vara en utveckling som gynnar det småskaliga kustfisket. Valthornssnäckan (Buccinum undatum) är en evertebrat som det idag fiskas kommersiellt på i flera europeiska länder. Valthornssnäckan är en kallvattenart som hittas i Nordatlantiska vatten från Nordnorge ner till Biscaya bukten. I svenska vatten lever den på mjuka bottnar i Skagerak, Kattegatt, Öresund och sydliga delar av Östersjön med en salthalt runt 18 ‰. Omfattande studier där valthornssnäckans biologi, beståndsuppskattning och genetik undersöktes för att ge stöd till en framtida förvaltning av valthornssnäckan genomfördes i slutet av 1990 talet. Men ett kommersiellt fiske efter Valthornssnäckor på västkusten har inte bedrivits trots att det finns möjligheter. Ett småskaligt kommersiellt fiske efter valthornssnäckor skulle kunna utveckla det kustnära kustfisket. Under år 2012 har ett testfiske efter valthornssnäckor utförts i områden runt Göteborgs södra skärgård samt i områden runt Falkenberg. Målet med denna studie är att se om det finns potential för ett kommersiellt småskaligt fiske efter valthornssnäckor. Vi vill därmed titta på hur fångsterna ser ut i olika områden längs den halländska kusten och i den mån det är möjligt jämföra de fångsterna med de fångster som erhölls under tidigare studier från samma områden i slutet av 1990 talet. Finns det indikationer på att i dessa områden är fångster mindre jämfört med de fiskelokaler man tidigare inte har fiskat på kan det vara en indikation på en mycket långsam återväxt vilket har betydelse för artens framtida förvaltning. Vi vill även undersöka vad det finns för möjligheter att distribuera fångsten till en lokal marknad vilket är en förutsättning om det är ett framtida småskaligt fiske vi vill bedriva. En förutsättning för att få en fungerande logistik när det gäller distribution till uppköpare är att fångsten går att sumpa en viss tid. Erfarenheter under årets fiske har visat sig att sumpning av valthornssnäckor inte alltid är så enkelt och att stora delar av fångsten dör vid för höga vattentemperaturer. Vi vill därmed också prova olika sumpningsmetoder för att kunna leverera fångsten så färsk som möjligt. I denna delrapport beskrivs kort det testfiske som utförts under 2012 och som kommer att inkluderas i den slutliga rapporten där vi förhoppningsvis också kange svar på ovan frågeställningar. Metod Fisket efter valthornssnäcka har pågått från slutet av April till slutet av November i området 1 runt Kungsbacka fjorden och från slutet av mars till slutet av Augusti i området 2 runt Falkenberg (figur 1a.) Fisket i område 1 bedrevs med 6 länkar med burar. Varje länk inkluderade 8 burar satta med ett mellanrum på 25 meter och kopplade längs en bottengående lina. Burarna vittjade i genomsnitt var 24 dag och betades med fiskrens vilket ibland var saltat. I område 2 bedrevs fisket med i länk i varje område. Varje länk bestod av 50 burar som sattes med ett mellanrum på 22 meter. Alla burar betades med färskt fiskrens. De burar som använts vid båda lokalerna är specialtillverkade för syftet att fånga Valthornssnäckor (Portzic pots, UK). Burarna består av en plastbehållare med en järnring i burens botten så att buren står stadigt på botten. På burens sidor finns hål för dränage av vatten med en diameter på 25 mm (Figur 1b.) Figur 1a. Område 1 och 2 där testfisket utförts är inkluderade i utmarkerade rektanglar. Figur 1b. Bild på valthornssnäckebur . I område 1 har vid varje fisketillfälle valthornssnäckor mätts från toppen på snäckans skal till änden där sifonens mynnar ut. De snäckor större samt mindre än 8 cm vägdes för sig och fångsten noterades i kg. Även fångst av neptunsnäckor vägdes och noterades. Fiskelokalens djup, position och bottentyp noterades vid varje fisketillfälle samt fiskedatum. Även i fiskeområde 2 togs dessa uppgifter, dock mättes inte valthornssnäckorna utan all fångst av neptunsnäckor och valthornssnäckor vägdes för sig och noterades i kg. Figur 2. Mätning av Valthornssnäckor. Vikten valthornssnäckor över och under 8 cm noteras i protokoll. Resultat och Diskussion Under det fiske som bedrivits under 2012 har totalt sett 864 burar vittjats och medelfångsten per bur ligger på 1,85 kg. Resultaten visar att i det södra området (2) har fångsten per bur varit avsevärt högre än i område 1 (tabell 1.). Tabell 1. Antal fisketillfällen och antal vittjade burar i testområdena. Fångsten av valthornssnäckor över eller under 8 cm finns redovisat från område 1 samt den totala fångsten av Neptunsnäckor och Valthornssnäckor från område 1 och 2. Områd e 1. 2. Totalt # fisketillfällen # Neptunsnäc Valthornssnäc Valthornssnäc Valthormssnäc CPUE vittjade kor (Kg) kor över 8 cm kor under 8 cm kor totalt (kg) (kg/bur burar (kg) (kg) ) 8 264 34,4 140,4 75,8 216 0,82 12 600 129,5 1379 2,30 20 864 163,9 140,4 75,8 1595 1,85 I flera av de områden som ingått i detta testfiske har det även bedrivits ett testfiske tidigare runt år 1999. Involverade fiskare har under provfisket sett minskad fångst i dessa områden jämfört med andra områden de fiskat i. Att jämföra detta provfiske med det fiske som utförts tidigare skulle därför kunna ge ytterligare ge svar på hur långsam återväxten av valthornssnäckor egentligen är. För att kunna jämföra fisken både temporalt och spatialt behöver vi under våren 2013 komplettera våra data och provfiska i områden där det tidigare inte bedrivits något valthornsfiske under provfisket 1999. Vi vill jämföra fisket från områden där det tidigare bedrivits fiske med områden där det tidigare inte bedrivits fiske. Vi behöver även vi höja kvaliten på datainsamlingen. Det är viktigt att vid fortsatt provfiske få samma information från båda områden (Område 1 och 2) och att provfiskena i de båda områdena har en likvärdig provtagningsmetodik. Om det är möjligt att använda den provtagningsmetodik som användes i de tidiga studierna hade också detta varit att föredra. Ett protokoll för fortsatta provfisken som ska användas i båda områden har därmed tagits fram (figur 2). Sumpning av valthornssnäckor i nätkassar placerade på visade sig inte vara en alternativ sumpningsmetod. Ungefär 50 % av fångsten dog. Alternativa sumpningsmetoder för att öka överlevnad på fångsten kommer att testas ut under försöken 2013. Figur 2. Protokoll att använda vid 2013 års testfiske efter Valthornssnäcka. Fiskare: Datum Antal Länk dygn Antal burar WP Länkposition 1 Latitud Longitude Djup Länkposition 2 Latitud 2 Longitud 2 (m) Bottentyp Agn Neptun (Kg) Valthornsnäckor (kg) över 8 cm under 8 cm Anmärkning