Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse 2011–2012

Transcription

VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012
Svenska
Läkaresällskapets
Svenska
Läkaresällskapet
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse
2011–2012
2011–2012
1
SVENSK A LÄK ARESÄLLSK APETS ORGANISATION
MEDLEMMAR
67
SEKTIONER
9 LOKALA
LÄKARESÄLLSKAP
20 ASSOCIERADE
FÖRENINGAR
FULLMÄKTIGE
DELEGATIONER
KOMMITTÉR &
ARBETSGRUPPER
NÄMNDEN
NÄMNDLEDAMÖTER
VD & KANSLI
2
AU · NÄMNDENS
ARBETSUTSKOTT
INNEHÅLL
kontakta oss
4
VD brev
Kansliet
5
SLS nämnd
Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 10
6
Forskningsdelegationen
Box 738 · 101 35 Stockholm
10 Utbildningsdelegationen
Internet www.sls.se
12 Riksstämmedelegationen
e-post [email protected]
13
Delegationen för medicinsk etik
15
Kommittén för medicinsk språkvård
Växel/reception
16 IT-kommittén
telefon 08-440 88 60 · fax 08-440 88 99
17
Kommittén för läkemedelsfrågor
telefontid: mån-tor 8–16.30, fre 8–15
18
Kommittén för säker vård
18
Kommitten för medicinska kvalitetsfrågor
Medlemsfrågor
19 Levnadsvaneprojektet
telefon 08-440 88 89
20 Kandidatföreningen
e-post: [email protected]
22
Priser och medaljer
24 Tisdagssammankomster
Bokning av lokaler
25 Konst & Läkekonst
telefon 08-440 88 85
26 Berzeliussymposier
e-post: [email protected]
26
Läkardagarna i Örebro
27
Möten och seminarier
Restaurangen
28
Kommunikation & marknadsföring
telefon 08-411 60 50
30 Jubileumsbokserien
e-post [email protected]
31 Kansliet
Internet www.lakaresrest.se
32 Samlingarna
34
SLS representanter i råd & expertgrupper
36 Medlemmar
37 Ekonomi
38 Sektioner
39
Besvarade remisser
Svenska LäkaresälLskapets organisation
MEDLEMMAR SLS har 16 238 medlemmar.
Medlemmarna utövar sin verksamhet inom sina
delegationer, kommittéer och sektioner.
SEKTIONER, LOKALA LÄKARESÄLLSKAP
OCH ASSOCIERADE FÖRENINGAR
SLS har 67 sektioner, 9 lokala läkaresällskap och
20 associerade föreningar.
FULLMÄKTIGE är SLS högsta beslutande organ
och består av ledamöter och deras suppleanter vilka
är valda av SLS sektioner eller lokala läkaresällskap.
ORDFÖRANDE SLS leds av dess ordförande, och
nämnden är dess verkställande organ.
NÄMNDEN är SLS styrelse och består av SLS
ordförande, vice ordförande, sekreterare, ordförande
i de särskilda delegationerna, samt högst åtta övriga
ledamöter. Nämnden har sammanträtt sex gånger
under verksamhetsåret.
AU är nämndens arbetsutskott och som består av SLS
ordförande, vice ordförande och sekreterare samt en
ledamot som nämnden utser inom sig.
3
DELEGATIONER SLS har fyra permanenta
delegationer: för forskning, utbildning, medicinsk etik
och Medicinska riksstämman. Utöver delegationerna
finns ett antal kommittéer och arbetsgrupper.
KANSLI OCH VD Kansliet har en central roll i SLS
verksamhet och leds av en verkställande direktör.
Härifrån styrs ekonomi, administration och huvuddelen av verksamheten.
VD brev
Kära medlemmar!
Svenska Läkaresällskapet har omfattande ekonomiska åtaganÄnnu ett verksamhetsår läggs till handlingarna och själv tar jag
den inte minst kring Riksstämman och vi har under året
min Mats ur det direkta verksamhetsansvaret efter sex spänbeslutat att avgiftsbelägga denna vilket lett till långa och ibland
nande år som VD för Svenska Läkaresällskapet.
I det läget reflekterar jag naturligtvis över vad som varit i sam- motsägelsefulla diskussioner. Det är en blygsam kostnad för att
ta del av detta superkvalificerade och hyperintressanta innehåll.
band med att jag nu skriver min sista verksamhetsberättelse.
För den vidare utvecklingen av svensk
Det har varit en spännande och intreshälso- och sjukvård är det också oerhört
sant tid med husets 100-årsjubileum,
viktigt att vi gemensamt slår vakt om detta
Linné-jubileum där det av SLS ägda Linnés
samlade nationella möte. Här kan vi sätta
eget exemplar av Systema Naturae stod
agendan och under trevliga former mötas
i centrum, 200-års jubileum med mängoch diskutera även svåra och kontroverder av jubileumsaktiviteter, medalj och
siella ämnen. Jag hoppas på bred uppslutbokutgivningar. Läkardagarna i Örebro
ning!
med intressanta innehåll, aktiviteter kring
SLS samarbete med många olika orgaSPUR och Ipuls, en omfattande renovering
nisationer och myndigheter har också
och upprustning av lokaler och teknik och
fördjupats under de här åren vilket har
införande av moderna IT-system som stöd
varit en stor glädje att få delta i. Under året
i driften. De medicinska kvalitetsregistren
har levandsvaneprojektet startat med stathar utretts och förändrats. Den medicinligt stöd och redan fått tio medverkande
ska utbildningen och forskningen har varit
sektioner.
och är i stöpsleven. I allt har SLS engageKapitalförvaltningen har krävt mycken
mang och intressen.
uppmärksamhet med den turbulens som
Många intressanta Berzeliussymposier
rått och råder på världens börser. Vi har
har ägt rum.Våra kommunikationsvägar
haft glädjen att i stort kunna uppehålla
har utvecklats med ambitionshöjningar
Mats Bauer
vår kapacitet för utdelning av stöd i olika
i utgivningen av SLS Aktuellt och modern
former. Det blir för framtiden en allt svårare utmaning med den
hemsida m.m. Ett generationsskifte i personalen har också ägt
lågräntemiljö som råder i kombination med en sviktande världsrum. Det har varit en grannlaga uppgift att ersätta de avgångkonjunktur.
nas långa erfarenhet och kompetens med nya kunskaper och
De kulturella och humanistiska värden SLS förvaltar och
perspektiv. Med den blott tvååriga mandatperioden för ordförepresenterar ska inte heller glömmas. Konst & Läkekonst,
rande har jag nu verkat under fem olika ordföranden om man
biblioteksvernissager och presentationer i underfundiga ämnen
inräknar min tid i styrelsen före tillträdet som VD.
på vetenskaplig grund kryddar vardagen och gör SLS till en så
För aktiviteter under det gångna verksamhetsåret så läs denna
fantastisk organisation att vara delaktig i som medlem och som
skrift noga. Mycket har präglats av förändringarna kring Medianställd.
cinska riksstämman som vi nu för första gången genomförde
När jag nu slutar tackar jag för alla goda råd och all konstrukhelt i egen regi. Vi fick god draghjälp av medarrangörer och
tiv kritik, den hängivna personalen, de trogna medlemmarna,
dessa har ytterligare utökats inför årets möte. Programmet utalla de ideella krafter som bär upp styrelsearbete och kommitvecklas kraftfullt och till årets möte finns förutom det sedvanlitéer, sektionernas omfattande arbete och det stöd vi åtnjutit
ga akademiska innehållet ett brett och spännande scenprogram
även i det omgivande samhället. Det har varit fantastiskt att
i skilda ämnen med bred uppslutning av politik, ämnesexperter,
få leda detta och jag önskar min efterträdare all lycka till i det
myndigheter och intresseorganisationer.
fortsatta arbetet! En fristående och obunden ideell organisation
som Svenska Läkaresällskapet behövs!
Mats Bauer
VD
4
Svenska Läkaresällskapets nämnd
Nämndens ledamöter
och Närvaro
Peter Friberg, Göteborg, fr.om. 2012 (7/7)
Margareta Troein Töllborn, Malmö, t.om. 2011 (3/3) *
ordförande
Kerstin Nilsson, Örebro, fr.o.m. 2012 (4/4) *
Peter Friberg, Göteborg, t.om 2011(7/7)
vice ordförande
Per Tornvall, Stockholm, (6/7)
sekreterare
Nils Conradi, Göteborg, (6/7)
ordförande delegationen för
medicinska riksstämman
Håkan Billig, Göteborg, fr.o.m. 2012 (4/4) *
Ulf Gunnarsson, Stockholm, t.om 2011 (4/4) *
ordförande
delegationen för forskning
Stefan Lindgren, Malmö, (5/7)
ordförande
delegationen för utbildning
Ingemar Engström, Örebro, (3/7)
ordförande
delegationen för medicinsk etik
Kristina Söderlind Rutberg, Linköping, (4/7)
VICE ordförande
delegationen för medicinsk etik
Bakre raden från vänster: Håkan Billig, Per Tornvall, Mats Bauer, Magnus
Domellöf, Long-Long Chen, Bo Carlberg, Carl Johan Östgren, Margareta
Hammarström, Eva Vingård, Tove Gunnarsson, Peter Friberg, Kerstin Nilsson
och Ylva Böttiger.
På bilden saknas: Hanna Brauner, Nils Conradi, Ingemar Engström, Anders
Eriksson och Stefan Lindgren
Foto: Conchi Gonzales
Nämndens ledamöter
Enligt SLS stadgar ska nämnden bestå
av SLS ordförande, vice ordförande,
sekreterare, ordförandena i de särskilda
delegationerna och högst åtta övriga
ledamöter.
Nämnden kan adjungera föredragande
i särskilda frågor. Adjungerad får delta
i nämndens överläggning i dessa frågor
men inte i besluten. Nämndens ledamöter utses vid ordinarie fullmäktigemöte.
Ordförande och vice ordförande väljs för
en period av två år och kan inte omväljas.
Nämndens övriga ledamöter väljs för
en period av tre år och kan omväljas en
gång i följd. Om en nämndledamot avgår
under mandattiden utser fullmäktige vid
nästa eller påföljande möte ny nämndledamot för en ordinarie mandattid av tre
år. Av nämndens ledamöter ska minst
hälften vara verksamma utanför Storstockholm.
5
Hanna Brauner, Stockholm, (2/7)
Ylva Böttiger, Stockholm, (6/7)
Bo Carlberg, Umeå, (6/7)
Magnus Domellöf, Umeå, (4/7)
Tove Gunnarsson, Stockholm, (6/7)
Margareta Hammarström, Stockholm, (6/7)
Eva Vingård, Uppsala, (6/7)
Carl Johan Östgren, (4/4) *
Adjungerade ledamöter
Anders Eriksson, Stockholm, (5/7)
ekonomiskt sakkunnig
Long-Long Chen, Stockholm, fr.om. 2012 (3/4) *
David Svaninger, Göteborg, t.om. 2011 (3/3) *
ordförande
Kandidatföreningen
nämndens sekreterare
Anna Borgström, Stockholm
Marie-Louise Schyberg, Stockholm (t.om. 2011)
* Ledamöter som tillträdde 1 januari 2012 har kunnat
delta på fyra möten, övriga ledamöter på sju möten.
Avgående ledamöter har kunnat delta på tre möten.
Delegationen för Forskning och
Prioriteringskommittén
den medicinska forskningen och kunskapsutvecklingen idag kommer att
utgöra grunden för morgondagens hälso- och sjukvård. Läkarens delaktighet i
kunskapsbildning borgar för att framtidens prevention och vård är kunskapsbaserad.
Håkan Billig
ordförande
Ledamöter i
Delegationen för Forskning
SLS valda:
Håkan Billig, ordf
Göteborgs Universitet
Ulf Gunnarsson, ordf 2011
Karolinska Institutet
Magnus Domellöf, vice ordf
Umeå Universitet
Margareta Hammarström
Ulf Lindbladh
Anne-Liis von Knorring
Uppsala Universitet
Ulrika Smedh
SLS delegerad:
Ola Nyström, Göteborg
Kandidatföreningen
Utsedda av SLS med särskild
kompetens från andra
organisationer:
Charli Eriksson
Vetenskapsrådet
Sören Johansson
Swedish Medtech
Bo Lindblom
Socialstyrelsen
Hannie Lundgren
Sveriges Kommuner och
Landsting
Måns Rosén
Statens beredning för
medicinsk utvärdering
Britt Skogseid
Uppsala Universitet
Aina Törnblom
Läkemedelsindustriföreningen
Delegationens sekreterare:
Malin Wåhlin
För att främja kvalitet i utbildning och hälsooch sjukvård stödjer Svenska Läkaresällskapet
medicinsk forskning och utveckling. Detta
sker dels genom att påverka utvecklingen av
forskningens förutsättningar och prioriteringar i möte och diskussioner med bland
annat beslutfattare, myndigheter, sjukvården
och universiteten och dels genom att dela ut
forsknings- och reseanslag.
Forskningsdelegationens uppgifter omfattar
både forskningspolitiskt arbete och utveckling
av övergripande principer till ledning för
prioriteringskommitténs fördelning av medel
från SLS fonder .
Under verksamhetsåret har forskningsdelegationen haft fyra sammanträden och prioriteringskommitténs arbete har koncentreras
till sitt ordinarie sammanträde under våren.
Under hösten 2011 leddes delegationen av Ulf
Gunnarsson och under våren av 2012 Håkan
Billig.
Forskningspolitisk verksamhet
Delegationen har bevakat utvecklingen kring
det kommande ALF avtalet genom uppvaktning av utbildningsdepartementet och samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL). Delegationen har fört diskussioner med
statens utsedde utredare av förutsättningarna
inför de kommande ALF förhandlingarna,
Kjell Asplund, och inhämtat samt framfört
sektionernas synpunkter inför förhandlingarna. Ett seminarium där utredarens slutsatser presenteras och diskuteras planeras efter
sommaren. De medicinska fakulteternas och
universitetssjukhusens ledningar kommer
att delta samt de av staten och SKL utsedda
förhandlarna.
Delegationens ordförande har deltagit i
riksdagens framtidsseminarium ”Framtidens
hälsa utmaningar och nya möjligheter”. SLS
syn på klinisk forskning framtida utmaningar
har under våren presenterats vid ett internt
seminarium för Riksdagens samlade utbildnings- och socialutskott där också företrädare
för Vetenskapsrådet (VR), Läkemedelsverket,
6
Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och
Karolinska institutet (KI) deltog.
Företrädare för VINNOVA och VR som
utreder Svensk Behandlingsforskning har
gästat forskningsdelegationen och en fortlöpande diskussion pågår kring utformningen
av en eventuellt kommande Behandlingsforskningsfond där SLS understryker vikten av att
nya ekonomiska resurser tillförs. Delegationen
har också samverkat med Sveriges läkarförbund i såväl denna fråga som i arbetet med
att påverka den kommande forsknings- och
innovationsproposition. SLS förväntan på den
kommande propositionen presenterades på
”Sjukvårdens Forskningsdag 2012” på inbjudan av Dagens Medicin där även företrädare
för universiteten, sjukvården och industrin
samt politiker och myndighetsföreträdare
deltog.
Liksom tidigare år har Forskningsdelegationens adjungerade ledamöter från organisationer och myndigheter varit en stor tillgång
såväl informationsflöde som möjligheten att
påverkad utvecklingen inom delegationens
ansvarsområde. Delegationen har beslutat
utveckla detta genom att fokusera vartannat
möte med deltagande av de adjungerade för
omvärldsanalys och diskussion och vartannat
möte för interna strategiska frågor.
Under året har SKL utvecklat sitt Forskningsbokslut och SLS har genom samverkan
haft möjlighet att påverka utformningen av
detta. Forskningsdelegationen ser detta instrument som en god grund att öka verksamhetsledningarnas prioritering av forskning och
utveckling i vården.
SLS har genom forskningsdelegationen nominerat expertbedömare till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning samt samverkat
med AFA-Försäkring i bedömning och fördelning av projektmedel.
Delegationen har som ambition att mer aktivt
framföra SLS ståndpunkter i forskningsfrågor
i olika fora och har bl.a. därför under våren
planerat deltagande i Almedalsveckan sommaren 2012.
projektanslag, stipendier för
resor, postdoc och längre inter-
Socialstyrelsens fonder), fördelade på forskningsanslag samt resor och stipendier.
nationella forskningsvistelser
Svenska Läkaresällskapets stiftelseförvaltning bygger på de donationer som SLS
tacksamt mottagit under åren. Medlen har
särskilt delats ut till vetenskaplig verksamhet som är mindre väl tillgodosedd genom
anslag från universitet och forskningsråd.
Det gäller t.ex. möjlighet till fortsatt forskning de första åren efter disputation samt
medel för aktivt deltagande i kongresser över
hela världen. Forskningsvistelser vid centra
utanför Sverige stöds också speciellt om de
innebär inhämtande av ny teknik och nya
metoder. Utöver projektanslag och resebidrag ledigförklarar Sällskapet även post docstipendier till i första hand kliniska forskare
för att ge dem möjlighet till tjänstledighet
med finansiering från SLS, för att bedriva
fortsatt forskningsarbete.
Genom projektanslag och postdoc/resestipendier stimulerar Svenska Läkaresällskapet
främst unga forskare. Förmedlandet av
forskningsresultat ska stimulera till ny och
övergripande forskning och är därför en viktig del i SLS arbete för att främja patientens
bästa möjliga diagnostik och behandling.
Forskningsdelegationen har utvärderat
bedömningssystemet för projektanslag
och post-docstipendier. Tidigare års enkla
bedömningsmall med en sjugradig skala för
övergripande kvalitetsbedömning tillsammans med maximalt två poäng för patientnytta har visat sig vara för trubbig med där
många ansökningar samlats på samma poängnivå. Detta har medfört ett allt för stort
steg i andel beviljade anslag mellan närliggande bedömningsnivåer. Delegationen har
därför utvecklat bedömningsmallen som nu
omfattar tre separata sjugradiga poängskalor
för kvalitet, genomförbarhet och sökandes kompetens. För att bevarar tyngden av
patient nytta i bedömningen multipliceras
denna med tre. Detta nya system tillämpades första gången vid fördelningen av medel
våren 2012 och kommer att utvärderas.
vetenskapliga fonder
Svenska Läkaresällskapet förvaltar mer än
130 stiftelser som ger möjligheter till stöd för
medicinsk forskning inom alla specialiteter.
Läkaresällskapet har från årsskiftet övertagit
ett antal stiftelser som tidigare legat under
Socialstyrelsen. Under verksamhetsåret
utdelades sammanlagt knappt 28 miljoner
kronor (inklusive medel ur specialfonder och
Forskningsdelegationens prioriteringskommitté bedömer inkomna ansökningar om
projektanslag och stipendier och överlämnar
sitt förslag till Sällskapets nämnd för beslut.
Kommittén har bestått av 24, av nämnden
valda, ledamöter. Medel ur de specialdestinerade fonderna fördelas efter förslag eller
beslut av särskilda sakkunniga.
Projektanslag
Ledamöter i
Forskningsdelegationens
Prioriteringskommitté:
Håkan Billig, ordförande
Ulf Gunnarsson, ordf. 2011
Magnus Domellöf, vice ordf.
Umeå Universitet
Inge Axelsson
Mittuniversitetet Östersund
Kjell Bergfeldt
Våren 2012 utdelades 17 miljoner kronor till
projektanslag ur Svenska Läkaresällskapets
stiftelseförvaltning samt ur Socialstyrelsens
fonder som SLS förvaltar sedan 2010. Totalt
inkom 248 ansökningar om projektanslag
till SLS vilket är en nedgång med 28% sedan
2010. Av de inkomna ansökningarna beviljades 140.
Andelen beviljade ansökningar var 56,5%
vilket är något lägre än tidigare år, men
över 50% som är det beslutade minsta nivån
för denna anslagform. Anslagens storlek
varierade mellan knappt 50 000 till 360 000
kronor och medelprojektanslaget var 125 000
kronor vilket är det högsta hitintills.
Andelen kvinnor bland de sökande var
drygt 55% och andelen kvinnor bland de
som beviljats projektanslag var knappt 55%.
Marie Bixo
Resebidrag
Olle Melander
Lunds Universitet
Resebidrag kan sökas kontinuerligt under
verksamhetsåret utöver sommarperioden
samt ur specialfonderna. Antalet ansökningar om resebidrag är i stadigt ökande och
var under 2011–2012 401 stycken. Av dessa
beviljades 276 för utdelning ur Läkaresällskapets fonder till ett belopp av 3,2 miljoner
kronor. Resebidrag delas ut för aktivt kongressdeltagande eller längre tids forskningsvistelse (minst en månad) företrädesvis vid
utländsk institution för att lära nya metoder.
Schablonbelopp har som föregående år varit:
6 000 kronor för resor inom Norden, 8 000
kronor för resor i Europa, 10 000 kronor
för resor till USA samt 12 000 kronor för
resor till övriga världen. För en längre tids
forskningsvistelse vid utländsk institution
har maxbeloppet varit 50 000 kronor.
Post doc-stipendier
Sedan 1990 har medel reserverats ur forskningsfonden för årlig utdelning av stipendier, främst avsedda för att nydisputerade
7
Kristian Borg
Niklas Dahl
Uppsala Universitet
Lars Dahlin
Lunds Universitet
Ola Hammarsten
Karin Jirström
Lunds Universitet
Thomas Kahan
Anne-Liis von Knorring
Uppsala Universitet
Kerstin Landin-Wilhemsen
Matthias Löhr
Per Olcén
Örebro Universitetssjukhus
Björn Olsen
Uppsala Universitet
Eva Samuelsson
Umeå Universitet
Anja Smits
Uppsala Universitet
Jan Svedenhag
Capio AB, S:t Görans sjukhus
Eva Tiensuu Jansson
Uppsala Universitet
Lars-Olof Wahlund
Anders Waldenström
Umeå Universitet
Ola Winqvist
Kommitténs sekreterare:
Malin Wåhlin
kliniska forskare ska kunna ta tjänstledigt med finansiering från SLS, för att
bedriva forskning. Antalet ansökningar
var som förra året 33 stycken varav 23
beviljades. Stipendiebeloppet har varit
18 000 kronor per månad med villkoret att 100 procents tjänstledighet tas
ut under en sammanhängande period.
Perioden ska omfatta minst två månader
och i årets ansökningsomgång beviljades i medeltal knappt 6 månader till de
sökande. Stipendiet kan utgå högst fem
gånger till samma person.
Vid ansökningstillfället våren 2012
utdelades 23 post doc-stipendier på totalt
2,4 miljoner kronor. Av de sökande var
42% kvinnor och bland de beviljade 44%.
SLS pris till yngre forskare
Forskningsdelegationen delar varje år ut
ett pris om 100 000 kronor till den unga
forskare som inkommit med den vetenskapligt bästa ansökan om projektanslag.
År 2011 gick priset Thomas Gustafsson,
Fysiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
pris för translationell
forskning
SLS forskningsdelegation arbetar med att
uppmuntra och underlätta translationell
forskning som ett av sina prioriterade
projekt. Målet är att öka samverkan
mellan olika forskningsdiscipliner och
underlätta kliniska tester av nya grundvetenskapliga framsteg. Nämnden har
beslutat att Forskningsdelegationen under
en provperiod på tre år skall få dela ut ett
pris om 50 000 kronor till bästa translationella projektansökan. Priset delades
ut för första gången 2011 och gick till
Maria Liljefors Gustafsson, Onkologiska
kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Priset för bästa projektmedelsansökan
med translationell forskningsprofil kommer att utvärderas efter tre omgångar.
Delegationen bedömer att det hitintills
fallit väl ut. Delegationen planerar därför
att i samverkan med sektionerna ytterligare intensifiera arbetet med att uppmärksamma och underlätta för translationella forskningsprojekt.
Figur 1 och 2: Ansökningar och beviljning om projektstöd 2010–2012:
Antalet ansökningar minskar, beviljningsgraden är över 50% och medelanslaget ökar något.
8
Figur 3 och 4: Ansökningar och beviljning om stöd till post doc vistelse 2010–2012:
Antalet ansökningar minskar, beviljningsgraden är väl över 50% och medelantalet beviljade månader ökar något.
Övriga fonder
Välgörenhetsfonderna
Läkaresällskapet har fonder för läkare
och familjer som råkat i trångmål och
där ekonomiska bidrag kan hjälpa. Detta
utgör ett viktigt stöd av stor betydelse för
mottagarna.
Under verksamhetsåret har 500 000
kronor delats ut ur välgörenhetsfonderna,
234 900 kronor för psykiskt sjuka ur
Bexelius fond, 30 600 kronor för resor till
kurort ur Diemers och Nauckhoffs fonder
samt 15 400 kronor för reumatiskt sjuka
eller cancersjuka ur Sjögrens fond.
Behövande medicine studerande har fått
stipendier på 276 500 kronor ur Hennerlöfska fonden.
Inspektor för välgörenhetsfonderna är
Kerstin Hulter Åsberg.
arthur engels fond och stiftelsen mentalvårdens hjälpfond
Våren 2011 fick SLS överta två välgörenhetsfonder från Socialstyrelsen för
framtida förvaltning av medlen. Hösten
2011 delades 93 400 kronor ut ur Mental-
vårdens hjälpfond. Inga pengar delades
ut ur Artur Engels fond. Fr.o.m. 2012 har
det beslutats att utdelning ska ske en gång
om året och då samtidigt med SLS övriga
välgörenhetsfonder, den 1 mars. Vid årets
utdelningstillfälle delades 41 048 kronor
ut ur Artur Engels fond och 112 900
kronor ur Stiftelsen Mentalvårdens
hjälpfond.
Svenska Läkaresällskapets
175-årsfond
Fonden instiftades 1983 med anledning av
Sällskapets 175-årsjubileum och har till
syfte att bekosta medicinskt vetenskapliga
symposier och seminarier arrangerade av
Svenska Läkaresällskapet.
Kongresstiftelsen
Läkaresällskapets stiftelse för främjande
av spridning av vetenskapliga medicinska
forskningsrön, bildades 1983. Ändamålet
med stiftelsen är att stödja vetenskapliga
kongresser och konferenser. Stöd kan
utgå till förfinansiering för kongresser
som är beslutade att äga rum i Stockholm.
9
hennerlöfska fonden
Läkaresällskapets stipendiefond för medicinstudenter har till ändamål att dela
ut stipendier till ”medicine studerande
eller medicine kandidater från Karolinska
institutet och universiteten i Uppsala och
Lund som har visat särskild flit och gott
resultat samt har ekonomiska svårigheter”.
SLS har prioriterat sökande som avsatt
tid för forskningsarbete vilket har förhindrat studierna. De som befunnit sig
tidigt i utbildningen eller som inkom kort
slutfört den har under senare år prioriterats lägre.
Delegationen för Utbildning
delegationen har som mål att främja läkares utbildning
och ska på eget initiativ, eller på uppdrag av Sällskapets fullmäktige eller
nämnd följa, bereda och ge nämnden råd och upplysningar i utbildningsfrågor
med utgångspunkt från samhällets och patienternas behov.
Stefan Lindgren, Malmö
ordförande
Ledamöter:
Charlotte Becker,
vice ordförande, Malmö
Elin Forslund,
Kandidatföreningen,
Stockholm
Torbjörn Ledin, Linköping
Jörgen Nordenström,
Stockholm
Ulf Peber, Halmstad
Olof Rosén, Göteborg
Adjungerad ledamot
Karin Thörne, Jönköping
Annie Melin
Grundutbildningen och AT
Hösten 2011 levererade regeringen kommittédirektivet: ”En förändrad läkarutbildning”,
Dir 2011:96. Stefan Lindgren fick uppdraget
som särskild utredare. Enligt direktivet ska
utredningen:
• föreslå en läkarutbildning som är minst sex
år och som inkluderar både teoretiska och
praktiska kunskaper och färdigheter.
• Föreslå vilken kompetens nyutexaminerade
läkare ska ha och ta fram en modell för hur
kompetensen ska beskrivas.
• Föreslå anpassade krav för att få legitimation som läkare.
• Utarbeta de författningsförslag som behövs.
Arbetets preliminära slutpunkt är satt till den
31 december 2012.
Specialisttjänstgöringen och
specialitetsindelningen
Sällskapets sektioner och Utbildningsdelegationen har under 2011–2012 deltagit
aktivt i arbetet med Socialstyrelsens översyn
av läkarnas specialitetsindelning. Ett nytt
ramverk till hur indelningen ska se ut
presenterades sommaren 2012. Den nya indelningen ska bättre motsvara utvecklingen
i befolkningens hälsa samtidigt som den ska
tillgodose professionens behov av specialisering. Under hösten 2012 startar arbetet
med att revidera föreskrifterna som reglerar
specialitetsindelningen. Arbetet kommer
att ske i samarbete med professionen och
huvudmännen.
Läkares fortbildning
Läkaresällskapets och Läkarförbundets gemensamma arbetsgrupp har under verksamhetsåret fortsatt arbetet med att verka och
värna för fortbildning av läkare. Den skrift
som arbetsgruppen tog fram under 2011,
presenterades vid ett symposium på Riksstämman den 1 december 2011. Under våren
2012 har skriften även getts ut på engelska.
Den finns liksom alla SLS publikationer att
ladda ner från hemsidan.
10
Kerstin Nilsson och Stefan Lindgren medverkade i en konferens på Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) den 14 mars 2012: ”Reglering
av läkarnas fortbildning”. Konferensen arrangerades av Läkarförbundet. I arbetsgruppen ingår från Läkaresällskapet: Kerstin Nilsson, Annika Eklund-Grönberg och Christian
Löwbeer, från Läkarförbundet: Eva Engström,
Turid Stenhaugen och Thomas Zilling.
AT-kväll på SLS
För femte året i rad deltog SLS med en monter
vid den årliga AT-stämman på Norra Latin i
Stockholm. Den 22 mars 2012 arrangerades
en AT-kväll med en paneldebatt om ”ATs vara
eller inte vara? Från SLS medverkade Elin
Forslund och Jörgen Nordenström. Efter debatten var det mingel och AT-läkarna fick en
möjlighet att bekanta sig med representanter
från SLS sektioner.
samverkan med svensk
sjuksköterskeförening
Läkaresällskapets utbildningsdelegation och
Svensk sjuksköterskeförening inledde hösten
2011 ett samarbete angående de sex kärnkompetenserna och förbättringsarbete. Projektet
kommer att fortsätta under 2013 avseende
förbättringsarbete och teamarbete under
grundutbildningen av läkare och sjuksköterskor. En första skriftlig rapport förväntas
under hösten 2012 som kommer att presenteras vid Medicinska riksstämman.
I projektgruppen ingår från Svensk sjuksköterskeförening: Torie Palm Ernsäter och Birgitta Wedahl. Från Läkaresällskapet: Stefan
Lindgren och Karin Thörne (adjungerad).
besvarade remisser
Delegationen har under verksamhetsåret sammanställt ett remissvar till Socialstyrelsen:
”Översyn av läkarnas specialitetsindelning”,
Dnr 12273–2012.
nordiskt samarbete
Det årliga utbildarmötet mellan de nordiska
läkarorganisationerna ägde rum i Köpen-
hamn den 6–7 oktober 2011. Vid mötet diskuterades aktuella
utbildnings- och forskningsfrågor.
Torbjörn Ledin representerade Utbildningsdelegationen på
mötet.
Fortbildning för läkare
En sammanställning av kunskapsläget om
läkares fortbildning (CPD)
Övriga möten
Skriften går att hämta som pdf på SLS
webb-plats under ”Publikationer”
www.sls.se
Läkaresällskapets utbildningsdelegation och Läkarförbundets
Utbildnings- och forskningsdelegation (UFO) hade sitt
årliga informationsmöte den 16 november 2011 på SLS.
Det europeiska samarbetet
De olika specialiteterna representeras genom sina sektioner
och specialitetsföreningar i den europeiska samarbetsorganisationen, Union Européenne des Médecins Spécialistes, UEMS.
Sverige representeras i UEMS Management Council av Sveriges
läkarförbund.
I den europeiska allmänläkarorganisationen UEMO Union
Européenne des Médecins Omnipracticiens, representeras
Sverige av Läkarförbundet.
Torsdagen den 1 december 2011 arrangerades Riksstämmesymposiet:
”Fortbildning. Gemensamt ställningstagande och praktiskt genomförande.
Moderatorer: Kerstin Nilsson och Hans Hjelmqvist.
Medverkande: Sara Holmberg, Christian Löwbeer och Thomas Zilling.
SPUR-expertgruppen · SPUREX
Charlotte Becker, Malmö har varit SLS representant. Gruppens
syfte är att fortsätta utvecklingen av inspektionsverksamheten.
Den ska även kunna ge goda råd i principiella frågor och delta
som lärare vid utbildning av nya SPUR-inspektörer.
11
Delegationen för
Medicinska riksstämman
Nils Conradi, Göteborg
Riksstämmans
generalsekreterare
Riksstämman ägde rum 30 november till 2 december 2011 i Stockholm.
Svenska Läkaresällskapet tar nu ett helhetsansvar för arrangemanget för att
kunna driva en mer aktiv utveckling, förbättra kommunikationen och utöka
samarbetet med olika organisationer såsom LIF, Svensk sjuksköterskeförening,
Vinnvård, Vårdalstiftelsen, Läkemedelsindustriföreningen, samt Försäkringskassan
ÖPPNINGSMÖTET
Ledamöter:
Nils Conradi
ordförande
Liz Abazi, Lund
(Etik och bemötande)
Mats Bauer, Östersund
VD SLS
Catarina Almqvist Malmros,
Stockholm (Barns hälsa och vård)
Boel Andersson Gäre, Jönköping
(Profession, organisation och lärande)
Rune Andersson, Göteborg
(Infektionssjukdomar)
Patrik Björgård, Göteborg
(Endokrina och metabola sjukdomar)
Lotti Hellström, Stockholm
(Individ och samhälle)
Mikael Karlberg, Lund
(Nervsystemets sjukdomar och psykisk ohälsa)
Simon Kyaga, Stockholm
(Nervsystemets sjukdomar och psykisk ohälsa)
Gunnar Ljunggren, Stockholm
(Åldrande)
Ove Törring, Stockholm
(Endokrina och metabola sjukdomar)
Gunnar Wagenius, Stockholm
(Tumörsjukdomar)
Solveig Wållberg Jonsson, Umeå
(Inflammatoriska sjukdomar)
Inger Torpenberg, Stockholm
Svensk sjuksköterskeförening (adjungerad)
Eva Kenne
Årets tema var Säkrare vård. SLS ordförande
Margareta Troein Töllborn öppnade mötet
och hälsade välkommen. Ordföranden i
forskningsdelegationen Ulf Gunnarsson
delade ut stipendier och anslag.
Professor Peter Pronovost, USA, talade engagerat på öppningsmötet om sitt arbete med
checklistor och säkerhetstänkande.
Yngrepristagaren Tomas Gustafsson sammanfattade sin forskning ”Dysfunctional
skeletal muscle in chronic heart failure”
och pristagaren till det translationella priset
Maria Gustafsson Liljefors om ”Utveckling av DNA vaccin mot kolorectal cancer.
Öppningsmötet inleddes och avslutades med
ConRytmo i bästa Gene Krupa-stil.
John Sax, sångsolist), Sjukhus från forntid till
nutid (Fredrik von Feilitzen, Hans Persson
och John Sax) samt Gioacchino Rossini – ett
överdåd i toner och kalorier med (Stephan
Rössner, Bertil Wikman, Solveig Wikman,
Katja Zhylevich, sångerska).
På torsdagen ordnade SLS en fest med storslagen soul, jazz och funky Abba-show.
siffror
Antalet besök uppgick till cirka 8 300.
I det vetenskapliga programmet deltog cirka
6 500 delegater.
Symposier och gästföreläsare
Riksstämman bjöd på 95 symposier och
cirka 40 gästföreläsningar utöver de många
sektionssymposierna, sektionernas postrar
och orala presentationer. ST-kurser gavs
inom Etik och bemötande, Hjärta- kärl- och
lungsjukdomar och Profession, organisation
och lärande. Inom psykiatriprogrammet
gavs totalt sex kurser. Hela Riksstämman
var Ipuls-granskad och godkänd. Kandidatföreningen ordnade två symposier; ”Professionell identitetsutveckling hos blivande och
unga läkare” och ”Hur mycket ansvar kan en
doktor ta?” Svensk sjuksköterskeförening låg
bakom fem symposier. Försäkringskassan
ordnade tre seminarier. Scenprogram gavs
på två scener med Hälsotorget som motor på
den Östra scenen. Även i Sällskapets monter
fanns en Dialog- och debattscen med spännande diskussioner och samtal.
Konst & Läkekonst och Fest
Ur serien Konst & Läkekonst bjöds på tre
program. Robert Schumann – ett komplicerat konstnärsöde och en medicinsk gåta (Lars
Sjöstrand, Bertil Wikman, Hans Persson och
12
Medicinska riksstämmans programbok 2011
och den nya mobilwebblösningen.
Programboken gjordes sökbar i mobil och
underlättade för alla besökare att hitta
information om program och föreläsare m.m.
Dessutom möjliggjorde lösningen att man
kunde navigera i programmet och utforma sitt
eget schema.
Delegationen för medicinsk etik
Delegationen för medicinsk etik bildades 1970 för att främja intresset för
etiska frågor inom medicinen. Delegationens uppgift består i att bistå nämnden med
råd i etiska frågor, yttra sig i aktuella etiska frågor som uppstår i läkarens vardag,
utarbeta etiska riktlinjer samt arrangera workshops, seminarier, etikdagar och
debatter i ämnet. Etikdelegationen föreslår varje år mottagare av Hippokratespriset,
som belönar ett i vid mening etiskt förhållningssätt i klinisk verksamhet.
Delegationen har under verksamhetsåret haft
sju sammanträden, varav ett internat. Därtill
har delegationen arrangerat fyra workshops,
två tisdagssammankomster, tre symposier
på Medicinska riksstämman samt en etikdag
tillsammans med Läkarförbundet. Delegationen medverkade också i ett flertal andra
arrangemang på Riksstämman.
Delegationen utfärdar etiska riktlinjer, som
framtagits i nära dialog med berörda sektioner och som godkänts av nämnden. Vidare
gör delegationen uttalanden i etiska frågor,
vilka som regel inte varit föremål för remissbehandling. Etiska uttalanden presenteras
också i nämnden innan de görs offentliga.
Nya etiska riktlinjer för
hjärt-lungräddning (hlr)
Ett intensivt arbete har pågått under året
med att ta fram nationella etiska riktlinjer
för HLR. Representanter för ett antal av
sällskapets sektioner, Svensk Sjuksköterskeförening och Svenska HLR-rådet har arbetat
tillsammans i två workshops. Ambitionen
har varit att riktlinjerna ska täcka allt från
prehospital vård till kommunal hälso- och
sjukvård. I arbetet har särskild hänsyn tagits
till specifika förhållanden när det gäller små
barn. Förslaget kommer att gå på remiss
under hösten 2012.
Uttalande om assisterad
befruktning
Delegationen uttalade sig till regeringen om
behovet av en bred utredning kring assisterad
befruktning med särskilt fokus på värdmoderskap och embryodonation, men där också
andra befintliga och kommande teknologier
granskas ur etiskt, juridiskt och samhälleligt
perspektiv.
Uttalande om tvångssterilisering vid fastställande av
könstillhörighet
Delegationen uttalade sig för att kravet på
sterilisering i samband med fastställande
av könstillhörighet tas bort i kommande
lagändring. Utgångspunkten för detta ställningstagande var att läkare inte ska påtvinga
någon en behandling som denne inte önskar
om det inte finns starka medicinska skäl.
Några sådana skäl bedömde delegationen
inte föreligger i dessa fall.
rätt till vård för papperslösa
Inom ramen för Rätt till vård-initiativet,
som samlar ett sextiotal organisationer, har
etikdelegationen arbetat med frågan om rätt
till vård för papperslösa. Huvudkravet har
varit att den Zelminska utredningen skulle
remissbehandlas. Etikdelegationen ledde en
uppvaktning på socialdepartementet där resultatet av en namninsamling med detta krav
presenterades. En politisk uppgörelse som för
frågan framåt uppnåddes i juni, men frågan
kommer att behöva bevakas även framledes.
Delegationen har under året
också arbetat med följande
frågor:
•
•
•
•
•
•
•
Etikundervisning i läkarprogrammet
(workshop tillsammans med utbildningsdelegationen 21/10)
Åldersbestämning av invandrarbarn
(workshop tillsammans med ett antal
sektioner och Tandläkarförbundet
22/11)
Värdskap för den nationella etiknätverkskonferensen 29/11 på SLS
Etiska aspekter på läkares arbete med
patienters levnadsvanor – seminarium
8/2
Ställföreträdarfrågan
Donationsfrågor
Vägledning kring läkares användande
av social medier (tillsammans med
Läkarförbundet)
Symposier på Riksstämman 2011
1. Autonomins gränser.
Moderator: Kristina Söderlind Rutberg.
Panelen bestod av Linus Broström, Karl
Sallin och Anders Ågård.
2. Respekt för patientens autonomi.
13
Ingemar Engström, Örebro
ordförande
Ledamöter
Läkarrepresentanter:
Ingemar Engström,
ordförande, Örebro
Kristina Söderlind Rutberg,
vice ordförande, Linköping
Claudia Bruss, Lund
Ann Edner, Stockholm
Annika Eklund-Grönberg,
Stockholm
Samuel Gebre-Medhin, Lund
Marit Karlsson, Linköping
Anders Ågård, Göteborg
Adjungerade ledamöter tillika
allmänhetens representanter:
Håkan Bengtsson, Stockholm
Publicistklubben
Lars-Åke Johnsson, Stockholm
SACO-Jusek
Britt-Marie Ternestedt,
Stockholm
Svensk sjuksköterskeförening
Adjungerade ledamöter:
Sofia Bartholdson, Stockholm
Kandidatföreningen
Karl Sallin, Stockholm
Yngreläkarrepresentant
Agneta Davidsson Ohlson
Moderator: Anders Ågord. Panelen bestod av Anders
Printz, Niels Lynöe och Niklas Juth.
3. Vem ska bestämma om vård för patienter med nedsatt
beslutskompetens?
Moderator Kristina Söderlind Rutberg. Panelen bestod av
Johan Herlitz, Elisabeth Rynning och Gunnar Eckerdal.
4. Sociala medier i hälso- och sjukvården.
Moderator Carl-Johan Sundberg. Panelen bestod av Fredric
Landqvist, Niklas Juth, Sue Harden, och Sara Natt och Dag.
Symposiet anordnades av Etikdelegationen tillsammans
med Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd.
Delegationen i debatten
Etikdelegationen har under året fortsatt att delta i den allmänna
debatten kring medicinsk etik. Detta har skett genom uttalanden och riktlinjer, artiklar i fack- och dagspress samt genom
kontakter med andra organisationer och myndigheter genom
remisser, seminarier, workshops och debatter. Delegationen, och
Läkaresällskapet, har härigenom möjlighet att påverka såväl den
allmänna debatten kring medicinsk etik som den mer formella
juridiska hanteringen av frågorna.
sammanfattning
Vi uppfattar att intresset för medicin-etiska frågor är stort, såväl
i läkarkåren som i samhället. Samtidigt noterar vi svårigheter
att få en levande etisk dialog till stånd, såväl i utbildning som i
olika kliniska sammanhang. Frågor kring vardagsetik blir alltmer framträdande, inte minst i en tid då de strukturella
förutsättningarna för läkaryrket förändras snabbt. Svenska
Läkaresällskapet prioriterar etikfrågor högt och det finns skäl
att tro att delegationen har en viktig roll att spela i detta arbete.
Tisdagssammankomster
•
•
Palliativ sedering 22/11. Moderator: Kristina Söderlind
Rutberg. Deltagare: Niels Lynöe, Madeleine Leijonhufvud,
Gunnar Eckerdal.
Etiska aspekter på behandling av medfödda hjärtfel 13/3.
Moderator: Gisela Dahlqvist. Deltagare: Thomas Higgins,
Ann Edner, Sven-Erik Sonesson. Fallbeskrivningar: Ulf
Thilén.
Gemensam etikdag med läkarförbundet
Den 9/11 arrangerade Etikdelegationen och förbundets Etik- och
ansvarsråd den femte gemensamma etikdagen, ”Vetenskap och
beprövad erfarenhet – sjukvårdens heliga graal?” Föreläsare
var Lars-Åke Johnson, jurist, Elisabeth Rynning, jurist, Helge
Malmgren, filosof, Nina Rehnqvist, Kerstin Hulter Åsberg,
Tommy Stödberg, Karl Sallin och Gunnar Eckerdal. Ett hundratal åhörare deltog i den livliga debatten som följde efter presentationerna.
nHippokratespriset – priset för etik i klinisk
verksamhet, 20 000 kronor
Hippokratespriset är Svenska Läkaresällskapets pris för etik i
klinisk verksamhet och delas ut årligen till en eller flera kliniskt
verksamma läkare inom olika specialiteter som i sitt dagliga
arbete lyfter fram och tydliggör betydelsen av etiska frågor i
sjukvården.
Under året tilldelades allmänläkaren Bengt Hofverberg priset
för sin förmåga att alltid ta in etiska aspekter i sitt möte med
patienten, kolleger och övrig personal. Särskilt betonades hans
förmåga att alltid beakta etiska frågor i samband med handledning av yngre läkare.
Priset delades ut vid Läkaresällskapets Årshögtid den 1
november 2011. Pristagaren får förutom en prischeck också ett
diplom och Clarence Blomquistmedaljen i silver.
2011-års Hippokratespristagare: Bengt Hofverberg, Färila
Blomquistmedaljen
Medaljen slogs på initiativ av
Sällskapets kommitté för
medicinsk etik 1996 till minne
av Clarence Blomquist och som
erkänsla för dennes framsynthet
i medicinsk-etiska frågor. Han
var en föregångsman och har
betytt mycket för utvecklingen i
den medicinska etiken.
14
Kommittén för
medicinsk språkvård
SPRÅKKOMMITTÉN arbetar med att vårda det medicinska språket dels
genom att besvara insända språkfrågor med medicinsk anknytning, dels
genom att informera och medverka i olika aktiviteter. Utvalda medicinska
termfrågor av allmänt intresse läggs in i kommitténs språkfrågedatabas på
Internet.
Tidigare informationsteknologiska problem
med att införa nya termfrågor i databasen har
lösts under verksamhetsåret så att databasen
åter hålls fortlöpande uppdaterad. Språkfrågorna sänds primärt till Terminologicentrum
TNC, med vilket SLS tillsammans med
Läkartidningen har ett avtal, för en första
granskning av terminolog. Utvalda frågor har
behandlats vid kommitténs sammanträden,
under året vid fyra tillfällen, och vid behov
diskuterats på språkkommitténs elektroniska
diskussionslista och med sektionernas språkkontakter. Kommittén beslutar vilka frågor
och svar som ska läggas in i språkfrågedatabasen. Kommittén har under verksamhetsåret också fått disponera en sida i medlemsbladet SLS Aktuellt där frågor och svar ställts
samman.
Språkkontaktmöte
Den 24 april 2012 höll språkkommittén
möte med sektionernas språkkontakter och
andra personer med intresse för medicinsk
terminologi. En intressant och engagerad
diskussion fördes kring ämnena för mötets
program:
• Det språkliga arbetet på Läkartidningen.
Jarl Holmén
• ”Matnyttig terminologi”. Arbete med
termer i en vägledning om nutrition
från Socialstyrelsen. Torsten Mossberg
• 50 år med klassifikationsarbete på
Socialstyrelsen. Björn Smedby
• Arbetet med språkfrågor i sektionerna.
Magnus Fogelberg, Skövde
ordförande
Remisser
Språkkommittén har under året avgett svar
på Socialstyrelsens remisser ”Begrepp inom
områdena vårdplatser samt överbeläggningar
och utlokalisering av patienter” (del i projektet ”Öppen jämförelse och utvärdering av
överbeläggningar”) och ”Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp”.
Språkkommittén fick sig tillsänt remissen
från SIS nr 9158, prEN ISO 21091 Directory
services. Kommittén fann att innehållet i
remissen låg utanför kommitténs intresseområde men noterade att ordföranden bidragit
till Läkaresällskapets svar.
bengt i lindskogs språkpris
Språkkommittén nominerade under föregående verksamhetsår Läkartidningen till
språkpristagare. Priset delades ut vid Läkaresällskapets årshögtid. Nominering till 2013
års språkpris kommer att göras av kommittén
under kommande verksamhetsår.
Torvald Granfors, Västerås
(t.om. februari 2012)
sektionsrepresentant, urologi
Tove Gunnarsson, Stockholm
sektionsrepresentant, psykiatri
Jarl Holmén, Stockholm
Läkartidningen
Torsten Mossberg, Stockholm
sektionsrepresentant,
klinisk nutrition
Hans Nyman, Stockholm
språkexpert
Björn Smedby, Uppsala
Socialstyrelsen
klassifikationsexpert
Nathalie Parès, Stockholm
Språkrådet
Tom Pettersson, Helsingfors
Finska Läkaresällskapet
M ED
IC IN
SK A
SP RÅ
KF RÅ
GOR
FR ÅG
A Inf
tospo
ek
ridium tion me
aktua
d Cr
homi
yp litet
nis ha
ge
inträf
FR ÅG
r fåt
fat utb nom ett
A Jag
nylige t
försve
på de
rot t.
undra
t
n
nska
Hur
Jag ha
milar nya begre r hur ni
sjukd
ska ma
Svensk
ser
”?
omen
ppet
r
ridios set t både
”bios
s namn n begre Vad blir
FR ÅG
skapet a Läkaresäl
ioch cry
cry
A
? sim ppet? Of det sve
s
linfek
en ”ek Jag ser
nsk
ptospo ptospo kommit språköränd
ilar”?
tion.
bå
rat ”b a
Va
ridieté arb
”b
Vilke kymos” oc de stavn
ios
med
etar
ioimilä d blir då
n är
att
plural
ra” ?
SVAR
den rik h ”ecky ingmedic vårda det
mos”.
,
Enligt
tiga?
inska
sta
SV
SVAR
språke
dels gen
Språkk
vnings
AR Or
t
De
rekom
om
ska de
n
lar i sin den ska
ck är
besvar om att
mend mitténs
vara bio
försve
i pri svensk
a
skriva
plural gularis och
nskade ationer
språkf insända
k-ljude ncip en a stavninge
simiis. Bio
s
rågor
dub
n
ridios med k. All formerna
giskt
similar biosimilar
me
medic
svaras t. I försvensk blering
läk
er
tså
(so
insk ank d
av
svensk m det ock kry ptospo
effekt emedel som är ett biolo- i
ning,
Accom ck alltid av at latin mo
nytdel
som ett
a
ett
mo
tska ha
informe s genom
under sju kdoms så står i den - origin
samma tion och datio blir latinskt cc.
att
klassifi
allä kem redan god
A07.2
ackom
verka ra och me
dieinf
ska int
) eller
kän
kat
ekk ym buccalis
dmodai olika
ekt
kry pto ionen
e bara edel. Tillve t
bli
os
språkv
dande
ser
I uttryc ion (utan
lite
att
rkaren
presen
sporiovanli r buckal. Att
tsdoku
det är
åraktivit
tera
gt
menta
Verksa
en
eter.
Cr ypt ket infekt bindestreck)
generi
tion somsådan kva ning av gre ovanlig ut beror på
mhete
ion ors
osp
ska
.
ori
syf tar
sam
läk
- till
n
med c,
med kom
akad
dium
kiskan
em
krä
till att
av
sta
s ek (latmansättplette edel utan må vs för ’saft ec) och gre
språkr
genom
om den eftersom det vas därem
att
ini
ådgivn
kis
’. Båd
ste
ot ori produ kten rande stu
rent lati
här är
annat
ing och
e c och kans chy muserat
men,
dier
till k.
är
fråga
ginallä
spr
nsk
och
ch
s,
De
arbete åkvårdand
kem lik värdig visa
stor bok slä ktnam a grundfor
biolog
därför n riktiga försvenskas
bidra
e
iska eff edlet så att med
stavni
exakt
till
ekk ym
gäller stav, något net skrivs
pet är
ngen
och enh ett
os. 
me
fl
alltså ekt uppnås samma
blir
medic
etligt
latinsk ertalet mi som av häv d läkem
skilt frå
. Begrep
ins
kro
ede
d
och ett kt facksp
homini a slä ktnam organism
använd l, och ter n generiskt råk
enkelt
n. Ar
ers
me
klart
s
as
skr
och
n
i
tna
svensk
beh
me
tering
ivs där
boksta
.
allmäns dicinskt
läkem över
emot mnet
v. 
svensk Därför bör
med lite
edelsh
ligt för pråk, begripa
den
anreg
n att
FR ÅG
pat
införa ler. Det fi böjas enligt
anhörig ienter och
A Un
nns ing
vokale
ett
ska
a.
dra
använ
r
da ver om man
geme
adjekt
iv sku n ”ä” såv ida et skä l
(biosi
lle
Språk
datab frågea
w w w sen
.sls.se
sprak
frago
r_1_2011
.indd
1
. circul
tomisk
Dougl
as
us
a
fädern var tyd lige Willisii.
Men
eär
genitiv vda nam n nöjd me
d sitt
n,
forme
n Dougl som då fick
asi. 
ovanst
h
anisa
tione
som
r läm ående
oc
för de kså ligger nar och
t
till
arbete interna spr grund
t
sation i respekti åk vårds.
ve org
ani-
2010-12-2
1 15:0
5:57
15
Lisa Wolff Foster, Stockholm
Socialstyrelsen, enheten för
fackspråk och informatik
Adjungerad till språkkommittén:
Åsa Holmér
Terminologicentrum TNC
Lä
s me
Ledam
inte
mi
behöva
sal
ne
r på
öter
synes lär t läkem
”ekok r när ma er eller
bildas
ww w.
i kom
inte var
ede
ardiog
n för
mit
sls.se
korta
jag att
a aktuel l), men det
rafi
Medic
Magn tén:
r
det bo ”? Själv
us
inskt
lt. 
FR ÅG
ner,
anser
ordför Fogelberg
Råd
rde
ek
A Jag
och rik fackspråk
ande
lus W
förko o, eftersomvara geme
undra
i skrift
tlinjer
rtning
illi
Ulla Ge
sekret si. Några r över cir
flera
av ett det är en
ord.
cu erare)
av oss
Socials rdin
ord,
alltså
inte
tyrelsen
vill
(lä
ka
sta
med
av
Tor val
som
två i:n va Willi rSVAR
d
jämför
sii,
. Me
Förkor
sek tion Granfors
Do
för
n
me
ta
andra
kor tni
uglas
int
d t.e
srepre
för uro
x. fos
sentan
ett en i, är lika
inte vil ngen ”ek e alls. Med
sa
logi
t
o” fra
bestä
da i.
ket
org
Ultral
Jarl Ho
mda
an som mgår
jud
för
lmén
Läkarti
har kom sundersök undersök
SVAR
dninge
nämnin mit att få ning av hjä s. Dubbe Willisii me
n
Torste
många
d två
lt -ii
rtat del
n
i är rät
gional gar, bland
sek tion Mossberg
se. Ge är ingen
a
annat olika bet.
srepre
diogra skillnade
om ver nitivänd latinsk änför klin
sentan
r. Ult med reelsen
fi (ul
bet
isk nut
t för
rition
ekomm tra ljudska raljudskar- i blir ord s stam sjä lv är -i, och
Hans
rdiogr
Ny
slutar
er
UKG
det lati slutet -ii.
am)
Språkr man
på
och UC med förkor
Genit
nska
ådgiva
eko
cho
ive
colon
tninga
G. Utö
kar
rion
re
är col n av
Natha
föreko diogra fi (ek ver varian rna vi cho (yttre fos
i, men
lie Par
ter
rii.
Språkr
ten
mm
oka
ès
eko. Hä er jargon rdiogram
den eng I detta fall hinnan) av
ådet
får
Tom
dokum r gäller att gordet hjä ) Thom elske 1600-t är eponym
Pet
rtas
den me
Finska tersson
förkor entationen
serade Willis. På alsläkaren en
Läka
Läkare
tninga
s
är tyd dicinska
rti
skapet
sällnamn, ofta vetens hans tid lati
förkla
lig
r
styrel dningen,
ras för och att beg utan
kapsm
niSo
sen,
Björn
som de vilket var
rep
patien
Svensk cialsällsk
Smedb
desto ännens
skrev
ten.  pet
ap
a
Socials
nat
änd
y
på lati
urliga
else
medic ets komm Läkaretyrelsen
het för
insk
Rudbe var -ius, i n. En van re
s enspråk itté för
Term
kla
lig
femini
ck ble
och term ssifikation
vår
ino
Stockh
v Rudbe
nu
får reg logicentr d och
inolog
ckius, m -ia.
Holm olm hette
i
um TN
Hans
elbun
Stockh och
hur de
ia i lati
Ågren
det frå
C
belagt
sek tion
olmia
nska
t
texter
språke medicins gor om
eller
att
srepre
för psy
. Det
samma Willis i
ka
sentan
t
ska
fac
är
vetens
kiatri
t
kha
Doku
Willis nhang lati
kapliga väl
Åsa Ho
mente nteras.
nis
ius
manst
t är en
att anv , en form erades till
Termin lmér
ällnin
sam
som var
riktlin
ologic
g
terme ända också
TNC
entrum
jer som av de råd naturl
r, t.ex

i ana

org
ig
oc
samverkan
Kommittén har samverkat med terminologiintressenter såsom Sektionen för medicinsk
informatik samt enheten för fackspråk och
informatik vid Socialstyrelsens avdelning för
regler och tillstånd.
Kommittén har deltagit i den nationella
termkonferensen i oktober 2011 och informerat om sin verksamhet i Läkaresällskapets
monter vid Medicinska riksstämman.
Ledamöter i kommittén:
Magnus Fogelberg, Skövde
ordförande tillika
sektionsrepresentant, neurologi
Annie Melin
Läkaresällskapets IT-kommitté
IT-KOMMITTEn är ett rådgivande stöd till nämnden när det gäller
IT-lösningar för en god vård. Kommittén utgör en kontaktyta gentemot SLS
sektioner och företräderSLS i IT-frågor vid kontakt med myndigheter och
organisationer.
AKTIVITETER
Göran Petersson, Kalmar
ordförande
Ledamöter:
Kristian Axelsson, Skövde
Susanne Bergenbrant Glas,
Stockholm
Anne Björk, Uppsala
Sabine Koch, Stockholm
Per Pohjanen, Umeå
Nils Schönström,
vice ordförande, Stockholm
Annie Melin
Bild från ett (av fyra) av ITkommitténs scenprogram på
Medicinska riksstämman 2011:
” Så borde IT i vården fungera”.
Från vänster: Anna Omstedt
Lindgren, VD MedUniverse,
Anton Johansson, affärsutvecklare Twingly, Peter Krantz,
e-visionär och Hampus Brynolf
(moderator), rådgivare Intellecta
Corporate.
Vid Medicinska riksstämman
2012 ska IT-kommittén anordna
en förnyad hearing med samma
deltagare som 2010 resp 2011
med rubriken ”eLäkekonst – IT
och den Goda vården, professionen aktör?” då frågan blir om
man levt upp till planerna 2011.
Kommittén har haft fyra sammanträden
under verksamhetsåret och genomfört en
inspirationsdag den 23 april 2012 på SLS med
sektionernas IT-kontakter.
Göran Petersson företräder SLS i Socialdepartementets samrådsgrupp för ”Nationell
eHälsa – tillgänglig och säker information
inom vård och omsorg”. IT-kommittén har
varit representerad i referensgruppen för
Nationella Standardvårdplaner (SVP) och i
Ineras styrgrupp för ”Din Journal på nätet”.
Sabine Koch och Nils Schönström företräder SLS i Socialstyrelsens grupp för Ändamålsenlig och strukturerad information.
Kommittén har arrangerat en tisdagssammankomst: ”Din Journal på nätet” den 18 oktober 2011 med ett 50-tal deltagare och Anne
Björk som moderator. De frågor som besvarades var bl.a. Vilka journaler gäller det? Hur
gör man med stora sammanhållna journalsystem? Ska det göras men-bedömning varje
gång någon vill läsa sin journal efter ett nytt
vårdtillfälle? Vilka etiska problem uppstår?
Hur kommer säkerheten att fungera? Blir
vården bättre av att patienten får läsa journalen? Måste vi skriva journalerna på ett annat
sätt? Talare var Åke Rosandher, CeHis, Ture
Ålander, läkare, Christina Ledin, läkare och
Andreas Mårtensson, Inera.
IT-kommittén medverkar i Läkarförbundets nätverk för IT-frågor.
Kommitténs ordföranden talade om om
eHälsa, IT som stöd för god vård vid riksdagens framtidsseminarium ”Framtidens hälsa
– utmaningar och nya möjligheter”.
IT-kommittén genomförde en hearing ”eLäkekonst – IT och den goda vården, professionen aktör?” vid Riksstämman. Cirka 50
deltagare hade samlats och följande frågor
besvarades: Säkrare läkemedelshantering?
Fungerande elektroniskt expeditions/expertsystem? System för granskning av datorjournaler? Tydligare specifikationskrav åt
journalleverantörerna? Mer användarvänliga
system? Balans mellan patientsäkerhet och
integritet? Patienten förverkligad delaktighet
16
i sin journal? Mer strukturerade journaler?
Kvalitetsregistren ökad täckningsgrad i
datorjournalerna? De som svarade på frågorna var Karin Johansson, statssekreterare
Socialdepartementet, Anders Printz, Socialstyrelsen, Christina Åkerman, Läkemedelsverket, Åke Rosandher, Centrum för eHälsa i
samverkan (CeHis) och Anna Lefevre-Skjöldebrand, Swedish MedTech.
Under Riksstämman anordnade kommittén
fyra workshops i utställningshallen:
• Gemensam läkemedelslista
– Vad händer med Pascal?
• Din journal på nätet.
• Läkekonst och etik.
• Så borde IT i vården fungera. En positiv
spaning in i framtiden – av ofärgade
kompetenta själar.
inspirationsdagen 23 april 2012
Som förberedelse till Riksstämman 2012
arrangerade IT-kommittén en inspirationsdag för SLS IT-kontakter med följande
innehåll: 1) Hur läkemedelsförskrivningen
påverkas av generika: Vad innebär generikareformen? SILs innehåll och tjänster. Läkarens uppfattning. 2) Pascal – beslutsstöd. Utformning och intention med Pascal. Läkarens
syn. Kliniska farmakologens syn. 3) Framtidens läkarroll: Nya krav, nya möjligheter –
Exemplet Duodecim Timo Haikonen, Finska
Läkaresällskapet, Förändrad arbetssituation,
förändrad arbetsroll. Emma Spak, SYLF, Hur
kan nya arbetssätt förbättra? 4) Framtidens
nätverk med patienten: Morgondagens hälsokonsument (Opinion Hälsa). Mats Olsson,
Kairos future: Sustains – Journal på nätet.
Benny Eklund, Journal på nätet – hur påverkas vårdens viktigaste arbetsredskap? Anna
Rask-Andersen, Gemensam informationsstruktur. Karl-Henrik Lundell, Möjliga vägar
till framtiden. Gösta Enberg, SFMI.
nyhetsbrev, it-kontakterna,
IT-ministern och planering
IT-kontakterna har fått flera nyhetsbrev och
har uppmanats inkomma med synpunkter
och frågor som bl.a. ställts till Samrådsgruppen för nationell eHälsa.
Kommittén för läkemedelsfrågor
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN har som uppdrag att bevaka de läkemedelsfrågor om
är gemensamma för sektionerna och att bistå nämnden i strategiska läkemedelsfrågor med remissyttranden.
Kommittén verkar för
• Att patienter behandlas med rätt läkemedel i rätt dos och i rätt tid i förhållande
till sina behov.
• Ändamålsenlig utbildning i läkemedelsanvändning under läkarnas grundoch specialistutbildning samt vidareutbildning för specialister.
• Ändamålsenliga IT-stöd för läkemedelsanvändning
• Ökad uppmärksamhet bland sjukvårdens
beslutsfattare på läkemedelsfrågorna i sitt
kliniska sammanhang
• Ökade möjligheter att bedriva kliniska
prövningar inom hälso- och sjukvården.
• Särskilt stöd till läkemedelsforskning som
inte finner finansiering från läkemedelsindustri.
Kommittén har under verksamhetsåret, den
1 juli 2011–30 juni 2012 haft sex sammanträden, samt ett internatmöte tillsammans med
Svenska Läkarförbundets Råd för läkemedel,
IT och medicinteknik.
Det finns idag många viktiga frågor inom
läkemedelsområdet där det finns möjlighet
att påverka, inte minst inom IT-området.
Kommittén engagerar sig starkt för införande
av generisk förskrivning vars införande nu
förhoppningsvis påbörjas. I den så kallade
myndighetsutredningen föreslås att lagen om
läkemedelskommittéer upphör att gälla. Det
vore mycket olyckligt om läkemedelskommittéerna lades ned. Läkemedelskommittéerna
har på ett unikt sätt arbetat i verksamheten
och engagerat professionen. Man har därför
lyckats med att implementera nya behandlingar och behandlingsriktlinjer på ett sätt som
inte hade varit möjligt enbart inom linjeorganisationen. Vi kommer att behöva Läkemedelskommittéerna i framtiden också.
Kommittén har arrangerat en tisdagssammankomst under rubriken ”Tydliga, mätbara
och dokumenterade behandlingsmål”. Ett
vanligt problem inom läkemedelsbehandling
idag är att vi inte dokumenterar varför vi
påbörjar en läkemedelsbehandling. Vilket är
målet med just denna behandling, hur och när
skall detta mål utvärderas och vad skall göras
om målet inte nås? Utan att ha detta definierat
riskerar man både överbehandling och underbehandling. En alltför vanlig situation att vare
sig patient eller läkare känner till planen för
ett visst läkemedels användning. Dessa frågor
kommer att lyftas upp ytterligare vid ett symposium med detta tema vid Läkaresällskapets
Riksstämma i november.
Två medlemmar från Kommittén är Läkaresällskapets representanter i styrelsen för
stiftelsen NEPI (Nätverket för läkemedelsepidemiologi). Stiftelsen (www.nepi.net) arbetar
brett inom läkemedelsområdet, bidrar med
expertkunskaper på uppdrag åt myndigheter,
anordnar utbildningar i användning av Socialstyrelsens Läkemedelsregister mm.
Kommittémedlemmar deltar i råd, hearings
och referensgrupper vid de myndigheter som
hanterar läkemedel, t.ex. Tandvårds- och Läkemedelsverket (TLV), Läkemedelsverket och
kring den nya Läkemedelsstrategin.
Kommittén har som tidigare besvarat och
sammanställt remissvar inom läkemedelsområdet.
Kommitténs tisdagssammankomst den 21 februari
2012: ”Tydliga, mätbara och dokumenterade behandlingsmål” går att se i efterhand via SLS webb-TV.
17
Bo Carlberg, Umeå
ordförande
Ledamöter:
Ylva Böttiger,
vice ordförande, Stockholm
Johan Franck, Stockholm
Yngve Gustafson, Umeå
Sverker Hansson, Göteborg
Åke Schwan, Uppsala
Carl-Olav Stiller, Stockholm
Kommittén för säker vård
KOMMITTÉN FÖR SÄKER VÅRD bildades år 2010 med syfte att bidra
till utvecklingen av patientsäkerhetsområdet i svensk hälso- och sjukvård.
Under året har kommittén haft tre möten samt
arrangerat ett symposium på Riksstämman
och en patientsäkerhetsdag.
Symposiet på Riksstämman med titeln
Hans Rutberg, Linköping
”Säker vård – en presentation av en ny komordförande
mitté inom Svenska Läkaresällskapet”, belyste
arbetet med att förbättra patientsäkerheten
och den fortsatta utvecklingen av detta cenLedamöter:
trala område inom svensk hälso- och sjukvård.
Anna Spencer, Malmö
Framgångsrika initiativ till utveckling inom
Charlotta Grunewald,
området presenterades.
Stockholm
Kommittén för säker vård bjöd in Edward
Anneli Bergens, Malmö
Kelley, chef för WHO:s patientsäkerhetsarbete
Göran Modin, Uppsala (2011) till Riksstämman för att tala om patientsäkerhet ur ett globalt perspektiv.
Gunnar Sjörs, Uppsala
Patientsäkerhetsdagen på LäkaresällskaJon Ahlberg, Stockholm
pet den 25 april 2012 hade titeln ”Patientens
säkerhet – vårt ansvar”. Det blev ett välbesökt
möte där 110 deltagare från bl.a. sjukvården,
bilindustrin, sjöfarten, luftfartsverket och flera
myndigheter samlades kring säkerhetsfrågor.
Dagen gav en inblick i vilka faktorer som
saknas eller som ligger efter i sjukvården jämfört med t.ex. trafiken, sjöfarten eller flyget,
samtidigt som vi fick en bild av gemensamma
eller liknande problem och upplevda hinder
på vägen mot en säkrare kultur. Nollvisionen
och möjligheten att använda denna även inom
sjukvården diskuterades. En sammanfattning
av dagen publiceras i SLS aktuellt.
Under våren 2012 skickade kommittén ut en
enkät till samtliga sektioner med frågor om
sektionens bedömning av riskområden för
patientsäkerhet, aktuellt arbete inom området
samt förslag till fokus för kommitténs fortsatta
arbete. 21 sektioner besvarade enkäten och en
sammanställning har skickats ut till sektionerna. En sammanfattning kommer att publiceras
i medlemstidningen SLS aktuellt.
Kommittén har under verksamhetsåret sammanställt ett remissvar: Överklagande av beslut om kritik från Socialstyrelsen, Ds 2011:36
samt inlett samverkan med Socialstyrelsen
rörande patientsäkerhetsindikatorer.
Kommittén för kvalitetsfrågor
KOMMITTÉN FÖR MEDICINSK KVALITET bildades våren 2011. Den huvudsakliga
arbetsuppgiften för kommittén under det gångna verksamhetsåret har varit att
bevaka utvecklingen inom regelsystemet för de nationella kvalitetsregistren.
Ulf Haglund, Uppsala
ordförande
Ledamöter:
Soffia Gudbjörnsdottir,
Göteborg
Nina Nelson, Linköping
vice ordförande
Pär Nordin, Östersund
Li Felländer-Tsai,
Stockholm
Denna utveckling har drivits av staten och
SKL med hjälp av en särskilt utsedd utredare.
Inte minst frågan om hur det regelsystem,
som reglerar hur läkemedels- och medicinskteknisk industri ska kunna inhandla data från
kvalitetsregistren, skulle utformas har engagerat kommittén den gångna vintern. Vi nådde
inte riktigt ända fram i det ärendet. Produkten
blev en kompromiss som kan betecknas som
någorlunda acceptabel.
I det kommande arbetet ser kommittén som
sin uppgift att vara en länk mellan kvalitetsregistren och SLS, nämnden och sektionerna.
Helst ska detta arbete vara dubbelriktat och
kommittén förmedlar synpunkter från nämnden/sektionerna till de styrande grupperna
för kvalitetsregistren liksom från kvalitetsregistren och dess styrgrupper till sektionerna.
18
Det har aviserats att etiska aspekter av en ökad
elektronisk tillgänglighet av journaldata för
kvalitetsregister ska bli föremål för en statlig
utredning. Om så blir fallet kommer en stor
arbetsuppgift läggas på kommittén tillsammans med delegationen för medicinsk etik.
Oavsett om det blir en statlig utredning eller
inte kan konstateras att en ökad elektronisk
överföring av data uppfattas som en förutsättning för utvecklingen av flera kvalitetsregister.
Samtidigt befaras en sådan process kunna
väcka problem och t.ex. störa det förtroliga
samtalet läkare – patient. Sektionerna inom
SLS har anledning att ta ställning så småningom och det är kommitténs uppgift att bevaka
ärendet.
Läkares samtal om levnadsvanor
LEVNADSVANEPROJEKTETS ÖVERGRIPANDE SYFTE är att öka kunskapen om
och intresset för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete inom hälso- och
sjukvården.
Svenska Läkaresällskapet ansökte i november 2011 om stöd till implementering av de
nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder som Socialstyrelsen samtidigt fastställde. Projektet ”Läkares samtal om levnadsvanor” har som övergripande syfte är att öka
kunskapen om och intresset för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete inom
hälso- och sjukvården. Det specifika syftet är
att bidra till implementeringen av de nationella riktlinjerna, med klart fokus på insatser
riktade mot läkarkåren, men även genom att
främja samarbete mellan olika professioner
inom hälso- och sjukvården. SLS kommer att
sprida kännedom om riktlinjerna, verka för
en positiv attityd till sjukdomsförebyggande
arbete inom hälso- och sjukvården, och sprida
kunskap om metoder för sjukdomsförebyggande arbete. En beräkning grundad på Nationella patientenkäten visar att svenska läkare
årligen för över sju miljoner samtal om tobak,
alkohol, mat eller motion. Cirka en tredjedel
av dessa förs på sjukhus. Vi gör därmed redan
idag en stor insats, men samtalen kan bli fler
och öka i kvalitet. Vi kan exempelvis bli skickligare i att motivera och remittera patienter till
kvalificerad rökavvänjning.
Projektet är avsett att pågå till 31 december 2014. Socialstyrelsen har hittills beviljat
ekonomiska medel för 2011 och 2012. Idag
har tio sektioner skrivit under avtal med SLS
om att delta: Allmänmedicin, Arbets- och
miljömedicin, Beroendemedicin, Fysisk
aktivitet & Idrottsmedicin, Gastroenterologi,
Kardiologi, Obstetrik & gynekologi, Ortopedi,
Psykiatri och Reumatologi. Sektionerna som
deltar i projektet får stöd exempelvis genom
att en arbetsgrupp får kostnader för resor och
möten betalda, och att lönekostnader ersätts
för läkare som arbetar i projektet. Det finns
utrymme för fler sektioner att ansluta sig till
projektet.
Projektet har kommit igång förvånansvärt
snabbt med tanke på att det introducerades
först vid Medicinska riksstämman i november
2011. Heldagsseminariet ”Levnadsvanor och
läkarrollen” 8 februari 2012 blev en lyckad
startpunkt, med kompetenta föreläsare och
högt deltagarantal. Kärnan i projektet är att
sektionerna ansvarar för informations- och
utbildningsinsatser som är specifikt anpassade till behoven i den egna specialiteten. Allt
material och information kommer att samlas
på Sällskapets hemsida under ”Levnadsvaneprojektet”.
En uppföljning av Levnadsvaneprojektet
kommer att genomföras som en heldagskonferens den 6 februari 2013 på SLS.
Levnadsvaneprojektets logotyp
19
Lars Jerdén, Dalarna
projektledare
Projektkoordinator:
Marie-Louise Schyberg,
SLS kansli
Utbildningsresurser:
Astri Brandell Eklund
Åsa Wetterqvist
Statens folkhälsoinstitut
SLS Kandidatförening, KF
KANDIDATFÖRENINGEN FORTSÄTTER arbetet med att göra Läkaresällskapet
och dess verksamhet känt bland läkarstudenter och yngre läkare. Föreningen
har 1 500 medlemmar.
Long-Long Chen, Stockholm
ordförande
Kandidatföreningen har efter införandet av
avgiften för läkarstudenter och AT-läkare
(vid årsskiftet) tappat två femtedelar av sina
medlemmar. Nu har vi 1500 medlemmar som
kommer att utgöra basen i vår fortsatta verksamhet. Med det sagt har kandidatföreningen
börjat förverkliga sina potential under det
gångna verksamhetsåret.
Lis Abazi, Lund (2011)
Diana Ly, Stockholm
Riksstämmesamordnare
Riksstämman blev en lyckad tillställning där
läkarstudenter från Göteborg, Lund, Linköping och Örebro kom med Läkaresällskapets
bussar och strömmade in på Stockholmsmässan. Deras blickar och uppmärksamhet fick
slitas mellan vår monter med mindballspel,
kliniska övningar på dockor, föredrag av
Niklas Långsström när han talade om ungdomspsykiatri och våld, höra Asklepiospristagarna Erik Hansson berätta om ”Mapping
snakebite epidemiology in Nicaragua – pitfalls
and possible solutions” eller Christina
Lagergren förtälja om ”Measurement of the
production of reactive oxygen species by
neutrophils in cerebrospinal fluid infections”.
En ny styrelse valdes för det nästkommande
verksamhetsåret och startskottet för ett fullspäckat år 2012.
Anna Bengtsson, Umeå
AT-samordnare
lokala aktiviteter
Ledamöter:
Lis Abazi, Lund
Vice ordförande
Mikael Kakeeto, Lund
skattmästare
Ola Nyström, Uppsala
vetenskaplig sekreterare
Elin Forslund, Stockholm
utbildningssekreterare
Sofia Bartholdson
medicinsk-etisk sekreterare
Novalie Lilja, Lund
internationell sekreterare
Mihai Radulescu, Stockholm
Redaktör
Lokala representanter
Göteborg: Vakant
Linköping: Joel Johansson
Lund/Malmö: Andreas Fernberg
Stockholm: Esmail Jamshidi
Umeå: Andreas Borsiin
Uppsala: Anna Wiberg
Örebro: Jasmin Zejnelagic
Sara Rundqvist
Kandidatföreningens
Facebooksida är en kanal
genom vilken medlemmarna kan hålla sig upp
daterade om vad som
pågår i föreningen och
på SLS.
I början av 2012 upprättades en terminskalender där alla aktiviteter visades på de olika
orterna där det finns läkarutbildning. Idéer
utbyttes och kandidatföreningen i Örebro
blev född. Under hösten har seminarier i
teckenspråk och practical skills med syteknik
hållts i Örebro. Staden har många döva och
att kunna lite teckenspråk som läkarstudent,
kan vara mycket värdefullt. I Linköping och
i Stockholm hölls det två mycket uppskattade föreläsningar om EKG. Tisdagssammankomsten den 14 februari 2012 som vår
tidigare ordförande David Svaninger modererade, lyfte diskussionen om läkare och dess
relation till homeopati och placebo. I Lund
och Umeå har vi blivit en förening att räkna
med och samarbetet med andra studentorganisationer, som kåren, har ökat kännedomen
om kandidatföreningen. Ett axplock av alla
aktiviteter vi medverkat i är ”Rätten till vård”
i samarbete med International Federation
of Medical Students’ Association (IFMSA),
20
diskussionskvällar med Stefan Lindgren om
nya läkarprogrammet och ATs vara eller icke
vara är bara ett axplock av alla de aktiviteter
vi medverkat i.
asklepiospriset
Att utse en vinnare till Asklepiospriset 2012
är i full gång och jämfört med tidigare år har
antalet sökande dubblerats. Förklaringen är en
framgångsrik marknadsföring och att det är
enklare att söka priset då det sker via internet.
Att granska så många artiklar ställer höga
krav på en samordnar och sammansvetsad
styrelse. Samtidigt är det ett previlegium att få
läsa så många välskrivna projektarbeten och
artiklar. Vi måste verkligen ta tillvara på våra
unga talanger och uppmuntra de i sin strävan
efter att förstå genom vetenskap. Genom att
utse en rättvis vinnare hoppas vi kunna sporra
fler läkarstudenter att ta klivet till att börja
forska.
2011 års Asklepios-pristagare
För bästa vetenskapliga artikel Erik Hansson, Lund,
”Mapping snakebite epidemiology in Nicaragua
– pitfalls and possible solutions”.
För bästa vetenskapliga projektarbete Christina
Lagergren, Stockholm, ”Measurement of the production of reactive oxygen species by neutrophils
in cerebrospinal fluid infections”.
2011 delades också ett medicinfilosofiskt hederspris ut, 5 000 kr till Kajsa Nordström, Uppsala, för
arbetet ”Att möta, att läka”.
Priserna delades ut på Kandidatdagen vid Medicinska riksstämman den 2 december 2011.
at-läkare
Den årliga AT beach i Tylösand anordnades
av AT-läkare i Halmstad. Kandidatföreningen
var inte bara med och sponsrade eventet,
utan deltog också med ett lag! Vi minglade
runt med AT-läkare och berättade om ATbidraget som medlemmar kan söka. Med en
sportdryck från Läkaresällskapet i handen fick
de höra våra planer inför det nästkommande
året. På agendan finns bland annat AT-fallet
där AT-läkare får författa egna kliniska fall
som publiceras i SLS Aktuellt och AT gasque
med matnyttiga föreläsningar. På avslutningsmiddagen delades
det årliga ”fair play” ut. Ett pris som ska hylla det lag som spelar
mest sportsligt. AT beach är ett viktigt event för AT läkare eftersom den främjar den kollegiala samhörigheten.
Representater i SLS delegationer
och kommittéer
KF bistår med medlemmar i SLS nämnd, utbildningsdelegationen, riksstämmedelegationen och i delegationen för medicinsk
etik. Vi tror och hoppas att vi sätter avtryck, med den yngre
läkarens perspektiv, i delegationerna och kommittéerna.
Framtid och vision
Under våren 2012 har vi knutit nära band med IFMSA. Till
hösten planerar vi flera samordnade aktiviteter, främst inom
området global hälsa. Med våra lokala aktiviteter, Riksstämman,
Asklepiospriset m.m. bygger vi det skelett som vår förening ska
kunna vila på. Med en kompetent och kreativ styrelse bygger vi
en stark Kandidatförening. Vi är övertygade om att Kandidatföreningen har ett syfte och vill fortsätta att främja samhörigheten
mellan kollegor och lyfta vår profession genom vetenskap, etik
och utbildning – för patientens bästa.
21
Priser och medaljer
Läkaresällskapet har genom åren instiftat priser som belöning för framstående medicinsk forskning.
De flesta av priserna delades ut vid Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 1 november 2011.
2011-års pristagare: Bakre raden fr vä: Robert Hast, Eva Hellström-Lindberg, Artur Schmidtchen, Kaj Blennow, Bengt Hofverberg, Anna Löfgren,
Ulrik Lidwall. Främre raden, fr vä: Hugo Lagercrantz, Kent Lundholm, Carola Lidén, Pernilla Strid, Jan-Inge Henter, Jonas Hultkvist, Carl-Henrik Heldin
Jubileumspriset, 150 000 kr
belönar värdefulla, av svenska medborgare författade skrifter över ämnen tillhörande det medicinska forskningsområdet.
Jan-Inge Henter, Stockholm, fick priset
”för omfattande, såväl kvalitets- som
kvantitetsmässig, translationell forskning
kring familjär hemafagocytosk kombinerad immuneffekt”.
Alvarengas pris, 45 000 kr
belönar värdefulla, av svenska medborgare författade, till tävlan inlämnade
otryckta skrifter över ämnen tillhörande
det medicinska forskningsområdet.
Martin Jädersten, Eva Hellström-Lindberg, Leonie Saft, Anna Porwit, Anette
Hedlund och Robert Hast, belönades för
skriften ”TP53 mutations in low-risk
myelodysplastic syndromes with del(5q)
predict disease progression, med valspråket: ”Med nytt ljus i unik studie”.
david ingvarpriset, 35 000 kr
Priset delas ut varje år sedan 1992 för
goda insatser inom klinisk neurovetenskap. Kaj Blennow, Göteborg tilldelades
priset ”för hans forskning om att neurokemiska markörer ökar sannolikheten
för korrekt diagnos för patienter med
minnessjukdomar.
Erna ebelings pris, 35 000 kr
Priset främjar forskning och utveckling
inom medicinsk fysik och medicinsk
teknik. Freddy Ståhlberg, Lund fick priset
”för framstående forskningsinsatser inom
medicinsk MR-teknik”.
Hippokratespriset, 20 000 kr
Priset i medicinsk etik i klinisk verksamhet tilldelades Bengt Hofverberg, Färila,
Hälsingland, för ” att allt hans arbete genomsyras av ett etiskt tänkande. Han tar
alltid in etiska aspekter i sitt möte med
patienten, kollegor och övrig personal”.
berzeliusmedaljen
Carl-Henrik Heldin, Uppsala, tilldelades
medaljen ”för sin forskning om mekanismer vid signalöverföring av tillväxtfaktorer såväl både deras normala funktion
samt deras roll i sjukdomar, speciellt
cancer”.
22
ELLIS och IVAR JANZONS PRIS
Artur Schmidtchen, Lunds, fick priset ”för
hans framstående experimentella arbeten
rörande sårläkningens-processen och
betydelsen av antimikrobiella peptider i
huden”.
LENNMALMS PRIS
Priset delades av tre forskare: Pernilla
Stridh, Stockholm, som fick priset för att
”i experimentella studier av neuroinflammatorisk sjukdom som liknar multipel
skleros (MS) ha visat betydelsen av flera
varianter av arvsanlag som samverkar.
Särskilt intressant är hennes påvisande av
s.k. epigenetisk reglering. Fynden har stor
betydelse för förståelsen och framtida
behandling av MS”.
Anna Löfgren och Ulrik Lidwall, Stockholm, fick priset för sina välskrivna
avhandlingar under 2010 inom försäkringsmedicinens område.
BENGT I LINDSKOGS SPRÅKPRIS
Priset tilldelades Läkartidningen med
följande motivering:
”Läkartidningen är den viktigaste medicinska facktidskriften på svenska, och
har som sådan en central roll för utvecklingen av det medicinska fackspråket.
Förutom en hög vetenskaplig kvalitet på
införda artiklar, tar tidningen också sitt
ansvar för att hålla en hög språklig nivå.
Genom att slå vakt om hur medicinska
facktermer ska stavas och hanteras grammatiskt, och genom att främja användningen av svensk medicinsk terminologi,
bidrar Läkartidningen till god språklig
sed inom hälso- och sjukvården. Tack
vare detta gedigna språkliga arbete har
Läkartidningen också betydelse för
språkbruket i svensk medicinsk litteratur
överlag”.
OSCAR MEDINS PRIS
Hugo Lagercrantz, Stockholm, tilldelades
priset för att han genom mångårig forskning väsentligt har vidgat vår kunskap
om det nyfödda barnets hjärna och dess
funktion, exemplifierat med det publicerade vetenskapliga arbetet ”Resting-state
networks in the infant brain”.
REUTERSKIÖLDS PRIS
Asklepiospriset
Kent Lundholm, Göteborg, fick priset ”för
sina eleganta studier inom området cancermetabolism och nutrition som har resulterat i ny kunskap om mekanismer bakom
kachexi och förbättrat behandlingen av
cancerpatienter”.
Läkaresällskapet och Kandidatföreningen
delar varje år ut två priser till läkarstudenter eller läkare före legitimation:
bästa publicerade artikel, 15 000 kr till
läkarstudent eller läkare före legitimation
och Bästa projektarbete, 10 000 kr, till
medicinstudenter.
SCHLASBERGS PRIS
Carola Lidén, Stockholm, tilldelades priset
”för hennes omfattande yrkesdermatologiska forskning och värdefulla insatser
speciellt inom området nickelallergi”.
Följande priser delades ut vid
Medicinska Riksstämman i Stockholm
den 30 november 2011
priset för bästa vetenskapliga
artikel, 15 000 kr
Erik Hansson, Lund, fick priset för
artikeln ”Mapping snakebite epidemiology in Nicaragua – pitfalls and possible
solutions”.
priset för bästa projektarbete,
10 000 kr
pris till yngre forskare, 100 000 kr tilldelades Christina Lagergren, Stockholm
Thomas Gustafsson, Stockholm, fick priset
för projektet ”Skeletal muscle dysfunction
in patients with heart failure”.
för arbetet ””Measurement of the production of reactive oxygen species by neutrophils in cerebrospinal fluid infections”.
2011 delades ett medicinfilosofiskt
priset för bästa translationella hederspris ut. Kajsa Nordström, Uppsala,
forskning, 50 000 kr
belönades med 5 000 kr för arbetet ”Att
Priset delades ut för första gången 2011
möta, att läka”.
och gick till Maria Liljefors Gustafsson,
Stockholm, för arbetet ”Utveckling av
CEA-DNA Vaccination vid kolorektal
cancer”.
Det Söderbergska priset i medicin
Från vänster Maria och Ragnar Söderberg samt Christopher Gillberg. Prisutdelare var HM Drottningen
Den 16 april 2012 delades Söderbergska
priset i medicin ut på Svenska Läkaresällskapet. Pristagare blev Christopher
Gillberg, Göteborg. Priset delades ut av
Torsten Söderbergs Stiftelse och Ragnar
Söderbergs stiftelse och pristagaren i
medicin utses i samarbete med Svenska
Läkaresällskapet, vartannat år.
Utöver prissumman, en miljon kronor,
består priset även av möjligheten att
arrangera ett seminarium. Årets prisseminarium kallades ESSENCE (Early
Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations)
och redde ut innebörden av detta nya
begrepp. ESSENCE introducerades av
23
Christopher Gillberg för några år sedan
och är ett samlingsbegrepp för olika
neuropsykiatriska problem. Seminariet
var mycket lärorikt och några av toppnamnen inom området föreläste under
dagen: professor Thomas Bourgeron,
Paris universitet, professor Elisabeth
Fernell, Gillbergcentrum, docent Helen
Minnis, Glasgow universitet, med dr MajBritt Posserud, Bergens universitet samt
docent Elisabet Wentz, Gillbergscentrum.
Christopher Gillberg höll ett par presentationer och modererade seminariet.
Dagen avslutades med högtidlig prisutdelning och efterföljande mottagning.
Christopher Gillberg mottog diplom och
check av HM Drottningen som var årets
prisutdelare.
Tisdagssammankomster
VARJE TISDAG sedan 1808 diskuteras aktuella medicinska frågor och intressanta
vetenskapliga rön i SLS lokaler på Klara Östra Kyrkogata 10. Sedan 2007 finns även
möjlighet att se alla tisdagssammankomster via webb-TV.
hösten 2011
6 september | Konst & Läkekonst
”Tintins hälsa”.
Föreläsare: Jonas F Ludvigsson
13 september
Strålning i människans tjänst.
Medverkande: Long Long Chen, SLS
Kandidatförening, Rolf Lewensohn,
Peter Hofvander, Strålsäkerhetsmyndigheten, Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap och
Svenska läkare mot kärnvapen
20 september
CMV – ett vanligt virus med en
trolig roll vid kronisk inflammation
och cancer.
Föreläsare: Cecilia SöderbergNaucler
27 september | Konst & Läkekonst
Jussi Björling.
Musikaliska, medicinska och mänskliga aspekter på en enastående
sångarkarriär.
Medverkande: Hans Persson (moderator), Jacob Forsell, Mårten Rosenqvist, Sten Levander och gäster från
Operan.
4 oktober
Nobelpriset i medicin eller fysiologi
Hans-Gustaf Ljunggren, ledamot
i Nobelförsamling presenterade
årets pristagare.
11 oktober
Yrsel. State-of-the-art.
Föreläsare: Måns Magnusson
18 oktober
”Din journal på nätet”.
Medverkande: Anne Björk (moderator), Christina Ledin, Andreas
Mårtensson, projektledare vid NPÖ,
Åke Rosandher, Ture Ålander
KURS
MEDFÖDDA HJÄRTFEL
våren 2012
25 oktober | Konst & Läkekonst
Innovativt musikskapande i hög
ålder. Beethoven, Liszt, Verdi och
R. Strauss.
Medverkande: Kerstin Hulter
Åsberg, Hans Persson och Bertil
Wikman, sångsolist
31 januari
GUCH = Grown up congenital
heart disease, en översikt.
Föreläsare: Mikael Dellborg
7 februari | Konst & Läkekonst
Vandringar med Goethe – från
Weimar till Marienbad.
Medverkande: Kerstin Hulter
Åsberg, Motzi Eklöf och Linus
Börjesson. Pianist: Hans Persson
1 november | Årshögtid
Från benlåda till CPD – om lärande i
medicinen.
Högtidsföreläsning av Margareta
Troein Töllborn, SLS ordförande
14 februari
”Räkor på REK-listan?”
Medverkande: Ewa Axelsson,
doktor i medicinsk rätt, Ingemar
Engström, Anne Brynolf, medicinsk
redaktionschef på Läkartidningen,
Rune Eliasson
8 november
Vården av äldre människor – bättre
kvalitet ger lägre kostnader.
Medverkande: Yngve Gustafsson
(moderator), Gunnar Akner, LarsErik Holm, Socialstyrelsen och Maj
Rom, SKL
21 februari
Tydliga, mätbara och dokumenterade behandlingsmål
Medverkande: Ylva Böttiger (moderator), Joep Perk, Åke Schwan
m.fl.
6 december
Nya svenska riktlinjer för hjärtlungräddning.
Nyheter och förändringar av HLR
till barn och vuxna presenteras av
svenska rådet för hjärt-lungräddning.
Medverkande: Leif Svensson
(moderator), Solveig Aune, Helene
Bylow, Andreas Claesson, Johan
Engdahl Jan Gelberg
6 mars | Konst & Läkekonst
Varför växlar vikten?
Medverkande: Stephan Rössner
och Holiday Singers
13 mars
Barn med medfödda hjärtfel
– etiska aspekter
Medverkande: Kristina SöderlindRutberg (moderator), Thomas
Higgins, Sven-Erik Sonesson, Ann
Edner och Gisela Dahlqvist
13 december
Kan man bygga bort ohälsa?
Medverkande: Dr. Daniel Koch, KTH
och Eunyoung Choi, doktorand,
KTH
Våren 2012 arrangerades en
IPULS-granskad kurs tillsammans med Svensk Barnkardiologisk Förening och Svenska
Cardiologföreningen.
Kursen omfattade en heldag
och fyra tisdagskvällar.
31 januari 2012
Barnkardiologiska föreningen:
om vanliga och ovanliga medfödda hjärtfel.
Samma kväll föreläste Mikael
Dellborg om GUCH Grown up
congenital heart disease.
21 februari 2012 Läkemedel.
”Tydliga, mätbara och dokumenterade behandlingsmål”.
Ylva Böttiger, Åke Schwan m.fl.
24
20 mars
Forskning kring medfödda hjärtfel
Föreläsare: Bengt Johansson och
Jan Sunnegårdh
27 mars
Den nya läkarutbildningen.
Medverkande: Emma Spak (moderator), Brita Bergseth, Högskoleverket, Charlotte Elam, Cecilia
Halle, Socialdepartementet, Ingrid
Schmidt
17 april | Konst & Läkekonst
Musik och kemi.
Föreläsare: Eddie Persson
24 april
Temakväll om bemötande.
Empatisk doktor ger friskare
patienter. Hur kan vården bli bättre
på bemötande?
Medverkande: Eva Nordin
(moderator), Peter Friberg, Gösta
Eliasson, Astrid Seeberger, Håkan
Hedman, Maria Jernsdotter
Björklund, sjuksköterska, Andreas
Borsiin, Susanne Fröroth
8 maj | Lennanderföreläsning
Föreläsning inom kirurgi.
Tumörstromat som källa till nya
tumörmarkörer vid pankreas
cancer.
Föreläsare: Malin Sund
22 maj
Osteoporosdiagnostik och behandling.
Vad medför de nya nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen?
Medverkande: Mattias Lorentzon
(moderator), Andreas Kindmark,
Dan Mellström, Ove Törring
13 mars 2012
Etiska aspekter. Medverkande:
Kristina Söderlind-Rutberg,
Thomas Higgins, Sven-Erik Sonesson, Ann Edner och Gisela
Dahlqvist.
20 mars 2012 föreläste Bengt
Johansson och Jan Sunnegårdh
om Forskning kring medfödda
hjärtfel.
Konst & Läkekonst
FÖRELÄSNINGSSERIEN Konst & Läkekonst är en programserie som bl.a.
tar upp sjukdomars betydelse för konstnärers skapandeprocess och verk.
Hittills har cirka 140 program anordnats under åren. Programmen är mycket
uppskattade och drar alltid stor publik till föreläsningssalen. De ingår sedan 2011
som ett reguljärt inslag i tisdagssammankomsterna.
6 SEPTEMBER 2011 Tintins hälsa
7 FEBRUARI 2012 Vandringar med Goethe
Jonas F Ludvigsson föreläste mycket engagerat om Tintins hälsa och diskuterade också
andra hälsofaror såsom trafikolyckor och explosioner i Tintinböckerna. Han illustrerade
även programmet med musikaliska inslag.
Många medlemmar från Generation T – den
svenska Tintinföreningen kom och uppskattade programmet mycket.
– från Weimar till Marienbad
Kerstin Hulter Åsberg berättade om ”Goethes
liv och verk på äldre dar” och medicinhistorikern Motzi Eklöf talade om ”Goethe och
kurortslivets rörelser”. Tonsatta dikter av
Goethe framfördes av Linus Börjesson med
ackompanjemang av Christine Mollvik.
6 MARS 2012 Varför växlar vikten?
Musikaliska, medicinska och mänskliga aspekter på en enastående sångarkarriär
Medverkande: Jakob Forsell (fotograf),
Mårten Rosenqvist (cardiolog), Sten Levander
(psykiatriker), Lena Nordin (hovsångerska)
med pianist. Hans Persson var moderator.
Stephan Rössner berättade om jojobantning
som är ett sentida påfund, medan viktväxlingar hör till människans urtidshistoria. Kosttillgången och viktvariation är ett lika biologiskt
som socialt och kulturellt fenomen. Kvintetten
Holiday Singers musikillustrerade med nyskrivna jojo-texter till klassiska evergreens.
25 OKTOBER 2011
17 APRIL 2012 Musik och kemi
Innovativt musikskapande i hög ålder.
Föreläsare: Eddie Persson
Aleksandr Borodin (1833–1887) var läkare
och fick tidigt i karriären en professur i kemi
vid universitetet i St Petersburg. Föredraget
berörde den segslitna kamp som Borodin
förde på många fronter: för forskning och
högre akademisk undervisning i kemi, för
medicinsk och naturvetenskaplig undervisning till kvinnliga studenter och för återupprättande av det ryska i musiken i opposition
mot den rådande occidentalismen.
27 SEPTEMBER 2011 Jussi Björling
Beethoven, Verdi, Liszt och Richard Strauss
Medverkande: Kerstin Hulter Åsberg, Bertil
Wikman, Hans Persson, Emma Vetter, operasångerska och Mattias Böhm, pianist.
Diskussion om åldrandets positiva inverkan
på musikaliskt skapande. Fokus var på några
tonsättare som på sin ålders höst utvecklade
det musikaliska tonspråket på ett häpnadsväckande sätt.
Konst & Läkekonst på Medicinska Riksstämman i stockholm
DEN 30 november–2 DECEMBER 2011
Tre, som vanligt, mycket uppskattade program arrangerades:
Robert Schumann
– ett komplicerat konstnärsöde och en
medicinsk gåta med Hans Persson, Lars
Sjöstrand, Bertil Wikman och John Sax, operasångare. Programmet skildrade Schumanns
liv och hans lysande och innovativa konstnärskap, men också hur den psykiska och fysiska
ohälsan påverkade hans musikskapande och
sociala liv.
Sjukhus från forntid till nutid. Fredrik von
Feilitzen berättade om sjukhusens historia
genom alla tider och i alla former, i Sverige
och i världen. Kända och okända arkitekter,
byggnader och läkare passerade revy. Musikaliska inslag framfördes av Hans Persson,
piano och Johan Sax, operasångare.
Gioacchino Rossini – ett överdåd i toner
och kalorier. Stephan Rössner berättade om
Rossinis livsöde som Europas megastjärna
men även om hans ohälsa samt goda aptit.
Bertil Wikman talade om hans musik och
ackompanjerade även Katja Zhylevich,
operasångerska.
25
Programkommittén för
Konst & Läkekonst:
Från vänster
Hans Persson
Kerstin Hulter Åsberg
Stephan Rössner, ordf
Eva Kenne, sekreterare
Planeringen för Konst &
Läkekonst sker regelmässigt alltid med mycket lång
framförhållning och programmet för våren 2013 är
redan fastlagt. Det betyder
att våra program alltid
hunnit överarbetas i detalj.
Berzeliussymposier
ETT BERZELIUSSYMPOSIUM är en internationell, vetenskaplig konferens
inom aktuella medicinska frågor. Föreläsningarna hålls av utländsk och svensk
expertis. Konferenserna vänder sig till läkare, forskare, beslutsfattare och
andra intresserade och hålls på engelska. Ämnet ska vara av stor betydelse
för hälso- och sjukvården och svensk forskning ska ha bidragit väsentligt inom
området. Förslag till ämnen lämnas av Läkaresällskapets sektioner eller enskilda medlemmar via en sektion.
BERZELIUS SYMPOSIUM 86
The Fifth Arkadi M. Rywlin International
Pathology Slide Seminar in Anatomic
Pathology.
AMR-symposiet hölls i Stockholm den
14–16 juni 2012 och var ett samarrangemang med Patologföreningen, Karolinska Universitetssjukhuset och Medical
College of Wisconsin.
Syftet med AMR-symposierna är att
förbättra den diagnostiska kunskapen
inom klinisk patologi och stimulera till
diskussion och framsteg inom många
principiellt viktiga områden.
Formen är ett ”slide seminar” där cirka
80 fall valts ut av en programkommitté.
Basen är traditionell mikroskopisk analys
men även att fallen ska illustrera någon
pedagogiskt viktig princip eller tillkomsten av ny viktig diagnostisk kunskap.
180 deltagare hade anmält sig till mötet.
Det sociala programmet bestod av en
mottagning i Stadshuset och en skärgårdsutflykt/kursmiddag för alla deltagare. Organisationskommitté: Göran
Elmberger (ordförande), Saul Suster,
USA, Camilla Hilliges och Annie Melin.
27 föreläsare presenterade fall och hade sänt in
bilder och fallbeskrivningar i förväg. Allt material
finns att tillgå i efterhand via SLS webb-TV.
Läkardagarna i Örebro
Läkardagarna i Örebro är fortbildningsdagar för läkare som arrangeras
årligen av Svenska Läkaresällskapet och Örebro Läkaresällskap. 2012 års
upplaga var den 32:a i ordningen. Ämnet för läkardagarna var ”Neurologi för
alla” och genomfördes den 26–27 april 2012 i Wilandersalen.
Länge betraktades neurologi som en
specialitet som inte hade något mer än
undersökning och diagnos att erbjuda.
De senaste årens utveckling har dock
ändrat på detta, och inom en rad områden finns nu effektiva behandlingar. Som
exempel kan nämnas immunmodulerande behandling inom MS-området, som
på ett påtagligt sätt kommit att förändra
sjukdomsförloppet hos många patienter
med denna sjukdom. Inom strokeområdet har trombolysbehandling kommit att
påverka hela det akuta omhändertagandet
för denna grupp.
Med denna bakgrund arragerades årets
läkardagar. Under första dagen avhandlades den neurologiska statustagningen,
liksom neurofysiologiska och neuroradiologiska undersökningar. Under första
dagens andra pass uppmärksammades
”farlig” huvudvärk och ALS-liknande
symtom. Som vanligt, på kvällen, intogs
buffé. Kvällen avslutades med sessionen
”Möt experten”, där deltagarna fick tillfälle att ställa frågor och diskutera med
föreläsarna.
Under den andra dagen uppdaterades
åhörarna inom en rad ämnen: stroke och
TIA, synkope och epilepsi, hydrocefalus,
MS, spasticitet och Parkinsons sjukdom.
Årets Läkardagsföreläsning hölls av
profesor Martin Ingvar under rubriken
”Evidensbaserad placeboordination”.
Läkardagarna avslutades med neurolo-
26
giska fallbeskrivningar där deltagarna
fick komma till tals via mentometer med
efterföljande diskussioner.
Peter Appelros, Läkardagssamordnare
Björn Lindvall, Ordförande i
programgruppen
Möten & seminarier
2011
Konferens om nordiskt samarbete kring högspecialiserad vård i Köpenhamn den 26/10.
SLS representanter: Per Tornvall och Ola
Hjalmarsson
”The Swedish Quality Registries – a way to
develop Primary care” (SIDA) i Stockholm den
28/9.
SLS representanter: Ulf Haglund, Pär Nordin,
Nina Nelson och Mats Bauer.
Försäkringskassan 250 år, Göteborg den 5/12.
SLS representant: Mats Bauer
Vinnovas årskonferens ”Framtidens hälsa och
sjukvård”, den 12/10.
SLS representant: Peter Friberg
Leading Health Care – fokusgruppsmöte den
7/10. SLS representant: Gunnar Akner, Örebro
Möte på Socialdepartementet den 26/10 angående skrivelse: “En sammanhållen reglering
avseende ställföreträdare för patienter med
bristande beslutsförmåga”.
SLS representant: Kristina Söderlind Rutberg.
Workshop om rikssjukvård den 16/12 i Stockholm. SLS representanter: Nina Nelson, Peter
Naredi, Ragnar Källén, Nils Ståhl, Anders Holmgren.
Rätt till Vård-initiativet möte med Riksdagen
den 14/12 ang. dagens lagstiftning kring papperslösa. SLS representant: Margareta Troein
Töllborn
Hearing om den framtida folkhälsopolitiken,
Socialdepartementet den 8/12.
SLS representant: Peter Friberg
Seminarium ”Att sätta mål”, Socialstyrelsen den
9/12. SLS representanter: Nicole Silverstolpe,
Kristina Myhr-Eriksson, Britt Nordlander
Hearing på Socialstyrelsen ang. översyn av
läkarnas specialitetsindelning, december 2011
och januari 2012.
SLS representant: Roland Söderholm, (lungsjukdomar 16/12)
Eva Vikström Jonsson, (klinisk farmakologi 12/1)
Christina Hederstierna, ( 8/12)
Jan Persson, (16/12)
Anna Gerber Ekblom, (8/12)
Marianne Hall-Angerås (8/12)
Per Gustavsson, (16/12)
Lars Hjelmqvist, (12/1)
Thomas Andersson, (8/12)
Johan Bratt, (16/12)
2012
Riksdagens framtidsdag den 26/1.
SLS representant: Håkan Billig
Stiftelsen för Strategis Forskning, inbjuder till
ett forskningspolitiskt seminarium den 7/3.
Leading Health Care, möte ang.” Välfärd” den
9/2. SLS representant: Peter Friberg
Remissmöte ang. departementpromemorian
om författningsändringar Europaläkare och
specialister i allmänmedicin på Socialdepartementet den 15/2.
SLS representant: Margareta Troein Töllborn
FOCiS, Federation of Clinical Immunology
Societies Steering Committee.
SLS representant: Hakon Leffler
27
Socialdepartementet, fokusgrupp om den
svenska hälso- och sjukvården (äldrevård)
den 13/2.
SLS representant: Yngve Gustafsson
SBU (Statens beredning för medicinsk
utvärdering) konferens ”Utvärdering som
kompass för framtidens vård” den 17/2.
SLS representant: Margareta Troein Töllborn
Socialstyrelsen, workshop om modell för
nationell patientenkät inom cancervården
den 29/3.
SLS representant: Roger Henriksson, Karolinska
universitetssjukhuset, Solna (ordförande i sektionen onkologi)
Läkemedelsverket, Rådet inom Nationella
läkemedelsstrategin den 4/5.
SLS representant: Ylva Böttiger
Hearing – Samordna vården och omsorgen
för äldre med komplexa, sammansatta behov,
Socialstyrelsen den 1/6.
SLS representant: Martin Annetorp
Seminarium om arbetsskadeförsäkringen,
Sveriges Riksdagen den 7/6.
SLS representant: Eva Vingård
Seminarium om klinisk forskning och kliniska
prövningar, Sveriges Riksdag den 3/5.
Kommunikation och marknadsföring
läkaresÄLLSKAPETS kommunikation och marknadsföring ska skapa och kommunicera
en tydlig och samstämmig bild av vad SLS erbjuder sina medlemmar och samhället i stort.
Vi gör detta genom olika kanaler och
medier enligt den kommunikationsplattform som togs fram inför Läkaresällskapets 200-årsjubileum 2008, i syfte att
förnya, förstärka och tydliggöra SLS varumärke och position. De fyra värdeord
som styr kommunikationen är vetenskap,
utbildning, kvalitet och etik.
Målet med kommunikationen är att ge
en helhetsbild av SLS verksamhet och visa
våra samlade aktiviteter inom forskning,
kvalitet, utbildning, etik och prioritering
till befintliga medlemmar och attrahera
nya medlemmar samt att öka SLS röst i
den allmänna debatten.
I vår externa kommunikation betonar
vi i enlighet med kommunikationsplattformen att Läkaresällskapet ”arbetar för
en bättre hälso-och sjukvård för dagens
och morgondagens patienter”.
informationsansvar
Margareta Troein Töllborn (2011) och
Peter Friberg (2012) har ansvarat för den
externa informationen och Mats Bauer
för den interna. Kommunikationsavdelningen har bestått av Agneta Davidsson
Ohlson (SLS Aktuellt/press/information),
Annie Melin (sls.se), Jaana Logren Bergqvist (kommunikation, marknadsföring,
riksstamman.se) och Eva Nordin (texter/
artiklar, press).
sls aktuellt
Medlemstidningen, SLS Aktuellt, fungerar som en viktig länk mellan nämnden/
kansliet och medlemmarna.
Redaktionsrådet har under året bestått
av Tove Gunnarsson (ordförande), Gösta
Eliasson, Eva Nordin, Long Long Chen
(2011), Mihai Radulescu (2012) (Kandidatföreningen) samt från kansliet Mats
Bauer (ansvarig utgivare), Jaana Logren
Bergqvist och Agneta Davidsson Ohlson
(redaktör).
Under året har vi fortsatt utveckla såväl
tidningens redaktionella innehåll som
form i samarbete med medicinjournalist Eva Nordin och formgivare Conchi
Gonzalez. Även externa bidrag från
SLS Nyhetsbrev via e-postutskick
medlemmar och andra intressenter har
publicerats i tidningen.
Tidningen har utkommit med fyra
nummer under året: januari, maj, september och november. Tidningsupplagan är
enligt TS 22 500 exemplar per nummer.
Sidomfånget i nr 1, 2 och 3 har varit mellan 44 och 52 sidor. Nummer 4, Medicinska riksstämmans programbok, bestod av
144 sidor. Nummer 2 distribuerades till
alla verksamma läkare i landet. Tidningen distribueras som posttidning.
Illustrationer har gjorts av Stina Wirsén
och fotografierna har huvudsakligen
tagits av Lasse Skog, Pelle Wichmann och
Tomas Södergren. Tord Amré har ansvarat för annonsförsäljningen.
Tidningen har distribuerats till medlemmar, medicinjournalister, organisationer och andra samarbetspartners, sjukhusbibliotek, informatörer vid universitet
och universitetssjukhus samt annonsörer.
nyhetsbrev
Under året har vi även kommunicerat
med medlemmar, besökare till Riksstämman, utställare, samarbetsorganisationer
och övriga intressenter via e-postutskick
då vi marknadsfört SLS och Medicinska
riksstämmans olika aktiviteter.
28
nya medicinska riksstämman
Svenska Läkaresällskapet arrangerar den
Medicinska riksstämman sedan 1943. I
takt med samhället har den förändrats
genom åren. En stor del av kansliets
arbetsår har ägnats åt att vidareutveckla
och modernisera Riksstämman. Från och
med 2011 tog Svenska Läkaresällskapet
över helhetsansvaret för Medicinska riksstämman, med ansvar för såväl utställningsdel som det vetenskapliga programmet. Tillsammans med art director på
Form ETC och illustratören Stina Wirsén
har vi vidareutvecklat den nya profilen
som togs fram förra året.
Produktion av kommunikation och
marknadsföringsmaterial har skett dels
inhouse på kansliet och av reklambyrån
Form. Under hösten 2011 genomfördes
en kampanj för att informera om Riksstämman, dels med en informationsturné
till utvalda sjukhus, marknadsföring i
utvalda medier samt med ”Rixambassadörer” spridda över landet som hade till
uppgift att sprida informationsmaterial
på sina arbetsplatser.
Expoplus engagerades i planeringsarbetet av SLS monter och mässan ansvarade
för planeringen av den övriga utställningen i samarbete med kansliets personal
för planeringen av den övriga utställningen i samarbete med kansliets personal
och utställningssäljare Åsa Ambrus.
riksstämmans programbok
Riksstämmans programbok producerades även i år på kansliet och distribuerades som SLS Aktuellt nr 4.
medlemmarna genom att införa ny teknik kopplad till den nya hemsidan.
SLS Facebooksida uppdateras kontinuerligt. Det innebär ytterligare en kanal
genom vilken medlemmarna kan hålla
sig uppdaterade om vad som pågår på
Läkaresällskapet.
erades en mingelkväll för AT-läkarna
med inbjudna sektioner. Kvällen bjöd
på en debatt på AT:s vara eller icke vara.
Studentinformation med mingel på SLS
har vi vid ett par tillfällen under året,
i samarbete med Karolinska Institutet,
arrangerat för att skapa tillfälle till kommunikation och diskussion.
publikationer
Under året har två publikationer utgivits i
samarbete med tidningsföretaget Inpress:
tidningsbilagan ”Säkrare vård” som distribuerades med Svenska Dagbladet i samband med Riksstämman, samt rapporten
”Inspirerande röster om säkrare vård”.
SLS utbildningsdelegation publicerade
skriften ”Fortbildning för läkare”.
I serien Hygiea har ”Riksstämmans program- och abstraktbok 2011” utkommit
(Band 120, häfte 1) och rapporten ”Inspirerande röster om säkrare vård” från
Riksstämman 2011 (Band 121, häfte 1).
Riksstämman är ett utmärkt tillfälle att
möta medlemmarna för att sprida informations- och utbildningsmaterial, knyta
kontakter och värva nya medlemmar. SLS
deltog även det här året med en monter i
utställningen. Den innehöll i år också en
scen för dialog och debatt som fungerade
utmärkt för diskussion och kommunikation om Läkaresällskapets verksamhet
och kärnfrågor. Kandidatföreningen
disponerade som vanligt en del av ytan
för sin Kandidatlounge.
medlemsmöten och
Dialog & debatt-scenen på Riksstämman
vernissage i biblioteket
pressmeddelanden
Pressmeddelanden har under året distribuerats via MynewsDesk. De har rört
SLS aktiviteter och händelser värda att
uppmärksammas, t.ex. mottagare av Läkaresällskapets priser och Söderbergska
priset, uttalanden och riktlinjer i medicinetiska frågor, konferenser och seminarier samt Medicinska riksstämman.
webben och sociala medier
Arbetet med att vidareutveckla SLS och
Riksstämmans webb har fortsatt. Såväl
SLS verksamhet med delegationer och
kommittéer som den nya Medicinska
riksstämman synliggörs numera på ett
tydligare sätt. En mobilwebblösning för
Riksstämmans program togs fram som
gör det enklare för besökare att via sin
smartphone eller läsplatta navigera i programmet och göra sina egna scheman.
Ambitionen är att webbsidorna tillsammans med medlemstidningen, SLS
Aktuellt, nyhetsbreven, pressmeddelanden och facebook ska vara navet i SLS
informationsspridning och den främsta
externa informationskanal så medlemmar och andra målgrupper på ett enkelt
och effektivt sätt hittar den information
de behöver.
Vi kommer att fortsätta att förbättra
kommunikationen med sektionerna och
i debatten
I den allmänna debatten har under året
nämndens ordförande Margareta Troein
Töllborn, Etikdelegationens ordförande
Ingemar Engström, Utbildningsdelegationens ordförande Stefan Lindgren,
nämnledamöterna Yngve Gustafson
och Carl Johan Östberg samt VD Mats
Bauer bidragit till att framföra Läkaresällskapets ståndpunkter i olika frågor.
Frågor som har debatterats är bl.a. livets
början och slut, palliativ vård, geriatriska
frågor, vården av papperslösa flyktingar,
åldersbestämning av ensamkommande
flyktingbarn, läkares grund-, ST- och
fortutbildning, patientsäkerhet m.m.
at-läkare
För att sprida information om Läkaresällskapet och knyta kontakter med nya
medlemmar deltog Läkaresällskapet även
i år med en monter, informationsmaterial
och personal vid AT-stämman på Norra
Latin i Stockholm. På kvällen arrang-
29
utställningar
Läkaresällskapet deltog med monter och
informationsmaterial under Stockholms
läns landstings patientsäkerhetsdag,
Verksamhetschefsdagen och Kvalitetsregisterdagarna.
annonsering
Information om SLS aktiviteter samt
anslag och fonder sker fortlöpande
under året i form av annonser i dags- och
fackpress, på webben samt via mejl- och
affischutskick. Affischer för Tisdagssammankomsterna har skickats ut inför varje
termin. Inför Berzeliussymposierna,
Konst & Läkekonstprogrammen, Etikdag
samt övriga debatter och seminarier har
inbjudningar, affischer och e-postutskick
sänts ut.
Den 10 maj 2012 arrangerade SLS i
samarbete med Hagströmerbiblioteket
bokvernissagen ”De Motu Cordis” som
presenterade klassiska verk ur samlingarna.
Huset
Ny ventilation i omklädningsrummen i
källaren har installerats. En ny ytterdörr
har införskaffats till den södra källarnedgången. Ett kontorslandskap har skapats i
det gamla vaktmästeriet med fyra arbetsplatser. Ekonomiavdelningen har flyttats
upp till fjärde våningen och det gamla
rummet har renoverats, nya möbler har
beställts och utrymmet kommer att hyras
ut som konferensrum fr.o.m. hösten 2012.
Lamporna i biblioteket har renoverats.
Ett nytt hissavtal har ingåtts som innebär
ett lägre pris och ett fortlöpande serviceavtal.
Arbetet fortsätter med att minska energiförbrukningen i huset.
Oron kvarstår över de tätt återkommn-
Illustration: Charlotte Sachs
de sprängningarna för bygget av Citybanan. De ger vibrationer i fastigheten och
eventuella sättningar/sprickbildningar
kommer att följas upp med byggherren.
Under förra verksamhetsåret höjdes
lokalhyrorna för externa hyresgäster med
50 procent.
SLS Restaurang
Restaurangen har arrangerat luncher,
middagar, bröllop, disputationsmiddagar
och tagit emot grupper för matlagningskurser och vinprovningar.
Under verksamhetsåret arrangerades
fyra afterwork-kvällar.
Läkaresällskapets Jubileumsbokserie
Med anledning av Läkaresällskapets 200-årsjubileum gavs ett
bokverk ut, som på olika sätt belyser Läkaresällskapets verksamhet genom åren.
Som flera medlemmar redan har noterat, har boken om
Sällskapets hus, del 2 i jubileumsserien, inte blivit klar enligt
plan. Vi ber om ursäkt för detta. En reservplan finns dock och
vi hoppas att på sikt, inom ett par år, att ändå kunna få fram en
bok om huset.
I
Svenska Läkaresällskapets historia de senaste 50 åren.
Innehållet i boken speglar utvecklingen på Läkaresällskapet och texterna är skrivna av dem som var med. Redaktör: Christer Edling.
II
Sällskapets hus historia.
III
Sällskapets medaljsamling »Medicina in nummis«.
Redaktör Thomas Ihre
IV
Svensk medicinhistoria under tusen år. Redaktör Gunnar Broberg
V
Från blodhosta till vardagsstress. Sjukvård och medicinare
i nittonhundratalets Sverige, av Lars Werkö
VI
Svenska bokskatter genom fem sekler i medicinhistoriskt
perspektiv »Ars Medica Svecana«, av Ove Hagelin
Del I
Del III
Del IV
Del V
Del VI
Del VII
SVENSKA
LÄKARESÄLLSKAPET
PROGRAMBOK
JUBILEUMSÅRET
2008
VII Svenska läkare porträtterade via citat, »Som sagt«
av Stephan Rössner
Del VIII
Utgivningen av bokverken har möjliggjorts tack vare generösa bidrag från:
Agfa-Gevaert AB • Amersham Health AB • Apoteket AB • AstraZeneca AB • Catarina och Sven Hagströmers Stiftelse
Dagens Medicin • Gambro AB • LIF Service AB • Pharmacia Corporation • Philips AB • Praktikertjänst AB
Siemens-Elema AB • Sigma Kommun och Landsting • Socialstyrelsen • Stockholmsmässan • Svenska Mässan
Sveriges Kommuner och Landsting • SwedishMedtech • TietoEnator Health Care • Göteborgs Universitet
Linköpings Universitet • Lunds Universitet • Umeå Universitet • Uppsala Universitet
30
Kansliet
Den 30 juni 2012 hade kansliet tolv
medarbetare anställda.
Svenska Läkaresällskapets VD,
Mats Bauer, har valt att lämna sitt
uppdrag den 30 september 2012
efter sex år som VD för SLS. Mats
kliver av det operativa arbetet och
kommer att arbeta med SLS fondoch stiftelseförvaltning under hösten 2012–våren 2013. Han kommer
att finnas tillgänglig som sakkunnig
i olika frågor och underlätta för sin
efterträdare så att övergången blir så
smidig som möjligt. Processen pågår
för att rekrytera en ny VD.
Therese van Kerkvoorde har tagit
över ekonomifunktionen efter
Maritta Pöysti, som gick i pension
den 30 september 2011. Therese har
förstärkning av Anna Björklund.
Medicinjournalist Eva Nordin och
Jens Wilkens arbetade under verksamhetsåret på konsultbasis med
Riksstämmans vårdpolitiska del.
Magnus Anclair har anställts på konsultbasis som projektledare för Riksstämman. Marie-Louise Schyberg
slutade sin anställning i maj 2012 för
att gå vidare till andra arbetsuppgifter. Hon kommer att efterträdas
av Malin Bokstam som börjar den
27 augusti 2012. Vår forskningssekreterare, Malin Wåhlin, slutade sin
anställning den 30 juni 2012 för att
arbeta hos annan arbetsgivare. Hon
efterträds av Monica Windén som
börjar sin anställning på SLS den 13
augusti 2012.
Kansliet har i samarbete med ITkonsulter fortsatt utvecklingen av
IT-systemen. Nytt medlemsregister,
ekonomisystem och lokalbokningssystem är installerade. Arbete pågår
med utveckling av rapport- och
uppföljningsfunktioner m.m.
En mobilapplikation beställdes till
Riksstämman 2011 och var kopplad
till abstraktsystemet. Ett nytt avtal
för fondsystemet har ingåtts med ett
fristående dataföretag.
Mats Bauer
VD
Magnus Anclaire
Konsult
Anna Borgström
VD-assistent
Nämndsekreterare
Remisser
Mattias Carlsson
Vaktmästeri
Konferensteknik
Agneta Davidsson Ohlson
Information
SLS Aktuellt
Etikdelegationen
Biblioteket
Årshögtiden
Söderbergska priset
Gunilla Eng
Lokalbokning
Konferensservice
Eva Kenne
Medicinska riksstämman
Konst & Läkekonst
Välgörenhetsfonder
Therese van Kerkvoorde
Ekonomi
31
Jaana Logren
Marknadsföring
Kandidatföreningen
Annie Melin
Utbildningsdelegationen
Språkkommittén
IT-kommittén
Berzeliussymposier
Porträttsamlingen
Eva Nordin
Medicinjournalist
Marie-Louise Schyberg
Sektionskontakt
Fullmäktige
Kongresstiftelsen
Levnadsvaneprojektet
Christian Tränk
Medlemsfrågor
Datasupport
IT-tekniker
Jens Wilkens
Konsult
Malin Wåhlin
Forskningsdelegationen
Forskningsfonder
Priser
Samlingarna
Porträtt- och konstsamlingen
Under året har poträttvårdaren sökt öka exponeringen av de poträttbyster och poträttreliefer
som tidigare inte kunnat exponeras på grund av
platsbrist. Ett trettiotal objekt har dels placerats
på väggen utanför matsalen dels i trappavsatsen
mellan andra och tredje våningen.
”Örnarna” har placerats på ”kioskens” tak
i matsalen. Ett väggur i inre matsalen har
skickats på renovering. Charles Emils Hagdahls
porträtt har av associationsskäl placerats i matsalen. Belysningen kommer dock att förbättras.
Porträttvårdaren har skrivit två inlägg i SLS
Aktuellt dels kring relieferna dels kring Charles
Emil Hagdahl och hans liv.
Inga nyförvärv har skett under året.
Medicinhistoriska samlingarna
Bakgrund: 1907 bildar SLS Sektionen för
medicinens historia. Åren 1907–1955 insamlas
cirka 11 000 föremål in genom donationer från
olika håll, varav minst hälften tillhör Svenska
Läkaresällskapet. 1952 bildas Medicinhistoriska vänföreningen, med företrädare för
Sektionen för medicinens historia, men också
representanter för sjuksköterskor, barnmorskor, tandläkare och farmaceuter. 1955 kunde
man inviga ett medicinhistoriskt museum i
Stockholm, på Åsögatan, med visningar, program, internationella kontakter och löpande
föremålskatalogisering. Äganderätten till
föremålen har ofta vållat problem, men gåvor
till museet har sedan 1955 betraktats som
gåvor till Svenska Läkaresällskapet. Driften av
museet var hela tiden baserad på omfattande
ideella insatser. Stockholms läns landsting fick
ett ökat intresse för museet på 1970-talet och
slog fast att det medicinhistoriska museet var
en för landstinget betydelsefull institution,
som skulle bevaras.
Museisamlingarna växte och större lokaler
behövdes. Med finansiering från Landstinget,
vänföreningen och företagssponsorer invigdes,
efter en pietetsfull renovering, det nya museet
i Eugeniahemmet på Karolinska sjukhusets
område 1995. Kompetensen för vården av samlingarna minskade de följande åren. Landstinget anställde därför en museichef 1999 och
vänföreningens roll blev att bistå med anskaffandet av föremål, forskning, utbildning,
utställningar och föreläsare.
Verksamheten gick med stora underskott och
landstinget ökade inte sitt bidrag, Landstingets
Vårdare av samlingarna
Kulturnämnd beslöt att lägga ner museet trots
stora protester. Större delen av inredningen
destruerades och föremålen flyttades till
museidepån i Tumba. Detta skedde skyndsamt
under 2005 och utan kontroll av att katalogisering och föremålsbeskrivningar bevarades.
Vad kommer att hända med samlingarna?
För närvarande genomförs, med visst ekonomiskt bidrag från Kulturnämnden, men med
stora ideella insatser, ett mödosamt registreringsarbete för att till eftervärlden rädda
överblicken över de unika samlingarna.
I samband med byggandet av det Nya Karolinska Sjukhuset och det centrum för ”life science” som nu byggs inom området har diskussioner förts om en konceptuell idé i skapandet
av ett ”Science Center”. Här spekulerar man i
möjligheterna att skapa ett kunskapscentrum
med aktuell forskning, populariserad för
allmänheten i till exempel ett experimentmuseum, men också att upprätta ett medicinskt
kulturcentrum. Hagströmerbiblioteket, som är
ett av världens främsta medicinska bibliotek,
beläget vid Karolinska Institutet och där SLS
bokrariteter förvaras, är en naturlig del i ett
sådant centrum.
För att samla medicinhistorisk kompetens
med dessa visioner krävs finansiärer. I rådande
ekonomi är detta kanske som att krama vassla
ur hälleberget. Det går ändå att skönja en vilja
att öka stödet för de medicinhistoriska kulturvärdena. Stockholm är den enda huvudstaden
i Europa som inte har ett medicinhistoriskt
museum. Det måste betraktas som en hederssak för svensk medicin att sörja för att dess
historiska värden och traditioner tillvaratas.
Mårten Rosenqvist
Porträttsamlingen
Gunilla Bolinder
Medicinhistoriska
samlingen
Jörgen Sigurd
Medaljsamlingen
Medaljsamlingen
Svenska Läkarsällskapets medaljsamling omfattar framför allt medaljer slagna till minne
av läkare verksamma i Sverige. Samlingen
är omfattande och innehåller många unika
objekt.
Några exempel finns utställda i monter i
Läkaresällskapets bibliotek. Av säkerhetsskäl
förvaras huvudsamlingen på ett betryggande
sätt i kassavalv. I jubileumsboken ”Medicina in
nummis”, som gavs ut år 2008, avbildas med
utsökta färgbilder och beskrivs med informativa texter medaljerna föreställande svenska
läkare. Boken kan köpas genom beställning
från kansliet.
32
Tomas Jansson
Bokvårdare
•
•
•
•
•
•
hagströmerbiblioteket
Svenska Läkaresällskapets äldre samling
av böcker och tidskrifter finns deponerad
på Hagströmerbiblioteket under Karolinska Institutets huvudmannaskap. Biblioteket är sedan sommaren 2010 inrymt i
Haga tinghus vid den södra ingången till
Hagaparken.
Biblioteket har cirka 35 000 katalogiserade böcker inom medicin och angränsande vetenskapsområden, en femtedel av
dessa tillhör SLS. Övriga deponenter är
Karolinska Institutet (Collegium Medicum), Svenska Tandläkar-Sällskapet,
Apotekarsocieteten m.fl. Det senaste tillskottet omfattar äldre alkemi, kemi, fysik
och relaterade ämnen från Carl
Benedicks’ metallografiska bibliotek.
Denna deposition innehåller flera inkunabler (= böcker tryckta före år 1501)
och i stort sett alla epokgörande verk
inom kemi och fysik fram till sekelskiftet
1800–1900, vilken kompletterar samlingarna av grundvetenskapliga verk på ett
utomordentligt sätt.
Under våren 2012 har Hagströmerbiblioteket tillsammans med Hagströmerbibliotekets Vänner ordnat en mycket
välbesökt populärvetenskaplig föredragsserie med följande temata:
Ove Hagelin: Doktor Robak. ´The
Swede who became the greatest faker
America has even seen´.
Torsten Gordh och Björn Lindeke:
“Lifs-pusten” Om konsten att uppväcka skendöda.
Gunnar W. Bergström: Dofterna styr.
Doftämnen i naturen och skönlitteraturen.
Dan Jibréus: Vita Räven. (White
Fox) och hans kamrater. Tre Pawneeindianers besök i Sverige 1874–1875
och deras öden.
Ingvar Svanberg: Linnélärjungen
Johan Peter Falck och hans reseberättelsle i Ryssland åren 1768–1774.
Nils-Erik Landell: Natur- och
kulturpromenad i Hagaparken. Det
ofullbordade slottet och parande
eldskinnbaggar.
Under året har två personer varit anställda av Hagströmerbibliotekets Vänner via
externa anslag (Barbro Osher Pro Suecia
Foundation) för att dels katalogisera och
digitalisera den äldre samlingen läkarporträtt, framförallt från Nils Dahlbergs
samling från senare delen av 1700-talet
(Eva Knapp), dels framdriva katalogiseringsarbetet av böcker och tidskrifter
(Dan Jibréus).
Det ekonomiska stödet från Hagströmerbibliotekets Vänner har också gjort det
möjligt att komplettera samlingarna med
en rad intressanta och värdefulla böcker.
Hagströmerbibliotekets skriftserie har
under året utkommit med:
• Dobreff, James, Jönsson, Arne och
Schmitz, Helene (foto). Ur regnskogens skugga. Daniel Rolander och
resan till Surinam. Max Ström, 2011.
• Ihre, Thomas. Abraham Bäck. Mannen som reformerade den svenska
sjukvården. Atlantis, 2012.
• Uddenberg, Nils. Linné och mentalsjukdomarna. En kommenterad
utgåva av Pehr Osbecks anteckningar
om psykiatri under Linnés föreläsningar över Systema Morborum
läsåret 1746–1747. Atlantis 2012.
33
En utställning De motu cordis med
viktiga böcker ur kardiologins historia
har visats i biblioteksrummet i Svenska
Läkaresällskapets hus.
Intresset för äldre vetenskapliga böcker
ökar, vilket cirka 100 visningar för externa grupper är ett bevis på.
Haga tingshus
Samlingen kompletteras sakta genom
förvärv och donationer.
Således har under föregående år samlingen utökats med en stor bronsmedalj
föreställande Salomon Henschen, som
graverades av Eugen Erhardt på uppdrag
av Svensk Internmedicinsk förening 1957.
Medaljen präglades därefter i mindre
storlek 1959 och användes som belöningsmedalj.
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET, uppkallat efter
Karolinska Institutets första rektor Anders Johan
Hagströmer, bildades 1997 för att ta hand om
de värdefulla samlingarna vid Karolinska Institutet och Svenska Läkaresällskapets bibliotek.
Biblioteket har en av världens finaste medicinhistoriska boksamlingar.
SLS representanter i råd, expertgrupper
Apotekens Service AB
Anna-Carin Wetterstrand-Enelund, Göteborg
samverkan för säker vård
Charlotta Grunewald, Stockholm
cancerfonden
Tor Ekman, Stockholm (styrelseledamot)
Elisabet Lidbrink, Stockholm (suppleant)
NEPI
Ylva Böttiger, Stockholm
Bo Carlberg, Umeå
Kerstin Hulter Åsberg, Uppsala, suppleant
Equalis AB
Anders Ehnberg, Strömsund
Eva Nylander, Linköping
Försäkringskassan
•
Referensgrupp för utredning bedömning
av arbetsförmåga
Lars Englund, Falun
Mats Hagberg, Stockholm,
Margareta Torgén, Uppsala
•
Referensgrupp Försäkringsmedicinsk
utbildning
Richard Löfvenberg, Umeå
Ulf Peber, Halmstad
Hagströmer Biblioteket
(samägs KI-SLS)
Ove Hagelin, Stockholm
Tomas Jansson, Stockholm
AB Hygiea
Anders Eriksson, Stockholm
Margareta Troein Töllborn, Malmö
Inera-gruppen
Bo Carlberg, Umeå
Referensgrupp Din journal på nätet
Kristian Axelsson, Skövde
Anne Brynolf, Stockholm
David Svaninger, Göteborg
Prioriteringscentrum
Britt Nordlander, Stockholm
SBU
Margareta Troein Töllborn, Malmö (t.om. 31/12 2011)
Peter Friberg, Göteborg (fr.o.m. 1/1 2012)
Kulturrådet, KI
Gunilla Bolinder, Stockholm, ledamot
Tomas Jansson, Stockholm, suppleant
Kungliga Vetenskapsakademien
Projekt Skolbarns psykiska hälsa
Peter Friberg, Göteborg
Agnes Hultén, Stockholm
Björn Lundin, Linköping
landstingens ömsesidiga
försäkringsbolag (LÖF)
Styrgrupp En rökfri generation
Nationella Medicinska
Indikationer (SoS, SKL, SBU o SLS)
Britt Nordlander, Stockholm
Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet)
Kerstin Nilsson, Örebro
Referensgrupp Utvidgad tjänstgöring för
AT-läkare i psykiatri
Tove Gunnarsson, Stockholm
•
Referensgrupp Ledningssystem för kvalitet
inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst
Anna Nergårdh, Stockholm
•
Referensgrupp Skönhetsbehandling
Margareta Frohm-Nilsson, Stockholm
•
Referensgrupp Stöd till implementering av
nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Lars Jerdén, Falun
•
Referensgrupp Uppföljning av ändringarna
i Hälso- och sjukvårdslagen om fast vårdkontakt, förnyad medicinsk bedömning
och utökad information till patienten
Margareta Troein Töllborn, Malmö
Styrgrupp Kunskapsluckor i vården
Ulf Gunnarsson, Stockholm
Socialdepartementet
•
Expertgrupp Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning
Kristina Söderlind Rutberg, Linköping
•
Nationell samling för patientsäkerhet
•
•
Regeringsuppdrag till Läkemedelsverket
Utökad utbytbarhet av läkemedel
Ylva Böttiger, Stockholm
Bo Carlberg, Umeå
Referensgrupp Översyn av informationshantering och journalföring
Sabine Koch, Stockholm
•
Högspecialiserad vård inom Norden
Per Tornvall, Stockholm
•
Referensgrupp Läkare om sjukskrivningspraxis
Renee Vickhoff, Skåne
•
Statens medicinsk-etiska råd SMER
Ingemar Engström, Örebro
Socialstyrelsen
•
Enheten för Fackspråk och Informatik
Bertil Johansson, Malmö
•
Nationellt fackspråk för vård och omsorg
Magnus Fogelberg
•
Hearing Rikssjukvård
Nils Conradi, Göteborg
Karin Ehinger, Karlstad
Ulf Näslund, Umeå
•
Hearing Äldresjukvård
Yngve Gustafson, Umeå
•
Klassifikationsfrågor
Jerker Persson, Varberg
•
Patienthandbok
•
Projekt Patientdatalag
Gunnar Klein, Stockholm
•
Projekt Nationell undersökning av förekomsten av vårdskador inom somatisk
slutenvård
Urban Wingren, Göteborg
•
Referensgrupp Nationell cancerstrategi
för framtiden
Gunilla Enblad, Uppsala
Ulf Gunnarsson, Stockholm
Carsten Rose, Lund
Kerstin Sandelin, Stockholm
IPULS Styrelse
Peter Svensson, Malmö, vice ordförande
Margareta Troein Töllborn, Malmö, ledamot
Olof Rosén, Stockholm, suppleant
•
34
SPUR-stiftelsen
Mats Bauer Östersund
Kenth Johansson, Västervik
Svenska sällskapet för
medicinsk forskning (SSMF)
Jan Borén, Göteborg
Jan Ernerudh, Linköping
Eva Maria Fenyö, Lund
Inger Sundström Poromaa, Uppsala
sveriges kommuner och landsting
(SKL)
•
Beslutsgruppen för
Nationella Kvalitetsregister
Margareta Kristenson, Linköping
•
Expertgrupp för
Nationella Kvalitetsregister
Johan Thor, Stockholm, ordförande
Peter Allebeck, Stockholm
Boel Andersson Gäre, Jönköping
Lars Holmberg, Uppsala
Mikael Köhler, Falun
Ewa Lundgren, Östersund
Olle Nilsson, Uppsala
Staffan Olsson, Lund
Lise-Lotte Risö Bergerlind, Borås
•
EIRA-dagarna
Göran Petersson, Kalmar
•
Kompetensgrupp Bättre vård
med kvalitetsregister
Margareta Kristenson, Linköping
Stiftelser
Henning o Greta Anderssons Stiftelse
Kerstin Hulter Åsberg, Uppsala
Gunnar Ljunggren, Stockholm
•
6:e Nationella konferensen om
Patientsäkerhet (SKL, LÖF, SoS)
L.J. Boëthius Stiftelse
Margareta Bågedahl-Strindlund, Stockholm
•
”Nyckelprojektet”
Dan Gothefors, Stockholm
Christina Spjut, Stockholm
•
Projekt Jämlik hälso- och sjukvård
Margareta Hammarström, Stockholm
Henrietta Cannings Stiftelse
Arvid och Elisabeth Lindgrens Stiftelse
Anders Eriksson, Stockholm
Stiftelsen för forskning och utveckling inom
medicinsk mikrobiologi
Lena Dillner, Malmö
Scandinavian Society for Antimicrobial
Chemotherapy Foundation SSAC
Niels Frimodt-Møller, Köpenhamn
Thurings Stiftelse
Bruno Hägglöf, Umeå
Vårdalstiftelsen
Anna-Carin Olin, Stockholm
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
TLV
•
Medicinska experter Gauchers sjukdom
Maciej Machaczka, Stockholm
Anna Nordenström, Stockholm
•
Medicinska experter Parkinsons sjukdom
och RLS
Börje Ekman, Örebro
Thomas Willows, Stockholm
White Ribbon Alliance, WRA
Birgitta Essén, Uppsala
35
Medlemmar
Siffror inom parentes avser föregående
verksamhetsår.
Statistiken presenteras huvudsakligen per
kalenderår, då medlemsavgiften erläggs
per kalenderår. Studerandemedlemmar
betalar fr.o.m. 1 januari 2012, 100 kr/
år i medlemsavgift. Examinierade men
ej legitimerade betalar 350 kr/år (under
högst fem år). Hedersmedlemmar och
korresponderande medlemmar är avgiftsbefriade.
SLS nämnd beslutade att fr.o.m. 2012
införa en kongressavgift även för medlemmar i SLS för deltagande i Medicinska riksstämman. Avgiften är kraftigt
reducerad och görs för att kunna fortsätta
utvecklingen av Riksstämman som en
stimulerande mötesplats för hela vårdteamet, för fortbildning och vårdpolitiska
diskussioner.
Svenska Läkaresällskapet hade den
30 juni 2012, 16 238 (16 660) medlemmar,
en minskning med 422 medlemmar.
Under verksamhetsåret 2011/2012 har
48 (53) medlemmar avlidit.
Till hedersmedlem kan Sällskapet kalla
person med erkänd skicklighet inom
medicinen eller medicinen närstående
områden eller som på betydelsefullt sätt
främjat Läkaresällskapets verksamhet.
Vid Årshögtiden 2011 blev Hans Rosling
hedersmedlem. Motiveringen löd: ”för
hans stora insatser för Svenska Läkaresällskapet i dess syfte att höja kunskapsnivån om global hälsa”.
Hans Rosling, Internationell hälsa,
Karolinska institutet
medlemmar fördelade per kategori
MEDLEMMAR FÖRDELADE
PER KATEGORI
Medlemmar
8 269
(9 026)
727
( 712)
Pensionärer
4 668
(4 523)
Studerande
2 456
(2 346)
Associerade medlemmar
Hedersmedlemmar
37
(
36)
Examinerade men ej legitimerade
64
(
0)
Korresponderande medlemmar
17
(
17)
Avlidna medlemmar 1 juli 2011–30 juni 2012
Sven Åke Almquist
Gunnar Andersson
Jan-Axel Axelsson
Per-Olof Barr
Magnus Beckman
Frans Beijer
Sven Eric Bengtson
C-G Bergstrand
Torsten Bjarke
Per Bjurulf
Torbjörn Burman
Pia Dahlöf
Eva Edin
Celina Franco
Åke Fritjofsson
Sven Grevsten
Kenneth Haglid
Birger Hasselquist
Britt Herlin-Dallner
Bengt Hurvell
Inga Hägerstrand
Marcus Johansson
Anders Juhlin
Inga Jäderholm-Ek
Marietta Kardos
Mats Karling
Finn Knuds
Nils Kock
Erik Lindberg
Maj-Britt Lindner
Göran Lindstedt
Jan Malina
Brita Mannerheim
Lisbeth Messeter
Lars Olander
Sven Paléus
Ralf Pettersson
Stanislav Pozarek
Owe Rawling
36
Sakari Rekola
Sonja Rentze
Finn Sandberg
Daniel Stålhammar
Folke Undén
Hermann Wilbrand
Staffan Wilén
Olof Wisén
Rolf Zetterström
Ekonomi
Siffror inom parentes avser föregående
verksamhetsår.
Verksamheten
Medlemsavgiften för verksamhetsåret
2011/12 har oförändrat uppgått till 700
kronor för för alla ordinarie och associerade medlemmar. Pensionärer har
betalt 350 kronor. Studerandemedlemmar betalar fr.o.m. årsskiftet 100 kronor.
Medlemmar som är examinerade men inte
legitimerade betalar 350 kronor (under
högst fem år).
Summan av Svenska Läkaresällskapets
rörelseintäkter uppgår till 23,7 mkr
(19,7 mkr) och finansiella intäkter till
3,3 mkr (3,8 mkr).
De totala kostnaderna för Sällskapets
samtliga verksamhetsområden har under
året uppgått till 32,2 mkr (27,1 mkr).
Stiftelseförvaltningen
Stiftelseförvaltningen är en samförvaltning
för 138 anknutna stiftelsers kapital som
envar har sitt andelstal, i tillhopa
8714,071 delar. För varje stiftelse lämnas
särskild redovisning.
Samförvaltningens förmögenhet per
2012-06-30 räknat på marknadsvärde
uppgick till 672 mkr (672 mkr).
Under året har 22 mkr (25,7 mkr) beviljats
i anslag till förfogande för anslag under
verksamhetsåret 2012/13 står 24,5 mkr (23
mkr) varav 13,9 mkr till vetenskap (projektanslag, stipendier och resebidrag), 4 mkr till
välgörenhet (understöd till behövande) och
6,6 mkr till övriga ändamål (föreläsningar,
pris och medaljer).
Anslaget till välgörenhet, 4 mkr, får även
disponeras för vetenskapliga ändamål.
Nettoavkastningen uppgår till 4,3%
(4,3%).
Stiftelsen Bengt Ihres fond
Fondens ändamål är att främja vetenskaplig forskning inom medicinsk gastroenterologi och gastroenterologisk inriktad
kirurgi.
Stiftelsens tillgångarnas förmögenhet
uppgick per 30 juni 2012, räknat på
marknadsvärde till 140,8 mkr (142 mkr).
Under året har 3,8 mkr (5,7 mkr)
beviljats i anslag. 1 mkr har reserverats för
Research Fellowship. Till förfogande för
anslag under verksamhetsåret 2011/2012
står 5,6 mkr (4,8 mkr).
Stiftelseförvaltningens tillgångar den 30 juni 2012
Fondandelar, långfristiga värdepappersinnehav
Kortfristiga fordringar
Kassa och bank
Summa tillgångar
Bokförda värden
606 908 907
348 353
65 297 513
Marknadsvärden
606 908 907
348 353
65 297 513
672 554 773
672 554 773
37
Sektioner, lokala läkaresällskap och
associerade föreningar
SLS har 16 238 medlemmar, 67 sektioner, 9 lokala läkaresällskap och 20 associerade föreningar.
Årtalet efter sektionen anger när första arbetsordningen godkänts.
Sektioner
Akutsjukvård 1999
Allergiforskning 1946
Allmänmedicin 1969
Andrologi 2002
Anestesi- och intensivvård 1954
Arbets- och miljömedicin 1907
Audiologi 1990
Barn- och ungdomspsykiatri 1956
Barnkirurgi 1977
Beroendemedicin 1967
Bild- och Funktionsmedicin 1942
Cardiologi 1947
Dermatologi och venereologi 1958
Diabetologi 2005
Endokrinologi 1945
Fysisk aktivitet och idrottsmedicin 1952
Fysiologi 1943
Gastroenterologi 1954
Geriatrik 1951
Handkirurgi 1981
Hematologi 1966
Infektionssjukdomar 1954
Internmedicin 1941
Kirurgi 1907
Klinisk cytologi 1962
Klinisk fysiologi 1958
Klinisk immunologi 1983
Klinisk kemi 1956
Klinisk neurofysiologi 1964
Klinisk nutrition 1965
Lungmedicin 1940
Läkemedelslära 1907
Medicinens historia 1907
Medicinsk genetik 1969
Medicinsk informatik 1969
Medicinsk mikrobiologi 1907
Medicinsk psykologi 1964
Medicinsk radiofysik 1981
Medicinsk teknik och fysik 1956
Medicinsk undervisning 1969
Neurokirurgi 1970
Neuroradiologi 2011
Neurologi 1907
Njurmedicin 1967
Nuklearmedicin 1970
Obstetrik och gynekologi 1905
Odontostomatologi 1946
Oftalmologi 1923
Onkologi 1975
Ortopedi 1954
Otorhinolaryngologi, huvud- och halskirurgi 1907
Patologi 1943
38
Pediatrik 1912
Plastikkirurgi 1978
Psykiatri 1907
Rehabiliteringsmedicin 1920
Reumatologi 1946
Rättsmedicin 1976
Rättspsykiatri 1993
Smärtlindring 2002
Socialmedicin 1971
Thoraxkirurgi 1981
Trafikmedicin 1969
Transfusionsmedicin 1967
Transplantation 1987
Tropikmedicin och internationell hälsa 1984
Urologi 1957
Invalda lokala läkaresällskap
Göteborgs Läkaresällskap
Helsingborgs Läkaresällskap
Jönköpings Läkaresällskap
Karlskrona Läkareförening
Linköpings Läkaresällskap
Läkaresällskapet i Lund
Umeå Läkaresällskap
Upsala Läkareförening
Örebro Läkaresällskap
Associerade föreningar eller sällskap
Arbetsgruppen för Cystisk Fibros
Försäkringsmedicinska Sällskapet
Läkare för Miljön
Läkarsektionen inom Svensk Förening för Vårdhygien
SLS Kandidatförening
Svensk Epidemiologisk Förening
Svensk Förening för Glesbygdsmedicin
Svensk Förening för Hypertoni, Stroke och Vaskulär medicin
Svensk Förening för Medicinsk Utvecklingsbiologi
Svensk Förening för Medicinsk Ultraljudsdiagnostik
Svensk Förening för Obesitasforskning
Svensk Förening för Ortopedisk Medicin
Svensk Förening för Palliativ Medicin
Svensk Förening för Pulmonell Hypertension
Svensk Katastrofmedicinsk Förening
Svenska Medicinska Akupunktur Sällskapet
Svenska Hjärtförbundet
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Svenska Skolläkarföreningen
Sveriges Läkares Intresseförening för Primär Immunbrist
Besvarade remisser 2011/2012
Under verksamhetsåret har Svenska Läkaresällskapet och sektionerna yttrat sig till myndigheter med flera förslag och betänkanden.
* Remissvar finns på hemsidan www.sls.se
*Betänkandet Händelseanalyser vid självmord
inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten
ARBETSMILJÖVERKET
Mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet samt allmänna råd om
tillämpningen av ändringsföreskrifter
*Överklagande av Socialstyrelsens beslut om
kritik enligt patientsäkerhetslagen
*SIS-9547 Aesthetics Surgery Services
En EU-rättslig anpassning av regelverket för
sprutor och kanyler
SIS 9449 Implantat och biologisk säkerhet
LÄKEMEDELSVERKET
*Parallellimporterade läkemedel
*Bättre insatser vid missbruk och beroende
(SOU 2011:35)
*SIS 9499 Kemiska desinfektionsmedel och
antiseptiska medel
*Märkning av bipacksedlar för läkemedel
*Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga
organ avsedda för transplantation
SIS 9410 Anestesi- och respiratorutrustning
ISO TS 16775
*Ds 2011:30 Genomförande av ändringsdirektiv
2010/84/EU avseende säkerhetsövervakning av
läkemedel
SIS 9302 Sterilisering av medicintekniska
produkter. Aseptic processing of health care
products
*Säkerhetsövervakning av läkemedel för humant
bruk
*Förslag om ändring i Läkemedelsverkets
föreskrifter om godkännande av läkemedel för
försäljning m.m. Dnr 581:2012/506866
*Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
Läkemedelsverkets föreskrifter om förbud och
begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetika eller hygieniska produkter.
Dnr 581:2012/502594
Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter om
förteckningar över narkotika
*Förslag till föreskrifter om tatueringsfärger.
Dnr 581:2011/519310
*Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter om
narkotika samt s.k. receptföreskrifter.
Dnr 581:2012/500337
*Utvärdering av dostjänsten, remissversion
2011-12-01
Förslag till ändring av licensföreskrifter
*Förslag till föreskifter om sjukhusens läkemedelsförsörjning, Dnr 581:2011/502100
Förslag till föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13) om förskrivning av vissa livsmedel, Dnr 581:2011/514990
*Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande
och utlämnande av läkemdel och teknisk sprit,
Dnr 581:2011/504097
Förslag till ändring av Läkemedelsverkets föreskrifter om förbud och begränsningar för vissa
ämnen att ingå i kosmetiska eller hygieniska
produkter, Dnr 581:2011/512364
SOCIALSTYRELSEN
*Föreskrifter om hantering av mänskliga organ
avsedda för transplantation
*Vägledning för läkemedelsgenomgångar för
äldre personer
*Översynen av läkarnas specialitetsindelning
*Förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring, Dnr 5.1–42315/2011
*Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011
*Begrepp inom områdena vårdplatser samt
överbeläggningar och utlokalisering av patienter, Dnr 6.8-32505/2011
SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
produkter. Washer-disinfectors
produkter. Strålning
produkter
*SIS 9252 Renhet i operationsrum
SIS 9268 Laboratoriemedicin
SIS 9287 Anestesi- och respiratorutrustning.
Anestesimedelsförgasare
SIS 9247 Anestesi- och respiratorutrustning.
Slangmontage för medicinska gaser vid låga
tryck
*SIS 9158 Hälso- och sjukvårdsinformatik
TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET
*Prissättning av utbytbara läkemedel och utbyte
av läkemedel m.m. Dnr 2794/2011
TRANSPORTSTYRELSEN
Förslag till ändring av Transportstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71)
om innehav körkort med villkor alkolås
- Particular requirements for basic safety and
essential performance of clinical thermometers
for body temperature measurement
*Promemorian Förordnande av ledamöter och
ersättare i de regionala etikprövningsnämnderna
– Oxygen concentrators for medical use
MILJÖDEPARTEMENTET
Förslag Rådets direktiv KOM (2011) 593 slutlig
– Medicinsk sugutrustning. Del 3: Sugutrustning med vakuum eller komprimerad gas som
drivkälla
*Framtidens högkostnadsskydd i vården
(SOU 2012:2)
SIS -TK 334, ISO 13131 standardförslag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
*Förslag till förordning om register för viss
befolkningsbaserad forskning
– Koniska kopplingar
*Hjälpmedel - ökad delaktighet och valfrihet
SIS-9545 Implantat och biologisk säkerhet
SIS-9839 Sterilisering av medicintekniska
produkter
*Läkemedelsverkets föreskrifter om kliniska
läkemedelsprövningar, Dnr 581:2011/516887
SOCIALDEPARTEMENTET
*Förhindrande av förfalskade läkemedel i den
lagliga försörjningskedjan
SIS 9844 Anestesi- och respiratorutrustning Medicinsk sugutrustning. Del 2: Manuellt driven
sugutrustning
– Breathing sets and connectors
39
Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 10 · Box 738 · 101 35 Stockholm
Telefon 08-440 88 60 · Fax 08-440 88 99 · E-post [email protected] · Internet www.sls.se
40
AM 2012

Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse 2011–2012

Transcription

Similar documents

SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPET OCH

Årsmöteshandlingar - Svenska Lundehundsällskapet

Klicka här för att läsa programmet.

BULLETINEN - Svenska Lottakåren

Internationell konvention mot alla former av rasdiskriminering

Den svenska delegationens rapport från CSW

Barntandläkarbladet - Svenska Pedodontiföreningen

SKF verksamhetsplan 2014

ÅRSREDOVISNING 2009 - KK