ÅRSREDOVISNING 2010 - Folke Bernadotteakademin

Transcription

FOLKE
BERNADOTTE
AKADEMIN
ÅRSREDOVISNING
2010
1
Innehållsförteckning
Inledning – Konsolidering och utveckling ............................................................................3
Folke Bernadotteakademins årsredovisning .......................................................................7
1
Nationell och internationell samverkan och samordning .............................................8
2
Utbildning, samträning och övning..............................................................................16
3
Forskning, utveckling och erfarenhetshantering ........................................................23
4
Fredsmiljonen – Statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling ............................................................................................32
5
Personalförsörjning och bidrag till internationella insatser .......................................35
6
Good Offices-verksamhet .............................................................................................42
7
Övriga mål och återrapporteringskrav .........................................................................44
8
Särskilda uppdrag angivna i regleringsbrev ...............................................................48
9
Finansiell redovisning...................................................................................................58
10 Bilagor............................................................................................................................71
Diarienummer: 011-11-00138-3
2
Inledning – Konsolidering och utveckling
Under 2010 har Folke Bernadotteakademins verksamhet fortsatt präglats av en kombination av
konsolidering och utveckling. Verksamhetsåret har kännetecknats av ökad nationell och
internationell efterfrågan på akademin som aktör, leverantör och samarbetspartner. Innehållet i,
och karaktären på, verksamheten utgör nu en välavvägd helhet som bedöms verkningsfullt bidra
till högre kvalitet och effektivitet i det svenska bidraget till internationella fredsinsatser.
Utfallet av 2010 års verksamhet är ekonomiskt och verksamhetsmässigt gott och måluppfyllelsen
är överlag hög. I verksamhetsvolym blev 2010 ännu något av ett rekordår i akademins relativt
korta historia. Myndigheten har i takt med uppdragens utveckling och ökade omfattning
kontinuerligt anpassat sin verksamhet med hjälp av både större personalstyrka och ökade
ekonomiska ramar. Omslutningen har ökat med 32 mkr; från 176 mkr 2009 till 208 mkr 2010.
Många av de tidigare bidragsfinansierade programmen och projekten har glädjande nog
omvandlats till anslagsfinansierad verksamhet. Det har möjliggjort en mera långsiktig
kompetensförsörjning och skapat en större förutsägbarhet och stabilitet i både planering och
samarbetsrelationer. Ännu återstår dock att ge samma stadga åt ett antal kvarvarande
bidragsfinansierade verksamheter som numera får sägas vara av långsiktig karaktär. Antalet
anställda inom myndigheten har under året ökat från 73 till 82 personer. Ramanslagen har
upparbetats i sin helhet och det är endast anslagen för insatser i inom OSSE som inte till fullo har
förbrukats av orsaker som i huvudsak varit utom myndighetens kontroll.
I organisatoriska termer har 2010 inneburit viktiga förändringar. Enheten för policy, forskning
och utveckling är nu inte bara organiserad, utan har också sedan i mars 2010 en nyrekryterad chef.
Det ledningsstöd som planerades under 2009 har under 2010 etablerats i form av en stab bl.a.
inkluderande funktioner för samordning, planering, information, personaltjänst och säkerhet.
Rekryteringsprocessen av en stabschef slutfördes i början av 2011.
Den stora del av akademins verksamhet som bedrivs i Stockholm har delvis omlokaliserats. Nya
lokaler i det av Försvarshögskolan (FHS) och Utrikespolitiska Institutet (UI) förhyrda
byggnadskomplexet längs Drottning Kristinas väg har tagits i anspråk och den totala ytan (inkl.
lokaler utanför FHS/UI) i Stockholm är nu 1 509 kvm, att jämföra med tidigare 950 kvm. På
Sandö ianspråktar akademin som tidigare lokaler, inkl logibyggnad för kursdeltagare och gäster,
på sammanlagt 3 127 kvm. Lokalsituationen för Stockholmsenheten är, trots detta, inte fullt
tillfredsställande. På några års sikt är det angeläget med en mer sammanhållen lösning för
verksamheten i Stockholm. Osäkerheten kring och de eventuella effekterna av
Försvarsstrukturkommitténs förslag och därmed kring FHS framtida volym gör det svårt att
bedöma om akademins förstahandsoption – fortsatt samlokalisering med FHS och UI – kommer
att vara möjlig.
För akademin har den utökade volymen personal i fredsinsatser ställt stora krav på
organisationen som, trots resurstillskott, är dimensionerad för ett avsevärt mindre antal utsända.
2010 års sista månadsrapport till regeringen innefattade 83 utsända, varav 43 i EU-insatser. Det
gör akademin till den tredje största utsändande myndigheten på fredsfrämjandeområdet efter
Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen. Viktiga framsteg under året har varit förstärkningen av
den nationella resurspoolen till en nivå som gör den till en naturlig och väl fungerande resursbas
för rekryteringen av utsända. F.n. rekryteras ca hälften av de utsända genom poolen. Formerna för
kvalitetssäkring av den personal som rekryteras, hemkomstseminarier, omedelbar
erfarenhetshantering och avtackning av de utsända har funnit fastare former under året. Andra
3
områden inom personalförsörjningsområdet har dock i vissa avseenden har fått stå tillbaka p.g.a.
den återhållsamma resurstilldelningen.
Vad gäller det bredare utbildningsområdet så kan man konstatera att utbildningsvolymen, mätt i
antalet kurser såväl som antalet kursdeltagare, aldrig varit mer omfattande. En allt större del av
utbildningen riktas nu direkt mot de svenska presumtiva utsända vilket delvis ökar den mätbara
verkningsgraden av utbildningen. Utbildningarna håller hög kvalitet, vilket bekräftas i såväl
överlag mycket positiva kursvärderingar som av nöjda samarbetspartners. Liksom tidigare år
måste emellertid konstateras att det inte finns några genvägar till den särskilda FBA-anda som i så
hög grad präglar utbildningsverksamheten. Framgångsreceptet stavas planering, förberedelser,
genomtänkta kurskoncept, skickliga interna och externa resurspersoner, genomarbetade
presentationer och övningsmoment samt en stor dos flexibilitet och engagemang.
Akademin har en viktig roll som nationell och internationell nod för samarbetet myndigheter
och organisationer emellan. Den breda floran samverkansorgan är det formella uttrycket för detta.
I verksamhetstermer har året präglats av ett fortsatt allt närmare samarbete med Försvarsmakten,
inte minst i förberedelserna för den gemensamma stabs- och samverkansövningen Viking 11 och
inom ramen för förberedelserna för den nordiska stridsgruppens (NBG 11) beredskapsperiod
under första halvåret 2011. Ett exempel på ökad gemensam kunskapsuppbyggnad är den
internationella konferens om erfarenhetshantering, 6th International Lessons Learned Conference,
som genomfördes tillsammans med Försvarsmakten i juni.
Samverkan med Sida har ökat, bl.a. genom flera gemensamma utbildningar och konkret
projektfinansiering i enlighet med regeringens samarbetsstrategier för internationellt
utvecklingssamarbete. Samarbetet med bl.a. Rikskriminalpolisen, Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap, Kriminalvården och Försvarshögskolan har också det varit omfattande inom
ramen för såväl personalförsörjningsuppdraget, utbildningsverksamheten och Challenges Forum.
Akademins samverkansfora har generellt haft ett ökat deltagande, men kräver likväl ytterligare
ansträngningar under 2011. Myndighetsgemensam missionsförberedande utbildning har tyvärr
minskat i omfattning under 2010, bl.a. av praktiska skäl men också p.g.a. svårigheter att jämka
samman de nationella förberedelsebehoven. Å andra sidan genomförs nu missionsförberedande
utbildning också i internationell samverkan, främst samordnat med Crisis Management Center
Finland, men också öppet för övriga EU-länder.
EU-samarbetet har under året varit framgångsrikt och intensivt. Etablerandet av den
gemensamma utrikestjänsten, European External Action Service, har inneburit både möjligheter
och svårigheter samtidigt som GSFP-insatserna präglats av konsolidering snarare än nya initiativ.
Akademin har genomfört ett antal kurser inom ramen för European Security and Defence College
och förbereder f.n. introduktion och genomförande av kursverksamhet för de högsta
befattningshavarna i EU:s krishanteringsinsatser. Vidare har direkt utbildningsstöd i form av
kurser för EULEX Irak och EUMM Georgien genomförts under året. Samarbetsformerna v.g.
utbildning och träning har vidare tagit ett steg framåt genom skapandet av ett europeiskt
konsortium, ENTRI, bestående av institutioner på främst det civila området. Genom detta initiativ,
inklusive en styrgrupp med representation från EU-institutionerna i Bryssel, så kommer
utbildningskapaciteten i Europa att kunna kopplas direkt till de pågående insatsernas behov och
gjorda erfarenheter.
Samverkan med FN, främst vad avser området fredsinsatser, fortsätter genom inte minst
Challengessamarbetet som under året gjort nya framsteg bl.a. genom det årliga Challengesforumet
och fortsatt utveckling av en handbok för organisationens blivande och nuvarande högsta ledare i
4
fält. Akademin har också i nära samverkan med FN:s Department of Peacekeeping Operations
(DPKO) och Department of Field Support (DFS) engagerat sig i förnyelsen av
utbildningskonceptet för de högsta insatsledarna (UN SML). Som ett led i den förnyelsen
genomfördes under hösten en kurs i samarbete med FN och Institute of Diplomacy i Jordanien.
Konfliktförebyggandeprogrammet har under 2010 fått förnyat förtroende av FN:s Department of
Political Affairs (DPA) avseende utbildning i dialog & medling, vilket ytterligare stärker
akademins utbildningskoncept på området som något av en internationell standard. Det med DPA
och UNDP gemensamma genomförandet av en s.k. retreat för FN:s Peace and Development
Advisers är ett exempel på helt ny verksamhet i samverkan med och till stöd för FN.
Det svenska engagemanget i Afghanistan har utvecklats under året och akademin har haft en
viktig roll i etablerandet av den nya ledande civila funktionen vid PRT MeS. Akademin
sekonderar f.n. tre medarbetare som stöder den svenske civile representanten i dennes arbete.
Under året har också intensivt arbete genomförts för att i enlighet med regeringens
samarbetsstrategi sätta igång projekt inom områdena säkerhetssektorreform och/eller
rättstatsuppbyggnad. En av akademin utsänd person kommer emellertid inte att vara på plats
förrän i mars 2011.
Ett annat område som under året gjort viktiga framsteg är rättstatsuppbyggnad (Rule of Law,
RoL). Verksamheten har organiserats i ett sammanhållet program och en ny, nationellt och
internationellt meriterad chef, har rekryterats. En femte internationell forskararbetsgrupp har
organiserats och en nationell seminarieserie påbörjats. Det största forskningsprojektet inom
programmet, Rule of Law in Public Administration, har inlett ett nära samarbete med UNDP
vilket ökar förutsättningarna för relevans och implementering av forskningsrönen. Sammantaget
finns nu goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av RoL-programmet.
Verksamhetsåret 2011 rymmer flera angelägna möjligheter och utmaningar för akademin.
För att fullt ut tillvarata akademins potential som säkerhetspolitiskt instrument så krävs en fortsatt
utveckling av uppdraget och ytterligare resurser i enlighet med den ursprungliga plan som ligger
till grund för verksamhetens genomförande, inte minst inom personalförsörjningsområdet.
För 2011 har en genomarbetad och ambitiös verksamhetsplan fastställts. Den skapar också goda
möjligheter till intern styrning och kontroll av främst måluppfyllelse och resursförbrukning samt
därmed i nästa steg för återrapporteringen, bl.a. i form av årsredovisningen.
Utöver de uppdrag som finns i instruktion och regleringsbrev avses 2011 bli ett verksamhetsår då
en särskild satsning på särskilt nationell samverkan och samordning skall ske. Avsikten är att
relatera verksamheten än mer till det direkta och indirekta mervärde som akademins verksamhet
ger i förhållande till samarbetspartners. Detta gäller såväl regeringskansliet, nationella
samverkansmyndigheter som internationella partners. Akademins bidrag till
samverkansfunktionen i regeringskansliet m.fl. samverkansorgan kommer därför att prioriteras.
Vidare kommer en översyn av de nationella samverkansstrukturerna som redovisas i kapitel 1 att
ske och det bilaterala samarbetet med aktuella myndigheter utvecklas och kvalitetssäkras i nära
samverkan med berörda aktörer. En uttalad ambition är att under året åstadkomma också en
grundläggande samsyn på formerna för myndigheternas samverkan i multifunktionella
fredsinsatser som t.ex. den pågående i Afghanistan.
Det är vidare viktigt för akademin att vidmakthålla rollen som central aktör och kvalitativt erkänd
bidragsgivare i internationellt samarbete främst inom områdena utbildning och övning, doktrin-
5
och konceptutveckling, forskning, konfliktförebyggande, SSR och DDR och successivt etablera
samma roll på området rättsstatsuppbyggnad.
I akademins interna utvecklingsarbete står effekthöjande samordning och samverkan också högt
på agendan. Efter snart ett decennium av ständig utveckling och tillväxt är det nu tid för
konsolidering och reflektion. Det är därför avsikten att prioritera organisatorisk och resursmässig
kvalitativ konsolidering under 2011, innefattande ökat fokus på spårbarhet, resultatmätning och
utvärdering.
När akademin under nästa år firar sitt tioårsjubileum är målsättningen att kunna göra detta som en
organisation vars verksamhet i än större utsträckning kan byggas på erfarenhetsvärden. I en
internationell jämförelse är akademin emellertid fortfarande en tämligen unik företeelse. Få andra
länder har skapat mer eller mindre heltäckande instrument för såväl samverkan som
genomförande på fredsfrämjandeområdet. En sådan utveckling är dock tydlig bland ledande
länder såsom Australien, Kanada och Storbritannien. Akademins verksamhetsområden
kompletterar och förstärker varandra och skapar ett i det närmaste heltäckande fredsinstitut med
ansvar för kunskapsoch förmågeutveckling, träning samt utsänd personal.
Den välavvägda och konkurrenskraftiga bredden – och i flera fall djupet – avseende kompetens
och resurser gör akademin till en mycket uppskattad partner och bidragsgivare också
internationellt. En kontinuerlig utmaning är givetvis att inte vila på dessa lagrar, utan ständigt
balansera nödvändig konsolidering med utveckling av den befintliga verksamhetens kvalitet och
relevans. Akademin måste dessutom förhålla sig öppen gentemot nya impulser, utmaningar och
eventuella tillkommande verksamhetsområden. Detta var en del av akademins styrka under
verksamhetsåret 2010 och kommer förhoppningsvis att ligga till grund för nya, viktiga bidrag till
det internationella fredsarbetet under 2011.
Sandö den 22 februari 2011
Henrik Landerholm
Generaldirektör
6
Folke Bernadotteakademins årsredovisning
Enligt Folke Bernadotteakademins instruktion (förordning 2007:1218) har myndigheten till
uppgift att:
”… bidra till ett samordnat och effektivt genomförande av freds-, säkerhetsfrämjande-,
konfliktförebyggande- och krishanteringsinsatser eller liknande uppdrag (internationella insatser).
Detta ska ske genom nationell och internationell samverkan och samordning; utbildning,
samträning och övning; forskning, utveckling och erfarenhetshantering; personalförsörjning och
bidrag till internationella insatser samt genom förvaltning av anslagsposten statligt stöd för
information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.”
De fem verksamhetsområden som anges i den andra meningen ovan utgör en tydlig och välavvägd
indelning av akademins ansvarsområden och arbete. Denna struktur ligger därför till grund för
årsredovisningens kapitelindelning (kapitel 1-5). Därutöver redovisas i enlighet med
instruktionens 2 § p. 15 ytterligare ett verksamhetsområde i ett eget kapitel under rubriken Good
Offices-verksamhet (kapitel 6), detta kapitel är nytt för i år och har inte funnits med i tidigare
årsredovisningar.
I instruktionens 1 § anges ytterligare tre övergripande ansvarsområden:
”Akademin ska, i samverkan med berörda myndigheter och andra organisationer, utveckla
arbetssätt och metoder för samordnade och effektiva internationella insatser inklusive former för
multifunktionell och civil-militär samverkan.
Akademin ska vara nationell kontaktpunkt för det internationella samarbetet inom sitt
verksamhetsområde och samverka med institutioner med liknande verksamhet i andra länder samt
FN, EU, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Europarådet, Nato, Afrikanska
unionen samt andra internationella och regionala organisationer.
Akademin ska verka för att riksdagens och regeringens mål för det internationella
utvecklingssamarbetet och reformsamarbetet i Östeuropa uppnås.”
De två förstnämnda styckena, som avser nationell och internationell samverkan och samordning,
genomsyrar hela akademins verksamhet. Nationell och internationell samverkan och samordning
redovisas därför dels i kapitel 1 dels på ett flertal andra ställen i årsredovisningen enligt de
hänvisningar som återfinns i kapitel 1. Ansvarsområdet nationell och internationell samverkan och
samordning konkretiseras dessutom i flera av de uppgifter som anges i instruktionens 2 §.
Det sistnämnda ansvarsområdet avser den sekundering av personal till OSSE-ledda insatser som
akademin ansvarar för inom ramen för personalförsörjningsuppdraget vilket redovisas i kapitel 5.
7
1 Nationell och internationell samverkan och samordning
1.1
Uppgifter inom verksamhetsområdet samverkan och samordning enligt
instruktion
Folke Bernadotteakademin ska bidra till nationell samverkan för samordnat och effektivt
genomförande av internationella insatser samt upprätthålla och utveckla en effekthöjande
nationell samverkansprocess.
Folke Bernadotteakademin ska bidra till internationell samverkan för samordnat och effektivt
genomförande av internationella insatser.
Akademin ska samordna stödet till utvecklingen av EU:s krishanteringsförmåga och vara
kontaktpunkt för samarbetet för civil och multifunktionell utbildningsverksamhet1.
Akademin ska vara sammanhållande för det svenska bidraget till insatser inom området
säkerhetssektorreform (SSR)2.
Akademin ska vara samordnare av det internationella samarbetet inom International Forum for the
Challenges of Peace Operations3.
1.2
Uppgifter inom verksamhetsområdet samverkan och samordning enligt
regleringsbrev
Akademin ska samarbeta med andra svenska myndigheter och organisationer med angränsande
verksamhet.
Akademin ska som nationell kontaktpunkt bidra till en välutvecklad samverkan och samordning
mellan svenska och internationella organisationer samt bidra till ett utvecklat samarbete mellan
FN och EU samt andra regionala organisationer.
Akademins nationella referensgrupp ska användas som ett forum för samverkan och samordning
mellan myndigheterna inom verksamhetsområdet personalförsörjning och bidrag till
internationella insatser. Representation i gruppen ska baseras på erfarenhet inom området och på
mandat för myndighetssamverkan4.
Akademin ska bidra till stärkt nationell samverkan inom området forskning, utveckling och
erfarenhetshantering5.
1
Redovisas i kapitel 2.
3
4
5
2
8
1.3
Verksamhetsöversikt för verksamhetsområdet samverkan och samordning
Det nationella samverkansarbetet utgör numera ett naturligt förhållningssätt gentemot pågående
och nya uppdrag. Fortlöpande samverkan sker t.ex. mellan berörda myndigheter avseende det
civila personalbidraget till internationella insatser, utbildningsoch övningsverksamhet samt
rörande enskilda operationer såsom den svenska närvaron i Afghanistan.
Rörande det internationella samverkansarbetet så har viktiga framsteg gjorts t.ex. avseende
Europasamarbetet på utbildningsområdet. Det konsortium med civilt inriktade organisationer som
bildades under hösten vann ett anbud från EU-kommissionen som ger goda möjligheter att
utveckla och effektivisera utbildningsverksamheten som stöd för EU:s krishanteringsinsatser.
Nedan redovisas de samverkansorgan som akademin leder eller deltar i, vilka som i övrigt är
representerade i organen framgår i respektive bilaga. Syftet med redovisningen är att synliggöra
formerna för och effekterna av det nationella och internationella samverkans- och
samordningsarbete som numera tar sig en rad olika uttryck genom bl.a. råd, referensgrupper,
forum, arbetsgrupper och mer tillfälliga samarbetsformer. Några av samverkansorganen tillhör
redovisningsmässigt andra verksamhetsområden. Antal samverkansorgan som akademin ledde
eller var aktiv i under 2010 var 27 stycken.
De positiva effekterna av de olika samverkansprocesserna varierar och kan t.ex. handla om
kvalitetssäkring, samordning, samarbete, styrning och inriktning, överblick och förståelse,
resursutnyttjande, informations- och erfarenhetsutbyte, enhetlighet samt roll- och
ansvarsfördelning.
Arbetsgruppen för myndighetssamverkan i Afghanistan (se bilaga 1)
Arbetsgruppen för myndighetssamverkan i Afghanistan består av representanter för berörda
svenska myndigheter. Arbetsgruppen har, med roterande ordförandeskap, träffats sammanlagt
fem gånger under 2010 i syfte att öka kontaktytorna och informationsflödena på handläggarnivå
och bidra till ökad samverkan och samordning. Arbetsgruppen har bidragit till ökad förståelse för
myndigheternas olika uppdrag samt förbättrat förutsättningarna för samverkan i såväl
operationsområdet som på hemmaplan. Arbetsgruppen för myndighetssamverkan hör till
verksamhetsområde 3 (kapitel 3).
Association for Security Sector Reform Education and Training (se bilaga 2)
”Association for Security Sector Reform Education and Training” (ASSET) är en
samarbetsorganisation som riktar in sig på att kvalitetssäkra utbildning inom området
säkerhetssektorreform. Akademin har stött samverkan mellan medlemsorganisationerna bland
annat genom ekonomiskt bidrag till aktiviteter som syftar till regional kapacitets- och
metodutveckling. Under året har akademin, i samarbete med en av medlemsorganisationerna, ”El
Instituto de Enseñanza para el Desarrollo Sostenible” (IPADES), planerat en kapacitetshöjande
workshop kring SSR som ska äga rum under 2011 och som riktar sig till säkerhetsaktörer i
Guatemala.
European Security and Defence College (se bilaga 3)
”European Security and Defence College” (ESDC) är EU:s organisation för kurser inriktade på
säkerhetspolitik och främst den strategiska dimensionen av EU:s gemensamma säkerhets- och
försvarspolitik (GSFP). Akademin är, tillsammans med Försvarshögskolan, svensk
medlemsinstitution och är bl a representerat i ESDC Executive Academic Board (EAB).
Akademins verksamhet i EAB redovisas inom verksamhetsområde 2 (kapitel 2).
9
Europe’s New Training Initiative for Civilian Crisis Management (se bilaga 4)
”European Group on Training” (EGT) var ett EU-projekt (finansierat av EU-kommissionen) som
avslutades 2009. I slutet av 2010 beviljade Kommissionen ett nytt projekt med ”Instrument for
Stability”-finansiering för koordinering och harmonisering av europiska träningsinitiativ 20112013. Det nya samarbetet kallas ”Europe’s New Training Initiative for Civilian Crisis
Management” (ENTRI) och inkluderar 13 europeiska institut, myndigheter och NGO:s. Tyska
ZIF har en samordnande roll i syfte att stärka samarbetet kring träning och standardisering av
kurser till stöd för EU:s (och andra aktörers) krishanteringsförmåga. Fokus för ENTRI kommer att
ligga på missionsförberedande kurser (generiska och specifika), det första arbetsmötet kommer att
äga rum den 1 mars 2011. Akademin bidrog aktivt till utformningen av initiativets förutsättningar
och innehåll i syfte att stärka och effektivisera Europasamarbetet på området.
Geneva Centre for the Democratic Control of Armed Forces (se bilaga 5)
Sverige är, genom Utrikesdepartementet, en viktig finansiell bidragsgivare till “International
Security Sector Advisory Team” (ISSAT) som organisatoriskt ligger under “Geneva Centre for
the Democratic Control of Armed Forces” (DCAF). Akademin företräder Sverige i ISSAT:s
styrelse, i nära samverkan med Sida, Sveriges permanenta representation till FN i Genève, samt
internationella organisationer i Genève. Akademin har aktivt medverkat i ISSAT:s strategiska
utveckling och har under 2010 bland annat samarbetat kring utformandet av en fortsättningskurs i
SSR (en så kallad ”steg 2”-kurs). ISSAT hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3).
Integrated DDR Training Group (se bilaga 6)
”Syftet med Integrated DDR Training Group” (IDDRTG) är främst att utbyta erfarenheter och
utbildningsmaterial, koordinera kursdatum samt att fungera som samlad kontakt gentemot bl.a.
FN. Akademin har fått förtroendet att agera som nätverkets ordförande under 2011-2012.
Deltagandet i gruppen har resulterat i en mer effektiv samverkan med framför allt FN-systemet,
både avseende bidrag från FN med resurspersoner till medlemmarnas ordinarie kursverksamhet
och gruppens stöd till FN i form av utbildningsinsatser och bidrag till doktrinutveckling inom
området. IDDRTG hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3).
International Association of Peacekeeping Training Centres (se bilaga 7)
”International Association of Peacekeeping Training Centres” (IAPTC), i vilken akademin för
närvarande ingår i exekutivkommittén (motsvarande styrelse), utgör ett viktigt forum för
internationell samverkan inom utbildningsområdet, t.ex. rörande utbildningskoncept, metoder,
standardisering, utbyte av erfarenheter, specialiserade utbildningar samt trender och initiativ inom
FN och regionala organisationer. Akademin bidrar med kunskaper och erfarenheter samt inhämtar
underlag för den egna verksamhetens utveckling. Samarbetsformen är tids- och resurseffektiv
eftersom nästan samtliga etablerade aktörer på området deltar under de årliga sammankomsterna.
Akademins arbete i organisationens ledning är främst inriktat på att genomföra och konsolidera ett
åtgärdsprogram som syftar till att stärka och utveckla organisationen. Förra året digitaliserades
t.ex. organisationens arkiv och detta kan nu utnyttjas för planering och kvalitetssäkring av den
gemensamma verksamheten.
Mycket arbete har även under 2010 ägnats åt att engagera både nya och nyblivna viktiga
medlemmar för att säkerställa att den breddning och representativitet som IAPTC uppnått under
senare år kan upprätthållas. Det handlar främst om organisationer från stora trupp- och
resursbidragande länder samt medlemmar med civil och/eller multifunktionell inriktning.
10
Ansträngningar har också gjorts för att stärka den regionala dimensionen av samarbetet, inklusive
insatser för att höja EU:s profil inom organisationen. Akademin gavs vidare ett mandat att
sammankalla IAPTC:s europeiska medlemmar under 2011 för att lägga grunden till ett mer
strukturerat samarbete. Det sistnämnda utvecklingsarbetet samordnas med det nya
Europasamarbetet som beskrivs i stycket om ENTRI ovan.
International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges) & Challenges Partners
(se bilaga 8)
Inom ramen för ”International Forum for the Challenges of Peace Operations” (Challenges)
samarbetar akademin nationellt med Försvarsmakten, Rikskriminalpolisen, Kriminalvården och
Försvarshögskolan. Challenges (med deltagande organisationer från 17 länder) syftar till att
förbättra planering och genomförande av FN:s fredsinsatser. Partnerskapet är en aktiv plattform
för belysning och utveckling av relevanta frågor även på det nationella planet. Challenges
redovisas inom verksamhetsområde 3 (kapitel 3).
International Stabilization and Peacebuilding Initiative (se bilaga 9)
”International Stabilization and Peacebuilding Initiative” (ISPI) är ett informellt nätverk av
regeringar, mellanstatliga organisationer och internationella aktörer som söker förbättra
effektiviteten i fredsinsatser och främja interoperabilitet. ISPI leds av USA, Kanada och
Storbritannien och består av representanter från 15 regeringar och sex internationella
organisationer. Akademin deltar på uppdrag av Utrikesdepartementet sedan senhösten 2010 och
ser bl.a. förutsättningar för att utbyta kunskap om insatsarbete och erfarenhetshantering. ISPI
tillhör verksamhetsområde 3 (kapitel 3).
Internationella forskararbetsgrupper
Folke Bernadotteakademin leder och finansierar för närvarande fem internationella
forskararbetsgrupper med följande fokus:
Fredsbevarande operationer (se bilaga 10)
Preventiv diplomati (se bilaga 11)
Säkerhetssektorreform (SSR) (se bilaga 12)
FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (se bilaga 13)
Rättstatsuppbyggnad (RoL) (se bilaga 14)
Grupperna är sammansatta av svenska och utländska forskare och sammanträder en gång per år.
Arbetsgrupperna genomförde tre workshops under år 2010 vilket gav möjlighet att utbyta
erfarenheter och forskarrön. Dessutom delades drygt 2 000 tkr ut i bidrag till 12 forskningsprojekt.
De internationella forskararbetsgrupperna hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3).
Internationella rådet (se bilaga 15)
Det internationella rådet består av experter respektive representanter från organisationer inom
området internationell konflikt- och krishantering. Rådets sammansättning speglar akademins
verksamhetsområden och kompletterar akademins program- och verksamhetsråd genom att
tillföra ett brett internationellt perspektiv. Ett flertal av rådets ledamöter har under 2010
medverkat i ett antal av akademins aktiviteter och bidragit till att kvalitetssäkra verksamhetens
relevans för det internationella arbetet på det fredsfrämjande området.
11
Internationellt referensnätverk för Konfliktförebyggandeprogrammet (se bilaga 16)
Akademins internationella referensnätverk samlar experter och praktiker med omfattande egna
erfarenheter från arbete med, och i, konfliktområden. Nätverket utgör en viktig resursbas för
utveckling och genomförande av kurser och andra utbildningsaktiviteter, som på detta vis kan
utföras med högre kvalitet och relevans och möta den internationella efterfrågan på kvalificerad
utbildning inom konfliktförebyggande området. Referensnätverket hör till verksamhetsområde 3
(kapitel 3).
Mediation Support Network (se bilaga 17)
”Mediation Support Network” (MSN) är ett internationellt nätverk som bidrar till att
medlemmarna får en helhetsbild över aktiviteter inom området dialog och medling, vilket
resulterar i undvikande av överlappning samt att medlemmarnas respektive insatser bättre kan
komplettera varandra. MSN hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3).
Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform (se bilaga 18)
Akademin koordinerar sedan 2008 den så kallade ”Nationella kontaktgruppen för
säkerhetssektorreform” (NK SSR) som syftar till att främja samarbete mellan de svenska
myndigheter som arbetar med SSR. NK SSR träffas månatligen, har tagit fram ett verktyg för
SSR-analyser och bidragit till etableringen av en svensk SSR-samordnare i Liberia, samt kommer
under 2011 att göra analysresor till Colombia och Demokratiska Republiken Kongo (DRK).
Samordningen mellan myndigheterna har växt även genom inrättandet av undergrupper med
särskilt landsfokus. NK SSR hör till verksamhetsområde 3 men redovisas i kapitel 7 och 8.
Nationella referensgruppen (se bilaga 19)
Nationella referensgruppen utgör ett permanent forum för samverkan och diskussion mellan
myndigheter, samt i förekommande fall, departement rörande internationella fredsinsatser.
Förutom ett brett generellt erfarenhetsutbyte så ägnas särskild uppmärksamhet åt det svenska
civila personalbidraget till internationella insatser. Samordning av insatserna och utveckling av
samarbetsformerna utgör därmed en central del av arbetet. En heltäckande rapportering av
insatsläget utgör en stående punkt på dagordningen. Samarbetet leder till konkret utbyte mellan
myndigheterna i form av gemensamma initiativ, deltagande i varandras aktiviteter, spridning av
erfarenheter och rapporter samt samordning av uppföljningen av de pågående insatserna.
Ytterligare redovisning om den nationella referensgruppen återfinns i kapitel 5.7.2.
Nationella ämnes- och doktorandkonferenser (se bilaga 20)
Nationella ämnes- och doktorandkonferenser i fredsoch konfliktforskning syftar till att främja
institutions- och disciplinöverskridande forskningssamverkan samt kvalitetssäkra forskning.
Akademin helfinansierar ämnes- och doktorandkonferenserna och organiserade 2010 års
nationella ämneskonferens tillsammans med Uppsala universitet. Konferensen samlade ungefär 60
deltagare från svenska fredsforskningsinstitutioner och bidrog till att främja samverkan, skapa
överblick över pågående och planerad forskning, samt kvalitetssäkra forskning. Akademin
presenterade också sin egen forskning och forskningssyn. Konferensen kommer att resultera i en
antologi som består av konferensbidrag. Dessa konferenser hör till verksamhetsområde 3 (kapitel
3).
Nationellt forum för erfarenhetshantering (se bilaga 21)
Syftet med Nationell forum för erfarenhetshantering är att främja och samordna framväxten och
utvecklingen av en svensk erfarenhetshanteringskapacitet. Processens uttalade övergripande mål
är att utveckla delvis gemensamma mallar och verktyg som kan utnyttjas för en nationell såväl
som myndighetsspecifik erfarenhetshanteringsprocess. Akademin har, i samverkan med
12
Försvarsmakten, genomfört två planeringsmöten med övriga utsändande myndigheter. Akademin
har också initierat utvecklingen av ett myndighetsgemensamt IT-baserat erfarenhetshanteringssystem och inventerat OSSE:s metoder för erfarenhetshantering. Rubricerat forum är
nystartat och avses få fastare former under 2011. Nationellt forum för erfarenhetshantering tillhör
verksamhetsområde 3 (kapitel 3).
Nationellt råd för dialog och medling (se bilaga 22)
Syftet med det nationella rådet är att bredda den svenska kontaktytan och resursbasen med
personer som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till dialog och medling. Detta bidrar till
att vidareutveckla akademins kurser inom dialog och medling samt främjar informationsutbyte
mellan olika aktörer. Rådet har inte mötts under år 2010 men akademin har haft kontakt med
enskilda medlemmar. Rådet tillhör verksamhetsområde 3 (kapitel 3).
Nationellt samverkansforum för FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (se bilaga 23)
Akademin har under 2010 initierat ett samverkansforum för säkerhetsrådsresolution 1325.
Samverkansforumet, som sammankallades 3 gånger under 2010 tillhör verksamhetsområde 3
(kapitel 3). Samverkansforumet har framförallt bidragit till ett bättre informationsutbyte mellan
deltagande aktörer och därigenom stärkta arbetsrelationer.
Nationellt samverkansforum för utbildningsfrågor (se bilaga 24)
Samverkansforum för utbildningsfrågor inrättades av akademin år 2003 i syfte att stärka
samarbetet och samordningen mellan myndigheter som utbildar personal för internationell tjänst.
Akademin ansvarar för sekretariatet och ordförandeskapet i detta forum som träffas 2 ggr/år Mötet
har framför allt bidragit till ökad kunskap om andra myndigheters utbildningsverksamhet och
därigenom stärkt koordinering. Forumet har även bidragit till ökad harmonisering, framförallt
inom de förberedande missionsutbildningarna. Under 2010 har behovet av en gemensam webbportal som samlar det totala utbildningsutbudet diskuterats och akademin kommer att lägga fram
ett konkret förslag på nästa möte i maj 2011.
Program- och verksamhetsområdet (se bilaga 25)
Akademins program- och verksamhetsråd fungerar som insynsråd och rådgivande organ. Rådet
bidrar till att stödja och utveckla akademins verksamhet och utgör ett viktigt forum för kontakter
mellan berörda myndigheter och enskilda organisationer. Ledamöterna utses av regeringen och
akademins generaldirektör är ordförande i rådet.
Akademins program- och verksamhetsråd sammanträdde två gånger under 2010. Inom ramen för
rådets sammanträden diskuteras också viktigare övergripande samverkansfrågor.
Under program- och verksamhetsrådets sammanträde i december togs ett initiativ som grundar sig
i ett identifierat nationellt behov av en myndighetsgemensam grundsyn på multifunktionell
(”civil-militär”) samverkan i internationella fredsinsatser.
Berörda myndigheter representerade i rådet åtog sig att genomföra en behovsanalys om önskat
slutresultat utifrån de olika myndigheternas perspektiv. Frågan om ev. samordning av metod- och
doktrinutveckling nationellt respektive internationellt skall också belysas under arbetet.
13
Referensgruppen för Fredsmiljonen (se bilaga 26)
Referensgruppen för Fredsmiljonen sammansätts av akademin och består av en ordförande och
fyra ledamöter. Utifrån ett samlat erfarenhetsperspektiv har gruppen till uppgift att stärka
beredningsprocessen samt lämna förslag på fördelning av medel från Fredmiljonen.
Referensgruppen för Fredsmiljonen hör till verksamhetsområde 4 (kapitel 4).
Regionalt nätverk för internationell kris-, katastrof- och konflikthantering (se bilaga 27)
I akademins grunduppdrag återfinns att genomföra aktiviteter och vidareutveckla former för
främjande av nationell samverkan för effektivt och samordnat genomförande av katastrof-,
krishanterings- och fredsinsatser eller andra liknande uppdrag. Akademin skall som nationell
kontaktpunkt för det internationella samarbetet på sitt verksamhetsfält utveckla former för och
främja samverkan och samordning mellan svenska och internationella organisationer. I detta skall
ingå att akademin skall upprätthålla ett aktivt samarbete med internationella och regionala
organisationer, likartade institutioner och med forskningsorgan inom såväl som utom Europa.
Det regionala nätverket har sedan några år tillbaka ett överlappande nätverk inom ”Safety and
Rescue Region”* (SRR) som också fokuserar på dessa frågor och engagerar de ingående parterna.
Akademins roll har därmed övergått i att främja och stödja detta nätverk som leds av länsstyrelsen
Västernorrlands län och att även stå som värd vid vissa möten.
*Safety and Rescue Region. Projektägare är Länsstyrelsen Västernorrland och projektet delfinansieras av EU:s regionala fond,
länsstyrelserna och landstingen i Västernorrlands och Jämtlands län, Härnösands kommun, Kramfors kommun, Ånge kommun,
Örnsköldsviks kommun samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Projektet kommer att upphöra i september
2011. Ett nytt nätverk planeras ”SRR Mid Sweden Expertise Network” i nära samarbeta med Mittuniversitets, Risk and Crisis
Research Center (RCR Center).
1.4
Kostnadsredovisning
Kostnader totalt (tkr)
2010
2009
2008
**2 533
6 775
5 819
Intäkter av anslag
1 381
805
2 164
*övrigt
2 681
3 744
6 367
Tabellen visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet nationell och internationell samverkan och
samordning.
*Delar av bidragsintäkterna avser verksamhet som sträcker sig över mer än ett budgetår. Bidrag från föregående år
nyttjas delvis även nästkommande år.
** Good Offices verksamhet redovisas under kap 6 fr.o.m. år 2010.
1.5
Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse
Målet att bidra till nationell och internationell samverkan bedöms ha uppfyllts väl. Den
fortlöpande nationella samverkan som sker inom alla akademins verksamhetsområden skapar
tydliga mervärden för berörda myndigheter och organisationer. Detta bekräftas genom ett brett
deltagande och stödjande initiativ från andra medverkande aktörer. Den omfattande samverkan
som sker i dag är så naturlig att det nästan är svårt att föreställa sig hur arbetet bedrevs bara för ett
antal år sedan. Effektivitetsvinsterna är på många sätt märkbara. Samordnade svenska
myndigheter får gehör för sina åsikter och förslag i flera internationella fora, såsom t.ex.
14
Challengessamarbetet och IAPTC-verksamheten. Ett annat viktigt exempel utgörs av
Europasamarbetet inom ENTRI som beskrivs i verksamhetsöversikten 1.3 ovan. Akademin har
vidare under året aktivt medverkat till att stärka och utveckla kapaciteten inom viktiga grupper
och nätverk såsom IDDRTG, MSN och FN:s fredsoch utvecklingsrådgivare (se ovan). Dessa
möten har dessutom gett akademin viktiga insikter och kontakter för vidareutveckling av den egna
verksamheten.
15
2 Utbildning, samträning och övning
2.1
Uppgifter enligt instruktion – Utbildning, samträning och övning
Folke Bernadotteakademin ska genomföra sådan utbildning, samträning och övning som
tillsammans med andra myndigheters insatser krävs för att förbereda svensk och utländsk personal
för deltagande i internationella insatser.
Akademin ska bidra till en effektiv samordning av och samstämmighet mellan svenska
utbildnings-, samtränings- och övningsinsatser inom verksamhetsområdet, inklusive
insatsförberedande utbildning för civil personal.
2.2
Uppgifter enligt regleringsbrev – Utbildning, samträning och övning
Akademin ska bedriva utbildning inom området avväpning, demobilisering och återanpassning av
före detta kombattanter6.
Akademin ska samordna arbetet med internationell standardisering och certifiering av
utbildningar och övningar.
Akademin ska bedriva civil och multifunktionell utbildning inom ramen för EU:s civila
krishantering, inklusive för de civila snabbinsatsgrupperna (CRT) och rättsstatsmissioner.
2.3
Verksamhetsöversikt för området utbildning, samträning och övning
Akademin har genom sitt utbud av kurser, i likhet med tidigare år, erbjudit generella utbildningar
på grund- och specialistnivå. Samtliga planerade kurser för 2010 har genomförts. Utbildningarna
har fortsatt att attrahera kvalificerade svenska och internationella deltagare, och huvuddelen av
kurserna har varit fulltecknade. Ett flertal av kursdeltagarna har varit tjänstgörande i verksamhet
och fredsinsatser med direkt koppling till respektive kurs inriktning. Det kan därför antas att
genomslaget av de förvärvade kunskaperna varit stort. Akademin har också fortsatt att genomföra
utbildningar i samarbete med svenska och utländska utbildningsanordnare, samt att leverera
utbildning med full kostnadstäckning direkt på uppdrag av bland annat EU.
6
16
Folke Bernadotteakademins utbildningar 2008 – 2010
2010
2009
2008
Totalt antal kurser
48
35
25
Totalt antal
utbildningsdagar
5691
3673
3664
Totalt antal
kursdeltagare
% kvinnliga
kursdeltagare
% deltagare från EUländer
Antal egna generella
kurser
761
534
518
38 %
38 %
36 %
67 %
76 %
70 %
19
17
13
Antal kursdeltagare
398
344
267
% kvinnliga
kursdeltagare
Missionsförberedande
utbildning
Antal kursdeltagare
% kvinnliga
kursdeltagare
42 %
44 %
42 %
16
13
7
71
35 %
72
40 %
107
31 %
13
5
5
292
32 %
118
28 %
144
28 %
Samordnade kurser
Antal kursdeltagare
% kvinnliga
kursdeltagare
Tabellen ovan visar volymen av utbildningar som arrangerats av akademin under de tre senaste åren.
Egna generella kurser är utbildningar där akademin står som ensam arrangör. I de flesta fall är
dessa kurser öppna för svenska och utländska deltagare med relevant erfarenhet. Flertalet av
kurserna genomförs vid akademins utbildningsanläggning på Sandö. Ett fåtal av de generella
utbildningarna har skett på uppdrag och i dessa fall har deltagarna valts ut av uppdragsgivaren
(UD respektive EU).
Med samordnade kurser avses utbildningar där akademin är en av två eller flera arrangörer. En del
av kurserna har ägt rum vid akademins utbildningsanläggning på Sandö, andra hos nationella
partners som till exempel vid SWEDINT:s anläggning vid Livgardet eller hos utländska
samarbetspartners. Bara kurser där akademin haft en betydande roll i utveckling, planering och
genomförande redovisas.
De missionsförberedande utbildningarna (MIFU) genomförs för sekunderad personal innan de
tillträder en tjänst till främst EU- eller FN- missioner. Utbildningarna, som vanligtvis pågår en till
fem dagar, anpassas efter deltagarnas bakgrund och befattning inom missionen. Siffrorna ovan
17
visar att medan antalet missionsförberedande utbildningar ökat, har antalet utbildade personer
samtidigt minskat. Detta beror främst på det bakom 2008 års statistik döljer sig fyra större
samordnade utbildningar för EULEX Kosovo, där RPS, MSB och akademin i en gemensam insats
utbildade samtliga rekryterade till den då nya missionen. Akademin har också blivit bättre på att
försäkra att samtliga myndigheternas utsända får åtminstone en kortare utbildning även om det
innebär att en kurs ges för bara ett fåtal deltagare.
Antal kvinnliga deltagare för den totala kursverksamheten är i snitt 38 procent för 2010. På de
kurser där akademin står som ensam arrangör är antalet något högre, 42 procent. Akademin har
mindre möjlighet att påverka könsfördelningen på samordnade kurser, då andra myndigheter
väljer ut deltagare. För missionsförberedande utbildning är könsfördelningen en spegling av den
sekunderade personalen.
2.4
Kostnadsredovisning
2010
2009
2008
45 546
30 431
34 477
Intäkter av anslag
*övrigt
28 658
12 293
24 635
16 767
27 056
8 936
Tabellen visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet utbildning, samträning och övning. Kostnaderna
innefattar således fler aktiviteter än de som redovisas i tabellen ”Folke Bernadotteakademins utbildningar 2008-2010”
ovan eftersom bland annat akademins civila stöd till Försvarsmaktens övningar inte ingår i den kursverksamhet som
redovisas där.
2.5
Utvecklingen inom verksamhetsområdet
Kursverksamheten har fortsatt att öka i volym under de senaste åren. I synnerhet har det skett en
satsning på gemensamma utbildningar tillsammans med svenska och utländska
utbildningsanordnare. Samarbetet har också resulterat i att fler deltagare kunnat ta del av
utbildningarna.
2.6
Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse för verksamhetsområdet
utbildning, samträning och övning
Akademins grund- och specialistutbildning riktas i väsentlig grad till personal som verkar i
internationella insatser och bidrar till att de kan utföra sina arbetsuppgifter med förbättrat resultat.
Den missionsförberedande utbildningen, som framförallt riktar sig till svenska utsända, medför att
dessa är bättre förberedda för sina uppdrag. Akademins utbildningar har gott anseende och är
eftertraktade internationellt, vilket bekräftas av att det är fler sökande till utbildningarna än vad
som kan beredas plats.
Antalet utbildade har stigit under 2010 jämfört med tidigare år. Den höga kvaliteten har
bibehållits vilket visas främst av de positiva kursutvärderingarna visat. Arbetet med att säkra en
18
mer långsiktig uppföljning av kurser för att ytterligare säkra måluppfyllelsen pågår. Sammantaget
görs bedömningen att akademins uppgifter, inom verksamhetsområdet utbildning, samträning och
övning, väl har uppfyllts i enlighet med instruktion och regleringsbrev.
2.7
Redovisning av ett urval av prestationer inom verksamhetsområdet utbildning,
samträning och övning
Nedan redovisas ett urval av aktiviteter som genomförts som en del av akademins utbildningsoch övningsverksamhet. Exemplen som valts ut avser att ge en rättvisande överblick av
verksamheten. Aktiviteterna har valts på följande grunder:
Det civila stödet till Försvarsmaktens utvecklings-, utbildningsoch övningsverksamhet är
en grundstomme i ett samarbete som är relevant för akademins verksamhet, och där
akademin utvecklat en alltmer framträdande roll över tiden.
Kursen Skydd mot risker (SMR) har valts ut som exempel på en egen kurs som akademin
ordnar och som är jämförbar över flera år. Kursen genomförs flera gånger årligen.
Samordning av arbete med internationell standardisering och certifiering av utbildningar
är en särskild uppgift som framgår av regleringsbrevet. Under denna rubrik redovisas de
viktigaste resultaten som uppnåtts under året.
Civil och multifunktionell utbildning inom ramen för EU:s civila krishantering är också en
uppgift som framgår särskilt av regleringsbrevet. De tre kurser som nämns under denna
rubrik har valts ut med hänsyn till den centrala betydelse de haft inom akademins EUarbete.
Missionsförberedande utbildning (MIFU) redovisas nedan då det är ett område där
utveckling skett under året och som inte minst EU prioriterat.
2.7.1
Civilt stöd till Försvarsmaktens utvecklings-, utbildningsoch övningsverksamhet
Akademin har under året bidragit med civil kompetens till ett antal av Försvarsmaktens övningar
och experiment. Samtidigt har omfattande förberedelser för akademins och Försvarsmaktens
gemensamma övning VIKING 11, som äger rum i april 2011, också fortgått under 2010.
Huvuddelen av övningsmålen i VIKING 11 är utarbetats för att öka den civil-militära
interaktionen i ett operationsområde där flera multifunktionella fredsinsatser verkar parallellt. Den
civila dimensionen har i denna del av planeringsfasen ytterligare förstärkts i förhållande till
tidigare jämförbara övningar. För att förbereda övningen genomfördes under hösten kursen
”Coordination and Cooperation in Multifunctional Peace Operations” med stöd av
Försvarsmakten och US Joint Forces Command.
Akademin har även bidragit med civil kompetens till den militära konceptutvecklingen inom det
s.k. Multinational Experiment 6. MNE 6 har omfattat ett antal övningar, work-shops och
seminarier kring främst samverkans- och samordningsfrågor i en fredsinsats. Inom ramen för
experimentet har akademin även medverkat som civil partner till Försvarsmakten i den så kallade
Executive Steering Group. Akademins ansvar i samarbetet har varit dels som kravställare på
resultatet ur ett icke-militärt perspektiv, dels som aktiv deltagare i utvecklingsaktiviteter.
En utveckling av det utbildningsstöd som ges till Försvarsmaktens insats i Afghanistan initierades
under året för att bättre reflektera det ökade civila engagemanget vid det svenskledda Provincial
Reconstruction Team (PRT) i Mazar-e-Sharif. De civilt ledda områdena utveckling, bistånd och
statsbyggnad integrerades delvis i stabsutbildningen under hösten och planering påbörjades för att
19
relevanta delar av utbildning och övning inför insatsen kan genomföras gemensamt för de civila
och militära komponenterna under 2011.
Akademin inledde vidare ett utökat utbildningssamarbete med Försvarsmakten och genomförde
tillsammans med SWEDINT vid två tillfällen kursen ”United Nations Civilian Staff Officers
Course” (UNCIVSOC). Denna kurs har i flera år arrangerats enbart av SWEDINT men i och med
partnerskapet med akademin har den civila profilen på kursen stärkts och antalet ansökningar från
målgruppen ökat betydligt.
Stöd till
Försvarsmakten
Kostnader
(tkr)
2010
2009
2008
7 840
1 861
5 760
Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för civilt stöd till Försvarsmakten. En stor del av kostnaderna för det
civila stödet till försvarsmakten kan härröras till förberedelser. En övervägande del av dessa täcks av motsvarande
bidrag från Försvarsmakten. VIKING ägde senast rum 2008 vilket förklarar kostnaderna det året, 2009 var
aktiviteterna från akademins sida på en lägre nivå.
2.7.2 Utbildning i Skydd mot risker
Folke Bernadotteakademin har under året genomfört sex grundkurser för personal till
internationella insatser. Utbildningarna har bestått av en grundkurs i personlig säkerhet och skydd
mot risker i konfliktområden (SMR), men utbildningarna har också innehållit avsnitt utformade
specifikt för personal rekryterad till akademins nationella resurspool. Totalt har 118 personer från
bland andra nämnda resurspool, Utrikesdepartementet, Läkare utan gränser och Sida utbildats
under året.
Grundkurser för
resurspoolen samt Skydd
mot risker
2010
Kostnader
(tkr)
1 687
2009
2 456
2008
1 806
Tabellen ovan visar akademins kostnader för kurserna. Akademins egna personalkostnader är inte inkluderade i dessa
siffror. 2008 genomfördes 5 kurser, 2009 genomfördes 7 kurser och 2010 genomfördes 6 kurser. Några av kurserna
under 2009 varade en dag längre än vad som är normalfallet.
2.7.3 Samordning av arbetet med internationell standardisering och certifiering av
utbildningar och övningar
Innehållet i de utbildningar som redovisas nedan under 2.7.4 (EU-kurser) har tagits fram i nära
samråd med berörda institutioner inom EU. Kursen ”Skydd mot risker” (SMR), som redovisas
ovan under 2.7.2, har tillsammans med EU:s säkerhetskontor grundligt gåtts igenom för att
säkerställa att den motsvarar de krav som ställs på säkerhetsutbildning av personal till EUinsatser. EU-kursen, ”Hostile Environment Awareness Training” (HEAT), har, i flera avseenden
inspirerats av akademins kurs Skydd mot risker. Akademin har haft en rådgivande roll vid
utformningen av EU:s kurs för ”Mission Security Officers Course” (EU MSO) och bistått med
den utvärdering som lett till certifiering av denna kurs.
20
Akademin har under året tillsammans med Crisis Management Centre Finland (CMC) och
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) lagt anbud på genomförande av HEAT till
EU. Det gemensamma anbudet antogs jämte ytterligare två, vilket innebär att akademin, MSB och
CMC gemensamt kommer att anordna sådana kurser på begäran av EU under 2011.
Akademin samarbetar sedan 2009 med FN:s politiska avdelning (DPA) inom ett standardiserat
kurskoncept för dialog och medling som inkluderar gemensamt framtagna kurscertifikat.
Samarbetet kommer att pågå fram till 2013.
Ett av resultaten av ett seminarium som akademin, tillsammans med UD, anordnade i Bryssel
sommaren 2009 var att EU önskade utveckla generella utbildningsmoduler kring FN:s
säkerhetsrådsresolution 1325 inom ramen för den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken
(GFSP). Akademin accepterade tidigt en samordningsroll för detta arbete. Ett första utkast till de
olika modulerna presenterades under ett expertseminarium i Bryssel i november. Resultatet från
expertseminariet omarbetades sedermera till ”minimum standards” som därefter presenterades,
diskuterades och godtogs i EU:s olika arbetsgrupper. Akademin fortsätter att samordna det
fortsatta arbetet med att utveckla tillhörande utbildningsmaterial och användarinstruktioner under
2011.
2.7.4 Civil och multifunktionell utbildning inom ramen för EU:s civila krishantering,
inklusive för de civila snabbinsatsgrupperna (CRT) och rättsstatsmissioner
Ett antal kurser under 2010 har varit särskilt riktade till personal i EU-insatser. Till dessa hör
delar av de missionsförberedande utbildningar som redovisas särskilt nedan under 2.7.5.
Akademin har för sjunde året i rad genomfört kursen ”Civil Military Coordination in CSDP
Operations”. Detta år skedde det inom ramen för European Security and Defence College (ESDC)
kursutbud. Utbildningen är den enda i sitt slag som sammanför civil personal, poliser och
officerare i syfte att öka förståelsen för samverkan och samordning mellan de olika funktionerna i
ett EU-perspektiv. 2010 deltog 16 män och 6 kvinnor i kursen. Akademin har svårt att påverka
könsfördelningen eftersom nomineringar till kursen sker genom medlemsstaterna.
Under året utvecklades och genomfördes också en kurs för politiska rådgivare inom EU,
”Advanced Course for EU Political Advisers”, i vilken 25 deltagare från totalt 13 medlemsländer
deltog. Kursupplägget baserades på en behovsanalys där 15 erfarna politiska rådgivare tidigt
samlades i Bryssel för att bidra i utvecklingsarbetet. Kursen gavs positiv feedback i den
utvärdering som gjordes bland deltagarna. En uppföljande utvärdering kommer att genomföras
med 15 utvalda deltagare två månader efter kursslut då de kunnat reflektera över kursen i relation
till sina arbetsuppgifter.
Akademin har, i samarbete med Försvarshögskolan, genomfört en kursmodul i ”European
Security and Defence College High Level Course” i juni 2010. Kursen genomfördes med 45
deltagare. Fokus på modulen var den framtida utvecklingen av den gemensamma utrikes- och
försvarspolitiken (GSFP). Av de fem modulerna fick det svenska bidraget det mest positiva
resultat i den sammanfattande utvärdering som gjordes av kursdeltagarna.
På grund av en försening inom EU avseende godkännande av det nya CRT-konceptet har ingen
sådan utbildning genomförts under 2010.
21
EU-kurser
Kostnader
(tkr)
2010
2009
2008
1 116
730
384
Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för utbildningar inom ramen för EU:s civila krishantering.
Akademins personalkostnader ingår i kostnaden för ESDC kursen.
2.7.5 Missionsförberedande utbildning
Akademin har under verksamhetsåret genomfört 16 missionsförberedande utbildningar (MIFU)
med totalt 71 deltagare. Missionsförberedande utbildningar är riktade specifikt till personal som
redan antagits till tjänster i internationella insatser, varav flertalet till EU- insatser (totalt 46
personer). Utbildningarna har varierat i innehåll och längd beroende på deltagarnas tidigare
erfarenhet och den, ofta begränsade, tid som finns tillgänglig från uttagning till tjänstgöringens
början i missionsområdet. De flesta deltagare (62 procent) är akademins egen utsända personal. 20
procent av deltagarna kommer från Rikskriminalpolisen medan övriga är utsända från andra
myndigheter som exempelvis MSB (7 procent), men också andra huvudmän som Crisis
Management Centre Finland (7 procent). Det är akademins målsättning att utbildningarna, så långt
det är möjligt, ska vara gemensamma med deltagare från samtliga svenska civila utsändande
myndigheter. Akademin har även under 2010 initierat samarbete med andra EU-länder för att
maximera resultaten av utbildningsinsatserna till EU-insatser. Samarbetet har hittills lett till finskt
deltagande i svenska utbildningar och vice versa, och detta förväntas under 2011 utökas till
samarbete med ytterligare medlemsstater.
Akademin har, inom ramen för Samverkansforum för utbildningsfrågor7, sammankallat
arbetsgruppen för missionsförberedande utbildning vid fyra tillfällen med målsättningen att
komma överens om en uppdatering av det utbildningskoncept som berörda myndigheter
gemensamt tog fram under 2003. Den korta tiden mellan antagning och tjänstgöringens början
påverkar dock förutsättningarna för genomförandet av gemensamma utbildningar på ett negativt
sätt .
Missionsförberedande
utbildning
Kostnader
(tkr)
2010
2009
2008
586
717
480
Tabellen ovan visar akademins kostnader för missionsförberedande utbildning.
7
Se bilaga 24.
22
3 Forskning, utveckling och erfarenhetshantering
3.1
Uppgifter enligt instruktion
Folke Bernadotteakademin ska bidra till kunskapsuppbyggnad och kunskapstillämpning genom
att främja och bedriva forskning och studier samt förmedla forskningsresultat i samverkan med
berörda svenska och utländska forskningsaktörer.
Akademin ska hantera erfarenheter från internationella insatser och vara sammanhållande för
erfarenhetshanteringen som rör det svenska civila bidraget till internationella insatser8.
Folke Bernadotteakademin ska utveckla och förbättra formerna för bidrag med personal, policyer,
kompetens, utbildning, övning, forskning och erfarenheter till internationella insatser.
Akademin ska bidra till utvecklingen av arbetssätt, metoder och styrdokument för genomförandet
av internationella insatser samt bidra till doktrinutvecklingen inom FN, EU och andra relevanta
organisationer.
3.2
Verksamhetsöversikt för området forskning, utveckling och
erfarenhetshantering
Verksamheten inom området forskning, utvärdering och metodutveckling har totalt sett
expanderat i såväl verksamhetsmässiga som personella och ekonomiska termer. Detta mycket tack
vare att akademin har inriktat sig på att arbeta, och erbjuda stöd, inom väl avgränsade och
strategiskt utvalda områden, där myndigheten med tiden har blivit fast etablerad och efterfrågad.
Inte minst Konfliktförebyggandeprogrammet uppvisar en utökad verksamhetsvolym. Bakgrunden
till detta är att hittillsvarande utbildningsinsatser har fortsatt samtidigt som man har utvecklat en
ny kurs samt även fått uppdrag visavi nya aktörer.
Forskningsverksamheten har också växt personellt vilket har ökat möjligheterna till samverkan
med policyansvariga i Sverige och utomlands. Folke Bernadottesamlingarnas (FBS) budget har
varit tämligen konstant samtidigt som personalmängden har minskat, särskilt under 2009 och
2010. Överföringen av verksamheten till Stockholm den 1 januari 2011, och anställningen av en
projektledare, innebär att verksamheten går in i en ny fas.
Övriga delar av verksamhetsområdet utgörs av Challenges Forum, rättsstatsuppbyggnad (RoL),
säkerhetssektorreform (SSR) samt avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta
kombattanter (DDR). Forskningen, konfliktförebyggandearbetet samt Challenges Forum
redovisas nedan i detta kapitel, medan övriga delar redovisas i kapitel 8.
Den totala kostnadsredovisningen för hela verksamhetsområdet framgår nedan, frånsett
kursverksamheten där den totala kostnadsredovisningen återfinns i kapitel 2.
8
Redovisning avseende erfarenhetshantering återfinns även i kapitel 5.
23
3.3
Kostnadsredovisning
2010
2009
2008
41 808
30 857
24 549
Intäkter av anslag
26 253
8 339
*övrigt
15 554
29 628
Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet forskning, utveckling och
erfarenhetshantering.
6 902
19 247
3.4
Utvecklingen inom verksamhetsområdet
Akademins arbete inom verksamhetsområdet forskning, utveckling och erfarenhetshantering har
under 2010 i hög grad baserats på tidigare års aktiviteter och byggt vidare på myndighetens
strategiska inriktning på vissa, väl avgränsade, områden. Detta har lett till en fortsatt ökad
efterfrågan på myndighetens engagemang och tagit sig uttryck i att såväl forsknings- som
konfliktförebyggandeverksamheten har utvecklat sig och fått nya uppdrag, vilket framgår av
prestationerna nedan.
3.5
Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse inom verksamhetsområdet
forskning, utveckling och erfarenhetshantering
Akademin har under år 2010 fortsatt att främja kunskapsuppbyggnad och kunskapstillämpning
genom att bedriva, samordna och stödja forskning. Akademin har också bidragit till att förmedla
forskningsresultat och hantera erfarenheter från internationella insatser genom att anordna och
delta i ett stort antal konferenser inriktade på ämnen som postkonflikträttvisa, skydd av civila i
konflikter, fredsinsatser, konfliktförebyggande och frågor relaterade till FN:s säkerhetsråds
resolution 1325. Akademin har vidare varit sammanhållande för samordningen av
erfarenhetshanteringen rörande det svenska civila bidraget till internationella insatser. Detta har
skett genom att akademin har kallat till möten med berörda myndigheter, lett utvecklingen av en
myndighetsgemensam portal och tagit initiativ till att studera hur OSSE har organiserat sitt arbete
med erfarenhetshantering.
3.6
Redovisning av ett urval av prestationer inom verksamhetsområdet
Akademins forskningsverksamhet är främst inriktad på att ge hög forskningsfrämjande effekt.
Kunskapsbehoven på området freds-, säkerhetsfrämjande-, konfliktförebyggande- och
krishanteringsinsatser tillgodoses i hög grad av det internationella och nationella forskarsamhället.
Aktiviteter som syftar till att inspirera till forskningsinsatser av därför av grundläggande betydelse
för akademin. Akademins forskning, studieverksamhet och forskningsfrämjande arbete syftar
också till att ge underlag för förbättrad policy. Nedanstående prestationer speglar bredden hos
myndighetens utåtriktade, samverkansorienterade och kunskapsfrämjande forskningsverksamhet
och inbegriper såväl nationellt som internationellt inriktade uppdrag.
24
3.6.1 Nationell ämneskonferens inom fredsoch konfliktforskning
Folke Bernadotteakademin har tillsammans med Uppsala universitet organiserat och finansierat
2010 års nationella ämneskonferens, vilken samlade ungefär 60 deltagare från främst svenska
fredsforskningsinstitutioner. Nationella ämneskonferenser har genomförts vartannat år sedan 2004
och finansieras av Folke Bernadotteakademin.
Konferensens syften var att främja samverkan mellan svenska fredsforskningsinstitutioner, skapa
överblick över pågående och planerad forskning, kvalitetssäkra forskning samt presentera
akademins egen forskning och forskningssyn. Konferensen uppfyllde dessa mål och kommer, likt
föregående konferens, att resultera i en antologi av konferensbidrag.
Konferenskostnaden uppgick till 210 tkr och var därmed högre än för 2008 års konferens i Lund
(69 tkr). Bakgrunden till detta var att konferensen i Uppsala kombinerade de nationella ämnesoch doktorandkonferenserna på området och hade fler deltagare. Dessutom var kostnadsnivån
högre i Uppsala än i Lund.
3.6.2 Forskning, utveckling och nationell samverkan avseende nationell erfarenhetshantering
Det övergripande syftet är att främja och samordna utvecklingen av en svensk
erfarenhetshanteringskapacitet genom att bl.a. utveckla delvis gemensamma
erfarenhetshanteringsmallar. Eftersom flera svenska myndigheter ofta har personal i samma
insatser är det angeläget att processerna för erfarenhetshantering samordnas.
Akademin har inom ramen för det nationella forumet för erfarenhetshantering9, i samverkan med
Försvarsmakten, genomfört två planeringsmöten med övriga utsändande myndigheter. Akademin
har också tagit initierat utvecklingen av ett myndighetsgemensamt IT-baserat erfarenhetshanteringsssystem och inventerat OSSE:s metoder för erfarenhetshantering.
Erfarenhetshanteringsverksamheten har expanderat, vilket också speglas i en ekonomisk
volymökning från 42 tkr år 2009 till 97 tkr år 2010. Utfallen avser direkta verksamhetskostnader
och exkluderar därmed personalkostnader. En viktig orsak till volymökningen är att akademin tar
ekonomiskt ansvar för den myndighetsgemensamma verksamheten och finansierar den
gemensamma IT-portalen för erfarenhetshantering. Akademins verksamhet under 2010 utgör en
del i en långsiktig process som syftar till att öka och fördjupa myndigheternas samverkan inom
sakområdet erfarenhetshantering. Dessa syften har uppnåtts på ett förväntat sätt.
3.6.3 International Lessons Learned Conference
Folke Bernadotteakademin och Försvarsmakten organiserade i juni den sjätte upplagan av ILLC i
Solna. Konferensen samlade 190 deltagare, fokuserade på civil-militär samverkan i fredsinsatser
och resulterade i en konferensrapport. Utöver deltagare från ett 20-tal länder deltog representanter
för mellanstatliga organisationer såsom FN, EU och OSSE. Konferensen syftade delvis till ökad
interaktion mellan civila aktörer, forskare och praktiker, och delvis till kunskapsavtappning,
forskningsfrämjande och erfarenhetsåterföring. Det var första gången som Sverige arrangerade
konferensen som bedöms ha hållit hög kvalitet tack vare att den sammanförde framstående
forskare och praktiker. Konferensen utgör ett led i en långsiktig internationell process för att öka
kvalitet, kvantitet och samverkan inom sakområdet erfarenhetshantering. Den har resulterat i en
summerande konferensrapport och utgjort ett viktigt underlag för den nationella processen för
utveckling av metoder för erfarenhetshantering.
9
Se bilaga 21.
25
3.7
Uppgift enligt instruktion och regleringsbrev avseende International Forum for
the Challenges of Peace Operations
3.7.1 Uppgift enligt instruktion
Folke Bernadotteakademin ska vara samordnare av det internationella samarbetet inom
International Forum for the Challenges of Peace Operations,
3.7.2 Uppgift enligt regleringsbrev
Akademin ska samordna och utveckla det internationella samarbetet inom International Forum for
the Challenges of Peace Operations (Challenges).
3.7.3 Sammanfattning avseende utvecklingen
Samarbetet inom International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges) har
under 2010 fortsatt att utvecklas under akademins samordnande ledning. De svenska
partnerorganisationsmötena är ett exempel på väl fungerande myndighetssamverkan på nationell
nivå och arbetet med koncept- och doktrinutveckling har bidragit till att Challenges Forum idag är
en etablerad plattform för utbyte av s.k. best practices inom området fredsfrämjande insatser.
Challenges Forum 2010 i Australien samlade en stor och namnkunnig deltagarskara som
behandlade den brännande aktuella frågan om skydd av civila i konflikter. Challenges
partnerorganisationer har under året också, på ett konkret sätt, bidragit till att utveckla
policyrekommendationer, med fokus på en effektivisering av ledningsförmågan inom FNmissioner. Rekommendationerna finns samlade i en studie kallad ”Considerations for Mission
Leadership in United Nations Peacekeeping Operations” vilken presenteras vid ett seminarium i
New York i februari 2011 men som kom till nytta i utbildningar redan under 2010.
3.7.4 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse
Akademin bedömer att man på ett fullgott sätt har utfört uppgiften att samordna och utveckla
arbetet inom Challenges under år 2010. De nationella partnerorganisationsmötena har utgjort ett
viktigt forum för myndighetssamverkan och för arbetet med nationell implementering av
Considerations-studien och andra rapporter.
Challenges Forum 2010 i Australien genomfördes med ett mycket positivt resultat och genererade
konkreta rekommendationer om skydd av civila i konflikter. Deltagarkretsen i Forumet var stor
och relevant. Folke Bernadotteakademin har under året, genom Challenges Forum, på ett
substantiellt sätt bidragit till, och utgjort en plattform för, diskussionen kring skydd av civila i
fredsoperationer.
Considerations-studien har blivit väl mottagen av FN och har, redan före färdigställandet, utgjort
del av flera utbildningar nationellt och internationellt. Det kraftfulla stödet för studien bekräftar i
sin tur Challenges starka roll och position i dagens koncept- och doktrinutveckling. Challenges
Forum utgör numera en erkänd plattform för samtal och samråd kring dagens utmaningar inom
fredsfrämjande insatser. Forumet genererar även konkreta förslag om hur dagens fredsfrämjande
insatser kan förbättras, och främjar också implementeringen av dessa förslag. FN har visat intresse
för att följa upp Considerations-studien med fallstudier och uppdateringar, för att bibehålla dess
aktualitet och upprätthålla studien som ett levande dokument.
Challenges-studien om tidigt fredbyggande framtogs på uppdrag av FN och kom till stor
användning år 2010 i och med att den ingick som diskussionsunderlag inför framtagandet av en
26
FN-strategi för ”Early Peacebuilding”. Rapporten om förbättrade mandat och ledningsstrukturer
från Challenges Forum 2009 är också fortsatt aktuell och kommer att presenteras i februari 2011 i
anslutning till den årliga sessionen för FN:s särskilda kommitté för fredsbevarande operationer.
3.7.5 Urval bland prestationer
Challenges syftar till att förse det internationella samfundet med en dynamisk och strategisk
plattform för att diskutera och identifiera möjliga förbättringar av dagens fredsoperationer,
utarbeta förslag om hur sådana förbättringar kan uppnås, och främja effektiv internationell och
nationell implementering av dessa förslag. Challenges är ett samarbete mellan civila, militära och
polisiära partnerorganisationer från 17 länder10, inklusive samtliga permanenta medlemmar i FN:s
säkerhetsråd såväl som stora trupp- och polisbidragarländer. Sverige koordinerar, genom Folke
Bernadotteakademin, Challengesarbetet och tillhandahåller den internationella
sekretariatsfunktionen i samarbete med svenska partnerorganisationer11. De utvalda prestationerna
nedan illustrerar Challenges verksamhet med fokus på de svenska partners- och
koordineringsmötena, det årliga Challenges Forumet samt arbetet med koncept- och
doktrinutveckling.
Svenska partnerorganisationsmöten
De svenska partnerorganisationerna inom Challenges har under 2010 mötts sju gånger för
uppdaterings- och koordineringsmöten jämfört med tio möten 2009. Bakgrunden till det större
antalet möten 2009 var behovet av koordinering av en seminarieserie kopplad till ”New Horizoninitiativet”, liksom den uppkomna flyttningen av Islamabadforumet till New York.
Fokus för mötena år 2010 har dels legat på förberedelser inför Challenges Forum 2010, dels på
temat skydd av civila, men framför allt på färdigställandet av Considerations-studien. Under året
har studien börjat användas inom ramen för svenska utbildningar, inklusive ”United Nations
Civilian Staff Officers Course”, Viking 11 och Försvarshögskolans ”Crisis Management Course”.
Det finns inga större extra kostnader kopplade till dessa möten, vid sidan om lönekostnader.
Challenges Forum 2010
International Forum for the Challenges of Peace Operations 2010 genomfördes i Australien med
Asia Pacific Civil-Military Center of Excellence som värd och på temat “Challenges of Protecting
Civilians in Multidimensional Peacekeeping Operations”. En Challenges Forum Studie av
Stimson Henry L. Center låg till grund för Forumet. Totalt 204 experter deltog från Challenges
Partners, UN DPKO, UN OCHA, AU och FN:s medlemsstater. Forumets rekommendationer
sammanfattades i en rapport som förmedlades till samliga deltagare efter mötet. Forumet i
Australien hade ett stort deltagande med flera seniora representanter från FN och regionala
organisationer, samt deltagare från det bredare geografiska området.
Challenges Forum 2009 skulle ha hållits i Islamabad men fick, på grund av det försämrade
säkerhetsläget, genomföras i New York, med Pakistans och Sveriges ständiga representanter till
FN som värdar.
10
11
Se bilaga 8.
Se bilaga 8.
27
Dessa forum hålls på roterande basis bland partnerorganisationerna och finansieras av värdlandet.
Challenges Forum 2009, som fick hållas i New York, utgör dock ett undantag vilket gjorde att
kostnaderna för Challenges blev högre just det året.
Kostnader (tkr)
Antal deltagare
2010
328
204
2009
943
159
Tabellen ovan visar akademins totala kostnader samt totalt antal deltagare i Challenges Forum 2009 respektive 2010.
Koncept- och doktrinutveckling
Challenges har genom åren utvecklats till en etablerad, central internationell plattform för
koncept- och doktrinutveckling och har, med uppmuntran från FN, fortsatt med detta arbete under
2010. Fokus har legat på att operationalisera dokumentet ”Principles and Guidelines for United
Nations Peacekeeping Operations” och utveckla de stödjande koncepten för de tre
kärnverksamheterna inom fredsfrämjande insatser; att skapa en säker och stabil miljö, att facilitera
politiska processer, och att skapa ett ramverk för internationellt och nationellt samarbete och
koordinering.
Resultatet presenteras i den s.k. Considerations-studien som har tagits fram med hjälp av internetsamråd samt ett tiotal workshops och koordineringsmöten i olika partnerländer. Studien kommer
att presenteras i samband med ”Challenges Forum Seminar”. Studien är översatt till FN:s sex
officiella språk av partnerorganisationerna och används redan av nationella samt internationella
partners som utbildningsmaterial.
Då arbetet med framtagandet är en process som har pågått under en två års period går det ej att
jämföra med kostnader kopplade till arbetet föregående år.
Kostnader (tkr)
2010
813
2009
379
Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för Challenges koncept- och doktrinutveckling.
3.8
Uppgift enligt regleringsbrev avseende Folke Bernadottesamlingarna
Akademin ska fortsätta utvecklingen av det digitala forskningsarkivet Folke
Bernadottesamlingarna (FBS) över svenskt deltagande i internationella insatser.
Samarbetslösningar rörande såväl kompletteringar som den fortsatta driften ska sökas med
berörda svenska myndigheter och organisationer.
3.8.1 Återrapportering – Folke Bernadottesamlingarna
Akademin ska redovisa sitt arbete med FBS och i detta ingår att redogöra för hur långt projektet
framskridit i utvecklingen samt vad som återstår för att projektet ska kunna slutföras.
3.8.2 Folke Bernadottesamlingarnas utveckling och utökning
Antalet digitaliserade dokument i samlingarna har, från december 2008, ökat från ungefär 1 000
000 till ungefär 1 600 000 av den förväntade totalmängden om knappt 2 500 000 sidor. Under
28
2010 har 289 000 sidor digitaliserats. Därutöver har samverkansavtal rörande bl.a. finansiering
upprättats med Försvarsmakten. Som ett led i denna samverkan kommer Försvarsmaktens
kunskapsportal (KUPAL) att inkorporeras i FBS, samtidigt som FBS:s funktionalitet anpassas till
Försvarsmaktens behov. Därtill har FBS lanserat samlingarna genom att bl.a. delta vid Bok- och
biblioteksmässan i Göteborg, samt genom att inleda planeringen för en gemensam konferens
tillsammans med Armémuseum tidigt 2011. FBS ekonomiska volym för åren 2008, 2009 och
2010 har uppgått till 2 350, 2 870 respektive 2 220 tkr. FBS hade under 2010 färre medarbetare än
2009 p.g.a. budgetskäl och personalrotation.
Måluppfyllelsen har utvecklats väl, trots tidvis oklar långsiktig finansieringssituation och en
transitionsfas. Samverkansavtal har ingåtts med Försvarsmakten, och slutförandet av FBS
etableringsfas fortgår som planerat. Antalet dokument har ökat som beräknat, men tillgång till
vissa dokumentarkiv har försenats. En forskararbetsgrupp har skapats vid Lunds universitet, som
en direkt följd av FBS, och den kommer att bedriva forskning på basis av FBS. Projektets
övergripande tidsplan har inte förändrats under 2010. FBS bedöms bli komplett i slutet av 2011
och kan därmed övergå till en renodlad drifts- och uppdateringsfas.
3.9
Uppgift enligt regleringsbrev avseende Konfliktförebyggande och medling
Akademin ska genom konfliktförebyggande programmet genomföra utbildningsverksamhet, bidra
till kunskapsuppbyggnad, stärkt kapacitet och utvecklat internationellt samarbete rörande
konfliktförebyggande och medling.
3.9.1 Återrapportering - Konfliktförebyggande och medling
Akademin ska redovisa en bedömning av utfall och resultat i förhållande till ovan angivet mål.
Resultatet ska åskådliggöras genom ett urval insatser och dessa ska omfatta mål, prestationer och
resultat i form av effekter samt kostnader.
3.9.2 Sammanfattande redogörelse av utvecklingen
Folke Bernadotteakademin har under 2010 vidareutvecklat sin verksamhet genom att planera och
genomföra en ny kurs i försoning, utöver de befintliga utbildningarna i dialog och medling och
ekonomiska aktörers roll i konfliktförebyggande. Därigenom kan akademin erbjuda ett mer
heltäckande utbildningsutbud till svenska och internationella aktörer inom konfliktförebyggandeområdet. Det organisationsspecifika samarbetet inom utbildning i dialog och
medling har under 2010, utöver FN, EU och AU, även innefattat OSSE och Organisation of the
Islamic Conference (OIC). Akademin har under 2010 också arrangerat möten för Mediation
Support Network (MSN) som, på FN:s initiativ, samlar aktörer på medlingsområdet och som har
förankring i USA, Europa, Afrika och Latinamerika där de fokuserar på utbildning, riktlinjer,
utvärdering och andra medlingsrelaterade frågor12.
Akademin har genomfört utbildningar med tonvikt på dialog och medling, i enlighet med behov
och efterfrågan hos regionala organisationer och i nära samarbete med FN. Därigenom har Folke
12
Se bilaga 17.
29
Bernadotteakademin bidragit till målet att bedriva utbildningsverksamhet som stärker den
konfliktförebyggande kapaciteten hos berörda målgrupper samt bidrar till närmare samarbete
mellan dessa aktörer.
Med utvecklingen av försoningskursen kan akademin nu erbjuda ett brett utbud av kurser som
präglas av ett helhetsperspektiv och bygger på erfarenhetsbaserad och interaktiv inlärning.
Därigenom bidrar akademin till internationell kunskapsuppbyggnad inom efterfrågade och
relevanta områden.
Utbildningarna attraherar allt fler deltagare från FN, regionala organisationer och andra berörda
parter. När dessa deltar gemensamt ökar kursinnehållets tillämpbarhet inom det konkreta
konflikthanteringsarbetet, genom att det konkreta samarbetet mellan de individer som deltagit i
kurserna har utvecklat ett gemensamt synsätt. Därigenom bidrar akademin till att, på ett
kostnadseffektivt sätt, utveckla internationellt samarbete rörande konfliktförebyggande och
medling. Som ett resultat kan det internationella samfundets samlade insats bli mer effektiv.
3.9.4 Redovisning av ett urval av prestationer
Akademins konfliktförebyggandeverksamhet har under 2010 både konsoliderats och utvecklats
genom att man har fortsatt att utveckla sina beprövade kurser i dialog och medling respektive
ekonomiska aktörers roll i konfliktförebyggande, men även samarbetat med nya aktörer såsom
OSSE, OIC och FN:s fredsoch utvecklingsrådgivare och även utvecklat en ny kurs i försoning.
Dessa prestationer illustrerar på ett rättvisande sätt konfliktförebyggandeverksamhetens bas och
bredd.
Kurserna inom ramen för konfliktförebyggandeprogrammet
Akademin genomförde under 2010 sammanlagt sju kurser inom området dialog och medling.
Några av dessa genomförs sedan några år i samarbete med internationella och regionala
organisationer, såsom FN, AU och EU. Under 2010 utvidgades detta samarbete till att omfatta
även OIC samt en gemensam kurs för OSSE, FN och EU. Utvärderingen bland deltagarna visade
genomgående på stor tillfredsställelse. Deltagarna i den nya gemensamma kursen välkomnade
bl.a. möjligheten att lägga grunden för ett konkret och relevant samarbete kring konflikter där man
önskade uppträda på ett koordinerat och effektivt sätt. Målet att stärka den gemensamma
kapaciteten att hantera konflikter synes därmed ha uppfyllts. Kursen genererade också förslag på
vidareutbildningar inom såväl OSSE som EU. I den gemensamma kursen för OSSE, FN och EU
deltog 15 män och 8 kvinnor av vilka 15 personer kom från EU-länder.
I april 2010 genomfördes den årliga kursen Ekonomiska aktörers roll i konfliktförebyggande och
fredsbyggande. 12 män och 9 kvinnor deltog, varav 5 personer från EU-länder. I kursen arbetade
deltagarna med att utveckla en plan för lokal ekonomisk och social utveckling med fokus på
Afghanistan, Bolivia och Sierra Leone. Ett konkret exempel är ett kooperativ för konsthantverkare
i Bolivia som har använt sig av kursens modell för strategisk planering i fredsarbete för att
vidareutveckla ledarna för medlemsorganisationerna. Målet att utbilda och samträna personer från
ett flertal aktörer inom området, inklusive representanter från näringslivet, bedöms ha uppnåtts
väl.
30
En nedgång i ansökningar till både kursen i dialog och medling och ekonomiska aktörer märktes 2009, för den senare
även 2010. En möjlig orsak kan vara minskade resurser kopplat till finanskrisen. Förfrågningar från bl.a.
Arabförbundet, Brasilien och COMESA angående specifika kurser har hittills inte kunnat mötas.
Akademin utvecklade en ny kurs i Försoning som process och praktik som syftar till att erbjuda
ett samlat kunskapskoncept för att förebygga utbrott, eskalering och/eller återfall i väpnade
konflikter. I kursen, som genomfördes i oktober, deltog 14 män och 11 kvinnor varav 6 från EUländer. Akademins nya försoningskurs är en av få motsvarande kurser och har bidragit till
utvecklingen av community of practice på området. Företrädare för FN, EU och enskilda
organisationer deltog, liksom företrädare för den praktiskt orienterade forskarvärlden. Deltagarnas
utvärdering var mycket positiv.
Volym- och kostnadsredovisning för ovanstående tre kurser ingår i den statistik som presenteras i
tabellform i kapitel 2.
Retreat för FN:s fredsoch utvecklingsrådgivare
I oktober 2010 arrangerade akademin ett samverkansmöte (”Global Retreat”) för FN:s fredsoch
utvecklingsrådgivare i Mariefred. Antalet deltagare uppgick till totalt 53 personer. Utöver fredsoch utvecklingsrådgivare verksamma i ett 20-tal länder, medverkade även nyckelpersoner från
övriga FN-systemet, EU-kommissionen, samt regeringsföreträdare för Sverige, Schweiz och
Nederländerna. Genomförandet av mötet skedde i nära samverkan med FN:s ”Framework Team
for Coordination” som utgör en samordningsfunktion för konfliktförebyggande arbete inom FNsystemet. Syftet med mötet var bygga kapacitet inom gruppen av fredsoch utvecklingsrådgivare
samt utgöra ett forum för erfarenhetsutbyte och kontaktskapande. Deltagarna ville bl.a. ha ökad
kunskap om facilitering av dialogprocesser och medling, politisk analys, samt institutionella
utmaningar. I den efterföljande utvärderingsrapporten framkom att syftena med mötet hade
uppnåtts i mycket hög grad. För akademin har mötet inneburit en stärkt roll i relation till viktiga
samarbetspartners inom FN, samt ytterligare kunskapsinhämtning inom relevanta områden.
31
4 Fredsmiljonen – Statligt stöd för information och studier
om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling
4.1
Folke Bernadotteakademin ska bidra till att öka och fördjupa kunskapen om säkerhetspolitik,
inklusive fredsfrämjande, nedrustning och icke-spridning, inom det civila samhället.
4.2
Villkor enligt regleringsbrev
Anslagsposten ”information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling” får
användas till stöd för svenska organisationer och stiftelser vars syfte är att främja information och
studier mm om fredsfrämjande-, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor. Folke
Bernadotteakademin får härvidlag lämna bidrag som verksamhetsstöd eller projektbidrag, varav
verksamhetsstöd endast får lämnas till ideella organisationer och stiftelser. Cirka hälften av
medlen bör fördelas som verksamhetsstöd. Medlen får utbetalas enligt riktlinjerna för Statliga stöd
för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.
4.3
Verksamhetsöversikt för Fredsmiljonen
Anslagspost Statligt stöd för information och studier
om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, år
Anslag (tkr)
Ansökningar projektbidrag
Ansökningar verksamhetsbidrag
2010
2009
2008
11 781
14 046
13 946
125
144
104
26
34
31
Anslagspost ”Säkerhet och utveckling”, år
2010
2009
2008
Anslag (tkr)
2 000
2 000
2 000
25
14
21
(År 2008, 2009 som bidrag)
Ansökningar projektbidrag
Anslaget Statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling uppgick 2010 till
11 781 tkr. Det är en minskning med 16 procent i jämförelse med föregående år. Under 2010 inkom 125
projektansökningar samt 26 ansökningar om verksamhetsstöd, vilket är en generell minskning jämfört med
föregående år.
Akademin förvaltade även anslaget ”Säkerhet och utveckling” om 2 000 tkr. Under 2010 inkom 25
projektansökningar för detta bidrag, en relativt sett stor ökning jämfört med år 2009. Under årets två
ansökningsomgångar blev 52 procent av projektansökningarna beviljade hela eller delar av den ansökta summan.
32
4.4
Kostnadsredovisning
2010
2009
2008
13 580
15 348
14 915
Intäkter anslag
13 781
14 046
övrigt*
2 000
Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet ”Fredsmiljonen”.
13 946
2 000
*Fr o m år 2010 har bidragsmedel övergått till anslagsmedel.
4.5
Sammanfattande bedömning av Fredsmiljonens utveckling
En allmän trend är att frågor som nedrustning och konflikthantering samt fredsoch
säkerhetspolitiska frågor går mot en ökad grad av professionalisering och internationalisering.
Medelvärdet för beviljade projekt var 95 tkr år 2010. Detta relativt höga medelvärde är indikativt
för Fredsmiljonens ämnesområden som ställer stora krav på sakkompetens, internationell och
nationell koordinering och resurser jämfört med den traditionella föreningsrörelsen. Mot bakgrund
av detta blir kvalitetskraven på ansökningar högre och anslaget har fått en mer tydlig profil bland
organisationer som har ett potentiellt intresse av att ansöka.
Ovanstående utveckling kan ligga bakom att det har inkommit färre ansökningar till anslaget 2010
jämfört med 2009. En annan utveckling kan skönjas för anslagsposten ”Säkerhet och utveckling”,
en utveckling som kanske speglar nämnda internationalisering av fredsfrågorna samt att Forum
Syds minskade anslag fått ett antal organisationer att vända sig till Fredsmiljonen.
Den relativt stora neddragning av Fredsmiljonens huvudanslag som har genomförts sedan 2009
medverkar till ännu högre kvalitetskrav och hårdare sovring av de inkomna ansökningarna. I
förlängningen riskerar detta att äventyra målet att öka och fördjupa kunskapen om frågorna inom
det civila samhället. Nedskärningen innebär också att en vital och viktig gränsyta till det civila
samhället reduceras. Detta kan på sikt minska kunskap, nytänkande och engagemang inom det
civila samhället, vilket i sin tur kan komma att påverka den svenska rekryteringsbasen för civil
personal i fredsinsatser.
Under 2010 har akademin tillsammans med civila samhällets organisationer varit värd för två
tematiska dialoger om kulturens roll i konflikthantering och om kopplingen mellan nedrustning
och utveckling. De möten som genomförts har bidragit till att fördjupa kunskapsutbyte och
nätverkande mellan statliga och ideella organisationer i respektive fråga. Dialogmötena kring
nedrustning och utveckling har varit av policykaraktär och är tänkta att utgöra ett underlag för
utvecklingen av bidraget ”Säkerhet och utveckling”.
4.6
Många av de organisationer som beviljats medel rapporterar att allmänheten uppvisar ett ökat
intresse för säkerhetspolitiska och fredsfrämjande frågor. En del organisationer uppvisar även en
försiktig ökning av medlemsantalet. Den positiva trenden illustreras också av att
biståndsfinansierade organisationer i ökad utsträckning efterlyser kompetens inom
konflikthantering och analys. I handläggningen av Fredsmiljonen äger regelbundna möten rum
33
med intressenter från det civila samhället från vitt skilda bakgrunder. Dessa möten bidrar också
till förståelse för ideella organisationers roll i frågorna.
Under 2010 har akademin tillsammans med det civila samhällets organisationer varit värd för två
tematiska dialoger om kulturens roll i konflikthantering och om kopplingen mellan nedrustning
och utveckling. De möten som genomförts har bidragit till att fördjupa kunskapsutbyte och
nätverkande mellan statliga och ideella organisationer i respektive fråga. Dialogmötena kring
nedrustning och utveckling har varit av policykaraktär och är tänkta att utgöra ett underlag för
utvecklingen av bidraget ”Säkerhet och utveckling”.
4.7
Urval av prestationer
Av alla de intressanta projekt som finansierats med Fredsmiljonen ges här tre exempel som ger
exempel på den tidigare beskrivningen av ökade krav på sakkompetens, professionalism och
nätverkande på området.
Den 15 december 2010 lanserade Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen en ny rapport om den
säkerhetspolitiska situationen i Burma. Rapporten ger perspektiv på Burmas militärdiktatur och de
etniska konflikterna som pågår i landet som inte vanligtvis förekommer i media. Den belyser
också civila samhällets förmåga att rapportera i och från områden i vilka utländska statliga
företrädare inte kan verka.
Kvinna till Kvinna granskade under två veckor större svenska nyhetsmedia ur ett fredsoch
genusperspektiv. Granskningen låg till grund för en utbildning och ett seminarium för journalister
som arbetar med konfliktbevakning. Syftet var att skapa ett verktyg som journalister kan använda
för att praktisera fredsjournalistik med ett genusperspektiv i sitt dagliga arbete. I analysen
poängteras att sättet som media skildrar krig och konflikter har stor inverkan på allmänhetens och
beslutsfattares kunskap och intresse för dessa. Organisationen menar att om media i större
utsträckning skildrade utvecklingstendenser och civilsamhällets arbete för fred och demokrati
skulle det leda till en ökad förståelse och vilja till att se fredliga lösningar på konflikter.
I slutet av 2010 var Folke Bernadotteakademin tillsammans med Internationella Kvinnoförbundet
för Fred och Frihet, Kristna Fredsrörelsen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen värd för
en samtalsprocess med UD och andra aktörer om kopplingen mellan nedrustning och
utvecklingsfrågor. Avsikten var att aktualisera och vitalisera en nedrustningsagenda.
34
5 Personalförsörjning och bidrag till internationella insatser
5.1
Akademin ska rekrytera, utbilda och utrusta den civila personal som regeringen beslutar att ställa
till förfogande för internationella insatser samt genomföra sådana insatser och administrera sådant
svenskt deltagande i aktuella insatser, sekretariat och institutioner innefattande ett nationellt
samordningsansvar för personalförsörjning av civil personal till internationella insatser som
omfattar personal från fler än en myndighet.
Akademin ska på basis av information från berörda myndigheter upprätthålla en sammanhållen
överblick över de nationella civila kompetenser och personalkategorier som respektive myndighet
kan bidra med eller bidrar med till internationella insatser.
Akademin ska ansvara för en nationell resurspool för rekrytering av personal till internationella
insatser bestående av personalkategorier, för vilka det inte finns någon naturlig eller definierad
huvudman bland svenska utsändande myndigheter eller som inte faller inom utsändande
myndigheters ordinarie arbetsgivaransvar.
5.2
Uppgifter enligt regleringsbrev
Akademin ska, vid rekrytering av personal till den nationella resurspoolen för internationella
insatser, under 2010 särskilt fokusera på personer med kompetens inom följande områden:
förvaltning och samhällsstyrning, rättstatsuppbyggnad, ledning och samverkan, politiska frågor,
säkerhetssektorreform, avväpning, demobilisering och återanpassning av f.d. kombattanter,
konfliktförebyggande, medling, mänskliga rättigheter och genderfrågor. Resurspoolen ska bestå
av personalkategorier för vilka det inte finns någon naturlig eller definierad huvudman bland
svenska utsändande myndigheters ordinarie arbetsgivaransvar.
Akademin ska genomföra grundutbildning för personal i den nationella resurspoolen och
insatsförberedande utbildning (MIFU) för uttagen personal. I detta ingår att utveckla och anpassa
formerna för utbildning och förberedelser13.
Akademin ska i samverkan med andra berörda svenska myndigheter och intresserade
organisationer som har register- och utsändande funktion tillgodose att kunskaper och vunna
erfarenheter inom området tillvaratas på ett systematiskt vis och i nära samverkan med andra
berörda myndigheter främja kunskaps-, utbildnings-, och erfarenhetsomhändertagande och
metodutveckling inom verksamhetsområdet14. Myndigheten ska även månadsvis rapportera till
Regeringskansliet (UD) om det totala civila svenska deltagandet i internationella insatser.
I arbetet med personalförsörjningen bör åtgärder ingå för att öka antalet kvinnor som deltar i
internationella insatser, i synnerhet i chefsbefattningar.
13
14
Akademins MIFU redovisas i kapitel 2.
Akademins arbete med erfarenhetshanterande redovisas även i kapitel 3.
35
5.2.1 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev
Akademin ska redovisa sitt arbete med rekrytering och utbildning av personal som sänts ut
respektive står i beredskap att sändas ut i freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande
verksamhet. I detta ingår att i samverkan med övriga berörda myndigheter redovisa utfall gällande
myndighetssamverkan inom området samt redovisning av akademins erfarenhetshantering från
svenskt deltagande med civil personal i internationell freds-, säkerhetsfrämjande och
konfliktförebyggande verksamhet.
5.3
Verksamhetsöversikt för området personalförsörjning och bidrag till
internationella insatser
I januari 2010 var akademin nationell arbetsgivare för 70 utsända sekunderade. I december var
antalet utsända 83, varav 36 kvinnor och 47 män. Akademin har under året svarat upp mot
rekryteringsförfrågningar från EU och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE) samt hanterat regelbundna rotationer inom Temporary International Presence in Hebron
(TIPH) och MONUSCO, FN:s insats i DRK. Särskilda rekryteringsinsatser har gjorts till
Östersjöprojektet, Nato/ISAF och till svenska ambassaden i Liberia. (Se även bilaga 28.)
Totalt antal utsända per år.
2010 2009 2008
Antalet utsända
(december)
Antal
nomineringar
EU
OSSE
TIPH
FN
Totalt
139
44
13
16
212
83
73
63
Antal antagna och
utsända (andel av
nominering)
50 (36 %)
6 (14 %)
13 (-)
15 (-)
84
Andel utsända
kvinnor
män
48 %
50 %
46 %
40 %
46 %
52 %
50 %
56 %
60 %
54 %
Personal i
Andel i insats
insats
kvinnor män
(genomsnitt)
43
37 %
63 %
12
36 %
64 %
11*
43 %
57 %
9*
51 %
49 %
75
40 %
60 %
Tabellen ovan visar totalt antal nominerade och utsända fördelat på organisation 2010
* Genomsnittlig personalstyrka på för akademin disponibla tjänster
Rekryteringar riktade till den nationella resurspoolen och grundutbildning för dessa har varit ett
prioriterat område under 2010. Antal personer i poolen uppgår nu till 232.
Totalt antal antagna till akademins resurspool per år.
2010 2009 2008
Antalet antagna personer
69
145
16
36
5.4
Kostnadsredovisning
Intäkter anslag
övrigt*
2010
2009
2008
116 790
106 874
67 191
30 599
73 544
30 292
91 928
28 831
57 943
Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet personalförsörjning och bidrag till
internationella insatser.
5.5
Sammanfattande redogörelse för verksamhetsområdets utveckling
Det ursprungliga förslaget rörande personalförsörjningens organisation och finansiering
genomfördes aldrig fullt ut. Den planerade utvecklingstakten för bemanningen av funktionen har
heller inte hållits. Däremot har volymen utsända ökat väsentligt jämfört med den ursprungliga
planen. Följden av detta har blivit att vissa utvecklingsområden har fått stå tillbaka. Därutöver
saknas redundans inom ramen för enheten. En sådan situation riskerar i längden att bli ohållbar
och är dessutom förknippad med vissa risker.
Under de förhållanden som redovisats ovan har rekryteringsarbetet prioriterats främst för att på
kort sikt hantera den löpande verksamheten och att på lång sikt bygga en stabil grund för
verksamhetsområdet. Samordning och samverkan med Utrikesdepartementet och övriga
utsändande myndigheter har också varit ett prioriterat område.
Kostnaderna för insatserna har ökat i takt med att volymen ökat. I generella termer går det inte att
hävda att en totalt sett större volym leder till lägre kostnader per utsänd. I viss mån kan dock
utbildningskostnaderna hållas nere om fler personer sänds ut till samma insats. Det som bidrar till
ökade kostnader är naturligt nog små personalbidrag till enskilda insatser med begränsade
möjligheter till kostnadseffektivitet. En annan orsak till högre kostnader är en ökad volym
utsända i högriskområden. Länder som Afghanistan och Demokratiska Republiken Kongo kräver
dessutom särskilda och kostsamma säkerhetsarrangemang. Ett högre utnyttjande av personal ur
den nationella resurspoolen kan på sikt bidra till att hålla kostnaderna nere.
5.6
Under 2010 har aktiviteterna i stort syftat till att konsolidera rutiner och metoder samt att
effektivisera verksamheten. Samtidigt har utvecklingen av verksamheten påverkats av
nödvändigheten att leverera i enlighet med pågående och nya uppdrag. Akademin har prioriterat
de konkreta personalförsörjningsuppdragen och på detta område är måluppfyllelsen mycket god.
Samtidigt har andra delar av det totala uppdraget kommit att utvecklas något långsammare.
Säkerhetsanalys, omhändertagande av personal efter genomfört uppdrag, erfarenhetshantering och
myndighetssamverkan är exempel på områden där måluppfyllelsen är lägre.
37
5.7
Urval bland prestationer
De prestationer som valts ut för att reflektera respektive uppgift inom verksamhetsområdet
personalförsörjning och bidrag till internationella insatser är följande:
Redovisning av arbetet med att ta fram metoder och verktyg för att kvalitetssäkra
personalen. Prestationen beskriver enhetens arbete med rekrytering av personal som sänts
ut och står i beredskap att sändas ut och räknas till enhetens huvuduppgift och som också
är ett av återrapporteringskraven.
Redovisning av hur arbetet med samordning mellan de utsändande myndigheterna har lett
till ökad effektivitet avseende det svenska bidraget till internationella insatser beskriver
utfall gällande myndighetssamverkan inom området. Samordningsuppgiften är central för
myndigheten och utgör också en stor del av arbetet med det svenska insatsbidraget.
Månadsvis rapportering till Regeringskansliet.
Slutligen redovisas arbetet med att ta fram verktyg för insamling av data kopplat till
myndighetens arbete med erfarenhetshantering.
Prestationerna som redovisas nedan finansieras genom enhetens förvaltningsmedel om
8 950 tkr. I stort avser kostnaderna egen personal, lokaler och resor.
För prestationerna ”kvalitetssäkrad personal” och ”verktyg för myndighetens arbete med
erfarenhetshantering” finns inga erfarenhetsvärden från tidigare år att jämföra med.
5.7.1 Metoder för att kvalitetssäkra personalen
Under 2010 har ett omfattande kvalitetssäkringsarbete av rekryteringsprocessen genomförts. Det
innebär bl. a. att en intervjuguide tagits fram. Intervjuguiden bygger på ett frågebatteri som
identifierar de särskilda krav och personliga kvalitéer som anses viktiga för uppdrag inom fredsoch säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande verksamhet. Att intervjuerna genomförs med
hjälp av intervjuguiden innebär också att bedömningsgrunden blir likartad mellan de olika
rekryteringshandläggarna och risken för godtycklighet minskar. Kopplat till detta finns nu också
riktlinjer som beskriver de olika stegen i rekryteringsprocessen. Samtliga rekryteringshandläggare
arbetar efter detta och det är närmast att likna vid en ISO-certifiering. En grundprincip för
rekryteringsarbetet har varit att eftersträva en jämn könsfördelning.
Förutom intervjumomentet och referenstagning ingår också personlighetsbedömning. Den syftar
till att identifiera fram personer som har lämpliga personliga egenskaper för att klara de särskilda
krav som insatserna medför. Erfarenheten har visat att det lönar sig att lägga resurser på detta
moment av kvalitetssäkringen. Eftersom att det är kostsamt i såväl resurstermer som politiska
termer om ”fel” person skulle skickas ut. Personlighetsbedömning och intervjuer sker under en
s.k. rekryteringsdag, för att effektivisera processen och hålla kostnaderna nere.
Som ett ytterligare led i kvalitetssäkringsprocessen genomförs såväl grundutbildning,
vidareutbildning och missionsförberedande utbildning för personalen. Detta redovisas i kapitel 2.
Slutligen sker också kontinuerlig uppföljning under uppdragstiden. Detta syftar till att stötta den
utsände på olika sätt, inom ramen för det ansvar som akademin har som nationell arbetsgivare.
38
Att rekrytera en person till den nationella resurspoolen kostar omkring 15 tkr. Detta innefattar
resekostnader och logi, ersättning för utebliven arbetsinkomst, utbildningsoch
utvecklingskostnader och personlighetsbedömning.
Rekryteringsarbetet har utvecklats såtillvida, att under enhetens två första verksamhetsår låg fokus
på volym – att leverera personal till internationella insatser enligt de uppdrag som kom från UD.
Naturligtvis var kvaliteten viktig redan då. Men det som var utmärkande för 2008 – 2009, var att
det var en uppbyggnadsfas. Verksamheten kunder beskrivas som mer reaktiv, mot att den idag kan
beskrivas som mer proaktiv. Volymen har också ökat signifikant, leveranstakten har varit hög, se
tabell ovan. Externa faktorer som påverkat verksamheten är att GSFP-instrumentet inom EU
befunnit sig i en uppbyggnadsfas och brustit vad det gäller rutiner och effektivitet. I takt med att
strukturerna inom EU blivit allt mer stabila och att akademin har anpassat sina metoder och
rutiner till rådande omständigheter, har också vårt eget arbete med rekrytering till insatserna
kunnat utvecklas.
5.7.2 Ökad effektivitet genom myndighetssamverkan
Myndighetssamverkan syftar till att så långt som möjligt ensa rutiner och riktlinjer hos de olika
utsändande myndigheterna, för att uppnå ett läge där det totala svenska bidraget är sammanhållet
och effektivt. För att nå dit har akademin identifierat i huvudsak tre arbetsmetoder. För det första
fungerar akademin som samordnare för insatser där fler än en myndighet bidrar med personal.
Inom ramen för samordningsrollen finns numera en tät dialog med UD kring fördelningen av
kvoter och befattningar till respektive insats samt att finna lösningar för hur det svenska bidraget
kan administreras så effektivt som möjligt.
För det andra handlar det om att föra en kontinuerlig dialog med övriga utsändande myndigheter
kring olika aspekter av insatserna. Det kan handla om tematiska diskussioner kring exempelvis
löner och villkor, rekryteringsmetoder, säkerhetsfrågor i insatserna, uppförandekoder för utsänd
personal. Ett exempel är hur de utsändande myndigheterna vid en gemensam fältresa upptäckte
säkerhetsbrister i en specifik insats. En skrivelse riktades till UD, som sedan på diplomatisk väg
tog upp saken i Bryssel. Resultatet blev en genomlysning av den specifika insatsen och att flera
identifierade brister åtgärdades. Effekten, ur vårt perspektiv, blev att utsänd svensk personal har
fått en, relativt sett, tryggare arbetsmiljö.
För det tredje handlar det om att inom ramen för akademins nationella referensgrupp15 samla
representanter för myndigheter och organisationer inom verksamhetsområdet personalförsörjning
och bidrag till internationella insatser. Möten har ägt rum vid sex tillfällen under året. Syftet har
varit att komplettera den månatliga redovisningen av aktuella läget civila insatser med muntliga
kommentarer, dela information om den egna verksamheten samt diskutera insatsrelaterade frågor.
Teman som har tagits upp är exempelvis Thelinska utredningen, villkorsfrågor, uppförandekoder,
rekrytering av experter inom området säkerhetssektorreform, allmänna erfarenheter från
insatserna.
Kostnaderna för myndighetssamverkan täcks inom ramen för den egna personalen och omfattar
uppskattningsvis en årsarbetskraft. Kostnader för fältbesök tillkommer, men varierar mycket
beroende på land och resans längd.
15
Se bilaga 19.
39
Myndighetssamverkan har från starten varit en prioriterad verksamhet. De två första åren fanns
dock en del intrimningssvårigheter kring samordningsrollen. Det var inte en självklarhet att de
utsändande myndigheterna, som tidigare agerat helt självständigt visavi respektive departement,
såg vinsterna med att låta sig samordnas. Men det som skiljer sig nu, är att rutinerna för
samordningen har tagit en fastare form. Kontakterna och utbytet mellan de utsändande
myndigheterna har ökat i omfattning och sker i det närmaste på daglig basis. Samarbetet grundar
sig på en samsyn kring ett samordnat insatsbidrag. Bedömningen är att samordningen är mer
effektiv idag, men att det finns ytterligare några steg att ta för att effektivisera det svenska
bidraget till internationella insatser totalt sett.
5.7.3 Månadsvis rapportering till Regeringskansliet
Akademin har sedan etableringen av personalförsörjningsfunktionen månatligen rapporterat en
sammanhållen överblick över de nationella civila kompetenser och personalkategorier som
respektive myndighet kan bidra med eller bidrar med till internationella insatser. Under 2010 har
rapportmallen utvecklats dels i form, för att svara mot de behov som regeringskansliet har dels i
innehåll, genom att rapportmallar har tagits fram för substantiella rapporter från fältet. Dessa har
provats i mindre skala under 2010 och implementeras fullt ut under 2011.
Kostnaderna för denna prestation täcks inom ramen för de egna personalkostnaderna, omfattar
uppskattningsvis en halv årsarbetskraft.
Bedömningen är att den månadsvisa rapporteringen av det civila bidraget till
krishanteringsinsatser utgör ett strategiskt instrument för regeringskansliet. Den sammantagna
rapporteringen av svenska insatser skulle kunna utvecklas ytterligare 2011 när den s.k.
Beredningsgruppen, ett Fö/UD lett format för aktuella personalförsörjningsfrågor, övergår till
Folke Bernadotteakademin.
5.7.4 Verktyg för erfarenhetsåterföring
Inom området erfarenhetshantering, har fokus under 2010 legat på att skapa verktyg för
erfarenhetsåterföring. Det handlar om former för missionsavslutande samtal, enkät, olika
rapporteringsformat och erfarenhetsseminarium. Syftet med de olika verktygen är att möjliggöra
insamling av data samt analys- och omsättning av erfarenheterna i verksamheten. Det
missionsavslutande samtalet genomförs i direkt anslutning till avslutat uppdrag. Med vägledning
av en checklista identifieras viktiga erfarenheter avseende akademins administrativa stöd och
uppföljning visavi den utsände, samt i vilken grad den missionsförberedande utbildningen varit
relevant. I tillägg till detta, fyller personen också i en enkät. Syftet är att akademin över tid ska
kunna identifiera och följa upp utvecklingsområden. Slutligen genomfördes under 2010 ett
erfarenhetsseminarium. Deltagare var arton tidigare utsända som tjänstgjort under den senaste sex
månadersperioden. Under dagen arbetade man gruppvis kring olika tema och presenterade
slutsatser och rekommendationer i seminarieform. Målgruppen var akademins olika sakenheter
samt representanter från UD. Dagen avslutades med en ceremoni, för att mer formellt tacka
deltagarna för deras insatser i fredens tjänst.
Kostnaderna för arbetet att ta fram verktyg för erfarenhetsåterföring och övriga
utvecklingskostnader täcks, till större delen, inom ramen för de egna personalkostnaderna,
omfattande omkring en halv årsarbetskraft. Erfarenhetsseminariet omfattar i fasta kostnader 60 –
90 tkr. Rörliga kostnader tillkommer för deltagandet, d.v.s. resor och eventuell logi för deltagarna.
40
Erfarenhetsåterföringen har utvecklats från att endast bygga på ett hemkomstsamtal till att omfatta
en rad olika verktyg anpassade för olika målgrupper och behov. Bedömningen är att verktygen är
ändamålsenliga. Men verktygen har också ökat möjligheten att inhämta erfarenheter och därmed
har också volymen data ökat markant. En utmaning för kommande verksamhetsår är att skapa
rutiner för erfarenhetsåterföringen in i verksamheten. Kostnaderna för att utveckla verktygen har
varit ringa. Däremot så förutspås kostnaderna (i personella termer) öka, vad det gäller själva
erfarenhetsåterföringen. För att möjliggöra analys av data, återföring och uppföljning av
erfarenheterna i verksamheten krävs resursförstärkning. Dessutom krävs ytterligare ansträngning
för att möjliggöra att erfarenhetsåterföringen blir myndighetsgemensam. Arbetet med
erfarenhetshantering beskrivs även i kapitel 3.
41
6 Good Offices-verksamhet
6.1
Uppgift enligt instruktion
Akademin ska efter särskilt beslut av regeringen kunna erbjuda en plats för och stödja exempelvis
samtal mellan parter i konflikter och dialogprocesser (Good Offices-verksamhet).
6.2
Verksamhetsöversikt, total volym
Akademin har under 2010 fortsatt att stå värd för en irakisk försoningsprocess med högt uppsatta
företrädare för det irakiska samhället. I det sista mötet i försoningsprocessen, som hölls under fem
dagar i juni 2010 på Sandö, deltog 34 representanter från parlament, myndigheter, provinser och
civilsamhället. Första mötet för den irakiska försoningsprocessen hölls i januari 2008.
6.3
Verksamhetsöversikt totala kostnader
2010
2009
2008
1 601
3 285
1 902
Intäkter av anslag
143
58
259
övrigt*
3 000
3 930
Tabellen ovan visar akademins totala kostnader och intäkter för området Good Offices. År 2008 och 2009 redovisas
även under kap 1 men fr o m 2010 endast här i eget kapitel 6.
6.4
Verksamhetsområdets utveckling
Folke Bernadotteakademin har haft Good Offices-verksamhet avseende Tjetjenien 2003 och 2005
(i särskild ordning), samt Armenien-Azerbajdzjan 2007. Irakdialogen har emellertid varit den
första längre och återkommande processen med fem möten under 2,5 år. Dialogen har stärkt
akademins metod- och konceptutveckling och successivt kunnat dra nytta av allt fler av dessa
verktyg inom exempelvis konfliktförebyggandeprogrammet och forskningsverksamheten.
6.5
Sammanfattande beskrivning av måluppfyllelse
Måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet har varit god i och med att akademin har kunnat
erbjuda en återkommande plattform för dialog och aktivt stött denna. Processen har även inneburit
att akademin har vunnit erfarenhet av att anordna och leda demokratiska dialogprocesser av
känslig politisk karaktär, vilket är en värdefull och efterfrågad förmåga i sig. Akademin har
genom den irakiska dialogprocessen också byggt upp ett omfattande nätverk av nyckelpersoner i
det irakiska samhället.
Den irakiska dialogprocessen har mötts av stor och positiv respons från irakisk sida. Deltagarna
har särskilt poängterat värdet av Sveriges opartiskhet och akademins metoder för dialog och
irakiska politiker som deltagit i ”Sandö-processen” har i TV-sända debatter talat om dialog och
42
försoning på ett sätt som är nytt för den irakiska politiken. Flera deltagare har fått framträdande
roller inom det irakiska samhället inklusive regering och myndigheter, vilket vittnar om att urvalet
av deltagare har varit relevant.
6.6
Den irakiska dialogprocessen
Folke Bernadotteakademin fortsatte under 2010 att stå värd för den s.k. Irak-dialogen med högt
uppsatta företrädare från det irakiska samhället. Vid mötet i juni pågick, i likhet med tidigare
möten, intensiva diskussioner kring ett utvalt tema, vilket under detta möte var ”deltagande” och
”tillit”. Deltagarna utbytte åsikter, positioner, tankar och idéer och lyckades i slutet av de fem
dagarna enas kring ett antal gemensamma ståndpunkter. Utöver utbyte av åsikter, ökad förståelse
mellan politiska grupperingar och början till en gemensam plattform för Iraks framtid, bidrog
junimötet, och dialogprocessen generellt, även till att ge de irakiska representanterna verktyg för
att genom samtal nå överenskommelser i form av nya idéer eller kompromisser rörande till synes
låsta positioner. En tredjedel av de 34 mötesdeltagarna var kvinnor. Detta var en ökning jämfört
med tidigare möten och bidrog positivt till gruppens representativitet.
43
7 Övriga mål och återrapporteringskrav
7.1
Sveriges politik för global utveckling
Akademin ska inom ramen för den egna verksamheten och i samarbete med andra aktörer arbeta
för att bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling.
7.1.2 Sammanfattande beskrivning av utvecklingen
Samverkan och samordning står i centrum för Folke Bernadotteakademins instruktion, vilket ger
myndigheten en naturlig roll i arbetet med Sveriges politik för global utveckling (PGU). Detta
illustreras bl.a. av att akademin koordinerar den nationella kontaktgruppen för
säkerhetssektorreform (NK SSR) vilket är ett forum för att bidra till ett samordnat svenskt
engagemang på SSR-området. Andra exempel på myndighetens PGU-relaterade arbete är den
samordnande rollen rörande Sveriges handlingsplan för genomförandet av FN:s resolution 1325
om kvinnor, fred och säkerhet, liksom ordföranderollen för referensgruppen för insats respektive
samverkansforum för utbildningsfrågor. Den PGU-relaterade utvecklingen på dessa områden går
olika fort, men akademin kan, tack vare sin samverkansroll, bidra till att det finns kontinuitet och
stadga i processerna och nätverken. Folke Bernadotteakademin kan också, genom sina möjligheter
att arbeta med medel från såväl utgiftsområde 5 som 7, ibland fungera som brygga mellan olika
politikområden och aktörer.
Akademin har bidragit till att genomföra Sveriges politik för global utveckling bl.a. genom att
utveckla sitt arbete med säkerhetssektorreformer. Etableringen av en SSR-samordnare i Liberia
har genomförts på ett lyckat och samordnat sätt genom NK SSR och skapat en plattform för
internationell samverkan på plats.
Myndigheten har också kunnat lägga grunden för arbete med säkerhetssektorreform och
rättstatsuppbyggnad i Afghanistan och kommer att kunna inleda denna verksamhet under 2011.
Ytterligare redovisning kommer att ges i akademins årsredovisning för budgetåret 2011.
Regeringen har, på basis av riksdagsbeslutet 2003 om Sveriges politik för global utveckling,
identifierat sex globala utmaningar där Sverige, genom att agera samstämmigt, kan bidra till
global utveckling. En av dessa utmaningar gäller ”Konflikter och sviktande situationer” och utgör
fokus för akademins PGU-arbete, vilket även präglas av de uppdrag som regeringen har kommit
att ge myndigheten i land- och regionstrategier inom utvecklingssamarbetet.
Inom ramen för utmaningen ”Konflikter och sviktande situationer” har regeringen identifierat tre
så kallade fokusområden som man anser vara centrala för att lyckas i PGU-arbetet, nämligen;
Säkerhetssektorreform (SSR)
Kvinnor, fred och säkerhet
Från konflikt till långsiktigt hållbar utveckling
Alla dessa tre fokusområden är centrala för akademin och ett par prestationer har valts ut och
presenteras i detta kapitel, medan andra delar av myndighetens PGU-relaterade arbete beskrivs i
44
mer detalj på andra ställen i redovisningen. Mer information om akademins arbete på området
säkerhetssektorreformer (inklusive NK SSR) återfinns i kapitel 8.2.
Samordningsfunktionen för SSR-arbete i Liberia
I september 2010 inrättades en samordningsfunktion för Sveriges samlade SSR-arbete i Liberia,
på rekommendation av NK SSR, efter gruppens gemensamma behovsanalys 2009. Samordnaren
är anställd av akademin och Sida gemensamt och personen är placerad på den svenska
ambassaden i Monrovia. Funktionen är unik i sitt slag och har redan visat sig vara värdefull. Ett
exempel på detta är att samordnaren i december 2010 utsågs till ordförande för en nyligen inrättad
arbetsgrupp för rättvisa och säkerhet inom ramen för de internationella givarnas samarbete på
plats i Liberia.
Kostnaderna för samordnartjänsten under 2010 (augusti-december) uppgår till ca 420 tkr och
täcker främst lön. Dessa medel ingår i den kostnadsredovisning som görs i kapitel 5.
Kapacitetsbyggande insatser i Afghanistan
I Sveriges strategi för utvecklingssamarbetet med Afghanistan för perioden 2009-2013 har
akademin fått i uppdrag att utreda och ge förslag på civila kapacitetsbyggande insatser som på ett
systematiskt sätt kan stärka landets kapacitet inom bland annat rättsstatsuppbyggnad och
säkerhetssektor. Insatserna ska finansieras av Sida, genomföras av Folke Bernadotteakademin och
i första hand ske i norra Afghanistan.
I enlighet med uppdraget har akademin tagit fram ett konceptpapper vilket har varit föremål för
samråd mellan Regeringskansliet, Sida, Folke Bernadotteakademin, Sveriges ambassad i Kabul
samt övriga myndigheter som berörs. Utpekade förslag har sedan beretts inom akademin och
överlämnats i form av ansökningar till fortsatt handläggning enligt Sida interna rutiner.
Akademin och Sida har haft en kontinuerlig dialog om akademins förslag samt även samrått med
UD och den civila funktionen vid PRT Mazar-e-Sharif. Verksamheten förväntas kunna starta
under inledningen av 2011 och mer information kommer således att återges i akademins
årsredovisning för budgetåret 2011.
Nordiska Initiativet
Under året har, på uppdrag av UD, ett projektförslag utvecklats med inriktning på att, med och
genom EUPOL, bistå det afghanska åklagarämbetet i dess ansträngningar att utvecklas till en
effektiv och transparent institution. Nordiska Initiativet (NIP) är inriktat på att stödja
utvecklingen av system för bättre planering, förvaltning och övervakning, bl.a. i syfte att avhjälpa
glapp mellan provinskontoren och huvudkontoret i Kabul. Projektets slutgiltiga format,
finansiering och igångsättande återstår att godkänna för de nordiska ländernas regeringar.
45
7.2
Finansiell redovisning
Kostnader fördelade per verksamhetsgren
Totala kostnader (anslag och uppdrag/projekt)
2010
Nationell och internationell samverkan och
samordning
2009
2008
2 532 972
6 774 959
5 818 730
Utbildning, samträning och övning
45 546 140
30 431 083
34 477 223
Forskning, utveckling och erfarenhetshantering
41 808 510
30 857 182
24 549 432
116 790 373
106 874 086
67 191 086
208 279 326
174 937 310
132 036 471
13 580 158
13 469 340
1 878 577
13 084 799
1 829 905
Personalförsörjning och bidrag till internationella
insatser
Good Offices - redovisades tidigare år under
VO Nationell och internationell samverkan och
samordning
1 601 331
Totalt
Fredsmiljonen
- Anslag
-
Bidrag (fr o m år 2010 har bidragsmedel
övergått till anslagsmedel)
7.3
Kompetensförsörjning
7.3.1 Myndighetens mål
Under 2010 avsågs fortsatt utveckling av förvaltning och verksamhetsplanering prioriteras och
därutöver fanns organisatoriskt målsättningen att inrätta ett särskilt ledningsstöd. Vidare avsattes
nya resurser till personalförsörjningsfunktionen för att säkerställa verksamhet och funktionssätt
som följd av en mindre ökning av akademins anslag. Därutöver hade akademin som mål att
konsolidera personaltjänst och administration i nivå med myndighetens generella tillväxt för att
kunna ge ett väl dimensionerat stöd till hela organisationen.
7.3.2 Måluppfyllelse
Som ett led i fortsatt utveckling av förvaltning och verksamhetsplanering har inrättandet av en
stabsfunktion som ledningsstöd påbörjats. Staben har ännu inte till fullo blivit bemannad och hittat
sina slutliga former, men har under slutet av året ändå börjat fungera gemensamt som en
stabsfunktion. I början av 2011 planeras alla tjänster vara tillsatta och möjliggöra en komplett
stab.
46
2010 avsågs bli ett konsolideringens år, men blev ett år med också snabbt växande verksamhet.
Tillväxten har skett både inom personalförsörjningsuppdraget och inom akademin som helhet.
Den utsända personalen har utökats till 83 tillsatta tjänster jämfört med föregående års 73 stycken.
I enlighet med målen har ytterligare resurser tillförts främst personalförsörjningsfunktionen som
med två nya tjänster, i form av rekryteringshandläggare, kan stödja den utsända personalen på ett
mer ändamålsenligt sätt. Den gradvisa utökningen av ordinarie personalstyrka och en intern
omorganisation har möjliggjort en mera långsiktig och kvalitetssäkrad hantering av
personalrekryteringen men behöver fortsatt förstärkas för att skapa redundans och nivå i
förhållande med antalet utsända.
Den utökade verksamheten har även lett fler anställda inom myndighetens övriga områden, vilket
i sin tur har resulterat i ytterligare behov också inom det administrativa området. En nyinrättad
heltidstjänst som personalchef har ersatt den tidigare halvtidstjänsten som personalsamordnare
och ytterligare en tjänst som personalhandläggare samt en ekonom har tillsatts för att möta de
behov som identifierades i slutet av föregående år. Ytterligare behov av förstärkning inom dessa
områden finns för nästkommande år.
7.3.3 Övrigt – personalstruktur
Akademins personalstruktur:
Åldersstruktur
Kompetenskategori
-29 30-49 509
3
Ledning
6
40
8
Kärnpersonal
6
8
2
Stödpersonal
Könsfördelning
M
K
5
7
21
33
4
12
Tabellen innefattar tillsvidareanställd personal och personal inom längre projekt. Anställningar som inte sträcker sig
över två månader resovisas ej. Då personal slutat under året och ersatts med annan person redovisas endast den
senare.
7.3.4 Mål för 2011
Inför 2011 planeras en utökad kapacitet inom det administrativa området i synnerhet vad gäller
personalförsörjningsuppdraget, där en fortsatt hög efterfrågan kan förväntas. De omedelbara
behoven identifieras främst inom informationsfunktionen, inom säkerhetsområdet, en förstärkning
av handläggare både inom rekrytering och personalområdet, signalskydd och IT-system som stöd
för personaladministration och utrustning för utsänd personal samt en resurs inom området
inköp/upphandling för myndighetens hela verksamhet. Genom rekryteringen av en personalchef
på heltid såväl som genom den personaladministrativa förstärkningen skapas goda möjligheter att
ytterligare utveckla akademins kompetensförsörjning också i ett långsiktigt perspektiv.
Kombinationen av unga medarbetare (se ovan 7.3.3) med hög utbildningsnivå och oftast relevant
internationell erfarenhet och dessutom målinriktat rekryterade i stor konkurrens för de specifika
uppgifter som identifierats under de senaste åren gör att kompetensförsörjningen på kort och
medellång sikt bedöms vara säkerställd, förutsatt att inte verksamhetens inriktning mot förmodan
förändras radikalt. Viktiga steg i fortsatta konsolideringssträvanden är och kommer att fortsatta
vara rekrytering av nya, och kompetensutveckling av nuvarande, seniora medarbetare för att skapa
än större förutsättningar att leda och handleda medarbetare utan sådan bredd och erfarenhet.
47
8 Särskilda uppdrag angivna i regleringsbrev
8.1
Bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325
Akademin ska inom sitt verksamhetsområde bidra till genomförandet av FN:s
säkerhetsrådsresolution (härefter benämnd resolution 1325) om kvinnor, fred och säkerhet. Detta
arbete ska ske utifrån den svenska handlingsplanen för 1325-frågor samt i nära samverkan med
Regeringskansliet (UD). Särskilt fokus ska läggas på FN:s kommande 10-årsjubileum av
resolution 1325. Därtill ska akademin utgöra stöd för svenska utbildningsinsatser inom
konflikthanteringsområdet i frågor som direkt relaterar till genomförandet av resolution 132516.
8.1.2 Återrapportering
Akademin ska återrapportera till Regeringskansliet (UD) om akademins arbete kring resolution
1325.
8.1.3 Sammanfattande beskrivning av utvecklingen
Akademin har sedan 2007 haft i uppdrag att bidra till genomförandet av den nationella
handlingsplanen för resolution 1325. Sedan dess har akademins arbete inom området vuxit
kontinuerligt. Sedan mitten av 2008 finns en projektledare anställd på heltid och sedan 2009 har
akademin även en handläggare som arbetar heltid med 1325-relaterade aktiviteter och en forskare
på området har anställts. Finansiellt fick akademin 1,8 miljoner kronor i bidrag 2007, varav
660 tkr omsattes. 2008 tilldelades och omsattes 1,8 miljoner och 2009 och 2010 tilldelades och
omsattes 2 miljoner. Under 2010 fick akademin ytterligare ca 750 tkr för en separat konferens om
sexualiserat våld i Demokratiska Republiken Kongo (DRK). Utvecklingen inom akademin syns
också genom ett ökat intresse för jämställdhetsfrågor även inom de delar av akademin som inte
arbetar specifikt med dessa frågor.
Genom bland annat de beskrivna prestationerna nedan bedöms akademin att i enlighet med sitt
uppdrag konstruktivt ha bidragit till forskning, utbildning och opinionsbildning relaterat till 1325
och därigenom till genomförandet av den nationella handlingsplanen. Ett urval av årets
prestationer redovisas nedan. Separata och mer detaljerade rapporter om aktiviteter och resultat
har lämnats till uppdragsgivaren (UD).
De prestationer som redovisas nedan bedöms som de mest relevanta under 2010 av följande skäl:
2010 var det 10 år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325 om kvinnor, fred och
säkerhet. I regleringsbrevet för verksamhetsåret 2010 gavs akademin ett specifikt uppdrag
att uppmärksamma detta. Jubileet bedöms därför vara en nyckelprestation på området.
Genderutbildning för EU Monitoring Misson in Georgia (EUMM) innebar en ny och
intressant modell för missionsspecifika utbildningsinsatser. Under 2010 utökade akademin
sitt nationella samverkansarbete till att även omfatta aktörer som arbetar med FNresolution 1325.
16
Akademins arbete med genomförandet av resolution 1325 redovisas även i kapitel 2.
48
10-års jubileum för resolution 1325
Akademin ledde samordningen av planeringen och genomförandet av det två-dagars seminarium
som anordnades för att uppmärksamma att det var 10 år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution
1325. Seminariet fokuserade på kvinnors lika deltagande och anordnades gemensamt av Folke
Bernadotteakademin, MSB, Försvarsmakten, Sida, Rikskriminalpolisen och Kvinna till Kvinna.
Den första dagen inleddes med en uppläsning av en myndighetsgemensam avsiktsförklaring och
en läsning av dokumentärpjäsen SEVEN (en text som väver samman 7 kvinnors olika erfarenheter
av både extrem utsatthet men även ovanlig handlingskraft). Den andra dagen var ett
arbetsseminarium som varvade paneldiskussioner med arbetsgrupper. Under dag två utarbetade de
olika grupperna konkreta förslag för vad som kan göras för att stärka kvinnors lika deltagande och
på vilket sätt samordning mellan svenska aktörer kan stärka detta.
2010
Kostnader
(tkr)
2009
2008
275
Tabellen ovan visar akademins kostnader för seminariet med anledning av resolution 1325 10-års jubileum.
Seminariet bekostades till största delen av akademin. Därutöver bidrog MSB och Rikskriminalpolisen med 50 tkr
vardera.
Genderutbildning för EUMM Georgien
Akademin har under 2010, efter förfrågan från EUMM Georgia, genomfört
jämställdhetsutbildning för delar av personalen i EUMM. Utbildningen bestod av en två-dagars
utbildning för nyligen utsedda så kallade ”gender focal points” och fem stycken dagssessioner för
övrig personal från Tbilisi och de tre fältkontoren. Sammanlagt utbildades ca 120 personer. Att få
möjlighet att skräddarsy en utbildning för en mission var en stor fördel, eftersom utbildningen
kunde göras missionsspecifik och därmed mer operationellt relevant. Den här typen av utbildning
inom en insats skulle med fördel också kunna genomföras i andra insatser. Kursen ingår inte i den
statistik som redovisas i kapitel 2 för verksamhetsområdet utbildning, samträning och övning.
EUMM stod för alla kostnader utom instruktörens traktamente. Kostnader redovisas i samband
med redovisningen av arbetet med att utveckla generiska utbildningsmoduler för bland annat
gender/1325 inom ramen för GSFP i kapitel 2, eftersom erfarenheter från utbildningen medfört
synergieffekter i arbetet med att ta fram denna modul (se ovan 2.4.3).
Nationellt samverkansforum för resolution 1325
Under 2010 etablerade akademin ett nationellt samverkansforum för aktörer som arbetar med att
genomföra resolution 132517. Samverkansforumet som träffades tre gånger under 2010 är öppet
för alla svenska aktörer som arbetar med resolutionen. Inga större kostnader är hittills knutna till
Nationellt Samverkansforum för Resolution 1325.
17
Se bilaga 23.
49
8.2
Säkerhetssektorreformer
Akademin ska verka för ett samlat nationellt förhållningssätt rörande säkerhetssektorreformer
(SSR). Verksamheten ska utgå från ett brett angreppssätt, omfattande tidiga stadier av en
fredsprocess, operativt inriktad konflikthantering samt mer utvecklingsinriktade insatser för att
konsolidera de framsteg som uppnåtts i ett postkonfliktsamhälle. Arbetet ska samordnas genom
den nationella styr- respektive kontaktgruppen samt genom samverkan med andra berörda
myndigheter och organisationer.
Nationella kontaktgruppen (NK SSR) har under året ökat sin samverkan kring svenskt SSRengagemang på flera sätt. Detta exemplifieras bl.a. genom etableringen av en
samordningsfunktion i Liberia (se kapitel 7) men också genom bildandet av flera gemensamma
arbetsgrupper med regionalt respektive länderspecifikt fokus. Vidare har akademin erbjudit
kapacitetsutveckling i SSR för myndigheter som ingår i nationella kontaktgruppen för
säkerhetssektorreform (se vidare under SSR-kurser nedan).
Antalet utbildningsdagar inom området ökade under år 2010, vilket speglar en ökad efterfrågan
också från andra svenska myndigheter. Akademin ser även en ökad internationell efterfrågan på
skräddarsydd kapacitetsutveckling inom SSR, inklusive från insatser i fält.
SSR-arbetet inom Folke Bernadotteakademin ingår i kostnadsredovisningen i kapitel 3, med
undantag för SSR-kurserna som är inbegripna i den kostnadsöversikt som redovisas i kapitel 2.
Målet att, genom NK SSR, månatligen samordna SSR-frågor nationellt har uppfyllts och
samarbetet har varit konstruktivt och fördjupats genom ökad samverkan och samordning.
Intresset för akademins SSR-kurser har växt och visar sig både i form av ett ökat antal
ansökningar men även genom större efterfrågan på skräddarsydda utbildningsinsatser såväl
internationellt som från andra myndigheter Målet att öka kunskapen om SSR för att utveckla ett
integrerat förhållningssätt i fredsoperationer har mätts genom utvärdering från deltagare och
bedöms ha uppfyllts. Folke Bernadotteakademin anser sig också ha uppnått målet att öka
kursdeltagarnas kunskap med hjälp av olika verktyg, bland annat genom presentationer av
ämnesexperter, interaktivt lärande kring scenarios samt erfarenhetsutbyte mellan deltagarna.
Arbetet med NK SSR respektive akademins SSR-kurser utgör de centrala inslagen i akademins
SSR-verksamhet och har därför valts ut för en närmare redovisning. Viss redovisning inom
området återfinns även i kapitel 7.
Nationell kontaktgrupp för säkerhetssektorreformer
Folke Bernadotteakademin har koordinerat elva möten med nationella kontaktgruppen för
säkerhetssektorreform (d.v.s. varje månad med undantag för sommaruppehåll). Arbetet inom NK
SSR har både breddats och fördjupats under året. Detta har bland annat skett genom samverkan
kring etableringen av en samordningsfunktion i Liberia (se kapitel 7) samt gemensam ovan
nämnda gemensamma förslag till UD avseende genomförande av SSR-behovsanalyser i DRK och
50
Colombia. Samarbetet inom NK SSR har under 2010 även lett till inrättandet av undergrupper
kring olika länder och regioner. Behovsanalyserna i DRK och Colombia, vilka sedermera har
beslutats och finansieras av UD, syftar till att kartlägga pågående SSR-insatser i länderna och
möjliga ingångar för svenskt engagemang. Detta utgör en viktig utgångspunkt för fortsatt nära
samråd och praktisk samordning inom ramen för kontaktgruppen.
Utrikesdepartementets bidrag till arbetet inom kontaktgruppen omfattade för 2010 (liksom 2009)
500 tkr och har delvis finansierat en handläggartjänst hos akademin samt tryckning av
kontaktgruppens analysverktyg och en SSR-rapport med fokus på Liberia. Den totala kostnaden
för 2010 (motsvarande bidraget) ligger betydligt lägre än år 2009, då kostnaderna uppgick till ca
860 tkr. Detta förklaras av den behovsanalys som genomfördes i Liberia år 2009.
Akademins SSR-kurser
Folke Bernadotteakademin genomförde fyra SSR-utbildningar under år 2010, vilket är dubbelt så
många som under 2009. Kurserna förlades också till fler platser än föregående år då båda hölls på
Sandö. Under år 2010 hölls en femdagarskurs på Sandö och en kurs genomfördes i Barcelona i
samarbete med en lokal partner, ”Barcelona International Peace Resource Centre”. Därutöver
hölls en tredagarskurs respektive en tvådagarskurs för samarbetsmyndigheter (Sida,
Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Försvarshögskolan)18.
Vid utbildningen på Sandö i mars 2010 deltog 19 personer, varav 5 kvinnor och 6 svenskar. Vid
kursen i Barcelona i oktober månad deltog 31 personer, varav 12 kvinnor och 7 svenskar. 32
respektive 28 personer deltog vid kurserna för svenska myndigheter. Ökningen av antalet sökande
till de reguljära femdagarskurserna tydliggörs genom siffrorna 59 respektive 91 personer för 2010
jämfört med 29 respektive 44 personer 2009.
Kostnaderna för kursverksamhet inom SSR uppgick 2010 till 670 tkr jämfört med 508 tkr för
2009. Den ökade budgeten för kursverksamheten kan förklaras med fler utbildningstillfällen 2010.
Dock delades kostnaderna för en av de kortare kurserna med andra delar av akademin, medan
kostnaderna för kursen i Barcelona delades med akademins lokala partner.
SSR- kurserna ingår i kostnadsredovisningen i kapitel 2.
8.3
Avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter
Akademin ska genomföra specialiserade utbildningar, bidra till kunskapsuppbyggnad och
metodutveckling samt stärka den internationella förmågan inom området avväpning,
demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter (DDR). Det nära samarbetet med
FN ska värnas och samarbetet med EU stärkas.
8.3.2 Sammanfattning avseende. utvecklingen
Det internationella intresset för akademins DDR-kurser är fortsatt mycket stort och manifesterar
sig både i ett stort antal ansökningar och i en hög andel kvalificerade sökanden. Sedan 2008 deltar
också personal från akademins resurspool regelbundet i kurserna.
18
Den senare var en ämnesövergripande kurs på ämnet säkerhet och fredsbyggande.
51
FN har under året fått finansiering från EU för att ordna utbildningar och andra aktiviteter inom
DDR och har signalerat att man är beroende av bl.a. Folke Bernadotteakademin för att kunna
genomföra dessa aktiviteter. Akademin förutser därför en ökad verksamhet till direkt stöd för
FN:s DDR-verksamhet.
Akademin är idag en av de internationellt ledande institutionerna när det gäller att bidra till
kunskapsuppbyggnad och metodutveckling inom DDR. Med den personalförstärkning som har
skett under året kommer akademin än mer att kunna bidra, och svara upp mot den stora
efterfrågan i omvärlden.
De generella kurserna utgör grundstommen i akademins utbildningsverksamhet inom DDR. Syftet
med de generella kurserna är att ge deltagarna en allsidig översikt av DDR. Kurserna kombinerar
erfarenheter från olika DDR-processer med forskning och doktrinutveckling inom området.
Innehållet i kurserna är anpassat till FN:s ”Integrated DDR Standards” (IDDRS). Kurserna vänder
sig främst till de personalkategorier som normalt deltar i DDR-processer för att spegla de
erfarenheter och kompetenser som behövs för integrerade insatser och för att samträna dessa
personer. Med det omfattande kursmaterialet som grund har akademin god beredskap att kunna
genomföra specialiserade utbildningar inom specifika ämnesområden samt att anpassa
utbildningar och tekniskt stöd till lokala behov.
Akademins grundkurser i DDR
Akademin genomförde under året två egna tvåveckors grundkurser i DDR. Den första kursen
genomfördes i Stockholm i september och den andra i Barcelona i november. Även i år inkom ca
200 ansökningar, varav mer än 60 från aktiv FN-personal. Kursen i Barcelona genomfördes för
andra gången i samarbete med ”Barcelona International Peace Resource Center”.
Kursen i Stockholm hade 26 deltagare, varav 8 svenskar, 8 från EU i övrigt och 10 från andra
länder; 18 män och 8 kvinnor. Kursen i Barcelona hade 23 deltagare, varav 5 svenskar, 5 från EU
i övrigt och 13 från andra länder; 15 män och 8 kvinnor. Kurserna ingår i kostnadsredovisningen i
kapitel 2 och ligger volymmässigt i nivå med tidigare år.
Bidrag till andra utbildningar
Förutom de egna kurserna medverkade akademins personal vid genomförandet av andra
internationella DDR-kurser i Sydafrika, Norge och Nederländerna. I Sydafrika bidrog akademin
med kurskoncept och instruktörer till en full tvåveckors grundkurs vid ”Peace Mission Training
Centre” (PMTC) i Pretoria.
Dessutom har akademin bidragit med DDR-moduler i ett stort antal andra kurser med fokus på
fredsfrämjande insatser både nationellt och internationellt. Inom Sverige gäller det framför allt
vid Försvarshögskolans och Försvarsmaktens kurser och övningar samt vid övriga kurser
anordnande av akademin. När det gäller övningar har främst förberedelser för Viking 11
prioriterats.
Tekniskt stöd och metodutveckling
Efter förfrågan från FN besökte akademin i januari 2010 UNDP Somalia, i Nairobi. Förutom
förberedelser för möjliga DDR-utbildningar diskuterades framför allt också konceptet
”Community Security”.
52
I februari medverkade akademin i en internationell DDR-aktivitet i Colombia, organiserad av
presidentens höge rådgivare för återanpassning. Huvuddelen av deltagarna kom från länder med
egna DDR-processer. Akademin bidrog främst med föreläsningar samt som moderator vid
gruppövningar och paneldebatter.
Folke Bernadotteakademin har under året fortsatt det mycket nära samarbetat med FN inom
utbildning och doktrinutveckling. Akademin deltog i oktober i möten i New York avseende främst
FN:s utbildningsstrategi inom DDR. I november medverkade akademin i Genève vid
doktrinutvecklingen inom återanpassning. Detta skedde inom ramen för FN:s ”Integrated DDR
Standards” (IDDRS). Akademin upprätthåller också kontakt med EU inom området.
Integrated DDR Training Group
Akademin är sedan 2008 medlem av nätverket ”Integrated DDR Training Group” (IDDRTG) som
nu har 15 organisationer som medlemmar19. Syftet med gruppen är främst att utbyta erfarenheter
och utbildningsmaterial, koordinera kursdatum samt att fungera som samlad kontakt gentemot
bl.a. FN, som deltar som observatör i gruppen. Akademin stod som värd för gruppens årsmöte i
Stockholm i juni och valdes då till en av de två ordförandeposterna, vilket innebär att akademin
under perioden 2010-2012 samordnar och leder möten och andra aktiviteter samt representerar
IDDRTG gentemot FN.
8.4
Internationella forskararbetsgrupper för fredsbevarande operationer
Akademin ska vara sammanhållande för prioriterade internationella forskararbetsgrupper inom
verksamhetsområdet. Detta arbeta ska bidra till kunskapsuppbyggnad och kunskapsutbyte samt ge
mervärde för akademins egen verksamhet i policyhänseende.
Verksamheten med internationella forskararbetsgrupper20 inleddes 2005 med etableringen av
arbetsgruppen med fokus på fredsinsatser. 2007 tillkom arbetsgruppen med fokus på
konfliktförebyggande, medan arbetsgrupperna med fokus på säkerhetssektorreformer och FN:s
säkerhetsråds resolution 1325 tillkom 2009. Under 2010 har ytterligare en forskararbetsgrupp
påbörjat sitt arbete. Denna grupp fokuserar på rättststatsuppbyggnad (RoL). Antalet medlemmar
har på motsvarande sätt ökat från 10 (2005) till ungefär 80 (2010). Emedan verksamheten har ökat
i omfattning i termer av antal grupper och medlemmar, så har den i praktiken bedrivits med en
oförändrad budget sedan 2007, med ett trendbrott för 2010 eftersom helårsutfallet minskade från
tidigare totalt ungefär 3 000 tkr per år till ungefär 2 600 tkr. Av summorna består drygt 10 procent
av kostnader för workshops. Resterande kostnader avser forskningsfrämjande projektstöd. Under
året beviljades bidrag till 12 forskningsprojekt.
Kostnaderna för arbetet med internationella forskararbetsgrupper ingår i den totala
kostnadsredovisningen som redovisas i kapitel 3.
19
20
Se bilaga 6.
Se bilaga 10 – 14.
53
Den mest avancerade forskningen inom gruppernas ämnesområden sker ofta inom ramen för just
dessa arbetsgrupper. Samtidigt bedrivs denna forskningsfrämjande verksamhet med jämförelsevis
begränsade ekonomiska resurser, främst p.g.a. att deltagande forskare inte erhåller några medel
för egna löner och att berörda lärosäten inte tillåts ta ut mer än högst 10 procent omkostnadspåslag
på beviljade bidrag. Arbetsgrupperna bidrar också till att Sverige i allmänhet och akademin i
synnerhet kan ta del av högkvalitativ forskning med hög relevans och vid behov kan avropa
expertis och medlemmarnas nätverk för konferenser och seminarier. Arbetsgrupperna erbjuder en
värdefull kunskapskälla för akademin och utgör i praktiken en forskarkader som är nära knuten till
akademin och på så sätt också bidrar till att stärka myndighetens forskningsmiljö.
8.4.4 Forskararbetsgruppernas fokus under 2010
Forskningsarbetsgruppen för resolution 1325 genomförde ett planeringsmöte vid International
Studies Associations årliga konferens i New Orleans och enades om en gemensam
presentationspanel inför nästkommande konferens. SSR- och konfliktförebyggandegruppen
genomförde workshop i Genève och New York i oktober respektive januari. Grupperna för
resolution 1325 och fredsinsatser ägnade hösten åt att förbereda workshops som genomfördes i
Boston respektive New York i januari 2011. Medlemmarna har under året producerat en stor
mängd publikationer och manuskript som direkt kan hänföras till arbetsgruppernas workshops och
forskningsfrämjande bidrag.
8.5
Rättsstatsuppbyggnad
Akademin ska verka för ett samlat nationellt förhållningssätt rörande rättsstatsuppbyggnad (RoL).
Verksamheten ska utgå från ett brett angreppssätt, omfattande samtliga stadier av
konflikthantering, samt mer utvecklingsinriktade insatser. Detta ska främst ske genom kunskapsoch metodutveckling, utbildningsverksamhet, forskningsinsatser, internationell samverkan och
bidrag till internationella insatser inom rättstatsområdet. Arbetet ska ske i samverkan med berörda
myndigheter och organisationer. Därtill ska samarbetsmöjligheter med Försvarshögskolan särskilt
beaktas. Det nära samarbetet med FN och EU ska värnas och stärkas.
Akademin ska utveckla verktyg kopplat till den rapport som presenterades under hösten 2008,
framförallt ett analysverktyg, en handbok, en checklista och ett utbildningskoncept.
Bidraget för RoL har ökat från att tidigare ha uppgått till omkring 2,5 miljoner kronor, plus viss
ad hoc-projektfinansiering, till att omfatta nästan 8 miljoner kronor (inklusive delar av
kvarvarande medel från föregående år). Därmed har även volymen på det arbete akademin
genomfört ökat kraftigt och flera nya initiativ möjliggjorts. Ytterligare personal har dessutom
knutits till RoL-verksamheten vilket har bidragit positivt till utvecklingen och
samverkansmöjligheterna. Flera av projekten som akademin arbetade med 2010 pågår fortfarande
och kommer därför att slutredovisas under 2011 eller till och med 2012.
54
Folke Bernadotteakademin har genom sin verksamhet bidragit till samverkan, kunskapsoch
metodutveckling, diskussion kring förhållningssätt, samt forskningsinsatser inom det vidare
området rättsstatsuppbyggnad.
Folke Bernadotteakademin har, tillsammans med framför allt UD och Sida, deltagit i policyarbete
för att bidra till en gemensam syn på bistånd inom ramen för rättstatsuppbyggnad, samt hur vi
skall arbeta med övergångsfasen mellan post-konfliktstadiet och utvecklingsfasen. Akademin har
också verkat för samverkan och samarbete med svenska myndigheter som t.ex.
Justitieombudsmannen, Statistiska Centralbyrån och Riksrevisionen, men även med
internationella aktörer som FN, EU, OSSE och Europarådet. Vid sidan om övriga uppdrag i
regleringsbrevet har akademin specifikt uppfyllt uppdraget om att utveckla ett diagnosverktyg för
mätning av rättsstatlighet i offentlig förvaltning. Akademin har även organiserat en utbildning
inom området rättsstatsuppbyggnad och uppfyllt de mål som fanns under 2010 på detta område.
I syfte att bidra till ett samlat nationellt förhållningssätt till rättsstatsuppbyggnad har akademin
startat en seminarieserie på temat Rule of Law. Deltagare i seminarieserien är representanter från
olika myndigheter, akademiska centra och civila samhället. Akademin har även, såsom nämns
ovan i kapitel 8.4, startat en forskararbetsgrupp för rättsstatsuppbyggnad bestående av forskare
från olika akademiska institutioner i Sverige och utomlands.
Folke Bernadotteakademin samarbetar också, i enlighet med regleringsbrevet, med FHS i och med
att myndigheterna gemensamt arbetar med rapportering om brott mot mänskliga rättigheter. Detta
projekt bidrar vidare till att uppfylla målet om att myndigheten ska verka för kunskapsutveckling
och forskningsinsatser inom det vidare området rättsstatsuppbyggnad. Projektet är inte avslutat
och kommer att slutredovisas under 2011.
Akademins arbete med rättsstatsuppbyggnad har utvecklats snabbt, inte minst inom det
förvaltningsrättsliga området. UNDP har funnit arbetet så intressant att man under 2010 anslöt sig
för att delta i fälttestningen av verktyget för mätning av rättsstatlighet i offentlig förvaltning.
Ännu ett exempel på akademins breda verksamhet utgörs av kursen i rättsstatsuppbyggnad som
har kommit att bli en hörnsten i akademins arbete med rättsstatsuppbyggnad.
Verktyg för mätning av rättsstatlighet i offentlig förvaltning
För att bidra till kunskapsoch metodutveckling har Folke Bernadotteakademin under året, genom
forskning och studier i fält, tagit fram ett analysverktyg, en handbok och ett utkast till
utbildningskoncept för mätning av graden av rättsstatlighet inom förvaltningsmyndigheter i postkonflikt- och utvecklingsmiljöer. Verktygets relevans har säkerställts genom samarbete med en
rad internationella organisationer (bl.a. FN, EU, Europarådet och OSSE) och svenska
myndigheter (såsom Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Riksrevisionen och Riksdagens
ombudsmän). Verktyget pilottestas nu i samarbete med UNDP.
Akademin har utökat både sin verksamhet och budget inom det förvaltningsrättsliga området.
Tidigare har endast särskilda bidragsmedel erhållits för projektet men tack vare en mer stabil
medelstilldelning för rättsstatsuppbyggnad fr.o.m. 2010 har andra aktiviteter kunnat genomföras.
Vidare har myndigheten kunnat rekrytera två personer på tidsbegränsade kontrakt. I reella medel
uppgick kostnaden på detta område till ca 3 miljoner kronor jämfört med cirka 1 miljon kronor år
2009. Projektet är inte slutfört och kommer att fortsätta även under 2011.
55
Utbildning i rättsstatsuppbyggnad
Akademin arrangerade i november en specialistkurs inom rättsstatsuppbyggnad tillsammans med
den tyska partnerorganisationen ”Zentrum für Internationale Friedenseinsätze” (ZIF). Kursen
behandlade olika aspekter av RoL samt metoder och hjälpmedel för att effektivt arbeta med
rättssäkerhets- och rättsstatsfrågor. Kursen hade deltagare från sju olika EU-länder samt från
Asien och Afrika. Deltagarna (8 kvinnor och 13 män) var främst personer som arbetar eller ska
börja arbeta inom missioner med Rule of Law-mandat. Omfattningen och kostnaden för kursen
har varit den samma som år 2009, omkring 350 tkr. Kostnaderna för RoL kursen ingår i den totala
kostnadsredovisningen i kapitel 2.
Utöver detta har akademins RoL-personal medverkat i andra utbildningar som myndigheten har
arrangerat, inklusive de särskilda missionsförberedande utbildningarna.
8.6
Särskilda chefs- och ledningsutbildningar
8.6.1 Uppdrag enligt regleringsbrev
Akademin ska ha fortsatt förmåga att genomföra FN:s Senior Mission Leader (SML) kurser.
Akademin ska dessutom verka för likvärdiga kurser inom ramen för EU:s krishantering.
En FN-kurs har hållits under året i samarbete med FN-sekretariatets avdelning för fredsbevarande
operationer (DPKO) och partnerinstitutet ”Jordan Institute of Diplomacy” i Amman. Akademins
arbete med utveckling av ett koncept för en liknande utbildning inom EU – EU SML – har fortgått
under 2010.
Måluppfyllelsen kan anses som utmärkt då såväl FN:s Department for Peacekeeping Operations
(DPKO), kursdeltagare och partnerorganisation inkommit med mycket god återkoppling gällande
planering och genomförande av FN SML. Önskemål om fortsatt samarbete har uttryckts från
samarbetspartnerna. Utvecklingen av EU SML går som planerat. Det är akademins förhoppning
att den kan genomföras för första gången under senare delen av 2011. Om detta är möjligt beror
delvis på den politiska process som krävs för att godkänna kursinnehållet.
8.6.4 FN och EU Senior Mission Leader Course
FN Senior Mission Leader Course
Akademin har under 2010 bidragit till planering, utveckling och genomförandet av FN:s Senior
Mission Leader Course (FN SML). Kursen genomfördes i samarbete med FN-sekretariatets
avdelning för fredsbevarande operationer (DPKO) och partnerinstitutet Jordan Institute of
Diplomacy i Amman, Jordanien mellan den 31 oktober och 11 november. Ett delmål var att bidra
till kunskapsoch kapacitetsutveckling i en av FN prioriterad region (Mellanöstern).
56
För att uppmärksamma jubileet av resolution 1325 fördelades antalet deltagare genom DPKO:s
urvalsprocess lika mellan kvinnor och män - 13 kvinnor respektive 12 män deltog i kursen. Det
var enligt uppgift en könsfördelning som var den första av sitt slag inom DPKO:s historia.
Kursen genomfördes enligt det av DPKO fastställda utbildningskonceptet, vilket innebar ett
övergripande innehållsansvar från DPKO:s sida. I samråd med DPKO bidrog Sverige emellertid
med lämplig expertis i genomförandet av programinnehåll. Bland annat inkorporerades ett
genderperspektiv i större grad i utbildningens innehåll.
FN SML ingår i statistiken över akademins utbildningar som ges i början av kapitel 2.
EU Senior Mission Leader Course
Akademin har arbetat med utvecklingen av en motsvarande ledarskapskurs för högre chefer inom
EU, den så kallade ”EU Senior Mission Leaders Course”. En konsult med gedigen erfarenhet från
utvecklingen av FN SML har anlitats för att bidra till utarbetandet av ett ”options paper”. Arbetet
baseras bland annat på de intervjuer som gjorts av akademins personal med insatschefer under
2009 och vidare på de fältbesök med intervjuer av representativa insatschefer och deras
nyckelpersonal som genomförts under hösten 2010. Dessa fältbesök innefattade intervjuer av
ledarskapsteamen för den militära insatsen och polisinsatsen i Bosnien Herzegovina (BiH) samt
observatörsinsatsen i Georgien.
Parallellt har löpande konsultationer med svenska representationen i Bryssel hållits och även med
ESDC, CMPD och CPCC för att förankra och konsolidera projektet. I slutet på november fick
akademins personal formellt kontorsplats på ESDC och även passerkort som ger tillträde till EU:s
alla institutioner, med syfte att fördjupa kontakten med Bryssel-institutionerna i utvecklingen av
EUSML-kursen.
Dokumentet som kommer att färdigställas i februari 2011 ska ligga till grund för utvecklingen av
ett kurskoncept och för andra medlemsländers och EU-institutioners engagemang och involvering.
En mer grundlig redovisning kommer att ges i akademins årsredovisning för budgetåret 2011.
Senior Mission Leader-utbildning
2010
Kostnader
(tkr)
2009
2008
5 335
Tabellen ovan visar akademins totala kostnader vad avser både FN SML utbildning och EU SML utveckling. Under
2008 och 2009 genomfördes det inga kostnadsrelaterade aktiviteter.
57
9 Finansiell redovisning
9.1
RESULTATRÄKNING
Not
2010-12-31
2009-12-31
86 623
10 521
110 571
317
57 987
4 654
113 462
199
208 031
176 302
-140 277
-8 947
-55 367
-118
-3 321
-115 883
-8 120
-49 629
-195
-2 476
-208 031
-176 302
0
0
Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering
av bidrag
13 983
12 202
Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av
bidrag
Lämnade bidrag
1 220
-15 203
1 780
-13 982
Saldo
0
0
Årets kapitalförändring
0
0
(tkr)
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkter
1
2
3
Summa
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
4
5
Summa
Verksamhetsutfall
Transfereringar
58
9.2
BALANSRÄKNING
Not
(tkr)
2010-12-31
2009-12-31
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Rättigheter o andra immateriella tillgångar
Summa
6
944
944
452
452
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Summa
7
8
3 503
5 797
9 300
4 275
6 291
10 565
Fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Övriga fordringar
Summa
9
1 339
4 802
251
6 391
224
2 890
404
3 519
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa
10
11
12
902
155
90
1 147
1 410
1 132
0
2 542
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
Summa
13
11 029
11 029
4 359
4 359
45 718
30
45 748
67 028
35
67 063
74 560
88 500
14
-10 000
-5 364
-6 651
-2 528
-24 544
-8 875
-5 808
-8 304
-2 346
-25 332
15
16
-7 020
-42 997
-50 017
-3 662
-59 506
-63 168
-74 560
-88 500
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Kassa och bank
Summa
SUMMA TILLGÅNGAR
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
Skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Summa
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag
Summa
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
59
9.3
ANSLAGSREDOVISNING
Ing.
överÅrets tillförings- delning
belopp enl. regl.
brev
Anslag
(tkr)
Indrag- Totalt Utgifter
ning disponibelt
belopp
Utgående
överföringsbelopp
Not
Uo 5 1:2
Ramanslag
Freds- och
säkerhetsfrämjande
verksamhet
ap.6 Fredsfrämjande
- del till FBA
17
72
5 207
5 279
-2 602
2 677
ap.1 Information och
studier om
säkerhetspolitik och
fredsfrämjande
utveckling
18
955
12 000
11 781
-11 653
128
Uo 7 1:1
Ramanslag
Biståndsverksamhet
ap.4
Biståndsverksamhet
19
26 100
26 100
-26 100
0
ap.10 Information
och studier kring
samarbete mellan
säkerhet och
utveckling
20
2 000
2 000
-1 927
73
44 967
44 968
-44 968
1
2 500
2 500
-2 500
0
Uo 5 1:6
Ramanslag
Forskning,
utredningar och
andra insatser
rörande
säkerhetspolitik och
nedrustning
-1 174
Uo 7 1:4
Ramanslag
Folke
Bernadotteakademin
ap.1 Folke
Bernadotteakademin
21
ap.2 Personal i fält
22
1
60
Uo 7 2:1
Ramanslag
Reformsamarbete i
Östeuropa
ap.7 Personalstöd
till OSSE i
Östeuropa
23
Summa
9.4
4 967
15 000
-4 517
15 450
-10 927
4 523
5 995
107 774
-5 691
108 078
-100 677
7 402
Tilläggsupplysningar och noter
Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd
av detta kan summeringsdifferenser förekomma.
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Folke Bernadotteakademin (FBA) bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606)
om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen
är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag
samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna.
Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.
Kostnadsmässig anslagsavräkning
Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr.o.m. år 2009 anslaget först vid uttaget
enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2009, 1 514 tkr, har år 2010 minskat med 71 tkr.
Upplysningar av väsentlig betydelse
FBA har tilldelats ett nytt anslag år 2010, Biståndsverksamhet Uo 7 1:1 ap 4 och ap 10.
Förvaltningsanslaget Uo 7 1:4 har fått en ny anslagspost 2 Personal i fält.
Upplysningar för jämförelseändamål
Den nya anslagen har påverkat jämförelsetalen för intäkter av anslag.
Årsarbetskrafterna har ökat från 127 till 155 personer vilket har påverkat jämförelsetalen
för personalkostnader och övriga driftkostnader.
Av de 155 årsarbetskrafterna är ca 80 utlandsstationerade. Den utlandsstationerade personalen är
anställd enligt URA avtalet vilket innebär att sociala avgifter och pensionsavgifter betalas.
Semesterlönetillägg läggs på lönen men ingen semester eller sjukfrånvaro rapporteras.
Denna personal finns inte med i statistiken för sjukfrånvaro och har inte genererat någon
semesterlöneskuld men finns med i beräkningen av årsarbetskrafter.
61
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade
licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier och förbättringsutgifter på annans fastighet
som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till
lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret
sker från den månad tillgången tas i bruk. Bärbara datorer kostnadsförs direkt.
Tillämpade avskrivningstider
3 år
6 år
12 år
Persondatorer med tillhörande
utrustning.
Övriga inventarier.
Möbler.
Maskiner och andra tekniska
anläggningar.
Byggnadsinventarier.
Förbättringsutgifter på annans
fastighet.
Omsättningstillgångar
Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning
beräknas bli betalda.
Skulder
Skulderna har tagits upp till nominellt belopp.
62
Ersättningar och andra förmåner
Rådsledamöters övriga
styrelseuppdrag i statliga
myndigheter eller aktiebolag
Ersättning
Joakim Stymne
Inga andra uppdrag
0 kr
Elisabeth Lundgren
Inga andra uppdrag
450 kr
Sverker Göransson
Arbetsgivarverkets styrelse
450 kr
Helena Lindberg
Försvarshögskolans styrelse, Smittskyddsinstitutets insynsråd, Kustbevakningen insynsråd,
Regeringens E-delegation och Krishanteringsråd
900 kr
Elisabeth Dahlin
0 kr
Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag
Lön
Generaldirektör Henrik Landerholm
Förmåner
1 032
27
Försvarshögskolans styrelse, Regeringens folkrättsdelegation och Europaskolan Strängnäs
AB.
Anställdas sjukfrånvaro
I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda
ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en
sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till
respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent.
Sjukfrånvaro
Totalt
Andel 60 dagar eller mer
Kvinnor
Män
Anställda
- 29 år
Anställda 30 år - 49 år
Anställda 50 år -
2010
0,7
58,2
0,8
0,5
0,2
0,5
1,6
63
%
%
%
%
%
%
%
2009
1,0
43,0
2,0
0,0
0,0
17,0
0,0
%
%
%
%
%
%
%
Noter
Resultaträkning
(tkr)
Not
2010-12-31
1
2009-12-31
Intäkter av anslag
Intäkter av anslag
Summa
86 623
86 623
57 987
57 987
Summa "Intäkter av anslag" (86 623 tkr) och "Medel från statsbudgeten för
finansiering av bidrag " under transfereringsavsnittet (13 983 tkr) skiljer sig från
summa "Utgifter" (100 677 tkr) på anslagsredovisningen. Skillnaden beror på
semesterlöneskuld som intjänats före år 2009 (-71 tkr). Denna post har belastat
anslagen men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen.
Not
2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen
Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar
Summa
4 023
6 498
10 521
2 042
2 612
4 654
171
146
317
198
1
199
87 233
53 044
140 277
70 209
45 674
115 883
50
68
118
67
128
195
FBA får i lämplig omfattning och utan att uppnå full kostnadstäckning ta
ut avgifter för kurser och utbildning. Avgifternas storlek bestäms av
akademin. Inkomsterna disponeras av akademin. Under 2010 har fler
kurser än tidigare genomförts. Många uppdragskurser med full
kostnadstäckning. Utbildning av deltagare i resurspoolen för utsänd
personal har också bidragit till ökade intäkter.
Not
3
Finansiella intäkter
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret
Övriga finansiella intäkter
Summa
Not
4
Kostnader för personal
Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra
avgifter enligt lag och avtal)
Övriga kostnader för personal
Summa
Not
5
Finansiella kostnader
Ränta på lån i Riksgäldskontoret
Övriga finansiella kostnader
Summa
64
Balansräkning
Not
6
2010-12-31
2009-12-31
478
384
486
1 349
-26
-378
-404
944
0
478
Rättigheter o andra immateriella tillgångar
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Överföringar
Summa anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Summa ackumulerade avskrivningar
Utgående bokfört värde
478
0
-26
-26
452
Omföringar. Ett ärendehanteringssystem inköpt december 2009 blev felaktigt klassificerad
som materiell anläggningstillgång. Korrigering har gjorts under 2010. Se även Not 8
Not
7
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Not
8
7 961
257
8 218
-3 686
-1 029
-4 715
3 503
7 638
323
7 961
-2 705
-981
-3 686
4 275
10 928
1 907
-486
12 349
-4 637
-1 914
-6 551
5 797
0
8 367
2 560
0
10 928
-3 169
-1 468
-4 637
6 291
0
1 483
3 227
91
4 802
1 838
1 052
0
2 890
867
35
902
1 386
25
1 410
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Överföringar
varav finansiell leasing
Omföringar. Se not 6
Not
9
Fordringar hos andra myndigheter
Fordran ingående mervärdesskatt
Kundfordringar hos andra myndigheter
Övriga fordringar hos andra myndigheter
Summa
Not
10 Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyreskostnader
Övriga förutbetalda kostnader
Summa
65
2010-12-31
Not
11 Upplupna bidragsintäkter
Inomstatliga UD
Utomstatliga
Summa
Not
155
0
155
853
279
1 132
90
90
0
0
2 191
53 209
119
28 907
-46 468
-26 835
8 931
2 191
-1
47 468
-47 467
0
-797
42 842
-42 541
495
0
-1
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot
anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
1 514
-71
2 428
-914
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot
anslag
1 443
1 514
656
186
-46 654
46 468
0
534
3 105
-29 818
26 835
0
656
656
11 029
4 359
12 Övriga upplupna intäkter
Övriga upplupna intäkter FHS
Summa
Not
2009-12-31
13 Avräkning med statsverket
Anslag i icke räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke
räntebärande flöde
Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
Återbetalning av anslagsmedel
Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken
Ingående balans
Inbetalningar i icke räntebärande flöde
Utbetalningar i icke räntebärande flöde
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar
Belopp under utredning
Övriga fordringar på statens centralkonto i Riksbanken
Summa Avräkning med statsverket
66
Not
2010-12-31
2009-12-31
Ingående balans
Under året nyupptagna lån
Årets amorteringar
Utgående balans
8 875
4 446
-3 321
10 000
9 808
1 542
-2 476
8 875
Beviljad låneram enligt regleringsbrev
18 300
16 000
4 716
2 304
7 020
3 132
530
3 662
41 499
58 509
1 497
42 997
656
997
59 506
656
14 Lån i Riksgäldskontoret
Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.
Not
15 Upplupna kostnader
Upplupna semesterlöner och löner inklusive sociala avgifter
Övriga upplupna kostnader
Summa
Not
16 Oförbrukade bidrag
Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet
Bidrag som erhållits från icke-statliga organisationer eller
privatpersoner
Summa
varav för transfereringar
67
Anslagsredovisning
Not
17 Uo 5 1:2
ap.6 Fredsfrämjande - del till FBA
FBA får disponera 151 tkr av det ingående överföringsbeloppet,
d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 5 046 tkr enligt regleringsbrevet.
Anslaget har ingen anslagskredit och är icke räntebärande.
Not
18 Uo 5 1:6
ap.1 Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling
Enligt regleringsbrevet disponerar FBA en anslagskredit på 360 tkr.
Krediten har inte utnyttjats under året. FBA får inte disponera ingående
överföringsbelopp och har under året även fått en indragning på 219 tkr
enligt protokoll UF2009/83256/PLAN (delvis)
Detta innebär en total indragning av överföringsbeloppet 955 tkr och
219 tkr på totalt 1 174 kr. Anslaget är icke räntebärande.
Not
19 Uo 7 1:1
ap.4 Biståndsverksamhet
Not
20 Uo 7 1:1
ap.10 Information och studier kring samarbete mellan
säkerhet och utveckling
Not
21 Uo 7 1:4
ap.1 Folke Bernadotteakademin
Enligt regleringsbrevet disponerar FBA en anslagskredit på 1 424 tkr.
Krediten har inte utnyttjats under året. FBA får disponera 1 256 tkr av
det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års
tilldelning 41 896 tkr enligt regleringsbrevet. Anslaget är räntebärande
.
Not
22 Uo 7 1:4
ap.2 Personal i fält
Anslaget har ingen anslagskredit och är räntebärande.
Not
23 Uo 7 2:1
ap.7 Personalstöd till OSSE i Östeuropa
Enligt regleringsbrevet disponerar FBA en anslagskredit på 1 500 tkr.
Krediten har inte utnyttjats under året. FBA får disponera 450 tkr av det
ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning
15 000 tkr enligt regleringsbrevet. Av det ingående överföringsbeloppet på 4 967 tkr
har således 4 517 tkr betalats tillbaka. Anslaget är icke räntebärande
68
9.5
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER
2010
2009
2008
2007
2006
18 300
10 000
16 000
8 875
20 000
9 808
18 000
11 039
18 000
8 530
Kontokrediter Riksgäldskontoret
Beviljad
Maximalt utnyttjad
500
0
500
13 175
500
0
500
0
500
0
Räntekonto Riksgäldskontoret
Ränteintäkter
Räntekostnader
171
0
198
67
683
0
450
0
377
0
0
10 521
0
0
4 654
0
0
6 865
0
0
1 996
0
0
930
0
0
360
0
0
1 424
0
1 500
0
422
1 257
1 500
418
1 232
1 300
418
925
-
418
768
-
0
0
0
0
0
2 677
128
0
73
1
0
4 523
0
72
955
1
4 967
0
0
1 280
797
999
0
531
801
0
54
6 309
0
155
201
127
156
90
108
33
38
29
39
1 320
1 367
1 448
1 536
1 433
(tkr)
Låneram Riksgäldskontoret
Beviljad
Utnyttjad
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras
Beräknat belopp enligt regleringsbrev
Avgiftsintäkter
Övriga avgiftsintäkter
Anslagskredit
UO 5 01 02 ap.6
UO 5 01 06 ap.1
UO 7 01 01 ap 4
UO 7 01 01 ap 10
UO 7 01 04 ap.1
UO 7 01 04 ap.2
UO 7 02 01 ap.7
Utnyttjad
Anslag
Ramanslag
Anslagssparande UO 5 01 02 ap.6
Anslagssparande UO 7 01 01 ap 4
Anslagssparande UO 7 01 01 ap 10
varav intecknat
Bemyndiganden Ej tillämpligt
Personal
Antalet årsarbetskrafter (st)
Medelantalet anställda (st)
Driftkostnad per årsarbetskraft
69
Kapitalförändring
Årets
Balanserad
0
0
0
0
-1 224
-1 849
873
-2 722
-1 009
-1 713
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av
kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer vidare att den interna
styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.
2011-02-22
Henrik Landerholm
Generaldirektör
70
10 Bilagor
Bilaga 1: Arbetsgruppen för myndighetssamverkan i Afghanistan
Eva Johansson, Country Director, Team Afghanistan, Sida
Lars Kvarnlind, Inspektör, Enheten för internationellt polissamarbete
Lillemor Henricsson, Samordnare, Personalsförsörjningsfunktionen, Folke Bernadotteakademin’
Lina Eliasson, Utvecklingshandläggare, Avdelningen för samordning och insats, Myndigheten för
samhällskydd och beredskap
Mikael Wilhelmsson, Projektledare Säkerhet och Utveckling – Afghanistan, Folke Bernadotteakademin
Susanne Axmacher, Handläggare, Avdelningen för samordning och insats, Myndigheten för samhällskydd
och beredskap
Övlt Lars Enlund, HKV INSS J9 RUST, Försvarsmakten
Övlt Patrick Karlsson, HKV INSS J5, Försvarsmakten
Övlt Richard Gray, HKV INSS J5, Försvarsmakten
Bilaga 2: Association for Security Sector Reform Education and Training
ACCORD - The African Centre for the Constructive Resolution of Disputes, Sydafrika
ASPR - Austrian Study Center for Peace and Conflict Resolution
ASSN - African Security Sector Network, Ghana
BICC - Bonn International Center for Conversion, Tyskland
CESS-Centre for European Security Studies, Nederländerna
CIGI - Centre for International Governance Innovation
Clingendael Institute, Nederländerna
CSSM - Centre for Security Sector Management, Storbritannien
DCAF- Geneva Centre for the Democratic Control of Armed Forces, Schweiz
FBA - Folke Bernadotte Academy, Sverige
GCSP - Geneva Centre for Security Policy, Schweiz
GCST - Global Consortium on Security Transformation
GFN - The Global Facilitation Network for Security Sector Reform, Storbritannien
IA - International Alert, Storbritannien
ISDS - Institute for Strategic and Development Studies, Filipinerna
P2P-LIPI - Centre for Political Studies, Indonesian Institute of Science
PPC - Pearson Peacekeeping Centre, Kanada
RCSS - The Regional Centre for Strategic Studies, Sri Lanka
SADSEM - Southern African Defence and Security Management Network, Sydafrika
SNDC- Swedish National Defence College, Sverige
Bilaga 3: European Security and Defense College, Executive Academic Board
Austria, Dr Arno TRUGER, Director, Austrian Study Centre for Peace and Conflictresolution – ASPR
Austria, Maj. Mr Ernst Felberbauer, Head of Research Management, National Defence Academy Vienna
Austria, Ms Hanni Wallner, aspr
Baltic (EE, LV, LT), Mr Didzis Nimants, Baltic Defence College, Tartu
Belgium, Mr Eric KALAZJIC, Institut Royal Supérieur de Défense, Brussels
Belgium, Mr Sven BISCOP, Senior Research Fellow, Egmont and Professor of European Security
Bulgaria, Col. Anri GEORGIEV, Defence Counsellor, Bulgarian Permanent Representation to the EU
Bulgaria, Ms Adelina Tomova, Diplomatic Institute, Sofia
Bulgaria, Ms Biliana DECHEVA, MFA Dipl Instit, Bulgaria
CEPOL, European Police College House, Hampshire
Czech Republic, Mr. Vladan HOLCNER, Faculty of Economics and Management. University of Defence
ESDC, Mr Dan Trifanscu, ESDC Secretariat General Secretariat of the Council of the EU, Bruxelles
71
ESDC, Mr Dirk Dubois, ESDC Secretariat, General Secretariat of the Council of the EU, Bruxelles
ESDC, Mr. Hans-Bernhard Weisserth, ESDC Secretariat, General Secretariat of the Council of the EU
EU Commission, Mr. Christian Brumter
EU ISS, Mr. Álvaro de Vasconcelos, Institut d’Etudes de Sécurité (ISS), Paris
EU ISS, Mr. Daniel Keohane, Research Fellow European Union Institute for Security Studies, Paris
EUMS, Mr. George Dejaegher
Finland, Mr Tommi Koivula, Senior Researcher, National Defence University, Helsinki
Finland, Mr. Antti HÄIKIÖ, National Coordinator, Crisis Management Centre (CMC), Civilian Crisis
Finland, Ms Virpi LEVOMAA, Development Manager, Virpi LEVOMAA, Defence Command Finland
France, Mr. Jacques WALCH, Institut des Hautes Études de Défense Nationale (IHEDN), Armées
France, Ms. Alice RILEY, Institut des Hautes Études de Défense Nationale, Armées
GCSP, Mr Gustav Lindström
Germany, Colonel Walter SCHWEIZER, Bundesakademie für Sicherheitspolitik (BAKS), Berlin
Germany, Mr. Conrad HÄßLER, Federal Foreign Office, Berlin
Germany, Ms. Dorlies SANFTENBERG, zif, Berlin
Greece, Major (INF) Fotios ARMPIS, Hellenic National Defence Directorate, MIL, Athens
Greece, Ms Christina SIMANTIRAKI, Diplomatic Academy, MFA, Athens
Hungary, Ms. Ivett Kornélia PUNCSÁK, Ministry of Defence, Defence Policy Department, Budapest
Hungary, Prof. Ferenc GAZDAG, Head of Department of Security and Defence Policy, Budapest
Italy, Capt (IT Navy). Cesare CIOCCA, centro alti studi per la difesa (CASD), ordförande
Lithuania, Mr. Robertas BRUZILAS, Ministry of Foreign Affairs of Lithuania, Vilnius
Luxembourg, Mr Jean-Claude MEYER, RP du Luxembourg, Représentation au COPS, Bruxelles
Netherlands (the), Mr. Riccardo SCALAS, Netherlands Defence College, The Hague
Netherlands (the), Mrs. Sabine MENGELBERG, Netherlands Defence Academy
Poland, Mr. Ryszard SZPYRA, Assoc. Prof., the National Defence University, Warszawa
Poland, Ms. Joanna KOZACZYNSKA, Academy of National Defence – MoD, Warsaw
Portugal, Col (AF) Fernando FREIRE, defesa
Portugal, Mr. Ângelo ARAÚJO, Ministry of Defence, National Defence Policy Directorate
Romania, Capt. Sorin RUSA, International Activities Office, National Defence College, Bucharest
Romania, Commander PhD Laurentiu ANGHELESCU, Director National Defence College, Bucharest
Slovakia, Col. GS Pavel NEČAS, Vice-Rector for Research Armed Forces Academy of General Milan
Slovenia, Mr. Vinko Vegić, Ph.D, Assistant to the Commander of the Doctrine, Ministry of Defence
Spain, Capt (Navy) Pablo ESTRADA Madariaga
Spain, Col Juan MORA TEBAS SP A, Centro Superior de Estudios de la Defensa Nacional (CESEDEN)
Spain, Mrs Maria Luisa PASTOR, Centro Superior de Estudios de la Defensa Nacional (CESEDEN)
Sweden, Mr. Bo Richard LUNDGREN, Head of Institute for National Defence and Security Policy
Sweden, Mr. Ulf KULLIN, Swedish National Defence College (SNDC)
Sweden, Ms Lina Frödin, Folke Bernadotte Academy, EU Training and Project Manager
United Kingdom, Capt Paul LLOYD RN, Defence Academy of the UK, Director Advanced Command
United Kingdom, Cdr RN Nigel MORTON, SO1 DS ADiv ACSC, Defence Academy of the UK
United Kingdom, Permanent Representation to the EU, Brussels
United Kingdom, Wg Cdr Michael Firth, EU Policy, UKMILREP
Bilaga 4: Europe´s New Training Initiative for Civilian Crisis Management
Austrian Study Center for Peace and Conflict Resolution (ASPR), Austria
Crisis Management Center (CMC), Finland
Centre for European Perspectives (CEP), Slovenia
Danish Emergency Management Agency (DEMA), Denmark
Das Berliner Zentrum für Internationale Friedenseinsätze (ZIF), Germany
Ecole Nationale d’Administration (ENA), France
Folke Bernadotte Academy (FBA), Sweden
International Alert (IA), UK
International Training and Civilian Crisis Management Centre (IT&CCMC), Hungary
72
Ministry of Foreign Affairs Romania
Netherlands Institute of International Relations (Clingendael)
Royal Institute for International Relations (Egmont), Belgium
Sant’ Anna School of Advanced Studies (SSSUP), Italy
Bilaga 5: Geneva Centre for the Democratic Control of Armed Forces, International Security Sector
Advisory Team (Governing Board)
Austria
Belgium
Canada
Council of the European Union
Estonia
European Commission
Finland
France
Germany
Ireland
Netherlands
Norway
OECD
Slovakia
Sweden
Switzerland
UN DPA
UN DPKO
UNDP
United Kingdom
Bilaga 6: Integrated Disarmament, Demobilisation and Reintegration Training Group
African Centre for the Constructive Resolution of Disputes (ACCORD), Sydafrika
Bonn International Center for Conversion (BICC), Tyskland
Center for International Peace Operations (ZIF), Tyskland
Center for Stabilization and Reconstruction Studies (CSRS), USA
Centre for European Security Studies (CESS), Nederländerna
Ecole de Maintien de la Paix (EMP), Mali
Folke Bernadotte Academy (FBA), Sverige
Geneva Centre for Security Policy (GCSP), Schweiz
German Technical Cooperation (GTZ), Tyskland
International Alert, Storbritannien
Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC), Ghana
Norwegian Defence International Centre (NODEFIC), Norge
Pearson Peacekeeping Centre (PPC), Kanada
Scuola Superiore Sant’Anna, Italien
United Nations Institute for Training and Research (UNITAR)
Observatör
United Nations Inter-Agency Working Group on DDR
73
Bilaga 7: International Association of Peacekeeping Training Centres (Executive Committee)
Ambassador Soad Shalaby, Cairo Centre for Training on Conflict Resolution in Africa (CCCPA)
Brig Gen Abul Basher Imamuzzaman, Bangladesh Institute of Peace Support Operation Training (BIPSOT)
Brig Robert Kibochi, International Peace Support Training Centre (IPSTC), Kenya
Col Stephen T. Smith, US Army Peacekeeping and Stability Operations Institute
Col. Farooque Choudhury, Integrated Training Services, UNDPKO
Col. M K Bindal, Centre for United Nations Peacekeeping, India
David Lightburn, Folke Bernadotte Academy, Sweden
Frank Prendergast, Asst. Commissioner, Australian Federal Police
Jonas Alberoth, Folke Bernadotte Academy, Sweden
Petteri Taitto, Crisis Management Center, Finland
Bilaga 8: International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges Forumet)
Svensk samordningsgrupp
Folke Bernadotteakademin (ordförande och koordinator)
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
Kriminalvården
Rikskriminalpolisen
Övriga partnerorganisationer
Armed Forces Joint Staff (i samarbete med Ministry of Foreign Affairs), Argentina
Asia Pacific Civil-Military Centre of Excellence, Australien
Cairo Centre for Conflict Resolution and Peacekeeping Training in Africa, Egypten
Centre for Strategic Research of the Ministry of Foreign Affairs/National Police Force, Armed Forces/the
University of Bilkent, Turkiet
China Institute for International Strategic Studies/Ministry of National Defence, Kina
Diplomatic Academy of the Russian Federation, Ryssland
Foreign & Commonwealth Office/Ministry of Defence/Department for International Development, UK
Institute for Security Studies, Sydafrika
Jordan Institute of Diplomacy, Jordanien
Ministry of Defence/Ministry of Foreign and European Affairs, Frankrike
Ministry of Foreign Affairs, Japan
National Defence College/Armed Forces, Ministry of Foreign Affairs/Ministry of Defence, Nigeria
National Defence University/Ministry of Foreign Affairs/Ministry of Defence, Pakistan
Pearson Peacekeeping Centre, Kanada
United Service Institution of India, Indien
United States Army Peacekeeping and Stability Operations Institute/United States Institute of Peace, USA
Bilaga 9: International Stabilization and Peacebuilding Initiative
Afrikanska unionen
Australien
Danmark
Europeiska unionen
Finland
Frankrike
Italien
Japan
Kanada
Nederländerna
Norge
74
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
Organization of American States
Rumänien
Schweiz
Storbritannien
Sverige
Tyskland
USA
Världsbanken
Bilaga 10: Internationell forskararbetsgrupp om fredsbevarande operationer
Ana Arjona, Yale University
Anders Nilsson, Uppsala universitet
Cyrus Samii, Columbia University
Desiree Nilsson, Uppsala universitet
Donald Daniel, Georgetown University
Elisabeth King, University of Toronto
Eric Mvukiyehe, Columbia University
Han Dorussen, Essex University
Hanne Fjelde, Uppsala University
Henri Boshoff, Institute for Security Studies, Pretoria
Holger Schmidt, George Washington University
Håvard Hegre, Peace Research Institute of Oslo
Ingrid Samset, Columbia University & Chr. Michelsen Institute
Ismene Gizelis, Essex University
James Cockayne, International Peace Institute
Johanna Söderström, Uppsala universitet
Jonah Schulhofer-Wohl, Yale University
Kyle Beardsley, Emory University
Lisa Hultman, Försvarshögskolan
Macartan Humphreys, Columbia University
Mark Mullenbach, University of Arkansas
Michael Gilligan, New York University
Michael Lipson, Concordia University
Nikolay Marinov, Yale University
Page Fortna, Columbia University
Robert Blair, Yale University
Vincenzo Bove, University of London
William Durch, Stimson Center
Bilaga 11: Internationell forskararbetsgrupp om preventiv diplomati
Bernd Beber, New York University
David Cunningham, Iowa State University
David Quinn, University of Maryland
Douglas Gibler, University of Alabama
Holger Schmidt, George Washington University
Isak Svensson, Uppsala universitet
Jacob Bercovitch, University of Canterbury
Johanna Birnir, University of Maryland
Jonathan Wilkenfeld, University of Maryland
Karl DeRouen, University of Alabama
Kyle Beardsley, Emory University
75
Megan Shannon, University of Mississippi
Michael Lund, Woodrow Wilson International Center
Molly Melin, Loyola University
Pelin Eralp, University of Maryland
Scott Gartner, University of California (Davis)
Stephen Gent, University of North Carolina at Chapel Hill
Theodore McLauchlin, University of Maryland
Tobias Böhmelt, Swiss Federal Institute of Technology
Victor Asal, State University of New York
Bilaga 12: Internationell forskararbetsgrupp om säkerhetssektorreform
Henri Boshoff, Institute for Security Studies, Pretoria
Han Dorussen, Essex University
William Durch, Stimson Center
Timothy Edmunds, University of Bristol
Robert Egnell, Swedish National Defence College
Madeline England, Stimson Center
Lauren Hutton, Institute for Security Studies, Pretoria
Heiner Hänggi, Geneva Center for the Democratic Control of the Armed Forces
Paul Jacksson, University of Birmingham
Roy Licklider, Rutgers University
Robert Muggah, Graduate Institute of International Studies, Geneva
Martha Mutisi, African Center for the Constructie Resolution of Disputes
Cyrus Samii, Columbia University
Mark Sedra, Centre for International Governance Innovation
Judy Smith-Höhn, Institute for Security Studies, Pretoria
Sharon Wiharta, SIPRI
Bilaga 13: Internationell forskararbetsgrupp om FN:s Säkerhetsrådsresolution 1325
Alexandra Scacco, New York University
Angela Ndinga-Muvumba, ACCORD & Uppsala University
Andrea Schneiker, University of Bremen
Anita Schølset, Norwegian National Defense College
Bernd Beber, New York University
Dara Cohen, University of Minnesota – Twin Cities
Elisabeth Wood, Yale University
Eric Mvukiyehe, Columbia University
Erik Melander, Uppsala University
Henrik Urdal, Peace Research Institute Oslo
Ismene Gizelis, University of Essex
Jutta Joachim, University of Hannover
Mary Caprioli, University of Minnesota – Duluth
Mia Bloom, Penn State University
Monica Duffy Toft, Harvard University
Ragnhild Nordås, Peace Research Institute Oslo
Susanne Alldén, Umeå University
Torunn Tryggestad, Peace Research Institute Oslo
76
Bilaga 14: Internationell forskararbetsgrupp om rättsstatsuppbyggnad (RoL)
Alix J. Boucher, National Defense University, Center for Complex Operations
Amanda Perry Kessaris, SOAS, University of London
Andreas Moberg, University of Gothenburg
Anna Jonsson, University of Uppsala
Elin Cohen, University of Washington
Katrin Nyman Metcalf, Tallinn University of Technology
Martin Krygier, University of New South Wales
Per Bergling, University of Umeå
Richard Zajac Sannerholm, Folke Bernadotte Academy
Ronald Janse, Hague Institute for the Internationalisation of Law
Veronica Taylor, Australian National University
Bilaga 15: Det internationella rådet
Arno Truger, Verkställande direktör, Peace Center Burg Schlaining
Gareth Evans, President Emeritus, International Crisis Group (ICG)
Jan Egeland, Direktör, Norwegian Institute of International Affairs (NUPI), Oslo
Jean-Marie Guéhenno, f.d. undergeneralsekreterare för FN:s fredsbevarande operationer
Michael Matthiessen, Geneve
Nils Daag, Chef för Utrikesdepartementets säkerhetspolitiska enhet (UD-SP)
Satish Nambiar, f. d. ordförande, United Services Institution of India/Centre for United Nations
Peacekeeping, Delhi
Soren Jessen-Petersen, f.d. SRSG och chef för UNMIK, Kosovo
Stig Elvemar, Biträdande chef för Utrikesdepartementets säkerhetspolitiska enhet (UD-SP)
William Durch, Forskare, Henry L. Stimson Center
Bilaga 16: Internationellt referensnätverk för Konfliktförebyggandeprogrammet
Andrea Bartoli, Center for International Conflict Resolution, John Hopkins University
Angel Vidal, Independent Consultant, former Manager at the ILO’s International Training Center
Anton Ivanov, Executive Director, FEWER Eurasia
Bernd Papenkort, International consultant in leadership and organisational development, former senior
military officer in NATO, Bosnia and Hercegovina
Brian Bacon, President Oxford Leadership Academy
Canan Gündüz, Senior Program Officer, International Alert, London
Chetan Kumar, Leader of National Capacity Building for Conflict Prevention Project, UNDP
Chris Coleman, Head of Policy Planning and Mediation Support Unit, UN Department of Political Affairs
Chris Spies, Conflict transformation practitioner, Stellenbosch, South Africa
Claudia Conjaerts, Head of the Management Unit of the Executive Director of the Employment Sector,
ILO, Geneva
David Hamburg, former President of the Carnegie Commission on Preventing Deadly Conflict
Gay Rosenblum-Kumar, UN Department of Economic and Social Affairs (UNDESA)
György Tatar, Head of Crisis Management Unit, EU Council Secretariat
Irma Specht, Director, Transition International, Netherlands
John Packer, Project Coordinator Conflict Prevention through Quiet Diplomacy, Ottawa
Mari Fitzduff, Professor, Brandeis University, Boston and Belfast
Mary Dwyer, President, Impact Solutions, Australia
Nat Colletta, international consultant and expert on conflict, peace building and development, former
manager of the World Bank’s Post Conflict Unit, USA
Otto Sharmer, Massachusetts Institute of Technology, Boston
Paul van Tongeren, Executive Director, Global Partnership for the Prevention of Armed Conflict, Utrecht
Raymond Georis, former executive Director, Madariaga Foundation, Brussels
77
Sue Williams, Conflict transformation practitioner, Milton Keynes, England
Svenja Korth, UN Staff College, Turin
Vasu Gounden, President ACCORD, South Africa
Vibeke Vindeløv, Professor, Faculty of Law, University of Copenhagen
Bilaga 17: Mediation Support Network
African Center for the Constructive Resolution of Disputes, Durban, South Africa (ACCORD)
Berghof Foundation for Peace Support, Berlin, Germany
Conciliation Resources, London, UK
Crisis Management Initiative, Helsinki, Finland
Folke Bernadotte Academy, Stockholm/Sandö, Sweden
Centre for Humanitarian Dialogue, Geneva, Switzerland
Initiative on Conflict Prevention through Quiet Diplomacy, Essex, UK
Mediation Support Project, Bern, Switzerland (Swisspeace & CSS/ETH Zurich)
UN Mediation Support Unit
US Institute of Peace, Washington, US
Center for Peace Mediation, European University Viadrina, Berlin, Germany
West Africa Network for Peacebuilding, Accra, Ghana (WANEP)
Bilaga 18: Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform
Folke Bernadotteakademin
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
Rikskriminalpolisen
Rikspolisstyrelsen
Sida
Bilaga 19: Nationella referensgruppen
Anders Almén, Forskningsledare, Försvarsvärdering, Enheten för förvarsanalys, FOI
Anders Bohman, Swedint
Bengt-Åke Folkeson, Chef för PSO-avdelningen, SWEDINT, Försvarsmakten
Birgitta Ekelund, Justitiedepartementet
Carl-Johan Breitholtz, Domstolsverket
Carl-Magnus Eriksson, Utrikesdepartementet
Claes Nilsson, Totalförsvarets forskningsinstitut
Gudrun Carlsson, Försvarsdepartementet
Henrik Hammargren, Sida
Henrik Nilsson, Utrikesdepartementet
Inger Buxton, Utrikesdepartementet
Jakob Hallgren, Utrikesdepartementet
Jerker Svensson, Swedint
Jonas Alberoth, Folke Bernadotteakademin, ordförande
Jonas Lindgren, Kriminalvården
Leo Lindqvist, Stf. chef för utlandssektionen, Rikskriminalpolisen
Lillemor Henricsson, Rekryteringssamordnare, Folke Bernadotteakademin
Lina Eliasson, Myndigheten för samhällskydd och beredskap
Magnus Jacobson Silverryd, Försvarshögskolan
Maria Åkerlund de Francisco, Utrikesdepartementet
Mats Lundström, Försvarsdepartementet
Peter Svensson, Utrikesdepartementet
78
Pia Övelius, Ämnesråd, Enheten för samordning av samhällets krisberedskap, Försvarsdepartementet
Sara Ohlin, Tullverket
Tiina Heino, Chef för Personalförsörjningsfunktionen, Folke Bernadotteakademin
Bilaga 20: Nationella ämnes- och doktorandkonferenser
Försvarshögskolan
Göteborgs universitet
Lunds universitet
Umeå universitet
Uppsala universitet
Yale University
Bilaga 21: Nationellt forum för erfarenhetshantering
Försvarsmakten
Kriminalvården
Rikskriminalpolisen
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Sida
Bilaga 22: Nationellt råd för dialog och medling
Anna Hällerman, Departementssekreterare, Enheten för Säkerhetspolitik, Utrikesdepartementet
Eleonore Lind, Medlare och Samtalsterapeut
Göran Bäckstrand, Forum for Konstruktiv Konflikthantering
Henrik Hammargren, Chef, Enheten för Fred och Säkerhet, Sida
Lena Sundh, Ambassadör för Konflikthantering, Utrikesdepartementet
Marika Fahlén, Ambassadör och Särskild Rådgivare för Afrikas horn, Utrikesdepartementet
Margareta Teke, konsult, Rokko
Stig Zandrén, organisationskonsult, Ander & Lindström Partners
Thomas Jordan, docent, Institutionen för Arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
Tommi Teljosuo, Integrations- och Jämställdhetsdepartementet
Åse Lunde, Lunde Risk Reduction
Åsa Ranung, Folkhälsochef, Landstinget Sörmland, tjl
Ragnar Ängeby, Ambassadör och Programchef, Folke Bernadotteakademin
Anna Widepalm, Programhandläggare, Folke Bernadotteakademin
Therese Jönsson, Programhandläggare, Folke Bernadotteakademin
Hans Thorgren, Projektledare DDR, Folke Bernadotteakademin
Bilaga 23: Nationellt samverkansforum för FN:s säkerhetsrådsresolution 1325
Anna Sundén, Operation 1325
Anne-Christine Meyer, Rikskriminalpolisen
Carola Tham, Utrikesdepartementet
Charlotte Svensson, Försvarsdepartementet
Gabriela Elroy, Folke Bernadotteakademin, Ordförande
Isabelle Nilsson, Kvinna till Kvinna
Linnea Ehrnst, Sida
Louise Olsson, Folke Bernadotteakademin
79
Maja Herstad, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Martin Åhlin, Folke Bernadotteakademin
Olof Ersgård, Rikskriminalpolisen
Petra Tötterman Andorff, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Sofia Dohmen, Sida
Bilaga 24: Nationellt samverkansforum för utbildningsfrågor
Birgitta Liljedahl, Totalförsvarets forskningsinstitut
Björn Johansson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Carl-Johan Breitholtz, Domstolsverket
Fredrik Müller-Hansen, Folk och Försvar
Henrik Wallérius, Försvarsmaktens högkvarter
Jacques Mwepu, Kriminalvårdsverket
Jerker Svensson, SWEDINT
Lena Bartholdson, Folk och Försvar
Lena Larsson, Folke Bernadotteakademin, Ordförande
Maja Edfast, Sida Partnership Forum
Marianne Thorén, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Mats Ljungwald, Rikskriminalpolisen
Pernilla Trägårdh, Sida
Peter Svensson, Utrikesdepartementet
Sofia Hedlund, Folke Bernadotteakademin, Sammankallande/Sekreterare
Thomas Klementsson, Försvarshögskolan
Urban Nordmark, Tullverket
Bilaga 25: Program- och Verksamhetsrådet (tillika insynsråd) utsett av regeringen
Anders Nordström, generaldirektör, Sida (lämnade rådet p.g.a. byte av befattning under 2010)
Christer Zettergren, generalsekreterare, Röda Korset (lämnat rådet p.g.a. byte av befattning under 2010)
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare, Rädda Barnen
Elisabeth Lundgren, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
Gunnel Gustafsson, direktör, professor em, Nordisk Forskningsråd/Umeå Universitet
Helena Lindberg, generaldirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Henrik Landerholm, generaldirektör, Folke Bernadotteakademin, ordförande
Håkan Jevrell, statssekreterare, Försvarsdepartementet
Joakim Stymne, statssekreterare, Utrikesdepartementet
Lars Nylén, generaldirektör, Kriminalvården
Magnus Graner, statssekreterare, Justitiedepartementet
Mats Ericson, professor, rektor, Försvarshögskolan (lämnat rådet p.g.a. byte av befattning under 2010)
Sverker Göranson, överbefälhavare, Försvarsmakten
Therese Mattsson, rikskriminalchef, Rikspolisstyrelsen (lämnat rådet p.g.a. byte av befattning under 2010)
Bilaga 26: Referensgruppen för Fredsmiljonen
Joel Ahlberg, Folke Bernadotteakademin, sekreterare och föredragande
Johanna Johansson, Tidningskompaniet
Maria Bergqvist, Forum Syd
Olof Frensborg, Ipsos Sverige AB, ordförande
Thomas Söderman, Röda Korset
Ulla Norgren, Folkpartiet Medelpad
80
Bilaga 27: Regionalt nätverk för internationell kris-, katastrof- och konflikthantering
5i12-rörelsen
Anders Bergman, Härnösand,
Ordförande internationella klubben/5i12
Folke Bernadotteakademin, Sandö
Jonas Alberoth, stf Generaldirektör
Inger Näslund, Ekonomichef
Hola Folkhögskola, Nyland
Thomas Öberg, Rektor
Härnösands kommun
Fred Nilsson, Kommunalråd
Iris Hundskolan AB, Sollefteå
Michael Eriksson, VD
Kramfors kommun
Michael Melander, Kommunalråd
Ulf Breitholtz, Utvecklingschef
Peter Carlstedt, Kommunchef
Landstinget Västernorrland, Härnösand
Mats Jonsson, Beredskapschef
LänsTekniskt Centrum Kramfors
Lars Holmberg, VD
Länsstyrelsen, Härnösand
Bo Källstrand, Landshövding
Polishögskolan, Umeå
Lars-Erik Lauritz, Föreståndare
Power House, Kramfors
Göran Mellander, Utvecklingschef
Räddningsgymnasiet, Sandö
Per-Olof Löfqvist, Rektor
Arne Hedberg, Lärare
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Sandö
Gunnar Sandmark, t f Verksamhetschef
Sida Civil Society Centre, Härnösand
Lena Blomstrand, Teamchef
Svenska Kyrkans Kriscentrum, Härnösand
Per Mossegård, Samordnare
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Umeå
Birgitta Liljedahl, Forskare
Totalförsvarets skyddscentrum, Umeå
Toni Dufvenberg, Tjf Chef civil utb
Umeå Universitet
Jan Engberg, Universitetslektor
81
Bilaga 28 Samtliga befattningar som akademin sekunderade 2010
Insats och befattning21 (antalet personer inom parentes)
Afghanistan – EUPOL (4)
Deputy Senior Mission Security Officer
Rule of Law Advisor
Senior Liasion Officer, IPCB
Senior Reporting Officer
Afghanistan - EUSR (1)
Political Advisor
Bryssel – EULEX Kosovo (1)
Political and Communication officer
Bryssel – EUMM Georgia (1)
HR & Administration Officer, BSE
Bryssel - EUPOL Afghanistan (1)
Analyses/Reporting adviser
Bryssel – EUSR Centralasien (1)
Political Advisor
DR Kongo - EUPOL (1)
Civilian Justice Expert
Georgien – EUMM (17)
Capacity Enhancement Officer
Field Office Chief
12 Monitors
Reporting and Information Officer
2 Reporting Officer
Georgien – EUSR Border Support Team (BST) (2)
EU Police Liaison Officer
Team Leader
Irak – EUJUST LEX (2)
Deputy Head of Mission
Head of Office, Erbil
21
Befattningsbenämningarna är respektive organisations, av den anledningen förekommer olika stavningar.
82
Kosovo – EULEX (10)
Deputy Head of EU Office Criminal Intelligence
Head of the PPIO/Senior Spokesperson
Head of Training and Best Practice
Liaison Officer
Project Officer
2 Reporting Officer
Situation Centre Operations Officer
Trainer
WSU Finance and Accounts Officer
Moldavien/Ukraina - EUBAM (1)
Trust Officer
OPT – EUPOL COPPS (1)
Political Advisor
Azerbajdzjan- OSSE (1)
Head, Economic and Environmental Unit
Bosnien och Hercegovina – OSSE (2)
Head of Field Office
Junior Professional Officer
FYROM – OSSE (1)
Chief Monitoring Unit
Kirgizistan – OSSE (1)
Head of Office
Kosovo – OSSE (4)
Director, Regional Center
Human Dimension Officer
Human Rights Adviser
Senior Communities Policy Advisor
Moldavien - OSSE (1)
Junior Professional Officer
Tadzjikistan - OSSE (1)
Gender and Anti-Trafficking Officer
Wien – OSSE (1)
Policy Support Officer
83
OPT – TIPH (10)
Deputy/Head of Logistics and Administration
Legal Adviser
Medical Officer
5 Monitors
Nurse
Press and Information Officer
DR Kongo MONUSCO (12)
10 Civilian Observers
Civilian Observer/Senior Civilan Observer
Civilian Ovserver/Senior Swede
Afghanistan – PRT (3)
Senior Political adviser/First Secretary
Political adviser/Second Secretary
Coordinator/Second Secretary
Afghanistan - NATO (1)
Stabilization officer
Svenska Ambassaden i Monrovia - NKSSR (1)
SSR-Coordinator/First Secretary
EuroFaculty Project in Pskov - CBSS (1)
Head of the International Expert Group
Summa utsänd sekunderad personal från Folke Bernadotteakademin 2010-12-01:
83 stycken, varav 36 kvinnor & 47 män.
84
85

ÅRSREDOVISNING 2010 - Folke Bernadotteakademin

Transcription

Similar documents

Flygmotorteknik Akademin för innovation, design och teknik

Som hemma

Här - Sahlgrenska akademins Studentkår

Blankett Enskild ansökan - Folke Bernadottes Minnesfond

Akademiledamöter (januari 2013)

Kön och karriär i akademin - Institutionen för sociologi och

INLEDNING På 1950-talet var landsbygden levande

KONTAKTBLADET - Södertälje Baptistförsamling