Slutrapport

SPECT + Bildrekonstruktion
för SPECT
1
Södertörns högskola
Medicinska bilder VT 2010
Grupp 6:
Kristina Nygren
Patrik Saikkonen
Charlotta Jahura
1
http://en.wikibooks.org/wiki/MINC/Tools/N3
1
Sammanfattning
Single photon emission computed tomography går ut på att man fångar upp gammastrålning
från patientens kropp genom en gammakamera i 360 grader. SPECT-utrustningen åker runt
patienten och tar bilder för var 3-6 grad.
Därefter sammanställer ett datorprogram informationen till en 3 dimensionell
bild. För att det skall uppstå gammastrålning så krävs det att man injicerar en
gammastrålnings emitterande radionuklid in i patientens kropp.
Undersökningen tar ungefär 20 minuter. Metoden är relativt skonsam och skadar i regel inte
patienten. SPECT används för diagnos av tumörsjukdomar, psykiatriska tillstånd,
hjärtsjukdomar, skelettsjukdomar, neurologiska sjukdomar samt lungfunktion och även
undersökning av immunförsvar.
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2
Inledning (CJ) ........................................................................................................................................... 4
Metod (CJ) ............................................................................................................................................... 4
Historia (CJ).............................................................................................................................................. 5
Vad är SPECT (PS) .................................................................................................................................... 6
Vilka är de medicinska behoven/problemen som man löser med SPECT (KN) ....................................... 7
Tekniken bakom metoden (PS) ............................................................................................................... 9
Bildrekonstruktion (PS).......................................................................................................................... 10
Vilka utrustningar är vanliga och varför? (PS) ....................................................................................... 11
Problem, för – och nackdelar (KN) ........................................................................................................ 12
Regler, standarder och säkerhetsproblem (KN) .................................................................................... 13
Ekonomi (PS).......................................................................................................................................... 15
Trender och förändringar på marknaden (KN) ...................................................................................... 15
Framtiden för SPECT (CJ) ....................................................................................................................... 15
Diskussion (CJ, KN, PS) ........................................................................................................................... 16
Referenser (CJ, KN, PS) .......................................................................................................................... 17
3
Inledning (CJ)
Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig presentation om hur SPECT- tekniken
(Single Photon Emission Computed Tomography) fungerar, hur de medicinska bilderna ser ut vid
olika sjukliga tillstånd samt hur framtiden ser ut för denna undersökningsmetod.
På senare tid har SPECT blivit en rutinundersökning vid utredningar av människans biologiska
funktion så att man kan upptäcka sjukliga abnormaliteter. Dess användningsområde är brett,
bland annat inom detektering av cancer, diagnostisering av hjärtsjukdomar och kartläggning
av hjärnan.
Metod (CJ)
Gruppmedlemmarna valde olika delar av ämnet att skriva om och individuellt samlat in
informationen inför arbetet. Informationen har man hittat mestadels från olika internetsidor
och kursmaterialet - kursböckerna samt lärarnas föreläsningspresentationer.
Gruppen har försökt få till stånd ett möte i intervjusyfte för att på så sätt få klarhet i
ekonomiaspekter samt även information ur ett användarperspektiv gällande SPECT. Detta
har tyvärr inte varit möjligt då tiden varit för knapp.
Därefter gjorde varje gruppmedlem feedback på respektive text för att förbättra innehåll och
struktur. Detta följdes upp av en sammanslagning av texterna till en slutlig rapport.
4
Historia (CJ)
Tidigt på 1900-talet började man med en neuroradiologisk undersökningsmetod som heter
pneumoencefalografi. Denna metod utförde man genom att dränera lite av
cerebrospinalvätskan runt om i hjärnan och ersätta det med luft för att hjärnan skulle synas
bättre på röntgenbilderna. Metoden medförde stora risker och biverkningar.
Under 1970- och 80-talet utvecklades MRI (Magnetic Resonance Imaging) och CT (Computed
Tomograpy) som resulterade i att pneumoencefalografin blev substituerad. Därefter kom
SPECT- och PET-kameran (Positron Emission Tomography) som lät forskarna kartlägga
hjärnans funktion med hjälp av radioaktivt märkta molekyler som, till skillnad från MRI och
CT, kunde skapa mer än bara stillbilder av hjärnans struktur. SPECT uppfanns
av en svensk docent i nuklearmedicinsk fysik, Stig Larsson, som presenterade apparaturen
och det dataprogram som används idag år 1980 vid Karolinska sjukhuset.(1)
Apparaturen används som komplement till röntgenbilder och ger en 3D representation som
kan vara mycket hjälpsam för lokalisering av ändrade funktioner i inre organ, ex.
blodgenomströmningen i hjärnan eller hjärtat.(2) Nu för tiden har SPECT- och PETkamerorna gradvis ökat kliniskt för att diagnostisera och
särskilja olika typer av hjärnstörningar bl. a. demens, Alzheimers, Parkinson etc.(3)
2
2
http://www.digitalfrontiersuf.com/2010/02/1084/
5
Vad är SPECT (PS)
SPECT är väldigt likt undersökningar med gammakamera(SCINT). Den stora skillnaden är att
bilderna kan analyseras i 3D. När man utför en SPECT-undersökning så tas ett flertal bilder
från olika vinklar så att en 3D bild skapas av kroppsdelen eller organet man vill
undersöka. För att göra det möjligt att göra en SPECT-undersökning krävs det att man har en
gammakamera och en viss mängd radionuklider. (4)
Med denna metod krävs det att man har en gamma-emitterande radioisotop (radionuklid)
som kan spåras med hjälp av gammakameran. Radionukliden kopplas till ett spårämne vars
egenskaper skiljer sig beroende på vilket organ man vill undersöka. Vilken isotop man väljer
att använda beror helt på undersökningens natur.
Det finns ett flertal olika radionuklider men de vanligaste är 99-Tc, 123-I och 111-In 133-Xe.
Dessa ämnen injiceras direkt i blodet, de kan även tas upp på andra sätt t.ex. oralt,
subkutant eller genom inhalering. (5)
SPECT är ett komplement till CT och MR då dessa metoder ger en mycket skarpare och
detaljerad bild. Fördelen med SPECT är att metoden kan mäta mycket mindre
molekylmängder i kroppens vävnader. Detta betyder att SPECT kan mäta förlopp i kroppen
som är av betydligt mindre storlek och relevans än vad man kan åstadkomma med andra
metoder. (6)
3
Blodflödesmätning vid Alzheimers sjukdom. SPECT-undersökning visar sex 1 cm tjocka
transversella snitt 0–6 cm ovan orbitomeatalplanet med näsan uppåt och nacken nedåt. Rött
= högt blodflöde, blått = lågt blodflöde. Måttlig blodflödessänkning temporalt och parietalt
på båda sidor.
3
http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=11996
6
Vilka är de medicinska behoven/problemen som man löser med
SPECT (KN)
Radionukliden fångas upp i kroppens mjuka vävnader och visar på förändrade fysiologiska
och patologiska funktioner i sådana delar som lungor, skelett, njurar eller hjärna. På detta sätt
kan man då kartlägga sjukliga processer och förändrade funktioner.
Den del av vävnaden som är mera ”aktiv” tar upp mer av radionukliden. Exempelvis vid ett
epilepsianfall, där absorberar den del av hjärnan som orsakar anfallet mer av nukliden. Det
leder till att man kan förstå vilket område som är aktivt under anfallet.
Den radioaktiva nukliden kan exempelvis inhaleras eller injiceras och själva undersökningen
kan ta allt mellan 20 min – 60 min beroende på hur stor del av kroppen som ska undersökas
De vanligaste undersökningarna innefattar:
•
Skelett
Skelettscintigrafi kan med sin höga sensitivitet, men låga specificitet när det gäller
metastaser, påvisa dessa och på så sätt ge en kartläggning av spridningen.
Men den låga specificiteten leder till att vissa infektioner och kotkompressioner kan
misstas för att vara metastaser. Det är här som SPECT visar sina fördelar genom att
förändringarna kan ses på djupet.
•
Hjärna (Alzheimers, epilepsi och stroke)
Eftersom att man genom SPECT kan skapa bilder av hjärnans
metabolism så kan man på ett relativt enkelt sätt se skillnad
på den förlorade kortikala metabolismen som uppstår vid
flertalet strokes och demens jämfört med den mera jämna
icke-occipitala kortikala funktionen som går förlorad vid
Alzheimers.
4
•
Minskat blodflöde till vänster hjärnhalva
Hjärta (hjärtattack, infarkter och kranskärlens funktion)
MPI (Myocardial Perfusion Imaging) är en funktionell bild av hjärtat som används för
att ställa diagnos vid ischemisk hjärtsjukdom. Det sker när något av kranskärlen är för
trångt för att få fram blod till hjärtmuskeln. Det leder till att syrebrist uppstår i
hjärtat.
MPI är en typ av stresstest för hjärtat, man injicerar nukliden för att sedan stressa
hjärtat genom ett arbetstest. Efter testet skapar man en SPECT-bild som visar på hur
nukliden har distribuerats och på så sätt också det relativa blodflödet till olika delar
av hjärtmuskeln. Man jämför detta med en bild tagen vid absolut vila.
4
http://www.eurorad.org/eurorad/case.php?id=3295
7
•
Lungor (gasutbytesförmåga)
Om gasutbytesförmågan försämras behöver man förstå vad som sker för att försöka
stoppa reduceringen. Den mest använda metoden för att diagnostisera
lungsjukdomar (lungemfysem, embolier och tumörer) är Planar Lungscintigrafi.
Problemet med denna metod är dock att information överlagras då man återskapar
en tredimensionell volym på en tvådimensionell yta, vilket i sig medför att det är
svårare att hitta defekter.
När man nu använder SPECT så ser man en stor förbättring när det gäller denna del.
5
SPECT bild av en patient med lungcancer
•
Infektioner (lokalisering)
Kombinationen SPECT/CT ger möjligheten att exempelvis lokalisera infektioner i ben.
Symptomen som en sådan infektion ger kan misstolkas för att vara ett benbrott som
läkt ihop felaktigt eller en blodpropp. Dessa kan man nu skilja åt med hjälp av en
SPECT/CT - undersökning och på så sätt ställa rätt diagnos.
•
Cancer (metastasering och lokalisering av primärtumörer)
När det gäller cancer så absorberar
cancercellerna, på grund av sin onormala
tillväxthastighet jämfört med normala celler,
mer av radionukliden.
6
Patient med hals och huvudcancer
5
6
www.radonc.duke.edu/.../index.php?id=13
www.molecularimaging.be/2007/03/
8
Tekniken bakom metoden (PS)
SPECT fångar upp gammastrålningen som emitteras från isotopen genom användning av
gammakameran. Gammastrålningen från patientens kropp detekteras direkt utav
gammakameran.
Metoden går ut på att gammakameran är kopplad till en dator som gör en 3Dbild av ett flertal 2D-bilder. Kameran förflyttas längs med organet eller
kroppsdelen man vill undersöka och man tar en bild för var 3-6 grad. Man fortsätter tills man
kommit runt hela undersökningsobjektet tills man fått en 360 gradig täckning. Tekniken är
väldigt likt SCINT-röntgen då man oftast använder samma radionuklid. Detta gör det väldigt
lätt att komplettera med SPECT om en SCINT-röntgen inte hittat någon avvikelse.
Det finns SPECT-kameror som tar projektionerna dubbelt eller trippelt, det betyder att när
den 360 gradiga bilden skall skapas så tar kameran 2D bilder från 180 eller 120
graders vinkel enskilt. Detta gör att undersökningen kan utföras snabbare. (6)(7)
SPECT har många fördelar till planar avbildning, som en vanlig gammakamera-bild ger.
Strukturerna i kroppen överlagras ej på varandra med SPECT-teknik, man får djupinformation om vävnaden.
Man får även bättre kontrast. (8)
Isotoperna eller såkallade spårsubstanserna har oftast en halveringstid mellan 6-13 timmar
men det finns radionuklider som har halveringstider upp till 67 timmar. Vid vissa
undersökningar krävs det att man väntar i några timmar tills radionukleiden absorberas i rätt
organ. Detta görs vid t.ex. skelettundersökningar då det tar längre tid för skelettet att
absorbera radionukliderna. Men i de flesta fallen så tas spårämnet upp på en gång. (9)
Att få tag på dessa isotoper är inte helt lätt, men i regel är det mycket billigare och
enklare att utföra SPECT än PET då radionukliderna är mer tillgängliga. För att få tillgång till
en radionukleid så krävs en radionukleidgenerator som skapar en isotop t.ex. den vanligaste
99-TC. (10)
Vid skapandet av en radionuklid krävs det en
moderisotop som utvinns i ett kärnkraftverk.
Technetium-99m generatorn är den vanligaste inom
sjukvården och fungerar på så sätt att Molybdenum-99
bryts ner från uran-235 och kan sedan därefter
användas i generatorn för att skapa den kortlivade 99TC isotopen som används vid SPECT-undersökningar.
(11)
Bild på 99-TC Generator 7
7
http://www.chemie-master.de/pse/Tc_DSCN1909.jpg
9
Bildrekonstruktion (PS)
De bilder som tas med SPECT har en upplösning mellan 64x64pixlar till 128x128. Pixlarnas
storlek är mellan 3-6mm. En viktig aspekt vid avbildning är att patienten ligger helt stilla.
Vissa områden i kroppen kan vara svåra att få en bra bild på. Blåsan är ett bra exempel på ett
område med frekvent aktivitet. Detta kan leda till att bilden får artefakter och blir
distorterad.
Denna distortering kallas även för attenuering.
När bilden görs om till 3D via SPECT så krävs det avancerade algoritmer som gör om 2Dbilder till 3D. Den mest effektiva är Iterativ rekonstruktion som
kan skapa en relativt korrekt bild även om helt korrekt data inte kan fås vid undersökningen.
(12) Detta är användbart när datorn skall skapa 3D-bilder.
8
Genom att kombinera SPECT-bilder med information från en datortomograf(CT) så kan man
förhindra distortering och försvagning av bilden. Den modernaste SPECT-utrustningen brukar
oftast kombineras med CT. (12)(13)
Kombinationen av SPECT och CT har stora fördelar då det blir enklare för röntgenläkare att
se vart ett problemområde ligger, t.ex. en cancertumör. Det blir enklare att veta vad som är
vad på SPECT-bilden och vart avvikelsen ligger exakt. (6)
En bild på SPECT/CT kombinerat
9
8
9
http://us.myoview.com/tech/images/spect_camera.jpg
http://www.gehealthcare.com/euen/fun_img/products/nuclear_medicine/images/Convenience_550.jpg
10
Vilka utrustningar är vanliga och varför? (PS)
För att få en effektiv och fungerande SPECT-röntgen så krävs det att man har generatorer för
radionukliderna där de vanligaste spårämnen är 99-Tc, 123-I och 111-In 133-Xe, samt en
inköpt SPECT-gammakamera. Det finns ett flertal olika SPECT-utrustningar tillgängliga på
marknaden och det finns ett flertal olika modeller. Siemens är en aktör inom denna bransch
och säljer en SPECT-produkt nämnd Symbia.
10
En bild på en Symbia SPECT/CT producerad av siemens
Det finns SPECT-apparater med eller utan CT-teknologi. De nyaste modellerna har bland
annat CT kombinerat med SPECT. Dessa nya maskiner är väldigt snabba och kan förkorta
undersökningstiden till endast 5 minuter. Mycket fokus läggs på bland annat att få bort
distortering och artefakter med hjälp av avancerad teknologi.
De nyaste modellerna har en väldigt bra kombination av både CT och SPECT som gör att
röntgenläkare kan ta bilder som är pålitliga och har ett brett användningsområde. Att köpa
in en dyrare modell kan vara lönsamt i längden då dess användningsområden utökas i och
med att den har mer funktioner som är användbara inom den medicinska bild diagnostiken.
(14) (15)
En annan aktör på den svenska marknaden är Philips som sålde den första 6-Slice SPECT/CTapparaten i Sverige år 2006. Dessa avancerade utrustningar blir mer och mer vanliga. (16)
10
http://www.lthalland.se/upload/Bilder/Tidigare/18088/5.jpg
11
Problem, för – och nackdelar (KN)
SPECT-undersökningar är för de flesta relativt riskfri, men vid en injektion eller infusion av en
radionuklid så kan man märka av följande biverkningar:
•
Blödningar och smärta vid infartens (injektionsställets) placering.
•
Allergiska reaktioner (svettningar, huvudvärk, feber, illamående mm)
Hänsyn måste tas till eventuella biverkningar även om dessa oftast är lindriga.
Omsättningen av radionukliden kan ändras av både biverkningar samt andra mediciner.
Därför är det viktigt att noggrant kontrollera vilka mediciner en patient använder sig utav.
När det gäller stråldos så ska en SPECT-undersökning ses som säker, den ger i princip en lika
stor dos som en röntgenundersökning. Båda undersökningarna ligger på några mSv (den
naturliga bakgrundsstrålningen anses vara 5 mSv)
Däremot så ska inte gravida eller kvinnor som ammar behandlas med SPECT då den
radioaktiva nukliden kan överföras till det ännu outvecklade fostret eller föras vidare via
bröstmjölken.
Man arbetar med olika spårämnen som alla olika halveringstider exempelvis så är
halveringstiden för 99-TC på 6 timmar, vilket gör att den är helt borta efter något dygn.
Det finns dock andra spårämnen som anses mer problematiska ur den synvinkeln t.ex. så har
I-131 som används vid struma en halveringstid på flera dagar. Här rekommenderar man att
patienten ska undvika att vara i närheten av barn och gravida timmarna efter en behandling.
PET, som även den visar på funktionella delar t.ex. när det gäller att undersöka hjärnans
metabolism vid hjärnskador, ger väldigt likartad information som SPECT. Men SPECT är mer
spridd, mycket på grund av att radioisotoperna är billigare och har en längre livstid.
Detta beror bland annat på att 99-TC kan genereras på plats på sjukhusen
medans isotoper för PET skapas/genereras i laboratorium för nuklearmedicin. Dessa isotoper
har också en avsevärt kortare livslängd på endast 110 min, vilket självklart försvårar
användandet.
När det gäller SPECT så är även kostnaden för utrustningen, gammakameran lägre än
utrustningen som PET kräver.
Om man ser till metoder som MRI och CT så är det en stor skillnad i hur låga koncentrationer
som kan avbildas med respektive teknik. Med SPECT kan man avbilda och detektera
molekylära förändringar som sker i levande celler som har koncentrationer i
storleksordningen nanomol/ml–picomol/ml.
Motsvarande lägsta mätbara kemiska koncentrationer med CT eller MRT ligger upp emot en
miljon gånger högre. Det har som följd att vid nuklearmedicinen i princip aldrig måste
ordinera mer än något eller några hundratals mikrogram av de radioaktiva substanserna till
patienten innan undersökningen. (17)
12
Regler, standarder och säkerhetsproblem (KN)
Beredningsarbetet på ett sjukhus kan variera, men gemensamt för alla är att hanteringen
skall ske under iakttagande av både hygienkrav och strålskyddskrav.
Internationella strålskyddskommissionen (ICRP) och Statens
strålskyddsinstitut (SSI) har publicerat doskataloger för de preparat som nuklearmedicin
använder.
Medical Internal Radiation Dose Committee (MIRD) har utvecklat ett
schema för beräkning av den absorberade dosen i samband med nuklearmedicinska
undersökningar.
Kraven som ställs på läkemedel gällande säkerhet och kvalitet är självklart något som även
de radioaktiva läkemedlen måste följa.
De som tillverkar preparaten måste inneha kvalitetssäkringsprogram, som tillverkare räknas
även de sjukhus som bereder preparatet innan användning. Sjukhusens arbete med
preparaten ska också vara kontrollerat. Man arbetar med höga krav på sterilitet och hygien
där även lokalerna som används ska uppfylla satta krav.
Spårbarhet när det gäller hanteringen samt brukningen av dessa preparat är av yttersta vikt,
då de patienter där kvalitén inte varit tillräcklig ska kunna följas upp.
Detta både för att kunna ge patienten ifråga en korrekt behandling, men även för att spåra
leveransen med preparat bakåt för att se vad processen fallerade.
Tillverkning och hantering av radioaktiva läkemedel på sjukhuset styrs av
Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om kontroll av radioaktiva
läkemedel. (LVFS 1999:4)
Om man noterar ett flertal brister och dessa inte hanteras eller arbetas bort kan tillståndet
att tillverka/bereda radiofarmaka på sjukhuset dras in.
GMPs (Good Manufacturing Practice) syfte är att försäkra att en produkt är säker för att
användning på patienten ex. att produkten inte är kontaminerad eller felaktigt sammansatt.
Produktsäkerhetskravet måste vara högt, i GMP finner man även spårbarhetskravet.
GMP tar även upp arbetslokalernas utseende samt sterilitet, man ska bara arbeta med
preparaten på platser som är avsedda för det.
Arbete med radiofarmaka innebär arbete med öppna radioaktiva
strålkällor vilket skall uppfylla kraven rörande aseptisk beredning och
strålskydd. Det förstainnebär arbete i steril miljö med tillgång till
adekvat skyddsklädsel och det andra att behovet av strålskärmning
uppfylls med lämpliga skydd och distansverktyg.
11
11
www.sfnm.se/Nuklearmedicin_SC_SES.pdf
13
Skyddet för patienten i medicinsk användning av joniserande strålning tas omhand via
strålskydd som arbetats fram inom ICRP och inom FN-organ som IAEA och WHO.
Strålskyddets tre grundprinciper:
• En strålkälla skall vara berättigad
• Strålskyddet skall optimeras.
• Dosgränser skall finnas för yrkesmässig bestrålning och bestrålning av
allmänheten
Användandet av joniserande och icke joniserande strålning finns reglerat i den strålskyddslag
som utfärdades den 19 maj 1988 (SFS 1988:220).
Patientstrålskyddet innebär att patienten inte ska utsättas för större dos än vad som är
nödvändigt för undersökningen. Här måste man väga alternativ, för och nackdelar mot
varandra. Man ska vara extra återhållsam när det gäller gravida kvinnor och barn.
En kvinna i fertil ålder ska före undersökningen tillfrågas om hon är gravid om så är fallet ska
man se över anledningar för undersökningen ännu en gång samt alternativa metoder, detta
gäller också för kvinnor som ammar. Bilden nedan visar fördelningen av en radionuklid hos
en ammande kvinna.
12
En ammande kvinna som injicerats med Tc-99m perteknetat för en
sköldkörtelscintigrafi. Av den injicerade aktiviteten finns ca 1% i sköldkörteln medan
ca 40% finns i brösten (Isotopavdelningen Capio Diagnostik, Skövde).
12
www.sfnm.se/Nuklearmedicin_SC_SES.pdf
14
Ekonomi (PS)
En SPECT-kamera kostar ungefär mellan 3-4,5 miljoner kronor att anskaffa.
En undersökning med SPECT kostar ungefär 7500kr per undersökning (10) Vilket är mycket
billigare än kostnaden för en PET undersökning eller funktionell MRI. Kostnaden för att
anskaffa en PET kamera är uppemot 15 miljoner kronor. (18)
En annan aspekt som gör att SPECT är mer kostnadseffektivt än alternativen är
radionukliderna som är relativt lätta att få tag på och har en lång halveringstid i jämförelse
med t.ex. PET-tekniken. I de flesta fallen krävs det bara att man använder SPECT-teknologi
istället för PET-teknologi då det ger ungefärligen samma information som PET. Det är mycket
bättre att sjukvården erbjuder tillgängliga SPECT-undersökningar än ett fåtal PET
undersökningar.
Trender och förändringar på marknaden (KN)
Många förändringar har skett under den senaste tiden både när det gäller äldre, men även
nyare undersökningsmetoder. Man talar om en explosionsartad utveckling gällande
imaging-specialiten kring CT, MR- och PET.
En äldre metod som förändrats/förbättrats är den tidigare nämnda skelettscintigrafi, som
är en av de vanligaste undersökningarna vid utredning av tumörer. I och med att
gammakamerorna förfinats och möjliggjort SPECT så har specifiteten vid undersökningen
ökat markant.
När man talar om onkologiska utredningar så nämns PET allt oftare, en teknik som
fortfarande är väldigt dyr och inte helt enkel att administrera med tanke på
framställningen/hanteringen av de positroner som behövs för undersökningen. Men trots
detta har nu PET/CT införts på alla landets universitetssjukhus. (19)
Detta leder till utvecklingen av nya vävnadsspecifika spårsubstanser som när de knyts till
radionuklider kan lokaliseras med hjälp av SPECT.
Framtiden för SPECT (CJ)
Framtidens utsikter för diagnostiken av flera olika sjukdomar med hjälp av SPECT kommer
vara enklare då man håller på att utveckla nya specifika och mer känsligare spårsubstanser
(radiofarmaka).(20) Man kommer även utveckla de redan befintliga
bildbearbetningsrutiner och algoritmer för större mängd avbildning samt nya
kamerasystem.(21) Man har även tänkt bygga upp en apparatur som kommer inneha de
tre detekteringsmöjligheterna: SPECT, PET och CT för en snabbare och smidigare
diagnos.(22) Ett annat mål är att utveckla apparaterna så att de själva kommer kunna
analysera och ge diagnos.(23)
15
Diskussion (CJ, KN, PS)
SPECT-tekniken är en väldigt bra metod och borde användas mer i den svenska sjukvården.
Vi i gruppen ser stora möjligheter för den här tekniken speciellt inom diagnostik av demens,
psykiatriska tillstånd, tumörer och immunologiska sjukdomar. Det finns även andra
tillämpningar som kan vidareutvecklas. I och med att tekniken är så känslig så lär både SPECT
och PET användas mer och mer i kombination med andra metoder.
Utvecklingen går generellt mot att undersökningsmetoderna ska bli säkrare för både
patienterna och vårdpersonal. Resan har gått från pneumoencefalografi till SPECT och PET.
Man utvecklar även radionuklider för nya användningsområden och spårämnen som är nära
på helt fria från biverkningar.
Vi hade stora svårigheter att få tag i ekonomisk information exempelvis en bidragskalkyl för
hur mycket en SPECT-kamera undersökning ger i form av intäkter samt hur mycket en
undersökning kostar för sjukhusen.
Den information som vi funnit är från amerikanska källor och är därför inte helt applicerbara
för våra svenska sjukhus, men vi har dock använt oss av den för att visa på de ungefärliga
kostnader som omger SPECT.
Vi tror att SPECT/CT-tekniken är värd att satsa på då PET-tekniken är dyr och inte särskilt
praktisk om man tänker på de korta halveringstiderna för de positroner som används. Man
får nära på likvärdiga resultat med en SPECT-undersökning för ett billigare pris. Om PETtekniken skulle vara billigare och mer tillgänglig så skulle den metoden föredras idag. Men
där är vi inte än.
16
Referenser (CJ, KN, PS)
Text
1 http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=8886&a=16782&l=sv (2010-04-03)
2 http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_neuroimaging (02-04-10)
3 http://en.wikipedia.org/wiki/Single_photon_emission_computed_tomography (02-04-10)
4 http://en.wikipedia.org/wiki/Single_photon_emission_computed_tomography (02-04-10)
5 http://www.netdoktor.se/hjart-karl/?_PageId=1323 (02-04-10)
6 http://www.karolinska.se/sv/Forskning/Forskningsomraden/Teknologier-medicinsk-processutvec/Molekylaravbildning-av-sjukliga-pr/ (02-04-10)
7 http://www.ne.se/spect (02-04-10)
8 Föreläsningsmaterial CJ, Temadag: Nuklearmedicin (1/3)
9 http://www.lthalland.se/lth_templates/informationpage____18088.aspx (06-04-10)
10 http://en.wikipedia.org/wiki/Radionuclide (02-04-10)
11 http://en.wikipedia.org/wiki/Technetium-99m_generator (02-04-10)
12 http://en.wikipedia.org/wiki/Iterative_reconstruction (02-04-10)
13 http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:144077 (02-04-10)
14 http://www.birf.info/home/library/med-procede/med-pro-spect.html (02-04-10)
15 http://www.medical.siemens.com/webapp/wcs/stores/servlet/CategoryDisplay~q_catalogId~e_11~a_categoryId~e_1023016~a_catTree~e_100010,1007660,1011525,1011533,1023016~a_langId~e_11~a_storeId~e_10001.htm (02-04-10)
16http://incenter.medical.philips.com/doclib/enc/fetch/2000/4504/577242/577256/588821/5050628/514881
0/5050734/Nyheter_%26_Information_NR_4_2006.pdf%3fnodeid%3d5437611%26vernum%3d1 (06-04-10)
17 http://ltarkiv.lakartidningen.se/1997/temp/pda15824.pdf (2010-04-05)
18 http://www.dicardiology.net/node/28668/ (02-04-10)
19 http://edu.ipuls.se/www/_public/pub_course.cfm?CourseId=5149 (2010-04-05)
20 http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=11996 (02-04-10)
21 http://www.karolinska.se/sv/Forskning/Forskningsomraden/Teknologier-medicinskprocessutvec/Molekylar-avbildning-av-sjukliga-pr/ (02-04-10)
22 http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=8886&a=16782&l=sv (02-04-10)
23 Föreläsningspresentationen: Perspektiv på medicinsk avbildning
Övriga referenser:
http://www8.healthcare.philips.com/patient/profiles/dec07.html 2010-04-07
http://edu.ipuls.se/www/_public/pub_course.cfm?CourseId=5149 2010-04-05
http://www.sfmr.se/sok/download/specialist/Remissvar_SFMR_pecialistutbildning.pdf 2010-04-05
http://md.gehealthcare.com/patient/diaguide/spect.html 2010-04-03
http://www.unilabs.se/Documents/PDF/Om%20capio%20diagnostik/Publikationer/Artikelarkiv/Kundtidning%2
0nr%201%202004/KundtidningNr12004Nukle%C3%A4rmedicin.pdf 2010-04-01
http://www.imh.liu.se/radiologiska-vetenskaper/nuklearmedicin?l=sv 2010-04-01
http://epubl.luth.se/1404-5516/2008/017/LTU-HV-EX-08017-SE.pdf 2010-04-01
Bertil Jacobson, Medicin och Teknik, femte upplagan, 2006
Bertil Jacobson, Teknik i praktisk sjukvård, 2003
Bilder
http://en.wikibooks.org/wiki/MINC/Tools/N3, (2010-04-08)
http://www.digitalfrontiersuf.com/2010/02/1084/, (2010-04-08)
http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=11996 2010-04-01
http://www.eurorad.org/eurorad/case.php?id=3295 2010-04-01
www.radonc.duke.edu/.../index.php?id=13 2010-04-01
www.molecularimaging.be/2007/03/ 2010-04-01
http://www.chemie-master.de/pse/Tc_DSCN1909.jpg 2010-04-01
http://us.myoview.com/tech/images/spect_camera.jpg 2010-04-01
http://www.gehealthcare.com/euen/fun_img/products/nuclear_medicine/images/Convenience_550.jpg
2010-04-01
http://www.lthalland.se/upload/Bilder/Tidigare/18088/5.jpg 2010-04-01
www.sfnm.se/Nuklearmedicin_SC_SES.pdf 2010-04-01
www.sfnm.se/Nuklearmedicin_SC_SES.pdf 2010-04-01
17