Livslängdskostnader på transformatorer TOC – Total Ownership Cost

Livslängdskostnader på transformatorer
TOC – Total Ownership Cost
Har du kontroll över dina transformatorkostnader och har
du rätt förlustvärdering?
För att räkna ut livslängdskostnaderna i en transformator
måste man vara medveten om vad som påverkar eller
driver dessa.
Dessa faktorer, nedan, påverkar i huvudsak livslängdskostnaderna (förklaringar se längre ned):
• Tomgångsförluster dvs. kärnförluster (kW)
• Belastningsförluster, dvs. lindningsförluster (kW)
• Belastningsgrad (belastningssnitt över året i %)
• Drifttid (inkopplingstid i timmar/år)
• Energipris (SEK/kWh)
• Ränta (kalkylränta i %)
• Livslängd (antagen drifttid i år)
• Emissioner (CO2)
Beräkning av transformatorförlusterna:
• Tomgångsförluster: Pokap = NV * Energipris * Drifttid (SEK/kW)
• Belastningsförluster: Pkkap = (Belastningsgrad)2 * Pokap (SEK/
kW)
Till detta kan också läggas kostnader för installation, underhåll, lager, reparation, administration etc. men dessa faktorer
tas inte upp här.
• Tomgångsförlusterna orsakas av magnetisering av kärnan (hysteres-förluster) och av andra adderande strömmar i kärnan,
dessa uppkommer så fort transformatorn spänningssätts och är
helt oberoende av belastningen.
• Belastningsförlusterna orsakas av förluster i lindningarna (resistiva & adderande strömmar), dessa har ett kvadratiskt
förhållande till belastningen. Förlusterna anges vid 75°C för oljeisolerade transformatorer och 120°C för torrisolerade
transformatorer.
• Belastningsgrad, dvs. hur mycket är transformatorn belastad
under året. Enklast är att ange ett snittvärde istället för timvärden, säsongsvärden, toppvärden, effektvärden eller andra typer
av belastningsvärden. Mest sannolikt är att ju mer avancerad
belastningsberäkningen blir desto mer påverkar det kapitaliseringskostnaderna uppåt.
• Energipriset över livslängden är svårt att överblicka, men med
största sannolikhet ökar även detta då statistik visar att de
senaste 10 åren har energipriset ökat mer än 300 %.
• I energipriset bör kostnader för elcertifikat och skatter ingå.
Eventuellt också kostnader (skatter) för emissioner, dvs. myndighetens (se ”Emissioner”) utsläppsreglering av
transformatorförluster. Överallt i Europa byggs smarta maskade
elnät, vilket betyder en ökad internationell elhandel med påföljden att också energikostnaderna stiger.
• Kalkylränta, är ett mycket viktigt begrepp inom investeringskalkylering. De flesta metoder använder sig av kalkylräntan för att
jämföra betalningsströmmar vid olika tillfällen i tiden. Kalkylräntan
är den ränta som ska motsvara investerarens avkastningskrav,
oavsett om det sedan är lån eller egna pengar som bekostar
investeringen. I kalkylräntan ska även ingå skatter och inflation
men också hänsyn till risker med investeringen.
• Livslängd, här pratar vi om en livslängd på en transformator, dvs.
normalt mellan 30-40 år.
• Emissioner orsakade av förluster i transformatorer, kan kapitaliseras med hjälp av ett europeiskt snitt på miljöbelastningen per
kWh och ett spotmarknadspris för emissioner, hämtat från Nordpools hemsida, www.nordpool.se.
• Idag räknar man med ett EU snitt på 0,50 kg CO2/kWh. Det
finns idag ännu inga böter på emissioner, orsakade av transformatorförluster, men för att stimulera till investeringar i lägre
elnätsförluster kan detta mycket väl bli en EU-fråga framöver. Vilket i sin tur betyder att våra Svenska myndigheter kommer att
besluta om utsläppsregleringar i vårt elnät.
Rätt indata ger en ekonomisk och rättvis beräkning av livslängdskostnaderna.
Nuvärdemetoden beräknar vad de framtida utgifterna och
inkomsterna har för värde idag, Nuvärdet (NV), genom att diskontera framtida betalningsströmmar. Det är också en vanlig
metod, i synnerhet hos större företag och organisationer, då
den ger ett ”dagspris” på investeringens värde
Resultatet blir en tydlig bild över kostnaderna över åren, både
gällande de direkta transformatorförlusterna men också de
indirekta kostnaderna för emissioner/utsläpp.
• Nuvärdemetoden, även känd som diskonteringsmetoden,
används för att fastställa en investerings lönsamhet. Hos större
svenska företag och myndigheter är det kanske den vanligaste
metoden för investeringskalkylering, (tillsammans med pay-off
metoden).
• Nuvärde (NV), även kapitalvärde, är det beräknade värdet av en
investerings framtida kassaflöde, diskonterade med hänsyn till
en given kalkylräntesats.
Nuvärde (NV) = 1-1/(1+p/100)y
p/100
Ökande energi- och emissionskostnader ger en kortare payback samt ökar vinsterna (besparingarna) över livslängden,
vilket kan bli multiplar av själva investeringskostnaden.
Det absolut bästa för miljön är alltid den sparade kilowatttimmen!
För mer information kontakta:
ABB AB
Svensk Försäljning
Power Products & Systems
721 82 Västerås
Tel: 021-32 50 00
www.abb.se/energi
03-2012
För att beräkna kostnaderna över livslängden måste man
använda sig av en nuvärdeskalkylering.