På besök i forntidens kulturer

Transcription

På besök i forntidens kulturer
På besök i forntidens kulturer
Denna övning kommer att ta dig tillbaka till några av forntidens kulturer.
Hur tror du att en forntida egyptisk farao, den babyloniska kungen Hammurabi eller en hövding under
bronsåldern i nuvarande Sverige skulle reagera om du och några andra klasskamrater från 2000-talet skulle
ramla ned i deras värld?
Vilket möte skulle det bli och vad skulle ni ha med er till dessa forntida människor? Detta är några frågor som
du kommer att få besvara under denna övning.
Övningens syfte är att öka din kunskap om de forntida kulturernas samhällsutveckling. Du kommer även få
lära dig att olika forntida kulturer under samma tidsperiod kunde ha nått helt olika samhällsutveckling.
Övningen ärindividuell och kommer att ta cirka fyra lektionstimmar.Du ska titta påminst två av de utvalda
forntida kulturerna:
Kung Hammurabis Babylonien 1792-1750 f.v.t.
Farao Ramses II Egypten 1279-1213 f.v.t.
Bronsåldersbyn i Bohuslän 1500 f.v.t.
Vilka två forntida kulturer som just du besöker bestämmer du själv.
Din uppgift är att beskriva ditt besök i den forntida kulturen utifrån följande frågor:
1. Hur tror du att du kommer att bli mottagen?
2. Hur ska du förklara var du kommer ifrån och hur vårt samhälle fungerar?
3. Vad kan du lära dig av folken i den forntida kulturen?
Din huvuduppgift med resan är att ha med ett föremål samt någon kunskap som du tror kommer vara till
nytta för just det forntida samhälle som du besöker.
Du måste tänka på att föremålet och kunskapen ska vara till nytta för människorna under lång tid. En
mobiltelefon, bil eller kunskap om hur man använder en bil blir självklart inga bra alternativ då varken bensin,
bilvägar, mobiltelefonmaster eller elektricitet existerade under forntiden! Det är viktigt att du har en god
motivering till ditt val av föremålet och kunskapen.
Underlag till uppgiften;
Tre forntida kulturer
För att lösa uppgiften behöver du ha vissa förkunskaper om forntiden. Detta får du genom att läsa de
båda dokumenten "flodkulturerna" och "Sveriges forntid" på Fronter. Därefter läser du på med
kompletterande kunskaper (se nedan) om de tre forntida kulturer som vi fokuserat på.
Uppgiften skrivs som ett word- dokument och lämnas på Fronter i inlämningsmappen.
Unfiled Notes Page 1
Uppgiften skrivs som ett word- dokument och lämnas på Fronter i inlämningsmappen.
Detta måste du känna till om Kung Hammurabi
Under kung Hammurabis tid - han regerade 1792-1750 f.v.t. - var Babylonien en stormakt som hade en
avancerad kultur. Hammurabi lyckades erövra flera mindre kungadömen och hans rike blev därmed det
mäktigaste kungadömet i området där nuvarande Irak ligger. Men det var en orolig tid. Krigen avlöste
varandra och i dess spår följde plundringståg och hämndattacker.
Som alla flodkulturer var babylonierna skickliga på att utnyttja floderna Eufrats och Tigris vatten genom
att bygga bevattningsanläggningar. Hammurabi lät även bygga speciella kanaler för att leda vattnet
effektivare in på bördig jordbruksmark. Det fanns ingen brist på spannmål men värre var det med trä
och sten som fick köpas från andra trakter. Metallen som användes var brons medan det mer hårda
järnet fortfarande var okänt för babylonierna. Just bronsframställning var känt sedan länge i Babylonien
och hantverkarna var skickliga på att gjuta vapen, smycken och andra bronsföremål.
Handeln var omfattande och riket hade handelskontakter som sträckte sig bort till Medelhavet. Trots att
det inte fanns pengar fanns det ett speciellt betalningssystem där varor byttes efter vissa givna värden.
Det var just inom handel och bokföring som kilskriften uppstod. Den babyloniska staten och deras
mäktiga tempel var tvungna att ha kontroll över hur mycket boskap eller hur mycket spannmål man
hade i lager. Detta löstes genom att skriva ned tecken på lertavlor. Något alfabet användes inte utan
varje tecken symboliserade ord eller begrepp under Hammurabis tid. Kilskriften var mycket avancerad
och mera komplicerad att lära sig än vårt alfabet.
Det mest kända från denna tid är Hammurabis lagar, som var avancerade för sin tid men som vi idag
tycker var grymma. Straffen kunde vara pålspetsning eller att bli bränd på bål. Men lagarna skapade
samtidigt en trygghet. Det fanns regleringar för hur bevattningsdikena skulle skötas, hur skulder skulle
avbetalas. Lagarna talade om vad som gällde kring äktenskap och äktenskapsbrott. Arkeologer har även
hittat ett femtiotal lertavlor med kilskrift som är kung Hammurabis egna brev. Breven visade att kungen
med hjälp av sina tjänstemän hade effektiv kontroll över sitt rike. De följde kungens order och såg till att
tempel byggdes, att militär fanns för att försvara riket och att skatt betalades in.
Babylon skulle bli centrum i Hammurabis rike. I första Moseboken kan man läsa att man där lät uppföra
ett tornliknande tempel. På 600-talet f.v.t. började man bygga dubbla murar runt staden och där anlades
ett gatunät med stora raka gator. Hur Babylon såg ut när Hammurabi regerade har vi inga detaljerade
kunskaper om, men säkert var det en mycket imponerande stad för sin tid. Babylon var för övrigt bara
en av många städer i det babyloniska riket.
Den babylonska vetenskapen var imponerande med stora astronomiska och matematiska kunskaper.
Babylonierna använde kalendrar för att räkna ut när Eufrat och Tigris vatten skulle öka eller minska. 60talsssystemet infördes som vi använder oss av även idag med 60 sekunder på en minut och 60 minuter
på en timme. De babyloniska matematikerna var egentligen först med Pytagoras sats som greken
Pytagoras skulle bli känd för 1400 år senare. Med hjälp av denna formel kan man räkna ut sidorna i en
rätvinklig triangel, något som man kan ha stor nytta av att kunna om man ska uppföra en byggnad.
Detta måste du känna till om Bronsåldersbyn i Bohuslän 1500 f.v.t.
Under denna tid var bronsföremålen ett tecken på rikedom i Norden. Brons gör man av koppar och
tenn. Koppar fanns i Norden, men inte tenn. De bronsföremål som man hittar från tidig bronsålder i
form av smycken och vapen är säkert importerade från kontinenten. En fjärrhandel med Central- och
andra delar av Nordeuropa uppstod. Bronsföremål byttes mot exempelvis pälsar och bärnsten. Om det
omkring 1500 f.v.t. förekom någon bronstillverkning i Norden tvistar de lärda om. I så fall måste man
importerat tenn från kontinenten eller från de brittiska öarna.
Under bronsåldern gjordes fortfarande knivar och spjutspetsar av flintastenar. Järnåldern börjar i
Norden på 500-talet, men sannolikt förekom järnframställning i Norden redan omkring 1000 f.v.t. Det är
främst bronsföremål som svärd och vackra smycken som har hittats i de stora hövdingagravarna från
Unfiled Notes Page 2
främst bronsföremål som svärd och vackra smycken som har hittats i de stora hövdingagravarna från
denna tid. De rika och mäktiga begravdes i stora gravhögar med gravkammare gjorda av stenhällar eller
ekkistor. Gravarna visade att dåtida samhället hade en tydlig klassuppdelning med vissa hövdingar som
styrde över mindre samhällen och byar. Fornborgar fanns på vissa ställen vilket visade att det hade
skapats en organisation där ett stort antal människor gick ihop och byggde borgar mot fiender.
Byn i Bohuslän bestod av ett tiotal trähus, så kallade långhus, som var upp till 30 meter långa. Husen var
byggda av trä med träpålar som pelare. Några större tempel eller stenhus fanns inte alls. I området runt
byn fanns det många hällristningar. Just i Bohuslän runt Tanumshede har arkeologer hittat ett stort antal
hällristningar. Ristningar av skepp visade att det fanns en skeppsteknik som underlättade långväga
handel. Det är osäkert om hjulet användes men hällristningar i Skåne och Bohuslän från 1400 f.v.t. visar
vagnar som kanske drogs av hästar eller oxar. Det krävdes stor skicklighet att skapa dessa praktfulla
ristningar som ofta hade mytiska motiv. Vad som var avsikten med hällristningarna är en omdiskuterad
fråga, men solsymboler och symboler för fruktbarhet var vanliga bland hällristningarna. De personer
som skapade hällristningarna tror man hade samma funktion som kyrkans präster. De förväntas stå i
kontakt med gudarna och den viktiga solen. Något skriftsystem var inte uppfunnet. Inte heller någon
kunskap om kalendrar fanns bland invånarna i vår bohuslänska bronsåldersby.
Jordbruk, fiske och jakt var de vanligaste försörjningarna. Jordbruket tog över allt mer men redskapen
och tekniken var primitiv. I byn fanns får och kor som boskap. En viss arbetsuppdelning fanns men de
flesta i byn arbetade inom jordbruket och med jakt och fiske. Vissa var hantverkare. En överklass av
hövdingar styrde över de andra och det var hövdingarna som ledde de större byggena som fornborgar
och större gravhögar. Hövdingarna fick in gåvor och mat från de övriga i byn. Några stater eller riken
fanns inte utan hövdingarna styrde mer över en stor släkt och det området som fanns runt byn.
Detta måste du känna till om Farao Ramses Egypten
Farao, den allsmäktige kungen, styrde Egypten med hjälp av en klar arbetsfördelning. Nilen var källan till
hela samhällets uppdelning. Nilens vatten måste regleras med stora bevattningskanaler vilka krävde en
omfattande arbetsfördelning. Många var bönder men det fanns även hantverkare, krigare, präster och
tjänstemän. Till sin hjälp hade faraon Ramses II tjänstemän som såg till att det egyptiska kungadömet
fick in sina skatter. För att göra styret effektivt hade man delat in Egypten i län som styrdes av länsherrar
som i sin tur fick order från faraon.
Ramses II var inte alltigenom framgångsrik. I ett av historiens första kända slag vid Kadesh 1285 f.v.t. i
nuvarande Syrien fick han se sig besegrad när hans armé angreps av hettiterna, ett folk från Mindre
Asien. För Ramses II, den gudomlige faraon, var varje nederlag något otänkbart. För att förekomma alla
berättelser om hans pinsamma nederlag, skapade han därför en myt om sin egen tapperhet vid Kadesh.
På olika tempelväggar kan man se hur han ensam står kvar och framgångsrikt bekämpar fiendens
arméer. Om Ramses II har man sagt att han är historiens förste propagandist.
Men Ramses II ledde många framgångsrika fälttåg. Han blev 90 år gammal och han regerade sitt land
under många år (1279-1213 f.v.t.). Ramses II förfogade över en armé på upp till 100 000 man. Denna
jättearmé visar vilket avancerat kungarike Ramses styrde över. Ramses är även känd för de stora
byggnadsverk som han lät bygga. Det mest kända är Abu Simbel i södra Egypten som är ett gigantiskt
tempel vilket är hugget ur en klippa. Utanför denna byggnad finns fyra berömda 20 m höga statyer som
föreställer Ramses II. Templet ska ha tagit 20 år att bygga. I huvudstaden Luxor finns två gigantiska
tempelområden – Karnak- och Luxortemplet. Där har också Ramses II lämnat åtskilliga spår efter sig.
Ingen egyptisk farao har rest så många jättestatyer över sig själv som Ramses II. Han hade också för vana
att inrista sin kartusch (sin namninskription) på statyer som föreställde äldre faraoner.
De egyptiska tempelbyggnaderna är imponerande, särskilt när man vet att de kolossala stenblock som
bär upp dessa byggnader ofta hämtades från stenbrott många mil från byggplatsen. För att kunna
transportera dessa väldiga stenblock användes papyrusflottar. Egypterna använde även segelbåtar för
transporter på Medelhavet och Röda havet. Egypterna var framstående matematiker och hade god
kunskap om geometri, vilket var till stor nytta när man bygger tempel och andra monumentala
byggnader. Men deras system att skriva siffror med hieroglyfer var mycket omständligt. Exempelvis
Unfiled Notes Page 3
byggnader. Men deras system att skriva siffror med hieroglyfer var mycket omständligt. Exempelvis
krävdes det fem tecken för att skriva 10 000 och sex tecken för att skriva 100. Trots sin skönhet och logik
var alltså hieroglyfsystemet alldeles för komplicerat för både skrift och matematiska formler.
Decimalsystemet var inte heller uppfunnet. För att kunna räkna ut när Nilen skulle svämma över och
bevattna jorden hade egypterna ett avancerat kalendersystem. Året bestod av 12 månader med 30
dagar vilket innebar att 5 dagar fattades för att få in 365 dagar på ett år. Lösningen blev då en
minimånad
Unfiled Notes Page 4